musikenSången, hela livets gudstjänst

Text: Ulrika Westberg Foto: Arkiv tänk dig in i situationen att du levde vid vår tideräknings början, att du är en av de lärjungar som följde Jesus och nu är på väg hem från Jerusalem efter att han har blivit korsfäst och begraven. Du är ledsen och bedrövad, du som hade hoppats på att han var den som skulle rädda världen. Men så kommer Jesus och slår följe med dig på din vandring. Du känner inte igen honom utan tar honom för en främling och pratar med honom om det hemska som precis har hänt. Han låter dig brottas med dina frågor, sörja din förlust och fortsätter att samtala med dig utifrån dina funderingar. När ni kommer fram till byn där du bor bjuder du in honom på middag hemma hos dig eftersom ni båda är hungriga. Där och då förstår du vem han är, att han är den uppståndne Jesus. Att han har gått där tillsammans med dig och låtit dig brottas med livet, tron och de existentiella frågorna. Att han lever och vill ha med dig att göra.

DEN HÄR HÄNDELSEN utspelade sig för 2000 år sedan och går att läsa om i Bibeln. Kanske funderar du på vad det har med dig att göra, men att brottas med livet, tron och existentiella frågor är lika aktuellt idag.

Genom de hundra år som vi har varit församling har många olika människor engagerat sig i vårt sång- och musikliv. Många musikaliska uttryck har gestaltats och i någon mån har det kanske också speglat den musikaliska samtiden i samhället i stort.

För några år sedan gjorde vi ett arbete kring våra gudstjänster med den här texten som grund. Vi landade i att vi vill fira ”Hela livets gudstjänst” där vi får mötas oavsett vilka vi är eller vilka frågor vi har. En plats där vi får tillbe Gud och lära känna honom bättre.

VI KOM FRAM till att vi behövde arbeta med att våra gudstjänster för att de ska vara relevanta och begripliga för alla i vår stad, oavsett om man är en van kyrkobesökare eller aldrig har satt sin fot i en kyrka tidigare. Vi längtar efter att vara en kärleksfull

Ungdomsk Ren Nytt Liv Drog Ig Ng

Göran Sydhage tog initiativet och samlade ungdomar som sjöng i alla tänkbara sammanhang. Flera LP-skivor och många uppdrag blev det under åren. Två stora bussar fylldes av 120 ungdomar vid en långresa.

Under bara de första tio åren med Nytt Liv hade så många som 400 personer hunnit att sjunga i denna utåtriktade och passionerande kör. Vid träffarna, som man hade varje vecka, samlades man inte endast för övning utan också till bön och bibelstudium.

gemenskap som delar livet oavsett hur livet ser ut. Vi tror att gudstjänsten kan få vara en mötesplats i livets alla skiften, dit vi får komma som vi är, i glädje och i sorg, i medgång och motgång, och vi tror att Bibeln fortfarande kan vägleda oss på vår vandring genom livet. Med Jesus i centrum vill vi försöka leva våra liv på ett ärligt och transparent sätt och hoppas att kärleken till Gud, våra medmänniskor och Örnsköldsvik ska få märkas.

EN VIKTIG DEL av våra gudstjänster är sången och musiken. Genom de hundra år som vi har varit församling har många olika människor engagerat sig i vårt sång- och musikliv. Många musikaliska uttryck har gestaltats och i någon mån har det kanske också speglat den musikaliska samtiden i samhället i stort.

Under 40- och 50-talen var strängmusiken ett tydligt inslag och särdrag, sångarna var ett annat begrepp som användes. Därefter har körer för olika åldrar varit med och sjungit i våra gudstjänster. Ett imponerande exempel är Con Brio som började som ungdomskör och höll ut i hela 40 år. Nytt Liv är ett annat exempel; en ungdomskör som varit en stor del av vår församling och gett möjlighet att få utvecklas på musikens område.

Blåsorkestern Pingstbrass står för ett annat musikaliskt uttryck och har betjänat oss och staden och gör det fortfarande. Visste du att de under en period var med och spelade på Friska Viljors hemmamatcher? Därtill kommer alla instrumentalister, organister, solister och lovsångsteam som genom åren hjälpt oss

V Gor Av Jesusfolket Och Den Karismatiska R Relsen

I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet spred sig Jesusfolket och en karismatisk rörelse, som betonade Den helige Ande, utöver världen. Orädda kristna fanns ute på gator och torg och visade på Guds kärlek. Även församlingen i Örnsköldsvik blev berörd.

Etiopien Som Missionsf Lt

Birgitta Westin sänds ut som missionär till Etiopien. Bara något år senare sänder vi ut ytterligare missionärer och landet blir vårt mesta ”missionsfält” med sex missionärer stationerade där.

