Utveckling Jobb & Fritid ......................................... 22–23

utveckling

Nanotvätt sparar miljoner i underhåll

nanotekniken kan bland annat användas på rastplatser för att lättare hålla dem rena. Här ett nanobehandlat

träbord vid mora stenar på e4:an strax söder om uppsala. Foto: MAGNUS RANGNITT

Vind, regn och nano är det enda som behövs. Nu ska vägskyltar, kantstolpar och rastplatser hållas rena med hjälp av rykande färsk ”nygammal” teknik.

Ulf Påhlsson var först skeptisk när han kom i kontakt med begreppet nanoteknik för lite drygt två år sedan. Men efter en fullständig presentation tyckte han att det var alldeles för intressant för att inte prova. Nu är han med och driver flera försök runtom i landet. I ett av dem behandlas kantstolpar längs de stora vägarna med nanoteknik. – För sex år sedan bestämde man att försöka spara in 18–19 miljoner om året på att bara tvätta kantstolparna en gång om året i stället för en gång i veckan. Tvättningen görs i juni och resten av året är de väldigt smutsiga. Ofta syns inte reflexen på vintern när de ska synas som mest, säger Ulf Påhlsson.

nanovätskan som Vägverket

använder är uppbyggd av kiseldioxid. Kiselföreningar finns i 90 procent av jordskorpan och är ett vanligt förekommande material. För att få fram nanovätskan maler man kisel för att därefter bygga upp det applicerbara materialet, som förenklat beskrivet

nanoteknik

Sedan ett år tillbaka driver Vägverket flera försök med att underhålla med hjälp av nanoteknik. På rastplaster, vägmärken, kantstolpar och bullerplank appliceras kiseldioxidvätska. Eftersom användning av nanoteknik är i sin linda pågår forskning både i Sverige och inom EU. Den forskning som har gjorts hittills på olika cellkulturer visar att den kiseldioxidnano som Vägverket använder är ofarlig till skillnad från kolnanorör och silvernano. Ett samarbete med Högskolan i Dalarna har upprättats för att slitage och materialets påverkan på olika ytor ska undersökas. består av mycket små strån. – Tänk dig en lotusblomma eller pelargon. På samma sätt som vattnet inte kan tränga ner i blomman, på samma sätt förseglas ytan där man sprayar nanovätskan och det blir oerhört mycket enklare att tvätta rent. Man behöver bara spola med vatten.

även på ett flertal rastplatser har försök gjorts med nanoteknik. Resultaten är så goda att Vägverket nu går ut med rekommendationer om att samtliga rastplatser i landet borde behandlas med tekniken. Även vägmärken och bullerplank behandlas nu med nanoteknik. Eftersom smutsen inte får fäste hålls det rent längs vägarna med endast vinden och regnets hjälp. – Kollegor kommer spontant och berättar att de märker stor skillnad på de platser där vi har behandlat med nano, säger Ulf Påhlsson.

i norska björkvikatunneln sätts ett nytt brandsäkert material upp i tunneln. Det nya isoleringsmaterialet ser till att temperaturen vid en eventuell brand ökar långsamt, vilket ska hindra en explosiv

utveckling av branden. Foto: HÅKON AURLIEN

Brandsäkrare vägtunnlar i Norge

NORGE. Nytt brandsäkert material i vägtunn-

lar testas i Norge. Materialet tas nu i bruk för första gången i Björkvikatunneln.

Det värsta som kan hända i en vägtunnel ur brandperspektiv, är en tankbilsbrand där 40 000 liter bensin brinner. Hettan närmast brandhärden uppges kunna bli 1 300 grader. Den värmen kan få oskyddad betong att i det närmaste explodera och stålarmeringen i tunnelväggarna att tappa styrka och bärkraft.

I Norge finns många vägtunnlar och i bland annat Follotunneln har 50 betongelement behövt bytas ut efter en fordonsbrand där lasten var plast och papper. En liknande reparation i Björkvikatunneln, en betongtunnel nedgrävd under botten av Oslo hamn, uppges inte vara möjlig att utföra. Här vill man i stället skydda tunneln med det nya isoleringsmaterialet. Det beskrivs vara ett 3,6 centimeter tjockt cementbaserat material och har utvecklats i Italien, produceras av en fransk firma och monteras av ett rumänskt företag. Allt omgivet av ett industriellt hemlighetsmakeri.

