24 minute read
Infrastruktur
Entreprenören kommenterar
Norrbottens Bergteknik arbetar med olika projekt gällande hantering av berg. Arbetet innefattat borrning, sprängning och förstärkning. Uppdragen utförs i alla typer av miljöer – allt från landsbygd, fjäll och städer till bergtäkter och dagbrott..
Mats Nordlander, avdelningschef på Norrbottens Bergteknik berättar om företagets roll i projektet Sundsvall logistikpark: - Vårt uppdrag i projektet är att losshålla cirka 750,000 kubikmeter berg, krossa 650,000 ton samt utföra bergförstärkning. Mats fortsätter: - Eftersom vi är ett stort bolag kan vi säkerställa att vi har både rätt personer och resurser på plats för uppdraget. I dagsläget har vi fem borriggar, två grävmaskiner, två krossverk samt erfarna sprängare på plats. Mats avslutar med att poängtera att det allra viktigaste i alla företagets projekt handlar om att kunna garantera att arbetet går till på ett säkert sätt.
Nu ökar vi närvaron och satsar på berghantering även i mellansverige.
Norrbottens Bergteknik expanderar i mellansverige. En ny avdelning har bildats med basen i Sundsvall.
– Logistikparken som byggs i Sundsvall är ett fantastiskt roligt projekt och blir startskottet för oss i vår nya region som sträcker sig från Stockholm till Örnsköldsvik, berättar avdelningschef Mats Nordlander. I projektet ansvarar Norrbottens Bergteknik för att losshålla 750.000 kubikmeter berg och använder drönarteknik för att planera och följa upp produktionen. – Uppdraget passar oss perfekt eftersom vi är specialister på säker och modern berghantering inom infrastrukturprojekt, anläggningsarbete och bergtäkter, säger Mats.
Borås nya kraftvärmeverk vid Energi- och Miljöcenter på Sobacken. Foto: Borås Energi & Miljö
Energi och Miljöcentret Sobacken: ”Effekten av våra satsningar ger ett lågt klimatavtryck och Borås förutsättningar att växa som stad”
Tack vare det nya och moderna avloppsreningsverket som stod klart och togs i bruk 2018 har staden det renaste avloppsvattnet i Sverige och kanske i hela världen. Det var Weolia Water Technology som inledde bygget med Borås Energi och Miljö AB i partnering med Serneke Sverige AB, under 2015. Drygt ett år senare stod det bioeldade kraftvärmeverket klart, som producerar dubbelt så mycket förnybar el i jämförelse med det gamla. Under den gånga driftsäsongen, har man inte behövt elda med något fossilt bränsle alls.
Den tidigare avloppsreningen höll inte måttet, när det gällde lagstadgade utsläppsvärden på exempelvis fosfor eller biodrivet organiskt material och kväve. Eftersom man inte klarade detta, klarade man inte heller, kapacitetsmässigt, att ta emot mer avloppsvatten. Nu har staden ett avloppsreningsverk med större kapacitet, vilket är en viktig pusselbit, för stadens utveckling. Det byggdes även en rötningsanläggning, som producerar biogaser av rötslammet.
Det gamla avloppsreningsverket låg inne i centrala Borås. Den håller man nu på att riva samt att man återställer marken och sanerar vissa delar.
-I början 2022 så kommer vi att lämna över den här marken till Borås stad och då kan de börja att exploatera denna mark. I stället för ett gammalt avloppsreningsverk, med vissa skyddsavstånd till bebyggelse, så överlämnar vi nu ett markområde där staden kan exploatera. Borås stad kommer inleda byggprocesser och
Foto: Borås Energi & Miljö
har väldiga planer på att utveckla hela det området. Med tusentals bostäder, skolor och annan verksamhet.
År 1932 etablerades den första avloppsreningsverket på Gässlösa. Det som nu är kvar på platsen är Borås Energi och Miljös pumpstation, som byggdes om och pumpar ut allt avloppsvatten till det nya reningsverket på Sobacken. Redan 1990 etablerades avfallsanläggningen ute på Sobacken. Den är kvar och har biogasproduktion, där de producerar biogas ifrån matavfall. Borås var en av de första städerna med fjärrvärme 1959 och fjärrvärmeproduktionen bestod av en mängd olika produktionsanläggningar. En av deras äldsta anläggningar var från 1960, ett gammalt kraftvärmeverk som eldade med biobränsle och producerade fjärrvärme och el. Men den gamla anläggningen behövde ersättas med en ny.
