Ping nr 6, 2013

PING 6 2013

#6 2013

› museerna fas t i gaml a tänke sät t › kult ur sät ter far t på europa › en hund ligger b egr av en i b lekinge s k ärgård

Pris: 69:–

Ett magasin från DIK – det kreativa facket

Citatet » Vi kan ta ett språng in i den digitala världen « UR:s chef Erik Fichtelius efter beskedet om 50 extra miljoner

Piraten i paradiset Birgitta Jónsdóttir vill göra Island till ett informationsparadis Bil till jobbet?

Trots miljölarm åker vi lika mycket bil i dag som för tjugo år sedan

Debatt:

Vem står upp för litteraturen?

Nicolas Jacquemot Vian Tahir Johan Rönnby

Kulturarvsbrott – ett lågprioriterat ärende

20 år har gått sedan vi grundades 1993.

Det har varit en lång och spännande resa.

Sedan dagen då första penndraget drogs för Akademikerförsäkring har vi strävat efter att förmedla försäkringar med bra villkor till ett bra pris. Vi tycker att vi har lyckats riktigt bra. Faktum är att ni medlemmar verkar tycka detsamma och det är vi stolta över.

Vi firar 20 år med bra villkor och priser.

I år har vi antagit ett nytt varumärkeslöfte: “Vår kunskap - din trygghet.” Vi ska känna till dina behov utifrån din arbetsmarknad.

Vår vision är att vi ska vara en viktig och värdefull del i ditt medlemskap.

Det är ett gediget löfte vi givit. Det sätter en ordentlig press på oss. Fast vi är inte rädda för att jobba hårt, utan vi tänker fortsätta i samma takt nästkommande 20 år också.

2013 var året då vi blev nominerade till “Årets Försäkringsförmedlare Liv.” Snart tänker vi inte bara bli nominerade, utan vinna hela kalaset. För vi tänker vara den självklara försäkringsförmedlaren för alla våra medlemmar.

Vi hörs.

Innehåll Analysen visar att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att sammanföra digitaliserade data från olika museer.

Museologiforskaren Bengt Wittgren om sin avhandling Katalogen – nyckel till museernas kunskap?, sidan 9

22

› Vian Tahir har två år i rad vunnit titeln Årets pressrum åt Järfälla kommun.

foto: sören andersson

09 Aktuellt

Museer klarar inte att tillgängliggöra kulturarvet, chefers arbetsmiljö, årets bibliotek, ökad kulturturism, etik i kommunerna, med mera.

22 Engagerad vinnare

Kommunikatören Vian Tahir vet hur man når maximal uppmärksamhet i sociala medier.

16 Handbok ska förebygga kulturarvsbrott

Skoklosters slott fick tillbaka ett föremål värderat till miljontals kronor. Nu släpper polisen en handledning för att motverka kulturarvsbrott.

20 Kommunikation guld värd Amerikanska centralbanken försöker snacka ekonomin i balans. Inte så tokigt som det låter, menar DIK:s utredare Bo Westas.

26 Informationsparadis

Möt poeten och parlamentarikern som kämpar för att förvandla Island till ett informationsparadis.

› Ping frågar tre rekryteringskonsulter om den på pappret perfekta kandidaten alltid är bäst på längre sikt? sid 10.

foto: istockphoto

Ping 3

Ledare

Ansvarig utgivare Karin Linder, 08-466 24 04. karin.linder@dik.se Chefredaktör Anders Regnell, 08-466 24 23, anders.regnell@ dik.se Webbansvarig Ingela Wettergrund, 08-466 24 09, ingela.wettergrund@ dik.se Grafisk formgivare Anders Haglund, 0708-91 91 00, www.andershaglund.com Annonser Annonsbokingen Josefine Blomquist 295 38 26, josefine. blomquist@annonsbokningen.se Ring för bilagor, paketlösningar och webbkombinationer.

Skribenter i detta nummer Gunilla Mosén, Nicolas Jacquemot, Tryck & repro Ineko, Stockholm Omslag Foto: Jonatan Jacobson, Johan Lindsten, Istockphoto.

Nästa nummer nr 7: 15 november ISSN: 2001-4368 Kontakt Se sid 67.

Strategisk kommunikation kan vara räddare i nöden

V

isste du att försäkringsbolagen i Sverige är storägare av vårt kulturarv?

Fast så stor glädje av det har de inte, för det de äger är försvunnet. När bolagen har betalat ut ersättning för stulen konst och kulturarv övertar de äganderätten. Det innebär också att sökningarna efter vår stulna kulturhistoria upphör. Åtminstone om det ekonomiska värdet är lågt.

Att ett stulet föremål har ett högt kulturhistoriskt värde är inget som får bolagen att anstränga sig för att söka efter det. Ping har tagit reda på hur det står till med kulturarvsbrotten i landet och vilka möjligheter det finns att få tillbaka det som är stulet. ett annat brott skedde för flera

hundra år sedan. Närmare bestämt år 1495 då Kung Hans medeltida krigsskepp Gribshunden led ett svårt skeppsbrott. En explosion ombord ändade den svenska flottans flaggskepp. Drygt femhundra år senare är skeppet hett sprängstoff. Det påträffades redan för femtio år sedan men först nu kan marinarkeologerna konstatera att det verkligen rör sig om just det

skeppet. Ping följde med ner i djupet och tog sig en titt på det unika vraket. att det har stormat kring USA:s ekonomi har nog ingen missat. ­Janet Yellen, som är vice ordförande i amerikanska centralbanken Fed, försöker snacka ekonomin i balans. Det är kanske inte så tokigt som det låter, menar DIK:s utredare Bo Westas. Riksbanker var länge förknippade med diskretion och största möjliga tystnad. Men ekonomisk forskning har visat att öppenhet och transparens är viktigt – särskilt i kristider. Det har skett en revolution kring synen på kommunikationens betydelse. Läs om hur vikten av bra strategisk kommunikation kan vara guld värd – inte bara för riksbanker!

Anders Regnell, Chefredaktör

Medarbetare i detta nummer: Lena Fieber: Frilansjournalist med ett förflutet som näringslivsreporter med regelbundet behov av att vistas i tysta bibliotek och personliga bokhandlar för att må bra.

‹

4 Ping

Johan Joelsson: Frilansjournalist, fader, fritidskompositör. Bosatt i Malmö och på den blekingska landsbygden. Skriver gärna om kultur, grisar och obskyr geografi.

‹

Eyal Sharon Krafft: Samhällsvetare, journalist, personporträttveteran och författare. Blir kreativ av människor som bjuder på sig själva men även efter ett hårt träningspass.

‹

Innehåll

62

f o t o : k ay s h a / c r e at i v e c o m m o n s

› 5 tips på smart bilkörning.

foto: andreas ohlsson

i l l u s t r at i o n : j e n s m a g n u s s o n

65

48 36 Få fart på ditt företag

Vare sig du ska starta eget eller redan är igång kan det vara bra att reflektera över din verksamhet ibland. Ping tipsar hur!

46 UR blev vinnare

54 Debatt

UR vann dragkampen med SVT och fick ökade anslag. Nu kan bibliotekariens roll som kunskapsförmedlare bli ännu starkare.

Bibliotekarien Henrik Wallnäs slår ett slag för skönlitteraturen som han menar är så mycket mer än bara underhållning.

PR-konsulten och författaren Nicolas Jacquemot har medvetet valt en akademisk mix. Allt från etnologi till journalistik.

Fem frågor och svar om skyddsombud. Vilka rättigheter och skyldigheter har ett ombud?

Ping ger svaren.

48 Skyddsombud

62 Bilen till jobbet?

40 Unikt skepp funnet

53 Vredesutbrott funkar inte

65 Hur hamnade du här?

39 Kreativ äggröra

I ett halvt millennium har det gåtfulla vraket vilat på botten i Blekinge skärgård. Nu vet marinarkeologerna vilket skepp det är.

DIK:s ombudsman Magnus Berg skriver om skillnader mellan olika typer av förhandlingar och hur man lyckas.

Vi blir allt mer medvetna om hur bilåkning bidrar till växthuseffekten. Trots det kör vi lika mycket bil i dag som för 20 år sedan.

Anna Karin Larsson är konstansvarig på Skellefteå konsthall.

Men hur såg vägen dit ut? Kolla in hennes CV. Ping 5

6 Ping

i l l u s t r at i o n : s t e f a n m a l m q u i s t

Ordföranden

»Vad är det egentligen en kommunikatör gör?«

Å

r 2011 genomförde DIK en kartläggning bland medlemmarna om hur många titlar det finns inom kommunikatörsyrket. Vi hamnade på runt 300 olika benämningar som vi kunde kategorisera till cirka 70 övergripande titlar på en profession som vi förde ihop under det sammanhållande paraplyet kommunikatör.

Kanske har antalet titlar sjunkit något men undersökningen är fortfarande intressant ur flera perspektiv. Varför finns det en sådan uppsjö av titlar i just kommunikatörsbranschen? Sannolikt är det symptom på en profession som rymmer ett spektra av kompetenser och kunskap under ständig utveckling. Men det finns också möjligheten att snårskogen av titlar beror på att arbetsgivare inte riktigt vet vad de vill ha, eller vilken kompetens de rekryterat. Det kan också vara så att arbetsgivare definierar kärnkompetens på olika sätt och därför sätter olika titlar i olika sammanhang. Är det då viktigt att titlar inom en bransch är genomtänkta och någorlunda överensstämmande? Ur ett fackligt perspektiv underlättar

Sannolikt är det symptom på en profession som rymmer ett spektra av kompetenser och kunskap under ständig utveckling.

en harmonisering av titlar vid till exempel lönerådgivning och uppföljande statistik. Det är också enklare att vid förhandling lyfta kompetens kopplad till titel om arbetsgivaren faktiskt vet vad kommunikatören bidrar med och vilka effekter de ger på verksamhet och slutresultat.

Ur ett DIK-perspektiv behöver tydligheten i vad en kommunikatör gör vara självklar för varje arbetsgivare. i tider när ”alla kommunicerar” är det viktigt

att kommunikatörens roll och titel är självklar.

DIK:s förbundsstyrelse kommer under de kommande åren att arbeta med kommunikatörens roll som en fokusfråga och har tagit följande ställningstaganden: DIK arbetar för att:

1. Vi som medborgare i informationssamhäl-

let inser att professionell kommunikation är en grundförutsättning för att organisationer, myndigheter och företag ska kunna skapas och utvecklas.

2. Myndigheter, företag och organisationer ska

använda professionella kommunikatörer och vara en del av den allmänna debatten. På så sätt säkerställs transparens och medborgarnas rätt till information om olika valmöjligheter, möjlighet att ta ställning till lagstiftning och underlag för att bedöma risker och hantera kriser.

3. Den moderna ledaren inser vikten av väl

fungerande intern kommunikation som ett kitt för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

Vi i förbundsstyrelsen vill gärna höra vad du som är kommunikatör har för tankar kring de här frågorna.

Hör gärna av dig! ‹

Karin Linder, DIK:s förbundsordförande karin.linder@dik.se, tel o8-466 24 04 Twitter: @Karin_Linder Ping 7

Dags att svara på årets löneenkät!

Anställd, egen företagare eller kanske båda delarna? Då kan du svara på DIK:s löneenkät 2013.

Om du har anmält din e-postadress får du en direktlänk till enkäten i din inkorg i början av november. Om du inte får det – gå in på www.dik.se/loneenkat och fyll i din e-postadress, så skickar vi länken till din enkät.

Lönestatistiken är av central betydelse för att DIK ska kunna svara på dina frågor om lön. Utan din medverkan – ingen lönestatistik.

