Paviken2014web by Dan Carlsson

Rapport Arendus 2014:27

Paviken 2014 Stora Mafrids 5:12 Arkeologisk undersökning Stora Mafrids 5:12 Västergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014

Amanda Karn

Omslagsbild: Vy รถver Naturreservatet Paviken. Bild: Amanda Karn

Paviken 2014 Arkeologisk Undersökning, Stora Mafrids 5:12, Västergarn socken, Gotland

Typ av undersökning: Arkeologisk undersökning RAÄ Nr: Västergarn 65:1

Undersökande institution: Arendus

Socken: Västergarn Län: Gotland Författare: Amanda Karn

Sammanfattning: Rapporten beskriver undersökningarna runt Paviken i Västergarn socken, Gotland, under fältsäsongen 2014. Undersökningarna var fokuserade mot två områden. Det första området var beläget vid Paviken I i anslutning mot 2013 års undersökningar. Område II var beläget cirka 200 meter söderut, mellan Paviken I och II vid en stensatt husgrund. Undersökningarna genererade cirka 640 fyndposter och 20 anläggningar. Den totala undersökta ytan uppgick till 127 m². Undersökningarna vid område I tolkas varit en hantverksyta vid hamn- och handelsplatsen Paviken I som undersöktes av Per Lundström och Jan Peder Lamm under 1960- och 70 talet. Ytan daterades genom två träprov från intakta stolpar samt ett kolprov från en härd. Dessa daterade område I till en tidsperiod mellan 600–800-tal. Område II var betydligt mindre till ytan än område I och undersökte en stensatt husgrund vilket var någorlunda tom på fynd. Inom husgrunden återfanns ett stolphål med en intakt stolpe vilken daterades till 900-tal.

Innehållsförteckning INTRODUKTION........................................................................................................................................................................................................................ 7

PAVIKEN RESEARCH PROJECT................................................................................................................................. 8 FORNLÄMNINGSOMRÅDET .................................................................................................................................... 9 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR .............................................................................................................................. 10

Fosfatkarteringar ....................................................................................................................................... 10 Arkeologiska undersökningar ................................................................................................................. 11 UTGRÄVNINGEN 2014 ....................................................................................................................................... 12

Syfte och frågeställningar ........................................................................................................................ 12 Fältkursen ................................................................................................................................................... 13 Handledare ................................................................................................................................................. 13 Arbetsmetodik ........................................................................................................................................... 13 Analyser....................................................................................................................................................... 14 SCHAKTBESKRIVNINGAR .................................................................................................................................................................................................... 15

OMRÅDE I .......................................................................................................................................................... 15

Schakt 4 ..................................................................................................................................................... 19 Schakt 5 ..................................................................................................................................................... 21 Schakt 6 ..................................................................................................................................................... 23 Schakt 7 ..................................................................................................................................................... 25 Schakt 8 ..................................................................................................................................................... 27 Schakt 9 ..................................................................................................................................................... 29 Schaktprofiler ............................................................................................................................................. 31 OMRÅDE II ......................................................................................................................................................... 33

Schakt 10 ................................................................................................................................................... 35 Schakt 11 ................................................................................................................................................... 36 Schakt 12 ................................................................................................................................................... 37 Schaktprofiler ............................................................................................................................................. 38 ANLÄGGNINGSBESKRIVNINGAR...................................................................................................................................................................................... 40

Anläggning A1 ......................................................................................................................................... 44 Anläggning A2 ......................................................................................................................................... 46 Anläggning 1 ............................................................................................................................................ 47 Anläggning 2 ............................................................................................................................................ 49 Anläggning 3 ............................................................................................................................................ 51 Anläggning 4 ............................................................................................................................................ 53 Anläggning 5 ............................................................................................................................................ 54

Anläggning 6 ............................................................................................................................................ 56 Anläggning 7 ............................................................................................................................................ 57 Anläggning 8 ............................................................................................................................................ 58 Anläggning 9 ............................................................................................................................................ 60 Anläggning 10 .......................................................................................................................................... 61 Anläggning 11 .......................................................................................................................................... 63 Anläggning 12 .......................................................................................................................................... 63 Anläggning 13 .......................................................................................................................................... 65 Anläggning 14 .......................................................................................................................................... 66 Anläggning 15 .......................................................................................................................................... 66 Anläggning 16 .......................................................................................................................................... 68 Anläggning 17 .......................................................................................................................................... 68 Anläggning 18 .......................................................................................................................................... 70 PAVIKEN II ................................................................................................................................................................................................................................ 71 SAMMANFATTNING OCH TOLKNING UTGRÄVNINGEN 2014 ............................................................................................................................ 75

Område I ..................................................................................................................................................... 75 Område II.................................................................................................................................................... 76 SUMMARY .......................................................................................................................................................... 77 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER .......................................................................................................................................................... 79 REFERENSER ............................................................................................................................................................................................................................. 80 BILAGOR .................................................................................................................................................................................................................................... 81

Introduktion

Hamn och handelsplatsen Paviken spelade en stor roll i Västergarns äldre historia som i övrigt är dominerat av hamnplatsen innanför västergarnsvallen och kyrkomiljön runt västergarns sockenkyrka. Paviken representerar den äldre delen av denna handel och hamnaktivitet som varit av stor vikt för socknen ända upp i medeltid, men platsens exakta funktion och roll är fortfarande oklar. Det är av stor vikt att förstå relationerna mellan de olika boplatslämningarna inom Paviken området, nämligen Paviken I och Paviken II, samt att förstå och relatera gravarna på Pavikens östra kust med dessa boplatslämningar. Detta, tillsammans med att genom arkeologiska undersökningar relatera hela Paviken området till området runt västergarns sockenkyrka och vall, är väsentligt för att första Västergarns roll i långväga handel under järnåldern. Årets undersökning var fokuserad mot att komplettera utgrävningarna vid Paviken I genom att undersöka en svag platå med höga fosfater som indikerade hög aktivitet på området. Tillsammans med detta flyttades fokuspunkten längre söderut för att förflytta undersökningarna vidare mot Paviken II som länge legat orörd för vetenskapliga undersökningar.

Paviken research project

Paviken research project ska under en tre års period genomföra komplimenterande utgrävningar runt områdena Paviken I och Paviken II. Det fjärde året kommer att ägnas åt komplementerande analyser och tolkningar av de grävningar som utförts inom projektet tillsammans med de grävningar som gjordes av Hans Hansson och Per Lundström under 1960- och 1970- talen. Detta år var det andra året under projektets gång. Projektets syfte är att skapa en bättre förståelse för Pavikens funktion och utveckling samt hur platsen relaterar till omgivningarna. En särskild betoning kommer då läggas på hur Paviken relaterade till hamnen och kyrkomiljön runt västergarns sockenkyrka (Carlsson, 2012). Punkter som avses undersökas inom projektet innefattar: 1. Uppföljande utgrävningar från tidigare undersökningar vid Paviken I för att till fullo undersöka anläggningar som stolphål, härdar etc. för att få en bättre förståelse för den tidigaste fasens boplatslämningar. 2. Uppföljande utgrävningar av en husgrund söderut från Paviken I (nära en annan husgrund som genomgick undersökning 1990). Det finns indikationer på andra anomalier i landskapet vilka antyder ytterligare möjliga strukturer. Dessa strukturer kräver undersökning för att förstå deras funktion, datering och möjliga kopplingar till Paviken I eller II. 3. Hans Hansson återfann kulturlager med ben och nitar vid Paviken II, denna yta måste undersökas för att säkerställa funktionen och dateringen av aktiviteterna vid Paviken II. 4. Nya gravar som har blivit lokaliserade i Pavikens omgivning avses undersökas för att jämföra med dateringarna av kända gravar samt för att få en bättre förståelse för Pavikens historiska och rumsliga kontext. Under 2013 undersöktes punkt 1 på denna lista, detta år har fokus legat på punkt 1 och 2. Punkt 3, vilket är fokuserat på Paviken II, har prospekterats under detta år för att få en förförståelse för aktivitetsområdet runt platsen (se kapitel Paviken II). Nästa års undersökningar kommer hantera punkt 3 och punkt 4 på ovanstående lista.

Fornlämningsområdet

Fornlämningarna runt omkring området för Paviken består av de två boplatsytorna Paviken I och Paviken II, enskilda gravar, gravfält, husgrunder, stensträngar, en slipskåresten, terasser tillsammans med oidentifierade anomalier. Paviken I har RAÄ nummer Västergarn 4:1-3 och Paviken II har RAÄ nummer Västergarn 22:1. Husgrunden som undersöktes i år inom område II har i skrivande stund inget RAÄ nummer. Området är till vissa delar orört av odling men vid andra delar starkt odlade. Detta har medfört viss bortodling av gravar samt många moderna stensträngar som möjligtvis täcker tidigare gravar, stensträngar och husgrunder. Det är även osäkert om det längs strandlinjen döljer sig båtlänningar, stenkistor eller andra hamnanläggningar. Fler gravar kan

Figur 1. Fornlämningsområdet runt Pavikens

döljas i området nordöst om Paviken I

östra strand. I bilden är terasser och

vilket har observerats i fält.

stensträngar ej utmarkerade. Gravar är

Fornlämningsområdet är inte komplett

markerade med en punkt och ett ”R”.

då mycket av gravarna har blivit förstörda av senare aktiviteter som odling och bebyggelse (Carlsson, 2011). Området visar på aktivitet under yngre järnåldern över ett stort område och kan jämföras med andra vikingatida hamn- och handelsplatser på Gotland som till exempel Fröjel (Carlsson, 1999).

