En till en satsning

Nummer 3, IKT och lärande B

Bo-Göran Lundqvist

Innehållsförteckning Sida Inledning....................................................................................................... 3 Syfte & Metod.............................................................................................

3

Tidning 1.......................................................................................................

4

Tidning 2.......................................................................................................

5

Falkenberg.................................................................................................... 6 Västerås........................................................................................................ 8 Vad säger Läroplanen om IKT?................................................................

10

Puenteduras SAMR....................................................................................

12

PIM................................................................................................................ 13 Resultat: använder datorn i undervisningen.........................................

14

Resultat: arbetsro för elever...................................................................

16

Resultat: kompetensutveckling................................................................

18

Resultat: sociala medier.............................................................................

20

Resultat: pedagogiska spel/program........................................................

22

Slutdiskussion.............................................................................................. 24 Litteraturlista.............................................................................................. 27 Bilaga............................................................................................................. 28 Foto: Alla foton är tagna av mig om inget annat anges.

Bo-Göran Lundqvist bo-goran.lundqvist@roedeers.se

2

Inledning Skolan har ständigt stått för förändring och utveckling. IKT satsningen har på senare år tagit mer plats i skolans vardag. Jag har under mina 24 år som pedagog varit med om olika politiska viljeinriktningar som har tagit sig uttryck i bland annat våra läroplaner, men även olika pedagogiska satsningar nationellt och lokalt. Jag tog min lärarexamen utan att komma i kontakt med datorer. Redan i samband med min första anställning gjorde datorn entré i undervisningen. Det fanns en datorsal på skolan som eleverna schemalagt hade tillgång till. Det var de möjligheter som fanns då på en del skolor, i mitten på 1980-talet. Då jag alltid har haft intresse för att vara med att utveckla IT konceptet som en naturlig del av under visningen, köpte jag mig en egen dator för att följa med i utvecklingen.

När Västerås valde att satsa på att utveckla skolverksamheten inom IT området så tog jag chansen att utbilda mig till IT-pilot. Året var 1997 och kursen gav 15 högskolepoäng.

Med 2000-talet så har datorn nästan blivit lika vanligt som Tv hemma hos familjerna.

Många skolelever har med det utvecklat ett stort intresse och har goda kunskaper inom IKT området. Skolan måste följa denna utveckling. Därför har det tänds ett glädjens ljus i själen hos mig, när Västerås som stor skolstad med historiska anor har valt att satsa stort på 1-1 konceptet för våra elever och pedagoger.

Mina huvud frågeställningar är: - Hur ofta pedagogerna använder datorn i undervisningen?

- På vilket sätt de använder datorn som en del i sitt arbete?

- Har det har blivit annorlunda arbetsklimat i klassrummet sedan datorn blivit en del av undervisningen?

Till min kvantitativa del av undersökning har jag valt att göra en enkät. En enkät som alla pedagoger på skolan svarade på (16 stycken).

För att få en mer kvalitativ del till mitt arbete valde jag slumpvis ut tre pedagoger för djupare intervju. Jag intervjuade även rektorn på detta gymnasium.

För att få en bredd i mitt resultat så har jag tagit del av den enkätundersökning som Västerås Stad centralt har genomfört inom IKT området. En enkät där120 stycken valde att delta. Det är en svarsfrekvens på knappt 50%.

Svarsfrekvensen påverkar möjligheten att Syfte & Metod dra slutsatser av resultaten. Ju lägre svarsTrots stora ekonomiska satsningar och en god ambition så vill inte 1-1 satsningen riktigt frekvens desto större felmarginaler för resultaten.Vid svarsfrekvenser under 40 % bör få fäste och ta fart i våra skolor. Vad beror detta på? Jag är nyfiken och har bestämt mig resultatet ses som en fingervisning, vid svarsfrekvenser över 75 % kan resultaten anses för att titta närmare på hur 1-1 satsningen vara representativa. i Västerås har fungerat. Min fokusering har varit att närmare undersöka hur datorerna används i undervisningen. Jag har valt en gymnasieskola som jag själv inte har någon anknytning till för att vara neutral.

3

Nummer 1 I det första numret skrev jag om vilket problem jag hade sett i skolan. Jag talade om vilken skola jag valt att göra enkätundersökning och intervjuerna på.

