Årsberättelse 2011

Cancerfondens årsberättelse 2011

Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning.

Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd. Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansierar vi cirka 400 forskningsprojekt.

”Nu vill jag hjälpa andra att besegra sin cancer”

Årsberättelse 2011 Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59 Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se

Så här kan du bidra Omslaget När Tobias Welander, 26 år, fick diagnosen hjärntumör var det början på en intensiv behandling med operation, cytostatika och strålning. Allt gick bra, hösten 2011 avslutades behandlingen. Det ville han fira och på samma gång hjälpa andra att besegra sin cancer.

Tobias kläckte den kreativa idén att som privatperson både starta en insamling på cancerfonden.se och anordna en egen cancergala på en restaurang. Galan kallades ”Tumören och jag – en liten cancergala” som han marknadsförde bland annat via en blogg med samma namn. Galan och insamlingen gav hela 67 000 kronor till Cancerfonden. Ett imponerande och viktigt initiativ.

Varje år är Cancerfonden förmånstagare till flera hundra insamlingsaktiviteter, vilka genomförs av engagerade människor som i de flesta fall har en nära koppling till cancer.

Att starta en egen insamling på cancerfonden.se är enkelt.

Du får en egen insamlingssida där du kan tipsa dina vänner om insamlingen och din insamlingsaktivitet.

Namn: Tobias Welander Gåvoform: Insamlingsaktivitet med Cancerfonden som förmånstagare (cancergala) Familj: Mamma, pappa, tre syskon och ett syskonbarn Bor: Danderyd Yrke: Pressfotograf

Ge en gåva Du kan när som helst stödja cancerforskningen genom att sätta in valfritt belopp på plusgiro 901986-0 eller bankgiro 901-9514. På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank.

Du kan även skänka en gåva via sms.

Bli månadsgivare Starta ett månadsgivande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59.

Ge en minnesgåva Med en minnesgåva till Cancerfonden kan du hedra minnet av en avliden vän eller släkting.

På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 02059 59 59.

Ge en gratulationsgåva Uppvakta en vän genom att ge en gåva till Cancerfonden.

Testamentera Att testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål. Cancerfonden är befriat från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster. Som testamentstagare tar vi ansvar för att testamentet verkställs med respekt för det som testamentet omfattar.

Bli stödmedlem Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som stödmedlem får du varje år fyra nummer av vår tidning Rädda Livet som belyser Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2011 Thord Norberg, Cancerfonden Projektledare Anne Lindgren, Cancerfonden Redaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB Foto Karl Gabor sid 2, 5, 20, Melker Dahlstrand omslag, 4, 5, 10, 11, 12, 13, 16, 19, 20, 25, 29, Jan Lindmark sid 14, Roger Schederin sid 15, Göran Billeson sid 17, Bertil Strandell sid 24, Mattias Edwall sid 26, Magnus Gotander sid 28, Berit Abrahamsson sid 30 Illustrationer IK Stockholm sid 6, 8–9, Pool sid 27 Form och produktion Curt Lundberg Korrektur Birgitta Hessulf Tryck Elanders

Köp lotter i Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden.

Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se Köp lotter i Svenska PostkodLotteriet Cancerfonden är förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Vägen dit går genom att driva ett lotteri som kan donera överskottet till utvalda välgörenhetsorganisationer.

Engagera ditt företag Som sponsor till Cancerfonden bidrar ditt företag till forskningsfinansiering samtidigt som ni genererar affärsdrivande effekter och goodwill för verksamheten. Vill ni stödja Cancerfonden genom en gåva kan ni välja att bli Cancerfondens företagsvän.

Spara i fonder Genom att spara i Skandia Cancerfonden stödjer du Cancerfonden. Årligen tillfaller 2 procent av fondens värde Cancerfonden.

Aktiegåva Du kan skattefritt skänka utdelningen från dina börsnoterade aktier till Cancerfonden, dock före bolagsstämman. Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se Stora donationer En stor donation är att långsiktigt ge stöd och ett sätt att engagera sig i finansiering av svensk cancerforskning. Som donator bidrar du till att Sveriges position inom cancerområdet stärks internationellt.

Trygghet för givaren Cancerfonden – har 90-konto och övervakas av Svensk Insamlingskontroll – är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd) – är certifierad enligt den internationella kvalitetsstämpeln ISO 9001:2000.

Innehåll Det här är Cancerfonden • Cancerfondens vision är att besegra cancer.

• Det övergripande målet är att färre ska drabbas och fler överleva.

• Överlevnaden i cancer har fördubblats sedan Cancerfonden bildades 1951, från 30 procent till 60 procent år 2011.

Generalsekreteraren har ordet Med vår energi ska vi lyckas

Det här är Cancerfonden Besegra cancer!

Cancerfondens organisation Från insamling till forskningsresultat

2 4 7 8

Forskningsfinansiering Den främsta cancerforskningen Fyra forskare berättar: – Positiva rön om bukspottkörtelcancer – Ökad livskvalitet för patienter – Skräddarsydd behandling vid leukemi – ”Vi vill bidra till ett bättre solskydd”

14 15 16 17

Opinionsbildning Vi driver cancerfrågan

18

Fakta om cancer i Sverige

Kunskapsspridning Kunskap ger trygghet

21

De tio vanligaste cancersjukdomarna 2010

Insamling Insamling räddar liv – ”Det finns så mycket man kan göra!”

– ”Mina minnesgåvor gör skillnad” – Testamenten viktiga för forskningen – Fondsparare bidrar

23 28 29 30 30

Årsredovisning 2011 Cancerfondens styrelse Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Fem år i sammandrag Redovisningsprinciper Noter Revisionsberättelse

32 34 38 39 40 41 42 44 49

• Cancerfonden är en fristående ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning.

• 2011 samlade Cancerfonden in 443 miljoner kronor. 392 miljoner kronor avsattes till svensk cancerforskning och 40 miljoner till opinionsbildning och kunskapsspridning.

• 17,9 procent av insamlade medel gick 2011 till kostnader för insamling och administration (SI-tal).

Prostatacancer

Antal fall

9 697

Bröstcancer

7 950

Hudcancer exklusive malignt melanom

5 025

Tjocktarmscancer

4 123

Lungcancer inklusive cancer i luftstrupe, bronker, lungsäck

3 697

Malignt melanom i huden

2 817

Urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar

2 528

Malignt lymfom

2 289

Ändtarmscancer

1 961

Hjärntumör och cancer i övriga nervsystemet

1 372

• Var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid.

• Varje år diagnostiseras cirka 55 000 nya cancerfall i Sverige.

• I dag lever cirka 410 000 personer som har eller har haft en cancer sjukdom.

• 60 procent av dem som får en cancerdiagnos lever 10 år eller längre efter diagnos.

• Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken med drygt 21 000 dödsfall om året.

Bilagor 1. Värdepapper 2. Forskning och vårdutveckling 3. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 4. Tjänster, planeringsgrupper, stipendier med mera 5. Anslag från NCU 2011 6. Styrande organ med mera i Cancerfonden 7. Cancerfondens kodrapport

10

50 53 55 60 63 64 67

Generalsekreteraren har ordet

Med vår H

östen 2011 började jag mitt arbete som Cancerfondens generalsekreterare. Organisationens vision är att besegra cancer och jag och mina medarbetare är övertygade om att den är möjlig att uppnå. Vår drivkraft är att vi varje dag, varje vecka, varje år kommer ännu lite närmare.

Min första tid på Cancerfonden har jag ägnat åt att vidareutveckla och stärka organisationen på flera sätt. För att hitta kärnan i vår verksamhet har vi under 2011 gjort djupdykningar i Cancerfondens historia, våra värderingar och vårt uppdrag.

Allt för att vi ska ha en stabil grund att stå på och tydliga riktlinjer inför framtiden.

Resultatet av detta arbete kommer ni att möta på flera ställen i årsberättelsen. Till exempel lyser vår nya strategiska plan igenom när vi på sidorna 4–5 beskriver vilka vi är och vad vi vill. I avsnittet om vårt påverkansarbete på sidorna 18–22 beskrivs hur vi nu gör en kraftsamling kring det cancerpreventiva arbetet.

Överlevnaden i cancer har fördubblats Cancerfonden föddes ur ett samhällsbehov, som en reaktion på den brist på cancerforskning som fanns i Sverige på 1950-talet. Staten bidrog inte med de medel som cancerforskarna behövde för att kunna forska så framgångsrikt som möjligt.

Två privatpersoner – Ebba Andersson och Morri Nidén – tog därför ansvar för cancerforskningens finansiering genom att ta initiativ till Cancerfondens grundande.

Sedan 50-talet har överlevnaden i cancer fördubblats; i dag överlever cirka 60 procent av dem som insjuknar. Det betyder att Ebbas och Morris arbete har bidragit till att rädda livet på många tusen människor. Och ännu fler har sluppit uppleva

2 Cancerfondens årsberättelse 2011

energi ska vi lyckas ”Lika viktigt som det är att forskningen gör framsteg är det att cancervården är så bra som möjligt, och att alla erbjuds en god vård oavsett bostadsort eller social ställning”

Vi vill nå ännu längre I dag, likväl som på 50-talet, orsakar cancer stora personliga tragedier och kostar samhället enorma summor pengar. Även om forskningen och vården är betydligt mer utvecklad i dag är grundproblemen fortfarande de samma. Behovet av mer cancerforskning och bättre cancervård finns kvar, samtidigt som samhällets resurser är begränsade.

Det är detta glapp – mellan allas vår önskan att slippa cancer och samhällets bristande resurser – som Cancerfonden kan fylla. Och det tänker vi göra. Genom kunskap, engagemang, uthållighet och nytänkande ska vi nå vår vision att besegra cancer. Men vi kan inte lyckas på egen hand. Vi behöver stöd från generösa och regelbundna givare, men också från insiktsfulla och förändringsbenägna politiker.

Lika viktigt som det är att forskningen gör

framsteg är det att cancervården är så bra som möjligt, och att alla erbjuds en god vård oavsett bostadsort eller social ställning. För att öka jämlikheten inom svensk cancervård arbetar Cancerfonden för att påverka utvecklingen i rätt riktning.

Det räcker dock inte med att vården och dess organisation utvecklas och förbättras för att vi ska besegra cancer. Vi måste också, så långt det är möjligt, förhindra att sjukdomen uppstår. Vi vet i dag att minst en tredjedel av alla cancerfall skulle kunna förhindras om det preventiva arbetet lyckades fullt ut. Med den kunskapen är det oacceptabelt att till exempel preventionsarbetet mot rökning går på sparlåga. Där har våra politiker och beslutsfattare ett stort ansvar att axla.

2011 var på många sätt ett framgångsrikt år för Cancerfonden. Vi kunde dela ut 392 miljoner kronor till svensk cancerforskning och vårt viktiga påverkansarbete nådde stor spridning. Trots det är vi som arbetar på Cancerfonden inte nöjda. 2012 vill vi nå ännu längre. Den energi som vi känner, och den kompetens som mina medarbetare besitter, gör att jag tror att vi kommer att lyckas.

Stefan Bergh Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd.

Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning.

Varje år finansierar vi cirka 400 forskningsprojekt.

Statistik Trender och förändringar Forskning Satsning på klinisk forskning Opinion Socioekonomiska skillnader påverkar cancerrisken Diagnos Snabb ökning av antalet hudcancerfall Prevention Få framsteg i kampen mot tobaksrökning i Sverige Cancervården i Sverige Ett år med nationell cancerstrategi och otillräckligt vaccinationsprogram mot HPV

Cancerfondsrapporten 2012

det lidande och den sorg det innebär att förlora en älskad person.

Men fortfarande avlider drygt 21 000 personer i Sverige varje år till följd av cancer. För dem och deras närstående är den statistiska jämförelsen en klen tröst.

Cancerfonds rapporten 2012

Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59 Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se

Läs mer om cancerforskning och cancervård i Cancerfondsrapporten.

Där granskar och lyfter vi viktiga frågor inom cancerområdet: cancerfonden.se/cancerfondsrapporten

Generalsekreterare Cancerfonden Cancerfondens årsberättelse 2011

3

Det här är Cancerfonden

Cancerfonden är en fristående ideell insamlingsorganisation med visionen att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning.

Besegra cancer!

Forskningen är långsiktig; resultaten kommer främst våra barn och barnbarn att dra nytta av.

Men människor drabbas redan i dag. Varje år får cirka 50 000 personer cancer i Sverige. För att ge dem bättre villkor – och öka deras chanser att överleva – väcker Cancerfonden opinion i viktiga frågor och sprider kunskap om cancer och cancerforskningens resultat.

Arbetet koncentreras kring fyra viktiga områden: Forskning räddar liv Cancerfonden finansierar endast den främsta cancerforskningen. Det långsiktiga målet är att avsätta 500 miljoner kronor per år till all högkvalitativ forskning.

1/3 av all cancer kan förebyggas Risken att drabbas av cancer kan minskas genom hälsosamma vanor när det gäller rökning, alkohol, sol, kost och motion.

Tidig upptäckt är livsviktig All cancer ska diagnostiseras så tidigt att den kan behandlas framgångsrikt.

Jämlik cancervård Alla i Sverige ska få den bästa vården utifrån sina förutsättningar. Är Cancerfonden framgångsrik inom dessa fyra områden ökar möjligheten att nå visionen att besegra cancer. För att lyckas är det viktigt att or-

4 Cancerfondens årsberättelse 2011

ganisationens arbete bedrivs effektivt och att det genomsyras av kvalitetstänkande och ständiga förbättringar. För det interna arbetet har Cancerfonden identifierat tre viktiga framgångsfaktorer: • Effektiv insamling • Ekonomi i balans • Medarbetare som trivs och utvecklas Mål och utfall 2011 Målet för verksamhetens intäkter under året var 445 miljoner kronor, utfallet blev 450 miljoner kronor. Såväl år 2011 som 2010 var Cancerfonden förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Av lotteriets utdelning till välgörenhetsorganisationer under året intäktsfördes 0 miljoner till Cancerfonden. Efter räkenskapsårets utgång mottog Cancerfonden en gåva på 31 miljoner kronor för 2011 från PostkodLotteriet. Denna gåva kommer dock att intäktsföras 2012, vilket är i enlighet med PostkodLotteriets riktlinjer och hur övrig ideell sektor, som mottager gåvor från PostkodLotteriet, redovisar intäkten. Om PostkodLotteriets gåva för 2011 inkluderas, ökade verksamhetsintäkterna med 9 procent.

2011 avsatte Cancerfonden 392 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Det är 7 miljoner mer än året innan. Cancerfonden avsatte också 40 miljoner kronor till opinionsbildning och kunskapsspridning. Totalt avsatte Cancerfonden därmed 432 miljoner kronor till organisationens ändamål.

Ett viktigt mål är att Cancerfonden 2015 endast ska använda 15 procent av sina insamlade medel till att bekosta insamlingsaktiviteter och administ-

Det här är Cancerfonden

Cancerfondens årsberättelse 2011

5

Det här är Cancerfonden

ration. 2011 uppgick dessa kostnader till 17,9 procent. Justerat för PostkodLotteriets gåva för 2011, på 31 miljoner kronor, var denna siffra 16,8 procent (SI-tal). Ju lägre SI-tal, desto större del av en gåva går till Cancerfondens ändamål.

Intern och extern kontroll Cancerfonden övervakas av Svensk Insamlingskontroll som bevakar givarnas intressen. En av deras uppgifter är att granska ideella föreningar, stiftelser och trossamfund och sedan avgöra vilka som får inneha ett 90-konto hos Plusgirot eller Bankgirot. Ett 90-konto är för givarna en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. Svensk Insamlingskontroll godkänner upp till 25 procent i insamlings- och administrationskostnader för att dela ut 90-konton. Med 17,9 procent ligger Cancerfonden alltså med god marginal under SIs procentgräns, vilket gör oss till en av

6 Cancerfondens årsberättelse 2011

Sveriges mest effektiva insamlingsorganisationer.

Cancerfonden är också medlem i FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd, som arbetar för etisk och professionell insamling bland allmänheten. Det innebär bland annat att de bekämpar oseriösa insamlingar. Rådets nyckelord är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet. En av FRIIs uppgifter är att utbilda landets insamlare och höja kvaliteten i insamlingsarbetet. 2009 införde FRII en kvalitetskod för sina medlemmar i syfte att öka transparens och öppenhet. I dag redovisar alla medlemmar sina resultat i en kodrapport. Cancerfondens rapport finns i bilaga 7.

Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad enligt ISO 9001:2000, som är en internationell kvalitetsstämpel för företag och organisationer. Certifieringen innebär att en oberoende part årligen granskar Cancerfondens arbetsprocesser och därefter intygar att verksamheten motsvarar standardens krav.

Cancerfondens organisation genomsyras av ett naturligt kvalitetsmedvetande så som man kan förvänta sig av den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år granskar Cancerfondens auktoriserade revisorer bokslut, årsredovisning och den interna kontrollen, det vill säga förvaltning och löpande redovisning.

Cancerfonden genomför också årligen en internrevision där organisationen bland annat kontrollerar att processer, policys och riktlinjer är aktuella och efterlevs.

Varje tertial gör Cancerfondens ledning en större uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att ledningen tar upp eventuella avvikelser från verksamhetsplanen, går igenom rapporter från projekt samt gör en riskanalys inför framtiden. Ledningen gör också en genomgång av leverantörer för att säkerställa att de interna leverantörsreglerna följs.

Cancerfonden har rutiner för hur inköp och upphandlingar ska göras för att minimera risken för oegentligheter, till exempel jäv. Organisationen har också flera steg i attestordningen för godkännande av fakturor och andra betalningar.

Det här är Cancerfonden

Cancerfondens organisation Huvudmannamöte

Styrelse ordförande Bengt Holgersson

Finansnämnd

Kansli

Forskningsnämnd

ordförande Thomas Halvorsen

generalsekreterare Stefan Bergh

ordförande Bengt Westermark

Bakom Cancerfonden står 28 huvudmän som representerar stora delar av organisations-Sverige. En gång om året hålls ett huvudmannamöte där en valberedning lämnar förslag för beslut om tillsättning av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samt revisorer. Styrelsen utser en generalsekreterare som ansvarar och leder arbetet inom kansliet, som har cirka 50 anställda.

Cancerfondens forskningsnämnd beviljar anslag till institutioner, forskargrupper eller enskilda forskare. Arbetet leds av en ordförande och ett vetenskapligt sekretariat.

Cancerfondens finansnämnd ansvarar för hur Cancerfondens ekonomiska medel ska förvaltas. Finansnämnden arbetar efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen.

Huvudmannaorganisationer Barncancerfonden Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO Cancerföreningen i Stockholm Centerkvinnorna Fredrika-Bremer-Förbundet ICA AB Konung Gustaf V:s Jubileumsfond Kooperativa Förbundet, KF Liberala Kvinnor Landsorganisationen i Sverige, LO Moderatkvinnorna Mun- & Halscancerförbundet Pensionärernas Riksorganisation, PRO Prostatacancerförbundet, PCF Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade, ILCO Riksförbundet VISIR Riksidrottsförbundet, RF Sveriges Pensionärsförbund, SPF Svensk Handel Svenska Lottakåren Svenska Läkaresällskapet Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN Sveriges läkarförbund Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund Sveriges Tandläkarförbund Tjänstemännens Centralorganisation, TCO Vårdförbundet

Cancerfondens årsberättelse 2011

7

Forskningsfinansiering

8 Cancerfondens årsberättelse 2011

Forskningsfinansiering

Cancerfondens årsberättelse 2011

9

Forskningsfinansiering

Forskare och vårdpersonal kan ansöka om forskningsanslag eller stipendier från Cancerfonden. Som den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning strävar Cancerfonden efter att på ett etiskt, ojävigt och ansvarsfullt sätt fördela medel till forskning och vårdutveckling, så att de leder till största möjliga framgång i kampen mot cancer. Cancerfonden finansierar endast den främsta cancerforskningen.

Den främsta cancerforskningen Cancerfondens forskningsnämnd har som huvudstrategi att finansiera högkvalitativa forskningsprojekt, oavsett inriktning, som initierats av individuella forskare eller forskargrupper. Forskningsnämnden anser att de bästa resultaten kommer genom att tillvarata den kreativa och innovativa kraft som finns i forskargrupperna och hos enskilda forskare.

De kategorier som kan sökas är forskningsprojekt, forskarmånader, anslag för en planeringsgrupp och forskartjänster på olika nivåer. Dessutom finns möjlighet att söka resebidrag och anslag för att arrangera kongresser. Vårdpersonal kan söka anslag till vårdutvecklingsprojekt, stipendium för praktik i annan verksamhet samt bidrag för att delta i kurser och konferenser.

Omsorgsfull ansökningsprocess Ansökningsprocessen består av individuell rapportering och bedömning av varje ansökan i en prioriteringskommitté eller en så kallad sakkunniggrupp (vid bedömning av tjänster). Under 2011 fanns nio prioriteringskommittéer med olika ämnesprofiler och fem sakkunniggrupper, vilka utsetts av Cancerfondens forskningsnämnd efter förslag från bland annat de medicinska fakulteterna. I forskningsnämnden, prioriteringskommittéer och sakkunniggrupper ingår framstående forskare inom cancerområdet från Sverige och i vissa fall även från andra nordiska länder. De är utvalda för att i första hand täcka olika kompetensområden. Hänsyn tas också till geografisk spridning och i viss mån till kön.

Prioriteringskommittéerna består av sju till nio ledamöter och sakkunniggrupperna består av tre

10 Cancerfondens årsberättelse 2011

En av Cancerfondens prioriteringskommittéer har bedömningmöte. Arbetet leds av ordförande professor Mef Nilbert, Lunds universitet. Nedan vetenskapliga sekreteraren Anna Karlsson, Cancerfonden.

