Kollektivavtal mellan Danscentrum & Teater Förbundet by Danscentrum Stockholm

1.1.2009-31.12.2011

Kollektivavtal mellan Danscentrum och Teaterförbundet

avseende dansare och koreografer samt tekniska och administrativa tjänstemän anställda vid fria dansgrupper eller anställda av fria koreografer, inom Danscentrum

Innehåll Sidan A B C D Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Avtalets omfattning Allmänna bestämmelser Dansare Koreografer Administrativa och tekniska tjänstemän Meningsskiljaktigheter, giltighet med mera Kontrakt dansare Kontrakt koreograf Kontrakt administrativ tjänsteman Kontrakt teknisk tjänsteman Lönesättningsprinciper Sjuklön Reseavtal Semesterlagen En spark framåt för jämställdheten Aktiva åtgärder mot diskriminering Kombinerad företagarförsäkring Förhandlingsprotokoll

1 1 7 14 18 22 25 27 29 31 33 34 42 49 61 77 78 81

Allmänt Båda parters avsikt är att heltidsanställning skall vara dominerande och vanligast förekommande, men att halvtidsanställning kan förekomma vid en klart begränsad arbetsinsats. Parterna är vidare överens om att förekomsten och de praktiska följderna av halvtidsanställningar fortlöpande skall utvärderas. Parterna är överens om att se över övriga förekommande yrkesgrupper. Parterna är också överens om att detta avtals § 7 skall äga tillämpning på samtliga anställda, oavsett yrkeskategori eller uppgift.

Avtalets omfattning

§1

Medverkan som omfattas av avtalet

Avtalet gäller koreografer, dansare, administrativa och tekniska tjänstemän anställda vid fria dansgrupper eller anställda av fria koreografer, inom Danscentrum. Med anställning enligt denna överenskommelse avses anställning vid fria dansgrupper och anställning hos fria koreografer inom Danscentrum, nedan kallade arbetsgivare. Om anställd inom detta avtalsområde, inom ramen för sin anställning, tjänstgör vid institutionsteater gäller följande: Det vid varje tidpunkt gällande kollektivavtal för denna institutionsteater skall gälla för den anställde i de delar som avser lön, andra ersättningar samt arbetstider

Allmänna bestämmelser

§2

Auditions

Auditions skall ej vara avgiftsbelagt.

§3

Anställningens början och upphörande

Anställning skall bekräftas med kontrakt enligt bilaga 1,2, 3 eller 4. Kollektivavtal TF - DC

Allmän visstidsanställning, vikariat eller anställning per dansverk upphör efter kontraktstidens slut, om inte överenskommelse om ny anställning träffas. Vid all halvtidsanställning gäller en månads ömsesidig uppsägningstid. För tillsvidareanställda gäller lagens uppsägningsregler.

§4

Traktaments- och resersättning

Mom 1 Traktamente och resekostnadsersättning utgår enligt reseavtal träffat mellan Svensk Scenkonst (SvS) och Privattjänstemannakartellen (PTK), vilket nedan kallas reseavtalet, se bilaga 7, med följande ändringar/tillägg. Tillägg till § 4 Mom 2 Resekostnadsersättning, vid resa med tåg, båt, buss eller ﬂyg: Vid tågresa erhålls den faktiska kostnaden för förstaklassbiljett endast om arbetsgivaren i förväg godkänt sådan resa. I annat fall erhålls den faktiska kostnaden för andraklassbiljett. Tillägg till § 5 Mom 4 Resetillägg: Istället för resetillägg kan de lokala parterna vid kontraktsskrivning sluta annat avtal om ersättning vid tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten som medför övernattning. Denna överenskommelse skall anges i anställningskontraktet. Anmärkning Med resetillägg avses ett skattepliktigt traktamente som likställs med lön. Mom 2 Vid tågresa i tjänsten bekostar arbetsgivaren biljett i andra klass. Företas enskild resa med ﬂyg eller annat färdmedel, sker detta i enlighet med reglerna i reseavtalet. Protokollsanteckning Vid tjänstgöring inom ”den vanliga verksamhetsorten” utgår traktamente om den anställde inte rimligen kan tillbringa natten i hemmet. Mom 3 Vid turné utomlands utgår minst traktamente enligt statens utlandsresereglemente. Mom 4 Resa från bostadsorten till verksamhetsorten respektive resa från verksamhetsorten till bostadsorten vid anställningens början respek-

Kollektivavtal TF - DC

tive slut bekostas av arbetsgivaren. Mom 5 För restid inom landet utöver fastställt veckoarbetstidsmått utgår restidsersättning med 56 kr/timme. Mom 6 För arbetsgivare som anställer stora ensembler eller vid uppsättningar som är särskilt kostnadskrävande kan efter godkännande av Danscentrum och Teaterförbundet överenskommelse om andra villkor träffas mellan gruppen och den anställde.

§5

Semester

Om inget annat sägs gäller semesterlagen, se bilaga 8. Mom 1 Semesterår Arbetsgivare kan istället för semesterlagens regler räkna perioden 1.7 - 30.6 eller kalenderår såsom intjänandeår för semester. Semesterår får sammanfalla med intjänandeår. Mom 2 Semesterns längd Anställd åtnjuter varje semesterår 25 dagars semester enligt lag, såvida inte individuellt eller lokalt tidigare överenskommits om längre semesterledighet. Vid tidsbestämd anställning, anställning per dansverk och vikariat som varar högst sex månader utgår ingen semesterledighet om inte annan särskild överenskommelse träffas. Mom 3 Semesterlön, semesterersättning Semesterersättning skall utges med antingen 12 % beräknat på under intjänandeåret utbetalda ersättningar eller med den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen jämte semestertillägg för varje betald semesterdag med 0,8 % av den aktuella månadslönen. Mom 4 Semesterns förläggning Semester utlägges enligt lag om inte särskild överenskommelse om semesterns förläggning träffas mellan den anställde och arbetsgivaren.

§6

Sjuklön m m

§7

Arbetsmarknadsförsäkringar och pension

Villkoren framgår av sjuklönebestämmelser, bilaga 6.

Mom 1 TFA, TGL, AGS och TRS Kollektivavtal TF - DC

Arbetsgivaren skall för samtliga anställda, enligt allmänna villkor i AFA, teckna A Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA B Tjänstegrupplivförsäkring, TGL C Avtalsgruppsjukförsäkring, AGS D Omställningsavtal TRS Protokollsanteckning Arbetsgivare som inte är anslutna till TRS skall även fortsättningsvis teckna AGB. Mom 2 Kompletterande pensionsersättning Arbetsgivaren avsätter till den anställda, kompletterande pensionsersättning beräknat på utbetald lön och semesterersättning enligt reglerna i pensionsavtalet Avtalspension SAF-LO. Den kompletterande pensionsersättningen inbetalas av arbetsgivaren till pensions- och försäkringsförmedlaren FORA. Pensionsmedlen förvaltas enligt de regler som gäller i pensionsavtalet Avtalspension SAF-LO. Arbetsgivaren svarar för vid varje tidpunkt förekommande löneskatt på inbetalt belopp. Protokollsanteckning För information om företagsförsäkring, se bilaga 11.

§ 10 Lönejusteringar Minimilönerna i avtalet höjs enligt minimilönetabellerna.

§ 11 Jämställdhet Om arbetsgivaren har ﬂer än tio anställda skall arbetsgivaren varje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Se bilaga 9.

§ 12 Mångfald Arbetsgivaren ska bedriva ett aktivt och planmässigt arbete mot alla former av diskriminering. Däri ingår diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, deltidsarbetande och arbetstagare med tidsbegränsad anställning. Se bilaga 10.

Kollektivavtal TF - DC

§ 13 Skadestånd Om arbetsgivaren utan giltigt skäl sagt upp kontraktet till upphörande eller entledigat den anställde före anställningstidens utgång, är den anställde berättigad till ett skadestånd lika med lönen till anställningens utgång. Om den anställde utan giltigt skäl lämnar sin anställning före kontraktstidens eller uppsägningstidens slut, skall han ersätta arbetsgivaren med ett belopp lika med lönen för det antal dagar av uppsägningstiden som ej fullgjorts. För föreställningsbunden personal gäller dock lägst ett belopp lika med en månadslön.

Kollektivavtal TF - DC

Särskilda bestämmelser per yrkeskategori Dansare

§ 12 Anställning för dansare Mom 1 Anställningsformer Anställning för dansare kan vara per dansverk, allmän visstidsanställning, vikariats- eller tillsvidareanställning. Anställningen kan vara på heltid eller halvtid. Parterna är eniga om att under avtalsperioden gemensamt arbeta för att öka tillgången på lämpliga repetitionslokaler. Målsättningen med arbetet är att inför nästa avtalsperiod kunna utmönstra halvtidsanställning för konstnärlig personal ur avtalet. Anmärkning Överenskommelse om anställning per föreställning kan ske vid s.k. inhopp och vid anställning där enstaka föreställningar ges vid ett eller ﬂera tillfällen efter det att den ordinarie spelperioden avslutats. Mom 2 Gränsöverskridande arbete I de fall arbetsgivaren önskar att den anställde utför arbetsuppgifter utöver de som omfattas av den anställdes befattning, såsom exempelvis att ge workshops eller bygga och riva dekor, skall särskild överenskommelse träffas. Överenskommelsen skall anges i anställningskontraktet.

§ 13 Dansares minimilöner, med mera I bilaga 5 ﬁnns principer för lönesättning. Mom 1 Minimilön vid heltidsanställning För dansare gäller att för varje år av professionell yrkeserfarenhet upp till 10 års yrkeserfarenhet höjs minimimånadslönen med 345 kr, se tabell nedan. För dansare utan relevant utbildning utgår månadslön med lägst: Från och med 1.1.2009 1.1.2010 1.1.2011 Utan Yrkeserfarenhet 14 854 kr 15 314 kr 15 866 kr 1 års Yrkeserfarenhet 15 199 kr 15 659 kr 16 211 kr Semestersättning tillkommer

Kollektivavtal TF - DC

För dansare som genomgått utbildning på Svenska Balettskolan, Danshögskolan, Balettakademien i Stockholm eller Göteborg eller motsvarande relevant utbildning i Sverige eller utomlands eller med minst 2 års relevant yrkeserfarenhet utgår månadslön med lägst: Från och med

1.1.2009

1.1.2010

1.1.2011

Utan Yrkeserfarenhet

16 000 kr

16 500 kr

17 100 kr

1 års Yrkeserfarenhet

16 345 kr

16 845 kr

17 445 kr

2 års Yrkeserfarenhet

16 690 kr

17 190 kr

17 790 kr

3 års Yrkeserfarenhet

17 035 kr

17 535 kr

18 135 kr

4 års Yrkeserfarenhet

17 380 kr

17 880 kr

18 480 kr

5 års Yrkeserfarenhet

17 725 kr

18 225 kr

18 825 kr

6 års Yrkeserfarenhet

18 070 kr

18 570 kr

19 170 kr

7 års Yrkeserfarenhet

18 415 kr

18 915 kr

19 515 kr

8 års Yrkeserfarenhet

18 760 kr

19 260 kr

19 860 kr

9 års Yrkeserfarenhet

19 105 kr

19 605 kr

20 205 kr

10 års Yrkeserfarenhet 19 450 kr Semestersättning tillkommer

19 950 kr

20 550 kr

Repetitionsdagar och/eller föreställningar överstigande 21 per månad ersätts med lägst: Överenskommen månadslön 21 Vid kontrakt överstigande en månad kan två föreställningar understigande 30 minuter vardera räknas som en om detta inskrivs i anställningskontraktet. Vid kontrakt understigande en månad ersätts repetitionsdagar och/eller föreställningar överstigande 5 per vecka med lägst: Överenskommen månadslön 21

Kollektivavtal TF - DC

Minimilön per vecka är lägst: Överenskommen månadslön 4,2 Vid kontrakt understigande en vecka garanteras den anställde en inkomst per dag som lägst: Överenskommen månadslön x 1,25 21 Mom 2 Minimilön vid halvtidsanställning Vid halvtidsanställning utgår lön med lägst 60 procent av vad som stadgas under § 13, mom 1, dock med tillägg vid föreställning ett belopp lika med: Överenskommen månadslön 31,5 Mom 3 Repetition och inhopp För heltidsanställda gäller att repetition överstigande 2,5 timmar på föreställningsdag räknas som en repetitionsdag. Vid inhopp skall den anställde för den första föreställningen garanteras en ersättning motsvarande lägst: 3 x månadslönen 21 Samt för repetition lägst: 3 x månadslön 21 (för utpräglat små roller lägst hälften av ovanstående) enligt minimilön enligt ovan. Se anmärkning § 12. Vid framförande av program som repeterats in utanför ordinarie arbetstid, skall gaget påverkas positivt av detta. Mom 4 Utbetalningsdatum Lön utbetalas senast den 25 varje månad och andra ersättningar senast den 25 påföljande månad, om inte annat överenskommes. Anmärkning Arbetsgivare som tar emot praktikanter som ett led i ordinarie yrkesKollektivavtal TF - DC

utbildning inom dans betalar ingen lön till praktikanten. Om praktikant utför arbete som ersätter professionell dansare utgår lön enligt § 13 mom 1 alternativt § 13 mom 2.

Kollektivavtal TF - DC

§ 14 Arbetstid dansare Mom 1 För heltidsanställda Ordinarie arbetstid utgör högst 40 timmar per vecka, varav minst 7,5 timmar skall utgöras av daglig träning. Ordinarie arbetstid per arbetsdag är högst 10 timmar varav minst 1,5 timmar skall utgöras av daglig träning. Vid engagemang understigande en vecka utgör ordinarie arbetstid per arbetsdag högst 8 timmar, varav minst 1,5 timmar skall utgöras av daglig träning. Innehållet i den dagliga träningen bestäms av koreograf och dansare gemensamt. Restid inräknas i veckoarbetstidsmåttet som tillägg till arbetstiden upp till veckoarbetstidsmåttet. Därutöver ersätts restid enligt § 4, mom 5. Mom 2 För halvtidsanställda Ordinarie arbetstid utgör högst 20 timmar per vecka, varav minst 7,5 timmar skall utgöras av daglig träning och max 18,75 timmar får utgöras av dans eller likvärdigt fysiskt arbete. Ordinarie arbetstid per arbetsdag är högst 10 timmar varav minst 1,5 timmar skall utgöras av daglig träning. Vid engagemang understigande en vecka utgör ordinarie arbetstid per arbetsdag högst 4 timmar, varav minst 1,5 timmar skall utgöras av daglig träning. Dansaren bestämmer över innehållet i den dagliga träningen och skall ges möjlighet att förlägga den till den öppna dagliga träningen om sådan ﬁnns på arbetsorten. All tid ingår i arbetstiden vid resa utanför verksamhetsorten. Mom 3 För hel- och halvtidsanställda Högst 6,5 timmar per arbetsdag får utgöras av dans eller likvärdigt fysiskt arbete inberäknat den dagliga träningen. Daglig träning läggs ut minst 5 dagar per vecka även om övriga arbetstider ligger på ett färre antal dagar per vecka. Vid turnéperiod överstigande sju dygn utgör den ordinarie arbetstiden högst ordinarie veckoarbetstid i genomsnitt per vecka beräknat per turné. Veckan räknas från måndag till söndag. Kollektivavtal TF - DC

Gränsöverskridande arbete skall utföras på arbetstid. Mom 4 Arbetstidsschema Arbetstidsschema skall fastställas i samråd med de anställda. Arbetstidsschema omfattande ordinarie arbetstid skall för varje vecka ﬁnnas tillgängligt veckan före den vecka som schemat avser. För halvtidsanställda skall ett arbetstidsschema med samtliga arbetstider för anställningsperioden upprättas före anställningens början i samråd med den anställde och inskrivas i kontraktet. Tillfälliga ändringar i arbetstidsschema får ske efter överenskommelse eller på grund av sjukdomsfall eller andra därmed jämförbara omständigheter utanför dansgruppens eller koreografens kontroll. Mom 5 Övertid och övertidsersättning Övertid är all arbetad tid som ligger utöver ordinarie arbetstid och får inte planeras utan får enbart läggas ut vid sjukdomsfall eller andra därmed jämförbara omständigheter utanför dansgruppens eller koreografens kontroll eller efter överenskommelse. För arbetad tid utöver ordinarie arbetstid utgår övertidsersättning med: Ordinarie timlön x 1,5 Alternativt kompensationsledighet med: Antal övertidstimmar x 1,5 Om övertidsarbete utförs på vardagar kl. 23.00 - 07.00 eller sön- och helgdagar utgör övertidsersättningen: Ordinarie timlön x 2 Alternativt kompensationsledighet med: Antal övertidstimmar x 2 Övertidsersättning kan utgå kontant eller som kompensationsledighet. Om överenskommelse ej träffats om utläggning av kompensationsledighet, skall den läggas ut i samråd med den anställde inom tre månader från det att övertiden uppkommit. I annat fall utgår övertidsersättningen kontant. Mom 6 Beräkning av övertidsersättning heltidsanställda Vid beräkning av övertidsersättning för heltidsanställda utgör timersättning:

Kollektivavtal TF - DC

Månadslön 167 Alternativt: Veckolön 40 Alternativt: Dagsgage 8 Mom 7 Beräkning av övertidsersättning halvtidsanställda Vid beräkning av övertidsersättning för halvtidsanställda utgör timersättning: Månadslön 83,5 Alternativt: Veckolön 20 Alternativt: Dagsgage 4 Mom 6 Veckovila Veckovila utgår enligt lag med 36 timmars sammanhängande ledighet vid varje sjudagarsperiod. Vid anställning skall i samråd med de anställda minst en fast veckovilodag fastställas och inskrivas i kontraktet. Vilodagarna kan ﬂyttas om det meddelas minst 15 dagar i förväg, antingen till dagen innan eller efter ordinarie veckovilodagar. Då veckovila inte kan beredas under turné eller då helgdag infaller på sedvanlig veckovilodag skall veckovilodag i stället utläggas omedelbart efter turnéns slut respektive efter helgdagen eller på annan tid efter överenskommelse. Mom 7 Dygnsvila Den anställde skall beredas minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Vid synnerliga skäl kan annan överenskommelse träffas mellan arbetsgivaren och den anställde.

