Ping 20140207

PING 1 2014

#1 2014

› VIDEO PÅ WEB B EN › LOJALITE T I AN S TÄLLNINGEN › LÖN UR E T T P SY KOLO GIS K T PER S PEK TIV › DEBAT T – ÅTERINFÖR FRIT T INTR ÄDE

Pris: 69:–

Ett magasin från DIK – det kreativa facket

Citatet » Tänk hur mycket som skulle kunna förändras om alla minoriteter förenades « Josette Bushell-Mingo, regissör och skådespelare

Besökare som bygger En mix av teknik, data och konst ger ny energi till museer och bibliotek Mobilitet

Flexibiltetens baksida är att det är svårt att dra gränsen mellan jobb och fritid

Humaniora

Flexibel rekrytering i Storbritannien

Emma Stenström Joakim Nordström Mikael Hellman

Arkivering – svensk dataspelsproduktion bevaras

Snabb och smidig vård på tider som passar dig

Med en Sjukvårdsförsäkring får du snabbt den vård du behöver, på tider som passar dig. Den kan tecknas med självrisk (fr. 110kr/mån) eller utan (fr. 155 kr/mån).

Vill du veta mer eller teckna Sjukvårdsförsäkringen?

Ring oss på 020-51 10 20 eller gå in på www.akademikerforsakring.se/sjukvard

Innehåll Oavsett partilojalitet i de nationella valen är det klokt att tänka över hur vi vill vara representerade i Europa.

DIK:s ordförande Karin Linder uppmanar till att gå och rösta i valet till Europaparlamentet, sidan 7

18

›

Josette Bushell-Mingos nederlag inom jouralistiken ledde till en lyckad karriär inom teatern. foto: sören andersson

09 Aktuellt

Barns läsförstålse, panelen om e-boksavtal, arkivering på nytt sätt, högutbildade går på museum, kartläggning ska ge fler kulturturister.

14 Mycket snack om webbvideo

Det pratas mycket om video på webben. Men i Malmö händer det. Kommunen är ledande när det gäller videokommunikation.

16 Upplevelse viktigast

DIK:s utredare Stina Hamberg tittar närmare på sambandet mellan lön och motivaton ur ett psykologiskt perspektiv.

18 Kroppen kommunicerar

Josette Bushell-Mingo, konstnärlig ledare för Tyst teater, värnar om dövas rätt till tolk inom konstrelaterade aktiviteter.

22 Kreativitetens Mecka

Nu ska besökarna aktiveras. Det ska ske med hjälp av Makerspace.

Tekniska Museet i Stockholm har provat receptet.

› Ping frågar panelen hur ett bra e-boksavtal ska se ut, sid 10.

foto: thinkstock

Ping 3

Ledare

Ansvarig utgivare Karin Linder, 08-466 24 04. karin.linder@dik.se Chefredaktör Anders Regnell, 08-466 24 23, anders.regnell@ dik.se Webbansvarig Ingela Wettergrund, 08-466 24 09, ingela.wettergrund@ dik.se Grafisk formgivare Anders Haglund, 0708-91 91 00, www.andershaglund.com Annonser Annonsbokingen Josefine Blomquist 295 38 26, josefine. blomquist@annonsbokningen.se Ring för bilagor, paketlösningar och webbkombinationer.

Skribenter i detta nummer Gunilla Mosén, Michael Dee, Torbjörn Hallgren.

Korrektur Gunnel Hammar, Text etc.

Tryck & repro Ineko, Stockholm Omslag Foto: Sören Andersson, Ellinor Algin, Istockphoto.

Nästa nummer 21 mars ISSN: 2001-4368 Kontakt Se sid 67.

Oväntade möten skapar möjlighet till kreativitet

N

u ska besökarna ta över museerna och biblioteken. Idén föddes i USA redan på 1980-talet som ett tvärvetenskapligt utbyte mellan hantverkare och programmerare. Jag talar om Makerspace. Rörelsen ska väcka liv i besökarnas kreativitet och fånga deras teknikintresse. Ping besökte Tekniska museet i Stockholm, som har gått i bräschen för Makerspace i Sverige. Men även Österåkers bibliotek har sett möjligheterna och Makerspace kommer säkert att spridas till fler institutioner där konst, teknik och data kan blandas på ett lekfullt sätt.

om makerspace är sprunget ur

ett oväntat möte där något nytt uppstår, är steget inte långt till det här numrets andra reportage.

Ping har varit i Storbritannien och försökt ta reda på varför en humanistisk utbildning skattas så mycket högre där än i resten av Europa. Och kanske finner vi svaret i deras förståelse av att humanistiskt skolade människor ofta är kreativa och har förmåga att tänka utanför den berömda boxen?

Här värderas arbetstagare som har

ett annorlunda perspektiv högt.

Därför kan det vara väldigt viktigt att ha studerat filosofi eller historia även om du söker jobb på en bank.

Om de brittiska arbetsgivarna har insett att humanistiska studier ger kvalificerade arbetstagare, borde väl även vi i Sverige kunna se det? att vara kreativ är också bra om man ska producera videofilm. Det har länge pratats om att video på webben är det som gäller. Ändå är det fortfarande mer snack än verkstad. Kanske beror det på att det upplevs krångligt att göra själv och dyrt att köpa in? Pings reporter har besökt Malmö stad som har kommit långt med video på sin sajt.

Hur arbetar de?

I guiden får du också några tips för dig som vill komma igång men inte vet hur.

Anders Regnell Chefredaktör

Medarbetare i detta nummer: Lena Fieber: Frilansjournalist med ett förflutet som näringslivsreporter med regelbundet behov av att vistas i tysta bibliotek och personliga bokhandlar för att må bra.

‹

4 Ping

Johan Joelsson: Frilansjournalist, fader, fritidskompositör. Bosatt i Malmö och på den blekingska landsbygden. Skriver gärna om kultur, grisar och obskyr geografi.

‹

Eyal Sharon Krafft: Samhällsvetare, journalist, personporträttsveteran och författare. Blir kreativ av människor som bjuder på sig själva men även efter ett hårt träningspass.

‹

Innehåll

62

46

› Tre tips

foto: istockphoto

hur du jobbar lagom.

f o t o : p r i vat

i l l u s t r at i o n : e r i c a j a c o b s o n

65

34 Video på webben

44 Arkiv för dataspel

52 Debatt

37 Gränslös humaniora

46 Konkurrensklausul

62 Jobbar du på helgen?

38 Flexibel arbetsmarknad

51 Tänk på vem du anställer

65 Hur hamnade du här?

Idag går det med ganska enkla medel att producera video till din webbplats. I guiden tipsar Ping om hur du kommer igång.

Emma Stenström, docent i företagsekonomi, vill se ökat samarbete mellan humanist- och ekonomiutbildningar.

I Storbritannien ser arbetsgivare fördelar med att rekrytera personal med examen utanför det egna fältet – inte minst humaniora.

Det pratas mycket om det svenska spelundret. I ett nyöppnat arkiv i Malmö ska det nu förevigas.

Ping reder ut begreppen om vad som gäller när du byter jobb och arbetsgivaren vill skriva in en konkurrensklausul i ditt avtal.

DIK:s jurist och ombudsman Lisa Gemmel skriver om hur vi kan bidra till en arbetsmarknad där alla har samma förutsättningar.

Riksdagsledamot Isak From vill att centralmuseerna ska finnas till för fler. Vid ett regeringsskifte vill han därför återinföra fritt inträde.

Det blir allt lättare att jobba på distans och olika tider av dygnet.

Ping tipsar om hur du gör för att dra gränsen mellan jobb och fritid.

Via Bonde söker fru hamnade Carina ES Tropp i Värmland. Där jobbar hon som projektkoordinator och illustratör.

Ping 5

6 Ping

i l l u s t r at i o n : s t e f a n m a l m q u i s t

Ordföranden

» Tänk över vilket Europa du vill ha – gå och rösta!«

D

et är ”supervalår” i år. Den 25 maj röstar vi fram ledamöter till Europaparlamentet och den 14 september väljer vi en ny svensk riksdag.

Det är också första gången som svenskar födda i den europeiska gemenskapen får rösta. Deras första politiska val är till det europeiska parlamentet, inte de nationella valen. För min son och hans kompisar innebär det stora ställningstaganden. ”Supervalår” är ett ord som provocerar en del men som innebär att vi via val till Europaparlamentet och Sveriges riksdag, kommuner och landsting kan påverka hur vi vill att Europa och landet ska styras fem respektive fyra kommande åren. Det är viktiga val som har stor betydelse för vår framtid. När Sverige gick med i EU var Europa en socialistiskt styrd gemenskap. Idag styrs EU av den borgerliga sidan.

Samtidigt är det fortfarande så att flera svenskar lever i föreställningen att allt som handlar om EU egentligen handlar om ja eller nej till EU.

De nationalistiska partierna kraftsamlar och det är stor risk att de får ett betydande inflytande i Europaparlamentet.

Den föreställningen underbyggs ofta av politiker som tar spjärn mot EU för att vinna poäng på den nationella arenan. De har många gånger räddat angelägna frågor från det ”onda” EU. Just i år är den här typen av retorik oroväckande. De nationalistiska partierna kraftsamlar och det är stor risk att de får ett betydande inflytande i Europaparlamentet. Det är därför viktigt att rösta i EU-valet. Oavsett vilken partilojalitet vi har i de nationella valen är det klokt att tänka över hur vi vill vara representerade i det europeiska parlamentet. Och även för den som i många frågor har EU-kritiska värderingar finns alternativ att rösta på som inte främjar de nationalistiska och fascistiska vindar som blåser över Europa. utmaningarna är stora, ibland kanske de kan

tyckas så stora att det inte spelar någon roll om man röstar eller inte. Men det är fel slutsats. När nyhetsrapporteringen från EU:s medlemsländer fylls av ekonomisk kris, rekordhöga arbetslöshetssiffror och framväxten av politisk extremism blir den lilla människans röst extra mycket värd.

Se därför till att göra din röst hörd både i maj och september!

Jag tycker att det är viktigt att vi stöttar de unga väljarna. EU är ett fredsprojekt. Den generation som upplevde kriget visste att europeiska gemenskapen är ett projekt för att undvika krig. Men fred är något mer än frånvaro av krig.

Positiv fred bygger på demokrati, respekt och mänskliga rättigheter. Positiv fred är en process, en vision, en berättelse som vi skapar tillsammans. I den berättelsen är alla våra röster värdefulla. ‹

Karin Linder, DIK:s förbundsordförande karin.linder@dik.se, tel o8-466 24 04 Twitter: @Karin_Linder Ping 7

Prova på en digital prenumeration i två månader för 69 kronor.

Gå till svenskbokhandel.prenservice.se och ange rabattkod 276-2761012

Det senaste inom samhällsdebatt, vetenskap och etik 2 nr för 98 kr!

Sans är ett existentiellt magasin i upplysningens anda som lyfter fram filosofi, förnuft och kritiskt tänkande.

Sans försvarar den fria tanken!

Beställ idag: sansmagasin.prenservice.se Internetkod: 221-221259

8 Ping

foto: colourbox

Aktuellt

Läs mer: www.dik.se Tipsa oss: anders.regnell@dik.se

› Barns läsförståelse

ökar om de vuxna pratar med dem om innehållet.

Barn måste prata om vad de läser för att förstå För att barn ska nå läsförståelse och upptäcka det fantastiska med att läsa måste de få prata om vad de läser.

Det menar Catarina Schmidt, som skrivit en doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet. Hon har tagit reda på vad som händer efter att barnen har utforskat tecknen och knäckt koden, genom att följa barn i och utanför skolan från årskurs tre till fem.

– Min undersökning visar att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. Barn är kreativa och har många tankar om texter de möter liksom om de

texter de vill skriva.

Hennes forskning visar att även om den egna läsningen är obligatorisk i skolan › Catarina är den kortvarig och Schmidt. leder inte till samtal om innehållet. Samtidigt vet vi att bearbetning och samtal kring litteratur är nödvändigt för förståelsen.

– Det måste finnas en balans mellan form och innehåll. Läsning handlar inte bara om att läsa med flyt.

Bibliotekarier kan uppmuntra barn att hitta böcker som passar.

Catarina Schmidt påpekar att det är viktigt för barn att få samtala om alla texter de möter. Det gäller texter från sociala medier, dataspel och internet såväl som texter som inte finns på skärmen. Skolan har ett stort ansvar men Catarina Schmidt pekar även på föräldrar, kamrater eller bibliotekarier som kan uppmuntra och hjälpa barn att hitta böcker som passar dem.

– Det handlar om att uppmuntra allting. Det finns många sätt att lära sig läsa. Serietidningar passar en del barn bättre än böcker. Att skriva egna berättelser tycker många barn är roligt och de utvecklas som läsare genom att skriva också.

‹

Ping 9

Panelen Villkoren kring bibliotekens utlåning av e-böcker är fort­ farande oklara. Nu har flera bibliotek sagt upp sina e-boksavtal av ekonomiska skäl.

Hur ska den här frågan lösas och vem bär ansvaret?

› E-boksutlåning på

biblioteken diskuteras flitigt just nu.

foto: thinkstock

Hur bör ett e-boksavtal för biblioteken se ut?

Peter Alsbjer

Länsbibliotekarie, Örebro – Det här är inte en fråga för folkbiblioteken i första hand, utan en fråga för kommunerna.

Varför ska till exempel en skola teckna ett e-boksavtal när de kan låna e-böcker gratis på kommunens bibliotek? Jag vill se en modell som gör att biblioteken kan planera sin verksamhet. Som det är nu går inte det eftersom vi inte vet i förväg hur många nerladdningar som kommer att ske under ett år. Det behövs en mer varierad prissättning där vi kan betala mer för en ny bok men mindre för en äldre. Jag har stora förväntningar på att SKL ska lösa det här i förhandlingarna med förlagen. Jag vill se en nationell modell så att det blir samma villkor för alla kommuner i hela landet.

