12 minute read
Tema Kyrkor
Sankta Clara kyrka Stockholm. Foto: Pixabay
Kulturarv av rang riskerar att gå förlorat
Det kulturvärde som återfinns i bland annat kyrkobyggnader och kapell utgör en stor del av svenskt kulturarv. Varje år skjuter staten till pengar i form av kyrkoantikvarisk ersättning för bevarandet av dessa värden, samtidigt som kyrkan bär den tyngsta bördan själv och statsbidraget inte har höjts på 26 år.
– Man brukar säga att svenska kyrkan förvaltar Sveriges största sammanhängande kulturarv, säger Markus Dahlberg, chef över enheten för kulturarvsstöd i Svenska Kyrkan.
Enligt Dahlberg är majoriteten av landets kyrkor väl hållna och det finns ett stort engagemang i församlingarna för att fortsätta bevara kulturvärdet i dessa byggnader. Men det finns också exempel på där man av ekonomiska skäl måste överväga och genomföra avyttring. – Några församlingar per år måste avyttra kyrkor för att klara ekonomin och drar man ut alla linjer med ökande kostnader och minskade intäkter så är det oroande. Vissa kyrkor har stora underhållskostnader som tar stora delar
av stiftets disponibla ersättning i anspråk. Det finns absolut farhågor inför framtiden om hur vi ska klara den situationen, säger Dahlberg.
Av kyrkans samlade utgifter består ungefär en fjärdedel av kostnader för fastighetsförvaltning, samtidigt som basen i kyrkans ekonomi utgörs av medlemsavgifter. I takt med att allt fler väljer att lämna kyrkan sjunker med andra ord även intäkterna till större delen av det ekonomiska underlag som krävs för att klara uppdraget att bevara det kyrkliga kulturarvet. – Församlingarnas ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning överstiger disponibla medel med mer än det dubbla.
Den kyrkoantikvariska ersättningen fördelas nationellt, där vilka stift som får vad bland annat beror på hur många och stora kyrkorna som omfattas av kulturmiljölagens skyddsbestämmelser är. Stiften i sin tur beslutar om fördelningen till konkreta åtgärder i stiftets församlingar. – Vi agerar på nationell nivå i första hand som stöd för stiften. Stiften i sin tur har antikvarier med kompetens i fastighetsfrågor och bevarande av kulturarv. Sedan har vi det viktigaste som är det praktiska förvaltarskapet, där församlingarna bär det yttersta ansvaret, säger Dahlberg och fortsätter: – Det är församlingarna som äger och förvaltar kyrkorna och det kulturarv som finns i och kring dem. Det är också församlingarna som ansöker om kyrkoantikvarisk ersättning.
,,
MARKUS DAHLBERG
Chef över enheten för kulturarvsstöd i Svenska Kyrkan
fortsättning nästa sida
Uppsala domkyrka. Foto: Mikael Good / Pixabay
fortsättning från föregående sida
Föråldrad ersättningsnivå
Statens årliga bidrag på 460 miljoner kronor ligger på samma summa idag, som när kalkylen för anslaget gjordes år 1996. – Nivån fastställdes i samband med att kyrkan och staten särade på sig. Anslaget bygger på en uträkning från 1996 utifrån det penningvärde som var då. Det har inte uppräknats sedan dess och det vore skäligt att se över beloppet när behoven är så stora.
Från kyrkans håll har man redan argumenterat för en höjning av stadsbidraget, men utan framgång så här långt. – De kulturhistoriska värdena är lika höga nu som då. Om vi ska vidmakthålla vårt uppdrag att bevara det får inte staten svikta.
Utöver behovet av en bidragshöjning som Dahlberg menar bör grunda sig på en indexberäkning av summan som sattes för 26 år sedan, måste kyrkan effektivisera arbetet med förvaltning och se över fastigheterna som finns i beståndet, varav långt ifrån alla är kulturminnesskyddade. Som ett led i detta har Kyrkan utarbetat ett fastighetsregister för att få överblick över hela beståndet. I år ska samtliga församlingar även ha tagit fram en lokalförsörjningsplan som avspeglar verksamhetens behov såväl som långsiktiga kostnader för fastighetsinnehavet. –Det pågår ett omfattande arbetet på samtliga nivåer inom kyrkan för att både effektivisera och höja kvaliteten i fastighetsförvaltningen, säger Markus Dahlberg.