Kollektivavtal TF - DC

Koreografer § 15 Anställning koreografer Mom 1 Anställningsformer Anställning för koreografer kan antingen vara per dansverk, allmän visstidsanställning, vikariats- eller tillsvidareanställning. Anställning kan vara heltid eller halvtid. Parterna är eniga om att under avtalsperioden gemensamt arbeta för att öka tillgången på lämpliga repetitionslokaler. Målsättningen med arbetet är att inför nästa avtalsperiod kunna utmönstra halvtidsanställning för konstnärlig personal ur avtalet. Mom 2 Vid anställning av koreograf skall anställningen omfatta förberedelsetid, innan repetitionsperiodens början, som är i relation till verkets omfattning och art. Minimitid för förberedelsetid är en dag. Mom 3 Gränsöverskridande arbete I de fall arbetsgivaren önskar att koreografen utför arbetsuppgifter utöver de som omfattas av koreografens befattning skall särskild överenskommelse träffas därom.

§ 16 Koreografer minimilöner, med mera I bilaga 5 ﬁnns principer för lönesättning. Mom 1 Minimilön vid heltidsanställning För koreografer gäller att för varje år av professionell yrkeserfarenhet upp till 10 års yrkeserfarenhet höjs minimimånadslönen med 345 kr, se tabell nedan. För koreograf utan relevant utbildning utgår månadslön med lägst: Från och med 1.1.2009 Utan Yrkeserfarenhet 16 417 kr 1 års Yrkeserfarenhet 16 762 kr Semestersättning tillkommer

1.1.2010 16 926 kr 17 271 kr

1.1.2011 17 535 kr 17 880 kr

Kollektivavtal TF - DC

För koreograf som genomgått utbildning på Danshögskolans koreografutbildning eller motsvarande relevant utbildning i Sverige eller utomlands eller med minst 2 års relevant yrkeserfarenhet som koreograf utgår månadslön med lägst: Från och med

1.1.2009

1.1.2010

1.1.2011

Utan Yrkeserfarenhet

22 000 kr

22 500 kr

22 900 kr

1 års Yrkeserfarenhet

22 345 kr

22 845 kr

23 245 kr

2 års Yrkeserfarenhet

22 690 kr

23 190 kr

23 590 kr

3 års Yrkeserfarenhet

23 035 kr

23 535 kr

23 935 kr

4 års Yrkeserfarenhet

23 380 kr

23 880 kr

24 280 kr

5 års Yrkeserfarenhet

23 725 kr

24 225 kr

24 625 kr

6 års Yrkeserfarenhet

24 070 kr

24 570 kr

24 970 kr

7 års Yrkeserfarenhet

24 415 kr

24 915 kr

25 315 kr

8 års Yrkeserfarenhet

24 760 kr

25 260 kr

25 660 kr

9 års Yrkeserfarenhet

25 105 kr

25 605 kr

26 005 kr

10 års Yrkeserfarenhet 25 450 kr Semestersättning tillkommer

25 950 kr

26 350 kr

Kollektivavtal TF - DC

§ 17 Uppföranderättsersättningar Mom 1 Koreografer Koreograf skall få uppföranderättsersättning för föreställning understigande/upp till 30 minuter med minst 320 kr per föreställningstillfälle och för föreställning överstigande 30 minuter med minst 600 kr per föreställningstillfälle. Vid få planerade föreställningar bör uppföranderättsersättningen påverkas positivt/vara högre. Uppföranderättsersättningen skall framgå av anställningskontraktet. Ersättning skall betalas ut som lön. Mom 2 Upphovsrätts- och uppföranderättsersättningar övriga yrkesgrupper Ersättning för upphovsrätt och uppförandeersättning skall utgå till anställd som har upphovsrätt t.ex. regissör, scenograf, kostymtecknare, mask-, ljud- och ljusdesigner, enligt överenskommelse och anges i anställningskontraktet. Anmärkning Parterna är ense om att under fredsplikt föra fortsatta förhandlingar om anställnings- och ersättningsvillkor för upphovsmannagrupperna. Målsättningen är att hitta en reglering som skall implementeras under avtalsperioden.

Kollektivavtal TF - DC

§ 18 Arbetstid koreografer Mom 1 Ordinarie arbetstid Ordinarie arbetstid utgör högst 40 timmar per vecka, varav minst 7,5 timmar skall utgöras av daglig träning. Koreografen bestämmer både under heltids- och halvtidsanställning över innehållet i sin dagliga träning och skall ges möjlighet att förlägga den till den öppna dagliga träningen om sådan ﬁnns på arbetsorten och om denna är öppen för koreografer. Koreografen kan även använda denna tid till förberedelser för dagens repetitioner. Gränsöverskridande arbete skall utföras på arbetstid. Mom 2 Veckovila Veckovila utgår enligt lag med 36 timmars sammanhängande ledighet vid varje sjudagarsperiod. Vid anställning skall i samråd med de anställda minst en fast veckovilodag fastställas och inskrivas i kontraktet. Vilodagarna kan ﬂyttas om det meddelas minst 15 dagar i förväg, antingen till dagen innan eller efter ordinarie veckovilodagar. Då veckovila inte kan beredas under turné eller då helgdag infaller på sedvanlig veckovilodag skall veckovilodag i stället utläggas omedelbart efter turnéns slut respektive efter helgdagen eller på annan tid efter överenskommelse. Mom 3 Dygnsvila Den anställde skall beredas minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Vid synnerliga skäl kan annan överenskommelse träffas mellan arbetsgivaren och den anställde.

Kollektivavtal TF - DC

Administrativa och tekniska tjänstemän § 19 Anställning administrativa och tekniska tjänstemän I bilaga 5 ﬁnns principer för lönesättning. Mom 1 Anställningsformer Anställning för administrativa och tekniska tjänstemän kan antingen vara allmän visstidsanställning, vikariats- eller tillsvidareanställning. Mom 2 Gränsöverskridande arbete I de fall arbetsgivaren önskar att den anställde utför arbetsuppgifter utöver de som omfattas av den anställdes befattning, skall särskild överenskommelse träffas. Överenskommelsen skall anges i anställningskontraktet.

§ 20 Administrativa och tekniska tjänstemän minimilöner, med mera Mom 1 Minimilön vid heltidsanställning För teknisk och administrativ personal utan relevant utbildning utgår månadslön med lägst: Från och med

1.1.2009 14 854 kr Semestersättning tillkommer

1.1.2010 15 314 kr

1.1.2011 15 866 kr

För teknisk och administrativ personal med relevant högskoleutbildning eller motsvarande i Sverige eller utomlands eller med 4 års yrkeserfarenhet utgår månadslön med lägst: Från och med

1.1.2009 16 000 kr Semestersättning tillkommer

1.1.2010 16 500 kr

1.1.2011 17 100 kr

Mom 2 Utbetalningsdatum Lön utbetalas senast den 25 varje månad och andra ersättningar senast den 25 påföljande månad, om inte annat överenskommes.

Kollektivavtal TF - DC

§ 21 Arbetstid administrativa och tekniska tjänstemän Mom 1 Ordinarie arbetstid Ordinarie arbetstid utgör högst 40 timmar per vecka. Ordinarie arbetstid per arbetsdag är högst 10 timmar. Vid engagemang understigande en vecka utgör ordinarie arbetstid per arbetsdag högst 8 timmar Restid inräknas i veckoarbetstidsmåttet som tillägg till arbetstiden upp till veckoarbetstidsmåttet. Därutöver ersätts restid enligt § 4, mom 5. Vid turnéperiod överstigande sju dygn utgör den ordinarie arbetstiden högst ordinarie veckoarbetstid i genomsnitt per vecka beräknat per turné. Veckan räknas från måndag till söndag. Gränsöverskridande arbete skall utföras på arbetstid. Mom 2 Arbetstidsschema Arbetstidsschema skall fastställas i samråd med de anställda. Arbetstidsschema omfattande ordinarie arbetstid skall för varje vecka ﬁnnas tillgängligt veckan före den vecka som schemat avser. Tillfälliga ändringar i arbetstidsschema får ske efter överenskommelse eller på grund av sjukdomsfall eller andra därmed jämförbara omständigheter utanför dansgruppens eller koreografens kontroll. Mom 3 Övertid och övertidsersättning Övertid är all arbetad tid som ligger utöver ordinarie arbetstid och får inte planeras utan får enbart läggas ut vid sjukdomsfall eller andra därmed jämförbara omständigheter utanför dansgruppens eller koreografens kontroll eller efter överenskommelse. För arbetad tid utöver ordinarie arbetstid utgår övertidsersättning med: Ordinarie timlön x 1,5 Alternativt kompensationsledighet med: Antal övertidstimmar x 1,5 Om övertidsarbete utförs på vardagar kl. 23.00 - 07.00 eller sön- och Kollektivavtal TF - DC

helgdagar utgör övertidsersättningen: Ordinarie timlön x 2 Alternativt kompensationsledighet med: Antal övertidstimmar x 2 Övertidsersättning kan utgå kontant eller som kompensationsledighet. Om överenskommelse ej träffats om utläggning av kompensationsledighet, skall den läggas ut i samråd med den anställde inom tre månader från det att övertiden uppkommit. I annat fall utgår övertidsersättningen kontant. Mom 4 Beräkning av övertidsersättning heltidsanställda Vid beräkning av övertidsersättning för heltidsanställda utgör timersättning: Månadslön 167 Alternativt:

Alternativt:

Veckolön 40 Dagsgage 8

Mom 5 Beräkning av övertidsersättning halvtidsanställda Vid beräkning av övertidsersättning för halvtidsanställda utgör timersättning: Månadslön 83,5 Alternativt:

Alternativt:

Veckolön 20

Dagsgage 4

Mom 6 Veckovila

Kollektivavtal TF - DC

Veckovila utgår enligt lag med 36 timmars sammanhängande ledighet vid varje sjudagarsperiod. Vid anställning skall i samråd med de anställda minst en fast veckovilodag fastställas och inskrivas i kontraktet. Vilodagarna kan ﬂyttas om det meddelas minst 15 dagar i förväg, antingen till dagen innan eller efter ordinarie veckovilodagar. Då veckovila inte kan beredas under turné eller då helgdag infaller på sedvanlig veckovilodag skall veckovilodag i stället utläggas omedelbart efter turnéns slut respektive efter helgdagen eller på annan tid efter överenskommelse. Mom 7 Dygnsvila Den anställde skall beredas minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Vid synnerliga skäl kan annan överenskommelse träffas mellan arbetsgivaren och den anställde.

Kollektivavtal TF - DC

Meningsskiljaktigheter, giltighets tid mm

§ 22 Meningsskiljaktigheter Uppkommer tvist rörande arbetsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna skall därom förhandlas. Tvistefrågor, som ej kan lösas vid lokal förhandling mellan dansgruppen eller koreografen och den anställde, skall hänskjutas till central förhandling mellan Danscentrum och Teaterförbundet. Part skall påkalla förhandling inom fyra månader efter det han fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat. Central förhandling skall påkallas inom två månader efter det att den lokala förhandlingen avslutats. Tvist, som ej kan lösas genom förhandling, skall senast tre månader efter den centrala förhandlingens avslutande hänskjutas till arbetsdomstolens avgörande, vid risk att tvistefrågan avskrives. Om i lag för viss frågas handläggande föreskrives annan frist vid äventyr att rätt eljest går förlorad gäller lagens bestämmelser.

§ 23 Giltighetstid Detta avtal gäller från och med den1 januari 2009 t o m 31 december 2011 och därefter förlängs giltigheten ett år i taget om inte uppsägning sker från någondera sidan senast tre månader före avtalet löper ut.

Kollektivavtal TF - DC

Bilagor

Sida Bilaga 1

Kontrakt dansare

Bilaga 2

Kontrakt koreograf

Bilaga 3

Kontrakt administrativ tjänsteman

Bilaga 4

Kontrakt teknisk tjänsteman

Bilaga 5

Lönesättningsprinciper

Bilaga 6

Sjuklön

Bilaga 7

Reseavtal

Bilaga 8

Semesterlagen

Bilaga 9

En spark framåt för jämställdheten

Bilaga 10

Aktiva åtgärder mot diskriminering

Bilaga 11

Kombinerad företagarförsäkring

Bilaga 12

Förhandlingsprotokoll

Kollektivavtal TF - DC

Bilaga 1

Anställningskontrakt för dansare Anställd Namn.............................................……………....... Adress.................................................................... Postnr..................................................................... Postadress............................................................. Tel .............................……..................................... Pers.nr .................................................................. Arbetsgivare Namn.................................................…………....... Adress............................…..................................... Postnr...........................……................................... Postadress............................................................. Tel.................................…….................................. Org. nr...............................…................................. Firmatecknare........................................................ Kontaktperson........................................................ Verksamhetsort:..................................................... Anställningsform � Per dansverk from..........…......tom................... � Allmän visstidsanställning from...................tom................... � Tillsvidareanställning from...................…....................... � Vikariat from...........….... tom................... under .......................................................................frånvaro � Praktikanställning from....................tom................... � Per föreställning Föreställningsdatum........................ � Inhopp vid ......................................................frånvaro. Datum:.......................................................... Arbetstid: � Heltid � Halvtid Lön vid anställningstillfället....................per månad/vecka/dag Lön utbetalas den 25:e varje månad alt. enligt följande:………………………… Arbetsuppgifter som förekommer utöver som dansare, och är inkluderade i ovan nämnda lön: …………........................................................................................ Arbetsuppgifter som förekommer utöver som dansare, och som ersätts separat utöver ovan nämnda lön:…………................................ Kollektivavtal TF - DC

För denna/dessa extra arbetsuppgifter ersätts den anställde med ..........….............................. kronor permånad/vecka/dag/tillfälle. Arbetsgivare och arbetstagare är överens om att den dagliga träningen förläggs på följande sätt (speciﬁcera):............................. ................................................................................................. Veckovilodagen infaller på:........................................ Bilagor som skall medfölja kontrakt vid halvtidsanställning. Från arbetstagaren: Förläggning av daglig träning för hela kontraktsperioden Från arbetsgivaren: Arbetstidsschema för hela kontraktsperioden Arbetsgivaren har minst tecknat TFA, TGL, TRS, AGS försäkringar hos FORA. Dessutom avsätts för anställds räkning kompletterande pensionsersättning till pensionsförmedlaren FORA. Särskilda anställningsvillkor….................................................... Övriga villkor Anställningen omfattas av avtalet mellan Teaterförbundet (TF) och Danscentrum (DC) avseende anställda av fria dansgrupper eller fria koreografer. Film, video och ljudupptagning samt fotografering får endast ske för dokumentation och internt bruk samt för marknadsföring av dansgruppen eller dess produktioner. För annan användning krävs särskilt avtal mellan arbetsgivare och den anställde. Force majeure, vartill krig, politisk omvälvning, strejk, eldsvåda eller därmed jämförbara händelser utanför arbetsgivarens kontroll befriar parterna i detta avtal från sina respektive förpliktelser. Detta kontrakt, med ovan angivna bilagor, är upprättat i två lika exemplar och vardera parterna behåller ett exemplar. ................................. ....................................... Datum och ort Datum och ort ................................. ....................................... Arbetsgivarens underskrift Anställdes underskrift Kontraktet förlängs ytterligare en period t.o.m:.............................. ................................. ........................................ Datum och ort Datum och ort ......................................... .......................................... Arbetsgivarens underskrift Anställdes underskrift