4

Nummer 2 I det andra numret beskrev jag v채gen till detta tredje nummer. Att jag skulle jobba med enk채ter och n책gra intervjuer samt att detta skulle redovisas i webbtidningsform.

5

Falkenberg

Falkenbergs framgångsfaktorer - fyra F Förankring En-till-en projektet har varit fast förankrat på högsta politiska nivå och i förvaltningsledningen.

Förvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen har sedan början av 2000-talet haft en tydlig IT-strategi där man. successivt strävat mot att ge alla elever i Falkenberg bästa möjliga tekniska redskap för ett optimalt lärande.

Friheten Skolans IT drift är outsourcas och drivs av externa bolag. Fri tillgång till internet, inga inlogg och filter. Detta har medfört frihet från tekniska begränsningar.

Fortbildning Efter första årets ”knapptryckerikurser”, det vill säga kurser i hur man använder olika program, lagt sig kom önskemål om utveckla datoranvändantet i sitt ämne. Då genomfördes en bred utbildningssatsning som de kallar ”Tänk vidare”.

(Tallvid & Hammarström 2010, s 58-65)

Jag har tittat närmare på Falkenbergs kommun som har gjort 1-1 satsning sedan 2007 och alltså är inne på sitt fjärde år nu. Deras satsning startade med två kommunala 7-9 årskolor. Projekt startade med att lärare och elever i år 7-9 på två kommunala grundskolor fick varsin bärbar dator. Hösten 2010 hade det vuxit till ett kommunövergripande program, där samtliga elever i kommunens år 7-9 och tre program på gymnasieskolan disponerar en personlig bärbar dator för att utveckla sitt lärande (Tallvid &Hallerström 2010).

Detta projekt har utvärderats i tre gånger, efter år 1, efter år 2 och efter år 3. Utvärderingen har resulterat tre böcker.

Tidigare forskning visar att utvecklingsprojekt sällan är hållbara. De flesta projekt, oavsett ambitionsnivå, har en tendens att knappt överleva projekttidens slut. I projektformens natur ligger att fokusera på kortsiktiga resultat, inte på långsiktiga effekter. Ett sätt att möta dessa problem är att integrera en utvärdering i utveck- lingsarbetet. Falkenbergs kommun har valt att engagera två externa forskare: Fil dr. Helena Hallerström, Lunds universitet och doktorand Martin Tallvid, Göteborgs universitet, för att följa och fortlöpande utvärdera projektet. Utvärderingen ska ses som ett underlag för reflektion och analys och därmed som ett sätt att styra projektet och säkra dess fortlevnad ( Tallvid & Hallerström 2009). ”Redan i de första utvärderingsrapporterna poängteras vikten av att En-till-En- satsningen måste kompletteras, med en strategisk fortbildningsinsats för lärarna.Forskning visar att om man inte kombinerar en IT-förändringsprocess, med att erbjuda lärarna regelbunden och kontinuerlig påfyllning, riskerar hela satsningen att stagnera och verksamheten återgår till hur det såg ut innan”(Tallvid & Hallerström 2010, s 33) .

6

http://sv.wikipedia.org/wiki/ Fil:Tullbron,_Falkenberg.JPG

Västerås

lyckas. Öberg menar att det är viktigt att; - Förankra i den politiska ledningen - Skolan formulerar sina behov och sätter krav på IT avdelningen - Trådlöst nätverk - måste fungera - Skapa en plan för kompetensutveckling - Kontinuerlig omvärldsspaning (Öberg, 2011 )

Västerås genomförde 2009 en liknande satsning. Det började med ett visst antal utvalda skolor som fick datorer. 2011 är det 8.000 datorer utdelade och till år 2013 ska det vara totalt 13.000 datorer utdelade. Detta innebär att alla kommunala skolelever från år 6 i grundskolan till år 3 i gymnasiet ska få varsin dator.

Målet med projektet är att skapa ett meningsfyllt utmanande lärande. Det skall inte bli bara någon teknisk lösning. Likvärdighetsperspektivet är en viktigt komponent, varje elev ska få en egen dator.

Rekorn på varje skola får själv bestämma vilken dator som skall köpas in till pedagogerna och eleverna. Detta har medfört att det är en blandning av Macintosh och PC. Utbildning till pedagogerna är upp till varje rektor, Innan projektet sattes igång så var flera ”nyckelfigurer” ute på omvärldsspaning. Det var politiker, områdeschefer, IT-chef och projektledare. De var bl.a. till apple, microsoft, BETT mässan i London, Omaha, Seattle och Maine (Intervju med Bitte Henriksson, utvecklingsledare, nov 2011).

