Rosengård Station by Fredrik Cewers

Rosengård Station

Integrering, utveckling och förtätning av en stadsdel

Ett examensarbete av

Fredrik Cewers Handledare

Mats Håkansson Examinator

Catharina Sternudd Arkitektskolan Lund, LTH. HT2013. Examensarbete, kurs AAHM01

Problemformulering & förslag

Historia & kontext

Problemformulering s.14

Inledning s.5

Den nya stadsdelen s.15

Huvudfrågeställning Följdfrågeställning

Kontexten s.6 Rosengård då Stadsplaneringen

Historien s.7

Stationsvyer s.13

Stationstorget Stationshuset Gångfärdsgatan-Baksidan blir framsida

Bostadskvarteren i Amiralstaden s.17

Perspektiv på stationsområdet s.37

Törnrosen s.8

Grundplan & snitt s.20

Kvaliteter Brister Åtgärder

Rosengård i framtiden s.11

Kollektivtrafiken Malmös planer för Rosengård Station och Amiralsgatan Spårvagnstrafiken Culture Casbah

Visualiseringar av området s.35 Perspektiv på Folkets Plats s.36

Perrongundersidan s.18

Upplevelsen av området s.10

Grundplan med snitt s.34

Amiralstadens karaktär s.16

Rosengård nu Statistik Historien sedan Rosengård byggts

Rosengårdstråket s.9

MKB-Huset s.28 Trähusen s.29 Biblioteket s.30 Folkets Plats och Ljusgången s.31 Spårvagnsperrongen s.32 Järnvägsperrongen s.33

De tre torgen s.19 Stationsområdet & Amiralstaden

Perspektiv över stationen s.21-26

Västra järnvägsperrongen lyft över gångfärdsgatan s.21 Järnvägsperronger s.22 Östra järnvägsperrongen med kollonad som övergår i ljusgång s.23 Östra järnvägsperrongen s.24 Östra järnvägsperrongen och bantorget s.25 Östra järnvägsperrongen och restaurangen med utsikt över spåren s.26

Grundplan; Station Rosengård s.27 Programbeskrivning av stationsområdet s.28-33

Roseng책rd

Historia & kontext

Inledning

Huvudfrågeställning Detta arbete tar avstamp i existerande planer för Rosengårds blivande järnvägsstation, men sammanför Malmö Stads spårvagnsplaner för Amiralsgatan med dessa för att undersöka hur en sådan kombinerad station skulle kunna utformas, fungeraoch vad hur den kommer att förhålla sig till Rosengård som stadsdel och områdets relation till Malmö som stad.

Sammanlänkandet med stadsdelen Vidare görs i arbetet en ny stadsplan över området kring Amiralsgatan och den nya stadsdelen Amiralstaden. Detta i ett försök att förhålla sig till Amiralsgatan inte som en barriär som delar av staden utan istället som en möjlighet till transformation från motorled till stadsgata, med trottoarer, övergångsställ, planteringar, torg och kvartersbildningar. Även kontinentalbanan utgör i sin nuvarande form en fysisk barriär som delar av Rosengård från resten av innerstaden och förutom etableringen av en kombinerad station så föreslås här ett torgområde som under spåren binder samman östra och västra sidan av stationen. I stadsplanerna för området upprättas även ett program som förutom bostäder möjliggör butikslokaler i bottenplan kring både Amiralsgatan, och den långsammare Cronmans väg som görs om till gångfärdsgata. I detta program innefattas även ett stadsdelsbibliotek med lässalar och tillhörande torg på norra sidan av Amiralsgatan. Stationstorget som binds samman under spåren får på östra sidan en servicebyggnad till stationen som dessutom innehyser café och restaurangfaciliteter med tillhörande torg i söderläge. Västra sidan av torget får ett fjortonvåningshus, det sk. MKB-huset, dit MKB kan flytta från sina i nuläget alltför små kontor på Adlerfelts väg. 5.

Kontinentalbanan och spårvagnssträckningarna platser, Rosengård Station inringad.

Rosengård-Västra Hamnen, samt Västra Hamnen-Lindängen med håll-

Kontexten Rosengård då

Stadsdelen Rosengård är belägen i östra Malmö och förbinds genom Amiralsgatan med resten av innerstaden. Redan 1911 påbörjades byggandet av den sk. Rosengårdsstaden vid nuvarande Jägersrovägen. Området byggdes ut under 1920-talet och erhöll spårvagnförbindelse med övriga staden 1929. (Källa Wikipedia) Själva Rosengård uppfördes mellan 1967 och 1972 och består av de fem delområdena Törnrosen, Herrgården, Apelgården, Örtagården och Kryddgården. Det område vi kommer att fokusera på här är Törnrosen. Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen på bostadsbyggandet i Sverige under perioden 1965–1975, som följde efter ett riksdagsbeslut 1965. Målet var att under kort tid bygga en miljon bostäder och förbättra bostadsstandarden. Bostadsbristen var akut och orsakades av stor inflyttning till städerna. Samtidigt flyttade den stora fyrtiotalsgenerationen hemifrån vilket gav upphov till en babyboom med start kring 1965. En förutsättning för miljonprogrammet var pensionsreformen 1959. Betydande kapital hade byggts upp i AP-fonderna, som kunde användas för finansiering. Majoriteten av bostäderna skulle vara lägenheter i flerbostadshus, men även många radhusområden räknas in i miljonprogrammet. (Källa: Wikipedia)

