Lindvalls bok web-version by Espresso media

En riktigt god historia om korv

Innehåll Kapitel 1 Joel & Ellen Lindvalls epok 1925 - 1970

4 - 31

Kapitel 2 Palle & Ingegärd Lindvalls epok 1970 - 1990

32 - 47

Kapitel 3 Stefan & Jan Lindvalls epok 1990 - 2007

48 -71

Kapitel 4 Sara & Jan Lindvalls och Leiv Vidars epok 2007 -

72 - 85

läs om Recept

30 - 31, 46 - 47, 70 - 71, 80 - 81

Vad tycker våra kunder

56 - 57, 65, 77

Lindvalls 2010

Personalen på Lindvalls

92 - 93

Produktionsprocessen

86 - 89

Omsättningsutveckling

Följ Lindvalls fotspår - en karta

© 2010 Lindvalls Chark AB idé & produktion: competence reklambyrå Tryck: Fälth & Hässler Foto: Lovéns reklamfoto, privata familjefoto, vykort, Per Carlsson, Christer Ekstrand, Jan Lindvall Författare: Johanna Lindvall Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

Lindvalls - en familjehistoria om 85 goda år Jag började jobba på ”fabriken” 1999, tre dagar efter studenten. Innan dess hade jag sommarjobbat några år i produktionen. Efter en uppväxt i korvens tecken var jag helt säker på att jag inte skulle börja jobba med korv, men man ska aldrig säga aldrig. Att jobba med far och farbror har fungerat väldigt bra, vi har varit bra på att skilja mellan arbete och fritid. Pappa slutade jobba år 2007 och det känns fortfarande, år 2010, konstigt att han inte kommer till jobbet varje dag. Jag saknar det. Även om jag själv inte har samma roll på Lindvalls som mina föregångare Joel, Palle och Stefan så känner jag mycket för Lindvalls. Det är viktigt för mig att förvalta arvet så gott jag kan. Jag blir stolt över Lindvalls när jag går runt i fabriken och ser hur fantastiskt duktiga och självgående medarbetare vi har. Allt från produktion, packning, försäljning och administration. Med Lasse vid rodret ser jag väldigt positivt på Lindvalls möjligheter att fortsätta vara den bästa korvfabriken även i framtiden.

Sara Lindvall Strömsnäsbruk 2010-09-07

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1925-1970

Lovisa Lindvall med sina sรถner Joel, Ivan, Artur och Erik.

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 |

1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Kapitel 1: Joel och Ellen Lindvalls epok Det var i södra Småland på gränsen till Skåne i byn Strömsnäsbruk som Lindvalls grundades 1925. Den 11 maj tog Joel och Ellen Lindvall över en charkuteriaffär på Lagastigsgatan mitt emot gamla brukskontoret. Joel och Ellens bakgrund Joel växte upp i Strömsnäsbruk och föddes 1900 av föräldrarna Lovisa och Anton Lindvall. Anton var skomakare och Lovisa var sömmerska. Anton dog 35 år gammal. Lovisa lämnades ensam att uppfostra fyra pojkar; Joel, Ivan, Artur och Erik. Joel var äldst och hans yngsta bror Erik var då bara 1 år. De bodde i ett litet hus 1. som fortfarande finns kvar, precis vid en av järnvägsövergångarna i Strömsnäsbruk. Lovisa uppfostrade förutom sina fyra pojkar senare även tre fosterbarn; Ingabritta, Bertil och Karl-Johan. Hon var djupt troende och det var många predikanter som bodde hos henne och som hon bjöd på mat. Samma sak gjorde senare Ellen och Joel. Ingegärd Lindvall minns:

”

Lovisa var världens goaste. Snäll och gudfruktig. Var det någon som var på tvären så var hon så tröstande så. Hon var inte såndär ”halleluja” utan hon var verkligen en god människa. Jag gick ofta in till henne när jag tyckte det var lite jobbigt.”

Ellen föddes 1904 i Värnamo och familjen flyttade därefter till Ljungby. Ellens föräldrar hette Nanny och Henrik Heiling och hennes fyra syskon; Vera, Valdemar, Folke och Sigurd. Ellens far Henrik var liksom Anton skomakare, tillsammans med Nanny ägde de firman H. Heiling som sålde tyger, lakansväv och garn. Där kunde man även lämna in sin ull, så ordnade de med spinning och färgning. Joel och Ellens döttrar Birgit Florberger och Barbro Lindvall minns deras affär: ”Och så var där ett kontor och där satt mormor och förde alla böcker och så satt morfar på andra sidan med en halv cigarr.” 1. Se karta sida 99.

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

Till vänster på bilden är affären och till höger brukskontoret.

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 |

1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Joel berättar Joel bodde i Strömsnäsbruk från 1900 till 1918. Han arbetade bland annat i Industrimagasinet, dels på lagret och dels i verkstaden där de tillverkade en cykel som hette Comet. När han arbetade på lagret plockade han fram satser till Cometcyklarna. Han arbetade även på Strömsnäsbruks mekaniska verkstad och var springpojke i en charkuteriaffär. De åren han inte bodde i Strömsnäsbruk arbetade han bland annat under några år på charkuteri P-A Svensson i Ljungby. I en bandupptagning från 1982 berättar Joel: ”Jag kom tillbaks 1925 och övertog då en gammal affär som jag drev fram till 1970. På den tiden fanns det någonting som hette Delary-järnvägen. Min affär låg i det huset som nu är rivet nämligen Lindgrenska fastigheten vid Norra torget. På mornarna vid 8-tiden kom det ett tåg från Delary med mycket folk som ramlade ur och som fick åka gratis, ofta på öppna vagnar. Nångång kunde det vara en personvagn också. Men för det mesta var det folk som fick sitta under bar himmel och åka på de öppna vagnarna. Det var rätt många kunder som kom in i affären just den vägen den tiden på morgonen. Vi öppnade alltid affären klockan åtta och det strömmade in en hel del Göterydsbor då.” Han fortsätter:

”

När jag drev min affär, på 30-talet var det rätt vanligt att det strövade luffare omkring på vägarna. De kom ofta in i vår affär och skulle ha lite avskärnings-spill för 25 öre. Det blev alltid lite i en skivmaskin som passade och då fick de det.”

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

H채r 채r hela familjen Lindvall: Joel, Ellen, Birgit, Paul och Barbro.

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 |

1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Familjen Lindvall Ellens familj tillhörde Missionsförsamlingen och hennes syster Vera var med i kören liksom Joel, ibland hade de någon körövning hemma hos Vera. Då har Birgit och Barbro fått berättat för sig att Ellen och en kusin till henne smög på Joel. Men hur Joel och Ellen sedan träffades vet vi inte berättar de och fortsätter: ”Dom måste ha träffats i Missionskyrkan. De var nog lika kära i varandra som Daniel och Victoria, det tror jag. Jag har aldrig hört dem gräla. I så fall gjorde de det så att vi inte hörde dem.” Samma år Joel och Ellen övertog affären föddes Paul kallad Palle den 27 juli 1925. Boendet I lägenheten ovanför charkuteriaffären, kallad ”huvudaffären”, bodde hela familjen; Ellen, Joel, Palle och hans två systrar Birgit och Barbro samt ett hembiträde. Det var två rum och kök och när de flyttade dit fanns det inget vatten eller avlopp, men det kom efter några år. Huset ägdes av Nils Lindahl och hade flyttats från Hinneryd 1898. År 1914 köptes huset av skomakare A. H. Lindgren som renoverade och byggde om det 1921. I husets källare hade slaktare Andersson charkuteriaffär 1921-1925. När Joel övertog affären flyttade han upp denna till gatuplanet i husets norra ände. En annan rörelse i detta hus var Salomon Levins friser- och raksalong. I södra delen var A. H. Lindgrens skoaffär, och i källaren var skomakeriverkstaden inrymd. Huset är idag rivet.

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Huvudaffären Huvudaffären 2 var en manuell butik med charkuterier och köttvaror, det fanns i stort sett inga specerier. I ett uthus på baksidan var det korvtillverkning. I affären arbetade Ellen, Joel och senare Palle. Som biträde arbetade Siv Olsson och ofta någon extrapersonal. Birgit och Barbro minns att affären var kall. De kunde inte ha någon värme i affären för köttets skull. Det fanns en kakelugn på det lilla kontoret och där stod Ellen och värmde sig. Palle berättar:

”

… på vintern, det var synd om mamma, den enda eldstad vi hade på kontoret var ju en kakelugn som vi eldade i. Vi hade en charkuterist från Markaryd och när han kom vid sextiden så var det is uppåt väggarna inomhus”.

Birgit och Barbro berättar att när de var små, gick de in på kontoret och stod och kikade ut i affären, där Ellen och Joel expedierade kunderna. ”Så såg dom att man hade en springa där och då stängde de till dörren, så fick man gå igen”. De minns också att kunderna hellre ville handla utav pappa än av mamma. ”De fick ju alltid lite extra vikt av honom för han var så snäll”. Det var hårt arbete i affären och Ellen och Joel arbetade natt och dag. ”Det vi minns mest av våra föräldrar är att de arbetade så mycket” säger Birgit och Barbro. Vid jultid då det var extra mycket arbete var de helt slutkörda. Då gjordes det mycket beställningar som skickades iväg, till och med till Stockholm. Det började med att det hade varit tjänstemän som arbetat på bruket som sedan flyttat från byn men som fortfarande ville ha goda charkprodukter. Dessutom gick ”Riksettan” förbi affären, vilket gjorde att även utsocknes kunder stannade till och handlade.

2. Se karta sida 99.

1965 |

| 1 97 0 |

1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

H채r st책r Palle Lindvall, Siv Olsson, Joel Lindvall, Ulla Pettersson och Bengt Fager.

