Bukowskis | Harry Booström | September 2018 by Bukowskis

39. Nr 29.

1. Nr 36.

Harry Booström, 1955.

Harry Booström ‐ en konkret avantgardist Skolad hos bland annat Isaac Grünewald och årsbarn med 1947–års män anslöt sig Harry Booström tidigt till konkretisterna. Inspirationen till sina konkretistiska, geometriska kompositioner kom framför allt från naturen. I en elegant färgskala med varma och kalla toner ställda mot varandra skapade Harry Booström dynamiska bilder med rytm, energi och rörelse. Debututställningen på legendariska galleri Samlaren (Agnes Widlund) 1948 följdes av bland andra Høstudstillingen /Den Frie Udstilling, Köpenhamn, Espace, Stockholm, Réalités Nouvelles, Paris, och Stockholmskonkretisterna, Halmstad. Han var medlem i den internationella Groupe Espace som verkade för en funktionell samverkan mellan måleri, skulptur och arkitektur med utgångspunkt i den nonfigurativa konsten. I denna anda samarbetade Booström bland annat 1955 med arkitekt Bertil Ahlqvist och färgsatte det nybyggda bostadsområdet kvarteret Huggaren 5 i Visby. Harry Booström slog igenom i den kreativa och omvälvande efterkrigsperioden som har gjort stora avtryck inom såväl konsten som arkitekturen. Senast Harry Booström ställdes ut var på Norrköpings konstmuseum som kurerade en stor utställning 2015. Det är merparten av denna utställning, 45 stycken verk, som vi nu auktionerar ut på Bukowskis. Samlingen kommer ursprungligen från Booströms mecenater på 1950–talet, William och Maud Appelquist, Gotlands största bilhandlare. Varmt välkomna!

Verken visas 25 – 28 september hos Bukowskis, Berzelii Park 1, och säljs online 3 oktober. Se hela katalogen på www.bukowskis.com fr o m 24 september.

Kontakta oss!

Specialist modern konst Lena Rydén +46 707 78 35 71 lena.ryden@bukowskis.com

Specialist modern konst Amanda Wahrgren +46 702 53 14 89 amanda.wahrgren@bukowskis.com

3. Komposition 28.

Harry Booström ‐Konkretist Harry Booström konkret konstnär, föddes i Guldrupe på Gotland 1917. Fadern var snickare och hette Boström. Harry lade till ett o i namnet. Uppväxtåren tillbragte han i Visby. 1942 och under de följande åren utbildades han i måleri på Edward Berggrens målarskola och sedan på Isaac Grünewalds skola, bägge i Stockholm. Från början hade han tänkt sig bli ingenjör, men viljan till konstnärskap tog överhanden. Under årens lopp fanns i hans konst en rad tekniska experiment, en serie utflykter i samband med experiment med material och teknik. Han avled 1996. Efter utbildningen i Stockholm for han liksom John Ivar Berg till Danmark för att följa med den intensiva verksamheten i måleriet där. 1946 var han gäst på Den Frie Udstilling intill Österport i Köpenhamn. Hans måleri den gången våldsamt eruptivt, och färgen fördes som våldsamma bränningar, virvlar och ödesdigra strömkantringar – det var med dessa ord som en dansk kritiker tolkade hans verk. Efter kriget samlades de radikala danska konstnärerna i gruppen LINIEN och visade olika riktningar av modernt måleri. En annan ung svensk målare på utställningen var Uno Vallman. Bland de danska utställarna var Ejler Bille, Henry Heerup, Robert Jacobsen, Richard Mortensen, Egil Jacobsen, som skulle bli bland de ledande i den danska modernismen efter andra världskriget. I Visby visade Harry Booström regelbundet sina verk. Han ställde gärna ut med andra gotländska konstnärer som skulptören Ture Johansson, den puristiske målaren Kurt Ullberger, skulptören Bertil Nyström och landskapsmålaren Erik Olsson. Han deltog i utställningen Unga Tecknare i Nationalmuseum, 1946, 1948, 1951.

Efter åren i Danmark företog han resor till Holland, Belgien och Frankrike 1948. Följande år var han i Tunisien. Sedan blev Stockholm hans hemvist. Somrarna som var artistiskt produktiva tillbragte han på Gotland. Han fördjupade sig i landskapets säregna former med studier i stenbrott och studerade meteorologiska skeenden på himlen och havet. Han framställde sig själv som målare. drömmare, romantiker. Hans centralpunkter på Gotland var under årens lopp Smögen, Brissund och Lummelunda med de djupa grottorna. Tidigt var han en framstående idrottsman – specialområden var handboll och bordtennis. Efter hand blev hans måleri omkring 1950 vad han kallade för non illustrativt. Han fick kontakt med Nils Palmgren, omstridd kritiker på Aftonbladet. Harry Booström visade honom sina målningar. När Harry Booström 1951 visade sin konst i Stockholm, kvitterade Palmgren med detta omdöme: ”Han exekverar melodier i rutor, där förenklingen går hur långt som helst, där klangerna alltid är utsökta.” Det icke förställande i måleriet brukar associeras till musiken som mestadels är icke föreställande. Så var det med Harry Booströms måleri. Bengt G. Söderberg, forskare och kännare av Gotlands medeltida konst, skrev i katalogen till grupputställningen på De Unga i Stockholm 1951 om Harry Booström att han var en utpräglad modernist. "Kamp mot det bedrägligt motiviska i naturen har fört honom fram till hans intressanta försök att fånga formens och färgens egenvärden i kompositioner av musikalitet… Han målar toccator och fugor med en kontrapunktisk teknik som ger uttryck både åt musikens hemlighetsfulla tonfärger och åt dess matematiska uppbyggnad.”