Kollektivavtal TF - DC

Bilaga 2

Anställningskontrakt för koreografer Anställd Namn.............................................……………....... Adress.................................................................... Postnr..................................................................... Postadress............................................................. Tel .............................……..................................... Pers.nr .................................................................. Arbetsgivare Namn.................................................…………....... Adress............................…..................................... Postnr...........................……................................... Postadress............................................................. Tel.................................…….................................. Org. nr...............................…................................. Firmatecknare........................................................ Kontaktperson........................................................ Verksamhetsort:..................................................... Anställningsform � Per dansverk from..........…......tom................... � Allmän visstidsanställning from...................tom................... � Tillsvidareanställning from...................…....................... � Vikariat from...........….... tom................... under .......................................................................frånvaro � Praktikanställning from....................tom................... � Per föreställning Föreställningsdatum........................ � Inhopp vid ......................................................frånvaro. Datum:.......................................................... Arbetstid: � Heltid � Halvtid Lön vid anställningstillfället....................per månad/vecka/dag Lön utbetalas den 25:e varje månad alt. enligt följande:………………………… Uppföranderättsersättning per föreställningh utgår med .......... kr Arbetsuppgifter som förekommer utöver som koreograf, och är inkluderade i ovan nämnda lön: …………........................................................................................ Kontrakt sid 1 Kollektivavtal TF - DC

Arbetsuppgifter som förekommer utöver som koreograf, och som ersätts separat utöver ovan nämnda lön:…………................................ ................................................................................................. För denna/dessa extra arbetsuppgifter ersätts den anställde med ..........….............................. kronor permånad/vecka/dag/tillfälle. Veckovilodagen infaller på:........................................ Bilagor som skall medfölja kontrakt vid halvtidsanställning. Från arbetstagaren: Förläggning av daglig träning för hela kontraktsperioden Från arbetsgivaren: Arbetstidsschema för hela kontraktsperioden Arbetsgivaren har minst tecknat TFA, TGL, TRS, AGS försäkringar hos FORA. Dessutom avsätts för anställds räkning kompletterande pensionsersättning till pensionsförmedlaren FORA. Särskilda anställningsvillkor….................................................... Övriga villkor Anställningen omfattas av avtalet mellan Teaterförbundet (TF) och Danscentrum (DC) avseende anställda av fria dansgrupper eller fria koreografer. Film, video och ljudupptagning samt fotografering får endast ske för dokumentation och internt bruk samt för marknadsföring av dansgruppen eller dess produktioner. För annan användning krävs särskilt avtal mellan arbetsgivare och den anställde. Force majeure, vartill krig, politisk omvälvning, strejk, eldsvåda eller därmed jämförbara händelser utanför arbetsgivarens kontroll befriar parterna i detta avtal från sina respektive förpliktelser. Detta kontrakt, med ovan angivna bilagor, är upprättat i två lika exemplar och vardera parterna behåller ett exemplar. ................................. ....................................... Datum och ort Datum och ort ................................. ....................................... Arbetsgivarens underskrift Anställdes underskrift Kontraktet förlängs ytterligare en period t.o.m:.............................. ................................. ........................................ Datum och ort Datum och ort ......................................... .......................................... Arbetsgivarens underskrift Anställdes underskrift

Kollektivavtal TF - DC

Bilaga 3

Anställningskontrakt för administrativ tjänsteman Anställd Namn.............................................……………....... Adress.................................................................... Postnr..................................................................... Postadress............................................................. Tel .............................……..................................... Pers.nr .................................................................. Arbetsgivare Namn.................................................…………....... Adress............................…..................................... Postnr...........................……................................... Postadress............................................................. Tel.................................…….................................. Org. nr...............................…................................. Firmatecknare........................................................ Kontaktperson........................................................ Verksamhetsort:..................................................... Anställd som......................................................... Anställningsform � Allmän visstidsanställning from...................tom................... � Tillsvidareanställning from...................…....................... � Vikariat from...........….... tom................... under .......................................................................frånvaro Arbetstid: � Heltid

� Deltid

Sysselsättningsgrad................%

Lön vid anställningstillfället....................per månad/vecka/dag Lön utbetalas den 25:e varje månad alt. enligt följande:………………………… Arbetsuppgifter som förekommer utöver som administrativ tjänsteman, och är inkluderade i ovan nämnda lön: …………........................................................................................ Arbetsuppgifter som förekommer utöver som administrativ tjänsteman, och som ersätts separat utöver ovan nämnda lön:…………........... ...................................................................................... För denna/dessa extra arbetsuppgifter ersätts den anställde med ........................... kronor permånad/vecka/dag/tillfälle. Kontrakt sid 1 Kollektivavtal TF - DC

Veckovilodagen infaller på:........................................ Arbetsgivaren har minst tecknat TFA, TGL, TRS, AGS försäkringar hos FORA. Dessutom avsätts för anställds räkning kompletterande pensionsersättning till pensionsförmedlaren FORA. Särskilda anställningsvillkor…................................................... Övriga villkor Anställningen omfattas av avtalet mellan Teaterförbundet (TF) och Danscentrum (DC) avseende anställda av fria dansgrupper eller fria koreografer. Film, video och ljudupptagning samt fotografering får endast ske för dokumentation och internt bruk samt för marknadsföring av dansgruppen eller dess produktioner. För annan användning krävs särskilt avtal mellan arbetsgivare och den anställde. Force majeure, vartill krig, politisk omvälvning, strejk, eldsvåda eller därmed jämförbara händelser utanför arbetsgivarens kontroll befriar parterna i detta avtal från sina respektive förpliktelser. Detta kontrakt, med ovan angivna bilagor, är upprättat i två lika exemplar och vardera parterna behåller ett exemplar. ................................. Datum och ort

....................................... Datum och ort

................................. Arbetsgivarens underskrift

....................................... Anställdes underskrift

Kontraktet förlängs ytterligare en period t.o.m:.............................. ................................. Datum och ort

........................................ Datum och ort

......................................... Arbetsgivarens underskrift

.......................................... Anställdes underskrift

Kontrakt sid 2

Kollektivavtal TF - DC

Bilaga 4

Anställningskontrakt för teknisk tjänsteman Anställd Namn.............................................……………....... Adress.................................................................... Postnr..................................................................... Postadress............................................................. Tel .............................……..................................... Pers.nr .................................................................. Arbetsgivare Namn.................................................…………....... Adress............................…..................................... Postnr...........................……................................... Postadress............................................................. Tel.................................…….................................. Org. nr...............................…................................. Firmatecknare........................................................ Kontaktperson........................................................ Verksamhetsort:..................................................... Anställd som......................................................... Anställningsform � Allmän visstidsanställning from...................tom................... � Tillsvidareanställning from...................…....................... � Vikariat from...........….... tom................... under .......................................................................frånvaro Arbetstid: � Heltid

� Deltid

Sysselsättningsgrad................%

Lön vid anställningstillfället....................per månad/vecka/dag Lön utbetalas den 25:e varje månad alt. enligt följande..................... Arbetsuppgifter som förekommer utöver som teknisk tjänsteman, och är inkluderade i ovan nämnda lön: …………........................................................................................ Arbetsuppgifter som förekommer utöver som teknisk tjänsteman, och som ersätts separat utöver ovan nämnda lön:…………................... .............................................................................. För denna/dessa extra arbetsuppgifter ersätts den anställde med ..........….............................. kronor permånad/vecka/dag/tillfälle. Kontrakt sid 1 Kollektivavtal TF - DC

Veckovilodagen infaller på:........................................ Arbetsgivaren har minst tecknat TFA, TGL, TRS, AGS försäkringar hos FORA. Dessutom avsätts för anställds räkning kompletterande pensionsersättning till pensionsförmedlaren FORA. Särskilda anställningsvillkor….................................................... Övriga villkor Anställningen omfattas av avtalet mellan Teaterförbundet (TF) och Danscentrum (DC) avseende anställda av fria dansgrupper eller fria koreografer. Film, video och ljudupptagning samt fotografering får endast ske för dokumentation och internt bruk samt för marknadsföring av dansgruppen eller dess produktioner. För annan användning krävs särskilt avtal mellan arbetsgivare och den anställde. Force majeure, vartill krig, politisk omvälvning, strejk, eldsvåda eller därmed jämförbara händelser utanför arbetsgivarens kontroll befriar parterna i detta avtal från sina respektive förpliktelser. Detta kontrakt, med ovan angivna bilagor, är upprättat i två lika exemplar och vardera parterna behåller ett exemplar. ................................. Datum och ort

....................................... Datum och ort

................................. Arbetsgivarens underskrift

....................................... Anställdes underskrift

Kontraktet förlängs ytterligare en period t.o.m:.............................. ................................. Datum och ort

........................................ Datum och ort

......................................... Arbetsgivarens underskrift

.......................................... Anställdes underskrift

Kontrakt sid 2

Kollektivavtal TF - DC

Bilaga 5

Principer för lönesättning Parterna är ense om följande grundläggande principer för lönesättningen på det gemensamma området. Lönesättningen ska vara individuell och differentierad. Lönerna ska bestämmas med hänsyn till utbildningen, ansvaret och svårighetsgraden i respektive befattning. Lönen bör öka med stigande erfarenhet, ansvar och svårighetsgrad och med den anställdes prestation och duglighet. För arbetsledande personal beaktas vid löneavvägningen att en tillfredsställande lönedifferentiering uppnås i förhållande till underställd personal. Avvägningen av lönerna ska också ske med beaktande av den anställdes specialkunskaper och kompetens. Vid gränsöverskridande arbete ska överenskommelse träffas om lönepåslag för detta. Någon negativ skillnad i lönesättning på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, deltidsarbetande och arbetstagare med tidsbegränsad anställning ska inte ske. Kriterier för lönesättning bör vara utbildning ansvar arbetsledande arbetsuppgifter skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen yrkeserfarenhet arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna Anmärkning: Parterna konstaterar att förutsättningarna ser olika ut inom dansgrupperna beträffande storlek, inriktning, personalsammansättning, arbetsorganisation, bidragsgivning och så vidare.

Kollektivavtal TF - DC

Bilaga 6

SJUKLÖN mm Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan Mom 1:1 Sjuklöneperioder Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL). Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-5. Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde ska betraktas som fortsättning på den tidigare perioden. Mom 1:2 Sjukanmälan När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete. Samma gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL). Mom 1:3 Förutsättning för rätt till sjuklön För rätt till sjuklön de första 14 dagarna gäller följande förutsättning: Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad inträder rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Om en arbetstagare anställs på nytt av samma arbetsgivare inom 14 kalenderdagar från det att den föregående anställningen upphörde, ska denna oavsett avbrottet medräknas vid beräkning av kvaliﬁkationstiden i första stycket (3 § SjLL).

Mom 2 Försäkran, läkarintyg och anmälan Mom 2:1 Försäkran Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar arbetstagaren skulle ha arbetat (9 § SjLL).

Kollektivavtal TF - DC

Mom 2:2 Läkarintyg Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperi-odens längd med läkarintyg (8 § 2 st SjLL). På anfordran av arbetsgivaren ska arbetstagaren för erhållande av sjuklön omedelbart styrka frånvaron med intyg att den anställde är oförmögen till arbete redan från tidigare dag från av arbetsgivaren anvisad läkare. I detta fall bekostas intyget av arbetsgivaren. Mom 2:3 Anmälan till försäkringskassa Sjukdom som varar mer än 14 kalenderdagar ankommer det på arbetsgivaren att anmäla tillförsäkringskassa. Inträffar sådant sjukdomsfall under företagets huvudsemester (sommaruppehåll), bör arbetstagaren göra sjukanmälan direkt till försäkringskassan för erhållande av sjukpenning.

Mom 3 Sjuklönens storlek Mom 3:1 Löneavdrag Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till arbetstagaren beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan. Mom 3:2 Sjukdom t o m 14 kalenderdagar Mom 3:2:1 Frånvaro hela dagar För sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjukperiod gäller följande: För varje arbetsdag en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per dag med Månadslönen x 12 Årsarbetstiden (dagar)

för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjukperioden

respektive med 20 % x

månadslönen x 12 årsarbetstiden (dagar)

fr o m den andra frånvarodagen i sjukperioden

För personal med veckolön görs som huvudregel sjukavdrag per dag, varvid dagslönen fram¬räknas med hjälp av divisionerna 1/5 respektive 1/6 för aktuell 5- respektive 6 -dagarsvecka. Anmärkning Antalet karensdagar får enligt lagen ej överstiga tio under en tolvmåKollektivavtal TF - DC

nadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att tjänstemannen fått avdrag för tio karensdagar inom tolv månader bakåt från den nya sjukperiodens början, ska avdraget även för den första frånvarodagen beräknas enligt reglerna om 20 procents sjukavdrag. Mom 3:2:2 Frånvaro del av dag Om en anställd är frånvarande del av dag på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med Månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjukperioden

respektive med 20 % x månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

fr o m den andra frånvarodagen i sjukperioden

Mom 3:2:3 Arbetstagare med timlön eller gage För den första frånvarodagen (karensdagen) i sjukperioden utges ej lön. För anställd med timlön utges sjuklön för varje timme den anställde varit frånvarande på grund av sjukdom fr o m den andra frånvarodagen i sjukperioden med 80 procent av den lön, den anställde på grund av sjukdomen gått miste om. För anställd med dags- eller föreställningsgage utges sjuklön med på motsvarande sätt till 80 procent, dock högst med 1 250 kr/dag eller föreställning. Mom 3:2:4 Deﬁnition av månadslön Med månadslön avses i dessa bestämmelser fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta ob- eller övertidstillägg). Mom 3:2:5 Rörliga ersättningar (avser alla) Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på schemalagd ordinarie arbetstid, då OB-ersättning eller annan rörlig ersättning skulle ha utgått, utges dessutom sjuklön fr o m den andra dagen i sjukperioden med 80 procent av den ersättning som arbetstagaren gått miste om dessa dagar. För karensdagen utgår inte sjuklön. Protokollsanteckning Parterna är överens om att lokal överenskommelse rörande karensdagberäkning kan träffas. Anmärkningar till mom 3:2 1. För arbetstagare, som enligt försäkringskassans beslut är berätti-

Kollektivavtal TF - DC

gad till sjuklön om 80 procent under första sjukdagen, görs sjukavdrag för denna enligt vad som gäller fr o m den andra dagen i sjukperioden. 2. Årsarbetstiden för heltidsanställda ska beräknas utgöra 260 dagar. 3. För deltidsanställda arbetstagare med varierande arbetstid över veckans arbetsdagar beräknas årsarbetstiden från respektive anställningsavtal. 4. För anställd som till väsentlig del är avlönad med rörliga lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp, från vilket sjukavdrag ska göras. 5. Eventuella förmåner för fri bil eller bostad respektive traktaments-, rese- och andra dylika ersättningar medtages inte i beräkningsunderlaget. Mom 3:3 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen / Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS Vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen samt bestämmande av sjuklönetidens längd hänvisas till regleringen i Avtalsgruppsjukförsäkringen, AGS. Löneavdrag görs med tillämpning av bestämmelser i mom 3:2. Mom 3:3 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen, äldre skrivelse För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande: För arbetstagare med månadslön om högst 24 625 kronor: månadslönen x 12 90 % x 365 För arbetstagare med fast månadslön över 24 625 kronor: 90 % x 7.5 x basbeloppet + 10 % x (månadslönen x 12 - 7.5 x basbeloppet) 365 365 Anmärkning Den ovan angivna lönegränsen utgör 7,5 x gällande basbelopp/12. Prisbasbeloppet för 2005 är 39 400 kronor och lönegränsen för 2005 blir följaktligen 24 625 kronor = 7.5 x 39 400) 12 Sjukavdraget per dag får ej överstiga den fasta kontanta månadslönen x 12

365 Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel * *

fasta lönetillägg per månad (t ex fasta ob- eller övertidstillägg) För arbetstagare avlönad med veckolön ska månadslönen

Kollektivavtal TF - DC

beräknas som 4,3 x veckolönen. Protokollsanteckning Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbets-tiden under längst den månad arbetstagaren fått besked om sin nya lön respektive ändrar arbetstid.