Bostadsområden som byggdes under miljonprogrammet planerades med kommersiell och samhällelig service, rekreationsanläggningar, arbetsplatser och skolor. Service av olika slag fanns i en centrumanläggning. (Källa Wikipedia 2014)

Rosengård Centrum

Bostadsområdet Törnrosen

Stadsplaneringen I linje med de rådande arkitektoniska och stadsplanemässiga idealen övergavs den traditionella rutnätstaden. Nya områden bebyggdes, ljusinsläpp i lägenheterna prioriterades, rekreationsytor anlades kring husen. Bostäderna byggdes nära kommunikationer och serviceinrättningar. Funktionalismens modernistiska visioner om den goda staden tillämpades i stor skala. Miljonprogramområdena präglades även av den strängt genomdrivna SCAFT-planen, en plan för trafikseparering, vars mål var att skilja bil- och gångtrafik åt. Vid bostäderna anlades bilfria gångvägar, gångtunnlar, gångbroar, breda motorvägar och stora parkeringsplatser. Spårtrafik drogs i större städer från centralorten till miljonprogrammets utkanter. Utbyggnaden gjorde att många kranskommuner med ambitionen att få spårbunden trafik, lät bygga bostadsområden i utbyte mot löften om spårtrafik. Rosengård sett från öst med vy över den frilagda Amiralsgatan.

Historien Rosengård nu

Området har en delvis oförtjänt negativ stämpel i medierna, dels på grund av de sociala problem som existerar i form av hög arbetslöshet, men också på grund av de kravaller som inträffade i området för ett par år sedan (2008). Rosengård har en klar förortsprågel utan att vara en förort, mycket på grund av sättet området har planerats enligt 60 och 70-talets miljonprogramspolitik, med stora öppna men ofta både skuggiga och blåsiga gårdar mellan höga skivhus.

Statistik I Rosengård bor det 21 904 personer (2006) 60% är födda i utlandet (2008). Förvärvsarbetande i Rosengård är 39% (2006). Motsvarande siffra för Malmö i genomsnitt är 63% I Rosengård har 27% av folkmängden försörjningsstöd. (Källa: Malmö Stads hemsida 2014)

Historien sedan Rosengård byggts De som bosatte sig i Rosengård kom oftast från landsbygden eller från lägenheter med låg standard. I Rosengård kunde de nya och moderna lägenheterna tyckas vara ofattbart lyxiga. Flytten till det nya och moderna upplevdes som fantastisk och omtumlande. Trots detta började ”nybyggarandan” mattas av när byggprocessen var klar. Många av de boende började känna att folkhems- och grannskapsgemensamheten inte riktigt motsvarade de förhoppningar och drömmar de haft. Området började ifrågasättas, vilket inte var konstigt med tanke på till exempel den kalla utemiljön där grönska saknades och där stora delar utgjordes av likformiga och höga hus. Rosengård sågs inte längre som ett framtidssamhälle utan snarare som ett socialt utkantsområde. När Rosengård blev färdigbyggt var lägenheterna svåra att hyra ut, eftersom bostadsbristen i stor utsträckning byggts bort. Samtidigt hade inkomsten höjts och efterfrågan på småhus och radhus ökat på bekostnad av lägenheter. På så sätt kom Rosengårds befolkning att förändras. De som hade ekonomiska möjligheter flyttade vidare till villaförorterna. 7.

Personer med sociala problem och folk som nyligen invandrat till Sverige flyttade in och bodde kvar i Rosengård. 1972 var 20% av Rosengårds befolkning invandrare. Denna andel har därefter successivt ökat. År 1998 var den 80% och år 2007 var den 94%. (Källa Wikipedia) Denna information ska tas med en nypa salt eftersom man här räknar med Sverigefödda barn med föräldrar av utländsk härkomst, något som upplevs som ganska stigmatiserande. Utländskfödda medborgare (och därmed i ordets rätta bemärkelse invandrare eller flyktingar) landar däremot på en genomsnittlig procent på 60%. Sk. andra generationens invandrare bör benämnas som svenskar, med dubbel kulturtillhörighet. (Min anmärkning) Mediernas negativa skriverier gav Rosengård en dålig stämpel som gjorde att många tvekade att flytta dit. Rosengård har en brottslighet på 15 brott per 100 invånare. Att jämföra med Malmö centrum som har 38, Göteborgs centrum med 46 och Norrmalm i Stockholm har 51. Även Östermalm har högre med 22 brott per 100 invånare. Man vet inte säkert varför Rosengård utvecklades från att vara den moderna framtidsstaden till att bli en förort i utkanten av Malmö, men några orsaker som tycks ligga bakom är: • Hög omflyttning av boende. • Förändring i hushållsstruktur. • Förändring i åldersstruktur. • Ökande andel hushåll med ekonomiska problem. • Ökande andel hushåll med sociala problem. • Bostadsområdet får låg attraktivitet och dåligt rykte. • Förslumning av mänskliga relationer. • Ordningen i området blir dåligt med hög förslitning av kollektiv miljö. • Ökande utflyttning. Från bostadsbolagens håll hoppades man att kritiken mot Rosengård skulle gå över, precis som den hade gjort med de nybyggda Augustenborg och Lorensborg, men Rosengård förblev sett som oattraktivt och kritiken höll i sig. Under det tidiga 1970-talet bedrevs uppsökande socialt arbete i bostadsområdet i regi från dåvarande Malmö Socialförvaltning. Olika gårdsföreningar startades som en form av hjälp till självhjälp bland befolkningen. Ro s e n g å rd har drabbats av en rad oroligheter, bland annat stenkastning mot brandbilar, och i december 2008 förekom kravaller. (Källa Wikipedia 2014)

