Magasin Ping, nr 2, 2012

PING 2 2012

#2 2012

› Opålitlig kult ur s tatis tik › jobba fackligt på din arb e t splat s › N ya tiden s kollek tivboende › åre t s bibliotek

Pris: 69:–

Ett magasin från DIK – det kreativa facket

Citatet » Jag har tvingats bli mycket snabbare och mer produktiv «

Lotta Lundgren om sitt radikala karriärbyte och frilansjobb

Fristad mitt i havet Familjen Bates Sealand – en symbol för fri kultur och kommunikation

Utställning

Downton Abbey

Träffa rätt!

Så mäter du hur framgångsrik din Facebooksida är

Hasse Persson Pelle Snickars

Etik – chefen festar upp pengarna, vad gör du?

Konstnär: Fideli Sundqvist, Försäkringsgivare: Moderna försäkringar

TRYGGA DITT HEM TECKNA DEN HEMFÖRSÄKRING SOM PASSAR DIG – OAVSETT OM DU HYR DITT BOENDE, BOR I HUS ELLER I BOSTADSRÄTT. Innehåller allrisk- och krismoment, samt reseförsäkring. 1.000.000 i försäkringsbelopp.

Ring 020-51 10 20 eller gå in på www.akademikerforsakring.se/hem

2 Ping

DIKS FÖRSÄKRING FÖRMEDLARE

Innehåll Fackligt arbete ska vara kul, engagerande och kompetenshöjande.

Karin Linder, Ordföranden på sidan 7

22

› Lottta Lundgren hoppade foto: sv t

09 Aktuellt

Kompetenser i framtidens bibliotek, Downton Abbey, Privatchatt på jobbet, Panelen, Biblioterapi, Årets bibliotek, Retoriktips, med mera.

18 Jobba smartare med Facebook

Det är lätt att stirra sig blind på antalet gilla-markeringar på sin Facebooksida. Men är det en relevant värdemätare?

20 Kulturella och kreativa näringar

Två utredningar lyfter fram betydelsen av de kulturella och kreativa näringarna. Kanske kan kulturens kreativa kraft bli en större inkomstkälla för Sverige än vad stålet har varit?

av sin framgångsrika karriär som copywriter. I höst ser du henne på teve.

22 Erfaren nybörjare

Lotta Lundgren bytte från en framgångsrik karriär som copywriter till att skriva om mat.

26 Plattform i Nordsjön

Plattform i Nordsjön Följ med till det självutnämnda furstendömet Sealand. Den övergivna militärbasen utanför Englands kust, där invånarna kämpar för fri kultur och kommunikation.

› Downton Abbey flyttar in på Hallwylska museet, sid 12.

Ping 3

Ledare

Ansvarig utgivare Karin Linder, 08-466 24 04. karin.linder@dik.se Chefredaktör Anders Regnell, 08-466 24 23, anders.regnell@ dik.se Webbansvarig Ingela Wettergrund, 08-466 24 09, ingela.wettergrund@ dik.se Grafisk formgivare Anders Haglund, 0708-91 91 00, mail@andershaglund.com Annonser Caroline Kejnemar, 08-466 24 11, caroline.kejnemar@ dik.se Ring för bilagor, paketlösningar och webbkombinationer.

Skribenter i detta nummer Lena Fieber, Eyal Sharon Krafft, Pelle Snickars, Johan Joelsson, Gunilla Mosén, Kristina Tilvemo, Torbjörn Hallgren.

Tryck & repro Ineko, Stockholm Omslag Uppifrån vänster Lotta Lundgren, foto: Linus Hallgren.

Sealand, foto: Jonathan Jacobson, Utställning, foto: Erik Lernestål.

Utgivningsplan 2012 nr 3: 14 december ISSN: 2001-4368 Kontakt Se sid 67.

Tack för alla reaktioner på första numret av Ping

E

fter en lång tids arbete med att skapa magasin Ping kändes det skönt när första numret var klart. Men hur skulle det tas emot? Det var nervöst att invänta de första reaktionerna från er läsare. Nu kan jag konstatera att många har hört av sig och att de allra flesta är väldigt positiva. Tack alla ni som har kommit med gratulationer och uppskattande ord!

När man gör en sådan här stor förändring kan inte alla ropa hurra.

Främst verkar det vara namnet som har väckt tankar och känslor. Jag vill därför passa på att än en gång berätta att namnet Ping handlar om kommunikation. Termen ping används när en enhet hittar en annan enhet för att upprätta en kontakt för kommunikation, såsom till exempel när datorer hittar varandra i nätverk. Termen fyller också en funktion i sociala medier där man ”pingar” någon för att få en persons uppmärksamhet. Eftersom DIK:s medlemmar arbetar med kommunikation, tycker vi att namnet passar bra. Att pinga är att kommunicera!

I det här numret får du inte missa reportaget om furstendömet Sealand. En fantastisk historia om den

övergivna militärbefästningen i Nordsjön, som har blivit en symbol för fri kultur och kommunikation. vår inspiratör den här gången är Lotta Lundgren. Hon hoppade av jobbet som hyllad copywriter för att skriva om mat. Hennes kokbok blev en succé. Mat- och historieintresset ligger också bakom hennes nya teveserie Historieätarna som visas i SVT i höst. Läs om hur hon tog steget och bytte yrke mitt i en framgångsrik karriär.

En annan succé, tycker i alla fall de inblandade, är att bo i kollektiv.

Allt fler unga människor väljer alternativa sätt att bo och leva. Häng med när Ping tar pulsen på nya tidens kollektivboende bland odlingar, brödbak och frågan huruvida gitarrspel ska få gå före disken. ‹

Anders Regnell, Chefredaktör

Medarbetare i detta nummer: Eyal Sharon Krafft: Samhällsvetare, journalist, personporträttveteran och författare. Blir kreativ av människor som bjuder på sig själva men även efter ett hårt träningspass.

‹

4 Ping

Sören Andersson: Fotograf på Gotland och i Stockholm sedan 1990. Jobbar med nyheter, reportage, sport och porträtt. Jag älskar att resa och plåta från världens alla hörn.

‹

Kristina Tilvemo: Jag är journalist och skriver ofta om drivkrafter och oväntade vägval. Annars är jag helst utomhus, sitter på en häst eller försöker få hunden att hitta kantareller.

‹

Innehåll

62

› Varva ner

efter jobbet med mindfulness.

65

50 38 Hitta ett nytt jobb

Söker du arbete eller bara vill ha koll på arbetsmarknaden? I Guiden får du snabba tips på sju bra jobbsajter.

48 Opålitlig kulturstatistik

56 Debatt

Den kommunala kulturstatistiken har kritiserats för att vara bristfällig. Nu har en ny myndighet tagit över och lovar bättring.

Cecilia Schön Jansson, ordförande i Sveriges kommunikatörer, slår ett slag för kommunikatörerna i offentlig sektor.

Forskningschefen på Kungliga Biblioteket, Pelle Snickars, ställer frågan vad vi ska göra med den öppna datan.

Fem frågor och svar om vad som gäller för den som arbetar fackligt på sin arbetsplats. Två lokalfackliga ger sin syn.

50 Att arbeta fackligt

62 Rensa hjärnan

42 Kollektivtrend

55 Lön engagerar

65 Hur hamnade du här?

41 Myter om öppen data

Allt fler unga människor trotsar fördomarna om kollektivboende.

Att bo tillsammans ses som det optimala sättet att leva.

DIK:s ombudsman Magnus Berg skriver om hur löneprocesser borde gå till och bjuder in till diskussion.

Använd tiden på väg hem från jobbet till att koppla av. Gör det på det sätt som passar just dig bäst.

Malin Forsling Parborg jobbar som konsult på Systemagic.

Men hur såg vägen dit ut? Kolla in hennes CV. Ping 5

6 Ping

i l l u s t r at i o n : s t e f a n m a l m q u i s t

Ordföranden

»Fackförbund behöver

kompetens i alla generationer«

T

re år. En liten människas hela liv eller en kongressperiod som ordförande för facket. 2009 valdes jag till ordförande för DIK. Det känns som en evighet i expressfart. DIK har under de tre senaste åren förändrats till en sammansvetsad organisation med tydliga beslutsvägar.

I medierna diskuteras fackens kris och ungas bristande engagemang och lojalitet. Hela generationer pekas ut som besvärliga 90-talister som enbart tänker på sitt eget bästa och inte förstår den fackliga grundidén. Det är viktiga synpunkter. Slutsatsen måste bli att facket behöver unga och därför måste hitta former för att möta de ungas vilja till engagemang.

i dag arbetar flera fackförbund med olika idéer för att behålla den viktiga roll fackförbunden har i den svenska modellen av samverkan och demokratiskt inflytande. Fackligt arbete är

Fackligt arbete är en skola i demokrati som är svår att hitta någon annanstans.

en skola i demokrati som är svår att hitta någon annanstans.

DIK har de senare åren arbetat metodiskt för att underlätta engagemang och ge medlemmar kunskap i förhandling, lönepolitik, arbetsmiljö och fackligt ledarskap. DIK:s kurser för lokalfackligt aktiva är välkända inom den fackliga sfären och en föregångare för andra förbund.

Medlemmarnas kompetens visualiseras i profil och tidning.

Vi har också provat nya arbetssätt för att driva yrkesfrågor. För att få spetskompetens i yrkesrelaterade frågor arbetar vi med expertgrupper bestående av medlemmar som formulerar underlag för den politik förbundsstyrelsen driver. En arbetsmetod som varit framgångsrik.

Genom expertgrupperna kan medlemmar engagera sig i specifika projekt utan att binda sitt engagemang till långa mandatperioder. f ackligt arbete ska vara kul, engagerande och kompetenshöjande. Personligen har jag lärt känna flera av mina bästa vänner och vapendragare under åren i förbundsstyrelsen. Vice ordförande Karin Åström Iko slutar till den kommande kongressen. Hon lärde mig den hårda vägen att tågbiljetter ska man alltid hålla i själv. Det förstod jag i Hamburg när tåget gick och Karin och biljetterna var på en annan perrong. Vi kom hem ett dygn senare än planerat.

Jag hoppas att den kommande kongressperioden innebär lika stor kraft framåt och att fler studenter och unga engagerar sig i DIK för gemensamma ansträngningar i viktiga frågor. Ta makt över biljetten och missa inte tåget. Fackförbund behöver kompetens i alla generationer. ‹

Karin Linder, DIK:s förbundsordförande karin.linder@dik.se, tel o8-466 2404 Twitter: @Karin_Linder Ping 7

Dags att svara på årets löneenkät!

Anställd, egen företagare eller kanske båda delarna? Då kan du svara på DIK:s löneenkät 2012.

Om vi har din korrekta e-postadress så har du fått en direktlänk till enkäten i din inkorg. Om du inte har fått det – gå in på www.dik.se/loneenkat och fyll i din e-postadress, så skickar vi länken till din enkät.

Lönestatistiken är av central betydelse för att DIK ska kunna svara på dina frågor om lön. Utan din medverkan – ingen lönestatistik.

8 Ping

foto: julia sjöberg

Aktuellt

Läs mer: www.dik.se Tipsa oss: anders.regnell@dik.se

› Birgitta Rydell, Pernille Drost,

Linnéa Sjögren, Sofia Lundgren, Anna Åkerberg och Karin Linder på DIK:s seminarium.

Kompetenser i framtidens bibliotek I framtiden behöver bibliotekarierna nya kompetenser och kunskaper. Men vilka då?

Frågan hur dagens bibliotekarier tar kommandot över utvecklingen i ett allt mer digitaliserat samhälle diskuterades på DIK:s seminarium vid Bok och biblioteksmässan i Göteborg.

Utgångspunkten var den rapport, Bibliotekariens framtida yrkesroll, som en arbetsgrupp inom DIK tagit fram.

Arbetsgruppens slutsats är att framtidens bibliotekarie behöver kunskaper i digitalisering, läs-

ning, vetenskaplig kommunikation, deltagarkultur, pedagogik, handledning och marknadsföring. Sist men inte minst behövs också vad gruppen valt att kalla akademikerkompetens.

Birgitta Rydell, förbundsdirektör på DIK, ledde samtalet mellan Linnéa Sjögren, Pernille Drost, ordförande för det danska fack-

Biblioteket är den infrastruktur som bibliotekarien behöver för att klara sitt uppdrag.

förbundet för bibliotekarier, Sofia Lundgren student på Bibliotekshögskolan, Anna Åkerberg från Malmö stadsbibliotek och Karin Linder, DIK:s förbundsordförande.

– Det är digitaliseringen och metakompetenserna som är det centrala, menade Pernille Drost.

Men vad är då framtidens bibliotek? En lokal, böcker och media eller ett uppdrag? Anna Åkerberg menade att biblioteket helt enkelt är den infrastruktur som bibliotekarien behöver för att klara sitt uppdrag.

Läs mer och ladda ner rapporten på www.dik.se.

‹

Ping 9

Downton Abbey till Hallwylska Herrskap och tjänstefolk: Alla ni som längtar svårt efter nästa säsong av Downton Abbey kan stilla er abstinens en stund. Nu visar Hallwylska museet i Stockholm ett 20-tal dräkter från den populära teveserien. Utställningen Dräkter från Downton – Herrskap och tjänstefolk i fakta och fiktion, belyser livsstil och relationer mellan herrskap och tjänstefolk.

‹

10 Ping

foto: istockphoto

Många kansom varaforskar svårt att › Det

blanda professionella behöver ta etiska hänsyn. och En ny antologi privata kontakter berättar i sociala om problem som kan uppstå. medier.

Chatta privat på jobbet Det är okej att använda sociala medier på jobbet för personliga ändamål. Det tycker hälften av alla unga svenskar i 19-30-års åldern.

Bland 31-48-åringarna anser 36 procent att man kan chatta privat på jobbet, medan bara 24 procent bland 49-66-åringarna tycker så, visar undersökningen Kelly global workforce index som årligen genomförs av rekryteringsföretaget Kelly services i trettio länder.

Var femte svarande i Sverige ser inga problem med att dela med sig av sina personliga åsikter

› En stor del av det

f o t o : e r i k l e r n e s tå l

höjda anslaget går till satsningar på barn och unga och det fria kulturlivet.

om arbetsplatsen. Och nästan var fjärde känner sig mer benägen att söka jobb med hjälp av de sociala medierna, i stället för att gå den traditionella vägen via jobbannonser och rekryteringsföretag.