försök visar att vid en brand i två timmar kommer temperaturen aldrig över 380 grader bakom isoleringen och temperaturökningen sker långsamt, vilket hindrar explosiva avskalningar, beskriver Claus Larsen, som svarat för test av fem olika isoleringsmaterial, utfört via stränga brandtester. 50 000 kvadratmeter vägg- och takplattor ska skyddas med metoden där även 13 centimeter tjocka betongplattor med en vit keramisk överyta ska monteras. Plattorna uppges bli enkla att rengöra och kan lätt bytas vid en eventuell påkörning eller brand.

från svenskt håll uppger Thomas Dalmalm, Vägverket, Stockholm, att det pågår forskning och debatt kring att försöka lösa dessa tunnelproblem även i Sverige och i samarbete med andra länder. – Forskningsmässigt är detta inget unikt, men allt nytt är intressant, det handlar mycket om att hitta ett både säkert och kostnadseffektivt sätt att bygga tunnlar. Har norska vägverket presenterat den nya metoden är det säkert intressant.

KÄLLA: Uppgifterna är hämtade ur tidningen Vegen og vi, som ges ut av Statens vegvesen i Norge. JAN GUSTAVSSON

jobb & fritid Tipsa redaktionen: vagverkstidningen@vv.se.

marianne pagler vid en av sina tre avmålade tavlor, Farlig kurva. i bakgrunden Varning för barn.

Foto: KERSTIN ERICSSON

Marianne ser konsten i förfallna vägmärken

NÄTTRABy. Många som jobbat med

innehållet i Vintergatan och Sommarvägen känner till att Marianne Pagler gjorde kartorna till tidningarna under flera år. Men Marianne är även konstnär och har ett förflutet inom Vägverket. Tre akvareller med vägmärken visar att känslan för Vägverket finns kvar.

Det var Mariannes man Sven, som är brevbärare och tillika konstnär, som fick syn på det förfallna vägmärket Farlig kurva. – det var väldigt väderbitet. Jag tänkte först måla av det själv, men frågade Marianne om inte hon ville. Det var mer hennes stil. – Vägmärket fanns på vägen till Sjuhalla utanför Nättraby där vi bor, säger Marianne. Nu har de tagit bort det. De andra märkena letade jag upp själv. Det är bättre att ha en serie än en enstaka bild, tycker jag. Jag har kallat tavlorna Nedbrytningens färgspektrum.

Marianne började på Vägförvaltningen i Blekinge 1965 som praktikant och sedan kartritare. Vid omorganisationen 1992 kom hon till Vägverket Konsult i Karlskrona. Där fick hon sin första Macintosh och började jobba med layout till broschyrer och utställningar, ett arbete som hon trivdes gott med. Till dessa gjorde hon även illustrationer varav många i akvarell.

1996 lades kontoret ner och Marianne startade då ett eget företag, Kreativ Design.

Ny inredning lyfte cafeteria

inger Hjort i trivs i den nyinredda cafeterian i Jönköping.

Foto: KERSTIN ERICSSON

JÖNKÖPING. Lagom till att alla

medarbetare på regionkontoret i Jönköping kom tillbaka efter semestern hade cafeterian fått ny fräschör. Med nytt möblemang i svart och vitt och med ny belysning har caféet nu blivit mycket ljusare.

Under våren togs det ett beslut att cafeterian behövde genomgå en renovering, både när det gällde golv, väggar och inredning.

En grupp av möbelintresserade medarbetare fick därför chansen att ta fram ett förslag på hur den nya cafeterian skulle kunna se ut. Inger Hjort är en av dem.

– Vi har försökt att skapa en trivsam och modern atmosfär och med den positiva respons som vi fått, känns det jättebra, säger Inger. Som en del i Vägverkets friskvårdssatsning kommer vi även att inreda ett mindre gym på samma våningsplan, berättar Inger.

JENNy APPELGREN

74 tjejer sprang för Vägverket

STOCKHOLM. Den 30 augusti gick

startskottet för tjejmilens 26 000 deltagare.

Söndagens väder var gynnsamt för löpning, solen sken och det fläktade skönt utefter den natursköna slingan på Djurgården. Från Vägverkets FF deltog 74 tjejer från hela landet. Mest uppslutning var det från Region Norr som hade ett 25-tal anmälda.

Gun-Britt Mariedahl från Region Norr hade den snabbaste tiden av alla vägverkstjejer med 47 minuter och 34 sekunder. Med den tiden kom hon på 404:e plats. Hela tjejmilen vanns av Isabellah Andersson från Hässelby på tiden 33 minuter och 49 sekunder.

Vad tyckte du om årets tjejmil?

elisabeth Jonsson, Åsa Åström och michaela mau Fritidsföreningen i region norr:

– Både arrangemanget och vädret var bra. Vi brukar kombinera tjejmilen med att göra något kul i Stockholm. I går åkte vi ut till Fjäderholmarna.

