Yttrande över Kulturutrednnigen

Page 1

Till Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.kulturutredning@culture.ministry.se

Danscentrums yttrande över Kulturutredningens betänkande (SOU 2009:16) Danscentrum är en rikstäckande konstnärlig centrumbildning som består av en riksorganisation och fyra regionala organisationer: Danscentrum Norr, Danscentrum Stockholm, Danscentrum Syd och Danscentrum Väst. Danscentrum förenar yrkesutövare inom den fria danskonsten, är en mötesplats, skapar samarbeten och utvecklar arbetsmarknaden för de fria danskonstnärerna. Danscentrum verkar för den professionella samtida danskonsten. För att förbättra danskonstnärernas villkor och för att danskonsten ska ses som en självklar del i hela Sveriges kulturliv. Danscentrum skapar mötesplatser för danskonstnärer och verkar för internationella kontakter på danskonstens område. Danscentrum verkar kulturpolitiskt bl.a. för att danskonstens infrastruktur ska förbättras och bevakar arbetsmarknadspolitiska frågor. Som branschorganisation är Danscentrum bl.a. en aktör i förverkligandet av Handlingsprogram för den professionella dansen, särskilt vad det gäller inventeringen av scener, uppstartandet av Dansalliansen och arrangörsutbildningar. Danscentrum är också en av stiftarna till Dansens Hus. Danscentrum är också arbetsgivarorganisation för arbetsgivare inom den fria danskonsten. Kollektivavtalet mellan Danscentrum och Teaterförbundet gäller för anställda av frilansande koreografer som är medlemmar inom organisationen. Flertalet verksamma koreografer i Sverige är idag medlemmar i Danscentrum. 1

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


Utgångspunkter Danscentrums yttrande över Kulturutredningen betänkande fokuserar på de frågor där våra medlemmar, utövarna i det fria danslivet, och den verksamhet som vi bedriver för danskonstens utveckling i Sverige, påverkas på olika sätt. Vi yttrar oss också specifikt kring våra olika uppdrag med arrangörsnätverk, som arbetsgivarorganisation för de frilansande koreograferna och de fria dansgrupperna/koreograferna, projektkonstellationerna och konstnärskollektiven. Vi yttrar oss även i gemensamma yttranden för Dans-, Teater- och Musikalliansen där vi är delägare av Dansalliansen, Svensk Teaterunion där vi är medlemmar och Centrumbildningsnätverket som samlar de elva konstnärliga centrumbildningarna.

En nationell kulturpolitik – nationella kulturpolitiska mål Som en kulturpolitisk organisation med flera olika inriktningar i våra uppdrag ser Danscentrum behovet av en nationell kulturpolitik som värnar både medborgarintresset och konstutövarnas intressen. Vi ser ingen motsättning i en fortsatt satsning på professionalism och på de insatser som görs för befolkningens eget skapande, i synnerhet barns och ungdomars reella möjligheter till eget skapande. Danscentrum avstyrker utredningens förslag till nya nationella kulturpolitiska mål. En tydlig nationell kulturpolitik måste enligt vår mening bygga på nationella kulturpolitiska mål som innefattar krav på kvalitet, pluralism och frihet i skapandet av konst men också ett skydd mot de negativa verkningar som kommersialism kan skapa i en tid där penningstarka aktörer försöker få monopol på marknaden. I ett sådant klimat ska den nationella kulturpolitiken värna och skydda konstutövarnas yttrandefrihet och skapandefrihet genom mål som ger ett berättigande för konsten som en obunden kraft i samhället. Vi anser att det är avgörande att kvalitetsbegreppet återfinns i den nationella kulturpolitiken. Danscentrum ser fördelar med att förnya de nationella 2

