Borås Magasin, nr 1 2012

eTT MAGASIN oM STADeN BoråS. oM MöJLIGHeTer, FrAMGåNGAr, INNoVATIoNer oCH NYA PerSPekTIV.

granD Prix Vad har mode och hästar gemensamt?

Ganska mycket, visar det sig när Gina Tricot och Borås Fältrittklubb arrangerar årets hästfest.

helVete

I alla tider har undergångsprofeter lockat, förfärat och skrämt människor med hot om helvetet. Nu finns det i Borås.

the ProDucer

Han producerar Sveriges i särklass största musikevenemang, Melodifestivalen. Vissa älskar att hata den, andra hatar att älska den. Christer Björkman älskar att älska den.

Vi är medlemmar i BoråsBorås Näringslivs Ekonomisk förening Abecita Corsettfabrik konstmuseum ACG Nyström Action & Event i Borås AKI Travel AB Arbetslivsresurs Auto 7H Bamatex Björsells Agenturer Bockasjö Borås City Borås Golfklubb Borås Tidning Boråsaren/Lunchguiden Bus 4 You Byggcenter Börshults Gård Centiro Solutions Cernera Fastigheter CIB - Centrumfastigheter i Borås Ciluette City Sparköp Knalleland Comfort Hotell Jazz Destination Viskan Diagonal E.I.S Distrupol Nordic Ekonomikonsult Elvan Elcenter i Borås AB Ericsson AB PIM Microwave & Access Ernst & Young First Grand Hotel Friluftsfabriken i Borås Funktionskontroll FutureLab Företagarna Borås Gina Tricot Grand Societet Resto Gärde Weslau Handelsbanken Hulta Handelsbanken Stora Torget Handelsbanken Viared Harry Sjögren Hotell Borås Högskolan i Borås Inpro Kanico Knallelandsgruppen Laserdome Action Center MA Arkitekt AB Make IT Mecka Musiklagret NetonNet Nilsson CRWTH AB Nordisk Designskola Norrby Trä Projekt Partner Pulsen Fastighets PWC RO-Gruppen AB Rudholm & Haak Sahlins i Skene Scandic Plaza SEB Speed Management AB Stadsresto Utveckling Studio Desktop Swedbank Sjuhärad Svenska Stadshotell Taxi Borås AB Tent Design Wackes Viareds Företagarfören.

Volvo Bussar WästBygg Åhagastiftelsen Åtta Hus Fastigheter

Vill du också vara med? maila: info@borasboras.com för mer information.

2

Det här magasinet handlar om Borås. Det handlar om möjligheter, framgångar, innovationer och nya perspektiv. Det handlar om framtiden och om människorna som skapar den.

Men det handlar också om ett arv som hela tiden utvecklas. Om traditioner och historia. Om den historia som skrivs i dag. Det handlar om kultur och idéer, om människor som sätter Borås på världskartan och om företag som för staden framåt.

Vi träffar boråsambassadören Christer Björkman, går i Linnés fotspår, pratar om ridsport med Gina Tricot, besöker helvetet och berättar om författaren som hittat skrivglädjen igen.

Vi gör det för att vi är stolta. Och vi gör det för att vi vill visa att Borås inte är textilstaden, kulturstaden, handelsstaden eller entreprenörsstaden. Borås är allt det.

Och mycket, mycket mer.

BoråsBorås AB är ett av staden och näringslivet i Borås samägt bolag.

Bolaget har till uppgift att marknadsföra, sälja och aktivt verka för att staden, genom aktiviteter och evenemang, upplevs som en attraktiv destinationsort med gott värdskap. Målet är ökad hållbar tillväxt till nytta för medborgarna och näringslivet i Borås.

G r a n d P r ix Vad har mode och hästar gemensamt? Ganska mycket, visar det sig när Gina Tricot och Borås Fältrittklubb arrangerar årets hästfest.

Detta magasin är producerat av Syskonen Brogren för BoråsBorås TME AB Medarbetare Illustratör Ida Brogren Skribenter Björn Owen Johansson Erik Salmonson Johan Jarneving

E n go d f ö r fat ta r e Han beskrivs som stilistiskt briljant och bittert underhållande. Boråsförfattaren Ulf Lindström berättar att han hittat skrivglädje igen. t h e p r o d u c er Han producerar Sveriges i särklass största musikevenemang, Melodifestivalen. Vissa älskar att hata den, andra hatar att älska den. Christer Björkman älskar att älska den.

F r a m åt m a r s ch Det är något speciellt med att vandra i någon annans fotspår.

h e lv e te I alla tider har undergångsprofeter lockat, förfärat och skrämt människor med hot om helvetet.

Nu finns det i Borås. h a n d e l s in s t it ut Borås har en lång och stark tradition av handel. 2012 öppnar Handelinstitutet i staden.

s k u l p t u r b ie n na l e n 2008 föddes Borås första skulpturbiennal med Jim Dines Pinocchio i fokus. Sedan dess har mycket hänt i Skulpturstaden. n o r d ic fa b r ic f u t u r e Det är inte bara Sveriges textilproducenter som lockas till Nordic Fabric Fair. I år kommer också några av Sveriges viktigaste entreprenörer. s t il l go in g n ow h e re Andreas Weman och Johan Lydén gör en dokumentärfilm om Boråsmusikerna som blev kvar.

4 8 10 14 16 20 22 24 26 3

grand prix

4

För tredje året i rad genomför Borås Fältrittklubb Gina Tricot Grand Prix, hästhoppning i den absoluta elitklassen och ett event som sätter Borås i samma sammanhang som Falsterbo och Göteborg. BoråsBorås tog sig en pratstund med tävlingsledaren Helèn Hagström och tävlingskoordinator Anna Appelqvist. Här är hela historien om Nordens mest välklädda hästshow.

H östen 2 0 0 9 lade ridhuschefen Carina Ljung fram ett förslag för Helèn Hagström: ”vi vill att Borås ska stå värd för en Grand Prixtävling och vi vill att du ska leda den.”

- Varför frågar de mig, var första reaktionen. Visst, jag har ridit och tävlat mycket, men jag har aldrig hållit i någon tävling. Jag sa givetvis bestämt tack, men nej tack, minns Helèn.

Ridhusets ledning tänkte inte ge sig så lätt. Borås skulle få sitt Grand Prix och Helèn skulle leda det. Operation övertalningskampanj inleddes med tjat, middagar och storslagna planer.

- Till slut sa jag okej, men jag har åtta personer; Maria Johansson, Anna Appelqvist, Anki Pettersson, Lotta Lindsten, Elisabeth Hallgren, Sune Mordenfelt, Carina Ljung och Mikael Gustavsson, som jag vill ha med. Ställer de upp så ställer jag upp.