Forskningsfinansiering

ledamöter. Stipendiekommittén hanterar ansökningar om stipendier för vårdpersonal och består av ledamöter från hela Sverige med olika kompetens och med stor erfarenhet från cancervården. I samtliga bedömningsgrupper utses ledamöter för en treårsperiod med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år.

Bedömningsgrupperna lämnar förslag om anslagsfördelning till forskningsnämndens arbetsutskott som ytterligare granskar och prioriterar projekten så att det slutgiltiga förslaget överensstämmer med styrelsens budget. Forskningsnämnden beslutar därefter om fördelning av medel från Cancerfonden.

De projekt som Cancerfonden stödjer spänner över områden såsom behandling, diagnostik, förekomst, prevention, vård och grundläggande mekanismer för hur cancer uppkommer.

De främsta projekten tilldelas anslag Under 2011 tog Cancerfonden emot 924 ansökningar om anslag för forsknings- och vårdutvecklingsprojekt, tjänster, resor, kongresser, planeringsgrupper och stipendier för vårdpersonal.

Den största kategorin var ansökningar om bidrag till forskningsprojekt (431) av vilka 39 procent beviljades. Motsvarande siffra för tjänster var nästan 9 procent. Totalt finansieras cirka 400 forskningsprojekt årligen, varav cirka en tredjedel är nya projekt. De andra projekten löper sedan tidigare år. Som regel finansieras forskningsprojekt i tre år och efter ny ansökan finns möjlighet till ytterligare finansiering.

Cancerfondens styrelse avsatte för år 2011 drygt 390 miljoner kronor för stöd till forskningsnämn-

Fördelning av forskningsprojekt 2011

Epidemiologisk forskning 7 % (7)

Klinisk forskning 15 % (19)

Vårdforskning 4 % (4)

Translationell forskning 21 % (8)

Grundforskning 53 % (62)

dens anslagskategorier. Huvuddelen av summan gick till projektstöd inom olika forskningsområden. Cancerfonden har också finansierat tidsbegränsade tjänster för forskare och medel till planeringsgrupper, kongresser och resor. Inom ovanstående anslagsram har organisationen satsat två miljoner kronor på vårdutveckling och stipendier för vårdpersonal.

I enlighet med forskningsnämndens strategi har medel fördelats till forskning som spänner över flera vetenskapsområden: grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning, translationell forskning, vårdforskning och preventionsforskning.

Cancerfondens årsberättelse 2011

11

Forskningsfinansiering

Cancerfondens vetenskapliga sekretariat. Från vänster Yvonne Brandberg, Lars Wieslander, Anna Karlsson, Jan Zedenius och Bengt Westermark.

Ansökningskategorier Forskningsprojekt Som regel finansieras forskningsprojekt i tre år och efter ny ansökan finns möjlighet till ytterligare finansiering.

Forskarmånader för kliniskt verksamma Ger kliniker möjlighet till forskningstid. Kan beviljas för tre månader under tre år med möjlighet till förlängning.

Planeringsgrupp Anslag ges för att enskilda forskare eller grupper av forskare inom ett område ska kunna mötas, dela erfarenheter, bygga upp nätverk och samarbeten mellan olika institutioner.

Forskartjänster Cancerforskartjänst/Young Investigator Award, klinisk cancerforskartjänst 50 %, postdoktortjänst, högre cancerforskartjänst/Senior Investigator Award och professur.

Resebidrag Forskare som arbetar inom ett Cancerfondsstött projekt kan ges bidrag till deltagande i kongress med mera.

Kongressanslag Bidrag till arrangör av kongress avseende cancerforskning.

Vårdutvecklingsprojekt Ekonomiskt stöd till vårdpersonal för att förbättra eller utvärdera vården för patienter/närstående.

Stipendium Ekonomiskt stöd till vårdpersonal inom cancerområdet, för deltagande i kurser och konferenser.

12 Cancerfondens årsberättelse 2011

Stipendier för vårdpersonal Cancerfondens stipendier vänder sig i första hand till personal med medellång vårdutbildning. Även läkare kan söka stipendium, förutsatt att programmet har psykosocial/palliativ inriktning. Stipendiekommittén hade ett möte 2011. Ansökningar bedömdes dessutom av ordförande och sakkunniga vid nio tillfällen. Man bedömde 228 ansökningar, varav 132 beviljades (58 procent) till en summa av 1 011 800 kronor.

Arbetsgrupper och utredningar Forskningsnämndens arbetsgrupper har under året granskat ansökningar om postdoktortjänst, klinisk cancerforskartjänst 50 % och Young Investigator Award.

Forskningsnämndens verksamhetsår Forskningsnämnden hade två sammanträden under 2011, ett i mars och ett i november. Arbetsutskottet har sammanträtt vid tre tillfällen och de nio prioriteringskommittéerna har haft var sitt heldagssammanträde för bedömning och prioritering av ansökningar. Cirka 70 cancerforskare har varit verksamma som sakkunniga i bedömningsarbetet.

Forskningsfinansiering Anslag per cancerform i miljoner kronor Anslag per cancerform i miljoner kronor Bröstcancer

53,4

Äggstockscancer

3,7

Leukemi

34,1

Njurcancer

3,7

Tjocktarmscancer

28,8

Urinblåsecancer

3,6

Prostatacancer

26,3

Cancer utan känd primärtumör

3,3

Hjärntumörer

21,8

Ändtarmscancer

1,6

Lymfom

13,0

Matstrupscancer

1,5

Hudcancer

11,2

Bukspottkörtelcancer

1,5

Lungcancer

11,2

Myelom

1,5

Endokrina tumörer

10,2

Myelodysplastiskt syndrom

1,5

Livmoderhalscancer

7,9

Gallvägscancer

1,3

Neuroblastom

6,1

Wilms’ tumör

0,6

Huvud- och halscancer

6,1

Testikelcancer

0,5

Magsäckscancer

5,1

Cancer i vagina

0,4

Sarkom

4,6

Övrig cancer, ej diagnosspecifik 63,7

Levercancer

4,1

Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, föreläser vid Cancerfondens jubileumslunch.

Fokusområden I februari 2011 genomfördes ett möte arrangerat av forskningsnämnden om hur Cancerfonden ska kunna stärka vårdforskning inom cancerområdet i Sverige. Mötet ledde till en extra tilldelning av forskningsmedel till vårdforskning som kommer att utlysas under våren 2012. Satsningen avser onkologisk vårdforskning för studier av problem relaterade till vård och hälsoarbete för människor med cancersjukdom. Utlysningen gäller ett eller flera femårsanslag för forskning inom ett viktigt vårdrelaterat problem av betydelse för patienter eller närstående.

Under året planerades också för ett möte i forskningsnämndens regi 2012 angående klinisk forskning. Problemen med den kliniska forskningen har tidigare belysts i flera olika sammanhang. De problem som identifierats har direkt bäring på den kliniska cancerforskningen. Mötet 2012 syftar till att ta fram konkreta förslag där Cancerfonden kan göra en insats för att stärka den kliniska forskningen i Sverige.

Läs om de olika forskningsprojekt som Cancerfonden stödjer: cancerfonden.se/projekt

Annie Rydvall, Cancerfonden, deltar i vårdforskningsmötet.

Cancerfondens årsberättelse 2011

13

Forskningsfinansiering

Cancerfonden finansierar cirka 400 forskningsprojekt. Här berättar fyra forskare om spännande framsteg inom sina områden – bukspottkörtelcancer, matstrupscancer, akut leukemi samt grundforskning kring cancercellers uppkomst.

Positiva rön om bukspottkörtelcancer Docent Malin Sund, Norrlands Universitetssjukhus, Kirurgcentrum Vad handlar din forskning om?

– Min forskargrupp studerar bukspottkörtelcancer. Patienternas prognos är dålig och den har knappt förbättrats under de senaste 30–40 åren.

– Bot förutsätter operation i ett tidigt skede, men hela 70 procent av patienterna får diagnosen så sent att operation inte hjälper. Då återstår bara cytostatika. Men det kan endast förlänga överlevnaden fem till åtta månader, säger Malin Sund.

Vilka möjligheter finns?

– Förr trodde man att bukspottkörtelcancer utvecklas så snabbt att det är ytterst svårt att hinna upptäcka den innan det är för sent. Men ny forskning visar att det finns en lång utvecklingsfas, upp till 15 år.

– Vi försöker därför hitta ämnen i blodet som markerar tidig bukspottkörtelcancer långt innan den kan hittas med andra metoder. Till vår hjälp har vi i Västerbotten en bank med drygt 200 000 blodprover som samlats i befolkningen i samband med hälsokontroller av personer från 40 års ålder och uppåt. Vissa av dessa individer drabbas senare av bukspottkörtelcancer och därmed kan proverna användas för att hitta nya markörer för sjukdomen. Vi har tidigare hittat några lovande nya tumörmarkörer som frigörs från tumörernas bindväv, och studerar nu om halten av dem stiger före diagnos. En annan metod är metabolomics, delvis utvecklad här i Umeå. Den innebär att vi studerar ämnesomsättningssubstanser som har en särskild profil hos cancerpatienter. Vi hoppas även kunna utvärdera effekten av cancerbehandlingen med hjälp av dessa profiler och på så sätt hitta nya tumörmarkörer.

Vad är slutmålet?

– Genom att använda en av dessa metoder, eller kombinera dem, hoppas vi kunna hitta ett mönster hos cancerpatienterna. Målet är att inom tre till fem år kunna förse sjukhusen med en panel av

14 Cancerfondens årsberättelse 2011

markörer som de kan testa, till exempel på patienter med oklara buk- eller ryggsmärtor, vilket ska leda till så tidig diagnos av bukspottkörtelcancer att operation är möjlig.

Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare?

– Att forskning ger resultat. Se bara på bröstcancer där intensiv forskning kraftigt har ökat överlevnaden. Därför är jag glad att få möjlighet att arbeta med en så aggressiv och ovanlig form som bukspottkörtelcancer, så att prognos och överlevnad kan öka även där, avslutar docent Malin Sund.

Docent Malin Sund hoppas att hennes forskning ska leda till tidigare diagnos av bukspottkörtelcancer.

Till sin hjälp har hon bland annat en blodbank i Västerbotten.

Forskningsfinansiering

Professor Pernilla Lagergren fick stöd till ett vårdforskningsprojekt som handlar om livskvalitet hos patienter som drabbats av matstrupscancer.

Ökad livskvalitet för patienter Professor Pernilla Lagergren, Karolinska Institutet Vad handlar din forskning om?

– Min grupp forskar kring livskvaliteten hos patienter som har drabbats av matstrupscancer. Och i förlängningen hur de ska få bästa möjliga liv före och efter behandlingen, säger Pernilla Lagergren.

Hur genomförs projektet?

– Vi samlar in, sammanställer och analyserar information som är relevant för patienternas livskvalitet. Det innefattar dels fakta i form av journal- och registerdata, dels frågar vi patienterna vid tidsintervall om deras sinnestämning, aptit och specifika symptom.

– För att få en så kompetent och omfattande belysning av situationen som möjligt deltar en rad olika specialister i projektet, bland andra psykolog, läkare, dietist, epidemiologer, biostatistiker och jag som är sjuksköterska.

Vilka resultat hoppas du på?

– Vi hoppas få större möjlighet att identifiera och förebygga sådant som negativt påverkar livskva-

liteten hos patientgruppen, till exempel viktnedgång, ätsvårigheter och diarré – komplikationer som inte fått den uppmärksamhet de borde. Dessutom önskar jag att vi kan finna faktorer i samband med behandlingen som kan optimeras och därmed öka patienternas chanser att återgå till ett så normalt liv som möjligt.

Den internationellt ledande cancertidningen ”Journal of Clinical of Oncology” har nyligen accepterat ännu en av våra studier, vilket är ett gott kvalitetsbevis på vårt arbete.

Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare?

– Matstrupscancer är en sällsynt aggressiv sjukdom som kräver en mycket påfrestande och komplikationsfylld behandling, och trots lyckad operation är långtidsprognosen dålig. Sjukvården behöver mer kunskap om hur den på bästa sätt kan hjälpa patienterna att förbättra sin livssituation. Därför är det otroligt värdefullt om Cancerfonden får in medel så att den här typen av forskning kan fortsätta och utvecklas vidare, poängterar Pernilla Lagergren.

Cancerfondens årsberättelse 2011

15

Forskningsfinansiering

Skräddarsydd behandling vid leukemi Överläkare Sören Lehmann, Karolinska Universitetssjukhuset Vad handlar din forskning om?

– Vi studerar den vanligaste formen av akut leukemi hos vuxna kallad AML (akut myeloisk leukemi). Sjukdomen har hög dödlighet och den behandling som finns i dag ger mycket uttalade biverkningar som många, särskilt äldre, patienter inte klarar av. Därför finns ett stort behov av mer kunskap och bättre behandlingsalternativ, säger Sören Lehmann.

Hur går ni till väga?

– Ett av våra projekt handlar om epigenetik, som är ett relativt nytt forskningsområde. Vi studerar hur leukemiska blodceller ser ut jämfört med friska blodceller, det vill säga hur den epigenetiska koden förändras i AML-cellen i förhållande till friska celler. Vi har redan gjort en hel del viktiga fynd och förhoppningsvis ska vi kunna klarlägga vilken roll epigenetiska förändringar har för uppkomst och prognos vid AML.

16 Cancerfondens årsberättelse 2011

Kan det leda till bättre behandlingar?

– Ja, i dag får alla AML-patienter samma behandling och den är ofta för stark för vissa och för svag för andra, men vi vet inte vilka. Vi hoppas därför på att kunna klassificera AML i nya undergrupper av sjukdomen och att man då kan skräddarsy behandlingen för de enskilda patienterna, vilket skulle förbättra möjligheterna till överlevnad.

– Dessutom hoppas vi kunna bidra till att få fram effektivare behandlingar som slår mer specifikt mot de sjuka cellerna och skonar de friska.

Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare?

– Jag vill återigen poängtera att epigenetik är ett nytt forskningsområde som kan hjälpa oss att hitta nya ledtrådar och svar på varför leukemi uppstår, och även ligga till grund för nya behandlingar som annars inte varit möjliga. Det är fantastiskt glädjande att forskningspengar går till denna typ av projekt och jag vill rikta ett stort, varmt tack till alla givare, avslutar Sören Lehmann.

Genom att jämföra friska blodceller med leukemiska blodceller hoppas överläkare Sören Lehmann kunna klarlägga vilken roll förändringarna har för uppkomst och prognos vid akut leukemi (AML).

Forskningsfinansiering

”Vi vill bidra till ett bättre solskydd” Professor Karin Öllinger, Linköpings universitet

gå omvägar för att starta celldöd genom att påverka cancercellernas lysosomer med läkemedel.

Vad handlar din forskning om?

– Det är grundforskning om hur celler reglerar sin egen död. Slitna eller skadade celler är normalt förprogrammerade att dö för att bytas ut mot nya friska, men ibland förlorar cellerna förmågan till självmord och då förvandlas de till cancerceller. Vi behöver veta mer om det för att bli bättre på att förebygga och behandla cancer, förklarar Karin Öllinger.

Kan det vara till hjälp vid behandling av alla cancerformer?

– Ja, men det här projektet som Cancerfonden stödjer gäller specifikt UV-strålning och melanin, det vill säga ämnet i huden som gör oss bruna. Vi söker svaret på varför UV-strålning ger hudcancer. Vår förhoppning är att forskningen dels ska leda fram till bättre solskyddsmedel, dels ska hjälpa till att hämma metastasering, spridning av cancern när den har uppstått.

Hur går ni till väga?

– De övergripande mekanismerna för celldöd är redan kända men inte detaljerna, så vår forskning är på detaljnivå. Vi studerar en specifik del av cellen som heter lysosom och dess roll vid celldöd. Vår forskning har visat att lysosomen släpper ut nedbrytande proteiner, cathepsiner, som deltar i celldödsprocessen. Vi har funnit att cancerceller är dåliga på att släppa ut cathepsiner och då förhindras celldöd. Målet är att få kunskap om hur man kan

Professor Karin Öllinger forskar om varför slitna eller skadade celler inte begår självmord som de är programmerade att göra. Bättre solskydd kan bli en del av resultatet.

Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare?

– Jag vill säga att vi anstränger oss för att de pengar de så generöst skänker ska resultera i att de på ett säkrare sätt än i dag ska kunna njuta av solen och skydda sina barn. Vi arbetar med grundforskning, så det kommer att dröja ett antal år innan det finns färdiga krämer och behandlingar, men vi är på god väg, avslutar Karin Öllinger.

Cancerfondens årsberättelse 2011

17

Opinionsbildning

Inom området opinionsbildning fokuserar Cancerfonden på livsstilens betydelse för uppkomst av cancer, tidig upptäckt av cancersjukdom och en jämlik cancervård. Varje år publiceras Cancerfondsrapporten som lyfter fram viktiga frågor inom forskning och cancervård.

Vi driver cancerfrågan 1/3 av all cancer kan förebyggas Primärprevention kallas de åtgärder som kan förhindra att en sjukdom uppkommer hos dem som inte har sjukdomen. Det har länge varit känt att primärprevention är det enskilt viktigaste och mest långsiktiga sättet att minska insjuknandet och dödligheten i cancer. Det handlar främst om rökning, sol, alkohol, kost och motion. Hälsosamma vanor när det gäller dessa livsstilsfaktorer kan sänka dödligheten i cancer med 30 procent i Sverige.

Kunskapen om primärpreventionens stora betydelse finns alltså. Trots det har frågan inte lyfts till den dimension som vore befogat. Cancerfonden vill ändra på det. Den närmaste treårsperioden kommer primärprevention vara ett prioriterat område för Cancerfondens opinionsarbete.

En av utmaningarna är att alla i Sverige inte känner till livsstilsfaktorernas betydelse för uppkomsten av cancer. Liksom att många som känner till livstidsfaktorernas betydelse ändå inte följer rekommendationerna. Det är också ett problem att samhället inte tar sitt ansvar när det gäller att förebygga cancer.

Cancerfonden arbetar för att • öka kunskapen om att rökning, sol, alkohol, kost och motion påverkar risken för cancer • ansvariga samhällsinstanser satsar på livsstilsförändringar • vaccination mot HPV-virus implementeras

18 Cancerfondens årsberättelse 2011

Tidig upptäckt är livsviktig De insatser som görs för att hitta en sjukdom så tidigt som möjligt kallas sekundärprevention och är en viktig åtgärd för att minska dödligheten i cancer. Att en cancersjukdom upptäcks tidigt, innan den har spridit sig till något annat organ i kroppen, är avgörande för att patienten ska kunna botas. I cancersammanhang innebär sekundärprevention främst screening, det vill säga medicinska undersökningar av många människor i ett samhälle som görs för att hitta en viss sjukdom.

Mammografi är ett exempel på screening.

För att hitta cancer så tidigt som möjligt är det viktigt att personer med symtom på cancer söker läkarvård och att forskningen får resurser att utveckla bättre metoder för att ställa diagnos.

Eftersom sekundärprevention är ett viktigt vapen i kampen mot cancer är även detta ämne prioriterat för Cancerfonden de närmaste tre åren. Ett dilemma är att alla inte deltar vid screening när de blir kallade. Alla landsting utför inte heller screening på ett optimalt sätt. En viktig fråga är också att många inte vet vilka symtom som kan vara cancer; medan andra, som känner till symtomen, väntar med att söka läkarhjälp.

Cancerfonden arbetar för att • alla som blir kallade deltar i screeningprogrammen • den screening som finns genomförs på bästa sätt, från kallelse till provsvar • öka kunskapen om vikten av att söka läkare vid symtom som varar längre än två veckor

Opinionsbildning

Cancerfondens årsberättelse 2011

19

Opinionsbildning

Jämlik cancervård Sverige har – i internationell jämförelse – en cancervård som fungerar bra. Samtidigt är det uppenbart att det finns områden som måste förbättras.

Ett sådant är de stora och ibland svårförklarliga regionala och socioekonomiska skillnader som finns när det gäller överlevnad, behandling och rehabilitering vid cancer. Denna orättvisa betyder att alla i dagens Sverige inte får den bästa vården utifrån sin diagnos och sina förutsättningar. Denna viktiga fråga står högt på Cancerfondens agenda de närmaste tre åren.

Cancerfonden arbetar för att • ansvariga i samhället tar sitt ansvar för att minska regionala och socioekonomiska skillnader vid cancer • den nationella cancerstrategin implementeras så som planerat • patienter och närstående ska få den information och det stöd de behöver Under 2011 har Cancerfonden: • Givit ut Cancerfondsrapporten för sjätte gången. 2011 års upplaga tog bland annat upp behovet av att koncentrera resurser och kompetens till ett fåtal sjukhus vid behandling av mindre vanliga cancerformer, en del av den så kallade nivåstruktureringen. Rapporten tog också upp vikten av att snabbt föra ut ny medicinsk kunskap i vårdked-

20 Cancerfondens årsberättelse 2011

jan, behovet av att höja kvaliteten på vårdforskningen samt behovet av bättre diagnosmetoder och effektivare behandling när det gäller bukspottkörtelcancer.

• Belyst behovet av mer klinisk forskning inom prostatacancerområdet samt påtalat att prostatacancerpatienter i allt för liten omfattning informeras om olika botande behandlingsmetoder och möjlighet till second opinion.

• Genomfört en undersökning som visar att väntetiden från bröstcancerdiagnos till behandlingsstart varierar stort mellan olika landsting i Sverige. Situationen är så allvarlig att patienter riskerar stora psykiska påfrestningar.

• Varit medarrangör av seminarier där det debatterats hur vi får en jämlik och rättvis vård samt vad patienten kräver av cancervården.

