Ping nr 1, 2013

PING 1 2013

#1 2013

› MUSEER B EHÖVER N Y T T B ILD S PR ÅK › KULT UREN S VÄRDE UNDER SK AT TAD › KON S TMUS EER – S TATLIG VS PRIVAT › RY MDKOMMUNIK ATION

Pris: 69:–

Ett magasin från DIK – det kreativa facket

Citatet » Den ekonomiska krisen har satt fokus på kreativitet en«

Richard Florida, urbanforskare och geograf

Bokprat med humor .

Jenny Lindh har gett bibliotekarierna ett ansikte Sov gott!

För lite sömn gör dig dummare.

Skolbibliotek

Lagstadgad bristvara

Jesper Falkheimer Christer Fuglesang Daniel Birnbaum

Pension – gör din egen checklista och få koll

Konstnär: Fideli Sundqvist, Försäkringsgivare: Moderna försäkringar

TRYGGA DITT HEM OAVSETT OM DU HYR DITT BOENDE, BOR I HUS ELLER I BOSTADSRÄTT HAR VI EN FÖRSÄKRING FÖR DIG Innehåller allrisk- och krismoment, samt reseförsäkring. 1.000.000 i försäkringsbelopp.

Ring 020-51 10 20 eller gå in på www.akademikerforsakring.se/hem

2 Ping DIKS FÖRSÄKRING FÖRMEDLARE

Innehåll Det är just detta demokratin behöver – en mångfald som är i ständig rörelse och dialog Karin Linder, Ordföranden på sidan 7

24

›

f o t o : j o n ata n j a c o b s o n

09 Aktuellt

Kulturens värde missas, Bildnotisen, Framgångsrikt lärande, Panelen, Varning för färgblindhet, Digitala medier i kriser, Arkiven har bevis.

16 Kreativa klassens framtid

Den kreativa klassens fader Richard Florida, tror att framtidens kreatörer finns i storstäderna.

18 Skolbibliotek – en bristvara

Varför ska det vara så svårt att skapa bra bibliotek i Sveriges skolor trots att lagen kräver det? DIK:s utredare Bo Westas tror att brist på fantasi är en av orsakerna.

Idéhistorikern David Dunér forskar i hur vår planet kommunicerar med utomjordingar.

20 Inspirerande bibliotekarie Jenny Lindh tvekade länge innan hon tackade ja till att svara på DN-läsarnas litteraturfrågor.

24 Gränslös kommunikation

I 50 år har vi jordbor skickat budskap rakt ut i kosmos. Men lyckad kommunikation med rymden kräver humanistisk kompetens.

› Nationalmuseum i

Stockholm stänger i fem år från och med den 3 februari, sid 11.

Ping 3

Ledare

Ansvarig utgivare Karin Linder, 08-466 24 04. karin.linder@dik.se Chefredaktör Anders Regnell, 08-466 24 23, anders.regnell@ dik.se Webbansvarig Ingela Wettergrund, 08-466 24 09, ingela.wettergrund@ dik.se Grafisk formgivare Anders Haglund, 0708-91 91 00, www.anders haglund.com Annonser Caroline Kejnemar, 08-466 24 11, caroline.kejnemar@ dik.se Ring för bilagor, paketlösningar och webbkombinationer.

Skribenter i detta nummer Christian Ahlskog, Jesper Falkheimer, Anna Fredriksson, Ingvar von Malmborg Tryck & repro Ineko, Stockholm Omslag Uppifrån vänster Richard Florida, foto: Jamie Hogge.

Jenny Lindh, foto: Sören Andersson, Skolbibliotek, foto: Istockphoto Nästa nummer 22 mars ISSN: 2001-4368 Kontakt Se sid 67.

I rymden känner ingen till Pythagoras sats

D

römmen om att få kontakt med en civilisation på en annan planet lever.

I femtio år har vi därför skickat ut budskap i rymden med hopp om att en dag få svar. Men kommunikation kräver att de inblandade har något gemensamt. Hur ska vi kunna få någon att begripa våra meddelanden? Hittills har vi skickat upp naturvetenskapliga formler och mattetal som inte ens människor begriper. Nu är det dags för en förändring. Med hjälp av den forskning som gjorts inom språk, kognition och humaniora kan den interstellära kommunikationen utvecklas. Då ökar också hoppet om att en dag kunna få svar. Missa inte reportaget om denna hissnade gränslösa kommunikation med alla sina komplikationer.

det här numrets inspiratör Jenny Lindh kommunicerar också. Till vardags bibliotekarie i Kulturhuset i Stockholm, men mest känd från Dagens Nyheters spalt – Fråga bibliotekarien. Trots dåligt självförtroende ställde hon upp och har med sin alldeles egna stil lotsat läsare in i litteraturens värld.

ping har ställt frågan hur alla

privata konsthallar som har startat på senare tid påverkar de etablerade institutionerna. Vi bjöd in chefen för det nyöppnade Artipelag på Värmdö att diskutera frågan tillsammans med Moderna museets chef. I en folktom restaurang på Moderna museet, med ett vintrigt Stockholm utanför, blev det en öppenhjärtlig diskussion mellan Bo Nilsson och Daniel Birnbaum. Än så länge ser de inte varandra som konkurrenter, men ser orosmoln runt hörnet.

missa inte heller intervjun med han som kallas "den kreativa klassens fader". Den amerikanska urbanforskaren och geografen Richard Florida är kontroversiell med sina tankar kring hur viktiga kreatörena är för samhället. ‹

Anders Regnell, Chefredaktör

Medarbetare i detta nummer: Eyal Sharon Krafft:

Samhällsvetare, journalist, personporträttveteran och författare. Blir kreativ av människor som bjuder på sig själva men även efter ett hårt träningspass.

‹

4 Ping

Lena Fieber: Frilansjournalist med ett förflutet som näringslivsreporter som regelbundet behöver vistas i tysta bibliotek och personliga bokhandlar för att må bra.

‹

Johan Joelsson: Frilansjournalist, fader, fritidskompositör. Bosatt i Malmö och på den blekingska landsbygden. Skriver gärna om kultur, grisar och obskyr geografi.

‹

Innehåll

48 38

› Samtal pågår.

foto: sören andersson

65

ill: erica jacobson

34 Skräddarsy bevakning

Ha koll på din omvärld. I Guiden får du den här gången tips på hur du kan skräddarsy din egna nyhetsbevakning.

foto: jenny svennås– gillner

46 Nytt bildspråk behövs

54 Debatt

Museerna behöver bli bättre på att använda bilder på ett korrekt sätt, hävdar forskaren Jonathan Westin.

Journalisten och författaren Ingvar von Malmborg ryter till om Sveriges usla kulturutbyte med övriga Europa.

Sveriges enda professor i kommunikation, Jesper Falkheimer, tror att 2013 blir året då medierna nyktrar till.

Fem frågor och svar om pension.

Det behöver inte vara så svårt att ha koll. Ping reder ut begreppen och ger tips.

48 Pensionsångest?

62 Sov dig smart

38 Moderna vs Artipelag

53 Kommunikationens kraft

65 Hur hamnade du här?

37 Mediebaksmälla

Ping har fått till en frispråkig diskussion mellan Moderna museets chef Daniel Birnbaum och Bo Nilsson, chef förArtipelag.

DIK:s ombudsman Magnus Berg skriver om hur dålig kommunikation skapar problem på arbetsplatserna i onödan.

Visste du att sömn är förutsättning för att du ska minnas något?

Sömn gör dig helt enkelt lite smartare.

Märta Lindqvist är kommunikatör och projektledare vid Mälardalens högskola. Men hur såg vägen dit ut? Kolla in hennes CV. Ping 5

6 Ping

i l l u s t r at i o n : s t e f a n m a l m q u i s t

Ordföranden

» Våga ifrågasätta vår gemensamma värdegrund«

J

ag har under några middagar diskuterat Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas med min 16-årige son. Uppgiften har inte varit helt frivillig från hans sida, men för mig har det varit fantastiskt givande att diskutera litteratur som relaterar en hundra år gammal värdedebatt med någon som är yngre än jag och till vissa delar av sitt liv ingår i en helt annan kontext. väl tillbaka på jobbet igen får jag i min hand Framtidskommissionens senaste rapport om Framtiden och samhällets grundläggande värden. Enligt rapporten är den största utmaningen för framtiden att hantera mångfalden.

Författaren menar att vi alla tidigare var lika, men att vi nu är olika och att detta måste hanteras. Annars hotas gemensamma grundvärden och därmed demokratin. I rapporten tycks staten och samhället vara ett och det är staten som hanterar mångfalden. Hur kom författaren

Enligt rapporten är den största utmaningen för framtiden att hantera mångfalden.

till dessa slutsatser och varför beställer framtidskommissionen en sådan här rapport?

Jag kan inte låta bli att återkoppla till min korta tid som anställd inom Världskulturmuseet där vi i stora grupper skulle skapa och anamma begreppet världskultur. Under myndighetens första år skulle vi teoretiskt skapa en kultur som omfamnade oss alla. Det var inte lätt. Hela poängen med kultur(er) är ju att de(n) är olika, att vi är olika, och att vi genom att möta och lära av varandra får syn på oss själva.

Det är just detta demokratin behöver – en mångfald som är i ständig rörelse och dialog.

Vi måste vara medvetna om att vi skapar konstruktioner och normer som av vissa uppfattas som en gemensam värdegrund. De förtjänar att ifrågasättas. i dag arbetar museer , bibliotek, konstnärer,

filmare, teatrar med flera med just normkritik.

Istället för att utgå från det som uppfattas som det avvikande utgår diskussionen från dem som skapar normen. Metoden gör ofta att vi som individer får en tuff inre diskussion med oss själva. Bilden av oss själva som det goda föredömet krackelerar och kanske tvingas vi byta ställningstaganden eller göra avkall på ett tolkningsföreträde eller något tidigare självklart privilegium. det kan vara jobbiga diskussioner, men

de är nödvändiga. För det är genom sådana diskussioner vi tydliggör hur våra egna och samhällets värderingar skapas och upprätthålls. Det gör vi inte genom statliga kommissionsrapporter. ‹

‹ Karin Linder, DIK:s förbundsordförande karin.linder@dik.se, tel o8-466 2404 Twitter: @Karin_Linder Ping 7

Bibliotekarie, informatör eller kulturarbetare?

Läs Svensk Bokhandel - branschens egen tidning!

Du får övergripande analyser, ingående reportage, oväntade intervjuer och udda historier.

Svensk Bokhandel utkommer med 21 nummer per år, av vilka tre är våra stora kataloger över bokutgivningen: Vårens Böcker, Sommarens Böcker och Höstens Böcker.

t

at e g n A

-

IK D r ä du

å

s m e l med

0 1 u d får

En prenumeration kostar 690 kr och inkluderar digitalutgåvan.

Endast digitalprenumeration kostar 450 kr.

Mejla prenumeration@svb.se eller ring 08-545 417 70.

8 Ping

t.

bat a r %

Aktuellt

foto: kalle sanner

Läs mer: www.dik.se Tipsa oss: anders.regnell@dik.se

›

Ett besök på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn skapar mer värde än vad det kostar, enligt en ny avhandling.

Snävt synsätt missar kulturens värde Det går att mäta vilket värde ett museibesök eller en konsert skapar. Blotta existensen av en kulturinstitution är värdefull även för dem som inte besöker den, enligt en ny avhandling.

John Armbrecht, vid Göteborgs universitet, har skrivit en avhandling om kulturturism och värdet av kulturupplevelser och kulturinstitutioner. Det finns flera olika sätt att mäta och beskriva kulturens värde. Till exempel kan även de som inte besöker en viss kulturinstitution uppleva ett värde av den. Enbart

möjligheten att kunna göra ett besök ger institutionen ett samhällsekonomiskt värde.

– Den grundläggande frågan för samhället är vad pengarna som går till kulturen ger, säger John Armbrecht.

Delstudierna av Vara konserthus, Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn och musikfestivalen Way Out West i Göteborg visar

Den grundläggande frågan för samhället är vad pengarna som går till kulturen ger.

hur kulturen kan värderas. Värdet som skapas vid alla dessa tre studieobjekt är högre än kostnaderna de för med sig. Samtidigt skiljer de sig åt. Till exempel värderas Akvarellmuseet även för dess kringupplevelser, som den vackra naturen.

Det här bredare sättet att värdera kultur bör man ta hänsyn till vid beslut om kultursatsningar, menar John Armbrecht. Ett allt för snävt synsätt på ekonomiska effekter riskerar att missa viktiga värden som kulturen skapar.

Avhandlingen hittar du på www.handels.gu.se.

‹

Ping 9

Mänskliga rättigheter Utställning: Västergötlands museum i Skara visar Elisabeth Ohlson Wallins bilder i utställningen Jerusalem. Bilderna är fotograferade i Jerusalem i Israel och skildrar hur palestinier och israeler inom Hbtq-världen hjälper varandra. Utställningen vill bidra till samtal om religionens ansvar inför demokrati och mänskliga rättigheter. Utställningen pågår till och med 1 april 2013.

foto: elisabe th ohlson wallin

‹

10 Ping

Aktuellt

Framgångsrikt lärande i tre år till Lärcentrum på Malmö Stadsbiblioket har blivit en succé.

Projektet har därför förlängts med ytterligare tre år.

Lärcentrum på Malmö Stadsbibliotek är ett samarbete mellan biblioteket, Kultur- och Utbildningsförvaltningen.

Det är en öppen och fri resurs som är tillgänglig för alla besökare. Här kan du boka en dator, få hjälp med din cv, eller lära dig bildbehandling. Tanken är att det i första hand ska vara ett stöd för vuxenstuderande i Malmö. En viktig grupp har varit invandrare som lär sig svenska och personer med läs- och skrivsvårigheter.

Bemanningen sköts av ett tju-

Det är första gången som biblioteket anställer pedagoger.

gotal bibliotekarier men också av tre pedagoger.

– Det är första gången som biblioteket anställer pedagoger, säger projektledare Stefan Wahlstedt, som själv är mellanstadielärare.

Pedagogerna hjälper besökarna med stort som smått.

Verksamheten har snabbt blivit en succé och har också drivit på IT-utvecklingen på hela biblioteket.

– Våra datorer var bättre än de i resten i biblioteket, så ingen ville sitta någon annanstans.

Det som från början var ett treårigt projekt har nu förlängts i ytterligare tre år.

– Verksamheten har varit så lyckosam, så vi hoppas förstås att det här kan bli en permanent del av Malmö stadsbibliotek så småningom, säger Stefan Wahlstedt.

