Trygg och säker
i Kristianstad i n f o r m at i o n f r å n b r o t t s - o c h d r o g f ö r e b y g g a n d e r å d e t t i l l a l l a h u s h å l l i k r i s t i a n s ta d s k o m m u n
Brotts- och drogförebyggande rådet i Kristianstad
Detta är Brå: Några få kan inte göra allt. Men med gemensamma ansträngningar kan många, som var och en gör lite, tillsammans göra stor skillnad. Brottsoch drogförebyggande rådet (Brå) Kristianstad är ett nätverk som arbetar tillsammans med en rad förvaltningar i Kristianstads kommun och Polismyndigheten. Det gemensamma målet med lokala Brå:s arbete är att Kristianstad ska vara en trygg och säker kommun att bo och leva i. Radovan Javurek, ordförande i Brå, Kristianstad.
• Rådet upprättar årligen en handlingsplan över det som är aktuellt att arbeta med.
En gemensam vision
• Rådet träffas en gång varje månad (juli och augusti undantagna)
Tillfällena då man som människa kan bli skrämd är idag många, både på vetenskapliga och ovetenskapliga grunder, i såväl globala som lokala katastrofscenarier. Källorna finns inom allt från kriminologi till kosmologi. Att hitta en solklar gräns mellan de faktiska hoten, vår fantasi eller det mänskliga bekräftelsebehovet är inte alltid lätt. Till råga på allt påverkas vi olika från person till person.
• Vid behov bjuder rådet in till storgruppsmöten med politiker, tjänstemän och allmänheten för att diskutera aktuella frågor.
För det mänskliga välbefinnandet spelar dock känslan av trygghet en avgörande roll. Inte för att just den känslan är så stark i sig, utan på grund av att upplevelsen av det motsatta – det vill säga känslan av otrygghet – har en psykologiskt nedbrytande inverkan. Otrygg tillvaro skapar rädsla, vilken begränsar den personliga friheten. Äldre som är rädda för väskryckare väljer att inte vistas ensamma på stan och definitivt inte när det är mörkt. Barn och ungdomar, rädda för mobbare, våndas när de ska gå till skolan. Människor som hanterar kontanta medel på sina arbetsplatser påverkas av rädslan att utsättas för rån. Listan över faktorer som skapar otrygghet, främst baserad på kriminalitet och missbruk, kan tyvärr göras lång. Efter valet 2010 tillträde jag posten som ordförande i Arbete och välfärdsnämnden. I uppdraget ingår bland annat att vara ordförande för Brotts- och drogförebyggande rådet; det lokala Brå. Redan från början lade jag märke till hur angelägna samtliga medlemmar i rådet var att tillsammans skapa en gemensam drivkraft för de förebyggande insatserna. Varje medlems huvudsakliga arbetsområde har trots allt sin tyngdpunkt i någon form av myndighetsutövning: Poliser bekämpar brott, skolan undervisar, socialtjänsten beviljar eller omhändertar, räddningstjänster räddar och släcker, kultur och fritid tar hand om både kropp och själ. Utrymmet utöver detta är därför inte stort för var och en. Tillsammans finns det dock goda möjligheter att gemensamt arbeta med förebyggande åtgärder.
Brotts- och drogförebyggande rådet drivs därför av en framtidsvision; där inga brott längre finns att bekämpa, inga ungdomar behöver omhändertas och inga bränder finns att släcka. I denna trygghetsbilaga i tidningen Kristianstad vill vi visa det som görs både inom det förebyggande arbetet och direkt för att du ska ha de allra bästa förutsättningarna att känna dig trygg i vår kommun.
Radovan Javurek (fp), ordförande Brotts- och drogförebyggande rådet i Kristianstad
2
trygg och säker i kristianstad
• Till mötena kan företrädare för olika verksamheter kallas in beroende på vad som står på agendan. • Rådet har regelbunden kontakt med kommunstyrelsens arbetsutskott.
• Rådet kan vara remissinstans på uppdrag av kommunstyrelsen. • Rådet bildar arbetsgrupper och bjuder in berörda för att arbeta med särskilda frågor. • Rådet samarbetar med andra grupper som arbetar med brotts- och drogförebyggande arbete. • Rådet bevakar brotts- och drogförebyggande forskning och metoder. • Rådets verksamhet redovisas i Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsberättelse och vid mötena med kommunstyrelsen.
Med den här bilagan vill vi visa vad Kristianstads kommun gör för att du som invånare ska kunna leva tryggt och säkert.
Innehåll 3 4 5 6 7 8
så jobbar brå. Ett organisationsövergripande nätverk – som genom samverkan mellan en rad aktörer – ska utveckla och inspirera det brotts- och drogförebyggande arbetet i kommunen. polisens arbete. Att ingripa innan något händer, det är målet för Polisens särskilda grupp Våld i offentlig miljö. För kontaktpoliserna är målet att skapa goda relationer med ungdomar. en trygg och säker stad.