• Varit medarrangör till ett kunskapsseminarium om HPV-vaccination med temat ”Vad vet vi i dag och hur ser framtiden ut?”

• Träffat beslutsfattare och politiker på nationell och regional nivå för att lyfta fram förbättringsområden för cancerpatienter.

Kunskapsspridning

Inom området kunskapsspridning arbetar Cancerfonden med flera olika kanaler för att sprida kunskap om cancersjukdomar, behandlingar, forskning och livsstilens betydelse för uppkomst av cancer. Den digitala närvaron blir en allt viktigare kanal för att möta givare, patienter, närstående, organisationer och företag.

Kunskap ger trygghet Information och stöd Cancerfonden erbjuder sedan 1994 information och stöd till patienter och närstående genom Cancerfondens informations- och stödlinje. Verksamheten bemannas av legitimerad personal med lång erfarenhet av cancervård samt specialistutbildning. Den största gruppen som både ringde och mejlade under 2011 var närstående till en person med cancersjukdom. Andra som kontaktade Informations- och stödlinjen var patienter och personer som oroade sig för cancersjukdom. De flesta efterfrågade information om sjukdom och behandling, men många ville också berätta om sin situation och få känslomässigt stöd. Många söker också information på webbplatsen cancerfonden. se. Nästan 40 procent av alla besök till webbplatsen inleds på någon av informationssidorna om cancersjukdomar. Under 2011 fanns dessutom 19 texter även i broschyrform. Under året distribuerades cirka 140 000 broschyrer till patienter och närstående.

Publikationer Cancerfondens tidning Rädda Livet ges ut fyra gånger per år och distribueras till Cancerfondens stödmedlemmar och till sjukvårdsinrättningar.

Tidningen vänder sig i första hand till personer med cancer och deras närstående. Syftet med tidningen är främst att sprida kunskap om cancer och cancerforskningens resultat.

Varje år publiceras Cancerfondsrapporten som granskar och lyfter fram viktiga frågor inom forskning och cancervård. Rapporten sprids i huvudsak till beslutsfattare och sjukvården. Cancerfondsrapporten 2011 var den sjätte i ordningen och fokuserade bland annat på behovet av att koncentrera resurser och kompetens till ett fåtal sjukhus vid behandling av mindre vanliga cancerformer, en del av den så kallade nivåstruktureringen, samt behovet av bättre diagnosmetoder och effektivare behandling när det gäller bukspottkörtelcancer. Rapporten tog också upp vikten av att snabbt föra ut ny medicinsk kunskap i vårdkedjan samt behovet av att höja kvaliteten på vårdforskningen.

Sociala medier Cancerfondens digitala närvaro är en viktig del av insamlingsarbetet och för arbetet med att bygga relationer med givare, patienter, organisationer och företag. Webbplatsen cancerfonden.se är en kanal för att driva insamling och sprida kunskap, men också en plats där människor kan mötas och utbyta erfarenheter. Här kan besökarna starta en egen insamling, ge en gåva eller bli månadsgivare till Cancerfonden. För den som söker mer kunskap om cancer finns en mängd texter, artiklar, reportage och filmer. I ett diskussionsforum kan patienter och närstående mötas och ta del av varandras berättelser. På webbplatsen finns också möjlighet att starta en egen blogg.

Cancerfondens årsberättelse 2011

21

Kunskapsspridning

Under 2011 har Cancerfondens närvaro i sociala medier ökat och blivit en allt viktigare del av den digitala närvaron. Cancerfondens Facebooksida är en varm mötesplats där människor kan träffas och prata med varandra om sin relation till cancer. Sidan har i dag 20 000 följare som kommenterar, gillar, delar och sprider material. Den största gruppen är kvinnor mellan 25 och 44 år som har en relation till cancer och som delar med sig av sina historier. Cancerfonden blev också aktivt på Twitter i början av 2011 och har i dag 500 följare. Twitter är framför allt ett forum där Cancerfonden kan driva opinions- och sakfrågor samt komma ut med nyheter och ge snabb återkoppling till följarna. Cancerfondens blogg är Cancerfondens nyhetskanal. Nya, intressanta inlägg kring cancerfrågan publiceras dagligen på blogg.cancerfonden.se. Utöver egna kanaler satsar Cancerfonden på att dagligen bygga relationer på nätet med bloggare, företag och organisationer som delar engagemanget i cancerfrågan.

22 Cancerfondens årsberättelse 2011

Press och PR Arbetet med press och PR är centralt för Cancerfonden. Dels har organisationen en skyldighet mot givarna att berätta vad insamlade pengar används till, dels är publiciteten en viktig nyckel för att åstadkomma positiva förändringar i svensk cancervård. Positiv uppmärksamhet bidrar även till en ökad insamling. Cancerfonden ska närvara på de platser där cancerfrågan diskuteras. Med ökade satsningar på digitala medier, inte minst i bloggen samt på Facebook, ökade Cancerfonden sin aktivitet på ”nätet”. Närvaron i sociala medier har inte minskat ansträngningarna att synas i traditionella medier. Under 2011 har organisationen uppmärksammats såväl i etermedia som i tryckta medier. I Mustaschkampen och Rosa Bandet-kampanjen var publiciteten omfattande. Genom att synas såväl som på debattsidor, tv-soffor, kvällspress och i regional press nådde Cancerfonden framgångsrikt fram till sina målgrupper.

Cancerfonden använder traditionella såväl som sociala medier för att nå ut med viktiga budskap om cancer, till exempel att det finns stora regionala skillnader i hur snabbt en behandling kan påbörjas efter en bröstcancerdiagnos.

Insamling

Tack vare givarnas generositet och engagemang samlade Cancerfonden in 443 miljoner kronor 2011. Den största delen av dessa pengar är gåvor från privatpersoner och företag, testamenten utgör en betydande del. Givarna kan välja mellan ett tiotal sätt att stödja Cancerfonden i kampen mot cancer. Det finns gåvoformer anpassade för både privatpersoner och företag.

Alla gåvor, stora som små, är lika välkomna och viktiga.

Insamling räddar liv Regelbunden givare/månadsgivare Ett regelbundet stöd via autogiro, betalkort eller sms är ett effektivt sätt att stödja cancerforskningen. Det bidrar till att hålla kostnaderna för insamlingsarbetet på en låg nivå. Ett regelbundet givande gör det också möjligt att planera stödet till forskningen på lång sikt, något som är betydelsefullt eftersom forskningsprojekt ofta pågår under flera år och är beroende av ett jämnt stöd över tid. År 2011 hade Cancerfonden drygt 30 000 regelbundna givare som tillsammans bidrog med drygt 27 miljoner kronor. Cancerfondens mål är att öka antalet regelbundna givare.

Minnesgåva Ett sätt att hedra minnet av en avliden vän eller släkting är att ge en minnesgåva till Cancerfonden. Närstående får då en personlig hälsning i form av ett minnesblad i samband med begravningen. På cancerfonden.se finns även möjlighet att starta en minnesinsamling. Under 2011 skänktes 57 miljoner kronor i form av minnesgåvor.

Testamenten Att dela med sig till Cancerfonden är en gåva för livet. Lika väl som att testamentera pengar till enskilda människor väljer många i dag att testamentera sina tillgångar, eller delar av dem, till välgörande ändamål. Testamenterade medel står för en betydande del av bidragen till Cancerfonden och är en viktig ekonomisk grund för cancerforskningen. Cancerfonden är befriat från kapitalvinstskatt, vilket innebär att hela värdet av exempelvis fastigheter och värdepapper går till organisationen. Totalt inkom under året 325 ärenden där Cancerfonden var testamentstagare. Intäkterna från testamenten uppgick till 198 miljoner kronor.

Gratulationsgåva En gratulationsgåva till Cancerfonden är ett sätt att uppvakta släkt och vänner vid födelsedagar eller andra tillfällen värda att fira. Ett gratulationskort med en personlig hälsning skickas till jubilaren. 2011 skänktes gratulationsgåvor till Cancerfonden för 400 000 kronor.

Cancerfondens årsberättelse 2011

23

Insamling Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden. Samtidigt finns chansen att vinna upp till en miljon kronor.

Lotteriet står under Lotteriinspektionens kontroll och inbringade 35 miljoner kronor med ett resultat om 14 miljoner kronor under 2011. En lott kostar 100 kronor.

Cancerfonden har tagit emot drygt 76 miljoner kronor från Svenska PostkodLotteriet sedan 2008, varav 31 miljoner kronor i februari 2012.

Svenska PostkodLotteriet Cancerfonden är förmånstagare till Svenska PostkodLotteriet och har sedan 2008 fått ta emot drygt 76 miljoner kronor, varav 31 miljoner kronor i februari 2012. Pengarna genererades under 2011, och det är Cancerfonden som avgör hur pengarna ska användas. PostkodLotteriet gör uppföljningar av vad pengarna gått till, dels genom löpande dialog med Cancerfonden, dels genom en årlig rapportering. 2012 delade Lotteriet ut 945 miljoner kronor till 40 förmånstagare, pengar som genererades från 2011 års lottförsäljning.

Svenska PostkodLotteriet har sedan starten 2005 delat ut 2,8 miljarder kronor till ideell verksamhet. PostkodLotteriet är tillsammans med systerlotterierna i Holland och Storbritannien världens tredje största privata givare till ideell verksamhet.

24 Cancerfondens årsberättelse 2011

Insamlingsaktiviteter till förmån för Cancerfonden Varje år är Cancerfonden förmånstagare till flera hundra insamlingsaktiviteter som genomförs av engagerade människor som i de flesta fall har en nära koppling till cancer. Insamlingsaktiviteterna kan variera både när det gäller insamlingsresultat och omfattning. Insamlingarna redovisas via egna webbinsamlingar på cancerfonden.se. Där kan allmänheten både ta del av insamlingsresultatet och även fortsätta ge bidrag via webben, betalkort, internetbank eller sms.

Företagssamarbeten och sponsring Viljan från företag att samarbeta och stödja Cancerfondens verksamhet var fortsatt positiv under 2011. Allt fler företag arbetar strategiskt med att utveckla sina relationer med sina intressenter, exempelvis kunder. Intressenterna ställer i sin tur allt större krav på företagen, inte bara på produkter och tjänster, utan även på företagets värderingar och engagemang i samhället.

Cancerfonden hade många samarbeten med företag under 2011 och de bidrog med cirka 35 miljoner kronor. Cirka 1 700 företag var engagerade som Företagsvänner. Rosa Bandet-kampanjen hade ett 30-tal sponsorer som via försäljning av rosa band och andra produkter bidrog starkt till kampanjens intäkter på 46 miljoner kronor.

Insamling

H.M. Konung Carl XVI Gustaf är Cancerfondens högste beskyddare och var inbjuden till ett lunchseminarium i samband med firandet av Cancerfondens 60-årsjubileum.

Kronprincessan Victoria och Stefan Bergh besökte Radiumhemmets bröstmottagning vid Rosa Bandet-kampanjens start.

Stora donationers Advisory Board, från vänster Åke Bonnier, Elisabeth Tarras-Wahlberg (ordförande), Mikael Kamras, Anna Bromberg Sehlberg och Camilla Modéer.

Stora donationer Cancerfonden har initierat ett program för privatpersoner och företag att via större donationer vara med och långsiktigt finansiera cancerforskningen i Sverige. Programmet ska tillgodose det ökade samhällsengagemanget och intresset för filantropi. Företeelsen är väl etablerad i framför allt USA och delar av Europa, där större donationer utgör en viktig och naturlig del av insamlingsarbetet. För att stödja verksamhetsområdet Stora donationer har Cancerfonden ett Advisory Board vars uppgift är att bidra med idéer, inspiration och kontaktskapande aktiviteter. Under 2011 var intäkterna cirka 500 000 kronor.

Inom ramen för stora donationer arrangerades i november ett lunchseminarium i närvaro av H.M. Konung Carl XVI Gustaf. Jubileumsåret 2011 var ett utmärkt tillfälle att bjuda in kungen som är Cancerfondens högste beskyddare och samtidigt berätta om cancerforskningens utveckling under 60 år. Under ett par timmar fick gästerna en guidning i cancerforskningens utmaning-

ar och möjligheter av forskningsnämndens ordförande Bengt Westermark.

Varumärket Cancerfonden Cancerfonden har ett starkt varumärke. Ett resultat av att Cancerfonden under 60 års tid uthålligt har fyllt varumärket med engagemang, kunskap och mod att tänka nytt. Cancerfonden arbetar för att besegra cancer. Det är löftet till omvärlden, det organisationen varje dag arbetar för att på lång sikt uppnå. Omvärldens bild av Cancerfonden präglas främst av rollen som forskningsfinansiär, men Cancerfonden uppfattas också som en naturlig och trovärdig källa för information om cancer.

Cancerfonden arbetar aktivt med att stärka, vårda och utveckla varumärket. Som en del i det har organisationen under 2011 uppdaterat sin varumärkesplattform som tydliggör och utvecklar varumärket. Plattformen bidrar till att underlätta och effektivisera verksamheten och ger på så sätt ännu bättre förutsättningar för organisationen att besegra cancer. I varumärkesarbetet ingår också

Cancerfondens årsberättelse 2011

25

Insamling

Omöjligt

Per Holknekt och Lena Philipsson designade 2011 års rosa band som var en kollektion av sex olika band. Ett av banden ses i en av kampanjens annonser.

att kontinuerligt följa hur varumärket uppfattas.

Det görs genom regelbundna mätningar av specifika nyckeltal som till exempel kännedom och givarvilja.

Kampanjer når många Kampanjerna skapar många kontaktytor och genom dem kan Cancerfonden föra ut sina viktiga budskap. 2011 års kampanjer samlade tillsammans in 72 miljoner kronor.

I Rosa Bandet-kampanjen och Mustaschkampen har Cancerfonden valt att fokusera på kvinnans respektive mannens vanligaste cancersjukdom, bröstcancer och prostatacancer.

Rosa Bandet-kampanjen I oktober 2011 genomförde Cancerfonden Rosa Bandet-kampanjen för nionde gången. Insamlingsresultatet blev 46 miljoner kronor. Årets rosa band, en minikollektion med sex band i olika

26 Cancerfondens årsberättelse 2011

mönster, designades av äkta paret Per Holknekt och Lena Philipsson. De lät bandets korsande ändar bli till två armar som håller om någon, en gest av värme och omtanke. Kronprinsessan Victoria var kampanjens officiella beskyddare. Den 1 oktober uppmärksammades kampanjstarten på centralstationen i Stockholm samt via ett antal ljusmanifestationer runt om i landet. Ett framgångsrikt opinionsarbete resulterade både i att vi blev inbjudna till SVT:s morgonsoffa och i en debattartikel i Dagens Nyheter med ett stort antal lokala uppföljare. Frågan som lyftes var att väntetiden för behandling efter diagnosbeskedet i vissa landsting är oacceptabelt lång. Finalen, Rosa Bandetgalan, sändes i TV3 den 26 oktober direkt från Louis De Geer Konsert & Kongress i Norrköping.

Mustaschkampen För femte året i rad genomförde Cancerfonden Mustaschkampen under maj månad. Årets hu-

Prins Carl Philip engagerade sig i Mustaschkampen 2011.

Insamling

vudbudskap, att prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform, nådde ut väl. En fråga som väcktes var behovet av bättre diagnosmetoder för att kunna skilja de aggressiva tumörerna från de mindre aggressiva. Precis som förra året var H.K.H. Prins Carl Philip beskyddare av Mustaschkampen. Den tidigare tv-närvaron ersattes med ett webb-tv-program i fem avsnitt på aftonbladet.se med Robert Aschberg som programledare. Fokus i programmet var att sprida kunskap kring prostatacancer. Programmets innehåll överfördes även till den tryckta tidningen. Artiklarna innehöll även faktarutor om prostatacancer och Mustaschkampen.

Närmare sju miljoner kronor samlades in under månaden. En stor del kom via den webbaserade tävlingsdelen. Efter att ha bedrivit fem framgångsrika Mustaschkampen-kampanjer väljer Cancerfonden att nu fokusera på den mest kostnadseffektiva gåvoformen: regelbundet givande.

Ett slag för Cancerfonden Cancerfonden bjuder varje år in svenska golfklubbar att arrangera en golftävling kallad ”Ett slag för Cancerfonden”. Tävlingen är riksomfattande och sanktionerad av Svenska Golfförbundet. Sammanlagt skänkte 60 klubbar drygt 1,4 miljoner kronor till Cancerfonden. Tävlingen var den 22:a i ordningen och totalt har tävlingen samlat in närmare 34 miljoner kronor till svensk cancerforskning.

Julkampanjen Julkampanjen 2011 riktade sig till både privatpersoner och företag. Genom att skänka en gåva eller köpa Cancerfondens Rikslotter bidrog givarna till budskapet, Tillsammans kan vi ge alla ett gott nytt år. Varje år. Kampanjen samlade in 17,5 miljoner kronor.

Cancerfondens årsberättelse 2011

27

Insamling

Det är många personer över hela Sverige som vill hjälpa oss att besegra cancer.

Lisa Backby Moberg och Cissi Silvstam är två av dem. Här är deras berättelser.

Dessutom berättar Jessica Malmfors om fondsparande och Gunnar Wilsson om testamenten.

”Det finns så mycket man kan göra!”

Det enklaste sättet att skänka pengar till Cancerfonden är att bli regelbunden givare. 30 000 personer har valt det, däribland Lise Backby Moberg. Läs om hur hon fann styrka ur väninnans sjukdom och förändrade sitt liv.

Lise Backby Moberg drabbades av förstadium till cancer i livmodertappen 2004. Kort därefter blev hon opererad och några månader senare togs livmodern bort för att säkerställa att cancern inte skulle återkomma. Sedan dess är hon frisk.

Tyvärr gick det sämre för Lises bästa väninna Lotte, som 2011 avled av en annan cancerform, lymfom.

– Vi stod varandra mycket nära och jag saknar henne enormt. Hon gav så mycket av sig själv och hon gav mig dessutom handlingskraft. Jag och många andra ville göra något för henne och medan hon ännu levde startade jag en insamling till Cancerfonden i Lottes namn. Den spreds via Facebook och samlade in över 12 000 kronor och många gåvor kom från personer som aldrig träffat Lotte. Hon trodde på forskning och blev peppad av insamlingen och ville kämpa vidare, säger Lise Backby Moberg.

När väninnan avled förvandlade hennes man Björn, hennes son Robin och Lise insamlingen till en minnesfond hos Cancerfonden – Charlotte Raus Carlsson minnesfond – som fortfarande är öppen för insättning av gåvor. Fonden är nu uppe i imponerande 30 000 kronor.

På Lottes begravning skänktes ytterligare över 41 000 kronor i stället för blommor. Dessutom har Lise själv varit regelbunden givare till Cancerfonden sedan sin egen sjukdom 2004.

28 Cancerfondens årsberättelse 2011

Namn: Lise Backby Moberg Gåvoform: Regelbunden givare Familj: Gift och en son på 18 år Bor: Göteborg Yrke: Konsult inom rese-, turism- och mötesindustrin i eget företag, Lises AB

I somras startade Lottes arbetsplats, Tullhuset i Västerås, en insamling till Cancerfonden. Den fick många i staden att skänkta tio procent av sin dagsinkomst. Det går inte att ta miste på Lises entusiasm för vad man faktiskt kan åstadkomma bara man bestämmer sig.

Hon poängterar också att det är ett fantastiskt sätt att bearbeta sorg och ilska när någon nära blir svårt sjuk. Hon kände att hon var viktig för Lotte och hennes familj.

– Det finns så mycket man kan göra förutom att själv skänka pengar. Efter min egen och Lottes sjukdom förstod jag hur liten och utsatt man kan känna sig i vårdapparaten. Det borde finnas någon koordinator som ger patienten information och hjälper till. Jag skrev en insändare om det behovet som GöteborgsPosten tog in och jag har även skrivit till statsministern i samma ärende. Lotte sa alltid att hon hade tur som hade sin man som all-

tid ställde upp och sonen som fanns där.

Hon led med dem som inte hade samma stöd som hon hade, fortsätter Lise Backby Moberg.

Dagen efter Lottes begravning kände Lise olust inför att gå till jobbet. Hennes man stöttade henne och föreslog helt sonika att hon skulle säga upp sig. Sagt och gjort.

– Efter några veckor fick jag förfrågningar som ledde till att jag startade ett eget företag. Det har börjat fantastiskt bra och är jättekul. Jag har jobbat inom besöksnäringen i 20 år och erbjuder nu mina kunder försäljning och projektledning vid mässor och konferenser. Lotte gav mig inspiration till allt detta. Hon sa ofta att man ska försöka ägna sin tid åt det som ger energi, inte det som tar energi, avslutar en positiv Lise Backby Moberg.

Insamling

”Mina minnesgåvor gör skillnad” Många mister en vän eller släkting i cancer. Genom att ge en minnesgåva till Cancerfonden kan de hedra minnet av den som gått bort och samtidigt göra en aktiv och viktig insats för att fler ska överleva. På Cancerfondens webbplats finns mer information.

Cissi Silvstams mamma gick bort i cancer för några år sedan. Inför begravningen tvekade hon inte över vilket budskapet i annonsen skulle vara.

– Nej, jag hade gett minnesgåvor själv ett par gånger när anhöriga och kolleger gått bort och vi uppmanade i vår egen annons för mamma att ge minnesgåvor till Cancerfonden. De flesta hörsammade vår önskan, säger Cissi Silvstam. Även företaget som Cissi arbetar på ger gåvor till Cancerfonden till minne av medarbetarnas anhöriga. Företaget har också valt att stödja Cancerfonden genom att vara Företagsvän.