Fortbildning Västerås (proAros) har bestämt att alla pedagoger ska genomgå PIM till nivå 3 (utförligare förklaring sida 13).

Universitet kopplas in Våren 2011 kopplades forskningsprojektet ”Unos Uno – post hoc” (vad händer efter 1-1, latin) in i detta. Det är skolor från Köping, Falkenberg, Botkyrka, Pysslingen, Malmö, Helsingborg, Sollentuna, Täby, Lysekil, SKL, Nacka och Västerås (två skolor – Edströmska och Kristiansborg) som är med. Bakom projektet står Örebro Universitet - Åke Grönlund. Det ska bedrivas som en aktionsforskning, och ska hålla på i tre år.

Detta ska resultera i en diagnos på varje skola och därefter får skolorna själva bestämma vad de vill utveckla (Intervju med Bitte Henriksson, utvecklingsledare, nov 2011).

Framgångsfaktorer Även Västerås har tagit fram framgångsfaktorer. Författaren Helena Öberg har tittat närmare på vad som är viktiga delar för att

8

Foto: Fotoakuten.se

SAMR

Ett namn som återkommer flera gånger under detta jobb och som både Falkenbergs kommun och Västerås kommun pratat om är Puentedura.

Dr. Ruben R. Puentedura är en amerikansk skolforskare som pratar om fyra olika nivåer gällande användande av dator i skolan och den kallas SAMR-modellen.

SAMR-modellens olika steg Substitution (S) / Ersättning Ingen förändring.Vi gör samma saker som tidigare skillnaden är bara att vi gör det med ny teknik.

Exempel: Datorn som ordbehandlare eller för att läsa E-bok.

Augmentation (A) / Förbättring Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg men bidrar till att skolarbetet kan effektiviseras, dock fortfarande utan förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten.

Redefinition (R) / Omdefiniering Eleverna ökar sin samverkan med andra, konstruerar och uppfinner. Det är nu en påtaglig utveckling i lärandet börjar hos eleverna. På denna nivån har uppgiften utformats så att eleven försätts i positionen att själv bli läraren. Slutuppgiften är att de för någon annan, utanför skolan, ska förklara det de har lärt sig.

Exempel: Eleven kan med datorns hjälp skicka sin skrivExempel: na text till läraren. Eleven kan med talsyntes få Datorn används av eleverna för att ta in omtexten i sin e-bok uppläst. Själva uppgiften och världen och nå ut till omvärlden. Med hjälp lärandeprocessen har inte förändrats. av verktyg som bloggar, wikis, skype m.m. kan eleverna förmedla sina kunskaper, och Modification (M) / Förändring omvärlden kan ta del av och även ge respons Nu används tekniken för ett socialt lärande. tillbaka.

Uppgiften har förändrats så att eleverna blir bra på metalärande. De ska bli medvetna om Källa: hur de lär, förstår och tänker. (http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/ artiklar/puentedura-malmo/) Exempel: Eleven använder datorn för att på gemensamma digitala ytor samarbeta med varandra. T.ex. dela understrykningar och anteckningar med varandra.

10

VS

PIM

I Västerås Stad ska alla pedagoger klara av Skolverkets PIM utbildning (praktisk IT och mediakompetens) nivå 3 (det finns 5 nivåer) Nivå 1. Ordbehandlingsprogram (Word, Pages)

Lära dig att spara dokument Formatera

Sätta nya marginaler

Infoga bilder, (clipart)

Göra punktlista Nivå 2. Presentationsprogram (power

point, keynote)

Hämta faktagrafik

Beskära bilder

Infoga bilder

Flytta rubrik

Extra bilder Nivå 3. Göra en bildberättelse (photo

story, imovie mm)

Lägga texter på bilderna

Prata in en berättarröst

Lägga till bakgrundsmusik 11

Vad säger lärplanen om IKT? Rektorns ansvar ”...skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel” (LP 2011, s 18) Bild ”...skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material... (LP 2011, s 20) ...fotografering och filmande samt redigering i datorprogram” (LP 2011, s 21 Matematik ”...vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg” (LP 2011, s 62) Musik ”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang. Digitala verktyg för ljud­och musikskapande” (LP 2011, s 100) Svenska ”Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer” (LP 2011, s 224) (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011)

12

Resultat Västerås Hur ofta använder du datorn i undervisningen?