Rörelsevakter, glesare buskage, ljusare gångstigar och upplysta toaletter är insatser som görs för att det ska kännas tryggare för invånarna att vistas i staden.
fältgruppen.
Utgångspunkten för Fältgruppens arbete är att fånga upp ungdomar, som riskerar att komma in i missbruk och kriminalitet. De knyter individuella kontakter och finns på fältet. förebyggande arbete.
Medling mellan gärningsperson och brottsutsatt. Vägledning för unga killar genom relation och dialog. Simulerad diskoteksbrand för 13-åringar. Ungdomarna är viktiga att nå tidigt. föreningar och fritid.
Föreningarna är många och utbudet av fritidsaktiviteter i Kristianstads kommun är stort. Intresset byggs upp redan i unga år. Här hittar du också kontakter och viktiga telefonnummer.
Bilagan ges ut av Kristianstads kommun i samarbete med Brotts- och drogförebyggande rådet i Kristianstad och delas ut till alla hushåll i kommunen. Ansvarig utgivare: Eva Mårtensson. Grafisk produktion: Christine Dahl, t&t information ab, Kristianstad. Redaktion: Alexandra Björkhem, Gerd Angrén och Thomas Jönsson. Bilder: Bo Ingvar Jönsson och Kristianstads kommun. Omslagsbild: Malin Månsson och Lavdim Rushiti från Fältgruppen möter ungdomar på stan. Upplaga: 44 000 ex. Papper: Grapho Crystal 60 g. Tryck: JMS Media Group, Malmö, oktober 2012. Tidningen kan laddas hem som pdf på www.kristianstad.se.
– Om alla gör sitt bästa blir det resultat! Alexandra Björkhem är samordnare för lokala Brå. Hennes uppgift är att tillsammans med andra utveckla det brottsförebyggande arbetet.
”Alla ska känna sig trygga” Kristianstads kommun – en trygg och säker stad att leva i. Det är målet med lokala Brå.
brå .
– Alla som har idéer om hur vi tillsammans kan arbeta för ökad trygghet är välkomna att höra av sig till oss, säger Alexandra Björkhem, Brå-samordnare. Brotts- och drogförebyggande rådet Kristianstad (Brå Kristianstad) är ett organisationsövergripande nätverk med representanter från Kristianstads kommun och polismyndigheten. Som ordföranden och viceordföranden sitter politiker från Arbete och välfärdsnämndens presidium. Från samma förvaltning kommer samordnaren för rådet. Rådets uppgift är att genom samverkan utveckla och inspirera det brotts- och drogförebyggande arbetet. I första hand är arbetet riktat mot barn och unga. – Vårt mål är att öka trygg-
heten i kommunen, och minska barns och ungdomars brottslighet och användning av alkohol och narkotika, säger Alexandra Björkhem. Sprida information Att öka tryggheten handlar bland annat om att sprida information om hur situationen i kommunen ser ut och informera kommuninvånarna om brottsförebyggande metoder.
Vi vill visa vad Kristianstads kommun gör för att invånarna ska kunna leva tryggt och säkert.
Det handlar också om att verka för att kommunala beslut genomsyras av ett brottförebyggande perspektiv, samt att genomföra kampanjer. För att minska brottsligheten bland barn och ungdomar hjäl-
per Brå skolorna med kunskap om förebyggande arbete och uppmuntrar till samverkan mellan myndigheter. Brå sprider även information om ungdomstrender till tonårsföräldrar, bland annat genom föreläsningar. När det gäller alkohol- och narkotikaanvändning undersöker Brå drogvanor, arbetar för minskad tillgänglighet och sprider information till dem som arbetar med ungdomar. Årets förebild Brå:s arbete bedrivs även tillsammans med aktörer utanför själva rådet. – Det är viktigt att ta vara på föreningarnas och de privata företagens resurser, säger Alexandra Björkhem. – Under några års tid har vi tillsammans med Lions Club Kristianstad delat ut priset ”Årets förebild” som ett sätt att uppmärksamma och lyfta fram personer som gör något bra för våra barn och unga.
Kampanjarbete Trygghetsvandringarna är ett annat exempel på hur Brå arbetar, liksom Säkerhetsmässan och kampanjen Varannan Vatten. – Den vänder sig till alkoholkonsumenter över 18 år. Utan pekpinnar vill vi uppmana dem att dricka på ett ansvarsfullt sätt. Vid festliga arrangemang har stånd med vattenservering satts upp. Genom att varva sin Representanter i Brå
öl eller sitt vin med vatten riskerar man inte att bli lika berusad. De som har tankar och idéer kring hur kommunen kan bli tryggare för våra barn och unga är välkomna att höra av sig till Brå. – Om vi alla gör vårt bästa ger det resultat. Med den här bilagan vill vi visa vad Kristianstads kommun gör för att invånarna ska kunna leva tryggt och säkert.