– Vi var nog bland de första företagen som slutade att skicka julkort och julklappar till kunder. Vi ville att pengarna skulle göra mer nytta och skänker dem i stället till insamlingsorganisationer, och det har kunderna inget emot – snarare tvärtom. Vi valde att stödja Cancerfonden av två skäl. Dels kände företagets ägare flera personer som drabbats av cancer, dels är Cancerfonden en seriös insamlingsorganisation som vi har fullt förtroende för och som arbetar för en mycket viktig sak, anser Cissi Silvstam.

Det har gått några år sedan hennes mamma dog och hon kan nu prata om det vilket hon inte kunde göra tidigare. Även när en av hennes medarbetare dog i cancer berördes hon starkt.

– Det gick så snabbt. Jag tyckte det var jättejobbigt. Det som hänt i min närhet har gjort att jag nu bryr mig ännu mer om människor omkring mig.

Cissi ger inte bara minnesgåvor, hon skänker pengar till Cancerfonden även på andra sätt, till exempel vid Rosa Ban-

det-galor genom att lyfta luren och ringa in ett bidrag.

– Det är lätt att tänka att en liten gåva är meningslös och därför avstår man från att ge. Men så är det inte alls. Några hundralappar per person gör faktiskt stor skillnad, om vi är många som ger. Ju mer pengar som skänks, desto fler människor kan vi hjälpa och till sist besegra cancer, avslutar Cissi Silvstam.

Namn: Cissi Silvstam Gåvoform: Minnesgåva Familj: Gift och tre bonusbarn Bor: Norrköping Yrke: Konsultchef, grundare av bemanningsföretaget serveOffice ab

Cancerfondens årsberättelse 2011

29

Insamling

Testamenten viktiga för forskningen Över en tredjedel av Cancerfondens insamlade medel kommer från människor som valt att testamentera tillgångar till organisationen. Testamenten är med andra ord viktiga för svensk cancerforskning.

Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, värdeföremål, aktier, fondandelar, fastigheter med mera. Hela värdet kommer Cancerfonden tillgodo eftersom organisationen inte behöver betala skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster.

Gunnar Wilsson driver Wilssons Bokföringsbyrå i Skara och förutom bokslut, deklarationer, arv- och generationsskiften hjälper han även kunder att upprätta testamenten.

– Senaste året har jag hjälpt till med ovanligt många testamenten, vilket jag inte tror är någon tillfällighet. De blir allt vanligare. Jag har även hjälpt kunder att skänka pengar omgående, mest

Gunnar Wilsson hjälper bland annat till med att upprätta testamenten till förmån för Cancerfonden.

till de stora insamlingsorganisationerna som stödjer forskning. De som väljer Cancerfonden har oftast en anhörig som gått bort i cancer, säger Gunnar Wilsson.

Främst är det personer utan barn och barnbarn som skriver testamente eftersom tillgångarna annars tillfaller Allmänna arvsfonden. Dessa personer föredrar i stället att själva bestämma vart arvet ska gå, exempelvis till insamlingsorganisationer som Cancerfonden.

Det kostar normalt inte mycket att ta hjälp av en expert, men du kan även skriva testamentet på egen hand om du vill.

Tänk då på att din namnteckning ska bevittnas av två personer som är närvarande när du skriver under testamentet. På Cancerfondens webbplats finns mer information.

– Egentligen tycker jag att alla borde skriva testamente, även de som har barn.

Då förebygger man osämja mellan barnen när arvet ska fördelas mellan dem.

Och vill man att arvet ska vara barnets enskilda egendom måste man skriva in det i testamentet. Annars blir arvet en del av giftorättsgodset och delas mellan makarna vid en eventuell skilsmässa, poängterar Gunnar Wilsson.

Fondsparare bidrar Skandia Fonder bidrar årligen med miljonbelopp till svensk cancerforskning. 2011 bidrog de tusentals sparare som valt fondalternativet Skandia Cancerfonden med nära 7,3 miljoner kronor.

Fonderna ingår i dag i Skandia Fonders portfölj, men startades av finansmannen Björn Carlsson redan 1988. Varje år tillfaller två procent av fondens kapital Cancerfonden. Totalt har den genererat hela 75 miljoner kronor till svensk cancerforskning.

Betydelsen av Skandia Fonders mångmiljonbelopp till svensk cancerforskning kan inte nog betonas. Samtidigt poängterar Jessica Malmfors, vd för Skandia Fonder, att det inte är Skandia Fonder utan spararna som gör den stora insatsen.

– Vi bara förvaltar, konstaterar hon.

Jessica Malmfors ser goda möjligheter att utveckla samarbetet mellan Cancerfonden och Skandia Fonder.

– Samarbetet med Cancerfonden passar väl in i vårt sociala ansvar. Vi har en bred kundbas med vilka vi för en ständig dialog. Ett ämne att informera mer om är exempelvis hur man minskar risken för cancer.

Att investera i Skandia Cancerfonden innebär att man säger ja till Skandias och Cancerfondens investeringskriterier. Fon-

30 Cancerfondens årsberättelse 2011

Cancerfondens förra generalsekreterare Ursula Tengelin tog emot en check av Jessica Malmfors, vd för Skandia Fonder.

den säger bland annat nej till tobaks- och vapenindustrin.

– Våra sparare blir alltmer medvetna, inte bara kring frågor om avkastning utan också kring hur och var vi investerar deras pengar, säger Jessica Malmfors.

Hur gör man då om man via sitt sparande vill bidra till svensk cancerforskning?

– Det är enkelt. Vill du börja spara i fonden går du in på www.skandia.se och vidare under fliken Placera. Alternativt ringer du vår kundtjänst på telefon 0771 55 55 00, avslutar Jessica Malmfors.

Ă…rsredovisning 2011

Cancerfondens styrelse

Per Rosengren

Teddy Falkenek

Lina Nordquist

Bengt Holgersson

Elisabeth Falkemo

Lars Kylberg

Göran Edbom

Elisabet Lidbrink

Cancerfondens styrelse från och med 5 maj 2011 Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottet fem sammanträden under 2011. Närvaro redovisas inom parentes för de ordinarie ledamötena. Ledamöter som markerats med * är nya från och med huvudmannamötet 5 maj 2011.

Ledamöter Bengt Holgersson, ordförande, f d landshövding (6/6) Birgitta Lindholm, vice ordförande, biolog, klinisk projektledare (2/3)* Göran Edbom, verksamhetschef, läkare (6/6) Ulf Edström, f d internationell chef LO (2/3)* Tor Ekman, docent, överläkare (6/6) Ingemar Ericson, docent (4/6) Elisabeth Falkemo, jur kand, f d rikslottachef (4/6) Teddy Falkenek, varumärkesdirektör (6/6) Lars Kylberg, direktör (5/6) Lena Lageson, avdelningschef (1/3)* Lina Nordquist, docent, forskare (2/3)*

32 Cancerfondens årsberättelse 2011

Suppleanter Evert Karlsson, direktör Elisabet Lidbrink, överläkare Åke Näslund, ledamot ILCO Per Rosengren, direktör KF Rune Toftgård, professor Ledamöter utan rösträtt – forskningsnämndens och finansnämndens ordförande Bengt Westermark, professor Thomas Halvorsen, direktör

Tor Ekman

Thomas Halvorsen

Bengt Westermark

Åke Näslund

Ulf Edström

Birgitta Lindholm

Kansliets ledningsgrupp Stefan Bergh, generalsekreterare Lena Biörnstad, avdelningschef Information Sara Brodahl, avdelningschef Insamling Anna Karlsson, avdelningschef Forskningsadministration Thord Norberg, avdelningschef Ekonomi Ulrika Svensson, avdelningschef Marknad Sanna Wärn, avdelningschef Samhällskontakter Kicki Nordström, assistent till generalsekreteraren

Ingemar Ericsson

Lena Lageson

Evert Karlsson

Rune Toftgård

Valberedning för styrelsen Marianne af Malmborg, ordförande Anders Ekbom Yvonne Ingman Kristina Malm Jansson Bo Nordenskjöld Revisorer Anders Malmeby, auktoriserad revisor Birgitta Hellgren, ekonom

Arbetsutskott Bengt Holgersson Birgitta Lindholm Stefan Bergh

Revisorssuppleanter Birgitta Johansson Vognsen, auktoriserad revisor Lena Morgan, förbundsombudsman

Ordförandena i forskningsnämnden och finansnämnden är ständigt adjungerade.

Forskningsnämden Bengt Westermark, ordförande Finansnämden Thomas Halvorsen, ordförande Dan Andersson William af Sandeberg Bengt Telland Cancerfondens årsberättelse 2011

33

Förvaltningsberättelse

Styrelsen för Cancerfonden, organisationsnummer 802005-3370, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari–31 december 2011, Cancerfondens 60e verksamhetsår.

Ledning och styrning Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer – är en fristående och ideell förening som verkar för att bekämpa cancersjukdomarna i Sverige. Det sker huvudsakligen genom att föreningen stödjer, organiserar och samordnar cancerforskning samt främjar utvecklingen av nya undersöknings-, behandlings- och omvårdnadsmetoder vid cancer.

I samma syfte bedriver och stödjer Cancerfonden upplysning om cancerforskningens mål och medel samt informerar om cancersjukdomars förebyggande, symtom och behandling.

Cancerfondens medel används inte till sjukvård som stat och kommun ansvarar för.

Cancerfonden är en insamlingsorganisation som bygger på gåvor och testamenten från privatpersoner och företag.

Cancerfonden får inga bidrag från staten.

• Cancerfonden var medarrangör av seminarier där jämlik och rättvis vård debatterades samt till ett kunskapsseminarium om HPV-vaccination med temat ”Vad vet vi i dag och hur ser framtiden ut?”

• Flera möten genomfördes med beslutsfattare och politiker på nationell och regional nivå för att lyfta fram förbättringsområden för cancerpatienter.

• Under året genomfördes en undersökning som visade att väntetiden från bröstcancerdiagnos till behandlingsstart varierar stort mellan olika landsting i Sverige.

• Mustaschkampen genomfördes för femte året under maj månad med fokus på prostatacancer.

• Rosa Bandet-kampanjen genomfördes under oktober månad för nionde gången med en tv-sänd final från Norrköping.

Vision och mål Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler ska överleva. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning.

Vårt arbete koncentreras kring fyra viktiga områden: • Forskning räddar liv • 1/3 av all cancer kan förebyggas • Tidig upptäckt är livsviktig • Jämlik cancervård Förutsättningar att lyckas nå visionen är: • Effektiv insamling • Ekonomi i balans • Medarbetare som trivs och utvecklas

Huvudmannaorganisationer/medlemmar Cancerfonden har 28 huvudmannaorganisationer. Förutom dessa finns enskilda stödmedlemmar. Antalet registrerade stödmedlemmar uppgick 2011 till 20 500 (16 966).

Ordinarie huvudmannamöte hölls den 5 maj 2011 i Stockholm. Resultat- och balansräkning fastställdes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2010 års förvaltning.

Styrelsen och arbetsutskottet Styrelsens sammansättning framgår av sidan 64. Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottet fem sammanträden under 2011. Cancerfondens kodrapport har bilagts denna årsredovisning (sidan 67).

Väsentliga händelser under året • Cancerfondens forskningsnämnd beslöt att avsätta 392 miljoner kronor till forskningsprojekt, forskartjänster, stipendier med mera.

Cancerfondens organisation Ett rekordstort belopp.

• Ursula Tengelin avgick som generalHuvudmannamöte sekreterare och ersattes av Stefan Bergh.

• Cancerfondsrapporten gavs ut för sjätte gången. Rapporten ges ut årligen med syfte att vara pådrivande i för cancerområdet viktiga och relevanta frågor.

Styrelse

ordförande Bengt Holgersson

Finansnämnd

Kansli

Forskningsnämnd

ordförande Thomas Halvorsen

generalsekreterare Stefan Bergh

ordförande Bengt Westermark

34 Cancerfondens årsberättelse 2011

Ändamålen Forskningsfinansiering Under 2011 avsatte Cancerfondens styrelse 392 miljoner kronor (385) till svensk cancerforskning. Forskningsnämndens övergripande strategi är att fördela pengar i nationell konkurrens till de bästa projekten. Undantagsvis görs satsningar för specifika områden, till exempel bröst- och prostatacancer, som sker via Rosa Bandet-kampanjen respektive Mustaschkampen. Projektanslagen fördelades enligt följande: 53 procent till grundforskning, det vill säga forskning som har betydelse för cancers grundläggande mekanismer och därmed bärighet för samtliga kliniska forskningsinriktningar, 15 procent till klinisk forskning, det vill säga forskning genom studier på patienter, 21 procent till translationell forskning, vilket är en benämning för forskning som överbryggar grundforskning och klinisk forskning, 7 procent till epidemiologisk forskning, det vill säga forskning kring sjukdomsorsaker och riskfaktorer och 4 procent till vårdforskning.

Fördelning av forskningsprojekt 2011

Epidemiologisk forskning 7 % (7)

Klinisk forskning 15 % (19)

Vårdforskning 4 % (4)

Translationell forskning 21 % (8)

Grundforskning 53 % (62)

Opinionsbildning och kunskapsspridning Under året avsattes 40 miljoner kronor (47) till opinionsbildning och kunskapsspridning. För att påverka här och nu genomfördes bland annat följande aktiviteter: • Cancerfondsrapporten gavs ut för sjätte gången. 2011 års upplaga fokuserade bland annat på behovet av att koncen-

trera resurser och kompetens till ett fåtal sjukhus vid behandling av mindre vanliga cancerformer, en del av den så kallade nivåstruktureringen.

• Arrangerade ett kunskapsseminarium om HPV vaccination.

• Information och känslomässigt stöd till cancerpatienter och närstående via Cancerfondens informations- och stödlinje.

• Tidningen Rädda Livet gavs ut fyra gånger.

• Webbplatsen cancerfonden.se utvecklades med bland annat en daglig blogg med syfte att sprida Cancerfondens budskap.

• Cancerfondens närvaro i sociala medier, Facebook och Twitter, ökade stort.

• 19 broschyrer om olika cancersjukdomar, behandlingar och känslomässiga reaktioner gavs ut.

Intäkter och kostnader Insamlade medel Insamlade medel under 2011, inklusive Cancerfondens Rikslotteri, summerades till 443 miljoner kronor (434). Av dessa är testamentsintäkterna den största delen, 44 % (38).

Såväl år 2011 som 2010 var Cancerfonden förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Av lotteriets utdelning till välgörenhetsorganisationer under året intäktsfördes 0 miljoner kronor (29) till Cancerfonden. *) Verksamhetsintäkter Cancerfondens verksamhetsintäkter uppgick under året till 450 miljoner kronor (440), vilket är en ökning med 2 %. I summan ingår insamlade medel, medlemsavgifter och övriga intäkter. Om PostkodLotteriets gåva för 2011 på 31 miljoner kronor inkluderas, ökade verksamhetsintäkterna med 9 %.

Testamentsförordnandena uppgick till 198 miljoner kronor (169). Summan av de andra gåvoformerna uppgick till 194 miljoner kronor (190). I riktade satsningar ingick Rosa Bandet-kampanjen med 46 miljoner kronor (47) och Mustaschkampen med 7 miljoner kronor (11). Intäkterna från Cancerfondens Rikslotteri uppgick 2011 till 35 miljoner kronor (34). Medlemsavgifterna uppgick till 5 miljoner kronor (3). Avkastningen från externa fonder och stiftelser uppgick till 16 miljoner kronor (12).

*) Efter räkenskapsårets utgång mottog Cancerfonden en gåva på 31 miljoner kronor för 2011 från PostkodLotteriet. Denna gåva kommer att intäktsföras 2012. Denna princip är i enlighet med PostkodLotteriets riktlinjer och hur övrig ideell sektor, som mottager gåvor från PostkodLotteriet, redovisar intäkten.

Cancerfondens årsberättelse 2011

35

Fördelning av intäkter 2011 2010 2009 Testamenten 198 169 171 Riktade satsningar 67 55 52 Minnesgåvor 57 55 53 Övriga gåvor 70 79 86 Fonder och stiftelser 16 12 9 Cancerfondens Rikslotteri 35 34 35 PostkodLotteriet - 30 27 Medlemsavgifter 5 3 3 Övriga intäkter 2 3 4 Summa verksamhetsintäkter 450 440 440

Kostnader Till ändamålen avsattes 432 miljoner kronor (432) fördelat på 392 miljoner kronor (385) till området forskning och utveckling samt 40 miljoner kronor (46 ) till opinionsbildning och kunskapsspridning. Övriga verksamhetskostnader uppgick till 107 (101) miljoner kronor, varav insamlingskostnader 76 miljoner kronor (69) och administrationskostnader 10 miljoner kronor (11). Härutöver uppgick kostnader för Cancerfondens Rikslotteri till 21 miljoner kronor (21). Nettoresultatet av lotteriet uppgick för perioden till 14 miljoner kronor (13), som har tillförts Cancerfondens verksamhet.

Kostnaderna för insamling och administration uppgick till 17,9 % (17,6) i förhållande till de totala intäkterna. Justerat för PostkodLotteriets gåva för 2011, på 31 miljoner kronor, uppgick denna kvot till 16,8 %.

Fördelning av intäkter 2011 Avkastning från fonder 4 % (3)

Medlemsavgifter 1 % (1) Övriga intäkter 1 % (1)

Cancerfondens Rikslotteri 8 % (8) Testamenten 44 % (38)

Gåvor 43 % (43)

Fördelning av kostnader 2011 Cancerfondens Rikslotteri 4 % (4)

Administrationskostnader 2 % (2)

Opinionsbildning och kunskapsspridning 7 % (9) Insamlingskostnader 14 % (13)

Ändamålen i förhållande till verksamhetsintäkter 2007-2011 (Mkr)

Forskningsfinansiering 73 % (72)

n Verksamhetsintäkter n Till ändamålen

Resultat

400

Resultat av finansiella investeringar Resultatet från de finansiella investeringarna uppgick till 63 miljoner kronor (95), varav kostnaderna för förvaltningen uppgick till 3 miljoner kronor (4).

300 200 100 0

2007 2008 2009 2010 2011

36 Cancerfondens årsberättelse 2011

Årets resultat Cancerfondens verksamhetsresultat uppgick till -89,7 miljoner kronor (-93,1). Verksamhetsresultatet utgörs av de totala intäkterna om 449,8 miljoner kronor (439,8) minskat med verksamhetskostnaderna om -539,5 miljoner kronor (-532,9). De största verksamhetskostnaderna avser Cancerfondens ändamål 1, forskningsfinansiering på -393,8 miljoner kronor (-385,3) och ändamål 2, opinionsbildning och kunskapsspridning på -40,4 miljoner kronor (-46,7) samt kostnader för insamling på -72,4 miljoner kronor (-69,1). Årets resultat uppgick till -27 miljoner kronor (2). Den väsentligaste förklaringen till det förändrade resultatnettot ligger i ett minskat resultat från finansiella investeringar.

Nämnder Cancerfondens forskningsnämnd Forskningsnämnden har av styrelsen utsetts att ansvara för anslagsutdelningen och har under året haft två sammanträden. Forskningsnämndens arbetsutskott har sammanträtt vid tre tillfällen och de nio prioriteringskommittéerna har haft var sitt höstsammanträde då man bedömt totalt 482 (486) ansökningar om anslag: 431 forskningsprojekt, 41 forskarmånader, 4 planeringsgrupper samt 6 ansökningar om anslag för vårdutvecklingsprojekt. Forskningsnämndens arbetsgrupper har också under året berett ansökningar inom kategorierna Young Investigator Award och Klinisk cancerforskartjänst 50 %, ansökningar om postdoktortjänst, anslag för anordnande av kongresser samt stipendier för vårdpersonal med mera. Forskningsnämnden fördelar forskningsanslag enbart till svenska lärosäten.

Fördelning av forskningsanslag vid olika lärosäten 2011

Cancerfondens finansnämnd Cancerfondens uppgift är långsiktig. Fondkapitalets främsta uppgift är att säkerställa Cancerfondens forskningsåtaganden på lång sikt, även om fondkapitalet skulle minska på grund av ogynnsamma värdeförändringar på värdepappersmarknaderna eller om verksamhetens ekonomi skulle drabbas av oförutsedda påfrestningar. Målet på kort sikt är att varje år inflationsskydda Cancerfondens forskningsanslag och i vart fall undvika anslagsminskningar. Inför 2012 har, efter styrelsen beslut, reserverade forskningsanslag ökat jämfört med föregående år.

Finansnämnden har av styrelsen utsetts att ansvara för förvaltningen av föreningens medel och har under året haft åtta sammanträden. Cancerfondens finansnämnd arbetar efter en placeringspolicy som varje år revideras av styrelsen.

Policyn tydliggör bland annat att inga placeringar ska göras i värdepapper utgivna av tobaksbolag.

Marknadsvärdet på fondens värdepapper, som specificeras i bilaga 1, uppgick till 1 250 miljoner kronor (1 808) vid årets utgång. Det aktivt förvaltade kapitalet, det vill säga marknadsvärdet på samtliga finansiella placeringar och likvida medel, uppgick till 1 814 miljoner kronor (1 952) vid årets utgång. Tillgångsfördelningen var den 31 december 2011 16 % (31) i svenska aktier, 8 % (18) i utländska aktier samt 76 % (51) i räntebärande värdepapper och likvida medel.