Om man tittar på svaren från de totalt cirka 170 000 personerna i samtliga länder, så säger mer än

Var femte ser inga problem med att dela med sig av sina personliga åsikter om arbetsplatsen.

var tredje att sociala medier har en negativ påverkan på produktiviteten på arbetsplatsen. Samt att det kan vara problematiskt att blanda professionella kontakter med privata.

– Spridningen av sociala medier på arbetsplatserna går snabbare än vad någon hinner författa regler för att hantera dem.

Många anställda har lätt för att se fördelarna, medan arbetsgivare och chefer brottas med komplexa frågor kring integritet, övervakning och hur man skyddar känslig information, kommenterar Louise Kjellberg vid Kelly services.

‹

Mer pengar till kulturen

Treårig kulturplan: Västra Götalandsregionen höjer anslaget till kulturen med drygt 40 miljoner nästa år och har antagit en treårig kulturplan. Extra pengar går bland annat till Göteborgsoperan och Göteborgs symfoniker. Den totala kulturbudgeten blir nästan 1,3 miljarder kronor, varav 979 miljoner kronor kommer från regionala resurser och resten från statliga kultursamverkansmodellen. Fem miljoner kronor går till fem nyckelområden som ska utveckla kulturlivet.

‹

Ping 11

Panelen

Hur ska man som kommunikatör agera om man får kännedom om att allt inte står rätt till i den egna organisationen?

Ping frågade tre medlemmar från DIK:s arbetsgrupp för etiska riktlinjer för kommunikatörer:

› DIK:s etiska riktlinjer för kommunikatörer finns att ladda ner på dik.se.

foto: istockphoto

Chefen festar för skattepengar. Vad gör du?

Ida AlfsdotterThoor

Monica Thomasson

VD Aktiv Kommunikation Öresund – Intrikat fråga, som inte har ett snabbt svar.

Min erfarenhet av kriskommunikation handlar om att allt hänger ihop: varumärke, PR, diskussioner om lönsamhet.

Vi måste vara förberedda om den här situationen uppstår.

Behöver man gå in med medieträning? Detta beror helt på vilken position kommunikatören har inom den egna organisationen.

Dålig publicitet som det här kan innebära, medför att varumärket svärtas. Som ny kommunikatör kan det vara svårt när man går in i en organisation. Man får ställa sig frågan: vill jag vara i en organisation där allt inte sköts ordentligt?

‹

12 Ping

Marknadschef Akademikerförsäkring – Det är inte min roll som kommunikatör att ta ansvar för en hel organsationskultur. Men jag ska förklara för ledande befattningshavare att det kan finnas kommunikativa utmaningar med den rådanade organisationskulturen. Det är viktigt att på ett pedagogiskt sätt klargöra för hur en sådan kultur påverkar en organisations image och varumärke. Om ledningen sedan väljer att lyssna på mig och hantera problemet eller inte, är egentligen inte mitt ansvar.

‹

Kan vi stå för denna händelse när den kommer fram i offentligheten?

Jon Stenbeck

Informationschef Motormännens Riksförbund – Som kommunikatör måste man omgående informera chefen om tänkbara konsekvenser. Kan vi stå för denna händelse när den kommer fram i offentligheten? För det kan man nog räkna med att den gör. Finns det styrdokument och riktlinjer som chefen bryter mot? Är dessa rimliga? Kan jag finna stöd hos andra personer i ledningen? Finns det en grupp som ansvarar för krishantering i organisationen?

En professionell kommunikatör måste ta initiativ till en proaktiv strategi redan innan händelsen blir offentlig. Och i den finns givetvis de tre enkla råden med: Erkänn det uppenbara, ta ansvar och föreslå åtgärder för att inte misstaget ska upprepas.

‹

Aktuellt

Biblioterapi för missbrukare I Norrköping ger stadsbiblioteket biblioterapi för stadens missbrukare i samarbete med socialkontoret.

Biblioterapin bedrivs i form av bokcirklar som har blivit en uppskattad plats för att kunna prata om det som är svårt i livet.

– När hade jag någonsin kunnat berätta det här om vi inte hade läst om det? säger en av deltagarna.

Det började med en frustration över att missbrukarna använde bibliotekets lokaler som värmestuga och stökade runt.

Hur kunde bibliotekarierna få dem att öppna en bok? Frågan utvecklades till en behandlings-

foto: håkan sjöström nt

Texterna har fått deltagarna att våga uttrycka känslor.

metod som körs för tredje terminen vid en öppenvårdsmottagning och ett behandlingshem för kvinnor. En bibliotekarie och en behandlingsassistent leder bokcirkeln där man läser och diskuterar självbiografier med missbrukstema. Texterna har fått deltagarna att våga öppna sig, uttrycka känslor och berätta om saker som de aldrig har berättat tidigare. Det har i sin tur gjort att behandlingsassistenten kan ge dem ett bättre stöd i de enskilda samtalen.

Fast i början var deltagarna skeptiska. De tyckte att det räckte med att de levde ett miserabelt liv med alkohol och droger och att de inte behövde läsa om det.

– Ska vi läsa om skiten också?

Räcker det inte med att vi lever mitt i den, sa de.

Men motståndet försvann när bokcirklarna startade.

Olika vägar till jobb

Nätverk: Släktingarna spelar större roll än arbetsförmedlingen när unga med turkisk bakgrund söker jobb. Det visar en enkät bland 26-29-åringar i Stockholm med svenskfödda respektive turkiskfödda föräldrar. Medan unga med turkisk bakgrund får jobb via släktingar och andra nära kontakter, anlitar svenskfödda ytliga bekanta och arbetsförmedlingen.

Ansvar för att söka jobb

Arbetslöshetsförsäkringen: Det ska bli tydligare vad som förväntas av arbetssökande för att få rätt till ersättning. Regeringens förslag om ändrade åtgärdsregler i arbetslöshetsförsäkringen ska bland annat göra klart att det är den enskilde som har ansvar för att visa sin aktivitet i jobbsökandet. De nya åtgärdsreglerna är tänkta att börja gälla nästa höst.

‹

Motbilder av vikingarna

I Ruriks fotspår: En ny bok sätter vikingaforskningen under luppen. Att beskrivningen av de svenska vikingarna har använts för att förstärka nationalismen är väl allom bekant. Men på senare år har inställningen vänt och somliga forskare arbetar i stället för att skapa rena motbilder till den tidigare historiebeskrivningen, enligt Samuel Edquist, författare till I Ruriks fotspår (Södertörns högskola).

50

‹

Så många läsombud har Mjölby bibliotek utbildat som kan högläsa för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nu har biblioteket utsetts till Bästa lättlästa bibliotek av Centrum för lättläst.

‹

Ping 13

Aktuellt Modell för e-boksutlåning

Bibliotek: Svensk biblioteksförening föreslår en ny ersättningsmodell för e-boksutlåning. Det är en abonnemangsmodell som bygger på licenser, abonnemang och digitaliseringssamverkan.

Licenserna ska möjliggöra en kommersiell e-boksmarknad för nya e-bokstitlar. Abonnemangsformen ska skapa incitament för bibliotek att arbeta med en stor titelbredd och en samverkan kring digitalisering ska ta hand om det äldre materialet.

– Vi är övertygade att vårt förslag till modell kan säkerställa en fungerande e-boksmarknad, bibliotekens frihet att oberoende välja ut och köpa in e-böcker och upphovsmännens rätt till ersättning för sina verk, säger Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Niclas Lindberg.

‹

Årets bibliotek heter Bibliotek Värmland Det blev inte ett, utan flera bibliotek som kan ta åt sig äran att vara årets bästa bibliotek 2012.

Bibliotek Värmland är ett samarbete mellan sexton kommunbibliotek, sjukhusbibliotek och universitetsbibliotek som finns i Värmland.

Det innebär bland annat att samma lånekort gäller på alla bibliotek och att man kan låna böcker från ett bibliotek och lämna tillbaka på ett annat.

Tolv av kommunerna har också en gemensam webbplats. Där kan man söka bland nästan 1,3 miljoner titlar och beställa hem böcker, filmer med mera till sitt

‹

foto: julia sjöberg

Vi känner oss mycket stolta över den verksamhet vi har byggt upp.

lokala bibliotek. Samarbetet startade som ett projekt 2003 men är i dag ett etablerat sätt att jobba på.

– Vi känner oss mycket stolta över den verksamhet vi har byggt upp. Vi kan erbjuda en mycket större service än vad ett enstaka lokalt bibliotek kan göra, säger Anna Christina Rutquist, länsbibliotekarie i Värmland.

Juryns motivering till att ge Bibliotek Värmland utmärkelsen var bland annat: ”Ett bibliotek som fortsätter att utveckla och driva ett framgångsrikt arbete med samarbete mellan kommun-, sjukhus- och universitetsbibliotek. Deras samarbete fungerar på ett sätt som när det startade var både nydanande och strategiskt. Bibliotek Värmland har visat vad bibliotek inom en region kan betyda för samhällsutvecklingen.”

Kulturen viktigare

Kultur: De kulturella och kreativa näringarna utgör en del av svaren på vår förmåga att möta globaliseringens och kunskapsekonomins utmaningar. Om det och mycket mer kan du läsa i Framtidskommissionens rapport Är framtiden kulturens re-renässans?, som presenterades under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.

Författaren Eva Bergqvist är till vardags departementsråd på kulturdepartementet. Rapporten finns att ladda ner på www. framtidskommissionen.se.

‹

14 Ping

› Jubel i DIK:s monter på

Bok- och biblioteksmässan när Årets bibliotek utsågs.

foto: anna-lena ahlström

› Att flytta fokus från sig själv

till åhörarna är ett bra knep för den som är nervös i början, säger Marie-Louise Zeisig.

Tala med åhörarna Att tala inför andra är en kreativ handling. Utnyttja det genom att ta med åhörarna.

Det säger före detta operasångerskan Marie-Louise Zeisig som skrivit en retorikbok utifrån sina erfarenheter på scengolvet.

Boken Kliv fram, ta plats och tala! vänder sig till alla som vill svara ja när de blir ombedda att göra framträdanden på jobbet. Fast de inte vågar eller lider av rampfeber.

En gång sjöng hon i operakören vid Stora teatern i Göteborg men hoppade av för att börja träna sångare och talare. Som verksam retorikkonsult säger hon att det inte finns några genvägar för att bli en bra talare.

Du måste lära dig retorikens grunder, vara påläst och sedan öva, öva, öva. Punkt. Sedan finns det en sak till som du kan göra för att nå ända fram: – Varje framträdande innehåller alltid ett moment av osäkerhet, det är det jag menar med att det

är en kreativ handling att tala. När du står där vet du inte exakt vad som ska hända.

Ingen vet ju vad åhörarna ska säga om de ges chansen. Och chansen ska ges om du vill bli bättre på att tala, tycker MarieLouise. Deras synpunkter och frågor – antingen de får ställas under eller efter föredragningen – kan lyfta en annars korrekt men tråkig dragning till nya höjder.

Läskigt?

– Ja, men det blir så mycket roligare när man utgår från att åhörarna har kunskaper.

Flytta fokus från dig själv till åhörarna redan från start. Inled med ett citat eller en berättelse och ställ enkla frågor utifrån det.

Handuppräckning kan räcka som

Du måste lära dig retorikens grunder, vara påläst och sedan öva, öva, öva. Punkt.

svar om åhörarna är många.

Fokusförflyttningen fungerar också bra vid nervositet.

Risker?

– Att dialogen med åhörarna tar en massa tid och blir så trevlig att du glömmer bort att leverera fakta.

Då måste du våga avbryta. Rör dig även bort från datorn då och då, eftersom den hindrar publikkontakt. Varför inte börja med den avstängd?

Att gestikulera kan också hjälpa eftersom det gör det lättare att uttrycka sig. Och glöm inte att sträcka på dig.

– Det ökar testosteronhalten och gör dig modigare.

‹

Lena Fieber

Operasångarens tips:

› Förbered frågorna till åhörarna i förväg. › Avsätt tid för dialogen, till

exempel tio minuter om du har en timmes föredragning.

Var nyfiken på åhörarna.

Kom ihåg att du styr.

› ›

Ping 15

Aktuellt

Knappandet avslöjar fuskaren på distans Hallå där, Hasse Persson

I fjolårets DIK forum nummer 4 berättade vi hur Hasse Persson som chef för Borås konstmuseum lyckades få mecenater att lätta på plånboken. Kort efter publiceringen skulle han gå i pension.

Men det blev inte som han hade tänkt sig.

Vad hände efter publiceringen?

– GP-ägaren, Peter Hjörne, drömde om en konsthall i Marstrand, men saknade en konstnärlig ledare. När Karin Tufvesson Hjörne, hans fru och DIK-medlem, läste artikeln lämnade hon tidningen till honom med en lapp: ”Är den här killen i din smak?”

Några dagar senare ringde han mig. Så allting är tack vare er!

Vad fick dig att tacka ja?

– En av mina drivkrafter är nyfikenhet. Som bondson från västra Götaland som aldrig satt sin fot i en segelbåt var erbjudandet att arbeta i seglarnas mecka oemotståndligt. Att få vara med från början och berika en ö av den digniteten kunde jag bara inte tacka nej till.

Du är 70. Hur blir det med pensioneringen?

– (Skratt.) Jag känner mig fortfarande väldigt ung och har mycket kvar att lära. Pensioneringen får vänta 5–10 år till.

Eyal Sharon Krafft 16 Ping

Det finns vissa mönster i olika personers knapptryckningar som är stabila oavsett typ av uppgift.

Denna kunskap skulle kunna utvecklas till ett verktyg för att identifiera personer på distans, menar forskaren i datavetenskap Hakim Usoof som har skrivit en avhandling vid Umeå universitet.

– Samtidigt är det viktigt att noggrant designa

Utbilda studenterna för att begränsa möjligheterna till plagiering.

bedömnings- och examinationsuppgifter och utbilda och stödja studenter för att begränsa möjligheter till plagiering, säger han.

Hakim Usoof har också utvecklat en modell för att bedöma kritiskt tänkande inom distansundervisningen. En central del i modellen var ett online-forum där han observerade kommentarer mellan studenter och hur dessa diskussioner påverkade deras lärande.