8 Ping

foto: björn granqvist

Aktuellt

Läs mer: www.dik.se Tipsa oss: anders.regnell@dik.se

› Bengt Wittgren menar att museernas kataloger inte anpassas för att bli begripliga för allmänheten.

Museerna klarar inte att tillgängligöra kulturarvet Museerna sitter kvar i äldre forskningsmetoder och en syn på kunskap som formades under 1900-talets första hälft.

Det gör det omöjligt att sammanföra digitaliserade data från olika museer.

– Museerna bevarar kunskap om hur människor levde förr i tiden, det vet alla, men museerna bevarar också äldre metoder i sitt sätt att arbeta, säger museologiforskaren Bengt Wittgren. I en ny avhandling, Katalogen – nyckel till museernas kunskap? pekar han på hur äldre forskningsmetoder dröjer kvar i museernas arbetssätt.

Han beskriver hur museerna lägger ut bilder av material ur sina samlingar tillsammans med data på internet. Men det som finns skrivet i databaserna är formulerat för interna behov och för specialister.

– Samtidigt förväntar sig kulturpolitikerna att samlingarna som museerna digitaliserar ska gå att sammanföra och hitta utan att användaren behöver veta var föremålen förvaras.

Bengt Wittgren visar i sin avhandling att museerna har

Museerna sitter helt enkelt kvar i äldre tänkesätt.

problem med att uppfylla de politiska förväntningarna om allmänhetens tillgång till kulturarvet.

– Analysen visar att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att sammanföra digitaliserade data från olika museer. Museerna sitter helt enkelt kvar i äldre tänkesätt.

I det här avseendet skiljer sig museer från till exempel arkiv och bibliotek där sätten att arbeta utvecklats under 1900-talets gång och det finns en internationell metodutveckling och forskning som stöd.

Avhandlingen finns att ladda ner som PDF på www.kultmed. umu.se.

Ping 9

Panelen Matchningen mellan de som söker jobb och de som vill anställa blir allt sämre.

Arbetsgivare satsar på säkra kort. Men är den på pappret perfekta kanditaten alltid bäst på längre sikt?

Ping frågade tre rekryteringskonsulter: text anders regnell

› I framtiden kan per-

sonliga egenskaper bli viktigare än formella meriter.

f o t o : k r z y s z t o f m i z e r a / c r e at i v e c o m m o n s

Vet arbetsgivare vilken kompetens de behöver?

Gunnar Stenvall

Rekryteringskonsult, Hammer & Hanborg – Det går inte att svara ja eller nej på den frågan.

Det finns en tendens att arbetsgivare vill imitera istället för att komplettera kompetens. Men om jag har en trygg kund kan de själva föreslå att de vill hitta någon som kompletterar det de har. I anglosaxiska länder kan det gå att läsa konsthistoria och sedan få jobb på bank, men det händer inte i Sverige. Här har vi ett stort behov av att kunna sätta in folk i fack. Det är vanligt att man anställer personer som liknar sig själv och det gäller såväl män som kvinnor. Ibland kan jag presentera ett ”wild card” som inte passar in på kravprofilen men som jag ändå rekommenderar kunden att träffa.

10 Ping

Michaëla Blomquist

VD och Partner, Michaël Berglund Executive Search – Att hitta de självklara kandidaterna tror jag att de känner att de klarar själva. Många kommer till oss för att hitta det lite oväntade. Men det är ganska få som i slutändan vågar satsa på de osäkra korten. När jag jobbade på bank i London hade många en humanistisk utbildning. De visste mer om Strindberg och Bergman än vad folk vet här. Att vara humanist i Sverige ligger ju ingen i fatet men ses inte heller som en merit (om det inte gäller jobb i kultursektorn). Men det är aldrig fel att kunna lite företagsekonomi.

Många kommer till oss för att hitta det lite oväntade.

Ingvild Solheim Bobek

Senior Management Consultant, Mercuri Urval – Det är väldigt olika. Vårt uppdrag är att påverka kunden utifrån vår kunskap om vilka kandidater som finns på marknaden. Arbetsgivare kan behöva tänka om när deras önskekanditat är svår att hitta. Ofta ska det gå snabbt och då kan matchningen bli sämre än om man har mer tålamod. I framtiden tror jag formella meriter blir mindre viktiga. Högre utbildningar är mer och mer en hygienfaktor och för vissa tjänster kommer det alltid att krävas specialkunskaper. Företagen måste våga satsa lite mer på kandidater med potential utifrån personliga egenskaper och vara beredda att stå för kunskapspåfyllnaden och ta ansvar för individens utveckling inom bolaget.

Aktuellt

Forskning om chefers hälsa är ganska ovanlig, särskilt i relation till deras psykosociala arbetsvillkor. Daniel Lundqvist försöker ändra på den saken.

Daniel Lundqvist har kartlagt och analyserat samband mellan chefers psykosociala arbets­ villkor, hälsa och ledarskap.

– Arbetsmiljöarbete omfattar ofta inte cheferna, säger han. Det är de som ska utföra det. Men vem uppmärksammar chefens hälsa och förmåga till ledarskap? Var får de stöd?

Flera arbetsvillkor är viktiga för

foto: istockphoto

Chefens arbetsvillkor påverkar också hälsan, vilken i sin tur påverkar ledarskapet.

att kunna utöva ett bra ledarskap. Exempelvis att få feedback i sin roll som chef och att ha ett bra socialt kapital, goda relationer på sin arbetsplats.

Men det är också viktigt att få använda sin kompetens och få utmaningar i jobbet.

Bland de arbetsvillkor som påverkar negativt är om chefen har ett stort antal medarbetare under sig. Ju fler, desto sämre ledarskap.

– Chefens arbetsvillkor påverkar också hälsan, vilken i sin tur påverkar ledarskapet. Hälsan påverkar både förmågan att fatta beslut och relationen till medarbetarna, säger Daniel Lundqvist.

Hans arbete ingår i forskningsprogrammet LOHP, Ledarskap och organisation för hälsa och produktion .

Nu kan du ta mastersexamen i Växjö

Utbildning: Ämnet biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö har blivit tilldelat generella examensrättigheter på masternivå. Det innebär att de nu kan utbilda bibliotekarier med masterexamen. Hittills har de endast haft rättigheter på kandidatnivå.

– Det betyder naturligtvis oerhört mycket för oss men det får också konsekvenser för den nationella utbildningsstrukturen för bibliotekarier, säger Joacim Hanson, professor vid Linnéuniversitetet .

foto: wikipedia

Chefers arbetsmiljö – en ickefråga?

Jenny Linds storhet berodde på röstskada

Logopedi/humaniora: Åtskilligt har skrivits om den”svenska näktergalen” Jenny Lind, men kan det i själva verket ha varit en skada på stämbanden som gjorde henne till den firade världsstjärna hon var? Ja, det menar Ingela Tägil, som i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet undersökt röstens betydelse för Jenny Linds identitet. Tägil menar att röstskadan var starkt bidragande till att Lind uppfattades som särskilt kvinnlig vilket gjorde henne till internationell operastjärna, en av de första och största på sin tid.

‹

70

Ungefär så många olika titlar har de som arbetar med kommunikation i DIK. Vanligaste titeln är Informatör (875) följt av Kommunikatör (482). Totalt består gruppen av drygt 5 700 medlemmar, vilket gör att de har gått om bibliotekarierna som största medlemsgrupp i DIK.

‹

Ping 11

Vinnare!

foto: anders regnell

Bibliotek: Utmärkelsen Årets Bibliotek 2013 gick till Miini – Göteborgs stadsbibliotek. Den stolta bibliotekschefen Christina Persson tar emot priset i DIK:s monter under Bokoch biblioteksmässan. Övriga nominerade var GIHbiblioteket och Mediateket på Pauli gymnasium.

‹

12 Ping

foto: anders regnell

› Besöken på de regionala

museerna ökade under 2012.

Här är en besökare till ett av Sveriges minsta museum.

Ökad kulturturism i Sverige Kulturturismen ökar i Sverige.

Mest växer den svenska kulturturismen. Omsättningen 2012 var nära 18 procent högre än året innan.

Utländska turisters kulturkonsumtion växte med nästan 9 procent 2012 jämfört med 2011.

Det är Tillväxtverket som publicerat siffrorna i turismens årsbokslut 2012.

Omsättningen för kulturturismen under 2012 var 16,5 miljarder kronor. Det är en av de minsta turistsektorerna men en av de snabbast växande.

Totalt omsatte den svenska turismen 275,5 miljarder kronor under 2012. Jämfört med 2011 är det en ökning med 4,8 procent.

Turismens del av BNP utgör cirka tre procent. Ökningen av turismen totalt beräknas enligt Tillväxtverkets långtidsprognos att växa med tre procent årligen till 2030.

Vilka kulturaktiviteter som turisterna dras till går inte att

Det är en av de minsta turistsektorerna men en av de snabbast växande.

utläsa ur Tillväxtverkets statistik.

Myndigheten för kulturanalys publicerade nyligen uppgifter om museernas utveckling 2012.

Där redovisas en svag minskning av besöken på de centrala statliga institutionerna men en relativt kraftig ökning på de regionala museerna.

Förutom den direkta omsättningsökningen för kulturturismen i Sverige är kultur och natur i förädlad form sektorer som bidrar till den attraktionskraft som driver turistresandet och därmed övrig turism.

Gunilla Mosén

Vad är ett skolbibliotek – och vad kan det bli?

Bibliotek: Skolbibliotekens förutsättningar har förändrats, bland annat på grund av ny lagstiftning, ny teknik och nya läroplaner.

I en ny forskningsantologi beskrivs rollerna för skolbiblioteken – vem som styr, hur de används och hur man kan utveckla verksamheten.

– Tanken är att den här antologin ska kunna användas på bibliotekarie- och lärarutbildningar, men också av personer som är yrkesverksamma i skolor och på skol- och folkbibliotek, säger en av de två redaktörerna Anna Hampson Lundh.

Ping 13

Aktuellt

Hallå där, Karin Nilsson chef för digitala museet vid myndigheten LSH. Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSH) är den enda svenska institution som är med i OpenGLAM. Vad är OpenGLAM? – Det är ett nätverk av museer i världen som vill ge fri tillgång till öppna data och bilder.

Varför är ni med?

– Vi jobbar efter PSI-direktivet som säger att alla ska kunna vidareutnyttja offentliga handlingar. Vi vill att våra samlingar ska vara så tillgängliga som möjlighet och har därför valt att släppa bilder fria för återanvändning.

Kommunpolitiker är inte vana att diskutera etik. De lyfter sällan den etiska dimensionen i politiska frågor.

finns personer som oärligt skor sig på kommunens bekostnad.

De intervjuade kommunpolitikerna är överens om att kommuner har svårt att skydda Det finns en omedvetenhet och sig mot dessa. Bättre kontrollsysovana att tala om etiska perspektem behövs. De pekar också ut tiv i kommunerna. Den slutsatsen två andra orsaker till ett oärligt drar Nina Nikku, etikforskare vid beteende, dels att man inte själv Linköpings universitet, i rapförstår att man gör fel, dels att porten Om etik och förtroende i man tänjer på gränserna för vad kommunerna. Hon har intervjuat som är etiskt acceptabelt. Hur nio erfarna kommunpolitiker i lika mycket alkohol är det ok att många östgötakommuner. förtära vid representation? Hur Etik förknippas kanske i första mycket arbetstid ska en tjänstehand med ärlighet när man resa innehålla? hanterar allmänna medel. En rad En etisk kultur behövs i komskandaler i svenska kommuner munerna, menar Nina Nikku. visar att det även bland kommuMånga har idag formulerat etiska nalt anställda och förtroendemän regler som finns på hemsidor eller i andra dokument. Det räcker dock inte med en samling regler, Hur mycket alkohol är det ok de måste också bli kända och att dricka vid representation? genomsyra verksamheten.

foto: colourbox

f o t o : e r i k l e r n e s tå l

Etiken osynlig i kommunerna

Finns det inte upphovsrätts­ problem?