Tillgångsfördelning 2011-12-31 Utländska aktier 8 % (18)

200 Mkr

Svenska aktier 16 % (31)

154,7 150

100 64,9

56,1

50

37,6

30,2 13,8

Ka

rol

ka ins

L

d un

Up

la psa

rg

Gö

o teb

U

å me

13,0

g

Lin

k

in öp

8,1

St

olm vriga kh Ö oc

1,1 en Eg rvalt fö ng ni

Räntebärande papper och likvida medel 76 % (51)

Cancerfondens årsberättelse 2011

37

Resultaträkning

Tkr Not 2011 2010

Verksamhetsintäkter Insamlade medel 1 407 961 399 976 Cancerfondens Rikslotteri 34 738 33 975 Summa insamlade medel inklusive lotteri 442 699 433 951 Medlemsavgifter 4 748 2 580 Övriga intäkter 2 2 306 3 223 Summa verksamhetsintäkter 449 753 439 754

Verksamhetskostnader 3, 8, 9 & 10 Forskningsfinansiering 4 -393 814 -385 328 Opinionsbildning och kunskapsspridning 5 -40 432 -46 658 Insamlingskostnader -72 379 -69 071 Cancerfondens Rikslotteri -20 939 -20 517 Administrationskostnader -11 890 -11 310 Summa verksamhetskostnader -539 454 -532 884

Verksamhetsresultat -89 701 -93 130

Resultat från finansiella investeringar

Resultat från finansiella anläggningstillgångar 6 64 721 100 051 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 067 60 Övriga räntekostnader och liknande resultatposter 7 -2 779 -4 716 Summa resultat från finansiella investeringar 63 009 95 395

Årets resultat -26 692 2 265

38 Cancerfondens årsberättelse 2011

Balansräkning

Tkr Not 2011-12-31 2010-12-31

Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar - Aktiverade utgifter, system 8 10 912 16 098 Materiella anläggningstillgångar - Byggnad 9 56 149 58 442 - Inventarier 10 878 693 Finansiella anläggningstillgångar - Aktier och aktiefonder 11 404 578 783 949 - Obligationer och andra räntebärande värdepapper 11 672 779 842 885 Summa anläggningstillgångar 1 145 296 1 702 067

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar - Kundfordringar 23 089 13 272 - Övriga fordringar 21 272 22 091 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 19 858 23 488 Kortfristiga placeringar 13 160 242 40 798 Kassa och bank 563 853 143 694 Summa omsättningstillgångar 788 314 243 343 Summa tillgångar 1 933 610 1 945 410

Eget kapital och skulder Eget kapital 14 - Långsiktig forskningsreserv 821 900 812 200 - Balanserat kapital 745 480 752 915 - Årets resultat -26 692 2 265 Summa eget kapital 1 540 688 1 567 380

Kortfristiga skulder - Leverantörsskulder 6 675 7 811 - Beviljade icke utbetalade FoU-anslag 358 429 349 312 - Övriga skulder 19 538 14 232 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 8 280 6 675 Summa kortfristiga skulder 392 923 378 030 Summa eget kapital och skulder 1 933 610 1 945 410

- Ställda säkerheter Inga Inga - Ansvarsförbindelser Inga Inga

Cancerfondens årsberättelse 2011

39

Kassaflödesanalys

Tkr 2011 2010

Den löpande verksamheten

Verksamhetsresultat -89 701 -93 130 Avskrivningar 7 890 7 010 Justeringar för övriga poster som inte ingår i -77 261 -64 861 kassaflödet

Erhållen ränta 26 414 11 726 Erhållna utdelningar 25 510 24 351 Räntekostnader och liknande resultatposter -2 778 -4 716

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital -109 926 -119 620

Ökning(-)/Minskning(+) av fordringar -5 368 -7 590 Ökning(+)/Minskning(-) av skulder 14 892 9 284 Kassaflöde från den löpande verksamheten -100 402 -117 926

Investeringsverksamheten

Förvärv av immateriella/materiella anläggningstillgångar -595 -4 987 Placeringar i finansiella anläggningstillgångar -1 899 841 -1 033 048 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 2 525 906 1 220 756 Ökning/minskning av kortfristiga finansiella placeringar -104 909 -14 776 Kassaflöde från investeringsverksamheten 520 561 167 945

Ökning(+)/Minskning(-) av likvida medel 420 159 50 019 Likvida medel vid årets början 143 694 93 675 Likvida medel vid årets slut 563 853 143 694

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen:

Aktier erhållna i gåva -62 726 -50 922 Ej avyttrade fastigheter erhållna i gåva -14 535 -14 000 Kundförluster - 61 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet -77 261 -64 861

40 Cancerfondens årsberättelse 2011

Fem år i sammandrag

Tkr 2011 2010 2009 2008 2007

Verksamhetsintäkter Insamlade medel inklusive lotteri 442 699 433 951 433 189 427 489 409 532 Medlemsavgifter och övriga intäkter 7 054 5 803 7 067 9 400 4 101 Summa verksamhetsintäkter 449 753 439 754 440 256 436 889 413 633

Verksamhetskostnader Forskningsfinansiering -391 584 -385 328 -375 218 -371 156 -349 752 Opinionsbildning och kunskapsspridning -40 432 -46 658 -46 344 -51 052 -43 404 Insamlingskostnader -76 430 -69 071 -65 960 -71 545 -52 055 Lotterier -20 939 -20 517 -20 396 -20 645 -20 569 Administrationskostnader -10 069 -11 310 -15 968 -14 426 -15 831 Summa verksamhetskostnader -539 454 -532 884 -523 886 -528 824 -481 611

Verksamhetsresultat

-89 701

-93 130

-83 630

-91 935

-67 978

Resultat från finansiella

investeringar 63 009 95 395 187 997 -185 478 78 853

Årets resultat

-26 692

2 265

104 367

-277 414

10 875

Eget kapital 1 540 688 1 567 380 1 565 115 1 460 748 1 738 162

Cancerfondens årsberättelse 2011

41

Redovisningsprinciper

Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och med vägledning av FRIIs mall för årsredovisning.

Verksamhetsintäkter Intäktsredovisning Intäkter redovisas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Gåvor i form av kontanter redovisas till nominellt belopp. Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. För fastigheter används aktuellt taxeringsvärde eller marknadsvärde.

Intäkter i form av gåvor intäktsförs när gåvan sakrättsligt är genomförd.

Insamlade medel Som insamlade medel räknas mottagna gåvor från allmänhet och företag samt sponsring.

Till insamlade medel räknas även intäkter från testamenten och donationer, avkastning från stiftelser samt medel insamlade via galor och andra aktiviteter anordnade av organisationen.

Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på ekonomisk motprestation.

Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar gjorda inbetalningar för medlemskap i Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer. Övriga intäkter Övriga intäkter inkluderar mindre försäljningsintäkter främst avseende informationsmaterial samt hyresintäkter av den externt uthyrda delen av Cancerfondens fastighet.

42 Cancerfondens årsberättelse 2011

Verksamhetskostnader Gemensamma kostnader, som exempelvis lokalkostnader, systemstöd och allmänna kontorskostnader, har fördelats mellan ändamåls-, insamlings- och administrationskostnader efter medelantal anställda. Ändamålskostnader Kostnader som har direkt syfte att uppfylla Cancerfondens stadgar klassificeras som ändamålskostnader. Hit räknas posterna Forskning och utveckling samt Opinion och kunskapsspridning i resultaträkningen. Kostnader för administration, som uppstår som en direkt följd av en aktivitet eller ett projekt inom ändamålet, räknas också som ändamålskostnader. Den administrativa hanteringen vid beviljande av forskningsanslag är ett exempel på en sådan kostnad. Ändamålskostnaderna inkluderar inte bara anslag till forskning utan också kostnader för informationsspridning, löner och sociala avgifter, utrustning och andra kostnader direkt hänförliga till ändamålet.

När Cancerfonden har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd gentemot tredje man bokförs detta som en kostnad.

För forskningsanslag uppkommer en förpliktelse när forskningsnämnden fattat beslut om anslag och detta meddelats mottagaren.

Insamlingskostnader Insamlingskostnader är sådana kostnader vars syfte är att generera externa intäkter. Här ingår till exempel kostnader för annonser, reklam och tackbrev, men också kostnader för löner och sociala avgifter för den personal som arbetar med insamlingsverksamheten. Hit räknas också kostnader för varumärkesbyggande.

Administrationskostnader Administrationskostnader avser medel som använts för att administrera Cancerfonden. Ett visst mått av administration är ett led i att säkerställa en god kvalitet på Cancerfondens interna kontroll och rapportering, såväl externt som internt.

Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inte annat anges.

Fordringar Fordringar har efter individuell värdering tagits upp till belopp varmed de beräknas inflyta.

Donerade tillgångar Tillgångar, främst fastigheter, aktier och andra värdepapper som doneras till Cancerfonden, värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan redovisas som en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som en materiell eller finansiell anläggningstillgång. Intäkten redovisas i posten Insamlade medel.

Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar avser externa kostnader för utveckling av datorprogram. Dessa utgifter aktiveras från och med 2009, värderas till anskaffningsvärde och skrivs systematiskt av över bedömd nyttjandeperiod, som uppgår till 3 eller 5 år.

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga innehav av aktier och andelar och andra räntebärande instrument värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Portföljmetoden tillämpas, det vill säga nedskrivningar görs inte för enskilda placeringar, om inte det verkliga värdet för hela aktieportföljen är lägre än anskaffningsvärdet.

Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösen värderas vid förvärvet till anskaffningsvärdet. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga obligationer värderas till anskaffningsvärde.

Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde och minskas med avskrivningar enligt plan. Avskrivningarna görs linjärt över bedömd nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnad 50 år, kontorsinventarier 5 år och datorer 3 år.

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden, det vill säga den utgår från verksamhetsresultatet. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras endast kassa- och banktillgodohavanden.

Cancerfondens årsberättelse 2011

43

Noter

Tkr

Not 1

Insamlade medel

2011

2010

Testamentsförordnanden 198 287 168 948 Gåvor 193 675 189 505 PostkodLotteriet - 29 304 Fonder och stiftelser 15 999 12 219 Summa insamlade medel 407 961 399 976

Not 2

Övriga intäkter

2011

2010

Försäljning och övriga intäkter Fastighetsintäkter Summa övriga intäkter

463 1 843 2 306

1 407 1 816 3 223

Not 3 Anställda och personalkostnader

Löner och andra ersättningar 2011 2010

Styrelse Generalsekreterare Arvoden Övriga anställda Summa löner och andra ersättningar

Sociala kostnader

(varav pensionskostnader) Summa

379 1 134 2 936 25 181 29 630

386 1 133 3 015 23 192 27 726

14 751 (4 375) 44 381

13 763 (4 201) 41 489

Av pensionskostnaderna avser 486 tkr (397 tkr) Cancerfondens styrelse och generalsekreterare.

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden 18 månader

för generalsekreteraren. För övriga anställda gäller lagen om anställningsskydd.

Cancerfonden tillämpar inte avgångsvederlag.

Medelantalet anställda

2011

Kvinnor Män Summa

2010

40 39 9 10 49 49

Könsfördelning inom Cancerfondens styrelse och ledning

I styrelsen är fördelningen av ledamöter 4 kvinnor och 7 män, av suppleanterna är

1 kvinna och 4 män (4 vakanser). Ledningsgruppen består av 6 kvinnor och 2 män.

44 Cancerfondens årsberättelse 2011

Not 4

Forskningfinansiering

2011

2010

Forskningsanslag, bidrag och stipendier i Sverige 377 007 368 746 Nordisk verksamhet (Nordiska Cancerunionen NCU) 2 704 2 723 Internationell verksamhet (UICC och EORTC) 1 012 1 045 Forskningsadministration 13 090 12 814 Summa 393 814 385 328

Not 5 Opinionsbildning och kunskapsspridning

Informationskampanjer och -material Internationellt samarbete (UICC) Summa

Not 6

Resultat från finansiella anläggningstillgångar

2011

2010

40 320 112 40 432

46 545 113 46 658

2011

2010

Ränteintäkter 25 349 11 666 Utdelningar 25 510 24 351 Realisationsresultat vid avyttring av värdepapper 13 862 64 034 Summa 64 721 100 051

Not 7

Övriga räntekostnader och liknande resultatposter

2011

2010

Förvaltningskostnader Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Summa

2 618 161 2 779

3 704 1 012 4 716

Not 8

Aktiverade utgifter, system

2011-12-31

2010-12-31

20 445 - 20 445

16 109 4 336 20 445

-4 347 -5 186 -9 533

-82 -4 265 -4 347

10 912

16 098

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början Årets förvärv Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut

Ackumulerade avskrivningar vid årets början

Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar vid årets slut

Utgående restvärde enligt plan

Not 9

Byggnad

2011-12-31

2010-12-31

Tomträtten Österbotten 6, Stockholm Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början 76 711 Årets förvärv - Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut 76 711

76 711 76 711

Cancerfondens årsberättelse 2011

45

2011-12-31 2010-12-31

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -18 269 -15 976

Årets avskrivningar -2 293 -2 293

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -20 562 -18 269 Utgående restvärde enligt plan 56 149 58 442

Fastigheten har inte åsatts något taxeringsvärde

Not 10 Inventarier

2011-12-31

2010-12-31

11 084 597 - 11 681

10 433 651 11 084

-10 391 -412 - -10 803 878

-9 940 -451 -10 391 693

2011-12-31

2010-12-31

1 626 834 1 962 568 -2 512 044 1 077 358

1 699 587 1 083 969 -1 156 722 1 626 834

Redovisat värde vid årets slut

1 077 358

Aktier och aktiefonder

Svenska aktier och aktiefonder 280 442

Utländska aktier och aktiefonder 124 136 Summa aktier och aktiefonder 404 578

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Svenska obligationer och andra räntebärande värdepapper 656 780

Utländska obligationer och andra räntebärande värdepapper 16 000 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 672 780

1 626 834

Summa finansiella anläggningstillgångar

Marknadsvärde

För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1.

1 077 358

1 626 834

1 102 919

1 782 128

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början Förvärv under året Utrangeringar under året Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut

Ackumulerade avskrivningar vid årets början

Årets avskrivningar

Årets utrangeringar Ackumulerade avskrivningar vid årets slut Utgående restvärde enligt plan

Not 11 Finansiella anläggningstillgångar

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början Förvärv under året Försäljningar under året Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut

46 Cancerfondens årsberättelse 2011

476 849 307 100 783 949

817 157 25 728 842 885

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2011-12-31

Upplupna ränteintäkter Övriga poster Summa

Not 13 Kortfristiga placeringar

2010-12-31

2 796 17 062 19 858

5 926 17 562 23 488

2011-12-31

2010-12-31

Statsskuldväxlar och likviditetsfonder 145 707 Fastigheter under försäljning 14 535 Summa kortfristiga placeringar 160 242

Marknadsvärde för statsskuldväxlar och likviditetsfonder 146 423

För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1.

26 161 14 637 40 798 26 331

Not 14 Eget kapital

Långsiktig Balanserat Årets forskningsreserv kapital resultat

Ingående balans 2011-01-01 812 200 752 915 2 265 Föregående års resultat 2 265 -2 265 Omfördelning av ändamålsbestämda medel 9 700 -9 700 Årets resultat -26 692 Utgående balans 2011-12-31 821 900 745 480 -26 692

Totalt 1 567 380 -26 692 1 540 688

Långsiktig forskningsreserv består av: Forskningsbeviljningsram för år 2012 392 400 Forskningsbeviljningsram för år 2013 403 400 Rekommenderade anslag för år 2014-2016 26 100 Summa långsiktig forskningsreserv 821 900

Not 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Personalrelaterade kostnader Förutbetalda medlemsavgifter Övriga poster Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2011-12-31

2010-12-31

5 979 - 2 301 8 280

4 156 2 519 6 675

Cancerfondens årsberättelse 2011

47

Vi, som företräder Cancerfonden, riktar ett varmt tack till alla som bidrar till vår verksamhet.

Vi gör vårt yttersta för att använda Cancerfondens resurser i enlighet med de syften som gäller för verksamheten så att vi även i fortsättningen ska kunna påräkna ett starkt stöd från svenska folket för vårt arbete.

Stockholm den 22 mars 2012

Bengt Holgersson Ordförande

Birgitta Lindholm vice ordförande

Göran Edbom

Ulf Edström

Tor Ekman

Ingemar Ericson

Elisabeth Falkemo

Teddy Falkenek

Lars Kylberg

Lena Lageson

Lina Nordquist

Bengt Westermark Ordförande Forskningsnämnden

Stefan Bergh Generalsekreterare

Thomas Halvorsen Ordförande Finansnämnden

Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 mars 2012.

Anders Malmeby Auktoriserad revisor

48 Cancerfondens årsberättelse 2011

Birgitta Hellgren Ekonom

Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer org. nr 802005-3370 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Cancerfonden för år 2011. Föreningens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 44 – 58.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Cancerfonden för år 2011.

Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Uttalande Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 24 mars 2012

Anders Malmeby Birgitta Hellgren Auktoriserad revisor, KPMG AB Revisor

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per 2011-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Cancerfondens årsberättelse 2011

49

Bilaga 1.

Värdepapper Specifikation till not 11 och 13, Tkr

2011-12-31 2011-12-31 Svenska aktier Volym Bokfört värde Marknadsvärde Bank och finans Intrum Justitia AB 203 691 14 753 21 948

Data Orc Software 20 000 2 928 1 720

Fastighet och bygg Corem Property preferensaktie 130 000 16 274 15 925 Sagax preferensaktie 595 500 8 565 15 781 Skanska (b) 50 000 5 817 5 700

Handel Hennes & Mauritz (b) 45 200 8 681 10 003

Investmentbolag Ratos (b) 101 500 12 060 8 196

Tjänsteföretag Loomis AB 70 000 5 790 6 930 Securitas (b) 80 000 5 134 4 752

Verkstadsindustri Electrolux (b) 65 600 9 276 7 196 Nibe Industrier B 23 600 2 376 2 401

Övriga Övriga svenska aktier 1 340 1 077 Summa svenska aktier 92 994 101 629

Svenska aktiefonder SHB Sverige Index Etisk 1 419 150 168 296 166 026 SHB Sverigefond Index 614 3 065 3 064 Skandia Cancerfond 130 924 15 000 15 000 Övriga svenska aktiefonder 1 087 1 065 Summa svenska aktiefonder 187 448 185 155

Summa svenska aktier och aktiefonder 280 442 286 784

50 Cancerfondens årsberättelse 2011

2011-12-31 2011-12-31 Utländska aktier Volym Bokfört värde Marknadsvärde

Apple Computers Inc 4 230 7 341 11 744 Konecranes Oy 25 800 5 612 3 338 Övriga utländska aktier 23 0 Summa utländska aktier 12 976 15 082

Utländska aktiefonder SHB Global Index Etisk 1 254 700 110 753 129 861 Övriga utländska aktiefonder 407 373

Summa utländska aktiefonder 111 160 130 234

Summa utländska aktier och aktiefonder 124 136 145 316

Total summa aktier och aktiefonder 404 578 432 100

Svenska obligationer och andra räntebärande papper

Investor AB 6,125 % 910 000 8 928 8 572 SEB 151113 nr 034E Em Mark 2 500 000 2 500 2 135 SEB AIO 20160607 nr 1122S 2 500 000 2 500 2 153 SHB Korträntefond 5 324 348 534 817 531 956 Sweden 1046 100 000 000 102 477 104 662 Volvo Treasury 20140227 500 000 5 490 5 466 Övriga obligationer och räntebärande värdepapper 68 68 Summa svenska obligationer och andra räntebärande värdepapper 656 780 655 012

Utländska obligationer och andra räntebärande värdepapper General Electric Capital corp emtn 10/20150921

16 000 000

16 000

15 807

Summa utländska obligationer och andra räntebärande värdepapper

16 000

15 807

Total summa obligationer och andra räntebärande värdepapper

672 780

670 819

1 077 358

1 102 919

Summa finansiella anläggningstillgångar

Cancerfondens årsberättelse 2011

51

Kortfristiga placeringar 2011-12-31 2011-12-31

Volym Bokfört värde Marknadsvärde

FRN Landshypotek 131118 37 000 000 37 002 37 162 FRN Sandvik Nr 122 ffd 121016 20 000 000 20 053 20 216 FRN Stadshypotek 131101 37 000 000 37 000 37 182 FRN Volvo Treasury 161208 14 000 000 14 000 14 254 KC Kommuninvest 120321 37 000 000 36 823 36 778 Övriga kortfristiga placeringar 829 831 Summa kortfristiga placeringar

52 Cancerfondens årsberättelse 2011

145 707

146 423

Bilaga 2.

Forskning och vårdutveckling

Anslagstyp Belopp i kr

Forskningsprojekt Forskningsprojekt Summa forskningsprojekt

334 730 000 334 730 000

Forskartjänster Cancerforskartjänst/Young Investigator Award Forskarmånader för kliniskt verksamma Högre cancerforskartjänst/Senior Investigator Award Klinisk cancerforskartjänst 50 % Postdoktortjänst Professur Summa forskartjänster

15 518 900 7 349 370 4 075 200 2 675 800 7 119 150 1 500 000 38 238 420

Övriga forskningsanslag Kongress, anordnande av Nordisk Cancerunion (NCU) projektanslag Sverige Planeringsgrupp Resebidrag Internationell verksamhet (UICC/ICRETT & EORTC) Summa övriga forskningsanslag Summa forskningsanslag

285 000 961 000 2 175 000 526 150 1 200 000 5 147 150 378 115 570

Vårdutveckling Vårdutvecklingsprojekt Stipendier för vårdpersonal Summa vårdutveckling

1 160 000 1 011 800 2 171 800

Summa anslag för forskning och vårdutveckling

380 287 370

Cancerfondens årsberättelse 2011

53

Fördelning av forskningsanslag vid olika lärosäten

Lärosäte Beviljad summa (Mkr)

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Göteborgs univ 26,8 28,8 31,0 36,1 33,7 34,5 37,6 Karolinska Inst 126,6 125,2 136,7 154,9 157,8 156,5 154,7 Linköpings univ 7,1 8,7 9,8 11,4 11,7 12,4 13,8 Lunds univ 48,7 51,2 54,2 57,5 56,5 57,7 64,9 Stockholms univ 10,0 12,1 12,2 11,7 12,2 13,0 11,6 Umeå univ 20,8 20,5 25,9 25,7 25,1 28,0 30,2 Uppsala univ 43,4 45,1 52,5 55,1 59,7 60,8 56,1 Övriga 8,4 7,3 12,4 4,5 7,2 7,0 8,1 Egen förvaltning 4,2 0,2 0,0 0 1,1 1,2 1,1 Totalt 296,0 299,1 334,7 356,9 365,0 371,1 378,1

54 Cancerfondens årsberättelse 2011

Bilaga 3.

Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt Forskningsprojekt (belopp i kronor) Achour, Adnane, 800 000, Karolinska Institutet Agace, William, 800 000, Lunds universitet Agerberth, Birgitta, 500 000, Karolinska Institutet Ahlström, Håkan, 600 000, Uppsala universitet Ahnesjö, Anders, 500 000, Uppsala universitet Akre, Olof, 500 000, Karolinska Institutet Akusjärvi, Göran, 1 800 000, Uppsala universitet Akyürek, Levent, 500 000, Göteborgs universitet Albertioni, Freidoun, 500 000, Karolinska Institutet Alexanderson, Kristina, 600 000, Karolinska Institutet Alm Carlsson, Gudrun, 400 000, Linköpings universitet Alvarado-Kristensson, Maria, 500 000, Lunds universitet Andersson, Anna, 500 000, Lunds universitet Andersson, John, 500 000, Karolinska Institutet Andersson, Leif, 500 000, Uppsala universitet Andersson, Sonia, 400 000, Karolinska Institutet Andersson, Tommy, 500 000, Lunds universitet Andersson, Tommy, 1 250 000, Lunds universitet Andäng, Michael, 500 000, Karolinska Institutet Antti, Henrik, 500 000, Umeå universitet Arnberg, Niklas, 600 000, Umeå universitet Arnér, Elias, 1 000 000, Karolinska Institutet Arnqvist, Anna, 500 000, Umeå universitet Aro, Helena, 400 000, Stockholms universitet Arsenian Henriksson, Marie, 800 000, Karolinska Institutet Askling, Johan, 400 000, Karolinska Institutet Aspenström, Pontus, 600 000, Karolinska Institutet Axelson, Håkan, 800 000, Lunds universitet Axelsson, Bertil, 400 000, Umeå universitet Baecklund, Eva, 500 000, Uppsala universitet Belkic, Dzevad, 500 000, Karolinska Institutet Belting, Mattias, 1 000 000, Lunds universitet Bengzon, Johan, 400 000, Lunds universitet Bergh, Anders, 500 000, Umeå universitet Bergh, Anders, 1 000 000, Umeå universitet Bergh, Jonas, 500 000, Karolinska Institutet Bergh, Jonas, 2 000 000, Karolinska Institutet Bergmark, Karin, 500 000, Göteborgs universitet Bergquist, Annika, 500 000, Karolinska Institutet Bergö, Martin, 1 500 000, Göteborgs universitet

Bernhardt, Peter, 600 000, Göteborgs universitet Betsholtz, Christer, 2 000 000, Karolinska Institutet Bjartell, Anders, 1 000 000, Lunds universitet Bjerling, Pernilla, 400 000, Uppsala universitet Björkholm, Magnus, 500 000, Karolinska Institutet Björklund, Peyman, 500 000, Uppsala universitet Björklund, Stefan, 500 000, Umeå universitet Björnstedt, Mikael, 1 000 000, Karolinska Institutet Blom, Anna, 1 000 000, Lunds universitet Blomgren, Klas, 500 000, Göteborgs universitet Blomqvist, Anders, 1 000 000, Linköpings universitet Borén, Thomas, 800 000, Umeå universitet Borg, Åke, 1 750 000, Lunds universitet Brandberg, Yvonne, 500 000, Karolinska Institutet Bratt, Ola, 500 000, Lunds universitet Brune, Mats, 400 000, Göteborgs universitet Bryceson, Yenan, 800 000, Karolinska Institutet Bryder, David, 800 000, Lunds universitet Byström, Anders, 1 000 000, Umeå universitet Bäck, Sven ÅJ, 500 000, Lunds universitet Bälter , Katarina, 500 000, Karolinska Institutet Börjeson, Sussanne, 300 000, Linköpings universitet Cao, Yihai, 1 750 000, Karolinska Institutet Cardell, Susanna, 600 000, Göteborgs universitet Carlsson, Jörgen, 1 000 000, Uppsala universitet Carlsson, Leif, 800 000, Umeå universitet Carlsson, Peter, 1 000 000, Göteborgs universitet Chabes, Andrei, 600 000, Umeå universitet Chambers, Benedict, 500 000, Karolinska Institutet Claesson-Welsh, Lena, 2 000 000, Uppsala universitet Czene (Plna), Kamila, 800 000, Karolinska Institutet Dabrosin, Charlotta, 800 000, Linköpings universitet Dahlbäck, Björn, 400 000, Lunds universitet Dahlman-Wright, Karin, 500 000, Karolinska Institutet Dalianis, Tina, 1 000 000, Karolinska Institutet Damber, Jan-Erik, 500 000, Göteborgs universitet Damber, Jan-Erik, 1 000 000, Göteborgs universitet Dantuma, Nico, 1 000 000, Karolinska Institutet Dickman, Paul, 600 000, Karolinska Institutet Dillner, Joakim, 1 500 000, Karolinska Institutet

Cancerfondens årsberättelse 2011

55

Dimberg, Anna, 400 000, Uppsala universitet Dumanski, Jan, 800 000, Uppsala universitet Edwards, Katarina, 600 000, Uppsala universitet Egevad, Lars, 500 000, Karolinska Institutet Ehrencrona, Hans, 500 000, Lunds universitet Ek, Sara, 500 000, Lunds universitet Ekblom, Marja, 400 000, Lunds universitet Ekbom, Anders, 600 000, Karolinska Institutet Ekwall, Karl, 1 250 000, Karolinska Institutet Elias, Per, 800 000, Göteborgs universitet Elmroth, Sofi, 500 000, Lunds universitet Enblom, Anna, 500 000, Karolinska Institutet Engstrand, Lars, 500 000, Karolinska Institutet Engström, Ylva, 800 000, Stockholms universitet Ericson, Johan, 800 000, Karolinska Institutet Eriksson, Kristina, 500 000, Göteborgs universitet Eriksson, Ulf, 800 000, Karolinska Institutet Erlandsson Harris, Helena, 500 000, Karolinska Institutet Ernberg, Ingemar, 1 000 000, Karolinska Institutet Ernfors, Patrik, 1 000 000, Karolinska Institutet Essand, Magnus, 500 000, Uppsala universitet Essand, Magnus, 800 000, Uppsala universitet Fadeel, Bengt, 500 000, Karolinska Institutet Falkenberg, Maria, 800 000, Göteborgs universitet Fan, Xiaolong, 500 000, Lunds universitet Farnebo (Hammarsund), Marianne, 500 000, Karolinska Institutet Fernö, Mårten, 800 000, Lunds universitet Feychting, Maria, 500 000, Karolinska Institutet Finizia, Caterina, 500 000, Göteborgs universitet Fioretos, Thoas, 1 000 000, Lunds universitet Forsberg Nilsson, Karin, 500 000, Uppsala universitet Forslund, Ola, 500 000, Lunds universitet Forssell-Aronsson, Eva, 1 500 000, Göteborgs universitet Fowler, Christopher, 500 000, Umeå universitet Franzén, Lars, 300 000, Umeå universitet Frisan, Teresa, 600 000, Karolinska Institutet Frisén, Jonas, 1 500 000, Karolinska Institutet Funa, Keiko, 600 000, Göteborgs universitet Fuxe, Jonas, 500 000, Karolinska Institutet Fürst, Carl Johan, 400 000, Karolinska Institutet Gabrielsson, Susanne, 500 000, Karolinska Institutet Garoff, Henrik, 800 000, Karolinska Institutet Gedda, Lars, 500 000, Uppsala universitet Gerwins, Pär, 500 000, Uppsala universitet Girnita, Leonard, 600 000, Karolinska Institutet Gisselsson Nord, David, 600 000, Lunds universitet Giwercman, Aleksander, 500 000, Lunds universitet Glimelius, Bengt, 2 000 000, Uppsala universitet Grandér, Dan, 800 000, Karolinska Institutet Grandien, Alf, 500 000, Karolinska Institutet Grankvist, Kjell, 400 000, Umeå universitet Grundström, Thomas, 1 250 000, Umeå universitet

56 Cancerfondens årsberättelse 2011

Grönberg, Henrik, 500 000, Karolinska Institutet Grönberg, Henrik, 1 750 000, Karolinska Institutet Gullberg, Urban, 600 000, Lunds universitet Gustafsson, Claes, 1 500 000, Göteborgs universitet Gustafsson, Jan-Åke, 1 500 000, Karolinska Institutet Gustavsson, Bengt, 600 000, Göteborgs universitet Gyllensten, Ulf, 1 500 000, Uppsala universitet Haglind, Eva, 500 000, Göteborgs universitet Hall, Per, 800 000, Karolinska Institutet Hallberg, Bengt, 600 000, Umeå universitet Hallberg, Einar, 500 000, Stockholms universitet Hammar, Niklas, 500 000, Karolinska Institutet Hammarsten, Ola, 1 000 000, Göteborgs universitet Hammarström, Lennart, 400 000, Karolinska Institutet Hansson, Gunnar C, 800 000, Göteborgs universitet Hansson, Johan, 600 000, Karolinska Institutet Hansson, Mats, 600 000, Uppsala universitet Haraldsson, Börje, 500 000, Göteborgs universitet Hassan, Moustapha, 500 000, Karolinska Institutet Heldin, Paraskevi, 500 000, Ludwiginstitutet, Uppsala Helleday, Thomas, 500 000, Stockholms universitet Helleday, Thomas, 1 500 000, Stockholms universitet Hellstrand, Kristoffer, 1 000 000, Göteborgs universitet Hellström, Mats, 800 000, Uppsala universitet Hellström-Lindberg, Eva, 1 500 000, Karolinska Institutet Henriksson, Roger, 800 000, Umeå universitet Henter, Jan-Inge, 600 000, Karolinska Institutet Hermanson, Ola, 1 000 000, Karolinska Institutet Holmberg, Johan, 500 000, Karolinska Institutet Holmberg, Lars, 900 000, Uppsala universitet Holmgren, Arne, 1 750 000, Karolinska Institutet Holmgren, Lars, 1 500 000, Karolinska Institutet Hugosson, Jonas, 500 000, Göteborgs universitet Hugosson, Jonas, 600 000, Göteborgs universitet Hultcrantz, Rolf, 500 000, Karolinska Institutet Hultmark, Dan, 800 000, Umeå universitet Humphreys, Keith, 500 000, Karolinska Institutet Högbom, Martin, 500 000, Stockholms universitet Höglund, Anna T, 300 000, Uppsala universitet Höglund, Mattias, 800 000, Lunds universitet Höglund, Petter, 600 000, Karolinska Institutet Höög, Christer, 1 800 000, Karolinska Institutet Ibanez, Carlos, 2 000 000, Karolinska Institutet Ingelman-Sundberg, Magnus, 600 000, Karolinska Institutet Jacobsson, Anders, 500 000, Stockholms universitet Jacobsson, Lars, 1 000 000, Göteborgs universitet Jakobsson, Johan, 500 000, Lunds universitet Jakobsson, Lars, 500 000, Karolinska Institutet Jemth, Per, 500 000, Uppsala universitet Jenssen, Dag, 400 000, Stockholms universitet Jernberg Wiklund, Helena, 1 000 000, Uppsala universitet Jernström, Helena, 600 000, Lunds universitet Jirström, Karin, 600 000, Lunds universitet

Johansson Lindbom, Bengt, 500 000, Lunds universitet Johansson, Bertil, 1 500 000, Lunds universitet Johansson, Erik, 1 000 000, Umeå universitet Johansson, Karin, 500 000, Lunds universitet Johansson, Staffan, 600 000, Uppsala universitet Johnsen, John Inge, 400 000, Karolinska Institutet Jonsson, Ann-Beth, 500 000, Stockholms universitet Joseph, Bertrand, 600 000, Karolinska Institutet Juliusson, Gunnar, 500 000, Lunds universitet Jönsson, Göran, 500 000, Lunds universitet Jönsson, Jan-Ingvar, 500 000, Linköpings universitet Kanduri, Chandrasekhar, 1 000 000, Göteborgs universitet Karlsson, Anna, 1 000 000, Karolinska Institutet Karlsson, Mats, 1 250 000, Uppsala universitet Karlsson, Mikael, 500 000, Umeå universitet Karlsson, Mikael, 500 000, Karolinska Institutet Karlsson, Stefan, 1 500 000, Lunds universitet Kenne Sarenmalm, Elisabeth, 400 000, Göteborgs universitet Kiessling, Rolf, 500 000, Karolinska Institutet Kiessling, Rolf, 1 500 000, Karolinska Institutet Kjellén, Lena, 600 000, Uppsala universitet Klareskog, Lars, 400 000, Karolinska Institutet Klein, Eva , 700 000, Karolinska Institutet Klein, Georg, 800 000, Karolinska Institutet Kreuger, Johan, 500 000, Uppsala universitet Kärre, Klas, 1 500 000, Karolinska Institutet Lagergren, Jesper, 1 500 000, Karolinska Institutet Lain, Sonia, 800 000, Karolinska Institutet Lambe, Mats, 400 000, Karolinska Institutet Lambert, Paul, 500 000, Karolinska Institutet Lampic, Claudia, 400 000, Karolinska Institutet Landberg, Göran, 500 000, Lunds universitet Landberg, Göran, 1 500 000, Lunds universitet Landström, Marene, 500 000, Umeå universitet Landström, Marene, 800 000, Umeå universitet Langel, Ulo, 500 000, Stockholms universitet Larsson, Catharina, 1 500 000, Karolinska Institutet Larsson, Christer, 1 250 000, Lunds universitet Larsson, Jan, 500 000, Umeå universitet Larsson, Jonas, 800 000, Lunds universitet Larsson, Lars-Gunnar, 1 250 000, Karolinska Institutet Larsson, Nils-Göran, 800 000, Karolinska Institutet Larsson, Ola, 500 000, Karolinska Institutet Larsson, Olle, 1 500 000, Karolinska Institutet Larsson, Rolf, 1 000 000, Uppsala universitet Le Blanc, Katarina, 1 000 000, Karolinska Institutet Leandersson, Tomas, 600 000, Lunds universitet Leeb-Lundberg, Fredrik, 500 000, Lunds universitet Lehmann, Sören, 600 000, Karolinska Institutet Lehtiö, Janne, 600 000, Karolinska Institutet Lendahl, Urban, 1 500 000, Karolinska Institutet Lennartsson, Johan, 400 000, Ludwiginstitutet, Uppsala Lewensohn, Rolf, 1 250 000, Karolinska Institutet Li, Chunde, 400 000, Karolinska Institutet

Li, Jin-ping, 500 000, Uppsala universitet Liao Persson, Jenny, 600 000, Lunds universitet Liedberg, Fredrik, 500 000, Lunds universitet Lilja, Hans, 1 500 000, Lunds universitet Lindahl, Per, 500 000, Göteborgs universitet Lindblad-Toh, Kerstin, 600 000, Uppsala universitet Lindblom, Annika, 500 000, Karolinska Institutet Lindblom, Annika, 1 500 000, Karolinska Institutet Lindegren, Sture, 400 000, Göteborgs universitet Linden, Sara, 500 000, Göteborgs universitet Linder, Stig, 800 000, Karolinska Institutet Lindkvist (Petersson), Karin, 500 000, Lunds universitet Lindqvist, Arne, 500 000, Karolinska Institutet Liu, Kui, 800 000, Umeå universitet Ljungberg, Börje, 500 000, Umeå universitet Ljunggren, Hans-Gustaf, 1 000 000, Karolinska Institutet Loskog, Angelica, 500 000, Uppsala universitet Lui, Weng-Onn, 500 000, Karolinska Institutet Lund, Eva, 600 000, Linköpings universitet Lundberg Giwercman, Yvonne, 800 000, Lunds universitet Lundeberg, Joakim, 500 000, Kungl Tekniska Högskolan Lundholm, Kent, 800 000, Göteborgs universitet Lundqvist, Andreas, 500 000, Karolinska Institutet Lycke, Nils, 800 000, Göteborgs universitet Lötvall, Jan, 500 000, Göteborgs universitet Magnusson, Mattias, 500 000, Lunds universitet Malmberg, Karl-Johan, 500 000, Karolinska Institutet Malmström, Per-Uno, 500 000, Uppsala universitet Manjer, Jonas, 600 000, Lunds universitet Mannervik, Mattias, 600 000, Stockholms universitet Marek, Los, 500 000, Linköpings universitet Martinsson, Tommy, 800 000, Göteborgs universitet Martling, Anna, 600 000, Karolinska Institutet Massoumi, Ramin, 1 000 000, Lunds universitet Masucci, Maria, 2 000 000, Karolinska Institutet Mei, Ya-Fang, 500 000, Umeå universitet Melin (Malmer), Beatrice, 500 000, Umeå universitet Mertens, Fredrik, 1 250 000, Lunds universitet Mincheva-Nilsson, Lucia, 500 000, Umeå universitet Mitelman, Felix, 500 000, Lunds universitet Miyazono, Kohei, 500 000, Ludwiginstitutet, Uppsala Molin, Göran, 400 000, Lunds universitet Moustakas, Aristidis, 500 000, Ludwiginstitutet, Uppsala Moustakas, Aristidis, 1 000 000, Ludwiginstitutet, Uppsala Muhr, Jonas, 500 000, Karolinska Institutet Mårtensson-Bopp, Inga-Lill, 500 000, Göteborgs universitet Naredi, Peter, 500 000, Umeå universitet Nelander, Sven, 800 000, Göteborgs universitet Nilbert, Mef, 1 250 000, Lunds universitet Nilsson, Gunnar, 1 000 000, Karolinska Institutet Nilsson, Jonas, 600 000, Göteborgs universitet Nilsson, Mikael, 500 000, Göteborgs universitet Nilsson, Ola, 600 000, Göteborgs universitet Nilsson, Sten, 1 250 000, Karolinska Institutet

Cancerfondens årsberättelse 2011

57

Nistér, Monica, 800 000, Karolinska Institutet Nordin, Karin, 500 000, Uppsala universitet Nordin, Karin, 500 000, Uppsala universitet Nordling, Margareta, 500 000, Göteborgs universitet Nordlund, Pär, 1 750 000, Karolinska Institutet Nylander, Karin, 800 000, Umeå universitet Ohlsson, Rolf, 2 000 000, Karolinska Institutet Okret, Sam, 800 000, Karolinska Institutet Olsson, Anna-Karin, 600 000, Uppsala universitet Olsson, Håkan, 1 000 000, Lunds universitet Olsson, Inge, 800 000, Lunds universitet Orlova, Anna, 800 000, Uppsala universitet Palmer, Ruth, 800 000, Umeå universitet Palmqvist, Lars, 500 000, Göteborgs universitet Palmqvist, Richard, 1 000 000, Umeå universitet Panaretakis, Theocharis, 500 000, Karolinska Institutet Pan-Hammarström, Qiang, 800 000, Karolinska Institutet Patarroyo, Manuel, 500 000, Karolinska Institutet Paulsson, Kajsa, 500 000, Lunds universitet Pawitan, Yudi, 400 000, Karolinska Institutet Pejler, Gunnar, 600 000, Sveriges lantbruksuniversitet Percipalle, Piergiorgio, 500 000, Karolinska Institutet Peterson, Curt, 1 000 000, Linköpings universitet Pettersson, Sven, 600 000, Karolinska Institutet Pietras, Kristian, 600 000, Karolinska Institutet Pilon, Marc, 500 000, Göteborgs universitet Poellinger, Lorenz, 1 500 000, Karolinska Institutet Punga, Tanel, 400 000, Uppsala universitet Påhlman, Lars, 500 000, Uppsala universitet Påhlman, Sven, 1 500 000, Lunds universitet Quiding-Järbrink, Marianne, 600 000, Göteborgs universitet Rasmuson, Torgny, 500 000, Umeå universitet Reilly, Marie, 600 000, Karolinska Institutet Renné, Thomas, 500 000, Karolinska Institutet Ring, Lena, 600 000, Uppsala universitet Ringdén, Olle, 1 600 000, Karolinska Institutet Ringnér, Markus, 500 000, Lunds universitet Ringvall, Maria, 400 000, Uppsala universitet Roberg, Karin, 400 000, Linköpings universitet Rolny, Charlotte, 800 000, Ludwiginstitutet, Uppsala Ronne, Hans, 500 000, Sveriges lantbruksuniversitet Roos, Göran, 1 000 000, Umeå universitet Rosén, Anders, 800 000, Linköpings universitet Rosenquist Brandell, Richard, 1 000 000, Uppsala universitet Rovira, Carlos, 500 000, Lunds universitet Rubin, Kristofer, 1 000 000, Uppsala universitet Rydén, Lisa, 500 000, Lunds universitet Rydén, Mikael, 600 000, Karolinska Institutet Rönnstrand, Lars, 800 000, Lunds universitet Saal, Lao, 500 000, Lunds universitet Samakovlis, Christos, 1 500 000, Stockholms universitet