“Kinesiska muren” längs Thomsons väg

Amiralsgatan anläggs 1965

Sjuvångingshus i Örtagården

Rosengårdskravallerna 2008

Törnrosen Törnrosen var den första etappen av Rosengård och följde Gabriel Winges stadsplan. Byggstarten för detta första stadsdelsområde skedde 1962 och färdigställdes 1965. Då hade det byggts 1200 lägenheter i en blandad kompott av skivhus och lamellhus med ett våningsantal på 3, 6 och 9 våningar. Antalet lägenheter har sedan blivit lite färre då det fanns ett behov av större lägenheter och på 80-talet var summan drygt 1000 lägenheter i Törnrosen. Bennets väg går genom området och ersatte den gamla Rosengårdsvägen som på den tiden ledde fram till familjen Kockums herrgård vid namn Rosengård. Utsidan av Törnrosen mot Parkeringen

Lamellhus i tre plan

Rosengårdstråket löper rakt igenom Törnrosen och kommer ytterligare förstärkas när området får en stark förbindelseled genom nya stationen

Huskropparna placerades med en viss känsla för rumsbildningar och det satsades på offentlig utsmyckning som än idag står kvar på många ställen. Hushöjden begränsades av luftfartsrestriktioner på 45 meter över Malmö stads nollplan. Byggherre för Törnrosen var MKB och samtliga hus ritades av Thorsten Roos och Bror Thornberg som även var med och ritade en del andra hus i de andra stadsdelsområdena i Rosengård. Husen placerades med trevåninghus (lamellhus) längs med gatorna och sex- till niovåningshus (skivhus) in mot bostadsområdet. När Törnrosen planerades ingick det även ett kommersiellt centrum där handel kunde etablera sig i en butiksbyggnad. I folkmun kallas området kring butikerna “Ica” trots att det var länge sedan den affären lades ner. Törnrosen är ett multikulturellt område liksom alla andra områden i Rosengård med hög andel barn och ungdomar. Därför har grundskolan Värner Rydén kompletterats med ny bebyggelse i olika etapper sedan området byggdes. Trafiksepareringen skapades med gång- och cykelvägar i tunnlar under den korsande Västra Kattarpsvägen och Kontinentalbanan. Parkering är tillåten längs med säckgatorna som sedan leder till större parkeringsplatser på markplan. Området är inringat av Kontinentalbanan till väster, Amiralsgatan i norr och Västra Kattarpsvägen i öst. Värner Rýdenskolan ligger som ett kvarter för sig mellan bostadsområdet Törnrosen och Persborg. (Källa Wikipedia 2014) Balkonger med översikt över innergårdarna

Skivhus i sju plan

Rosengårdsstråket Rosengårdsstråket är ett gång- och cykelstråk som sträcker sig mellan Rosengård och Möllevången och som är kopplade till cykelvägar som leder både till Västra hamnen och till Malmös östra ytterområden. Nya mötesplatser längs med stråket etableras för att öka tryggheten och möjligheterna för Malmöborna att välja Rosengårdsstråket som mötesplats och som transportlänk. Rosengårdsstråket ska även kunna fungera som marknads- och arrangemangsplats vid olika tillfällen. Under projektets gång (utformningen av Rosengårdsstråket av Malmö Stad) har Rosengårdsbor, föreningar, konstnärer, arrangörer och lokalt näringsliv engagerats i en intensiv dialog kring hur stråket skulle kunna göras mer levande och attraktivt. Längs med Rosengårdsstråket skapas flera mötesplatser, bland annat en aktivitetsyta och ett torg. (Källa Malmö Stads hemsida 2014) Bennets Bazaar

9.Törnrosen

på andra sidan Amiralsgatan

Bennets väg

Upplevelsen av området

Brister

När man ankommer till Rosengård via den cykelväg som går från Möllevångstorget, via Enskifteshagen och under Kontinentalbanan och så småningom till Rosengård Centrum så möts man av höga hus i funkisstil med stora balkonger som vetter in mot gårdarna. Mycket litet är nybyggt och det känns som att tiden nästan har stått still sedan 70-talet. Innergårdarna är lugna men stora och tomma, vissa ytor är så stora så att de inte alls upplevs som uppehållsyta utan som rena blåshål. Utsidan av områdena kantas av parkeringar och det står bilar överallt. Trots att busstrafiken är tät, så dominerar biltrafiken området. Flera ytor upplevs som baksidan av kvarteren, trots att de faktiskt är framsida. Dessa ytor har fantasilöst använts till parkeringsplatser. Vegetationen i området är ganska väl utvecklad och träden är höga. Längs Amiralsgatan har trafiksepareringsplanen orsakat att gatan indirekt har fått extremt mycket plats i det att man med bebyggelsen tagit avstånd från den och efterlämnat en icke funktionell gräsremsa på ca 30 m på vardera sida med stora buskage som i sig rent visuellt döljer gatan, men inget gör för att dämpa buller utan istället skymmer sikten och gör området otryggare.

Amiralsgatans faktiska ytanvändning är som sagt ett stort slöseri på yta som definitivt kunde lösas mer konstruktivt. Likaså bidrar de stora parkeringsarealerna till att man som fotgängare eller cyklist känner sig som ett ovanligt inslag. Ytanvändningen i övrigt är på många ställen ogenomtänkt och skapar alltför ofta stora, kala och blåsiga ytor. Busshållplatserna längs Amiralsgatan ligger isolerade från bebyggelsen och upplevs som otrygga och svårfunna.