– En stor del av våra bildsamlingar är allmänna handlingar som vi själva producerar. Det finns ingen anledning att vi ska lägga någon upphovsrätt på det.

Hur många bilder har ni släppt?

– I dag har vi ungefär 40 000 bilder som är fria med Creative commons licens.

Varför är det så få museer som har gjort som ni?

– Vissa museer tjänar pengar på att sälja bilder, medan andra vill men kör fast för att det är svårt rent tekniskt.

Anders Regnell

14 Ping

Studenter gör Facebookstrategi åt kommun

Kommunikation: Studenter på utbildningen Digital kultur och kommunikation vid Blekinge tekniska högskola har tagit fram en strategi för hur Karlshamns kommun kan använda Facebook i sin marknadsföring. Annika Andersson, kommunikatör i Karlshamns kommun, träffade studenterna och berättade om de svårigheter hon hade med att arbeta effektivt med Facebook. Studenterna arbete har nu mynnat ut i olika strategier för att få fler personer att gilla kommunens Facebooksida samt att öka diskussionerna och inläggen på sidan.

f o t o : j o h a n b äv m a n

› För perioden 2014– 2020 budgeterar EU 1 462 miljoner euro för Kreativa Europa.

Kultur sätter fart på Europa Finansieringen för det Kreativa Europa är klar. Hur kommer det påverka de kreativa näringarna?

Tidigare i år nådde Europaparlamentet, Ministerrådet och EUkommissionen en efterlängtad överenskommelse om Kreativa Europas finansiering under perioden 2014–2020. Vad betyder överenskommelsen för kreativa näringar?

Svar kommer från högsta ort. Šarūnas Birutis, kulturminister i EU-ordförandelandet Litauen, träffar oss i samband med sina möten med den svenska ministerkollegan Lena Adelsohn Liljeroth och Föreningen Norden.

I reda pengar budgeteras sammanlagt 1 462 miljoner euro.

Förutom 824 miljoner euro till Mediadelen av programmet och 455 miljoner euro till Kulturprogramdelen ska 184 miljoner euro vigas till det finansiella lånegarantiinstrumentet.

Detta nya inslag av lånemöj-

lighet för små och medelstora företag kan ge europeiska hjärnor en efterlängtad skjuts. Lånemöj› Šarūnas ligheterna kan öppna Birutis. en rad stängda dörrar för mindre aktörer i den kreativa sektorn. Hittills har kreativa idéer ofta fått avslag på sina låneansökningar.

– En idé är, hur intellektuellt lysande den än är, svår att pantsätta. Finansinstitutens risker är för höga. Tillgång till nytt kapital ska öppna för nya finansieringsformer för den kreativa näringen liksom för nya tvärdisciplinära affärsidéer, säger Šarūnas Birutis.

När de kreativa dammluckorna väl öppnas kan den frigjorda kraften åstadkomma storverk, framhåller han.

Jag är övertygad om att kultur och tillväxt hänger samman.

Samtidigt vill han koppla ett hårdare grepp kring kultur och ekonomisk tillväxt, vilket rimmar väl med målsättningarna i Europa 2020.

– Jag är övertygad om att kultur och tillväxt hänger samman.

I EU kan vi inte bara konkurrera med billig arbetskraft och producera exempelvis billigare kläder än Asien. Europa måste konkurrera med hjärnan, säger han med handen klappande mot tinningen.

– Den kreativa industrin ger mycket mer mervärde. Utan den förlorar Europa i den globala konkurrensen. Kreativitet är näst vetenskap det enda konkurrensmedlet vi har. Och det är bråttom. Jag hoppas att tåget inte redan gått. Överenskommelsen om Kreativa Europa måste röstas igenom av Europaparlamentet i oktober och därefter antas av Ministerrådet.

Eyal Sharon Krafft

Ping 15

Ny bok om kulturavsbrott

Svårt att få tillbaka stulna kulturföremål I augusti i år fick Skoklosters slott tillbaka ett stulet astronomiskt mätinstrument värderat till miljontals kronor. Under flera år visste de inte ens att de var bestulna. Nu släpper polisen en handledning för att motverka kulturarvsbrott.

Varenda ärlig svensk som går på minsta loppmarknad har mycket att hämta om rätt och fel i den nya boken Kulturarvsbrott och konstförfalskningar, utgiven av Rikspolisstyrelsen.

Det är en konstbok illustrerad med bilder på många brottsutsatta verk. Den går igenom aktörerna på konstoch antikvitetsmarknaden, vilka lagar som gäller, typiska kulturarvsbrottslingar, den omedvetne kulturarvsbrottslingen och internationella samarbeten, allt mixat med verkliga brottsfall.

Polisintendent Kenneth Mandergrehn har under snart fem år utvecklat konst- och kul› Kenneth Mandergrehn turarvsbrott som ett eget kriminalområde inom Rikspolisstyrelsen. Nu har han tillsammans med kollegan, konstvetaren Heléne Andersson, skrivit boken.

I hela Sverige anmäls 150200 kulturarvsbrott årligen och när poliser och åklagare i sällsynta fall måste utreda kulturarvsbrott fungerar polisens första konstbok som handled16 Ping

efter cirka 15 år på drift tack vare Art loss register. Det är en privatdeckarfirma i London med sökningar efter konst och kulturarv som specialitet.

Ingen i personalen hade observerat att ett astrolabium hade försvunnit. Det var sällan någon hade ärenden till det låsta rum där vissa vetenskapliga instrument bevaras på slottet, som har runt 50 000 föremål.

Upptäckten av stölden gjordes 2001 av en engelsk ning. Men den är också skriven 1500-talsforskare, som av för alla som arbetar professio- forskningsskäl hade fått tillnellt med att skydda kulturarv. träde till rummet. Astrolabiet När en tavla eller annat kulkan ha försvunnit när som turarvsföremål redan är stulet helst från 1999. är det svårt att hitta och en stor I våras fick intendent Bengt del kommer aldrig tillbaka.

Kylsberg, genom polisen i Kunskap om hur verk som Mo- Stockholm kontakt med deteknalisa på Louvren i Paris stöld- tiven Christopher Marinello på skyddas är allmänbildande i Art loss register. När Mariden nya boken och samtidigt nello scannade korrektur till de ett statement om vikten av bra stora auktionshusens kataloger förebyggande insatser i alla led, hade han hittat en säljare i innan polisen måste komma in Italien som marknadsförde i bilden. astrolabiet, som var efterlyst i Interpols och Art loss registers i slutet av augusti i år fick databaser med stulen konst museet Skoklosters slott tillba- och kulturarv. ka ett stulet astrolabium – ett Säljaren ville ha pengar för astronomiskt mätinstrument att återlämna astrolabiet som – från 1500-talet, värderat till han påstod var en gåva. mellan tre och fem miljoner – Jag förklarade att vi är ett kronor. Dyrgripen hittade hem statligt museum och vi har inga till sitt uppländska slott igen pengar. Christopher Marinello

Jag förklarade att vi är ett statligt museum och vi har inga pengar. Till slut återlämnade mannen i Italien astrolabiet mot att hans identitet inte avslöjades.

foto: stig-åke Jönsson/scanpix

› En värdefull biskopsstav

av guld stals vid ett inbrott i Lunds domkyrka 2009.

Ping 17

Omvärld

17,5

miljoner.

Så många besökare hade svenska museer 2012 enligt Myndigheten för kulturanalys.

1 500 hyllmeter handlingar

En och en halv kilometer handlingar.

Det är omfattningen på ett normalstort svenskt kommunarkiv.

Källa: William Försth i tidskriften Arkiv

Kommunikation kan vara guld värd ekonomiska utvecklingen, vilka målsättningar man har, vilka risker som finns och vilka åtgärder man avser att sätta in, försöker Fed helt enkelt prata ekonomin i balans!

Janet Yellen är huvudkandidat pressarna började arbeta är Fed Så har det inte alltid varit. till att bli nästa chef för Fed. totalt uppe i 3 000 miljarder Riksbanker var länge förknipI så fall skulle hon bli den första nya dollar. pade med diskretion och största kvinnan att inneha det jobb möjliga tystnad. Montagu med räntan på noll och med Norman, chef för Bank of Engsom av många betraktas som sedelpressarna på högtryck, USA:s näst viktigaste. Hon har land under 1920–30 talet, är vad kan Fed mer göra för att de senaste tre åren fokuserat representativ för denna hållning påverka ekonomin i önskvärd kommunikationens betydelse genom sitt berömda motto för Feds arbete. Och kommuni- riktning? Man kan använda sig ”explain nothing, excuse noav strategisk kommunikation. kation har en långt större thing”.

Transparens och långsiktighet betydelse än vad man kan tro Feds syn på kommunikaär ledorden i kommunikatioför Feds försök att stabilisera tionens betydelse genomgick nen. Genom att kommunicera den amerikanska ekonomin. en revolution under åren runt hur man långsiktigt ser den Enligt Yellen har kommunikasekelskiftet 2000. Dåvarande tion varit en hörnsten i Feds arAmerikansk statskuld 1965–2013 bete sedan finanskrisen 2008.

18 Feds normala instrument är 16 att sätta centralbanksräntan, 14 som i sin tur styr ett antal andra 12 räntor. Men eftersom ränte10 nivån sedan flera år tillbaka 8 ligger på noll, fungerar inte det 6 instrumentet längre. Central4 banken har då använt sig av 2 så kallade ”okonventionella 0 åtgärder”, vilket i praktiken

1965 1970 1980 1990 2000 2010 innebär att man trycker nya dollar. Fed trycker 85 miljarder De vertikala röda partierna visar perioder med recession. ›Källa: U.S. Department of the Treasury: Financial Management Service. dollar i månaden. Sedan sedelMiljarder US-dollar

Det är ekonomisk kris i USA. Janet Yellen, som är vice ordförande i amerikanska centralbanken Fed, försöker snacka ekonomin i balans. Det är kanske inte så tokigt som det låter, menar DIK:s utredare Bo Westas.

20 Ping

Omvärld Vi har fått en vårdkö på e-böcker. Den fria rörligheten av information mellan bibliotek och länder är på väg att upphöra. Att böckerna ändrar form ska inte hindra bibliotekarier att ge service till låntagarna.

Brita Wessinger, medicinsk bibliotekarie vid Sollefteå sjukhus.

Fed-chefen Alan Greenspan sade 1987: ”Sedan jag blev riksbankschef har jag lärt mig att mumla motsägelsefullt. Om jag låter klar och tydlig i era öron, har ni missförstått mig”.

Samme Greenspan förklarade 15 år senare att ”öppenhet är en plikt för en riksbank i ett fritt och demokratiskt samhälle”.

Den ökade transparensen och förståelsen av kommunikationens betydelse för Feds ekonomiska policy berodde inte främst på den teknologiska utvecklingen, utan på den ekonomiska forskningen. Under andra halvan av 1990-

talet visade nämligen ett växande antal forskningsresultat på kommunikationens betydelse för Feds arbete, särskilt under perioder av ekonomisk kris. att feds kommunikations-

policy har stor betydelse för ekonomisk stabilitet och utveckling är egentligen inte så konstigt, eftersom ekonomi i hög grad handlar om förvänt-

ningar. Med en transparent och tydlig kommunikationspolicy har Fed möjlighet att förankra människors och marknaders förväntningar och därmed få till stånd en stabil ekonomisk utveckling.