– En positiv attityd till lärande hänger samman med kritiskt tänkande och bra kursresultat. För att utveckla kritiskt tänkande inom distansutbildning är det extra viktigt att studenter ges möjlighet att samarbeta och diskutera utbildningens innehåll. foto: colourbox

Det skulle gå att komma tillrätta med fusket i distansundervisningen genom att identifiera individerna efter hur de trycker ned datortangenterna.

› Online–forum gör det

möjligt att bedöma kritiskt tänkande. God förmåga till det ger bra kursresultat.

› Det skojades friskt med

utländskt mode i Sverige.

Bilder användes brett och på många material.

foto: istockphoto

Solfjäder spred mode Modetrender spreds snabbt även för flera hundra år sedan, visar forskning vid Centrum för modevetenskap av det tidigmoderna europeiska modet.

Forskarna har hittat en serie frisyrbilder som publicerades under samma månad år 1777 i både Sverige, Belgien och Frankrike.

Modebilder cirkulerade fort och var väldigt populära under den här perioden. Bilderna användes brett, även på porslin och solfjädrar, säger filosofie doktor Patrik Steorn.

Han ingår i ett forskarlag som deltar i ett europeiskt forsknings-

projekt om hur modeidéer spreds under 1500-1800-talet. Resultaten kommer bland annat att leda till en stor permanent utställning vid Victoria and Albert Museum i London som invigs i slutet av 2014.

Patrik Steorn har undersökt om det fanns en svensk produktion av modebilder eller om de importerades.

Det skojades friskt med det aristokratiska franska modet och det mer vardagliga engelska.

– De flesta bilder som förekom i svenska dagstidningar under 1700-talet var importerade. Modeplanscher importerades ofta från Frankrike medan modekarikatyrerna kom från England.

– Det skojades friskt med det aristokratiska franska modet och det mer vardagliga engelska.

Innan upphovslagstiftningen fått fäste i Europa lånades bilder och modeidéer relativt fritt och färdades över geografiska gränser.

I forskarlaget ingår även professorerna Peter McNeil och Klas Nyberg samt Ann Grönhammar, förste intendent vid Livrustkammaren.

foto: istockphoto

Spara energi i gamla hus

Gotland: Visby innerstad kommer att bli fallstudie i ett europeiskt energisparprojekt för äldre byggnader. Bakom står Centrum för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader vid Högskolan på Gotland som startats med stöd från Energimyndigheten. Med en budget på nästan sju miljoner euro är projektet ett av de största inom sitt forskningsområde, uppger de ansvariga.

Ping 17

Gilla-markeringar inte allt

Jobba smartare med facebook Som administratör är det svårt att inte titta på hur många gillamarkeringar din Facebooksida har. Det är en sorts värdemätare mot konkurrenter. Men är den relevant?

– Nej, inte på egen hand, säger John Wedderburn, som byggt upp två stora Facebooksidor åt olika universitet.

Handen på hjärtat. Visst känns det stressande när konkurrenterna har fler gillamarkeringar på Facebook?

Men det betyder inte alls att deras sida är bättre. Fokuserar du för mycket på att jaga gilla-markeringar så går viktiga insikter förlorade – i bästa fall.

I sämsta fall så har du helt fel sätt att jobba med Facebook.

› John Wedderburn,

community manager.

Visst känns det stressande när konkurrenterna har fler gilla-markeringar på Facebook. Men det betyder inte alls att deras sida är bättre.

del av kommuninvånarna som verkligen ”gillar” sidan. Det det säger john wedderburn, kan ses som ett misslyckande. community manager och kon- Men om du har bra samtal med sult på en digitalbyrå, där han dessa få personer, så spelar det ger råd inom sociala medier. inte så stor roll – värre är då Han borde veta. Innan att många gillar din kommuns han sadlade om till konsult sida, men det finns ingen komjobbade han först för Lunds munikation alls på väggen.

Universitet, och sedan Malmö John Wedderburn återkomHögskola. I Lund jobbade han mer hela tiden till att ha en med strategi kring sociala me- strategi och ett mål. Ju närmre dier, och till Malmö Högskola du ligger ditt mål, desto bättre. värvades han för att bygga upp Då kan dina konkurrenter ha kommunikation via Facebook. hur många gilla-markeringar På plats i Malmö bestämde sig de vill, för egen del spelar det han och hans arbetsgrupp att ingen roll. Men hur vet man att bortse från antalet gilla-marman ligger nära sitt mål? keringar.

– Vårt mål på Malmö högskola – Om du tittar på svenska var att rekrytera internatiokommuners sidor på Facebook nella studenter, alltså männiså är det ofta bara en liten, liten skor på väg att ta ett av sina livs 18 Ping

viktigaste beslut – att plugga i ett annat land. Vi insåg att de ville ha information, och de vill ha den snabbt. Gärna i en kanal som de redan använder. de valde då att satsa på Facebook för att prata med dem. Antalet gilla-markeringar visade hur stor målgruppen var, men kunde inte visa om högskolan uppfyllde målet. Ett bättre verktyg är den andra statistiken i Facebook, den som mäter aktivitet på väggen – känd som talar-om-detta.

Men var det som de talade om relevant för målet?

›Måluppfyllelse är det som avgör framgången med din kommunikation.

I L LU S T R AT I O N : P E R H A R D E S TA M

der. Sådant som berör studenterna.

– Först då kunde vi mäta hur viktig vår sida var, vi mätte vilken sorts frågor och tonen i inläggen, och vi kunde då visa Den grupp John Wedderburn upp varför sidan behövdes. Vår jobbade med bestämde sig för strategi var att göra Facebook att manuellt gå igenom vad folk till ett kundserviceverktyg, och skrev på Malmo university’s det visade mätningen att vi vägg. Var det bara spam? Eller lyckats med. var det frågor som folk verkliInom gruppen på högskolan gen funderade över? fanns flera administratörer som var experter inom sina resultatet visade att drygt ämnen. Istället för att en 85 procent av inläggen just ensam administratör svarade rörde deras mål. Inläggen studenterna ”skicka oss ett handlade om frågor kring till e-mail på den här adressen så exempel antagning eller bostä- ska du få svar” så fick studen-

terna svar direkt på väggen, upp till högst sex timmars väntetid, ibland inom loppet av en timme.

– Men är det bättre än e-post?

Ja, det är mer transparant, vi fick beröm av andra studenter direkt på väggen – så som tummen upp eller genom kommentarer. Andra studenter kunde se att vi gjorde vårt jobb, det syns inte med e-post.

Torbjörn Hallgren

Gilla-markeringar

› Svenska högskolors gilla-

markeringar – ett trubbigt mätinstrument över framgång inom sociala medier:

› Lund University – 17065 › Malmo University – 3595 › Uppsala University – 4520 › Högskolan Väst – 2960 › Högskolan I Halmstad – 3251 › Göteborgs Universitet – 2211 › Umeå University – 6954 I urval. Statistiken är från september 2012.

Ping 19

Omvärld

93

procent av svenskarna deltar i kulturaktiviteter.

Flest i Europa.

Design är viktigt för konkurrenskraften

Humaniora, samhällsvetenskaperna och det konstnärliga områdets betydelse för tjänsteinnovationer lyfts fram i Innovationsutredningen. Särskilt svensk design pekas ut för dess betydelse för innovations- och konkurrenskraften.

Kulturella och kreativa näringar – det nya stålet? kraft i att skapa mening, inte ekonomiskt värde.

Eva Bergquists lättlästa rapport över trender och tendenser i kulturens roll för samhällsutvecklingen har ett bredare perspektiv än meddelandet från Kulturella och kreativa näringFörslagen i kommissionens EU-kommissionen. Bergquist ar står i fokus i ett nytt medde- meddelande kan säkert bidra tar upp både mätbara och lande från EU-kommissionen till att stärka CCS. Samtidigt omätbara aspekter. Rapporten och i en rapport till regeringens avspeglar meddelandet ett utmynnar i fem uppmaningar Framtidskommission. snävt synsätt. Det handlar i hög för att stärka kulturen och den Europas kulturella och grad om det lätt räknade och kulturbaserade kreativiteten: kreativa sektorer (CCS) har lätt mätbara: ekonomi och jobb. Bredda kulturbegreppet, öka en högre omsättning än den Men allt som kan mätas är inte mätbarhet och forskning, tänk europeiska bilindustrins. CCS av betydelse och allt av betyoch arbeta mer tvärsektoriellt, beräknas stå för runt 3 till 4,5 delse kan inte mätas. synliggör kulturens betydelse procent av unionens totala BNP för social sammanhållning samt och omfattar 7 till 8,5 miljoner en stor del av den samhällsöka förståelsen för kulturens arbetstillfällen. I Sverige beräk- nytta som CCS genererar syns kreativa kraft.

När regeringen presenterade inte i statistik och ekonomi. nas CCS motsvara runt sin budgetproposition lyfte Värdet finns där, men det 5 procent av BNP. kulturministern fram att kultursynliggörs inte. Vi mäter peneu-kommissionen släppte i budgeten har ökat med 15 proningen, men inte meningen. slutet av september ett medcent sedan 2006. Är det bra eller Och precis som Eva Bergquist delande med en strategi för dåligt? I förhållande till många påpekar i sin rapport till att stärka CCS:s möjligheter europeiska krisekonomier är Framtidskommissionen ligger att skapa tillväxt och jobb. kulturskaparens primära driv- det bra. I förhållande till Kina Den innehåller förslag som är det dåligt. Kinas offentliga gäller bland annat kompetensinvesteringar i kultur har ökat utveckling, finansiering, nya Kulturskaparens primära med 23 procent varje år sedan affärsmodeller, publikutveck2007. Den kinesiska femårspladrivkraft är att skapa ling, internationalisering och nen är att öka sektorns andel av utveckling av samarbeten med mening, inte ekonomiskt BNP från 2,5 procent till värde. andra sektorer.

5–6 procent år 2015.

Kulturella och kreativa näringar uppmärksammas av både EU-kommissionen och i en rapport till Sveriges regering. DIK:s utredare Bo Westas har läst. Han ser möjligheter men frågar sig om regeringen har förstått vad det handlar om.

20 Ping

Omvärld Skolbibliotek utan skolbibliotekarier har inte alls samma positiva effekt som skolbibliotek med kvalificerad personal.” Litteraturutredningen, Läsandets kultur

Eva Bergquist frågar sig i sin rapport om kreativiteten kan bli ”det nya stålet”? Det är fullt möjligt, men den tanken har ännu inte nått Rosenbad. Inga nya pengar till CCS i budgeten.

I stället väljer regeringen att satsa 3,5 miljarder på gruvnäringen i ett läge när den globala järn- och stålkonsumtionen faller som en sten. ‹

› I Sverige har kultur-

budgeten ökat med 15 procent sedan 2006.

I Kina har ökningen varit 23 procent.

Bo Westas

›

Bo Westas arbetar som utredare på DIK.

Fotnot: Promoting cultural and creative sectors for growth and jobs in the EU. COM (2012) 537.

Eva Bergquist. Är framtiden kulturens re-renässans? Underlagsrapport nr 1 till Framtidskommissionen. foto: istockphoto

Ping 21

Inspiratören: Lotta Lundgren vet vad som krävs för att lyckas med ett radikalt karriärbyte. För två år sedan ledsnade hon och lämnade sitt jobb som en av landets mest framträdande copywriters för att skriva om, prata om och laga mat. Nu programleder hon SVT:s mathistoriska satsning Historieätarna och hon har det roligare än någonsin. text eyal sharon krafft

Karriärbyte gav mersmak Bilden: Lotta Lundgren är aktuell med programmet Historieätarna.

22 Ping

av 1800-talet. Min drivkraft är att göra historien allmängiltig och förklara vårt historiska arv bortom krig och konflikter vilka jag som kvinna har svårt att relatera till, säger Lotta Lundgren. hon berättar om ett fyrhövdat redak-

tionsteam som spenderade en månad på research inför varje avsnitt av totalt sex.

Samtalen med historiker blev många, boktravarna höga.

Därmed inte sagt att researchen var långtråkig eller umbärandena under inspelningsveckorna för stora.

– Det var de roligaste veckorna i hela mitt liv! Det var en fullständigt unik upplevelse, som att åka tidsmaskin.

Liknar ingenting annat jag gjort.

– I ett avsnitt gjorde vi en skärgårdsutflykt med Ivar Kreugers båt (anm. finansman 1880-1932) med vilken han brukade ta ut Greta Garbo, Mary Pickford och Douglas Fairbanks. Jag som inte ens är intresserad av motorbåtar blev alldeles tagen.

foto: linus hallgren

F

öreställ dig hårt snörd korsett, daglig kost med kött och inälvor, alkohol som enda måltidsdryck, mest inomhusvistelse och obekväma sovställen. Så tedde sig tillvaron för Lotta Lundgren under inspelningsveckan av Historieätarnas avsnitt om 1800-talet.

Alltså nästan outhärdligt – hennes röst bär knappt vid vårt första samtal under en paus i inspelningen – men också autentiskt och alldeles, alldeles underbart.

Några dagar senare har hon återhämtat sig, tagit av sig 1800-talsdräkten och ger Ping en exklusiv intervju.

– Under inspelningsveckan jobbar jag dygnet runt – krävande både fysiskt och psykiskt.

Som det skulle, tydligen.

– Det är det som är meningen med hela serien, att överlämna sig till den här tidsepoken. Om jag inte gör det kan jag inte heller berätta hur det möjligen var att leva som en hårt snörd kvinna i slutet

Ping 23

1

Finns det något du älskar att göra och alltid gjort utan att ens fundera på att försöka ta betalt för det?

Fundera på om du skulle kunna göra ett yrke av det.

2

Gör en lista på alla dem du skulle vilja kunna skicka en räkning till. Fundera sedan igenom vad som skulle kunna få dem att vilja anlita dig.

3

Sök dig till samarbeten med människor du ser upp till och beundrar.

Var tydlig. Var snäll. Jobba hårt. Lyssna.

24 Ping

› Hårt jobb och bra medarbetare lönar sig. Här med Erik Haag och Malena Ivarsson.

gramledare är en stor tillgång för mig.

Jag är och förblir copywriter, jag jobbar bara inte med reklam längre. karriärbytet har gett upphov till

en rad insikter: Hårt jobb lönar sig. Bra medarbetare och goda relationer med dem man har omkring sig är allt. Det allra viktigaste är trots allt det som händer efter arbetsdagens slut.