Ordföranden i Arbete och välfärdsnämnden Vice ordföranden i Arbete och välfärdsnämnden Brå-samordnare Drogförebyggande samordnare Närpolischef Verksamhetschef för Barn- och ungdomsverksamheten Enhetschef för Centrum för förebyggande arbete Representant för Räddningstjänsten/säkerhet Representanter för Barn- och utbildningsförvaltningen Representant för AB Kristianstadsbyggen Representant för C4 Teknik Representant för Kultur- och fritidsförvaltningen Representant för Kristianstads Fritidsgårdsforum (KFGF)
trygg och säker i kristianstad
3
Som kontaktpolis befinner sig Anna Malm ofta ute bland kommunens barn och unga. Hon stortrivs i rollen. – Jag känner att vi gör skillnad!
Närkontakt med polisen Anna Malm och Martin Thornell har koll på läget. De är kontaktpoliser, känner kommunens ungdomar och har ett nära samarbete med skolorna.
kontaktpolis .
Nyligen blev Anna Malm dessutom Skånes första kvinnliga MC-polis. Att köra MC underlättar för den som är kontaktpolis. – Det betyder mycket för framkomligheten. Vi kan ta oss fram där det är otillgängligt och vi kan ta oss fram snabbare. Det är också lättare att få kontakt med ungdomar när vi kan köra upp och stanna bredvid dem. Skapar kontakter Arbetet som kontaktpolis är flexibelt och varierande. Dels handlar det om att skapa kontakter med barn och ungdomar, dels om att använda alla de kontaktytor som redan finns. Anna Malm och Martin Thornell samarbetar med många delar av samhället och bidrar med sina kunskaper i olika sammanhang. På Säkerhetsmässan för ungdomar höll de i en av stationerna.
4
De fanns också på plats på Näsbys kulturdag. Ofta åker de ut till kommunens olika bostadsområden för att prata med ungdomarna som bor där.
En flicka sa till mig: ”Du är polis, men du är vanlig också.” Det tyckte jag var ett gott betyg.
– Får vi veta att det börjat bli stökigt någonstans lägger vi extra tid på att vara där. Men vi åker också ut bara för att vara där ungdomarna är. Vi vill skapa relationer, få igång samtal och diskussioner, och bidra med nya infallsvinklar. Spindelnätverk i skolan Kontaktpoliserna är även regelbundna besökare på skolorna. Där deltar de i Spindelgrupperna, ett samarbete mellan skola, fältgrupp, fritidsgårdar och polis. – Vi får veta hur läget är
trygg och säker i kristianstad
kring den aktuella skolan. Det kan handla om att det är många som börjat köra moped, att det hålls stora fester eller blivit något tillhåll. Vi har polisperspektivet och hjälper till med kontakter om det planeras åtgärder. – Efter att ha träffat Spindelgruppen brukar vi dröja oss kvar för att prata med eleverna. Inte bara polis Kontaktpoliserna arbetar förebyggande. – Vi bedriver inte uppsökande verksamhet, men är tillgängliga, säger Anna Malm. Ibland ombeds de komma ut och informera. – Då vill vi att vårt besök sätts in i ett sammanhang, med både förberedelser och uppföljning. Anna Malm stortrivs med sitt arbete och tycker det är en förmån att få vara kontaktpolis. – En flicka sa till mig ”Du är polis, men du är vanlig också” – det tyckte jag var ett gott betyg. – Jag känner att vi gör skillnad!
Att vara på rätt plats, vid rätt tid för att ingripa innan något händer. Det är målet med Polisens särskilda grupp Våld i offentlig miljö.
våld i offentlig miljö .
Gruppens arbete riktar sig mot våldsbrott utomhus, och speciellt mot platser där det finns risk att bråk uppstår, allt för att minska antalet misshandelsfall. – En misshandel kostar samhället i snitt 170 000 kronor. Därtill kommer det personliga lidandet. Vi vill kunna agera tidigt för att få ner misshandelsfallen. Alla ska kunna känna sig trygga och ha en trevlig utekväll, säger Josefin Fogelström, en av de fem poliser som ingår i gruppen.