Mom 3:4 Sjuklönetidens längd Mom 3:4:1 Spelårs- och tillsvidareanställda Spelårs- och tillsvidareanställda har rätt till sjuklön enligt bestämmelserna i mom 3:3 fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden. Sjuklönetidens längd är dock begränsad till återstoden av den kalendermånad, då arbetsoförmågan börjar, och därefter följande 90 dagar per sjuktillfälle, sammanlagt dock högst 105 dagar per 12-månadersperiod. Mom 3:4:2 Övriga anställda Visstidsanställd arbetstagare som hos arbetsgivare ansluten till Svensk Scenkonst varit anställd minst 12 månader under de senaste 36 månaderna har samma rätt till sjuklön som spelårs- och tillsvidareanställda. För övriga anställda gäller detsamma med den inskränkningen att sjuklön betalas längst t o m den 45:e kalenderdagen i sjukperioden. Anmärkning Det ankommer på arbetstagaren att senast i anslutning till att sjuklön påkallas styrka att kvaliﬁkationskravet är uppfyllt. Mom 4 Vissa samordningsregler Mom 4:1 Livränta och rehabiliteringspenning Om en arbetstagare på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan. Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7.5 basbelopp föreligger ej för tid då sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring utges eller för tid då rehabiliteringspenning utges. Mom 4:2 Försäkringsersättningar Om arbetstagaren får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring ska sjuklönen minskas med ersättningen. Mom 4:3 Vissa ersättningar från staten Om arbetstagaren får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt

Kollektivavtal TF - DC

personskadeskydd, ska sjuklönen minskas med ersättningen. Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom 5:1 Arbetstagare som fyllt 60 år vid anställningstillfället Om en arbetstagare fyllt 60 år när hon/han anställs, kan arbetsgivaren och den anställde överenskomma, att han/hon inte ska ha rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden. Mom 5:2 Förtigande av sjukdom Om en arbetstagare vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom 5:3 Inte lämnat friskintyg Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av arbetstagaren men denna på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har arbetstagaren inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom 5:4 Nedsatta sjukförmåner Om arbetstagarens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån. Mom 5:5 Olycksfall som vållats av tredje man Om arbetstagarens sjukförmåner vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - arbetstagaren inte kan få skadestånd för förlorad arbets-förtjänst från den för skadan ansvarige. Mom 5:6 Olycksfall vid förvärvsarbete för annan Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse ska arbetsgivaren utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta. Mom 5:7 Inskränkningar fr o m 15 kalenderdagen Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden • • •

om arbetstagaren har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller om arbetstagarens arbetsoförmåga är självförvållad, eller om arbetstagaren har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte över enskommelse om annat träffas.

Kollektivavtal TF - DC

Anmärkningar 1. Om sjukpension enligt SPV-planen eller annan på arbetsmarknaden genom kollektivavtal reglerad pensionsplan börjar utges till arbetstagaren upphör rätt till sjuklön. 2. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler - se mom 4. Mom 6 Havandeskapslön Vid havandeskap utgår till tillsvidareanställd full lön under tiden från det arbetsgivaren förklarar att tjänstgöringen bör avbrytas intill dess den anställda äger rätt uppbära föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Under tid den anställda uppbär föräldrapenning, dock tidigast 60 dagar före den beräknade nedkomsten görs löneavdrag med tillämpning av bestämmelser i mom 3:3 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen, äldre skrivelse Anmärkning För skådespelare, musiker, sångare och dansare gäller dock att om arbetsgivaren anser att tjänstbarhet i yrket ej föreligger under viss del av ovan nämnda tid kan arbetsgivaren och den anställda överenskomma om annan lämplig arbetsuppgift. Anmärkning Om det ligger i den anställdas och arbetsgivarens gemensamma intresse kan överenskommelse träffas om omplacering till mindre ansträngande arbetsuppgifter under havandeskapsperioden. Mom 7 Ledighet med föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning Mom 7:1 Föräldrapenning Under tid den anställda uppbär föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring, dock tidigast 60 dagar före och 120 dagar efter nedkomsten, görs löneavdrag med tillämpning av bestämmelser i mom 3:3 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen, äldre skrivelse. Vid föräldraledighet efter 120:e dagen efter nedkomst görs löneavdrag såsom vid tjänstledighet utan lön. Mom 7:2 Tillfällig föräldrapenning Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning gäller följande eftersom tillfällig föräldrapenning beräknas per timme oavsett ledighetens längd.

Kollektivavtal TF - DC

OBS att ersättning med tillfällig föräldrapenning endast kan tas ut för hel, halv eller fjärdedels dag. Om en arbetstagare är frånvarande görs löneavdrag per frånvarotimme med månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden Om ledighetsperiod med tillfällig föräldrapenning omfattar en eller ﬂera hela kalendermåna-der ska arbetstagarens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta begreppet ”kalendermånad” mot ”avräkningsperiod”. Beträffande begreppet veckoarbetstid och månadslön se mom 3:2 resp mom 3:3 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen, äldre skrivelse. Mom 8 Smittbärare Om arbetstagare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta (lag om ersättning till smittbärare) och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt följande t o m 14 kalenderdagen: För varje arbetsdag en arbetstagare är frånvarande görs avdrag per arbetsdag med månadslönen x 12 årsarbetstiden (dagar) Fr o m 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:3 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen, äldre skrivelse. För arbetstagare med månadslön över 24 625 kr ska dock avdrag göras med 90% x 7,5 x prisbasbeloppet + 365 10% x (månadslönen x 12 - 7,5 x prisbasbeloppet) 365 Protokollsanteckning ang sjuklön m m Därest reglerna i lagen om sjuklön resp allmän försäkring ändras, skall överenskommelse om erforderliga konsekvensändringar träffas.

Kollektivavtal TF - DC

Bilaga 7

RESEAVTAL § 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller, vid tjänsteresor inom Sverige för tjänstemän anställda hos arbetsgivare som är anslutna till TR, med undantag för SR-koncernen.

§ 2 Deﬁnitioner AVRESEDAG

= Dag då tjänsteresa påbörjas

BOSTAD

= Familjebostad eller motsvarande fast bostad i anslutning till verksamhetsorten

DAG

= Tiden mellan 06.00 - 24.00

EGEN BIL

= Bil som ägs av tjänstemannen eller av någon som varken föranlett tjänsteresan eller annars berörs av den

HEMKOMSTDAG = Dag då tjänsteresa avslutas NATT ORDINARIE ARBETSPLATS TJÄNSTERESA

= Tiden mellan 00.00 - 06.00 = Den arbetsplats där tjänstemannen fullgör huvuddelen av sin tjänstgöring = Resa, som föranleds av tjänstgöring utanför den vanliga verksamhetsorten

VANLIGA VERKSAMHETSORTEN = Ett område på ett avstånd av 50 kilometer från den ordinarie arbetsplatsen och från bostaden ÖVERNATTNING = Tjänsteresa som medför bortavaro som sträcker sig över en natt

§ 3 Grundläggande bestämmelser Tjänstemannen har rätt till resekostnadsersättning och restidser-

Kollektivavtal TF - DC

sättning vid tjänsteresa. Vid tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten som medför övernattning har tjänstemannen rätt till traktamente och resetillägg. Vid tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten som inte medför övernattning betalas resetillägg.

§ 4 Resekostnadsersättning m m Mom 1 Val av färdmedel Tjänstemannen skall inhämta arbetsgivarens godkännande vid val av färdmedel. Mom 2 Resekostnadsersättning, vid resa med tåg, båt, buss eller ﬂyg. Om arbetsgivaren inte tillhandahållit färdbiljett erhålls mot uppvisande av använd biljett, den faktiska kostnaden för förstaklassbiljett vid tågresa, även sovvagn, och biljett vid båt-, buss- och ﬂygresa. Mom 3 Resekostnadsersättning vid resa med egen bil Om resa med egen bil har överenskommits får tjänstemannen ersättning enligt bilaga 1 såvida de lokala parterna inte överenskommer om annat. Mom 4 Om allmänt färdmedel saknas, eller om resan företas med motorcykel eller på annat sätt, betalas ersättning efter överenskommelse. Mom 5 Undantag från mom 2-4 Resekostnadsersättning enligt mom 2-4 erhålls inte när arbetsgivaren, utan kostnad för tjänstemannen, tillhandahållit månadskort, årskort och dylikt. Mom 6 Restidsersättning Restidsersättning betalas i enlighet med avtalet om allmänna anställningsvillkor. Mom 7 Logikostnad Vid tjänsteresa som medför övernattning ersätts styrkt logikostnad för tjänstemannen. Om kostnaden väsentligt överstiger prisläget på orten har arbetsgivaren rätt att jämka ersättningen.

§ 5 Traktamente och resetillägg Mom 1 När traktamente betalas Traktamente betalas vid tjänsteresa utanför den vanliga verksamKollektivavtal TF - DC

§ 5 Traktamente och resetillägg Mom 1 När traktamente betalas Traktamente betalas vid tjänsteresa utanför den vanliga verksam-

Kollektivavtal TF - DC

hetsorten och som medför övernattning. Vid beräkning av tiden gäller att tjänsteresan kan påbörjas respektive avslutas vid den ordinarie arbetsplatsen eller vid bostaden. Traktamente betalas enligt bilaga 2. Mom 2 Traktamenten För tjänsteresa betalas traktamente med fastställt belopp för hel eller del av dag. Nattraktamente betalas endast om tjänstemannen inte erhållit av arbetsgivaren betalt logi och inte heller fått logikostnad betalt på annat sätt. I betalt logi inräknas sovplats på tåg och båt. Nattraktamente erhålls inte om tjänstemannen kör bil, reser på tåg med sittplatsbiljett eller arbetar under natt. Beloppen redovisas i bilaga 2. Mom 3 Tjänsteresa som pågår mer än tre månader Vid tjänsteresa som pågår mer än tre månader i följd reduceras traktamentet. En tjänsteresa anses bruten bara av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till annan ort i minst fyra veckor. Kortare uppehåll samt uppehåll för semester eller sjukdom bör leda till att tremånadersperioden förlängs i motsvarande mån om inte traktamente betalas under uppehållet. Anmärkning För att arbetsgivaren inte skall vara skyldig att göra preliminärskatteavdrag och betala arbetsgivaravgift på traktamentsbeloppet skall dispens vara beviljad av lokal skattemyndighet. Beloppen redovisas i bilaga 2. Mom 4 Resetillägg Resetillägg betalas då traktamente för hel eller del av dag utbetalas enligt mom 1-3 ovan. Resetillägg betalas enligt bilaga 2.

Kollektivavtal TF - DC

Reseavtalets bilaga 1

Resekostnadsersättning vid resa med egen bil Milersättning För varje mil

För resa ” ” ”

Grundersättning kr/mil

Tillägg kr/mil

18:00

9:00

i Västernorrland i Jämtland i Västerbotten i Norrbotten

0:20 0:20 0:30 0:30

För passagerare med tjänsteärende

0:50

Reseavtalets bilaga 2

Traktamentesbelopp och resetillägg Traktamente Mom 1 Mom 1:1

Resetillägg

Tjänsteresa de tre första månaderna Hel dag

200:-

140:-

Mom 1:2

Avresedagen a) avresa före kl 12.00 b) avresa efter kl 12.00

200:100:-

140:70:-

Mom 1:3

Hemkomstdagen a) Hemkomst före kl 19.00 b) Hemkomst efter kl 19.00

100:200:-

70:140:-

Mom 1:4

Nattraktamente

100:Kollektivavtal TF - DC

Mom 2 Tjänsteresa efter tre månader

Traktamente

Mom 2:1

Hel dag

140:-

Mom 2.2

Nattraktamente

100:-

Resetillägg

87:-

Mom 3 Reducering av traktamente och resetillägg Om arbetsgivaren kostnadsfritt tillhandahåller måltid skall reducering ske med följande belopp: * Vid mom 1:1, 1:2 a) och 1:3 b) med

Traktamente

Frukost, lunch och middag Lunch och middag Lunch eller middag Frukost

Resetillägg

180:140:70:40:-

126:98:49:28:-

90:70:35:20:-

63:49:24:14:-

126:98:49:28:-

8:60:30:17:-

* vid mom 1:2 b) och 1:3 a) Frukost, lunch och middag Lunch och middag Lunch eller middag Frukost * vid mom 2:1 Frukost, lunch och middag Lunch och middag Lunch eller middag Frukost

Reseavtalets bilaga 3

Resetillägg vid tjänsteresa utan övernattning Mom 1 Resetillägg Om tjänsteresa varat mer än 4 timmar men inte mer än 10 timmar Kollektivavtal TF - DC

90:-

Traktamente

Resetillägg

Om tjänsteresan varat mer än tio timmar

180:-

Mom 2 Reducering av resetillägg Om arbetsgivaren kostnadsfritt tillhandahåller måltid skall resetillägget reduceras med Frukost

35:-

Lunch

50:-

Middag

120:-

Dock högst erhållet resetillägg.

Kollektivavtal TF - DC

Bilaga 8

SEMESTERLAGEN (1977:480) Observera att denna lagtext endast innehåller uppdateringar till och med den 4 mars 2009 Ändrad: t.o.m. SFS 2007:392 1 § Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt denna lag. Sådana förmåner är semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. 2 § Avtal är ogiltigt i den mån det innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag upphäves eller inskränkes. Detta gäller dock ej, om annat framgår av lagen. Avvikelse från 3, 9, 11, 16, 22, 23, 26, 29 och 30 §§ får göras med stöd av kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation som är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Arbetsgivare, som är bunden av sådant kollektivavtal, av kollektivavtal i fråga som avses i 5 § andra stycket eller av kollektivavtal om avvikelse från 12, 19, 20 eller 21 §, får i angivna hänseenden tillämpa avtalet även på arbetstagare som ej är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, under förutsättning att arbetstagaren sysselsättes i arbete som avses med avtalet och ej omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal. 3 § Med semesterår avses tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår. Såsom semesterledighet skall anses ledighet enstaka semesterdagar och period av semesterdagar jämte i § angivna arbetsfria dagar, vilken börjar och slutar med semesterdag. Rätt till semesterledighet och semesterlön 4 § Arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår utom i fall som avses i 5 och 27 §§. Under semesterledighet skall arbetstagare ha semesterlön i den mån han har tjänat in sådan under intjänandeåret.