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


kulturpolitiska målen både innehållsmässigt och språkligt men är kritiska till att utredningens förslag saknar bl.a. kvalitetsaspekten, den uttalade vilja om att konsten ska vara en obunden kraft i samhället samt en formulering där i synnerhet små aktörer (fria grupper/konstellationer, frilansande konstnärer etc.) kan få ett kulturpolitiskt skydd mot de negativa verkningar som stora kommersiella aktörer kan innebära. Det kan t.ex. handla om att konstnärers skapande manövreras och att konstens innehåll tillrättaläggs för att den kommersiella aktören ska acceptera och betala för verket. Danscentrum har inget emot att konstnärer tjänar pengar på sin konst eller att konst även kan vara kommersiell utan lyfter upp den problematik som uppstår inom konstområden som överlever tack vare offentlig finansiering och kulturpolitikens ansvar att värna om sådan konst. I synnerhet är detta viktigt för danskonsten specifikt då denna konstform fortfarande saknar en tydlig och utbyggd infrastruktur och är starkt underfinansierad. Kulturpolitiken måste kunna vara ett verktyg i en samhällelig kontext så att danskonstens utövare ges förutsättningar att bedriva en konstnärligt skapande verksamhet med hög kvalitet. Slås danskonstnärerna ut av icke fungerande strukturer och en arbetsmarknadspolitik som inte tar hänsyn till dansutövarnas specifika behov så är det inte enbart individerna som slås ut som konstnärer utan också en hel konstart. Därför ser Danscentrum behovet av en expansiv och stark kulturpolitik med stora reformmöjligheter för en framtid där kulturen kommer att spela en allt större roll i människors liv. En stark konstnärspolitik ger också förutsättningar för ett bredare medborgarperspektiv. Här bör ett nationellt mål vara att tillgänglighet av kulturupplevelser och möjligheten till eget skapande ska vara en rättighet. Danscentrum anser att det finns tungt vägande skäl för regeringen att överväga om en sådan rättighet ska vara reglerad i lag. Det främsta skälet är ur ett demokratiskt perspektiv så att alla i Sverige ges lika förutsättningar till kulturupplevelser och eget skapande.

3

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


I utredningen ges en bild av att konstutövarna inte är en del av det s.k. civilsamhället. Danscentrum möter inga dansutövare som inte vill ha fler och bredare kontakter i det omgivande samhället, tvärtom så är det hela tiden den ekonomiska verkligheten som begränsar dansutövarnas många och spännande visioner. Underfinansieringen av danskonsten får självfallet konsekvenser även för medborgarna, trots att en stor del av de engagemang och skapande som pågår fortfarande sker med egna obetalda insatser.

Internationella frågor Utredningens utrymme för internationella frågor är stark begränsat vilket Danscentrum beklagar. Detta är ett viktigt kulturpolitiskt område som en statlig kulturutredning borde belyst mer noggrant. Danscentrum kan konstatera att i så gott som alla dansproduktioner finns det någon form av internationell och/eller interkulturell anknytning. Det handlar t.ex. om utländska dansare, utländska koreografer, musiker från utlandet, samarbete med en utländsk kompositör etc. På dansområdet är de internationella frågorna mycket viktiga och därför skulle det varit mycket värdefullt om utredningen hade tagit sig an frågorna på ett mer seriöst sätt, i synnerhet med belysning av dansen. I övrigt hänvisar vi till det yttrande som Svensk Teaterunion – Svenska ITI har lämnat i denna fråga, vilket Danscentrum står bakom.

Konstnärspolitiken Bristen av konstnärspolitik i utredningens förslag förvånar Danscentrum. Inte minst med tanke på de akuta behov av pengar som konstnärerna befinner sig i. I synnerhet är detta påtagligt för danskonstens utövare. Att Kulturutredningen valt att inte ta upp konstnärernas situation med hänvisning till redan genomförda utredningar samt att utredningen prioriterat annat ser Danscentrum som förkastligt. Vi saknar en bredare analys om de villkor som konstnärerna verkar under och framförallt saknar vi konsekvensanalyser ur ett konstutövarperspektiv för utredningens samlade förslag. 4

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


I en modern kulturpolitik för framtiden måste konstnärspolitiken finnas främst utan att för den delen stå i konflikt mot det civilsamhälle som konsten är en del av. Medborgarperspektiv är för många konstnärer en självklar utgångspunkt i konstnärligt skapande då samtiden blir belyst i verket. Danscentrum håller inte med utredningens analys i detta avseende och ställer sig frågande till utredningens aktiva val att utelämna konstnärspolitiken i sina förslag på åtgärder.