Att bra eller dålig kommunikation har direkta ekonomiska konsekvenser gäller naturligtvis inte bara riksbanker. De gäller alla företag och organisationer

som agerar på en marknad.

Gränslandet mellan ekonomistrategisk kommunikation blir därför ett allt viktigare forskningsområde. Och för en kommunikatör kan en ”dubbelkompetens” i ekonomi och strategisk kommunikation bli en profil som visar sig vara guld värd.

För den som vill läsa mer i ämnet rekommenderas två tal/ uppsatser av Janet Yellen,

›

Amerikanska centralbanken Fed lägger stor vikt vid kommunikation eftersom ekonomi mycket handlar om förväntningar. i l l : d av i d o r h e d e n

”Revolution and Evolution in Central Bank Communications” (2012) och ”Communication in Monetary Policy” (2013). Båda uppsatserna finns på nätet.

Bo Westas

›

Bo Westas arbetar som utredare på DIK. Ping 21

Inspiratören: För att vinna PR-kriget i vår digitala tidsålder måste man vara personlig. Det har twittersignaturen ”Kommuntanten” uppenbarligen lyckats med. Två år i rad har pressekretaren Vian Tahir kammat hem utnämningen Årets pressrum åt Järfälla kommun. text eyal sharon krafft foto sören andersson

» Engagemang är en överlevnadsfråga «

R

Bilden:

Vian Tahir vet hur man når maximal uppmärksamhet genom sociala medier.

22 Ping

edan som barn i dåtidens kommunistiska Polen var Vian Tahir så. Fartig, framåt, modig på gränsen till oförvägen. En strategisk spelare som glatt tar sig an nya utmaningar såsom offentliga framträdanden, utan att låta sig hejdas när bävan sätter in tio minuter senare.

Och snacksalig.

– Jag tyckte att det var roligt att stå i den evighetslånga livsmedelskön. Det var ett tillfälle till umgänge med kompisarna, säger hon vid Järfälla kommuns avlånga konferensbord.

Innan hon slår sig ned med en Ipad framför sig och en snus under läppen (för att motverka röksuget) har hon sin vana trogen hunnit twittra på pendeln till jobbet. Bland mycket annat om ett rasistiskt facebookinlägg som har tagits bort efter hennes sambos anmälan.

Rasism gör henne upprörd henne enda sedan skolavslutningen på högstadiet i Upplands Väsby. I direkt anslutning till nationalsången stämde ett antal elever in i en nynazistisk vers. Skolledningen ingrep inte.

– Du hör hur förbannad jag fortfarande är.

Det skvallrar om att hennes känslor

lätt kan svalla, i synnerhet när hon blir engagerad (oftast bedarrar stormen dock rätt fort).

– Mitt antirasistiska och feministiska engagemang är en fråga om överlevnad.

I Sverige tror vi oss vara mer jämställda än vi är. Mycket återstår. engagemanget ger bränsle även till mycket glädje. Som under prisutdelningen av Årets pressrum – Sveriges mest prestigefyllda pris inom digital PR – i kategorin offentlig sektor och ideella organisationer. Både 2011 och 2012, det senare i tuff konkurrens.

– Jag skuttade upp på scen för att ta emot priset och gjorde en Kennet Andersson segergest från fotbolls-VM 1994.

Den största vinsten är ändå att organisationen, medarbetarna och varumärket får ett rejält lyft. Inte minst når budskapet ut, vilket för Järfälla kommunen betyder ett starkare band med ungdomar och vana internetanvändare.

En starkare demokrati.

Men att nå ut när så många slåss om uppmärksamhet i det tilltagande digitala bruset är en utmaning. Speciellt för en pressekreterare i en kommunal struktur.

Ping 23

Inspiratören

Vian Tahir

Ålder: Ålder: 30 år.

Gör: Pressekreterare i Järfälla kommun men börjar snart som kommunikationsansvarig för ett antirasistiskt projekt på Föreningen Norden.

Bor: Östberga.

Familj: Sambo och två katter.

Bakgrund: Fil. kand. i medie- och kommunikationsvetenskap från Malmö högskola.

Aktuell: Paneldeltagare på My news stays, håller seminarier i digital PR och social medier för kommuner.

24 Ping

Inspiratören

– Samtidigt som man vill uträtta arsenal. Videosnuttar om en medarbemycket är beslutsvägarna långa och tare eller en verksamhet fungerar lika språket byråkratiskt. Trots att en kom- effektivt som ”personliga pressmeddemun följer regelboken kan den ändå lande”. göra fel. Om man inte varit tillräckligt – Vi har låtit kommunalrådet läsa upp tydlig har man glömt vem som betalar citat från pressmeddelandet i en video. ens lön och varför man existerar. Vi Det ger en helt annan känsla när man inom kommunsektorn måste vara bätt- hör hur folk betonar orden. Det blir mer re på att informera så att alla förstår. personligt.

För att vinna PR-kriget måste man idésprutan vian har gott om tips för vara personlig, slår Vian Tahir fast. oss DIK:are. Arkeologer kan twittra Edelman Trust-barometern bekräftar eller blogga om nya fynd, för att dels att högsta trovärdighet åtnjuts vare sig nätverka med kollegor, dels profilera sig av vd eller höga politiker, utan av vanliga anställda. Av någon som är ”ungefär och skapa ett personligt varumärke.

– Twittra om något aktuellt och ge som jag”. unika detaljer.

Konkret innebär det att ”vanliga”, Museer är som klippta och skurna verksamhetsnära kommunanställda för sociala medier med utställningarnas personifierar kommunen genom att blogga med egna ord om sin verksamhet ögongodis. Ett spännande konstverk eller en pikant detalj kan – med Vian som rådgivare Vi har låtit lätt bli en snackis ihop bakom kulisserna. kommunalrådet med en anekdot, framett annat effektivt vahåller Vian Tahir och läsa upp citat från pen i PR-kriget är twitter. pressmeddelandet i lyfter fram NaturhistoVian har två konton. Ett riska riksmuseet. med signaturen Kommun- en video. Det ger en – I deras interaktiva uttanten vilket är privat och helt annan känsla ställning Djuret männismed stort svängrum och när man hör hur folk kan kan man hoppa som ett helt officiell för Järfälla betonar orden. en hare. Vi hoppade och kommun. la ut bilderna. Det blev en Förklaringen är enkel. Pressmeddekul grej. För att uppmuntra spridning av landen har blivit en dussinvara; jourbilder i sociala medier kan museet uppnalisternas nya kelgris är twitter, vilket rätta en hashtagg så att allas bilder samlas de följer i jakt på snackisar som kan på samma ställe. Eller varför inte en plockas upp till nyhetssidorna. Gärna fototävling på Instagram! Fototävlingar är med en humoristiskt knorr likt hennes väldigt effektiva i sociala medier, speciellt twitter om lösspringande kor: på facebook eftersom ett gillatryck auto”Vi har fått info om att några kor är på matiskt sprids till ens vänner. rymmen, sågs senast vid begravningskaMen hur omdanande möjligheterna i pellet vid Görväln. Inget att oroa sig för! den digitala världen än är ska en komKommunbonden är på väg!” munikatör inte överge målgrupperna Gamla hederliga pressmeddelanden som vill ha en analog dialog. Ty även är dock inte passé. Inplockade i ett digi- digitalfantasten Vian har en öm (och talt pressrum når de såväl allmänheten analog) punkt. som journalister. Därmed är de också – Jag har av mina kollegor kallats sökbara och redo att upptäckas närhelst för tantig för att jag hellre läser fysiska de aktualiseras av nyhetsdramaturgin. böcker och först i år slutat med papGivetvis ingår rörliga bilder i Vians perskalender. ‹

6 tips för att skriva i sociala medier:

1 2 3

Bjud på dig själv.

Använd talspråk.

Håll dig kort och koncis. Twitterstorleken på 140 tecken funkar.

4 5

Krydda med humor.

Bra med koppling till målgruppen. Gärna någon anknytning till din verksamhet.

6

För att det ska bli en snackis krävs mer, som till exempel tajming, aktualitet, ett engagerande ämne.

Ping 25

Piraten som vill öppna Island På en ö i norra Atlanten sker en upprustning för det fria ordet. Möt poeten och parlamentarikern som kämpar för att förvandla Island till ett informationsparadis. text johan joelsson foto jonatan jacobson

26 Ping

Ping 27

› Birgitta Jónsdóttir

menar att Island har alla förutsättningar att bli en fristad för information.

28 Ping

› Island – en framtida försvarsutpost för yttrandefrihet?

N

är de gröna lamporna tändes på voteringstavlan i alltingets plenisal den där julidagen 2010 trodde Birgitta Jónsdóttir knappt sina ögon. Det senaste halvårets intensiva research- och lobbyarbete hade burit frukt. Nyheten spred sig som en löpeld i världspressen. Med stöd från samtliga partier hade det isländska parlamentet röstat igenom en radikal avsiktsförklaring – delvis utformad av Wikileaks-medarbetare – som syftade till att göra Island världsledande när det kommer till informationsfrihet. Utkastet heter IMMI (Icelandic Modern Media Initiative) och innehåller tio lagändringar inom fyra departement. I paketet finns en ”ultramodern” offentlighetsprincip, en meddelarfrihetslag för visselblåsare samt förbättringar inom käll- och kommunikationsskyddet. IMMI innehåller också förslag på lagar som är tänkta att reducera förhandsgranskningar av journalistiskt material, skydda internetleverantörer och hindra aktörer från att kunna förtalsstämma publicister.

Genom att russinplocka delar av generös tryckfrihetslagstiftning från hela världen – bland annat Sverige, Estland och Belgien – är tanken att Island ska förvandlas till ett informationsparadis för grävjournalister, bloggare och visselblåsare.

för att förstå hur detta djärva utkast till lagförslag kunde få ett sådant stöd måste vi backa bandet till hösten 2008 då Island rubbades i sina grundvalar i samband med finanskrisen. Flera storbanker brakade samman och den isländska kronans värde sjönk med 25 procent. De högt belånade islänningarna drabbades hårt och missnöjet mot bankerna visste inga gränser. Situationen förbättrades inte av att Kaupthing Bank, med stöd från domstol, lyckades sätta munkavle på journalister från statstelevisionen RUV som var i färd med att rapportera om bankens

pikanta låneportfölj som läckt till Wikileaks. I den framgick det att banken hade lånat ut stora summor till sina egna chefer. När uppgifterna till slut ändå kom fram kokade demonstranterna på Reykjaviks gator av ilska. En av de allra argaste var poeten och internetaktivisten Birgitta Jónsdóttir. Precis som så många andra hade hon helt tappat förtroendet för politikerna, bankerna och massmedierna vars bevakning av den finansiella utvecklingen hade varit obefintlig. Munkavlehistorien på RUV var, enligt Jónsdóttir, bara toppen på ett isberg av censur och förhandsgranskningar. Men samtidigt som hon skrek ut sin vrede gick det upp för henne att förändringens fönster nu öppnats på glänt. Som hon väntat. uppväxten i fiskebyn på den isländska sydkusten hade varit tuff. Hennes politiskt intresserade mor försörjde sig som trubadur och var ofta bortrest på konserter och demonstrationer. När Birgitta Jónsdóttir inte följde med passade hon sin yngre bror eller tillbringade tid på biblioteket vars utbud hon snabbt avverkade. Skolan hade kunnat bli en ljuspunkt men Birgitta Jónsdóttir var både ”stor” och ”skum” i de andras ögon.