Jeanette asplund, Fritidsföreningen i Härnösand, sprang tjejmilen för första gången:

– Det var kul. Vilken stämning och vilket omhändertagande från VVFF. Jag kommer absolut att springa nästa år.

Tjänstemobilen får nu också användas privat.

Foto: TRONS

Jobbmobil även för privat bruk

Som anställd kan du numera använda din tjänstemobil privat utan kostnad och utan förmånsbeskattning, enligt beslut av Skatteverket. Det är möjligt eftersom Vägverket har ett avtal om fast prissättning för Nationell mobil-anknytning till Vägverkets växel.

Du får alltså ringa privatsamtal och skicka sms inom Sverige, men i begränsad omfattning. Däremot får du inte till exempel beställa ringsignaler, delta i omröstningar eller ladda ned spel. Vägverket har rätt att granska hur du använder din tjänstemobil. Mer om privat användning av tjänstemobilen hittar du på Infarten under Arbetsstöd.

Så här mysigt kunde man ha det på kvällarna i bokenäs. några Härnösandsfamiljer äter middag

tillsammans i kvällssolen. Foto: LENA SÖDERSTRÖM

370 vägverkare på aktivitetsvecka

LySEKIL. Vägverkets Fritidsförbund har för fjär-

de gången genomfört en aktivitetsvecka. Den här gången begav sig 370 personer, vägverkare med familjer från hela landet, till västkustens kobbar och skär, närmare bestämt till Bokenäs nära Lysekil.

Bokenäs strandtomt på 360 000 kvadratmeter utnyttjades under veckan till massor av aktiviteter som bad, seglarskola, fiske, tennis, fotboll, minigolf. De minsta barnen kunde delta i Krabbaklubbens aktiviteter med bland annat krabbfiske från bryggan och utflykter både i skogen och på sjön.

Tonåringarna gjorde en utflykt till Smögen där de bland annat fick prova på dykning och snorkling samt skattjakt till havs. Båtutflykterna under familjeveckan gick till Lysekil, Smögen och Gullholmen. Dessutom ordnades bussutflykt till Göteborg och Liseberg. Två riksmästerskap genomfördes, i orientering och golf.

Vägverkarna njöt av veckan som bjöd på ett strålande väder. Solbrända och nöjda åkte de därifrån och många ser nog fram emot nästa familjevecka om tre år.

Avsändare Vägverket, 781 87 Borlänge

50 år med bilbältet

Fegremmen jubilerar

en uppfinning med potential är 50 år senare grundbulten i allt tänk kring passagerarsäkerhet. t.h. en variant av säkerhetsbälte från 1958 som uppen-

barligen inte fick någon genomslagskraft. Foto: VOLVO

KARLSTAD 13 AUGUSTI, 1959. En Volvo

PV 544 visas upp som första bilen med ett trepunktsbälte som standard. Ögonblicket markerar början på en ny säkerhetsstandard, som fortfarande utgör grunden i säkerhetstänk kring bilförare och passagerare.

– Alla säkerhetssystem som skapas för bilar bygger på att man använder bälte. Säkerhetsbältet utgör navet i så mycket teknik som tillkommit efteråt, säger trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall.

Trepunktsbältet är från början en amerikansk uppfinning, men där ansågs inte bältet vara av någon större vikt för säkerheten. I Sverige såg däremot Volvo potentialen. De jobbade redan med att bygga upp en image runt säkerhet, och ansåg att uppfinningen kunde vidareutvecklas.

Från början fanns en viss skepsis mot vad som i folkmun kallades fegrem, och det dröjde till 1975 innan det blev lag på att använda bilbälte i framsätet i Sverige. I dag är det i det närmaste självklart för de flesta att använda bilbälte. Runt 95 procent av alla bilförare skyddar sig med bälte. Men trots det skulle ytterligare 60–70 liv kunna sparas om alla använde bilbälte.

Vad har bilbältet betytt för trafiksäkerheten?

– Enormt mycket. Det har utgjort skillnaden mellan liv och död för miljoner människor sedan det började användas. Den enda uppfinningen som är bättre rent säkerhetstekniskt är den bakåtvända bilbarnstolen, vilken också utvecklats i Sverige, säger Claes Tingvall.

Hur kommer det sig att vi är så bra på säkerhetstänk i Sverige?

– Vi har en lång tradition av forskning och politisk vilja som drivit på utvecklingen, samtidigt som vi haft en bilindustri som insett att säkerhet säljer, säger Claes Tingvall.

HANNES FORSSELL