Arkitekturen - Myndighetsstrukturen och sfären för konstarterna Vid ett första påseende kan det vara lockande med en myndighetsförändring där en myndighet fördelar kulturbidrag. Idag är det ansträngande för både oss som centrumbildning men i synnerhet för de fria grupperna och för de enskilda konstnärerna att ansöka om bidrag då dessa blivit mer detaljerade och med krav på ytterligare uppgifter. Ansträngningen beror på att de administrativa resurserna saknas och att det krävs ett gediget arbete för att genomföra en ansökningsomgång hos de olika bidragsgivarna samt de olika instanserna på nationell, regional och lokal nivå. Skulle detta kunna förenklas med en enda ansökan är Danscentrum övertygat över att en sådan förändring både skulle underlätta och glädja oss alla. Men utredningens förslag föreslår inga sådana förenklingar utan skapar enligt vår mening en tung och stor byråkrati. Det kan givetvis behövas strukturförändringar för myndigheterna men dessa ska inte gå ut över den konstnärliga verksamheten vilket skulle bli fallet med denna gigantiska förändring som utredningen föreslagit. Danscentrum ser positivt på ökad samverkan mellan myndigheterna men avstyrker förslaget om En sfär för konstarterna och en ny roll för Kulturrådet. Danscentrum ser allvarligt på att utredningen inte analyserat konsekvenserna av sitt förslag eller ens kostnaderna för att genomföra en sådan omorganisation. Att dessutom inte beröra på vilket sätt konstutövarna skulle påverkas av en sådan omstrukturering är direkt förkastligt. Vi befarar att hela kulturpolitiken skulle lamslås av det samordningsbehov som skulle uppstå mellan de 5

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


befintliga myndigheterna och verksamheterna. Danscentrum oroas också av risken att byråkratin skulle öka markant av en sådan sammanslagning. Danscentrum avstyrker därför förslaget om att skapa en myndighet, sfären för konstarterna. Något som utredningen inte lyft fram i utredningen är det arbete som bedrivs av de sakkunniga expert- och referensgrupperna vid Kulturrådet. Danscentrum vill med styrka hävda att sådana referensgrupper är av yttersta vikt för att konsten inte enbart ska hamna i händerna på tjänstemän som omöjligen kan fatta beslut utifrån den erfarenhetsbaserade kompetens som finns hos nämnda expert- och referensgrupper. Om några strukturella förändringar kommer att föreslås så är det viktigt att bibehålla denna struktur av sakkunnigbedömningar av bidragsansökningar gällande konstnärernas verksamhet, den konst som skapats och kommer att skapas.

Förnyelsemedel på kulturområdet - En särskild fond för kulturstöd Danscentrum instämmer i utredningens förslag om att det finns behov av förnyelsemedel på kulturområdet och tillstyrker förslaget om att en ny särskild fond för kulturstöd ska skapas i likhet med Stiftelsen framtidens kultur. Men Danscentrum vill också påpeka att det krävs långsiktiga ekonomiska förstärkningar i den ordinarie kulturbudgeten och att det är av stor vikt att även de bidragsgivande myndigheterna har ett stort ekonomiskt utrymme för satsningar på förnyelse i sin bidragsgivning.