Kvaliteter Bennets väg är på väg att bli en väl använd och fungerande led kantad av aktiviteter och uppehållsrum och i och med att man har valt bort biltrafiken här så skapar man ett långsammare flöde som tas väl tillvara av de bokaler som kantar stråket. Denna typ av flexibla verksamheter bör tas tillvara i spårområdet och i omdefinieringen av de gamla gatorna i området kring den blivande stationen. Biltrafiken bör underkasta sig den offentliga transporten samt både cykeln och fotgängaren.

Innergård i Törnrosen med genomgående cykelväg

Åtgärder Rosengårdsstråket bör utvidgas och kopplas samman med det nya stationsområdet. De stora outnyttjade områdena kring Amiralsgatan bör bebyggas och ge plats för nya kvarter som möter upp med Amiralsgatan, resulterar i sluttande tvärgator och omvandlar Amiralsgatan till stadsgata också här, liksom i innerstaden kring Möllevången, Sorgenfri, vid Konserthuset och city. Flera platser mellan gårdarna kan och bör bebyggas för att förtäta staden, minska avstånden och ta tillvara på närheten till den nya stationen. De nya områdena bör förstärkas med kommunal service, butikstråk, både kommers, bostäder och kontorsbyggnader för att aktivera stadsdelen under hela dagen.

Trafiksepareringen orsakar stora tomma ytor

Innergårdarna upplevs som skyddade från buller och som välöverblickade av de tre och sjuvåningshus som omgärdar dem. Detta lugn och stråkets långsamma flöde skulle kunna fortsätta ut i Cronmans väg om man placerar bebyggelse längs denna. Aktivitetsytor som fotbollsplaner är vanligt förekommande och även gemensamma ytor som grillplatser finns på många av gårdarna. Dessa element bör bevaras och återkomma i den nya bebyggelsen. Området har rikligt med grönska, såväl utomför som innanför gårdarna. På utsidan kantar alléer gatorna och träden har fått växa till sig rejält sedan 70-talet. Dessa bör i möjligaste mån bevaras och i annat fall flyttas.

Bokalerna längs Bennets väg

Bilens hegemoni

10.

Rosengård i framtiden Kollektivtrafiken

Culture Casbah

De nya Pågatågen

Malmö stad har långtgående planer för en förstärkning av kollektivtrafiken till Rosengård i form av både spårvagn och tågtrafik. Dessutom vill man förtäta stadsdelen och detta speciellt i området kring Amiralsgatan, ett område som benämns som Amiralstaden. Tågtrafiken finns det goda förutsättningar för, då det redan finns järnväg i området i form av den cityring som kontinentalbanan utgör. Existerande stationer på denna är Östervärn, Persborg, Svågertorp och Hyllie. Spårvägarna har man redan närmat sig i den trafikomläggning som nu görs.

En tävling utlyst 2011 av MKB som gick ut på att få in förslag på hur området kring Bennets väg kan utvecklas, förtätas och bebyggas på höjden vanns av det danska arkitektkontoret Lundgaard Tranberg. Deras förslag visar på en skyskrapa på 25 våningar vid namn Törnrosen Tower, ett hus som i sitt uttryck har brutits upp i mindre fragment som upptar på den småskalighet som resten av förslaget går ut på. Man talar i projektet om en vertikal gata. Detta projekt kommer när det förverkligas att bli ett landmärke och ett resmål i sig. Rosengårdsstråket kommer förhoppningsvis bli den tätbefolkade gågata som man hoppas på och stadsdelen kan få ny livskraft och kunna påbörja den omvandling från förstad till centrum som införandet av en station bör innebära för stadsdelen.

Malmös planer för Rosengård Station och Amiralsgatan Man har projekterat för en tågstation söder om Amiralsgatan och järnvägsbron som överbryggar denna. Följderna av detta skulle vara en restid från Rosengård till Malmö C på ca 5 minuter och till Svågertorp på samma tid. Existerande planer som har presenterats av Sweco tar ställning till järnvägsanslutningen, men bortser från de långt gångna planer som man har också för spårvagnstrafiken i området. En rimlig slutsats att dra är att dessa båda trafikslag skulle må bra av en smidig övergång mellan de båda, varför detta arbete tar ställning till de båda trafikslagens hopkoppling och transfersituationen mellan dem.

Spårvagnstrafiken

De nya sk. “Superbussarna”.

Malmös mest trafikerade gata är Amiralsgatan och här är kollektivtrafiken och den busstrafik som går var 6:e minut redan överbelastad. En spårvagnslinje från Emilstorp via Rosengård längs Amiralsgatan och in till Malmö C som ersätter nuvarande buss 5 har planlagts och redan till sommaren i år (2014) kommer en tvåledad sk. Superbuss sättas in i en övergångsperiod medan Amiralsgatan byggs om och vänsterfilen på båda sidor transformeras till spårvagnstrafik. 11.

Spårvagn

Rosengรฅrd

Problemformulering & fรถrslag

12.

Problemformulering Huvudfrågeställning: Hur integrerar vi bättre Rosengård med resten av Malmö? Denna fråga måste besvaras med en följdfråga, nämligen;

Varför är Rosengård segregerat från resten av staden? 1.