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

Skogshyddan

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Slaktning och frys Slakteriet som Lindvalls använde låg i Alandsköp Axhult och det var Artur Dahl som på sin föräldragård hade byggt en slaktbod. Det var många slaktare i Strömsnäsbruk och Emmaljunga som använde detta slakteri. Joel köpte sina slaktdjur av traktens lantbrukare och slakten skedde sedan i Alandsköp. Under andra världskriget stod slakteriet under kontroll av agronom Tengvall, som såg till att de av livsmedelsmyndigheterna fastställda bestämmelserna efterlevdes. Fram till 1948 hade de hand om slakten, därefter började Joel köpa sina varor från KLS i Alvesta. Det fanns ingen elektrisk kyl till en början i ”huvudaffären” så Joel bevarade köttet genom att han köpte hem is på vintern. Det låg en stor isstack på gården som täcktes med sågspån för då höll det sig under sommaren och sedan togs isblocken in i ”kylrummet”. I källaren fanns stora kar med saltlake som bland annat skinkor saltades med. Senare var Lindvalls först i trakten med att skaffa kylmaskin, frys- och kyldiskar redan i början på 30-talet. Skogshyddan 1939 köpte Joel och Ellen huset Skogshyddan 3 på Korta gatan. Då var Palle 14 år, Birgit 11 år och Barbro 9 år. Huset byggdes 1900 och hade 7 rum och kök. Men till en början hyrde de ut ett rum. ”Då tyckte vi att vi kom till ett slott, det var ju stort” berättar Birgit. Under krigsåren var Joel mycket inkallad och då var det Ellen som fick ta över allt ansvar. Förutom att hon som vanligt skötte all bokföring fick hon nu även ta hand om alla kött-, smör- och brödkuponger. Då fick även Palle rycka in i affären och 1942 började han på allvar att arbeta i familjeföretaget. I slutet av 40-talet gifter sig Palle med Ingegärd Oskarsson. Ingegärd är uppvuxen i Timfors, en mil från Strömsnäsbruk.

3. Se karta sida 99.

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Palle Lindvall stĂĽr utanfĂśr filialen i Markaryd.

Filialen i Emmaljunga.

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Två filialer På 30-talet startade Lindvalls två filialer; en i Emmaljunga 4 och en i Markaryd. I Emmaljunga var filialen nere i en källare mitt emot barnvagnsfabriken. Det var Joels moster Hulda och hennes man Hjalmar som var slaktare och bodde där. Joel köpte mycket djur av Hjalmar och en del av det Joel förädlade köpte Hjalmar tillbaka och sålde i sin källare. Huset där Hjalmar hade sin verksamhet finns kvar men källaren där han hade sin affär är idag igentäppt. I filialen i Markaryd 5 arbetade ett biträde som hette fröken Holm och en springpojke berättar Palle. Filialen låg på Västergatan 3. Palle berättar:

”

Jag minns en gång så ringde pappa till mig att det var någon grej från Strömsnäs som de inte hade om jag ville cykla och möta dom. Ja, jag kunde ju inte neka, jag gjorde det inte heller. Och jag tänkte va hundan kommer springpojken aldrig? Men vid infarten i Markaryd där satt han och väntade på att jag kom.

Starta företag i bruksort Stefan Lindvall som är Joels barnbarn och senare ägare till Lindvalls berättar att det är svårt att förstå hur stort det var att starta ett företag när man ägde noll. Några subventioner var det naturligtvis inte tal om. Det var hårt arbete som gällde för att över huvud taget överleva: ”Vad Joel slogs mot var ju bondekooperationen. För att konkurrera ut honom ställde KLS sin butiksvagn 100 meter från ”huvudaffären”. Men Joel gick segrande ur striden för KLS fick stänga sin verksamhet efter några år. Sen var det ju ett brukssamhälle vilket innebar att man var väldigt trogen sitt parti. Arbetarna var Socialdemokrater och handlade på Konsum. Egna företagare var inga hjältar precis utan det var mest såna som lurade det arbetande folket. I den andan var samhället långt in på 60-talet.”

4 & 5. Se karta sida 99.

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

J채rnv채gen

Bruket

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Om Strömsnäsbruk Gränsbygd Ibland kallas området för gränsbygden för att det ligger på gränsen till Skåne och Halland som båda tidigare tillhörde Danmark. Det är ett väldigt krigsdrabbat område historiskt sett. Jorden i området är mager med mycket sten så för att överleva kunde bönderna inte bara leva på jordbruk utan de fick skaffa sig olika sorters jobb och många startade eget. Tillverkningsindustrin startade tidigt. I början på 1800-talet började många tillverka vävskedar till vävstolar som såldes ända bort till Finland och Ryssland. Brukssamhälle 1896 bildades pappersbruket Strömsnäs Bruks AB, ett företag som hela samhället kom att vara uppbyggt kring. På dess storhetstid var det Smålands största arbetsplats, närmare 1000 anställda. Bruket lades ner 1981. många affärer På 30-talet var det många affärer längs huvudgatan Lagastigsgatan, närmare 40 stycken. Nästan i vartenda hus var det affärer, det fanns 3 caféer, flera specerier och fyra skomakare. I samhället fanns det ett flertal frireligiösa förbund, Strömsnäsbruks Missionsförsamling, Baptistkyrkan Betania, Filadelfia och Frälsningsarmén. På 30-talet öppnade ett mejeri på Lagastigsgatan mitt emot ”gamla konsum” som drev sin verksamhet ända fram till på 70-talet. Järnvägen Skåne Smålands jernväg drogs fram mellan Markaryd och Strömsnäsbruk och 1899 började persontrafiken mellan Strömsnäsbruk och Värnamo. Det var närmare 150 personer som jobbade på järnvägen som lades ner 1967. Vid Lindvalls affär på Lagastigsgatan korsade denna järnväg och spåret från Delary varandra.

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Prins Bertil handlar Lindvalls korv Tredje generationen föds Den 20 juli 1951 föds Stefan Lindvall. En ny charkfabrik byggs 1955 byggs en ny charkuterifabrik 6 bredvid Ellen och Joels bostad Skogshyddan på Korta gatan. Efterfrågan utanför de egna butikernas kundområde ökade. Fler och fler fick det stora nöjet att njuta av Lindvalls charkprodukter. Verksamheten utvidgades till att omfatta även partihandel. Prins Bertil handlar prinskorv Genom grossistfirman Beef Master i Stockholm köpte Prins Bertil Lindvalls prinskorvar och medisterkorvar. Förutom kunder i den egna butiken säljer man till livsmedelsaffärer i närområdet. Leverantörer är KLS i Alvesta. Samma år som fabriken byggdes 1955 föds Jan Lindvall den 26 maj.

6. Se karta sida 99.

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

Palle och Jan.

1995 | 2000 |

Ingeg채rd och Stefan.

Joel i fabriken.

2005 | 2010

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Filialen på Sunnerbogatan Samma år som fabriken byggs startar en filial på Sunnerbogatan 7. Där såldes mest egna produkter men även bröd och ost. Filialen hade två dörrar, den ena gick till charken och den andra gick till Björkéns som var ett snabbköp. Lilian Rolf som är uppvuxen i Strömsnäsbruk och numera arbetar på Lindvalls berättar: ”Då gick vi till Lindvalls och köpte kött, mjölk, bröd och pålägg. Sen gick vi till Björkéns och handlade det andra vi skulle ha, specerierna. Kunderna fick sätta sin lilla korg emellan affärerna för man kunde inte ta dem emellan. Mjölk och fil hade de i bruna flaskor som byttes ut. På den tiden erbjöd de kunderna att köpa ett halvt bröd som expediten delade. Det var jättemycket folk som handlade där.” Kunderna Handlade kunderna uppåt en hundra kronor och på fredagarna femtio kronor så körde de hem varorna. De hade en cykel och sen skaffade de en flakmoped. När Jan och Stefan hade körkort körde de ut varor med en Volkswagenbuss. ”Jag minns en gång. De körde väl för fort så dörrarna gick upp. Det var inte så lätt att veta vem som skulle ha vad. Men det ordnade sig väl antagligen” säger Palle Lindvall och fortsätter att berätta om när en av ingenjörsfruarna ringde:

”

Min man ingenjören kommer hem nu och jag har glömt att köpa dill. Skulle springpojken vilja köra upp med det? Ja, sa jag, det skulle han gärna gjort men han har precis kört med en knippe persilja till Traryd.

7. Se karta sida 99.

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

P책 Sunnerbogatan d채r Lindvalls hade en av sina filialer.

1995 | 2000 |

2005 | 2010

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

Palle Lindvall vid Joels cykel.

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Arbetet i filialen Gitt-Maj Karlsson började på filialen 1955 och arbetade där i 18 år. Hon minns Ellen och Joel som helt underbara. ”Det var min arbetsplats och jag trivdes. Joel var jättesnäll och väldigt mån om mig.” På vardagar öppnade filialen klockan 9 och stängde klockan 18 och på lördagar var det öppet från klockan 9 till 14. Det var alltid två personal i filialen och det var ofta mycket att göra. Det var många som handlade på bok vilket innebar att man skrev upp och betalade en gång i månaden. Gitt-Maj berättar:

”

Det fanns ju inte så mycket maskinellt på den tiden så vi fick jobba med huggkubbe, verktyg, sågar och yxor och allt vad som fanns till. Det var ju inget latmansjobb. Mitt på dagen kunde det vara lite lugnt så vi kunde packa eller göra i ordning grönsaksdisken eller i kylen. Sen saltade vi när vi skulle göra saltrulle och saltkött och sådana saker. Efter två år gjorde jag min examen för Joel, då styckade jag en gris.”

Gitt-Maj minns en julskyltning då de skyltade med ostar i skyltfönstret på marmorskivor. Men det kom värme från elementet så när de kom till affären dagen efter flöt osten. Det var väl inte så lyckat säger Gitt-Maj med ett skratt. Hon minns också när Jan Lindvall tog sina första steg i filialen. Lindvalls en symbol för Strömsnäs Lindvalls har blivit en symbol för först och främst hela Strömsnäs men också för hela kommunen säger Gitt-Maj. Hon har följt utvecklingen av Lindvalls och tycker det har varit väldigt intressant. ”Jag brukar skoja om det och säga - tänk att jag har hjälpt till att bygga upp det här. Det känns ju rätt roligt” säger Gitt-Maj.

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Att göra korv är ett handarbete 1965 bildades Lindvalls Charkuteri AB. Fabriken producerade 2-4 ton/vecka och upphörde med slakten och slutade med att köpa in helfall. Ca 80 procent av råvaran köptes in nedskuret. Kunderna var livsmedelsbutiker, LK-Chark och ICA-EOL. Leverantörer var Ljungby Slakteri och Värnamo Styckningscentral. I sortimentet fanns bland annat: Blodkorv, Frukostkorv, Isterband, Kalvsylta, Korvkaka, Leverkorv, Leverpastej, Medisterkorv, Pres�sylta, Prinskorv, Rishultskorv, Wienerkorv, ärtsoppa och styckningsdetaljer från gris och ko. Handarbete Korvtillverkning bestod fortfarande vid den här tiden mycket av ett manuellt och fysiskt arbete. Råvarorna späck, fläsk- och nötkött skulle beredas genom saltning. Köttet blandades för hand med saltet, därefter skulle allt ner i rostfria backar och bäras in i kylrummen. Det var många ton som lyftes per dag utan några tekniska hjälpmedel. Köttet hanterades 4-5 gånger innan det kom på plats. Nästa steg var att blanda kött, kryddor och vatten i snabbhacken. Processen syftade till att få blandningen till en emulsion (korvsmet). Även här var det många manuella lyft. Därefter stoppades korvarna i naturskinn, får- eller svintarm. Detta var också en arbetsintensiv hantering dock inte så tung. Därefter röktes korvarna, hängdes upp på träspett och bars in i rökrummen där det eldades med alspån på golvet. När korvarna var färdigrökta bars de ut och lades i rostfria ånggrytor för kokning, vilket krävde noggrann passning hela tiden. Efter kokprocessen hängdes korvarna upp på rökspetten igen och spolades av med kallt vatten. Till slut när korvarna var tillräckligt kalla bars de in i kylrummen. Ombyggnad På 60-talet byttes maskinerna och kontoret som till en början var på första våningen byggdes om till att bli ett kylrum.