58 Cancerfondens årsberättelse 2011

Sandberg, Johan, 600 000, Karolinska Institutet Sander, Birgitta, 500 000, Karolinska Institutet Sangfelt, Olle, 500 000, Karolinska Institutet Sangfelt, Olle, 800 000, Karolinska Institutet Scheding, Stefan, 500 000, Lunds universitet Schulte, Gunnar, 500 000, Karolinska Institutet Schwartz, Stefan, 600 000, Lunds universitet Segersvärd, Ralf, 200 000, Karolinska Institutet Selivanova, Galina, 1 750 000, Karolinska Institutet Shoshan, Maria, 600 000, Karolinska Institutet Sigvardsson, Mikael, 1 500 000, Linköpings universitet Simon, Andras, 500 000, Karolinska Institutet Sitnicka, Ewa, 800 000, Lunds universitet Sjöberg, Britt-Marie, 800 000, Stockholms universitet Sjöblom, Tobias, 500 000, Uppsala universitet Sjögren, Camilla, 1 250 000, Karolinska Institutet Sjölander, Anita, 800 000, Lunds universitet Skogseid, Britt, 800 000, Uppsala universitet Smith, Edvard, 800 000, Karolinska Institutet Sollerbrant, Kerstin, 400 000, Karolinska Institutet Sparén, Pär, 500 000, Karolinska Institutet Spillmann, Dorothe, 500 000, Uppsala universitet Stattin, Pär, 600 000, Umeå universitet Steineck, Gunnar, 1 000 000, Göteborgs universitet Stenerlöw, Bo, 600 000, Uppsala universitet Stenman, Göran, 1 500 000, Göteborgs universitet Stenman, Jan, 500 000, Karolinska Institutet Stigbrand, Torgny, 800 000, Umeå universitet Strand, Sven-Erik, 1 250 000, Lunds universitet Strander, Björn, 500 000, Göteborgs universitet Ström, Lena, 500 000, Karolinska Institutet Strömblad, Staffan, 1 250 000, Karolinska Institutet Ståhl, Stefan, 500 000, Kungl Tekniska Högskolan Ståhlberg, Freddy, 500 000, Lunds universitet Stål, Olle, 1 250 000, Linköpings universitet Sun, Xiao-Feng, 1 000 000, Linköpings universitet Sund, Malin, 500 000, Umeå universitet Sundfeldt, Karin, 500 000, Göteborgs universitet Sundin, Anders, 300 000, Karolinska Institutet Sundström Poromaa, Inger, 400 000, Uppsala universitet Sunnerhagen, Maria, 1 000 000, Linköpings universitet Sunnerhagen, Per, 500 000, Göteborgs universitet Svanborg, Catharina, 1 250 000, Lunds universitet Swartling, Fredrik, 500 000, Uppsala universitet Syvänen, Ann-Christine, 700 000, Uppsala universitet Szekely, Laszlo, 600 000, Karolinska Institutet Sällberg, Matti, 800 000, Karolinska Institutet Sävendahl, Lars, 400 000, Karolinska Institutet Söderberg-Nauclér, Cecilia, 600 000, Karolinska Institutet Söderkvist, Peter, 400 000, Linköpings universitet Taipale, Jussi, 1 750 000, Karolinska Institutet ten Dijke, Peter, 500 000, Ludwiginstitutet, Uppsala Teneberg, Susann, 500 000, Göteborgs universitet Tennvall, Jan, 800 000, Lunds universitet Theopold, Ulrich, 500 000, Stockholms universitet

Thor, Stefan, 1 250 000, Linköpings universitet Tiensuu Janson, Eva, 600 000, Uppsala universitet Tishelman, Carol, 800 000, Karolinska Institutet Toftgård, Rune, 2 000 000, Karolinska Institutet Tolmachev, Vladimir, 800 000, Uppsala universitet Treuter, Eckardt, 500 000, Karolinska Institutet Tuck, Simon, 800 000, Umeå universitet Turesson, Ingela, 300 000, Uppsala universitet Tydén, Tanja, 400 000, Uppsala universitet Tötterman, Thomas, 1 250 000, Uppsala universitet

Vårdutvecklingsprojekt Harmenberg, Ulrika, 400 000, Stockholm Limnell-Vanninen, Barbro, 300 000, Örebro Sand, Lisa, 400 000, Stockholm Wallhult, Elisabeth, 60 000, Göteborg

Uhrbom, Lene, 800 000, Uppsala universitet Wadell, Göran, 400 000, Umeå universitet Welsh, Michael, 600 000, Uppsala universitet Wennerberg, Johan, 800 000, Lunds universitet Vennström, Björn, 800 000, Karolinska Institutet Westerberg, Lisa, 500 000, Karolinska Institutet Westermark, Bengt, 1 500 000, Uppsala universitet Widengren, Jerker, 400 000, Kungl Tekniska Högskolan Widersten, Mikael, 400 000, Uppsala universitet Widmark, Anders, 1 000 000, Umeå universitet Wiklund, Fredrik, 400 000, Karolinska Institutet Wikström, Pernilla, 600 000, Umeå universitet Wilhelm, Margareta, 500 000, Karolinska Institutet Wiman, Klas, 1 500 000, Karolinska Institutet Vincent, Clara Theresa, 500 000, Karolinska Institutet Winqvist, Ola, 600 000, Karolinska Institutet Visa, Neus, 600 000, Stockholms universitet Wolk, Alicja, 1 250 000, Karolinska Institutet von Essen, Louise, 600 000, Uppsala universitet Woods, Niels-Bjarne, 500 000, Lunds universitet Wrange, Örjan, 600 000, Karolinska Institutet Wright, Anthony, 800 000, Karolinska Institutet Xu, Dawei, 800 000, Karolinska Institutet Ye, Weimin, 600 000, Karolinska Institutet Zackrisson, Björn, 800 000, Umeå universitet Zackrisson, Sophia, 500 000, Lunds universitet Zhivotovsky, Boris, 1 000 000, Karolinska Institutet Åkerström, Göran, 1 250 000, Uppsala universitet Åman, Pierre, 800 000, Göteborgs universitet Åström, Stefan, 600 000, Stockholms universitet Öllinger, Karin, 500 000, Linköpings universitet Österborg, Anders, 600 000, Karolinska Institutet Östlund Farrants, Ann-Kristin, 400 000, Stockholms universitet Östman, Arne, 500 000, Karolinska Institutet Östman, Arne, 1 500 000, Karolinska Institutet

Cancerfondens årsberättelse 2011

59

Bilaga 4.

Tjänster, planeringsgrupper, stipendier med mera Professurer 2011 Westermark, Bengt, Uppsala (t o m januari 2012) Högre cancerforskartjänst/ Senior Investigator Award Arsenian Henriksson, Marie, Karolinska Institutet Essand, Magnus, Uppsala universitet Jernberg Wiklund, Helena, Uppsala universitet Larsson, Christer, Lunds universitet Moustakas, Aristidis, Uppsala universitet Souchelnytskyi, Serhiy, Karolinska Institutet Cancerforskartjänst/Young Investigator Award Björklund, Peyman, Uppsala universitet Bryder, David, Lunds universitet Czene, Kamila, Karolinska Institutet Frisan, Teresa, Karolinska Institutet Girnita, Leonard, Karolinska Institutet Hellström, Mats, Uppsala universitet Liao Persson, Jenny, Lunds universitet Jönsson, Göran, Lunds universitet Lindkvist (fd Petersson), Karin, Lunds universitet Lundberg Giwercman, Yvonne, Lunds universitet Nilsson, Jonas, Göteborgs universitet Orlova, Anna, Uppsala universitet Panaretakis, Theocharis, Karolinska Institutet Pietras, Kristian, Karolinska Institutet Rolny, Charlotte, Ludwiginstitutet, Uppsala Saal, Lao, Lunds universitet Sjöblom, Tobias, Uppsala universitet Ström (Berggren), Lena, Karolinska Institutet Uhrbom, Lene, Uppsala universitet Wikström Pernilla, Umeå universitet Klinisk cancerforskartjänst (50 %) Akre, Olof, Karolinska Institutet Björnstedt, Mikael, Karolinska Institutet Höglund, Petter, Karolinska Institutet (tjl) Rydén, Lisa, Lunds universitet Sander, Birgitta, Karolinska Institutet Martling, Anna, Karolinska Institutet Forskarmånader för kliniskt verksamma Albertsson, Per, Göteborgs universitet Bergmark, Karin, Göteborgs universitet

60 Cancerfondens årsberättelse 2011

Bratt, Ola, Lunds universitet Brorson, Håkan, Lunds universitet Brune, Mats, Göteborgs universitet Enblad, Gunilla, Uppsala universitet Enblom, Anna, Karolinska Institutet Fjällskog, Marie-Louise, Uppsala universitet Girnita, Ada, Karolinska Institutet Gustafsson Liljefors, Maria, Karolinska Institutet Hultquist, Anne, Lunds universitet Jerkeman, Mats, Lunds universitet Johansson, Karin, Lunds universitet Jonsson, Håkan, Umeå universitet Lagercrantz, Svetlana, Karolinska Institutet Lehmann, Sören, Karolinska Institutet Lundin, Jeanette, Karolinska Institutet Micke, Patrick, Uppsala universitet Nilsson, Björn, Lunds universitet Palmqvist, Lars, Göteborgs universitet Planck Sturegård, Maria, Lunds universitet Religa, Piotr, Karolinska Institutet Robinsson, David, Umeå universitet Segerman, Anna, Uppsala universitet Strander, Björn, Göteborgs universitet Sundfeldt, Karin, Göteborgs universitet Tennvall, Jan, Lunds universitet Ullén, Anders, Karolinska Institutet Ungerstedt, Johanna, Karolinska Institutet Wallström, Peter, Lunds universitet Wennerberg, Johan, Lunds universitet Zackrisson, Sophia, Lunds universitet Zedenius, Jan, Karolinska Institutet Postdoktortjänst Ahlgren, Sara, Uppsala universitet Bergström, Sara, Uppsala universitet Göndör, Anita, Karolinska Institutet Jakobsson, Lars, Karolinska Institutet Lundholm, Lovisa, Karolinska Institutet Nyman, Ulrika, Ludwiginstitutet, Stockholm Prakash, Jai, Karolinska Institutet Qian, Hong, Linköpings universitet Sehat, Bita, Karolinska Institutet Tabor, Vedrana, Karolinska Institutet Wigerup, Caroline, Lunds universitet

Anordnande av kongresser Brodin, Bertha, Karolinska Institutet Hall, Per, Karolinska Institutet Hellström-Lindberg, Eva, Karolinska Institutet Rönnstrand, Lars, Lunds universitet Planeringsgrupper Alvegård, Thor, Lunds universitet Bergh, Jonas, Karolinska Institutet Cohn Cedermark, Gabriella, Karolinska Institutet Edsjö, Anders, Lunds universitet Enblad, Gunilla, Uppsala universitet Fernö, Mårten, Lunds universitet Hansson, Johan, Karolinska Institutet Hellström-Lindberg, Eva, Karolinska Institutet Henriksson, Roger, Umeå universitet Jönson, Claes, Göteborgs universitet Kristoffersson, Ulf, Lunds universitet Lind, Pehr, Karolinska Institutet Nilsson-Ehle, Herman, Göteborgs universitet Påhlman, Lars, Uppsala universitet Rosenquist Brandell, Richard, Uppsala universitet Strand, Sven-Erik, Lunds universitet Wagenius, Gunnar, Uppsala universitet Resebidrag Abdel Aleem, Eiman, Karolinska Institutet Baudet, Aurélie, Lunds universitet Berglund, Anders, Karolinska Institutet Boije, Maria, Uppsala universitet Caglayan, Demet, Uppsala universitet Cedervall, Jessica, Uppsala universitet De Petris, Luigi, Karolinska Institutet Ehlin Henriksson, Barbro, Karolinska Institutet Farnebo (Hammarsund), Marianne, Karolinska Institutet Fritz, Helena, Lunds universitet Gradin, Katarina, Karolinska Institutet Grönberg, Malin, Uppsala universitet Gunnarsson, Rebeqa, Uppsala universitet Guven, Hayrettin, Karolinska Institutet Harada, Masako, Karolinska Institutet Hu, Li-Fu, Karolinska Institutet Hååg, Petra, Karolinska Institutet Jansson, Lina, Lunds universitet Jerevall, Piiha-Lotta, Linköpings universitet Jögi, Annika, Lunds universitet Karlsson, Christin, Göteborgs universitet Karlsson, Robert, Karolinska Institutet Kashuba, Elena, Karolinska Institutet Klein, Eva, Karolinska Institutet Kutschera, Simone, Uppsala universitet Leja, Justyna, Uppsala universitet Lock, John, Karolinska Institutet Majumdar, Arindam, Uppsala universitet Masucci, Maria, Karolinska Institutet Mathot, Lucy, Uppsala universitet

Mellberg, Sofie, Uppsala universitet Norddahl, Gudmundur, Lunds universitet Olsson, Richard, Karolinska Institutet Pergert, Pernilla, Karolinska Institutet Petersson, Jessica, Lunds universitet Poschke, Isabel, Karolinska Institutet Roberg, Karin, Linköpings universitet Rohlin, Anna, Göteborgs universitet Rosselló Castillo, Catalina Ana, Lunds universitet Selivanova, Galina, Karolinska Institutet Ström, Cecilia, Stockholms universitet Sutton, Lesley Ann, Uppsala universitet Tabor, Vedrana, Karolinska Institutet Tanmoy, Mondal, Uppsala universitet Wennerberg, Johan, Lunds universitet Wennman-Larsen, Agneta, Karolinska Institutet Vikingsson, Svante, Linköpings universitet Wrange, Örjan, Karolinska Institutet Åkerström, Göran, Uppsala universitet Stipendier för vårdpersonal Alex, Rosanna, Stockholm Alexandersson, Sara, Stockholm Almén, Jeanette, Avesta Andersson, Åsa G, Solna Arvidsson, Gunnel, Hässleholm Backman Hällestrand, Kerstin, Solna Berghammer, Annette, Stockholm Bergmark, Marita, Skellefteå Bergström, Jonas, Stockholm Björnstad, Birgitta, Falun Borg, Gunilla, Lund Bradley, Ann-Sofie, Falun Börjesson, Susanne, Falun Carlsson, Helen, Visby Claesson, Anna-Lena, Göteborg Dahl, Marita, Lund Dahlberg Almgren, Birgitta, Avesta Danielsson, Eva-Lena, Karlstad David, Trisha, Nyköping Del Gaiso, Katarina, Stockholm Edin, Malin, Stockholm Ek, Annelie, Avesta Ekman, Katarina, Hässleholm Engstrand, Ulrika, Göteborg Ericson, Agneta, Kungsbacka Eriksson, Annelie, Falun Eriksson, Elisabeth, Halmstad Eriksson, Harrieth, Sala Eriksson, Kerstin, Sala Flodin, Gunilla, Umeå Forsberg, Eva, Falun Franzén, Jörgen, Halmstad Fridblom, Karolina, Solna Frisk, Joanna, Eskilstuna Fritzson, Harald, Halmstad

Cancerfondens årsberättelse 2011

61

Gradin, Berny, Karlstad Granström, Eva, Luleå Grindberg, Sofia, Stockholm Gulde, Ingrid, Södertälje Gustafsson, Birgitta, Borlänge Hammersley-Paulsson, Elizabeth, Sollentuna Hansen, Susanne, Avesta Hedengren, Frida, Strängnäs Hedlund, Kamilla, Luleå Hedlund, Pär, Skellefteå Hellgren, Ann, Uppsala Hellström, Inger, Jönköping Hennerfors, Karin, Falun Henriksen, Paula, Västerås Holmberg, Katarina, Stockholm Hullberg, Inger, Strängnäs Hällströmer, Ann-Marie, Ludvika Högberg, Anna, Uppsala Ingvarsson, Anita, Göteborg Jansson, Janet, Karlstad Jansson, Marine, Ludvika Jansson, Rosie, Täby Jernström, Else- Marie, Strängnäs Jidesund Hagberg, Susanne, Stockholm Johansson, Anna, Halmstad Johansson, Eva, Lidingö Johansson, Helena, Falun Johansson, Jenny-Ann, Ljungby Jönsson, Ann-Charlotte, Helsingborg Karlsson, Ingegerd, Jönköping Karlsson, Katarina, Stockholm Kraatz, Charlotte, Karlstad Kristofersson, Ida, Gällivare Lannerwall, Katarina, Älvsjö Larsson, Christina, Örebro Larsson, Kerstin, Karlstad Lilius, Linda, Täby Lillhager, Lena, Uppsala Lindblad, Anna, Stockholm Lindgren, Jane, Täby Lindqvist, Erika, Umeå Ljungberg, Annika, Älmhult Ljunggren, Åse, Halmstad Louthander, Annika, Karlstad Lundell, Eva, Norrköping Lundgren, Helena, Solna Lundsgård, Amanda, Strängnäs Löfgren, Anette, Lund Magnusson, Lizzy, Falun Malm, Annica, Stockholm Malmberg, Camilla, Mjölby Malmia, Emilie, Södertälje Martinsson, Anna, Falun Masgård, Annette, Borlänge Mattola, Sinikka, Ludvika Norgren, Ingrid, Falun

62 Cancerfondens årsberättelse 2011

Nyblom, Emma, Älmhult Nyman, Maria, Karlstad Olsson, Maria, Göteborg Olsson, Ulrika, Karlstad Orsholm, Ingrid, Stockholm Pettersson, Jessica, Eskilstuna Pettersson, Liselott, Uppsala Rasmusson, Else-Marie, Lund Rathsman, Helene, Falun Rinvall, Catarina, Göteborg Robèrt, Lotta, Lund Ronquist, Katarina, Örebro Rostamian, Mino, Lidingö Runesson, Helen, Växjö Rödström, Karin, Göteborg Secher, Birgitta, Västerås Skagerlind, Lars, Umeå Skördåker, Anna, Solna Smidt Lindeqvist, Ann-Catrin, Västerås Sodell, Marie, Stockholm Stennert, Birgitta, Växjö Strandqvist, Kristina, Ljungby Sundqvist, Marianne, Halmstad Svalberg, Maria, Nyköping Svensson, Sara, Norrtälje Särnhult, Anna-Maria, Kungsbacka Söderlund, Monika, Västerås Söderman, Lill, Ludvika Sörstrand Larsson, Ingrid, Köping Täge, Åsa, Täby Törnblom, Clara, Täby Uddbom, Eleonor, Stockholm Urdal, Ann-Sofie, Mjölby Wahlbeck, Liselotte, Halmstad Vall, Carina, Hudiksvall Wanberg, Charlotta, Kristinehamn Wendt, Christel, Lund Wester, Maria, Köping Wikström, Monica, Falun Yang Öhlin, Ying-Ying, Lund

Bilaga 5.

Anslag från NCU 2011

(Nordic Cancer Union)

Utdelade projektanslag till två svenska forskare i nordiska samarbetsprojekt Richard Rosenquist Brandell, Uppsala “Comprehensive molecular screening and large-scale data integration in a population-based cohort of chronic lymphocytic leukemia”

50 000 Euro

Fredrik Wiklund, KI 60 000 Euro “Genetic epidemiology of prostate cancer prognosis”

Summa: 110 000 Euro

Cancerfondens årsberättelse 2011

63

Bilaga 6.

Styrande organ med mera i Cancerfonden Styrelseledamöter Bengt Holgersson, ordförande, f d landshövding Birgitta Lindholm, vice ordförande, biolog, klinisk projektledare Göran Edbom, verksamhetschef, läkare Ulf Edström, f d internationell chef LO Tor Ekman, docent, överläkare Ingemar Ericson, docent Elisabeth Falkemo, jur kand, f d rikslottachef Teddy Falkenek, varumärkesdirektör Lars Kylberg, direktör Lena Lageson, avdelningschef Lina Nordquist, docent, forskare Suppleanter Evert Karlsson, direktör Elisabet Lidbrink, överläkare Åke Näslund, ledamot ILCO Per Rosengren, direktör KF Rune Toftgård, professor Ledamöter utan rösträtt Bengt Westermark, professor, ordf i Cancerfondens forskningsnämnd Thomas Halvorsen, direktör, ordf i Cancerfondens finansnämnd Valberedning för styrelsen Marianne af Malmborg, ordförande Anders Ekbom Yvonne Ingman Kristina Malm Jansson Bo Nordenskjöld Arbetsutskott Bengt Holgersson Birgitta Lindholm Stefan Bergh Ordförandena i forskningsnämnden och finansnämnden är ständigt adjungerade.