Själv uttalade sig Harry Booström om sina konstnärliga avsikter på detta sätt: "För mig är konsten ett villkor, ett sätt att leva och reagera. Liksom livet självt ständigt är föränderligt är också individen föränderlig – alltid på väg… Jag vet ingenting om hur jag är om fem år – ej heller hur jag då kommer att gestalta mina verk.” Han berättade att han gärna stannade högt uppe på Katarinahissens topp och beaktade den häftiga trafiken på Slussen och där omkring. Han bodde inte så långt därifrån på Högbergsgatan. I galleriet Samlaren på Birger Jarlsgatan intill Nybroplan visade Agnes Widlund radikal konst. 1948 inbjöd hon Harry Booström att visa sina arbeten tillsammans med Valentin Andersson, som var starkt påverkad av Paul Klee. Det visade sig att Harry Booström var en experimentator som prövade många material: tusch, fetkrita, trycksvärta, blandteknik. Han utförde också pasteller och eftersträvade suggestiva effekter. Hans verk visades sedan i Göteborg 1949. Vid en tid då skägg inte var på modet i männens ansikten anlade Harry Booström skägg värdigt en artist. Tidigt hade han varit starkt expressiv i sitt måleri. Denna uttrycksfullhet återkommer periodvis i hans måleri. Man såg Carl Kylberg som ett föredöme för honom. Han prövade också tidtals en pointillistisk färgansättning och anbragte också oljefärgen i tjock reliefartad impasto. Han behärskades av starka känslor och för den egenhetens skull ålade han sig under femtiotalet en stark formdisciplin. Emellanåt utförde han teckningar med spindelvävstunt linjespel. Omkring 1950 började han renodla sin konkreta stil. Han ville gärna att hans verk skulle ha en social förankring.

De konkreta kompositionerna önskade han föra vidare i textil form. Med arkitekten Bertil Ahlqvist utförde han färgsättning på radhus i Visby 1955. I Norrbackaskolan i Visby utförda han 1959 en väggmålning i matsalen. Dessa strävanden redogjorde han för i en intervju i MorgonTidningen den 28 oktober 1956. Han menade att "dagens konstnärer bör anlitas i större utsträckning av samhället", och tillade att han ville "ett mera intimt samarbete med arkitekterna". Ju mer han avlägsnade sig från det föreställande och det expressiva uttryckssättet, desto mer önskade han att hans konst skulle ha en förankring i miljön. Hans konkreta måleri hade länge en bas i vad som han såg som landskapets urformer i gotländska stenbrott och i havets och jordens mönster. När han 1967 ställde ut på Gotlands fornsal, deklarerade han att hans konst hade grundelementen himmel, jord, hav. Under fyrtiotalets senare år hade nordiska konstnärer i Paris funnit en ny bäring för sina strävanden. En mentor för detta måleri var Auguste Herbin, en av kubisterna som renodlade sitt måleri till abstraktion. De föreställande elementen i hans måleri dunstade. Han gav ut en tidskrift, Abstraction – Création, kombinerade formerna med en dold symbolik och gav liv åt Goethes färglära i sina målningar, som inte längre var föreställande. Detta måleri fördes ut i marknaden av Denise René. Richard Mortensen och Olle Baertling kom att göra betydande insatser i denna stilriktning. Den blev av betydelse också för Harry Booström. När han 1951 ställde ut på galleriet De Unga, skrev Martin Strömberg i StockholmsTidningen att av utställarna i grupputställningen, var Harry Booström den mest