Anders Regnell

Lättare läsning med ny font Logopedi: Christian Boer är en grafisk designer som har svårt att läsa och skriva. Därför har han skapat typsnittet Dyslexie, som är lättare att läsa för personer med läs- och skrivsvårigheter.

För dig som vill testa om typsnittet ökar läsbarheten finns det en gratis webbläsare för iPad/iPhone/iPod touch i appform med ett typsnitt – openDyslexic. Det påminner mycket om typsnittet Dyslexie.

‹

› Typsnittet Dyslexie.

Mer öppet på bibblan

Bibliotek: Ale kommun satsar på ett mer öppet bibliotek. Från och med den 2 april ska besökare kunna låna böcker även när personalen inte är på plats. Det ska ske med hjälp ett självbetjäningssystem. Idén kommer från Danmark, där det har funnits ett tag. Nu blir Ale den första kommunen i Västsverige att prova detta.

foto: lärcentrum

‹

› En viktigt grupp för Lär-

centrum har varit invandrare som lär sig svenska.

Stängt för renovering

Museum: Nationalmuseum i Stockholm stänger i hela fem år för renovering. Under renoveringsperioden flyttar museiverksamheten ut. Du kommer att kunna se delar av samlingarna från den13 juni på Konstakademien på Fredsgatan 12 i Stockholm. Då invigs de nya lokalerna med utställningen Carl Larsson–vänner och ovänner. ”Nya Nationalmuseum” räknar med att öppna igen under 2017.

23

så många procent har museibesöken ökat de senaste tio åren.

Från 14,7 miljoner år 2003 till närmare 18 miljoner besök 2012.

Flest museibesök under 2012 stod de centrala museerna för, men både de regionala liksom de kommunala museerna visar en uppåtgående trend.

‹

Ping 11

Panelen

Kulturministern vill se fler. Museerna vill ha färre, enligt en ny undersökning. Men vad tycker framtidens museianställda? Ping frågade tre blivande museiarbetare om deras syn på volontärer:

› Tar volontärerna jobben

från de anställda på Sveriges kulturinstitutioner?

foto: colourbox

Kan du tänka dig att arbeta som volontär?

Mikaela Walldén

Ola Lundin

Master i ABM Timanställd museipedagog – Ja, om det är självvalt och sker i anslutning till studierna under en avgränsad period.

Jag var själv volontär efter min examen och har bara positiva erfarenheter. Det gav mig bra referenser som jag har haft nytta av senare. Men det är viktigt att museer och samhället i stort värderar den kompetens jag har. Har du en gedigen utbildning och/eller lång arbetslivserfarenhet ska du självklart inte jobba gratis.

Det skulle vara otänkbart för en ingenjör att vara volontär på ett företag bara för att han tycker att det är så roligt med teknik. Det låter ju absurt. Det är minst lika orimligt att museianställda ska göra det.

‹

12 Ping

Läser museologi i Umeå – Ja, det kan jag.

Det är både bra och dåligt med volontärer. Det kan vara om ett museum har ett mindre uppdrag som de behöver hjälp med. Då kan man få en chans att visa upp sig.

Men om museet hela tiden använder sig av volontärer är det sämre. Då tycker jag att de ska anställa personal istället. Men visst kan det vara ett bra sätt att få arbete. Om jag gör ett bra jobb och kan få bra referenser kanske det kan leda till att jag får en anställning någonstans så småningom.

‹

Om museet hela tiden använder sig av volontärer är det sämre.

Sofia Olsson

Läser museer och kulturarv i Umeå – Ja, om jag inte hittar ett riktigt jobb. Målet för mig är att så snart så möjligt få ett betalt jobb efter examen i vår. Studieskulden tynger mig och jag vill kunna betala tillbaka så fort som möjligt. Men jag måste medge att det är lite av en stressad känsla att jag vill komma ut på arbetsmarknaden och få jobb, med tanke på hur få arbeten det finns. Om jag skulle få en möjlighet att arbeta som volontär inom ett ämne som jag har intresse för, tar jag nog den chansen. Sedan är det ju självklart inte fel om det innebär att jag kan få in en fot på ett museum eller liknande. Jag tror i slutänden att jag vill välja det som gör att jag slipper sitta hemma och vara rastlös och arbetslös. I värsta fall pluggar jag vidare i höst.

‹

Varning för färgblindhet På Mångkulturellt centrum i Stockholmsförorten Fittja uppmärksammar man svenskarnas syn på ras och vithet. I en utställning, en bok och en serie föreläsningar vill de råda bot på svenskarnas färgblindhet.

Botkyrka är den kommun i Sverige som har flest invånare med invandrarbakgrund. Av kommunens 86 000 invånare är det 30 000 som har utländsk bakgrund. Räknar man dessutom in andragenerationens invandrare blir siffran ännu högre. Det ställer stora krav på att anpassa den kommunala verksamheten så att den fungerar för alla.

– Här måste kommunen verkligen ta sig an vad mångfald innebär. Det räcker inte med något fint policydokument, säger Leif Magnusson, verksamhetschef på Mångkulturellt centrum.

Projektet Varning för ras är en del i arbetet med att motverka diskriminering, segration och vardagsrasism. I Sverige är det närmast tabu att tala om ras. Men det måste vi börja göra för att

komma åt de rasistiska strukturer som finns i det här landet, menar Leif Magnusson.

– Den vita rasen är norm och det spelar roll hur vi ser ut och vad vi har för hudfärg för hur vi blir bemötta. Om vi inte pratar om det kommer vi aldrig lösa problemen med segregation och diskriminering.

Den inställning till ras som svenskar har brukar kallas för färgblindhet. Det vill säga att vi uppfattar oss som fördomsfria och toleranta men handlar annorlunda.

Sverige är ett av de mest toleranta länderna i världen när det gäller synen på invandring. Men när invandrarna väl är här händer det något. Vi är sämre än många andra länder på att anställa människor med utländsk bakgrund. Vi kan ibland också ha liten förståelse för att vårt språkbruk kan uppfat-

Det spelar roll hur vi ser ut och vad vi har för hudfärg för hur vi blir bemötta.

tas som nedsättande mot vissa grupper.

– Det finns en grupp på Facebook som värnar om ordet ”negerboll”. Men om en grupp människor känner sig kränkta av det ordet, varför är det då viktigt att framhärda att en chokladboll måste heta så?

Leif Magnusson har startat ett nätverk med museer för att samarbeta kring mångfaldsfrågor och hoppas att fler ska komma med.

– Vi har alla i grunden ett demokratiuppdrag och är duktiga på att producera saker. Men vi är osäkra på hur vi når fram och kan påverka.

Där tror jag att vi kan lära mycket av varandra.

Anders Regnell

Mångkulturellt Centrum startade 1987 i Stockholmsförorten Fittja i Botkyrka kommun. Den kommunala stiftelsen ska öka kunskapen och arbeta för ett gott samhällsklimat i spåren av den ökade migrationen .

›

foto: anders regnell

Leif Magnusson, Mångkulturellt centrum i Botkyrka, hoppas att deras arbete kan inspirera andra kommuner i Sverige.

Ping 13

Aktuellt

Projekt om digitala medier vid kriser Hallå där, Caroline Falkengren

Kommunikatör på UpplandsBro kommun som har startat det vandrande twitterkontot@ kommunarbetare.

Varför har du startat kontot?

– Vi blev inspirerade av andra liknande konton. Tanken är att de anställda på kommunen ska twittra om sin vardag.

Varför då?

– Det är många som har svårt att förstå att det finns så många olika yrkeskategorier inom en kommun. Vi vill visa bredden på vår verksamhet och slå hål på myten att kommunanställda bara sitter och fikar.

Vad vill ni uppnå?

– Vi vill visa kommuninvånarna lite av allt vi gör men också stärka bilden av kommunen som en attraktiv arbetsplats. Det gör vi genom att sätta kommunen på kartan och våga låta de anställda skriva vad de vill på nätet helt omodererat. Är det någon som vill twittra?

– Oh ja, det är fulltecknat flera månader framåt.

Vet alla hur man gör?

– Vi började med de som redan hade konton, men sen utbildar vi vartefter de som inte har twittrat förrut. Intresset ökar för varje vecka som går, det är roligt.

Anders Regnell 14 Ping

Gruppen ska granska hur den digitala mediemiljön påverkar kommunikationsmönster i samband med samhälleliga kriser, förtroendet för samhällets institutioner och för demokratin.

Svenska myndigheters kriskommunikationsstrategier, medborgares medieanvändning och samspelet mellan traditionella medier och sociala medier vid kriser kommer att uppmärksammas.

– Samhället behöver ökade kunskaper om hur ett allt mer

Det finns för många myter kring de digitala mediernas roll.

fragmentariskt medielandskap påverkar möjligheterna till förtroendeskapande kommunikation i samband med kriser. Det finns fortfarande alltför många myter och alldeles för lite fakta kring de digitala mediernas roll i detta sammanhang, säger professor Lars Nord, som ska leda forskargruppen.

Forskarna kommer både att kartlägga den aktuella svenska och internationella forskningen på området och samla in nytt material.

Syftet med projektet är både att analysera generella tendenser och utveckla teoribildningen på området och att bidra till kunskapsutveckling och lärande bland kriskommunikationens aktörer.

Gruppen kommer att arbeta i nära samverkan med ett 20-tal svenska myndigheter. foto: colourbox

En forskargrupp har fått nära sex miljoner kronor från regeringen för att granska den nya digitala mediemiljön.

› Ett mångmiljonprojekt

ska under två år granska de digitala mediernas roll vid kriser.

foto: stockholmsk allan.se

› Flickor och personal på Kungsholmens barhem i Stockholm 1920.

Arkiven bevis i unik process I januari fick Sverige en unik myndighet – Ersättningsnämnden.

Redan de första två veckorna fick man ta emot 907 ansökningar om vanvårdsersättning.

– Tillströmningen har varit enorm.

Alla får hjälpa till att registrera.

I går var det lite lugnare, då kom bara 49 ansökningar, säger Åsa Jensen, nämndens arkivarie.

Riksdagen har bestämt att de som var placerade av samhället i foster- eller barnhem någon gång mellan 1920 och 1980 har rätt att söka ersättning på 250 000 kronor.

Den som söker ska visa att han eller hon varit omhändertagen och utsatt för försummelse eller övergrepp av allvarlig art. För att beslut ska kunna fattas måste akterna från kommunerna fram. Det är inte alltid lätt att reda ut var ett barn varit placerat och var akten kan finnas. Två kommunreformer, 1952 och 1971, gör det inte enklare. Åsa

Jensen hoppas att arkivarierna är förberedda.

– För den arkivarie som är ensam i en större kommun kan det här ge mycket jobb.

En del sociala akter har tappats bort och andra helt enkelt slängts.

Ett skräckexempel är Oskarshamn.

Inför en flytt på 1960-talet beordrade socialchefen att allt skulle brännas. Han dömdes för det och fick sparken men akterna går inte att få tillbaka. Åsa Jensen säger att nämnden är väl medveten om hur det ser ut i arkivsverige.

– Själva placeringsbeslutet blir väldigt viktigt. Akter kan vara gallrade, men besluten ska finnas i protokoll och arkivariernas

För den arkivarie som är ensam i en större kommun kan det här ge mycket jobb.

erfarenheter är att de sparats noggrannare. Åsa Jensen ska hjälpa till i diskussioner kring arkivmaterialets värde.

– Det ska inte bli vare sig lättare eller svårare för dem som söker efter ett tag, vi måste hitta en hållbar position och varje fall ska bedömas för sig.

Hur ska vanvården styrkas?

– Den muntliga förhandlingen kommer att väga tungt. Vi är också medvetna om att vittnen kan vara döda. Åsa Jensen är orolig för är att det finns människor som inte tycker att ersättningen på 250 000 spelar någon roll. Att obehaget att utsätta sina lidanden för prövning är större.

– Bemötandet och att vi som arbetar här kan vara både formella och empatiska samtidigt, det pratar vi mycket om.

Anna Fredriksson Ping 15

Richard Florida urbanforskare och geograf

Kreativa klassens framtid finns i megaregionerna kraften men drar in mer än 50 procent av alla löner.

Den ekonomiska krisen har understrukit vikten och behovet av fokus på kreativitet för att säkerställa framtida ekonomiskt välstånd. Den ekonomiska tillväxten drivs av kreativitet, så om vi vill öka den, måste vi utnyttja den Hur definierar du den kreativa kreativitet alla har. När ekoklassen?

– Den kreativa klassen består nomin har stöpts om i krisens av två segment: Kreatörer – kölvatten, kommer vi att se att klassiska kunskapsbaserade samhället tillmäter kreativitet yrken inom vård, näringsliv, ett allt större värde. Därför ekonomi, juridik och utbildmåste vi skapa system för att ning. Superkreatörer – vetenutveckla våra medarbetare. skapsmän, ingenjörer, datanör- Den stora utmaningen i vår dar, innovatörer och forskare, tid är att hitta sätt att utnyttja samt konstnärer, formgivare, varje människas kreativitet.

Hur har krisen påverkat den författare och musiker.

Striden om det kreativa samhället stod mellan förorten och staden. Det ansåg den”kreativa klassens fader” urbanforskaren och geografen Richard Florida.

Men då kom den ekonomiska krisen och omkullkastade de gamla strukturerna.

Hur viktig är den kreativa klassen för ekonomin?

– Den kreativa klassen är den drivande kraften bakom vår ekonomi. I USA utgör den endast en tredjedel av arbets-

› Den kreativa klassen består av

kreatörer och superkreatörer menar Richard Florida.

16 Ping

står för två tredjedelar av all ekonomisk produktion och nio av tio av alla innovationer, och har samtidigt endast 18 procent av världens befolkning.

Megaregionernas nyckelroll för tillväxten blir densamma som förorternas under efter-

kreativa klassen?

– Den senaste tidens ekonomiska nedgång har dramatiskt förändrat vår ekonomiska geografi. Platser med diversifierade ekonomier och hög koncentration av högutbildade och den kreativa klassen har anpassat sig mycket bättre än andra under den nuvarande ekonomiska stormen. Städer och regioner som är baserade på äldre industrier eller där tillväxten drivs av bostadsbyggande, kommer att få det allt tuffare.