– Och att det är väldigt svårt att tjäna det blev en formidabel succé. Matpengar! Det är många som vill att jag ska bloggen ”Om jag var din hemmafru” arbeta. Det är färre som vill betala vad ledde till succékokboken med samma jag kostar. namn – och uppseendeväckande bilder – Jag har också tvingats bli mycket på henne med djupfrysta kycklingar i snabbare och mer produktiv. Det är en famnen. Största genombrottet gav tvenorm skillnad på att vara anställd och serien Landet Brunsås och matad med uppgifter och Jag är och förblir att driva en egen firma med nu är det dags för Historieätarna. sig själv som enda säljbara copywriter, jag Avgörande för framjobbar bara inte med produkt. Jag måste aktivt gångarna var hennes gamla reklam längre. välja hur jag ska disponera yrke. min tid, vad jag ska jobba – Jag tror att man ska vara ödmjuk för med och vad jag ska tacka nej till. Och jag det man fått med sig från sitt gamla yrke. måste själv sätta prislappen på mitt eget Vi formas av våra tidigare professionella huvud. erfarenheter och det kan vara bra att Kanske viktigast av allt är att hon har komma ihåg att det är just i mötet mellan lärt sig åtskilligt om sig själv. sitt gamla yrke och den nya karriären nå– Jag har lärt mig att jag njuter av att got nytt som är alldeles unikt för just en vara just nybörjare, att vara grön, att själv kan uppstå. Jag är själv en produkt jag växer i den frihet det innebär att av alla mina år i reklambranschen och är slippa inbilla mig att jag kan allt. Det övertygad om att det är det som gör mig är en stor befrielse för mig att slippa speciell i min nya roll. kallas erfaren och senior. Att vara den – Att jag kan använda det jag kan från som lyssnar, tittar och lär sig är mycket min bakgrund som copywriter i mitt nya roligare, mycket mer utvecklande, säger yrke som matskribent, redaktör och pro- Lotta Lundgren. ‹

foto: sv t

tips till dig som ska byta karriär:

Fullt så rolig var inte tillvaron under tiden som copywriter. Karriären var förvisso toppen, hon var välbetald och hade både Guldägg och Guldlejon i priskorgen. Men lycklig?

I sitt sommarprogram på radio berättar hon om en resa. Från en meningslös tillvaro till Wales för att meditera och hitta sig själv. Kan resan ha varit en livsavgörande vändpunkt?

Nej, resan vill Lotta Lundgren inte tala om den här gången. Och sedan dess har så mycket positivt hänt: hon har en ny relation och blivit tvåbarnsmamma.

Framförallt har hon lagat en massa god mat till make, barn och vänner. Att tala om och laga mat var lustfyllt, upptäckte hon. Tänk om hon kunde ägna sig åt det yrkesmässigt!

Eller som hon sa på reklambyrån för fyra år sedan: ”Vet du vad, jag kommer inte mer. Jag måste jobba med mat”, berättade hon i radioprogrammet.

foto: sissel wincent

Inspiratören

Inspiratören Lotta Lundgren

Ålder: 41. Gör: Matskribent, författare, programledare. Bor: Gröndal, Stockholm.

Familj: Maken Martin, barnen Måns, 6 år, Mimi, 4 år. Bakgrund: Uppvuxen i Göteborg, utbildning i marknadsföring och kommunikation.

Copywriter i 15 år.

Aktuell: Redaktör och programledare för SVT1:s Historieätarna. Sex avsnitt med start 15 november.

Ping 25

26 Ping

Oberoende plattform Från piratradio till internetparadis. Under snart ett halvt sekel har familjen Bates styrt sitt furstendöme Sealand med järnhand. Den bisarra skenstaten på Nordsjön har med tiden utvecklats till en symbol för fri kultur och kommunikation. text johan joelsson foto jonatan jacobson

Ping 27

Ipswich

3k

Felixstowe ca 1

m

Harwich

SEALAND

Nordsjön

S

amtidigt som den soldyrkande småbarnsmamman med de kritvita kinderna får in sin kycklingsandwich på pirkaféet i brittiska Harwich dånar en kolsvart gummibåt in i hamnen. I fören står en man med Bermudashorts, tjurnacke och Rolexklocka av guld. Efter att ha utdelat ett handslag i gränslandet mellan hårt och jättehårt plockar han fram ett par flytvästar och två kontrakt som går ut på att vi inte kan avkräva något ansvar om saker skulle gå snett. Innan det röda bläcket hunnit torka startar prins Michael Bates motorn och sätter kurs mot sitt rike.

Det knastrar till från båtens kommunikationsradio. Michael Bates meddelar säkerhetsavdelningen att vi är på väg. I horisonten ser vi furstendömet Sealand – vars territorium består av den övergivna militärbefästningen Fort Roughs – resa sig ur havet som ett brutalistiskt monument. Michael Bates ökar farten och kör ett ärevarv mellan fortets cementben. Från plattformen, drygt 15 meter ovanför vattenytan, vinschas en röd trägunga ned. historien om det geopolitiska getingboet

Sealand började i mitten av 1960-talet när Michael Bates far, majoren Roy Bates – som under andra världskriget stridit som infanterist – tröttnade på yrkesfiskartillvaron. Inspirerad av den snabbt framväxande piratradiorörelsen och provocerad av BBC-monopolets strikt begränsade sändningar av pop och rock bestämde han sig för att starta en egen kanal. Roy Bates anlitade en rad namnkunniga discjockeys och grundade Radio Essex på det övergivna havsfortet Knock John. Eftersom kanalen var den första med dygnet runt-sändningar blev den mäkta populär bland lyssnarna och ofantligt impopulär hos 28 Ping

› Det går ingen

reguljär färjetrafik till Sealand.

rättsväsendet. Lagstiftningen var solklar. Brittiska medborgare fick inte sända piratradio från brittiskt territorium. Och eftersom Knock John låg i brittiskt territorialvatten dömdes Roy Bates till böter och tvingades bort från fortet.

I mitten av december 1966 hade den då 14-årige Michael Bates lämnat internatskolan i Wales för att fira jullov med familjen i Essex. Han hade sett fram emot en lugn högtid tillsammans med sin far Roy, sin mor Joan och sin syster Penelope. Men på julaftons kväll fick Michael hjälpa sin far att lasta en fiskebåt med radioutrustning, plocka upp några ”bleka och taniga dj:s” och sätta kurs mot den övergivna militärbefästningen Fort Roughs på internationellt vatten sju sjömil från kusten.

Vad de inte kände till var att piratstationen Radio Caroline redan hade intagit fortet. Med förtäckta hot och lömska förhandlingsstrategier manövrerades konkurrenterna ut varpå Roy Bates och hans dj:s slog sig ned permanent på fortet. När Michael Bates, efter ytterligare några månader på internatskolan i Wales, kom tillbaka till Essex vid påsklovet 1966 hade hans far Roy Bates problem med personalen på Fort Roughs. Eftersom det var ”kallt, regnigt och blåsigt i Wales” ställde Michael Bates upp för sin far och erbjöd sin hjälp. Det slutade med att han stannade på fortet. ockupationen av fort roughs fick den brit-

tiska regeringen att se rött och året därpå stiftades en lag som förbjöd brittiska medborgare att sända piratradio även från internationellt vatten. Den 2 september 1967 kom det resoluta svaret från majoren. Under ceremoniella former utropade Roy Bates Fort Roughs till den självständiga nationen Principality of Sealand – ett furstendöme med konstitution, lagstift-

› Michael Bates har nyligen

tecknat ett litterärt kontrakt.”Om jag skulle stödja att folk snor upphovsrättsskyddat material, varför skulle jag då skriva en bok?”

Ping 29

ning, vapensköld, flagga, frimärken, pass, valuta, nationalsång och motto: E mare libertas (från havet, frihet).

– Min far älskade kriget. Han var gammeldags, viktoriansk och tog alltid större bitar än vad han kunde tugga, säger Michael Bates.

Vi har hissats upp till plattformen och tagit plats i furstendömets kök. Sealands ”försvarsminister” – en timid man vid namn Mike Barrington som är en av få personer som i princip bor permanent på fortet – serverar te med mjölk. Den idag 59-årige Michael Bates – som mestadels bor på fastlandet där han driver fiskeföretaget Fruits of the Sea – tar av sina solglasögon och tittar på min diktafon.

– Allt handlar om frihet. Det började med piratradiorörelsen. Den förändrade hela det etablerade samhället och lade grunden för vårt sätt att tänka, säger han. redan året efter grundandet av Sealand

visade Roy och Michael Bates att de var beredda att gå långt för att försvara sin nations suveränitet.

När några personer från Radio Caroline försökte ta tillbaka fortet attackerades de med bensinbomber och skottsalvor. När en styrka från flottan senare kränkte Sealands ”territorialvatten” sköt Michael Bates varningsskott. I den efterföljande rättegången kom det prejudicerande halmstrå som familjen Bates ända sedan dess har klamrat sig fast vid och tolkat som ett indirekt erkännande. Domstolen friade Michael Bates eftersom skottlossningen hade skett på internationellt vatten, utanför brittisk jurisdiktion.

– Vi är självständiga och har aldrig hukat för brittisk lag, säger Michael Bates.

Det dröjde inte länge förrän Batesfamiljen, som sedan 1967 lagt ned miljontals pund på drift och underhåll, började sondera terrängen efter inkomstkällor. 1978 kom ett förslag från ett konsortium med tyska och holländska affärsmän som ville förvandla ”världens minsta land” till ett nöjesparadis med casino och lyxhotell. Roy och Joan Bates åkte till Salzburg för att diskutera affären. Men när ingen dök upp började de ana oråd. Samtidigt låg Michael Bates, som hade fått stanna kvar på Sealand för att försvara riket, bunden till händer och fötter med blodigt ansikte.

Han hade blivit övermannad av affärsmännen som

30 Ping

› Konstnären Joy Lohmann, längst till vänster, och hans kolleger städar undan rekvisita som har använts vid en filminspelning.

Ping 31

› Transfer till ”världens minsta land” sker med hjälp av en gunga.

32 Ping

» Allt handlar om frihet.

Det började med piratradio rörelsen. Den förändrade hela det etablerade sam hället och lade grunden för vårt sätt att tänka.«

› Mike Barrington har

bott på Sealand i 23 år.

landstigit med helikopter. Efter att ha varit inlåst i fyra dygn fraktades Michael Bates till den holländska kusten där han dumpades. När familjen Bates senare sammanstrålade i Essex började de skissa på hur Sealand skulle återtas.

Tillsammans med en helikopterpilot, som agerat stuntman i flera James Bond-filmer, beväpnade de sig och flög in över Fort Roughs i augustigryningen. Michael Bates råkade av misstag avfyra skott varpå ockupanterna gav upp. Roy och Michael släppte alla utom en tysk advokat med sealändskt pass som hölls kvar i sex veckor anklagad för landsförräderi. Mannen släpptes inte förrän den tyska ambassaden förhandlat med Sealand.

– Skickar ett land hit sin ambassadör så är det ett tecken på att de erkänner en, säger Michael Bates.

Det blev aldrig något lukrativt nöjesparadis på Sealand. Istället satsade familjen Bates på merchandise för att förbättra sin kaffekassebetonade BNP. Men försäljningen av pass, t-shirts och adelstitlar blev ingen guldgruva.

bildades företaget HavenCo och Ryan Lackey bosatte sig på Sealand för att styra upp det tekniska. Rykten började florera om beväpnade vakter och kvävegasfyllda serverhallar med pyramidspel, porr och ospårbara system för finansiella transaktioner. Enligt egen utsago fick HavenCo snabbt kunder, bland annat Tibet Online, Tibets exilregerings hemsida. Men det dröjde inte länge förrän slitningar uppstod mellan entreprenörerna och Batesfamiljen. I en vitbok skriven av Ryan Lackey, som avpolletterades från företaget 2002, ska Michael Bates, i rädsla för dålig publicitet, ha fått kalla fötter och omprövat sin initiala laissez-faireattityd. Det blev tydligt när Michael Bates stoppade en klient som skapat en streamingsajt för illegalt kopierad film. Lackey menar att det gjordes för att inte väcka ont blod hos Storbritannien och äventyra Sealands kamp för självständighet. Den forne piratradiomannen Michael Bates hävdar att det var ett utslag av respekt för upphovsrätten: – Folk tror att det handlar om frihet, men i slutändan kommer det inte att produceras strax före millennieskiftet började en filmer om folk stjäl. grupp amerikanska IT-entreprenörer, med Men du kände ju till idén bakom HavenCo? programmeraren Ryan Lackey i spetsen, kasta – Jo. Men vill du se dig som en stat måste du lystna blickar på Sealand. Deras vision var uppträda som en stat. Det går inte att vara ett banbrytande. De skulle skapa världens första hemligt näste på Nordsjön där allt är tillåtet. datafrizon helt anpassad för ett fritt internet.

James Grimmelmann, docent vid New York Affärsidén var att erbjuda serverplats off shore, Law School, har under två år fördjupat sig i på behörigt avstånd från nationella datalagar.

Sealand och HavenCo. Han menar att HavenCo Här skulle allt – förutom spamming, barnsom gjorde allt för att fly nationella lagar, porr och virusspridning – vara tillåtet. Det ironiskt nog, kollapsade på grund av bristande dröjde inte länge förrän riskkapitalmiljonerna lagstiftning. Sealand hade inga datalagar. Alla började rulla in. De ideologiska beröringspunk- beslut var baserade på personligt tyckande. terna med piratradion och dollarlukten från – Partnerskapet var dessutom byggt på överkontrakten fick Michael Bates, som tagit över optimistiska beräkningar av hur lukrativt företronen efter sin far Roy, att nappa. År 2000 taget skulle bli, säger James Grimmelmann.

Ping 33

› Stämpel i passet vid den obligatoriska kontrollen.

det blev aldrig något internetparadis på Sealand. HavenCo:s kunder blev färre och 2008 släcktes hemsidan för gott. Michael Bates berättar att han lärde sig mycket under åren med HavenCo. Bland annat att han inte delar den moderna piratrörelsens syn på upphovsrätt.

Enligt honom var det precis det han sade till The Pirate Bay i samband med att den svenska fildelningssajten 2007 startade en insamling för att köpa Sealand i syfte att placera sina servrar där.

Men är inte fildelning samtidens svar på piratradio?