Regionaliseringen och portföljmodellen Danscentrum är i grunden positivt till större ansvarstagande på regionalt och lokalt plan samt ett större samspel mellan stat, landsting och kommun. Men frågan är om detta uppnås genom portföljmodellen. I de regioner och landsting där kompetens och engagemang finns kommer denna lösning säkerligen att fungera utmärkt. Men våra farhågor handlar snarare om de 6

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


kommuner och landsting/regioner som inte har någon kompetens idag och av den orsaken väljer att avstå satsningar på t.ex. danskonst. Principiellt har således Danscentrum inget emot ett större samspel mellan de olika offentliga nivåerna och kanske skulle det kunna få positiva effekter om även bidraget till de fria grupperna hamnade i en s.k. portföljmodell, om man på så sätt kunde få vissa kommuner och landsting att ta ett större ansvar för den kultur och de konstutövare/fria grupper som verkar och turnerar i deras geografiska område. Men utredningen har inte analyserat en sådan modell och mot bakgrunden av medelsbristen och det redan hårt ansträngda arbetsklimatet för de professionella utövarna/fria grupperna kan vi inte föreslå en sådan ordning då vi inte kan överblicka konsekvenserna av detta. Konsekvenserna på dansområdet kan bli förödande då detta är så underfinansierat och saknar fasta strukturer som scener och institutioner. Dessutom saknar utredningen specifika förslag för hur portföljmodellen ska fungera i de fall där de inblandade parterna inte kommer överens eller då flera parter än tre är inblandade och berörda. Detta är fallet för de nationella arrangörsnätverk som finns på dansområdet; Dansspridning i Mellansverige, Dansnät Sverige och Turnéslingan. Nätverken är nationella och sträcker sig över flera olika regioner/län och kommuner. Det förefaller inte rimligt att bygga upp en byråkrati med ett tiotal olika parter som ska enas om dessa relativt låga bidrag. Detta har föranlett Danscentrum att misstänka att utredningen lämnat förslag om att arrangörsmedel på dansområdet ska läggas i portföljmodellen utan att utredningen haft någon kunskap om hur dessa arrangörsled ser ut eller är organiserade. Skulle utredningens författare varit medvetna om hur arrangörsmedlen används på dansområdet och storleken på dessa bidrag är vi övertygade om att utredningen knappast skulle lägga ett sådant förslag. Danscentrum avstyrker därför förslaget att bidragen till arrangörer av dans ska fördelas genom den s.k. portföljmodellen. Enligt Danscentrum bör bidraget till arrangörer av dans även fortsättningsvis kvarstå för central fördelning. 7

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


I diskussionen om regionalisering och portföljmodell saknar vi den nationella kulturpolitiken. Danscentrum efterlyser den nationella nivån i kulturpolitiken. Vi ser gärna en tydlig regional kulturpolitik men först efter att den nationella kulturpolitiken skapats. Danscentrum ser en risk i att staten bygger upp en regionaliserad kulturpolitisk nivå utan att denna är skapad av regionerna. En nationell kulturpolitik kan inte enbart byggas upp på förhandlingar och avtal kring den kulturbudget som beslutas av riksdag och regering. En annan del som saknas i portföljmodellen är kulturutövarna och institutionerna som borde finnas med som en part i förhandlingar där de är inblandade. Mot bakgrund av vad som anförts i detta avseende avstyrker Danscentrum utredningens förslag om en s.k. portföljmodell och förutsätter att liknande förslag måste åtföljas av konsekvensbeskrivningar och analyser. För Danscentrums regionala organisationer, där landet delats upp i fyra delar, är regionerna mycket större än de befintliga regionerna och landstingen. En tydlig kulturpolitisk dialog mellan olika regioner och landsting samt den nationella och lokala nivån är minst sagt nödvändig. Idag ser vi brister i denna kommunikation vilket försvårar vårt arbete men också utövarnas, våra medlemmars möjlighet att spela fler dansföreställningar i hela landet. Därför ser vi behovet av en mer formaliserad dialog mellan nationell, regional och lokal nivå. Frågan är bara på vilket sätt detta ska göras mest effektivt och där utövarna, konstproducenterna, inte hamnar utanför.