Varje arbetspass 1 gång i veckan

5-6 gånger i veckan Mera sällan

2-4 gånger i veckan Aldrig

34 %

1 % 8 % 9 %

32 % 15 %

Diagrammet visar att 66 % pedagogerna använder datorn i undervisningen minst 5 gånger i veckan.

Det säger också att var tredje pedagog använder max 4 gånger i veckan sin dator i undervisningen.

14

Resultat Widénska gymnasiet Hur ofta använder du datorn i undervisningen?

Varje arbetspass 1 gång i veckan

5-6 gånger i veckan mera sällan

2-4 gånger i veckan Aldrig

31 %

13 %

6 % 19 % 31 %

På Widénska gymnasiet är det färre pedagoger som använder datorn i undervisningen. 44 % använder den minst 5 gånger i veckan. Över hälften av pedagogerna använder datorn i undervisningen max 4 gånger i veckan.

15

Resultat Västerås Digitala verktyg ökar arbetsron för eleverna

Stämmer inte alls Vet ej

Stämmer dåligt

Stämmer bra

19 %

10 % 31 %

7 %

34 %

50 % av pedagogerna anser att det stämmer inte alls eller stämmer dåligt att arbetsron har ökat för eleverna vid införandet av datorer i undervisningen

16

Stämmer helt

Resultat Widénska gymnasiet Digitala verktyg ökar arbetsron för eleverna

Stämmer inte alls Vet ej

Stämmer dåligt

Stämmer bra

50 % 13 %

38 %

Widénska gymnasiets pedagoger anser i 50 % av fallen att det stäm,mer dåligt att arbetsron har ökat för eleverna efter det att datorerna har delats ut.

17

Stämmer helt

Resultat Västerås I vilken utsträckning anser du att du har fått kompetensutveckling för 1:1undervisning?

Inte alls

Liten utsträckning

Hög utsträckning

14 % 2 % 57 %

27 %

71 % av alla pedagoger i undersökningen över Västerås anser att de inte alls eller i liten utsträckning har fått kompetensutveckling för 1-1 undervisning.

18

Helt och hållet

Resultat Widénska gymnasiet I vilken utsträckning anser du att du har fått kompetensutveckling för 1:1undervisning?

Inte alls

Liten utsträckning

hög utsträckning

19 % 56 % 25 %

Widénska gymnasiets pedagoger anser i 75 % av fallen att de inte alls eller i liten utsträckning har fått kompetensutveckling för 1-1 undervisning.

19

Helt och hållet

Resultat Västerås Kommunicerar med elever via sociala medier.

Varje dag Aldrig/nästan aldrig

Någon gång/vecka

Någon gång/månad

76 % 11 % 10 % 3 %

76 % av pedagogerna i undersökningen i Västerås kommunicerar aldrig/nästan aldrig med elever via sociala medier.

20

Resultat Widénska gymnasiet Kommunicerar med elever via sociala medier.

Varje dag Aldrig/nästan aldrig

Någon gång/vecka

Någon gång/månad

13 % 50 %

31 % 6 %

På Widénska gymnasiet kommunicerar 50 % av pedagogerna aldrig/nästan aldrig med elever via sociala medier.

21

Resultat Västerås Låter eleverna använda pedagogiska spel/ program Varje dag Aldrig/nästan aldrig

Någon dag/vecka

Någon gång/månad

28 %

53 %

17 % 3 %

81 % av pedagogerna i undersökningen i Västerås låter elevena aldrig/nästan aldrig eller någon gång i månaden använda pedagogiska spel/program.

22

Resultat Widénska gymnasiet Låter eleverna använda pedagogiska spel/ program Varje dag Aldrig/nästan aldrig

Någon gång/vecka

19 %

Någon gång/månad

69 % 6 % 6 %

88 % av pedagogerna på Widénska gymnasiet låter elevena aldrig/nästan aldrig eller någon gång i månaden använda pedagogiska spel/program.

23

Slutdiskussion

Datorn i undervisningen Jag har valt att titta på hur frekvent datorn används av pedagogerna i undervisningen. Inte bara att den används, utan också hur den används.Ytterligare en aspekt har varit om det har blivit något ändrat arbetsklimat i klassrummet efter införandet av datorn.