Ur ett globalt perspektiv har vi sett bildandet av en ny ekonomisk enhet. Det är inte staden kontra förort längre, utan uppkomsten av en ny och större form av ekonomiskt landskap: megaregionen. Världens 40 största megaregioner

› För att blomstra i den kreativa

tidsåldern måste städer ha en strategi för talang, teknologi och tolerans, säger Richard Florida.

talangerna är avgörande i den kreativa tidsåldern.

Teknik: För att bli framgångsrik måste samhällen och organisationer ha vägar för att omvandla forskning, idéer och innovationer till säljbara och hållbara produkter.

Tolerans: Kreativa människor behöver en omgivning som är öppen för nya idéer och olika människor. Platser mottagliga för invandring, alternativa livsstilar och ny syn på social status och maktstrukturer kommer att vara vinnare i den kreativa tidsåldern.

Eyal Sharon Krafft

Richard Florida

›

Richard Florida, född 1957, är en av de mest framträdande rösterna i den internationella debatten kring samhällsomvandlingar och kring idén om det så kallade kunskapssamhället eller kreativa samhället. Florida är professor vid University of Toronto och är lika hyllad som ifrågasatt.

foto: jaime hogge

krigstiden, framhåller han. det betyda ökad koncentraDels lockar megaregionen tion till Stockholmsregionen, till sig de smartaste hjärnorna, och möjligen även Malmö- och dels är den ett ekonomiskt och Göteborgsregionerna.

Vad ska städer göra för att stiekologiskt hållbart samhälle. mulera den kreativa På grund av Den stora utma- klassen? megaregioningen i vår tid – För att blomstra i nerna kommer den kreativa tidsålden ekonoär att hitta sätt att dern måste städer miska ojämlik- utnyttja varje mänoch regioner ha en heten mellan niskas kreativitet. strategi för talang, olika länder att minska medan ojämlikheterna teknologi och tolerans.

Talang: Den drivande kraften kan öka inom ett land. Därför måste platser som eftersträvar bakom en effektiv ekonomisk strategi är begåvade männisen hög tillväxt sträva efter att kor. Samhällets förmåga att bli en del av megaregionen.

För DIK-medlemmarna skulle attrahera och behålla de bästa

Ping 17

Omvärld

20

procent av Sveriges skolelever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek som är öppet mer än 20 timmar i veckan.

UR får knappt 5 procent av licensmedlen men står för 14 procent av teveutbudet. En av UR:s viktigaste uppgifter är att stödja lärandet. I den digitala skolan får lärare genom UR och skolbibliotekarien, tillgång till en kunskapsbank som aldrig förr varit möjlig.

Skolan behöver bemannade bibliotek Hur kommer det sig att så få skolor har ett fungerande skolbibliotek? Svaret är brist på fantasi, menar DIK:s utredare Bo Westas, som har mångårig erfarenhet av skolbiblioteksfrågor.

navigera i framtidens arbetsliv och samhälle, måste skolan stärka alla elevers digitala och språkliga kompetens. Det gör skolan genom att ha ett skolbibliotek med kompetent bemanning.

Under elevernas pågående skolval driver DIK och Biblioteksföreningen en kampanj.

Budskapet är enkelt – vill vi ha en skola i världsklass kan vi inte ha skolbibliotek i gärdsgårdsserien.

Ett skolbibliotek kan i dag koppla alla skolbarn till världens vetande och kunskap Vad är det som hindrar oss från att realisera denna pedagogiska dröm? Brist på fantasi, skulle jag vilja hävda.

Det är hög tid att se framåt och att inse att de barn som i år börjar sin skolgång kommer att vara yrkesverksamma in på 2070-talet. Kommer världen att ställa mindre krav på digital och kommunikativ förmåga år 2070?

Ska alla sjuåringar få en någorlunda likvärdig och konkurrenskraftig chans att

elevernas förmåga att läsa, kommunicera och arbeta i en vidgad textvärld. Skolbibliotekarien förvandlar skolbiblioteket från ett rum med böcker till en lärandefunktion med digital och kommunikativ kompetens i fokus.

Digital och kommunikativ kompetens är två av de åtta nyckelkompetenser som EU har identifierat som nödvändiga i det livslånga lärandet.

Det är kompetenser som alla elever behöver i framtidens

18 Ping

skolbiblioteket stärker

Det är hög tid att se framåt och att inse att de barn som i år börjar sin skolgång kommer att vara yrkesverksamma in på 2070-talet.

arbets- och samhällsliv.

Utbildningsminister Jan Björklund säger sig bli ”oerhört provocerad” över att en kommun ger elever läsplattor i stället för böcker. Ministern låter som en sabotör. En sabotör var en fransk väveriarbetare som under industrialismens genombrott slängde sina träskor (sabot) in i de nya automatiska vävstolarna.

Varför ägnar sig Björklund åt sådan teknik- och framtidsfientlighet?

Sverige kan glädjas åt att vara världens mest it-mogna land, men vi kan knappast påstå att det är skolans förtjänst. Den svenska skolan är med IT-minister Anna-Karin Hatts ord endast ”fläckvis digital”. För att skolan ska bli en kreativ digital kunskapsmiljö behöver vi omvärdera skolbibliotekets pedagogiska funktion och betydelse för elevernas och hela skolans lärande. i teorin ska alla elever

ha tillgång till skolbibliotek (läs lagen). Hur ser det ut i praktiken? Skolinspektionen konstaterar i en kvalitets-

Omvärld Hälften av landets elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. En av sex elever saknar helt skolbibliotek.

Ur KB:s skolbiblioteksrapport 2012

› Skolbiblioteken bör utbilda

lärarna i den nya tekniken så att eleverna fullt ut ska kunna delta i framtidens samhälle.

foto: istockphoto

granskningrapport (2012) om läsande, att få skolbibliotek är bemannade med en bibliotekarie. Biblioteken lever inte upp till att vara stödjande för elevernas lärande. Samtidigt kan de vara av avgörande betydelse för ungdomars läsutveckling.

Litteraturutredningen föreslår i ett betänkande som nu är på remiss att ”samtliga elever bör ha tillgång till skolbibliotekarier”. Det är något som huvudmännen ska ”sträva

efter”. Är det bra eller dåligt?

Erfarenheten säger att utredningsförslag som innehåller ett ”bör” med bestämningen ”sträva efter” vanligtvis inte betyder någonting. Litteraturutredningens förslag är därför inget att jubla över. det händer mycket i skolbiblioteksfrågan just nu. Många aktörer är engagerade. I det läget borde utbildningsministern göra ett offensivt drag.

När skolbiblioteken skrevs in

i skollagen var det slutet på en lagstiftningsprocess, men det var också början på en kunskapspolitisk strategi: ”Vill vi ha en skola i världsklass kan vi inte ha skolbibliotek i gärdsgårdsserien”‹

Bo Westas

›

Bo Westas arbetar som utredare på DIK. Ping 19

20 Ping

Inspiratören: Med humorfyllda spalten Fråga bibliotekarien i DN har Jenny Lindh tagit plats i offentligheten.

Bibliotekariernas ansikte utåt har även en uppfattning om bibliotekets framtid. Ingetdera hade gått utan den egna medicinen mot dåligt självförtroende. text eyal sharon krafft

foto sören andersson

På barrikaderna för biblioteken

J

enny Lindh är omtumlad. När vi träffas på ett kafé nära arbetsplatsen på Kulturhuset visar det sig att denna spralliga glädjespridare just har förärats det prestigefulla Adam Brombergs pris.

En belöning för entusiastiskt arbete för bokens främjande, kvittrar hon.

Hennes första pris.

– Gud, det måste finnas tiotusen andra som är mer värda det här priset än jag. Som antagligen många andra bibliotekarier har jag rätt dåligt självförtroende.

Varför är det så?

– Bibliotekariernas självbild är att de är kulturvärldens kassabiträde, eftersom man jobbar ”på golvet” – har utetjänst. Egentligen är kontakten med läsaren en tillgång, men vi värderas inte högt lönemässigt. Att yrket är kvinnodominerat ger det också ett stråk av dåligt självförtroende.

Det egna dåliga självförtroendet sträcker sig långt tillbaka. Föräldrarna grälade ständigt och skilde sig när hon var åtta.

– Det traumat har präglat mig. Jag har aldrig känt mig riktigt trygg.

Det fanns dock ”en trygghetskoja”.

För att slippa gräl flydde pappan till hennes illorange rum, låg tätt intill henne och läste. En fredad stund.

– Det ledde till mitt första möte med böcker. Pappa härmade alla röster i Kalle Anka. Så jag är uppväxt på skräplitteratur! Sedan dess är läsning för mig förknippad med trygghet och omsorg.

vägen därifrån till bibliotekarieut-

bildningen vid Uppsala universitet var dock långt ifrån självklar. Undantaget Kalle Anka var föräldrarna inte särskilt läsande och pappa brukade reta den bokslukande tonåriga Jenny med förmaningen ”passa dig så att du inte blir bibliotekarie!”

– Yrket hade en negativ stämpel. Något för gamla tanter, tyckte pappa. Och jag hade en fördom om att det var en slutstation för förvirrade akademiker.

I stället läste hon litteraturvetenskap och kunde svälja Kafkas Slott på en dag och sedan yr och lycklig vackla ut från Carolina Rediviva biblioteket i Uppsala.

För att dryga ut kassan städade hon och jobbade som bibliotekarieassistent i Bälinge.

Bilden: – Bibliotekariernas självbild är att de är kulturvärldens kassabiträde, eftersom man jobbar ”på golvet”, säger Jenny Lindh.

Ping 21

Jenny Lindh

Ålder: 33 år.

Bor: Lägenhet i Enskede.

Familj: Katten Lillan.

Bakgrund: Bibliotekarie på Kulturhusets bibliotek Plattan sedan 2010.

Tidigare bibliotekarie vid Stockholms och Lidingös stadsbibliotek.

Aktuell: Adam Brombergs pris 2012, jury för Augustpriset.

Och med spalten Fråga bibliotekarien i DN kultur.

Tre saker för att boosta bibliotekariens självförtroende:

1

Kräv att få läsa på arbetstid. Du behöver själv inspireras för att kunna inspirera andra.

2

Var personlig. Du är ingen stum utlåningsrobot, du är en kompetent litteraturkännare. Åsikter inspirerar.

3

Fuska mer.

Du behöver inte kunna tio böcker utantill för att hålla ett bokprat!

22 Ping

Det sade klick. inte vara tjejen som alltid tackar nej.

– Att jobba anspråkslöst med att Björn fattade mig och tyckte att jag var förmedla litteratur kändes himla trevrolig. Det ingav trygghet. ligt. Det var en kontrast till den hårda Dåligt självförtroende går inte att atmosfären i den akademiska världen bota, resonerar hon. Men att lindra. med folk som skulle doktorera och visa Hennes medicin är att hoppa i det kalla framfötterna. vattnet även om man riskerar Att jobba Det avgjorde saken. Nu en och annan kallsup. anspråkslöst har hon arbetat som biblio– Det gäller att göra saker tekarie i tio år. med att förmedla ändå. Så enkelt är det. Det – Tjusningen är att litteratur kändes värsta som kan hända är att befinna sig mitt på bron man dör. himla trevligt. mellan litteraturen och Emellertid har hon inte människan och hålla bägge i handen dött. Däremot har det blivit en och som en vandrande bokcirkel. annan kallsup.

– Min stackars neurotiska själ får jenny var bland de första att anideligen mycket kritik. Det upprör folk vända facebook för att dela med sig av om jag skriver fel. För en konflikträdd sitt leverne och yrkesliv. Redan 2007. människa som jag är det en ständig För ett drygt år sedan fick hon ett samkamp. Men glädjen att möta läsaren tal: ”Hej Jenny, jag tyckte att du kunde väger upp allt. skriva för oss.” Det var DN:s kulturchef Även inför denna intervju upplever Björn Wiman. hon vånda. Ska 33-åriga tjejen våga ut– Första impulsen var att säga nej. Det tala sig som auktoritet om bibliotekens verkade alltför läskigt för mitt sköra framtid? psyke. Sedan tänkte jag men fan, du ska Uppenbarligen. Hon stärker sig med

Inspiratören

›

sin egen medicin och hoppar i det kalla vattnet.

– Vi konfronteras med helt nya förutsättningar: Läsförståelsen och läsningen sjunker. Boken är på långa vägar inte längre självklar i samhället. Vi kan inte längre utgå ifrån att folk vill ha gratislitteratur. att skuldbelägga folk är dock det sis-

ta som ska göras, framhåller hon. Hellre omfamna Englands heta bibliotekstrend och inrätta en biktbas för folk att lätta på det dåliga samvetet kring läsning.

Men det krävs betydligt mer än biblioterapi. För att bemöta vikande läsning behövs bibliotek på oväntade platser. På arbetsplatser, hotell, museer. Eller varför inte kombinera två goda ting och bilda en publiotek – en hybrid mellan bibliotek och pub?

– En del bibliotek har urtrevlig personal men lokaler liknande vårdcentralens väntrum. Man måste ta fasta på atmosfären kring läsningen och para ihop trivsel med avslappning.

Detta säger åtskilligt om bibliotekariens framtida roll.

– Man måste vara en välkomnande person som står på bron och lotsar folk rätt i djungeln av information och litteratur.

En person som kan erbjuda sig att lämna bibliotekslokalen och leda bokcirkel på arbetsplatsen. Vi hade litteraturquiz och litteraturklubb på krogen och kallade det skämtsamt uppsökande verksamhet.

Bland orosmolnen nämner hon schismen mellan biblioteken och förlagen om e-böckerna.

– Förlagen bryr sig inte om kontexten runt läsningen. Det kan biblioteken erbjuda – föreläsningar, information och samtal. Där har bibliotek den demokratiska uppgiften att möjliggöra att alla medborgare får gratis tillgång till information och litteratur. Eftersom läsningen sjunker har bibliotekets uppgift aldrig varit mer angelägen än i dag. Språk och berättelser är människans viktigaste verktyg för att hantera sitt liv. Dem får man inte undanhålla för någon, säger Jenny Lindh. ‹

Man måste ta fasta på atmosfären kring läsningen och para ihop trivsel med avslappning.

Ping 23

24 Ping

Gränslös kommunikation I 50 år har människan sökt kontakt med utomjordiska civilisationer. Trots att svaren lyst med sin frånvaro fortsätter vi att basunera ut vår existens i kosmos.

Men är det verkligen en god idé? text johan joelsson foto jonatan jacobson

Ping 25

V

id ett bord på institutionen för kulturvetenskaper i Lund sitter en man i ljusbrun manchesterkavaj och tecknar. På A5-arket växer en kommunikationsmodell fram i blått bläck. Den inbegriper Tellus, en jordliknande planet i ett annat solsystem, ett referensobjekt och laserstrålar.