10 Ping

Karin Linder

Ordförande i DIK – Dagens situation är ohållbar. Vi har den absurda situationen att ju bättre biblioteken sköter de uppgifter som bibliotekslagen ger dem, desto sämre ekonomi får de. Hela samhället blir förlorare när biblioteken inte kan låna ut e-böcker.

Sverige ska vara ett starkt digitalt kunskapssamhälle. Därför måste vi hitta en modell som håller i längden. Dagens finansiering av e-boksutlåning innebär att hela den ekonomiska bördan ligger på kommunerna. Staten har ett övergripande ansvar att garantera likvärdighet och bör ta en mer aktiv roll i att lösa frågan.

Hela samhället blir förlorare när biblioteken inte kan låna ut e-böcker.

Johan Greiff

VD, Elib – Jag är optimist och tror att vi snart har löst det här på ett bra sätt för alla parter. Men det är en uppgörelse mellan biblioteken och förlagen.

Vi är en teknisk leverantör som sitter lite i kläm mellan de här två världarna. Vi tröttnade på att vänta på att parterna skulle komma överens och har presenterat en egen lösning. Det är en modell med flera olika alternativ för parterna, men med en flexiblare prissättning än idag. Modellen medför att förlagen kan sätta priserna själva. Då är de beredda att släppa karenstiden som har varit en knäckfråga för biblioteken. Det är ett stort steg framåt.

Vi talar regelbundet med både bibliotek och förlag om hur både modellen och den tekniska plattformen ska se ut.

Aktuellt

Som en av de första kommunerna i Sverige inför nu Vallentuna kommun en verksamhetsbaserad arkivredovisning.

Verksamhetsbaserad arkivredovisning är anpassad för modern administration, där information produceras digitalt i allt större utsträckning. Den ersätter det allmänna arkivschemat från 1903 som var anpassat för den tidens pappersdokumentation.

Redovisningen bygger på verksamhetens processer, som har kartlagts under 2012 och 2013. Vallentunas arkivarier har tillsammans med förvaltningarna genomfört detta arbete.

Processkartläggningen gör det

‹

› Verksamhets-

foto:

think

stock

Processkartläggningen gör det lättare att förstå vad kommunen arbetar med.

lättare för allmänheten att förstå vad kommunen arbetar med och förenklar tillgängliggörandet av allmänna handlingar eftersom den tydliggör sambandet mellan handlingar och den verksamhet de uppstår i. Kortfattat ger kartläggningen en bättre överblick över kommunens allmänna handlingar och säkerställer hanteringen av dem.

Verksamhetsbaserad arkivredovisning är redan obligatorisk för statliga myndigheter enligt Riksarkivets föreskrifter. För kommunerna är det inte tvingande, men kommunstyrelsen i Vallentuna beslutade 2012 att införa verksamhetsbaserad arkivredovisning under 2014.

Vallentuna är en av de första kommunerna som har gått i mål med detta arbete.

baserad arkivredovisning är obligatorisk för statliga myndigheter.

Arbetsgivare prioriterar inte arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljö: Större arbetsgivare har goda rutiner för det förebyggande arbetsmiljöarbetet på pappret men brister i tillämpningen.

Arbetsgivare ger inte chefer möjligheter att styra verksamheten mot säkrare arbetsplatser. Det framgår av en kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket om förebyggande arbetsmiljöarbete. Sammanställningen är gjord av forskare på Luleå tekniska universitet och Mälardalens högskola. Läs mer på www.av.se/pressrum.

foto: sara andersson

Arkivredovisning på nytt sätt

Är du nyfiken på att byta bransch?

Fackligt: Har tanken slagit dig hur bra det vore om fler med din kompetens fick jobb inom till exempel IT-branschen? I så fall är du kanske rätt person att delta i DIK:s nya matchningsprojekt?

– Jag tror att arbetsgivare ofta söker efter det man redan har. Den som anställt en systemvetare som funkar bra anställer gärna en till, även om det egentligen är en arkivarie som bättre kompletterar befintlig kompetens och därmed passar bättre för jobbet, säger projektledare Stina Hamberg.

Läs mer om projektet och om hur du gör för att komma med på www.dik.se.

‹

59

dagar om året jobbar kvinnorna i Europa gratis. Den slutsatsen kan man dra av en rapport från EU-kommissionen som visar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor i snitt är 16,2 procent.

Med andra ord jobbar de europeiska kvinnorna gratis flera månader om året.

‹

Ping 11

Aktuellt

Hallå där, Eric Haraldsson, bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Grattis till utnämningen Skolbibliotek i världsklass 2014!

Hur ser framgångsreceptet ut?

– Hos oss har skolledning, pedagoger och skolbibliotekarie gemensamt kommit fram till att bibliotekets och skolans verksamhet ska vara en och samma.

Läroplanen ger skolan tydliga mål och då kan inte skolbiblioteket vara något undantag.

Hur samarbetar biblioteket med resten av skolan?

– Jag planerar och stämmer av med lärarna kring vilka teman och kurser de planerar. Sedan förbereder jag lektionsupplägg som knyter an till de aktuella målen och fördjupar elevernas lärande utifrån mina specialkompetenser som bibliotekarie.

Vad händer sen?

– Lektionerna hålls av skolbibliotekarien i klassrummet. Biblioteksverksamheten ska vara en inspirerande gnista även efter att bibliotekarien har lämnat klassrummet.

Tips till andra skolbibliotek?

– Samarbeta, dokumentera och gör det offentligt. Tro på att du duger och att det du gör är värt att visa upp! Du gör garanterat något som ingen annan ens tänkt på.

12 Ping

Johanna Järnfeldt

Enligt en studie från myndigheten för kulturanalys är högutbildade klart överrepresenterade bland museibesökarna. Därför är de också skeptiska till fri entré på de statliga museerna.

Syftet med studien var att analysera besöksmönstren vid de centrala museerna i relation till de kulturpolitiska målen. Kulturanalys fann att museibesökarna inte representerar ett tvärsnitt av befolkningen. Högutbildade är kraftigt överrepresenterade och kvinnor är i allmänhet flitigare museibesökare än män.

Majoriteten av de centrala museerna ligger i Stockholms

Återinförande av fri entré motiverar inte kostnaderna.

kommun och därför är också stockholmarna överrepresenterade bland besökarna vid de centrala museerna.

I första hand är det entréavgiften som styr antalet besök, men den verkar vara av mindre betydelse för att väsentligt påverka vilka som besöker museerna.

Därför anser Kulturanalys att det är tveksamt om de ökade statliga kostnader som ett återinförande av fri entré vid de centrala museerna innebär kan väntas motsvara en ökad måluppfyllelse i tillräcklig utsträckning för att motivera kostnadsökningen.

Istället bör man pröva andra sätt att få nya grupper att delta i kulturlivet, sätt som är mindre beroende av var i landet man bor. Olika system med statliga kulturcheckar kan vara ett alternativ, menar Kulturanalys.

foto: karolina kristensson / nordiska

f o t o : p r i vat

Högutbildade går mest på museum

Olika ekonomiska villkor för landets museer

Museum: Museerna i Sverige har ökat sin omsättning med 20 procent under de senaste sju åren. Bäst går det för de centrala museerna. För de regionala och kommunala museerna är bilden splittrad. Det visar en analys som Riksutställningar har gjort. Nära hälften av de regionala museerna har haft en krympande ekonomi efter 2009. Bland de kommunala museerna visar 62 procent en negativ ekonomisk utveckling sedan 2009. En majoritet av museerna, 66 procent, har dock haft en god ekonomisk tillväxt de senaste sju åren.

foto: thinkstock

› En kartläggning av kultur­ turismen i Västsverige ska ligga till grund för att locka fler turister till regionen.

Kartläggning ska ge fler kulturturister i Västsverige Västra Götalandsregionen har kartlagt kulturturismen för att få den att växa. Men kulturturism är ett svårdefinierat begrepp som inte låter sig mätas så lätt.

För att utveckla kulturturismen i Västra Götalandsregionen har regionens kulturnämnd gjort en första kartläggning av befintlig kulturturism i regionens 49 kommuner. Undersökningen ger en överblick av kulturturismens aktörer, processer och projekt och är ett verktyg för att skapa effektiva handlingsplaner för kulturturism i kommunerna och i regionen.

Kartläggningen har genomförts av HUI research, som stött på en hel del svårigheter i konstruktionen av verktyget. Kulturturism är ett svårdefinierat begrepp, kommunernas satsningar på

kulturturism varierar över en bred skala och kulturutbudets attraktionskraft är inte lätt att mäta.

Utredarna jämför bland annat Skaraborg med Bohuslän. Kulturutbudet är jämförbart men turismen är allmänt mycket större i Bohuslän än i Skaraborg och det gör kulturturismen i Bohuslän mer attraktiv än i Skaraborg.

Kulturturisterna har inte undersökts i kartläggningen, som i stället utgår från intervjuer med nyckelpersoner med ansvar för turism i kommunerna och framför allt det kulturutbud som presenteras på kommuner-

Undersökningen är ett verktyg för att skapa effektiva handlingsplaner för kulturturism.

nas och kulturinstitutionernas hemsidor.

Tanken är att inom en rad kulturkategorier identifiera aktörer, som kan samarbeta för att visa möjligheterna för kulturturismen att växa i Västra Götaland.

Undersökarna framhåller att det kulturturistiska utbudet är relativt. Det som är intressant att lyfta fram i en liten kommun kanske inte alls finns med i en större kommuns rikligare kulturutbud.

På kommunernas hemsidor är det vanligt att kulturutbudet presenteras ovärderat, och turisterna får själva försöka avgöra vad som kan vara höjdpunkter.

Kartläggningen är ingen färdig databas utan förutsätter uppdateringar av kulturturismens aktörer för att bli ett levande och konstruktivt arbetsverktyg.

Gunilla Mosén

Ping 13

Video på webben:

Mycket snack men lite verkstad Rörlig bild dyker upp allt oftare på olika sajter. På kommunnivå har Malmö stad etablerat sig som ledande när det gäller videokommunikation. De har drygt 1 000 filmer i sin bank. Men i de flesta fall pratas det mer om video än vad som produceras.

14 Ping

För Malmö är det viktigt att videon gör skillnad. Stor del i videosatsningen har Mikael Hellman. Han har en heltidstjänst, en strategisk tjänst, där han ser till att organisationen kan kommunicera med video.

Han driver projekt, utvecklar

tekniken och skapar stadens videostrategier. Och känner sig egentligen ganska ensam – yrkesmässigt.

– Jag har försökt få tag på likasinnade som jobbar som jag i andra kommuner och statliga organisationer, men det finns

så som att dela det på Facebook, eller kommentera det.

En som har bra överblick över åtminstone användningen av webbvideo som redskap är Ingrid Heath. Hon är redaktionschef på Internetworld, en tidning som årligen granskar och utser de bästa sajterna i Sverige.

– Det känns idag som att det › Ingrid Heath. pratas mer om webbvideo än vad det görs. När man tittar runt bland de bästa från 2009 och framåt märker sajterna har de flesta inte komMikael Hellman också hur mit igång ännu, säger hon. mycket bättre filmerna blir.

Men att det är en trend, det Det handlar inte längre om att råder det ingen tvekan om bara filma något rakt upp och anser hon. Idag tycker hon att ner, utan video används för vad det finns en förväntan på att en Mikael Hellman kallar värdestor sajt ska ha rörligt material. skapande kommu– Det är tydligt nikation. att sajter som För mig är – För mig är arbetar med budhundra vishundra visningar skap och inspira› Mikael Hellmans ningar där de flesta tion har börjat arbete med Malmö stads där de flesta tittar videosatsning är unikt tittar färdigt på färdigt på hela använda webbbåde innanför och utanför Sveriges gränser. videon mer värt video mer än de hela videon mer än tusen videovis- värt än tusen som arbetar med ningar där man informavideovisningar där ren inga liknande tjänster, säger han. bara tittar i några tion. Organisaman bara tittar i Han har till och med sökt på sekunder. tionssajter och några sekunder. nätet för att se om andra stäDet största diresebyråsajter der i världen har ett liknande lemmat med webbhar kommit långt videoarbete. Inget napp. video som Mikael Hellman till exempel.

De flesta använder enbart ser det är tekniken. Det kräver Hon har också sett, trots Youtube och har inga interna en del kunskap om filmning, Malmös framfart, att många stöd för video, till skillnad klippning och ljussättning. kommunsajter fortfarande är mot Malmö som har en egen textbaserade. videoplattform. Via den kan de men hur effektivt är video Hur tror du webbvideo på webben för kommunikalagra, administrera och distfungerar som kommunikation? Mikael Hellman driver en tionsredskap? ribuera sina filmer till exemblogg på ämnet, videopawebpelvis hemsidan, intranätet, – Det är inte riktigt utrett ben.se, där han bland annat Youtube eller Facebook. ännu. Framförallt vet vi inte menar att effekten kan mätas Filmerna görs för externt när vi är bra. Så är det med dels med tittartid och dels med webben, man måste testa, så de och internt bruk. Förutom de som köps in från produktions- engagemang. Det sistnämnda kommande åren ser vi vad som svarar på vad målgruppen gör bolag görs de av kommunikafungerar och inte fungerar. efter att ha sett ett videoklipp, törerna på Malmö stads arton Torbjörn Hallgren förvaltningar. Mikael Hellman beskriver det som att förvaltningarna är videofierade i olika grad – vissa gör mycket, andra lite eller ingenting.

– Vi tillhandahåller systemet och vi säger att video är viktigt.

Sedan avgör förvaltningarna själva vad de vill göra. Men många tycker att det är viktigt och anställer till exempel folk med tevebakgrund. Vi kan också utbilda kommunikatörer om de vill det, men då måste förvaltningen stå för kostnaden.