Alla sa ja och det var bara att kavla upp ärmarna för att sätta igång.

huvud och valde medvetet att inte fråga tidigare organisation. Det här skulle bli vår tävling.

Med facit i hand var det en vinnande strategi. Femhundra tävlande ställde upp första året. Visserligen ingen imponerande siffra i Grand Prix-sammanhang, men genomförandet fick högsta betyg. Deltagarna var imponerade och Helèn och hennes team fick många goda råd.

- Vi fick helt klart blodad tand och till andra året satte vi upp ett antal punkter som mål. Vi skulle ha den högsta prispengen på svensk nivå, vi skulle ha bättre underlag i manegen och vi skulle ha den främsta eliten i startfältet.

Till andra upplagan av Gina Tricot Grand Prix kunde Boråsryttarna locka med 110 000 kronor i första pris och fick 1 200 ryttare till start.

- Dubbelt så många som första året och många fler än vad vi var förberedda på. Det blev lite tajtare att genomföra, kan man lugnt säga.

- Vi hade tre månader på oss att ordna allt från sponsorer och mediepartners till planering av tävlingen. Vi körde helt efter eget >> 5

”Med en halv miljon i prispotten och de prestigefulla kvalplatserna har Gina Tricot Grand Prix hjälpt till att sätta Borås på hästkartan. Men det är mer än pengarna som drar.”

Plat s er t ill vär l d sc up e n oc h e n h a lv mi ljon k ro no r står på sp e l Inför 2012 års upplaga är förberedelserna på topp. Föreningssparbanksstiftelsen Sjuhärad och Borås Fältrittklubb har gått in med pengar till nytt underlag och nu ligger den finaste sortens fibermatta i ridhusets stora och lilla manege. Nivån för tävlingen har också höjts ytterligare ett snäpp.

G ina T r ic ot h å l l e r s t il e n på tävl in ge n

- Nu är det mer eller mindre en ren elittävling. Dels för att det är den ambitionen vi har. Dels för att begränsa antalet tävlande.

Nu har vi ändå över 1000 anmälda, men det är hanterbart. För oss är det viktigt att det blir en bra tävling för alla inblandade. Tävlande såväl som funktionärer, säger Helèn Hagström.

Det råder ingen tvekan om vilket företag som står som huvudsponsor för tävlingen: Borås senaste modeunder Gina Tricot. Men hur löper egentligen trådarna mellan hästsporten och klädkedjan?

Gina Tricot Grand Prix Borås har blivit en hopptävling att räkna med.

Senaste tävlingen samlade hela den svenska eliten med bland andra Malin Baryard, Peder och Lisen Bratt Fredricson, Jens Fredricson, Douglas Lindelöw, Helena Lundbäck, Royne och Alexander Zetterman, Linda Heed och Helena Persson.

- Gina Tricot Grand Prix drivs av mig och Helèn Hagström.

Jag jobbar på Gina Tricot. Det är den uppenbara kopplingen.

Tävlingen räknas som en av de mest betydelsefulla i Norden och här har den nordiska eliten sin sista chans att kvalificera sig för Göteborg Horse Show, världscupstävlingarna som hålls i Scandinavium.

Ridsportsförbunden i Sverige, Norge, Danmark och Finland har två platser var. Boråstävlingarna är också kval för Scandinaviums juniortävling Young Riders Cup och ungdomstävlingen Morgondagens vinnare.

Med en halv miljon i prispotten och de prestigefulla kvalplatserna har Gina Tricot Grand Prix hjälpt till att sätta Borås på hästkartan.

Men det är mer än pengarna som drar.

- Vi vet att de som kommer hit verkligen gillar arrangemanget och klassen på tävlingen. De upplever att hela genomförandet är unikt.

Det känns speciellt att komma hit. Alla ska känna sig omhändertagna.

Till exempel har vi sett till att de som stiger upp tidigt för att sköta

6

hästarna får nybakt bröd. Sedan har vi klätt in hela tävlingen på ett sätt som inte är så vanligt i Sverige, kanske syns det tydligast i att alla funktionärer är enhetligt klädda. Allt sådant, kläder, produkter, drycker, prispengar, har vi våra sponsorer att tacka för. Alla som ställer upp är viktiga för att vi ska lyckas med tävlingen, säger Helèn.

Anna Appelqvist, inköpschef på Gina Tricot och koordinator och sponsringsansvarig för tävlingen berättar:

Men det finns givetvis en längre historia bakom företagets engagemang för ridsporten.

- Min mamma, Annette Appelqvist har ägnat sig mycket åt dressyr och drog igång Gina Tricot Future Elite tillsammans med Jan Brink [svensk dressyrs stora stjärna]. En ungdomssatsning för att få fram nya talanger. Det blev början till företagets engagemang för hästsport och när jag och Helèn började prata om en stor hopptävling i Borås kände jag direkt att det här var något för Gina Tricot, men då måste vi sätta ribban högt och skapa ett evenemang som håller internationell nivå.

Så det finns lika mycket affärsintresse som hästintresse bakom sponsringsåtagandet?

- Det är helt klart att båda delarna varit drivande. Jag tror verkligen på den här tävlingen och att den stärker Gina Tricots varumärke på lång sikt. Sedan är det roligt att göra något för Borås också.

Gina Tricot har dessutom tagit fram en tävlingskollektion som bara säljs de här dagarna. Plaggen är hett efterfrågade och fick mycket uppmärksamhet i såväl häst- som modebloggar efter förra årets tävling.

- Kollektionen hänger ihop med vår ambition att göra en tävling i absolut högsta internationella klass. Och då är detaljerna viktiga, utseendet på tävlingen måste vara rätt. Vi började med kläder för funktionärerna första året, men insåg snart att det fanns en större marknad för plaggen. Så förra året sålde vi kollektionen under tävlingen och responsen har varit enorm. Folk ringer och mejlar för att få köpa kläderna. Agenter från hela världen hör av sig och vill sälja kollektionen. Hittills har vi sagt nej, kläderna ska vara unika för tävlingen och lite svåra att få tag på. Men vi får se vad som händer i framtiden, säger Anna Appelqvist.

Ambitionen för 2013 är klar: större och bättre På den absoluta elitnivån inom hästhoppning finns det många män, men ser man på sporten i stort är det fortfarande flest kvinnor som är aktiva. Helèn Hagström berättar att det 80 procent av de anmälda till tävlingen är kvinnor.