Teckningen ger vid en första anblick ett rätt anspråkslöst intryck. Men ingenting kunde vara mer fel. Om allt går den ritande idéhistorikern David Dunérs väg kommer hans teori att ligga till grund för Tellus kommunikationsarbete när – och i allra högsta grad om – vi någon gång får korn på en utomjordisk civilisation. Dunér är en av få forskare i Sverige som fördjupat sig i interstellär kommunikation. Det är en tvärvetenskaplig disciplin som bland annat behandlar frågor om hur vi ska förstå och konstruera meddelanden vid en eventuell kontakt med utomjordingar.

– Problemets kärna är hur vi ska lyckas kommunicera med en civilisation som vi inte delar någonting med. Kommunikationens grund är ju att vi har något gemensamt, exempelvis kultur, säger David Dunér. frågan har länge gäckat Tellus tänkare.

Redan på 1800-talet föreslog en matematiker att man skulle ”teckna” Pythagoras sats i Sibirien genom att hugga ner stora skogsarealer. En annan radikal idé var att gräva cirkelformade diken som när de fylldes med brandfarlig vätska och antändes borde göra både marsianer och måninvånare uppmärksamma på vår existens.

De första seriösa försöken inom interstellär kommunikation skedde 1960 då den amerikanske astronomen Frank Drake startade Ozmaprojektet som gick ut på att i stor skala pejla

26 Ping

» Problemets kärna är hur vi ska lyckas kommunicera med en civilisation som vi inte delar någonting med. Kommunikationens grund är ju att vi har något gemensamt, exempelvis kultur« radiovågor från rymden. I samma veva myntades termen SETI (Search for extraterrestrial intelligence). Man brukar dela in begreppet i två kategorier. Passiv SETI innebär att man, likt Drake, bara ”lyssnar”, till exempel genom att pejla radiovågor i hopp om att hitta betydelsebärarande signaler. Aktiv SETI – som kan beskrivas som envägskommunikationens Rolls Royce – går ut på att man sänder egna meddelanden rakt ut i mörkret. Det första initiativet inom aktiv SETI togs redan 1962 då Sovjetunionen, i samband med ett test av en ny radaranläggning, skickade ut morsekod med orden ”MIR”, ”SSSR” och ”Lenin” i riktning mot Venus. Andra exempel på aktiv SETI är sonderna Pioneer 10 och 11 som skickades upp av Nasa 1972 och 1973.

På deras höljen: etsade bilder av vårt solsystem, väteatomen och ett vinkande, naket, heterosexuellt par. 1974 skickades det så kallade Arecibomeddelandet ut i rymden från en bas i Puerto Rico. Det innehöll 1 679 bitar (ettor och nollor) som illustrerar vårt solsystem, molekylstrukturer och siffrorna 1-10. Tre år senare skickade Nasa ut sonderna Voyager 1 och 2. Ombord fanns grammofonskivor av guldöverdragen koppar med hälsningsfraser på 55 språk, klassisk musik samt karakteristiska Tellusljud i form av åskknallar, traktormuller och hyenevrål. Trots den höga ambitionsnivån har återkopplingen varit påver. Det enda intressanta som har registrerats är en drygt 70 sekunder lång radiosignal från stjärnbilden Skytten som plockades upp av en SETI-parabol 1977. Signalen verkade dock inte innehålla något meddelande och kunde därför inte heller kopplas till någon eventuell civilisation.

Trots den kompakta tystnaden valde den Lidingöbördige Swedenborgexperten David Dunér att kasta sig ut i den intergalaktiska kom-

› Idéhistorikern David Dunérs

forskning väcker frågor kring kommunikationens kärna. Här besöker han institutionen för astronomi i Lund.

Ping 27

› Är vi ensamma i univer-

sum? Den som lever får se.

Eller inte.

28 Ping

› David Dunér i sitt arbetsrum i Lund.

» Det finns så klart inte några verifierbara bevis, det enda vi kan titta på är mänskligt beteende som fortfarande inkluderar mördande intolerans.« munikationsdjungeln 2009 när han fick nys om att European Space Agency, ESA, efterlyste nya perspektiv på rymdprogrammet. David Dunér, som tidigare studerat astronomi, läste in sig på ämnet och häpnade över enögdheten som historiskt präglat den interstellära kommunikationsforskningen.

– Ingen hade tittat på all den forskning som gjorts inom språk, kognition och humaniora.

Historiskt har man mest skickat ut naturvetenskapliga formler och mattetal som knappt ens människor kunnat dechiffrera, säger David Dunér. stärkt av den internationella uppmärk-

samheten som hans debattinlägg väckte började David Dunér att skissa på en egen kommunikationsmodell. Året därpå blev han inbjuden till ett seminarium i Houston anordnat av Nasa och det Kalifornienbaserade SETI-institutet som sedan 80-talet varit drivande i sökandet efter utomjordiskt liv. Där fick den svenske idéhistorikern presentera sina teorier för några av SETI-forskningens galjonsfigurer.

– Istället för att skapa interstellära meddelanden som är universella och oberoende av tid och rum – en metod som varit gängse historiskt – bygger min teori på att man gör precis tvärtom, säger David Dunér.

Genom att göra meddelandet konkret och rikta det mot en planet i en beboelig zon hoppas David Dunér och SETI-institutet, som tagit honom under sina vingar, på jackpot. Lite förenklat handlar Dunérs teori om att hitta en lämplig jordliknande planet med ett så kallat referensobjekt, exempelvis en måne, i sitt närområde.

Genom att rikta en laserstråle mot referensobjektet så ser den eventuella civilisationen att någon pekar. Som svar kan civilisationen också

peka på objektet för att ge sig till känna. Därefter kan vi, enligt Dunér, börja kommunicera.

– Det handlar om att skapa interaktion genom så kallad joint attention. Det är precis så barn lär sig språk: att mamman eller pappan säger ’titta’ varpå barnet och föräldern riktar uppmärksamheten mot samma föremål, säger David Dunér. men att aktivt söka kontakt med utomjordiska civilisationer är en infekterad fråga som delat SETI-forskarna i två läger. I konfliktens epicenter står en frifräsande astronom vid namn Alexander Zaitsev. Han har i sin roll som forskare vid ryska Institute of Radioengineering and Electronics haft tillgång till ett kraftfullt radioteleskop i Ukraina. Detta har han använt för att skicka ut information i rymden – allt ifrån faktaspäckade meddelanden till bilder av flaggor och slagdängor av ungerska rockband.

Den typen av sändningar har skapat irritation.

Den amerikanske diplomaten och författaren Michael Michaud – som var med och skrev det första SETI-protokollet om hur mänskligheten bör agera vid en intergalaktisk kontakt – lämnade för några år sedan en SETI-arbetsgrupp i protest mot oviljan att diskutera riskerna med aktiv SETI. – Många betraktar aktiv SETI som en exotisk fråga. Men tänk om det finns utomjordiska civilisationer som kan spåra våra signaler?

Mötet med en överlägsen teknologi kan snabbt utvecklas från förundran till katastrof, säger Michael Michaud.

En vanlig inställning bland förespråkarna av aktiv SETI är att om utomjordiska civilisationer är så högtstående att de har utvecklat teknik för att ta emot och avkoda våra meddelanden så borde de vara altruistiska. Något Michaud ifrågasätter: Ping 29

› Där vägen tar slut ligger SSC:s anläggning Esrange Space Center.

– Det finns så klart inte några verifierbara bevis, det enda vi kan titta på är mänskligt beteende som fortfarande inkluderar mördande intolerans, säger han.

En annan kritiker till hur frågan kring aktiv SETI hanteras är forskaren och science fiction-författaren David Brin. Han menar att den första kontakten – oavsett om den skett mellan människor eller djur – historiskt har varit ”dödlig för den part som varit minst förberedd.” Brin efterlyser internationella diskussioner om etik och riskanalys. aktiv seti är ett laddat ämne och på senare

år har inga större projekt genomförts. Men inom kort kommer en satsning, om än i lekfull och PR-betonad anda, att äga rum. På nära håll.

Ett par kilometer norr om Jukkasjärvi stapplar ett par renar omkring i diket bredvid den snö› David Brin klädda körbanan. På håll ser vi parabolantennerna på SSC:s anläggning Esrange Space Center. Det är härifrån som den svenske astronauten Christer Fuglesang ska skicka ut meddelanden från svenska skolbarn i universum.

Projektet heter Prata med rymden och drivs av den svenska ateiströrelsens flaggskepp Fri tanke förlag som även ger ut Christer Fuglesangs barnböcker.

Projektets mål är att ”skapa dialog och reflek30 Ping

› SSC:s parabolantenn

används till vardags för satellitkommunikation.

Snart ska den nyttjas i projektet Prata med rymden.

Ping 31

› Johan Lundquist förklarar hur kommunikation medelst radiovågor fungerar.

» Att frågorna skulle generera svar är väldigt osannolikt.

Men å andra sidan vet man inte vilka oanade höjder informationssökandet har nått i andra civilisationer.« tion kring viktig vetenskap.” Mannen som ska omvandla de hundratals frågorna – till exempel ”Gillar ni pannkakor?”, ”Finns det hästar i rymden?” och ”Har jorden någon gång haft kläder på sig?” – till radiovågor heter Johan Lundquist och arbetar som systemingenjör på SSC. Den här vinterförmiddagen står han och huttrar vid foten av den parabolantenn som kommer att användas i sändningen.

– Att frågorna skulle generera svar är väldigt osannolikt. Men å andra sidan vet man inte vilka oanade höjder informationssökandet har nått i andra civilisationer, säger Johan Lundquist.

– Vi kan inte sitta där på våra isolerade kammare. Någon måste börja prata! I princip tycker jag bara det är bra med så många röster som möjligt, säger han.

Men om vi skulle få in en signal från en utomjordisk civilisation menar David Dunér att vi bör tänka efter innan vi svarar. Om man exempelvis skulle skönja tecken på miljöförstöring på de kontaktsökande främlingarnas planet är Dunér tveksam till att vi ska gå vidare: – Det kan tyda på att de inte har lyckats skapa ett hållbart samhälle och nått upp till en högre altruistisk nivå.

David Dunér är färdig med sin teckning. Utprojektets upphovsman Christer Fuglesang anför fönstret kastar gatlyktorna ett blekt sken befinner sig ”på landet” när jag når honom via över några gråbruna snöhögar i institutionens fast telefoni. Den folkkäre rymdfararen talar trädgård. David Dunér tror att vi kommer att sig varm om projektets pedagogiska dimensio- få se fler satsningar på aktiv SETI de närmaste ner och ser inget problematiskt i att enskilda åren. Men han hoppas att dessa kommer att bli personer skickar ut radiovågor i universum för mer jordnära. Istället för att – som i Voyageratt få kontakt. projektet – skryta med vår civilisations högt– Det är så liten chans att det blir någonting, stående musik, magnifika byggnadsverk, glada säger Christer Fuglesang. barn och bedårande solnedgångar menar han David Brin, som också ser de pedagogiska att vi måste våga berätta om de sociala, ekonooch välmenande inslagen i projekt som Prata miska och miljörelaterade problem vi brottas med rymden, delar inte Christer Fuglesangs med. Allt för att ge en så rättvis bild som möjavslappnade inställning: ligt av hur det är att leva på Tellus år 2013.

– I det här fallet är oddsen att något går snett, – Vad vi borde göra är att streama hela insom i förlängningen kan skada oss, väldigt små. ternet rakt ut i rymden. Genom att avslöja alla Men riskerna existerar och de har inte varit våra brister och mest underliggande perversioföremål för expertgranskning eller allmän dis- ner så visar vi vilka vi är, säger han. kussion. Och det tycker jag är fel, säger David kommer vi någonsin att få kontakt med en utBrin. omjordisk civilisation och börja kommunicera?

Tillbaka till arbetsrummet på institutionen – Vi måste ta oss i kragen för att klara av de i Lund. David Dunér – som har svårt att se att kriser som vår civilisation står inför. Gör vi det vi skulle bli ”uppätna av utomjordingar vid en eventuell kontakt” – menar att privatpersoner och lyckas överleva i några tusen år till så är det faktiskt möjligt att vi en dag får ett meddelande, på jorden ska ha rätt att fritt skicka egna medsäger David Dunér. delanden.

32 Ping

Vid klart väder kan Lundquist är över› Johan›man skymta Sealand tygad om att det finns utfrån fastlandet. omjordiska livsformer. Men han tror inte att projektet Prata med rymden kommer att föra oss samman.

Ping 33

Guiden

Skräddarsy din bevakning!

Oavsett vad du arbetar med är det viktigt att ha koll på vad som händer i din omvärld. Ping tipsar om hur du kan skräddarsy din egen nyhetsbevakning. text ingela wettergrund

34 Ping

1 2 3 4 5 6 7

Guiden

Google Alerts

Gör som en vanlig googlesökning och spara den som en bevakning. Utnyttja + och - för att skräddarsy din sökning. Söksträngen”skolbibliotekarie -lön” ger till exempel träffar på nyheter om skolbibilotekarier men inte om det handlar

RSS-flöden

RSS-flöden är praktiska när du vill hålla koll på många olika webbsidor utan att behöva surfa in på var och en av dem. Samla alla dina flöden på ett och samma ställe, till exempel i en rss-läsare i din smarta telefon. Eller som en egen mapp i

om lönefrågor. Välj om du vill ha bevakningen levererad till din e-post (kontinuerligt eller en gång per dag) eller som ett nyhetsflöde (rss).

Lägg in så många bevakningar du önskar. www.google.com/alerts

‹

ditt e-postprogram. När du ser rss-symbolen på en webbsida så betyder det att du kan prenumerera. Klicka på symbolen och kopiera den webbadress du kommer till. Klistra in den som ett nytt flöde i din rss-läsare.

‹

Kommersiella bevakningstjänster Kommersiella bevakningstjänster – kostar pengar men gör också en del av jobbet åt dig!

Det finns ett antal att välja på och som regel är det så att du får vad du betalar för. Ju mer service du vill ha, desto mer kostar det. De här

Nyhetsbrev

Anmäl dig till allt av intresse och lär dig filtrera mejlen i inkorgen. Sedan läser du så mycket du tycker att du behöver när du behöver - eller när du får en stund över. Du kan till exempel prenumerera på nyheter och pressmeddelan-

företagen hjälper dig att sätta upp avancerade sökprofiler och även att analysera resultatet.