Ping 15

Omvärld

12,1

procent var arbetslösheten i eurozonen i november 2013, enligt Eurostat, Europeiska unionens statistikbyrå.

I år är det 100 år sedan första världskriget startade. Nationalistiska krafter var med och drev fram det kriget. Kommer samma krafter få genomslag 100 år senare vid valet till Europaparlamentet den 25 maj? Glöm inte att rösta!

Upplevelsen av lönen viktigare än summan

med lönen, vilket även är kopplat till upplevd rättvisa. Att inte veta vad kollegor tjänar kan leda till att individer upplever sin lön som lägre och mindre rättvis än vad den faktiskt är.

Vi tar lätt för givet att nivån SNS förlag släppte i höstas en på lönen är det viktigaste när Fungerande löneantologi där ett antal utredare det kommer till ersättning samtal kan hjälpa på Saco resonerar kring löneför utfört arbete. Men hur vi till att förebygga konspridning. Det handlar bland upplever lönen och lönesättkurrens och bidra till ningsprocessen har faktiskt annat om vad som förklarar större betydelse för exempelvis lönespridning och löneskillna- att skapa ett gott samder mellan kvinnor och män. motivation och prestation. arbetsklimat. Det är Ett kapitel, skrivet av Karin – Den psykoloviktigt att lönesamtalen giska forskningen Karlström, har titeln Ett psykoblir en del i en helhet i logiskt perspektiv på lön. visar tydligt hur personalarbetet.

Vanligtvis ser vi lön ur ett viktigt det är med ekonomiskt perspektiv. Alla väl genomförda ett stort eller litet företag visar › Karin människor ses då som ralönesamtal. Det är Karlström. tionella, lika individer. Ett studier att chefers inställning ett bra tillfälle att se psykologiskt perspektiv tar till prestationsbaserad lön och varje individ och att ge individäremot sikte på att individer löneskillnader ser olika ut. Det den återkoppling på hur arbetet fungerar. Samtalet kan också är olika och upplever lön på spelar även roll om lönenivåer olika sätt. Centrala begrepp för är något som det talas öppet om tydliggöra varför lönerna sätts ett psykologiskt perspektiv är på arbetsplatsen eller om lönen som de gör. De här faktorerna är avgörande för hur vi uppleindivid, motivation och uppär något som var och en håller levd rättvisa. ver lönen, säger Karin Karlför sig själv. Det finns forskning som visar på högre grad av ström, utredare på Saco. ett psykologiskt perspektiv lönetillfredsställelse på arbetsplatser där medarbetarna inte på lön gör diskussionen kring kanske skulle arbetsgivare känner till vad de andra tjänar. kunna öka tillfredsställelsen lönesättning och lönepolitik med lönen hos sina medarbeän mer komplex. Hur individer Andra studier visar att sekretess kring lön kan skapa osäker- tare genom en mer öppen och upplever lön och vad de anser het. Den osäkerheten kan i sin förutsägbar löneprocess? Den vara en rättvis lön skiftar. tur leda till otillfredsställelse som känner till hur processen Beroende på om du jobbar på

Lön och psykologisk forskning låter kanske som två rätt långt från varandra stående företeelser. Men det är långt fler än ekonomer som intresserar sig för hur lön hänger ihop med prestation och motivation. DIK:s utredare Stina Hamberg har tittat närmare på fenomenet.

16 Ping

Omvärld Jag skulle… inte använda mitt företag som ett slagträ i politik.

Jag vill bygga något bra och jag vill tjäna pengar.

Magnus Bråth, grundare av Brath AB svarar på påståendet att anledningen till att företaget tillämpar 6-timmars arbetsdag är politisk . Företaget fick stor uppmärksamhet efter en intervju i SvD med företagets VD, Maria Westling.

› Den som känner till hur

löneprocessen ser ut har lättare att acceptera utfallet av löneöverläggningen.

foto: thinkstock

ser ut och upplever den som rättvis har lättare att acceptera utfallet av löneöverläggningen.

Individer som haft lönesamtal upplever högre grad av lönerättvisa. Även lönekriteriernas tydlighet har betydelse för hur rättvis den anställda upplever sin lön.

– Fungerande lönesamtal kan hjälpa till att förebygga konkurrens och bidra till att skapa ett gott samarbetsklimat. Det är viktigt att lönesamtalen blir en del i en helhet i personalarbetet. Självklart är det svårare

ju större enheter det är och ju fler medarbetare en chef ska ha lönesamtal med, men kanske också desto viktigare.

Den psykologiska forskningen visar också att kvinnor i högre grad än män upplever tillfredsställelse med sin lön, trots att de generellt sett har lägre lön. Det antas bero på att kvinnor av olika anledningar har lägre förväntningar på lönen än vad män har. Skillnaden har dock minskat vilket förklaras med att män och kvinnor blivit mer jämställda

på arbetsmarknaden, vilket i sin tur förändrat kvinnors förväntningar på lönen.

Nyfiken på att läsa mer? Ett psykologiskt perspektiv på lön finns, tillsammans med en massa andra intressanta texter, i antologin Lönespridning, Lena Granqvist (red.) utgiven på SNS förlag 2013.

Stina Hamberg

› Stina Hamberg arbetar som utredare på DIK.

Ping 17

Inspiratören: Josette Bushell-Mingo har länge fascinerats av kroppen som kommunikationscenter. Efter åtta år som Riksteaterns konstnärliga ledare på Tyst teater är hon mer övertygad än någonsin om att teater kan förändra liv. Därför oroar hon sig för tolkarnas framtid. text eyal sharon krafft foto sören andersson

» Explosiv kreativitet när kroppen talar«

T

Bilden:

– Jag kan bli upprörd som en atombomb!

Ofta kan jag hantera min upprördhet, men när jag blir riktigt arg kan jag höja rösten och blir väldigt direkt. Då tar folk ett steg tillbaka, säger Josette Bushell-Mingo.

18 Ping

itta på mig! utbrister Josette Bushell-Mingo i Södra teaterns foajé och pekar på piercingen i näsan som hon skaffade i tonåren, liksom på sitt kortklippta svarta hår. Folk kan ha klichéartade stereotypiska föreställningar om att jag är något slags radikal feminist. Jag kanske är det – eller inte.

Folk tror att de känner mig innan jag ens öppnar munnen.

Hon sjunker ned i den nötta fåtöljen och berättar om sina strategier för att möta en omvärld som betraktar henne som en främmande fågel. Strategi ett: Ingenting – ”varför ska jag göra något?

Det är deras problem!”. Strategi två: Genom att agera på tvärs mot det förväntade och överraska, som att vara tyst när hon förväntas ta för sig. Eller tvärtom – ta ut svängarna rejält genom att rätt ut säga det som ingen annan vågar. Och använda sin fysiska sida.

– Kroppen är en extremt viktig kommunikatör och skickar signaler hela tiden. Man kan inte prata om viktiga saker medan kroppen är som ett lik. Man måste visa sitt engagemang med kroppen.

Politiskt engagemang har gjort henne till mångfaldens språkrör, bland annat var hon med och bildade föreningen

Tryck vilken sammanför svenska scenkonstnärer med afrikansk bakgrund.

Vägen till politisk medvetenhet gick genom teatern. Och vägen till teatern gick genom upptäckten av den egna kreativiteten i ”Londons Tensta”, East End. Tillsammans med sina tre systrar, mamma (sjuksköterska) och pappa (busschaufför) bodde hon i en liten lägenhet. De klarade mat och hyra, men pengar var en bristvara. Att utveckla kreativiteten var av nöden. som sjuåring tar hon kommandot över sin klass och arrangerar en show.

Masker klipps, dikter läses upp. Med stor förtjusning sätter hon i gång och reciterar The Owl and the Pussy-cat went to sea in a beautiful pea green boat ...

Något år senare dyker en konstnärsgrupp upp i skolan och stannar en hel vecka. Under veckan görs underverk.

Den idoga konstutövningen väcker till liv något som funnits förborgat inuti henne.

Eftersom mamma jobbar mycket och pappa med, tills han lämnar boet när hon är 14, växer ett behov att fly världen.

Josette skriver dikter, lever ut sin fantasi och skapar en egen värld.

– Det var inte utan att mina föräldrar var förundrade över mina upptåg. ”Skri-

Ping 19

Inspiratören ver hon, dikter? Hur vinner hon priser – De som gav mig rollen var mycket i löpning?” Till slut förstod de att jag tydliga. De sa: ”Du måste vara excepvar annorlunda. Men de lät mig vara. De tionellt bra varje kväll, annars får du hade i alla fall tre normala döttrar. sparken.”

Därifrån var vägen till teatern ändå londons teaterdistrikt West End, lång. Egentligen ville hon bli journalist.

1999. Varenda en av Lyceums 2 500 stoVad hände? lar är upptagna av hyllande människor.

– Teatern hittade mig.

Josette spelar en av kvällens Vid fyllda 18 år underhuvudroller, mandrillen känns hon i inträdesprovet Tänk hur Rafiki. Hon spelar så exceptill journalistutbildningen. mycket som tionellt bra varje kväll att hon Valet står mellan att göra skulle kunna nomineras till det prestigeom provet fem–sex månaförändras om alla fyllda Olivier-priset för bästa der senare, eller nappa på minoriteter fören- musikalskådespelerska. ett tips som hon just fått Ironiskt nog var det just och samma dag, en fredag, ades. Oh my God! denna personliga triumf som gå på audition till en tvåårig Vi kommer att öppnade hennes ögon och kurs i ”performing arts” på kunna göra ledde henne till politiken.

Barking College of Techstordåd.

– Hela ensemblen var svart. nology.

Vi förväntades vara så t-a-c-kEfterföljande måndag s-a-m-m-a. Det mest upprörande var att börjar hon. journalisterna frågade mig om Lejon– Yeah, I ran away with the circus. Jag kungen var framtiden för svart teater i menar, förtydligar hon på svenska, att Storbritannien. Jag blev så upprörd. jag var som fisken i vattnet, jag hoppade i vattnet och kunde agera direkt. Oh, my God, jag skrek av lycka! Det var det bästa som hänt mig.

Det stora genombrottet kom med Disneys musikal Lejonkungen för 15 år sedan.

Josette Bushell-Mingo

Gör: Konstnärlig ledare för Tyst teater. Flerfaldigt prisbelönad regissör och skådespelare.

Aktuell: Med pjäsen När vinterns stjärnor lyser här på Norrbottensteatern.

Bor: Södermalm, Stockholm. Ålder: 50 år (den 16/2).

Familj: Maken Stefan Karsberg (de har varit tillsammans i 27 år). Sönerna Ruben, 12, och Joshua 10 år.

Fritidsintresse: ”När jag är ledig tar jag det riktigt lugnt och dagdrömmer. Men det händer sällan, jag har så mycket energi! Jag älskar att titta på dans, och på fantasy-filmer.”

20 Ping

Inspiratören Upprördheten ledde till allt större politiskt engagemang. Och till jobbet som Riksteaterns konstnärliga ledare för Tyst teater för åtta år sedan.

– Det var viktigt för mig med ”life changing-teater”.

Arbetet med Tyst teater har visat henne vilken sprängkraft kombinationen kroppsspråk och teckenspråk har – när uttalade ord inte kommer emellan och stjäl energi från

kroppen. Hon studsar upp och gestikulerar en explosion: – På scen blir det en dubbel explosion!

When it's good it's fucking wonderful!

Skådespelarna växer enormt. Detta har bekräftat för mig att konst och teater kan förändra livet.

Genom Tyst teater har hon arbetat nära tolkar och insett hur krävande det är att tolka under ett kreativt arbete.

– Tolkarna är som en oerhört väsentlig muskel.

Med tiden har det blivit större medvetenhet om att teckenspråk och dövkultur handlar om kreativitet och mänskliga rättigheter, framhåller hon. Just därför kan hon känna sig orolig för begränsningar i dövas rätt till tolk i den ovissa framtiden. Vem skulle då gå ut på barrikaderna för att kämpa för dövas rätt för tolk i samband med konstrelaterade aktiviteter?

Josette Bushell-Mingo lyser upp: – Tänk hur mycket som skulle kunna förändras om alla minoriteter förenades. Oh my God! Vi kommer att kunna göra stordåd. Det låter romantiskt, men den demonstrationen kommer. ‹

5 tips till alla som vill ha bra kommunikation med döva och hörselskadade:

1

Tänk inkluderande! Visa att du är genuint intresserad av utbytet. Intresset smittar av sig.

2

Ett leende är en bra början.

3

Du kommer långt med gester.

4

Du behöver inte kunna teckenspråk, men du kan prova några praktiska uttryck. Språk är nyckeln till människor och kultur.

5

Papper och penna är utmärkta verktyg.

6

Anlita en tolk.

Ping 21

Möt magin i Makerspace Museer och bibliotek söker efter förnyelse.

I motsats till bibliotekens dalande besökssiffror firar massproduktionens konsumism nya rekord. Det här kan maker-kulturen ändra på.

Om någon sätter fart. Det har man gjort i USA, på Österåkers bibliotek och på Tekniska museet. text eyal sharon krafft foto sören andersson, anna gerdin, ellinor algin

22 Ping 22 Ping

› Lars Paulsson och

Nils Olander bakom en gammal ångturbin från Finspång.

Ping 23 Ping 23

› Roberta är ett ombyggt

skyltställ som tjänar som vägvisare till museets robotverkstad.

24 Ping

D

et började någon gång under 1980-talet i USA. Hantverkare och programmerare sökte inspiration hos varandra. Ur sammankomster och tvärvetenskapligt utbyte föddes nya produkter och produktionsmetoder.

Med internet och den digitala kulturen att dela med sig gratis av både mjukvara och hårdvara tog detta samarbete ett stort kliv framåt.

Runt om i USA samlades skapande människor med vitt skilda spetskompetenser – makers – förenade av viljan att modifiera, sy och skapa sina egna produkter. Naturligt nog kallades deras mötesplats Makerspace.