- Det gör det lite extra kul med all uppmärksamhet vi lyckats få.

Det är på tiden att en ”tjejsport” får komma fram lite, inte minst i Borås som har svårt att hålla ögonen på något annat än fotboll.

Ser man hur intresset för Gina Tricot Grand Prix växt under de tre första åren så finns all anledning att tro att Borås har en framtid inom hästsporten. Årets tävling har inte bara lockat tävlingseliten till stan, en stor del av funktionärerna kommer från Stockholm, Jönköping och andra städer runt om i Sverige.

- Det börjar bli precis som tävlingarna i Falsterbo och på Scandinavium. Alla hästintresserade – och de är många – vill vara på plats. Till 2013 ska vi bli ännu bättre och ännu större.

Ingen tvekan om den saken, avslutar Helèn Hagström.

7

foto: kristin lidell

en goD författare under 20 år har ulf lindström försökt att sluta skriva. en god man får därför ses som ett framgångsrikt misslyckande. Debutromanen publicerades 2011 och i november samma år blev han tilldelad tidningen Vi:s prestigefyllda litteraturpris. handlingen är förlagd till författarens hemstad, Borås, och kretsar kring ett mord, en mördare och en advokat.

8

Att fö rhå ll a si g t i l l sk r i van d e t

- Jag känner att jag i och med publiceringen tagit ett steg – jag är inte en som skriver, jag är författare. Det är en ganska jobbig diagnos att leva med, men jag håller på att lära mig. Att jag fick VI-priset innebar en rejäl klapp på axeln från människor jag respekterat hela mitt liv.

Ulf Lindström började skriva i tidig ålder och vann 1983 en nationell debutanttävling. Efter det gav han ut samlingen Soldimma, som blev mycket väl mottagen.

- Som tonåring skrev jag mest noveller, eftersom att jag sällan hade tid eller ro att genomföra längre projekt. Soldimma resulterade i Borås Tidnings stipendium, vilket innebar att jag kunde ta ledigt i ett år och studera dramatik. Jag fortsatte att skriva som tidsfördriv men hade ganska lite tid att fördriva. Det blev allt glesare med tid till skrivandet.

Förhållningssättet ändrades för några år sedan i samband med en sjukdomsdiagnos. Ulf Lindström drabbades av Fibromyalgi, en sjukdom som påverkar den fysiska kapaciteten.

- Jag fick en hel del tid till att tänka och fantisera. När jag började skriva texten så hade jag ingen större aning om vart jag var på väg; jag ville hitta skrivglädje igen och skrev en miljon korta, lösryckta scener.

Att förlägga handlingen till hemstaden Borås var inte en självklarhet, men det mest lockande alternativet.

- När jag började var det enklast att jobba med miljöer som jag kände väl.

När texten senare skulle redigeras beslutade jag mig för att behålla staden som fond; även om det hade varit enkelt att byta till vilken stad som helst.

Det kittlade mig att det äntligen skulle finnas en bok som helt och hållet utspelar sig här.

Borå s med nya ög on.

Att skriva om Borås har gett Ulf Lindström en oväntad kick. Vad gäller den något cyniska inställning till staden som huvudpersonen i En God Man besitter, är det enligt författaren viktigt att ha i åtanke att denne är en olycklig, inflyttad outsider. Lindström själv är stolt över sin hemstad:

- Man blir lätt hemmablind, men när jag gått runt för att hitta exakta miljöbeskrivningar så har jag för första gången på flera år verkligen sett staden, och jag får konstatera att det är en helt annan – vackrare, mer levande stad än den jag växte upp i.

ännu en god bok i boråsmiljö Debutromanen heter Sju grannar: sju dödssynder och lanserades förra året hos förlaget Recito.

Här möter läsaren en ordermottagare på Ellos, en läkare, en hudterapeut, en lagerarbetare, en advokat, en arbetslös och en gallerist.

De sju huvudpersonerna bor grannar och har nära relation med minst en annan på gatan.

De är varandras syskon, älskare, arbetskamrater och vänner. Var och en har sitt unika levnadssätt, bärande på en utav de sju bibliska dödssynderna.

En något surrealistisk berättelse som ger läsaren ett hål i staketet att tjuvkika in i de bisarra bravader som utspelar sig på Villagatorna.

- Jag bodde i Villastaden i över 20 år och där finns underlag för alla karaktärer och miljöer, berättar Jeanette Palmqvist. nä s ta p r o je k t påbör jat: - Jag är drygt halvvägs på väg i en helt annan historia. Denna gång hämtar jag inspiration från det verkliga livet. Jag berättar om min mormor och hennes fem systrars liv och tid, utan att göra anspråk på sanningen. Handlingen utspelas i Norge och det är mellankrigstiden som står i centrum. Det är ju en på många sätt dyster tid med ekonomiska svårigheter, stor ojämlikhet mellan könen och sociala grupper. Men också väldigt dynamisk och, i alla fall för mig, spännande tid med industriell utveckling. Och i det lilla: stor framtidstro, vardagsbekymmer och kärlekstrassel förstås.Det blir mycket tid i stadsbiblioteket för research.

- Det verkar bli ytterligare en brottsroman i Boråsmiljö. Vad gäller En God Man så finns det numera intresse för boken från såväl utlandet som film- och TV-producenter. Dörrar har kanske inte öppnats än, men det finns åtminstone dörrar som kan komma att öppnas och det är jag som håller i handtaget.

Jea n et t e Pa l mqvi s t , fö dd 1 9 5 3 , ä r Bo rå s verks a m Co py w ri t er o ch h a r även s krivi t po es i , n ovel l er o ch ra di o pjä s er.

Foto: Marcus Palmqvist

Att vara författare, inte bara en som skriver, innebär för Ulf Lindström att ett avslutat projekt innebär början på nästa.

9

Foto: Jonas Linell

the producer

10

Thorsten Flink och Björn Ranelid har tillsammans med övriga artister i årets startfält för länge sedan blåst igång diskussionerna som alltid går hand-i-hand med Sveriges i särklass största musikevenemang, Melodifestivalen. Vissa älskar att hata den, andra hatar att älska den. Christer Björkman älskar att älska den.

Ett år blev ti o

- I början trodde jag att jag skulle jobba med Melodifestivalen i ett år. Det blev fem. Efter fem år trodde jag att jag skulle jobba med den i tio år. Nu går jag över det, så nu kanske vi siktar på femton år, säger Christer Björkman som nu tituleras som producent för hela tävlingen.