– På 60-talet var skivbolagen nöjda. Ju oftare vi spelade musiken desto mer sålde de. Men det kanske är samma sak med dagens nedladdning av musik. Vad vet jag? i vintras rapporterade amerikanska medier att Wikileaks planerade att flytta sina servrar off shore för att undvika klammeri med rättvisan. I spekulationerna nämndes Sealand som ett alternativ. Enligt Michael Bates kontaktade Wikileaks honom och bad att få placera sina servrar på Fort Roughs.

– Först stöttade jag Wikileaks-killen och erbjöd honom nästan en fristad. Men sen tänkte jag över det. Och han satte ju en värnpliktig soldat (Bradley Manning, reds. anm.) i allvarlig risk. I sådana lägen tycker jag att det är fel att offentliggöra allt. Man måste ha vissa normer, säger Michael Bates.

Uppgifterna om den planerade serverflytten till Sealand tillbakavisas i försiktiga ordalag av Wikileaks talesperson Kristinn Hrafnsson: – Så vitt jag vet fanns det ingen direkt kontakt. Jag lägger in en brasklapp att det kan ha förekommit bortom min kännedom, men jag tvivlar starkt på det.

34 Ping

Oavsett vad som hände med Wikileaks framgår det att Sealands piratstämpel är svår att tvätta bort. Genom åren har Michael Bates fått tusentals erbjudanden från ljusskygga aktörer som har velat etablera sig på Sealand. Men Michael Bates är en pragmatisk pirat. Ingenting får förstöra hans dröm om erkännande och suveränitet. För Sealand är ingen riktig stat. Så länge inga andra länder erkänner Michael Bates Nordsjöutopi kommer furstendömet aldrig att ta en plats i FN. Men som vanligt när det kommer till Sealand finns det komplicerande omständigheter. När staten utropades var fortet beläget på internationellt vatten, sju sjömil utanför kusten. Först 1987 utvidgades den brittiska territorialvattenzonen från tre till tolv nautiska mil. Sealands andra trumfkort är Montevideokonventionen från 1933 som fastslår att en nation behöver uppfylla fyra kriterier: permanent befolkning, definierat territorium, regering samt möjlighet att etablera relationer med andra stater. Kriterier som Michael Bates menar att Sealand uppfyller.

– Men världssamfundet är extremt kraftfullt, det är svårt att bryta sig in där för ett litet etablissemang. Det enda som räknas är tid och handling, säger han.

Hur ser då Storbritannien på sin obstinate lillebror? Genom Chris Breeze, tillförordnad chef för den politiska avdelningen på Brittiska Ambassaden i Stockholm, får jag ett officiellt uttalande från regeringen: ”sealand, officiellt känt som Roughs Tower, kan inte utgöra en separat självständig stat eftersom det inte har någon av egenskaperna hos en stat, såsom fast befolkning, territorium eller förmågan att genomföra internationella relationer. Det har heller inte erkänts som en

› Det enda som hörs i Sea-

lands kapell, beläget under vattenytan i fortets ena ben, är havets rörelser mot de 30 centimeter tjocka cementväggarna.

› På Sealand finns 21 rum.

Under andra världskrigets sista år bodde här ett hundratal soldater.

Ping 35

stat av någon annan stat. I synnerhet har Storbritannien aldrig gett ett sådant erkännande.

Dessutom, i samband med utvidgningen av territorialgränsen, ligger Fort Roughs i Storbritanniens territorialvatten och är därför föremål för vår jurisdiktion”.

Men varför man inte har gjort någonting, trots att snart ett halvt sekel har gått, svarar inte regeringen på. Docenten James Grimmelmann, som har läst tidigare sekretessbelagda protokoll, menar att regeringen i slutet av 60-talet lät Roy Bates hållas, dels av rädsla för den dåliga PR en stormning hade inneburit, men också för att Bates inte utgjorde någon skada. Ett synsätt som fortfarande verkar gälla.

– Det är klart att Storbritannien skulle bli förbannat om jag lät kinesiska nationalister tillverka kärnvapen här. Men det skulle jag också bli, säger Michael Bates och ler. intervjutiden är slut. Vi får våra pass stämplade och överlämnar kuvertet med den sent uppkomna och väl tilltagna ”visumavgiften”. Ute på plattformen träffar vi den tyske konstnären Joy Lohmann och den svenska filmregissören Jasmine Lyman. De är på Sealand för att spela in en crowdfunding-trailer till Sealand Multiversity of the Seven Seas – ett projekt som är tänkt att ”binda samman aktivister, forskare och världsförbättrare för att tillsammans skapa open-source lösningar för vår hotade planet.” Om projektet kommer att bli den kassako som Michael Bates väntat på återstår att se. Men det finns gott om andra framtidsplaner i det rostiga furstendömet. Michael Bates nämner konstgjorda öar, turismsatsningar, drogrehabiliteringskliniker och ”medicinska grejer.” Återväxten i den kungliga familjen är också god.

Michael Bates tre barn James, Liam och Charlotte är alla intresserade av att ta över tronen. Innan jag tar plats i gungan frågar jag Michael Bates vad det är som driver honom. Hans blick fastnar på ett lastfartyg som ljudlöst glider förbi ute till havs.

– Varför bestiger folk berg?

36 Ping

› Vid klart väder kan

man skymta Sealand från fastlandet.

Ping 37

Guiden

Hitta ditt nya jobb! Är du arbetssökande eller kanske bara vill skanna av marknaden? Då finns det en uppsjö av sajter till din hjälp. Ping bad karriärexperten Linus Zackrisson att lista de bästa. Här är hans tips! text anders regnell

38 Ping

1 2 3 4 5 6 7

Guiden

Mediejobb

Kommunikatörer: Mediejobb.info är en sida som samlar upp alla lediga tjänster inom media, information, teve, kommunikation och journalistik. Hemsidan är ganska svårnavigerad och känns inte helt modern. Prova istället att gå med

Monster

Alla: Monster är världens största cv-databas där ditt cv är sökbart för massor av rekryteringsföretag och alla andra företag som använder Monster som kanal för att leta cv:n. Om du blir medlem på Monster kan du få jobb som

Hammer & Hanborg

Kommunikatörer: Hammer & Hanborg är ett rekryteringsföretag som är specialiseradt inom kommunikation, information och marknadsföring. Den här sajten kan du använda både om du söker jobb eller om du söker arbetskraft.

Linkedin

Alla: På Linkedin är det i dag obligatoriskt att vara med om man söker jobb. Knyt kontakt med nya och gamla vänner och kollegor och bygg upp ett kontaktnät. Något som kan leda till att nya möjligheter till jobb eller uppdrag

Bohmans nätverk

Chefer: Bohmans nätverk är ett rekryteringsföretag med inriktning på mellanchefer och specialister inom PR, marknad, information, med mera. De identifierar och utvärderar människor vid chefsrekrytering och har en cv-databas

Careerjet

Alla: Careerjet är en jobbsökarmotor. Här kan du söka efter yrkeskategori, geografisk plats eller med egna nyckelord. Använd den här tjänsten så slipper du leta igenom många olika sidor med platsannonser varje dag. Careerjet

Karriärguiden

Alla: DIK:s karriärguide kan du använda vare sig du söker ditt första jobb eller söker ett nytt.

Här hittar du massor av tips, råd och länkar som hjälper dig att hitta ett nytt jobb med rätt villkor som passar dig. Här finns också en lista

i deras facebookgrupp eller följ dem på twitter.

Deras twitterflöde är utmärkt. www.mediejobb.info www.facebook.com/mediejobbinfo twitter.com/MedieJobbInfo

‹

matchas mot ditt cv skickat till dig per mejl.

Här finns också företagsprofiler där du kan läsa på om olika företag. Monster har även appar för smartphones och surfplattor där du smidigt kan leta efter jobb. www.monster.se

‹

Registrera ditt cv och anmäl dig till deras jobbmejl. Då får du jobbtipsen direkt till din inkorg. Ring gärna också och påminn om att du finns registrerad hos dem, så att du inte blir bortglömd. http://hammerhanborg.com

‹

öppnar sig. Många arbetsgivare letar också upp dig här om du söker jobb. Om du inte redan har gjort det, gör som en miljon andra svenskar, skaffa en profil på Linkedin och börja nätverka. www.linkedin.com

‹

med fler än 32 000 personer. De tar också kontakt med kandidater som är lämpliga för en aktuell tjänst. Anmäl dig hit och även här är det bra att ringa för att inte försvinna i mängden av kandidater. www.bohmans.com

‹

samlar dem alla på sin sida. Här finns också möjlighet att lägga upp sin cv eller skapa bevakningar på de jobb du är intresserad av.

En sökning på bibliotekariejobb gav 54 träffar. www.careerjet.se

‹

med olika jobbsökarsajter. Du hittar tips om hur du ska skriva cv, ringa in din kompetens och vad du ska tänka på innan du skriver under anställningsavtalet. På dik.se hittar du även platsannonser. www.dik.se/karriarguiden

‹

KÄLLA: Linus Zackrisson , vd och grundare av rekryteringsföretaget MinKarriär.

Ping 39

Vilja, våga, välja sök till dik:s ledarskapsprogram 2013 Nästa höst startar femte omgången av ledarskapsprogrammet Vilja Våga Välja. Det vänder sig till dig som vill utveckla dina ledar- och chefsegenskaper och jobbar inom arkiv, bibliotek, museum eller vid annan kulturinstitution.

Sista ansökningsdag är den 4 februari 2013.

Mer information finns på www.dik.se/ledarskapsprogrammet

Mentorprogram sök till dik:s mentorprogram 2013 DIK:s mentorprogram vänder sig till dig som vill utvecklas i ditt yrke och som person.

I mentorskapet ryms samtal om karriär och arbetsliv, stöd och erfarenhetsutbyte. Du får chans att bygga ut ditt nätverk.

Sista ansökningsdag är den 21 december 2012.

Mer information finns på www.dik.se/mentorprogrammet

40 Ping

Krönika

» Öppen data är ett sätt att slippa investera«

Ö

ppen data – är det verkligen nåt att ha? Eller snarare ge bort.

Och vad kan man egentligen förvänta sig att medborgare ska få tillbaka? Är fri rådata eller snyggt förpackad information framtidens melodi för myndigheter, museer, bibliotek eller arkiv? Nyligen släppte exempelvis Europeana sitt kulturella dataset med information om 20 miljoner objekt. All data är fri att använda – framför allt i kommersiella sammanhang. Tanken är att boosta innovation: Sätt fart och gör närande appar på tärande kulturarv!

Min egen arbetsgivare, KB, släppte redan för ett år sedan nationalbibliografin som öppen data på samma sätt.

men precis som termen öppenhet i digitala

foto: kb

sammanhang är ett slirigt begrepp – Google är exempelvis en öppenhetsindustri – så är öppen data också tvetydigt. Den digitala öppenhetsnaivismen är vida spridd, exempelvis med fö Pelle Snickars, reställningar om att marknaden är intresserad ›forskningschef på Kungliga Biblioteket. av att förädla den här typen av data och skapa lika innovativa som lönsamma e-tjänster. Det är förvisso riktigt att nyttan med öppen data ner och ger bort nada. I kraft av sin rådata blir uppstår först när den används; undanstoppad på svenska myndighetsservrar är värdet av den de snarare marknadsledande; allt enligt devisen ”more data – is better data”, vilnoll. Staten erbjuder alltså gratis ket somliga blivit multimiljarrådata – som näringslivet sedan Staten erbjuder putsar och paketerar mot betalalltså gratis rådata därer på. Att förädla data är ju dyrt. Om marknaden ska bygga ning.

– som näringslivet tjänster på öppen data kommen är det verkligen till from- sedan putsar och mer sådana aktörer näppeligen ma för alla medborgare? Vänder paketerar mot att ha upplysningstjänster till man på resonemanget är öppen allmänheten framför ögonen. betalning. data faktiskt ett sätt att slippa inI dem lyser snarare dollarteckvestera i tjänsteutveckling. Det får någon annan en. Verkligt användbara tjänster innebär alltid göra. Typ, marknaden. Risken är här att starka betydande investeringar – vilka förstås måste ge aktörer börjar ta rejält betalt för nya e-tjänster. avkastning. Affärsintresset ljuger aldrig.

Inom bibliotekssektorn, på basis av KB:s öppna data, finns i dag sådana tendenser. Samtidigt Pelle Snickars hanterar starka offentliga aktörer (som exem› Pelle Snickars är forskningschef på Kungliga pelvis public service) knappast sin data på det Biblioteket – och aktuell med boken Myten om internet här sättet. De bygger egna innovativa applikatio- (Volante förlag).

Ping 41

Nya tidens kollektivister Fördomarna präglas av rödvinsdiskussioner, bönodling och ansvarslöst hippieliv för folk utan jobb eller ambitioner. Men för allt fler är verklighetens kollektiv det optimala sättet att leva. Ping drog ut bland rovor och självhushållare för att kolla nya trenden. text kristina tilvemo foto sören andersson

42 Ping

› De boende turas om att laga mat.

Benny Välitalo och Martin Gustafsson och Kajsa Gustafsson hjälper till att duka fram.

Ping 43

» Det är bra om man är lite mogen, kan ta ansvar och inte är rädd för regler «

P

› Josefin Heed.

å ena sidan radhus med stilistiska uteplatser. Gräsplätt med klippare och täckbark i rabatten. Tvärsöver gatan en otuktad skogsdunge. Ett gult tvåvåningshus från 1930-talet, framvällande grönsaker ur vildgräset och uppstudsiga groblad i det kringsprätta gruset. Bakom björk och skogsalm trängs samlingen cyklar, längre bort skymtar grill och några medfarna utemöbler.

alltid gör så mycket, men det är skönt att ha någon att prata med när man kommer hem. Man kanske ser film ihop, eller fikar en stund i köket.

Tillsammans med Kajsa plockar hon fram koppar och te från den överbelamrade hyllan medan dagens kock, Martin Gustafsson, hackar morötter vid köksbänken. De konstaterar att man kommer varandra närmare i kollektiv än med andra kompisar. Det ytligare lunchumgänget eller ses-på-stan ersätts av en ärligare version, man får liksom de fula sidorna på Kollektivet i Ulleråker › Antal medlemmar: Sju perso- köpet.