De konstnärliga centrumbildningarna Danscentrum tillstyrker utredningens förslag om att bidragen till Centrumbildningarna även fortsättningsvis ska fördelas centralt. I övrigt hänvisar vi till det yttrande som centrumbildningarna lämnat gemensamt vilket bl.a. lyfter upp Mål för kulturpolitiken, Kulturföretagande och entreprenörskap samt stöd till Centrumbildningar och alliansverksamhet. De utredningar som på olika sätt berört de yrkesverksammas 8

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


situation samt den verksamhet som centrumbildningarna bedriver tas också upp. Det gäller följande utredningar som Danscentrum tillsammans med de andra centrumbildningarna vill se förverkligade i olika grad: Konstnärens villkor (SOU 1990:39), Centrumbildningarna på kulturområdet (rapport från statens kulturråd 1990:5), Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84), Kulturpolitik (prop. 1996/97: 3), Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183), Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) samt Konstnärernas villkor (prop. 1997/98:87). I Sven Nilssons rapport ”Nya landskap. En studie av centrumbildningarna på kulturområdet” till Statens kulturråd 2002-09-18 står följande att läsa under rubriken ”Slutsatser”: ”Centrumbildningarna verkar på den mest komplexa och utsatta delen av kulturområdet – de fria yrkesutövarnas marknad. Både den kulturpolitiska analysen, översikten över arbetsmarknadspolitiken och studien av centrumbildningarnas struktur och verksamhet visar både betydelsen av och sammansattheten i arbetet. Min övergripande slutsats är som framgått ovan: om centrumbildningarna inte hade funnits, hade vi varit tvungna att uppfinna dem.”

Dansalliansen Danscentrum tillstyrker utredningens förslag om att det kulturpolitiska stöd som går till Dansalliansen, Teateralliansen och Musikalliansen även fortsättningsvis ska fördelas centralt men avstyrker utredningen förslag om en sammanslagning av de tre allianserna till en gemensam scenkonstallians. Som en av ägarna till Dansalliansen ser Danscentrum en risk i att den minsta verksamheten, nämligen dansen, skulle hamna i ett underläge gentemot de två andra större allianserna. Det är av 9

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


yttersta vikt att allianserna kan ta den specifika hänsyn som gäller för respektive område då arbetsmarknaden väsentligt skiljer sig mellan de olika konstnärsgrupperna. För Dansalliansen är det viktigt att verksamheten bygger på de förhållanden på arbetsmarknaden som gäller för dansarna och att det just är dansarnas specifika behov som utgör grunden för Dansalliansens verksamhet. Redan idag så är allianserna otroligt kostnadseffektiva vad gäller administrationen och det finns ett brett samarbete mellan de tre allianserna. En sammanslagning av allianserna är något som allianserna själva ska ta ställning till om ett sådant behov skulle uppstå i framtiden. I övrigt hänvisar vi till det yttrande som de tre allianserna lämnat gemensamt.

De s.k. fria grupperna Danscentrum tillstyrker utredningens förslag om att bidragen till de s.k. fria grupperna även fortsättningsvis ska fördelas centralt. Gällande finansieringen av de fria gruppernas bidrag samt behovet av ytterligare medel avstyrker Danscentrum utredningen förslag då detta kan medföra förödande konsekvenser. I en tid då området inte får utökade budgetramar kan det i ett första antagande vara bra med förstärkning genom mer pengar till färre antal grupper, men vilka blir de långsiktiga konsekvenserna av detta? Vilka slås ut och var tar pluralismen vägen? Danskonsten är mer sårbar eftersom danskonstens utövare är så få och bedriver en alltför underfinansierad verksamhet. Fortfarande är det alltför vanligt att t.ex. dansare och koreografer utför sitt arbete och sitt konstnärskap utan ersättning, i synnerhet i den egna gruppen/verksamheten. Många av danskonstnärerna är aktiva och delaktiga i det omgivande civilsamhälle som de är en del av, ett arbete som oftast bygger på det egna engagemanget och som sker på frivillig basis.

