ochKampen underhjälpen en verklig livsförändring

LP-KONTAKT INVIGDES I OKTOBER 2002.

För att ge stöd och motivation till ett förändrat liv öppnades LP-kontakten som numera finns i Pingstkyrkan.

LP-verksamheten har ett omfattande arbete med beroendevård på flera olika sätt. Att kunna möta människor med beroendeproblematik och erbjuda en väg ur beroende, till en nystart i livet och bjuda in till en nykter gemenskap.

Ett efterlängtat hem hade därmed öppnats som kom att få, och har än idag, stor betydelse och glädje för många.

Jag började stjäla när jag var fem år, började med droger när andra började köra moppe...

Ungefär så börjar

Robert Persson sin livsberättelse.

Idag har Robert varit drogfri i över 11 år och numera jobbar han för

LP, på ett stödboende i Ursviken. Men vägen dit var långt ifrån lätt.

2011 2008

En stor lovsångsfest i Arenan arrangeras med bland andra Michael W Smith och lokala körer som medverkande.

Vi är med och startar upp Älska Norrland. Ett nätverk för pingstförsamlingar i Norrland för att jobba tillsammans och stötta varandra.

ET VAR I november 2022. LP-kontakten firade 20 år i Örnsköldsvik och till jubileumskvällen var både volontärer, besökare och beslutsfattare inbjudna, däribland Robert och även Jan-Olov Häggström som var ordförande för Humanistiska nämnden när uppstarten av LP i Örnsköldsvik beslutades.

– Jag fick inbjudan men hade så otroligt mycket i kalendern under den perioden så jag hade först inte tänkt att åka dit men sen hade jag ett ärende i stan den kvällen och tänkte att jag kunde ju svänga förbi en liten stund i alla fall, minns Jan-Olov.

NÄR JAN-OLOV kommer in står Robert på scenen och berättar om sitt liv när han kom till Örnsköldsvik hösten 2011.

– Jag var så långt nere, hade ingenstans att bo, allt kändes helt hopplöst så jag förstod att jag behövde hjälp om jag skulle klara mig. Då träffar jag Nettan på LP som berättar om Ursviken och jag känner att dit måste jag få komma, berättar Robert.

Men det skulle visa sig vara svårare att få komma till Ursviken än vad han kunde tro. För att få hjälp från kommunen måste man vara folkbokförd, men han hade ju ingenstans att bo.

– Så Nettan låter folkbokföra mig på Pingstkyrkans adress och då kunde socialen starta mitt ärende. Jag sa att jag ville på behandling i Ursviken, men dom erbjöd mig öppen vård istället. Jag blev så förstörd så jag gick ut och söp och knarkade och då träffar jag två poliser som säger ”Robban, hur är det?” och jag berättar för dom att jag blivit nekad att få åka på behandlingshem.

De båda poliserna märker att Robert är riktigt långt nere så de skriver ett brev till kommunen där de berättar hur viktigt de tycker det är att

Robert ska få åka på behandlingshem istället för öppen vård.

– När jag lyssnar på Robert tänker jag; Wow, den här berättelsen känner jag igen, säger Jan-Olov. Dels att en person varit skriven på Pingstkyrkan och även att polisen hörde av sig om den personen. Att polisen hör av sig väger tungt och jag minns att vi därför beslutade att Robert skulle få åka till behandlingshem.

– Jag trodde inte att det var sant när jag fick höra att jag skulle få åka till Ursviken i tre månader. Jag blev jätteglad men hade egentligen inga större planer på att sluta knarka, jag behövde bara en paus tänkte jag, berättar Robert.

– Jag trivdes på behandlingshemmet, där möttes jag av varma, kristna människor som välkomnade mig och fick mig att känna mig sedd och älskad.

De obligatoriska gudstjänsterna man behövde besöka var mest tidsfördriv. Men så under en av dessa söndagar viftade pastorn med en vit flagga och sa att det var dags att kapitulera.

– Det gjorde något i mig och den kvällen bad jag min första aftonbön; Gode Gud, ta hand om mitt liv för jag kan inte ta hand om det själv.

Någon vecka senare känner Robert att det känns annorlunda, som en värme inombords. Roberts kontaktman på boendet märker också att något är förändrat med Robert och han föreslår att dom ska be frälsningsbön och sen den dagen har ingenting i Roberts liv varit sig likt. Han har gift sig, blivit pappa, köpt hus, tagit körkort, är skuldfri och har ett jobb där han får hjälpa andra att komma bort från missbruk.

– Jag har fattat många beslut om att låta personer åka på behandlingshem och tyvärr kan jag konstatera att det är sällan det slutar så bra som för Robert, berättar Jan-Olov som är glad över att han besökte LPs jubileum så att han fick chansen att träffa Robert igen, och Robert håller med.

– Det var roligt att få träffa Jan-Olov igen och få visa att jag efter 25 års missbruk befinner mig på andra sidan nu. ||

Rikstidningen Dagen uppmärksammade att vi som församling hade hela sex familjer från församlingen samtidigt ute i missionstjänst runt om i världen. En modern missionshistoria.

Den stora flyktingvågen som vällde in över vårt land var en tragedi men för församlingen också en välsignelse. Vi fick många nya bröder och systrar som blev en del av församlingen och gemenskapen. Över 70 personer döptes och blev medlemmar.