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

Annons i morgonpress 1967.

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Lindvalls i centrum, ”gamla Konsum” öppnar Den 9 februari 1967 öppnades Lindvalls i centrum. 8 I samband med det såldes filialen på Sunnerbogatan. Lindvalls i centrum oftast kallad ”gamla Konsum” var en fullständig livsmedelsaffär. Då familjen ägde ”gamla Konsum” började Stefan Lindvall arbeta på sommaren och på loven i familjeföretaget. Stefan minns: Lindvalls i centrum/Gamla konsum.

”Under en period hade vi både ”gamla Konsum” och fabriken och då var jag på båda ställena. På ”gamla Konsum” var det mycket manuell hantering med mjölken för det var flaskor och dom skulle lämnas och fyllas på. Potatisen fick vi i lösvikt som vi fick packa. Sen lagade jag till beställningar som kom från kunderna och som vi sen körde ut till dem.” Ellen och Joel lämnar över 1970 tog Palle och Ingegärd över Lindvalls och Ellen och Joel tog sin första riktiga semester. Döttrarna Birgit Florberger och Barbro Lindvall berättar: ”Då åkte de i tre veckor till Kanarieöarna och bodde på ett flott hotell som hade en swimmingpool. Vi har kort på när mamma och pappa sitter där. Det var jätteroligt att de kostade på sig det”.

8. Se karta sida 99.

R ecept | R e c e p t | R ecept | R ecept |

R ecept | R ecept |

Lindvalls goda hackekorv med gratineraT potatismos & senapsgrädde Hackekorven Korven skall värmas på stekpanna eller sjuda i gryta ca. 10-12 min. Potatismoset Skala och skiva potatisen ”kokas mjuka i saltat vatten”. Mosa potatisen med elvisp, späd med mjölk och grädde, krydda efter smak. Fyll en ugnsäker form och häll ett lager med vispgrädde över och strö över riven ost. Gratinera i ca 15 minuter tills moset fått lite färg. Senapsgrädde Blanda 1 1/2 dl vispgrädde och 1 1/2 msk socker. Och till sist 1 msk senapspulver eller vanlig senap.

Smaklig måltid 30

R ecept |

| R ecept | R ecept | R ecept |

R ecept | R ecept |

R ecept | R ecept

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

1970-1990

Personalfest på ”Kystens perle” utanför Helsingborg då är alla samlade.

Här står Ingegärd och Palle Lindvall, Gitt-Maj och Kurt Karlsson och Karl-Erik Persson.

1965 |

| 1970 |

1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Kapitel 2: Palle och Ingegärd Lindvalls epok Tillsammans tog Palle och Ingegärd över familjeföretaget Lindvalls. Nu såldes ”gamla konsum” och all fokus lades på fabriken. Företaget är nu inne på att förse närliggande butiker med varor. Kontakter knyts med några privata grossister. Den äldsta och mest trogna, Beef Master i Stockholm, förser krogarna med Lindvalls prinskorvar. Ingegärd har hand om bokföringen. Palle berättar om sitt arbete:

”

Jag fick vara springpojke och säljare om vartannat. Ärligt talat, det minsta jag var, var i produktionen. Jag hann aldrig med det. När vi hade verksamhet på flera ställen, var jag tvungen att se till att allt fungerade.”

Palle berättar vidare: ”Jag hade nästan aldrig någon semester, men vi var med i Köttbranschens Riksförbund och åkte vartannat år på en långresa. Vi har varit i de flesta länderna som Kina, Japan, Australien, Nordamerika, Ryssland. 1995 var sista gången, då var vi i Sydafrika. Innan Ingegärd började i familjeföretaget hade hon arbetat i flera år på Bruket och på kontor i Timsfors. Att vara egen företagare tycker Ingegärd har varit positivt för hon har arbetat åt sig själv. Att ta över efter Joel gick väldigt bra. Ingegärd minns Joel: ”Han var alltid reko på alla sätt. Det var alltid rent spel. Joel var en väldigt god människa och jag såg alltid upp till honom. Han lärde oss, och man kan säga att Palle gick i hans fotspår.”

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

H채r knyter Jan Jakobsson, Jan Lindvall och Olle och Mona Fager prinskorv.

1955 | 1960 |

1965 |

| 1970 |

1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Joel Lindvall besöker fabriken varje dag Joel och Ellen Lindvall bor grannar med fabriken och Joel besöker, efter sin pension, fabriken varje dag. Han hämtade tidningen som de delade på. Palle Lindvall minns att han gick in och hälsade på Joel vid middagarna och då låg han och vilade. Då tänkte han ”jaha, han börjar bli gammal.” Men idag 2010 är det Palle själv som får vila middag berättar han och även hålla sig i räckena när han går uppför trappan. Palle besöker, liksom Joel gjorde, dagligen fabriken. Arbetet på fabriken Gert-Willy Olsson arbetade i företaget i mer än 10 år och berättar:

”

Jag trivdes ju jättebra, det gjorde jag. Det var tungt arbete. Men jag fick lära mig att jobba. Men sen var Palle enormt duktig till att sporra en. Palle var positiv och hade positiv livssyn. Inget var omöjligt eller så. Det var så mycket positivt med arbetet så det övervägde det hårda.”

På den tiden åkte de till Lagan och hämtade spån i en toffelfabrik för att användas till rökarna. Fabriken hade en Folkvagnsbuss som de fyllde med spån. De blev dammiga till oigenkännlighet och hoppade ner i Hammarsjön ibland. Spånet lagrades i Joels uthus, som även användes som ett frysrum. 1977 investerades i nya rökskåp, då slapp personalen många lyft.

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Företagsfakta 1970 I sortimentet fanns bland annat 1977 var sortimentet Berliner, Fläskkorv, Frukostkorv, Hackekorv, Hushållsmedvurst, Isterband, Kalvsylta, Kokt medvurst, Leverkorv, Leverpastej, Medisterkorv, Prinskorv, Risgrynskorv, Wienerkorv och Wienerpastej. Kunder Kunderna var Essman, Beef Master och följande butiker och skolor; Andoff, Boklund, Cityhallen, Erikssons Livs, Håji, Håkansson, Lagahallen, L K Chark, Markaryds Livs, Martinssons Livs, K A Nilsson, Olof Nils, Perssons Chark, Rudolfs Livs, Snapphanegården, Hotell Strömsnäs, Leonard Svensson, W Svensson, S B Lagret, Thimansson Vittsjö, Traryds Allköp, Torstens Specerier, Unos Allköp, Klockaren 1, Klockaren 2, Skolan Strömsnäsbruk, Skolan Markaryd, Sjögården.

1965 |

| 1970 |

1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

Roland Johansson i fĂ¤rd med att packa korv.

Palle har studiebesĂśk pĂĽ fabriken.

1995 | 2000 |

2005 | 2010

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Korvhistoria Före 1700-talet

Enligt bondepraktikan var oktober månad ”korv-

Korv är mat med anor långt tillbaka i tiden. Romarna

månaden”. Höstens svalka hjälpte till att snabbt kyla

älskade korv och korvgrillar från den tiden finns

ned kött och korv.

bevarade. Korvkonsten utvecklades mest i Tyskland, Frankrike och Italien. Många korvvarianter föddes då.

1800-talet

På 1500-talet vandrade tyska korvmakare in till Sverige

I mitten av 1800-talet blev korvtillverkningen mer mo-

och bjöd ut sina varor. Korvätandet ökade trots att

dern. Kunniga hantverkare tog över tillverkningen av

korven inte var ”fin mat”. Adeln ratade korven på sina

korv och i slutet av 1800-talet importerades de första

stora kalas, men man vet att det åts korv vid Gustav

motordrivna charkmaskinerna från Tyskland. Hantver-

Vasas hov. Vanligtvis slaktade man hemma på gården

karna skapade många nya produkter som såldes i kött-

och alla hade sina speciella korvsorter med egenhändiga

affärerna. Det svenska smörgåsbordet föddes också och

kryddblandningar. Gårdar som lyckades extra väl fick

gav plats för många läckra korvar, skinkor och pastejer.

snart efterföljare i byarna och så småningom blev en och annan korvsort berömd över hela bygden. Snart

1900-talet

lärde man sig att torka och röka korven. Rökte man

Folk flyttade in från landsbygden till städerna. Korven

sina korvar på rätt sätt kunde de förvaras på vindar och

blev populär för den var lättlagad och bekväm. Under

visthus under långa tider.

världskrigen var det köttbrist. Korvens kvalité sjönk och korven blev ”krismat”. Efter andra världskriget

1700-talet

klev korven upp igen på rangskalan. Nästan hälften av

På 1700-talet var det kvinnorna som var korvmakare

allt kött och fläsk som konsumerades var korv. Kor-

och de kallades för ”syltkvinnor”. De tillverkade korvar

varna började säljas under varumärken. Tillverkarna

och syltor manuellt med enkla hjälpmedel. Hackknivar,

tog fram, förpackade och marknadsförde sina korvty-

hackkubbar och korvhorn var de viktigaste redskapen.

per och de manuella charkdiskarna började försvinna

De både tillverkade och sålde sina korvar och syltor.

i butikerna. Falukorv, medvurst och knackvurst tillhör våra äldsta korvtyper.