Tidigare undersökningar Inom Västergarn, vilken är Gotlands minsta socken, har det utförts ett stort antal arkeologiska undersökningar. Majoriteten av dessa undersökningar har skett inom området för västergarnsvallen vilken är belägen söder om Paviken. För en överblick av dessa undersökningar hänvisas läsaren till Dan Carlssons bok Vikingatidens Västergarn: en

komplicerad historia (2011). Pavikenområdet har undersökts både genom fosfatkarteringar samt genom arkeologiska utgrävningar. Den största undersökta ytan grävdes under 1960- och 70 talet av Per Lundström och Jan Peder Lamm. Denna undersökning har enbart publicerats i en populär vetenskaplig bok (Lundström, 1981) men en sammanställning av de utgrävningarna som gjorts inom Paviken återfinns i Dan Carlssons bok Vikingatidens Västergarn: en komplicerad historia (2011).

Fosfatkarteringar

Två tidigare fosfatkarteringar har genomförts inom Pavikenområdet. Den första utfördes av Hans Hansson under hans projekt vilket var inriktat på att lokalisera hamnplatser på Gotland. Den visade Paviken I och II som områden med höga fosfater. Den andra gjordes av Per Lundström i samband med grävningarna under 1960 och 1970 talet och var koncentrerad till Paviken I. Den senare visade ett koncentrerat område med höga fosfater (se figur 3). Den största koncentrationen av höga fosfater är beläget i det karterade områdets norra del. Detta område var under vikingatiden platsen där Idån rann ut i Östersjön och skapade en liten men markant udde. Denna del är till stor del utgrävd av Per Lundström. Mindre koncentrationer med höga fosfater finns strax söder om detta område och markerar en höjd i landskapet. Detta område är inte undersökt av Lundström och innefattar område I inom årets undersökningar.

Fosfatkarteringen gjord av Hans Hansson

Figur 2. Fosfatkarteringen gjord av Per Lundström över området för Paviken I. Lundströms och Lamms undersökningsyta är markerad med orange färg, 2013 års undersökning är markerad med blå färg och årets undersökning inom Paviken I (område I) är markerad med grön färg.

Arkeologiska undersökningar Paviken området har undersökts sedan den första hälften av 1900 talet, bland annat av Birger Nerman på 1930 talet och senare av Hans Hansson, Jan Peder Lamm och Per Lundström under 1960 och 70 talet. De senaste undersökningarna gjordes av Dan Carlsson under 1980 och 1990 talet (Carlsson, 2011). Inom dessa undersökningar har bolpatslämningar, husgrunder, gravar och hamnanläggningar så som bryggor undersökts inom hela området runt vattenområdet Paviken (Carlsson, 2011). 2013 påbörjades Paviken Research project och en yta inom Paviken I genomgick arkeologiska undersökningar (se figur 2).

Utgrävningen 2014 2014 års undersökningar var fokuserade mot frågeställningar angående boplats och huslämningar. Undersökningarna ägde rum inom ägan Stora Mafrids 5:12 inom två huvudsakliga områden, ett nordligt område (område I) samt ett sydligt område (område II). Det nordliga området var beläget inom boplatsområdet Paviken I på en svag höjd med höga fosfater. Det sydliga området var utlagt över en stensatt husgrund mellan boplatserna Paviken I och Paviken II. Undersökningarna genomfördes genom en internationell kurs för arkeologistudenter och ägde rum under månaderna maj, juli och augusti under 2014. Totalt undersöktes 127 m² indelat i 9 schakt inom de två områdena. Det framkom över 600 fyndposter och 20 anläggningar spridda över hela den undersökta ytan. Tillsammans med detta utfördes även en metalldetektering samt en fosfatkartering över ytor inom boplatsområdet Paviken II.

Syfte och frågeställningar

Syftet med årets undersökning var att avsluta grävningarna vid Paviken I samt att undersöka en av de husgrunder som är belägna mellan Paviken I och Paviken II. Vid Paviken Iär frågan om bebyggelsens omfattning och utseende ännu mycket oklar. På grund utav detta undersöktes en svag platå strax söder om 2013 års utgrävningar (område I). Platån har höga fosfatvärden och kan möjligen uppvisa hur bebyggelsen vid Paviken I var konstruerad och om det finns någon bebyggelse i form av regelrätta stolphålsbyggda hus närvarande på platsen. Syftet med undersökningarna inom område II var att undersöka en stensatt husgrund utanför boplatsområdena för Paviken I och Paviken II. Frågeställningarna runt denna husgrund syftade till att undersöka vilken funktion husgrunden hade och dess datering. Undersökningarna inom dessa två områden har olika syften, område I syftade till att avsluta och komplettera undersökningarna vid Paviken I. Område II syftade till att undersöka området som ligger mellan Paviken I och Paviken II för att bredda kunskapen om Paviken som en helhet samt för att bygga ut kunskapsfältet från att enbart behandla Paviken I till en rörelse söderut mot Paviken II närmare havet och västergarnsvallen. 12

Fältkursen

Fältkursen genomfördes under perioderna i maj 2014-05-27 – 2014-05-29 samt i juli/augusti 2014-07-14 – 2014-08-8 som en fältkurs för internationella studenter. Kursen genomförs i samarbete med Folkhögskolan i Hemse under namnet Gotland Archaeological Field School. Under de fem veckorna i juli och augusti spenderades fyra veckor i fält och en vecka med fyndsortering och fyndregistrering i Hemse folkhögskola. Fältkursen avslutades med individuella uppsatser från studenterna angående materialet som tillvaratogs under 2014 års undersökning. Deltagarna var internationella arkeologistudenter och uppgick till ett antal av 30 stycken. Dessa tillsammans med två grävledare samt en praktikant i fält så uppgick fältstyrkan till 33 individer.

Handledare

Nedanstående personer var inblandade i projektet och hade följande arbetsuppgifter: Dan Carlsson

Docent och projektledare för Paviken Research Projekt, vetenskapligt ansvarig för utgrävningen, Arendus

Christian Hoffman

Fil. Mag. och grävledare i fält, Arendus

Amanda Karn

Fil. Mag. och grävledare i fält, ansvarig för inmätningar och digital dokumentation, Arendus

Samuel Rosander

Praktikant i fält, Uppsala Universitet Campus Gotland

Arbetsmetodik

Samtliga schakt under 2014 års undersökning grävdes kontextuellt, det vill säga att de naturliga lagren följdes och skapade en enhet. Kulturlagret (Lager I) i Paviken består av svart mylla och är mellan 15 – 30 centimeter kraftigt. Lager II innefattar de naturligt avsatta lagren på platsen, dessa kan variera från sand, lera, havssvallat grus eller en blandning mellan två eller flera av dessa. På vissa platser noterades även ett Lager III då de naturligt avsatta lagren ändrade karaktär eller om kulturlagret hade inslag av naturligt 13

avsatta lager som fortfarande bar fynd. Lager I undersöktes i sin helhet och lager II undersöktes fram till att lagret var sterilt. Generellt för platsen Paviken innebär att Lager I är fyndbärande och toppen av lager II visar markytan under den tidigaste fasen av aktivitet på platsen. Det är även i toppen av Lager II som anläggningar i form av nedgrävningar (stolphål, avfallsgropar etc.) kan fastställas. Schakten inom område I följde 2013 års utgrävning samt Per Lundströms undersökningar då rutorna delades in i 4 m². I schakt 4 är rutorna namngivna efter Lundströms rutsystem. Detta gjordes dock inte för resterande schakt då det uppenbarades efter inmätningar av totalstation att årets rutor låg i vinkel mot Lundströms koordinatsystem. Schakten mättes ut med ett analogt avvägningsinstrument och inmätningarna under utgrävningen mättes in med totalstation (Leica 307). Koordinatsystemet som användes för inmätningar var Sweref 99 TM med höjdsystem RH 2000. Resterande schakts rutor gavs individuella nummer från 1-6 och beskrivs som 5:1, 5:2 etc. vid jämförelse med andra schakt. Inom område II delades schakten in i 1 m² rutor. Området för grävningen har aldrig blivit odlat utan enbart använts som hag- eller ängsmark vilket gjorde det möjligt att registrera vissa fynd exakt i schakten. De digitala hjälpmedlen i fält var totalstation (Leica 307), GPS samt digitalkamera. Schakten fotograferades med lodfoton och anläggningar samt profiler ritades med analoga metoder i fält. Lodfotona fungerade som underlag för de schaktritningar som förekommer i rapporten, de ritningar som gjordes för anläggningar och profiler ligger som underlag för de profiler och anläggningar som syns i rapporten. Anläggningsplanerna är ritade med reducerade nivåer för att visa topografin av anläggningen tillsammans med höjdvärden tagna inom varje nivå. Fyndlistorna upprättades individuellt efter schakt.

Analyser Inom årets undersökningar skickades totalt fyra (4) prov för C14 analys. Dessa bestod av trä och kol. Tre (3) av analyserna togs från område I och en (1) togs från område II. Anläggningar som berördes av analyserna var anläggningarna A1, A2, 5 och 18 (se anläggningsbeskrivningar) och dateringarna rörde sig från 600-tal till 900-tal (se bilaga 1).

Schaktbeskrivningar Under årets grävning togs totalt 9 olika schakt upp. 6 av dessa utlades i Paviken I, område I och 3 utlades över en stensatt husgrund ca 300 meter söder från Paviken I, område II. Schakten lades i nummerordning från 2013 års grävning, under 2013 grävdes enbart 3 schakt. Årets schakt började från schakt 4 upp till schakt 12. Den totala utgrävda ytan under 2014 års grävningar uppnådde 127 m². Schakten i område II lades ut i kors över den stensatta husgrunden för att utröna funktionen av byggnaden. Schakten överkorsade husgrundens långväggar 4 gånger samt kortväggarna 2 gånger. Schakten i område I lades ut utifrån höga fosfatvärden samt en svag höjning i topografin.