Bra om du vill veta hur ofta olika sökord, till exempel ditt företagsnamn, förekommer i media.

‹

den från Regeringen, från olika företag, från myndigheter och institutioner. Glöm inte bort de ideella föreningarna. De nyhetsbreven kommer kanske inte så ofta, men kan vara en god källa till egna nyheter.

‹

Expertsvar.nu/forskning.se Är du journalist kan du registrera dig på webbsidan expertsvar.nu och få en direktlänk rakt in i hela Sveriges forskarelit. Du kan prenumerera på nyheter och pressmeddelanden inom utvalda ämnesområden från alla landets

Sociala medier

Följ, gilla och interagera med dem du vill hålla koll på. Utnyttja flera kanaler parallellt, till exempel Facebook, Twitter, G+ och LinkedIn, om du vill ha full koll. Var aktiv själv och dela nyhetsartiklar och tips som du hittar hos dem

Egna nätverk

Ett brett nätverk är aldrig fel. Spar visitkort du utväxlat på mässor och konferenser. Gärna med en kort notering om vad ni pratade om.

Se till att nätverka med personer och grupper som kompletterar dig och din egen kompetens.

högskolor och universitet. Dessutom har du möjlighet att ställa frågor och få svar från den eller de forskare som är expert på just det du undrar över. Forskning.se är ett alternativ för den som är intresserad i allmänhet.

‹

du bevakar. Det uppskattas och gör dig till en intressant samtalspartner. Starta egna konton för ditt företag eller för din arbetsgivare, på så vis blir det lättare att skilja på jobb och privatliv.

‹

Ju fler åldrar och modersmål som finns med i ditt nätverk, desto mer användbart när det väl gäller. Öva dig mentalt och sätt upp egna mål (ex prata med minst en ny person som ser lika ensam ut som du) när du är bjuden på mingel.

‹

TIPS!: De kan följa nyhetsflödet på dik.se via rss och följa oss i sociala medier.

Ping 35

dik söker

Kommunikationschef

Mer information finns på www.dik.se/nykommunikationschef

stipendium

Tjugotusen till ditt drömprojekt Är du bibliotekarie och vill ha tid till något annat ett tag. Sök stipendium ur DIK:s stipendiefond till Greta Linders minne.

Läs mer på ww.dik.se/greta-linder-stipendiet

36 Ping

Årets bibliotek Vilket bibliotek tycker du förtjänar att få Bibliotekssveriges främsta utmärkelse 2013? Tipsa juryn senast den 22 februari.

Läs mer på www.dik.se/arets-bibliotek

Krönika

» Årets nya ord är helt enkelt mediebaksmälla«

jag tycker, alltså är jag. Detta är samtidens

f o t o : ö r e s u n d m e d i a p l at f o r m

L

iksom många andra i kommunikationsvärlden är jag aktiv i sociala medier. Jag bloggar, twittrar och försöker skriva lagom intelligenta budskap på Facebook. Liksom många andra är jag fascinerad av hur de sociala medierna utmanar etablerade gränser mellan privat och offentligt, organisationer och kunder, samhälle och medborgare. Så långt är allt utmärkt. Men allt är inte guld och gröna skogar. Det faktum att Google, Facebook och dess likar utnyttjar och exploaterar all publicerad information, är väl ingen nyhet. Undersökningar visar att de sociala medierna i huvudsak används för privata ändamål. Men vilken betydelse de sociala medierna har för det offentliga samtalet behöver onekligen mer uppmärksamhet. Paradigmskifte, kommunikationsrevolution, förverkligad direktdemokrati. Så brukar mediegurus omnämna det som sker just nu. En ny skön värld, helt enkelt.

Med risk för att låta tråkig så tror jag inte riktigt på det där. Jag inbillar mig att jag inte är ensam.

2013 utropas härmed till medienykterhetens år, då vi alla börjar tänka lite längre än det tar för det senaste inlägget på Facebook att bli till.

› Jesper Falkheimer skådar baksmällan av medieruset.

motto. Den som tycker snabbast vinner. Någon tid eller möjlighet att sätta sig in i grundfråi diktaturer. Men alla mynt har två sidor. Det gorna finns knappast. På något märkligt sätt finns lika många exempel på hur extremisreproduceras faktiskt etablerade strukturer ter använder internet för att också i de sociala medierna. Min Högre hastighet organisera sig och få genomslag känsla, inte vetenskapligt belagd, och ständig uppför hatbudskap. I eftertankens är att samhällskommentarer koppling ger mediekranka blekhet tror jag att vi alltmer baseras på sådant som är på väg in i den fas av mediredan exponerats i traditionella berusning men leder enykterhet som brukar följa på medier. Det blir rundgång som knappast till ökad medieberusning. Mer inforspeglar nyhetsflödet och de frågor mation behöver inte innebära som eliten redan satt på dagord- klokskap. bättre information. Högre hastighet och ständig ningen. De sociala medierna tenderar att fyllas uppkoppling ger medieberusning men leder alltmer av kommentarer på kommentarer som knappast till ökad klokskap. Mediebaksmälla, kommenterar något som allt färre tagit del av. helt enkelt, det är årets nya ord.

Men har inte opinionsbildningen blivit friare och mer öppen för alla att delta i? Jo, det är sant och det finns goda exempel på vilken betydelse Jesper Falkheimer sociala medier kan ha för demokratirörelser › Professor i strategisk kommunikation Ping 37

Privata initiativ öppnar nya möjligheter De privata konstinitia­ tiven har blivit allt fler.

Ping har fått till en fri­ språkig diskussion mellan statliga Moderna museets chef Daniel Birnbaum och Bo Nils­ son, chef för uppsticka­ ren Artipelag konsthall. text eyal sharon krafft foto sören andersson

› Ett samtal om konsten att ställa ut

konst. Från vänster Daniel Birnbaum, Bo Nilsson och reportern Eyal Sharon Krafft.

38 Ping

Ping 39

› Det statliga Moderna museet har, till skillnad frün privata aktÜrer, ett regeringsuppdrag.

40 Ping

» Just nu har vi en stabil situa tion. Sedan är det klart att vi vill göra utställningar som är dyra. Det kan vi inte göra om vi inte tror att utställningarna kan finansiera sig själva. «

V

ad kan ni lära er av de privata initiativen?

Daniel Birnbaum: Akustik kan vi

› Daniel Birnbaum Bo: Inte just nu. Artipelag är baserad på fyra ben. Vi har konstverksamhet, eventverksamhet, två restauranger och en butik. Tänket är att tre av benen ska se till att konsten ska kunna agera fritt.

lära oss, den här restaurangen har en katastrofal akustik, så Hur mycket tänker ni att det ni visar måste dra det finns massor med saker att publik? lära sig. Ibland är de privata initiativen bättre på att sätta fingret på saker med större exakthet Daniel: Just nu har vi en stabil situation. Sedan eftersom de inte har till uppdrag att vara till för är det klart att vi vill göra utställningar som är dyra. Det kan vi inte göra om vi inte tror att alla på samma sätt som Moderna. De privata utställningarna kan finansiera sig själva. Så jag kan satsa på bara kinesisk konst om de vill och ska inte säga att vi inte tänker strunta i att samla och ta på sådant. Därför kan vi inte hand om konst.

Moderna museet vs Bo Nilsson: Även om vi inte bara visa Klara Lidén och Eva Artipelags konsthall har ansvar gentemot publiLöfdahl som är två relativt unga › Moderna museet ken eftersom vi inte är skatteoch samtida konstnärer som Delat ledarskap mellan finansierade, betyder det inte ingen har hört talats om utanför Daniel Birnbaum och att vi skiter i publiken eller de smala konstkretsarna. Utan Ann-Sofi Noring. tar lätt på vår uppgift. Vi har det är viktigt att visa stora namn Besökssiffror: 2012: 492 999, inget annat förhållningssätt som Turner, Monet och Twom2011: 545 000, 2010: 490 000 till konst bara för att vi är bly.

64 700 konstverk och Hur har ni påverkats av de privata. Vi är lika ambitiösa 370 000 fotografiska konstprivata initiativen? gentemot våra besökare som verk Invigdes: 9 maj 1958, Daniel: De har inte gjort ModerModerna museet. Vi har Skeppsholmen, Stockholm. na museet mindre framgångsrikt pedagogiska program med › Artipelags konsthall eller mindre synligt. Jag vet inte ”folkbildning” och vi har Konsthallschef Bo Nilsson. om det berott på tur, medvind utställningsvärdar.

Besökssiffror: 100 000 första halvåret 2012 varav 50 000 Du har ingen statlig finanav någonting som jag inte riktigt löste biljett. Invigdes: 3 juni siering. Hur påverkar det din vet eller på att vi gjort rätt saker.

2012, Värmdö. verksamhet?

Förra året var det bästa i museets Bo: På kort sikt inte alls, därhistoria någonsin kommersiellt. för att jag får de pengar som Så det verkar som om de privata jag vill ha. Jag äskar pengar och Björn (Björn initiativen höjer ribban på något vis, höjer intresJacobsson, Artipelags grundare, reds. anm.) set och intensiteten.

På vilket sätt påverkas era utställningar säger här har du dem. (Daniel storskrattar). av de privata initiativen?

Men samtidigt vill jag säga att vi är inne i en uppbyggnadsfas. Vi vet inte hur det kommer att Daniel: Numera måste vi navigera för att inte krocka. Om vi tänkt göra Olafur Eliasson och se ut i framtiden.

Påverkas era utställningar av att ni är privatfinan- Spencer Finch, kanske vi inte gör det just nu när sierade?

Artipelag har en utställning som handlar om ljus.

Ping 41

› Bo Nilsson › Luckorna vid entrén signa-

» Vi ligger inte så nära varandra att vi gnager på varandra. I mångt och mycket är vi beroende av Moderna museet. Vi har ingen egen samling. «

Hade inte din tillvaro varit enklare med statliga subventioner?

Bo: Det är bra med en infrastruktur av statliga

pengar. De privata initiativen som har funnits har blivit mer och mer statliga eller kommunala. Ta Liljevalchs, ta Thielska galleriet.

Båda var privata från början och hamnade så småningom i staten eller stadens ägo.

Vad säger det oss?

Bo: Det säger att det är ganska lätt att sätta

i gång med ett initiativ medan den långsiktiga driften är betydligt svårare. Det finns en initiativtagare som är beredd att satsa pengar under sin livstid men nästa och nästnästa generation kan ha betydligt svårare att hosta upp pengarna.

I Danmark har man ett skattesystem som innebär att om man satsar i en fond eller en stiftelse för kulturella ändamål så är pengarna skattebefriade. Det har inneburit att de fonderade pengarna har kunnat förmeras många gånger om och har gjort det möjligt för Mærsk Mc-Kinney Møller att donera tre miljarder till

42 Ping

lerar att Artipelag vill väcka barns intresse för konst.

ett nytt operahus i Köpenhamn. Om vi hade ett liknande system i Sverige hade det nog varit troligt att personer som Ingvar Kamprad hade kunnat säga Varsågod här har ni två och en halv miljard till ett nytt operahus.

Men jag trånar inte efter att vara statligt finansierad. Man är friare om man är privat.

Tycker du att ni konkurrerar på lika villkor?

Bo: Jag skulle inte vilja säga att vi konkurrerar

med varandra. Vi ligger inte så nära varandra att vi gnager på varandra. I mångt och mycket är vi beroende av Moderna museet. Vi har ingen egen samling. Det har Moderna museet som är väldigt generöst med att låna ut från samlingen.

Daniel: De privata öppnade helt nya möjligheter för finansiering av konst. Det kan jag bara bejaka och glädjas åt. Vi kan möjligtvis konkurrera om vi till exempel vill ta in Wolfgang Tillmans och upptäcker att Bonniers konsthall har gjort en utställning med massor av foton av Wolfgang Tillmans. Då skulle det uppstå en viss irritation – om de inte hade

› Artipelag är beroende av publikintäkter, då de inte har något statliga bidrag.

berättat om det. Däremot skulle jag bli upprörd om en annan statligt finansierad institution fick, av för mig obegriplig anledning, massor med mer medel som togs från oss. Konkurrens är fel ord, men det skulle vara mer störande.

budgetar. Jag kan bara hoppas att den svenska staten förstår att kultur är en viktig del av det attraktiva i den här staden och i hela landet.

Oroar du dig för det?

Daniel: Inte just nu. Men i det långa loppet

tänker jag hur det blir med vår verksamhet när man ser att privatfinansierade saker – åtminstone på ytan – väldigt mycket liknar våra. Om att en institution som har mer medel än alla det fortsätter att bli många privatfinansierade de andra, gör ett program som ingen bryr sig saker som går bra och som vi alla gillar, då om. Man får se det som en ”reality check”, ett skulle man kunna tänka sig att kulturpolitiken tecken på att någonting inte är korrekt här. Då i framtiden: tänker Äsch, det här löser sig av är det rättvisande också. För det visar att vi har sig självt. Och då måste vi skära ner, för dagis missbedömt något fullständigt. och sjukhus och skolor är till syvende och sist Vilka hot och utmaningar står ni inför? viktigare. Det skulle jag till och med någonDaniel: Jag kan se två faror. Över hela Europa stans förstå. Men det vore tråkigt om det ledde märker vi att det är svårt att finansiera konst dithän att man kompromissade med ambimed skattepengar. Vi läser häpnadsväckande tionsnivån på de avgörande institutionerna saker om England, där man ska dra ner hela det som Nationalmuseum och Moderna museet kommunala stödet till konsten i Newcastle. I som är symboler för hela landet.

Kan den ekonomiska kräftgången påskynda Holland är de stora museerna som Stedelijk i ett sådant skräckscenario?

Amsterdam, som är väldigt likt oss, i en frukDaniel: Uppenbarligen ja. Men jag är ganska tansvärt svår situation och måste skära ner i Men skulle det inte störa dig om du tappade publik till de privata initiativen?

Daniel: Då skulle jag tänka hur det kommer sig

Ping 43

›

Toatempel. Det är viktigt för Artipelag med vackra och många toaletter. Totalt finns 47 stycken.

säker på att den nuvarande regeringen inte skulle vilja kompromissa med det här.

Den andra faran är om man hamnar i en situation då man inte tycker att målet med konstmuseum är att göra en verksamhet av hög klass, utan blir beroende av sponsorer och mycket höga besökssiffror bara för deras egen skull. Om vi blir så beroende så kanske vi inte vågar ta risker i konstens namn. Och det vore väldigt hämmande för en institution.