Synlighet skapar trygghet Därför inriktar sig gruppen på att redan tidigt under kvällen omhänderta berusade, stökiga och aggressiva personer. Sambandet mellan berusning och bråk på stan är tydligt. – Många omhändertaganden en lördagskväll behöver
alltså inte betyda att det varit ovanligt stökigt. Snarare att vi gjort vårt jobb. Att vara synliga är en annan viktig del av gruppens arbete. Vetskapen om att polisen rör sig i närheten skapar trygghet. Josefine Fogelström och hennes kollegor bär gula västar. Bilarna parkeras där de syns väl och sedan rör sig gruppen till fots på gator, torg och även inne på krogarna. Hela polisområde nordöstra Skåne ingår i arbetsområdet. – Vi försöker vara flexibla och arbetar alltid utifrån en plan: var, vad och när något kan hända och om det är vissa individer vi vill ha fokus på. Följer ärendet hela vägen Gruppen arbetar varannan helg. Efter ett avslutat helgpass utreder de själva de ärenden som uppkommit under helgen. – Det är en bra kombination med både utredning och tjänst ute bland folk. Det innebär också att vi får följa ett ärende hela vägen från start till rättegång. Det är tillfredställande.
En trygg och säker stad
Stadsträdgårdsmästare Daniel Ottosson har velat göra Tivoliparken till en attraktiv plats. Ju fler besökare, desto tryggare blir upplevelsen.
En attraktiv park får många besökare, vilket i sin tur ökar upplevelsen av trygghet. Det är en av anledningarna till Tivoliparkens ansiktslyftning.
trygghetsvandring .
Peter Zerpe är säkerhetschef. Tack vare kommunens riskhanteringsbudget har det förebyggande arbetet kommit långt.
Förebygga är nyckelordet i arbetet med att göra Kristianstad till en trygg och säker stad.
säker stad .
– Vi ligger långt framme, mycket tack vare vår riskhanteringsbudget som gett oss möjlighet till åtgärder, säger Peter Zerpe, kommunens säkerhetschef. Sedan riskhanteringsbudgeten infördes har 36 miljoner kronor investerats i skydd och säkerhet för kommunen. Investeringarna gäller dels åtgärder för att skydda kommunal egendom, till exempel fastigheter, dels åtgärder som tryggar fortsatt utövning av verksamheter om något skulle hända. Kameraövervakning, belysning, rörelsevakter och ljud störningsutrustning är delar i det förebyggande arbetet mot bränder och skadegörelse.
– Belysning kommer alltid i första hand. Ljus hjälper mycket, säger Peter Zerpe. Att undvika buskage, upplag och cointainrar nära husväggar fungerar också förebyggande.
Att förebygga är en del, att snabbt kunna stoppa och minska skador är en annan.
För tre år sedan började man även använda sig av jinglar i radio och kampanjfilmer på bio. Peter Zerpe tror att det gett resultat. Skadegörelsen i kommunen har nämligen halverats under samma tid. Att förebygga är en del, att snabbt kunna stoppa och minska skadorna om något händer
vara en upplevelsemiljö, med läkande kraft och stimulans för sinnena året om, säger stadsträdgårdsmästare Daniel Ottosson. – Ju fler människor som rör sig i parken, desto tryggare känns det att vara där.
är en annan. Här spelar larm och utrymningsvägar en viktig roll, men även övervakning. – Alla bränder har varit små från början. En värmekamera märker av en brand direkt. Det räcker med lågan från en cigarrettändare för att det tydligt ska synas. Ytan på de kommunala fastigheterna uppgår till 500 000 kvadratmeter. Ungefär hälften utgörs av skolor. Skolorna har ett nära samarbete med kommunens tekniska förvaltning C4 Teknik när det gäller att åtgärda mörka skolgårdar, gångar och cykelvägar, eller annat som upplevs som problem. Arbetet med att förbättra miljön i och utanför kommunens fastigheter pågår ständigt. Tips och synpunkter kan lämnas till C4 Teknik.
Efter fjolårets trygghetsvandring i Tivoliparken har mycket förändrats. Växtlighet har glesats ur, häckar beskurits och somliga buskage tagits bort, allt för att skapa öppnare ytor. Belysningen har setts över, klotter tvättats bort, och mörka platser har minimerats.
Öppna gångstigar Gångtunneln under Västra Boulevarden har stängts och sikten blivit fri från Fornstugan ner mot Helgeå. Man har också tagit fasta på hur folk väljer att röra sig och öppnat gångstigar på genvägar. Dessutom har Tivoliparken fått en ny lekplats, nya toaletter och en ny stor Hälsoträdgård med möjlighet till odling. – Tivoliparken ska vara en mötesplats för människor i alla åldrar med olika behov. Det ska
Trygghetsvandring Förändringarna är ett resultat av de åtgärder som föreslogs efter trygghetsvandringen. Vandringen arrangerades av Brå och genomfördes med Bråsamordnare och representanter från kommunala förvaltningar och andra verksamheter. Även kommuninvånare i olika åldrar deltog. Vandringen genomfördes vid olika tillfällen, både i mörker och dagsljus och hänsyn togs även till polisens brottsstatistik. De flesta förändringarna i Tivoliparken har gjorts i den norra delen som har flest besökare. Med de nya flerbostadshus som byggs vid den södra delen av parken kan man förvänta sig att det så småningom blir mer rörelse även där.