- Under 2021 har vi inte behövt använda något fossilt bränsle, även om det har varit en väldigt kall vinter men ändå ett stort fjärrvärmebehov från våra kunder. Vi producerar ungefär 20 procent mer fjärrvärme, vilket är en enorm effektivitetsökning. Nu ser vi resultatet av våra satsningar, som har varit hundraprocentigt rätt, avslutar Jonas.
Text av Linda Johansson
Boråsarnas nya avloppsreningsverk på Sobacken, Foto: Borås Energi & Miljö
Nogersunds nya reningsverk – unikt i sitt utförande
Byggstarten för det helt nya reningsverket var i juni 2019 och dess syfte är att ett stort antal enskilda avlopp ska kunna dras till det kommunala reningsverket, bland annat i takt med att allt fler fritidshus används för permanentboende, dels att gamla och små reningsverk ska kunna stängas, samtidigt som kommunen får kapacitet för nya hushåll i en expansiv kommun.
Det är Veolia Water Technologies som är totalentreprenör och håller i hela entreprenaden åt Sölvesborgs Energi och Vatten AB som är beställare. Thage är underentreprenör till Veolia för byggarbeten såsom gjutarbeten, och uppförandet av byggnaden och de markförberedande arbetena gjorde av underentreprenören Fasab.
Det nya reningsverket i Sölvesborg skall mer än dubbla kapaciteten jämfört med dagens reningsverk, för att uppfylla morgondagens krav på bättre reningsprocess. Verket kommer att gå från 6000 personekvivalenter till 26 000 och den första av två reningslinjer blir klar i februari 2021. Då kan det gamla reningsverket rivas och nästa linje börja byggas för att stå klar under början av 2022. Som biologiprocess för reningen har vi valt en MBBR-process där fördelen är just att man kan minska fotavtrycket rejält och inte bygga stora betongvolymer jämfört med en mer traditionell biologiprocess som tex aktivslam. Dessutom kommer man med MBBR-processen få ett reningsverk som initialt kommer komma igång med väldigt låg belastning för att med åren kunna öka successivt. – Vi kommer också förbehandla vatten från närliggande industrier i en flotationsanläggning innan det vattnet kopplas in till det kommunala flödet. Projektet består av två maskinhallar där en är med mekanisk rening och förbehandling av industriavloppsvatten och den andra slamhantering och labb-, verkstad-, och förrådsutrymmen.
- Vi har ett helt nytt bassängblock för biologisk rening och sedimentering som är totalt 100 meter långt, 20 meter brett och 6 meter djupt. Utöver detta har vi också under projektet uppfört en helt ny personalbyggnad för driftpersonalen, berättar Adis Dzafic, Chief Operating Officer, Veolia Water Technologies.
Modern och hållbar teknik
Thage har stått för uppförandet av de båda maskinhallarna samt gjutit bassängblocket och jobbat med Stålsmeden Syd AB och Plåtexpressen i Malmö. Vidare har underentreprenörer för el-arbeten, VVS-arbeten, Svets- och maskinmontagearbeten, markarbeten med mera anlitats. Veolia Water Technologies har själva köpt in och levererat all maskinell utrustning och PLC-programmerat och ansvarat för att objekt kommer in i övervakningssystemet. Veolia Water Technologies har också i samverkan med Sölvesborgs Energi och Vatten AB samt underentreprenörer utrett, projekterat och byggt ett helt nytt nyckelfärdigt avloppsreningsverk med modern, hållbar och robust teknik.
Vad tror ni att denna utbyggnation kommer att innebära för reningsverkets verksamhet och dess produktion?