Familjen flyttade till Reykjavik och Birgitta Jónsdóttir började på internatskola. Där kom hon i kontakt med poesin, punken och aktivismen som mildrade hennes känslor av utanförskap. Hon fördjupade sig i skrivandet och fick vid 21 års ålder sin första diktsamling utgiven på Islands största förlag. När de första exemplaren kom från tryckeriet skickade hon genast iväg en bok till en företagsledare som i en tidningsartikel hade förfasat sig över modernistisk poesi i allmänhet och Birgitta Jónsdóttirs dikter i synnerhet. För ett författarstipendium köpte hon något år senare en Macintosh SE som hon började utforska. Tanken på att bli en ”klassisk författare som skriver en bok om året” tråkade ut henne.

Ping 29

Tillbaka till finanskrishösten 2008. Fler och fler anslöt sig till demonstrationerna. På grund av sina regelbundna Tibetprotester utanför Kinas ambassad i Reykjavik blev Birgitta Jónsdóttir snabbt spindeln i nätet för den gräsrotsrörelse för politisk förändring som växte fram. Hon drog upp riktlinjerna för rörelsens visioner om transparens och direktdemokrati. Framgången var ett faktum.

Regeringen avsattes och i valet 2009 fick hennes nybildade parti Medborgarrörelsen 7,2 procent av rösterna vilket resulterade i att alltinget för första gången fick en parlamentariker som avslutar sinamejl med frasen: ”with rebellious joy.”

En tid efter sitt intåg i alltinget medverkade Birgitta Jónsdóttir som talare vid en konferens i Reykjavik arrangerad av Digital Freedom Society.

På plats fanns också Julian Assange från Wikileaks – organisationen som hade publicerat Kaupthing Banks sekretessbelagda låneportfölj. Efter sitt tal fortsatte Birgitta Jónsdóttir att samtala med den ljushyllte australiensaren i den löst sittande kostymen. Det visade sig att han hade en banbrytande idé om att förvandla Island till en fristad för information. Uppfylld av idén skyndade Birgitta Jónsdóttir ut i decembermörkret för att hinna till parlamentets årliga cocktailparty. Frågan var bara hur hon skulle lyckas sälja in den här idén? det blev en intensiv vår. Birgitta Jónsdóttir

började arbeta för Wikileaks och var bland annat med och producerade den av Chelsea Manning läckta videon som visar hur soldater på en amerikansk militärhelikopter dödar civila och journalister på en gata i Bagdad. Parallellt med arbetet för Wikieaks (en organisation som hon senare lämnade på grund av ”bristande transparens”) jobbade hon vidare med Assanges idé. Tillsammans med oberoende jurister, grävande journalister och Wikileaks-volontärer tröskade hon igenom hundratals tryckfrihetslagar från hela världen. I mitten av februari 2010 lades IMMI-propositionen fram och den 15 juli fick utkastet till lagförslag grönt ljus från de finanskrisdarrande politikerna i alltinget.

– Vi fick alltså igenom en idé om att bygga en säkerhetssköld runt Island, för att använda Star Trek-lingo. Hur man lyckas med det? Jag har ingen aning, säger hon.

30 Ping

› Om hela IMMI-paketet går

igenom kan många redaktioner från hela världen komma att flytta till Reykjavik.

Ping 31

› – Alla progressiva lagförslag rör sig långsamt eftersom politiker ofta är fega, visionslösa och ointelligenta, säger Kristinn Hrafnsson som företräder Wikileaks.

32 Ping

› Poet och politiker.

Birgitta Jónsdóttir titulerar sig ”poetician .”

Parlamentarikern Birgitta Jónsdóttir – som i dag företräder det isländska piratpartiet – tar emot i välskräddad kappa och rosenblommiga Dr. Martens-kängor. Hon visar oss in i ett lysrörsblekt sammanträdesrum i alltingets hjärta. Vi har kommit till Reykjavik för att undersöka vad som har hänt med det ambitiösa IMMI-paketet. Sedan lagutkastet röstades igenom 2010 har det varit rätt tyst i media. Den ursprungliga tidsplanen har spruckit flera gånger.

– Det finns flera orsaker. Under tiden vi har arbetat med IMMI har två inblandade departement slagits ihop till ett dysfunktionellt. Sen har det funnits en genomgripande brist på förståelse för hur brådskande det här verkligen är, säger Birgitta Jónsdóttir.

Därmed inte sagt att projektet har varit resultatlöst. Hittills har ett par av IMMI-paketets kronjuveler gått igenom. Bland annat Islands nya källskyddslag – ”den starkaste i världen” – som skrivits utifrån den belgiska. Även en lag om ökad transparens kring ägandestrukturer inom medieföretag har fått grönt ljus. Dessutom har delar av offentlighetsprincipen stärkts samtidigt som Island har fördröjt införandet av EU:s datalagringsdirektiv, berättar Birgitta Jónsdóttir.

– Men innan vi har alla IMMI-lagarna på plats kan vi inte säga att vi lever i en fungerande demokrati. Vi måste skapa legala vägar så att information kan nå allmänheten, annars riskerar vi att begå samma misstag som vi gjorde 2008, säger hon.

Birgitta Jónsdóttirs tro på IMMI har inte försvagats sedan 2010. Tvärtom. Hon berättar om tre lagar som hon hoppas ska klubbas igenom redan under hösten: en som är tänkt att skydda visselblåsare, en som ska ge publicister ett starkare skydd mot förtalsprocesser samt en lag som ska förhindra att medier, efter hot om stämning, tvingas radera artiklar från sina arkiv på webben.

» När vi väl har fått igenom IMMI-paketet är min förhoppning att andra länder i världen ska göra en copy/paste! « – Den nya regeringen har kungjort att arbetet med IMMI ska fortskrida under de kommande två åren, säger Birgitta Jónsdóttir.

Ryktet om IMMI har fått genomslag runt om i världen. EU-parlamentet har antagit en resolution om att stötta arbetet med IMMI. Pressfrihetssvaga Ecuador har, enligt Jónsdóttir, ironiskt nog också börjat snegla på lagförslagen.

– När vi väl har fått igenom IMMI-paketet är min förhoppning att andra länder i världen ska göra en copy/paste! Det finns ingen copyright på IMMI, säger hon. när den amerikanske visselblåsaren Edward Snowden, som läckte uppgifter om NSA:s massövervakning, letade efter en tillflyktsort var hans förstahandsval Island. Birgitta Jónsdóttir var i kontakt med Edward Snowden och försökte få den isländska regeringen att erbjuda honom medborgarskap.

– Det finns ingen enskild individ som har gjort större nytta än Edward Snowden. När jag i morse protesterade när läraren i min sons klass tyckte att alla barn borde skaffa Facebook så förstod de andra föräldrarna för en gångs skull vad min kritik bottnade i, säger hon.

Vilken betydelse kan IMMI-lagstiftningen få för Island som nation? En som borde veta är grävjournalisten Kristinn Hrafnsson. Han var en av reportrarna som belades med munkavle av domstol när han var i färd med att rapportera om Kaupthing Banks skabrösa låneportfölj. Hrafnsson är inte längre anställd vid den statliga televisionen. Istället arbetar han som talesperson för Wikileaks. Den reslige mannen i mörk yllekavaj och några knappt synbara sår på kinderna efter morgonrakningen anländer i taxi till vårt möte på ett café i centrala Reykjavik.

Kristinn Hrafnsson har följt arbetet med IMMI sedan starten och har stora förhoppningar på Ping 33

» Vad som kommer hända med Assange? Jag tror att vi relativt snart kommer att få se en diplomatisk lösning « vad lagpaketet – när och om det går igenom – kan få för konsekvenser för det inhemska medieklimatet samt för press- och yttrandefriheten globalt.

– Genom IMMI skickar vi en signal till världen om att vi tror på vår förmåga att förändra samhället på ett schysst och demokratiskt sätt. IMMI visar också behovet av ett paradigmskifte när det kommer till synen på information, säger han.

klottrar han även ned sin privata mejladress.

– Använd inte Wikileaks-adressen, mejlen tar fem minuter att avkryptera, säger han.

Tillbaka till alltinget och Birgitta Jónsdóttir.

Mörka moln har dragit in över Reykjavik. Vi kör till kusten för att ta porträttbilder. Birgitta Jónsdóttir blir allvarlig när jag frågar henne om elektronisk övervakning alltid behöver vara av ondo. I januari 2011 fick hon via Twitter reda på att en amerikansk domstol hade begärt ut, kristinn hrafnsson är precis hemkommen och senare även fått tillgång till, hela hennes från London. Där har han besökt Julian Assange Twitter-konto. som sedan sommaren 2012 för en vegeterande – FBI bröt sig in i mitt hem och snokade i tillvaro på Ecuadors ambassad för att undvika mina brev. De gick igenom min journal, mina att bli utlämnad till Sverige där polis vill förhöra gamla kärleksbrev och mina sopor. Eftersom honom som misstänkt i en sexbrottsutredning de gick in genom min internetdörr så hittade – ett förhör som australiensaren befarar kan de mer än vad de gjort om de tagit sig in i mitt vara första steget mot en slutgiltig utlämning till fysiska hem. en rättsprocess i USA. Det vore så klart demoIntervjutiden är slut. Vi kör upp utanför raliserande för organisationen att erkänna att alltingets entré där det råder parkeringsförbud Wikileaks-grundaren och IMMI-idékläckaren – ”ni kan vara lugna, de skulle aldrig göra något drabbats av latinamerikansk lappsjuka; Hrafns- när de ser att jag sitter i bilen.” Politikern Birgitson berättar att Julian Assange är på ”hyfsat gott ta Jónsdóttir ska snart springa in i parlamentet humör och nynnar poplåtar från 80-talet.” och ta en dusch. Hennes eget badrum behöver – Vad som kommer att hända med Assange? renoveras och de isländska rörmokarna är Jag tror att han kommer att dö i hög ålder på en fullbokade. Jag frågar vad hon tror om Islands liten gård i Australien. Skämt åsido. Jag tror att framtid när det kommer till yttrande- och pressvi relativt snart kommer att få se en diplomatisk frihet. Kommer Island att förvandlas till ett lösning, säger han.

Silicon Valley för motståndskraftiga medieenKristinn Hrafnsson anpassar sin röststyrka treprenörer? Eller håller förändringens fönster, till det övriga ljudet i lokalen. Med vaksam i takt med att nationen repar sig efter finanskriblick granskar han de gäster som passerar vårt sen, på att stängas för den här gången? Birgitta bord. Företräder man Wikileaks gäller det att Jónsdóttir drar sina fingrar genom håret och vara på sin vakt. Fienderna är mäktiga. En av sitter tyst ett tag. Medan de tunga Atlantdropdem poserar leende tillsammans med Fredrik parna tilltar i styrka mot bilens tak berättar hon Reinfeldt på omslaget till dagens Fréttablaðið. om den brittiske författaren Aldous Huxleys Kristinn Hrafnsson kastar ett öga på tidningen dystopiska science fiction-roman ”Du sköna nya och mumlar något syrligt om ”fredspristagaren värld” från 1931. och det patetiska Stockholmspartyt.” Innan – Vet du vad ön i boken heter, dit fritänkarna vi skiljs åt lämnar han över ett visitkort för att och dissidenterna skickas? säger hon innan hon jag ska kunna skicka över citaten. På baksidan försvinner ut i regnet. ‹ 34 Ping

› I plåthuset på Grettis-

gata i Reykjavik arbetade Birgitta Jónsdóttir, Julian Assange och Wikileaksstaben inför publiceringen av helikoptervideon.