Teknikens snabba utveckling i takt med pressade priser på datorer, CAD-program för att designa i datorn och 3D-skrivare har gett folkrörelsen extra skjuts.

Tror man redaktören för tidskriften The Wired, Chris Andersson, står vi inför en ny industrirevolution. Snart är dagens ekonomi med dess industriella masstillverkning av konsumtionsvaror ett minne blott. I stället spirar en ekonomi som grundar sig på produktion av tjänster och sammansatta produkter. Allt tack vare Makerspace förstås.

för åtta år sedan upplevde maker-rörelsen ett stort genombrott – världens första Maker Faire för den breda allmänheten. Sammankomsten hölls utanför San Francisco och drog över 80 utställare och 100 000 besökare.

Succén har spridit sig som en präriebrand.

Inte bara runt om i USA, utan även till Europa, Afrika och Asien. I oktober i fjol hölls en World Maker Faire i Queens, New York med över 100 utställare. Bland besökarna fanns Tekniska museets utställningsintendent Nils Olander, som beskriver sina intryck så här:

» Det hela kändes som något av en revival av 70-talets alternativa folkfester, fast i en modern digital tappning.« – Där fanns programmerare, musiker, låsdyrkare och hantverkare av alla de slag. En särskild genre var att kombinera kläder med elektronik.

På olika platser på utställningsområdet pågick spektakulära demonstrationer, tävlingar, och musikframträdanden. Där fanns ekologisk mat att köpa och särskilda ytor där barn fick bygga, experimentera och programmera. Det hela kändes som något av en revival av 70-talets alternativa folkfester, fast i en modern digital tappning.

Redan före sammankomsten kände både han och intendentkollegan Lars Paulsson att de ville göra något i Sverige, om än mer småskaligt.

Lagom inför jullovet 2012 slog Tekniska museet upp dörrarna för sin första Mini-Makerspace.

– Responsen var otrolig! Vi följde upp aktiviteten med grundliga intervjuer med besökarna.

Allt tydde på ett stort intresse och brett gillande, säger Lars Paulsson.

Under de två sommarmånaderna som MiniMakerspace hade öppet strömmade 20 000 besökare till. Vuxna och barn flockades kring datorerna, lärde sig blixtsnabbt programmera så att de fick bananer, modellera eller något annat att röra sig eller blinka. Någon kopplade ihop Facebook med en banan som rörde sig så fort ett visst ord användes.

– I början var folk lite nervösa, vana vid skolformatet med klara instruktioner. Vi sa till dem att testa. Funkar det inte så kan man ändra lite. Det gick hem. Man märker att folk hade det roligt. De kunde involvera varandra, leka hur länge som helst och glömma bort tiden. Det var precis det vi hade hoppats på. Att folk skulle våga experimentera och att kreativt tänkande och olika kunskaper skulle dansa ihop, säger han.

Med andra ord, precis det som den sedermera världsomspännande maker-rörelsen syftar till – att väcka till liv kreativiteten, teknikintresset Ping 25

» När besökaren kommer till museet vill man inte att musei- värden ska vara huvudper sonen, utan besökaren själv.

I stället för att bestämma har vi blivit organisatörer.« och i förlängningen föra fram innovationer.

Arbetet med Mini-Makerspace har inneburit att gamla maskiner på Tekniska museet har fått maka på sig för att ge plats åt saker som folk fascineras av. Museet har blivit till en arena där folk stolt kan visa upp sina alster. Ett ställe där man blir synliggjord, menar Nils Olander.

Makerspace har även omdanat medarbetarnas roll.

– När besökaren kommer till museet vill man inte att museivärden ska vara huvudpersonen, utan besökaren själv. I stället för att bestämma har vi blivit organisatörer, säger han.

– Folk lär sig utan att vara medvetna om det – vilket är själva poängen, framhåller Lars Paulsson. Personalen hjälper till om det behövs och kan föreslå lösningar om någon har kört fast, men de lägger sig inte i. De försöker också tona ned det tekniska och naturvetenskapliga innehållet i övningarna genom att undvika att använda termer som ledare och resistens. På så sätt kan man få personer som definierar sig som ointresserade av teknik att omvändas. även om tekniska museet har gått i bräschen

för Makerspace står dörren vidöppen för såväl andra museer som bibliotek.

– Självfallet passar en sådan skapande verksamhet där teknik, data och konst blandas, lika väl på konst- och kulturhistoriska museer, eller varför inte på bibliotek. I USA har MacArthur Foundation, i samarbete med Institute of Museum and Library Services, beslutat om att skapa 30 ”learning labs” runt om i landet i syfte att ge unga människor möjlighet att skapa tillsammans, säger Lars Paulsson.

26 Ping

› På museet försöker

man undvika svåra termer för att underlätta för de som inte är så teknikkunniga.

Ping 27

› Metodverkstaden i

Österåker skapades med enkla medel. Verksamheten blev en succé och tilldelades nya medel.

T

re år före storsatsningen i USA och med en synnerligen mager budget har pionjären Österåkers kommun lyckats skapa en ”Makerspace-light” som Kulturförvaltningens verksamhetschef i kommunen, Carl Oscar Törnros, säger. Året var 2010 när Katinka Vinrot Andersen, som då var verksamhetschef för förskolan i Österåker, uppdaterade styrdokument. Då upptäckte hon hur svårt det var att hitta en mötesplats för pedagogerna.

– Vi ville ha en miljö där vi › Carl Oscar kunde vara kreativa tillsammans Törnros. och gärna fortbilda oss i estetiska ämnen genom att lära oss av varandra – det var billigare än att köpa externa konsulttjänster.

Det ömsesidiga lärandet föll väl ut. Skulle allmänheten kunna få del av det? funderade Katinka Vinrot Andersen. I december 2011 fick Carl Oscar Törnros nys om idén och han såg genast framför sig hur den slitna gamla träslöjdsverkstan i den nedlagda skolan i centrum 28 Ping

kunde komma till pass. Men först en ordentlig renovering, vad sägs om att sparka i gång verksamheten till halvårskiftet?

Katinka Vinrot Andersen tog en titt på den hundra kvadratmeter stora och avlånga träslöjdsverkstan som var ruffig som en industrilokal och tänkte: ”Perfekt! Här är det tillräckligt ofint för att folk ska kunna våga släppa loss. Här ska inte renoveras!”

– Ge mig nyckeln, sade hon, så flyttar vi in efter jul!

Så blev det också.

För att klara sig på de 20 000 kronorna hon hade till förfogande fick hon ”trolla med knäna”. Med andra ord: Återbruk. Inredningen kostade i stort sett ”ingenting”. Hon fick tag på fullt användbara hyllor, bord och stolar som skulle kasseras. Plast och färg fick hon till skänks av närliggande företag. Papper och kartonger finns det oändligt av på återvinningscentralen. Betong, keramik och lera fick betalas med reda pengar.

I maj 2012 invigdes Metodverkstan, som verksamheten fick heta, formellt. Gensvaret lät

inte vänta på sig. Under månaden vallfärdade uppemot 2 500 barn (med sina 500 förskollärare) dit. Barn satt såväl inom- som utomhus och skapade, ritade och målade. Skor. Även skoutställningen blev succé. succén ledde till större budget

(900 000 kronor som skulle räcka till ett års hyra, lön, material och fortbildning) och utvidgad verksamhet. Ett teknikrum inreddes med bland annat webbkameror, ljusbord och overhead-apparater (för att kunna belysa föremål och åstadkomma häftiga ljuseffekter på väggen). Inte bara förskolor, utan även den stora allmänheten skulle få bruka Metodverkstan. Temahelger anordnades för medborgare i åldrarna 0–100. Och medborgarna kom i åldrarna 5–80 år.

– Folk tycker att verksamheten är helt fantastisk. De är så tacksamma, säger Katinka Vinrot Andersen, som numera är inrednings- och fortbildningsansvarig på Metodverkstan.

Framgång föder framgång. Flera verkstäder och tillika viktiga mötesplatser har uppstått under samma tak. Teaterverkstan, med Calle

Flygares första filial utanför Stockholm. Och, i samarbete med barnbiblioteket, Språkverkstan.

En lokal inredd med språket i centrum, med detaljer som en GB-glasskiosk med skylt från 1967. Den är fullmatad med böcker och pussel på många språk, liksom surfplattor. Även Metodverkstan har inlett ett samarbete med biblioteket. Inspirationen som barn (och vuxna) fått under kreativt arbete med fantasieggande teman som monster, slott eller ruiner under loven har dels utmynnat i utställningar på biblioteket, dels inspirerat till läsning.

– Jag är småbarnsförälder själv. Att skjutsa till en barnaktivitet och sedan hämta är en helt annan sak än att vara med och skapa tillsammans med andra barn och föräldrar. Jag tror inte att dagens barn skapar så mycket hemma.

Dagens barn är inte fattiga på prylar, däremot på kreativa upplevelser.

Just upplevelser lägger Metodverkstan fokus på. Besökarna får ge sig hän och uppleva en estetisk process.

Men Metodverkstan har även blivit en demokratisk arena där folk möts utan hierarkier och Ping 29

» Metodverkstan är en inkörsport till bibliotek och andra kulturella verksam- heter som öppnar upp världen. « över gränserna oavsett ålder, kön och härkomst.

Vad kan vi lära oss av det?

– Många museer har någon typ av verkstad, men de kan utveckla verksamheten mycket mer och arbeta mer över generationsgränserna. Bibliotek har särskilt mycket att lära sig. För att öka intresset för läsande behöver man levandegöra böcker – och inte bara med Pettsonfigurer.

Det tycks Österåkers bibliotekschef Tiffany Bovin hålla med om: – Genom samarbetet med Metodverkstan får vi tillgång till material som vi annars inte har, och kan gestalta berättelser mer fysiskt. Och inte bara sagofigurer! Inför Halloween hade vi två dagar med skapande verksamhet på Metodverkstan som ledde till en utställning om häxor på biblioteket som var välbesökt och rönte stor uppskattning, säger hon.

– Genom att medverka i Metodverkstan signalerar vi att biblioteket är mer än bara böcker, att man kan komma till oss utan att behöva låna en enda bok, utan kan vara med och utveckla sina sinnen, skapa något tillsammans, uppleva.

Det kan bana väg för biblioteket som den självklara mötesplatsen i framtiden.

För den som känner sig manad kan Makerspace erbjuda ännu en utveckling i bibliotekarierollen, menar Tiffany Bovin.

– Kanske inte alla bibliotekariemedarbetare är intresserade, men för dem som vill vara kreativa kan detta vara världens chans. just en sådan chans fick barn- och ungdomsbibliotekarie Sofia Malone på Österåkers bibliotek i och med samarbetet med Metodverkstan för två år sedan. Redan innan dess tog hon tillvara på sin konstnärliga utbildning i bibliotekets programrum där barn kunde småpyssla.

– Men i Metodverkstan kan vi göra så mycket mer! Och vi får både föräldrar och barn att 30 Ping

skapa. Det är roligt att använda all min kompetens. Det känns som mitt yrke är kreativt.

Oavsett om temat i Metodverkstan handlat om häxor eller väsen har skapandet stimulerat läsandet, tror hon.

Och inte sällan har hon överväldigats av intresset. Inför temat häxor och väsen var hon inställd på 30 besökare, vilka skulle kre› Sofia Malone. era häxor med tennisbollar, garn, blompinnar och vikbara ståltrådar. Det kom betydligt fler. Som tur var fick biblioteket hundra tennisbollar till skänks.

– Vi har inte haft några missöden. Några barn ha sagt att de vill bo kvar här ...

En annan effekt är igenkänningsfaktorn, framhåller Sofia Malone. Både barn och föräldrar har varit positivt överraskade av att möta henne både på biblioteket och Metodverkstan.

– Det sänker tröskeln för att gå till biblioteket. Det finns en möjlighet för barn att säga ”Jag ska träffa Sofia” i stället för ”Jag ska till biblioteket”. Även kulturförvaltningens verksamhetschef Carl Oscar Törnros är uppenbarligen nöjd med Metodverkstans genomsnittliga besökssiffror på 100 personer per dag. Men det innebär inte att han tänker slå sig till ro. Tvärtom ser han framför sig att verksamheten expanderar med mer teknik.

– Metodverkstan är en inkörsport till bibliotek och andra kulturella verksamheter som öppnar upp världen. Alla vet vad som händer när man får i sig böcker, teater och annat kulturellt – man stimulerar fantasin, ökar kreativiteten och blir bättre rustad för framtidens krav, vad de nu än blir. Människan har byggt fantastiska maskiner som surfplattan vilka kommer att kunna åstadkomma stordåd framöver. Men för att komma på användningsområden krävs

› Metodverkstan är ett

exempel på verksamhet som kan hjälpa blblioteket att bli en naturlig mötesplats, tror Österåkers bibliotekschef Tiffany Bovin.

Ping 31

› Makers kan hjälpa till att

tillföra teknikkunskaper som många gånger saknas på biblioteken, menar Tekniska museets intendenter.

32 Ping

fantasi. Och fantasin måste vi öva. Det kan man göra på Metodverkstan, säger han.

Utmaningen med att tillföra teknik till museér eller bibliotek är att det ställer krav på förkunskaper av tekniken som används. Men tekniska luckor kan fyllas på, inte minst genom att knyta till sig kunniga makers som medverkar i aktiviteterna, framhåller Tekniska museets intendenter. kunniga föreläsare kan komma väl till pass redan när Makerspace förankras hos personalen, eftersom ”det kan låta flummigt om det berättas av någon som aldrig varit med om det”.

Själva utrustningen, däribland bananer förstås, är inom plånbokens räckhåll för de flesta, speciellt sedan 3D-skrivaren har gått ned i pris från fem miljoner till omkring sex tusen kronor som minst. Genom att para ihop en laptop med en 3D-skrivare kan man skriva ut en bild på sig själv eller ”vad som helst” i plast.