Moderna museets egentliga ”claim to fame” är inte bara att vi har en stor samling, utan att vi 44 Ping

är en konstinstitution som introducerade vissa konstnärer väldigt tidigt. Andy Warhol fick 1968 inte så stor publik. Nu kan jag med stolthet tala om för en amerikansk kollega att vi var det första museet i världen som gjorde Andy Warhol. Det var viktigt redan då och har blivit viktigare och viktigare. En visionär institution av konst handlar inte om en marketingstrategi eller publiktryck. En visionär institution av konst handlar om att välja rätt konstnär i rätt ögonblick.

Bo: Jag har samma farhågor som Daniel. Den

ekonomiska recessionen betyder också att det blir svårare och svårare att skaffa sponsorer, eftersom företagen inte mår så bra. Men en sak som på sätt och vis påverkar oss mer är det kommersiella konstlivet. I dag styrs konstlivet till mycket stor del av gallerierna. Globala gallerier som finns överallt och har fler anställda än Moderna museet har ofantlig makt i dag och kan sätta press på konstinstitutionerna.

Låt säga att Daniel vill göra något med en ung konstnär, som hade varit självklart och enkelt att göra, men på grund av hajpen kan ett galleri ta såna priser att det skulle vara omöjligt att förvärva ett verk. Då blir det privata personer som köper och spekulerar i det. Därmed blir vissa delar av konstlivet inte möjliga att integrera i det kommunala och statliga.

Hur ser framtiden ut för Moderna museet och de stora statliga institutionerna?

Bo: Det är alltid svårt att sia om framtiden,

men jag är övertygad om att Modena museet går en strålande framtid till mötes.

Hur ser framtiden ut för de privata aktörerna?

Daniel: Jag tror att det kommer att fortsätta

finnas spännande och vitala privat finansierade alternativ, de är här för att stanna. De är alltid beroende av entusiastiska individer som vill något. Så var det på Ernst Thiels tid, så är det på Robert Weils och Björn Jacobssons tid.

I det långa loppet tror jag att dessa platser behöver en dialog med kommunerna och staten.

Men de är här för att stanna och de kan ta sig och utnyttja den frihet som vi stora skattefinasierade institutioner inte kan och inte bör ta.

Den friheten är viktig för hela konstlivet.

» Om vi blir så bero- ende så kanske vi inte vågar ta risker i konstens namn.

Och det vore väldigt hämmande för en institution. «

›

De många förbudsskyltarna till trots vill Moderna museet vara barnvänliga. Men målningarnas säkerhet måste alltid gå först.

Ping 45

Rubrik in här

Museerna behöver ett nytt bildspråk en och – inte minst – publikens förväntningar.

Han har tidigare studerat antikens kultur och samhällsliv och periodvis vistats vid Svenska › Jonathan Jonathan Westin har skrivit en Institutet i Rom. Westin avhandling om hur historiska Därför hämtas de flesta av kunskaper förmedlas i praktiavhandlingens exempel från ken, i exempelvis illustrationer, olika återgivningar av antiken. rekonstruktioner och internär man skapar illustratioaktiva program. Det visar sig att man huvudsakligen har tre ner är det nästan omöjligt att utelämna något element. Bilsaker att förhålla sig till: osäder skildrar därför inte bara kerhet om hur den historiska de kunskaper man faktiskt har verkligheten faktiskt såg ut, om en historisk miljö, utan tidigare skildringar av historiNär museer förmedlar bilder av vetenskap till allmänheten lyckas de inte alltid att ge en rättvisande bild av vad forskningen kommit fram till. Det hävdar forskaren Jonathan Westin vid Göteborgs universitet.

46 Ping

också sådant som är osäkert.

– Även om vi inte vet hur till exempel ett räcke på ett romerskt torg såg ut, måste det finnas med i bilden, säger Jonathan Westin.

Dessutom är producenten ofta beroende av tidigare representationer, vilket man sällan talar om för publiken.

Bilder bygger på andra bilder, och gissningar eller felaktiga slutledningar kan fortplantas tills de blir en sanning.

Jonathan Westin skulle vilja att man var villigare att visa upp vad som är osäkert i bilden. Till det behövs det ett nytt bildspråk. Det borde också

åskådaren ska uppleva något kan i många fall bli viktigare än att ifrågasätta och utbilda.

› Forum Romanum år 1,

ritat på två sätt. Till höger utifrån det vi tror att vi vet och till vänster mer fritt.

finnas ett system för referenser mellan bilder, som fotnoter i en text.

Men ibland visar sig betraktarnas förväntningar stå i vägen för ambitionen att skapa skildringar som bättre motsvarar våra faktiska kunskaper.

– I ett förslag till en utställning i Hercules Victor-helgedomen i Tivoli utanför Rom, gjorde vi ett försök att digitalt återskapa en antik miljö, som innehöll olika lager av tid och tolkningar, samt markeringar för osäkerhet i vissa detaljer. En del saker framställdes exempelvis som genomskinliga, just för att visa tveksamhet. Men publiken blev rådvill. Några kom fram och ville veta vilken version som var den sanna, berättar Jonathan Westin.

– Och just publikens förväntningar kan innebära en risk för museerna som ska skildra historia. Har man publikkris kan man frestas att ta genvägar. Att

dag, så är det dataspelen som skapar bilderna för nutidens unga.

– Ett exempel är spelet jonathan westin har själv Assassin’s Creed. De flesta litar stor erfarenhet av att göra vepå att det ger en autentisk bild tenskapliga illustrationer och av Rom under renässansen. att skapa interaktiva miljöer i Men egentligen är det inte 3d, samt konstruera dataspel.

1500-talets Forum Romanum Måste framtidens museimänsom skildras, utan dagens niska kunna allt miljö, vilken är Publikens det? en produkt av ut– Nej, men de förväntningar grävningar under måste ha kunskaper kan innebära en senare århundom hur represenAssassin’s risk för museerna. raden. tationer kommer Creed är en ihoptill. Man måste också vara vikning av tiden, men samtidigt medveten om hur förväntning- den i dag mest spridda bilden arna skapas hos dem som är av det historiska Rom, säger museernas framtida publik.

Jonathan Westin.

Christian Ahlskog Om Asterix och Illustrerade Klassiker ligger bakom många Fotnot: Jonathan Westins avhandling heter Negotiating ”Culture”, Assembling a Past: the Visual, the Non-Visual av de bilder av historia vi har i and the Voice of the Silent Actant.

›Bilderna ovan visar två olika tolkningar av Hercules Victorhelgedomen i Tivoli.

Genom att skapa två olika tolkningar av samma plats kan man förhoppningsvis påbörja en tankeprocess hos betraktaren där hon själv börjar fundera över hur mycket bilden bidrar till att cementera vår förståelse om platser och tider.

Ping 47

Fackligt

5

I dagarna dimper det orangea kuvertet ner i miljoner svenskars brevlådor.

Hör du till dem som känner att det där med pension orkar jag inte tänka på?

Det behöver inte vara så krångligt. text anders regnell illustration erica jacobson

frågor om pension

1kanDetkomma som blir din pension 2 från flera håll och Om du omfattas av kollektivVad består pensionen av?

bestå av olika delar. I botten finns den allmänna pensionen, som du tjänar in under hela ditt yrkesliv. Den är uppdelad i tre delar; inkomst-, premieoch garantipension. Inkomstdelen är den största delen, premiepensionen är den som du kan placera i fonder och garantidelen är ett grundskydd för den som haft låg eller ingen inkomst. De allra flesta som arbetar har också en kollektivavtalad tjänstepension från sin arbetsgivare. Många har även ett privat pensionssparande.

Summan av alla ovanstående delar blir din pension.

48 Ping

Vad har jag för tjänstepension?

avtal betalar din arbetsgivare en premie till din tjänstepension varje månad. Har du jobbat hos arbetsgivare inom olika avtalsområden kan du ha mer än en tjänstepension.

Avtalen skiljer sig beroende på avtalsområde. Till exempel: ITP för privatanställda tjänstemän, KAP-KL för anställda inom kommun eller landsting och PA03/PA-91 för statligt anställda.

Har din arbetsgivare inget kollektivavtal är det viktigt att du själv kompletterar den allmänna pensionen. Antingen genom att få arbetsgivaren att

ge dig en pensionsförmån i ditt anställningsavtal och betala till din tjänstepension, eller genom privat sparande. Egenföretagare måste själva se till att avsätta medel till pension.

Det viktigaste är att inte ta ut för lite lön i företaget, eftersom det påverkar den allmänna pensionen negativt. Fråga gärna DIK om vad du ska tänka på som anställd av arbetsgivare utan kollektivavtal eller som egenföretagare.

3 Främst är det livsinkomsten Hur kan jag påverka min pension?

som bestämmer pensionens storlek. Du kan även påverka genom att aktivt placera de

Ping 49

Fackligt

Öppna det orangea kuvertet och se hur mycket intjänad allmän- och premiepension du har. Kontrollera dina årsbesked från din tjänstepension och ditt privata sparande. Eller logga in på dina sidor på pensionsmyndigheten.se.

Där finns alla dina pensionsformer samlade på ett ställe.

Gör likadant med dina tjänstepensionspengar och ditt privata sparande.

Titta på utvecklingen och förvaltningskostnaderna.

Byt, omfördela eller behåll dina fonder. Skriv ner ditt val.

pengar som du har möjligt att disponera. Premiepensionen är den del av den allmänna pension som du kan placera i valfria fonder. I vissa fall har du också rätt att välja var tjänstepensionen ska placeras eller vem som ska förvalta den. Du kan ofta också välja bort ett så kallat efterlevandeskydd.

Kostnaden för den påverkar pensionen negativt. Ibland är en livförsäkring en bättre lösning. Om du har möjlighet att pensionsspara privat är det också bra.

Ta reda på i vilka fonder dina premiepensionspengar är placerade i.

Titta hur dina fonder har utvecklats på både kort och lång sikt. Byt om det har gått dåligt eller avvakta. Skriv ner ditt val och hur du resonerar.

Samla din dokumentation som en åtgärds- och bevakningslista för det kommande året. Sätt in i din pensionsbok.

Grattis, du är nu pensionsmedveten!

Det kan få stora konsekvenser för gifta par, för den som har haft en lägre inkomst, vid en eventuell skilsmässa.

svensk ekonomi, eftersom den allmänna pensionen påverkas av hur det går på börsen. Pensionens storlek beror också på hur utvecklingen har varit på de pengar du själv har valt att placera. Desto tidigare du själv börja spara till din pension ju bättre är det. Kom ihåg att allmän- och tjänstepension inte ingår i en bodelning. Det kan få stora konsekvenser för gifta Hur mycket får jag i pension? par, för den som har haft en Hur stor din pension blir lägre inkomst, vid en eventuell beror på hur mycket du har skilsmässa. tjänat, hur tidigt du börjar När kan jag gå i pension? arbeta och vid vilken ålder Du kan börja ta ut hela eller du väljer att börja ta ut din delar av din allmänna pension pension. Din pension påverfrån 61 års ålder. När du kan kas också av hur det går för

4

5

50 Ping

börja ta ut tjänstepension beror på vilket kollektivavtal du har.

Räkna på vad din pension blir beroende på i vilken ålder du är när du börjar ta ut den. Om du byter jobb, kontrollera med pensionsbolaget att din arbetsgivare har betalat pensionspremierna under åren du varit anställd. Det framgår av årsbeskeden. Detta gäller särskilt om du har jobbat för en arbetsgivare som saknar kollektivavtal.

Om något inte stämmer kan du få hjälp av DIK med att se till att premierna betalas in.

Vill du veta mer om din pension eller göra en prognos? Logga in på pensionsmyndigheten.se eller minpension.

Fackligt Ossian Wennström, Saco:

» Förhandlingar om nytt avtal kan pågå hela året« Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, sa i höstas upp tjänstepensionsavtalet för anställda i kommuner och landsting.

Förhandlingar om ett nytt avtal väntas pågå under större delen av 2013.

Alla som jobbar i kommuner och landsting har ett tjänstepensionsavtal som heter KAP– KL. Det gäller även anställda i företag anslutna till arbetsgivarorganisationen Pacta. Totalt berörs över en miljon anställda och omkring 35 procent av medlemmarna i DIK. I höstas sa SKL oväntat upp avtalet. Nu har avtalet förlängts året ut för att parterna ska hinna förhandla fram ett nytt avtal. kap–kl består av två delar,

en avgiftsbestämd och en förmånsbestämd. Alla anställda har den avgiftsbestämda delen där arbetsgivaren betalar in 4,5 procent av lönen till den anställdas framtida pension.

För dem som tjänar över 34 125 kronor i månaden betalar arbetsgivaren dessutom in en förmånsbestämd del. Den garanterar omkring 60 procent av den lön som överstiger 34 125 kronor. Det är den här delen som SKL vill ha bort i det nya avtalet och som påverkar cirka 750 DIK-medlemmar. parterna har träffat en

principöverenskommelse med de centrala fackliga organisationerna om nytt pensions-

› Totalt berörs över en miljon anställda av KAP–KL-avtalet och omkring 35 procent av medlemmarna i DIK.

foto: istockphoto

Parterna har träffat en principöverenskommelse med de centrala fackliga organisationerna om nytt pensionsavtal. avtal. I och med att avtalet är uppsagt finns det möjlighet att påverka även andra delar av avtalet än de som SKL vill förändra. Målsättningen är att ett helt avgiftsbestämt avtal ska ersätta det › Ossian gamla och gälla Wennström för arbetstagare som är födda 1986 och senare.

Om det blir bättre eller sämre än tidigare är för tidigt att säga.

Det beror dels på hur förhand-

lingarna slutar och dels på dina individuella förutsättningar.

– i nuläget kan jag bara

säga att förhandlingar pågår.

Hur det kommer att sluta kan jag inte ens spekulera i. Men det är klart att jag vill att det ska bli så bra som möjligt, säger Ossian Wennström, ombudsman på Saco, som förhandlar för DIK-medlemmarnas räkning tillsammans med andra Sacoförbund i Akademikeralliansen.

Anders Regnell Ping 51

Äntligen!

Arkivveckan 2013

Med utgångspunkt från Internationella arkivdeklarationen inbjuder AVEC 2013 arkivverksamma i Sverige till tre fullspäckade och intensiva dagar där hela arkivsverige Annons PING i 10 nr (löpande nummer) start nr 9/10 2012 enligt ök med DIK Janina Wanne samlas för värdefull kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte.