Efter att 1992 ha vunnit Melodifestivalen och tio år senare tagit över som artistansvarig för samma tävling har han gjort sig känd för att vara en av landets absolut främsta schlagerexperter. Få av oss kan se hans ansikte i en tidning eller på en löpsedel utan att direkt associera till tävlingen. Men att i år ta steget från tävlingsproducent till producent har inte bara fört med sig sol och sköna vindar, också svårigheter han inte visste skulle komma.

- Det är helt nya förutsättningar för mig i år, jag är van att ha fullständig detaljkontroll. Tidigare år har jag vetat ut in minsta danssteg vad folk gör och ska göra. Jag har vetat hur allt kommer att se ut, och framför allt – hur jag vill att det ske se ut. Att i år inte kunna det på samma sätt är jättejobbigt. Verkligen jättejobbigt.

Men det är en del av att producera hela programmet, jag måste släppa in och låta människor göra sin version. Det är en ny och pirrig känsla.

Arbetet med nästkommande års Melodifestival börjar så gott som direkt efter att Europafinalen i Eurovision Song Contest korat en vinnare. Efter att Christer Björkman fått två veckors andrum drar alltsammans igång igen, det är då jakten på nästa års låtar börjar.

Upphovsmän och alla de stora förlagen kontaktas för att förstå att även om det bara är juni månad och måsarna skrattar, finns det ingen tid att spilla. Snart är det september och deadline för alla bidrag.

Efter ett kortare semesteruppehåll tas kontakten återigen upp och förhoppningsvis finns det någonting mer konkret att lyssna på.

Embryon till låtar har hoppfullt tittat fram och man kan redan här ana vad som eventuellt kommer stå på scenen ett halvår senare.

- Den perioden handlar egentligen bara om att jaga in material, men jag börjar också jobba med skivbolagen för att se vilka artister som är spelbara. Jag sätter även ihop en egen önskelista med intressanta namn jag skulle vilja se. Det är det här jag håller på med fram tills deadlinen runt den 20 september. Det är stressigt men väldigt intressant, fortsätter Christer Björkman.

>> 11

”Gör man ett program för nio miljoner olika människor måste det vara så pass spretigt att alla kan hitta just sin favorit, men samtidigt hitta någonting som man verkligen inte tycker om. För det är också den här tävlingens identitet, att du faktiskt både ska älska och hata.”

När allting samlats in påbörjar juryn sitt arbete. I det första skedet skall de nu 3.500 aspirerande tävlingsbidragen minskas ner till ungefär tusen stycken. För att utse de sexton bästa låtarna tar man hjälp av ett statistiskt mini-Sverige bestående av sexton människor mellan femton och femtio. Man strävar hela tiden efter att skapa en spegel utav de som tittar på programmet - hälften kvinnor, hälften män, hälften med musikanknytning, hälften utan.

- De sitter sedan och lyssnar på allt det här, röstar och kommer fram till sexton låtar som de tycker är hits. Det är deras egentligen enda uppgift – att hitta hits. Gärna i olika genrer men det är absolut inget krav. Tidigare år när de skulle rösta fram hela startfältet var de tvungna att tänka på saker som genrer, bredd och på vad som blir bra TV. Det är svårt. Att begära utav de här sexton människorna att kunna se vad som till exempel kan komma att bli bra TV om ett halvår är svårt. Vi kom fram till att det är lättare att de bara letar efter vad de tror har potential till att bli en hit, så kan jag fylla på med bra TV efteråt.

Christer Björkman tillför sedan femton låtar som han själv väljer ut.

Han väljer låtar baserat på att skapa bredd, på vad som är bra TV och på vad som kan tänkas saknas efter att juryn valt ut sina sexton favoriter. Han jämför det med att lägga ett musikaliskt pussel.

Det behövs rambitar som hålls ihop utav hörnbitar, allting kompletteras sedan utav mittenbitarna som skapar en helhetsbild som svenska folket förhoppningsvis kommer uppskatta. ”Det är mosaik av musik” som han själv uttrycker det. Men att han skulle blanda in sin egen musiksmak och sina egna favoriter avfärdar han bestämt.

12

- Det är väldigt sällan det är någon låt som jag själv brinner för ur ett rent musikaliskt perspektiv, det handlar helt enkelt inte om det.

Jag kan älska mötet mellan Lotta Engberg och Christer Sjögren i årets tävling, ur det här programmets TV-perspektiv är det otroligt coolt.

Det är musikaliskt jättetraditionellt förstås, men det är precis vad deras publik vill ha och då är det en tiopoängare ur det perspektivet. Å andra sidan finns det många som har helt andra parametrar och fyller en helt annan kvot. Ju bredare och ju tydligare brett startfältet är, desto bättre är det för programmet. Ju mer min mamma kan säga att ”nej vet du vad, jag tyckte allting var värdelöst förutom en låt” känner jag att jag har lyckats. Gör man ett program för nio miljoner olika människor måste det vara så pass spretigt att alla kan hitta just sin favorit, men samtidigt hitta någonting som man verkligen inte tycker om. För det är också den här tävlingens identitet, att du faktiskt både ska älska och hata. Det ingår.

Den samvetslösa pressen Men att plocka ut och vara ansiktet utåt för de låtar som den stora massan inte tycker om har inte bara varit en schlagerdröm, utan ibland en ren och skär mardröm. Mediadreven har varit så påtagliga att Christer Björkman runt 2005 funderade på att strunta i alltsammans och sluta, att faktiskt ge upp.

- Jag är ju ett stort, stort fan av den här tävlingen så för mig är det så alldeles omöjligt att jag skulle göra någonting för att skada den.

I början blev jag alldeles ställd, jag kunde inte förstå. Men efter att ha pratat internt och fått förklarat för mig att såhär är det, det ingår i det

dramaturgiska spelet, vänjer man sig helt enkelt. Tidningarna kan inte tokhylla allting runtomkring Melodifestivalen i sex veckor. De måste skapa en dramatik runt det här, annars säljer de inga tidningar.

När man då börjar förstå att det här är en del av ett större samspel och att de faktiskt också är producenter för någonting blir det lättare att förstå logiken i det de gör. Men det är aldrig lätt att kliva upp när man vet att det är två sidor där igen. Jag tror att man aldrig kan lära sig fullt ut att vara uthängd i en tidning.

En go d relati on me d b or ås Kritiken till trots är Christer Björkman i stor mån en mycket hyllad människa, inte minst i hemstaden Borås. Under 2011 blev han utsedd till årets Boråsambassadör, någonting han tog sig an med stor stolthet.