Område I Område I ligger i den norra delen av naturreservatet Paviken inom boplatsområdet Paviken I. Detta är området som undersöktes av Per Lundström under 60- och 70- talet. Området karaktäriseras av höga fosfatvärden vilka ligger längs med udden som skapas av vattenmassan Paviken och Idån som rinner i öst-västlig riktning. Årets schakt är belägna på en svag höjd som observerades under 2013. Höjden har höga fosfatvärden och ligger direkt söderut från 2013 års schakt. Den totala utgrävda ytan i område I är 100 m². Schakten är utlagda i en kvadratisk halvcirkel för att fånga de höga fosfatvärdena. 15

Figur 3. Områdesöversikt

Figur 4. Schakt och anläggningsöversikt över område I.

Figur 5.

Fynden i område I var av samma karaktär som under 2013 års undersökning (Rapport Arendus 2014:8) dock så finns det vissa avvikande fyndkategorier. Under 2014 års undersökning hittades i schakt 4 och 5 stora mängder bränd lera, se schaktbeskrivning för schakt 4 samt 5. I anknytning till denna koncentration av bränd lera som i ruta 5:1 översteg 15 kg och i ruta 54:100 där över 8 kg tillvaratogs, fanns en stenansamling av stenpackningskaraktär samt en nedgrävning och en härd (se anläggning AI samt 15). Det återfanns även betydligt större mängder brända ben, detta är delvis på grund utav anläggningarna med koncentrationer av brända ben (se schakt 5, 6, 8 samt anläggning 1 och 2) men även utanför anläggningarna hittades mer brända ben än vad som hör till den vanliga fyndbilden i Paviken I. Övriga massmaterial som slagg, järn, flinta samt obrända djurben är alla funna under 2014 men är inte utmärkande då de korrelerar med det förväntade fyndmaterialet från platsen. Till enskilda fynd som hittats i område I hör pärlor i olika former och färger, bärnsten, granater, silvermynt, bronsföremål, spännen, verktyg i järn såsom knivblad och mejslar och glasmosaik. Även glas som råmaterial i stavar eller i tunna flagor påträffades. Detta material förväntades utifrån resultatet från 2013 års undersökning då de enskilda fynden följde samma mönster med vissa avvikelser i mängd gentemot årets utgrävning (Rapport Arendus 2014:8). Årets undersökning i Paviken I täckde ungefär dubbelt så mycket yta som 2013 års undersökning. Detta medför att ett större antal anläggningar har undersökts inom område I och årets schakt i relation till förra året. Anläggningar som hittats under 2013 och 2014 bestod av stolphål, härdar och lerpackningar. Årets undersökning inom område I har även koncentrationer av brända ben och nedgrävningar. Tillsammans med anläggningarna kunde vissa stenpartier med stenpackningskaraktär samt vissa områden med grusinslag observeras i lager I. Andelen sten i område I skiljde sig starkt från nordöst till sydväst då de stenigare partierna var koncentrerade till schakt 7, 8 och 9. Flest anläggningar var dock belägna i motsatt håll mot sydväst i schakt 4, 5 och 6 (se figur 4 samt figur 5).

Schakt 4

Schakt

Äga

Stora Mafrids 5:12

Yta (m²)

Längd (m)

Bredd (m)

Orientering

NNÖ-SSV

X/Y (NV Hörnet)

X 688829,2875/ Y 6372653,5805

Topp/Bott (m.ö.h)

5,37/5,07

Anläggningar: Anl. A1

Härd

Anl. A2

Stolphål

Schakt 4 grävdes under perioden 27-29:e maj 2014 under ledningen av Christian Hoffman. Schakt 4 är det västligaste schaktet i område I. Schaktet innehöll två anläggningar, en härd (A1) samt ett stolphål (A2). Utöver detta var schaktet täckt av stenar. Stenarna var större och grövre mot öster där schakt 4 möter schakt 5. Direkt under torven började lager I vilket är kulturlagret från vikingatiden på platsen. Cirka 20 centimeter under torven började lager II vilket i schakt 4 bestod av en sandig, ljus jord. I schakt 4 skiljdes ej mellan brända och obrända ben. Den största fyndkategorin i schakt 4 var bränd lera. Detta fenomen skiljer sig från utgrävningen som utfördes under 2013 då den största fyndkategorin var djurben, obrända och brända. Den brända leran återfanns i hela schaktet men var högst koncentrerat i ruta 54:100 med över 8 kg bränd lera (se bifogad fynd lista). Ruta 54:100 innefattar även den enda definitiva härden under undersökningen 2014 (anläggning A1). Den brända leran tycks vara koncentrerad runt härden samt runt stenpackningen som sträckte sig igenom schakt 4, rutorna 54:90 samt 54:100, och tunnade ut mot norr. Stenpackningen sträckte sig även in i schakt 5 och stod högre än omkringliggande stenar.

I den norra delen av schakt 4 hittades även ett stolphål (anläggning A2). I detta stolphål togs både kol- och träprov för C14 analys. Stolphålet löper i N-S riktning och kan svagt kopplas tillsammans med ett stolphål i schakt 5. Stenpackningen som nämndes ovan löper svagt i NNV-SSÖ riktning.

Figur 6. Schakt 4, rutor

Schakt 5

Schakt

Äga

Stora Mafrids 5:12

Yta (m²)

Längd (m)

Bredd (m)

Orientering

NNÖ-SSV

X/Y (SV Hörnet)

X 688827,6286/ Y 6372647,3665

Topp/Bott (m.ö.h)

5,40/5,11

Anläggningar: Anl. 1

Koncentration av brända ben

Anl. 10

Stolphål

Anl. 11

Stolphål

Anl. 15

Nedgrävning

Schakt 5 var beläget mellan schakt 4 mot väster och schakt 6 mot öster. Schaktet genererade, tillsammans med schakt 6, den första anläggningen (anläggning 1) som blev synlig direkt under torven. Utöver anläggning 1 karaktäriserades de första centimetrarna av schakt 5 av stenpackningen mot väster, vilket är beskriven under schakt 4. Stödstenarna till anläggning 11 syntes även de mycket tidigt, det blev dock inte tydligt att anläggningen bestod av ett stolphål förrän lager I var undersökt och borttaget. Detsamma kan appliceras på anläggning 15 vars avgränsande stenar syntes tidigt då de hör ihop med ovannämnda stenpackning mot väster. Anläggning 10 upptäcktes först när vissa ytligare stenar ur stenpackningen tagits bort. Kulturjorden, lager I, bestod av svart mylla och var 20-30 centimeter tjockt, detta lager blandades ibland av havssvallat grus. Detta grusinslag täckte små delar av schakt 5 och var mer tydligt i schakt 6. Det sterila lagret i schakt 5 bestod av grusblandad sand. De två dominerande fyndkategorierna i schakt 5 bestod av bränd lera och brända ben. Den brända leran var koncentrerad mot sydväst och ruta 1 där mer än 15 kg lera 21

tillvaratogs. Sammanlagt i schakt 5 tillvaratogs nästan 20 kg bränd lera. De brända benen i schakt 5 uppgick totalt till strax över 9 kg, då var 8 kg av dessa från anläggning 1. Obrända djurben uppgick till strax över 5 kg. Utöver dessa massmaterial påträffades även järnredskap, knivar, pärlor, rå bärnsten samt dekorationen till ett fiskhuvudformat spänne som preliminärt daterats till sen vikingatid (se bifogad fyndlista).

Figur 7. Schakt 5, rutor

Schakt 6

Schakt

Äga

Stora Mafrids 5:12

Yta (m²)

Längd (m)

Bredd (m)

Orientering

NNÖ-SSV

X/Y (NV Hörnet)

X 688833,1968/ Y 6372648,423

Topp/Bott (m.ö.h)

5,42/5,20

Anläggningar: Anl. 1

Koncentration av brända ben

Anl. 3

Nedgrävning

Anl. 5

Nedgrävning

Anl. 6

Möjlig härd

Anl. 7

Stolphål

Anl. 13

Nedgrävning

Anl. 14

Stolphål

Schakt 6 har stora likheter med schakt 5. Den stora skillnaden mellan schakten är fyndfördelningen då schakt 6 inte har samma koncentration av bränd lera. De brända och obrända benen fördelas i princip lika i vikt i schakt 6. Enskilda fynd i schaktet bestod av råmaterial som bärnsten, glas och glasmosaik samt benhantverk i form av ett fragment av en kam och en spelbricka i ben. Metallfynd i brons och järn innefattade dekorerade delar av smycken, samt så påträffades även knivblad, nitar och spikar (se bifogad fyndlista). Kulturjorden, lager 1 var av samma karaktär som i schakt 5 men inslagen av grus som observerades i schakt 5 täckte nästan hela ytan i schakt 6 vid cirka 20 centimeter under torven. Detta gruslager var troligtvis en naturlig uppblandning mellan den naturligt avsatta havssvallade gruset i schaktet och kulturjorden. Schakt 6 var det schakt som genererade flest antal anläggningar, tre av dessa var nedgrävningar, två var stolphål och en var en koncentration av brända ben (anläggning 1). För en individuell genomgång av dessa anläggningar se nedan under anläggningsbeskrivningar. Anläggningarna i schakt 4, 23

5 och 6 skapar en intressant boplatsmiljö med nedgrävningar, vilka torde vara avfallsdeponering, stolphål för strukturer tillsammans med en härd (schakt 4) samt den högt stående stenpackningen i schakt 4 och 5 (se figur 4).