Text av Malin Rothenborg
Stensäkra din fastighet !
Masverk ! Lister ! Kapitäl !Kulturgravar !
MMVIII
GULLBERGS
Gullbergs Sten & Fasadvård 070-567 12 68
www.gullbergs-sten.se gullbergsstenochfasadvard@gmail.com 070-567 12 68
GULLBERGS MMVIII AB 556815-6789 | 2020 DECEMBER
MMVIII
GULLBERGS
Det som blir kvar av kyrkorummet vrids till andra ledden och här kommer det både gå att hålla kyrklig verksamhet och annan typ av aktivitet.
– Jag tror att vi på sikt måste gå mot mer flexibla byggnader då flera kyrkor skulle kunna nyttjas på mycket bättre sätt. Man har tidigare aldrig byggt om ett kyrkorum så radikalt som vi gör på Sankt Paul, men jag tror att det här kan fungera som ett gott exempel för hur det går att få en mer effektiv byggnad i sin verksamhet, säger Sven Löfvenberg. I projektet ingår också renovering av kyrkans utsida där fasaden återställs till originalutförandet på 1880-talet.
– I oktober väntas renoveringen vara färdigställd och under projektets gång har vi jobbat med både duktiga entreprenörer och konsulter. Likaså har Spridd arkitekter gjort ett väldigt bra jobb med att omgestalta byggnaden till något mer flexibelt och modernt.
Storkyrkan
Samtidigt som St Paulskyrkan omvandlas pågår en stor renovering av Storkyrkan – en av landets mest kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det innebär att byggnadsvård spelat en stor roll i projektet. Här återställs hela utsidan till sitt Barockursprung 1743.
– Här använder vi äkta linolja och svensk kalkputs – det vill säga samma typ av puts som alltid suttit på byggnaden. Vi byter också nästan all kopparplåt, berättar Löfvenberg. Exteriörrenoveringen av Storkyrkan är ett minst sagt utmanande projekt och när plåten skulle tas av upptäcktes det att den 15 meter höga tornlanterninen var rökskadad.
– Rökskadan gjorde att vi fick lägga mycket mer arbete på tornet än vad vi först trodde, och vi fick verkligen dammsuga Sverige efter duktiga timmermän. Likaså fick vi leta intensivt efter vinterfälld Fura, det material som man hade på 1700-talet. Ett annat detektivarbete var att hitta rätt gammelrosa färg vilket vi till slut fann genom en originalputsbit i Stadsmuseets arkiv, berättar Löfvenberg. Trots stora utmaningar har alla hinder gått att lösa, och kring årsskiftet 2022/2023 väntas KFS kunna lämna ännu en ståtlig kyrkrenovering efter sig.
Projektet vid Storkyrkan är en exteriör renovering där hela utsidan ska återställas till sitt Barockursprung 1743. Bild: KFS
Storkyrkan. Pressbild: M3 Bygg
Storkyrkan återfår sin forna prakt
Stockholms domkyrka genomgår en makeover som ska återställa exteriören till dess forna glans. När pågående renovering och restaurering är klar om ungefär ett år, ska Storkyrkan åter skina med sitt barockutseende från 1700-talet.
R
estaureringen av Stockholms domkyrka även kallad Storkyrkan eller Sankt Nicolai kyrka – kärt barn har många namn – påbörjades under 2020. Projektet genomförs i samverkan mellan Stockholms domkyrkoförsamling och M3 Bygg, med Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm som projektledare. – Storkyrkan, Sankt Nicolai kyrka, Domkyrkan i Stockholm är ett av stadens äldsta och mest betydelsefulla byggnadsverk. Kyrkan är i stort behov av underhåll och att då få vara med och återställa den till sin forna barockprakt från 1700-talet är otroligt roligt och en mycket stimulerande arbetsuppgift, sade KFS:s vd och projektchef Sven Löfvenberg, inför projektstarten.