– Då det nya verket har en betydligt högre kapacitet än det nuvarande kommer man ju så klart kunna förse fler områden med kommunalt avlopp men också ha kapacitetsutrymme för framtida utbyggnadsprojekt och satsningar i Kommunen. Vi är också övertygande om att driftpersonalen kommer ha en roligare tillvaro då man får ett helt nytt reningsverk att drifta och underhålla där vi kommer ha CE-märkt hela anläggningen för att säkerställa en god arbetsmiljö och högt säkerhetstänk. Vi är i full gång med att ta det nya verket i drift nu och planerar att koppla över avloppsvatten till det nya verket under februari månad vilket är 20 månader från det att vi började med markförberedande arbeten. Adis avslutar:
– Speciellt i det här projektet är den korta byggtiden. Vi är väldigt nära att klara ett helt nytt reningsverk på 20 månader, det är ovanligt. Vi drar oss inte för utmaningar och vi har ett riktigt lyckat samverkansprojekt där alla verkligen gör sitt yttersta, säger Adis Dzafic.
Spårvagnsdepån Ringön etapp 2. Foto: Västfastigheter
Etapp två i bygget av nya spårvagnsdepån är i gång
I januari 2021 startade andra etappen i projektet med den nya spårvagnsdepån på Ringön. På området som är på 100 000 kvadratmeter utvecklas nu en ny driftshall, verkstadsbyggnad och spåranläggning med cirka 600 meter spår. Arbetet är en del i Västra Götalandsregionens satsning på en förbättrad kollektivtrafik. Projektet väntas stå färdigt 2024.
Det är Västra Götalands Regionens Västfastigheter som är beställare av bygget tillsammans med Västtrafik och där Skanska väg och Anläggning Väst agerar totalentreprenör.
Sedan 2020 har Västra Götalandsregionens fastighetsförvaltning Västfastigheter ansvar att förvalta och utveckla kollektivtrafikens fastigheter. Ett av de större projekten är nybyggnation av en spårvagnsdepå på Ringön. I drifthallen blir det plats för service och uppställning av spårvagnar. Och verkstadsbyggnaden med åtta verkstadsplatser kommer även inrymma lokaler för trafikadministration och personal.
Spårvagnstrafiken förväntas bli mindre sårbar och man kan öka stabiliteten, när man nu kan förvara och serva vagnarna på båda sidor älven. Depån byggs också för att kunna leva upp till de krav som ställs för att kunna sköta service och underhåll på de längre spårvagnar som ska komplettera den nuvarande trafiken. - Ringön depå skall avlasta de befintliga depåerna i Göteborg, samt säkra spårvagnstrafiken på Hisingen norr om Göta >>
Entreprenören kommenterar
BBH Arkitektur och Teknik AB står bakom flera av Sveriges största fordons- och underhållsanläggningar för kollektivtrafik. Företaget har varit verksamt sedan 1946 och innehar spetskompetens inom projekt för spår- och bussdepåer på företaget. BBH vill bidra till att göra kollektivtrafiken attraktiv och det byggda samhället tillgängligt för alla. För den nya spårvagnsdepån som byggs på Ringön i Göteborg är de arkitekter.
Berätta mer om era tankar om driftshallens uppbyggnad?
Formspråket präglas av det industriella sammanhanget men är omhändertaget för att passa till kommande bebyggelse på Ringön. Materialen är tegel, glas och perforerad plåt. Teglet är ett beständigt material som signalerar att ”vi kommer att vara här under en lång tid” och knyter an till ett material som finns runt om i staden. Drifthallen är genom sin längd en dominerande byggnad längs en ny lokalgata. Vår intention är att den långa husvolymen visuellt ska delas upp och att längden bryts ner i mer relaterbara mått, som ger en rytm och variation mot lokalgatan. Enkelheten i volymerna samt de rytmiskt placerade höga fönsterpartierna ger byggnaderna en industriell karaktär som anknyter både till platsen och verksamheten, säger Suzanne Jäversjö, BBH Arkitektur och Teknik AB.
Hur har ni ritat och designat ur miljösynpunkt?
Ur arbetsmiljösynpunkt har vi arbetat mycket med att minimera risker för arbetsplatsolyckor, både under byggskedet och under brukarskedet. Vi har bland annat haft workshops i ämnet. Så långt det varit möjligt har vi valt att arbeta med robusta och underhållsfria material. Delar av taket är även förberett för solceller, berättar hon.
Vad tar ni med er från projektet?