Figur 8. Schakt 6, rutor

Schakt 7

Schakt

Äga

Stora Mafrids 5:12

Yta (m²)

Längd (m)

Bredd (m)

Orientering

NNÖ-SSV

X/Y (NÖ Hörnet)

X 688839,7669/ Y 6372643,9402

Topp/Bott (m.ö.h)

5,41/5,19

Anläggningar: Anl. 4

Lerpackning

Anl. 12

Lerpackning

Schakt 7 var det ytmässigt största schaktet under 2014 års undersökning. Schaktet lade an till schakt 8 i dess nordligaste kant och låg kant i kant med det nordöstra hörnet av schakt 6. Schakt 7 skiljde sig markant från schakt 4, 5 och 6 i sammansättningen av lager I då detta var till stor del täckt av sten. Den täckande stenen var cirka 0,4 m i diameter uppblandat med vissa större stenar. Detta karaktärsdrag för lager I syns även i schakt 8 och 9 (se figur 5.). Det sydvästra hörnet av schakt 7 var starkt påverkat av trädrötter. Det fanns inget tydligt slut för de täckande stenarna i schakt 7 men en intressant företeelse var fem släta stenar i ruta 4/5. Dessa stenar är inte antagna som en anläggning men kan vara en bevarad arbetsyta. Det naturligt avsatta lagret i schakt 7 var ett lager av naturlig lera. De två anläggningarna i schakt 7 är dessutom lerpackningar. Lerpackningarna upptäcktes då de bröt lager I som emellan stenarna bestod av svart mylla. Dessa lerpackningar var fyndtomma. Schaktet var rikt på råmaterial som glas, bärnsten och granater tillsammans med järn, slagg, djurben (brända och obrända), pärlor samt två vikter i bly.

Figur 9. Schakt 7, rutor

Schakt 8

Schakt

Äga

Stora Mafrids 5:12

Yta (m²)

Längd (m)

Bredd (m)

Orientering

NNÖ-SSV

X/Y (SÖ Hörnet)

X 688845,2255/ Y 6372652,3715

Topp/Bott (m.ö.h)

5,59/5,39

Anläggningar: Anl. 2

Koncentration av brända ben

Anl. 9

Stolphål

I schakt 8 blev den täckande stenen beskriven under schakt 7 synlig tidigt. Den markerade då en nordväst-sydöstlig linje i den norra delen av schaktet (se figur 5). Omedelbart norr om denna linje mot schaktets östra kant upptäcktes anläggning 2 vilken bestod av en koncentration av brända ben, liknande anläggning 1. Lager I var totalt dominerat av den täckande stenen som har en tydligare stenpackningskaraktär i schakt 8 då det inte var mer än 1 centimeters mellanrum mellan de täckande stenarna. Det var även mer sten ovanpå sten i schakt 8. Denna sten gick i samma riktning som stenpackningen i schakt 4/5 i den södra delen av den undersökta ytan. Dessa stenpackningar skapar troligtvis en yta vilken är skapad av människor. Funktionen av dessa ytor är dock oklar. I schakt 4/5 påträffades två stolphål, en härd samt en nedgrävning i den direkta närheten. I schakt 8 var stenpackningen i direkt kontakt med två stolphål samt en koncentration av brända ben (se figur 4). Fynden från schakt 8 följde fyndbilden från övriga schakt med fokus på brända och obrända djurben, slagg, järn (råmaterial samt föremål), bärnsten, glas och pärlor. Dock verkar granaterna vara mer koncentrerade mot den norra delen av undersökningsområdet och förekommer mer i schakt 7, 8 och 9 än i schakt 4, 5 och 6.

Även myntfynden från 2014 års utgrävning var mer koncentrerade mott norr. Schakt 8 innehar ett av de fyra mynten som återfanns 2014.

Figur 10. Schakt 8, rutor

Schakt 9

Schakt

Äga

Stora Mafrids 5:12

Yta (m²)

Längd (m)

Bredd (m)

Orientering

NNÖ-SSV

X/Y (NV Hörnet)

X 688838,6027/ Y 6372656,9383

Topp/Bott (m.ö.h)

5,42/5,21

Anläggningar: Anl. 8

Möjligt stolphål

Schakt 9 var det nordvästligaste schaktet under 2014 års utgrävning. Schaktet var dominerat av sten i liknande form som i schakt 7. Det norra hörnet av schaktet (ruta 2) var omrört och lager I var mer grusblandat än i övriga delar av schaktet. I denna omrörda del hittades två fragment av silvermynt. Det tredje myntfyndet framkom i ruta 4. I schakt 9 fanns den största koncentrationen av granater. Under 2014 års undersökning hittades 34 granater varav 25 hittades i schakt 9 och 12 stycken i ruta 9:4. Lager I (kulturjorden) var dominerat av sten och svart mylla i schakt 9, det naturligt avsatta lagret var havssvallat grus. Stenpackningen från schakt 8 sträckte sig in i schakt 9 men bytte karaktär från att vara homogena stenar av en storlek på cirka 0,4 meter i diameter till att vara heterogena större och mindre stenar. Packningen blev mer diffus och försvann helt mot den nordnordvästra delen av schaktet.

Figur 11. Schakt 9, rutor

Schaktprofiler

Figur 12,13. Profilritningar schakt 5,6 och 7

Figur 14, Profilritning schakt 8

Figur 15. Profilritning schakt 9

Område II

Område II är beläget cirka 300 meter söderut från område I vilket är beläget vid Paviken I (se sidan 15, figur 3 områdesöversikt). Området består av en husgrund med en rik fornlämningsmiljö runt omkring. Det redan ovannämnde Paviken I samt Paviken II som är beläget ca 200 meter söderut. Emellan dessa två boplatslämningar från vikingatiden finns vissa indikationer på hamnanläggningar, gravar, terasser samt ännu en husgrund 70 meter österut vilket grävdes ut år 1995 av Dan Carlsson (Huttu, 1996). Husgrunden som undersöktes under grävningen 2014 var synlig som en stenlagd

Figur 16. Område II. Husgrunden är markerad med streckad

rektangel ovanför torven.

linje tillsammans med de schakt som undersöktes under 2014

Stenarna som bildade

års utgrävning.

rektangeln var av en större dimension än den tidigare undersökta husgrunden samt så fanns endast 1 rad med stenar som bildade murarna vilket också skiljer sig från den andra, mer vallliknande husgrunden. Husgrunden i område II var mycket fyndfattig. Utöver två koncentrationer av brända ben (anläggning 16 och 17) och ett grunt stolphål återfanns mycket sparsamt med fynd. Ett fåtal nitar samt en bältessölja av järn påträffades i husgrunden tillsammans 33

med brända och obrända ben som inte övergick 1 kg. I stolphålet fanns resterna av stolpen.

Figur 17. Schakt och anläggningsöversikt över område II, schakt 10-12, anläggning 16-18

Schakt 10

Schakt

Äga

Stora Mafrids 5:12

Yta (m²)

Längd (m)

Bredd (m)

Orientering

N-S

X/Y (NV Hörnet)

X 688711,5685/ Y 6372419,8081

Topp/Bott (m.ö.h)

3,12/2,85

Anläggningar: Anl. 17

Koncentration av brända ben

Anl. 18

Stolphål

Schakt 10 var beläget i område två och täckte mittdelen av den undersökta husgrunden. I schaktet undersöktes de två kortsidorna av grunden. Kulturjorden, vilket beskrivs som lager I, i schaktet var mycket tunt. Lager I var en blandning av svart humus och havsvallat grus. Det sterila lagret bestod av havssvallat grus och sand. Från torven till det sterila gruslagret var tjockleken enbart cirka 20 cm. I schaktet hittades cirka ett halvt kilo brända och obränt djurben, små mängder slagg, kol och järn tillsammans med trärester i den södra delen av schaktet i rutorna 10 & 11.

Figur 18. Schakt 10, rutor

Schakt 11

Schakt

Äga

Stora Mafrids 5:12

Yta (m²)

Längd (m)

4+4

Bredd (m)

Orientering

Ö-V

X/Y (NV Hörnet)

X 688707,3793/ Y 6372418,2032

Topp/Bott (m.ö.h)

2,91/2,63

Schakt 11 var det nordligaste av de två väst-öst gående schakten i område II. Schaktet täckte den nordligaste av de två kortsidorna av husgrunden samt hörnen mot långsidorna. Jordmånen i kulturlagret, Lager I, bestod av svart humus blandat med havssvallat grus. Det sterila lagret bestod av havssvallat grus blandat med sand. Schaktet genererade inga anläggningar och mycket få fynd. Fynden bestod av djurben (ca 50 gram), kol, flinta och järn i mycket små mängder.

Figur 19. Schakt 11, rutor

Schakt 12

Schakt

Äga

Stora Mafrids 5:12

Yta (m²)

Längd (m)

4+4

Bredd (m)

Orientering

Ö-V

X/Y (NV Hörnet)

X 688706,9215/ Y 6372413,2587

Topp/Bott (m.ö.h)

2,85/2,63

Anläggningar: Anl. 16

Koncentration av brända ben

Schakt 12 var det sydligaste av de två väst-öst gående schakten i område II. Schaktet täckte mittendelen av husgrunden samt ett utsnitt av de två långsidorna. Kulturlagret bestod av svart mylla som var blandat med havssvallat grus som bestod av större stenar mot de två långsidorna. Schakt 12 innehöll en anläggning i form av en koncentration av brända ben (anläggning 16) liknande koncentrationen av brända ben i schakt 10 (anläggning 17). Denna anläggning var mycket ytlig men syntes tydligt i lager I. Fynden i schakt 12 bestod av brända och obrända djurben, nitar, bränd lera och slagg i små mängder. Figur 20. Schakt 12, rutor

Schaktprofiler

Figur 21, 22, 23. Profilritning รถver schakt 10, 11 och 12.