Ping 35

Guiden

Få fart på ditt företag Vare sig du ska starta eget eller redan är igång kan det vara bra att reflektera över din verksamhet ibland. Ping tipsar om hur du kan få ditt företag att blomstra lite till. text anders regnell

36 Ping

1 2 3 4 5 6 7

Guiden

Håll kontakt med dina kunder I jakten på nya kunder är det lätt att glömma sina befintliga eller tidigare uppdragsgivare.

Håll regelbunden kontakt genom att till exempel skicka ut nyhetsbrev då och då. Du kan också tipsa om saker eller händelser som du tror kan

Hitta nya kunder

Tips från tidigare nöjda kunder är förstås guld värt. Fundera också på om du kan samarbeta med andra för att kunna erbjuda fler tjänster.

På så sätt kan du bredda dina erbjudanden.

Det är förstås viktigt att du har en webbplats

Omvärldsbevaka

Ha koll på vad konkurrenterna erbjuder och fundera över vad som gör just dina tjänster konkurrenskraftiga. Finns det nya mötesplatser, frukostmöten eller kostnadsfria seminarier att besöka? Gå på dem för både din egen utveckling

Utveckla ditt företag

Stanna upp ibland och se på ditt företag som om det var första gången du kom i kontakt med det. Reflektera över med vad och hur du jobbar i dag. Tänk efter om du vill utveckla ditt företag och i så fall på vilket sätt. Håller jag på med

Våga testa nytt

Har du kommit igång med din verksamhet och det rullar på är det lätt att känna sig nöjd. Risken är då stor att både du och ditt företag stagnerar.

Våga kliva utanför din bekvämlighetszon och testa något nytt. Fundera på var du har satt dina

Fokusera på dina styrkor Fokusera på det som du vet att du är bra på och sortera ut sånt som någon annan kan göra åt dig. Du kan inte vara bäst på allt även om du gärna vill vara det. Fundera på vad du behöver hjälp med och vem som kan hjälpa dig. Kanske

Var tillgänglig

Det är ofta ett ganska hårt jobb att vara sin egen och det är lätt att jobba för mycket. Se till att du är tillgänglig både för dina kunder och för din familj. Alltså försök att skilja på jobb och privatliv även om du har kontoret hemma. Det

intressera din kund, utan att själv sälja något.

Se det som reklam för dig själv och ett kvitto på att du har koll. Använd sociala medier. Gå in på dina kunders Facebook- eller LinkedInsidor och kommentera eller gilla något ibland.

‹

som inger förtroende. Det ska vara lätt att hitta till den och lika lätt att hitta den information kunden söker efter på själva sidan. Gå med eller skapa nätverk och visa dig på mässor och event där dina kunder finns.

‹

och möjligheten att möta nya kunder. Prenumerera på konkurrenternas nyhetsbrev och kolla in hur de marknadsför sig i sociala medier. Samma sak gäller förstås för de branscher/områden som du verkar inom. Vad händer i branschen?

‹

rätt saker? Kan jag göra det jag gör i dag på ett bättre sätt? Fastna inte i vanans makt när almanackan är fulltecknad och dagarna rusar förbi.

Reflektion är viktigt, annars kan du riskera att bli omsprungen av någon annan i framtiden.

‹

ramar i dag och vad nästa steg kan bli. Om du till exempel jobbar med trycksaker kanske en läsplatteversion är nästa steg. Och våga misslyckas! Alla är nybörjare i början och vågar du inte göra fel kan du inte heller utvecklas.

‹

behöver du hjälp med administration eller med att få kontakt med nya kunder? Eventuella merkostnader tjänar du snart in när din energi riktas åt rätt håll. Använd också tiden du får över till att bredda eller fördjupa dina kunskaper.

‹

ska vara lätt att få tag i dig på kontorstid både på telefon och mejl, men stäng av på kvällar och helger. De allra flesta av dina kunder förstår att du vill vara ledig då och samtal på söndagkvällar kan oftast vänta till måndag.

‹

TIPS: Är du egenföretagare? Gå gärna med i DIK:s nätverk – www.dik.se/diks-natverk-egenforetagare

Ping 37

DIK

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig t

a facke

eativ Det kr

5,64 %

Som medlem i DIK kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,64 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. Om den rörliga årsräntan är 5,64 procent, blir den effektiva räntan 5,79 procent för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år. Det totala beloppet att betala, under förutsättning att räntan är oförändrad, blir 114 995 kronor och din månadskostnad blir 1 916 kronor. Årsränta per 2013-01-08.

Gör så här för att ansöka om medlemslån • Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.

• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

• Besök seb.se/medlemslan.

• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i DIK Läs mer på seb.se/medlemslan

38 Ping

Krönika

Den kreativa äggröran

H

tidigt insåg jag att min framtid hängde på

foto: anna-lena ahlström

ör du också till dem som blev varnade?

Varnad för att plugga humaniora.

Varnad för att studier i kulturvetenskapliga ämnen inte skulle leda någonstans.

Varnad för att du skulle få skriva in dig på arbetsförmedlingen samma dag som du fick fil mag-beviset i din hand?

Det blev jag.

Själv valde jag etnologi som huvudämne. Det toppade jag med journalistik, etik, ungdomskultur, kvinnostudier, kulturmiljövård, antropologi, sexologi och marinarkeologi. Ni hör ju själva: en akademisk mix som kan få vilken karriärvägledare som helst att börja gråta.

uppfinningsrikedom. Kreativitet handlar ju som bekant om att vara lösningsinriktad. Taktiken blev att hoppa på alla jobb jag kunde hitta. Jag › Nicolas Jacquemot städade, jag undervisade engelskspråkiga barn har medvetet valt en akademisk mix. Allt från i franska, jag jobbade som museivärd och på journalistik till sexologi. teater. Jag provade att vara pressredaktör och frilansjournalist. Mitt första heltidsjobb fick jag den dagen man börjar bejaka sina kreativa sidor, då en ätstörningsenhet på Huddinge Sjukhus som nyfikenhet, lekfullhet och hämningslöshet. sökte en etnolog. Sedan hamnade jag i reklamoch PR-branschen. med denna kreativa äggröra ”Undrar hur man skriver en Trots att jag i bok”, tänkte jag när jag fick en början av karriären till bakgrund har jag förresten tagit nästa steg i livet – som delidé kring det växande fenomenet visades upp som ett tidsdoktorand i management vid nätdejting. Så jag skrev den på ’lyckat exempel’ på Leicester University. det enda sätt jag visste – som en min tidigare institu”Varför ta en doktorsexaetnologiuppsats. Fast med lite mer humor förstås. När refusetion har jag aldrig haft men?”, frågar några bekanta lite skeptiskt. ringsbrevet kom tänkte jag som en karriärplan. ”För att jag vill”, svarar jag då. alla andra Jantepräglade svenskar Vem vet vart nya vägar kan bära? skulle tänka i samma situation: ”Vem tror jag att Varje dag känner jag en enorm tacksamhet för jag är?”. Manuset gömde jag långt in i garderoatt jag valde etnologin. ben. Jag skämdes. Men så en dag kom det ett antagningsbrev.

Min cv är en orgie i DIK-relaterade jobb. Trots att jag i början av karriären visades upp som ett Nicolas Jacquemot ”lyckat exempel” på min tidigare institution har › Nicolas Jacquemot driver den egna PR-byrån Gold jag aldrig haft en karriärplan. Själv tror jag att och är bokaktuell med”Kreativitetskoden”. Det är hans yrkeslivet blir framgångsrikt och meningsfullt trettonde bok.

Ping 39

att hitta kulturhistoriskt

tjuvgods på auktioner, i konstoch antikhandeln eller på loppmarknader kan gå med bra databaser som visar bilder.

Värdefulla saker av globalt intresse kan sökas i Interpols register.

– Men databasen är föråldrad och håller på att förnyas och jag sitter med i en internationell arbetsgrupp som har det uppdraget, säger Kenneth Mandergrehn.

I Sverige, där polisorganisationen består av 21 länsmyndigheter, går det nästan inte att göra nationella databassökningar. De olika länsmyndigheterna arbetar med olika system som inte är kompatibla.

Polisen blir 2015 en myndighet och diskussioner om förnyelse av databasena pågår.

– Bäst skulle det vara med en databas för allt stulet gods där kulturarv kan ”flaggas” och brytas ut från allmänna sökningar, säger Kenneth Mandergrehn.

Gunilla Monsén 18 Ping

› Christopher Marinello med astrolobet som återfanns i Italien.

Boken Kulturarvsbrott Boken Kulturarvsbrott och konstförfalskning finns i begränsad upplaga men är gratis att läsa och ladda ner som pdf från Rikspolisstyrelsens hemsida.

‹

› Efter 15 år på drift fick

Skokloster slott tillbaka sitt stulna astrolabium.

f o t o : y v o n n e l a r s s o n / c r e at i v e c o m m o n s

förhandlade. Till slut återlämnade mannen i Italien astrolabiet mot att hans identitet inte avslöjades, berättar Bengt Kylsberg.

I boken kulturavsbrott och konstförfalskning är Kenneth Mandergrehn delvis kritisk till polissamarbete med Art loss register.

– Vi poliser är förhindrade genom lag att använda brottsprovokation. Får vi kännedom om brott måste vi ingripa och kan inte ge en brottsling fri lejd. Art loss register är ett privat företag som kan använda utredningsmetoder som inte är möjliga för svenska poliser, men de har ju faktiskt löst en hel del problem med sitt sätt att arbeta, säger han.

Proffsbrott med metalldektorer

foto: alice farren - br adle y

Tre brottslingar letade värdefulla mynt på Gotland. Minst en av dem hade hög kulturkompetens och hade tidigare handlat professionellt med mynt.

› Christoffer Marinello.

Gänget hade en metalldetektor som kunde skilja mellan ädla och mindre ädla metaller och en specialutrustad bil.

De åtalades för grovt fornminnesbrott och alla tre fick olika långa fängelsestraff.

– Men de senaste två åren är det bara de tre på Gotland och en man i Skåne, som dömts för fornminnesbrott, säger Kenneth Mandergrehn, Rikpolisstyrelsens expert på konstoch kulturarvsbrott.

Sverige och EU är på kollisionskurs i frågan om metalldetektorer.

I hela Sverige råder förbud mot att använda metalldetektorer. Det ser EU som ett handelshinder som strider mot rätten till fri rörlighet för varor och tjänster i EU. Det är lagligt att köpa och äga en metalldetektor men för att söka metall krävs tillstånd. Nu råder det märkliga förhållandet att det är totalförbud mot metalldetektorsökningar samtidigt som det finns metalldetektorer i alla storlekar och prislägen att köpa.

Gunilla Mosén

När försäkringsbolagen betalat ut ersättning för konst och kulturarv som stulits övergår äganderätten till försäkringsbolagen.

Där slutar ofta sökningarna efter vår stulna kulturhistoria.

– Om det ekonomiska värdet av stöldgodset är för lågt lönar det sig inte att söka. Det kulturhistoriska värdet räknas inte, är inte en faktor som triggar igång att söka, förklarar

Staffan Moberg, jurist på försäkringsbolagens intresseorganisation Svensk Försäkring.

Försäkringsbolagen har den gemensamma sökorganisationen Larmtjänst för stulet gods.

– Det kostar att söka och vi söker inte alltför ringa värde. Man försöker leta där det är rimligt att hitta och avstår saker som är små och svåra att identifiera, säger han.