Kollektivtrafikförbindelserna är otillräckliga.

Fysiska barriärer som Kontinentalbanan och Amiralsgatan avgränsar området.

Området i sig är inte så attraktivt; inbyggda problem i miljonprogramsarkitekturen behöver avhjälpas, stora öppna områden skapar tomhet i stadsdelen och långa gångavstånd.

De punkter som fokuseras på här är de planer som Malmö Stad redan har börjat göra för området, alltså punkt 4, 6 och 8.

Punkt 1. Hur förstärks kollektivtrafiken? Häri ligger huvudfokus för projektet, nämligen hur en ny kombinerad spårvägs och tåg -station kan komma att utformas och hur den ansluter till området och den existerande infrastrukturen. Inte minst hur man förhåller sig till nivåskillnader i området samt de fysiska barriärer som tidigare har nämnts, nämligen Kontinentalbanan och Amiralsgatan. Projektet tar också ställning till de nya platser som uppstår i form av torg, perrongområden och supleerande verksamheter som kommers, service och andra stadsdelsviktiga verksamheter.

Punkt 2. Hur bryts de fysiska barriärerna ned? A: Stationen får en genomfart Kontinentalbanan ligger ca 2 m ovan jord och passeras endast med hjälp av tunnlar eller ramper som leder ned under denna som i fallet Amiralsgatan. I utformingen av stationen har detta avhjälpts genom en perforering av banvallen. Det mest lyckade försöket till detta har varit att koppla samman stationstorgen och en gångfartsväg under tågspåren och på så sätt koppla samman Vitemölle gatan med Cronmans väg. Ingreppet möjliggör en förlängning 13.

av shoppingstråket som skulle kunna fortsätta hela vägen upp till Nobeltorget och lämpligtvis görs hela Vitemöllegatan om till gångfartsgata och tar över många av de versamheter som nu ligger på det alltför snabba och tungt trafikerade stråket på Amiralsgatan.

B: Stationen blir transparent Genom att inte bygga upp höga bullerskärmar i form av plank för att skydda resten av området från buller av tågen så undviks ytterligare avskärmning av området Vidare så inglasas sidorna på stationen för att uppnå total in och ut -syn, men kanske ännu viktigare total genomsyn. Detta gör stationen i sig till ett slags filter där staden inte bryts av utan istället genom stationen får både en förbindelse och en kontinuitet.

C: Undersidan av perrongerna tas i användning Perrongrna lyfts upp på pelare där undersidan kan användas fritt till antingen cykelparkeringar eller lokaler med olika verksamheter som man har gjort med både japanska och Schweiziska högbanor. Lokalerna kan innehålla olika verksamheter som hyr dem och är oberoende av stationen i övrigt på så sätt att tillgång och efterfrågan får styra vad som finns där. I allt finns åtta fickor mellan pelarna under perrongerna på 9x9 m2.

D: Amiralsgatan blir upphämtad i stadsplanen Den mindre lyckade trafiksepareringen som genomfördes på slutet av 60-talet får här en lösning i det att slänterna utjämnas och tvärgatorna får en ramplutning som omsluter de åtta kvarteren som kantar Amiralsgatan och där kvarteren i sig också förhåller sig till nivåskillnaden i form av suterränghusbildning. Innergårdarna i sig ligger på det övre markplanet, medan fasaden ut mot Amiralsgatan får ett till våningsplan i gatuplanet. Lutningen på tvärgatorna är som störst kring stationsområdet eftersom det

är här vi har den största höjdskillnaden på ca 3 m. Hela Amiralsgatan är utformad som en stor ramp under kontinentalbanan. Här anpassar sig arkitekturen efter denna situarion.

Punkt 3. Området behöver göras attraktivare Inbyggda problem i miljonprogramsarkitekturen behöver avhjälpas, stora öppna områden skapar tomhet i stadsdelen och långa gångavstånd. Svaret på detta problem blir att förtäta staden framför allt kring stationsområdet där tre punkthus har fått skjuta i höjden och tre torg får skapa öppna platser och mötespunkter. Vidare så skapas åtta nya bostadskvarter med butiksverksamheter i bottenplan och en gågata eller gångfärdsgata inbjuder till ett shoppingstråk med all den service som man kan förvänta sig i ett centrum. Gångfartsgatan fortsätter längs perrongerna och man kan tänka sig att butikstråket också fortsätter in under perrongerna i de uppskattningsvis fyra fickor som ligger där på vardera sida av stationen på 9x9x2,5 m. För att förstå hur stadsdelen i sig kan komma att se ut så upprättas en stadsplan kring Amiralsgatan och för det som kommer att benämnas som Amiralstaden längre fram i projektet. De tre planerade torgen får lite olika funktioner beroende på sina lägen. Gemensammt för dem är att de är uppbyggda i terrasser för att förhålla sig till nivåskillnaderna. Terrasserna i sin tur binds samman med trappor och ramper.

Nivåutjämning längs Amiralsgatan

Fem trafikslag kring Amiralsgatan

Stationsvy mot väst

Stationsvy mot öst

Stationsvy mot sydöst

Stationsvy mot sydväst

14.