Figur 24. Anl채ggning 10. Bevarad 39 Stolpe

Anläggningsbeskrivningar Under 2014 års utgrävning undersöktes 20 anläggningar av olika karaktär. Anläggningarna bestod av stolphål, lerpackningar, koncentrationer av brända ben, nedgrävningar samt härdar. 17 av anläggningarna var belägna inom område I eftersom detta är den största undersökta ytan. Inom denna yta fanns samtliga kategorier av anläggningar som återfanns under 2014. I område II återfanns endast två koncentrationer av brända ben (anläggning 16 samt 17) samt ett ytligt stolphål (anläggning 18). Stolphål Under 2014 undersöktes 7 stolphål, och ett möjligt stolphål (anläggning 8). Stolphålen var av olika karaktär beroende på storlek, djup och konstruktion. Inga stolphål kunde kopplas samman för att forma enheter men en koppling mellan stenpackningen i schakt 4/5 och anslutande stolphål mot norr kunde observeras (anläggning A2,10). Det finns även en koppling mellan nedgrävningar som innehöll obrända djurben samt stolphål med kraftiga stödstenar (anläggning 11,14).

Figur 25. Översikt av stolphål från område I

Lerpackningar

Samtliga lerpackningar från årets undersökning påträffades i schakt 7 (anläggning 4 och 12). Den naturliga geologin på platsen innebär att det sterila lagret kan bestå av grus, sand eller lera. Lerpackningarna slutar dock ofta ovanpå den naturliga leran vilket innebär att den naturliga geologin har utnyttjats på platsen och områden med naturlig lera har använts och byggts på med lera för att tjäna en funktion som är något oklar. Lerpackningarna formar dock en yta men är till karaktär mycket fyndfattiga. Koncentrationer av brända ben Koncentrationer av brända ben återfanns i schakt 5/6, 8, 10 och 12 (anläggning 1, 2, 16 och 17). Detta innebär att de är en av kategorierna av anläggningar som finns i både område I och II. Gemensamt för alla koncentrationer med brända ben är att de var ytliga och relativt fyndfattiga om de brända benen utesluts. Koncentrationerna av brända ben i område I var kraftigare än de som återfanns i område II då de återfanns inuti en husgrund. Nedgrävningar Samtliga nedgrävningar (4 stycken) återfanns i schakt 5 och 6 i område I. Dessa var ofta kopplade till härdar (anläggning 3) eller stolphål (anläggning 5 och 15). Nedgrävningarna var olika i djup, storlek samt konstruktion då vissa var svagt sluttande och enbart diffust stenkantade medan andra var klart definierade av stenar och starkt sluttande. Nedgrävningarna innehöll både obrända och brända djurben men de djupare nedgrävningarna innehöll mer obrända djurben. Härdar Endast 1 etablerad härd återfanns under årets undersökning (anläggning A1). Den andra möjliga/ temporära härden bestod av en uppbyggd yta av mindre stenar med en stor slät sten ovanpå som konstituerar en arbetsyta (anläggning 6).

Figur 26. Översikt av lerpackningar från område I

Figur 27. Översikt av brända ben från område I

Figur 28. Översikt av nedgrävningar från område I

Figur 29. Översikt av härdar från område I

Anläggning A1

Typ:

Härd

Schakt:

Ruta:

54:100

Form:

Cirkulär

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,20/5,00

Prover:

ID 4070/Kolprov C14 (2014:2)

X/Y:

X 688827,3257/ Y 6372648,9714

Anläggning A1 var den enda säkra härden inom 2014 års undersökningar. Den var belägen i den södra delen av schakt 4 direkt väster om stenpackningen som täckte delar av schakt 4 och schakt 5. Härden var avgränsad i samtliga väderstreck, förutom ett glapp direkt till väster, av stenar (se figur 30). Anläggningen upptäcktes innan undersökningen av Lager I var genomförd tack vare de avgränsande stenarna samt den stora mängden kol på platsen, den var även nedgrävd ner i Lager II vilket bestod av sand och havssvallat grus. Ett prov togs av kol från anläggningen för C14 datering vilket genererade en datering till sent 600- tal (se bilaga 1). Detta placerar härden till mitten av Vendelperioden.

Fynd ID

Material

4069

Brända

Objekt

Antal

Vikt (g)

Längd (mm)

Bredd (mm)

djurben 4070

Kol

370

4071

Bränd lera

Figur 30. Anl채ggning A1

Anläggning A2

Typ:

Stolphål

Schakt:

Ruta:

54:80

Form:

Kvadratisk

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,12/4,85

Prover:

C14 (2014:1)

X/Y:

X 688830,0893/ Y 6372652,7748

Anläggning A2 hittades i den norra delen av schakt 4. Anläggningen var osäker och bestämdes först efter undersökningen av lager I då det nedgrävda stolphålet kunde urskiljas. Stolphålet genererade både trä samt kol och var tydligt definierat av stöd stenar mot samtliga sidor. Trärester från stolpen genomgick C14 analys vilket gav en datering till tidigt 600-tal (se bilaga 1). Detta placerar stolphålet till den tidiga delen av Vendelperioden. Fynd ID

Material

Objekt

4072

Bränd lera

4073

Järn

4074

Kol

4075

Trä

Slagg

Antal

Vikt (g)

Längd (mm)

Bredd (mm)

7,5

Figur 31. Anläggning A2

Anläggning 1

Typ:

Koncentration av brända ben

Schakt:

5/6

Ruta:

5:4,6:2

Form:

Cirkulär

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,40/5,32

Prover:

ID 5066/Träprov

X/Y:

X 688832,8143/ Y 6372647,9027

Anläggning 1 bestod av ett område med hög koncentration av brända ben blandat med mörk kulturjord. De brända benen återfanns direkt under torven emellan schakt 5 och 6 i område I. Koncentrationen var inte avgränsad av stenar och väldigt diffus i kanterna. Benen var kraftigt brända, vita, samt fragmenterade i karaktär. Storleken på de fragmenterade benen var mellan 1-0,5 cm i diameter. Ingen osteologisk undersökning har i skrivande stund utförts på benen men en preliminär bedömning pekar mot att det uteslutande rör sig om djurben. Funktionen av anläggningen är oklar då anläggningen inte var nedgrävd eller avgränsad på något sätt. Fynd ID

Material

Objekt

Antal

Vikt (g)

Längd (mm)

Bredd (mm)

5067

Bärnsten

Fragment

0,1

5068

Granat

Råmaterial

0,3

5069

Bärnsten

Fragment

0,4

5070

Brons

Spänne/Fragment

2,9

5071

Metall

2,3

5072

Järn

Verktyg

5,8

5073

Brons

Fragment

0,5

5074

Järn

Kedja

1,6

5075

Brons

Spänne/Fragment

1,2

5076

Gras

Pärla

5077

Oidentifierat

1,6

5078

Järn

31,7

5079

Bränd lera

35,6

5080

Glas

Slagg

5,7

5081

Järn

Verktyg

17,3

Fragment

Figur 32. Anl채ggning 1

Anläggning 2

Typ:

Koncentration av brända ben

Schakt:

Ruta:

8:4

Form:

Oval

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,51/5,45

Prover:

X/Y:

X 688844,1768/ Y 6372651,6311

Anläggning 2 är av samma karaktär som anläggning 1 (beskriven ovan). Anläggningen utgjordes av extremt fragmenterade brända djurben och var belägen direkt under torven. Anläggningen delades i mitten av den östra kanten av schakt 8. Anläggning 2 var mindre till ytan än anläggning 1 och mer oval till formen. Den var belägen direkt utanför stenpackningen som utgjorde större delen av schakt 8. När anläggning 2 var utgrävd expanderade stenpackningen i schakt 8 och täckte området som innan var ockuperat av de brända benen, det vill säga, benen överlagrade stenpackningen och var troligtvis yngre.

Fynd ID

Material

Objekt

Antal

Vikt (g)

8053

Bärnsten

Pärla

1,5

8054

Silver

Mynt, fragment

8055

Järn

Fragment

2,5

8056

Järn

Slagg

8057

Kol

5,5

8058

Kalk

125

8059

Djurben

239

8060

Brända

1382

djurben

Längd (mm)

Bredd (mm)

Figur 33. Anl채ggning 2

Anläggning 3

Typ:

Nedgrävning

Schakt:

Ruta:

6:1

Form:

Oregelbunden

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,36/5,14

Prover:

ID 6057/Kolprov

X/Y:

X 6888831,8979/ Y 6372645,0512

Anläggning 3 bestod av en nedgrävning i den sydvästra delen av schakt 6, den västra spetsen av anläggningen möter ruta 5:3 i schakt 5 där anläggningen är avgränsad av stenar. Anläggningen upptäcktes i och med att kulturlagret rensats bort då den framstod som en grävd enhet. Anläggningen ligger i den direkta närheten av anläggning 6 samt anläggning 13. Det är troligt att anläggning 3 utgör utkastet från anläggning 6. Fynden från anläggning 3 bestod främst av brända ben, slagg samt bränd lera.

Fynd ID

Material

Objekt

Antal

Vikt (g)

6055

Djurben

269

6056

Brända

1954

djurben 6058

Bränd lera

6059

Järn

Nitar/Spikar

6060

Järn

Fragment

6061

Järn

Slagg

13,5

6062

Lera

Keramik

6063

Bärnsten

Fragment

6064

Brons

Fragment

Längd (mm)

Bredd (mm)

Figur 34. Anl채ggning 3, 6 och 13.

Anläggning 4

Typ:

Lerpackning

Schakt:

Ruta:

7:3

Form:

Oregelbunden

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,50/5,39

Prover:

X/Y:

X 688839,1269/ Y 6372649,7793

Anläggning 4 bestod av en lerpackning och var belägen i schakt 7, ruta 3. Lerpackningen syntes direkt efter torven och vissa av de tillhörande stenarna syntes innan avtorvning. Lerpackningen var fyndtom vilket även det intill liggande området var. Packningen var belägen ovanpå den naturliga leran och funktionen för anläggningen är oklar.