Mått annons: Tid: 68 x14-16 100maj mm 2013 Plats: Västerås, Aros Congress Center www.arkivveckan.se

Önskemål placering: Högersida i början av tidningen.

Göteborg 121031

Wa gn erP ho ne

Karriär service DIK:s karriärservice för dig som vill maximera dina möjligheter i arbetslivet.

Personlig vägledning per telefon.

Läs mer och boka på www.dik.se/karriarservice

WagnerGUIDE - vägvisare i mobilen

www.wagnerform.se 52 Ping

Ombudsmannen Magnus Berg

» Underskatta aldrig

kommunikationens kraft!«

arbetsgivarens brist på kommunikation är en grogrund för missnöje, oavsett om det gäller en stor omorganisation eller byte av kaffesort i fikarummet.

Ibland överskuggar det allt annat. Det ger en otydlighet och en osäkerhet som föder rykten, skvaller, spekulationer och missämja. Jag säger inte att en förändringsprocess där arbetsgivaren kommunicerar exemplariskt, automatiskt blir rosenskimrande och utan gnissel. Men med ett kommunikationsunderskott är det garanterat att man kör i diket. Den förtroendekris som uppstår när det händer är mycket svår att reparera. Ibland går det inte ens.

›

Bristfällig kommunikation är ofta orsak till konflikter på arbetsplatser.

foto: sören andersson

S

om ombudsman möter jag dagligen följderna av bristande kommunikation.

Kommunikation är den röda tråd som knyter samman alla DIK:s medlemmar. Vi kommunicerar med språk, med bilder, med berättelser och med budskap som knyter samman nutid och dåtid. Vi skriver, talar, lyssnar, läser och tar intryck.

Det är när kommunikationen inte fungerar som processer på arbetsplatser blir som mest komplicerade.

Om kommunikationen sker kontinuerligt, öppet och inbjudande, kan man slippa mycket ont blod som stör verksamheten på arbetsplatsen.

kontinuerligt, öppet och inbjudande, kan man slippa mycket ont blod som stör verksamheten på arbetsplatsen. Jag pratar så gott som dagligen med medlemmar som berättar om situationen på sin arbetsplats och ett krångligt läge som har uppstått.

Väldigt ofta är det inte sakfrågan ibland är det som behövs man har störst klagomål på, något så enkelt som ett mejl från utan hur det hela har hanterats chefen till alla med en uppdate- av arbetsgivaren.

Många arbetsgivare skulle ring av läget eller en förklaring till något. Ibland krävs det mer. bli förvånade över hur mycket Men om kommunikationen sker acceptans de skulle få för ett

”obekvämt” beslut om de var öppna med motiven och tydliga med hur de tänker sig processen. Det gäller även lön. Om jag får tydligt förklarat för mig hur min chef har tänkt gällande min löneökning kan jag lättare acceptera beslutet, även om jag inte håller med. min uppmaning till sveriges

alla arbetsgivare är: underskatta aldrig kommunikationens kraft. Våga vara tydliga. Skaffa en plan för internkommunikation och följ den. Om ni inte vet hur ni ska göra, fråga 22 000 DIK-medlemmar. De är experter i ämnet.

Håller du med?

› Kommentera eller ställ en fråga! www.dik.se/ping

Ping 53

Debatt

Kulturen i Europa: Sverige är uselt på att utbyta kultur med andra Europeiska länder. Regeringen bör ta initiativ till satsningar på riktade insatser inom flera kulturområden. Det menar journalisten och författaren Ingvar von Malmborg, som kräver svar från såväl kulturministern som tevecheferna.

Uselt kulturutbyte med Europa

S

om ett resultat av finanskrisen rör sig EU mot en allt större sammanhållning, möjligen en federation. Trots det blir Sverige alltmer isolerat från kultur- och idéströmningarna i de andra europeiska länderna. Utanförskapet är inte helt och hållet vårt eget fel, men vi måste själva stå för lösningarna.

Teveutbudet är löjligt magert. Här är kulturnyheter från omvärlden nästan osynliga. Och när visade en vanlig svensk tevekanal en kriminalserie som utspelas i Paris, München, Warszawa eller Lissabon? Svaret är beklämmande: det var mycket länge sedan, kanske aldrig.

rörliga bilder är ett fantas-

tiskt sätt att förmedla insikter i hur människor lever, arbetar, tänker och drömmer. I varje liten vardagsscen förmedlas en kunskap om villkoren i andra europeiska kultursfärer. En kunskap som vi sedan diskuterar vid lunchbordet och tar med till nästa möte.

Vad gäller film finns en högre

54 Ping

bara föreställningar från Metnivå av medvetande, åtminsropolitan i New York hit? Vartone på EU-kommissionen.

Man har olika produktionsstöd för visas inte filmatiseringar från de fantastiska europeiska till filmare och producenter och de stöden ska utökas i EU:s operahusen: La Scala i Milano, Wiens statsopera och Covent långtidsbudget 2014-20. Dessutom subventioneras biografer Garden i London?

I alla exemplen handlar det vars repertoar består av minst om att distributionen i Europa hälften europeisk film. är outvecklad. Tyvärr också om Ändå kommer de franska, ren bekvämlighet. På tevekaitalienska och tyska storfilnalerna är det enklare att gapa merna sällan till Sverige – inte och svälja när de ens de som fått pris globala distribuvid festivalerna i I Tyskland törerna kommer Cannes och Berlin. produceras på besök – istället I Tyskland produomkring 175 filmer för att ge sig ut på ceras omkring 175 filmer årligen och av årligen och av dem jakt efter intressanta europeiska dem visas kanske en visas kanske en produktioner. vartannat år här. vartannat år här.

Utbytet av De berörda scenkonst är ännu sämre. Om biograferna fyller nämligen Stockholm eller Göteborg får kvoten med svensk film, som besök av en europeisk teater helt riktigt definieras som känns det som en oväntad europeisk. Men därmed väljer gåva, och i mellanstora städer man bort utbudet från resten händer det egentligen aldrig. av kontinenten, vilket kanske På grund av nedskurna kulturinte var avsikten med subvenbudgetar har de intressanta tionerna. teatrarna på kontinenten inte musikfilm har blivit populängre råd att turnera. Och lärt – ett bra sätt att kunna se svenska institutionsteatrar omtalade operauppsättningar. kan inte ensamma stå för Men varför kommer nästan kostnaden.

foto: istockphoto

Debatt

Tyck till: På dik.se/ping-debatt kan du ge svar på tal eller kommentera den här artikeln.

Vi är tillbaka vid utgångspunkten. Sverige förlorar allt mer kontakten med kultur- och idéströmningarna i övriga europeiska länder. Vi lever som ”delvis” medlemsland och detta i en tid när vår gemensamma framtid avgörs.

foto: grammofonarkivet

initiativen måste därför

› Pyramid i Tiana, Spanien.

Ingvar von Malmborg vill att regeringen tar initiativ till ett ökat kulturutbyte.

komma från regeringen. Vi behöver speciella satsningar på ett europeiskt kulturutbyte, breda och tydligt riktade insatser inom flera kulturområden. Man kan se det som långsiktiga utbildningsinsatser.

Eller omdisponera Sidapengar: Vissa stödåtgärder känns inte längre lika motiverade som när u-landsstöden infördes.

Jag kräver ett svar från kulturministern på vad regeringen tänker för att förbättra kulturutbytet mellan Sverige och de andra europeiska länderna? Jag kräver också ett svar från cheferna på SVT, TV4, TV5 och TV8 på vad de konkret tänker göra för att kunna visa europeiska film- och teveproduktioner?

Ingvar von Malmborg

› journalist och författare

Ping 55

FRISTÅENDE KURSER INOM BILD OCH SLÖJD Du som är yrkesverksam lärare eller intresserad av det bild- och slöjdpedagogiska fältet kan söka dessa kurser som startar hösten 2013: > Designpedagogik, 15 hp > Konst och kultur, 15 hp > Pedagogik och ämnesdidaktik för konstnärer, 15 hp > Slöjd, 30 hp > Utbildning för VFU-handledare, 7,5 hp > Visuell kommunikation, 15 hp Ansök senast 15 april 2013 Läs mer på www.konstfack.se/kurser

WE RESTORE AND BUILD RELATIONS

BIDRAG OCH STIPENDIUM TILL ARKIVVETENSKAPLIG FORSKNING Bidrag och stipendium till arkivvetenskaplig forskning kan nu sökas från Riksarkivets fonder.

Ansökan lämnas på särskild blankett som jämte anvisningar kan hämtas från Riksarkivets hemsida www.riksarkivet. se/fonder.

Ansökan ska ha inkommit till Riksarkivet senast den 8 mars 2013.

Kultur- och fritidsförvaltningen söker...

Ungdomsbibliotekarie till Kulturhuset Pigalle C

M

Y

Stiftelsen Kulturarv utan Gränser söker

Generalsekreterare Kulturarv utan Gränser är en svensk oberoende organisation som arbetar med kulturarv som en aktiv kraft i försoning, fredsbyggande och socio-ekonomisk utveckling i samhällen drabbade av konflikt, krig, vanskötsel, fattigdom eller politiska och sociala konflikter.

Sista ansökningsdag 18 februari 2013.

Mer information: www.chwb.org

56 Ping

Kulturhuset Pigalle är ett nybyggt kulturhus som invigdes 2010. I huset finns bibliotek, konsthall, ungdomsgård, kulturskola, teater, konferenser och danslokal.

Du kommer bli delaktig i att utveckla kulturhuset med fokus på ungdomsverksamhet och arbeta både i biblioteket och på ungdomsgården.

Vi önskar att du har mycket stort intresse av att arbeta med ungdomar.

Läs mer och sök tjänsten direkt på

www.nassjo.se/jobb.

Nässjö kommun med nära 30 000 invånare är en del av Småländska höglandet.

Kommunen som arbetsgivare har ca 2 500 anställda. Välkommen! www.nassjo.se

Kungälvs Kommun söker

BiBliotekschef Vi söker en driven och kunnig enhetschef.

Du som är beredd att anta framtidens utmaningar och vill leda utvecklingen av våra bibliotek.

Sista ansökningsdag: 2013-02-24 Läs mer på: www.kungalv.se/jobba-hos-oss med hjärtat i historien och blicken mot framtiden är vi en kraftigt växande kommun i Göteborgsregionen. här finns 41 000 invånare, två fästningar, handelsstaden Kungälv och seglingsmetropolen marstrand, allt detta en kvart från centrala Göteborg.

Kungälvs kommun är en värderingsstyrd organisation med medborgarfokus, helhetssyn och lärande som våra kärnvärden.

stadsBiBlioteket Kultur och SamhällSService

Vi söker: En bibliotekarie För mer information se: www.hkr.se/anstallning

Högskolan Kristianstad

Ålands landskapsregering lediganslår ett forskningsstipendium för ämnesområdena marinarkeologi, sjöfartrelaterad historia och Östersjöns miljö.

Marinarkeologiska forskningsprojekt prioriteras.

Stipendiesumman är 25.000€.

Ytterligare information finns att hämta på landskapsregeringens hemsida, www. regeringen.ax, under senaste nytt.

På förfrågningar svarar avdelningschef Rainer Juslin, tel +358 18 25230.

Ansökan ska vara landskapsregeringens registrator tillhanda senast 28.3.2013 kl.

16.15. Ålands landskapsregering Pb 1060 AX-22111 MARIEHAMN e-post: registrator@regeringen.ax

Ping 57

ARKIVARIE

svenska kyrkan, kyrkokansliet Kyrkorättsavdelningen på kyrkokansliet i Uppsala söker arkivarie.

sista ansökningsdag är 25 februari

Se hela annonsen på www.svenskakyrkan.se/ledigajobb

Vi söker nya medarbetare Västarvet

Pedagog till Vänersborgs museum, Vänersborg Visstidsanställning t.o.m. 2014-12-31. Heltid.

Tillträde enligt överenskommelse.

Ref.nr: 2013/106 Upplysningar: Enhetschef Peter Johansson, tfn 0705-44 75 39 eller områdesschef Jan Johansson, tfn 0706-59 03 46.

Sista ansökningsdag: 2013-03-03. www.vgregion.se/jobb

Nationalmuseum söker Museilärare Läs annons på www.nationalmuseum.se under rubriken Om oss/Lediga jobb

NATIONALMUSEUM

58 Ping

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Arkivarie sökes! Örebro läns landsting är i en intressant fas när det gäller e-arkiv, skanningsprojekt och planering av nya arkivlokaler.

Som arkivarie hos oss jobbar du med menprövning och utlämnande av allmänna handlingar.

Du kommer också att ordna och förteckna arkivhandlingar, utarbeta riktlinjer och rutiner samt ge råd och stöd till förvaltningarna. Övriga sedvanliga arkivarieuppgifter kommer också ingå i tjänsten.

Vi söker dig som har högskoleexamen med lämplig ämneskombination där arkivvetenskap ingår med minst 20p (eller 30hp enligt nya systemet) eller motsvarande.

Som person är du utåtriktad, har lätt för att knyta kontakter och har god samarbetsförmåga.

Tjänsten ställer krav på självständighet och noggrannhet. Vi förutsätter att du har god förmåga att uttrycka dig i tal och skrift.

Tjänsten är en tidsbegränsad anställning på 11 månader.

Har du frågor om tjänsten kontakta gärna Birgitta Torgén, arkivchef ÖLL, 019 -602 73 41.

Läs mer om tjänsten och gör din ansökan på vår hemsida www.orebroll.se/jobb senast 2013-02-24.

Länsstyrelsen i Uppsala län söker

Handläggare med inriktning arkeologi Sista ansökningdag är 17 februari 2013 Läs mer om tjänsten på www.lansstyrelsen.se/uppsala/ledigatjanster

Bibliotekschef

Intresserad?

Besök vår webbplats www.ystad.se eller www.facebook.com/ystadkommun

Ping 59

De Kungl. Hovstaterna är den officiella beteckningen på den organisation som har till uppgift att bistå Statschefen och Kungahuset i deras officiella plikter.

KUNGL. HOVSTATERNA söker inför säsongen 2013

Museilärare och museiassistenter till de kungliga slotten Läs mer på kungahuset.se/ledigabefattningar

Rikspolisstyrelsen, Informationsenheten söker

Föremålsintendent till Polismuseet Läs mer under ”Lediga jobb” på www.polisen.se

60 Ping

För säsongen 2013 söker Arkeologiska uppdragsverksamheten

Arkeologer och Amanuenser Din ansökan ska ha inkommit senast den 18 februari.