10

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


Att de fria grupperna är underfinansierade kan inte ha undgått någon. Kulturutredningen som kortfattat också konstaterar detta har dessvärre inga förslag på hur underfinansieringen ska lösas med bibehållen och utvecklad pluralism. Redan för snart tio år sedan belyste Ylva Gislén detta i sin rapport ”Vem säger sig fri – en översyn av de fria teatergrupperna” på Kulturrådets uppdrag och lyfte fram behovet att tillskjuta ekonomiska resurser i statsbudgeten för att fylla igen den urgröpning som skett av anslaget då anslaget bl.a. saknar automatisk kompensation för pris- och löneomräkning. Begreppet fri grupp är inte rättvisande för flertalet av danskonstens utövare det har snarare blivit ett samlingsbegrepp för de olika konstellationer av danskonstnärer som utövar danskonsten. De aktiva danskonstnärerna organiserar sig bl.a. i fria projektkonstellationer, kompanier knutna till en koreograf eller i konstnärskollektiv. Därför blir begreppet fri grupp missvisande och måste förklaras. T.ex. finns det knappt några tillsvidareanställningar och enbart ett fåtal av de frilansande utövarna har längre anställningskontrakt. Den främsta grunden till detta är den påtagliga underfinansieringen av danskonsten. Detta menar vi är ett strukturellt problem som skadar dansbranschen och som begränsar danskonsten. I ett längre perspektiv ser vi också risker för att hela konstområdet marginaliseras i takt med att allt färre av utövarna kan försörja sig genom sin konst. Det är just i detta avseende Danscentrum ser behovet av en nationell kulturpolitik där danskonsten värnas som konstform och ges reella förutsättningar att existera och utvecklas. Den samtida danskonsten kommer aldrig att kunna bevaras som konstform på marknadens villkor och då behövs en tydlighet i den nationella kulturpolitiken. I ett konstområde som är så underfinansierat krävs ett stort ekonomiskt tillskott i statsbudgeten och i de regionala och lokala satsningarna på dans. I rapporten ”Översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper” som Ingrid Kyrö gjorde på uppdrag av Kulturrådet lyfts frågor om bidragsstrukturer, anslagets 11

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


urholkning och behovet av mer pengar upp. Danscentrum står bakom den beskrivning och de behov som lyfts fram i rapporten och givetvis borde det vara en självklarhet att även bidragen till den fria scenkonsten måste kompenseras för de kostnadsökningar som drabbar grupperna och utövarna genom uppräkningarna av priser och löner. Det krävs långsiktig bidragsgivning även på frigruppsområdet, en lösning skulle vara att bidragen beslutas med större framförhållning och resulterar i treåriga verksamhetsavtal. Inte minst är detta viktigt när nu alla utövare på dansområdet måste förhålla sig till de kollektivavtal som reglerar löner och andra kostnader för utövarna. Utan mer pengar kommer färre och färre att ha råd att anställa. Ett avtal ska vara möjligt att leva upp till och följa, samtidigt är vi medvetna om att våra medlemmar anstränger sig hårt för att följa kollektivavtalet, ett avtal som på många sätt höjt statusen på det fria dansområdet och skapat bättre förutsättningar för de som anställs i fria grupper som är anslutna till kollektivavtalet. Alla Danscentrums medlemmar är knutna till kollektivavtalet och de producerande koreografernas och gruppernas anslutning regleras tydligt i avtalet. Danscentrum ser behoven för den fria danskonstens utövare och vid sidan av förstärkningen av befintliga strukturer och uppbyggnaden av den i stort sett obefintliga infrastrukturen krävs finansiella förstärkningar för en framtid där danskonsten fortfarande kan verka och utvecklas, inte minimeras eller slås ut.