SJUNG GOSPEL

Passa på! Släpp in lite ljus i höstmörkret. Välkommen och var med och sjung gospel med Frank Ådahl och Malcolm Chambers den 4:e Oktober.

För alla som vill prova på att sjunga i en kör.

Mer information och anmälan på: www.pingst-ovik.se att gestalta tron och tillbedjan. Varje gudstjänst sjunger vi tillsammans som ett uttryck för vår kärlek till vår Herre, vår Gud.

Det finns något i kreativiteten som hjälper oss människor att uttrycka det vi har inom oss. Sången och musiken har en förunderlig förmåga att beröra våra hjärtan. Den väcker känslor och talar till vårt inre på ett sätt som ibland är svårt att förklara. Kanske är det också en hjälp för oss att hantera livets frågor och brottningskamper.

HAR DU ALDRIG varit på en gudstjänst hos oss? Varmt välkommen! Vi är en plats för alla generationer, en skara människor som är på vandring genom livet och som gärna delar det med dig. ||

Lovsång är ett vanligt inslag i våra gudstjänster och engagerar såväl yngre som äldre medlemmar.

Riksdagsman I S Ndagsskolan S Ndagsskolet Get

Under tiden som riksdagsman i Folkpartiet reste Rolf Sellgren ändå hem varje helg för att leda den växande söndagsskolverksamheten i församlingen.

Söndagsskolan samlar över 1 000 barn på en utflykt till Mellansel i ett tåg som abbonerades enkomt för resan.

1974 Hälsning från

F Rsta Spadtaget F R En Ny Kyrka

Den 20 juli 1974 tog pastor Ingemar Rahm det första spadtaget till församlingens nya kyrka. Detta efter att den gamla Filadelfiakyrkan länge varit alldeles för liten. Spadtaget skedde under bön och sång av många av församligens medlemmar.

J Rgen Gidlund

Församlingsmedlem och i många år dess ordförande

Planer och skisser på en ny kyrka hade varit aktuellt i flera år och 1973 köptes den stora tomten i centrala Örnsköldsvik.

Det var den första kyrkan som församlingen byggt helt från grunden, anpassat för verksamhetens ändamål och som skulle vara lämplig för de olika många behov som den växande församligen hade.

Jag minns med glädje invigningen av kyrkan 1975 och den stora tillströmningen av människor under 1970-talet. Ungdomsverksamheten var betydelsefull för mig när jag var ung.

Det blir en god och fin atmosfär när vi låter Bibeln påverka oss. När vi hjälps åt och möter varandra med förståelse blir det naturligt att leva i församlingen och alla människor blir en tillgång.

Grattis Pingstkyrkan!

Skolevangelist Anst Lls

Församligen fattar ett beslut, tillsammans med de övriga frikyrkorna i Örnsköldsvik, att satsa på och att anställa en skolevangelist som kan möta med ungdomar ute på skolorna. Ett lyckat projekt som även 50 år senare är aktuellt.

Ett halvt år före utsatt tid stod kyrkan klar för invigning. Första stenen murades in i mars 1975 och bara 7 månader senare fogades den sista stenen på plats. Att man lyckats med det berodde mycket på storslagna insatser från många frivilliga. Engagerade medlemmar som under byggtiden ställt upp med hundratals byggtimmar.

Den nya byggnaden hade kostat 6 685 480 kronor och hela summan var betald redan fem år efter invigningen, tack vare rikliga offergåvor. I dagens penningvärde motsvarande närmare 43 miljoner kronor.

Hela kyrkan var handikappanpassad och salarna hade slingor för hörselskadade. För att få god ventilation klarade det det moderna fläktsystemet av att byta 14 000 m3 luft i timmen i den stora kyrksalen. ||

NYA PINGSTKYRKAN INVIGS

Första adventshelgen 1975 var det dags för högtidlig invigning med alla 1 200 sittplatser upptagna. En modern och genomtänkt byggnad som gav församlingen möjlighet att utveckla sitt arbete på ett helt nytt sätt

Hälsning från

Efter 50 år togs initiativet till att bygga en av de största kyrkorna i landet, till stort intresse för media. På mindre än ett år var den färdigställd.

G Ran Sydhage

Jag var starkt engagerad i församlingens musikliv. Startade ungdomskören Nytt Liv och var även med i Pingstbrass. I Nytt Liv var det som mest drygt 130 ungdomar och att nu, efter många år, få träffa människor runt om i landet som berättar vilken betydelse denna tid hade för dem, det ”sticker ut” fortfarande. Vill också nämna när Pingstbrass satte upp Duke Ellingtons Sacred Concerts med Lillemor Bodin Carlson mfl som vi reste runt i landet med. Människor som aldrig gick i kyrkan kom och lyssnade på ”deras musik” på flera orter i landet. En fantastiskt tid att nå nya människor med fredens och frihetens budskap.