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Rishultskorv

Det nya namnet blev alltså ”Rishultskorv”. Korven

”Rishultarn” har funnits sedan Joel Lindvalls tid. Kor-

introducerades i Småland och Skåne. Detta visade sig

ven fanns med i olika receptförteckningar ända sedan

vara ett lyckodrag. Fler och fler fick upp ögonen för

i början på 50-talet. Kombinationen ris och kött slog

”Rishultarn”.

inte igenom riktigt i Sverige förrän i slutet på 60-talet. På den tiden var ris mest vanligt i matlagning som

2000-talet

råvara till gröten. Joel som var en framsynt man såg

Idag finns det drygt 150 korvsorter i Sverige. Fram till

andra möjligheter. Varför inte blanda ris med kött och

den 1 juli 2003 fanns det sju stycken namnskyddade

kryddor varefter detta läggs i något lämpligt korvskinn.

korvar; falukorv, fläskkorv, frukostkorv, köttkorv, med-

Denna enkla men geniala idé omsattes till vad man då

isterkorv, prinskorv och wienerkorv. Numera är bara

kallade ”Risgrynskorv”. En delikatesskorv som såldes

falukorven namnskyddad.

lokalt till endast en handfull butiker. Ryktet spred sig emellertid genom flera tillfälliga besökare i Strömsnäs-

Fast food/Snabbmat

bruk. Den gamla E4:an (eller Riksettan som den då

Korv som snabbmat föddes i USA. Invandrade tyskar

hette) gick genom samhället vid den tiden och många

tog med sin Frankfurterkorv/Wienerkorv till USA kring

stannade till vid Lindvalls charkuteriaffär. Där försåg

1900. Världens första ”korvgubbe” ställde upp sin het-

man sig med diverse delikatesser, bl a Risgrynskorven.

vattenförsedda korvkärra på nöjesfältet Coney Island

I slutet på 50-talet flyttades den stora riksvägen (Riks-

1916. Varm korv hade nu gjort framgångsrik debut. Nu

ettan) ett par kilometer utanför samhället, vilket inne-

exploderade försäljningen och metoderna att sälja varm

bar att antalet utsocknes besökare till Lindvalls butik

korv utvecklades: korvgubbar med låda på magen,

minskade. Spridningen av risgrynskorven stannade

korvkiosken, korv på varuhus och bensinstationer osv.

därmed upp till en del. 1985 tyckte Lindvallarna att de

Sören Zachrisson grundaren till Lindvalls korvskola har sammanställt texten utifrån källorna; Arntsberg, Karl-Olov (1991) Korvboken och Swahn, Jan-Öjvind (2009) Stora matlexikonet.

borde ge fler människor möjlighet att smaka den goda korven. Den gamla fabriken låg granne med den lilla byn Rishult. Kopplingen med byn och ris var klockren.

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

Jan och Stefan Lindvall, Lars Nilsson, Karl-Erik Persson och Palle Lindvall knyter prinskorven fรถr hand.

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Tredje generationen börjar i familjeföretaget 1982 började Stefan i familjeföretaget och två år senare Jan på heltid. Stefan hade läst till en fil kand. i Lund (företagsekonomi, samhällskunskap och pedagogik). Därefter arbetade han med ekonomi och försäljning på ett par olika företag i Värnamo. Jan har läst till gymnastikdirektör och kom från ett arbete som lärare på skolan i Strömsnäsbruk. I början var Stefans arbetsuppgifter i produktionen. Efter några år började han ringa kunder och boka kundbesök. Jan har hela tiden haft hand om maskinerna, recepten och arbetat i produktionen. Några år därefter miste företaget en stor kund, LK-Chark, som gick i konkurs. LK-chark stod då för 40% av försäljningen vilket innebar att Lindvalls förlorade både pengar och avsättning för sina produkter. För att få nya kunder var Stefan och Jan ofta ute och demonstrerade Lindvalls olika korvar. Beef Master i Stockholm var en av dem man utökade sin försäljning till. Inte problemfritt Men att börja i familjeföretag är inte alltid utan komplikationer. Stefan minns:

”

Det är klart att det har sina sidor att jobba i familjeföretag. Efter ett tag fann vi emellertid våra olika roller i företaget. Jan som var den mest tekniske tog mer och mer hand om produktionen, medan jag som tyckte mer om att pilla med siffror tog hand om administrationen. Mamma och pappa lät oss hållas när dom såg att vi också kunde.”

Fjärde generationen föds Sara som är fjärde generationen Lindvallare och dotter till Stefan föds den 3 april 1980.

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

Palle, Stefan och Jan Lindvall och Gรถsta Rosenkvist.

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 |

1985 | 1990 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Merförsäljning Kunder och leverantörer I mitten av 80-talet var kunderna butiker, skolor och grossister. Leverantörerna var Scan och Pigmaster. Packmaskin Fram till 1985 såldes all korven i lösvikt men för att nå utanför närområdet investerades i en packmaskin. Utvecklingen i butikerna hade blivit så att de inte ville ha så mycket manuell betjäning eftersom det var för dyrt. 1989 började Anders Johansson i packavdelningen. Till en början var han ensam där och packade allting själv och körde sedan ut varorna på eftermiddagen. Förutom packmaskinen så packades korven i mindre påsar som snurrades runt och sattes ihop med en tejpbit. Han berättar med ett skratt hur merförsäljningen gick till: Merförsäljning ”I början var det Palle som ringde nästan alla butiker. När han ringde såna som ICA så spelade det nästan ingen roll vad dom sa. Sa dom att de ville ha 2 kilo frukostkorv, då skrev han 4. Om de skulle ha 3 kilo hackekorv så skrev han 5. Han visste ju lite bättre vad dom sålde. Sen lärde Jan mig när jag började packa att står det 5 kg så ta 6 kg, det är ingen fara. Lite överleverans ska det alltid vara. Då hände det ju att dom sa 2 och Palle skrev 5 och jag gav dom 8. Det levde kvar ganska länge det här med överpackning. Vi levererade mer än dom hade beställt. Men det blev tvärstopp när det blev en större försäljningsorganisation. Då ringde de till mig och sa ”här är det någon som beställt 150 kilo och fått 180 kilo, hur kan ni göra det”? ”Ja merförsäljning” förklarade jag. ”Nej det blir det inte”! Men när vi var små fick vi aldrig tillbaka någon korv, den såldes ju ändå.”

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

Gunvor bjuder p책 korv.

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 |

1985 | 1990 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

”Sälja korv till vegetarianer” 1986 anställdes Gunvor Styrbjörn som demonstratris och hon arbetade sedan i mer än 20 år i företaget. Lindvalls var relativt ensamma om att vara en så liten fabrik och ha en demonstratris som arbetade så mycket. Till en början var Gunvor i Markaryd, Lagan, Osby, Hinneryd, Lidhult, Göteryd och Olofström. Hon berättar att Palle alltid ringde på kvällen och frågade hur det gått och var hon inte hemkommen blev han orolig. Gunvor minns: ”Första gången jag skulle demonstrera var på Favör i Ljungby. Jag tror det var Stefan som var där och jag skulle bara se hur det fungerade. Och när jag kom dit sa han ”så och så är det”. Nu går jag ”hej med dig”. Och det gick jättebra berättar Gunvor ”jag sålde så förbaskat bra!” Att lyckas med det omöjliga Gunvor sålde till och med till vegetarianer och berättar: ”Det var en man i Älmhult som var vegetarian. Jag talade om för honom vad korven innehöll och hurdan den var och att den var mycket god! Då sa han: det låter ungefär som när min mormor gjorde korv, jag måste smaka. Men säg inget om jag köper en”. Logga 1985 fick Lindvalls sin första logotype. Vissa förändringar har gjorts men i stort sett är det den som gäller än idag. Det var ett reklamföretag i Växjö som tog fram den för en kostnad av 5000 kr. Investeringen fick den yngre generationen kämpa hårt för att få igenom.

R ecept | R e c e p t | R ecept | R ecept |

R ecept | R ecept |

R ecept |

| R ecept | R ecept | R ecept |

R ecept | R ecept |

R ecept | R ecept

Rishult a´la Lindvall Till 4 personer

6 Lindvalls Rishultskorvar 1 purjolök 1 röd paprika 2 syrliga äpplen 1 dl ättiksgurka 1 msk curry 2 dl mango chutney Skär korvarna på längden, men inte helt igenom. Hacka äpplen, paprika, ättiksgurkan och purjolöken. Stek det hackade i olja och margarin. Blanda röran med mango chutney och curry. Fördela smeten i korvarna. Gratinera i 200 grader. Serveras med pressad potatis eller färsk pasta.

Smaklig måltid 47

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1990-2007

Tre generationer Stefan, Palle, Joel och Jan Lindvall.

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Kapitel 3: Stefan och Jan Lindvalls epok 1990 tar tredje generationen, Jan och Stefan Lindvall, över familjeföretaget. Fabriken producerar 6,5 ton/vecka och hade en omsättning på 8,4 miljoner. Året därpå blir de årets företagare i kommunen. Kort därefter, år 1992, går grundarna till Lindvalls bort, Ellen och Joel. Stefan minns

Vi har alltid i familjen varit flitiga besökare på vår branschorganisations (Köttbranschen) tillställningar, resor och konferenser. Pappa var en flitig deltagare på de studieresor som anordnades runt om i världen, där många intressanta kontakter knöts. Jan och jag besökte framför allt konferenserna. Vid en av dessa som var i Stockholm någon gång under slutet av 90-talet var vi två generationer som vanligt närvarande. Själva konferensdelen var avklarad och vi satt alla tre tillsammans med några kolleger i branschen och avnjöt en smakfull middag. Vid dessa middagar pratades det naturligtvis mycket om vars och ens företag och dess problem och möjligheter. Vid detta tillfälle satt där en herre som hade en styckningsfirma som var väldigt intresserad av vårt företag. Man kan väl säga att han försökte sälja in sina produkter till oss. Vi hade trevligt vid bordet och tänkte inte så mycket mer på det. Några dagar senare när vi var hemma och i full gång med verksamheten fick vi ett samtal till fabriken. Både Jan och jag var upptagna så ingen av oss kunde ta det. Vi fick emellertid höra av vår receptionist vem som ringde och vad han sa. Det var alltså bordsgrannen från konferensen som undrade följande: ” Vem av dom tre bröderna är det som har hand om inköp av kött?”. Gissa vem som tyckte detta samtal var roligast? Det blev ingen ny köttleverantör.

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

En liten fabrik blir snart större Innan ombyggnaden av fabriken fanns det en korvstoppare med ett bord, två vanliga rökar och en kallrök där det eldades på golvet. Det fanns två små kokgrytor. En person arbetade i ”hacken” och blandade korvsmeten. Tre personer stoppade, rullade och hängde korv på spett. Då rullades wienerkorven för hand. I packavdelningen arbetade en person och där fanns en packmaskin och en våg. Jan arbetade på heltid i produktionen och när det behövdes arbetade även Stefan där. Palle kom ofta för att hjälpa till med att knyta prinskorv och rulla wienerkorv. Köttet kom i stora palleteiner (som är en stor förvaringsbox som rymmer ett halvt ton kött) och det fanns ingen palleteinerlyft. De stod staplade på varandra, så för att nå upp fick man ställa sig på två backar. Köttet slängdes för hand ner i trågen, saltades och så åkte det in i en tumlare. Personalen städade själva hela fabriken; diskade smådelarna och skummade. Tillbyggnad I november 1992 började arbetet med en tillbyggnad till fabriken. Produktionsytan fördubblades. Flera stora maskininvesteringar gjordes och bland annat införskaffas en varm- och kallrök, snabbhack och förpackningsmaskiner. När den nya tillbyggnaden på Korta gatan stod färdig firades det med en invigning i juli 1993. Kunder, leverantörer och Strömsnäsbor var välkomna att besöka fabriken och blev bjudna på mat och dryck.