Undersökningen visar att 66 % av pedagogerna i Västerås använder datorn minst 5 gånger i veckan i undervisningen.

Samma undersökning visar att knappt hälften av alla pedagoger på Widénska gymnasiet använder datorn minst 5 gånger i veckan i undervisningen.

Slår jag isär detta så innebär det att de använder datorn i undervisningen en gång per dag. En pedagog har i snitt minst 4 lektioner per dag och skulle då använda den 25 % av sina lektioner.

Var femte pedagog använder datorn max en gång i veckan vilket blir försvinnande liten procentdel av alla lektioner (mindre än 5 %). ”Jag använder datorn en gång i veckan” (Pedagog på Widénska gymnasiet) Glädjande nog använder en tredjedel av alla pedagoger i Västerås datorn vid varje arbetspass. Undersökningarna visar att det är stor skillnad mellan pedagogerna och det är en minst lika stor skillnad för eleverna. Eleverna kan i de flesta fall inte välja vilken lärare de ska ha, utan får hoppas på att få någon som använder datorn i undervisningen.

Hur används datorn Mina intervjuer visar på att det som pedagogerna främst använder datorn till, är att inför nya arbetsområden, visa en powerpointpresentation (bildspel på datorn som pedagogen i de flesta fall gjort själv). De låter eleverna skriva med hjälp av sina datorer och leta fakta på internet.

24

”Inför nya arbetsområden visar jag ofta en powerpointpresentation, som jag gjort själv, för eleverna” (Pedagog på Widénska gymnasiet) Jämförelse med SAMR Om jag sedan sätter detta i relation med Puentedura och hans teori om de fyra olika nivåerna (SAMR) som man kan jobba med datorn i undervisningen, så ligger detta arbete ofta i första nivån (substitution) och ibland i andra nivån (augmentation). Detta är inte så konstigt att förstå då jag tittar på andra faktorer som utbildning/kompetensutveckling. Här visar undersökningen klart att pedagogerna själva anser att de har fått för lite utbildning, för att kunna använda datorns hela potential.

Lägger jag dessutom till andra resultat, som att fyra av fem elever får max en gång i månaden spela/jobba med pedagogiska program, så visar det sig ännu mer att det finns mycket kvar att jobba med innan alla pedagoger ser/ använder datorns fulla kapacitet.

Sådana relativt enkla saker som att jobba med facebook och bloggar upplevs svårt att ta till sig, när pedagogen inte fått någon utbildning i detta. Även här visar resultatet att det är fyra av fem pedagoger som aldrig eller max en gång per månad, använder detta till att kommunicera med elever.

Meningsfullt och utmanande lärande När Västeråsmodellen infördes så var målet att undervisningen skulle bli ett meningsfullt utmanande lärande.

Det målet är svårt att göra någon utvärdering på. Några saker som hör ihop med detta är bl.a. arbetsron i klassrummet. Där är det hela 50 % av lärarkåren som inte tycker att det har blivit någon förbättring. Sett från andra sidan, tycker 50 % att arbetsklimatet har blivit bättre tack vare datorernas införande.

Foto: Fotoakuten.se

25

Omvärldsspaning Inför starten på projektet i Västerås hade flera nyckelpersoner varit ute och på ”omvärldsspaning”. De säger själva att det var en mycket viktig del i att projektet, innan projektet påbörjades. Här har jag ingenting att ifrågasätta, utan det känns bra och tryggt att så många nyckelpersoner var ute och såg hur det gick till i flera andra länder. Dessutom tittade de på Falkenbergs genomförande och kunde ta till sig deras erfarenheter. En av erfarenheterna har varit;

Kompetensutveckla!

Min och Västerås undersökning visar tydligt att många pedagoger önskar mer utbildning.

Jag tycker att om Västerås vill få till en större förändring, måste utbildningar komma tillstånd. Olika utbildningar beroende på behov och tidigare kompetens. Här är det viktigt att det även finnas utbildningar som leder pedagogerna i frågan, hur de ska gå vidare med datorn i undervisningen, och inte bara använda den istället för böcker, papper och penna. Utmaningen som jag ser det ligger i att komma upp i nivå 3 (modification) och ”Forskning visar att om man inte kombinerar en nivå 4 (redefinition) på Puenteduras SAMR IT-förändringsprocess med att erbjuda lärarna trappa. Då räcker inte det med att utbilda regelbunden och kontinuerlig påfyllning riskerar alla i PIM (praktisk IT och mediakompetens) hela satsningen att stagnera och verksamheten till nivå 3 utan mer kompetenshöjande fortåtergår till hur det såg ut före En-till-En” bildningar måste till. ( Tallvid & Hallerström 2010, s 33).