Kollektivavtal TF - DC

Arbetstagare får avstå från rätt till semesterledighet som ej är förenad med semesterlön. Lag (1992:1329). 5 § Under det semesterår då arbetstagare anställes har han rätt till fem semesterdagar, om anställningen börjar efter den 31 augusti. Anställes arbetstagare för arbete, som avses pågå högst tre månader och omfatta högst sextio timmar, och varar arbetet ej längre tid, saknar arbetstagaren rätt till semesterledighet. I fråga om arbetstagare som i annat fall anställes för begränsad tid får avtalas, att arbetstagaren ej skall ha rätt till semesterledighet. Vad nu sagts gäller ej, omanställningsavtalet avser eller anställningen varar längre tid än tre månader. Saknar arbetstagaren i fall som avses i detta stycke rätt till semesterledighet, äger han rätt till semesterersättning för anställningstiden hos arbetsgivaren. Har arbetstagare rätt till semesterersättning enligt andra stycket, skall vederlag för arbete, som har avsetts pågå högst tre månader och omfatta högst sextio timmar, förutsättas inbegripa semesterersättning, om ej annat framgår av omständigheterna. Om förlängd semesterledighet ﬁnns bestämmelser i lagen (1963:115) om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete. Lag (2007:392). 6 § Arbetstagare som byter anställning har rätt till semesterledighet i den nya anställningen endast i den mån han icke redan har fått sådan ledighet. 7 § Semesterdagar med semesterlön utgör så stort antal av semesterdagarna enligt 4 § som svarar mot den del av intjänandeåret, under vilken arbetstagaren har innehaft anställning hos arbetsgivaren. Arbetsdag då arbetstagaren har varit frånvarande utan lön inräknas i anställningstiden endast om fråga har varit om semesterledighet, ledighet på grund av permittering eller ledighet som enligt 17 § är semesterlönegrundande. Vid beräkning enligt första stycket anges del av intjänandeåret i antal dagar. Uppstår vid beräkning av antalet semesterdagar med semesterlön brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Av semesterdagar som utlägges under visst semesterår skall, om ej annat avtalas, dagar som är förenade med semesterlön utgå först. 8 § Arbetstagare är skyldig att på begäran lämna arbetsgivaren besked i vad mån han önskar få ut semesterledighet, som ej är förenad med semesterlön, eller avstå från sådan ledighet. Besked behöver ej

Kollektivavtal TF - DC

lämnas innan arbetstagaren har fått veta, hur många semesterdagar utan lön han har eller kan beräknas få rätt till. Har semesterledighet utan lön lagts ut med anledning av arbetstagarens besked enligt första stycket, får arbetstagaren ej senare avstå från ledigheten utom i fall som avses i 13 §. Beräkning av semesterledighet 9 § Semesterledighet beräknas i hela dagar. Lördag och söndag räknas ej som semesterdagar annat än i fall som avses i tredje stycket. Vid semesterledighet som omfattar minst fem dagar har arbetstagare, som arbetar lördag eller söndag eller båda dessa dagar, rätt till ledighet motsvarande tid av veckoslut dels under semesterledigheten och dels antingen omedelbart före eller omedelbart efter denna. Omfattar semesterledigheten minst 19 dagar och föranleder ej särskilda skäl annat, har arbetstagaren rätt till ledighet motsvarande tid av veckoslut såväl omedelbart före som omedelbart efter denna. Har i fall som avses i detta stycke arbetstagaren ledighet av motsvarande omfattning veckodag, som ej är lördag eller söndag, och infaller den under semesterledigheten, räknas den som semesterdag. Är arbetstagaren ledig lördag eller söndag, som annars skulle ha utgjort arbetsdag, och är fråga om kortare semesterledighet än som anges i andra stycket, räknas sådan dag som semesterdag. Arbetsfri dag skall då ej anses som semesterdag. Med söndag jämställes helgdag samt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Förläggning av semesterledighet 10 § Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor bör, om arbetstagarparten begär det, även träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som avser förläggningen av semesterledighet. I fråga om arbetstagare för vilken sådant avtal ej träffats, skall gälla vad som föreskrives i andra och tredje styckena. Angående förläggningen av semesterledighet som avses i 12 § skall nyssnämnda lags bestämmelser om arbetsgivares förhandlingsskyldighet beträffande viktigare förändring av arbetstagares arbets- eller anställningsförhållanden äga motsvarande tillämpning. Om arbetstagaren icke företrädes av förhandlingsberättigad organisation eller om sådan organisation ej önskar förhandla, skall arbetsgivaren samråda med arbetstagaren om ledighetens förläggning. Kollektivavtal TF - DC

Beträffande förläggningen av annan semesterledighet skall arbetsgivaren samråda med arbetstagaren, om förhandling med dennes organisation icke har ägt rum. Kan överenskommelse om förläggning av semesterledighet ej uppnås, bestämmer arbetsgivaren om förläggningen i den mån ej annat har avtalats. 11 § Har beslut om förläggning av semesterledighet träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagare eller företrädare för honom, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen skall lämnas senast två månader före ledighetens början. När särskilda skäl föreligger får den lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början. 12 § Om ej annat har avtalats, skall semesterledigheten förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni-augusti. Även utan stöd av avtal får sådan semesterperiod förläggas till annan tid, när särskilda skäl föranleder det. 13 § Beslutar arbetsgivare om permittering som arbetstagare ej hade anledning räkna med då han lämnade besked enligt 8 §, har arbetstagaren rätt att avstå från utlagd semesterledighet, som ej är förenad med semesterlön, i den mån ledigheten sammanfaller med permitteringsperioden. Detta gäller dock endast om han underrättar arbetsgivaren senast två veckor före semesterledighetens början. Får arbetstagaren först senare kännedom om permitteringen, har han rätt att avstå från ledigheten genom att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren. Har semesterledigheten då inletts, upphör ledigheten med utgången av den dag då arbetsgivaren underrättades. 14 § Semesterledighet får ej utan arbetstagarens medgivande förläggas till uppsägningstid. Skulle vid uppsägning från arbetsgivarens sida uppsägningstiden helt eller delvis infalla under redan utlagd semesterledighet och beror uppsägningen på förhållande som ej hänför sig till arbetstagaren personligen, skall semesterledighetens förläggning i samma mån upphävas, om arbetstagaren begär det. Första och andra styckena gäller ej i den mån uppsägningstiden överstiger sex månader. 15 § Infaller under semesterledigheten dag då arbetstagaren äroförmögen till arbete på grund av sjukdom eller dag som är semesterlönegrundande enligt 17 § första stycket 2--7 skall, om arbetstagaren utan dröjsmål begär det, sådan dag ej räknas som semesterdag.

Kollektivavtal TF - DC

Semesterdagar som återstår på grund av att första stycket har tillämpats skall utgå i ett sammanhang, om arbetstagaren ej medger annat. Lag (1994:2079). Beräkning av semesterlön 16 § Semesterlönen utgör tolv procent av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön i anställningen. Vid beräkning av lönen under intjänandeåret skall i lönesumman ej inräknas annan semesterlön än sådan som avses i 22 § eller permitteringslön med anledning av driftsuppehåll för samtidig semester. I lönesumman skall ej heller inräknas ersättning som har utgått för dag, då arbetstagaren helt eller delvis har haft sådan ledighet från arbetet som är semesterlönegrundande enligt 17 §. För varje sådan dag skall arbetsinkomsten i stället ökas med ett belopp, motsvarande arbetstagarens genomsnittliga dagsinkomst i anställningen under övrig tid av intjänandeåret. Har arbetstagaren då ej haft någon inkomst i anställningen, skall semesterlönen beräknas med hänsyn till den inkomst som det kan antagas att han skulle ha haft, om han under denna tid hade arbetat för arbetsgivarens räkning. Lag (1992:1329). 17 § Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om 1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under ntjänandeåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada, 2. ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den mån frånvaron för varje barn eller vid ﬂerbarnsbörd sammanlagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10, 10 a, 10 b i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar, 11 och 11 a §§ samma lag, 3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar, 4. ledighet för utbildning, som inte ger rätt till semesterlön enligt någon annan lag, om arbetstagaren får ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar, Kollektivavtal TF - DC

5. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar, 6. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare, eller 7. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar. Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit frånvarande från arbetet utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i en följd under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden inte rätt till semesterlön. I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete. Lag (2007:392). Sparande av semesterledighet och semesterlön 18 § Arbetstagare, som under ett semesterår har rätt till mer än tjugo semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara en eller ﬂera till ett senare semesterår. Sparad semesterdag skall läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades, om ej annat följer av 20 § tredje meningen. Semesterdagar får icke sparas under semesterår då arbetstagaren får ut semesterdag, som har sparats från tidigare år. 19 § Vill arbetstagare spara semesterdagar eller vill han taga i anspråk sparade semesterdagar i anslutning till semesterledigheten i övrigt, skall han underrätta arbetsgivaren i samband med att förläggningen av årets semesterledighet bestämmes. Underrättelse behöver dock icke lämnas förrän arbetstagaren har fått veta, hur många semesterdagar med lön han har eller kan beräknas få rätt till. Arbetstagare, som vill taga i anspråk sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt, skall meddela arbetsgivaren detta senast två månader i förväg. Vad i första stycket sägs gäller endast i den mån ej annat har avtalats. 20 § Sparade semesterdagar skall förläggas till det semesterår som arbetstagaren väljer. Detta gäller dock ej om annat har avtalats eller särskilda skäl föreligger mot att semesterdagarna förlägges till det året. Har arbetstagaren avsett att sparade semesterdagar skall förläg-

Kollektivavtal TF - DC

gas till det femte året efter det semesterår då de sparades och skulle sådan förläggning medföra betydande olägenhet, får överenskommelse träffas att semesterdagarna skall läggas ut under det sjätte året. 21 § Önskar arbetstagare samtidigt få ut minst fem sparade semesterdagar, skall dessa och hela semesterledigheten för semesteråret utgå i en följd, om ej annat har avtalats. 22 § Semesterlönen för varje sparad semesterdag utgör, om ej annat följer av 23 §, 0,48 procent av summan av 1. den lön i anställningen som har förfallit under intjänandeåret närmast före det semesterår, då de sparade semesterdagarna uttages, dock frånsett lön för tid då arbetstagaren har varit helt eller delvis frånvarande från arbetet, samt 2. ett beräknat inkomstbelopp för de dagar under samma intjänandeår då arbetstagaren har varit helt eller delvis frånvarande från arbetet av annan anledning än semester, som utgått under intjänandeåret och som ej sparats från tidigare år, eller permittering vid driftsuppehåll för samtidig semester. Beräkning av underlag för semesterlön som avses i första stycket 2 sker enligt grunderna för 16 § andra stycket tredje och fjärde meningarna. 23 § Semesterlön enligt 22 § skall beräknas som om arbetstagaren under där avsett intjänandeår varit anställd med samma andel av full arbetstid som under det eller de intjänandeår, då rätt till semesterlön för de sparade semesterdagarna förvärvades. Särskilda bestämmelser om semesterlön 24 § Vid beräkning av semesterlön skall hänsyn icke tagas till förmån av fri bostad eller till löneförmån, som är avsedd att utgöra ersättning för särskilda kostnader. 25 § Arbetstagare, som får fri kost i arbetsgivarens hushåll, har rätt till skälig kostersättning för de dagar under semesterledigheten då förmånen ej har utnyttjats till någon del. 26 § Arbetsgivaren skall betala ut semesterlönen till arbetstagaren i samband med semesterledigheten. I fråga om arbetstagare med tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsenhet, får arbetsgivaren i samband med semesterledigheten utge den på den betalda semestertiden belöpande tidlönen samt senast vid semesterårets utgång utge den semesterlön som kan återstå. 27 § Arbetstagare, som utför arbetet i sitt hem eller annars under såKollektivavtal TF - DC

dana förhållanden att det icke kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över arbetets anordnande, är berättigad till särskild semesterlön med tolv procent av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön i anställningen. Beräkning av lönen under intjänandeåret skall ske med motsvarande tillämpning av 16 § andra stycket. Vad där föreskrives angående semesterlönegrundande frånvaro skall dock tillämpas med avseende på kalendervecka, om ej annan tidsperiod överenskommes. Även 24 och 25 §§ samt, om anställningen har avsetts skola pågå högst tre månader och omfatta högst 60 timmar, 5 § tredje stycket äger motsvarande tillämpning. Särskild semesterlön skall betalas ut senast den 30 juni näst efter intjänandeårets utgång eller, om intjänandeåret löper ut efter den 30 april, senast två månader efter dess utgång. Lag (1992:1329). Semesterersättning 28 § Upphör arbetstagare att vara anställd hos arbetsgivaren innan han har erhållit den semesterlön som han har tjänat in, skall arbetstagaren i stället erhålla semesterersättning, i den mån ej annat följer av 31 §. Motsvarande skall gälla om arbetstagares anställningsvillkor ändras så att semesterledighet med semesterlön skall utgå redan under intjänandeåret. I sådant fall skall bestämmelserna om semesterersättning tillämpas som om anställningen upphört vid den tidpunkt från vilken de nya anställningsvillkoren skall gälla. Om semesterersättning i visst annat fall föreskrives i 5 §. 29 § Semesterersättning bestämmes enligt grunderna för beräkning av semesterlön. För arbetstagare, som har rätt till fri kost i arbetsgivarens hushåll, skall kostersättning dock utgå endast för det antal dagar för vilka semesterersättning skall beräknas. För sparade semesterdagar skall semesterersättning beräknas som om de tagits ut under det semesterår då anställningen upphörde. Har arbetstagare mottagit semesterlön i förskott, minskas semesterersättningen med sådan semesterlön. Detta gäller dock ej, om den förskottsvis erhållna semesterlönen har utgått mer än fem år före anställningens upphörande eller om anställningen har upphört på grund av 1. arbetstagarens sjukdom,

Kollektivavtal TF - DC

2. förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen lagen (1982:80) om anställningsskydd eller 3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som ej hänför sig till arbetstagaren personligen, utom när uppsägning sker i samband med en konkurs. Lag (1994:637). 30 § Semesterersättning skall betalas ut till arbetstagaren utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande. Möter hinder mot att beräkna semesterersättningen inom en månad efter anställningens upphörande, skall den betalas ut inom en vecka efter det hindret upphörde. Övergång av företag 31 § Arbetstagares rätt enligt denna lag påverkas inte av att ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet, övergår till en ny arbetsgivare genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Arbetstagarens rätt påverkas inte heller av att ett företag eller en del av ett företag övergår till ny arbetsgivare i samband med konkurs. Övergår arbetstagare till ny arbetsgivare inom samma koncern, skall han i semesterhänseende äga samma rätt i den nya anställningen som han skulle ha haft i den tidigare. Härför förutsättes dock, att arbetstagaren ej uppbär semesterersättning av den tidigare arbetsgivaren och att han senast en månad efter anställningens upphörande avger förklaring till såväl den tidigare som den nye arbetsgivaren, att han önskar överföra intjänade semesterförmåner till den nya anställningen. I fall som avses i andra stycket är den nye arbetsgivaren berättigad att av den tidigare arbetsgivaren få ut ett belopp svarande mot den semesterersättning som denne eljest haft att utge till arbetstagaren. Lag (1994:1688). Skadestånd 32 § Arbetsgivare som bryter mot denna lag skall till arbetstagaren utge, förutom den semesterlön eller semesterersättning vartill arbetstagaren kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även till arbetstagarens intresse av att erhålla semesterledighet och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndet nedsättas eller helt bortfalla. Kollektivavtal TF - DC

Preskription 33 § Arbetstagare som vill fordra semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt denna lag skall väcka talan därom inom två år från utgången av det semesterår då arbetstagaren enligt lagen skulle ha erhållit den förmån till vilken anspråket hänför sig. Försummar han det, är rätten till talan förlorad. Rättegång 34 § Mål om tillämpning av denna lag handlägges enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Övergångsbestämmelser 1985:86 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. Den nya bestämmelsen om semesterlönegrundande frånvaro i samband med havandeskapspenning tillämpas endast på frånvaro som har inträffat efter ikraftträdandet. 1988:1468 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. 2. Äldre bestämmelser skall gälla i fråga om ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare. Lag (1989:339). 1990:102 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1990. Semesterledighet enligt den nya lagen utgår dock först under semesteråret den 1 april 1991 - den 31 mars 1992, om ej annat överenskommes. 2. Kollektivavtal eller annat avtal, som har träffats med utgångspunkt i äldre lag och innefattar sämre förmåner än som följer av den nya lagen, är i sådan del utan verkan. 1992:1329 Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Såvitt avser semesterledighet tillämpas den nya lagen dock först under semesteråret den 1 april 1994-den 31 mars 1995. 1993:334 Denna lag träder i kraft den 1 juni 1993. De nya bestämmelserna tilllämpas vid beräkning av semesterlön för tid från och med den 1 april 1993. Semesterlön som intjänats före ikraftträdandet skall dock inte minskas. 1994:1688 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Lagen skall dock inte tillämpas beträffande en övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som inträffat före ikraftträdandet. 1999:1399 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt

Kollektivavtal TF - DC

den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395). 2002:625 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt utbildningsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 2006:1529 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om rekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.

Kollektivavtal TF - DC

EN SPARK FRAMÅT FÖR JÄMSTÄLLD HETEN

spark är ett samverkansprojekt mellan Teaterförbundet,

Teatercentrum och Danscentrum. Projektet har satt fokus på genusoch jämställdhetsfrågor inom den fria teater- och danskonsten. Denna guide är författad av Lisa Lindén, fil. mag. i genusvetenskap.

Spark har letts av Nina Stone från Teaterförbundet, Margreth Elfström från Danscentrum, Anders Lorentzon från Teatercentrum samt projektledare Lisa Lindén. Grafisk form: Jonas Lindén.