Den nya stadsdelen Amiralstadens karaktär

Den bebyggelse som här prövas är i huvudsak lägenhetshus på mellan fyra och sex våningsplan. Åtta kvarter byggs längs med Amiralsgatan med tvärgator som kopplar sig till denna. Alla kvarter har trottoar, men gatorna är av gångfärdskaraktär, tegelbelagda och utan nivåskillnader mellan trottoar och gata. Cronmans väg som binds samman med Vitemöllegatan under järnvägsperrongerna och får en gågatekaraktär. Gatan kantas av butiker, små restauranger och konstnärliga/ hantverks -verksamheter. Det östra torget, det sk. Bantorget är öppet för torghandel. Kvarteren har en publik utsida i gatuplan, men en privat insida på innergårdarna för de boende.

Stationshuset Detta hus ligger på östra torgets översta terrass och kantas av en promenad i söderläge som längs med trappor leder ned till gatuplanet i öst och nord. Huset består av två våningar där med möjlighet för restaurangverksamhet, butiker och förslagsvis ett Skånetrafikenkontor. Även toalettfaciliteter finns i denna byggnad.

Bostäder Butiksyta Industri Skola Projekterad nybyggnad Befintligt stråk

Claesgatan mellan Södervärn & Möllevången

Stationstorget Detta består av en östersida och en västersida som binds samman i en underfart under spåren. Ramper och trappor jämnar ut de höjdskillnader som finns i landskapet. På sina ställen är det en höjdskillnad på ca 3 m. Torgen är terrasserade och varje terrass skiljer på halvmetern, en höjd som möjliggör sittplatser och varma läplatser mot solsidan. Torgen är belagda med tegel, medan sittplatserna är träbeklädda. I övergångerna mellan terrasserna finns gröna zoner insprängda som består av dels låga planteringar, som blomsterrabbatter, buskar och träd. Det östra torget som är öppet och vetter mot syd lämpar sig väl för uteserveringar och tex torghandel, loppmarknad, offentliga arrangemang och som en öppen mötesplats. Det västra torget skiljer sig från det östra på så sätt att det är mer kuperat och därför har fler terrasser. Detta torg är norrvänt och har likt det östra många uppehållsplatser, men också fler nischer och rum. Här finns också öppna gräsytor som mer är parkrum än torgytor. Torget är tätt integrerat med och står 15. som sockel till MKB-huset.

Gångfärdsgatan -Baksidan blir framsida Cronmans väg binds samman med Vitemöllegatan under perrongerna och görs om till gångfärdsgata i stil med Claesgatan nära Södervärn. Detta för att prioritera fotgängare och cyklister, och skapa en gynnsam miljö för torghandel, shopping och uteserveringar men inte utesluta bilister. Också denna gata är tegelbelagd, men i en mörkare färgton, för att markera en gräns för bilister och cyklister. Nivåskillnaden mellan trottoar och gata är däremot utplanad. Uteserveringar förläggs lämpligtvis på en sockel längs med fasaderna. Både Cronmans väg och Vitemöllegatan utgör i dagsläget bakgator och återvändsgränder. I det att hela området görs om till stationsområde och nya bostadskvarter så kommer de helt att ändra karaktär. Bakgatorna och parkeringarna görs om till gågator och sammanlänkas dels med Rosengårdsstråket och dels med varandra under stationsområdet. Den nya beläggningen knyter samman områdena, västra stationstorget med det östra, torg med trottoar, och trottoar med gångfartsgata.

Kontinentalbanan Gång & cykelbana Planerad spårväg Bostäder Butikslokaler Industri Skola Projekterad nybyggnad Befintligt stråk Blivande stråk Nybyggnad

Amiralstadens karaktär Kvarteren kring Amiralsgatan består av bostadshus på en standard av fem vångingsplan med innebördes variation. Husen innehåller bostäder, men bottenvåningen som ligger i anslutning till gatan kan med fördel utnyttjas till kommersiell verksamhet. Bottenplan mot Amiralsgatan används i möjligastge mån av butikverksamhet och i annat fall av tvättstugor. Innergården är lugna och gröna, små oaser i innerstaden som helt avsaknas i området sedan tidigare.

Lägenheter

PROGRAM

GÅRDRUM

Privata gårdar

Butiker och lokaler

Trafiken är tyngst kring Amiralsgatan, men spårvagnsutbyggnaden och tågförbindelsen bör kunna lätta detta flöde. Hastigheten dras ner, dels med ren hastighetsbegränsning, men också rent praktiskt av de nya kvarteren och de nya alléer av träd som planteras här. Tvärgatorna och parallelgatorna som Cromfelts väg blir gångfärdsgator med hastigheter som definieras av den aktuella situationen, men fotgängaren och cyklisten sätter standarden. Torgytor och gångfärdsgata har samma beläggning, men av varierad färgton för att skilja zoner med tillåten fordonstrafik från offentlig plats utan fordonstrafik. TRAFIKFLÖDEN

Gångfärdsgata

Tung trafik

Järnväg

Lätt trafik

BARRIÄR/PLATS

Privata gårdar

Gata

Publika zoner

Järnväg

Trafikerade publika zoner

Vitemöllegatan övergår i Cronmans väg under stationen och blir gångfärdsgata

KOLLEKTIVTRAFIK

Järnvägsbana Spårvagnslinje

PRIVAT/PUBLIK

Trafikerade publika zoner Publika zoner

16.