Efter att ha växt upp och levt i Borås kunde han ändå aldrig ana att det han åstadkommit skulle räcka till en sådan titel. Men det är inte bara att förmedla och sprida en positiv anda runt namnet Borås till andra som han upplever som sitt uppdrag, att rannsaka sina egna tankar kring staden var lika viktigt.

- Det är väldigt lätt att som utflyttad boråsare bara raljera, att bara berätta om hur mycket det regnar jämnt. Det märker jag att jag helt har slutat med. Min infallsvinkel när jag pratar om Borås är numera alltid utifrån det positiva. Jag pratade faktiskt med min man om det här precis när jag hade fått förfrågan. Tycker jag så mycket om Borås att jag verkligen kan vara en bra ambassadör? Då sade han att ”det är bara på middagar och sådant du raljerar, när du pratar med mig om Borås har du alltid bara sagt positiva saker. Då säger du alltid att du

haft en fantastisk uppväxt, att du aldrig haft några problem med att du varit gay, alltid möts utav förståelse, alltid haft bra vänner”. Efter att han sagt det klarnade det för mig och jag bytte attityd, Att ha fått den insikten var väldigt nyttigt för mig och jag tror faktiskt att jag har blivit en bättre ambassadör av det. Att jag inte bara tackade ja i förbifarten utan också tänkte igenom det ordentligt, vad det faktiskt innebar.

L å n g t if r å n n ö jd Christer Björkman har levt ett händelsefullt liv och upplevt fantastiska saker. Han har deltagit i Melodifestivalen tre gånger och vunnit en.

Han har bott och studerat i New York där han bland mycket annat dansat jämte Bianca Jagger på Studio 54. Men en sak finns kvar på the bucket list, listan över saker att göra innan man dör: att få vinna Eurovision Song Contest.

- Det är givetvis en dröm att få vinna Eurovision Song Contest.

Och att få vara med och producera en Eurovisionfinal i Sverige.

Det två sakerna har jag fortfarande kvar, men de är faktiskt mina enda professionella mål. Resten är privata mål, att faktiskt bara njuta av livet. Martin och jag har precis köpt ett hus, flyttat utanför innerstaden och siktar på ett helt nytt sorts liv.

Melodifestivalen säljer ut sex hela arenor tre gånger med tanke på att de två genrepen är lika fullsatta som finalen i sig. Sponsorerna står i kö för att få bidra och synas. Att Christer Björkman och hans kompani berör är det ingen fråga om. Om han får chansen att anordna en Eurovisionsfinal i Sverige får vi verkligen hoppas, gärna redan nästa år.

13

fram책t marsch

14

Det är något speciellt med att vandra i någon annans fotspår. År 1746 avböjde Carl Von Linné erbjudandet om att anställas vid vetenskapsakademien i Paris. Istället företog han en resa genom Västergötland för att kartlägga dess natur och växtlighet. I fjol genomförde tusentals vandrare marschen som inspirerats av hans färd. I år väntas antalet växa tack vare internationellt intresse.

”Borås är en medelstor, men en mycket snygg och renlig stad, som här ligger in i landet, omgiven med en backig, skogfull, klipplänt och steril trakt. Staden sluttar åt en stilla flod Wiska kallad, som flyter utur Öresjön åt söder på västra sidan av staden, med ett gott vatten och till färgerierna besynnerligen tjänlig. Vägen åt Borås gick upp, nedföre, och på sidorna av branta backar” (Ur ”Carl Linnaeus Västgötaresa” Wahlström & Widstrand 1978)

Med dessa ord beskrev Linné sin färd genom Borås. Än idag är det en kuperad natur med med små skogstjärnar inbäddade bland berg & dalar, från mjuka barrstigar till små grusvägar. Just vid tiden för Linnémarschen, månadsskiftet april-maj, står Rya åsar med omnejd i sin prakt med kvittrande fåglar och vitsippstäckta marker. En, ur ett internationellt perspektiv, exotisk natur.

D en lilla vand r i ng e n har b l i v i t s to r Linnémarschen är förhållandevis anrik. Den har funnits sedan 70-talet, då den gick mellan Borås och Alingsås. Antalet vandrare steg kraftigt när banan lades om för att istället gå kring Rya Åsar, men start och mål på Borås Arena. 2010 slog marschen personligt rekord då över 3000 vandrare anslöt sig. Parallellt ansökte arrangören, Hestra IF, medlemskap i IML Walking Association och vid senaste årsmötet i Barcelona röstade övriga medlemsländer ja. Endast en marsch per land kan vara med, vilket gör Linnémarschen unik.

D eltagare frå n vär l d e ns al l a h ö r n IML (International Walking Association) har sedan grundandet i Holländska Paapendal 1986 arbetat för att göra vandring till en aktivitet som för samman människor runt om i världen. Med pass, stämplar, medaljer och chip som registrerar sträckor, skall medlemmar i IML kunna resa till olika länder för att vandra i varierade miljöer.

Sammanlagt beräknas omkring 1000 internationella vandrare delta.

För att uppfylla IML:s krav på en International Walker och erhålla denna medalj skall man gå 21 km på lördagen och 21 km på söndagen.

ett brett utbud Linnémarschen handlar framförallt om ”fitness walking”, det vill säga att gå för motionens och hälsans skull. Men för lite yngre vandrare och barnfamiljer finns det alternativ: Linnémarschen erbjuder även Adventure Walk, en populär 5 kmsträcka med ett tiotal stationer längs vandringen. En nyhet för i år är Elfsborgsstationen där barnen får träffa några allsvenska fotbollspelare.

Friluftsfabriken satsar än mer på sin populära Adventure Camp i skogen med en hinderbana & Linnébana upp bland trädtopparna.

Adventure Walk passar hela familjen och man kan ta sig runt med barnvagn eller sulky. Sedan kan man även gå en Zoo Walk i Borås Djurpark och på så sätt få en spännande upplevelsehelg.

Banst r äc kningar : LÖRDAG

SÖNDAG

- 42 KM MARATHON WALK

- 21 KM RYA ÅSAR

En fysiskt tuff vandring för den som är beredd på en utmaning.

För den vane motionären. Enastående och omväxlande natur.

- 21 KM KYPE-YMER

- 14 KM RYA ÅSAR

Ett rejält dagsverke för den som vill ha ett riktigt motionspass.

Backig och lagom tuff vandring.

- 10,5 KM KYPE

Något kortare och lättare terräng längs med Viskans strand.

En kortare sträcka med gedigen naturupplevelse.

- 5 KM ADVENTURE WALK

- 10,5 KM VISKAN

- 5 KM ADVENTURE WALK

En bana fylld av upplevelser. För familjer med lite yngre vandrare.