– Det viktiga är att man inte krånglar till det, och att det rör sig, myser Nils Olander. Köp en batteridriven fläkt eller lattevisp för tio kronor på Jula eller Clas Ohlson och limma fast i en plastmugg. Vänd plastmuggen upp och ner och tejpa fast tre färgpennor så plastmuggen blir en trefot. Ju mer lattevispen skakar ju bättre rör sig denna ritande robot fram över pappersark, ritande oändliga spiraler. En garanterad succé!

Tips: Alla som vill prova Makerspace kan vallfärda till Sveriges första Maker Faire som hålls på Tekniska museet den 17–18 maj.

Metodverkstans Katinka Vinrot Andersen tipsar om ”Makerspace-light” till bibliotek:

›

1. Ta vara på det material som du har närmast till hands. I stället för att kassera gamla böcker – ge dem nytt liv som arbetsmaterial i en skaparverkstad.

2. Visa hur papper blir till. Eller hur en bok kan bindas ihop med limpistol.

›

Ping Ping 33 33

Guiden

Rörlig bild på webben Idag går det med ganska enkla medel att producera video till din webbplats.

Ping tipsar om de möjligheter och begränsningar som rörlig bild innebär. text anders regnell

34 Ping

1 2 3 4 5 6 7

Guiden

Varför video på webben?

När du tittar på teve ser du bara skärmen. På webben kan den rörliga bilden kompletteras med all möjlig information och ge möjlighet till interaktion. Allt lämpar sig inte att göra video av. En del information är fortfarande lättast och

Komma igång

Dyrt och krångligt har nog varit en vanlig uppfattning om att producera film till webben. Jo, det kan vara kostsamt. Men kortare filmsnuttar är idag enklare än någonsin att göra själv. Med lite känsla och lite tålamod

snabbast att ta till sig som text. Men video kan lätta upp ett krångligt budskap, ge djup eller bredd. Det kan fungera bra som ett komplement på din webbplats för såväl försäljning och information som inspiration.

‹

kommer du långt med kameran i din smarttelefon och gratis redigeringsprogram. Du kanske inte vinner en Oscar för dina första alster men med lite träning kan du göra helt okej filmer med små medel.

‹

Enkla redigeringsprogram Den mest tidskrävande delen av arbetet är redigeringen. Hur lång tid det tar beror förstås på din ambitionsnivå. I både Windows och Apple finns gratis redigeringsprogram för video.

De heter Movie maker respektive Imovie. Ta

Planera din film

Det viktigaste när du ska göra en film är att tänka efter innan. Tänk efter vad du vill berätta med filmen och vilken målgrupp du vänder dig till. Gör ett manus där du planerar in vilka som ska medverka, vilka bilder du behöver och i

Klippbilder

Finns det något tråkigare än att titta på en intervju där kameran har naglat fast en person mot en vägg? För att pigga upp är det bra att använda så kallade klippbilder. Det vill säga filma annat som är relaterat till vad personen säger

Ljud och effekter

För att till exempel kunna varva ansikts- och miljöbilder vid en intervju behöver du ta loss ljudet och redigera separat. Det kan vara lite knepigt att synka men ger så mycket mer än att bara visa en och samma bild hela tiden.

Livesändningar

Har du ett evenemang som du tror kan intressera fler än de som kommer att närvara på plats kan du streama direkt på din webb. Med tjänster som till exempel Bambuser är det gratis och inte särskilt svårt heller. Tänk dock på att

dig tid att titta på några instruktionsfilmer på nätet innan du sätter igång. Den tiden tjänar du in, för det är en liten tröskel att förstå hur programmen funkar. När du väl är över tröskeln är det ganska enkelt att redigera din film.

‹

vilken miljö du ska filma. Har du möjlighet att filma med fler än en kamera är det bra. Då får du bilder från olika vinklar som gör slutresultatet mer levande. Hur lång filmen ska vara är också bra att veta från början.

‹

som du kan visa mellan bilderna på personen.

Här har du nytta av ditt bildmanus när du ska redigera, så att du från början har klart för dig när de olika bilderna ska visas. Det är klart lättare att göra rätt från början än att korrigera efteråt.

‹

Gratisprogrammen i datorn är fullproppade med läckra effekter och skojiga ljudklipp.

Använd dem med försiktighet. Lek loss och testa gärna allt men det är sällan den färdiga produkten vinner på flashiga effekter.

‹

det blir ganska platt att sitta och kolla live på webben, jämfört med att vara på plats. Kanske är det bättre att filma, redigera och lägga ut en kortversion efteråt? Då kan du även komplettera med analyser och kommentarer.

‹

Ping 35

dik:s inkomstförsäkring

Mer trygghet för pengarna!

Du vet väl att DIK:s inkomstförsäkring ingår i ditt medlemskap?

Som yrkesverksam medlem i DIK får du automatiskt en inkomstförsäkring som garanterar dig 80 procent av din inkomst ifall du skulle råka bli arbetslös, under förutsättning att du uppfyller vissa krav.

Läs mer på www.dik.se/inkomstforsakring

36 Ping

Krönika

En ständig liten strimla av humanistiskt hopp

M

ed jämna mellanrum hörs glädjerop om att konst och humaniora får ta större plats inom mitt eget ämne, ekonomi. Jag har själv drabbats av den glädjeyran många gånger under mina trettio år på Handelshögskolan i Stockholm. Men frågan är om det någonsin har varit sant.

Snarare är det nog så att det alltid har funnits en liten strimla av humanistiskt hopp, men att det aldrig har varit mer än just en strimla. Så är det idag, och så var det förr.

När jag på 1980-talet, mitt i värsta yuppieeran, läste vid en prestigefull handelshögskola på andra sidan Atlanten stod till exempel humaniora på schemat och på fritiden var vi aktiva i skolans ”Arts & Business Society”. här hemma var det inte sämre. På Handels

samarbetade vi med Konsthögskolan, som visade konst i våra lokaler. Lite senare hade vi ett välutvecklat humanioraprogram, med › Emma Stenström efterlyser mer inslag av regelbundna lunchföreläsningar och kurser konst och humaniora på i bland annat litteraturvetenskap. Och vi var ekonomiutbildningarna. inte ensamma. På vår grannskola, Stockholms universitet, kunde ekonomstudenterna likaså samarbeten med flera konstnärliga högskolor. fördjupa sig i konstkurser.

Utifrån sett är det säkert inte med konst och På det här viset fortsatte det in på 2000-talet humaniora som vi, och andra med nya satsningar på konst ekonomutbildningar, föroch humaniora. Själv hade jag Utifrån sett är det till exempel under många år en säkert inte med konst knippas, men i praktiken har kopplingen alltid funnits. Då kurs i ”Konst, kultur och företaoch humaniora som vi, och då dyker det upp förhoppgande”, där vi ägnade fredagsefoch andra ekonomutbild- ningar om att den kommer termiddagarna åt att se konst. ningar, förknippas, men i att växa sig ännu starkare och Parallellt växte forskningen och idag har vi bland annat ett praktiken har kopplingen revolutionera ekonomutbildningarna. Det är jag inte så säcenter för forskning om konst, alltid funnits. ker på, men däremot tror jag kultur och företagande på skolan. Liksom nya satsningar, som vårt nuvarande att den där lilla strimlan kommer att fortsätta finnas där – och skänka hopp. samarbete med konsthallen Magasin 3.

för att inte tala om våra studenter. Vi har

alltid haft förmånen att ha konstnärligt begåvade studenter och sedan många år har vi också en särskild antagningskvot för studenter med konstnärliga och humanistiska meriter liksom

Emma Stenström

›

Emma Stenström är docent i företagsekonomi och verksam vid Center for Arts, Business & Culture vid Handelshögskolan i Stockholm. I vanliga fall är hon krönikör i Dagens Industri.

Ping 37

.Storbritannien:

Examen i humaniora leder till jobb I många länder betraktas en humanioraexamen som näst intill värdelös på arbetsmarknaden. I Storbritannien värderas den högt. Här finns en flexibel arbetsmarknad med många vägar till drömjobbet. text michael dee foto thinkstock

38 Ping

Ping 39

S

torbritannien har en internationellt sett mycket ovanlig arbetsmarknad där karriärvägarna ofta tar sig oväntade former. En universitetsexamen i historia kan leda till en chefsposition på en PR-firma.

Antropologi till ett jobb på en reklambyrå. Teologi till dokumentäravdelningen på BBC. Inga ovanligheter alls, säger Charlie Ball när jag träffar honom på hans kontor i Manchester. Charlie Ball är biträdande chef för researchavdelningen på Higher Education Careers Service Unit vars hemsida www.prospects.ac.uk › Charlie ger råd till universitetsstudenter om Ball. yrkesval.

– Jag har svårt att förstå de rigida rekryteringsmönster man har i andra länder, där företag kräver utbildningar som är specifikt anpassade till den egna branschen. › Bob Gilworth.

Storbritannien har en flexibel arbetsmarknad. Det finns stora fördelar för arbetsgivarna med att rekrytera folk med en examen utanför det egna fältet, inte minst humaniora.

Du får arbetstagare som har ett annorlunda perspektiv och det är en klar fördel. Men de har också genomgått en universitetsutbildning och har därför de färdigheter som krävs. Att arbeta i grupp, på egen hand, leda team, göra research och sätta ihop presentationer. på university of leeds träffar jag Bob Gilworth

som är chef för yrkesrådgivningen. Han säger att den som har en humanioraexamen har flera fördelar jämfört med andra universitetsutbildade.

– Arbetsgivare söker folk som är starkt motiverade och har höga akademiska meriter. Det går ofta hand i hand. Det är dessutom så att humani40 Ping

» Arbetsgivare söker folk som är starkt motiverade och har höga akademiska meriter.

Det går ofta hand i hand. « orastudenter är väldigt aktiva under studieåren.

Mycket mer än studenter på de tekniska utbildningarna. De leder klubbar och studentföreningar. Aktiviteter som är av stor nytta i arbetslivet.

Arbetsgivarna anser ofta att de specifika uppgifter de anställda ska utföra, kan de lära sig inom företaget. Bob understryker att de brittiska universiteten har anpassat sig till arbetsmarknaden vilket underlättar yrkesvägen för humaniorastudenter.

– Yrkesrådgivningen på våra universitet genomgick en revolution i slutet på 90-talet och blev väldigt professionell. Vi har själva en väldigt aktiv dialog med både rekryteringsföretag och enskilda företag. Vad gäller företagen så hade vi tidigare en dialog med främst de stora företagen men på senare år har vi också varit mer aktiva vad gäller de små och medelstora och det har gett resultat.

Nu ingår praktik i alla utbildningar i Leeds.

– Arbetslivserfarenhet har blivit ofantligt mycket viktigare för arbetsgivarna och därför ingår praktikplatser i utbildningarna. Från några månader till ett år. ”Internships” har varit en het potatis i debatten i Storbritannien de senaste åren. De stora dagstidningarna har talat om ”en generation av slavarbetare”. Bob Gilworth kommenterar: – Det handlar om oavlönade praktikplatser och jag tycker själv att sådant är omoraliskt. Här i Leeds förmedlar vi inte obetalda praktikplatser.

De betalda praktikplatserna har varit framgångsrika, säger Bob Gilworth.

– Jag har märkt något intressant på den senaste tiden. Där vi på universiten talar om ”praktikplatser” så talar arbetsgivarna om ”tidig identifikation”. Vad gäller humaniora så har vi ibland nått upp till att 70 procent av praktikanterna har fått anställning.

› I Storbritannien är det

vanligt att man rekryterar kompetens med examen från andra områden än det arbetsuppgiften gäller.

Ping 41

› Efter andra världskrigets slut blev det ett stramare rekryteringsmönster i Storbritannien.

42 Ping

f o t o : b l e t c h l e y pa r k

› Bletchley Park tillsattes efter andra världskrigets slut för att knäcka tyskarnas koder.

I andra länder ses det brittiska rekryteringssystemet som excentriskt. Det har dock sina historiska rötter. Under imperietiden behövdes mycket personal till administration, och en examen från universiteten i Oxford och Cambridge stod högt i kurs, oavsett ämne. Efter andra världskrigets utbrott rekryterade krigsmakten och civilförsvaret en stor mängd personal med vitt skilda bakgrunder, för att komma på nya idéer i kampen mot nazisterna. Mest omtalat är Bletchley Park. En hemlig enhet som tillsattes för att knäcka tyskarnas koder. Till enheten rekryterades historiker, filosofer, korsordsfanatiker, språkvetare och matematiker. Bland matematikerna fanns Alan Turing, som för att lösa uppgiften lät konstruera ”The Bombe” som idag betraktas som den första datorn.

Efter andra världskrigets slut inföll ett stramare rekryteringsmönster, säger Charlie Ball.

– Landet var utarmat på grund av kostnaderna för kriget och vägarna på arbetsmarknaden var raka. Detta började ändras markant i början på 60-talet. Då skedde en explosion inom utbildningssystemet och mängden universitetsutbildade ökade drastiskt. Ekonomin förbättrades och servicesektorn växte, liksom media, reklam, marknadsföring etcetera. Där handlade det om att tänka i nya banor. Arbetsgivarna letade inte efter folk med specifika universitetsutbildningar utan fokuserade på de färdigheter de skaffat under sina utbildningar.

Jag frågar Charlie Ball om detta har påverkats av finanskrisen och lågkonjunkturen som lett till stora åtstramningar i Storbritannien.

– Ungdomsarbetslösheten är fruktansvärd precis som i många andra länder i Europa.

Däremot har lågkonjunkturen inte drabbat de nyutexaminerade från universiteten vilket vi annars bävade för. Arbetsgivarna har valt att gå

fram med försiktighet. Istället för att helt sluta rekrytera har man enbart dragit ner lite grann.

