Nummer 1, IKT och lärande B
r e ft
Varför ly inte 1-1 satsningen i alla skolor? Bo-Göran Lundqvist
24 år i yrket!
Jag är en lärare som har jobbat inom skolan sedan 1988. Först som mellanstadielärare och de senaste 10 åren som specialpedagog. Nu går jag och utbildar mig på Uppsala Universitet. Utbildningen heter IKT och lärande B. Läsåret 2010/2011 fick jag förmånen att läsa IKT och lärande A via lärarlyftet. Den kursen var så rolig och intressant med fantastiska lärare så jag kände att jag måste fortsätta förkovra mig i detta. I mina planer framöver ligger även att fortsätta vårterminen på IKT och lärande Bo-Göran Lundqvist C.
Formspråk
Min uppgift denna termin är att göra en B-uppsats och redovisa i webbtidningsformat. Detta betyder att det visuella är lika viktigt som texten. Redovisningen kommer ske i tre olika webbtidningar och detta är den första av de tre.
Jag har valt en form i tidningen där bilden täcker hela sidan för det tilltalar mig och lägger in texten ovanpå denna. Jag har också valt att fotografera själv i de flesta fall. Dels för att jag gillar att fota, dels för att det är enklare att använda bilderna. Jobbet gör jag i indesign som jag sedan lägger ut i Issuu. Inte helt enkelt att lära mig programmet (indesign) men desto nyttigare. Issuu är ett enkelt program att använda, det enda jag behöver tänka på är att göra sidorna i pdf format, sedan är det bara att följa den enkla instrutionen på Issuusidan. Även kurslitteraturen har jag gjort ett aktivt val att lägga in omslagsbilder på den inslästa litteraturen istället för bara en tråkig titel. Jag själv tycker att det blir uppfriskande fräscht!
Bakgrund
En till en (1-1)
Uppgiften
Jag själv jobbar i Västerås och har varit med när vi har infört 1-1 på min skola. I denna process fanns det många frågetecken kring hur det sköttes och jag ska försöka räta ut några av dessa frågetecken som jag fick. Det som jag kommer fokusera på är hur utbildningen till lärarna såg ut och lite grann om hur många som använder, och hur frekvent de använder datorn i undervisningen.
Västerås har valt att satsa på en dator till varje elev. Inför den stora satsningen åkte politiker, områdeschefer, kommunens IT chef och projektledare ut i världen för att se och få information om hur andra länder har gjort när de skulle införa 1-1, d.v.s en dator per elev. De åkte bl.a. till den stora BETT mässan (British Educational Training and Technology Show) i London, Omaha USA, Seattle USA, Maine USA. Detta var en framgångsfaktor beskriver de i Västeråsmodellen. Med denna nyvunna kunskap så sattes projektet igång. Det hela började på några skolor, en på söder, en på väster och en centralt, 2009 för att sedan 2013 vara fullt ”utbyggt”. Dessa skolor var alla tre högstadieskolor och två av dem behövde bättra på sina re-
I boken ”Västeråsmodellen” betonar Bitte Henriksson, utvecklingsledare i Västerås, att: ”Det handlar inte om datorer. Datorerna är ett verktyg, inget annat. Målet är att alla ska klara av skolan. Att alla ska lära sig läsa, skriva och räkna och lämna skolan med minst godkända betyg i alla ämnen. Vi har lyssnat på skolorna som saknar teknik men vi har också lyssnat på andra. Vi började med att undersöka hur det förhöll sig. Skolorna behövde datorer, det var helt klart.”
Kurslitteratur: BVgi^c IVaak^Y =ZaZcV =VaaZghig b :c Z\Zc YVidg ^ h`daVgWZiZi Ä gZYh`Ve [ g a~gVcYZ4
sultat då de låg i botten i Västerås. 2013 ska 13,000 bärbara elevdatorer vara utlämnade. D.v.s. alla elever i kommunala skolor från år 6 till år 3 på gymnasiet. I dagsläget är det 8,000 datorer utlämnade.