40. Nr 19.

18. Mural II.

radikale, "som från en impressionistisk summarisk landskapsupplevelse kommit fram till en renodlad färggeometri, som arbetar med olikfärgade kvadrater i rytmiskt dekorativa kompositioner på enfärgad grund". Han slog fast att Harry Booström "genomför sina temata med artistisk konsekvens". Eugen Wretholm karakteriserade vid en utställning på Galleri Origo Harry Booströms verk som gjorda i "en pointillistisk teknik med distinkt ansatta toner som skapar en dynamiskt pulserande bildyta… en spegling av konstnärens egna rytmer i naturens ständiga växelspel". I Frankrike hade skapats Groupe Espace och i Sverige kom Harry Booström att med Eric H. Olson och John Ivar Berg framträda under åren 1953 och 1955. En utställning på Galleri Brinken i Stockholm 1954 arrangerades och i den deltog också skulptören André Bloc. Galleri Brinken gjorde även den först stora separatutställningen med Harry Booströms konkreta arbeten 1957. Under femtiotalet ligger en central del av Harry Booströms verksamhet i konkret anda. Den svenska kritiken hade under denna tid andra bärande intressen, då det gällde att finna focus för vad som skedde i konsten. Den konkreta konsten har fått verka i en underjordisk verksamhet, en underground, ett samizdat. En rad konstnärer kom i skymundan i det svenska konstlivet. Ändå kan man nu efteråt se hur skapandet av ett icke föreställande måleri, den konkreta konsten, och byggandet av skulpturer i konstruktiv stil är en betydande kungsväg i den skiftande samtidskonsten, ett formel–ett–lopp. De svenska insatserna har här varit betydande. I samverkan med August Strindberg skapade Per Ekström ett kalejdo-

skopiskt verk på 1890-talet. Efter sekelskiftet utförde Hilma af Klint en mångfald icke förställande målningar. På tiotalet målar Nell Roslund-Walden non-figurativa verk. Efter första världskriget fortsätter en rad svenska insatser i detta formel-ett-lopp i den moderna konsten: Gösta Adrian-Nilsson, Viking Eggeling, Knut Lundström, Bengt Olof Österblom verkar i denna tradition som blir mindre och mindre episodisk. Otto G. Carlsunds betydande gärning både som konstnär och tänkare såg till att detta ofta underskattade flöde blev kontinuerligt. Han blev mentor för Nils Nixon och Oscar Reutersvärd. Efter 1950 är de svenska bidragen för den konkreta konsten – Carlsund bidrog till att ordet konkret stod för en konst som inte avbildar utan återförs på tankebilder – fick en kraft även om det dröjde innan den etablerade konskritiken insåg det. Eric H. Olson, Olle Baertling, Lennart Rodhe, Bengt Orup, John Ivar Berg, Per–Erik Böklin, Bertil Öhlund, Olle Bonniér, Harry Booström bidrog till betydande varianter av denna konst som kom att föras samman med de internationella insatserna. I vår tid kan man retrospektivt fånga in denna konkreta rörelse och ge den status som den aldrig erhöll i sin samtid. Det är viktigt att i det sammanhanget se Harry Booströms måleri under femtiotalet, en smula undanskymt men nu framträdande på ett glansfullt sätt. Den icke föreställande konsten hade på femtiotalet svårt att göra sig förstådd, eftersom kritikerna inte riktigt hade en teknik för tolkningar av den. I regel är det så att nya konstriktningar måste nyttja gamla ordsammanställningar. Inför Harry Booströms konst anfördes upprepat hänvisningar till musiken. Efter hand drogs de konsthistoriska linjerna ut, men fortfarande är det svårt att göra formala beskrivningar. I början av

1900–talet tog den engelska kritikern Roger Fry upp frågan om en icke föreställande konst är möjlig (i Transformations, uppsatsen "Some questions in Esthetics", 1926). Eftersom måleriet har en form som är väsentlig blir enligt hans mening den icke föreställande konsten obrukbar. För Fry är målningen en bild som har ett fast formsystem. Vid denna tid hade den icke föreställande konsten börjat göra sig gällande. Den utgår från former som är mångtydiga. Dels ingår i vårt seende en fixering av en figur mot omgivning. Den icke föreställande formen kan omtolkas så att den blir en omgivning för det som förvandlas till en form. Upplevelsen kan få omgivning och figur att byta. Därmed utplånas den fasta formen i upplevelsen. Harry Booström har i sin konkreta konst ett sådant växelspel. Våra synupplevelser är sådana att vi är benägna att på det som är tecknat eller målat på en flat yta kunna se en djupdimension. Om jag har en fotografisk bild av månen med höga berg och djupa dalar och vänder bilden upp och ner blir bergen dalar och dalar berg. En bild av en runsten, som vänds får skriften i uppstående relief. Sedan barndomen upplever vi en tredje dimension genom skuggbildningen, vad som grekerna kallade för skiagrafia. Vi orienterar också perspektiviskt genom inlärning sedan renässansen i Västerlandet. Den icke föreställande målningen ger möjligheter till växlingar av rumsbildningen. En yta kan vara framför en annan för att sedan lätt kunna förvandlas så att den kommer bakom den andra ytan. På detta sätt blir upplevelsen av den mångtydiga kompositionen ett växelspel. Enkelt kan man se hur en linje som perspektivet avbildar en kub kan växla mellan två lägen så att kubens framsida växlande kan ses både framför och bakom. Geometriska bilder kan nyttjas på detta sätt.