Bostadskvarteren Amiralstaden

Åtta kvarter i skiftande storlek och utseende kantar Amirlalsgatan och binds samman med denna genom tvärgator som också inramar kvarteren och överbryggar den nivåskillnad som är som störst kring järnvägsbron. Kvarteren blir suterränghus som skiftar mellan fem och sex våningar och ramar in en privat innergård av den typ man är van vid från innerstaden. Butiker, trappuppgångar och tvättstugor kantar Amiralsgatans trottoar och en stor del av bottenplanet ägnas just åt butiker och offentliga verksamheter. Hustaken är täckta med en sedummatta och solceller som samverkar på så sätt att solcellerna skapar spridd skugga, och växtligheten kyler av solcellerna. Husfasaderna är av varierande material, exempelvis tegel, plåt och trä men håller sig inom en röd färgskala. Lägenheterna ut mot Amiralsgatan utformas så att kök, toaletter och vardagsrum placeras här, medan sovrummen vetter mot den lugnare innergården.

Området innan nybyggnad

17.

Området efter nybyggnad med de åtta bostadsområdena, stationen, stationstorgen med bibliotek, stationsbyggnaden och MKB-huset, samt trähusen på västra sidan av spåren.

Perrongundersidan Stationer är platser som man passerar, filter varigenom vi reser. Själva resandet i sig innefattar vissa behov förutom själva resandet från en punkt till en annan. Sådana behov kan vara de mest grundläggande, som att äta, dricka, besöka en toalett, eller mer sekundära, men som ändå är en del av själva resandet; kanske behöver man en present hastigt påkommet sådär i förbifarten, eller också vill man ha en pocketbok eller en tidning för att göra resan kortare. Alla dessa behov kräver varierade verksamheter som restauranger, barer, caféer, offentliga toaletter, resecenter, bokaffärer, frisörer, kiosker och annat. Dessa verksamheter har en tendens att poppa upp, pröva lyckan på platsen för att ibland försvinna igen. Andra verksamheter biter sig fast och etablerar sig, blir en del av själva platsen och kanske ett resmål i sig.

Högbana med butiker undertill i Japan. Här tas tomrummet under stationen och spåren till vara och används till olika publika verksamheter, en annars bortglömd och kanske osäker yta tas tillvara och kan magasinera verksamheter som oberoende av varandra kan förändras över tid efter stadsdelens behov.

Zürichs högbana utnyttjar precis samma princip i projektet die Viadukt där olika butiker samlas under samma tak och man har ett övergripande tema som samlar varierade verksamheter under spåren. Dessa verksamheter är inte beroende av den tystnad som tex bostäder är och man tar därmed vara på tomrummet som uppstått i stadsrummet.

För att uppmuntra dessa verksamheter att kunna bli en del av stationen och blomstra i samverkan eller oberoende av andra så ägnas åtta fickor under perrongerna till just detta. Varje ficka mäter 9x9 m2 och har en takhöjd på 3 m. En glasad fasad vetter ut mot gångfärdsgatan där uteserveringsmöjligheter finns. Bahnhof Friedrichstrasse i Berlin är ännu ett exempel på en situation där man har tagit till vara på utrymmet under spåren, här i en restaurang och butiker. För övrigt har vi en snarlik situation i det att en järnvägstation och dess spår överbryggar en gata med spårvagn och där man använder utrymmet under stationen.

18.

De tre torgen

1. Stationsterrasserna i väst Dessa är mest parklika och främst ägnade åt uppehåll och vila. Terrasserna har mycket grönska i form av gräs och träd och får fin eftermiddagssol.

3. Stationsvy mot väst

Stationsvy mot syd

1. Stationsvy mot norr

3. 3.

Stationsvy mot öst

2. Bantorget

3. Folkets Plats

Detta är öppet för uteserveringar, torghandel och loppmarknader och har en anslutande stationsbyggnad med ett café, ett Skånetrafikenkontor, samt en butik.

Detta torg är en förlängning av stadsdelsbiblioteket som ligger högst upp på torget. Torget är uppdelat i sex rektanglar med funktioner som lekpark, skulpturpodium, uteservering, skatepool, barnbassäng och sandlåda. Alla verksamheter är omgärdade av socklar i sitthöjd som gör området väl lämpat för både aktiv och passiv rekreation.

19.

Snitt A - A

C D

Snitt B - B

Snitt C - C

Snitt D - D

Rosengård Station & Amiralstaden Tåg och spårvägstation

Rosengård Station & Amiralstaden Tåg och spårvägstation Grundplan 1:1000

20.

Västra järnvägsperrongen lyft över gångfärdsgatan

21.

J채rnv채gsperronger

22.

Östra järnvägsperrongen med kollonad som övergår i ljusgång

23.

Östra järnvägsperrongen

24.

Östra järnvägsperrongen och bantorget

25.

Östra järnvägsperrongen och restaurangen med utsikt över spåren

26.

Rosengård Station med stationstorg och angränsande Rosengård Station Tåg och spårvägstation verksamheter Grundplan 1:500

27.

MKB-huset MKB, Malmös Kommunala bostadsbolag har lokaler och kontor längre österut längs amiralsgatan, men dessa är alldeles för små. Här inne på stationsområdet erbjuds de mera attraktiva lokaler, med bästa möjliga kommunikationsmöjligheter och i en byggnad som är mer ett ansikte utåt och ett landmärke vid den trafiknod som stationsområdet är. Huset består av 14 våningar och har i entréplan en reception och ett trapphus. Andra våningen som mynar ut på västra perrongen innehyser en pressbyrå. De övriga 12 våningsplanen är väl lämpade till kontor och möjligtvis bostäder i de övre planen. Stora terrasser i både norr och söderläge möjliggör utkikspunkter och utomhusmiljöer.