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

Innan tillbyggnaden.

Den nya tillbyggda fabriken.

1995 | 2000 |

2005 | 2010

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

Palle p책 invigningsdagen av nya fabriken 1993.

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Palle håller tal på invigningen ”Jag är ordförande i styrelsen för Lindvalls Chark AB. Det gläder mig. Jag är också springpojke i firman och det gläder mig ännu mer. En del gör stora klipp och tjänar mycket pengar. Jag ska väl inte klaga på än det ena än det andra. Men det största klippet gjorde jag för cirka 10 år sedan när jag ringde till min son Stefan som bodde i Värnamo. Jag sa ”din pappa börjar bli gammal och åderförkalkad om du vill komma hem”. Och det tyckte han tydligen. Och efter 10 år håller jag på ännu. Två år senare var det Jans tur att få ett meddelande och även han kom hem. Det tycker jag är det största klippet hittills dags. Under de åren Ingegärd och jag hade fabriken byggde vi till den två gånger men det är ju blaha blaha jämfört med detta. Det är otroligt roligt att ha så fina pojkar som övertar firman. I fjol blev vi också uttagna till årets företagare. Min pappa, som då levde, fick vara med då. Så är ju tidens gång. Nu ska jag inte hålla någon historik över firman heller för det kan ni läsa på tavlorna där. Jag vill egentligen bara tacka dom som har gjort det här bygget så här fint. Det började ju med att det stod en gran där vid sidan som var 20 meter hög och 100 år gammal. Nu säger jag väl rätt för det var väl inte 100 meter och 20 år? Nej det var rätt! I alla fall så skulle den ju tas ner, jag kom en morgon vid åttatiden cyklande här, så fick jag se att en kille som stod och grejade med en motorsåg. Stopp sa jag, det står en bil där borta! Då sa han ”det är ingen fara”. Om bilen varit min som stod bredvid, hade jag nog flyttat den för det var kanske 1 meter mellan granen och bilen. Och med den precision som började då har det fortsatt hela tiden med alla entreprenörer. Jag skulle inte nämna några namn men det är ett par namn jag är tvungen att nämna. Tage Lövgren som har varit konsult och hållit ihop det. Tack ska du ha Tage! Sen är det Sunnerbo, det bästa byggföretaget som finns, har varit helt otroliga. Och Lennart Glans, du är ju en otrolig människa. Alltid glad och inga svårigheter! Det har varit helt fantastiskt. Mina kära vänner! Här är det flera stycken som har åkt från Göteborg och Malmö och överallt. Ni är alla lika välkomna. Jag måste nämna Olsson, som bor bredvid fabriken. Ni kan tänka er när det står ett 20-30-tal bilar och lyftkranar, ibland har de fått köra runt och ibland har de fått gå. Men alltid med samma glada min. Och de andra grannarna här, vi hoppas att vi inte ska störa mer och vi tackar er för det. Och särskilt vill jag då tacka Sunnerbo. Tack ska ni ha för ett gott arbete, tack ska ni ha!” 53

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Nya viktiga kunder Shell Select blir nya kunder hos Lindvalls. Torsten Svensson som drev en Shell Select mack i Strömsnäsbruk berättar hur det gick till. Sälja korv på mackar Torsten, även kallad Totto, berättar att till en början hade Shell Lithells korvar. Men kunderna i Strömsnäsbruk kom in och sa att vi har ju bättre korv i byn och kan vi inte få den istället? Men det gick ju inte för alla skulle ju ha samma korv. När olika chefer kom och besökte macken ringde Totto till Stefan och Jan och frågade om han fick ta bort dom till Lindvalls fabrik och det gick ju jättebra. Totto övertalade Fast Food gruppen i Stockholm (som syftade till att ta fram nya koncept och nya korvar) att ha möte på Lindvalls. Tillslut fick Lindvalls testa och skicka upp olika korvar till Stockholm till en panel som jämförde olika korvar. Och då vann Lindvalls korv för de var överlägset bäst, säger Totto. Det var Stefan Lindvall som var i Stockholm och träffade Shell och på vägen hem fick han ett telefonsamtal där de sa att Lindvalls hade fått avtalat. Först sålde Shell wienerkorven och sen blev det grillkorv. Därefter testade de ut den nya korven ”Drivers dog”. Det är väldigt positivt att vi har en sådan korv i kommunen, för det pratas ju om den i hela Sverige. Det är jättekul, säger Totto.

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Kunderna berättar ICA Nära Strömsnäsbruk Sune Nilsson på ICA Nära i Strömsnäsbruk har samarbetat med Lindvalls sedan han tog över ICA 1992. ICA Nära har alltid gett Lindvalls produkter stor plats eftersom det är den korven Strömsnäsborna vill ha. Kunderna tycker det är en god korv med bra kvalité. Sune berättar att många gamla Strömsnäsbor som har flyttat från orten kommer tillbaks och förväntar sig att hela Lindvalls sortiment ska finnas hos dem. Flera danskar köper också stora kvantiteter för att ta med sig hem. ”Det jag tänker på då du säger Lindvalls är Palle och hans mustasch. Den känner alla till i byn.” Ica Kvantum i Markaryd Ann-Britt Persson som är ansvarig för kött och chark på ICA Kvantum i Markaryd säger att kunderna älskar Lindvalls. Det som är utmärkande är att det är ett genuint, gammalt och redigt företag. Ann-Britt säger: ”Personalen på Lindvalls är alltid tillmötesgående, det finns inga problem för då löser man dem. Det är bara positivt! Man blir glad av dem!”

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Emab Göran Sandahl som är VD på Emab berättar att samarbetet med Lindvalls startade i början på 90-talet. Emab ägs av sina ca 400 medlemmar som är fria handlare från bland annat Shell och Bilisten. Göran tycker det är bra människor på Lindvalls från ledning till golvet. Lindvalls står för kvalitet för mig, berättar Göran. ” Det har alltid varit ett bra förhandlingsklimat och en vilja om win-win.” Ica Maxi i Ljungby Christer Lagestig, ansvarig på ICA Maxi, har samarbetat med Lindvalls sedan 20 år tillbaks. Det som är utmärkande för Lindvalls är kvaliteten, att produkterna är smakfulla, det breda korvsortiment med flaggskeppet ”Rishultskorven” i spetsen och att de är leveranssäkra, vi får de varor vi har beställt. Kunderna är mer än nöjda med Lindvalls. Det är vår klart största leverantör på matkorvs-avdelningen, marknadsledande Scan får känna sig besegrade. Christer har bara positivt att säga om företaget, han upplever dem som glada och trevliga och att de har en inställning att allt löser sig och säger: ”Lindvalls är ett fantatstiskt företag. Ett familjeföretag där jag har haft äran att arbeta med först Palle och sedan hans söner Stefan och Jan.”

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Nybygge För att klara av att producera all korv till främst Shell Select byggs en ny fabrik på Luhrpasset längs E4:an i Strömsnäsbruk. Stefan berättar att de hade långt framskridna planer och till och med en ritning på att bygga till den gamla fabriken i två plan. Men som tur var kom vid denna tid en inspektör från Livsmedelsverket på besök. Bo Svensson heter han berättar Stefan. Så tittade han på ritningen och sa ”pågar det fungerar inte med livsmedel i två plan, tro mig”. Då bestämde Stefan och Jan sig för att höra om kommunen hade någon mark och det hade de, en tomt intill E4:an som var till salu. De tittade på den, funderade och tog ett snabbt beslut att köpa tomten. Därefter anlitades en ny arkitekt, Hans Gösta Hansson och bygget stod färdigt i februari 1997. 9

”

Det hade varit katastrof att lägga mer pengar på gamla fabriken. Det hade inte blivit billigt. I bostadsområde med lastbilar, du kan tänka dig vad lastbilar där körde. Vilken tur! ”Jag ska nog ringa och tacka Bo” säger Stefan.

Till den nya fabriken flyttades packning, lager och kontorsutrymmen. Den nya fabriken hade en oinredd lokal på 500 kvadratmeter för framtida behov. Under denna tiden gick de över till att bara sälja förpackade varor och ingen lösvikt längre.

9. Se karta sida 99.

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

Lindvalls bygger en ny fabrik som st책r klar i februari 1997.

1995 | 2000 |

2005 | 2010

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Företagsfakta 1999 Nu har Lindvalls 17 anställda och 4 av dem arbetar i administrationen, det är 3 chaufförer och 10 personer i produktionen. Redan 1998 inreds de befintliga lokalerna för produktion och fler produktionslinjer. Men produktionen finns även kvar på gamla fabriken, det kommer den att göra till 2003. Anläggningen godkänns av Livsmedelsverket som gluten- och laktosfri. Shell Select gör succé med Lindvalls korvar och blir företagets största och viktigaste kund. 7-Eleven har införlivats som nästa stora Fast Food kund. 1999 har Lindvalls en omsättning på 47 miljoner. De har på fem år byggt upp en marknadsandel från 0 till 18% när det gäller försäljningen av korv till Fast Food enheter i Sverige (shop in shop). 2:a i Sverige inom detta marknadssegment. Detta året startar Lindvalls sin första exportsatsning. Det är fyra svenska livsmedelsföretag som ska försöka få ut Lindvalls produkter i Europa. Exportrådet är de som organiserar satsningen. Lindvalls ska försöka lära tyskar, italienare, spanjorer m fl hur fantastiskt goda svenska isterband är. Lindvalls fick ut sina produkter i flera länder. Volymerna blev dock för små i förhållande till satsningen som gjordes. Projektet fick avslutas efter ett år. På en konferens beskriver personalen Lindvallsandan med dessa ord: •

Bra kamratskap

•

Personalen är stolt över att jobba på Lindvalls

•

Hög kvalitetsmedvetenhet

•

Personalen är lojal

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Fjärde generationen börjar på Lindvalls

Stefan och Sara.

Sara Lindvall börjar arbeta på Lindvalls 1999 direkt efter Ekonomisk linje på gymnasiet. Sara berättar: ”Sen var det ju det att de behövde någon mer på kontoret, då var det ju bara en person där. Jag hade inte börjat i fabriken. Så då blev det att jag började. När jag började var vi inte alls många, det var bara pappa, Jan, jag, Ingrid Elofsson, Kent Björkman och Thomas Gullholm.” Något år tidigare började Saras sambo Christian Frisk arbeta på Lindvalls. Christian är idag arbetsledare i företaget och har tidigare arbetat på ICA i många år.