Ytterligare en viktig aspekt i denna diskussion handlar om tid. Tid för pedagogerna att Kompetensutveckla? öva på sina nya kunskaper, men även tid till Det känns konstigt för mig att de inte prioatt pedagogiskt diskutera med kollegor hur riterade mer till kompetensutvecklingen för det pedagogiska arbetet skall fortskrida. pedagogerna. Rektorerna fick till och med Västerås är på god väg, nu gäller det att fortsjälva avgöra om de skulle köpa till någon sätta framåt och reparerade misstagen som utbildning till sina medarbetare, när de fick gjorts, och som alltid görs. Se de som viktiga köpa sina datorer. Ingen av dessa rektorer erfarenheter och lärdomar för det fortsatta var med på dessa ”omvärldsspaningar” och arbetet. hade således inte den kunskapen av hur Positivt är att Örebro Universitet numer är viktigt det är att tillsammans med datorerna inkopplat under tre år framåt och kommer skaffa utbildning. Det blev också olika hur genomföra aktionsforskning. varje skola gjorde. De flesta köpte till en IKT har kommit till skolan för att stanna. utbildning medan några stycken valde att inte Stanna som ett viktigt målområde som stängöra det. digt utvecklas på alla sätt. Det är viktigt att På Widénska gymnasiet valde rektor att inte Västerås skolelever får möjlighet att vara köpa till någon utbildning. Om detta avspeg- med i dennna utveckling, för att få så goda lar sig i resultatet kan jag inte avgöra, det är framtidsutsikter som möjligt. nämligen lika stor efterfrågan på mer utbildning i hela Västerås. Det som skiljer är att de som använder datorn 5-6 gånger i veckan är betydligt färre på Widénska gymnsiet, 13 %, jämfört med hela Västerås, 32 %. ”Det ska inte bara bli någon teknisk lösning” (Bitte Henriksson, utvecklingsledare) 26

Rapport 17

www.futurelab.org.uk

a Futurelab handbook

Hösten 2007 inleddes En till En-projektet på två kommunala grundskolor Falkenberg när omkring 500 förväntansfulla elever fick ta emot varsin laptop. I den första delrapporten ”En egen dator som redskap för lärande” (Hallerström & Tallvid, 2008) från våren 2008 beskrivs och analyseras inledningen av projektet och vilka erfarenheter som gjordes under det första läsåret på de båda skolorna. Resultaten från det första årets utvärdering visade att både elever och lärare hade en positiv inställning till projektet vid starten 2007 och att denna fanns kvar även efter det första läsåret. Få problem rapporterades, studiemotivationen ökade och de eventuella farhågor som fanns om för mycket spelande och surfande på Internet kom på skam.

KEY TO THEMES OVERLEAF

Effektivt användande av IT i skolan

I denna rapport, som är den andra av tre utvärderingsrapporter, fokuseras på de nyckelroller som utvärderarna anser är viktiga för av internationellav forskning projektets utveckling. Skolledningens betydelse förAnalys utvecklingen arbetet i skolan poängteras, lärarnas och IT-pedagogernas roller belyses och med hjälp av intervjuer, enkäter och klassrumsobservationer visas hur det andra året av En-till-En-projektet utvecklats.

Viktiga faktorer är lärarnas möjlighet att utveckla sin pedagogik och deras arbete med förändring och förbättring av skolan som lärmiljö.

Att ge eleverna en laptop är inte den avgörande förändringen, det väsentliga är hur den används i undervisningen av elever och lärare.

Helena Hallerström :c Z\Zc YVidg ^ h`daVgWZiZi Martin Tallvid Ä gZYh`Ve [ g a~gVcYZ4 En egen dator som redskap för lärande

rojektet En-till-En innebär att varje elev har tillgång till en egen dator i skolarbetet. Sedan hösten 2007 har eleverna i skolåren 7-9 på två skolor i Falkenbergs kommun haft en egen personlig dator som redskap i lärandet.