Barockutseendet från 1743 är signerat dåvarande stadsarkitekt Eric Carlberg. Utöver åldersrelaterat underhållsbehov i form av fallande puts, söndervittrande sten och uttjänt takplåt, har kyrkan genomgått flera förvanskningsprocedurer som medfört att en stor del av dess flera hundra år gamla estetik gått förlorad. – Man skalade av fasaden som med en osthyvel och tog bort all utsmyckning. Nu får den mycket mer liv i fasaden med lister och listverk som återskapar den barockstil som var från början, säger Stefan Fällman, affärschef på M3 Bygg.
I stora drag inkluderar projektet byte av hela kyrkans plåttak, ommålning av fönster, byte och restaurering av stenar, samt ny puts och färg på fasaden.
Visst rör det sig om en särskild rosa färg på fasaden?
– Det har varit utredningar på att hitta rätt kulör till det här och just färgfrågan är väldigt känslig. Säger jag rosa så säger någon annan att det inte är rosa, säger Fällman.
Utöver fynd i form av dåligt virke som inte gått att förutse innan men tvingats bytas – något som Fällman menar är väldigt vanligt vid den här typen av projekt – har allt flutit på som det ska hittills. – Vi håller på med hela tornet upp nu som är det sista och som ska vara klart till nästa vår.
Blir ni klara tills dess då?
Ja det är målsättningen, sen är det alltid så när man håller på med äldre byggnader att det kan dyka upp något och det går inte att tidsätta på dagen när.
Text av Malin Rothenborg
KULTUR, NÖJE & IDROTT Länge leve Högalidskyrkan
För ungefär ett år sedan startade en omfattande renovering av Högalidskyrkan på Södermalm i Stockholm. Kyrkan hålls stängd för restaurering interiört såväl som exteriört med mål om att slå upp portarna igen lagom till hundraårsjubileet 2023.
I projektet används traditionella metoder och material med en beständighet på minst femtio- helst hundra år. Foto: Catharina Fredrikson
Högalidskyrkan uppfördes 1916-1923 enligt ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Med sina omkring hundra år på nacken hade kyrkan ett närmast akut underhållsbehov när den stängdes för allmänheten och arbetet sattes igång innan sommaren 2021.
– Vi restaurerar hela kyrkan både invändigt och utvändigt, säger Susanne Svidén, projektledare för Kyrkans Fastighetssamverkan AB.
Målsättningen med restaureringen är att kyrkan ska återfå samma estetik som den hade från början, samtidigt som byggnaden anpassas till verksamhetens nutida och framtida
,,
SUSANNE SVIDÉN
Projektledare för Kyrkan Fastighetssamverkan AB
behov. Bland annat innebär det att så gott som all kopparplåt läggs om på taket samt på delar av tornen. Fogarna på i stort sett hela tegelfasaden byts ut och samtliga fönster renoveras också. Utöver upprustning även invändigt förses kyrkan med helt nybyggda lokaler i källaren för att möta verksamhetens behov framåt.
En glädjande upptäckt under projektet handlar om ett läckage i undertaket som visat sig se bättre ut än befarat. Mindre upplyftande är dock det faktum att materialpriserna har stigit och rusat förbi budgetkalkylen på 179 miljoner. Projektet har tilldelats 28,8 miljoner i kyrkoantikvarisk ersättning och Högalids församling finansierar därmed den största delen själva.
– Det här är en stor utgift för en ganska liten församling, konstaterar Susanne Svidén som berättar att budgeten ligger fast och skenande priser innebär projektanpassningar med besparingar därefter.
Text av Malin Rothenborg
Sveriges äldsta plåtslageri. Vi är bäst på äldre hus.
08-640 31 71 | info@bang-lewerth.se | www.bang-lewerth.se
Foto: Catharina Fredrikson
sakerhetsmaklarna.se Vi ordnar hela larmlösningen. Vi hyr ut larm för tillfälliga och akuta behov.
HYRLARM FÖR TILLFÄLLIGA HYRLARM FÖR TILLFÄLLIGA OCH AKUTA BEHOV OCH AKUTA BEHOV
160 CIRKULÄRA HOTELLRUM PÅ SCANDICS NYÖPPNADE HOTELL
I
mitten av mars invigdes Scandic Örebro Central – ett nytt hotell vid stadens Centralstation. Hotellet har byggts i en 14 våningar hög byggnad där nio våningsplan avsatts till hotellet och där resterande våningar blir kontor. Byggnaden har byggts av Peab och Coremägda Klövern och hotellet är den första verksamheten att öppna i huset.