Det är ett proffsigt gäng med entreprenörer och konsulter som tillsammans gör sitt allra yttersta för att Spårvagnsdepå Ringön ska bli en anläggning som vi alla kan vara stolta över. Detta kommer gynna Göteborgs resenärer i många år, avslutar Suzanne.
AGA depån, Lidingö BBH ÄR FÖRETAGET MED SPETSKOMPETENS INOM KOLLEKTIVTRAFIK OCH RESANDEMILJÖ.
Vi är arkitekter och ingenjörer som står bakom fl era av Sveriges största underhållsanläggningar för kollektivtrafi ken samt inom resandemiljöer. Vi medverkar i projektens alla skeden, från lokaliseringsstudier till bygghandlingar och färdig anläggning, från mindre ombyggnader till depåanläggningar på 30 hektar.
Vill du komma i kontakt med oss? Kontakta då vår VD Jessica Ehrnst 072 - 451 18 00
Älv. Skulle till exempel den nya bron vara avstängd, så kan spårvagnstrafiken fortfarande trafikera på Hisingen. Sedan kommer även Ringön att utrustas med en till hjulsvarv (idag finns en på Rantorget) vilket också höjer och driftsäkrar kvalitet på fordon i kollektivtrafiken, säger Darko Popovic, fastighetsförvaltare, Västfastigheter.
Projektet löper på enligt tidsplan och just nu pågår förarbete, med sanering och pålning för etapp 2. Alla byggnader och spår i etappen som skall byggas har ännu inte inletts. Den första spårvagnsdepån, Etapp 1 är klar och togs i drift den 1 juni 2020. Depån förbereds också för att kunna ta emot längre framtida vagnar, av modellen M33, som kan bli upp till 45 meter.
- Med våra nya spårvagnar på väg in och den här moderna depån kan vi skapa en ännu mer attraktiv kollektivtrafik för göteborgarna. Med en mer stabil trafik och fler satsningar på nya fordon och elektrifiering tror vi att fler kommer vilja resa hållbart i framtiden. Västfastigheter kommer efter ibruktagandet att fortsätta ansvara för förvaltningen av depån. Kommande hyresgäst är Västtrafik som i sin tur kommer att upplåta fastigheten för den organisation som ansvarar för spårvagnstrafiken i Göteborg, menar han.
Vad är mest positivt med projektet?
-Att höja tillgång och kvalitet på kollektivtrafik i stan samt bygga och integrera en depå i stadsmiljö. Vi bygger för framtiden och det känns bra, avslutar Darko.
Text av Linda Johansson
Nu växer Örebros nya vattenreservoar ”Lyra” på höjden
L
yra, Örebros nya vattenreservoar planeras stå färdig hösten 2022. På uppdrag av Örebro kommun är det NCC som bygger den nya vattenreservoaren, som är dimensionerad för att ensam klara Örebros vattenförsörjning till 2050.
Bygget av Lyra som ska ersätta Örebros vattentorn Svampen har pågått i lite mer än ett år och nu börjar väggarna växa på höjden. Vattenreservoaren kommer att vara 18 meter hög, med ytterfasaden hela 35 meter på högsta punkten, och rymma 15 000 kubikmeter vatten när den står färdig 2022.
– Den kommer att synas på långt håll, och bli lite av ett nytt landmärke här i Örebro. Men så är den ju också dimensionerad för att klara vattenförsörjningen för vår växande stad för lång tid framöver, säger Jenny Johrin, chef för Vatten och avlopp.
Nattetid är det färre som använder vatten och då fylls vattenreservoaren med vatten, dagtid ökar förbrukningen och då fungerar vattenreservoaren som en buffert och vattnet som lagrats under natten släpps ut i ledningarna.
37 miljoner liter dricksvatten varje dag
Det råvatten som efter behandling blir Örebros dricksvatten hämtas från Svartån. Varje dag distribueras hela 37 miljoner liter vatten ut från Vattenverket till nästan 140 000 invånare i Örebro och Lekeberg. I Örebro finns 194 mil kommunala vatten- och avloppsledningar för att transportera dricksvattnet ut till kommuninvånarna och sedan se till att vattnet efter användning når Avloppsreningsverket för att renas. Vi är stolta över att varje dag, dygnet runt, året om kunna leverera rent och fräscht dricksvatten direkt i kranen till örebroarna!