De centralkonkreta verken av Harry Booström som utfördes under åren 1953, 1954, 1955 är betydande i mångfalden av olika kompositionella problemlösningar. Mestadels är de utförda med olja på pannå. Man kan först ta ställning till anknytningen till annan konst från denna tid. Komposition 16, kommer med raka linjer på gul grund nära Olle Baertlings diagonala kompositioner från samma tid, 1955, men Booström har mitt i den puristiska enkelheten lyckats åstadkomma en förening av kvadratisk och triangulär form. En annan målning som associerar till Baertlings kompositioner är Komposition 11, 1955, en svart triangel på röd grund och en enkel diagonal linje vid sidan. Baertling utförde sina diagonala kompositioner till en början med vinkelspetsarna i ramkanten, men lät dem senare bli mer och mer avskurna av ramkanten så att triangeln illusoriskt tycktes röras ut från kompositionen, vad Baertling kallade för öppen form. Det intressanta med Booströms komposition är en avvikelse från Baertlings uppslag. Han låter triangeln vila inom bildytan men triangelns vinkelspets är på undersidan avskuren, likaså den horisontala triangellinjen uppåt avbryts av grundens röda färg. Likheten är vid närmare beskådande förenad med en betydande avvikelse. Komposition 38, 1954, är ett exempel på en radikal öppen form utförd tio år innan Baertling började laborera med allt mer av triangelytan avskuren av ramkanten. Komposition 20, utförd 1955, har en på en del av bildytan anbragt ett bildcitat eller en allusion till Mondrian och Franciska Clausen med svartspröjsade kvadrater och rektanglar. Denna komposition till höger dras ut till en variant uppe till vänster. Det förefaller som konstnären med kompositionen vill visa både ett allians-förhållande och en självständighet.

35. Nr 24.

24. Peinture.

I Harry Booströms målningar finner man en rikedom på variationer då det gäller ansättningen av färger. Vissa ytor är räfflade, andra är knottriga, åter andra är släta och med sådana växlande texturer kan åstadkomma kontraster. Ljuset återkastas olikartat allt efter ytornas mer eller mindre tredimensionella egenheter. En annan verkningsform är den optiska som sker som samverkan mellan färgade ytor. Det uppstår simultankontraster. En färgad yta får en växlande nyans allt efter de färgade ytor som kommer intill. En stark kontrast kan åstadkommas så att den ger efterbilder i synfältet. Om man stirrar på solen en stund fylls synfältet av mörka kontrastefterbilder som rör sig i synfältet. Sådana effekter i måleriet eftersträvade konstnärer som Franciska Clausen och Olle Baertling långt innan OP-konsten blev aktuell på sextiotalet. Det berättas att den ryske författaren Turgenev, som var en framstående jägare, en gång fick den dystre Thomas Carlyle att gapskratta någon gång på 1850-talet. Turgenev sade att han på en jakt hade sett en massa mörka fläckar som han trodde var en hare. Han sköt och det blev ingen hare, ty fläckarna, får man anta, var efterbilder av solen. Vincent van Gogh målade en ofta tolkad målning kallad Stjärnenatt. Det kan inte vara en stjärnhimmel över Arles eftersom man ser hus och träd på bilden. Nattetid ser man möjligen lysmaskar men ingalunda en hel stad. Van Gogh har stått på dagen och bländats av solen och återgav de efterbilder som virvlade i hans synfält. I Harry Booströms konst kan man se verk som framkallar efterbilder i vår seende. Det är vad Victor Vasarely har kallat den maximala optiska effekten.

En gång tog jag del av Harry Booströms konst på en utställning i Uppsala. Han hade då förenat sin expressiva stil med den konkretistiska, och denna förening skedde med en dragning till materiella effekter. Jag skrev om detta i Upsala Nya Tidning den 14 februari 1963: "I litet format har han en rad poröst mönstrade kompositioner – inte så olika Tobeys. Han visar också verk av en skulptural kolorism, som skildrar varmt tonade granitväggar. Bildytan blir som ett material-citat. En mustighet och en fri penselansättning finner man i ett par kompositioner med strandens uppsköljda tångbarriarer. Färgen som volymskapare utnyttjar Harry Booström i ett par fräscha små skisser med kraftlinjer i materien som vrider, töjer och pressar sig mot varandra. Både färgval och arbetssätt anknyter till nationalromantik och jugend. Det är nog ingen tillfällighet att ytan helt uppluckras i ett par kompositioner och blir prickade med ett ljusspel som är helt dematerialiserat. Gråvädersstämningen förmedlas enbart med ljusspelet i en kornig atmosfär. Harry Booström är en beräknande tekniker. Hans skicklighet är alldeles otvetydig.” I sitt måleri var en genom årtiondena Harry Booström en upptäckande experimentator som prövade och omprövade sina uppslag av betydelse för svenskt konkret och abstrakt måleri. I grekiska skildringar, som handlar om betydande personer, brukar deras liv och verksamhet indelas i olika perioder från ungdom till ålderdom. En period kallas för akme, ett även i vår tid användbart ord som kan översättas med svenska ord som livets blomstringstid, höjdpunkt, rätta ögonblicket. I en konstnärs liv finns läroår, därpå akme, och sedan en ålderns avmattning. Vissa konstnärer lyckas ändra på sin stil och det är svårt att fixera när de är bäst. Manet har en tidig blomstringsperiod och en sen, och