Arbetsgivarna har lärt en dyrbar läxa sedan tidigare, säger Charlie Ball.

– Vi hade en fruktansvärd lågkonjunktur i början på 90-talet. Många företag och organisationer upphörde då helt att rekrytera från universiteten. När ekonomin sen vände uppåt stod man utan den personal man behövde på managementsidan. Det skapade stora problem för de ledande företagen. Därför har rekryteringen fortsatt även under den här lågkonjunkturen. kailan d´arcy är informationschef på hem-

sidan The Student Room, ett online-forum med yrkesrådgivning baserat i Brighton. Vi bänkar oss i kafferummet och Kailan D´Arcy berättar att han har märkt betydande attitydförändringar i de diskussioner som förs i sidans forum av de som ska söka sig in på universitet.

– Vi gjorde en undersökning för ett halvår sedan där det framkom att attityden till universitetsstudier har förändrats markant. Förr var det viktigaste att studera något intressant och att leva studentliv. Nu är det en utbildning där det finns ett jobb efter examen › Kailan D´Arcy. som prioriteras högst. Det beror inte bara på lågkonjunkturen utan också på att kostnaderna för att studera har ökat enormt. På vissa håll i England kostar det numera 9 000 pund per läsår. Deras oro är begriplig men inte särskilt logisk med tanke på den flexibla arbetsmarknaden.

Kailans egen yrkesväg var däremot rak.

– Jag studerade marknadsföring och är PRchef, men vår försäljningschef studerade arkeologi. Så jag rekommenderar andra att studera det de känner för. Det ordnar sig med jobben.

Ping 43

Dataspelens historia bevaras

Från arkadspel till Dreamhack i nytt arkiv Vår dataspelshistoria riskerar att gå förlorad. En arkivarietrio vill förhindra detta genom att skapa ett digitalt arkiv som ska fyllas med information om svensk dataspelsproduktion.

Den svenska dataspelsindustrin har på senare tid utvecklats snabbt. Enligt en rapport från spelutvecklarnas branschorganisation växte marknaden 2012 med 60 procent jämfört med föregående år och omsatte hela 3,7 miljarder kronor. Trots att exportframgångarna är många och att svensk dataspelshistoria sträcker sig ända tillbaka till tidigt 1980-tal har branschen inget eget arkiv. Men i Malmö håller ett webbaserat dataspelsarkiv på att ta form. Henrik Erngren Othén fick idén redan när han började studera till arkivarie.

– Jag har en bakgrund i spelf o t o : j o n ata n j a c o b s o n

44 Ping

branschen och när jag omskolade mig till arkivarie för några år sedan tänkte jag att det hade varit intressant att kombinera de två världarna, säger han.

20 000 kronor från Riksarkivet till en förstudie som bland annat skulle undersöka intresset i branschen. Efter att ha fått positiv respons från flera av Sveriges största spelföretag är hans kollegor Petter Björkde nu redo att börja hämta in strand och Olle Nordquist på material. Arkivet ska inte samla Stadsarkivet i Malmö fastnade på fysiska spel utan istället för idén och de bestämde sig fokusera på företagens historia för att förverkliga och berättelserna planerna tillsammans.

Det pratas bakom spelproEftersom de vill mycket om duktionen. Allt utforma arkivet på ett från researchdet svenska nyskapande sätt och material, skisser spelundret men och spelmanus till börja arbetet omgående har de valt att det är svårt att ren programmegenomföra projektet ringa in vad det ringskod kan vara på fritiden. av intresse. Och det egentligen är.

– Arkivvärlden är bråttom. tenderar att hålla lite – Jag är rädd att för hårt på traditioner och mycket information redan är ett sådant här projekt hade borta eftersom det är en instabil nog tagit för lång tid att starta marknad. Många företag har en upp genom ett traditionellt kort livslängd. Men samtidigt myndighetsarkiv, säger Petter har vi fortfarande möjligheten Björkstrand. att få berättelser från aktörerna I maj i år fick arkivarierna som drog igång allt på 80-talet, säger Henrik Erngren Othén.

På den tiden utvecklades många av spelen av entusiaster på små garageföretag. Idag har företagskulturen normaliserats och synen på dataspel har också förändrats. Dagspressen recenserar dataspel, SVT sänder live från Dreamhack och det bedrivs spelforskning på högskolenivå. Trion tycker därför att det är på tiden att det skapas ett dataspelsarkiv på samma sätt › Mobiltekniken har som det finns näringslivsarkiv i gjort dataspelen många andra branscher. mer tillgängliga.

f o t o : j o n ata n j a c o b s o n

› Petter Björkstrand och

Henrik Erngren Othéns första spelminnen kommer från det klassiska sjuttiotalsspelet Pong.

– Detta är en del av populärkulturen som inte har dokumenterats och fått den kredd som den förtjänar. Den goda respons som vi har fått är en bekräftelse på att detta är något som saknats, säger Petter Björkstrand. arkivet riktar sig till alla som är spelintresserade och kanske kan det även fungera som en inspirationskälla för

dagens spelutvecklare. Arkivarierna tror också att arkivet kan användas av forskare. De berättar att ett samarbetsprojekt redan är på gång med ett svenskt lärosäte. Henrik Erngren Othén och Petter Björkstrand har inte hittat några liknande dataspelsarkiv i utlandet, och de har fått positiv respons från intressenter i flera länder. Kanske kan arkivprojektet i framtiden även

inkludera utländska företag likt ett dataspelens Imdb? Den som lever får se. Först ska den inhemska spelproduktionen arkiveras.

– Det pratas mycket om det svenska spelundret men det är svårt att ringa in vad det egentligen är. Förhoppningsvis kan vi få en bättre överblick genom det här arkivet, säger Henrik Erngren Othén.

Johan Joelsson Ping 45

Fackligt

5

Vad gäller om du slutar på ett jobb och startar eget eller går till ett konkurrerande företag? Allt fler privata företag vill skriva in en konkurrensklausul i anställningsavtalet.

Vad innebär det? Ping reder ut begreppen. text anders regnell illustration erica jacobson

frågor om lojalitet i anställningen

1särskild En konkurrensklausul är en 2 reglering i ditt anVad är konkurrensklausul?

ställningsavtal som begränsar med vad och var du får arbeta efter att din anställning har upphört. Du kan till exempel sättas i ”karantän” under en period innan du kan gå vidare i yrkeslivet. Det kan handla om att du inte får ta anställning hos en konkurrent, starta eget, rekrytera kunder eller ta med dig kollegor från din gamla arbetsplats. Konkurrensklausuler kan också handla om reglering av sekretessfrågor och tystnadsplikt. De kan se väldigt olika ut, men innebär nästan alltid att arbetsgivaren ser till att din lojalitetsplikt gäller även efter att du har slutat.

46 Ping

Varför vill arbetsgivaren att jag ska ha en konkurrensklausul i mitt avtal?

Syftet med konkurrensklausulen är att förhindra att du tar med dig väsentlig information från företaget samt att reglera vad som händer om du skadar företaget när du har avslutat din anställning. Om du i din anställning får kännedom om specifikt kunnande som företaget är beroende av, kan arbetsgivaren vilja hindra att din nya arbetsgivare får nytta av det.

Detsamma gäller om du startar ett eget företag. Men även utan en konkurrensklausul finns det regler för vad du får och inte får föra vidare från din arbetsplats.

Det regleras av den så kallade lojalitetsplikten och lagen om

skydd för företagshemligheter.

Läs mer om det nedan.

3 Lojalitetsplikten är en samVad innebär lojalitetsplikten?

lingsbeteckning för flera förpliktelser du har som anställd. Den ligger som en ”tyst klausul” i ditt anställningsavtal, det vill säga att den gäller oavsett om det står något om den eller inte. Grundläggande är att du som arbetstagare inte får konkurrera med din arbetsgivare. Du får inte heller använda företagets egendom, som till exempel mallar för offerter eller kundregister, i en annan verksamhet. Du är skyldig att sätta arbetsgivarens intresse framför ditt eget. Nor-

Ping 47

Fackligt

› Om en arbetsgivare vill skriva in en konkurrensklausul i anställningsavtalet måste den vara skälig.

DIK kan hjälpa till och avgöra om den är skälig eller inte.

anställningsavtal kan det vara svårt att säga nej. Men för att den ska kunna tillämpas måste den vara skälig. Det vill malt upphör lojalitetsplikten gifter som ritningar, modeller, säga att den inte får sträcka när en anställning tar slut. En avtalsvillkor. Det vill säga att du sig längre än vad som är konkurrensklausul kan sägas som enskild person känner till rimligt. DIK kan hjälpa dig att fungera som en förlängning av något väsentligt om företagets avgöra om din konkurrenslojalitetsplikten. möjlighet att kunna konkurrera klausul är skälig eller inte. med andra företag. Det ska inte Den ska vara begränsad inom Vad är en företagshemlighet? vara sådan information som är tid och geografiskt område.

Lagen om skydd för föreallmänt känd, utan sådant som Det ska också framgå att du tagshemligheter reglerar att får ersättning för karenspedu har fått del av inom ramen rioden samt vilket skadestånd du som anställd inte får avslöja för din anställning. Observera det kan bli fråga om. Om företagsintern information att det inte handlar om ditt arbetsgivaren anser att du som kan skada din arbetsgivare. yrkeskunnande. bryter mot klausulen kan de Denna lag sträcker sig längre än Vad ska jag tänka på om arkräva dig på skadeståndet. lojalitetsplikten eftersom den betsgivaren vill skriva in en Anser du att arbets­givaren gäller även efter att din anställning har upphört. Inte heller då konkurrensklausul i mitt avtal? har fel kan frågan prövas av Om din arbetsgivare vill ha får du avslöja affärshemlighedomstol, men det är sällan det ter. Det kan handla om uppen konkurrensklausul i ditt går så långt.

En konkurrensklausul kan sägas fungera som en förlängning av lojalitetsplikten.

4

5

48 Ping

Fackligt Joakim Nordström, Polhem PR:

»Behöver inte skjuta med avsågat hagelgevär« foto: christer ehrling

Konkurrensklausuler har blivit vanligare de senaste åren. Ofta är det mindre privata företag som vill skydda sin verksamhet mot konkurrens när någon anställd slutar på företaget. det händer allt oftare att

anställda får en konkurrensklausul inskriven i sitt anställningsavtal när de ska börja ett nytt jobb. Det som en gång började med att industrin ville skydda sina tillverkningshemligheter och annat specifikt kunnande för just det företaget, förekommer nu över hela den privata arbetsmarknaden. Det är främst kunskapsintensiva företag som vill försäkra sig om att personer med stor insyn i verksamheten inte tar med sig information till en konkurrent när de slutar.

Därför kan en klausul skrivas in i anställningsavtalet som begränsar möjligheten att, under en tid, starta eget eller ta anställning hos en konkurrerande verksamhet. det här sker trots att det finns en lag om skydd av företagshemligheter, och den så kallade lojalitetsplikten. Båda två reglerar vad en anställd får göra och säga både under anställningen och till viss del även när den har upphört. Men en konkurrensklausul fungerar ofta som ett komplement som reglerar villkoren för en anställning (och även efter) mer specifikt.

› – Klausulen blir ett

sätt att påminna om vilket ansvar man har som anställd, menar Joakim Nordström.

DIK:s förbundsjurist Sara Luthander Hallström menar att den lagstiftning som finns bör räcka i de allra flesta fallen. Men om en arbetsgivare vill ha en konkurrensklausul inskriven i anställningsavtalet kan det vara svårt att säga nej.

– Det är viktigt att klausulen i så fall är tydlig med vad den reglerar så att du inte riskerar att få ett totalt yrkesförbud, säger

Sara Luthander Hallström.

Ett företag som tillämpar konkurrensklausuler är Polhem PR, som är ett företag inom PR med fokus på mode, skönhet och heminredning. De har 30 anställda och till de ledande tjänsterna använder de sig av konkurrensbegränsande skrivningar i avtalen.

– Vi har lagt ner enormt mycket arbete och pengar för Ping 49

foto: thinkstock

Fackligt

› Om en arbetstagare

bryter en konkurrensklausul kan det bli ett ärende för domstol.

– Att arbetsgivaren vill skydda sin kärnverksamhet kan jag respektera men han behöver ju inte skjuta med avsågat hagelgevär för det.

Om en arbetstagare bryter ska skydda kärnverksamheten. mot en konkurrensklausul Därför är de ganska snäva. Om du jobbar med PR ska du kunna kan arbetsgivaren begära det skadestånd som är angivet i fortsätta med det, men kanske klausulen. Om arbetstagaren inte direkt gå till en konkurrerande inte vill betala måste arbetsgivaren stämma vid domstol, verksamhet: men det sker ytterst sällan.

– Vi vill självklart att det ska fin– I de fall som någon mednas en rörlighet på lem har hört av sig till DIK har arbetsmarknaden. det ofta räckt med ett samtal › Sara Luthander Vi vill inte blockera med arbetsgivaren för att lösa Hallström. folk. Det handlar knuten och komma vidare. Det bara om att det ska finnas lite viktigaste är att komma överens etik och moral. om hur man kommunicerar till kunder och andra affärsrelatiojoakim nordström tipsar ner att en anställd slutar. Blir du DIK:are som stöter på en erbjuden ett anställningsavtal arbetsgivare som tillämpar kon- med en konkurrensklausul hör kurrensklausuler att kontrolgärna av dig till DIK, så hjälper lera att den är skälig, så att man vi dig att granska den, säger inte låter sig bli blockerad från Sara Luthander Hallström.

Anders Regnell en stor del av arbetsmarknaden:

Vi vill självklart att det ska finnas en rörlighet på arbetsmarknaden.

Vi vill inte blockera folk. att bygga upp företaget och skapa relationer med kunder.

Då ligger det i vårt intresse att skydda vårt varumärke, säger Joakim Nordström, grundare och delägare i Polhem PR. Han menar att det är bra att vara tydlig med vad som gäller på företaget redan vid anställningens början.