Krogar mot knark och Antidoping Kristianstad. Det är två exempel på nätverk som jobbar förebyggande mot droger.
synsrond. När de tre delarna är genomförda blir krogen certifierad. Utbildningen ska göra det lättare för personalen att upptäcka påverkade personer och agera vid misstanke. Skyddsronden hjälper till att identifiera ställen där narkotika kan gömmas undan eller platser där kroggäster kan använda narkotika. Genom att satsa på belysning i entréer, åtgärda toaletter och
minska möjligheten till gömställen försvåras användningen. Antidopning Kristianstad är ett samarbete med kommunens träningsanläggningar. Nätverket arbetar aktivt för nolltolerans mot dopning, bland annat genom utbildning av personal och utbyte av information och kunskap. Varje träningsanläggning har också en egen policy för hur man agerar vid misstanke om dopning.
Krogar mot knark och antidoping på gym nätverk .
Drogförebyggande samordnare Maria Asklund och Grands barchef Mattias Berglund samarbetar i Krogar mot Knark.
Krogar mot knark drivs i samarbete med Polisen och krögare i syfte att försvåra och förhindra användning av narkotika på krogen. Arbetet görs i tre steg: krogpersonalen utbildas, krogen skriver en policy och därefter gör polisen en fysisk till-
trygg och säker i kristianstad
5
drogförebyggande
Nätverk jobbar mot droger Kartlägga, sprida kunskap och ge föräldrar redskap att stå emot. Det är några av delarna i arbetet med att minska ung domars användning av droger. Maria Asklund är kommunens drogförebyggande samordnare. – Jag samarbetar med en rad olika aktörer, bygger nätverk och fungerar lite som spindeln i nätet, säger hon. Polis och fritidsgårdar är några exempel på samarbetspartner. Skolorna en annan. Tillsammans med fältsekreterarna besöker hon skolorna, föreläser om drogsituationen i kommunen och hjälper lärarna med material och metoder till den drogförebyggande undervisningen. – Jag erbjuder även lärarna fortbildning. En av utgångspunkterna för Maria Asklunds arbete är att kartlägga ungdomars drogvanor. Hon ser till att undersökningar genomförs, och planerar sedan sitt arbete utifrån resultatet. Det är också Maria Asklund som plockar ner nationella kampanjer på lokal nivå. Ett exempel är ”Tänk om” som syftar till att minska langning och skjuta upp alkoholdebuten. Kampanjen vill göra föräldrar bättre rustade att stå emot i diskussioner kring alkohol med sina barn. Till stöd för tonårsföräldrar finns också Nätverket FF – För föräldrar – med en gratis föreläsningsserie på aktuella teman. FF ger stöd i gränssättning, föräldraroll och betonar vikten av föräldrars engagemang, även när tonåringar ger sken av att motsatsen gäller. fotnot . I Kristianstads kommun
finns 12 fritidsgårdar. De drivs i föreningsform av Kristianstads Fritidsgårdsforum med hjälp av bidrag från Kultur- och fritidsförvaltningen. Fritidsgårdarna erbjuder alla ungdomar mellan tio och 18 år meningsfull och drogfri fritid. Tänk om: www.tänkom.nu. FF – För Föräldrar: www.kristianstad. se under fliken Stöd & Rådgivning, Hjälp till dig som är ungdom eller förälder.
6
På kvällar och helger rör sig fältgruppens Lavdim Rushiti och Malin Månsson ute på stan. De söker upp de platser som ungdomarna finns på.
Viktigt att synas på fältet Om ungdomar som riskerar att gå in i missbruk och kriminalitet fångas upp tidigt, finns möjlighet att vända utvecklingen. Det är utgångspunkten för Fältgruppens arbete.
fältgruppen .
Fältarbete har bedrivits i Kristianstad sedan början på 1970-talet. Under åren har arbetet utvecklats, och även om det är svårt att mäta resultatet av förebyggande insatser är enhetschef Margareta Melin övertygad om att fältarna behövs. Hon vet att lidande sparas. – Vi får mycket feedback från föräldrar och ungdomar.
Arbete på flera nivåer Fältsekreterarna arbetar på tre olika nivåer. Den första och kanske mest välbekanta är på samhällsnivå och riktar sig mot generella grupper. Det handlar dels om traditionellt fältarbete, men också om att informera på skolor, föräldramöten eller i liknande sammanhang. – På kvällar och helger, och vid stora arrangemang rör vi oss ute på stan. Då pratar vi med ungdomar och hjälper till
trygg och säker i kristianstad
Margareta Melin, enhetschef för CFFA. Hon vet att fältarna behövs.
om någon far illa. Om någon under 18 år inte kan ta hand om sig själv ser vi till att denne kommer hem till föräldrarna. Målet är att föräldrarna ska få reda på vad som hänt och kunna ta tag i det. Vi hör alltid av oss igen en vecka senare för att höra hur det gått.