15

HELVETE Smart textiles

Under februari och mars förvandlas Borås Konstmuseum till ett helvete. Strålkastarljuset faller då på de allra mörkaste krafterna i och omkring människan i en stjärnfylld utställning som både manar till eftertanke, fruktan och hopp.

16

Marcus Larson

I en t id då ekonomiska experter och miljövetare dagligen sprider välgrundade dystopier i media kan utställningen Helvete på Borås Konstmuseum ses som en samhällskommentar. I alla tider har undergångsprofeter lockat, förfärat och skrämt människor med hot om helvetet och jordens undergång. Därjämte har konstnärer tolkat mörkret och eländet. Ingenting är således nytt under solen.

Bland de internationella konstnärer som möter besökaren finns en kvinnlig stjärnuppställning: Cindy Shermans fotografi där fasan efter världens undergång ursinnigt och poetiskt iscensatts in i minsta detalj. Tracey Moffat med ett videoverk som skruvar upp olika klipp från tv och film om hot, krig och fasansfulla naturkatastrofer till ett collage med en förförisk intensitet.

Utställningen har tidigare visats på Liljevalchs och initiativtagaren Mårten Castenfors beskriver den som ”ett möte med det dramatiska helvetet i vidare mening med konstnärer som på samma gång bevittnar, blottar och lockas av det helvetiska, inom oss och omkring oss.”

s tåt l ig a e x e m p l a r Konstmuseets chef Pontus Hammarén berättar att han personligen är särskilt glad att få visa två verk av konstnärer som för första gången visas i Sverige: Kinesiske Sun Xun och brittiske Glenn Brown.

Xun tar oss med in i animationens suggestiva bildvärldar som utför en egensinnig civilisationskritik. Brown är uppmärksammad för sina virtuosa målningar av bilder från konsthistorien och populärkulturen.

Här har han tagit sig an ett antal visionära och dystopiska science fiction-illustrationer som han tillägnat Joy Divisions sångare och låtskrivare Ian Curtis.

Helvete handlar om det mörker som konsten ständigt återkommer till, från det romantiska 1800-talsmåleriet till vår egen svenska och internationella samtidskonst. Från Francisco de Goya (1746 - 1828) fram till nuets samtidskonst. Av Goya visas en mycket berömd serie etsningar som beskriver kriget mellan Napoleons armé och den spanska gerillan.

>> 17

Tracy Moffatt

Cindy Sherman

18

Hans Jorgen Johansen

Det visionära och det apokalyptiska som två sidor av samma mynt märks även i Marcus Larssons oljemålning. I ångbåtens tidevarv låter Larsson den moderna farkostens ångpanna ta eld och dömas till undergång redan innan den hunnit krossas av naturens krafter. ”Målningen gjordes inför en applåderande publik på akademiska föreningen i Lund 1859.

På den här tiden betraktades konstnären tveklöst som ett geni”, berättar Hammarén, som anser att verket är ett av utställningens ståtligaste.

De fiktiva världarna har sina konstruktörer och uttolkare i Hans Jörgen Johansen och Sten Eklund Johansen med storslagna fotografier av dim- och mögelhöljda landskap där bl a Louis Vuitton- och hundtandsmönster träder fram. Eklund med sin svit handkolorerade etsningar - den fiktive forskarens noggranna studier av en hemlighetsfull övergiven kultur någonstans i periferins Sverige 1849.

Här möter publiken också särlingen Dick Bengtsson som med återbruk och hopkok från uppslagsböcker och konstreproduktioner skapar sin mörka och dystopiska värld. Han låter dessutom svastikan framträda men i sin raka form, ett lyckobringande soltecken som med en liten rotation lätt får en helt annan betydelse.

Referensen till den helvetiska avarten av nationalism finns också i Ann Böttchers skogssnåriga ryamatta Sverige i ett konstnärskap som undersöker hur naturen görs till ideologi. De goda intentionernas helvete kan man se i Maria Miesenberger fotografiska serie Sverige/ Schweden där hon bearbetar amatörfoton från familjealbumet och den egna barndomen. I projektet syns hennes skarpa blick för familjens ritualer och rollspel men framför allt är det melankolin som är ständigt närvarande, doften av tid som flytt, svärtan som påminnelse om det försvinnande in i glömskan som väntar oss alla.

Francisco de Goya vittnar om kriget som mänskligt vanvett i sin svit grafiska blad Krigets fasor. Våldet är allestädes närvarande också hos Petter Zennström, i ett kroppsligt, köttigt måleri där en ornamentalt mönstrad bildyta ger mardrömslika associationer.

Samtliga konstnärer som ingår i utställningen är Tracey Moffatt, Francisco de Goya, Glenn Brown, Sun Xun, Dick Bengtsson, Sten Eklund, Maria Miesenberger, Cindy Sherman, Roj Friberg, Marcus Larson, Petter Zennström, Hans Jörgen Johansen, PO Ultvedt och Ann Böttcher.

H e l ve t e v i s as på k o n s t mu s e e t f ra m t i ll d e n 1:a ap ri l 2012.

19

handelsinstitutet Knallestatyn på Stora Brogatan i Borås vittnar om vilken historia staden besitter. Ända sedan Sven Erikssons textila era har Borås Stad haft ett stort flöde av entreprenörer och innovatörer, företagare som utvecklat staden och skapat arbetstillfällen. Postorder och textil har gett oss en position och en kunskap som Handelsinstitutet på Högskolan i Borås nu ivrigt vill utveckla. I ett nära samarbete mellan företag i regionen och Högskolan hoppas man att båda parter skall kunna utvecklas och ha nytta utav varandra.

Tjänstesektorn får allt större betydelse i det svenska näringslivet och tjänsteproduktionen står idag för över 70 % av Sveriges BNP. Trots detta saknas fokus på tjänsteforskning och tjänsteinnovationer i den svenska forsknings- och innovationspolitiken.

En nationell strategi på detta område finns i hög grad i bland annat Singapore, Finland, Danmark, Holland och Storbritannien.

I Sverige saknas dock såväl nationell strategi som samordning av den tjänsteforskning som bedrivs. Det nya handelsinstitutet i Borås är ett steg i rätt riktning.

- Handeln har stor betydelse för regioner, kommuner, destinationer och stadskärnor. Utan en livskraftig handel har samhällen svårt att vara en attraktiv plats. I regionen har vi under en lång tid utvecklat en handelsprofession som idag uppfattas som entreprenöriell, driftig, ekonomisk och innovationsrik, förklarar Malin Sundström som är universitetslektor på Högskolan i Borås och expert på frågor rörande just handel.