Trygghetssystemen för danskonstens utövare Att danskonstens utövare fortfarande går miste om avsevärda ersättningar i det sociala trygghetssystemet är ett faktum. Behoven är stora och för de frilansande danskonstnärerna ser inte framtiden särskild ljus ut i pensionsavseende för att lyfta fram ett exempel. Enbart de tillsvidareanställda dansarna på institutionerna kan åtnjuta en möjlighet till tidigare pensionering och med avtalspensioner som betalats in kontinuerligt under en längre period. Tidigare 12

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


utredningar om trygghetssystemen har belyst detta och Danscentrum ser gärna att dessa statliga utredningar förverkligas vad gäller mål och åtgärdsförslag. Visserligen utreds pensionsfrågan för närvarande av en utredare men Danscentrum befarar att lösningarna på problemen och förslagen på åtgärder främst kommer att vara inriktade på institutionernas pensionsproblematik. Även de frilansande konstnärerna som engageras på frigruppsområdet måste få reella rättigheter inom socialförsäkringssystemet och en framtida pension. Danscentrum ser gärna att regeringen belyser även denna fråga gällande trygghetssystemen för danskonstens utövare som måste resultera i aktiva åtgärder.

Dansens infrastruktur och Handlingsprogrammet för den professionella dansen Att infrastrukturen på danskonstens område är i behov av stora satsningar och kontinuitet är några av de frågor som Danscentrum belyst under många år och som tydligt framgår i Handlingsprogrammet för den professionella dansen. Det handlar främst om att utöka satsningarna på de befintliga strukturerna med de befintliga scenerna och organisationerna men framförallt på en utbyggnad. Sedan handlar det om tillgången på studior och repetitionslokaler för att möjliggöra produktionen av dansverk. Danscentrum möter dagligen koreografer och dansare som är i akut behov av repetitionsstudior till rimliga priser. Flertalet av de producerande grupperna har inte råd att finansiera dyra hyror i kommersiella lokaler. Där är Danscentrum det navet som erbjuder starkt subventionerade repetitionslokaler till våra medlemmar för att möjliggöra produktioner. Dessvärre är antalet lokaler litet och behoven omöjliga att uppfylla. Detta resulterar i att många får dela på de befintliga lokalerna vilket begränsar tiden för skapandet. Arbetet i en studio är en av de viktigaste delarna i mötet mellan dansarna och koreografen, därmed är studion ytterst viktig i denna process. Att då inte ha tillgång till en studio är direkt förödande. 13

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


Det finns ett påtagligt behov i hela landet av scener som är anpassade för dans. Det borde även finnas ett krav på nybyggnation av kulturlokaler och scener att dessa även ska vara anpassade för dans gällande bl.a. golv och ventilation för att tillmötesgå de särskilda krav som måste uppfyllas för att scenen/lokalen även ska kunna användas som dansscen. En annan struktur som Danscentrum i olika sammanhang lyft fram under många år är behovet av ett Dansinfokontor i Sverige – ett nationellt och internationellt informationskontor för dansen i Sverige. Detta är en av de struktursatsningar som behövs för att skapa en bred kompetens för den dans som produceras i Sverige. Det finns enorma möjligheter för dansen i Sverige ur ett internationellt perspektiv och redan idag är många enskilda danskonstnärer mycket aktiva internationellt, på dansscener världen över. Det behövs verktyg för att få ut dansgrupperna i Sverige på den internationella arenan med utlandsbesök och turnéer. Idag förekommer detta i allt för liten skala bl.a. på grund av det inte finns någon finansiering men också för att internationella aktörer inte ”hittar” dansen som produceras i vårt land. Frågan om ett Dansinfokontor tillsammans med alla de andra strukturella frågorna som avhandlas i Kulturrådets Handlingsprogram för den professionella dansen måste förverkligas. Här har regeringen en reell möjlighet att göra skillnad för danskonstens utövare och därmed också stärka danskonsten i Sverige. Danscentrum ser med glädje fram till att regeringen lyfter upp en nationell danspolitik i en proposition där målen och åtgärdsförslagen i handlingsprogrammet förverkligas.