Grupparbete Arbete på gruppnivå handlar om insatser som riktas mot ungdomar i riskzonen och gäller ofta ett specifikt problem, till exempel en grupp som hänger på ett mindre lämpligt ställe. – Då söker vi upp dem och försöker vi få dem att börja göra något annat. Vi har också
haft ”sluta röka-grupper” och kill- och tjejgrupper, men även föräldragrupper där vi använder en särskild metod för att arbeta med föräldrar som har problem med sina barn. En annan viktig del i fältarbetet är individuella kontakter med ungdomar och deras föräldrar. Det kan antingen vara ungdomar som själva tagit kontakt eller ungdomar som fältsekreterarna stött på i något sammanhang.
Vårt arbete handlar om att bygga relationer.
– Vi ska utgå från individen, anpassa oss, vara flexibla och skräddarsy lösningar. Alla är ju olika, säger Margareta Melin.
Föräldrarna viktiga Förhandsbedömning är ytterligare en del i arbetet. När fältsekreterarna får vetskap om en ung person som är misstänkt för brott och som tidigare inte är känd av socialtjänsten görs en förhandsbedömning – ”det är den enda myndighetsutövning som vi har här”. Det inne-
Lavdim Rushiti och Malin Månsson är beredda att hjälpa till om någon far illa.
bär att den unga med förälder kallas till möte. – Vi gör en liten utredning för att se om det behövs fler insatser. De flesta fallen kan avskrivas. – Föräldrarna är jätteviktiga i sammanhanget. De är alltid med i vårt arbete när det gäller någon som är under 18 år. Fältsekreterarna uppmärksammar också om det är unga som ofta återkommer i brott, och kan plocka upp individuella kontakter även där.
Unga deltar i säkerhetsarbetet
Anlagda bränder var temat för senaste Säkerhetsmässan. En simulerad diskoteksbrand, med inbjudna sjundeklassare, arrangerades i Räddningstjänstens lokaler. säkerhetsmässa . Konsekvenser av anlagda bränder var temat på den senaste Säkerhetsmässan.
Under två dagar besökte alla sjundeklassare Räddningstjänsten för att få information om lag och rätt, trafik och försäkringar. De fick dessutom uppleva en simulerad diskoteksbrand. Obligatoriskt deltagande Säkerhetsmässan arrangeras av Kristianstads kommun och lokala Brå, med säkerhetschef Peter Zerpe som samordnan-
Vi vill fånga upp ungdomarna innan vissa av dem börjar ägna sig åt skadegörelse eller annan brottslighet.
de och drivande kraft. Under två dagar får alla sjundeklassare varsin halvdag på Räddningstjänstens område. Totalt handlar det om utbildning av cirka 850 elever. Deltagandet sker på skoltid och är obligatoriskt. – Vi vill fånga upp ungdo-
– Trettonåringarna står inför vägval i livet och är mottagliga för budskapen, säger säkerhetschef Peter Zerpe.
Kontaktpoliserna Anna Malm och Martin Thornell fångade elevernas uppmärksamhet på mässan.
marna innan vissa av dem börjar ägna sig åt skadegörelse, olaglig mopedkörning eller annan brottslighet. Vi tror att 13-åringar är rätt målgrupp. De är i en ålder då de står inför vägval i livet och är mottagliga för budskapet, säger Peter Zerpe. – Vi vill också göra dem medvetna om olika risker och hur de kan agera i utsatta situationer. Säkerhetsmässan anpassar sitt budskap efter den aktuella situationen i kommunen. Tidigare år har temat varit säkerhet på bangårdar och järnväg. I år
var det konsekvenser av anlagda bränder: från papperskorgar till att hela skolor brinner ner. En simulerad diskoteksbrand med utrymningsövning stod på programmet.
Trafiksäkerhet Övriga ämnen som togs upp på mässan var trafiksäkerhet i samband med cykel- och mopedkörning, samt lag och rätt med information om närpolisens arbete, konsekvenser av skadegörelse, snatteri och annan form av kriminalitet och riskbeteende.
Din Bror vägleder unga killar genom relation och dialog
Brottsutsatta kan få möjlighet att bearbeta genom medling
din bror . Lyssna utan att döma. Vägleda och reflektera för att sedan gå vidare. Så kan Din Bror sammanfattas.
medling . Gärningspersonen får möjlighet att visa god vilja. Den brottsutsatte får chans att bearbeta. Det är syftet med medling när unga har begått brott.
Din Bror är en verksamhet som riktas till unga killar. Syftet är att öppna för förståelse genom att skapa relation och dialog. Verksamheten drivs av Driton Rama och Genc Uka som håller i samtalsgrupper på skoltid med ungdomar både från traditionella kulturer och modern svensk kultur. Utgångspunkten är ett mansideal som riskerar att leda till utanförskap. Med samtalsgrupperna vill de bredda mansrollen, och bana väg för trygghet, empati och självständighet.