Med tanke på den stora kunskap som finns i Borås när det gäller entreprenörskap och företagande är ett handelsinstitut viktigt för att Högskolan i Borås ska kunna föra det unika kunskapsarvet vidare. Detaljhandeln är en växande sektor i ett samhälle som gått 20

från att vara en produktionsekonomi till en tjänsteekonomi. Siffror från medlemsorganisationen Svensk Handel visar att deras 13.000 medlemsföretag förestår 23.000 arbetsplatser och har över 300.000 anställda. Lägg därpå även till den mycket kraftigt växande e-handeln.

F yr a f o r s k n in gs s e k t io n e r Genom att dela upp Handelsinstitutet i fyra delar - studion, laboratoriet, runda bordet och utredningar/rapporter, kan man erbjuda unika forskarresurser och utvecklingsmiljöer till såväl företag och entreprenörer inom handelssektorn som omgivande samhälle.

I studion bygger man upp butiksmiljöer som vore omöjliga att bygga upp i den egna butiksmiljön. Där kan man sedan testa alltifrån ljusets effekter till olika sorters placering av produkter. I laboratoriet mäts kunders attityder och associationer till bland annat företags produkter och e-handelsbutiker. Det runda bordet är en mötesplats där olika aktörer från näringslivet kan träffas för att diskutera och utbyta erfarenheter med varandra, påbörja samarbeten och liknande.

Den fjärde och sista grenen som handlar om utredningar och rapporter bygger på mer traditionell akademisk forskning, till exempel kommer varje år en trendspaning presenteras med fokus på detaljhandel, konsumtion och köpbeteende.

Vad skall handelsinstitutet mer specifikt hjälpa till med?

- Den ska bidra till akademisk kunskapsutveckling om detaljhandelns egenskaper och bidra till att de som arbetar inom handeln ska kunna göra ett bättre arbete. Vi vill att den ska stärka regionens fäste som handelsplats genom att bli en erkänd forskningsaktör både nationellt och internationellt. Det ska också förmedla och erbjuda tillgång till kunskap och experimentmiljöer som enskilda aktörer själva inte har tillgång till, fortsätter Malin Sundström.

Handelsinstitutet finns alltså till för företag och organisationer i och runtomkring Borås som har ett intresse för detaljhandel och forskning kring handel. I samarbete med Högskolan i Borås kan företag utbyta kunskap och skapa en vinnande situation för både företagsnäringen och den akademiska världen. En nyckel till framtida framgångar.

21

skulpturbiennalen

22

med walking to Borås (i folkmun kallad Pinocchio) av jim Dine öppnade Borås sin första skulpturbiennal. året var 2008. sedan dess har en vitaliserande förtätning av den offentliga konsten gjort staden känd som skulpturstaden. tillskotten till 2012 års biennal är dock ännu inte officiella.

när Pinocchio skulle på plats utlöstes ett kaos. Men efter den oenighet som ofta hör konsten till i allmänhet, och den offentliga i synnerhet, stod han vid Allégatans ände – eller ansats.

Efterföljden blev att Borås hamnade på konstkartan och ytterligare en mängd skulpturer köptes in. Kulturutskottet och konstmuseet har sedan länge jobbat med inköpen. Konstmuseets chef Pontus Hammarén förklarar att ett tvåårigt mellanrum för en högtidlighet som skulpturbiennalen är den variant som gör den mest värdefull.

Evenemanget är en ung tradition och han berättar att det troligtvis kommer hyras in gästande curators inför varje biennal. årets curators I år har valet fallit på Martin Wickström och Ulf Kihlander, som driver företaget KiWi. Duon arbetar med offentlig utsmyckning och har genomfört en lång rad prestigefyllda projekt. Bland annat ledde de IKEAs satsning på samtida svensk konst där kända namn som Ernst Billgren bidrog med starkt eftertraktade reproduktioner.

De har också utsmyckat H&M:s huvudkontor i Stockholm, har övergripande ansvar för konsten på Operakällaren och ovanpå detta stått för en lång rad betydande kommunala konstuppdrag. Martin Wickström berättar att både han och Ulf Kihlander finner uppdraget med Borås skulpturbiennal både spännande och utmanande.

- Det känns jätte-jätteroligt. Borås har ju en stark tradition och ett viktigt arv när det kommer till offentliga skulpturer. kon stVerkens e f f e k t Borås Internationella Skulpturbiennal har redan blivit ett begrepp i svenska kultursammanhang och staden har definitivt fått en nytänd framåtanda och en vassare identitet tack vare sin skulpturkultur.

För den konstintresserade har tillskottet av skulpturer givetvis förhöjt

stadens estetiska värde. Men beteendet är förändrat för de flesta, även de ovetandes om betydelsen av skulpturernas invandring.

Staden har plötsligt fått markeringar och viktiga punkter. En gul klump där man ses när man stämt träff (Declination av Tony Cragg) eller en takutsmyckning som får folk att höja blicken och lägga märke till huset. Man tittar då troligtvis även på fasaden, fönstren, hörnet, åt det håll skulpturen pekar - och man ser staden på ett nytt sätt. folkligt engagemang Borås har idag cirka 100 permanenta skulpturer och var och en har en egen fadder. Fenomenet är starkt förespråkat av Martin Wickström: - Jag tycker att det är underbart. En mycket vacker idé.

Vad gäller 2012 års nytillskott i skulpturfamiljen vill Martin Wickström ännu inte avslöja några namn.

- Jag kan berätta att det framförallt blir verk av svenska konstnärer, men även några utländska då biennalen ju är internationell.

Biennalen har under sina två tidigare år haft stor publikframgång, dels bland lokalbefolkningen men kanske än mer gällande besökare utifrån. Den kommer med all säkerhet att ge staden ytterligare ett estetiskt upplyft, oavsett val av medverkande skulpturer. Martin Wikström och Ulf Kihlander skall i dagarna besöka Borås för att titta på miljöer.

- Placeringen av konstverket är lika viktigt som konstverket självt. Om vi vill ha ett konstverk på en plats i en viss park, eller på ett asfalterat område, spelar stor roll i valet av skulptur. Storlek på staden eller liknande har däremot väldigt liten betydelse.

Hur mycket miljön påverkat skulpturvalet och även hur mycket skulpturvalet påverkar miljön, återstår att se vid premiären den 25:e maj.

Biennalen Pågår t.om. 16 sePtemBer

23

Nordic fabric future Det är inte bara Nordens mest kända textilproducenter som samlas i Borås under en helg i februari, utan också några av dess mest framstående entreprenörer. I samband med årets upplaga av Nordic Fabric Fair möts några av textilbranchens tyngsta för att samtal om framtiden.