64 Cancerfondens årsberättelse 2011

Revisorer Anders Malmeby, auktoriserad revisor Birgitta Hellgren, ekonom Revisorssuppleanter Birgitta Johansson Vognsen, auktoriserad revisor Lena Morgan, förbundsombudsman Kansliets ledningsgrupp Stefan Bergh, generalsekreterare Lena Biörnstad, avdelningschef Information Sara Brodahl, avdelningschef Insamling Anna Karlsson, avdelningschef Forskningsadministration Thord Norberg, avdelningschef Ekonomi Ulrika Svensson, avdelningschef Marknad Sanna Wärn, avdelningschef Samhällskontakter Kicki Nordström, assistent till generalsekreteraren Forskningsnämnden Bengt Westermark, ordförande (ledamöter se nästa sida) Finansnämnden Thomas Halvorsen, ordförande Dan Andersson William af Sandeberg Bengt Telland

Cancerfondens forskningsnämnd 2011-04-01–2012-03-31 Ledamöter

Personliga suppleanter

Bengt Westermark, ordf, Uppsala universitet Mef Nilbert, vice ordf, Lunds universitet Håkan Ahlman, Göteborgs universitet Johan Askling, Karolinska Institutet Christer Betsholtz, Karolinska Institutet Thomas Borén, Umeå universitet Joakim Dillner, Lunds universitet Göran Edbom, styrelserepresentant Ylva Engström, Stockholms universitet Toas Fioretos, Lunds universitet Kristoffer Hellstrand, Göteborgs universitet Eva Hellström-Lindberg, Karolinska Institutet Göran Landberg, Lunds universitet Thomas Lindahl, London Pia Lindeskog, styrelserepresentant Kent Lundholm, Göteborgs universitet Maria Masucci, Karolinska Institutet Ingalill Rahm Hallberg, Lunds universitet Göran Roos, Umeå universitet Hans Starkhammar, Linköpings universitet Staffan Strömblad, Karolinska Institutet Elisabeth Åvall Lundqvist, Karolinska Institutet

Rolf Larsson, Uppsala universitet Sven-Erik Strand, Lunds universitet Elsebeth Lynge, Köpenhamn Rolf Ohlsson, Karolinska Institutet Jure Piskur, Lunds universitet Pär Stattin, Umeå universitet Ingemar Ericson, styrelserepresentant Ingela Turesson, Uppsala universitet Klas Kärre, Karolinska Institutet Louise von Essen, Uppsala universitet Ingrid Schmidt, Socialstyrelsen Åke Borg, Lunds universitet Lorenz Poellinger, Karolinska Institutet Elisabeth Lidbrink, styrelserepresentant Bengt Jeppsson, Lunds universitet Galina Selivanova, Karolinska Institutet Karin Nordin, Uppsala universitet Fredrik Öberg, Uppsala universitet Sussanne Börjeson, Linköpings universitet Claes Gustafsson, Göteborgs universitet Johan Hansson, Karolinska Institutet

Per-Åke Andreason, adjungerad ledamot, stipendiekommitténs ordförande Forskningsnämndens arbetsutskott Bengt Westermark, ordförande Håkan, Ahlman Johan Askling Ylva Engström Thoas Fioretos Kristoffer Hellstrand Göran Landberg Mef Nilbert Ingalill Rahm Hallberg Staffan Strömblad Forskningsnämndens vetenskapliga sekretariat Bengt Westermark, Uppsala universitet, professor, forskningsnämndens ordförande Anna Karlsson, Karolinska Institutet, professor, vetenskaplig sekreterare Yvonne Brandberg, Karolinska Institutet, professor, biträdande vetenskaplig sekreterare Lars Wieslander, Stockholms universitet, professor, biträdande vetenskaplig sekreterare Jan Zedenius, Karolinska Institutet, docent, biträdande vetenskaplig sekreterare Valberedning för forskningsnämnden 2011 Bengt Glimelius, sammankallande Christer Höög Catharina Svanborg

Cancerfondens årsberättelse 2011

65

Forskningsnämndens prioriteringskommittéer 2011-04-01–2012-03-31

Henriques Normark, Birgitta (KI) Hultmark, Dan (UmU) Nilsson, Gunnar P (KI) Severinson, Eva, v ordf (SU)

A 1 Genetik, hematologi, och cellbiologi Fioretos, Thoas, ordf (LU) Grandér, Dan (KI) Helleday, Thomas (SU) Martinsson, Tommy (GU) Sjöblom, Tobias (UU) Sjögren, Camilla, v ordf (KI) Tötterman, Thomas (UU) Visa, Neus (SU)

D Klinisk cancerforskning, klinisk och experimentell farmakologi Bjartell, Anders (LU) Dabrosin, Charlotta (LiU) Hultcrantz, Rolf (KI) Larsson, Rolf, v ordf (UU) Nilbert, Mef, ordf (LU) Nygren, Peter (UU) Rosenquist Brandell, Richard (UU) Shoshan, Maria (KI)

A 2 Patologi och translationell forskning Blomgren, Klas (GU) Jernberg-Wiklund, Helena (UU) Landberg, Göran, ordf (LU) Ljunggren, Hans-Gustaf (KI) Nilsson, Sten, v ordf (KI) Palmqvist, Richard (UmU) Åman, Pierre (GU) Östman, Arne (KI)

E Klinisk cancerforskning, radiologi och strålningsbiologi Ahlman, Håkan, ordf (GU) Le Blanc, Katarina (KI) Linder, Stig (KI) Malmström, Per-Uno (UU) Påhlman, Lars (UU) Stenerlöw, Bo (UU) Strand, Sven-Erik, v ordf (LU))

B 1 Genreglering, biokemi och strukturbiologi Arsenian Henriksson, Marie (KI) Gustafsson, Claes, v ordf (GU) Larsson, Christer (LU) Palmer, Ruth (UmU) Strömblad, Staffan, ordf (KI) Sunnerhagen, Maria (LiU) Syvänen, Ann-Christine (UU) Åström, Stefan (SU) B 2 Modellorganismer, utvecklingsbiologi och systembiologi Axelson, Håkan (LU) Bergö, Martin (GU) Engström, Ylva, ordf (SU) Holmgren, Lars (KI) Lendahl, Urban, v ordf (KI) Sigvardsson, Mikael (LiU) Thor, Stefan (LiU) Welsh, Michael (UU) C Experimentell och klinisk immunologi, mikrobiologi och celltransplantation Dalianis, Tina (KI) Ernberg, Ingemar (KI) Essand, Magnus (UU) Hellstrand, Kristoffer, ordf (GU)

66 Cancerfondens årsberättelse 2011

F Klinisk cancerforskning, medicinsk och klinisk epidemiologi, biostatistik Askling, Johan, ordf (KI) Frisch, Morten (Köpenhamn) Grotmol, Tom (Oslo) Lynge, Elsebeth, v ordf (Köpenhamn) Michaëlsson, Karl (UU) Nyström, Lennarth (UmU) Peltomäki, Päivi (Helsingfors) Stattin, Pär (UmU) Wolk, Alicja (KI) G Vårdvetenskap Alexanderson, Kristina (KI) Bergmark, Karin (GU) Fürst, Carl-Johan (KI) Håvard-Loge, Jon (Oslo) Nordin, Karin, v ordf (UU) Rahm Hallberg, Ingalill, ordf (LU)

UU: Uppsala universitet KI: Karolinska Institutet LU: Lunds universitet GU: Göteborgs universitet UmU: Umeå universitet LiU: Linköpings universitet

Forskningsnämndens sakkunniggrupper 2011 Sakkunniggruppen för bedömning av ansökningar om Young Investigator Award Maria Masucci, sammankallande Johan Askling Peter Carlsson Richard Rosenquist Brandell Sakkunniggruppen för bedömning av ansökningar om Senior Investigator Award (anslagskategorin ej utlyst 2011) Göran Landberg, sammankallande Ylva Engström Helena Jernberg-Wiklund Anders Rosén Sakkunniggruppen för bedömning av Klinisk cancerforskartjänst (50 %) Charlotta Dabrosin, sammankallande Eva Hellström-Lindberg Peter Nygren Sakkunniggruppen för bedömning av Postdoktortjänst Stefan Björklund, sammankallande Eva Forssell-Aronsson Christer Höög Stipendiekommittén Per-Åke Andreason, ordförande Eva Gustafsson, vice ordförande Iris Göthberg Maria Hellbom Margareta Larsson Göran Laurell Ann-Louise Olsson Susann Plate

Bilaga 7.

Cancerfondens kodrapport Syftet med FRIIs kvalitetskod är att öka transparensen och öppenheten inom organisationer i insamlingsbranschen.

Kvalitetskoden är ett eget initiativ från insamlingsorganisationerna. Kodrapporten är inte föremål för granskning av Cancerfondens revisorer. Revisorn är dock skyldig att i revisionsberättelsen påtala om kodrapport saknas. Koden gäller för samtliga medlemmar från och med 2009-12-31 och innebär att alla medlemmar ska presentera en kodrapport.

Cancerfonden valde att presentera sin första kodrapport i årsberättelsen för verksamhetsåret 2008.

FRIIs kvalitetskod

Följs

Kommentar

Hur informationen finns tillgänglig

1. Övergripande principer 1.1–1.5 Organisationens värdegrund

Ja

Vision

Årsberättelse cancerfonden.se

2. Förhållningssätt till omvärlden 2.1 Redogörelse för beroendeförhållanden

Ja

Huvudmän som högsta beslutande organ För övrigt oberoende

Årsberättelse

2.2 Riktlinjer för val av samarbetspartner

Ja

Riktlinjer för leverantörer, sponsorer och samarbetspartner

Styrdokument

2.3 Betydande samarbetspartner (andra organisationer, myndigheter, företag)

Ja

Sponsorer och samarbetspartner

Årsberättelse cancerfonden.se

2.4 Krav på samarbetspartner

Ja

Sponsorer och samarbetspartner

Styrdokument

2.5 Motverka oegentligheter

Ja

Attestordning, regler för firmateckning och inköp, krav på leverantörer, leveransbedömning, personalhandbok samt övriga riktlinjer

Styrdokument

3. Mål och måluppfyllelse 3.1 Målen utifrån vision, värderingar och ändamål som omsätts till aktiviteter

Ja

Verksamhetsplan Uppföljning per månad, tertial och år

Styrdokument Lednings- och styrelsedokument

3.2 Utvärderar målen

Ja

Uppföljning per månad, tertial och år

Lednings- och styrelsedokument

3.3 Redovisning av måluppfyllelse

Ja

Mål och utfall per månad, tertial och år

Lednings- och styrelsedokument Månadsrapporter till medarbetare och styrelse

Cancerfondens årsberättelse 2011

67

FRIIs kvalitetskod

Hur informationen finns tillgänglig

Följs

Kommentar

4.1.1 Stadgar

Ja

Cancerfondens stadgar antogs den 20 juni 1951 och ändrades senast den 6 maj 2010

cancerfonden.se Trycksak

4.1.2 Högsta beslutande organet – årsmötet

Ja

Huvudmannamöte

Årsberättelse cancerfonden.se

4.1.2.1 Kallelse

Ja

Berörda kallas till mötet. För kännedom finns den även på cancerfonden.se

cancerfonden.se

4.1.2.2 Styrelsens och revisorernas närvaro på årsmötet

Ja

Närvaron förtecknas i protokollet

Protokoll

4.1.2.3 Genomförande – styrelsens ordförande ska inte vara ordförande. Justerare ska inte vara ledamot eller anställd

Nej

Styrelsens ordförande har valts till ordförande på huvudmannamötet

cancerfonden.se

4.1.2.4 Protokoll

Ja

Finns

cancerfonden.se

4.2.1 Tillsättning av valberedning

Ja

Valberedning tillsätts på huvudmannamöte enligt stadgar

cancerfonden.se

4.2.2 Valberedningens uppgift

Ja

Finns i arbetsordning för valberedning

cancerfonden.se

4.2.3 Styrdokument och kompetensbehov

Ja

Finns i arbetsordning för valberedning

cancerfonden.se

4.2.4 Formella hinder som styrelseledamot

Ja

Följer Svensk Insamlingskontrolls föreskrifter

www.insamlingskontroll.se

4.2.5 Mandatperioder och möjligheter till omval

Ja

Stadgar reglerar detta

Stadgar, årsberättelse och cancerfonden.se

4.2.6 Information om valberedningen

Ja

Valberedningens ledamöter och arbetsordning

cancerfonden.se

4.2.7 Information om styrelsen, profil/kompetens och närvaro på styrelsemöten

Ja

Titel samt presentation av valberedningens förslag på ledamöter Närvaro

Årsberättelse

Ja

Arbetsordning

cancerfonden.se

4. Styrning, ledning, kontroll 4.1 Stadgar och högsta beslutande organet

4.2 Tillsättning av styrelse och revisorer – Valberedningen

4.3 Styrelsen 4.3.1 Styrelsens arbetsordning

68 Cancerfondens årsberättelse 2011

FRIIs kvalitetskod

Följs

Kommentar

Hur informationen finns tillgänglig

4.3.2 Styrelsens arvodering

Ja

Beslutas på huvudmannamöte

Årsredovisning Protokoll

4.3.3.1 Redovisning av måluppfyllelse

Ja

Mål och utfall per månad, tertial och år

Protokoll Månadsrapport

4.3.3.2 Finansiell rapportering

Ja

Årsredovisning

Årsberättelse cancerfonden.se

4.3.4.1 Utvärdering av intern kontroll

Ja

Den interna kontrollen har utvärderats utifrån ramverket COSO och resultatet har analyserats och inarbetats i verksamhetsplaneringen

Interna rapporter

4.3.4.2 Rapportering om hur den interna kontrollen är organiserad

Ja

Ledningssystemet är ISOcertifierat och innehåller processer och styrande dokument. Styrande dokument som arbetsordningar, attestordning och riktlinjer för kapitalförvaltning uppdateras årligen och godkänns av styrelsen.

Internrevision sker årligen genom att relevanta områden väljs ut och granskas.

Tertialuppföljning sker med ledningsgruppen där måluppfyllelse och avvikelser rapporteras.

Styrelserapport skickas från generalsekreteraren till styrelsen månadsvis.

Interna rapporter

Ja

Månadsbokslut tas fram och rapporteras till styrelsen. Årets finansiella rapportering sker i form av årsredovisning. Processerna att ta fram månadsoch årsbokslut liksom årsredovisning, innefattar olika kontrollmoment som genomgås i kvalitetssäkrande syfte. En löpande kontakt

Interna rapporter och årsberättelse

4.3.3 Styrelsens rapportering

4.3.4 Intern kontroll

4.3.5 Arbete med redovisnings- och revisionsfrågor 4.3.5.1 Säkerställande av kvaliteten i den finansiella rapporteringen

Cancerfondens årsberättelse 2011

69

FRIIs kvalitetskod

Följs

Kommentar

Hur informationen finns tillgänglig

finns med de externa revisorerna i samband med att de granskar årsredovisningen. De externa revisorerna kommunicerar också sina iakttagelser direkt gentemot styrelsen en gång om året.

4.3.5.2 Ansvar för verksamheten i ”efterföljande led” (i förekommande fall)

Ja

Cancerfonden följer upp forskningsresultat och ekonomisk uppföljning av forskningsanslagen

Interna rapporter

4.3.6.1 Riktlinjer för finansiering m m enligt FRIIs vägledningar avseende placeringspolicy

Ja

Styrelsen fastställer riktlinjer för Cancerfondens kapitalförvaltning

Styrdokument

4.3.6.2 Riskanalys och utvärdering

Ja

Per tertial uppdaterar ledningsgruppen riskanalysen

Protokoll

4.3.6.3 FRIIs kvalitetskod tillämpas

Ja

Kodrapport

Årsberättelse

Ja

Arbetsordning för generalsekreterare och kansli

Styrdokument

Ledande befattningshavare är generalsekreteraren. Styrelsen beslutar om ersättning.

Årsberättelse

Ja

Innehar 90-konto

cancerfonden.se

Ja

Insamlingspolicy

Styrdokument

4.3.6 Styrelsens övriga uppgifter

4.4 Ledande befattningshavare 4.4.1 Instruktion till högsta tjänsteman 4.4.2 Ersättning till ledande befattningshavare

5. Insamling 5.1 90-konto 5.2–5.15 – Policy/riktlinjer för insamling – Förtroende – Organisationens ansvar – Insamlingens ändamål – Återrapportering – Kostnader – Respekt för givaren – Gåvor till särskilda ändamål – Återbetalning av gåva – Att tacka nej till gåva – Bild och text i insamlingsarbetet

70 Cancerfondens årsberättelse 2011

FRIIs kvalitetskod

Följs

Kommentar

Ja

– Anställningskontrakt – Personalpolicy – Utvecklingssamtal – Jävpolicy (forskningsnämnden) – Kollektivavtal – Personalhandbok

Hur informationen finns tillgänglig

– Minderåriga i insamlingsarbetet – Marknadsföring – Hantering och avyttring i form av fast egendom 6. Medarbetare 6.1 Riktlinjer för anställda.

– Riktlinjer arbetstider/anställningsvillkor – Jämställdhetspolicy – Policy jävsituationer – Policy/riktlinjer lönesättning – Ersättningspolicy/provisionsbaserad ersättning?

6.2 Uppföranderegler

Styrdokument

Vision, värderingar och mål för Cancerfonden samt personalpolicy

6.3 Frivilliga

Nej

Cancerfonden har endast anställda medarbetare

6.4 Respekt för medarbetarnas rättigheter. Medarbetarna har rätt att bli behandlade jämlikt och respektfullt och deras mänskliga rättigheter ska respekteras och försvaras. Ledarskapet ska utövas professionellt. Ansvar och befogenheter ska följas åt.

Ja

Personalhandbok Medarbetarenkät Befattningsbeskrivningar Utvecklingssamtal

Styrdokument Protokoll

6.5 Kompetensutveckling

Ja

Ingår i utvecklingssamtal

Internt dokument

6.6 Utvärdering/utvecklingssamtal

Ja

Vid utvecklingssamtal

Internt dokument

7. Återrapportering och information 7.1 Kodrapport

Ja

Finns

Årsberättelse

7.2 Finansiell rapportering – årsredovisning

Ja

Årsredovisning

Årsberättelse cancerfonden.se

7.3–7.5 Årsredovisning eller särskild rapport, webbplats eller annan offentlig redovisning

Ja

Kodrapport i årsberättelse

Årsberättelse cancerfonden.se

7.6 Auktoriserad eller godkänd revisor

Ja

Auktoriserad revisor väljs av huvudmän

Årsberättelse

7.7 Revisorns utökade rapporteringsskyldighet

Ja

Rapporteringskraven är kommunicerade enligt kvalitetskodens krav

Årsberättelse

Cancerfondens årsberättelse 2011

71

Så här kan du bidra Omslaget När Tobias Welander, 26 år, fick diagnosen hjärntumör var det början på en intensiv behandling med operation, cytostatika och strålning. Allt gick bra, hösten 2011 avslutades behandlingen. Det ville han fira och på samma gång hjälpa andra att besegra sin cancer.

Tobias kläckte den kreativa idén att som privatperson både starta en insamling på cancerfonden.se och anordna en egen cancergala på en restaurang. Galan kallades ”Tumören och jag – en liten cancergala” som han marknadsförde bland annat via en blogg med samma namn. Galan och insamlingen gav hela 67 000 kronor till Cancerfonden. Ett imponerande och viktigt initiativ.

Varje år är Cancerfonden förmånstagare till flera hundra insamlingsaktiviteter, vilka genomförs av engagerade människor som i de flesta fall har en nära koppling till cancer.

Att starta en egen insamling på cancerfonden.se är enkelt.

Du får en egen insamlingssida där du kan tipsa dina vänner om insamlingen och din insamlingsaktivitet.

Namn: Tobias Welander Gåvoform: Insamlingsaktivitet med Cancerfonden som förmånstagare (cancergala) Familj: Mamma, pappa, tre syskon och ett syskonbarn Bor: Danderyd Yrke: Pressfotograf

Ge en gåva Du kan när som helst stödja cancerforskningen genom att sätta in valfritt belopp på plusgiro 901986-0 eller bankgiro 901-9514. På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank.

Du kan även skänka en gåva via sms.

Bli månadsgivare Starta ett månadsgivande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59.

Ge en minnesgåva Med en minnesgåva till Cancerfonden kan du hedra minnet av en avliden vän eller släkting.

På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 02059 59 59.

Ge en gratulationsgåva Uppvakta en vän genom att ge en gåva till Cancerfonden.

Testamentera Att testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål. Cancerfonden är befriat från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster. Som testamentstagare tar vi ansvar för att testamentet verkställs med respekt för det som testamentet omfattar.

Bli stödmedlem Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som stödmedlem får du varje år fyra nummer av vår tidning Rädda Livet som belyser Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2011 Thord Norberg, Cancerfonden Projektledare Anne Lindgren, Cancerfonden Redaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB Foto Karl Gabor sid 2, 5, 20, Melker Dahlstrand omslag, 4, 5, 10, 11, 12, 13, 16, 19, 20, 25, 29, Jan Lindmark sid 14, Roger Schederin sid 15, Göran Billeson sid 17, Bertil Strandell sid 24, Mattias Edwall sid 26, Magnus Gotander sid 28, Berit Abrahamsson sid 30 Illustrationer IK Stockholm sid 6, 8–9, Pool sid 27 Form och produktion Curt Lundberg Korrektur Birgitta Hessulf Tryck Elanders

Köp lotter i Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden.

Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se Köp lotter i Svenska PostkodLotteriet Cancerfonden är förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Vägen dit går genom att driva ett lotteri som kan donera överskottet till utvalda välgörenhetsorganisationer.

Engagera ditt företag Som sponsor till Cancerfonden bidrar ditt företag till forskningsfinansiering samtidigt som ni genererar affärsdrivande effekter och goodwill för verksamheten. Vill ni stödja Cancerfonden genom en gåva kan ni välja att bli Cancerfondens företagsvän.

Spara i fonder Genom att spara i Skandia Cancerfonden stödjer du Cancerfonden. Årligen tillfaller 2 procent av fondens värde Cancerfonden.

Aktiegåva Du kan skattefritt skänka utdelningen från dina börsnoterade aktier till Cancerfonden, dock före bolagsstämman. Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se Stora donationer En stor donation är att långsiktigt ge stöd och ett sätt att engagera sig i finansiering av svensk cancerforskning. Som donator bidrar du till att Sveriges position inom cancerområdet stärks internationellt.

Trygghet för givaren Cancerfonden – har 90-konto och övervakas av Svensk Insamlingskontroll – är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd) – är certifierad enligt den internationella kvalitetsstämpeln ISO 9001:2000.

Cancerfondens årsberättelse 2011

Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning.

Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd. Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansierar vi cirka 400 forskningsprojekt.

”Nu vill jag hjälpa andra att besegra sin cancer”

Årsberättelse 2011 Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59 Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se