Figur 35. Anläggning 4

Anläggning 5

Typ:

Nedgrävning

Schakt:

Ruta:

6:2,6:4

Form:

Cirkulär

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,21/5,02

Prover:

ID 6043/Kolprov

X/Y:

X 6888833,8574/ Y 6372646,2381

Anläggning 5 var en nedgrävd grop, fylld med obrända djurben. Ansamlingen av djurben syntes redan i lager I även fast nedgrävningen då inte var synlig. Nedgrävningen fortsatte sedan ned i Lager II som på platsen var naturlig lera. Benen i nedgrävningen var svagt eldpåverkade, svarta, men inte brända till den graden som i anläggning 1 och 2. De var även betydligt mindre fragmenterade. Benen bedömdes i fält tillhöra gris samt nöt. Nedgrävningen bedöms preliminärt vara en avfallsgrop.

Fynd ID

Material

Objekt

Antal

Vikt (g)

Längd (mm)

Bredd (mm)

6036

Djurben

Kamfragment

0,4

6038

Glas

Pärla

0,2

6041

Djurben

5059

6042

Brända

140

djurben 6044

Bränd lera

10,5

6045

Glas

Slagg

3,5

6046

Järn

Slagg

5,5

6047

Järn

Fragment

Figur 36. Anl채ggning 5 och 14

Anläggning 6

Typ:

Möjlig/Tillfällig härd

Schakt:

Ruta:

6:1, 6:3

Form:

Oregelbunden

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,36/5,24

Prover:

ID 6048/ Jordprov ID 6051/Kolprov

X/Y:

X 6888832,7384/ Y 6372644,522

Anläggning 6 anses vara en härd på grund utav den höga andelen eldpåverkad sten som utgör anläggningen. Anläggningen är uppbyggd av en oval ring av mindre stenar med en stor oval, slät sten ovanpå vilket var sprucken på grund utav exponering av värme. Anläggningen saknade dock några större mängder kol och brända ben. Anläggning 6 är associerad med anläggning 3. I den direkta närheten av anläggning 6 hittades 14 båtnitar som möjligtvis kan höra till anläggningen men detta är svårt att avgöra då schaktkanten hindrade vidare exponering söderut. Anläggningens funktion kan vara att erbjuda en uppvärmd arbetsyta, möjligtvis för hantverksaktivitet. För anläggningsplan se figur 34.

Fynd ID

Material

Objekt

Antal

Vikt (g)

Längd (mm)

Bredd (mm)

6017

Glas

Glasmosaik

6035

Bärnsten

Fragment

6/5

6049

Djurben

6050

Järn

6052

Bränd lera

6053

Järn

6054

Brända

84 Fragment

13 15

Spik

15 546

djurben

Anläggning 7

Typ:

Stolphål

Schakt:

Ruta:

6:3

Form:

Kvadratisk

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,35/4,95

Prover:

X/Y:

X 6888834,2761/ Y 6372643,3651

Stolphålet var beläget i den sydöstra kanten av schakt 6. Stolphålet kan för närvarande inte knytas till någon annan anläggning och var stenskott av mindre stenar. Stolphålet var nedgrävt i lager II. Fynden från anläggningen bestod av en liten andel obrända djurben vilket troligtvis är en sekundär företeelse efter att stolpen multnat eller tagits bort.

Figur 37. Anläggning 7

Fynd ID

Material

Objekt

Antal

Vikt (g)

Längd (mm)

Bredd (mm)

6037

Glas

Råmaterial/grön

8/6

1/2

6065

Djurben

6066

Brända

djurben 6067

Kol

Anläggning 8

Typ:

Möjligt stolphål

Schakt:

Ruta:

9:4

Form:

Cirkulär

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,23/5,01

Prover:

X/Y:

X 6888840,4397/Y 6372655,2724

Anläggning 8 var cirkulär samt avgränsad av stenar mot två sidor i norr. Anläggningens exakta funktion är osäker då den innehöll en viss mängd kol, glas och järnslagg samt brända och obrända ben. Detta kan vara sekundärt efter att stolpen antingen multnat bort eller avlägsnats. Anläggningen tolkades som ett stolphål i fält då de avgränsande stenarna var de första som undersöktes. Anläggningen hade dock även stödstenar men var bred och relativt ytlig. Jorden i nedgrävningen var svart och mycket lös.

Fynd ID

Material

Objekt

9102

Djurben

56,8

9103

Lera

6,3

9104

Järn

Slag

17,7

9105

Järn

Fragment

1,7

9106

Kol

12,6

9107

Kol

10,3

9108

Glas

9109

Brända

Slagg

Antal

Vikt (g)

Längd (mm)

Bredd (mm)

3,5 4,9

djurben

Figur 38, 39. Anl채ggning 8 och 9

Anläggning 9

Typ:

Stolphål

Schakt:

Ruta:

8:1

Form:

Cirkulär

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,31/5,17

Prover:

X/Y:

X 688840,6543/ Y 6372651,3483

Anläggning 9 bestod av ett stolphål med en grund nedgrävning ned i lager II vilket bestod av sand och naturlig lera. Stolphålet hade en stor stödsten vilket syntes redan innan avtorvning samt tre mindre stödstenar. Merparten av stolphålet blev undersökt innan det avgjordes att anläggningen var ett stolphål då nedgrävningen inte kunde urskiljas innan lager I var totalundersökt. Anläggningen var relativt fyndtom men innefattade en odekorerad bennål. Anläggningen kunde inte knytas till någon annan anläggning, den är dock belägen i kanten av stenpackningen som täckte schakt 8.

Fynd ID

Material

Objekt

Antal

Vikt (g)

Längd (mm)

Bredd (mm)

8061

Ben

Nål

1,3

8062

Kol

8063

Järn

8064

Djurben

4,4

8065

Brända

2,3

1,4 Slagg

2,3

djurben 8066

Flinta

2,4

Anläggning 10

Typ:

Stolphål

Schakt:

Ruta:

5:2

Form:

Kvadratisk

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,20/4,92

Prover:

ID 5088/Träprov C14 (2014:3)

X/Y:

X 688829,6531/ Y 6372650,3536

Anläggning 10 upptäcktes efter bortforslandet av ytliga stenar från stenpackningen i schakt 4/5. Stolphålet hade tydliga stödstenar somt en avgränsad nedgrävning. Anläggning 10 var det enda stolphålet som hade en komplett intakt stolpe bevarad men inga andra fynd. Stolpen stod lutad mot den västra stödstenen och var cirka 30 centimeter i längd och cirka 13 centimeter bred. Stolpen var kvadratisk och detsamma gällde för själva stolphålet. Stolphålet ligger i linje med anläggning A2 i schakt 4 och anläggning 11 i schakt 5 och var tom på fynd utöver stolpen. En del av ytterkanten på stolpen genomgick C14 analys vilket gav en datering till 800 tal (se bilaga 1). Detta gör stolpen något yngre än de två anläggningarna (anl. A1 & A2) från schakt 4 och placerar den till tidig vikingatid. Stolpen (A2) från schakt 4 är daterad till 600-tal och är således cirka 200 år äldre än denna stolpe. Det utesluter dock inte att själva stolphålet är något yngre men med en utbytt stolpe. Härden från schakt 4 (A1) är daterad till sent 600-tal/tidigt 700-tal och hamnar mitt emellan dessa två stolphål. Anläggning 11 (se nedan) gav inte upphov till dateringsbart organiskt material förutom djurben vilket inte dateras då de troligtvis är sekundära.

Figur 40. Anl채ggning 10

Anläggning 11

Typ:

Stolphål

Schakt:

Ruta:

5:3

Form:

Kvadratisk

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,26/4,93

Prover:

X/Y:

X 688829,7418/ Y 6372646,5072

Anläggning 11 bestod av ett stolphål, beläget vid den södra kanten av schakt 5. Stolphålet hade en kvadratisk nedgrävning vilken blev smalare och mer pilformad i dess djupare delar. Stolphålet var avgränsat av två stora stödstenar tillsammans med ett antal mindre stenar som avgränsat stolphålets nedgrävning i de djupare delarna. Se figur 42 för planritning över anläggning 11 och 15.

Fynd ID

Material

5082

Djurben

Objekt

Antal

Vikt (g)

Längd (mm)

Bredd (mm)

522

Anläggning 12

Typ:

Lerpackning

Schakt:

Ruta:

7:4

Form:

Oregelbunden

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,34/5,16

Prover:

X/Y:

X 688838,8526/ Y 6372644,63

Anläggning 12 var den andra lerpackningen som undersöktes under 2014 års undersökning. Anläggningen var belägen mot den södra schaktkanten av schakt 7. Lerpackningen var cirka 25 centimeter tjock och vilade ovanpå det naturligt avsatta 63

lerlagret (lager II) som täckte vissa delar av schakt 7. Enbart halva lerpackningen undersöktes då den andra halvan befann sig utanför schakt 7, se profilritningen för schakt 7 under schaktbeskrivningar. Ovanpå lerpackningen vilade en större sten, cirka 50 centimeter i diameter, som troligtvis är en sekundär företeelse. Anläggningens funktion är oklar då den var fyndtom vilket dess direkta närhet även var.

Figur 41. Anläggning 12

Anläggning 13

Typ:

Nedgrävning

Schakt:

Ruta:

6:1

Form:

Cirkulär

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,18/5,07

Prover:

ID 6102/Kolprov

X/Y:

X 688832,9547/ Y 6372645,7364

Anläggning 13 låg tillsammans med anläggning 3 och anläggning 6. För en planritning över anläggning 13, se figur 34. Anläggningen var en nedgrävning med avgränsande stenar i varierande storlek och form. Anläggningen är tolkad som en avfallsgrop liknande anläggning 5. Anläggningen var dock betydligt ytligare än anläggning 5 vilket är beskriven ovan samt anläggning 15 vilket är beskriven nedan. Anläggning 3, 6 samt 13 kan betraktas som en anläggningsenhet på grund utav deras närhet till varandra samt deras konstruktion.