– Vi anställer ofta ganska unga människor som vi ger en utbildning och ett kontaktnät.

Då tycker vi att det är rimligt att det ger oss något tillbaka i form av lojalitet. Även om det finns lagar som reglerar det mesta så blir klausulen ett sätt att påminna om vilket ansvar man har som anställd, säger Joakim Nordström.

Klausulerna på Polhem PR anpassas efter varje individ och 50 Ping

Ombudsmannen Lisa Gemmel:

» Fundera ett extra varv på vem ni kallar till intervju«

dik spelar en viktig roll på en

arbetsmarknad fri från diskriminering. Vi utbildar lokalfackliga och driver i relevanta fall diskrimineringsärenden. Men ofta är den bristande öppenheten inte diskriminering i lagens mening, utan en ganska diffus känsla av att inte höra hemma.

Det kan handla om ogenomtänkta kommentarer eller användande av härskartekniker, något som även den bäste kan vara skyldig till.

I min roll som jurist och ombudsman anstränger jag

foto: anders haglund

I

december visade sig Sverige från sin allra bästa sida. I den största anti-rasistiska manifestationen jag kan minnas samlades tusentals människor i Kärrtorp för att visa att i Sverige är alla lika värda. Manifestationen spred sig över hela Sverige. Jag gick på julledighet med hjärtat fullt av värme.

DIK bygger sin verksamhet på alla människors lika värde i enlighet med FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det innebär att alla DIK:s medlemmar ska kunna verka på arbetsmarknaden under samma förutsättningar, oberoende av kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnicitet, tro, ålder eller könsidentitet. Du ska kunna vara dig själv på jobbet, utan att det skapar skillnader i lön, villkor eller bemötande. Tyvärr vet vi att det inte alltid är så, men vi kan alla göra något för att förändra det.

Tillsammans kan vi vara med och skapa en arbetsmarknad där alla är välkomna som sig själva. mig för att bidra till en arbetsmarknad där alla har samma förutsättningar. Jag försöker vara uppmärksam på om någon säger något som kan uppfattas som kränkande. I samtal med medlemmar och lokalfackliga anstränger jag mig för att ha ett mångfaldsperspektiv.

Du kan själv bidra till ett öppnare klimat. Ett sätt är att fråga om en kollega har en partner istället för att anta att hen lever med en person av motsatt kön.

Sitter du med i rekryteringar, fundera på vem ni kallar till intervju och anställer. En bredd

av erfarenheter och bakgrunder hos medarbetarna skapar en mer intressant arbetsplats. en ökad mångfald på arbets-

platsen och i det fackliga engagemanget kräver arbete.

Det handlar om grundläggande värderingar som är omöjliga att komma åt med en policy som lyfts en gång per år. Det är en ständigt pågående process som vi alla måste delta i. Tillsammans kan vi vara med och skapa en arbetsmarknad där alla är välkomna som sig själva.

Tipsa Lisa!

› Lisa Gemmel är jurist och

ombudsman på DIK. Du når henne på lisa.gemmel@dik.se

Ping 51

Debatt

Museum: Fritt inträde stimulerar ökad tillgänglighet.

Det handlar om tillgång till kultur för alla oavsett tjocklek på plånboken. Det menar riksdagsledamot Isak From (S), som ger sig in i debatten om fri entré eller inte på de centrala museerna.

Avgiften har betydelse!

S

veriges många museer har ur för de vana museibesökarna men den flera aspekter en viktig roll, för möjliggjorde också för grupper med låga utbildning och bildning, inkomster. Reformen var integrationssemester- och utflyktsmål. skapande och ledde till att grupper som Museerna fyller också en inte tidigare hade besökt ett museum funktion som en mötesplats i det nåddes, också utlandsfödda. Många offentliga rummet. Att det finns intresminns trängseln med barnvagnar på santa tillgängliga offentliga mötesplatvåra statliga museer. ser är viktigt. kan vara en aktör för att Det var ett tydligt ideologiskt ställbredda tillgången på mötesplatser. Att ningstagande från den borgerliga bara kunna mötas, ta en fika eller ta del regeringen när de tog beslutet att ta av en utställning utan att det kostar för bort reformen. mycket pengar är viktigt, speciellt för Har man gjort ett museibesök är det Tyck till: de resurssvagare grupperna. lättare att göra ett till, har man gjort På dik.se/ Kultur är en del av välfärflera blir det ofta många fler. ping-debatt den. Vi socialdemokrater Vi tycker det är självklart att Därför kan du ge svar väljer att prioritera den kommer vi att alla ska kunna ta del av vårt på tal eller före skattesänkningar, som gemensamma kulturarv, de kommentera framför allt gynnar de som fortsätta driva fri många fina utställningar och den här redan har det bra. Det borde entré-reformen den kompetenta verksamhet artikeln. vara självklart att kultursom en tillgäng- som våra museer producerar. arvet är något som tillhör Vi tycker att museerna kan lighetsfråga. oss alla. Att vårda och nyttjas bättre. Ett sätt är att tillgängliggöra kulturarvet faktiskt se museer som en nahar vi redan betalat för via skattsedeln. turlig del i det offentliga rummet. Vi vill Att de borgerliga anser att ekonomiskt skapa fler offentliga rum genom att göra bemedlade grupper ska ha större tilldet möjligt för fler att, oavsett bakgrund gång till vårt gemensamma kulturarv är eller ekonomisk ställning, göra museibeoacceptabelt. Därför vill vi gå i motsatt sök. Det är viktigt att känna delaktighet riktning och ekonomiskt stimulera för i det samhälle vi lever i. Det blir lättare ökad tillgänglighet. om man känner kulturen och sitt lands historia. Därför är det viktigt att på olika reformen med fri entré på de statliga sätt tillgängliggöra museerna och andra museerna möjliggjorde för många fler kulturinstitutioner för fler med utländsk grupper att ta del av vårt gemensamma bakgrund. kulturarv. Det var en populär reform Vi socialdemokrater har konsekvent 52 Ping

Debatt

› Nordiska museet är ett

av de museer som kan få gratis inträde om socialdemokraterna vinner valet.

f o t o : m at s l a n d i n

i våra skuggbudgetar tillfört pengar till de statliga museerna för att öka tillgängligheten. Vi har också i våra budgetalternativ tillfört medel till kommunerna för att de också ska kunna satsa på kultur.

Vi tror det är helt nödvändigt att tillföra medel i kultursamverkansmodellen för att göra det möjligt för regionala museer och andra kulturinstitutioner att öka tillgängligheten för resurssvaga grupper.

Vi socialdemokrater menar att det handlar om tillgången på kultur för alla oavsett tjocklek på plånboken. Därför

kommer vi fortsätta att driva fri entréreformen som en tillgänglighetsfråga.

När fler får möjlighet väcks intresset.

Intresset för kultur, kulturhistoria och svensk historia ökade genom fri entréreformen. Kulturen har under den borgerliga regeringen levt svältfödd. Om vi får bestämma efter nästa val kommer vi att genomföra tillgänglighetssatsningar

Isak From

› Isak From är riksdagsledamot (S) och ledamot i kulturutskottet.

Ping 53

Svensk skollag ger alla elever rätt till ett skolbibliotek. Ändå saknar hälften av alla elever tillgång till ett skolbibliotek med bemanning. Men det finns goda förebilder, 26 skolor fick DIK:s utmärkelse Skolbibliotek i världsklass 2013. Nu vill vi se fler goda exempel – dags att nominera till Skolbibliotek i världsklass 2014.

Nominera: www.dik.se/skolbibliotek-i-varldsklass

54 Ping

Region Värmland söker : : Region Värmland söker

Biblioteksutvecklare Biblioteksutvecklare Mer information om tjänsten på regionvarmland.se

Mer information om tjänsten på regionvarmland.se www.regionvarmland.se

De Kungl. Hovstaterna är den officiella beteckningen på den organisation som har till uppgift att bistå Statschefen och Kungahuset i deras officiella plikter.

KUNGL. HOVSTATERNA söker inför säsongen 2014

Museilärare och museiassistenter till de kungliga slotten – ansök senast 16 februari Läs mer på kungahuset.se/ledigabefattningar Jönköpings kommun söker:

Chef till Huskvarna bibliotek Sök senast 2014-02-28. www jonkoping.se/ledigajobb Jönköpings kommun strävar efter att erbjuda en attraktiv arbetsplats som är fri från diskriminering och ger lika möjligheter för alla.

Ljuset vid Vättern

www.jonkoping.se www.jonkoping.se Ping 55

www.dalarnasmuseum.se

Dalarnas museum söker

ARKEOLOG ����������������������� dalarnasmuseum.se Stigaregatan 2-4, Falun Tel 023-76 55 00

Jamtli i Östersund söker

Medarbetare/Aktörer till Jamtli Historieland Se hela annonsen på www.jamtli.com Kom med i Jamtligänget! Rollspela med besökarna när de blir tidsresenärer i olika årtal. Det moderna samhället 1975 med villa, gröna vågen-torp och temaparken Fem myror är fler än fyra elefanter – är vår senaste succé!

Jamtli driver kulturmiljöutveckling, kulturturism, dokumentation, forskning och omfattande kulturarvspedagogisk verksamhet med över 120 medarbetare.

stipendium

Tjugotusen till ditt drömprojekt Är du bibliotekarie och vill ha tid till något annat ett tag? Söki Östersund stipendium ur DIK:s Jamtli söker stipendiefond till Greta Linders minne.

Vill du också synas här?

Kontakta: Josefine Blomquist Annonsbokningen Tel: 035-295 38 26 Mejl: josefine.blomquist @annonsbokningen.se

Läs mer på Medarbetare/Aktörer till Jamtli Historieland www.dik.se/annonsera

Se Läs hela mer påannonsen på www.jamtli.com www.dik.se/gretalinder

Kom med i Jamtligänget! Rollspela med besökarna när de blir tidsresenärer i olika årtal. Det moderna samhället 1975 med villa, gröna vågen-torp och temaparken Fem myror är fler än fyra elefanter – är vår senaste succé!

Jamtli driver kulturmiljöutveckling, kulturturism, dokumentation, forskning och omfattande kulturarvspedagogisk verksamhet med över 120 medarbetare.

56 Ping

Vi söker nya medarbetare till vår arkeologiska uppdragsverksamhet

Arkeolog Amanuens Ansökan ska ha inkommit senast den 21 februari.

Mer information: www.raa.se

Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet för frågor om kulturmiljön och kulturarvet.

Sydsvensk Arkeologi AB söker

Arkeologer

till årets fältsäsong

Kalmar läns museum och Linnéuniversitetet skapar en gemensam forsknings- och utvecklingsmiljö, som främjar samhällsrelevanta tillämpningar av kulturvetenskaplig forskning, särskilt i relation till kulturarv – tillämpat kulturarv – för att ytterligare utvecklas som en viktig drivkraft i samhällsutvecklingen.

Kalmar läns museum och Linnéuniversitetet i samverkan söker

Forskningskoordinator (postdok) i tillämpat kulturarv

www.sydsvenskarkeologi.se/jobb

Utlysningen avser ett år, men förlängs om erforderliga beslut fattas till 3 år. Kalmar läns museum anställer forskningskoordinatorn, men arbetet utförs såväl vid museet som vid Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, campus Kalmar.

Läs mer om tjänsten på www.kalmarlansmuseum.se

Ping 57

Vill du bli en drivande kraft i Uppsalas konstliv?

Uppsala konstmuseum söker en ny museichef.

Läs mer om jobbet och sök tjänsten på www.uppsala.se

Luleå tekniska universitet söker:

Bibliotekarie Mer information: www.ltu.se

Stockholms stad söker: Erfaren byggnadsantikvarie till Stadsmuseet Din ansökan vill vi ha senast 14 februari Läs mer på stockholm.se/jobb The Capital of Scandinavia

58 Ping

Vill du arbeta med lokalhistoria och förmedling av kulturarv i en kreativ miljö?

Skånes Arkivförbund söker nu en

ARKIVPEDAGOG

Läs mer om tjänsten på www.skanearkiv.se

www.varmdo.se

Värmdö kommun söker en

informatör

Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet söker:

till Gustavsbergs Porslinsmuseum

•

Läs mer på www.varmdo.se/ledigajobb

muSeivärd • muSeivärd 60% • förSte guide SäSong • butikSperSonaL SäSong • viSningSperSonaL SäSong LäS mer om tjänSterna på www.LSH.Se

Vi söker Bibliotekarie, Platsansvarig Danderyds bibliotek i Mörby centrum Varmt välkommen med din ansökan senast 10 februari!

www.danderyd.se/ledigajobb

Ping 59

Solna stad söker

Utvecklingsledare 100% och bibliotekarie 50% till biblioteken i Solna

www.uppsala.se

Läs mer på www.solna.se/ledigajobb

INTENDENT FÖR OFFENTLIG KONST till Kulturkontoret

Läs mer om tjänsten på www.uppsala.se/ledigajobb Välkommen med din ansökan senast den 3 mars! ”I Uppsala kommun vill vi ha mångfald i arbetslivet och därmed tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning och etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten”.

Lunds universitet, Sektionen Juridik och dokumenthantering, Lund söker

Systemförvaltare/IT-arkivarie SYLL är ett nybildat konsortium inom högskolesektorn för e-arkivering, vilket har som mål att skapa en hållbar lösning för långsiktig informationsförsörjning för konsortiets medlemmar.

SYLL bygger nu upp en central förvaltningsorganisation.

Sista ansökningsdag: 2014-02-16.

För mer information om anställningen se www.lu.se/jobb www.lu.se

60 Ping

Nationalmuseum söker museilärare till Gripsholm www.nationalmuseum.se/lediga jobb NATIONALMUSEUM

Föremålsintendent till Alingsås museum

Alingsås museum återöppnar för besök i höst efter några års stängning och vill bli ett av de ledande museerna i Sverige med att engagera och inkludera brukarna i sin verksamhet.