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Jubileum År 2000 firar företaget 75-årsjubileum. Företaget producerar 38 ton/vecka och har 30 anställda. Kunderna är Fast Food kedjor, butiker och grossister. 50% levereras bland annat till Shell och 7-eleven. Leverantörer är Köttmästarna SLP, Schreibers och Ugglarps. Fabriken byggs till igen. Årets charkuterist och TV 4 Jan Lindvall blir utnämnd till årets charkuterist med Tzatzikigrill av Korvakademien ”Akademien för de sköna korvarna”. Han medverkar i TV4 ”Köket” där han berättar om utmärkelsen och ger tips vid tillagning av korv. Att snitta korv innan stekning så att den inte spricker. Att koka upp vattnet och låta det koka, sedan ta bort grytan och lägga i korven och låta den ligga i 5 minuter. Motiveringen till utmärkelsen årets charkuterist är: ”En korv med lagom fast konsistens, god köttsmak, lätt löksmak och en väl avvägd god och originell kryddsmak med bland annat vitlök och dill”. Stefan minns:

År 2003 var jag inbjuden av Shell på en konferens i Barcelona, som av en händelse gick där en Formel-1 tävling samtidigt. Det var bland annat bensinstationsföreståndare och vi leverantörer som var inbjudna. Första kvällen var det samling i en stor konferenslokal. Jag visste inte riktigt vad som skulle avhandlas förutom att vissa leverantörer skulle göra presentationer av sin verksamhet. Jag hade inte fått någon sådan uppgift. Alla leverantörer presenterades eller gick fram och gjorde ett eget framträdande. När turen kom till mig reste jag mig upp och bara nickade mot publiken. Detta följdes av kvällens starkaste jubel. Det kändes riktigt bra, ett kvitto på att lilla Lindvalls hade gjort ett riktigt bra jobb hos ett av de större multinationella företagen.

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Röster om Lindvalls Kött och Charkföretagen Åke Rutegård VD Kött och Charkföretagen, har följt

”Jag tycker det är väldigt speciellt att när man besöker

Lindvalls utveckling i nästan 20 år. Från början var

till exempel Stockholm och går in på en Pressbyrå så

Lindvalls ett litet lokalt företag med ett brett sortiment

säljer de Lindvalls korv. Att korvarna numera säljs över

som under åren blivit en av de större producenterna

hela landet är väldigt roligt!”

av korv. Det som är speciellt för Lindvalls, tycker Åke är att de gått från att ha haft ett brett sortiment till att

Norra Skåne

specialisera sig inom ett segment på korvar till bensin-

Dan Rosengren har varit journalist på Norra Skåne i 20

mackar m.fl. Att Lindvalls är framgångsrika beror på att

år. Han har intervjuat Lindvalls ett flertal gånger och

de utnyttjat den senaste tekniken och är väldigt effektiva,

tycker utvecklingen för företaget är fantastisk och säger:

att de har bra produkter och arbetar professionellt, säger Åke.

”Om man ser på branschen i sin helhet så har de klarat sig väldigt bra, de har varit konkurrenskraftiga. Det finns

”Det är goda korvar som jag då och då köper på bensin-

en lojalitet i trakten mot företaget, för att man vet att

mackarna.”

man inte ger avkall på kvaliteten.”

Markaryd kommuns kommunalråd

Dan tycker att Lindvalls står för tillväxt och utveckling i

Bengt Germundsson, Kommunalråd i Markaryds kom-

Strömsnäsbruk. Det är viktigt för en bygd att det tillver-

mun, tycker att Lindvalls är ett skolexempel på lyckad

kas produkter som man ser varje dag, det blir ett märke

företagsamhet. Lindvalls står för kvalitet och har stor

för samhället. Lindvalls är ett

betydelse för Markaryds kommun, både för de arbetstill-

Strömsnäsmärke. Främst för unga människor är det

fällen som skapats och även som varumärke för kommu-

viktigt att ens ort blir omtalad som framgångsrik.

nen. Det är ett företag som började i liten skala av Joel och Ellen Lindvall och som sedan har lyckats expandera under alla år och klarat av generationsväxlingarna, berättar Bengt och fortsätter:

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Leiv Vidar blir delägare Lindvalls Chark AB och Leiv Vidar AB inleder ett ägarsamarbete. Den 23 januari 2003 skrev de båda företagen på ett avtal som innebär att Leiv Vidar A/S äger 48% av aktierna i Lindvalls Chark AB. Detta görs dels genom en riktad nyemission, dels genom att Leiv Vidar A/S köper aktier från Jan och Stefan Lindvall. Detta är ett långsiktigt samarbetsavtal där målet är att bli en ledande aktör på den svenska Fast Food marknaden för korv. Anledningen till det nya ägarsamarbetet är •

Gemensamma kunder. Fler och fler kunder vill göra en upphandling för hela Skandinavien. Tillsammans blir företagen då en ännu mer intressant partner på korvmarknaden.

•

Samma värderingar. Stora likheter när det gäller företagets historia, kvalitétssyn, personalpolitik, lönsamhetstänkande.

•

Kunskap och erfarenhet. Utbyte av kunskaper beträffande produktion, produktutveckling, ekonomisystem, IT, maskininvesteringar etc.

Ägarsamarbetet firas med en stor fest för personalen på Hinneryds bygdegård 18 oktober 2003.

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Sponsoravtal och nybygge 2003 skrev Lindvalls ett avtal med Carolina Kluft. Det var strax innan hon hade sina enorma framgång-ar i sjukamp, där hon vann EM, VM och OS. Mellan 2003 och 2006 var Carolina en av Sveriges mest kända idrottstjärnor. Lindvalls använde henne på etiketter och kund- och personalaktiviteter. Fabriken byggs ut med 600 kvadratmeter och all produktion flyttas nu till den nya fabriken. Den gamla fabriken på Korta gatan säljs den 17 september 2003. Korvskola Sedan mitten av 90-talet då Shell Select blev nya kunder har Lindvalls hållt korvskola på fabriken men främst på de olika mackarna. På korvskolan lär de ut fakta om förvaring och temperatur på korven, de olika korvsorterna, hygien och rengöring, tillagning av korv och försäljning. Att Lindvalls har korvskola är en av framgångsfaktorerna till att få så stora marknadsandelar i detta segment. Det har skapat förtroende och relationer mellan personalen som sålt korven till kunden och Lindvalls, inte bara på central nivå. Ny viktig kund Pressbyrån blir ny viktig kedjekund.

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Korvakademien utser Stockholms bästa korvkiosker Lindvalls wienerkorv som säljs av Shell Select utses som Stockholms bästa varmkorvar. Korvakademiens motivering till förstapriset lyder: ”Select serverade en wienervarmkorv med god smak, ordentligt varm (ångkokt) och med bra konsistens och färg. Allt detta innebär en korv med spänst som ger det eftertraktade knäppet vid första tuggan. God service och bra hygien ger ytterligare plusvärden.”

R ecept | R e c e p t | R ecept | R ecept |

R ecept | R ecept |

Ostkorv enchiladas

Populära rullar som gör att både stora och små äter mer grönsaker. Här med lite lagom sting. Ingredienser 4 port.

300 g Ostkorv 1 purjolök Smör-& rapsolja 3 dl fryst grönsaksmix med ärter, majs och paprika 2 dl Arla Köket lätt crème fraiche, tomat&basilika 6 stora tortillabröd 2 dl Arla Köket riven ost, texmex Till servering Sallad och tacosås. Gör så här Sätt ugnen på 2250. Skär korven i skivor. Strimla purjolöken. Stek korv och purjolök i smör & rapsolja i en stekpanna. Blanda i grönsaker och crème fraiche. Låt koka ihop 1-2 min. Fördela röran på tortillabröden och rulla ihop dem. Lägg rullarna tätt på ett ugnssäkert fat. Strö över osten. Gratinera i övre delen av ugnen 10-12 min. Servera med sallad och tacosås.

Smaklig måltid 70

R ecept |

| R ecept | R ecept | R ecept |

R ecept | R ecept |

R ecept | R ecept

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

2007-

Artikel fr책n tidningen Sm책l채nningen.

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Kapitel 4: Sara & Jan Lindvalls och Leiv Vidars epok 2007 tar Leiv Vidar över aktiemajoriteten i Lindvalls. Stefan Lindvall slutar som VD och Lars Andersson tar över den posten. Jan och Sara Lindvall stannar kvar i företaget och äger tillsammans 9% av aktierna. Årlig omsättning 110 miljoner kronor och de producerar ca 3500 ton korv/år. Sedan 2004 har omsättningen ökat med 30%. Största kunderna är Shell, Axfood, ICA, 7-eleven och Pressbyrån. ”Service, hög kvalité, anpassning efter kundens önskemål och snabb leveranssäkerhet är faktorer som hjälper företaget till framgång i relationen med kunden.” Ny kund Lindvalls Chark tecknar tillsammans med Leiv Vidar ett avtal med Statoil. Detta innebär att Lindvalls korvar säljs i Sverige och Danmark och Leiv Vidars korvar i Norge

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Leiv Vidar och ny VD Leiv Vidar A/S är ett familjeföretag som finns i Hönefoss 5 mil norr om Oslo. Bolaget bildades den 23 November 1950 av Leif Vidar, som en charkuteributik i Hönefoss. Sonen Arne Vidar tar ansvar för familjeföretag på 1970-talet. Leiv Vidar A/S har varit pionjärer i Skandinavien på att utveckla koncept till bensinbolag och servicehandeln när det gäller försäljning av Fast Food korvar. Man har hjälpt sina kunder att lyfta denna kategori till en mycket lönsam del i deras verksamhet och har idag 54 anställda. Fler och fler kunder vill göra en upphandling för hela Skandinavien. Tillsammans blir Lindvalls och Leiv Vidar en ännu mer intressant partner på korvmarknaden. Stora likheter finns också när det gäller företagens historia, kvalitetssyn, personalpolitik och lönsamhetstänkande. Utbyte av kunskaper beträffande produktion, produktutveckling, ekonomisystem, IT, maskininvesteringar etc. Lindvalls och Leiv Vidar är övertygade om att affären ger ett stort mervärde för alla inblandade. Våra kunder får en starkare partner, större utmaningar för personalen, leverantörer och kreditgivare möter en starkare balansräkning. Vår kommun kan räkna med att expansionstakten höjs vilket ger vår bygd säkrare arbetstillfällen.

