Landskapet är villans dramaturg | Thony Norelli | Sweden
I villorna blommar den svenska arkitekturen. Tomas Lauri besöker Lewerentz kyrka i Klippan och ser en likhet i hur villaarkitekterna förhåller sig till landskapet. Det här är ett exklusivt utdrag från boken Svenska villor S M L XL, som släpps den 21 augusti.
Landskapet är villans dramaturg | Thony Norelli | Sweden
I villorna blommar den svenska arkitekturen. Tomas Lauri besöker Lewerentz kyrka i Klippan och ser en likhet i hur villaarkitekterna förhåller sig till landskapet. Det här är ett exklusivt utdrag från boken Svenska villor S M L XL, som släpps den 21 augusti.
• Det behövs inte många steg in i Sigurd Lewerentz kyrka i Klippan för att drabbas av dunklet. En del hörn ter sig hotfulla och mörka. Där ljuset lyckas leta sig in är kontrasten skarp. • Det skiljer sig från mycket av det modernismen fram till då representerat. Ledorden funktion, ljus och renhet faller tillbaka. Det är som om modernismen blir komplex, djup och mångfacetterad. Många har påpekat att kyrkobyggena under högmodernismen representerar det bästa och mest experimentella som svensk arkitektur åstadkom under 1900talet.
• Dagens villaarkitektur jämförs därför ofta med dåtidens kyrkor. Det är i villaarkitekturen det går att se det som utvecklar arkitekturen, uppbrottet mot byggandets likformighet. • Men kanske ska inte parallellen dras för långt. Det är exempelvis svårt att summera villorna som en lika homogen grupp som kyrkorna och lika mycket som en reaktion eller utveckling av en stil. De senaste 30 årens villor visar en ganska disparat uppsättning uttryck. Ett potpurri av trender inom arkitekturen. • Jämförelsen med kyrkorna gäller nog i första hand frihet. Att som arkitekt ha en möjlighet att verka fullt ut, att utan skyddsnät kunna visa vad arkitektur kan göra. I den bemärkelsen är villaarkitekturen i dag den gren av arkitekturen som är mest intressant. Den som blommar.
• Kanske är det en annan aspekt av högmodernismen som ligger närmare en jämförelse. Det var inte bara kyrkorna som förädlades av arkitekterna under högmodernismen. Småhusen ritades på ett sätt som har mycket gemensamt med dagens villor. • Det var under den tiden som bland annat Vällingbyhöjden (känd för att familjen Palme flyttade dit 1956) kom till. Radhusen där är små grupperingar som alla (inte minst genom halvplanslösningar) är intimt sammanlänkade med landskapet. Borta är mycket av den tidiga modernismens rationalism (som sedan skulle återkomma med stora bokstäver under miljonprogramsåren). Det är radhus som ritas så att vardagslivet också blir en del av en upplevelsekultur. Det finns ett långt drivet spel mellan ute och inne, öppet och slutet, natur och gård, logistik och rumsstruktur. En humanistisk finmodernism letar sig ner i småhusens led. Rumslig konst och Svenssonlivet hörde plötsligt ihop.