Foto: Lars Anfinset, Ett Ark Arkitektur
Text av redaktionen
Vårt arbete i Örebro
flyter på
Vi är generalkonsult för anläggningsprojekteringen av den nya dricksvattensreservoaren i Örebro. Uppdraget att ge alla Örebroare tillgång till rent vatten med högt ställda miljömål har omfattat geo, mark, byggkonstruktion, projektledning, brand, va, vvs och el. För mer information kontakta: Projektchef: peter.nilsson@wsp.com
wsp.com
De vill utöka sin marknad till hela världen, Foto: Hydria Water
Hydria Waters utökar verksamheten och investerar i framtiden
Efterfrågan på innovativa lösningar inom vattenrening är stor och Hydria Water siktar på att bli ännu större på den internationella vattenreningsmarknaden. I skrivande stund pågår en flytt och sammanslagning av företagets produktion till Viared, Borås – i syfte att kunna öka produktionen och kapaciteten att kunna hjälpa fler kunder.
Med sina varumärken Mellegård & Naij och VA Teknik Sweden har Hydria Water tidigare haft produktion i både Viared och Skövde. Nu flyttas produktionen från Skövde till Viared, strax utanför Borås. Flytten genomförs med ambitionen att samla företagets produktion på samma plats.
Hydria Waters nya industrilokal i Viared är 5000 kvadratmeter stor. En del av personalen flyttar med, samtidigt som man behåller spetskompetensen i Skövde, som i stället blir ett kompetenscentrum med säljsupport, utveckling och teknik. Totalt blir det 10–15 nya arbetstillfällen i Viared och flytten kommer att färdigställas under början av hösten. Det berättar Hydria Waters VD, Robert Bjursten, som poängterar att för taget också får en flexibel produktion och snabbare, mer precisa leveranser. Flytten är även en viktig del i företagets långsiktiga hållbarhetsarbete.
- I samband med sammanslagningen och framtidsanpassningen av anläggningen har vi genomgående fokuserat på att göra hela verksamheten så hållbar, miljövänlig och energieffektiv som möjligt. Som exempel har vi hittat en lösning där vi tillvaratar värmen från lasermaskinen, för att användas till uppvärmning senare. Hydria Water har också en av Borås största solcellsan-
läggningar; 1000 kvadratmeter, som täcker nära 50 procent av vårt energibehov och gör att vi besparar omvärlden mer än 45 ton koldioxidutsläpp årligen. Han fortsätter: -Vi planerar även för en vattenbehållare för våra tester. Det är onödigt att använda kranvatten för att fylla de här stora tankarna, det är mycket spill med resursen vatten. I stället tittar vi på en lösning som använder samma vatten hela tiden, menar Robert.
Hydria Waters dotterbolag VA Teknik producerar slamskrapor och utrustningar till sedimenteringsbassänger. Ambitionen för verksamheten är att utveckla den delen tillsammans med att bli större på galler med avskiljning, som tillverkas av Hydria Waters andra dotterbolag Mellegård & Naij.
Företaget har ständigt flera pågående och lyckade projekt på sin meritlista med återkommande kunder runt om i världen. Ett av dessa är Sobacken i Borås där företaget levererade skräddarsydda VA-lösningar. Projektet skedde i samverkan med Veolia Water Technology. - Det var ett helt skräddarsytt projekt och nu har Borås en väldigt fin hantering av ”Waste-water”. Till Sobacken levererade vi bland annat slamskrapor, dek- och avdragningsrännor. Borås har nu världens renaste
Alla medarbetare inom Hydria gläds åt expanderingen, Foto: Hydria Water
avloppsvatten, säger han.
Nu siktar alltså Hydria Water på att nå fler kunder på den svenska och internationella marknaden.
- Med utgångspunkt i den nya anläggningen fortsätter Hydria Water att leverera marknadsledande, innovativa och energieffektiva kvalitetsprodukter och lösningar inom vattenrening till kunder över hela världen. I och med produktionssammanslagningen skapas en optimal plattform för framtida utveckling och fortsatt expandering av verksamheten så att vi kan hjälpa fler till ett renare avloppsvatten. Det kommer att vara bättre för vår miljö och hälsa, i längden, avslutar Robert.