ingen kan säga när han var bäst. Kandinsky hade tre perioder med helt olika uttryckssätt. Harry Booström har de många olika sätt att uttrycka sig på men hans akme kan fixeras till femtiotalet. Han hade en lyckosam visning av verk i Les Réalités Nouvelles i Paris med tre verk. Här var hans konst i pakt med de stora händelserna i världskonsten. I den andan fortsatte han sin verksamhet då han deltog med gruppen Espace med bland andra Eric H. Olson och John Ivar Berg. Samma år, 1954, ställde han ut med Torsten Andersson, John Ivar Berg, Olle Bonniér, Per-Erik Böklin och Olle Baertling. Utställningen kallades för Stockholms Konkretister. Det finns skäl att rekonstruera denna verksamhet, konstnär för konstnär, som nu görs med insamlingen av Harry Booströms konkreta verk. Den icke föreställande konsten av geometrisk art kan visa mångfald av mosaikartad karaktär. Det är fallet med Komposition 3, 1954, utförd endast med horisontala och vertikala fyrkantsformer. Likartade är Komposition 21, 1955, Komposition 1, 1953, exempel på vad som kan kallas för neo-plastisk stil. En rikare rytmik tillkommer när båglinjer införs. Nils Nixon och Pierre Olofsson hade skapat ett nonfigurativt måleri med sfäriska och koniska former. Det skapar en dynamisk illusion. Man är benägen att se dessa kompositioner som svävande i en rymd. Denna tredimensionella illusion finns i Harry Booströms Komposition 22, 1953, Mural I, 1953,

Mural II, 1953 och Komposition 5, 1954. Vår synupplevelse tillför en tredje dimension på den flata ytan och till den införs också illusion av figurernas rörelse. Föreningen av raka linjer och båglinjer kan bidra med komplicerade kompositionella konflikter. Exempel på Harry Booströms problemlösningar är Komposition II, 1953, Komposition 5, 1954 och Treklangstema II, 1954. Han undviker det som ofta förekommer i den icke föreställande konsten, en anhopning av mycket, vad som i anglosaxisk debatt har kallats för overkill. Dessa verk spelar inte med häftiga färgkontraster. Koloriten är mild, pastellartad, och därmed avstår Harry Booström från skapandet av efterbilder och simultankontraster. För honom är själva formspelet viktigt. I den mångfald av problemlösningar som hans konst erbjuder är det en lyrisk grundton. Sådana associativa affekter hos betraktaren är vaga och beroende av betraktarens egenart. För egen del vill jag särskilt dröja vid Komposition 18, 1954, med den förening av stabilitet och en svävande effekt som verket inbjuder till. Horisontaler, vertikaler, diagonaler och båglinjer samverkar och kontrasterar med varandra i Harry Booströms kompositioner. Han har med dem intagit en betydande plats i den svenska och internationella konkreta konstens flöde. Uppsala i juli 2007 Teddy Brunius Fil. dr. professor emeritus

23. Nr 14.

1. Nr 36. Gouache på papp, signerad. Daterad –54 a tergo. 25 x 25 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. 18

2. Nr 30. Olja på pannå, signerad Booström och daterad –55. 59,5 x 62,5 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm.

3. Komposition 28. Olja på pannå, signerad Booström och daterad –55. 61 x 61 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 19

4. Nr 50. Olja på pannå, signerad Booström och daterad –55 a tergo. 60 x 120 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. 20

5. Nr 17. Olja på pannå, signerad Booström, daterad –55 a tergo. 80 x 60 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. 22

6. Nr 16. Olja på pannå, signerad Booström, daterad –55. 80 x 60 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. Litteratur: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", avbildad utställningskatalog sid. 14. 23

7. Nr 8. Olja på pannå, daterad –55 a tergo. 60 x 60,5 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015.

8. Nr 10. Olja på pannå, signerad Booström och daterad –55 a tergo. 61 x 61 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Gotlands Konstmuseum, "Harry Booström – målare, drömmare, romantiker", 7 dec 1998 – 7 feb 1999. 24

9. Nr 24. Olja på pannå, signerad HB och daterad –54 a tergo. Ca 58,5 x 63,5 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 25

10. Nr 34. Olja på papp–pannå, signerad. Daterad –54 a tergo. 28 x 46 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. 26

11. Nr 15. Olja på pannå, daterad –55 a tergo. 61 x 76 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 28

12. Nr 7. Olja på pannå, signerad och daterad –55. Pannå 60 x 60 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Gotlands Konstmuseum, "Harry Booström – målare, drömmare, romantiker", 7 december 1998 – 7 februari 1999. Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. 29

13. Nr 38. Gouache på papper, signerad Booström och daterad –54/55. 21,5 x 43 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. Litteratur: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", avbildad utställningskatalog sid. 15. 30

14. Nr 39. Gouache på papper, signerad Booström och daterad –54/55. 24 x 48 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. 32

15. Treklangstema I.

Gouache på papp, signerad Booström, utförd 1954. 47 x 67 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Hallands museum, Halmstad, mars – april, 1954, kat. nr. 39. Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015.