– För att bo på det här sättet ner mellan 22 och 35 år, Kajsa, Martin, Josefin, Josefin, Clara, krävs att man har kompromissBenny och Elin. vilja och insikt om sina egna reaktioner. Det är bra om man › Boendekostnad: Under 4 000 kr/person och månad. är lite mogen, kan ta ansvar och inte är rädd för regler, förklarar › Hushåll: Gemensam städKajsa Gustafsson som efter fyra ning, inköp och matlagning.

Ur matkassan lagas ekolokollektiv vet att det gör boendet giskt, vegetariskt, gluten- och smidigare.

det är lite som att kliva in i filmen Tillsammans. En avspänd huller-om-bullerstämning med drag av 1968.

Men husets kaos är en chimär, bakom oordningen råder ett noga fastställt system av invånarna som valt att leva ihop.

– Jag har alltid velat bo i kollektiv och fann huset för några år sedan. Tillsammans med en laktosfritt. Dock finns inga kompis fick jag hyreskontrakt uttalade restriktioner. bilden av hippiearketypen samtidigt som vi började leta › TV: Nej. Däremot sällskaps- poppar upp, med spirituella lämpliga korridorvänner, förspel, gitarrer och djupa människor som parasiterar klarar Kajsa Gustafsson som diskussioner. med att ”alla människor bidrar till vardags är konstnär och med olika saker”. Som killarna bildlärare. i några kompisars förra kollekSedan dess har skaran utökats. I dagsläget är de sju som delar på städning, tiv, som hellre spelade gitarr än ställde undan disken. matlagning och odling i den gamla personalboHur löser man sådant? staden från 1930-talet. På bottenplanet ligger – Vi ses en gång i månaden och tar upp spänkök och gemensamma utrymmen, en trappa upp ningar eller önskemål. I grunden handlar det huvuddelen av sovrummen, och för rätt person om att ha en gemensam strävan och känsla finns alltid möjlighet att skapa mer plats. för varandra. Då tar man också hänsyn. Och Fördelen med att bo gemensamt är att det vi måste ju faktiskt inte bo ihop, säger Josefin alltid finns någon hemma. Det sociala av en Årevall med ett retoriskt leende och benen familj fast utan fastställda roller, förklarar uppdragna i soffan.

Josefin Årevall som flyttade in för ett år sedan.

Bredvid längtan efter gemenskap ligger – Det blir ett annat sätt att ses. Vi kanske inte 44 Ping

› Mitt i radhusidyllen reser sig kollektivet Nästet, ett stenkast från centrala Uppsala. Här bor sju personer som trivs med den kreativa miljön.

Ping 45

› Från vänster uppifrån:

Josefin Årevall, Benny Välitalo, Martin Gustafsson och Josefin Heed.

» Jag vet inte om just kollektiv ökat men helt klart en längtan till landet. I dag ser vi alla typer av människor, från nybakade gymnasieelever till läkare och ingenjörer. « engagemanget för hållbar utveckling. Att i så hög utsträckning som möjligt spara på jordens resurser, med klimatförändringar och hotet om peak oil.

– Det är nog en viss typ av människor som väljer att bo i kollektiv. Även om det inte är uttalat politiskt har man samma världssyn och intresse för miljöfrågor. Dessutom vill vi leva utifrån det, ta ansvar för hur vi själva kan påverka, säger Martin Gustafson.

Kollektivet gör det enklare att leva miljövän46 Ping

ligt, med gemensam matlagning, ekologiska inköp och tid över för annat, och diskmaskin, tvättstuga, stavmixer och köksgeråd är allmängods. Dessutom väger den sociala aspekten tungt, där det både är kul och praktiskt att göra saker med andra. onekligen, för skaparglädjen märks. Väggarna är målade med solvindar, träd och sirliga grenar, och i Kajsa Gustafssons rum ligger alster från senaste slöjdkvällen. Bredvid köksbordet står en välbevarad orgel och här och var väntar en gitarr på spontant soffhäng.

– Genom att bo med människor man gillar blir man mer tillfreds som människa, konstaterar hon. Man behöver inte åka till Thailand eller lägga energi på att jaga kickar. Vi spenderar mycket tid här, inspirerar varandra, umgås och bollar tankar. Det är en förmån att känna den harmonin i vardagen.

Bilden bekräftas delvis av Michael Raaman som ansvarar för kursen i självhushållning på Klarälvdalens folkhögskola. Det vi ser är en

Så blir du kollektivproffs

›

Norrland är prisvärt, här bor du kollektivt för en spottstyver. Men guldkorn finns även i storstäderna.

›

Plocka undan disk och kläder om du vill bli långlivad.

› Tänk flexibilitet och hänsyn. › Glöm Dallas. Tv:n är utburen till förmån

för diskussioner och kreativa projekt.

›

På sajten www.alternativ.nu finns mängder av diskussioner och tips.

›

På bloggen http://attlevadetlevandelivet. wordpress.com/ kan du läsa om kollektivliv.

› Gå en kurs i självhushållning. Folkhögskolorna i Klarälvdalen och Mora är ett par exempel.

›

Våga tycka olika och hantera meningsskiljaktigheter på ett konstruktivt sätt. Våga visa dina svagheter.

›

Ha roligt! Upptäck potentialen hos dina kollektivkompisar. Prata om vad ni vill och vilka förväntningar ni har.

1970-talsrevival, med skillnaden att det inte är lika enkelt att peka ut en typisk grönavågare, säger han.

– Jag vet inte om just kollektiv ökat men helt klart en längtan till landet. I dag ser vi alla typer av människor, från nybakade gymnasieelever till läkare och ingenjörer. Det som förenar är ett omsorgstänk, viljan att minska sin egen belastning på ekosystemet och längtan efter konkreta resultat.

För där samhället blivit alltmer teoretiserat är det svårt att se sin roll i ett större sammanhang. Till stor del handlar det om att tillfredsställa sina basbehov och öka självförtroendet, oavsett om det gäller att bygga hus eller odla grönsaker.

– I dag finns en uppsjö av magasin om matlagning och renovering vilket tyder på ett stort intresse. Och det är tur, för om ingen tar upp kunskapen så dör den, konstaterar Michael Raaman.

Enligt en undersökning från Sveriges kommuner och landsting vill 30 procent av invå-

narna i en storstad hellre bo på landet, under förutsättning att det finns jobb. Lusten att flytta ut är stor, och för många kan kollektiv vara ett sätt att minimera kostnaderna och göra drömmen sann.

– Det här är också lite av vad vi gör på kursen, att peka på möjligheter att skapa jobb. Ta besöksnäringen där många vill uppleva, bo i torp eller hjälpa till med produktionen, säger Michael Raaman. för killarna och tjejerna i uppsala är kollektivet ett andningshål i dagens materialistiska och ytliga värld. Där lyckan inte sitter i pengar och status utan i ett enklare liv.

– Det är väldigt skönt att ha så hemma, tillsammans med andra, säger Martin Gustafsson. Det krävs ett lite speciellt sinne för att leva så nära andra och man måste vara beredd att kompromissa och ta hand om saker som kommer upp. Självklart är det viktigt att ha integritet. Men i grunden är ju människan faktiskt social.

Ping 47

Ny myndighet lovar bättring:

Stora svagheter i kulturstatistiken

konstnär helena k ågebr and foto: martin b nagi

Vid senaste årsskiftet tog den nya Myndigheten för kulturanalys, i talspråk Kulturanalys, över den hårt kritiserade kommunala kulturstatistiken från Kulturrådet. Den 1 oktober publicerade de för första gången ny statistik om kommunernas kulturutgifter.

Renare siffror, få tolkningar och i framtiden förhoppningsvis fler nyanser i mätningarna av det som går under allmän kultur lovar Erik Peurell, forsknings- och statistikutredare på Kulturanalys. Den nya kommunala kulturstatistiken

› Framtiden är oviss

för kulturen i glasriket.

48 Ping

ska användas till fördjupade studier av särskilda kulturområden i stället för den breda tolkning Kulturrådet har gjort av den årliga statistiken.

het att följa de olika utgiftsområdena på ett annat sätt, säger Erik Peurell.

Biblioteksutgifterna är störst och tvingande. Det handlar om i genomsnitt 40 procent av statistiken baseras på uppkommunernas kulturkostnagifter om fyra områden; allmän der. Kommunernas näst största kultur, bibliotek, musik- och kulturområde är allmän kultur, kulturskolor och stöd till stusom i snitt i landet utgör 34 dieorganisationer procent av kommunernas kul– Största svagheten med staturutgifter. tistiken är den stora slaskposten Men klyftorna mellan komallmän kultur. Förhoppningsvis munerna är stora. År 2010 satska allmän kultur i kommuner- sade Emmaboda kommun mest na i framtiden redovisas som i i landet på kultur, drygt 2 000 stat och region, som delar upp kronor netto per invånare, I de olika konstområdena var för Nordanstigs kommun kostade sig. Det skulle innebära möjlig- kulturen knappt 25 procent av Emmabodas budget, cirka 450 kronor netto årligen per Största svagheten person i kommunen. med statistiken är Emmaboda fick topplaceden stora slaskposten ringen 2010, som landets mest allmän kultur. generösa kulturkommun, på

› Boerje Bohlin, S, ordförande i utbild-

nings- och kulturnämnden i Nordanstig.

borderl and, ingalena klenell foto: jonas lindström

Av de offentliga kostnaderna för kulturen i Sverige står kommunerna för cirka 43 procent. Men vart går egentligen pengarna?

Skillnaderna mellan kommunerna är stora och statistiken är opålitlig.

› Emmaboda är en av de

kommuner som satsar mest på kultur per person.

grund av en statistisk felräkning. Bidrag till studieorganisationer för idrott och fritid hade felaktigt räknats in i kulturstatistiken. Felet har nu rättats till. Emmaboda ligger fortfarande i topp men inte längre på förstaplats.

Emmaboda vårdar minnet av Vilhelm Moberg. Nyligen gjorde kommunen också en stor museiinvestering och sommaren 2011 invigdes Glass Factory i nerlagda Boda glasbruks lokaler för att exploateras som kulturturism i regionen Glasriket.

Statistikansvarige Daniel Jonsson i Emmaboda kommun tycker att det viktigaste med

kulturstatistiken är att kunna jämföra kultursatsningarna i den egna kommunen med vad andra kommuner gör.

kar Nordanstig på Hälsingetidningar, håller med: – Här i Nordanstig är det massor av kultur. Många tar egna initiativ och fixar till exboerje bohlin, S, ordförande empel en egen konsert och tar i utbildnings- och kulturnämn- inträde, berättar hon. den i Nordanstig, kommenterar Den nationella statistiken kommunens jumboplats 2010 som visar kommunernas kuli den kommunala kulturstatis- tursatsningar ger Boerje Bohlin tiken. inte mycket för.

– Med statistik kan man ljuga – Den visar inte mig något hur mycket som helst. Nordan- nytt, den ger inte mig något stig har ett rikt kulturliv, till ex- planeringsstöd i det lokala empel har vi den högsta tätheten arbetet, den är helt ointressant av riksspelmän med Zornmärke för mig, säger han.

Gunilla Mosén i landet. Här finns många privata initiativ, säger han.

Fotnot: Den nya kulturstatistiken hittar du på www.kulturanalys.se/statistik Johanna Nilsson, som bevaPing 49

Fackligt

5

Det mesta fackliga arbetet i Sverige sker lokalt på arbetsplatser över hela landet. Men vilken rätt har du att arbeta fackligt på arbetstid? Ping har tagit reda på hur det fungerar. text anders regnell illustration erica jacobson

frågor om lokalt fackligt arbete 1Vad som räknas som lokalt Vad menas med lokalt fackligt arbete?

fackligt arbete är många olika saker. Men grundförutsättningen för att kunna arbeta fackligt på din arbetsplats är att din arbetsgivare har ett kollektivavtal. Då gäller Förtroendemannalagen, eller Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, som lagen egentligen heter.

Det är medlemmarna i facket på din arbetsplats som utser vilka som ska representera er i kontakter med arbetsgivaren.

Där av uttrycket Förtroendeman eller Förtroendevald. Du kan bli vald att ingå i styrelsen, 50 Ping

bli skyddsombud eller ett så kallat arbetsplatsombud.

För att du ska kunna arbeta med stöd av Förtroendemannalagen måste du anmäla till arbetsgivaren att du har ett förtroendeuppdrag.

2 Ja, du har rätt att arbeta fackHar man rätt att arbeta fackligt på arbetstid?

ligt i så stor utsträckning som du behöver för att till exempel förbereda och genomföra förhandlingar. Hur mycket tid det handlar om varierar förstås beroende på om du representerar få eller många medlemmar, vad som sker på din arbetsplats och vilken roll du har. Försök att ha en dialog med din arbets-

givare om hur mycket tid som är rimligt.

Du har också rätt att gå på fackliga utbildningar på betald arbetstid. Däremot har du inte rätt att vara ledig för att till exempel planera aktiviteter och fester för medlemmarna på arbetsplatsen.

3 Nej, arbetsgivaren får inte hinKan en arbetsgivare hindra fackligt arbete?

dra dig att arbeta fackligt. Ditt fackarbete får däremot inte utföras på ett sätt som innebär att ditt eller dina kollegors arbete försvåras eller förhindras.

Du ska inte få försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden för att du engagerar

Ping 51

Fackligt

dig fackligt. När ditt uppdrag upphör ska du ha samma villkor och förhållanden som om du inte hade varit fackligt aktiv. En del arbetsgivare uppmuntrar fackligt engagemang och ser det som en möjlighet att kunna inhämta de anställdas synpunkter på den verksamhet som bedrivs.

Arbetsgivaren måste också se till att det finns någonstans på arbetsplatsen där ni kan hålla era möten.

Därför kan det vara bra att starta en förening. Ta reda på om din arbetsgivare har någon form av kollektivavtal. Kontakta sedan DIK, så får du hjälp att komma igång.

en förening. Ta reda på om din arbetsgivare har någon form av kollektivavtal. Kontakta sedan DIK, så får du hjälp att komma igång.

I vissa fall finns det en förHur gör jag om det saknas en ening men som har svårt att förening på arbetsplatsen? engagera medlemmar. Tänk Finns det ingen lokal facklig då att det är bättre att kunna verksamhet på din arbetsplats göra lite än ingenting alls. Du kan du som medlem alltid få behöver inte vara en eldsjäl hjälp av en ombudsman på som slår knut på dig själv för DIK:s kansli. Men en tjänsteatt hinna med allt. Då kanske man på kansliet kan förstås du till och med skrämmer bort inte lika mycket om just din andra som vill engagera sig arbetsplats som du kan. Därnär de ser hur tufft det verkar för kan det vara bra att starta vara att arbeta fackligt.