Fynd ID

Material

Objekt

Antal

Vikt (g)

6099

Järn

Fragment

1,5

6100

Bränd lera

10,5

6101

Brända

djurben 6102

Kolprov

6103

Djurben

Längd (mm)

Bredd (mm)

Anläggning 14

Typ:

Stolphål

Schakt:

Ruta:

6:4

Form:

Kvadratisk

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,24/5,03

Prover:

X/Y:

X 688835,1044/ Y 6372645,4775

Anläggning 14 var ett stolphål av liknande konstruktion som anläggning 7 och anläggning 11. Stolphålet var mycket litet i diameter, ca 20 centimeter, i relation till dess stödstenar, cirka 75 cm i diameter. Anläggningen genererade inga fynd.

Anläggning 15

Typ:

Nedgrävning

Schakt:

Ruta:

5:1

Form:

Cirkulär

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

5,18/4,84

Prover:

X/Y:

X 688829,0524/ Y 6372647,6404

Fynd ID

Material

Objekt

Antal

Vikt (g)

5084

Glas

Slagg

4,9

5085

Kol

5086

Järn

Nit

4,2

5087

Järn

Slagg

75,6

5089

Djurben

727

5090

Lera

1710

Längd (mm)

Bredd (mm)

Anläggning 15 bestod av en djup och väl definierad nedgrävning. Anläggningen låg intill anläggning 11 vilken utgjordes av ett stolphål (se ovan sida 63). I anläggningen återfanns slagg, kol, järnfragment och djurben, den största fyndkategorin bestod dock av bränd lera. Knappt 2 kg bränd lera framkom i anläggningen som låg i ruta 5:1 som genererade över 15 kg lera. Nedgrävningen låg i stenpackningen som täckte delar av schakt 4 och 5.

Figur 42. Anläggning 11 och 15.

Anläggning 16

Typ:

Koncentration av brända ben

Schakt:

Ruta:

12:4

Form:

Cirkulär/Orgelbunden

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

2,90/2,83

Prover:

X/Y:

X 688712,3998/ Y 6372412,4521

Fynd ID

Material

12030

Brända

Objekt

Antal

Vikt (g)

Längd (mm)

Bredd (mm)

282

djurben 12031

Djurben

29,2

12032

Slagg

8,3

Anläggning 16 framkom direkt under torven vid undersökningen av husgrunden inom område II. Anläggningen var diffus i kanterna och hade ingen nedgrävning. För planritning över anläggning 16 se figur 43.

Anläggning 17

Typ:

Koncentration av brända ben

Schakt:

Ruta:

10:5

Form:

Cirkulär/oregelbunden

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

2,89/2,81

Prover:

X/Y:

X 688711,9421/ Y 6372415,3218

Fynd ID

Material

Objekt

Antal

Vikt (g)

10032

Djurben

10033

Brända

157

Längd (mm)

Bredd (mm)

djurben

Anläggning 17 var av samma karaktär som anläggning 16. Den bestod av en koncentration av brända ben utan nedgrävning samt diffusa kanter. För planritning över anläggning 17 se figur 43.

Figur 43. Område II, anläggningsöversikt

Anläggning 18

Typ:

Stolphål

Schakt:

Ruta:

10:8

Form:

Cirkulär

Topp/Bottmått (m.ö.h.):

2,80/2,60

Prover:

ID 10034/ Träprov C14 (2014:4)

X/Y:

X 688711,1159/ Y 6372411,9445

Anläggning 18 bestod av ett ytligt stolphål inom husgrunden som undersöktes i område II. I stolphålet framkom en bevarad stolpe men inga andra fynd. Stolpen var dåligt bevarad men var kvadratisk mot den nordöstra sidan. Den sydvästra sidan var sämre bevarad men stolpen tolkades ha varit kvadratisk. En del av stolpen C14 analyserades och visade en datering till 900-tal (se bilaga 1). Denna datering placerar husgrunden till vikingatid.

Fynd ID

Material

Objekt

10034

Trä

Träprov

Antal

Vikt (g)

Längd (mm)

Bredd (mm)

Figur 44. Anläggning 18

Paviken II Metalldetektering och fosfatkarteringen av Paviken II ägde rum i samband med att undersökningarna i område II vid den ovanbeskrivna husgrunden startade. Detta ägde rum mellan tidsperioden 2014-07-28 – 2014 08-06. Aktiviteterna utfördes av studenter under ledningen och övervakningen av Dan Carlsson. Anledningen till dessa undersökningar med arkeologiska fjärrmetoder var i utbildningssyfte samt för att skapa underlag för framtida undersökningar inom området för Paviken

Figur 45. Paviken I och II

II. Detta område som är beläget vid utflödet av Paviken (se figur 45.) har endast genomgått fosfatkarteringar under 1960-talet samt små sökschakt under juni månad 1963 vilka inte går att geografiskt lokalisera exakt. I dessa sökschakt påträffades nitar samt brända och obrända djurben (Hansson, 1963; Lundström, 1981). Paviken II innefattar ett större område med höga fosfater än Paviken I men har blivit negligerat inom forskningen då Paviken I ansetts som den betydande platsen under vikingatiden. Detta tack vare att Paviken I från början frammanade arkeologiskt 71

intressanta fynd som gick ifrån massmaterial som ben och järnfragment. Det var Paviken I som grävdes intensivt av Per Lundström och som ligger som grund för tolkningen av den vikingatida hamnaktiviteten i Västergarn. Paviken II behöver därför undersökas ytterligare för att få en komplett bild av aktiviteterna runt Paviken som fram till 1800-talet kallades Västergarnsvik. Årets undersökningar vid området för Paviken II utgick från att enbart kartera metallfynd som ej ger en respons som korrelerar med järnfynd utan att gräva upp dem. Metallfynd som inte var järn noterades med en GPS tillsammans med de detekterade ytorna. På detta sätt kan en trolig aktivitetsyta avgränsas för Paviken II. Denna metallkartering tillsammans med en ny fosfatkartering visar en plats med intensiv aktivitet vid Paviken II som inte har genomgått arkeologiska utgrävningar. Metallfynden följer höjdkurvan för 2,5 meter vilket markerar strandlinjen under vikingatiden. Paviken II är beläget vid en liten bukt och metallfynden är mer koncentrerade mot den norra delen av denna bukt (se figur 46). Detta är också platsen där Hansson registrerade höga fosfatvärden. Metallen följer den vikingatida strandlinjen men de höga fosfaterna är belägna cirka 20 meter bort från stranden. Detta indikerar en möjlig strandzon där boplatsaktiviteter inte ägt rum utan aktiviteter där metall har blivit deponerat genom handel, hamn och varvsverksamhet. Hela området vid den norra delen av bukten är fosfatkarterat, det var dock metodiska problem med att metallkartera området för de höga fosfaterna då området hade högt gräs samt utkastad sten från en modern åker. Metallfynden blir mindre koncentrerade längre norrut, detta område fosfatkarterades inte under 2014. Denna norra del av bukten vid området för Paviken II är intressant för vidare undersökningar för att utreda tidshorisonten runt Paviken och handel och hamnutvecklingen i Västergarns socken under järnåldern. En arkeologisk undersökning vid området skulle svara på frågor om funktionen/funktionerna av Paviken I och II, de interna strukturerna av dessa platser samt deras relation med varandra. Det är även intressant att undersöka huruvida Paviken I och II är samtida eller om de representerar en förflyttning och förändring av aktiviteterna runt Paviken under tiden. Under 2015 syftar undersökningarna vid Paviken att följa upp Paviken II med konkreta fältarkeologiska utgrävningar för att undersöka ovanstående frågeställningar.

Figur 46. Resultat av metall och fosfatkartering vid Paviken II

Figur 47. Resultat av metall och fosfatkartering vid Paviken II tillsammans med fosfatkarteringen gjord av Hans Hansson

Sammanfattning och tolkning utgrävningen 2014 Område I

Undersökningarna har bidragit till förståelsen för Paviken I och aktiviteterna som ägt rum på platsen. Område I var beläget ovanpå vad som visade sig vara en hantverksyta. Specifika hantverk kunde inte urskiljas men fynden visar på att järn och bronssmide ägt rum inom ytorna som undersöktes, fynd som järnslagg och bronsfragment indikerar detta. En liten mängd glasslagg, granater och bärnsten påträffades också men inte i samma utsträckning som i 2013 års undersökningar. Detta avgränsar 2013 års undersökningar som centrum för ädelsten och glashantverk, även om hantverket kan ägt rum i andra delar av Paviken I. Det som är gemensamt för område I och 2013 års undersökningar är att silver enbart påträffats i enstaka eller ett par få fragment. 2014 års undersökningar visade en udda fördelning mellan brända och obrända djurben där cirka hälften av de tillvaratagna djurbenen var brända. Detta är en ovanlig fördelning och mycket av denna fördelning berodde på de två koncentrationerna med brända ben. Djurbenen var i övrigt mindre förekommande än vad som förväntades. En fyndkategori som förekom mer än vad som var förväntat var den brända leran, speciellt då i schakt 4 och 5. Dessa koncentrationer av bränd lera är högst troligt indikerande på att en byggnad av något slag funnits på platsen. Anläggningarna, som främst var koncentrerade mot den södra delen av området, visade på aktivitetsytor med hantverksinslag, dessa nedgrävningar, stolphål, lerpackningar och koncentrationer av ben tillsammans med fynden indikerar att område I var ett hantverksområde vilket inte innefattade boningshus men byggnader av annorlunda byggnadsteknik för specifika ändamål. Andelen bränd lera och stenpackningen i schakt 4 och 5 pekar mot en byggnad med enbart en vägg som vette mot nordöst. Denna vägg täckte troligtvis härden i schakt 4, nedgrävningen i schakt 5 (anläggning 15) och var stödd av stolphålen A2, 10 och 11. Väggen kan ha tjänat som ett ”vindskydd” för aktiviteterna som ägt rum vid härden i schakt 4. Stenpackningen i schakt 8 var mer diffus och kunde inte knytas till någon struktur. Den kan indikera en uppbyggd yta för aktiviteter utan tillhörande väggar.