– Vi säger hellre främja än förebygga. Vi vill stärka och underlätta så att risken för utanförskap minskar. Det handlar om att skapa mening så att var och en kan hitta sin väg, säger Driton Rama. – Vi pratar inte om rätt och fel utan om att ta del av varandra, kombinera de goda bitarna och hitta sin inre röst och sin potential, säger Genc Uca. De båda håller i sju grupper. Sex av dem på gymnasieskolan, en med åttondeklassare. – Vi träffar unga killar som är på väg att hitta sin identitet. Det är ett förebyggande arbete som riktar sig till alla, inte specifikt till dem som har problem. Din Bror finns hos Centrum för förebyggande arbete.
Medling är ett frivilligt möte mellan brottsutsatt och gärningsperson. Syftet är att ge parterna möjlighet att prata med varandra och nå ett avslut. För gärningspersonen kan medling vara ett sätt att ta ansvar för det som hänt och visa vilja att ställa saker till rätta, be om ursäkt och förklara hur situationen uppkom. För den brottsutsatte kan medling ge möjlighet att berätta hur situationen upplevts, vilka konsekvenserna blivit,
ställa frågor till gärningspersonen, få förståelse för det som hänt och på så vis kunna bearbeta händelsen. Medling kan användas vid olika typer av brott: rån, skadegörelse, misshandel. Vanligast är medling efter snatteri. Medling är ett samarbete mellan kommunen och Polisen. I Kristianstad bedrivs medling hos Centrum för förebyggande arbete, CFFA. Medlaren är en utbildad och neutral person. Medling är aktuellt när en person som är misstänkt har erkänt brott. Polisen eller socialtjänsten frågar om medlaren får ta kontakt, och efter ett första möte med medlaren tar den misstänkte gärningspersonen ställning till att medverka eller inte. Därefter tillfrågas den brottsutsatte.
Centrum för förebyggande arbete, CFFA, är en del av Arbete och välfärdsförvaltningen. Fältgruppen, medlare, Din Bror, coach, trygghetsfältare, drogförebyggande samordnare, Brå-samordnare och UNT (projekt) ingår i CFFA.
trygg och säker i kristianstad
7
Många valmöjligheter för unga på fritiden och i föreningslivet föreningar . Policy mot droger är en av delarna i Säker & Trygg förening. Trafiksäkerhet en annan.
Gillar du idrott eller kanske någon annan aktivitet? Föreningarna i Kristianstads kommun erbjuder många valmöjligheter. Kultur & Fritid arbetar för ett rikt föreningsliv där många deltar. Förutom de ideella föreningarnas verksamhet, som förvaltningen ger bidrag till, genomförs även en del riktade insatser. En sådan är Aktivitetschansen som anordnas för fjärde året i Tollarp och Degeberga med omnejd. Här får barn i årskurs ett och två prova på olika föreningsaktiviteter under höst- och vårterminen. – Föreningarna får chans att visa upp sig och locka deltagare, och barnen får möjlighet att hitta någon aktivitet som de annars kanske aldrig haft en tanke på att de skulle vilja ägna sig åt, säger fritidsintendent Peter Isacson. C4-lägret är en annan riktad insats. Under några veckor på sommaren får elever i årskurs 3–7 möjlighet att testa en rad olika idrotter. Lägret hade i år över 600 deltagare och är mycket uppskattat. På sportlovet sätts också ett program ihop där olika föreningar medverkar och bjuder in barn och ungdomar till sin verksamhet. Bouldering, klippblocksklättring, på Kjugekull är en populär fritidsaktivitet.
till logotypen ”Säker & Trygg förening”. – Vi har valt att arbeta med morötter istället för att bara ålägga föreningarna att utföra de här uppgifterna, säger föreningskonsulent Lars Jennfors. – Vår förhoppning är att det i förlängningen leder till att för-
eningarna får en fördel vid kontakt med företag kring sponsring och även vid rekrytering av nya medlemmar, fortsätter han. Genom arbetet hoppas man också att föreningarna får tydligare ansvarsområden och rutiner.
– Att vara med i en förening ger meningsfull och rolig sysselsättning. Det handlar också om social gemenskap och att lära sig demokratiska arbetssätt. Organiserade fritidsaktiviteter är en viktig skyddsfaktor när det gäller drogmissbruk och kriminalitet. Forskning visar att barn och ungdomar som sysselsätter sig i organiserade aktiviteter på fritiden löper mindre risk att konsumera droger. Föreningar och fritidsgårdar har därmed ett stort ansvar i det förebyggande arbetet, och det är bland annat därför Kultur & Fritid erbjuder föreningar att arbeta med certifieringsmodellen Säker & Trygg förening, där en policy mot alkohol och andra droger är en del.
