Nummer 3 av Byggsvepet från Systemhus

Nummer 3 av Byggsvepet från Systemhus

Bostadsbranschen genomgår nu en snabb utveckling baserat på förändrade förutsättningar i marknaden. Omvärldsfaktorer och politiska beslut i kombination med trender och människors behov i vardagen ändrar snabbt förutsättningarna för olika byggprojekt. Detta är bakgrunden till att Systemhus valt att skapa ”Byggsvepet” en informationskanal som följer utvecklingen i samhället, i kombination med att kort berätta om Systemhus verksamhet och projektutveckling, där bolagets olika företrädare kommer till tals.

Branschsignaler Som Byggsvepet tidigare poängterat står bostadspolitiken inför ett avgörande vägskäl, behovet av en bred politisk samsyn på den svenska bostadsmarknaden är brådskande för att driva igenom nödvändiga reformer som kan göra bostadsmarknaden mer välfungerande för alla i linje med bolagets vision om att #allaskabo.

I en debattartikel i Dagens Industri idag skriver, Andreas Hatzigeorgiou och Daniella Waldfogel på Stockholms Handelskammare, med konklusionen att kostnaden för bostadsbristen för

Sveriges storstäder är drygt 50 miljarder kronor i utebliven tillväxt varje år. Varje år hindras tusentals människor från att hitta boende i Sveriges storstadsregioner. När människor inte kan flytta till platser där de bäst kommer till sin rätt är det inte bara ett personligt problem, utan en utmaning för hela samhället och landets investeringskraft påverkas.

I Stockholm t ex vittnar många företag sedan en tid om att bostadsmarknaden i många fall utgör ett oöverstigligt hinder när man ska rekrytera personal. Dessutom förvärras trångboddheten och integrationen försvåras när boendesegregationen cementeras.

Bostadsmarknaden avhandlas i den överenskommelse som regeringspartierna har slutit tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Förslag som exempelvis nämns är

fri hyressättning vid nybyggnation, avskaffad ränta på uppskovsbeloppet vid flytt och en omfattande skattereform som ska ”bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt”.

Förslaget om fri hyressättning som diskuteras kommer dock sannolikt att endast marginellt påverka branschen eftersom detta i praktiken har varit en realitet sedan 2011. Det som däremot är avgörande för bostadsutvecklarens kalkyl är produktionspriset baserat på ett industriellt produktionssätt i syfte att hålla kostnaderna nere.

Hursomhelst är förslagen steg i rätt riktning, men behovet av genomgripande förändringar som sänker trösklarna, ökar rörligheten och möjliggör för människor att flytta till och bo i bostäder som passar dem oberoende situation i livet kvarstår. Det behövs även en politik för den som idag helt saknar möjligheter att efterfråga en egen bostad.

Politiska företrädare har tidigare visat att de kunnat samla sig kring svåra frågor som t ex uppgraderingen av ATP-systemet. Frågorna var inte konfliktfria men visade på viljan att ta ett gemensamt politiskt ansvar. Nuvarande problematik på svensk bostadsmarknad är av samma dignitet och kräver en samsyn mellan partierna.