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

Lars Andersson 채r ny VD p책 Lindvalls.

1995 | 2000 |

2005 | 2010

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Fler priser 2008 blir Lindvalls Svensk mästare i Chark SM för Grillwiener i klassen Varmrökt småkorv, smal. Lindvalls styrka Lars Andersson, Lindvalls VD, tycker att företagets styrka är dess tradition och att det finns mycket kunskap i företaget. Lindvalls har den absolut modernaste fabriken som gör att företaget hela tiden kan driva verksamheten på ett väldigt rationellt sätt och Lars säger: ”Lindvalls styrka är flexibiliteten och att vi alltid kan garantera leveranssäkerheten. Sen har vi hållt fast vid svenskheten.”

Sara & Jan Lindvall, Lars Andersson och Stefan Svensson

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Kunderna berättar Statoil Cecilia Degernäs som är Chef Kategori på Statoil började samarbetet med Lindvalls 2001 (då som chef för snabbmat på Shell). Cecilia tycker det finns flera positiva saker som är utmärkande för Lindvalls och det är att de har behållit sitt ursprung och sin historia och att de har valt att hålla sig till sin kärnverksamhet. Men framförallt har de hela tiden arbetat med kvaliteten på sina produkter och utvecklat den. Cecilia har sedan samarbetet började arbetat nära Lindvalls och har bara positiva erfarenheter. Lindvalls har alltid varit lyhörda för kunderna, både Shell och Statoil. Ett exempel är när vi tillsammans med Melker Andersson utvecklade en ny korv (Provencalé). Ett annat exempel är Statoil som tillsammans med Lindvalls tagit ett steg längre och lanserat några av marknadens köttigaste korvar. Framförallt uppskattar Statoils kunder smaken på korven, säger Cecilia. Men sen är det inte alltid säkert att de vet att det är Lindvalls korv de äter. ”Det känns bra för mig som ansvarig att arbeta med Lindvalls produkter”, säger Cecilia. 7-eleven och Pressbyrån Peter Backemar, Produktchef Pressbyrån/7-Eleven Reitan Servicehandel, började samarbetet med Lindvalls redan 2000. Att Peter valde Lindvalls korv var för att det var en färsk och kyld korv, ett mindre företag och att det var något nytt. Peter berättar att: ”Det är jättekul att jobba med Lindvalls. Vi har nära kontakt och de korta beslutsvägarna är uppskattade. Lindvalls har haft kvalité hela tiden med svenska råvaror. Historiskt har de växt men lyckats behålla familjekänslan.”

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

Vandrarhemmet i hembygdsparken Foto Christer Ekstrand

StrĂśmsnĂ¤sskolan Foto Christer Ekstrand

Lagadalen Foto Christer Ekstrand

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Strömsnäsbruk - Markaryds kommun - Kronobergs län - Småland Småland är ett av Sveriges sjörikaste landskap och Kronobergs län är Sveriges fjortonde till storleken och omfattar 8 467 km². Största delen av länet, 69 procent, består av skogsmark. Lugn och ro i Markaryds kommun Strömsnäsbruk finns i Markaryds kommun med drygt 9600 invånare (2010). En kommun som beskriver sig själva som ”den första vildmarken som man stöter på om man kommer söderifrån”. Här finns de små insjöarna och skogarna och ett kuperat landskap med 4 naturreservat. De mest kända företaget i kommunen är Nibe och andra stora företag är Markaryds Metallarmatur och Transcom. Strömsnäsbruk I Strömsnäsbruk som ligger utmed Lagan bor nästan 2000 personer. Det finns bland annat en skola upp till årskurs 9, ett bibliotek, Folkets hus och ICA. Byn har ett rikt föreningsliv med bland annat Strömsnäsbruks gymnastikklubb, Vattenskidklubben Svanen, Södra Sunnerbos Motorklubb och SK Graal. Strömsnäsbadet är sommartid en oas. Varje år anordnas Strömsnäsfestivalen. Riksettan går genom samhället och är en väg som slingrar sig parallellt med E4 och Lagan. År 1945 gavs vägen namnet rikshuvudväg nr 1 ”Riksettan”. Den går från Örkeljunga till Värnamo och följer vackra sjöar och Lagan under den 17 mil långa färden. I hembygdsparken finns ett naturskönt kulturområde kring ett gammalt köpmanshus som bevarats. Byggnaderna från 1860 som hörde till gården används till ett välbesökt vandrarhem. I centrum finns Järnvägsmuseet och Skåne-Smålands Jernvägs-Museiförening disponerar de gamla lokstallarna.

R ecept | R e c e p t | R ecept | R ecept |

R ecept | R ecept |

R ecept |

| R ecept | R ecept | R ecept |

R ecept | R ecept |

R ecept | R ecept

Tex Mex gryta

En gryta inspirerad av det mexikanska köket Till 4 personer 1 hackad gul lök 2 finhackade vitlöksklyftor 1 röd paprika i tärningar 2 1/2 dl vatten 1 köttbuljong tärning 2 msk tomatpuré 1 paket av Lindvalls skinnfria grillkorv 1 burk vita bönor i tomatsås 1 burk majs 1 tsk salt Tillbehör Taco chips eller kokt ris Fräs lök, vitlök och paprika några minuter. Häll på vatten och tillsätt buljongtärning och tomatpuré. Koka upp och koka i ca 5 minuter. Blanda ner korven skuren i skivor, bönor och majs. Koka upp. Smaka av med salt. Servera med Taco chips eller kokt ris, tillsammans med en god sallad.

Smaklig måltid 81

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

I personalrummet p책 Lindvalls.

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Att arbeta på Lindvalls Lina Åberg arbetar på packavdelningen sedan två år tillbaks. Där roterar hon mellan de fem maskiner som finns där. Lina har växt upp i Strömsnäsbruk och alltid ätit Lindvalls korv. Det bästa med jobbet är sammanhållningen mellan dem som arbetar på packavdelningen, de står varandra nära. De gör saker på fritiden ihop och skojar väldigt mycket med varandra. ”Vi har en bra stämning. Så det är ju roligt att komma hit på morgonen. Det är arbetskamraterna som gör det.” Alexander Hird-Bay började arbeta på Lindvalls för fem veckor sen. Han har tidigare följt fabriken och sett när den har byggts till. Sen har han sett Palle Lindvall ”för mig är han en symbol för Lindvalls”. Alexander står i produktionen och gör korv, knyter och hänger upp. Han tycker det är bra stämning så man kan skoja med varandra. ”Det är faktiskt en viktig sak på en arbetsplats att man kan lattja till det lite, så det inte blir så stelt. Jobbet är ju ganska enformigt så man måste ha det bra socialt. Och det tycker jag funkar.” Håkan Johansson har arbetat på Lindvalls i ett år och arbetar i ”hacken” med att blanda smeten. Han uppskattar att personalen får information minst en gång i månaden och att vi har ett bonussystem, det är ju kanonbra. Det visar ju att företaget går bra! Samtidigt får man ju slita för pengarna, det är ju inget smäckjobb. Det är ju stressigt och tungt också. Thomas Glimmergård arbetsledare har arbetat i företaget i nästan 20 år. Thomas berättar att eftersom företaget gått så bra, har det gjort att personalen velat följa med företaget och hela tiden göra sitt bästa. Pengarna har investerats både i personalen men framförallt i maskinparken. ”Det blir roligare att jobba när maskinerna hela tiden blir bättre. Och vi får mycket annat också, både fantastiska julklappar och sommarpresenter” säger Thomas. 83

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Fortsatt expansion och fortsatt Lindvallsanda Flera nybygge... Ett tillbygge av fabriken står färdigt i maj 2008. Det är packlinjer, lager och utlastning som fått mer utrymme. Trots lågkonjunktur så fortsätter Lindvalls att expandera och året därpå står ännu ett nybygge klart. ...men Lindvallsandan finns kvar Lars Andersson, VD: ”Lindvallsandan är det familjära och närheten. Men först och främst har vi en fin fabrik med bra maskiner som gör att personalen har en bra arbetsmiljö. Det är en fabrik som har fönster så man kan se in och ut. Sen äter vi frukost och fikar tillsammans och att informera personalen är jätteviktigt, så att alla är delaktiga och vet vad som händer. Det gjorde ju Stefan Lindvall också. Sen betalar vi ut bonus till personalen. Men samtidigt måste vi vara väldigt effektiva. Är vi inte det så har vi inget jobb alls att gå till. De flesta tror jag är väldigt nöjda med att jobba här. Det tror jag återspeglar sig på sjukfrånvaron och personalomsättning som är väldigt låg. Vi har 2 procents sjukfrånvaro och det är bra för industrin.” Sara Lindvall, Ekonomichef och delägare: ”Lindvallsandan är öppenheten och humorn och att vi vill verka som om vi är ett litet företag. Men om till exempel Nisse, Thomas, Mårten eller Chrille skulle sluta då tror jag lite av andan försvinner. De som har varit här länge är de som behåller det. Att jag och Jan är kvar gör nog sitt till. Det ger en signal om att vi vill vara kvar och tycker att det är kul.”

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Framgångsfaktorer Jan Lindvall, Fabrikschef och delägare ”Att vi har sedan många år Shell m.fl. som kunder tyder på att vi har bra produkter, att vi har leveranssäkerhet och är öppna mot alla kunder.” Kent Björkman, Säljare ”Det är främst kvaliteten, det går inte att överleva om man inte har den med sig. Sen har Lindvalls alltid varit väldigt kundvänliga och flexibla.” Ulrica Andersson, Säljare ”Jag tycker att vi fortfarande är väldigt, vad ska man säga, enkla. Vi brukar säga det när vi träffar stora företag. Här är vi fortfarande nere på jorden, alla gör lite av varje, vi hjälps åt. Så där har vi inte förändrats fast vi har vuxit så mycket. Det tycker jag är rätt så skönt.” Thomas Gullholm, Säljare ”Det viktiga är familjekänslan. Positiva tänkandet och det expansiva. Att vi har kunnat behålla det som är vi (det bonniga och bussiga) är mycket tack vare Lasse för han är väldigt personlig och engagerad i kunderna.” Marika Heiskanen, Korvstoppare ”Först och främst har Lindvalls ju haft en jädrans bra personal som har ställt upp och jobbat mycket övertid.” Mårten Carlsson, Arbetsledare ”För att vi har varit ganska flexibla med produktionen. Att vi inte låser oss och behöver göra långa serier av en sak utan att vi kan köra lite mindre med många olika sorter. Vi anpassar oss mycket efter vad kunden vill ha. Vi kör ju nästan allting färskt.” 85

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Produktionsprocessen 1. Mottagning och kontroll av varororna, enbart svenska köttråvaror. 2. Köttet vägs upp efter recept. 3. Kött, kryddor och vatten läggs i en snabbhack (en stor hushållsassistent) och blir till en köttsmet. Till Rishultskorven och Isterbanden mals köttet och blandas till en färdig grov köttblandning. 4. Därefter transporteras det ut i produktionshallen och stoppas i olika slags korvskinn. 5. Sedan följer en rökprocess på ca 2 timmar. 6. Korven kyls ner till 4 grader på mindre än en timme. 7. Korven packas, prismärks och distribueras.