Text av Linda Johansson
Tågdepån i Eskilstuna är en nybyggd serviceanläggning för Mälardalstrafiks 33 nya tåg. Depån började byggas i januari 2017 och stod klar i september 2019. Peab har haft ansvar för projekteringen och produktionen och arbetschefen Ville Hovila ser tillbaka på tiden.
– Det var ett helt fantastiskt projekt i sin helhet. Det är sällan vi får utföra ett projekt i en så här stor omfattning, en riktig totalentreprenad där vi behövde uppfylla en helhetsfunktion med så många olika krav. Det har varit en väldigt lärorik och tuff resa i många aspekter. I depån finns en stor verkstadshall, en multifunktionshall samt speciella spår utomhus där tågen ska städas varje dag. Anläggningen är speciellt anpassat för en så effektiv hantering av fordonen som möjligt. Exempelvis kan tågen köras in och ut ur depån från båda håll, vilket minskar risken för störningar Som mest var det 25 till 30 arbetare från Peab och det var vid betongskedet. Dit levererade Swerock cirka 5000 kubikmeter betong. – Att få flyt på betongarbeten var en av de mest avgörande skeden i projektet. Det krävde mycket logistisk planering för att få upp stommen och till slut få byggnaden tät, säger Ville Hovila. Thomas Karlsson på Swerock vittnar om ett gott arbetsklimat tillsammans med Peab, som också är betongföretagets moderbolag.
– Det var ett intressant och stort projekt. Vi är en del av Peab Industri, men blir så klart behandlad som vilken kund som helst. Det har funkat jättebra med relationen och kommunikationen med dem.
TEXT REDAKTIONEN
Nya Olsson Spår Service AB Jari Olsson Per Brahe vägen 16 Tel: 0706-18 74 90 599 31 Ödeshög E-post: jari@nossab.nu
Ash2Salt Treatment Facility. Foto: Ragn Sells
Ragns Sells nya produktionsanläggning för Ash2Salt växer fram
I samarbete med det schweiziska Cleantechföretaget Hitachi Zosen Inova, bygger Ragn-Sells en ny anläggning för att utvinna resurser från flygaska från avfallsförbränning. Det första spadtaget för den nya anläggningen togs i maj 2020 och det är Midroc, som på uppdrag av Ragn-Sells projektleder hela upplägget.
Från och med augusti 2022 kommer anläggningen på Högbytorp att kunna behandla flygaska som motsvarar knappt hälften av den årliga mängden i Sverige. Flygaska, som bildas vid gasrening efter avfallsförbränning, får genom Ragn-Sells Ash2Salt-process nya användningsområden efter att den tvättats.
I saltutvinningsprocessen utvinns tre olika kommersiella salter: natriumklorid, kaliumklorid och kalciumklorid Natriumklorid kan användas till vägsalt eller inom kemisk industri, kaliumklorid blir en råvara inom gödselproduktion och kalciumklorid kan användas till halk- och dammbekämpning på vägar. Processen som är patenterad och nästa generations behandlingsteknik är också bättre för miljön.
- Projektet har hållit på i fyra år nu och det flyter på bra. Jag har ju en grupp på tio personer som hjälper mig. Bland annat en byggledare och en person som sköter tekniken på anläggningen. Men även inköpare och personer inom ekonomi, kvalitet och teknik, som utgör engineering-gruppen, säger Ulf Jakin, Projektledare.
En snabb och smidig process
När flygaskan transporterats till anläggningen, lossas den i silor i anslutning till den nya processen. Väl i den nya anläggningen, tvättas askan och man löser ur salterna med hjälp av vatten, i en blixtsnabb process.
- Man avlägsnar vattnet med ett vacuumfilter och sedan får du en filterkaka som läggs på deponi. Då har man ett vatten som innehåller mängder av salter och nästa steg är att destillera bort dessa i olika temperatursteg och med ett tillämpat tryck. Det får dem att falla ut som de tre sorters salter som du tidigare beskrivit, säger han. Ulf avslutar: - Du får en mer renad restprodukt efter Ash2 Salt-processen och den skulle också passa som råvara i processindustrin.