No rdic Fab r i c Fai r i Borås är Skandinaviens mest betydelsefulla mötesplats för designers, inköpare och leverantörer av modetyger och tillbehör. Mässan följer upp de stora tygmässorna i Europa och här presenteras de senaste kollektionerna från ledande leverantörer i textilbranschen. Stora producenter såväl som mindre aktörer vallfärdar för att ta del av de senaste kollektionerna.

Man har även möjlighet att lyssna till de senaste uppgifterna från trendinstituten: på plats finns bland annat Colour House som samarbetar med erkända designbyråer världen över och förser den skandinaviska marknaden med internationella influenser.

Det blir den 83:e gången som Nordic Fabric Fair arrangeras i Borås.

Nytt för i år är ett seminarium med de konfektionslegender vars verksamhet börjat i textilstaden.

24

M a r k e t p l ac e b ju d e r in til l fr amtide n Idén om en inspirationskväll grundar sig helt enkelt i att mässan är ett gyllene tillfälle för branschfolk att möta varandra. Ett tillfälle att inspireras, nätverka och ha kul. Nanette Espinasse på Marketplace Borås berättar att de ville skapa ett mervärde för de som besöker mässan – en berikande aktivitet även på kvällen.

- Det är alltid nyttigt att höra andra berätta om hur och varför de kommit dit de är i sin verksamhet.

Bland gästerna i föreläsningens panel finns bokade namn som Marcus Bergman, Jonas Wohlin och Anna Appelqvist. Ämnen som kommer att beröras är exempelvis hållbar utveckling och modets framtida utmaningar. Hur de små detaljerna påverkar helheten.

Det kommer även att resoneras kring huruvida det går att producera textilier i Sverige med lönsamhet.

Talks how ä r mod e l l e n

- Vi kommer att lämna den traditionella föreläsningsmodellen och i stället köra med lite avslappnade soffintervjuer. Man kommer personen bakom framgång lite närmare, och det bjuder in till fortsatt dialog. Personligen ser jag fram emot att höra hur de ser på den framtid, de utmaningar vi står inför och hur man skall tackla det, säger Nanette Espinasse.

Moderator för kvällen är Minna Heino, grundare av skomärket med samma namn och rektor på Nordisk Designskola.

Kvällen fortsätter efter föreläsningen i Åhagas lokaler med mingel och mat. Alla som är intresserade är välkomna att delta, och Nanette Espinasse ser fram emot föreläsningens efterverkan:

- Jag är övertygad om att våra gäster kommer att inspirera.

Få åhörarna att tänka till en extra gång och ge massor med uppslag för fortsatt diskussion under kvällen.

Således kan Nordic Fabric Fairs besökare räkna med att få ta del av den textila framtiden i dubbel bemärkelse. Dels vad gäller trendprognoser och även den långsiktiga planen för hållbar textilproduktion.

Biljetter till inspirationskvällen onsdag 29 februari finns att köpa hos ticnet.se för 295 kr Mat och dryck ingår i priset.

25

Still going nowhere Som musiker är ofta målet att nå ut till så många som möjligt.

Trots detta flödar Borås av musiker vars musik stannar inom stadens gränser.

Fenomenet fängslade två filmare, Johan Lydén och Andreas Weman från produktionsbolaget Motellet. Resultatet är en något vemodig men vacker dokumentär som väntas komma nästa år.

26

Joh an Lydén är själv boråsare och mötte kollegan Andreas på en filmskola i Stockholm. Vid examen såldes den gemensamma slutfilmen till SVT och visades på Göteborgs filmfestival. Duon bestämde sig för att fortsätta samarbetet och startade produktionsbolaget Motellet Film.

De tog till alla finansiella medel, lånade en kamera och bosatte sig i Borås. Därefter filmade de så mycket de kunde tills de bara hade pengar kvar till biljetten hem - i hopp om att kunna klippa ihop något av materialet de fått, som skulle kunna ge dem fortsatt finansiering.

Att slå igenom som dokumentärfilmare är nämligen inte gjort i en handvändning. Filmen handlar om musiker som vill nå ut, men har en bredare kontenta än vid första intrycket:

- Vi såg folk i samma situation som oss, som ville nå ut men inte visste med vilka medel. Så, på sätt och vis, är filmen en analogi för vår strävan, och därigenom en analogi för alla som strävar efter att nå någonstans - oavsett om man är fotbollsspelare, journalist, författare eller politiker, förklarar Johan Lydén.

Flera av de intervjuade musikerna i dokumentären har dock varit iväg eller är på väg att nå ut. Men det är beslutet att inte längre jaga sin dröm – att bli kvar, som är en viktig aspekt som skildras i filmen.

- Att bestämma vad man istället skall göra med resten av sitt liv, att helt enkelt omdefiniera vem man är, som Johan Lydén uttrycker det.

Han förklarar att de som figurerar i filmen alla har olika sätt att se på sitt läge:

- Vi har intervjuer där folk uttrycker att staden har något med deras livssituation att göra. Men vi har också intervjuer med folk som flyttat som uttrycker att ett ambulerande liv inte är alls det man trott när man suttit och svurit över Borås som tonåring. Det handlar om att allt blir vardag och att man måste finna sig i att livet inte är en färgrik våg av fantastiska händelser som sveper en med till underbara platser och spännande möten. Och att det måste få vara okej. Det handlar om att finna sig med den plats man fått och inte ständigt leta efter platsen där man till slut skall vara lycklig.

T il l d e m e d s vå r a va l Johan Lydén och Andreas Weman hoppas att Still Going Nowhere tilltalar alla med en dröm som ter sig nästan omöjligt stor. För egen del handlar det om att utforska en period i livet då många bestämmer sig för hur de vill fortsätta att leva sina liv.

- Man är inte tonåring längre, utan vuxen, och det finns en press utifrån; det förväntas att man ska ta ansvar för sitt liv och finna sig i att det inte alltid blir som man hoppas när man är ung.

Några av banden som medverkar i dokumentären är Alhambra, The Brunch, Sicken Skuta, Stormkök, Klubb Totaal, Chiastic och The Eyeshades.

27

On tour 2012 Åhaga 30-31 mars 30-31 mars - åhaga

28 mars - folkan komiskt och gripande på husvagnssemestern!

Premiär 25 februari

3 mars - folkan

3 mars - åhaga

25 februari - 13 april - stadsteatern

21 april - åhaga

25 april - åhaga

10 mars - folkan

boras.com 2-4 mars - Boråshallen

- den officiella besöksguiden till Borås