4

52 Ping

5 Du har ingen rätt att förhandla

Hur gör jag om min arbetsgivare inte har kollektivavtal?

med din arbetsgivare utan kollektivavtal.

Då behöver din arbetsgivare endast förhandla med ditt fackförbund före en uppsägning.

Kontakta DIK och ta reda på vad som kan göras på din arbetsplats.

Kanske det går att få arbetsgivaren att teckna ett kollektivavtal.

Man behöver inte bygga upp ett helt eget avtal. Det går ofta bra att använda sig av ett som någon annan redan har och anpassa det till just er verksamhet.

Fackligt Patrik Bernhardt, lokalfacklig företrädare:

» Det är klart att ni ska starta en Sacoförening« foto: charlot te åberg

Den fackliga företrädaren på arbetsplatsen är oftast den som man först vänder sig till när man kontaktar facket. Att vara den fackliga representanten kan ibland vara svårt, men ofta lärorik och stimulerande.

Patrik Bernhardt är ordförande i den alldeles nystartade Sacoföreningen vid Svenska filminstitutet i Stockholm. Den startade i våras. Innan dess fanns ingen representant på arbetsplatsen för dem som var med i ett Sacoförbund. Nu är de 16 medlemmar. Fyra av dem gick med i facket först när de fick veta att det skulle bildas en förening.

– Det gick ganska lätt att komma igång och vi fick hjälp av DIK. Jag har gått ett par utbildningar på DIK och känner mig sakta säkrare. Men det är klart att jag har mycket kvar att lära, säger Patrik Bernhardt. anna-karin sjökvist , gymna-

siebibliotekarie i Katrineholm, har mer erfarenhet av det fackliga arbetet. Hon blev lokal facklig företrädare redan 2002.

Hon har hunnit med flera olika positioner i den lokala styrelsen och delar just nu ordförandeskapet med Victoria Lagerkvist, bibliotekarie på Kulturhuset Ängeln. Tillsammans med sin styrelse representerar de 26 medlemmar i Katrineholms kommun.

› Patrik Bernhardt, lokal-

facklig på SFI, understryker att fackligt arbete är ett lagarbete.

– Visst kan det vara jobbigt ibland men det är i nämnd ordning intressant, lärorikt och svårt att jobba fackligt, säger Anna-Karin Sjökvist.

Hon tycker att det är viktigt att hitta ett bra samtalsklimat

när hon förhandlar med arbetsgivaren. Att det är viktigt skapa relationer och inte konflikter.

Det kan ibland också vara svårt att veta vad som är en facklig fråga när det handlar om psykosocial arbetsmiljö.

Ping 53

foto: anders haglund

Fackligt

› Hans Kyrö, ombudsman

på DIK, får många frågor från lokalfackliga företrädare.

Det är bra om alla som ska förhandla faktiskt läser det löneavtal som man omfattas av. Har du läst på är det lättare att uppmärksamma om löneprocessen inte går rätt till.

löneavtal som man omfattas av.

Har du läst på är det lättare att uppmärksamma om löneprocessen inte går rätt till, säger Hans Kyrö.

– Jag vill inte bli en budbäav sig till sina respektive omrare av missnöje. Men ibland är budsmän och vågar ta hjälp. missnöjet befogat. Det kan vara – Utnyttja våra kunskaper svårt att avgöra. och vår erfarenhet. Slå en signal även om ni har ett akut både patrik och Anna-Karin problem så kan ni få råd och tycker att det kan vara svårt stöd. att få tiden att räcka till. Det är vilka är då de vanligaste fråvanligt att medlemmar avstår gorna som DIK:s ombudsman från att engagera sig för att de får från lokalfackliga företräanser att de inte har tid. dare? Ja, är det någon fråga – Det är svårast att få medsom engagerar så är det lön. lemmar att bli ordförande Det kan vara hur DIK kan vara medan det är lättare att få för löneavtal utan siffror eller ihop en styrelse som är utan att det inte spelar någon roll ordförande, säger Hans Kyrö, ombudsman på DIK. Hellre det hur mycket man jobbar när det ändå inte finns några pengar än att ingen vill ställa upp och att fördela. jobba lokalt.

– Det är bra om alla som ska Han menar att det är viktigt förhandla faktiskt läser det att de som är lokalfackliga hör

man ska förhålla sig till förslag man inte gillar från arbetsgivaren i en förhandling.

– Ibland är det en poäng att markera sitt missnöje men oftare är det bättre att få med formuleringar i protokollet som kan påverka i framtiden, säger Hans Kyrö.

Varken Patrik Bernhardt eller Anna-Karin Sjökvist ångrar att de engagerat sig fackligt. De har lärt känna både arbetskamrater och verksamheten bättre. Och är du på en arbetsplats som saknar en förening, tveka inte att starta en.

– Det är klart att ni ska starta en Sacoförening, säger Patrik Bernhardt.

54 Ping

en annan vanlig fråga är hur

Anders Regnell

Ombudsmannen Magnus Berg

»Det är inte facket som sätter lön«

M

in vardag handlar ofta om lön.

Jag förhandlar centrala kollektivavtal om lön, sitter i lokala lönerevisioner, utbildar om lön och svarar på mängder av frågor om lön via e-post och telefon.

Lön engagerar. Alla i arbetslivet har en åsikt om lön. För hög, för låg, för individuell, för kollektiv, rättvis eller orättvis. Det är därför naturligt att många associerar facket med just lön, trots att undersökningar visar att för de flesta akademiker är lönen långt ifrån det viktigaste i arbetet.

Den löneökning du får ska vara baserad på vad du har presterat under året – inte hur du presenterar din insats under samtalet.

komma bort ifrån. Det är bra.

Det var ju inte rätt personer som lat sättet att förhandla lön på. pratade med varandra. Chefens När jag började som lokal facklig sakliga bedömning ska vara likaföreträdare för drygt tio år dan oavsett om man har lönesätsedan såg det helt annorlunda ut tande samtal eller om facket än vad det gör i dag. Vid de årliga förhandlar. I dag sker de flesta lönerevisionerna förhandlade lönediskussioner direkt mellan en facklig delegation med en den anställde och chefen – i ett delegation från arbetsgivaren, så kallat lönesättande samtal. person för person. Cheferna Jag tror att den modellen har som hade satt lön var inte ens kommit för att stanna. med. Personalchefen framförde ett bud tillsammans med andra- ju mer direkt kommunikatiohandsuppgifter om personernas nen är mellan lönesättande chef och arbetstagare desto bättre är arbetsinsatser. Sedan schackdet. Många tror fortfarande att rades det som om en lerkruka den som pratar bäst för sig själv på en basar i ett semesterland: på lönesamtalet får den högsta A föreslår vi ska få 400 kr i år. löneökningen. Men det är verkJaha, hur motiverar ni det? Ja, ligen inte meningen. Den löneA har kanske inte utmärkt sig så mycket i år. Men det tycker vi, ökning du får ska vara baserad på vad du har presterat under vårt motförslag är 900 kr. året – inte på hur du presenterar Den sortens förhandlingar din insats under samtalet. har facket arbetat med att

facket har på kort tid utveck-

Det är inte fackets uppgift att sätta lön på sina medlemmar.

Vår viktigaste roll är att bevaka att arbetsgivaren sätter lön utifrån principerna i avtalen, utifrån arbetsplatsens lönekriterier och utifrån chefens sakliga bedömning. Och det kan ibland vara ett stort jobb – när processen inte fungerar och cheferna gömmer sig bakom ”Jag skulle gärna ge dig mer lön, men jag har fått så lite pengar att fördela”. Oavsett hur mycket eller lite pengar det finns till löner, gör chefen en prioritering. Den prioriteringen måste chefen våga stå för!

Håller du med?

› Läs en längre text av Magnus och tyck till! www.dik.se/ping

Ping 55

Debatt

Kommunikation: Kommunikatörer i offentlig sektor har fått vänja sig vid att bli granskade. Men varför är det mer upprörande att anlita en kommunikationsrådgivare än en jurist eller IT-konsult, skriver Cecilia Schön Jansson, ordförande i branschorganisationen Sveriges Kommunikatörer.

Offentlig kommunikation en fråga om demokrati

A

tt den offentliga sektorn lägpengar, även för en myndighet. Mänger en del av skattebetalarnas niskors tid och kunskap är inte gratis pengar på kommunikation bara för att det är allmänheten som är är fortfarande ett rött skynke målgruppen. för många. Under sommaVi kommunikatörer får uppleva att ren och hösten har flera medier försökt också vi granskas. Det är en delvis ny överträffa varandra i kvittogranskning situation vi ställs inför; det är inte längre av den ena eller andra organisationens bara organisationens verksamhet som kommunikationsnotor, granskas, utan också – eller bland annat på Arbetsförbara – kommunikationen Vi kommunikamedlingen och Stocktörer ska nu stå om den verksamheten. Och holms stad. vi kommunikatörer ska till svars, inte bara nu stå till svars, inte bara internt utan också det verkar inte självinternt utan också externt.

Tyck till: klart att även offentlig Och där får vi klara oss externt. sektor behöver lägga ner På dik.se/ själva, för uppdragsgivaresurser på sin kommunikation. Alterping-debatt ren – det vill säga politikern, som gett ut kan du ge svar nativet är nämligen att inte kommuniregleringsbrev och särskilda anslag – gör cera alls. Bortsett från att det är svårt att det inte. på tal eller kommentera få en organisation att alls fungera utan självklart ska användningen av kommunikation, kommer ingen att få den här kännedom om arbetsmarknadsåtgärder, skattemedel granskas. Självklart ska felartikeln. aktigheter uppmärksammas och rättas stimulanser för hållbar utveckling eller till. Men varför det är mer upprörande nya skatteregler. Dessutom vänder sig att anlita en kommunikationsrådgivare offentlig sektor till människor som kan än en jurist eller IT-konsult återstår att befinna sig var som helst i samhället; reda ut. Att ständigt ha bemanning för geografiskt, socialt och kulturellt. Att nå stora kommunkationsinsatser på en alla dessa kräver många olika insatser myndighet skulle sannolikt betyda att i många olika kanaler, och detta kostar 56 Ping

Debatt

› Cecilia Schön Jansson anser

att det är självklart att även offentliga aktörer anlitar konsulter.

i l l : p e r h a r d e s ta m

kommunikationsavdelningarna skulle behöva vara dubbelt så stora som de är i dag. Som kund hos en PR-byrå får man tillgång till flera specialister med mångårig erfarenhet utan att behöva anställa dem, vilket skulle bli en mycket dyrare historia – för skattebetalarna.

Utan kommunikation kommer medborgarna att undanhållas viktig information om samhällsapparaten och kan därmed inte ställa krav på den.

Förtroende är hårdvaluta, oavsett om

man är i offentlig eller privat sektor.

Utan förtroende kan en organisation inte fullgöra sitt uppdrag – för myndigheter eller kommuner är detta dessutom något så allvarligt som att upprätthålla demokratin. Förtroende byggs av ärlig och transparent kommunikation. Det är vad skattebetalarnas pengar går till.

Cecilia Schön Jansson

› Cecilia Schön Jansson är ordförande i branschorganisationen Sveriges Kommunikatörer

Ping 57

Vill du driva kulturutveckling?

I Karlskoga står kultur och innovation sida vid sida. Här bubblar det av kreativitet och nytänkande. Karlskoga är vackert beläget vid sjön Möckeln mitt emellan Stockholm och Oslo.

Vi siktar mot att år 2020 vara kända som möjligheternas stad, med en stark vi-anda mellan individer, aktörer och samhällets olika sektorer och där enskilda individer kan göra skillnad.

Läs mer på karlskoga.se.

Vi söker en bibliotekschef som vill leda kommunens förändringsarbete och vidareutveckla biblioteket och kulturen i Karlskoga kommun, tillsammans med kompetenta och engagerade medarbetare. För att lyckas i rollen är du en person som är van att leda organisationer i förändring. Du har ett gediget kulturintresse och i synnerhet ett starkt engagemang för biblioteks- och demokratifrågor.

Läs mer och sök tjänsten vi ref.nr 33180 på poolia.se. Sista ansökningsdag är den 28/10.

Nationalmuseum söker digitaliseringssamordnare www.nationalmuseum.se/digitaliseringssamordnare

NATIONALMUSEUM

Har vi rätt uppgifter om dig? uppdatera dina medlemsuppgifter Logga in på "Mina sidor" som du hittar uppe i högra hörnet på www.dik.se. Du loggar in med ditt medlemsnummer, som finns på baksidan av tidningen, samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

58 Ping

Norrbottens läns landsting söker

Länsbibliotekschef g Kontaktperson: Elisabeth Lax, divisionschef, tfn 0920 28 40 20 eller 076 828 40 20, elisabeth.lax@nll.se

www.nll.se/jobb

Mer trygghet för pengarna

Jämför din lön

med andra akademikerlöner

Du vet väl att DIK:s inkomstförsäkring ingår i ditt medlemskap?

Den största databasen för akademikerlöner www.dik.se/lonestatistik

Läs mer på www.dik.se/inkomstforsakring

Ping 59

Musik, kulturpolitik, opera, litteratur, film, kulturteknik, recensioner, intervjuer ...

Kulturmagazinet

Kulturbloggen. com

För dig som vill ha koll på kultur ocn nöje

Naturvetarna söker

S k r i b e nt/ jou r nali St Är du en driven skribent med känsla för naturvetare och naturvetenskap?

Då kan du vara rätt person för oss.

Sista ansökningsdag är 28 oktober.

Läs mer: www.naturvetarna.se Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 500 medlemmar inom life science, skog, jordbruk och miljö, kemi, fysik, geovetenskap och data.

60 Ping

Trafikverkets Museer söker

Antikvarie Museitekniker

till Sveriges Järnvägsmuseum Läs mer om våra lediga tjänster www.trafikverket.se/jobb Läs mer om museet: www.trafikverket.se/museer/ gavle

Korta jobb DIK:s korta-jobb-pool förmedlar kortare anställningar inom kulturoch kommunikationsområdet – enkelt, snabbt och kostnadsfritt.

