Färdplan för en klimatneutral Gotlandstrafik

Färdplan för en klimatneutral Gotlandstrafik Kvalitets- och miljöledningscertifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 sedan 2003.

En hållbar Gotlandsresa för framtiden Att kunna resa säkert, tryggt och hållbart till och från Gotland är grunden för att det ska gå att bo på, besöka eller arbeta på vår ö. Därför har vi som mål att nå en klimatneutral Gotlandstrafik och skapa goda förutsättningar för vår regions fortsatta utveckling. För att dagens och morgondagens gotlänningar och besökare ska kunna njuta av ön precis som vi gör idag.

Senast 2045 vill vi att överfarten till Gotland ska vara fossilfri och senast 2030 ska utsläppen av koldioxid från vår trafik minska med 70 procent jämfört med 2010. Det innebär en minskning med 124 000 ton CO2 på 20 år. Från 177 000 ton CO2 år 2010 till 53 000 ton CO2 per år, senast 2030.

bränslen, både från motorerna och trafiken som för andra system ombord.

Destination Gotland har tillsammans med Rederi AB Gotland tagit fram denna färdplan för att visa hur vägen till en klimatneutral Gotlandstrafik kan se ut. Den bygger på de verktyg som finns tillgängliga idag, och hur vi anser att dessa kommer att kunna utvecklas och användas framåt. Vi samarbetar med flera aktörer inom sjöfarten och satsar på ny teknik och innovationer på bränslemarknaden för att resan mot fossilfrihet ska gå så snabbt och effektivt som möjligt.

I takt med utvecklingen, anpassar och reviderar vi vår plan, för att skynda på omställningen mot en klimatneutral Gotlandstrafik.

Utsläppen från sjöfarten består av flera växthusgaser och vi arbetar aktivt för att minska förbrukningen av fossila

2

3

Modern teknik minskar både utsläppen och överfartstiderna Vi vill utforma trafiken så att den skapar bästa möjliga nytta både för människor och miljön. Idag tar överfarten under tre och en halv timme, jämfört med fem till sex timmar som det tog fram till 2003. Det gör att det är enkelt att ta sig till och från Gotland. Sedan millennieskiftet har antalet resenärer ökat från omkring 1,4 miljoner till 1,8 miljoner, vilket är viktiga förutsättningar för Gotlands positiva utveckling.

Samtidigt har vi kunnat minska utsläppen från resan. Mellan 2010 och 2019 minskade vi koldioxidutsläppen med 33 000 ton, till 144 000 ton per år. Det innebär att varje resenär i snitt släppte ut 5,8 kg* CO2 per resa 2019.

Här kan du läsa mer om vår plan framåt för hur framtidens hållbara Gotlandsresa ska bli verklighet, och hur vi arbetar för att minska utsläppen av koldioxid med minst 70 procent till 2030. * Rapporteringen baseras på standarden EN 16258 (2012) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 (MRV) – Standarden är antagen som svensk standard och kallas då SS-EE 16258:2012.

4

5

Naturgas och biogas driver två nya fartyg mot lägre utsläpp Under 2019 och 2020 tog vi ytterligare kliv framåt mot en klimatneutral färjetrafik. Med investeringar i två nya fartyg, M/S Gotland och M/S Visborg som drivs med flytande naturgas (LNG – Liquified Natural Gas) och biogas (LBG – Liquified Bio Gas), minskar utsläppen från trafiken ordentligt, från såväl koldioxid, kväveoxid och svaveloxid som partiklar.

Biogas består precis som naturgas till största delen av metan, med skillnaden att den är framställd av förnybar råvara vilket ger ett helt fossilfritt drivmedel. För att få till flytande biogas som färjefartyg behöver, kyls biogas ned till minus 162 C, sedan kan den användas på samma sätt som flytande naturgas.

Naturgas är idag det främsta drivmedlet i fartygen. Det är ett fossilt bränsle som minskar utsläppen av CO2 med omkring 20 procent, kväveoxidutsläppen med upp till 85 procent och tar nästan helt och hållet bort utsläppen av svaveldioxid och partiklar, med bibehållen trafikmängd.