En spark framåt för jämställdheten!............................................................ 4 Projektledarens reflektioner....................................................................... 4 Särskilda utmaningar för scenkonstområdet........................................... 5 Jämställdhetsdefinition............................................................................... 5 Jämställdhet i siffror.................................................................................... 5 Personalpolitiskt jämställdhetsarbete......................................................... 6 Vem ansvarar för jämställdhetsarbetet på arbetsplatsen?................... 6 Tillsyn av jämställdhetslagen...................................................................... 6 Jämställdhetsplaner................................................................................... 6 Nyckelord och att komma igång............................................................. 7 Jämställdhetsplanen ska innehålla…....................................................... 7 Arbetsförhållanden..................................................................................... 8 Möjlighet att förena förvärvsarbete med föräldraskap......................... 9 Förebygga trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier... 10 Jämn könsfördelning................................................................................ 11 Löner........................................................................................................... 12 Konstnärligt arbete...................................................................................... 12 Genus på scen.......................................................................................... 13 Arbetet fortsätter…...................................................................................... 14 Fotnoter........................................................................................................ 15

En spark framåt för jämställdheten När Spark startade saknades fortfarande en tydlig kvalitativ belysning om hur och när jämställdhet och genusfrågor är aktuella för fria koreografer och teater grupper, och hur dessa resonerar kring jämställdhet.1 Spark kommer inte med en generell sammanfattning eller tydliga svar på hur det ser ut, men i projektet har vi påbörjat ett arbete som Teaterförbundet, Teatercen trum, Danscentrum och andra aktörer kan utgå från i kommande arbeten. Spark har genomförts med medel från regeringen och förvaltningen har skett genom Delegationen för kvin nors organisering och sedermera Ungdomsstyrelsen. Sparkprojektet har arbetet utifrån ett upplägg med tre olika faser.2

• Information och research. Projektledaren har besökt ett femtontal referensgrupper/informanter för att undersöka hur fria koreografer och

arbetet.4 Inom scenkonsten är det dock svårt att skilja det personalpolitiska och det konstnärliga arbetet åt eftersom det påverkar varandra – därav har vi i Spark inte bara utbildat och talat om jämställdhet, utan också om genus.5 Det blir tydligt att genusrelaterade frågor hänger ihop med praktiskt jämställdhetsarbete om synen på kön hindrar utövare från att utvecklas. Om könsnormer hindrar människor att spela olika typer av roller eller att utföra olika typer av rörelser kan det bli en jämställdhetsfråga. En ojämn makt fördelning påverkar arbetsmiljön och kan t. ex. min ska upplevelsen av delaktighet på arbetsplatsen. Denna guide är resultatet av hela Sparkprojektet och har sammanställts under projektets sista del. Här har vi samlat kunskap kring praktiskt jämställd hetsarbete och tips och erfarenheter både från deltagare och föreläsare – allt för att kunna skapa ett konkret hjälpmedel för dig som är verksam inom det fria teater- och danslivet. Tack till er föreläsare, workshopledare och deltagare som kommit med konkreta tips och idéer. Från projektledningens sida återstår nu bara att säga ”Spark” till det fortsatta jämställdhetsarbetet! Projektledarens reflektioner I samtal med koreografer och teatergrupper under projektet har det framkommit vissa mönster, som även om de inte går att betrakta som generella ändå är intressanta.6 Här följer ett urval av dessa.

teatergrupper talar om jämställdhetsfrågor.

• Kunskap. Utbildning har skett vid åtta tillfällen, på fyra olika orter i Sverige. Ett femtiotal deltagare från dans- och teaterområdet har utbildats i genusoch jämställdhetsfrågor.3

• Sammanfattning och analys. Erfarenheter dokumenteras och analyseras.

• Få har tillräcklig kunskap om det personalpolitiska arbetet med jämställdhet.

• Upplevelsen att man ”alltid talar om jämställd het” kan ligga nära en reell situation att man egentligen aldrig talar om jämställdhet. Istället verkar det vara så att det uppstår spontana samtal då och då, inte sällan i relation till upp

När det gäller ansvar som åligger arbetsgivare finns det enbart lagstiftning kring det personalpolitiska

gifter som ska återrapporteras till exempelvis Kulturrådet.

EN SPARK FRAMÅT FÖR JÄMSTÄLLDHETEN 4

• Få koreografer får betalt för allt det arbete de lägger ned på en produktion.

• Flera av informanterna påtalar att det finns en

ignorera trakasserier av olika slag – att ”stå ut” för att avsluta en konstnärlig process.

• Kreativiteten - hur man ska kunna bevara sin

dominans av kvinnor i branschen och inte sällan

kreativitet och konstnärliga lust i en organisation

benämns det som problematiskt. Samtidigt me-

där man upplever sig ensam med tankar om till

nar flera inom dansområdet att det kvoteras in

exempel behovet av att problematisera kön och

män till både utbildningar och jobb.

jämställdhet.

• Informanter som berättat att de själva varit utsatta för sexuella trakasserier på sin nuvarande eller tidigare arbetsplats, verkar bära med sig dessa upplevelser i sitt arbete.

• Flera teatergrupper har arbetat med att problematisera kön på scen.

• Informanter och kursdeltagare är lojala mot

Jämställdhetsdefinition Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Till skillnad från begreppet jämlikhet syftar jämställdhet på en uppdelning i och ett fokus på kön, män och kvinnor.

sitt verk, mot sin teater och mot sina dansare. Ibland tenderar utövare att bli mer lojala mot konsten än mot sig själva. På sikt kan ett sådant förhållningssätt undergräva och förstöra för den verksamhet som de värnar om. Om en koreo graf tvingas underskatta sitt eget arbete och ignorera sin egen arbetsinsats eller om teaterprojekt drivs igenom med bristfälliga resurser så blir det inte heller tydligt för t. ex. bidragsgivare

En problematik med jämställdhetsbegreppet kan dock vara just att det syftar till två bestämda kön vilket kan skapa nya diskrimineringsgrunder eftersom alla människor inte definierar sig som kvinna eller man. Här kan det vara viktigt att tänka på och förhålla sig till begreppet intersektionalitet. Det vill säga att dis kriminering kan slå olika mot olika människor i olika situationer.7

vad arbetet egentligen kostar.

Särskilda utmaningar för scenkonstområdet Inom Spark har vi identifierat några särskilda utman ingar för det fria scenkonstområdet när det gäller jämställdhet.

• Arbetsgivaransvaret – det är oerhört viktigt att identifiera vem som är den formella arbetsgivaren samt inse att den har ett verkligt ansvar och inte bara på pappret. Fungerar inte det, måste själva organisationsformen ses över.

• Lojaliteten – det är viktigt att som enskild och som grupp ställa sig frågor om hur mycket ”det ska få kosta” att genomföra sitt arbete. Det kan handla om allt från arbetstider till försök att

5 EN SPARK FRAMÅT FÖR JÄMSTÄLLDHETEN

Jämställdhet i siffror Under Sparkprojektet har flera informanter och deltagare benämnt den fria teater- och danskonsten som kvinnodominerad, och då inte sällan som ett problem. Men stämmer det verkligen att den fria scenkonsten är kvinnodominerad? 8 I december 2008 presenterade Svensk Teaterunion det viktiga statistiska arbetet På spaning efter jäm ställdhet. Kvinnor och män i scenkonsten i Sverige 2007. Med medel från Kulturrådet har redaktören Ann Sofie Nilsson sammanställt könsuppdelad statistik från scendatabasen. I analysen som är gjord av Vanja Hermele konstateras att ojämställdheten blir tydlig när man tittar på var kvinnor och män befinner sig i de olika hierarkierna.9

Utifrån denna skrift blir svaret på frågan om den fria scenkonsten är kvinnodominerad både ja och nej. Inom teatern är den inte det. Där är det män som både skriver och regisserar i högre grad än kvinnor. Inom den fria scenkonsten stod kvinnor för 43% av dramatiken och 42% vad gäller regin. När det kommer till dansen

Inom den fria scenkonsten är teatergrupper och koreografer organiserade på olika sätt. Under Spark har vi dock märkt att det ibland finns ett glapp mellan den valda organiseringsformen och insikten om vem som är den egentliga arbetsgivaren. För jämställdhetsarbetet är det viktigt att i varje enskilt fall identifiera vem som är den verkliga arbetsgivaren, det vill säga, vem bär det yttersta ansvaret Med positionen som arbetsgivare kommer ett för att driva och arbeta med jäm arbetsgivaransvar som är reellt, därav bör arbetsställdhetsfrågor och vem som är givaren vara reell och inte enbart någon på ett ansvarig om någonting händer. dokument. Om arbetsgivarpositionen roterar, i till exempel en platt organisation, är det viktigt att alla som någon gång är arbetsgivare också känner till vilket ansvar det innebär.

stämmer det dock. Kvinnor stod för 83% av koreografin inom den fria sektorn. Men där är det intressant att göra en jämförelse till de mer resursstarka institutionerna. På nationalscenerna var det 74% män som koreograferade. Och vad det gäller komposition av musik till verken, både inom den fria sektorn och på institutionerna dom inerar män kraftigt. Men även om vissa delar av dansen är dominerad av kvinnor kanske det mest intressanta är det som Vanja Hermele skriver utifrån resultaten i Plats på scen: ”… kvinnor må vara dominerande i dansen, men dansen dominerar inte scenkonsten.”

Personalpolitiskt jämställdhetsarbete

Vem ansvarar för jämställdhets arbetet på arbetsplatsen? Enligt jämställdhetslagen är det arbetsgivaren som formellt ansvarar för jämställdhetsarbetet vilket in nebär att arbetsgivaren inte får diskriminera på grund av kön samt att arbetsgivaren måste arbeta förebyg gande med jämställdhet.

Tillsyn av jämställdhetslagen Fram till årsskiftet 2008/2009 har Jämställdhetsombudsmannen, JämO haft tillsynsansvaret för jämställdhetslagen. Från och med den 1 januari 2009 sker förändringar och de fyra diskriminering sombudsmännen, JämO, HomO, DO och HO slås samman till en myndighet, Diskrimineringsombuds mannen. De nuvarande diskrimineringslagarna slås också samman till en lag. Det är alltså till Diskrimin eringsombudsmannen man efter 1 januari 2009 ska vända sig om man blivit utsatt för diskriminering av något slag. I första hand ska man dock vända sig till det fackförbund som man är medlem i. Jämställdhetsplaner Sedan 1994 har arbetsgivare med fler än nio anställda, haft skyldighet att årligen upprätta en jämställdhetsplan som dokumenterar det aktiva arbetet med jämställdhet. Vid årsskiftet 2008/2009 ändras det och kravet på skriftlig dokumentation kommer hädanefter enbart att gälla arbetsgivare med minst 25 anställda och då enbart vart tredje år. Alla arbetsgivare, även små, kommer dock fortfarande ha en skyldighet att bedriva ett aktivt förebyggande jämställdhetsarbete.10

EN SPARK FRAMÅT FÖR JÄMSTÄLLDHETEN 6

Istället för att se det som en börda går det att se jämställdhetsplanen som en plan som stärker er/dig som arbetsgivare, både mot bidragsgivare, men också mot din/er publik eftersom det i den går att konkretisera villkor och praktiker och även konstnärliga visioner.

• Kan vi förena vårt privatliv, till exempel som föräldrar, med vårt arbete? • Vem talar på våra möten? • I vilken anställningsform är vi anställda? • Förekommer könskränkningar eller sexuella trakasserier på arbetsplasten?

Nyckelord och att komma igång När det gäller att skriva en jämställdhetsplan finns det några nyckelord som strategiskt underlättar arbetet.

• Samverkan – planen ska arbetas fram och skrivas i samverkan med arbetsgivare och arbets tagare vilket betyder att om det finns fackliga representanter ska de tillsammans med arbetsgivaren vara med i arbetet med planen.

• Nulägesbeskrivning/kartläggning – ta reda på hur det ser ut innan ni startar formuleringsarbetet.

• Sätt upp en målsättning – skapa tidsbestämda, konkreta långsiktiga och kortsiktiga mål. Åtgärder och aktiviteter – beskriv vad ni behöver göra för att nå målen.

• Utvärdera arbetet varje år för att komma vidare. • Planen ska vara daterad och underskriven. För att göra en nulägesbeskrivning behöver ni kartlägga arbetsplatsen. Sammanställ könsuppdelade uppgifter/statistik som svarar på frågorna nedan. Samla in svar genom enkäter till alla på arbetsplatsen.11

• Vilka arbetar på vår arbetsplats? • Inom vilka yrken är vi verksamma? • Vilka produktioner gjorde vi förra året/ i år och vilka ska vi göra nästa år?

• Hur mycket sjukskrivningar finns det? • Vad får vi betalt? • Hur planeras vår verksamhet? • Kan vi påverka våra arbetstider?

7 EN SPARK FRAMÅT FÖR JÄMSTÄLLDHETEN

• Känner vi oss trygga på arbetsplatsen? • Vilka förväntningar har jag på min arbetsplats? Slutsatser och analyser ska dras först efter att data har samlats ihop, först då kan ni se, i staplar och siffror hur det ser ut i verkligheten. Som komple ment till enkäter och statistik kan man låta någon utomstående göra djupintervjuer på arbetsplatsen. Det gäller främst de frågor som är av kvalitativ art eftersom de är minst lika viktiga, men kan vara svåra att fånga upp i enkäter. Jämställdhetsplanen ska innehålla… … en översikt över de åtgärder som finns i paragraferna 4–9 i jämställdhetslagen; arbetsförhållanden, möjlighet att förena förvärvsarbete med föräldraskap, förebygga och förhindra att någon arbetstagare blir utsatt för trakasserier på grund av kön, sexuella trakasserier eller repressalier, främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete, verka för att lediga anställningar söks av både män och kvinnor, genomföra en lönekartläggning för att undersöka eventuell förekomst av osakliga löneskillnader samt upprätta en handlingsplan för jämställda löner. 12 Jämställdhetslagen reglerar alltså inte det konstnär liga arbetet eller verksamheten ur ett konstnärligt perspektiv. Men då det inom scenkonst är svårt att skilja på detta är det viktigt att även diskutera kring och eventuellt skriva in målsättningar vad gäller det konstnärliga perspektivet i jämställdhetsplanen.

Arbetsförhållanden En bra organisation vad gäller alla arbetsplatsfrågor I jämställdhetslagen skiljer man på förbättrar också möjligheten för att lyckas med jämfysiska och psykosociala arbets ställdhetsarbete. Så se till att skapa möjligheter för förhållanden, dock handlar båda goda samtal! områdena om att det inte ska finnas några direkta eller indirekta hinder för män och kvinnor att arbeta på arbetsplatsen. som är bestämt med bärhjälp. Tala också gärna direkt med den personen som ska vara på plats

När det gäller fysiska arbetsförhållanden gäller det främst lokaler och utrustning, teknik och scenografi. Många teatergrupper har en egen lokal och då är det lättare att få kontroll på dessa frågor än för koreo grafer och dansare som delar studio med många eller som hyr in sig korta tider i olika lokaler. Men även där är det viktigt att känna till den fysiska arbetsmiljöns förutsättningar och hur det till exempel påverkar en repetitionsprocess.

och möta upp för att bära utrustning.

• Inför friskvård på arbetstid. Många av teatergrupperna har en så kallad platt organisation, men det kan ändå finnas informella ledare. Det kan bero på individuella egenskaper och/ eller handla om till synes osynliga strukturer.

• Planera in möten och samtal i god tid och på tider som kan kombineras med deltagarnas privatliv.

• Dela på enformiga arbetsuppgifter som är särskilt fysiskt slitsamma.

• Inför arbetsrotation på arbetsuppgifter som man kan dela på.

• Se till att det finns loger och duschar och toaletter för både män och kvinnor. Om det är ont om utrymme kan man kanske lösa det genom att använda sig av skärmar. Tänk också på att

• Ha en tydlig, skriftlig dagordning eller diskussions frågor så att alla vet vad som ska diskuteras. Presentera syftet med mötet och bestäm vad det ska mynna ut i. Ha ett rullande schema vad gäller ordförande och sekreterare.

• Prova att ha samtalsrundor där alla får komma till tals.

• Använd en äggklocka så att samtalstiden

alla människor inte definierar sig som man eller

fördelas. Skriv ner frågor kopplade till ämnet, dra

kvinna och att det kan behöva finnas unisextoal-

sedan frågor så att ni får svara på varandras

etter. Däremot bör man inte ha bara unisextoaletter eftersom alla, på grund av religiösa skäl, inte kan gå in på en toalett efter någon av ett annat kön och då strider det mot lagar om tillgänglighet för alla människor.