MKB-huset har entréplan mot Amiralsgatan i bottenplan och en butik på första våningen kopplad till västra perrongen. Ovanför denna börjar kontorsplanen. Översta våningsplanet innehåller en restaurang som är öppen för allmänheten.

28.

Trähusen De två trähusen på nordöstra sidan av spåren har tretton våningsplan med 200 m2 vardera. Husen är byggda med en betongstomme, men är utvändigt klädda med trä. Fönsterna är stora burspråk från golv till tak. Kärnan innehåller ett trapphus med två hissar. Husen är välisolerade med en fasad på 400 mm, och kortsidorna med få fönster vetter mot spåren för att minimera buller från tågen.

29.

Biblioteket Detta bibliotek blir ett komplement till det stadsdelsbibliotek som redan finns inne på Rosengård Centrum. Byggnaden har en reception i markplan och ett café. Detta våningsplan är förskjutet inåt och de övre planen bärs upp av en kolonnad som binder ihop torg och bibliotek i ett övertäckt utrymme. I källaren finnes toaletter och en liten biograf. De två våningarna ovanför markplan är perforerade av två atrier som ökar i storlek med höjden och lyses upp av takförnster i samma figur. Dessa våningar innehåller litteraturen, men också studieplatser och datorplatser. Söderfasaden är sparsamt öppen för att undvika solreflexer och överhettning.

30.

Folkets Kontor Detta hus innehåller en arbetsförmedling och ett stadsdelskontor.

Ljusgången Södra sidan av stationsområdet och stationen binds ihop med Rosengårdsstråket genom en kolonnad av ljuspelare på 9 m avstånd som i toppen kröns en färgglad lampa, var och en en representant för olika flaggor från de många länder som Rosengårds invånare har sina ursprung.

31.

Spårvagnsperrongen Denna ligger mitt emellan vänsterfilerna på Amiralsgatan och binds i västra delen ihop med järnvägsperrongen med en hiss och en trappa. Östra delen länkas samman i gatuplan genom övergångställ med båda sidorna vägen. Ett glastak täcker över perrongen och skyddar mot regn, men ramar också in hållplatsen och accentuerar dessutom förbindelsen med järnvägspåren. Perrongen servar spårvägstrafiken i båda färdriktningarna och på perrongen finns bänkar som vetter åt båda hållen samt papperskorgar.

32.

Järnvägsperrongen Stationen består av två perronger som hänger utvändigt på halvmetertjocka betongpelare, utplacerade på 9 m avstånd. I båda ändarna av vardera perrong leder en trappa och en ramp upp till spåren. Den östra perrongen förlängs parallellt med järnvägsbron till att leda över amiralsgatan för att både fortsätta vara perrong och fungera som gång och cykelbro. Dessutom leder en trappa och en hiss ned till spårvagnsperrongen mitt i amiralsgatan. Hela stationen är övertäckt av en valvstruktur som tar in himmelsljus från norr för att undvika direkt solljus ovanifrån. Perrongsidorna är däremot kantade av ljuddämpande kross-säkra glasväggar som gör själva stationen transparent och alltså inte som ytterligare en barriär i stadsbilden. Perrongerna landar båda ett stationstorg som binds ihop i en underfart på undersidan av stationen. Undersidan av perrongerna är flexibla utrymmen som mycket väl kan inhysa butiksutrymmen, cykelparkeringar, toaletter och dyl. Totalt finns plats för fem lokaler á 90m2 på vardera undersida av stationsperrongen.

33.

Rosengård Station med stationstorg och angränsande Rosengård Station verksamheter Tåg och spårvägstation Grundplan 1:500

34.

Rosengård Station Integrering, utveckling och förtätning av en stadsdel

35.

Uteserveringen framför det nya stadsdelsbiblioteket på Folkets Plats

Lekplatsen får en rutschkana ner till sandlådan, och brevid den ligger en barnbassäng och en skatepool. Hela området är uppbyggt med terrasser som omgärdar de olika aktivitetsplatserna varifrån man kan iaktta de olika platserna, äta en medhavd fika, eller bara njuta av det sköna söderläget i solen med en god bok inifrån biblioteket.

Folkets Plats Norra sidan av Amiralsgatan och änden på stationsområdet kantas av ett terrasserat kvadratiskt torg i söderläge som står som podium till ett nytt stadsdelsbibliotek till Rosengård/Amiralstaden. Torget är uppdelat i sex rektanglar i olika plan med lekplatser, en skulptur, en uteservering, en bassäng för barnen med två fontäner och en skatepool till de unga. Både östra och västra sidan av torget är tillgängliga för rullstolar och barnvagnar med en trottoar och en ramp som landar i vilplan på alla nivåerna. Också detta torg är tegelbelagt.

Skatepoolen på Folkets plats, framför bibliotekets uteservering

36.

Nivåskillnaderna löses med terrasser, ramper och trappor i vad som också blir torgyta

Ett nytt centrum Med Amiralstaden som ny stadsdel och Rosengårds station kommer Malmö att få en helt ny anslutningspunkt till Rosengård och den nya stadsdelen. Tätheten i området och den goda tillgängligheten till kollektivtrafik bör dra till sig olika verksamheter och med dessa kommer förhoppningsvis ett nytt levande centrum skapas ute i det som många ser som förorten idag. 37.

Stationen får upphöjda perronger som är öppna för insyn, men som dämpar tågens buller

Bantorget med sina oaser av grönska och öppna ytor för tex loppmarknad och torghandel

Fredrik Cewers, 12:e Mars 2014, Malmรถ