Kontaktpersoner och viktiga telefonnummer: Brå-samordnare Alexandra Björkhem
0733–13 95 30
Vik. Brå-samordnare och medlare Joakim Thuresson
0733–13 95 31
Ordförande Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) Radovan Javurek
044–13 62 02
Vice ordförande Brå Katarina Honoré
044–13 59 85
Enhetschef Centrum för förebyggande arbete, CFFA Margareta Melin
0733–13 95 33
Drogförebyggande samordnare, Kristianstads kommun Maria Asklund
0733–13 55 90
Ordförande Kristianstads fritidsgårdsforum, KFGF Tord Johnsson
0709–29 71 53
Verksamhetsansvarig Kristianstads fritidsgårdsforum, KFGF Margareta Osiecka
0733–37 08 01
Samordnare bosociala frågor, AB Kristianstadsbyggen, ABK Roland Prommersberger
044–780 32 00
Fritidsintendent, Kristianstads kommun Peter Isacson
044–13 58 16
Föreningskonsulent, Kristianstads kommun Lars Jennfors
044–13 54 09
Säkerhetschef och beredskapssamordnare, Kristianstads kommun Peter Zerpe
044/0733–13 50 15
Teknikservice, C4 Teknik, tar emot felanmälan, men också synpunkter och förslag på förbättringar när det gäller utomhusmiljön och kommunala fastigheter.
044–13 44 44
Räddningstjänsten arbetar med att identifiera risker, förebygga att risk utvecklas till skada för människor, egendom och miljö och begränsa skadeverkningar. Räddningstjänsten utvecklar också metoder, kompetenser och samarbete inom Skåne Nordost, Skåne län och med Region Skåne. Räddningstjänstens larmcentral är bemannad dygnet runt. Om man känner sig oroad för eller uppmärksammar pågående förstörelse uppmanar Räddningstjänsten att kontakta Larmcentralen.
kristianstad.se/raddning 200 400
Polisen kan även kontaktas vid allvarligare störningar. Mer information om polisens arbete finns på deras hemsida.
114 14 polisen.se
SOS Alarm vid akuta situationer – larmar ambulans, Räddningstjänst, Polis, Räddning till sjöss, fjälls och flyg, Giftinformation och Jourhavande läkare m.m.
112
Sjukvårdsupplysningen
1177
www.dinsakerhet.se är en webbplats om risker och säkerhet som riktar sig till dig som privatperson. Den drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB och ger tips på hur du själv kan förebygga olyckor och skador i hem- och fritidsmiljö. Webbplatsen ger dig också redskap för att kunna agera på rätt sätt när olyckan eller krisen är framme.
dinsakerhet.se
Tips och goda råd! I dagens snabba informationsflöde är det bra att tänka efter vilka uppgifter man lämnar ut och vem som kan se. • Undvik att skriva på Facebook och Twitter att du är bortrest. • Publicera semesterbilder på Facebook först när du har kommit hem. • I stället för att på Facebook skriva ”På väg till sommarstället för en mysig helg” skriv i stället på söndagskvällen ”Hemma igen efter en mysig helg på landet”. • Undvik att använda telefontjänster som talar om var du är. Bland annat så kallat geotaggning. • Kontrollera dina sekretessinställningar på Facebook. Se till att endast dina vänner har tillgång till din information. • Stäng av möjligheten för andra att geotagga dig på Facebook. • Tänk på att vem som helst ser ditt Twitterflöde. • Har du också hemadressen inprogrammerad i din GPS? Den som blir gladast är tjuven. Medan du är helt ovetande använder tjuvarna din GPS för att hitta hem till dig, och eftersom bilen inte är hemma är chansen god att huset är tomt • Ha alltid säkerhetskoden aktiverad i din smartphone. Det är inte bara din e-post och sociala medier som riskerar att kapas – obehöriga kan få tillgång till information länkad till din arbetsplats och bankkonton som är kopplade till telefonen.
www.totinformation.com
Med Säker & Trygg förening vill kommunens kultur- och fritidsförvaltning stimulera föreningar att arbeta för trygghet och säkerhet, och erbjuda dem hjälp och stöd. Satsningen riktas till föreningar med verksamhet för barn och ungdomar, och innebär en kvalitetsmärkning. De föreningar som genomgår kvalitetsmärkningens sju olika områden, och uppfyller kraven, certifieras som en Säker & Trygg förening. Det krävs bland annat att föreningen tar fram två policyer: en kring droger, alkohol, narkotika och tobak (Anti-dant), och en kring trafiksäkerhet. Ytterligare områden är bland annat försäkringar, säkerhet vid anläggningen och beredskap vid olycksfall och kriser. Året efter certifieringen får föreningen 10 000 kronor extra i stimulansbidrag, samt tillgång
Fritidsaktiviteter och föreningsliv