Ragnvald Hellgrens Konst Pryder V Ggarna

Konstnären Ragnvald Hellgren var medlem i församlingen och önskade smycka olika rum i den nybyggda kyrkan. I stora kyrksalen finns monumentala verk. En tavla med Golgata som lyfter fram förlåtelsen samt en vacker triptyk.

JULAFTON 1975 är en natt jag inte glömmer säger Bill Genberg. Hans vän, Anders Sundberg inflikar i samtalet att Bill har ett minne som är utöver det vanliga och en massa historier att berätta.

Bill och Anders träffades första gången när de var fyra och fem år. Sedan blev de ler och långhalm under uppväxten. Visserligen drogs de åt olika håll men har alltid varit bästa vänner. Anders, vars farfar blev medlem nummer ett, och vars morfar blev nummer fem eller sex, när församlingen bildades har under alla år varit aktiv i Pingstförsamlingen. Bill hamnade under många år i Stockholm men är nu tillbaka i Örnsköldsvik. Vi ses i Pingstkyrkan, för en pratstund och snart börjar kvällens Alphakurs där dom båda är med. Vi har mötts för att höra Bill berätta om julnatten 1975 och vad den ledde till.

– Vi var raggare och hade kört runt på stan och bland annat varit inne på ungdomsgården där det var julfirande. Där snodde vi med oss julskinkan och käkade upp den. Eftersom det var julafton ville jag hem lite tidigare, säger Bill. Efteråt fick jag höra att mina två kompisar, efter en del alkohol, fått den galna idén att ta med sig en såg och köra till den nya Pingstkyrkan och såga ner det stora träkorset.

Edvard Sydhage, som var vaktmästare och bodde i Pingstkyrkan vaknade mitt i natten utan att han visste varför. Han tog en runda i kyrkan och fick se vad som höll på att hända utanför. Edvard rusade skrikande ut och de sågande grabbarna la benen på ryggen. Några dagar senare skulle de hämta sågen som de slängt ifrån sig i en sandlåda på Lasarettsgatan. Där och då fanns Edvard igen och kunde larma polisen om bilen som han känt igen från julnatten.

HISTORIEN SLUTAR INTE här. Bill berättar att Pingstkyrkan och pastor Ingemar Rahm tog initiativ att träffa hans raggarkompisar efter att kyrkfolket fattat att raggarna var irriterade och kände sig orättvist behandlade. Idrotts och frikyrkoungdomar fick ställen att vara på medan raggarna bara var illa ansedda. Grejen med korset skulle kunnat skapa ännu större irritation och distans. En träff i Pingstkyrkan som jag var med på ledde till att raggargänget fick hjälp att söka bidrag och blev supportade av pingstkyrkan med administrativt stöd. Vi hade så småningom fått loss 200 000 kronor och ett garage i en gammal yrkesskola, avslutar Bill Genberg.

Korset Som Skulle S Gas Ned

En galen idé utifrån frustration och i fyllan ledde till att raggarna kände sig sedda och blev bekräftade. Allt på grund av korset, som för övrigt numera är inklätt i järn och omöjligt att såga ner.

Idag, nästan 50 år senare, är Bill numera istället en aktiv deltagare i församlingens Alpha och LP-verksamhet. ||

1979

F Rsamlingens Smultronst Lle Agg Sundet Invigs

Den 13:e maj 1979 var det dags för invigningsfest på den nyinköpta lägeranläggningen utanför Husum som köpts för 380 000 kronor. På Aggön var det under första sommaren Söndagsskolefester, Ungdomsvecka, Pensionärsvecka och hobbygruppsavslutning. Mer än 40 år senare används lägergården till många läger varje sommar.

eTT HUNDRA år av andlig gemenskap byggd på frivilligt engagemang i Ångermanlandsmetropolen gör intryck också idag i landet och utöver världen. Det är respektingivande att konstatera tio decennier av församlingsliv. Kära Pingstförsamlingen i Örnsköldsvik, en väl genomförd början kan konstateras! Och är talesättet från Kreta korrekt så blir det lättare nu. Kretensarna säger nämligen att det är de första hundra åren som är svåra.

Nåväl, Pingstförsamlingen i Örnsköldsvik är en del av pingströrelsen i Sverige med sina fyrahundrafyrtio församlingar men också en del av det som kallas svensk frikyrka. Det finns en särskild dynamik i frihet som organiserar sig. Allt engagemang som på riktigt förändrar förhållanden för människor kräver sitt sammanhang. En frikyrka blir man inte del av genom kollektivanslutning, det skulle motsäga själva grundidén om personlig tro, bekännelse och dop som vägen till gemenskap och engagemang.