Båda fartygen drivs också med en del biogas. Biogas har flera miljö- och klimatfördelar eftersom det är ett helt förnybart bränsle och ingår i jordens naturliga kretslopp.

6

I alla förbränningsmotorer finns det vid förbränning av naturgas ett mindre läckage av oförbränt bränsle. Det innebär att ett så kallat ”metanslipp” uppstår, där metan släpps ut tillsammans med andra avgaser genom skorstenen. Våra motortillverkare arbetar aktivt för att minimera utsläppen från bränslesystemet och betydande framsteg är redan gjorda. I takt med teknikutvecklingen kommer vi att se ytterligare förbättringar, och kommer närmare och närmare vårt mål om en klimatneutral Gotlandstrafik.

Minskad förbrukning när färjan kopplas upp till det lokala elnätet Under 2019 fick Destination Gotland tillgång till landström i Visby hamn. En liknande anläggning planeras i Nynäshamn och beräknas vara klar under 2021. Det innebär att fartygen kopplas upp till det fasta elnätet och inte behöver köra med hjälpmotorer när fartygen ligger till kaj (vid de tillfällen vi stannar längre än en timme). Detta beräknas ge en årlig utsläppsminskning av koldioxid med cirka fem procent.

7

Ett långsiktigt miljö- och klimatarbete Överfarten till och från Gotland ska vara så hållbar som möjligt. Redan på 90-talet satte vi vår vision om framtidens Gotlandstrafik och långsiktiga planer om investeringar i moderna fartyg och mer bränslesnål teknik. Vid Millennieskiftet bestämde vi oss för att satsa på spetsteknologi och hade som mål att införskaffa fartyg drivna med natur- och biogas innan 2020. Ett mål vi nådde redan 2018.

Vi behöver agera så smart som möjligt i allt vi gör, från ombordservice, till maten vi serverar, och hanteringen av fartygets material och det som förbrukas på färjan. Tack vare ett systematiserat miljöarbete och ledningssystem förbättrar vi kontinuerligt vårt arbete för en ännu mer hållbar resa till sjöss. Nya fartyg, eco-driving och smart ruttplanering är några exempel på hur vi skapar utsläppsminskningar från trafiken.

I ett nästa steg ser vi framför oss att elektrifiering och vätgasteknik kommer spela en viktig roll för att trafiken ska kunna bli helt klimatneutral.

Några av våra initiativ för en hållbar Gotlandstrafik 2007 Installation av solfilm på fönster minskar värmeinstrålningen och behovet av kylanläggning.

Ruttoptimering Eco-driving

1998 Började vi köra på lågsvavligt bränsle för att minska utsläppen av svavel till havs, redan 17 år innan detta blev ett krav för sjöfarten på Östersjön.

Installerades katalysatorer för att minska utsläppen av kväveoxider (NOx), motsvarande den minskning som krävs i lag första januari 2021.

Källsortering av allt avfall från sopor och gästutrymmena ombord.

2009

2003 Återanvändning av värmen i frånluften minskar elförbrukningen ombord

2000

2005

8

Avloppsvatten från fartygen lämnas i land för att renas i Visby reningsverk. Vatten från sop- och skurmaskinen på däck tas omhand som farligt avfall.

2010

2020 Nya fartyget M/S Gotland tas i bruk som också drivs med flytande naturgas (LNG) och biogas (LBG).

2019

2030

Nya fartyget M/S Visborg tas i bruk som drivs med flytande naturgas (LNG) och biogas (LBG).

Kopplades vi upp med landström i Visby hamn Vi återanvänder kylan från LNG-systemet till kylanläggningen och minskar elförbrukningen.

Vi börjar plastbanta och källsorterar plasten ombord. Några exempel är kaffemuggar av papper blandat med gräs och plastförpackningar av återvunnen plast.

2015

Målet är att ta nästa generations fartyg i bruk 2030. Ny teknik i form av elektrifiering och vätgas kommer leda vägen mot en klimatneutral trafik.