Text av Linda Johansson
Samverkan bereder vägen till Jönköpings nya vattenverk
Det finns redan ett vattenverk i Häggeberg i närheten av Kortebo norr om Jönköping. Men för att trygga dricksvattenförsörjningen en lång tid framöver bygger kommunen ett nytt vattenverk bredvid det gamla.
Det nya vattenverket som byggs just nu kommer att stå färdigt 2023. Dessutom ska det vattenverk som finns på platsen redan i dag renoveras för att stå klart knappt ett år senare. I kommunens satsning ingår även två andra projekt, en vattenledning vid A6-området och en reservoar på Ekhagen.
– Häggebergsprojektet är en del i ett långsiktigt arbete med att stärka dricksvattenförsörjningen i Jönköpings kommun med åtgärder både på vattenverk och ledningsnät, säger Roger Rodhin, Jönköping Kommuns VA-chef. Verkets upptagningsområde är Vättern. Norrahammar, Taberg, Månsarp, Barnarp, Bankeryd är orter i Jönköpings kommun som försörjs från Häggeberg, liksom Habo i Habo kommun – Den anläggning vi bygger idag ska kunna säkra vattenförsörjningen i minst 50 år framåt. Det gamla vattenverket är från 1950 och utan åtgärder så hade risken för problem med vattenförsörjningen blivit oacceptabelt hög, säger han. Det nuvarande vattenverket är i drift under hela byggnationen och det innebär utmaningar. – Den största utmaningen är att entreprenaden inte ska få påverka dricksvattenproduktionen under byggtiden. Men projektet flyter på väldigt bra och går enligt plan, konstaterar Roger Rodhin. Projektet genomförs i samverkan med NCC som är totalentreprenör.
– Det finns flera fördelar med samverkansentreprenader. För oss är väl den största nyttan att genom hela projektet vara med och påverka utformningen av verket, säger Roger Rohdin. Även Per Johansson, från NCC, är nöjd med arbetsformen och ser många fördelar med delat ansvar. Både han och Roger Rohdin betonar vikten av att beställaren verkligen ser sin roll och bemannar upp med kompetens inom projektets olika områden. Foto: Jonas Castenbrandt, NCC
Pumpar för alla tillfällen
Sulzer Pumps Sweden AB Tel. 010-130 17 00 info.sweden@sulzer.com www.sulzer.com/sweden
INFRASTRUKTUR
Roger Rodhin, VA-chef, Jönköping Kommun
– Samverkan är en väldigt bra arbetsform som kortar ledtider och skapar bra förutsättningar för att jobbet i slutänden ska bli så som kommunen vill ha det, säger Per Johansson, affärschef vid NCC. Vattenverket byggs i platsgjuten betong och nyligen gjöts den första valvetappen. Just nu pågår ett intensivt arbete med de sista väggjutningarna i projektet.
– Ombyggnaden av råvattenstationen pågår med ny pumplinje och vi har gjort klart fyra långsamfilter innan jul så de är i mognadsdrift. Den befintliga silhallen har utökats med ytterligare en mikrosil och nya vattenledningar är lagda, säger Mattias Gladewitz, NCC.
Roger Rodhin. Foto: Gabriel Baho, NCC
Foto: Gabriel Baho, NCC
Foto: Trafikverket
Bygget av Kalixbron går på räls
Det blir en ny bro över Kalix älv i Kalix. Gammalt byts ut mot nytt och tyngre trafik ska kunna rulla över vattnet. I slutet av maj lanserades det sista brostålet ut på den nya bron över Kalix älv. Allt brostål är därmed på plats. Hela byggnationen beräknas vara färdig under slutet av 2021.
I juli 2019 togs det första spadtaget till den nya bron som byggs över Kalix älv. Det är totalentreprenör NCC som, på uppdrag av Trafikverket, bygger bron som får den högsta bärigheten och ska kunna ta 74 ton tunga fordon, vilket främjar miljön och gynnar näringslivet. Den nya bron kommer att vara av typen samverkansbro, det vill säga en bro med betongfarbana på bärande stålbalkar. Arbetet rör sig framåt i enlighet med tidplanen och i slutet av maj lanserades det sista brostålet ut på bron. – Arbetet har gått väldigt bra. I nästa skede kommer vi att gjuta brobanan, det görs under sommaren. Fram till dess kommer vi bland annat att jobba med förberedande arbeten inför gjutningen, säger Peter Viklund, projektledare vid Trafikverket.