• Se till att de som ska använda en viss utrustning och scenografi får vara med i samtal kring detta.

• Se till att alla som är berörda får en teknisk genomgång, förutsätt inte att killar förstår och

frågor utan att veta vem som ställt den.

• Dela upp gruppen i mindre grupper och intervjua varandra om ämnet.

• Utse en eller två ”förtryckarobservatörer” som har koll på att inte härskartekniker används.

• Dokumentera mötet och se till att alla kan ta del av protokollet. Börja nästa möte med att repetera vad ni bestämde senast.

• Skapa eller underhåll genomskinliga beslutspro-

att tjejer inte gör det – utbilda samtliga som ska

cesser (att alla vet hur besluten fattas), det

arbeta med tekniken.

minskar stress och oro i en organisation eller på

• Se till att få det skriftligt på turnékontrakt vad

en arbetsplats.

EN SPARK FRAMÅT FÖR JÄMSTÄLLDHETEN 8

När det gäller psykosociala arbetsförhållanden handlar det om att arbetstagare ska känna sig trygga och delaktiga på arbetsplatsen.

• Inför tydliga arbetstider, rutiner och mötesrutiner. • Dra en gräns mellan konstnärligt arbete på golvet och utanför scengolvet. Låt inte schabloner

Möjlighet att förena förvärvsarbete med föräldraskap Bland projektets referensgrupper och även hos delta garna har det visat sig att just detta område är särskilt svårt när det gäller jämställdhetsåtgärder. Dock är det tydligt att även attityder och en förmåga att se möjligheter istället för svårigheter påverkar.

och rollers sociala positioner följa med ut till lunchrummet till exempel.

• Fundera över språkbruket huruvida det är professionellt, privat, internt eller familjärt. Vilka konsekvenser får språket på arbetsplatsen? Ställer det outtalade krav på lojalitet och samhörighet? Utesluter ett visst språkbruk andra människor?

• Planera in hur och när en föräldraledig medarbetare ska komma tillbaka till arbetet.

• Se till att hålla en övergripande kontakt med den föräldralediga under frånvaron från arbets platsen.

• Fördela ansvars- och kunskapsområden så att man kan hoppa in för varandra – minskar på

• Minska på ”krav” på umgänge efter arbetstid som är uteslutande för människor med andra åtagande eller som kanske inte känner sig hemma i den miljö som umgänget sker på.

• Se till att inte arbetet fortsätter på krogen eller liknande som kanske utesluter vissa människor.

produktionens sårbarhet.

• Minimera tiden på turné för småbarnsföräldrar – planera turnéer tillsammans med de som ska åka på den.

• Undersök ekonomiska möjligheter till att ha med en barnvakt på turné.

• Se över konflikthanteringen så att det finns kontaktpersoner och handlingsplaner innan en kritisk situation uppstår.

• Var tydlig mot arrangörer i information om gruppen. T. ex. hur ni

Det handlar inte om att helt lösa den problematik som det innebär att arbeta inom scenkonst i stort, utan om arbetsgivarens ansvar för att underlätta för anställda att vara aktiva föräldrar.

ställer er till förekomst av sexuella trakasserier eftersom man kan råka ut för ovälkomna blickar eller kommentarer

• Ordna barnvaktskontakt och inred ett barnrum

även från arrangörer. Har ni en jämställdhetsplan

på teatern – tänk på vad arbetsplatsen kan

eller en policy kan ni skicka med den i kontakter som en del av informationsmaterialet.

• Fundera över ordet lojalitet. För vem känner du lojalitet? Var ligger din lojalitet i olika situationer? Hos kollegor? Processen? Ekonomin? Teatern? Dina anställda? Dig själv? Vilka konsekvenser kan det på lång sikt få?

9 EN SPARK FRAMÅT FÖR JÄMSTÄLLDHETEN

göra och inte bara på vad individen kan göra.

• Planera in repetitioner och möten så att det fungerar med hämtningar och lämningar inom barnomsorgen. Detta kan variera från produktion till produktion.

• Diskutera eventuella könskonserverande normer kring föräldraskap på arbetsplatsen.

Förebygga trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är vanliga inom scenkonstbranschen. Dock är det få som anmäler det till Teaterförbundet eller till JämO. Orsaken kan vara att man har en stark lojalitet mot sin arbetsplats, mot enskilda individer och mot den konstnärliga processen – att det är viktigt att gå till premiär. Det kan också handla om psykosociala faktorer och maktordningar. Det som ofta händer när någon blir utsatt för sexuella trakasserier eller könskränkningar är att man skuld belägger sig själv ”det kanske var mitt eget fel”, ”kan det verkligen vara sant”, ”kanske inbillade jag mig bara”, ”inte skulle han som är så trevlig kunna göra så” etc. Någonting som kanske hänt på en tidigare arbetsplats kan ändå påverka den aktuella arbetssitu ationen. Sexuella trakasserier kan vara beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar och bilder som är sexuellt anspe lande och nedvärderande. Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att de är ovälkomna. Det är du som är utsatt som avgör vad som är kränkande och vad som gör att arbetsplatsen känns otrygg.13 Om en arbetsgivare får reda på att det förekommer sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön på arbetsplatsen, måste arbetsgivaren utreda och sätta stopp för trakasserierna. Om arbetsgivaren inte gör detta kan hon eller han bli skadeståndsskyldig. Trakasserier på grund av kön är ett uppträdande i arbets livet som kränker en arbetssökande eller arbetstagare och som har samband med kön.14 Trakasserier på grund av kön är en form av här skarteknik.15 Härskartekniker överlag förekommer ofta som en form av motstånd eller protest. De kan

ske medvetet eller mer omedvetet, i enkönade eller i könsblandade grupper. Den som utsätter någon an nan för en härskarteknik gör det oftast för att befästa sin position inom en maktordning. Produktions kollektivet Viktorias Sekret har deltagit på Sparkut bildningen i alla fyra städer där de bland annat talat om makt och utrymme och just härskartekniker.16 1) Osynliggörande 2) Förlöjligande 3) Undanhållande av information 4) Dubbelbestraffning 5) Skam- och skuldbeläggning 6) Objektifiering av kvinnor 7) Våld eller hot om våld 8) Stereotypisering 9) Självförvållande härskarteknik 10) Tillmötesgående motstånd.17 På individnivå kan osynliggörande vara att det du säger på ett möte inte ger några reaktioner och att någon senare säger samma sak, och då får reaktioner och feedback på förslaget. På en strukturell nivå kan osyn liggörande till exempel vara när man säger att det inte finns dramatik skriven av kvinnor. På individnivå kan förlöjligande ske när det du säger inte tas på allvar, om ett förslag bemöts med hånfulla kom mentarer, att det inte är intressant eller konstnärligt. På en strukturell nivå kan förlöjligande vara att uppsätt ningar och verk i recensioner förminskas och förlöjli gas som politiskt korrekta eller som ”kvinnopjäser”. På en individnivå kan undanhållande av information vara att du förväntas uttala dig om någonting som du inte haft en möjlighet att sätta dig in i, att du inte fått tillgång till den bok, pjäs eller musik etc. som ska diskuteras. Kanske har du inte fått kopia på de mail som andra har fått tillgång till. På en strukturell nivå kan det ske om rekrytering till lediga jobb enbart sker

EN SPARK FRAMÅT FÖR JÄMSTÄLLDHETEN 10

genom informella kanaler och kontakter eftersom det utestänger många människor. På en individnivå kan dubbelbestraffning ske mot föräldrar. Om de arbetar ”för mycket” är de dåliga föräldrar och om de jobbar mindre eller måste gå in nan andra, betraktas de som dåliga kollegor.18 Dub belbestraffning kan ske när det handlar om dåliga förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete, hårda ekonomiska krav, för korta repetitionstider m.m. På en strukturell nivå kan dubbelbestraffning ske när man säger till kvinnor att ”ta för sig mer” och ”våga mer” och när de sedan gör det bedöms de annorlun da än män i samma situation. På en individnivå kan skam- och skuldbeläggning ske om en arbetsgivare skyfflar över ett strukturellt prob lem på en enskild individ ”om jag ger dig högre lön så kommer vi inte att kunna genomföra projektet”. Det kan också ske i samband med den härskarteknik som sexuella trakasserier är. Att det blir den som är utsatt som också utsätts för skammen över en situation, att ”det är jag som är så känslig och att det är därför som jag har upplevt en situation på ett visst sätt”. Objektifiering av kvinnor sker när man gör ett objekt av ett subjekt, som en sak istället för en människa. Objektifiering av kvinnor är till exempel vanligt förekommande i reklam. Våld eller hot om våld är en här skarteknik som enligt Brotts förebygganderådet är vanligt förekommande inom vissa sektorer, till exempel inom vård och omsorg. Men det kan också förekomma på andra arbetsplatser.19 Stereotypisering som härskarteknik sker när någon beskrivs enformigt

11 EN SPARK FRAMÅT FÖR JÄMSTÄLLDHETEN

och stereotypt, att en människa görs till representant för kvinnor, män, invandrare, långa, starka, slöa etc. Det kan också ske i samband med rekrytering om man tänker att någon från ett visst land eller någon av ett visst kön ska tillföra en organisation eller arbetsplats någonting speciellt, utan att utgå från den enskilda individen. Självförvållad härskarteknik är att man håller tillbaka sig själv och sina kollegor genom nedsättande ord om sig själv eller sitt kön. ”Det är så typiskt för oss kvinnor att inte kunna komma fram till någonting” eller ”jag ska bara säga en liten sak sen om vi får tid”. Tillmötesgående motstånd är en form av passivt mot stånd. Man säger ja och håller med, men vet redan från början att man inte kommer att göra någonting för att förändra eller påverka en rådande situation.

• Prova att arbeta med rollspel eller forumteater för att få syn på sexuella trakasserier eller andra former av härskartekniker.

Jämn könsfördelning Om ett kön är representerat med mindre än 40% brukar man tala om en ojämn könsfördelning. I jäm ställdhetslagen står det att alla arbetsgivare ska sträva efter en så jämn könsfördelning som möjligt. Många informanter på dansområdet har talat om den ojäm ställdhet som råder. Att trots, eller på grund av att det

Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är alltid arbetsgivarens ansvar. På arbetsplatsen ska det också framgå till vem som den som blivit utsatt kan vända sig till, förutom arbetsgivaren bör det finnas en eller flera kontaktpersoner.20 När det gäller alla härskartekniker är det viktigt att sätta ord på dem, både när man själv blir utsatt och när någon annan blir det!

är många kvinnor i branschen och den ojämställdhet som råder på dansutbildningarna, kvoteras män in med mindre kunskap än kvinnorna. I en sådan situa tion blir det tydligt att strävan efter en jämnare köns fördelning kan få diskrimineringskonsekvenser och också skapa attityder kring kompetens, kunnande, självförtroende och framgång.

• Diskutera vilka konsekvenser det kan få om branschen i negativa ordalag benämns som

Löner I Sverige finns det idag 1–8 % osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Med osakliga menas att det inte finns någon annan förklaring än kön. De ”sakliga” löneskillnaderna mellan män och kvinnor är mycket större. Osakliga löneskillnader kan bero på skillnader i ingångslöner, att det kvinnor gör värderas lägre än det män gör eller att lång frånvaro från arbetsplatsen i samband med till exempel föräldraledighet missgyn nat kvinnor.

kvinnodominerad?

• Hur påverkar det värderingen av utövare och potentiella kollegor vid nyrekryteringar?

• Hur påverkar det bedömningen av kompetens, skicklighet och konstnärlig kvalitet?

När och om man vill locka en mer blandad grupp att söka till en specifik tjänst eller till att få en jämnare könsfördelning handlar det främst om att se över sina rekryteringskanaler.

• Tänk formellt istället för informellt – undersök möjligheterna till att hantera en utannonsering.

• Använd flera kontaktpersoner i annonsen för att skapa ”förebilder”. Visa i annonsen att det är möjligt för många människor att söka tjänsten. Det kan till exempel handla om etnicitet och kön.

• I eventuella intervjusituationer kan det också vara bra för den som söker en tjänst att få träffa mer än en person från arbetsplatsen.

• Undersök möjligheter för en längre workshop där den som söker en roll eller tjänst har lite längre tid på sig att visa upp sig. Under en längre audtion eller workshop kan någon som inte är så etablerad eller som inte arbetat på länge få chansen.

• I Teaterförbundets tidigare granskningar har det visat sig att skådespelerskor över 45 år har haft särskilt svårt att få roller.21 Ha en öppen förhållning till ålder – för båda könen.

Enligt jämställdhetslagen är arbetsgivaren skyldig att göra en lönekartläggning och en handlingsplan för att säkerställa att det råder jämställda löner. Inom de fria teatergrupperna är det många som har en likalönsprincip. Om så inte är fallet är det viktigt att diskutera hur och på vilka grunder som lönen bestäms. Vad är det som värderas? Det är inte i första hand personen som ska värderas utan hur ni värderar det arbete som ska göras. Sedan kan en individuell lönesättning ske. När det gäller koreografer verkar det snarare som de bör se upp med att inte sätta för låga löner för sitt eget arbete.

Konstnärligt arbete Under Spark har en del vittnat om att de fått höra att genusdiskussioner inte hör hemma i det konstnär liga arbetet och vi känner också igen det från den kvalitetsdiskussion som varit inom scenkonsten i stort.22 Därför har det varit särskilt inspirerande att möta Malin Hellkvist Sellén och teatergruppen Lacrimosa som var för sig har hållit workshops under Sparks utbildningsdagar. Att arbeta könsöverskri dande och normbrytande behöver inte betyda att man gör så väldigt stora förändringar eller ”ändrar allt” i en produktion. Däremot kräver det analys och ett helhetsperspektiv för att förstå att de små sakerna och förändringarna är de som kan göra att det vi ser på en scen tolkas annorlunda.

EN SPARK FRAMÅT FÖR JÄMSTÄLLDHETEN 12

Genus på scen I tidigare arbeten har jag analyserat hur genus uttrycks på scen. I olika uppdrag har jag sammanlagt studerat ett trettiotal tal- och musikteaterföreställningar där jag utgått från ett samhällsvetenskapligt perspektiv och studerat resursfördelning ur ett könsperspektiv. Scenkonstens resurser handlar om vem som får tillgång till scenen.

• Vilka är med i uppsättningen? Antal kvinnor och män? Vilka har skapat produktionen? Upp

Det blir intressant när man lägger dessa mönster bredvid varandra och ser att flera uppsättningar up pvisar samma teman och likheter till exempel vad gäller gestaltning av sexualitet och humor. Då kan man komma bort från resonemang som kretsar kring enskilda verks konstnärliga frihet och man kan istäl let ställa sig frågan hur fri den konstnärliga friheten egentligen är? Många gånger är det också till synes små detaljer, riktningar och pauser som skapar en mer utmanande gestaltning vad gäller kön.

hovsmän?

Därefter har jag tittat på hur dessa resurser fördelats på scen och vad de som varit med gjort. Den kvalita tiva och konstnärliga aspekten.

• Vilka typer av roller har de haft? • Hur stora är rollerna? • Hur används scenen i förhållande till kön? • Hur tas pauser? • Vem gör vad? • Vilka teman arbetar föreställningen med? • Hur uttrycks till exempel sexualitet, humor, rädsla, glädje, agressivitet?

Efter hand har jag analyserat de mönster som uppstår med fokus på hur könsnormer reproduceras eller utmanas. Dessa mönster har sedan tolkats mot en analysmodell som jag skapat utifrån tre nivåer som en föreställning kan röra sig på.

Koreografen Malin Hellkvist Sellén arbetar med att interagera ett queerfeministiskt perspektiv i sitt konst närliga arbete.24 Malin arbetar ofta med ett tema som hon belyser ur olika perspektiv. Om man till exempel tar kropp som tema, vad innebär då en kropp? Vad kan kroppen representera i det här verket? En kropp representerar olika saker på en scen och om man arbetar så här kan man till exempel ifrågasätta synen på vad biologiskt kön är. Då borde det till exempel inte bara handla om vilken ensemble som man har utan också hur man väljer att betrakta den. Malin startar ofta sitt arbete med att läsa teoretiska texter. Hon ber också sina dansare att göra det och på så vis skapar de i ensemblen en gemensam kunskapsbank och refer ensram. Att starta med samtal och teori är för Malin en ingång i det konstnärliga arbetet. Tips samlade från Malins workshop.