Är det klokt att förse alla skolelever i år 7, 8 och 9 med en personlig laptop? Vilka för- och nackdelar kan man upptäcka? Vilka är fallgroparna? Falkenbergs investering i personliga datorer till elever har rönt stor uppmärksamhet runt om i Sverige och under läsåret 2008/2009 har över 1000 rektorer, lärare, IT-tekniker och politiker från 70 kommuner varit i Falkenberg för att ta del av skolornas erfarenheter. Hösten 2007 inleddes En till En-projektet på två kommunala grundskolor Falkenberg när omkring 500 förväntansfulla elever fick ta emot varsin laptop. I den första delrapporten ”En egen dator som redskap för lärande” (Hallerström & Tallvid, 2008) från våren 2008 beskrivs och analyseras inledningen av projektet och vilka erfarenheter som gjordes under det första läsåret på de båda skolorna. Resultaten från det första årets utvärdering visade att både elever och lärare hade en positiv inställning till projektet vid starten 2007 och att denna fanns kvar även efter det första läsåret. Få problem rapporterades, studiemotivationen ökade och de eventuella farhågor som fanns om för mycket spelande och surfande på Internet kom på skam. I denna rapport, som är den andra av tre utvärderingsrapporter, fokuseras på de nyckelroller som utvärderarna anser är viktiga för projektets utveckling. Skolledningens betydelse för utvecklingen av arbetet i skolan poängteras, lärarnas och IT-pedagogernas roller belyses och med hjälp av intervjuer, enkäter och klassrumsobservationer visas hur det andra året av En-till-En-projektet utvecklats. Viktiga faktorer är lärarnas möjlighet att utveckla sin pedagogik och deras arbete med förändring och förbättring av skolan som lärmiljö. Att ge eleverna en laptop är inte den avgörande förändringen, det väsentliga är hur den används i undervisningen av elever och lärare.
En-till-en Falkenbergs väg till framgång Utvärderingen är genomförd av Martin Tallvid, doktorand vid Göteborgs Universitet, IT-fakulteten Helena Hallerström, fil. dr i rättssociologi vid Lunds Universitet
BVgi^c IVaak^Y =ZaZcV =VaaZghig b
:c Z\Zc YVidg ^ h`daVgWZiZi Ä gZYh`Ve [ g a~gVcYZ4
En egen dator i skolarbetet redskap för lärande? Jik~gYZg^c\ Vk egd_Z`iZi :c"i^aa":c ^ ik \gjcYh`dadg ^ ;Va`ZcWZg\h `dbbjc 9ZagVeedgi '
ISBN 978-91-633-5340-6
< iZWdg\h Jc^kZgh^iZi ;Va`ZcWZg\h `dbbjc
1
Egen erfarenhet
Västeråsmodellen Nio punkter för den digitala skolan
P
Helena Hallerström är Fil dr i rättsociologi vid Lunds universitet. Martin Tallvid är doktorand vid IT-universitetet i Göteborg
SOCIOLOGY OF LAW • LUND UNIVERSITY BOX 42 • SE-221 00 LUND • SWEDEN
ISSN 1404-1030 ISBN 91-7267-274-9
Helena Hallerström Martin Tallvid
Utvärdering av projektet “En-till-En” i två
RRSL 2008:9
Research Report in Sociology of Law
Framtidens lärande i dagens skola
En egen dator som redskap för lärande grundskolor i Falkenbergs kommun – Delrapport 1
En egen dator som redskap för lärande
rojektet En-till-En innebär att varje elev har tillgång till en egen dator i skolarbetet. Sedan hösten 2007 har eleverna i skolåren 7-9 på två skolor i Falkenbergs kommun haft en egen personlig dator som redskap i lärandet. Målet är att detta ska bidra till att öka lusten att lära för både elever och lärare och att nya arbetsformer utvecklas i skolan. Målet är också att eleverna utvecklar en digital kompetens och att deras skolresultat förbättras. Projektet utvärderas av två forskare och ska redovisas i två delrapporter samt en slutrapport efter tre år. Detta är den första delrapporten. Här beskrivs och analyseras hur projektet startade och vilka erfarenheter som görs under den första tiden. En enkätundersökning har genomförts för att kartlägga elevers och lärares förväntningar och farhågor vid projektets början. Arbetet på de båda skolorna har följts kontinuerligt genom klassrumsobservationer. Lärares och elevers erfarenheter av det första året med datorn i klassrummet har följts upp genom gruppintervjuer. Utgångspunkten för utvärderingsarbetet har varit att datorn i sig inte är den stora förändringen utan det väsentliga är hur datorn används och till vad den används i lärprocesserna och på vilket sätt det påverkar skolarbetet. I analyserna av första årets arbete diskuteras projektet dels utifrån perspektiv på lärande och betydelsen av artefakter i lärprocesserna, dels utifrån ett normperspektiv och de förväntningar som finns på skolan. Rapporten avslutas med en diskussion utifrån den normmodell som utvecklats inom rättssociologiska enheten vid Lunds universitet. Frågor ställs om vilka normer som framträder inom projektet och vilka normer för skolarbete som utmanas av datorn som redskap för lärandet.