Är det extra utmanande att jobba i vatten?
– Det har varit rätt tuff grundläggning. Då på grund av strömmande vatten, is och allt som kommer med. Vintern är lite tuff, men det är inget vi inte löser, säger Lennart Nilsson. Den nya bron byggs nedströms om den befintliga bron och blir 320 meter lång och 15,2 meter bred. Utöver tung trafik så får bron även en fyra meter bred gång- och cykelbana. Den gamla bron används för trafik underbyggtiden tills den nya bron med väganslutningar har byggts. När den nya bron är färdigbyggd så rivs den gamla. Samarbetet i projektet beskrivs som positivt både från byggherre och totalentreprenör. – Vi har ett jättebra samarbete. Det har varit god kommunikation genom hela processen och som det ser ut just nu så skulle jag säga att det är rent gudomligt, säger Lennart Nilsson. – Det finns god dialog och känns bra i arbetet med att få klart en bra produkt i rätt tid, säger Peter Viklund. Den nya bron ska vara färdigställd i december 2021.
Text av redaktionen
Valhallavägen 27, 952 31 Kalix www.pemab.net Valhallavägen 27, 952 31 Kalix www.pemab.net
Nya forskningsnavet når högsta miljöcertifieringen
European Spallation Source (ESS) starka fokus på hållbarhet i bygget och driften av forskningsanläggningen leder till nya hållbarhetsstandarder för forskningsinfrastrukturer världen över. Nyligen fick ESS kontorsbyggnad i Lund högsta möjliga miljöbetyg, Outstanding, enligt det internationella miljöcertifieringssystemet BREEAM.
I slutet av juni emottog ESS det officiella BREEAM-certifikatet som bekräftar att ESS-kontoret uppnått en av de högsta poängnivåerna i världen (91,5%) och erhåller högsta betyg, Outstanding, i det internationella miljöklassningssystemet för byggnader.
- Vi har på ESS sedan första början haft ett mycket starkt hållbarhetsfokus, med målet att bli en av de mest miljömässigt hållbara forskningsinfrastrukturerna i världen, säger Kent Hedin, ESS Head of Conventional Facilities. Vi beslutade redan innan ESS-bygget startade 2014 att utgå från BREEAM för våra hållbarhetskrav. Miljöbetyget Outstanding är ett kvitto på att alla våra ansträngningar och hårda arbete tillsammans med våra partners för att bygga anläggningen på ett hållbart sätt varit framgångsrikt.
BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method) etablerades i Storbritannien i början av 1990-talet som världens första miljöklassningssystem. Det är idag det globalt ledande miljöcertifieringssystemet med nästan 600 000 byggnader certifierade i 89 länder. BREEAM bedömer byggnaders miljöprestanda inom ett antal olika områden, som till exempel energieffektivitet, val av hållbara material, vattenhushållning och innovativa lösningar.
BREEAM-certifieringen har erhållits för kontorsbyggnaden, men ESS har tillsammans med byggpartnern Skanska följt samma högt ställda hållbarhetskrav för alla de 26 byggnaderna som ingår i ESS-anläggningen.
- Att uppnå Outstanding-nivån har krävt ett långsiktigt tänk och gemensamma kraftansträngningar från alla inblandade - från designers och ledning till inköpare och underleverantörer- för att hantera alla hållbarhetsaspekter, som avfallshantering, transporter och energianvändning, säger Karin Svedin, ESS Campus Project Manager. Vi är stolta över att se att detta enastående lagarbete burit frukt och är säkra på att ESS kommer att användas som referensram för hållbart byggande framöver.
BREEAM Internationals Outstanding-klassning har tagit ESS specifika karaktär och innovativa lösningar i beaktning, till exempel när det gäller återvinningen av överskottsvärme från forskningsanläggningen, för återanvändning i ESS egna byggnader och i det lokala fjärrvärmenätet.
Text av redaktionen
ESS Office building / Fotograf: Roger Eriksson