16. Utan titel. Olja på pannå, signerad Booström och daterad –54. 61 x 76 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Galleri Brinken, Stockholm, "Espace", 11 – 26 september, 1954. Gotlands Konstmuseum, "Harry Booström – målare, drömmare, romantiker", 7 december 1998 – 7 februari 1999. 34

17. Nr 3. Olja på pannå, signerad Booström och daterad –54. 122,5 x 122,5 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. Litteratur: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", avbildad utställningskatalog sid. 18. 35

18. Mural II.

Olja på pannå, signerad Harry Booström och daterad –53 a tergo. 90 x 122 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. Litteratur: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", avbildad utställningskatalog sid. 5.

19. Nr II.

Olja på pannå, signerad Booström och daterad –53. 89 x 119 cm.

Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. Litteratur: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", avbildad utställningskatalog sid. 20.

20. Nr 9.

Olja på pannå, signerad Booström, daterad –54 a tergo. 61 x 76 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 36

21. Tema I.

Olja på pannå, signerad Harry Booström, daterad –54 a tergo. 46 x 60.5 cm.

Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm.

22. Nr 11. Olja på pannå. daterad –55 a tergo. Pannå 46 x 62 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. Litteratur: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", avbildad utställningskatalog sid. 11.

23. Nr 14. Olja på pannå, signerad Booström, daterad –54 a tergo. 61 x 76 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 37

24. Peinture. Olja på pannå, signerad Booström, daterad 1953 a tergo. 51,5 x 61 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Gotlands Konstmuseum, "Harry Booström – målare, drömmare, romantiker", 7 december 1998 – 7 februari 1999. 38

25. Nr 22. Olja på pannå, signerad Booström och daterad –53 a tergo. 121,5 x 121,5 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. Litteratur:Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", avbildad utställningskatalog sid. 16. 39

26. Nr 6. Olja på pannå, signerad Booström, daterad –55. 60,5 x 60 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. 40

27. Spatium/Nr 14.

Olja på duk, signerad Booström och daterad –55 a tergo. 38 x 61 cm.

Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 41

29. Nr 21.

28. Nr 16/Mural I. Olja på pannå, signerad Booström och daterad –53. 121 x 89 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. Litteratur: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", avbildad utställningskatalog sid. 4. 44

29. Nr 21. Olja på pannå, daterad –55. 60,5 x 120 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. Litteratur: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", avbildad utställningskatalog sid. 5.

30. Nr 7. Olja på pannå, signerad Booström och daterad –54. 61 x 76 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 45

32. Nr 48. Olja på pannå, signerad Booström och daterad –54. 40 x 57 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm.

31. Nr 7. Olja på pannå, signerad Booström och daterad –53. 86 x 58 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 47

33. Nr 30.

Olja på pannå, signerad Booström, daterad –54 a tergo. 32,5 x 65 cm.

34. Cirkustält. Olja på pannå, signerad. Daterad –55 a tergo. Pannå 45 x 60 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. 51

35. Nr 24. Olja på pannå, daterad –55 a tergo. 46 x 61 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 52

36. Treklangstema II. Gouache på papp, signerad. Daterad –54 a tergo. 47 x 67 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Hallands museum, Halmstad, mars – april, 1954, kat. nr. 40. Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. 53

38. Tema II. Olja på pannå, signerad och daterad –54 a tergo. Pannå 50 x 62 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. Litteratur: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", avbildad utställningskatalog sid. 20.

37. Nr 6. Olja på duk, signerad Booström och daterad –53. 95 x 62 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 55

39. Nr 29. Olja på papp-pannå, signerad Booström, daterad –54 a tergo. 35 x 69 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015.

40. Nr 19. Olja på pannå, signerad Booström och daterad –54. 61 x 52 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 56

41. Nr 12. Olja på pannå, signerad Booström, daterad –54 a tergo. 76 x 61 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 57

42. Bild i grönt. Olja på pannå, signerad Booström och daterad 52–54 a tergo. 61 x 51,5 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Gotlands Konstmuseum, "Harry Booström – målare, drömmare, romantiker", 7 december 1998 – 7 februari 1999. 58

43. 31/K IV. Olja på pannå, signerad Booström och daterad –55. 80,5 x 60 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 59

44. Nr 13. Olja på pannå, signerad och daterad –54 a tergo. Ca 59 x 74 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. 60