Läs mer på www.dik.se/korta-jobb-poolen

Stefan Carlsson, specialist snickeri och Katarina Sandberg chef Samlingar & kunskap vid Sveriges järnvägsmuseum, två av oss i Trafikverket

Länsstyrelsen Västra Götaland söker

Antikvarie till kulturmiljöenheten i Göteborg Ansökan senast den 28 oktober 2012 Läs mer om tjänsten under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Ping 61

Till och från jobbet n del mindfulnessövningar kan väcka jobbiga tankar.

E Öva därför gärna med en instruktör de första gångerna.

Walter Osika, läkare och stressforskare, Stockholms universitet.

Hej medlem!

Meta Tunell producent och webbredaktör, Umeå Hur tar du dig till jobbet?

– Jag cyklar till jobbet varje dag.

Hur gör du för att varva ner före eller efter jobbet?

– Haha, jag är nyvaken och extremt nedvarvad på morgonen.

Efter jobbet, cykelturen hem är min nedvarvning. När jag väl är hemma har jag kopplat bort jobbet.

Använder du din mobiltelefon som hjälp för att stressa av?

– Jo då, podcasts och Spotify till och från jobbet. Men mest lyssnar jag nog på Spotify för att varva ner.

› Använd tiden på väg foto: istockphoto

Rensa hjärnan och kom ikapp dig själv!

Utnyttja tiden mellan arbete och fritid till att rensa hjärnan och komma ikapp dig själv. Vad som fungerar bäst är förstås individuellt. Att lyssna på musik eller lösa sudoku funkar för en del. Utöva mindfulness eller balansera på ett ben vid busshållplatsen tilltalar andra. Alternativen och hjälpmedlen är många. Varför inte prova något nytt?

Visste du att: En studie om effekter av mindfulnessträning hos amerikanska marinkårssoldater inför stationering i Irak visade på förbättrat arbetsminne och koncentrationsförmåga. Men också en ökad medvetenhet om vad de stod inför, och därmed minskad bortträngning av jobbiga tankar. Det skulle kunna leda till att mindfulnessträning på sikt minskar viljan att delta i krig.

62 Ping

hem för att gå ner i varv.

Till och från jobbet

1 min.

Längre tid än så behöver det inte ta att hitta sinnesro. Korta meditationspauser att lyssna på eller ladda ner från http://korta.nu/1minut

4

Aktuella böcker Utvalt av: Ingela Wettergrund

avstressande appar

1 Klart! Bli superstrukturerad på 31 dagar!

Varannan damernas Laina Rosberg & Ulla Kindenberg

All-inclusive.

Chefen – en del av mångfalden

Vill du få mer struktur och ordning i din vardag? Då är det här en bok för dig. Den hjälper dig att på ett enkelt och lustfyllt sätt bli mer effektiv i ditt arbete – och därmed få tid över till sådant som känns viktigt i ditt liv.

Boken är ett träningsprogram för dig som vill skapa en smidi­gare vardag på jobbet. I korta kapitel med enkla råd och tips, blandade med konkreta övningar, lär du dig arbeta mer strukturerat genom att organisera, fokusera och automatisera. Boken ger dig olika verktyg, tankesätt, metoder och rutiner som gör dig effektivare och flexiblare – även efter arbetstid!

Det var i mitten på 60-talet som de socialdemokratiska kvinnorna i Järfälla fick nog. De hade definitivt tröttnat på mansdominansen i politiken och på hur svårt det var att få genomslag för frågor som kvinnorna ville driva. Här började kampen för Varannan Damernas på valsedlarna. Målet nåddes 1976. Då lade Socialdemokraterna i Järfälla fram valsedlar som var varvade från början till slut. Här är en rapsodisk berättelse om hur detta blev möjligt, där många röster kommer till tals.

Chefen är en nyckelperson för att motverka diskriminering och få ett inkluderande arbetsliv.

Normkritik innebär att våga se och ifrågasätta sina egna normer och värderingar kring vad som anses normalt, istället för att se någon annan som avvikande.

Att komma bort från ett ”vi och dom-tänkande”.

Den här boken erbjuder flera möjligheter för dig som chef att hitta ditt eget normkritiska förhållningssätt. Du kan bidra till ett öppet och välkomnande arbetsliv.

David Stiernholm

Maria Jacobson

Chefen är en nyckelperson för att motverka diskriminering och få ett inkluderande arbetsliv.

Mindfulnessappen.

Välj mellan guidad eller tyst meditation (med enbart klockor).

Eller ställ in påminnelser om medveten närvaro under dagen.

15 kr

2

Break Time Ta regelbundna pauser under dagen – gör dig effektivare både efter och under arbetsdagen. Break Time för – påminner dig när det är dags för paus. Iphone, 22 kr

3

Tabata timer Välj ut fyra olika vrid-, strech- eller balansövningar som du kan göra var du än är.

Med en Tabata timer i mobilen tränar du effektivt i totalt fyra minuter. Gratis.

4

Synkad checklista Skaffa en synkroniserad att-göra-lista med olika kategorier som du kommer åt från flera håll. Till exempel Liztor eller Toodledo.

Då slipper du hålla allt i huvudet.

Ping 63

Kalendarium foto: maja didriksson

31/10–2/11 Dysfagiseminarium Med gästföreläsare Maggie-Lee Huckabee från Nya Zeeland, vid Uppsala universitetshuset. Prisex alla dagarna 3 000 kr. för medlem i DIK Logoped, 4 000 kr. för övriga. Information och anmälan senast 22 oktober via www.dik. se/kalendarium

November

› Några av dem som tog

examen från Vilja Våga Välja i våras. Nu är det dags för nästa omgång.

Dags att söka till DIK:s ledarskapsprogram Augusti 2013 I augusti nästa år startar den femte omgången av ledarskapsprogrammet Vilja Våga Välja. Men redan nu är det dags att söka. Programmet vänder sig till dig som som arbetar inom

arkiv, bibliotek, museum eller vid annan kulturinstitution. Utveckla dina ledar- och chefsegenskaper.

Läs mer om programmet och ladda ner ansökningshandlingar på dik.se/ledarskapsprogrammet.

Oktober

26–27/10 Dysleximässan Mässa vid Högskolan i Jönköping med ungdomar som berättar om egna erfarenheter, träning av barn, appar, dyslexi i engelskan.

Gratis för medlemmar i Dyslexiförbundet FMLS och barn under 18 år, övriga betalar 150 kr. för en eller två dagar. Mer information på www.dyslexi.org

24–25/10 Gilla jobbet Utställningar och seminarier om dagens och morgondagens arbetsliv på Stockholmsmässan, kl. 08.30-17. Bakom står AFA Försäkring och Prevent tillsammans med fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Information och anmälan på www.gillajobbet.se 26/10 Leadership Friday – Chefen och medarbetaren Möt Christer Ackerman i Malmö, författare till ”Årets ledarbok” Chefen och medarbetaren, som klargör kopplingen mellan ledarskap, medarbetarskap, ansvarstagande och verksamhet. Kl. 9-10, frukost fr. kl. 8.30, Mayfair Hotel Tunneln. Information och anmälan via www.dik.se/kalendarium 64 Ping

6–7/11 Arkivforum Konferens för åttonde året inom arkiv och informationsförsörjning vid Grand Hotel i Stockholm. Prisex 6 990 kr. Information och anmälan på www.arkivforum.se/ arkivforum 13/11 Inspirationsdag för kunskapsföretagare Lyssna på Kalle Krall, lärare i offentlig upphandling vid Stockholms universitet, i Stockholm.

Kl. 12-15.30, lunchmacka kl. 11.30.

Information och anmälan senast 29 oktober på www.saco.se/ kalendariet 14/11 Inspirationsdag för kunskapsföretagare Möt talarcoach Gunilla Almström Persson, lektor i retorik vid Södertörns högskola, i Sundsvall.

Kl. 12–15.30, lunchmacka kl. 11.30.

Information och anmälan senast 29 oktober på www.saco.se/ kalendariet 19–20/11 Intern kommunikation Kurs i Stockholm om konkreta metoder, processer och verktyg.

Info: www.abilitypartner.se

Något på gång?

Tipsa oss: Nu kan du med ett enkelt formulär på DIK:s webbplats själv tipsa om aktiviteter som är på gång. Gå in på www.dik.se/kalendertips.

Mitt CV Malin Forsling Parborg

Hur hamnade du här?

– Jag halkade in lite på ett bananskal. En vän som arbetade på ett IT-företag behövde någon med insyn i museivärlden och frågade om jag var intresserad. Det var jag och en vecka senare så var jobbet mitt.

Varför tror du att de valde just dig?

– Jag fick nys om jobbet eftersom att jag hade bra kontakter och nätverk. Att jag sedan också fick jobbet beror på att jag har haft kontakt med flera museer tidigare. Jag kan museispråket. Företaget har aldrig Malin tidigare haft ett liknande uppdrag Forsling och kände att de behövde kompeParborg tens om hur ett museum fungerar. Ålder: 29 år. Bor: De kan teknik och jag kan museii Linköping. Familj: verksamhet.

Sambo Fritid: Driver bloggen Gestaltningstanten.

Har du några tips att ge till andra?

– Du måste hålla dig uppdaterad, du måste ta varje tillfälle att mingla och försöka vara med överallt.

Att studera är ett sätt att mingla. Om jag inte hade gått min senaste utbildning så hade jag inte heller haft ett så brett nätverk.

2002–2012

Flertaliga extraknäck » Jag har lärt mig var mina gränser går och hur snabbt man kan arbeta med olika saker. «

2012

Konsult Systemagic f o t o : p r i vat

2010–2012

2009

Linköpings universitet

Utställningsgestaltning i praktiken, Linköpings universitet

» Utbildningen gav förutom studierna ovärderliga kontakter. Ett nätverk som jag även i dag har nytta av.«

» Kort kurs där vi arbetade rakt in i museivärlden. Var den stora puffen i den riktning där jag är idag.«

2005–2011

2011–2012

» Lärde mig att diskutera rumsliga visioner med olika människor. «

» Mitt mastersarbete blev ett skarpt fristå- ende projekt.«

Utställningsproducent, Linköpings universitet

Formgivare inom inredningsdesign

2010 2009

2011

2005 2002

2012

Ping 65

På nytt uppdrag

»Hon lär sig köra bokbuss«

Erika Burlin Hellman

numera har två bokbussar, en för förskolor/skolor och en för allmänheten.

– Jag är på bussen en dag i veckan och vi kör tio-tjugo mil per tur. Man – Man får vara beredd på att jobba känner sig verkligen välkommen av i ur och skur och klä sig efter väder, alla som väntar vid hållplatserna. säger hon.

Det gäller att improvisera om rätt Hon är konstvetare från början bok inte finns inne. Och tänka på men läste sedan vidare på distans lyftteknik när man fyller bussen vid Bibliotekshögskolan. Kontak- inför varje tur. Handlederna tar lätt ten med människor och böcker stryk. lockade. För några år sedan fick Nu håller hon på att ta lastbilshon fast tjänst som föreståndare körkort för att kunna köra bussen vid biblioteksfilialen Norrfjärden om chauffören skulle få förhinder. i Piteå. Och nu har hon sökt sig – Det är kul!

Lena Fieber tillbaka till hemorten Luleå, som Anna-Lena Lüddeckens behöver varma kläder på jobbet i vinter. Hon är ny bibliotekarie i Luleå och ska köra bokbuss.

är ny healthcareansvarig vid Geelmuyden Kiese i Stockholm. Tidigare var hon t f presschef vid Apotek Hjärtat och prkonsult och har arbetat med kommunikation inom Telia, Praktikertjänst och Danderyds sjukhus. Hon har en fil. kand. i medie- och kommunikationsvetenskap.

Helene Larsson

har utsetts till chef för Nobelmuseets nya kommunikationsavdelning. Hon har mångårig erfarenhet av utställningsproduktion, samarbetsprojekt och kommunikationsarbete, både nationellt och internationellt. Tidigare har hon arbetat på Riksutställningar och Historiska museet.

Helena Wangefelt Ström

› Anna Lena-Lena Lüd-

deckens kommer att färdas i bokbuss på norrländska vägar i vinter.

Malin Grundberg

är ny museichef vid Livrustkammaren. Hon är historiker och har tidigare arbetat vid Statens historiska museum.

66 Ping

Magdalena Malm

är nu på plats som ny direktör för Statens konstråd.

Magdalena Malm kommer närmast från MAP, Mobile Art Production, som hon grundade och var konstnärlig ledare för.

Jan Gulliksen

har utsetts till Sveriges digital champion med uppgift att öka digitaliseringen i samhället. Han är professor vid Kungliga Tekniska Högskolan.

har ny tjänst som doktorand i museologi vid Institutionen för kulturoch modevetenskaper, Umeå universitet.

Ingrid Karlsson

är ny verksamhetschef vid lasarettsrehab i Landstinget Kronoberg. Hon var tidigare avdelningschef inom paramedicin/lasarettsrehab. Hon har jobbat som logoped vid lasarettet i Ljungby, vid barn- och ungdomshabiliteringen samt vid centrallasarettet i Växjö.

Nästa nummer

› Sci-fi-info om kärnavfallets faror › Glasriket efter kraschen › Praktarslet blev humanist

#3 2012

Kommer ut den 14 december

Tillgängliga museer Osäkra visualiseringar Guiden Debatt

Postadress: Box 760, 131 24 Nacka, Besöksadress: Planiavägen 13, Nacka, E-post: kansli@dik.se E-post till anställda på kansliet: fornamn.efternamn@dik.se, Telefon växel: 08-466 24 00, Medlemsjouren är öppen: Måndag-torsdag 8:30–12:00 samt fredag 13:00–15:00, tel 08-466 24 00.

Ping 67

POSTTIDNING B

DIK, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning till DIK:s medlemswebb: Användarnamn: Ditt medlemsnummer, se adressen till höger.

Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

Intensiv dagarna

2012 Välkommen till Sveriges största mötesplats och

kunskapskälla för dig som jobbar med utställningar! Över 40 föreläsningar och workshops om allt ifrån ny teknik för utställningar, barn & unga och samtidskonst till trendspaningar för framtidens utställningar!

Välkommen till Visby 3-5 december.

Begränsat antal platser.

Anmäl dig på: riksutstallningar.se/intensivdagarna