Gunilla Monsén

› I hela Sverige råder förbud mot att

använda metalldetektorer. EU har en annan åsikt.

Ping 19

foto: istockphoto

Försäkringsbolagen ägare till vårt försvunna kulturarv

โ บ Dykarna Niklas Eriksson,

i rรถtt, och Mikael Bjรถrk spejar ut รถver havet. I bakgrunden syns Johan Rรถnnby.

40 Ping

Här ligger en hund begraven I ett halvt millennium har det gåtfulla vraket vilat på botten i Blekinge skärgård.

Efter ett par hallelujabetonade dyk kan marinarkeologer nu slå fast att det rör sig om Kung Hans medeltida krigsskepp Gribshunden. text johan joelsson och jonatan jacobson foto jonatan jacobson

Ping 41

› Vraket ljudscannas för att få fram en tredimensionell modell.

foto: johan rönnby

L

judet från explosionen dånade mellan de steniga skärgårdsöarna.

Från fastlandet syntes eldslågor flamma upp långt där ute till havs.

Troligtvis hördes även skriken från de besättningsmän vars lungor snart skulle fyllas av iskallt Östersjövatten. Den danske Kung Hans, som färdades på ett av följeskeppen, kunde bara se på när det brinnande fartyget försvann i djupet. Året var 1495 och Kung Hans var redan monark i Danmark och Norge. Men av Sverige – Kalmarunionens tredje land – hade han ännu inte fått tummen upp. Därför var han på väg till Kalmar för att övertyga adelsmännen och den svenske riksföreståndaren Sten Sture om sin förträfflighet som regent. Efter den oförklarliga explosionen på Gribshunden fick han fortsätta utan sitt skrytskepp. Åren gick och den dramatiska händelsen utanför Saxemara i Blekinge skärgård för42 Ping

svann ur det kollektiva medvetandet. Först i början av 1970-talet upptäcktes vraket av den lokala dykarklubben Doppingarna. Att skeppet var gammalt förstod man. Men ingen kunde i sin vildaste fantasi föreställa sig vidden av fyndet. i samband med att Länsstyrelsen gjorde en

mindre arkeologisk undersökning 2001 kunde man konstatera att vraket var från 1400eller 1500-talet. Man hittade bland annat kanonlavetter, rustningsdetaljer, oxben samt kalk- och tegelrester. Spekulationerna kring fartygets identitet tog fart. Men det var inte förrän Johan Rönnby, professor i marinarkeologi på Maris vid Södertörns högskola, och historikern Ingvar Sjöblom från Försvarshögskolan började intressera sig för vraket som bilden klarnade. Efter att ha studerat källmaterial i danska arkiv kunde Ingvar Sjöblom slå fast att allt talade för att det verkligen var

› Ett betydligt modernare

vrak mötte Mikael Björk och övriga besättningen på väg ut mot Gribshunden.

» Det är ett unikt vrak som tillhör den första generationens krigsfartyg – en ikon som alla marinarkeologer drömmer om att hitta. Den här typen av skepp var ovanliga redan när de byggdes på 1400-talet « Gribshunden som låg där på åtta meters djup vid Stora Ekön. En tes som bekräftades när Johan Rönnby i maj i år gjorde sitt premiärdyk på platsen. Vrakets längd, de naturvuxna spanten och den kravellbyggda bordläggningen – skrovets på högkant placerade plankor – talade sitt tydliga språk.

– Det är ett unikt vrak som tillhör den första generationens krigsfartyg – en ikon som alla marinarkeologer drömmer om att hitta. Den här typen av skepp var ovanliga redan när de byggdes på 1400-talet, säger Johan Rönnby.

Han står i Saxemara hamn och är lite stressad. Den här dagen ska hans skeptiske kollega

Niklas Eriksson, marinarkeolog på Maris vid Södertörns högskola, undersöka vraket för första gången tillsammans med sportdykaren Mikael Björk. På kajen står också museipedagogen Ola Palmgren från Blekinge museum, projektledaren Joakim Holmlund från Marin mätteknik samt Ronnebys kommunfullmäktigeordförande Nils Ingmar Thorell. men gps-tekniken på den nya båten strular.

Dessutom saknas ett sjökort. Medan Joakim Holmlund fixar med det tekniska berättar Johan Rönnby att han är så gott som övertygad att det välbevarade vraket är Gribshunden.

Ping 43

foto: johan rönnby

› Dykaren Niklas Eriksson går loss med måttband.

» Det ligger hur mycket fynd som helst där nere: vapen, husgeråd och personliga tillhörigheter. Att få frilägga vissa partier och börja gräva i sedimentlagren hade varit grymt kul « – Allt talar för det. Det är så klart svårt att vara 100 procent säker. Men skulle det visa sig att det inte är Gribshunden så borde det ju ligga ett till likadant vrak här i närheten. Och det skulle ju vara en ännu större sensation, säger han.

Plötsligt ger Joakim Holmlund klartecken.

Allt är klart inför avfärd. Niklas Eriksson, som knappt kan bärga sig, är snabbt på plats i båten som sätter kurs mot Stora Ekön.

Det visar sig vara svårt att hitta den exakta positionen eftersom både GPS och ekolod fortsätter strula. Niklas Eriksson får något oroligt i blicken. Eftersom Johan Rönnby dykt på vraket tidigare lyckas han efter en stund lokalisera rätt plats. Niklas Eriksson och Mikael Björk tar med sig måttband och tumstock innan de hoppar i. De skarpa solstrålarna förvandlar Östersjöns yta till en glittrande matta. Efter en dryg timme bryts vattenytan av Niklas Erikssons cyklop. Under dyket har han hittat rorkulten och det drygt sex meter långa rodret. Han tvivlar inte längre på att det är Gribshunden som ligger där nere.

– Det är precis som att gå in i en krimskramsbutik och betrakta en modell av 44 Ping

› Johan Rönnby förser Niklas Eriksson med mätinstrument.

Columbus Santa Maria, säger Niklas Eriksson uppspelt.

Hur planerar då Blekinge museum att dra nytta av fyndet? Ola Palmgren berättar att museet har förlängt sin utställning om Blekinges dansktid, där bland annat tidigare fynd från vraket visas upp, till mitten av januari 2014. Ola Palmgren beskriver Gribshunden som ”en dröm för en pedagog” och hoppas på en rejäl dokumentation som kan ligga till grund för digitala presentationer av vraket.

För någon bärgning lär inte bli aktuell.

– För att klara konserveringskostnaderna hade vi behövt ett Microsoft i ryggen. Men att plocka upp och visa saker kopplade till besättningen hade stärkt berättelsen, säger Ola Palmgren. nästa steg i marinarkeologernas arbete

är att filma och undersöka vraket med olika typer av mätteknik, bland annat ljudscanning, för att få fram en tredimensionell bild.

Först därefter blir det möjligt att rekonstruera delar av vraket. I månadsskiftet oktober– november ska de första resultaten presenteras vid ett internationellt forskarseminarium i Blekinge då riktlinjer kring framtida insatser ska diskuteras.

– Det ligger hur mycket fynd som helst där nere: vapen, husgeråd och personliga tillhörigheter. Att få frilägga vissa partier och börja gräva i sedimentlagren hade varit grymt kul, säger Niklas Eriksson.

Hur gick det då för Kung Hans? När han väl anlände till Kalmar med sin decimerade flotta dök varken adelsmännen eller den svenske riksföreståndaren Sten Sture upp till det avtalade mötet. Efter att ha väntat i sex veckor på svenskarna reste han hem igen. ‹

› Museipedagogen Ola

Palmgren från Blekinge museum berättar att det lokala intresset för Gribshunden är stort.

Ping 45

Utbildningsradion är vinnare

Ett språng in i den digitala världen Dubbelvinst. UR vann dragkampen om sammanslagningen med SVT. Och fick 50 miljoner i ökat anslag. Nu kan bibliotekariens roll som kunskapsförmedlare bli ännu starkare.

I sitt remissvar till regeringen i januari förordade SVT:s vd Eva Hamilton att SVT och UR ”bör slås samman”. I potten låg besparingar på upp till 60 miljoner kronor, hävdade hon.

Något som UR:s vd Erik Fichtelius bestred å det ivrigaste.

När regeringen kungjorde sitt beslut i somras visade det sig att SVT drog det kortaste strået. Ping träffar en glad Erik Fichtelius.

– 60 miljoner var hitta påsiffror av SVT, det är nästan 20 procent av vår omsättning. Att lägga ner UR när utbildningen är i kris är dålig tajming.

› Erik Fichtelius och de fyra bibliotikarier som UR anställt.

rimligt betalt”, dels paketera innehållet snyggt på nätet. Och allra viktigast för landets bibliotekarier, samtliga program är nu metamärkta, sökbara i Libris och organiserade likt biblioteken i SAB:s klassifikationssystem.

– Det är goda nyheter för landets bibliotek. Pengarna garanterar tillgänglighet till en unik programskatt. Bibliotek är inte bara ett ställe med böcker, det finns så mycket mer. Nu får bibliotekarien ännu mer material att kunna plocka fram. Det kommer att stärka bibliotekariens roll som en kunskapsnod, den som guidar användaren i den kunskapscentral som biblioteket är, säger han.

där intresseområden och tid kan individanpassas. Denna teve ”on demand” eller OTT (over the top-content) har definitivt slagit rot i Sverige.

Därom vittnar 650 000 svenska abonnenter på amerikanska Netflix – i världen är miljardföre programmets digitastrecket passerat. UR kan inte lisering kunde frustation lätt sitta med armarna i kors och uppstå. Även om bibliotekatappa en upplysningstörstig rien hade hittat ett relevant generation. program att hänvisa till, fanns – Dessa extra 50 miljoner betyder att vi kan ta ett språng ingenting att tillhandahålla användaren. I sällsynta fall in i den digitala världen. UR:s möjligen ett nött videoband. folkbildning och utbildning inte nog med bibehållen ska göras mer tillgänglig, säger Nu är läget förändrat i grunsjälvständighet. UR får en rejäl den. Programmen är sökbara Erik Fichtelius. nivåhöjning på sina anslag Med andra ord, alla program efter konstens alla regler, det är 2014–2019. Från 350 till 400 bara att visa länken för använska kunna sökas och ses digimiljoner kronor årligen (plus daren och teveprogrammet är talt. Pengarna ska dels sörja tvåprocentig indexuppräkning). för att upphovsmakarna till blott ett klick bort.

Pengarna behövs för att För att demonstrera nyttan programmen ska få ”bra och hänga med i den digitala revolutionen som har omdanat Det är goda nyheter för landets bibliotek. ungas mediekonsumtion. Allt Pengarna garanterar tillgänglighet till en färre unga tittar nämligen på unik programskatt. Bibliotek är inte bara ett direktsänd teve, allt fler har ställe med böcker, det finns så mycket mer. gått över till nätbaserad teve 46 Ping

foto: johan lindsten

› –UR:s folkbildning

och utbildning ska göras mer tillgänglig, säger Erik Fichtelius.

med ökat anslag för politikerna digitaliserade UR sitt arkiv redan förra året med tillfälliga medel. Nu är även den digitala framtiden säkrad. Bibliotekarierna som använt UR:s sökmotor har säkert märkt att UR följer läroplanerna för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmen 2011. Nu får UR råd att utvidga sökbarheten mot högre utbildning.

Då Erik Fichtelius är övertygad om att ”bibliotekarier förstår att det inte är teveprogram vi förmedlar, utan kunskap” och för att se till att kodningen går rätt till har UR anställt fyra

bibliotekarier. En är Jonas Kapla.