Kultur för barn och unga Den största delen av den dans som riktar sig till barn och ungdomar produceras av Danscentrums medlemmar, de fria dansgrupperna. Likaså är en majoritet av de aktiva danspedagogerna Danscentrums medlemmar som arbetar med barns och ungdomars eget skapande. Att Kulturutredningen valt att inte beröra kultur för barn och unga i ett vidare perspektiv ser Danscentrum med stor förvåning. Vi efterlyser en långsiktig kulturpolitik där barns 14

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


och ungas särskilda behov av professionella kulturupplevelser och eget skapande får en aktiv plats. Danscentrum vill också erinra om Barnkulturutredningens betänkande SOU 2006:45 ”Tänka framåt, men göra nu” som på ett omfattande och seriöst sätt belyst behoven och föreslagit bra åtgärder för barnkulturen. Danscentrum skulle med glädje se att dessa förslag förverkligas. Danscentrums sammanfattande ställningstaganden: 1. Danscentrum avstyrker förslaget på nya kulturpolitiska mål men ser gärna att de nuvarande målen förnyas både innehållsmässigt och språkligt. 2. Det är av stor vikt att t.ex. kvalitetsbegreppet bibehålls i den nationella kulturpolitiken. 3. Ett nationellt mål bör vara att tillgänglighet av kulturupplevelser och möjligheten till eget skapande ska vara en rättighet. Regeringen bör överväga om en sådan rättighet ska vara reglerad i lag. 4. Danscentrum saknar en noggrannare belysning av de internationella frågorna då dessa är av stor vikt för danskonsten. 5. Danscentrum saknar en bredare analys om de villkor som konstnärerna verkar under och framförallt saknar vi konsekvensanalyser ur ett konstutövarperspektiv för utredningens samlade förslag. Detta medför svårigheter för oss att ta ställning till utredningens förslag i sin helhet. 6. Danscentrum ser positivt på ökad samverkan mellan myndigheterna men avstyrker förslaget om En sfär för konstarterna och en ny roll för Kulturrådet. 7. Danscentrum tillstyrker förslaget om förnyelsemedel genom ny fond för kulturstöd men vill först och främst se ökade ekonomiska satsningar i den ordinarie kulturbudgeten. 8. Danscentrum tillstyrker förslaget om att stöd till Centrumbildningar och till Musik-, Teater och Dansalliansen ska fördelas centralt. 9. Danscentrum avstyrker förslaget om sammanslagning av Musik-, Teater och Dansalliansen till en gemensam scenkonstallians. 15

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


10. Danscentrum avstyrker att bidrag till arrangörer på dansområdet ska fördelas genom den s.k. portföljmodellen. 11. Danscentrum tillstyrker förslaget om att bidragen till fria grupper även fortsättningsvis ska fördelas centralt. 12. Danscentrum avstyrker förslaget om finansiering av de fria gruppernas bidrag genom mer pengar till färre grupper då konsekvenserna kan vara förödande. 13. Danscentrum begär att regeringen löser frågan om ökad finansiering till de fria grupperna och att långsiktiga bidrag fördelas genom treåriga verksamhetsavtal som inkluderar uppräkning av kostnadsökningar för priser och löner. 14. Regeringen måste belysa frågan om trygghetssystemen för danskonstens utövare, vilken måste resultera i aktiva åtgärder. 15. Danscentrum ser i likhet med utredningen att förslagen i Handlingsprogrammet för den professionella dansen genomförs. 16. Danscentrum anser att regeringen måste agera för att lösa den akuta bristen på repetitionslokaler, studior och scener för dans genom ökad finansiering. 17. Danscentrum beklagar att utredningen inte tillräckligt belyst kulturfrågorna för barn och ungdomar och vill erinra om Barnkulturutredningens förslag till åtgärder. 18. Danscentrum hänvisar till de yttranden som lämnats in av Dans-, Teater- och Musikalliansen, Centrumbildningsnätverket och Svensk Teaterunion, vilka vi står bakom. Yttrandet är antaget av Danscentrums årsmöte i Göteborg den 15 maj 2009.

Göteborg den 15 maj 2009

Tasso Stafilidis Ordförande 16

Danscentrum Jungfrugatan 7B, 114 44 Stockholm tel 08-545 689 60, fax 08-545 689 69 info@danscentrum.se, www.danscentrum.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.