2021 Införs landström i Nynäshamn

2020

2030

9

Ökad inblandning av biogas fram till 2030 Motorerna i våra två nya färjor kan köras på 100 procent biogas och för att minska utsläppen ökar vi successivt andelen biogas. Senast 2030 planerar Destination Gotland för 30 procent inblandning av biogas vilket skulle innebära en årlig minskning av utsläppen med cirka 20 procent, jämfört med utsläppen 2010.

I dagsläget är tillgången långt ifrån tillräcklig för att kunna tillgodose sjöfartens behov. Och även om utvecklingen gått snabbt framåt har också den totala efterfrågan ökat och användningen och behovet har ökat mer än produktionen.

Redan idag tankar vi i Nynäshamn en mindre del biodrivmedel, och i takt med en ökad tillgänglighet kommer andelen biogas att öka. Biogas är en förnybar gas som idag består till stor del av metan, och som i Sverige primärt skapas genom rötning av organiskt material, exempelvis gödsel, avloppsslam, matavfall eller liknande. Biogas kan också utvecklas genom att förgasa material med cellulosa, så som rester från skogsbruket. Såväl utbudet som priset på biodrivmedel är väsentliga aspekter för att lyckas med sjöfartens omställning och för Gotlandsresan att bli klimatneutral.

10

För att kunna öka inblandningen av biogas och säkerställa mer produktion för vi på Destination Gotland diskussioner med en rad olika aktörer, däribland Biogas Gotland och vår gasleverantör för att så snart som möjligt kunna köra på mer biogas.

Framåt ser vi även att biogascertifikatsystem blir en viktig pusselbit. Det innebär att det går att köpa så kallade “gröngascertifikat” som säkerställer produktion av biogas motsvarande samma mängd naturgas som vi använder, när det inte finns tillräckligt med flytande biogas tillgängligt.

Samtidigt gör ett sådant system att det fylls på med biogas i gassystemet som inte behöver kylas ner och förvätskas som flytande biogas behöver.

Nya drivmedel, elektrifiering och smart teknik Utvecklingen av batterier och elektrifierade fordon går snabbt. Även om dagens batterier saknar tillräcklig kapacitet för större fartyg som trafikerar längre distanser, planerar vi för att tekniken kommer att kunna hjälpa oss ta nästa kliv. Ett steg på vägen är hybriddrift, där fartygen drivs med el under delar av överfarten. Med en investering i hybridfartyg skulle Destination Gotland kunna köra på el under delar av överfarten, till exempel in och ut ur hamn.

men det pågår också försök att använda vätgas in i existerande bränslesystem. Vätgasen kan framställas på flera sätt, exempelvis genom att förnybara energikällor som vind och vattenkraft kan omvandlas till el och lagras som vätgas.

Men vätgasen kan också framställas från restprodukter, naturgas, olja eller kärnkraft. Dessutom pågår internationella studier och försök med andra drivmedel. Ammoniak, etanol, elektrodrivmedel och solceller är några sådana exempel.

En annan väg framåt för nästa generations fartyg är vätgas.

Ledande experter tror att vätgas kommer att vara en nyckel i övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor.

Idag används vätgas framförallt som energi i bränsleceller,

Rederi AB Gotland och Destination Gotland satsar på att testa och utveckla nya innovationer och teknik för att skapa nästa generations fartyg och sjöfart.

11

Nästa steg – klimatneutrala resor Teknikutvecklingen fortsätter i snabb takt och vi arbetar kontinuerligt med att implementera nya mer effektiva lösningar som minskar utsläppen från vår trafik. Senast år 2045 är målsättningen att överfarten mellan Gotland och fastlandet ska vara klimatneutral. Vi vet att det finns goda förutsättningar med digital teknik och artificiell intelligens (AI) för att kunna optimera rutter och motorprestanda. Samtidigt kommer vi kunna använda större andel icke-fossila bränslen och elektrifiera i högre grad.