Cirka 200 meter från Örebro Centralstation, i mitten av ett nytt snabbväxande stadsutvecklingsprojekt, har ett nytt hotell öppnat sina dörrar. Direkt innanför entrén på Scandic Örebro Central möts gäster och besökare av en stor och öppen social lobby designad av arkitektbyrån Wingårdhs, och här är tanken att lokalbor, semestrande besökare och coworkande affärsresenärer ska kunna mötas.
Scandic Örebro Central har byggts som ett tillskott för att öka stadens totala rumskapacitet i takt med att näringslivet växer samtidigt som flera större industrier är verksamma i regionen. Det är också en viktig byggsten i det större projektet Örebro Entré – en ny storetablering där hotellbyggnaden och en renovering av den gamla postterminalen ingår. – Örebro är ett naturligt logistikcentrum mitt i Sverige och med en stark myndighetsnärvaro och ett växande näringsliv är regionen en viktig marknad för oss. Tillsammans med vår samarbetspartner Corem har vi nu tillfört ett tredje hotell med 160 rum vilket innebär att Scandic totalt kommer att ha 596 hotellrum i Örebro, säger Peter Jangbratt, Sverigechef på Scandic Hotels.
Sedan första spadtaget i januari 2020 och under hela byggprocessen har hållbarhet stått i fokus. Fastigheten har konstruerats efter kraven från Sweden Green Building Council och kommer att certifieras enligt nivån, Miljöbyggnad Silver. Samtidigt har hotellet Svanenmärkts.
Cirkulära hotellrum
Utöver miljöcertifiering på fastighet och hotelldrift är hotellrummen byggda med inspiration från ett cirkulärt tänkande, där delar av rumsinredningen är miljöcertifierat eller tillverkad av återvunnet material. Inredningen har en livslängd på upp till 15 år och merparten kan återbrukas eller återvinnas vid renovering. –I arbetet med Scandic Örebro Central har vi fokuserat på kvalitativa material som både åldras vackert och som håller över tid. En viktig aspekt för att nå målet om hållbarhet, säger Lena Arthur, Arkitekt MSA/SIR MFA på Wingårdhs.
Text av Emilia Granberg
Entreprenören kommenterar
TH:s måleri AB startades år 2007 av Tomas Hedström. Ambitionen var att bedriva en målerifirma med en blandning av mindre kommersiella arbeten samt privatjobb. Väl utförda arbeten skapade snabbt en efterfrågan som innebar att man vid början av 2022 var ett 30 tal anställda och att omfattningen av uppdragen blivit betydligt mycket större. Vi fortsätter växa o vi söker hela tiden efter duktiga medarbetare.
TH:s måleri arbetar inom fem huvudområden; målning, tapetsering, färgsättning, dekormålning och fönsterrenovering. Vi har höga ambitioner och arbetar med projekt med olika omfattning, från nybyggnation till ROT-renovering. På TH:s måleri värnar vi mycket om vår personal, de är hjärtat i företaget! - År 2020 blev TH:s måleri utmärkt till gasellföretag för tredje året i rad! Målning är vårt största arbetsområde. Vi värderar nära kundkontakt och finns till hands från start till färdigt projekt! Inget projekt är för litet eller stort, vi rekommenderar lösningar som passar ert projekt och hjälper till att ta fram färger och designlösningar. TH:s måleri arbetar med projekt inom allt från ROT-renovering till nybyggnationer. Vi målar och behandlar alla typer av ytskikt, både invändigt och utvändigt samt utför sprutmålning av diverse lokaler. Vi målar även med linoljefärger.
TH:s MÅLERI
Vi renoverar, målar, tapetserar och lackar alla typer av ytskikt – åt privatpersoner, företag och offentliga sektorn.
TELEFON: 019-12 20 90 E-POST: INFO@THSMALERI.SE HEMSIDA: THSMALERI.SE