Stenpackningen tillsammans med stolphålen i schakt 8 och 9 tolkas inte vara en byggnad då det inte fanns någon större mängd bränd lera i området. De prover som C14 analyserades togs från den sydvästra delen av ytan och visade på ett aktivitetsspann som rörde sig från 600- till 800-talet med en betoning på andra hälften av 600-talet. Detta betyder att ytan tillhörde en av de tidigaste faserna av hamn- och handelsplatsen Paviken, det 200 åriga aktivitetsspannet som indikeras av C14 proverna visar dock att platsen även brukats längre in i Vikingatid. Det finns vissa fynd som även visar på en senare datering av aktiviteter inom ytan. En del av utsmyckningen till ett fiskhuvudformat spänne (Fynd ID 5057) typ 2a enligt Thunmark-Nylén (Thunmark-Nylén, 1998:163) från schakt 5 kan dateras till 1000-talet (Thunmark-Nylén, 2006:198ff) och en bruten doppsko (Fynd ID 9023, 9024, 9025) kan också dateras till den senare delen av vikingatiden. Doppskon hittades i den nordliga delen av undersökningsytan (schakt 9, ruta 2). Per Lundströms utgrävningar under 1960 och 1970 talet, 2013 års utgrävningar samt detta års utgrävningar visar på att aktiviteterna inom Paviken I var lokaliserade till specifika ytor. I Per Lundströms undersökningar, vilka var belägna västerut från område I, visade en större del handel och bytesaktivitet då vikter och hacksilver var vanligt förekommande. Under 2013 hittades fynd som tydde på specialiserat hantverk med främst pärlor och granater och under detta år framkom ytor som troligtvis har använts för hantverksaktivitet men även för vardagliga sysslor som matlagning. Undersökningarna vid Paviken I anses nu vara avslutade och redo för framtida publicering där materialet mellan de olika utgrävningarna jämförs och tolkas mer ingående.

Område II

Område II var betydligt mindre till yta än område I. Det täckte enbart en förmodad husgrund cirka 300 meter söderut från område I, mitt emellan Paviken I och Paviken II. Undersökningarna visade att stenraderna högst troligt var en stensatt husgrund i N-S riktning. Husgrunden var ovanligt fyndtom och enbart ett stolphål påträffades i schakten, dock så undersöktes inte hela husgrunden. Utöver de två koncentrationerna med brända ben påträffades mycket små mängder djurben och järnfragment. 76

Husgrunden låg cirka 2,6 meter över den moderna strandlinjen, detta placerar den precis vid kanten av den vikingatida stranden. Funktionen för huset kan inte bestämmas då den troligen blivit rensad innan den blev övergiven. Ett C14 prov från den påträffade stolpen i huset lämnades in för C14 analys och visade att stolphålet kunde dateras till 900-talet. Detta gör att husgrunden förmodas vara från 900 talet och var en strandnära byggnad med oklar funktion. Huset, som fortfarande idag ligger nära Pavikens strandkant, kan ha blivit naturligt rensad av vågor efter dess att den övergivits. Detta kan delvis förklara det tunna kulturlagret samt frånvaron av fynd. Huset har en parallell cirka 70 meter österut vilket grävdes år 1995 av Dan Carlsson (Huttu, 1996). De två husen är daterade till samma intervall och kan ha haft samma sorts funktion. Det andra huset var mer fyndrikt, främst på djurben. Detta kanske för att det låg betydligt längre bort från strandkanten. Husgrunden i område II var troligtvis inte ett boningshus utan hade en annan funktion, troligtvis kopplat till båt- eller strandaktiviteter.

Summary

The investigations was concentrated towards two areas, area I and area II. Area I has been interpreted as a workshop area for different crafts. It had a total of 17 features constrained within it, three of these features (feature A1, A2 and 10) were carbon dated to the period 600-800 A.D. The area may have contained at least one building, covering parts of trench 4 and 5, and one activity surface, covering the entire of trench 8 and parts of trench 9. The supposed building in trench 4 and 5 was recognized by the high amount of burned clay, used for the lining of walls, the postholes, the stone packing and the hearth in trench 4 and the western part of trench 5. The features in area I was concentrated to the south west while the north east part was covered by an irregular stone packing. The finds from area I was characteristic for earlier reported finds in the Paviken area with the exception of the high amount of burned animal bone and burned clay. The burned animal bone was highly fragmented and found mainly in two concentrations (feature 1 and 2). The area was also rich in beads, iron objects, glass, amber and bronze. Finds that was less frequent was silver objects and garnets. Area II was located approximately 200 meters south of area I and partly covered a stone house foundation. The area entailed three features, two concentrations of burned animal bone and one posthole. The posthole (feature 18) was dated to the 10th century through 77

carbon dating. The house foundation gave rise to a meager set of finds mainly of animal bones, flint and small iron objects. This may be a sign of the clearing of the house before its abandonment but may also be a result of the waves cleaning the house. Area I was located approximately 2, 6 meters above the modern shore line which puts it almost directly on the Viking age beach. The house is not interpreted as a dwelling house but rather as a building with a shore or boat activity connected to it. Together with the excavation of these two areas a metal detecting and phosphate mapping was done over the less investigated settlement area Paviken II. The mapping showed a cluster of non-iron metal finds along the Viking age shoreline at the north side of a small cove at Paviken II, this was also followed by high phosphate values. These investigations circled the area of activity at Paviken II and was made as a pre study for the investigations next year (2015).

Tekniska och administrativa uppgifter

Arendus projektnr Länsstyrelsens diarienr: Uppdragsgivare: Typ av undersökning: Utförandetid, fältarbete: Län: Landskap: Kommun: Socken: Fastighet: Fastighetskartans blad: Koordinatsystem: Höjdsystem:

2014:27 431-859-14 Arkeologisk undersökning Maj 2014-05-27 - 05-29 Juli/Augusti 2014-07-14-08-08 Gotland Gotland Gotland Västergarn Stora Mafrids 5:12 6J0a NÖ SWEREF 99TM RH 2000

Projektledare: Fältarkeologer:

Dan Carlsson Dan Carlsson Christian Hoffman Amanda Karn

Rapportansvarig: Kartor & Layout: Kvalitetssäkring: Underkonsulter:

Amanda Karn Amanda Karn Dan Carlsson -

Fynd

639 fyndposter tillvaratogs under undersökningen. Fynden förvaras av Arendus i avvaktan på fyndfördelning. Massmaterial dokumenterades endast för att sedan återdeponeras. Se bifogad fyndlista

Referenser Carlsson, Dan (1999). "Ridanäs": vikingahamnen i Fröjel. Visby: Arkeodok Carlsson, Dan (2011). Vikingatidens Västergarn: en komplicerad historia. Stockholm: Books on Demand GmbH Carlsson, Dan (2012). Paviken research projekt 2013-2016 – Investigation of a Viking age

trading and manufacturing site on Gotland, Sweden. Projektplan Huttu, J. (1996). Anläggning 1. Undersökning av ett hus i Paviken, Västergarn. Uppsats för grundkurs i Arkeologi vid Stockholms universitet V.T. 1996. Karn, Amanda (2014). Paviken 2013. Rapport över 2013 års utgrävning av den vikingatida

hamnplatsen Paviken, Västergarns socken. Rapport Arendus 2014:8. Lundström, Per (1981). De kommo vida: vikingars hamn vid Paviken på Gotland. Stockholm: Statens sjöhistoriska mus. Thunmark-Nylén, Lena (1998). Die Wikingerzeit Gotlands. 2, Typentafeln. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akad. Thunmark-Nylén, L.ena (2006). Die Wikingerzeit Gotlands III:1-2. Text. (The Viking Age of Gotland, III:1-2. Text.) Kungl. Vitterhetens Historie och Antikvitets Akademin, Stockholm, 730 pp., ISBN 91-7402-354-3, 91-7402-355-1.

Bilagor

Bilaga 1 C14 prover från Paviken daterade vid Uppsala universitet. Kalibrerade värden enligt OxCal v4.2.4 Bronk Ramsey (2013) https://c14.arch.ox.ac.uk/embed.php?File=oxcal.html

Prov Ua-49284. Paviken 2014:1. Anläggning 2 i schakt 4. Stolpen, trärester. Ua-49285. Paviken 2014:2. Anläggning 1, schakt 4. Kolprov från härden. Ua-49286. Paviken 2014:3. Prov från stolpen i schakt 5. Tagit från ytterkanten av stolpen. Ua-49287. Paviken 2014:4. Prov från stolpen i schakt 10, det södra huset.

Bilaga 2 fyndlista

Sta$on Find ID ID

Trench

Constru Layer Square c$on

4001

54:80

4002

4003

4004

Descrip$on Diameter (half/whole/ (mm) fragment/ colour)

Find Type

Weight (g)

Length (mm)

Width (mm)

Järn

Nitnaglar. Huvud+hals och lösa brickor.

3,2

2,1

54:80

Järn

Skrotjärn

54:90

Järn

Pilspets, avbruten

1,3

54:90

Glas

Blå] fragment

4005

54:100 Lera

Bränd lera

936

4006

54:100 Järn

Nitnaglar

4007

54:100 Ben

Benfragment

279

4008

54:80

Lera

Bränd lera

1390

4009