Nu söker vi en föremålsintendent.

Sista ansökningsdag 2014-02-23 eller platsbanken.

Välkommen med din ansökan!

Vi söker nya medarbetare Västarvet

Chef till Göteborgs Naturhistoriska museum Tillsvidare. Heltid. Tillträde enligt överenskommelse.

Ref.nr: 2013/4727 Upplysningar: Tf förvaltningschef Gunilla Eliasson, tfn 0702-16 12 13.

Sista ansökningsdag: 2014-02-17. www.vgregion.se/jobb

falun.se/ledigajobb

Falu kommun söker en

Bibliotekarie

jobb som

märks

Ansökan senast 17 februari 2014.

Läs mer på www.falun.se/ledigajobb.

Falu kommun • 023-830 00

Ping 61

Till och från jobbet Man är väldigt engagerad och hängiven, men vi har inte en obegränsad resurs. Vi måste ha återhämtning, så är det bara.

Christin Mellner, doktor i psykologi och arbetslivsforskare vid Stockholms universitet, i SvD.

Hej medlem!

Helena Bergqvist Kommunikatör, Lund Jobbar du på kvällar och helger?

Nej, det gör jag inte.

Har jag mycket att göra stannar jag hellre kvar lite längre på jobbet.

Har du möjlighet att jobba hemifrån?

Ja, det har jag men det gör jag helst inte. Jag tycker att det är viktigt att skilja på jobb och fritid. Tidigare var jag egenföretagare och jobbade mycket hemifrån. Då kunde det kännas som att jag aldrig var riktigt ledig.

Har du svårt att koppla bort jobbet när du är ledig?

Nej, det tycker jag inte.

› Tar du ofta med dig foto: thinkstock

Svårare att dra gräns mellan jobb och fritid Med teknikens hjälp blir det blir allt lättare att jobba på distans och på olika tider av dygnet. Det passar en del men inte alla att kunna jobba på kvällar eller helger. Det kan bli svårt med gränsdragning mellan jobb och fritid och risken finns att man aldrig känner sig helt ledig. Ping tipsar om hur du kan dra gränser för både dig själv och din arbetsgivare.

Visste du att flexibilitet och mobilitet i arbetet är en viktig fråga för DIK. Under vissa perioder i yrkeslivet och med vissa arbetsuppgifter är det positivt att kunna jobba från en valfri plats. Flexibilitetens baksida är att kreativa yrken inte går att stänga av. Möjligheten att jobba när och var man vill kan lätt förvandlas till oförmåga att stänga av och vara ledig.

62 Ping

jobbet hem? Se tipsen på nästa sida om hur du drar gränser.

Till och från jobbet

50 %

Drygt fem av tio tjänstemän är tillgängliga dagligen utöver ordinarie arbetstid och sju av tio är det minst en gång i veckan.

3

Källa: Unionen

Aktuella böcker Utvalt av: Anders Regnell

tips för att jobba lagom

1

Filosofi

från Sokrates till Anderberg Richard Ohlsson Utgångspunkten i den här boken är det som i alla tider har sporrat människor att ägna sig åt filosofi – tvivlet och önskan att uppnå visshet. Det är en lätttillgänglig men inte ytlig bok som guidar läsaren genom den västerländska filosofihistorien – från det antika Greklands stora tänkare till samtida filosofer som Peter Singer och Thomas Anderberg.

Författaren är gymnasiebibliotekarie och boken är främst tänkt för gymnasieelever. Men den vänder sig också till alla som är nyfikna på filosofi och vill bekanta sig med människorna bakom de stora idéerna.

Den feministiska utmaningen

Mot en jämställd arbetsmarknad Red: Olav Fumarola Unsgaard & Karin Thorasdotter I den här boken skriver elva forskare om sambandet mellan klass, kön och dess betydelse för arbetsmarknaden. Några av slutsatserna är att det inte räcker med att tala om jämställdhet. Man måste göra aktiva val och ta ställning. Förändring skapas genom politik och konkreta fackliga strategier som handlar om både erkännande och omfördelning.

Medan mörkret faller

Anna Lihammer Med den här historiska deckaren debuterar arkeologen Anna Lihammer som skönlitterär författare. Hon har tidigare uppmärksammats för sina fackböcker om arkeologi och historia.

Nu släpper hon lös kreativiteten i denna kriminalroman. Den utspelar sig i 1930-talets Sverige. Det är en mörk tid när nazisterna har tagit makten i Tyskland.

I Sverige har steriliseringslagen klubbats och rasbiologer påverkar den politiska agendan. Författaren väver samman verkliga händelser med en fiktiv mordutredning.

Det räcker inte med att tala om jämställdhet. Man måste göra aktiva val och ta ställning.

Mejl i mobilen Din arbetsplats bör ha en policy för hur mycket du förväntas kolla din mejl i mobilen eller bevaka sociala medier på helg- och kvällstid. Visst kan det vara skönt att beta av det mest akuta på söndagskvällen men det kan straffa sig i längden. Du behöver koppla av helt ibland.

2

Lär dig att säga nej Säg nej till saker som inte är viktiga för dig. Då kommer du att uppfattas som fokuserad – att du vet vad du vill och står för det. Om du säger ja till något som du inte har tid med är risken stor att det inte blir gjort på ett bra sätt.

3

Fritidsintressen Har du svårt att släppa jobbet i tanken när du är ledig kan det vara bra att ha en fritidsaktivitet. Gärna en fysisk aktivitet som gör det svårt att tänka på jobbet och ger dig ny energi. Eller kanske bara en rask promenad?

Ping 63

Kalendarium information på www.dik.se/ kalendarium.

4/4 Leadership Friday Seminarium i Stockholm för dig som är chef eller ledare. Information om programmet på www.dik. se/kalendarium.

11/4 Leadership Friday Seminarium i Lund för dig som är chef eller ledare. Information om programmet på www.dik.se/ kalendarium.

foto: thinkstock

Psykologiskt perspektiv på lön 11/2 . Saco-seminarium i Stockholm för lönesättande chefer om

den psykologiska kunskapen kring upplevelsen av rättvisa löner och löneskillnader, kl. 9–10.30, kaffe och smörgås kl. 8.30.

Mer information och anmälan senast 7 februari på www.dik.se/ kalendarium.

Februari

14/2 Leadership Friday Seminarium i Stockholm för dig som är chef eller ledare.

Information om programmet på www.dik.se/kalendarium.

18–19/2 Vad gäller?

Facklig utbildning i Nacka för dig som är förtroendevald.

Den tar upp grundläggande regler för samtliga villkorsdelar i medlemmarnas anställningsavtal.

Mer information på www.dik.se/ kalendarium.

64 Ping

Mars

28/3 Leadership Friday Seminarium i Göteborg för dig som är chef eller ledare. Information om programmet på www.dik.se/kalendarium.

April

2/4 Akademikernas högskolepolitiska forum Sacos och Saco-förbundens kostnadsfria endagskonferens i Stockholm om hur utbildning och forskning kan bidra till att skapa jobb och välfärd, kl. 9–16 med efterföljande mingel. Mer

Maj

7–9/5 Nordisk konferens om stamning och skenande tal Nordisk konferens i Uppsala som hålls för tredje gången, kl. 13–16.

Pris vid anmälan före 28 februari 3 400 kr. Mer information och anmälan via www.dik.se/ kalendarium.

9/5 Leadership Friday Seminarium i Göteborg för dig som är chef eller ledare. Information om programmet på www.dik. se/kalendarium.

16/5 Leadership Friday Seminarium i Stockholm för dig som är chef eller ledare. Information om programmet på www.dik. se/kalendarium.

Något på gång?

Tipsa oss: Nu kan du med ett enkelt formulär på DIK:s webbplats själv tipsa om aktiviteter som är på gång. Gå in på www.dik.se/kalendertips.

Mitt CV Carina ES Tropp, projektkoordinator/illustratör

Hur hamnade du här?x Carina ES Tropp är illustratör och projektkoordinator med kompetens inom sociala medier. Hon är nyinflyttad i Värmland. Hur hamnade du där?

– En vän tyckte väl att jag varit singel länge nog och varför inte söka till teveprogrammet Bonde söker fru. Min impulsiva sida sa ”varför inte?”

Jag har alltid undrat hur det går till bakom kulisserna och dessutom fick jag en möjlighet att arbeta bort min kameraskräck.

Inte trodde jag att jag skulle bli Carina ES Tropp kär mitt i detta undersökande.

– Organiserar och samordnar arbete i olika projekt. Har stenkoll på deadlines och att alla i teamet håller dessa. Det är viktigt att kunna samarbeta med människor för att alla projektdelar ska rulla på.

f o t o : p r i vat

Vad gör en projektkoordinator?

Ålder: 32 år.

Bor: Norra Lien, Värmland.

Familj: Bonden Nils-Olof Olsson.

Fritid: Illustrerar åt tidningar och böcker.

Just nu arbetar jag på en bild åt bonde-Rikard och sedan blir det Barnmässan i Karlstad.

2013–

Vad gör du om fem år?

– Om fem år hoppas jag att jag sitter som projektledare och arbetar med kreativa lösningar både här på gården och på ett fast arbete.

2001–2004

Konst- och filmvetenskap med italienska, University of Leicester. » En av de saker som förändrade mitt liv mest, att få vara den som invandrat i ett annat land och lära sig kulturen på riktigt.«

2004–2006 Projektkoordinator, Randstad.

» Textilindustrin är rolig, där får man kläder gratis och vem tackar nej till det.«

Atema Group AB

2009–2010

Värdinna och koordinator, Göteborgs internationella konstbiennal. » Här pratades det konst dagarna i

ända. Riktigt roligt för här träffade

jag två vänner för livet. «

2007–2008 Bemanningssamordnare, Lernia AB. » Här jobbade jag med en mycket trevlig konsult chef som ibland inte hade bollarna i luften.

Samordning på hög nivå! «

2004 2001

Bemanningssamordnare, Lernia AB.

2011–2012

Projektkoordinator, Highway CPM. » Jag samordnade olika projekt gäl lande inredning till butiker och mässor. «

2013

Utbildning i sociala medier, Eductus.

2009 2007

2010–2011

2011 2010

2013

Ping 65

På nytt uppdrag

»Kul med något nytt före pension«

har nu fått en lagom utmaning.

Arbetsuppgifterna liknar i stort sett de tidigare, med webb, intranät, trycksaker, tidning, mediekontakter och Almedalsveckan.

Första eftermiddagen på nya – Jag kommer också utbilda och arbetsplatsen hinner han inte handleda präster och annan persoprata, måste hem och byta om för nal i mediekontakter och webbskriatt gå på den traditionella ”julskak- vande. ningen” hos biskoTre gånger har han pen. Att byta jobb vid bytt yrkesinriktning.

Det är fantasårsskiftet kan ha sina tiskt att bo här, Först var han SOpoänger: lärare och studie- och du skulle förstå om yrkesvägledare, sadlade – Det sista jag gjorde på mitt förra du såg min utsikt därefter om till byråjobb var att gå på från arbetsfönstret. krat i Stockholm vid julfest, det första här dåvarande Skolövervar julgransplundringen, säger han styrelsen, arbetsförmedlingen, AMS dagen efter. och länsarbetsnämnden.

Under 14 år var han kommuni– Men jag har alltid skrivit i olika kationsansvarig vid Länsstyrelsen sammanhang, gillat foto och layout, Gotland, den längsta anställning och därför blev jag informatör. han någonsin haft.

Till Gotland flyttade han för över – Jag hade kunnat jobba kvar trettio år sen. till pensionen och trivas bra med – Det är fantastiskt att bo här, du det, men kände att det vore kul skulle förstå om du såg min utsikt att göra något mer. Jag hade hört från arbetsfönstret.

Lena Fieber mycket gott om arbetsplatsen och Arbeta kvar till pensionen eller byta jobb? Lars Bäckman, 57 i år, valde att pröva något nytt som stiftsinformatör vid Svenska kyrkan i Visby.

ny chef för Sundsvalls museum och allmänkulturen i slutet av mars. I dag jobbar han med kulturfrågor som enhetschef vid Länsstyrelsen Västernorrland.

Staffan Forsell blir

ny generaldirektör och chef för Kulturrådet 1 mars.

Han är för närvarande generaldirektör och chef för Riksutställningar.

Mimmi Gibson är

ny kommunikationsansvarig vid Länsstyrelsen Gotland.

Hon har arbetat med kommunikation och media i drygt 20 år.

Närmast kommer hon från TCO där hon var kommunikatör.

f o t o : p r i vat

Rebecka Ioannidis Lindberg är

ny kommunikationschef vid Svenska Filminstitutet. Hon var tidigare kommunikationschef vid Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm och dessförinnan var hon marknadschef vid Sveriges Radio.

› Lars Bäckmans nya

jobb innebär bland annat att leda präster i mediekontakter.

66 Ping

Jonas Walker blir

Joakim Lind har blivit antagen som doktorand vid Handelshögskolan, Åbo akademi. Han är nu VD på Cloudberry.

Nästa nummer

#2 2014 Kommer ut den 21 mars

Futurism. Vitlycke museum › öppnar filial med obemannade interaktiva verktyg.

Parapsykologi. Kommunikation › genom telepati är fullt möjlig?

f o t o : j o n ata n j a c o b s o n

Textilmuseet i Borås Kommunikatör i välgörenhetsorganisation

Postadress: Box 760, 131 24 Nacka, Besöksadress: Planiavägen 13, Nacka, E-post: kansli@dik.se E-post till anställda på kansliet: fornamn.efternamn@dik.se, Telefon växel: 08-466 24 00 Medlemsjouren är öppen: Måndag–torsdag 8:30–15:00 samt fredag 13:00–15:00, tel 08-466 24 00.

Ping 67