45. Nr 8. Olja på pannå, signerad och daterad –54 a tergo. 60 x 74 cm. Proveniens: William och Maud Appelquist, Gotland. Galerie Bel’ Art, Stockholm. Privat samling, Stockholm. Utställningar: Norrköpings Konstmuseum, "Harry Booström – Avantgardist och konkretist", 21 mars – 14 juni, 2015. 61

17. Nr 3.

Studier vid Edward Berggrens och Isaac Grünewalds målarskolor. (Harry längst bak, tredje från höger)

Harry Booström – Biografi 1917: Föddes i Guldrupe på Gotland. 1942: Flyttade till Stockholm där han hade sin fasta bostad de följande åren. På somrarna vistades han fortfarande gärna på Gotland. 1942–1945: Studier vid först Edward Berggrens och senare Isaac Grünewalds målarskolor. 1946–49: Fick genom Nils Palmgren kontakt med en mecenat som möjliggjorde studieresor till Danmark, Holland, Belgien, Frankrike och Tunisien. 1946: 30 november – 15 december, ”Høstudstillingen”, Den frie udstilling, Köpenhamn. 1940–tal: Deltog i Nationalmuseums utställning ”Unga tecknare”. 1948: Januari, utställning ”Valentin Andersson och Harry Booström”, Samlaren, Stockholm. Harry Booström, 1946–49 64

Björt Ahlström och Harry Booström, bröllopsfoto från Katarina Kyrka, 1951.

1949: 5 – 27 november, utställning ”Svenska 1900–talsmålare”, Konsthallen Götaplatsen, arrangerad av Göteborgs konstförening och Samlaren, Stockholm. 1951: ”5 gotlänningar”, Harry Booström, Ture Johansson, Bertil Nyström, Erik Olsson, Kurt Ullberger, utställning på Galleri De unga, Stockholm. Kung Gustav VI Adolf köpte ett verk av Booström. 1951: 8 juni – 16 juli, grupputställning ”Réalités Nouvelles 6ème Salon”, Palais des Beaux–Arts de la ville de Paris, representerad med 3 verk. 1951: Gifter sig med Björt Ahlström i Katarina kyrka.

”Réalités Nouvelles 6ème Salon”, Palais des Beaux–Arts de la ville de Paris, 8 juni – 16 juli, 1951.

1954: ”Vårsalongen”, Liljevalchs konsthall, anordnad av Sveriges Allmänna Konstförening. 1954: 28 mars – 11 april, ”Stockholmskonkretister”, vårsalong, Hallands Konstförening, Halmstad. 1954: September, grupputställning ”Espace” tillsammans med André Bloc (grundare av de franska avant garde–tidskrifterna ”L’Architecture d’Aujourd’hui”, ”Art d’aujourd’hui” och konstnärssammanslutningen Groupe Espace), Eric. H Olson och John Ivar Berg, Galleri Brinken, Stockholm.

1952: 4 – 13 oktober, utställning av 42 verk, Rådhuset, Visby.

1955: I samarbete med arkitekten Bertil Ahlqvist färgsatte Harry Booström fasader till ett nybyggt bostadsområde på Gotland, kvarteret Huggaren 5 i Visby. 34 radhuslägenheter färgsattes i 5 olika färger som byter plats och återkommer, grågult, grålila, ljusgrått, mörkgrått, grågrön mot en vit bakgrund.

1953: 3 – 15 februari, utställning ”Thorsten Laubert – Harry Booström”, Utställningshallen Augustenborgs-gatan 18, Malmö.

1956: Augusti, utställning, Harry Booström, Barbro Danielson och Martin A. Olsson, Församlingshemmet, Borgholm.

1951: 7 – 16 december, utställning ”Gotlands konstförenings julutställning”.

Till vänster: Grupputställning ”Espace”, Galleri Brinken, Stockholm, 1954. Ovan: Utställning ”Harry Booström – oljor, gouacher, pasteller, teckningar 1946–1956”, Galleri Brinken, Stockholm, 1957.

1957: 2 – 20 mars, utställning ”Harry Booström – oljor, gouacher, pasteller, teckningar 1946–1956”, Galleri Brinken, Stockholm. 1958: Dottern Mia föds. 1959: Utför stor offentlig utsmyckning av ena väggen i Norrbackaskolan, Visby. 1960: 23 april – 1 maj, utställning Astrid Rietz och Harry Booström, Sävesalen, Gotlands museum. 1960: 15 – 27 oktober, utställning, Sturegalleriet, Stockholm. 1963: 10 – 21 februari, utställning, Konstsalongen Kavaletten, Uppsala. 1966: 28 november – 2 december, utställning av 9 verk, Aftonbladets konstcirkel 25 år, Stockholm. 1966: 4 – 15 december, utställning av 25 målningar ”Rymdsvit". 1966: Kavaletten, Stockholm. 1967: 24 september – 1 oktober, utställning ”30 målningar över himmel, jord, hav”, Gotlands konstförening, Visby. 1969: 10 – 11 maj, utställning ”Målningar från de 6 senaste åren”, Bertil Ahlqvists Arkitektkontor, Stockholm. 1979: 3 – 11 februari, utställning ”Olja – pasteller”, Forum, Visby. 1996: Booström avlider i Stockholm. 1998–1999: 7 december 1998 – 7 februari 1999, utställning ”Harry Booström – målare, drömmare, romantiker”, Gotlands Konstmuseum, Visby. 2015: 21 mars – 14 juni, utställning ”Harry Booström – Avantgardist och konkretist”, Norrköpings konstmuseum. 66

Utställning ”30 målningar över himmel, jord, hav”, Gotlands konstförening, 1967.