• Skapa en gemensam teoretisk referensgrund innan, eller parallellt med processen på golvet.

• En könsneutral och funktionell nivå – där kön inte problematiseras, men där ”nya” förebilder kan skapas. Alla kan spela allt.

• En bekräftande och befästande nivå - som

• Skapa ett klimat i teamet/gruppen där alla känner sig trygga med att ifrågasätta de konstnärliga val som görs.

• Ifrågasätt vad som är det ”normala” vad gäller

problematiserar kön, men som samtidigt kan

en specifik företeelse, situation eller uttryck.

befästa könsnormer.

Prova att göra tvärtom, att ifrågasätta och bryta

• En utmanande nivå där könsnormer luckras upp

ner vad det där normala egentligen är – i det

– kön problematiseras men ur ett normkritiskt

arbetet kan många nya rörelser och uttryck

perspektiv. ”Nya” bilder kan skapas.23

komma fram.

13 EN SPARK FRAMÅT FÖR JÄMSTÄLLDHETEN

Teatergruppen Lacrimosa jobbar utifrån ett femi nistiskt perspektiv där de bland annat ifrågasätter schabloner och könsnormer i gestaltningsarbete.25 I deras tidigare arbeten har de undersökt hur en till synes könsneutral text får könsspecifika tolkningsre sultat beroende på om det är en man eller en kvinna som läser den. Lacrimosa menar att i tolkning sögonblicket lägger publiken och åhöraren in en tolkning som utgår ifrån tydliga könsnormer. I deras bok Större än så här ger de konkreta tips på hur en skådespelare kan arbeta för att komma bort från en tolkning som till stor del är baserad på kön.26

• Att medvetet använda sig av den sceniska tiden för att ta plats.

• Att använda sig av humor för att bryta med förväntningar på kön.

• Att arbeta med en tydlig utåtriktning i t. ex. gestaltandet av en aktiv sexualitet.

• Att använda sig av en betraktande blick. • Att läsa texten rakt ut. • Att arbeta med kroppen som ett instrument och inte som en display.

• Att välja ett verb i stället för ett adjektiv.

Arbetet fortsätter… I december 2008 avslutas Spark som projekt. Det sker genom denna guide och en projektrapport i januari 2009. Genom Spark har diskussioner initierats och intensi fieras och det arbetet måste förvaltas och fortsättas för att det ska ge någon egentlig genomslagskraft. Spark är bara en del av ett större förändringsarbete och för den enskilda teatergruppen, koreografen eller dansar en kan detta bli början på en verkligt spännande och kreativ utvecklingsprocess, inte minst konstnärligt. h

Lisa Lindén är fil. mag i genusvetenskap och har skrivit boken ”Det dom inte sa – om hur jag blev feminist” (Tiden 2008). Hon har arbetat med genusoch jämställdhetsrelaterade projekt sedan 2001. Bland annat inom kompetensutvecklingsprojektet Trappan och Dorisfilm.

EN SPARK FRAMÅT FÖR JÄMSTÄLLDHETEN 14

Fotnoter 1 Se bland annat i Plats på scen. Betänkande av Kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet, SOU 2006:42, (2006). Sid. 327-329. 2 Spark avslutas också med en projektrapport som går att ladda ner från Teaterförbundets, Teatercentrums och Danscentrums hemsidor för den som vill läsa mer om projektet. 3 Program för utbildningsdagarna har bland annat innehållit föreläsning av Nina Stone, Teaterförbundet om jämställdhetslagen, föreläsning av dansvetaren och skribenten Cecilia Olsson om genus inom dansen, föreläsning av Eva Gustafsson om intersektionalitet, workshops med teatergruppen Lacrimosa, produktionskollektivet Viktorias Sekret samt koreografen Malin Hellkvist Sellén. 4 Jämställdhetslagen (1991:433). Se och ladda ner hela jämställdhetslagen på JämO:s hemsida www.jamombud.se eller på www.regeringen.se 5 Genus kan beskrivas som samlade förväntningar och föreställningar om kön. Genus är kontextbundet och innehåller en maktaspekt. Inom den akademiska världen används ibland genus och kön synonymt. 6 Både män och kvinnor har medverkat som informanter/ referensgrupper/deltagare. Överlag är könsfördelningen bland informanterna/referensgrupper jämnare än bland deltagarna på utbildningarna. 7 Intersektionalitet är ett begrepp som påtalar vikten av att se fler diskrimineringsgrunder än kön. Med ett intersektionellt perspektiv tittar man på skärningspunkten mellan till exempel kön, etnicitet, klass, utbildningsbakgrund och ålder. Begreppet betonar att diskriminering är situationsbundet, den förtryckta är inte alltid förtryckt utan kan i sin tur också vara förtryckare. Läs mer om intersektionalitet i Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över ojämlikheter av Diana Mulinari och Paulina de los Reyes, Liber (2005). 8 Vill du veta mer om jämställdhet i siffror generellt så ger Statistiska Centralbyrån årligen ut På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. I fickformat finns där könsuppdelad statistik från samhällets alla områden. Beställ på www.scb.se 9 På spaning efter jämställdhet. Kvinnor och män i scenkonsten i Sverige 2007, Redaktör Ann Sofie Nilsson. Författare Vanja Hermele, Svensk Teaterunion/Svenska ITI, december 2008. Källan till materialet är Scendatabasen och uppgifterna bygger på 702 inrapporterade produktioner. För mer info se www.scendatabasen.se. 10 För mer information se www.jamombud.se 11 På JämO:s hemsida kan man ladda ner på förslag på enkäter till medarbetare. www.jamombud.se 12 Jämställdhetslagen (1991:433). Se och ladda ner hela jämställdhetslagen på JämO:s hemsida www.jamombud.se eller på www.regeringen.se

13 www.jamombud.se 14 www.jamombud.se 15 Den norska politikern och professorn i socialpsykologi, Berit Ås myntade begreppet härskartekniker på 1980-talet när hon listade fem sätt för maktdemonstration. Läs mer om Berit Ås och härskartekniker: Berit Ås, ”Hersketeknikker”, Kjerringrådet, (1978) (pp.17-21). Ami Lönnroth, Förbannad är jag ganska ofta – samtal med Berit Ås, Ordfront, 2008. Se också Elaine Bergqvist som i sin bok Härskarteknik, Frank Förlag, (2008), utvecklat tankar kring härskartekniker. 16 För mer information om Viktorias Sekret se www.viktoriassekret.se 17 Dessa härskartekniker är hämtade från både Berit Ås och Elaine Bergqvist och har under Spark presenterats av Viktorias Sekret. 18 Läs om föräldraskap ur ett genusperspektiv i Ylva ElvinNowaks böcker; Världens bästa pappa?: Om mäns relationer och strävan efter att göra rätt, Albert Bonniers Förlag, (2005) och I sällskap med skulden, Albert Bonniers Förlag, (2001). 19 Läs mer om våld, förebyggande arbete och våldsutveckling på Brottsförebygganderådets hemsida www.bra.se 20 Läs mer om sexuella trakasserier i Handbok om sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön i arbetslivet, JämO (2007). 21 Karin Enberg, Fan ska vara skådespelerska 45 +. En kartläggning av arbetsmarknaden 2001 för skådespelare, dramatiker och regissörer. Del A och B. Teaterförbundet. (2003). 22 Se bland annat Vanja Hermele och Nina Stones bok I väntan på vadå? Teaterförbundets guide till jämställdhet, Premiss förlag, (2007). 23 Delar av detta material finns publicerat i Stereotyper och ett och annat brott – om genus i två teateruppsättningar på Borås Stadsteater hösten 2005, Lisa Lindén, D-uppsats i genusvetenskap, Institutionen för genusvetenskap, Göteborgs universitet, (2006). Annat material är opublicerat och finns i Lisa Lindéns ägo. 24 Queer är ett begrepp som från början betyder avvikande, annorlunda. Att arbeta utifrån ett queerperspektiv kan innebära att ifrågasätta det normala och definitioner kring kropp, kön, sexualitet och identitet. En betydelsefull queerteoretiker är Judith Butler. I Sverige har professor Tiina Rosenberg skrivit om queer, bland annat i böckerna Byxbegär och Queerfeministiskt agenda. 25 För mer info och kontakt se www.teaterlacrimosa.net 26 Tipsen nedan är hämtade från Lacrimosas bok Större än så här. Tankar för genusnyfiken gestaltning, Atlas (2008).

Spark är ett samverkansprojekt mellan Teaterförbundet, Teatercentrum och Danscentrum som pågått under 2008. Projektet har satt fokus på genusoch jämställdhetsfrågor inom den fria scenkonsten. I En Spark framåt för jämställdheten presenteras konkreta tips och idéer på hur den fria teater- och danskonsten kan arbeta med dessa frågor.

Bilaga 10 Aktiva åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Denna bilaga kommer att uppdateras under år 2009

Aktiva åtgärder Lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ställer krav på att arbetsgivaren ska arbeta aktivt för att främja lika rätttigheter och möjligheter för de anställda, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Det är arbetsgivarens ansvar att detta arbete genomförs, men la¬gen säger att arbetet ska ske i samverkan med arbetstagarna. Aktiva åtgärder innebär att arbetsgivaren ska arbeta förebyggande, så att diskriminering inte ska uppkomma på arbetsplatsen. Lagen säger inte uttryckligen att arbetet måste ta formen av en skriftlig plan (jämför med jämställdhetslagens krav på upprättande av en jämställdhets¬plan), men lagen och dess förarbeten säger att arbetsgivaren på eget initiativ och på ett plan¬mässigt sätt ska arbeta med frågan, och också sätta upp tydliga och mätbara mål för arbetet. Om arbetsgivaren granskas av DO, Diskrimineringsombudsmannen, måste han/hon kunna visa upp hur detta aktiva arbete bedrivits. Aktiva åtgärder ska genomföras på tre områden; arbetsförhållanden, trakasserier och rekryte¬ring: Arbetsförhållandena ska anpassas så att de lämpar sig för alla. Det kan handla om att det ﬁnns möjlighet att ta raster och ledighet som går att kombinera med alla religioner och att anställda får bära religiösa symboler. Trakasserier som baseras på på etnisk tillhörighet, religion eller annan trosyuppfattning ska förebyggas och förhindras. Det kan handla om att ha en policy mot sådana trakasserier och ha en tydlig plan för hur sådana trakasserier bör spridas till samtliga anställda, nyanställda och läras ut under chefsutbildningar. Rekryteringen ska innebära att alla ska ha möjlighet att söka lediga arbeten oavsett etnisk till¬hörighet, religion eller annan trosuppfattning. Exempel på hur detta kan främjas är att annon¬sera alla arbeten till Arbetsförmedlingen, att använda andra medier än arbetsgivaren brukar och att bara ställa krav som verkligen är nödvändiga för den aktuella tjänsten. Kollektivavtal TF - DC

Bilaga 11

Kombinerad företagsförsäkring Förutom de försäkringar på arbetsmarknaden som regleras enligt lag och kollektivavtal är det viktigt att varje dansgrupp har ett fullgott försäkringsskydd vad gäller egendom, avbrott, an¬svar mm speciellt viktigt är det när man bedriver en verksamhet som innebär ett ansvar gent¬emot publik. En kombinerad företagsförsäkring innebär att man tillsammans med försäkringsbolaget eller en oberoende försäkringsmäklare sammanställer en försäkring, som anpassas efter det egna behovet och som gäller enligt de villkor man kommer överens om. Egendomsförsäkring kan bestå av bl a • • • • • •

Brandförsäkring Rånförsäkring Vattenförsäkring Glasförsäkring Inbrottsförsäkring Maskinförsäkring

Egendomsförsäkringen kan kompletteras med ytterligare försäkringar som instrumentförsäkring och biltransport-/tjänstereseförsäkring (viktig för turnerande grupper). Avbrottsskada Försäkringen avser avbrottsskada som är en följd av egendomsskada mm Med avbrottsskada avses sådan skada som består i att det försäkringsmässiga täckningsbidraget minskas eller går förlorat genom inskränkning i den försäkrade rörelsen. Ansvarsförsäkring som bl a omfattar • Skadeståndsskyldighet för person- och sakskada

Kollektivavtal TF - DC

•

Skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i vissa fall

Vid skadeståndskrav som kan omfattas av försäkringen och som överstiger avtalad självrisk brukar försäkringsbolagen åtaga sig att gentemot den försäkrade • Utreda om skadeståndsskyldighet föreligger • Förhandla med den som kräver skadestånd • Föra den försäkrades talan vid rättegång eller skiljemannaförfarande• • Betala skadestånd som den försäkrade är skyldig att erlägga

Kollektivavtal TF - DC

Bilaga 12 FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Förhandlingsprotokoll 28 januari 2009 Överenskommelse mellan Danscentrum och Teaterförbundet avseende kollektivavtal för anställda vid fria dansgrupper eller anställda av fria koreografer, inom Danscentrum. Parterna enas om nytt kollektivavtal för perioden 2009-01-01 till och med 2011-12-31. Löner Minimilöner höjs enligt bifogad tabell (bilaga 1). För denna avtalsperiod har parterna kommit överens om en särskild koreografsatsning. Lönetrappa Lönetrappan höjs till 345 kr och gäller endast för dansare och koreografer. Övriga yrkesgrupper Texten i A § 1 första stycket ändras till: §1 Avtalet gäller koreografer, dansare, administrativa och tekniska tjänstemän anställda vid fria dansgrupper eller anställda av fria koreografer, inom Danscentrum. Administrativa och tekniska tjänstemän omfattas nu av avtalet. För gällande minimilön se bifogad tabell. Dessa yrkesgrupper omfattas av arbetstidsregler för dansare bortsett från reglerna om fysiskt arbete och daglig träning. Anställningsformer för administrativa och tekniska tjänstemän följer lagen om anställningsskydd (LAS). Upphovsrätts- och uppföranderättsersättningar Frågan hänskjuts till fortsatta förhandlingar med målsättning att skapa ett gemensamt system samt ersättningsnivåer för alla upphovsmannagrupper. Avtalet tillförs skrivningen: Upphovsrätts- och uppföranderättsersättningar övriga yrkesgrupper Ersättning för upphovsrätt och uppförandeersättning skall utgå till anställd som har upphovsrätt t.ex. regissör, scenograf, kostymtecknare, mask-, ljud- och ljusdesigner, enligt överenskommelse och anges i anställningskontraktet. Kollektivavtal TF - DC

Anmärkning: Parterna är ense om att under fredsplikt föra fortsatta förhandlingar om anställnings- och ersättningsvillkor för upphovsmannagrupperna. Målsättningen är att hitta en reglering som skall implementeras under avtalsperioden. Lönesättningsprinciper Lönesättningsprinciper förs in i avtalet, se bilaga 2. Anställd som arbetar på annat avtalsområde § 1 tillförs nytt stycke 3: Om anställd inom detta avtalsområde, inom ramen för sin anställning, tjänstgör vid institutionsteater gäller följande: Det vid varje tidpunkt gällande kollektivavtal för denna institutionsteater skall gälla för den anställde i de delar som avser lön, andra ersättningar samt arbetstider. Arbetstider Avtalet tillförs följande skrivning under § 16 mom 3 samt § 19: Gränsöverskridande arbete skall utföras på arbetstid. Halvtidsanställning Avtalet tillförs följande skrivning under § 14 mom 1 och § 17 mom 1: Parterna är eniga om att under avtalsperioden gemensamt arbeta för att öka tillgången på lämpliga repetitionslokaler. Målsättningen med arbetet är att inför nästa avtalsperiod kunna utmönstra halvtidsanställning för konstnärlig personal ur avtalet. Pensioner Med anledning av att Fora höjt ålder för inbetalning av pensionspremier till 25 år frigörs ett visst löneutrymme på avtalsområdet. Parterna ska gemensamt titta på hur detta löneutrymme ska tas om hand. Lönetrappan Parterna ska gemensamt komma fram till ett förtydligande avseende deﬁnitionen uttrycket ett års yrkeserfarenhet i sammanhanget. Tasso Staﬁlidis Danscentrum

Julia Reinhard Teaterförbundet

Margreth Elfström Danscentrum

Ronald Hallgren Teaterförbundet

Kollektivavtal TF - DC