För att Gotland ska kunna fortsätta att utvecklas och växa även i framtiden, måste resan över vara både säker, trygg och klimatsmart. Destination Gotland står redo att ta nästa steg i takt med teknikutvecklingen, och att uppdatera våra fartyg med ny teknik när den finns på plats. Det är en resa som vi ser fram emot.

12

13

Minskade utsläpp för en hållbar Gotlandsresa Sjöfarten har förutsättningar att bli en viktig del i ett långsiktigt hållbart transportsystem och vi på Destination Gotland vill vara en del av den utvecklingen. Idag består utsläppen från sjöfarten av flera delar; koldioxid (CO2), kväveoxider (NOx), kolmonoxid (CO), kolväten från förbränning (HC/VOC), svaveloxider (SOx) och partiklar. Vår klimatfärdplan handlar om att minska alla dessa utsläpp.

Koldioxid (CO2) är den växthusgas som förstärker växthuseffekten och ökar jordens medeltemperatur. Det i sin tur förändrar klimatet och höjer havsnivåerna, samtidigt som koldioxid också bidrar till försurning av mark och vatten. Utsläppen av koldioxid till sjöss är direkt kopplade till förbrukningen av bränsle. Med våra nya fartyg och naturgas som drivmedel minskar vi koldioxidutsläppen med 20 procent.

Kväveoxid (NOx) är giftigt och irriterar människors luftvägar och slemhinnor, samtidigt som sådana utsläpp leder till försurning och övergödning av mark och vatten. I Sverige har utsläppen av kväveoxider, mer än halverats sedan 1990. Destination Gotland har tack vare de två nya fartygen kunnat minska kväveoxidutsläppen med 97 procent.

Svaveloxider (SOx) är ett samlingsnamn på olika föreningar som innehåller svavel och syre. Utsläppen av svaveloxid är direkt proportionella till förbrukningen av bränsle och bränslets svavelinnehåll. Svaveloxider släpps ut vid förbränning av fossila bränslen och andra svavelhaltiga ämnen, och har en betydande global miljöpåverkan, och bidrar till försurning klimatförändringar, och negativa effekter på människors hälsa och välmående. Genom att vi nu driver våra fartyg med naturgas minskar vi utsläppen av SOx med hela 99 procent.

Partikelutsläppen minskar kraftigt med naturgas som bränsle, upp till hela 99 procent. Dock finns det fortfarande utsläpp av partiklar, inte minst små partiklar med naturgasen. Därför är det viktigt att fortsätta arbeta för att minska dessa utsläpp, som fortsatt har en negativ påverkan på miljön.

14

Ambitiösa mål för att minska sjöfartens utsläpp Sommaren 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk och en ny klimatlag som kräver att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030, jämfört med 2010. Det kräver stora omställningar, transporteffektivisering och övergång till fossilfria och energieffektiva fordon och fartyg.

I april 2018 antog också FN:s sjöfartsorganisation, IMO, målet att växthusgaser från internationell sjöfart ska minskas med minst 50 procent till 2050 jämfört med 2008, samt sträva efter att fasa ut utsläppen helt innan seklets slut i enlighet med Parisavtalets temperaturmål. I tillägg antog organisationen även ett mål om ytterligare energieffektiviseringar *http://fossilfritt-sverige.se/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft/fardplaner-forfossilfri-konkurrenskraft- sjofartsnaringen/fardplan-sjofartsnaringen-sammanfattning/ **https://mrv.emsa.europa.eu/#public/eumrv

15

samt att utsläppen per transportarbete ska minska med 40 procent till 2030. Målen antogs med brett stöd från så väl IMO:s medlemsländer som av sjöfartsindustrin*.

Alla rederier inom EU rapporterar in den mängd CO2 som respektive fartyg inom rederiet släpper ut under ett år i trafiken till EMSA** som är den Europeiska Unionens tillsynsmyndighet för sjöfarten inom EU. Därutöver kommer två nya svenska krav på att redovisa mängden utsläpp av CO2 per passagerare för en specifik resa. Vi kommer framöver redovisa utsläppen på biljetten i samband med försäljning av resan.

Kvalitets- och miljรถledningscertifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 sedan 2003.