Målet är att detta ska bidra till att öka lusten att lära för både elever och lärare och att nya arbetsformer utvecklas i skolan. Målet är också att eleverna utvecklar en digital kompetens och att deras skolresultat förbättras. Projektet utvärderas av två forskare och ska redovisas i två delrapporter samt en slutrapport efter tre år.

Detta är den första delrapporten. Här beskrivs och analyseras hur projektet startade och vilka erfarenheter som görs under den första tiden. En enkätundersökning har genomförts för att kartlägga elevers och lärares förväntningar och farhågor vid projektets början. Arbetet på de båda skolorna har följts kontinuerligt genom klassrumsobservationer. Lärares och elevers erfarenheter av det första året med datorn i klassrummet har följts upp genom gruppintervjuer. Utgångspunkten för utvärderingsarbetet har varit att datorn i sig inte är den stora förändringen utan det väsentliga är hur datorn används och till vad den används i lärprocesserna och på vilket sätt det påverkar skolarbetet.

I analyserna av första årets arbete diskuteras projektet dels utifrån perspektiv på lärande och betydelsen av artefakter i lärprocesserna, dels utifrån ett normperspektiv och de förväntningar som finns på skolan. Rapporten avslutas med en diskussion utifrån den normmodell som utvecklats inom rättssociologiska enheten vid Lunds universitet. Frågor ställs om vilka normer som framträder inom projektet och vilka normer för skolarbete som utmanas av datorn som redskap för lärandet.

Helena Hallerström är Fil dr i rättsociologi vid Lunds universitet.

Martin Tallvid är doktorand vid IT-universitetet i Göteborg

Utvärdering av projektet “En-till-En” i två grundskolor i Falkenbergs kommun – Delrapport 1

En egen dator som redskap för lärande

Digital literacy across the curriculum

BVgi^c IVaak^Y =ZaZcV =VaaZghig b Helena Hallerström Martin Tallvid

P

Falkenbergs investering i personliga datorer till elever har rönt stor uppmärksamhet runt om i Sverige och under läsåret 2008/2009 har över 1000 rektorer, lärare, IT-tekniker och politiker från 70 kommuner varit i Falkenberg för att ta del av skolornas erfarenheter.

BVgi^c IVaak^Y =ZaZcV =VaaZghig b :c Z\Zc YVidg ^ h`daVgWZiZi Ä gZYh`Ve [ g a~gVcYZ4

Är det klokt att förse alla skolelever i år 7, 8 och 9 med en personlig laptop? Vilka för- och nackdelar kan man upptäcka? Vilka är fallgroparna?

Utvärderingen är genomförd av Martin Tallvid, doktorand vid Göteborgs Universitet, IT-fakulteten Helena Hallerström, fil. dr i rättssociologi vid Lunds Universitet

Report in Sociology of Law Effektivt användande av ITResearchTallvid, Martin och Hal- Research Tallvid, Martin Report in Sociology of Law och HalJik~gYZg^c\ Vk egd_Z`iZi :c"i^aa":c i skolan. lerström, Helena lerström, Helena ^ ik \gjcYh`dadg ^ ;Va`ZcWZg\h `dbbjc 9ZagVeedgi ' Myndigheten för skolut- (2009) (2008) En egen dator som < iZWdg\h Jc^kZgh^iZi ;Va`ZcWZg\h `dbbjc veckling (2007). StockEn egen dator i skolarberedskap för lärande. Lund: holm: Liber tet - redskap för lärande.

Lunds universitet Falkenbergs kommun SOCIOLOGY OF LAW • LUND UNIVERSITY BOX 42 • SE-221 00 LUND • SWEDEN

ISSN 1404-1030 ISBN 91-7267-274-9

RRSL 2008:9

Digital literacy across the curriculum (2010) www.futurelab. org.uk

SOCIOLOGY

OF

LAW

•

LUND

UN IV ER S IT Y

2008:9

ISBN 978-91-633-5340-6

Rapport 2010:1 KunSKaPSövErSiKt

Framtidens lärande, i dagens skola?

– internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

Perspektiv på barndom och barns lärande

The impact of ICT in schools – a landscape review

En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år KunSKaPSövErSiKt

i denna kunskapsöversikt redovisas forskning om barndom och barns lärande i förskolan och grundskolans tidigare

Professor Rae Condie and Bob Munro år. översikten har gjorts av en grupp forskare vid Malmö with Liz Seagraves and Summer Kenesson

högskola på uppdrag av Skolverket. Den har en bred ansats

Perspektiv på barndom och barns lärande

The impact of ICT in schools – a landscape review

Quality in Education Centre, University of Strathclyde

och tar upp frågor som: vad är utmärkande för dagens

barndom och vad betyder uppväxtvillkoren för lärandet? vilken betydelse har förskolevistelse och tidpunkten för skolstarten för hur barn senare lyckas i skolan? vilka didaktiska perspektiv har anlagts på barns lärande och vad säger forskningen om tidig bedömning och dokumentation January 2007

av barn och barns läroprocesser?

Kunskapsöversikten vänder sig till forskare, forskarstuderande, lärare och studerande inom lärarutbildningen

www.becta.org.uk/research

samt pedagoger i förskolan och grundskolans tidigare år.

To order further copies of this publication or to download an electronic copy visit http://www.becta.org.uk/publications

Framtidens lärande i dagens skola (2010) Stockholm: Teknikdelegationen

© Copyright Becta 2006

Millburn Hill Road Science Park You may reproduce this material, free of charge in any format or medium without specific Coventry CV4 7JJ permission, provided you are not reproducing it for profit, or for material or financial gain.

Tel: 024 7641 6994 You must reproduce the material accurately and not use it in a misleading context. If you Fax: 024 7641 1418 are republishing the material or issuing it to others, you must acknowledge its source, Framtidens lärande, i dagens skola?

– internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 1 copyright status and date of publication.

Research email: research@becta.org.uk Main email: becta@becta.org.uk While great care has been taken to ensure that the information in this publication is URL: http://www.becta.org.uk accurate at the time of publication, we accept no responsibility for any errors or omissions.

Where a specific product is referred to in this publication, no recommendation or endorsement of that product by Becta is intended, nor should it be inferred.

01/DD06-07/145/PC/2k

1

Condie, Rae och Munro, Bob (2007) The impact of ICT in schools. www. becta.org.uk/research Skolverket

Tallvid, Martin och Hallerström, Helena (2010) En-till-en Falkenbergs väg till framtiden? Falkenbergs kommun

January 2007

Perspektiv på barndom och barns lärande (2010) Stockholm: Skolverket

Henriksson, Bitte: Intervju Västerås stad, nov 2011 http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artiklar/ puentedura-malmo/ www.se.wikipedia.org www.skolverket.se www.vasteras.se

Öberg, Helena (2010) Västeråsmodellen. Stockholm: Natur och Kultur

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) Stockholm: Skolverket

27

Litteraturlista

Bilaga: Enkätfrågor 1. I vilka ämnen använder du IT undervisningen?

2. Digitala verktyg och elevernas utveckling a …ökar elevernas motivation till skolarbetet b …utvecklar elevernas samarbetsförmåga c …utvecklar elevernas möjligheter att lösa problem d …ökar elevernas möjlighet att påverka undervisningen e …ökar arbetsron för eleverna 3. Kunskaper/färdigheter inom digital kompetens a …använda dator för ord och textbehandling? b …hantera kalkylering och analys på datorn? c …använda datorn för att skapa presentationer? d …hantera media (ljud, bild, film) praktiskt på datorn? e…urskilja och hämta relevant information på nätet?

4. I vilken utsträckning anser du att du har fått kompetensutveckling för 1:1-undervisning?

5. Förändring/utveckling av lärarrollen, abetssätt etc. a. Min roll som lärare har förändrats b. Mitt samarbete med andra lärare har ökat c. Mitt arbete har underlättats d. Min undervisning har blivit mer varierad e. Min möjlighet att individanpassa undervisningen har ökat f. Min möjlighet att ge eleverna feedback på deras lärande har ökat 6.Användning av dator i undervisningen/digital kompetens a. Lägger ut uppgifter, läxor, prov till eleverna via teamsajt b. Samlar in uppgifter, läxor, prov c. Kommunicerar med elever via e-post d. Kommunicerar med elever via sociala medier (chat, blogg, facebook, twitter) e.Visar förberedda presentationer f. Låter eleverna använda internet för infomationssökning g. Låter eleverna göra egna presentationer/redovisningar h. Låter eleverna spela in ljud, bild eller göra film i. Låter eleverna använda pedagogiska spel/program 7. Hur ofta använder du datorn i undervisningen?

8. Hur länge har du som lärare haft en egen dator som arbetsredskap?

28

r

V채s

r책s www.vasteras.se

29