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

Igor Jankovic

Jens Svensson och Christian Johansson

Johanna Johansson och Kjell Johansson

Norbert Behrens

2005 | 2010

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

Vlora Selmani

1955 | 1960 |

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

Anna Hydfors

1995 | 2000 |

2005 | 2010

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Företagsfakta 2010 På Lindvalls arbetar 68 personer; 5 i administrationen, 6 säljare, 3 chaufförer, 2 demonstratriser, och 52 personer i produktionen. I fabriken finns det 2 ”hackar” som blandar korv, 6 korvstoppare, 8 rökar a´4 vagnar per rök, 5 stycken förpackningsmaskiner, och en robot som lägger backar/kartonger på pallar. Lindvalls producerar 120 ton korv/vecka. Sortimentet Bamsekorv, Berliner, Bratwurst, Falukorv, Frukostkorv, Grillkorv, Grillwiener, Hackekorv, Isterband, Kabanoss, Leverkorv, Leverpastej, Lindvalls rökta, Lökkorv, Medisterkorv, Ostkorv, Ost och bacon, Prinskorv, Rishultskorv, Röcklakorv, Rökt bog, Salami, Strömsnäskorv, Supergrillare, Varmkorv och Wienerkorv. Kunder Butiker, 7-Eleven & Pressbyrån (Reitan Servicehandel), ICA centralt, Axfood, Emab, grossister och övriga korvkiosker, Statoil i Norden och export till England.

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Personalen på Lindvalls Anne Ahlqvist, Lars Andersson, Tony Andersson, Ulrica Andersson, August Arvidsson, Norbert Behrens, Jan Berntsson, Rebecca Bexell, Patrik Bengtsson, Kent Björkman, Mårten Carlsson, Johannes Engqvist, Johannes Eschricht, Christian Frisk, Peter Gilbertsson, Thomas Glimmergård, Thomas Gullholm, Ola Götesson, Akif Hasanspahic, Marika Heiskanen, Hampus Hilding, Alexander Hird-Bay, John Hjelm, Burim Husaj, Rasim Husaj, Anna Hydfors, Ellen Håkansson, Igor Jankovic, Agnetha Jerevall, Christian Johansson, Håkan Johansson, Johanna Johansson, Kjell Johansson, Madelene Johansson, Malin Johansson, Martin Johansson, Mattias Johansson, Mikael Johansson, Pontus Johansson, Maria Kristiansson, Magdalena Ktosowski, Tomasz Ktosowski, Jan Landin, Jan-Inge Lassen, Dragomir Laurentiu, Jan Lindvall, Sara Lindvall, Lars Nilsson, Jimmy Nyström, Daniella Palmquist, Sven Pettersson, Lilian Rolf, Lakanawan Ruengdet, Tay Sae-Lim, Alexander Salomonsson, Nexhat Selmani, Vlora Selmani, Annelie Sevandersson, Joanna Stankiewicz, Henrik Svensson, Ingrid Svensson, Jens Svensson, Kjäll Svensson, Stefan Svensson, Marcin Szczygielski, Emil Widén och Lina Åberg. Omsättningsutveckling År Kronor 1965

248 458

1975

597 554

1985

3 663 175

1995

15 791 658

2005

91 556 274

2009

172 347 236

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Samtliga priser Chark-SM Chark-SM arrangeras av Köttbranschens riksförbund och SIK Diplom Företaget Lindvalls Chark AB har tilldelats Guldmedalj 2001

Produkten Rishultskorv i klassen Kokt och varmrökt korv

Produkten Örtagårds korv i klassen Kokt och varmrökt korv

Produkten Medisterkorv i klassen Kokt och varmrökt korv

Gulddiplom 2002

Produkten Medister original i klassen Kokt och varmrökt småkorv

Produkten Cheese Dog i klassen Varmrökt småkorv

Produkten Käsewurst i klassen Varmrökt småkorv

Silvermedalj 2001

Produkten Ostkorv i klassen Kokt och varmrökt korv

Silverdiplom 2002

Produkten Wienerkorv i klassen Varmrökt småkorv

Bronsdiplom 2002

Produkten Rishultskorv i klassen Varmrökt småkorv

Produkten Prinskorv i klassen Varmrökt småkorv

Produkten Mexicana Chizdorra i klassen Varmrökt småkorv

Produkten Drivers Dog i klassen Varmrökt småkorv

Guld 2004

Produkten Isterband i klassen Isterband

Produkten Wienerkorv i klassen Varmrökt småkorv

Silver 2004

Produkten Gammeldags Falukorv i klassen Kokt och varmrökt grovkorv

Brons 2004

Produkten Bamsekorv i klassen Varmrökt småkorv

Produkten Rishultskorv i klassen Varmrökt småkorv

Produkten Ostkorv i klassen Varmrökt småkorv

Produkten Limewiener i klassen Varmrökt småkorv

Produkten Prinskorv i klassen Varmrökt småkorv

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

Guld 2006

Produkten Tsatsikigrill i klassen Varmrökt korv, tjock

Produkten Bamsekorv i klassen Varmrökt korv, tjock

Produkten Rishultskorv i klassen Varmrökt korv, tjock

Silver 2006

Produkten Wienerkorv 14 % fett i klassen Varmrökt korv, smal

Produkten Wienerkorv 8 % fett i klassen Nyckelhålsmärkta produkter

med max 10% fett

Produkten Prinskorv i klassen Varmrökt korv , smal

Brons 2006

Produkten Lunchkorv i klassen Varmrökt korv, tjock

Produkten Drivers Dog i klassen Varmrökt korv, tjock

Produkten Wienerkorv i klassen Varmrökt korv, smal

Produkten Isterband 14 % fett i klassen Isterband

Produkten Grillkorv kyckling i klassen Fågelprodukter

Produkten Wienerkorv kyckling i klassen Fågelprodukter

2005 | 2010

2008 Svensk mästare Produkten Delikatessgrill i klassen skinnfri korv

Produkten Grillwiener i klassen Varmrökt småkorv, smal

Guld 2008

Produkten Currywurst i klassen Varmrökt småkorv, smal

Produkten Wienerkorv i klassen Varmrökt småkorv, smal

Produkten Ost och Bacon i klassen Skinnfri korv

Brons 2008

Produkten Kycklingkorv i klassen Fågelprodukter

Produkten Prinskorv i klassen Varmrökt småkorv, smal

Produkten Kycklingkorv skinnfri i klassen Fågelprodukter

Produkten Grillkorv i klassen Skinnfri korv

Övriga priser Guld 1:a pris från Akademien för de sköna korvarna, har deltagit som finalist i 2000 år tävling för charkuterister, Jan Lindvall. Guld 1:a pris från Akademien för de sköna korvarna, har deltagit som finalist i 2001 år tävling för charkuterister, Jan Lindvall. För ett gott samarbete under året tilldelas Lindvalls Chark utmärkelsen årets leverantör 2002 7-Eleven. Diplom Årets leverantör 2009 Lindvalls Chark. Statoil. 2010 Bästa nylansering stekkorv Statoil

1925 | 1930 | 1935 | 1940 |

1945 | 1950 |

1955 | 1960 |

Författarens reflektioner och tack! Jag är uppvuxen med Lindvalls. Under stora delar av min och min syster Saras barndom bodde vi 200 meter från den gamla fabriken på Korta gatan. Jag minns alla de gånger jag öppnade dörren till fabriken och korvlukten slog emot mig. Familjeliv och företaget har alltid gått ihop. I början av 1990-talet och fem år framöver arbetade jag under alla skollov med att knyta, hänga och packa korv. Sedan har jag tagit andra steg i mitt liv. Men när jag fick barn insåg jag att jag ingår i en kedja och familjeföretaget blev viktigt. Jag vill berätta Lindvalls historia för vår son Nils. När jag nu har dokumenterat företagets 85-åriga historia är det en imponerande berättelse som kommer fram. Många människor har arbetat väldigt hårt för att Lindvalls hela tiden behållit kvaliteten och haft kundernas önskemål i fokus. Det finns mycket att vara stolt över för alla involverade personer! Det finns ju liknande historier som detta företag, som börjar i liten skala med butik och charktillverkning för att senare växa sig större. Men det är inte många som har expanderat så mycket som Lindvalls. Jag är stolt över vad min familj har lyckats åstadkomma! Jag vill tacka alla dem som har intervjuats! Johanna Lindvall Malmö 2010-09-20

1965 |

| 1 97 0 | 1 97 5 | 1 9 8 0 | 1 9 8 5 | 1 9 9 0 |

1995 | 2000 |

2005 | 2010

Stort tack till! Lars Andersson, Ulrica Andersson, Peter Backemar, Kent Björkman, Lennarth Brewitz, Lennart Broden, Mårten Carlsson, Cecilia Degernäs, Ronny Fager, Birgit Florberger, Christian Frisk, Bengt Germundsson, Thomas Glimmergård, Thomas Gullholm, Marika Heiskanen, Alexander Hird-Bay, Anders Johansson, Håkan Johansson, Gitt-Maj Karlsson, Inger Karlsson, Christer Lagestig, Barbro Lindvall, Ingegärd Lindvall, Jan Lindvall, Sara Lindvall, Stefan Lindvall, Paul Lindvall, Lennart Nyberg, Sune Nilsson, Gert-Willy Olsson, Ann-Britt Persson, Lilian Rolf, Dan Rosengren, Åke Rutegård, Göran Sandahl, Gunvor Styrbjörn, Stefan Svensson, Torsten Svensson, Bengt-Göran Söderlind, Sören Zackrisson och Lina Åberg.

I Lindvalls fotspår 1. Joels barndomshem - Hermelinsvägen 2. Huvudaffären - Lagastigsgatan 3. Skogshyddan; Joel och Ellens hem - Korta gatan 4. Filialen i Emmaljunga - Eljaverksvägen 5. Filialen i Markaryd - Västergatan 6. Gamla fabriken - Korta gatan 7. Filialen i Strömsnäsbruk - Sunnerbogatan 8. Lindvalls i centrum/gamla konsum - Lagastigsgatan 9. Nya fabriken - Hinnerydsvägen

Pris: 79:-/inkl. moms

100