Mer information: www.raa.se

Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet för frågor om kulturmiljön och kulturarvet.

Jamtli i Östersund söker

Medarbetare/Aktörer till Jamtli Historieland Se hela annonsen på www.jamtli.com Kom med i Jamtligänget! Rollspela med besökarna när de blir tidsresenärer i olika årtal. Det moderna samhället 1975 med villa, gröna vågen-torp och temaparken Fem myror är fler än fyra elefanter – är vår senaste succé!

Jamtli driver kulturmiljöutveckling, kulturturism, dokumentation, forskning och omfattande kulturarvspedagogisk verksamhet med över 120 medarbetare.

Ping 61

Till och från jobbet an måste sova i minst tjugo minuter för att inse att man M har sovit och varit vaken i minst fem för att komma ihåg det.

Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet

Hej medlem!

Johanna Rösth Kommunikatör Stockholm Sover du gott?

– Ja oftast, men jag lägger mig för sent.

Hur länge sover du på vardagarna?

– Hm, max sju timmar och det är lite för lite.

Kan du koppla bort jobbet på kvällarna?

– Nja, det kan vara svårt när det är stres�sigt på dagarna. Då kan jag få ont i huvudet och det påverkar sömnen förstås.

Men på fredagskvällar kopplar du väl av?

– Ha, ha, ja oftast, men ibland är det då jag jobbar som bäst och kommer ikapp. Men sedan sover jag riktigt länge på lördagsmorgonen.

› Om du sover gott får du foto: colourbox

Sova tillräckligt gör dig smartare Så här års är många tröttare än vanligt. Då är det extra viktigt att försöka sova gott. Förutom att sömnen ger återhämtning hjälper den också till att sortera dina minnen. Faktum är att utan sömn skulle du inte minnas något alls. Det du lär dig på kvällen minns du bättre på morgonen om du har sovit gott.

Sömnen gör dig smartare helt enkelt.

Visste du att: Stress på jobbet är den vanligaste orsaken till sömnproblem. Oro för morgondagen är värst. Kvinnor har 30–40 procent högre risk att drabbas av sömnsvårigheter än män. I snitt sover svensken 6 timmar och 51 minuter per natt. Att sova dåligt en natt går att ta igen om du sover bra natten efter. För lite sömn på sikt leder till ökad risk att bli förkyld, utbränd eller deprimerad.

62 Ping

bättre minne på köpet.

Till och från jobbet

6,5

timmar per natt behöver en 50-åring sova i snitt.

En tjugoåring behöver däremot 8,5 timmar för att bli lika pigg.

6

Källa: Stressforskningsinstitutet

Aktuella böcker Utvalda av: Anders Regnell

tips för bättre sömn

1

Följ din klocka Anpassa dina vanor efter om du är morgoneller kvällsmänniska.

2 Tänka snabbt och långsamt

Beslutshandboken Roman Tschäppeler & Mikael Krogerus

Koltrasten som trodde att den var en ambulans

Psykologen Daniel Kahneman, som belönats med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne, anses vara en av vår tids viktigaste tänkare.

Hans forskning har haft stort inflytande inom en rad olika områden från ekonomi och psykologi till medicin och politik.

Men det är först med den här boken som hans idéer blir tillgängliga för en bredare publik. Hans uppmärksammade verk kommer att förändra ditt sätt att tänka om hur du tänker. Daniel Kahneman är professor emeritus i psykologi vid Princeton University. Tänka, snabbt och långsamt har getts ut i över trettio länder och har sålt i mer än en miljon exemplar.

De flesta av oss återkommer ofta till samma frågor: Vad vill jag? Och hur kan jag uppnå det?

Hur kan jag leva bättre och arbeta mer aktivt?

Beslutshandboken vill ge dig ett verktyg som som ska hjälpa dig att se klarare på dina problem och att fatta rätt beslut.

Det kan gälla allt från att dra upp riktlinjerna för ett föredrag eller bedöma en affärsidé till att helt enkelt lära känna dig själv bättre. Här hittar du femtio modeller för beslutsfattande som används på ledarskapskurser världen över.

Det här är en bok om ljud, en bok som förändrar hur du själv uppfattar – hör – världen.

Hur låter världen? Vi är inte särskilt duktiga på att lyssna. Istället har vi gjort allting för att slippa höra. Boken rör sig mellan historia och populärkultur, mellan samhällsfenomen och den personliga reflektionen. Den handlar bland annat om spöken, koltrastar som tror att de är ambulanser, sjungande neandertalare, tyska filosofer, arkitektur, döva valar och klasskamp.

Daniel Kahneman

Anders Mildner

Daniel Kahnemans uppmärksammade verk kommer att förändra ditt sätt att tänka om hur du tänker.

Fasta vanor Gå och lägg dig ungefär samma tid varje dag. Då lär sig kroppen att veta när det är dags att sova.

3

Sov lagom Sov ungefär lika länge varje natt. Både för mycket och och för lite sömn gör dig tröttare.

4

Svalt och mörkt Ha lite lägre temperatur i sovrummet än i resten av hemmet.

Se också till att det är mörkt i rummet.

5

Fredad zon Sovrummet ska vara en plats förknippad med avkoppling.

Att läsa jobbmejl i sängen är ingen bra idé.

6

Motionera Rör på dig på dagarna så sover du bättre. Men träna inte precis innan du ska sova.

Ping 63

Kalendarium foto: colourbox

20–21/3 Facklig kurs DIK-kursen ”Vad gäller?” för fackligt förtroendevalda går igenom grundläggande regler om samtliga villkorsdelar i medlemmarnas anställningsavtal. Kursen hålls på DIK:s kansli i Nacka. Mer information på www. dik.se/kalendarium.

› Sista anmälningsdag

till arkiv- och dokumenthantering är den 8 februari.

Grundkurs i arkivoch dokumenthantering 7–8 mars Två dagars grundkurs i Effektiv arkiv- och dokumenthantering, i Finlandshuset i Stockholm. Målgrupp är bland annat arkiv- och dokumentansvarig, registrator och den som arbetar med dokumenthantering. Pris

Mars

14/3 Ledardagen Seminarium på Piperska muren i Stockholm om den nya tidens ledarskap. Pris 4 700 kronor exkl. moms, i priset ingår fika, lunch och boken Den vise vd:n. Information och anmälan på www. mirrorgate.se.

14/3 Leda chefa coacha!

Saco:s inspirationsseminarium för dig som är ny i chefsrollen, eller kanske på väg att bli chef.

Föreläsare är Åsa LundquistCoey. Kl. 12-14, lunchsmörgås kl. 11.30, i Filmstaden i Karlstad.

Information och anmälan senast 21/2 på www.saco.se/ kalendariet.

64 Ping

20–21/3 Arkivforum 2013 Sveriges ledande forum inom arkiv och informationshantering arrangeras för 9:e året, vid Grand Hotel i Stockholm. Pris 6 990 kronor, 30 procents rabatt för DIK-medlemmar. Mer information på www.arkivforum.se/ arkivforum.

April

10/4 Smarta intranät Kompetensinstitutet arrangerar konferens om hur man skapar ett mer värdefullt intranät. Lyssna på hur andra har gjort. Målgruppen är bland annat kommunikatörer, webbstrateger och redaktörer inom privat och offentlig verksamhet. Platsen 18–22/3 Diplomkurs är Bygget konferens i oralmotorik i Stockholm. Pris Fem dagars kurs vid Mun-H-Cen- 6 490 kronor exkl. ter i Göteborg för bland annat moms. Anmälan på logopeder. Pris 11 000 kronor inkl. www.kompetensinstitutet. kaffe och luncher. Sista anmälan se/smartaintranat.

22 februari. Mer information på www.mun-h-center.se.

10/4 Information som konkurrensmedel 19/3 Inspirationsdag Hur kan biblioteket bidra till om företagande bättre forsknings- och innovaSaco-seminarium i Ingenjörstionsmöjligheter i sin organisahuset i Stockholm med Per tion? Kontaktperson Margareta Frankelius om hur man får fart på Nelke nelke@icatonce.com. Mer sitt företag. K. 12-15.30, lunchinformation på www.sfis.nu. smörgås kl. 11.30. Information och Något på gång? anmälan senast 26 februari på Tipsa oss: Nu kan du med ett www.saco.se/kalendariet. enkelt formulär på DIK:s webbplats själv tipsa om aktiviteter som är på gång. Gå in på www.dik.se/kalendertips.

6 800 kronor exkl. moms. I priset ingår luncher och kaffe. Studiebesök. Sista anmälningsdag 8 februari. Kontakt: annelie.monten@arkivkonsult.se och harriet. kvist@gmail.com. Mer information via www.dik.se/kalendarium.

Mitt CV Märta Lindqvist

Hur hamnade du här?

Märta Lindqvist är kommunikatör och projektledare Mälardalens högskola.

– Jag såg ett jobb, sökte och fick det! En klassisk jobbsökarprocess. Men om jag inte hade haft god bevakning på jobbsidor så hade jag ju inte upptäckt annonsen som matchade mina kompetenser och erfarenheter så bra.

Varför tror du att de valde just dig?

– Under en intervju är jag alltid ärlig, det är förtroendegivande.

Jag har haft liknande jobb tidigare och hade möjlighet att ge konkreta exempel som svar på frågorna. Att jag också är en problemlösare och innovativ hjälpte säkert till.

Märta Lindqvist

Ålder: 32 år Bor: lägenhet i Uppsala Fritid: musik, tv-spel och goda vänner.

Har du några tips att ge till andra?

– Javisst! Sök alltid målinriktat jobb som du kan tänka dig att ha. Använd alla kanaler och var aktiv i dem. Det är viktigt att vara ständigt uppdaterad. Sen ska varje ansökan matcha jobbet, vrid och vänd lite på ansökan. Skriv en ny för varje nytt jobb som du söker.

2013

foto: jenny svennås– gillner

2003–2008

2010–2012

humanistiska studier vid Uppsala universitet. » Mitt studentpolitiska engagemang gav mig första jobbet. «

Naturvetarna, studentombud » Här spetsade jag mina kommunikatörskompetenser. «

2012

» Sveriges lantbruksuniversitet, kommunikatör och projektledare Det här jobbet är det roligaste som jag haft hittills med trevliga arbetskollegor och roliga arbetsuppgifter. «

2009–2010

Uppsala studentkår » Under studierna engagerade jag mig i studentkåren och det ledde till mitt första jobb. «

2009 2003

Sveriges lantbruksuniversitet, Kommunikatör och projektledare

2012

2013

2010

Ping 65

På nytt uppdrag Rebecka Nerelius

har startat företaget Egen Nerelius. Hon kombinerar museiuppdrag med textilverkstad med egen design.

Karin Jacobsson är

› Nobelpriset blir ett av

Perina Stjernlöfs ansvarsområden på nya jobbet.

Perina pratar med pressen

Perina Stjernlöf har börjat ett nytt lärare i historia och samhällskunjobb som pressansvarig vid Kungliga skap, därefter till marknadsekonom Vetenskapsakademien i Stockholm. och sen till journalist. Karriären

började i frivilligorganisationerna I det mäktiga gamla röda tegelhu- Röda korset och Rättvisemärkt set med guldkrona på taket finns innan hon tog klivet in i museivärlkommunikationsavdelningen med den, med först Hallwylska och sen fyra personer. Ditt Nobelmuseet där stora eldprov blir väl hon var marketing Vi arbetar med i höst när Nobelprismanager. mycket annat tagarna ska tillkänSnart tar hon en också, häromdagen nages? magisterexamen i – Ja, men vi arbetar delade akademien till strategisk komexempel ut Crafoord- munikation och med mycket annat också, häromdagen priset som för första information efter delade akademien till gången gick till en distansstudier vid exempel ut CrafoordBorås högskola. Så svensk forskare. priset som för första roligt och utveckgången gick till en svensk forskare. lande att studera teorin när man Den vetenskapliga inriktningen har arbetat ett tag, tycker hon. grundlades på gymnasiets tek– Tekniken för distansstudierna niska linje. Hon utbildade sig vid har också blivit så mycket bättre nu.

Lena Fieber Stockholms universitet, först till 66 Ping

tillförordnad kommunikationschef i DIK. Hon var tidigare kommunikations- och marknadschef vid statliga fastighetsbolaget Vasallen och har arbetat med bland annat kommunikation vid Örebro landsting.

Patrik Peter blir

ny kommunikationsdirektör vid Migrationsverket.

Dessförinnan var han organisationskonsult vid Assessio och tidigare bland annat pressekreterare vid Säkerhetspolisen.

Tom Hedqvist

blir ny chef för Röhsska museet i Göteborg i sommar. Han slutar då som formgivare och rektor för Beckmans Designhögskola i Stockholm.

Ninna Mörner är ny chefredaktör för den internationella kvartalstidskriften Baltic Worlds, som har till uppgift att täcka forskning om och händelseutvecklingar i Östersjöområdet och Östeuropa.

Nästa nummer

› Måns Adler låter världen sända live › Censur eller urval på biblioteken? › Biltullarna som

#1 2013

Kommer ut den 8 februari

Dokumenterad stad Hopslaget kulturhus Guiden Debatt

ingen ville ha

foto: sören andersson

Postadress: Box 760, 131 24 Nacka, Besöksadress: Planiavägen 13, Nacka, E-post: kansli@dik.se E-post till anställda på kansliet: fornamn.efternamn@dik.se, Telefon växel: 08-466 24 00, Medlemsjouren är öppen: Måndag-torsdag 8:30–12:00 samt fredag 13:00–15:00, tel 08-466 24 00.

Ping 67

POSTTIDNING B

DIK, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning till DIK:s medlemswebb: Användarnamn: Ditt medlemsnummer, se adressen till höger.

Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

Svensk skollag ger alla elever rätt till ett skolbibliotek. Ändå saknar hälften av alla elever tillgång till ett skolbibliotek med bemanning. I en tid då läsförståelsen bland landets barn och ungdomar blir allt sämre behövs det mer kunskap och inspiration, inte mindre. Det bemannade skolbiblioteket är den pedagogiska funktion som, tillsammans med lärarna, stärker elevernas informationssökning och källkritik samt språkliga och digitala kompetens.

Var med i arbetet för att skapa en skola i världsklass – ta reda på om din skola följer skollagen och ger ditt barn det skolbibliotek det har rätt till. Läs mer på dik.se och biblioteksforeningen.org.