Kvarteret Huggaren 5 i Visby, i samarbete med arkitekten Bertil Ahlqvist, 1955.

Utställning, ”Harry Booström – Avantgardist och konkretist”, Norrköpings konstmuseum,2015.

William och Maud Appelquist, betydande bilhandlare på Gotland, var mecenater till Harry Booström från 15 april 1953 och två år framöver med rätt till hela Booströms produktion att behålla, sälja vidare och ställa ut. Denna samling målningar kommer alla från paret Appelquist. Representerad i flera olika samlingar. Gotlands kommun har ett flertal målningar. Gotlands konstmuseum har fått ett antal verk i gåva. Moderna Museet, Nationalmuseum i Stockholm och Norrköpings konstmuseum, har verk av Harry Booström i sina samlingar. 67

Bortglömd konkretist lyfts fram Harry Booström utmanade vårt seende med sina kompositioner, där växelspelet mellan linjer, färger och former vecklar ut bilderna till det oändliga. Nu lyfter Konstmuseet fram en bortglömd konkretist. Under senare år har Konstmuseet presenterat konkretister som Randi Fisher, Pierre Olofsson, Karl-Axel Pehrson, Lennart Rodhe och Otto G Carlsund. Nu har turen kommit till ett mer okänt konstnärskap i samma generation som stod utanför grupperingar så som 1947 års män: Den gotländske konkretisten och avantgardisten Harry Booström. – Många jag träffar under mina visningar undrar vad konkret konst innebär, säger utställningskommissarie Kerstin Holmer. I nästa andetag berättar hon om denna nonfigurativa rörelse i konsten. Förgrundsgestalten Theo van Doesburg (nederländsk konstnär och poet) lanserade 1930 termen som ett alternativ till abstrakt konst i Art concret-manifestet: "Inget är så konkret som en linje, en yta och en färg". I Galleri 6 visas ett 30-tal målningar från glansperioden 1953–55. De är målade i olja eller gouache, och de geometriska fälten består av pasteller eller klara färger. – Ytan har struktur och gör att ljuset reflekteras på ett sätt som levandegör färgerna, konstaterar Kerstin Holmer. Genom att blanda in bågformen bland geometriska figurer och linjer fick Harry Booström fram en svävande känsla. – Det uppstår en rörelse i verken om man verkligen tar sig att titta på dem, säger Kerstin Holmer. Många associerar denna nonfigurativa konst till musiken, och så var det även med Harry Booströms 50-talsmåleri.

På De Ungas utställning i Stockholm 1951 jämfördes hans rytmiska kompositioner med toccator och fugor "som ger uttryck både åt musikens hemlighetsfulla tonfärger och åt dess matematiska uppbyggnad". Själv hävdade konstnären att han fångade livets rörlighet och ständiga förändring. Dessutom har han förklarat att det egna måleriet har en bas i det gotländska landskapets linjer, former och mönster med stenbrott, hav, himmel och jord. Den sociala och rumsliga aspekten av konsten intresserade Harry Booström som förespråkade ett nära samarbete mellan konstnärer och arkitekter. På Gotland fick han möjlighet att göra verklighet av sina idéer i en större konstnärlig utsmyckning av Norrbackaskolan (1959), men också i färgsättningen av bostadshus i kvarteret Huggaren i Visby (1955). Harry Booström renodlade sin konkreta stil omkring 1950. Tidigare i karriären präglades hans dukar av en expressiv stil och i senare delen av hans liv av en prickteknik, så kallad pointillism. – Sökandet är något som genomsyrar hela hans konstnärskap, säger Kerstin Holmer. Men experter som konstvetaren och kritikern Teddy Brunius pekar ut 50-talet som hans stora konstnärliga blomstringstid. Konstmuseets chef Helena Persson fascineras av dessa 50-talsmålningars oförutsägbara karaktär: "De sluter sig och öppnar sig för betraktaren med till synes enkelt komponerade plan. Men ytan vecklar snabbt ut sig till oändliga, knivskarpa öppningar, speglingar och svärtade djup" skriver hon i katalogen. Sara Segraeus, 2015–03–21, Folkbladet, Norrköping.

Utställning, ”Harry Booström – Avantgardist och konkretist”, Norrköpings konstmuseum, 2015.

36. Treklangstema II.