Helena Hallerström Martin Tallvid
Jag själv jobbade på en skola som var en av de första som fick varsin dator. Lärarna fick datorerna 3 månader innan de första eleverna. Vår rektor valde att lägga till utbildning för alla pedagoger. Fyra stycken på skolan valdes ut och blev s.k. lärspridare. Det betyder att de fick en längre utbildning än övriga. I detta fall innebar det 2 stycken 2 dagars utbildning med en dags uppföljning. För alla övriga pedagoger blev det en 2 timmars inspirationsföreläsning. Lärspridarna skulle sedan vara mentorer på skolan till alla pedagoger. Denna utbildning handlade om hur utvecklingsprocessen med en dator kan gå till och ingenting om hur programmen fungerade.
S O C I O L O GY
O F
L AW
•
L U N D
U N I VE RS I TY
Research Report in Sociology of Law 2008:9
En egen dator som redskap för lärande
Perspektiv på barndom och barns lärande
Egna val
Från högsta instans i Västerås stad har man valt att inte styra vilken dator respektive skola väljer utan de får respektive skola själva bestämma. Staden ordnade med information via personer som kom ut till skolorna och presenterade olika datorer med kostnadsbilden. Pedagogerna hade sedan en stor del i valet av datorer i de flesta fall. Vissa skolor, framförallt gymnasier där det fanns många olika program blev styrda av rektorerna. Här finns det ett missnöje hos personal på vissa program. Till denna process har det funnits olika utbildningar att välja beroende på vilken dator skola valt. I min första undersökning har det visat sig att alla skolor inte har valt att ta/köpa någon utbildning till sina pedagoger och detta har gjort mig nyfiken på hur och varför.
Problemet
På vår skola så är det en stor spridning på hur datorn används i både undervisningen och utanför. Vissa lärare använder nästan jämnt datorn när de undervisar och andra mycket mindre. Jag har även pratat med en annan skola på gymnasiet där lärarna och eleverna har varsin bärbar dator. Här syns problemet ännu mer, rektor säger att de behöver utveckla och använda datorn mer i sin undervisning. Denna skola har inte valt att utbilda lärarna någonting gällande användandet av dator i undervisningen. Detta har väckt min nyfikenhet och ett antal frågor har dykt upp som jag gärna vill ha svar på:
Frågeställningar
Alla lärare har inte kommit igång med att använda datorerna i sin undervisning, varför? Beror det på: - utbildningsbehov - tidsbrist - motivation hos elever - utrustning i klassrummen - ämnet - kunskap hos lärare?
Relevans
Min undersökning är ytterst relevant för Västerås stad då de vill ha maximal utdelning på sina satsade pengar och vision om att vara den bästa skolan i Sverige. Efter samtal med Bitte Henriksson utvecklare och samordnare för hela projektet så välkomnar hon en sådan här analys/studie.
Tillvägagångsätt
Jag har tänkt ta ut en gymnasieskola och titta på deras redan besvarade enkätfrågor och svar. Därifrån kommer jag välja ut några svar som handlar om hur ofta de använder datotorn i undervisningen.
Analys
När jag analyserar enkätsvaren kommer jag se på dem först kvantitativt för att sedan gå in på en del svar kvalitativt och från dem ska jag ställa frågor till några pedagoger på skolorna. D.v.s jag tittar brett över alla frågor och sedan kommer jag fokusera på ett fåtal som handlar om användandet av datorer i undervisningen. Jag är mest intresserad av hur ofta de använder datorer i undervisningen. Här kommer det naturligtvis vara skillnader och
då är jag nyfiken på vad det är som gör att några använder den mer flitigt än andra. Jag har ännu ej fått tillgång till de redan gjorda enkäterna men räknar med att dessa kommer inom kort. Jag har dock redan vid mötet med Bitte fått se en del och har redan så gott som bestämt mig för att analysera vad det är som gör att det skiljer i användantet av datorer i undervisningen.
Val av skolor
Den skola jag valt är ett idrottsgymnasie där de inte har valt att utbilda lärarna när de fick sina datorer. När jag vid ett första möte med denna skola får höra att alla lärare vill ha Macintosh med har blivit tilldelade pc så väcks min nyfikenhet hur detta avspeglar sig i undervisningen. Denna skola är inne på sitt tredje år med en-till-en och rektor uttrycker att det skulle vara gjädjande om flertalet lärare får in användandet av datorer mer i sin undervisning.