– UR:s program har ett brett spektra, från förskola till högskola. Utmaningen är att jobba med alla målgrupper och dagligen tränga sig in i programmens innehåll. Det är fantastiskt stimulerande, säger Jonas Kapla.

Eyal Sharon Krafft Ping 47

Fackligt

5

I Sverige ska arbetsgivare och arbets­ tagare tillsammans arbeta för en bra arbetsmiljö. Skyddsombud för de anställdas talan. Men vilka rättigheter och skyldigheter har ett ombud? text anders regnell illustration jens magnusson

frågor om skyddsombud

1en unik I Sverige har skyddsombuden ställning genom ArbetsVad är ett skyddsombud?

miljölagen. Den säger att arbetsgivare och arbetstagare tillsammans ska arbeta för en bra och trygg arbetsmiljö. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret men ska bedriva arbetsmiljöarbetet i samarbete med arbetstagarna.

Om arbetsplatsen har fler än fem anställda ska ett skyddsombud utses. Skyddsombudet väljs av den fackliga organisationen på arbetsplatsen. Saknas kollektivavtal kan de anställda ändå utse ett skyddsombud och meddela arbetsgivaren vem det är. På större arbetsplatser kan det finnas behov av fler än ett skydds-

48 Ping

ombud. Det är viktigt att tydligt definiera vilket skyddsområde ett skyddsombud har ansvar för.

Bland skyddsombuden ska utses ett huvudskyddsombud.

och ombyggnader av lokaler etcetera. Skyddsombud har rätt att ta ledigt från sina ordinarie arbetsuppgifter, med full lön, så lång tid som krävs för att sköta uppdraget.

2 Skyddsombudet, eller arbets3 miljöombudet som det också Skyddsombudet ska kontakta kallas, företräder arbetstagarna Vad gör ett skyddsombud?

i frågor som rör arbetsmiljön på arbetsplatsen. Ombudet ska se till att arbetsmiljön är tillfredsställande och arbeta för att förebygga olyckor och ohälsa. Han eller hon ska se till att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. Därför har skyddsombudet rätt att få relevant utbildning, medverka vid planering av nya

Vilka krav kan ett skyddsombud ställa?

arbetsgivaren om han eller hon upptäcker att något i arbetsmiljön behöver åtgärdas. Det gäller såväl psykisk som fysisk arbetsmiljö, men även frågor som rör till exempel arbetstid.

Om det uppstår en situation där det finns fara för arbetstagares liv har skyddsombudet rätt att stoppa arbetet. Stoppet gäller

Ping 49

Fackligt

› DIK:s ombud kan ge

svar på bilka lagar och regler som gäller angående arbetsmiljö.

Om arbetsplatsen har fler än femtio arbetstagare ska det finnas en skyddskommitté. Man kan bilda en kommitté även på mindre arbetsplatser om arbetstagarna vill ha det. tills Arbetsmiljöverket har gjort en bedömning huruvida arbetet kan återupptas eller inte.

Skyddsombudet kan också föreslå att undersökningar ska göras för att ta reda på om arbetsmiljön är OK. Om arbetsgivaren inte lyssnar eller agerar inom rimlig tid kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket.

en skyddskommitté. Man kan bilda en kommitté även på mindre arbetsplatser om arbetstagarna vill ha det. Skyddskommittén ska bestå av representanter från både arbetsgivare och arbetstagare. De ska planera och genomföra det arbetsmiljöarbete som behöver göras på arbetsstället. Exempel på frågor som en kommitté kan ta upp är planering av lokaler Vad är en skyddskommitté? och arbetsprocesser, arbetsmilOm arbetsplatsen har fler än jöutbildning, företagshälsovård femtio arbetstagare ska det finnas och rehabiliteringsverksam-

4

50 Ping

het. Om arbetsplatsen har ett samverkansavtal finns det oftast en samverkansgrupp som ersätter skyddskommittén och där skyddsombud också sitter.

5

Vad gör jag om det saknas skyddsombud på min arbetsplats?

Om arbetsplatsen saknar skyddsombud vänder du dig främst till facket på arbetsplatsen som kan välja ett ombud. Om det inte finns någon facklig organisation kan arbetstagarna själva utse ett ombud och meddela arbetsgivaren vem som är utsedd. Har du frågor kring vilka lagar och regler som gäller angående arbetsmiljö kan du kontakta någon av DIK:s ombudsmän eller ringa till Arbetsmiljöverket.

Fackligt Rapporteringssystem från industrin

Nytt verktyg ska ge bättre arbetsmiljö i kommunerna Ett nytt webbaserat system för rapportering av arbetsmiljöfrågor sprids bland Sveriges kommuner. Verktyget kommer från industrin men har anpassats för att fungera i den kommunala verksamheten.

nytt webbaserat informationssystem som ska underlätta det systematiska arbetsmiljöarbetet. Systemet utvecklades först för industrin men finns nu även för kommuner under namnet KIA. Meningen är att alla medarbetare ska kunna använda sig av det för att rapportera in › Pirkko sådant som skador, Koistinen tillbud, hot, våld och trakasserier. I dagsläget är det runt 30 kommuner i landet som använder sig av systemet (eller är på gång) men fler kommuner är intresserade. Närmast på tur är alltså Nacka som ska vara i gång nu i oktober.

pirkko koistinen, kommunikatör och central facklig representant för DIK i Nacka kommun, är en av de som håller på att lära sig det nya systemet.

Hon ser bara fördelar: – Det är enkelt att använda och det går snabbt och enkelt att rapportera in arbetsmiljörelaterade frågor, säger hon.

foto: istockphoto

nacka kommun inför nu ett

› I det nya systemet ska

medarbetare kunna rapportera in skador, tillbud, hot, våld och trakasserier.

Det är AFA-försäkring som tillsammans med Svenskt näringsliv, LO, PTK och olika branscher har utvecklat systemet. Tillsammans med representanter från några av Stockholms kranskommuner har AFA anpassat verktyget för att det ska fungera i alla de skiftande verksamheter

som finns inom en kommun.

Tanken är att det ska ge stöd i det dagliga arbetsmiljöarbetet och att kommunerna ska dela med sig av hur de hanterar olika arbetsmiljöfrågor. Det är händelser, utredningar och åtgärder som ska delas. Vem eller vilka personer som har varit inblandade rapporteras inte.

Ping 51

Fackligt Tidslinje för händelsehanteringen i IA-systemet

Händelseansvarig och ytterligare personer informeras

Händelseansvarig kompletterar fakta om händelsen och utser utredare

Utredning utförs

Händelse klar

Åtgärder klara

Åtgärderna genomförs

Händelseansvarig beslutar om åtgärder och utser åtgärdsutförare

Många anställda i kommuner har utsatta jobb där det kan förekomma hot och våld.

Då är det viktigt att sådant kan rapporteras på ett enkelt sätt.

Skyddsombud följer upp händelsen

Händelseansvarig följer upp händelsen

En annan känslig fråga är om man törs rapportera om man själv gör något fel?

– Det är viktigt att man vågar rapportera egna misstag, utan att riskera att bli anklagad för att ha gjort fel. När systemet – En av de viktigaste funktio- kan rapportera det. Sådant kan- har använts inom industrin har ske inte kommer fram annars, nerna med KIA är att komman varit väldigt tydlig med säger Pirkko Koistinen. muner ska kunna lära sig av att det är händelser och inte KIA finns också som en varandra. Händer det något i personer som anmäls, säger en verksamhet ska man kunna mobilapplikation så att det går Lars-Gunnar Lindberg. att rapportera in direkt via sin se hur andra har hanterat det Jan Landström är brottsföresmarta telefon. tidigare, säger Lars-Gunnar byggande koordinator i Nacka – Många anställda i kommuLindberg som arbetar med syskommun. Inför starten i Nacka ner har utsatta jobb där det kan har han utbildat 250 administemet på AFA försäkringar. förekomma hot och våld. Då är tratörer och chefer i systemet. kia ska vara ett totalverktyg det viktigt att sådant kan rapSedan är det meningen att de för att hantera risker av alla porteras på ett enkelt sätt, säger i sin tur ska informera vidare de slag och göra det möjligt att Lars-Gunnar Lindberg. internt så att alla medarbetare sätta och mäta mål. Det finns Finns det då ingen risk att ska kunna använda sig av sysockså möjlighet att rapportera verktyget kan användas som ett temet. Han är positiv och ser anonymt. I normala fall går angiverisystem? Ett skvallerstora fördelar med KIA. rapporten till ens närmsta chef, system där vem som helst kan – Enligt Arbetsmiljölagen men det ska vara möjligt att slå bli oskyldigt anklagad för att måste vi registrera skador och larm om förhållanden som man vara en mobbare? incidenter och det här verktykanske inte vill att chefen ska Det är inget som hittills har get fungerar utmärkt för ändakänna till. förekommit enligt Lars-Gunnar målet. Det är väldigt enkelt att – Det är bra om någon som Lindberg, men frågan har varit använda, säger Jan Landström.

Anders Regnell kanske känner sig trakasserad uppe när systemet utvecklades.

52 Ping

I L L : p e r h a r d e s ta m

Utredning klar

Händelse registreras

Ombudsmannen Magnus Berg:

» Det fungerar sällan med vredesutbrott«

V

en förhandling är enligt ordboken en ”överläggning i syfte att nå en överenskommelse”, vilket stämmer väl överens med intresseförhandlingar.

Ett typexempel på en sådan är när ett avtal ska slutas. Det kan vara ett centralt löneavtal, ett lokalt flextidsavtal eller ett avtal mellan en arbetsgivare och en arbetstagare om att ingå en anställning. Karaktäristiskt för en intresseförhandling är att om någon av parterna inte vill så blir det inget. Parterna är, på pappret, jämlika.

Så är inte fallet i en medbestämmandeförhandling som har sin grund i MBL, Medbestämmandelagen. MBL måste vara det mest missvisande namnet på en lag. Det ger intrycket av att facket får vara med och bestämma. I själva verket är en MBLförhandling bara en skyldighet för arbetsgivaren att berätta vad de tänker göra och lyssna på

foto: anders haglund

ad betyder ordet ”förhandling”? För mig som ombudsman och förhandlare till yrket kan det ha en annan innebörd än för någon som inte förhandlar i jobbet. Men även för mig kan förhandlingar vara av helt olika sorter. Inom arbetsrätten skiljer vi på intresseförhandlingar, där parterna måste komma överens, och medbestämmandeförhandlingar, där arbetsgivaren ensidigt kan bestämma.

I många fall ändrar arbetsgivaren sitt förslag efter en MBLförhandling.

om att skapa relation och förståelse. Därför fungerar det enligt min erfarenhet sällan med vredesutbrott eller utspel som går ut på att förödmjuka motparten. Konstruktiva förslag däremot lyssnas oftast fackets åsikt innan de beslutar.

Om de inte vill ta någon hänsyn på. Och även om arbetsgivaren inte ändrar sig, kanske vi i ändå till fackets synpunkter så gör får förklaringar som vi kan förde inte det. MBL borde därför hellre heta ”samrådslagen” eller medla till medlemmarna.

Att förhandla är ett sätt att ”påverkanslagen”. driva verksamheter och prodetta kan ju låta tandlöst cesser framåt för att nå bästa och lite nedslående, men i prak- möjliga resultat för alla parter. tiken är det ett ganska kraftfullt Det ställer krav på dem som vapen att få ett forum för dialog förhandlar, att vilja påverka och att bli lyssnad på. Man kan och att låta sig påverkas! se lagen som en vägbula; arbetsgivaren måste sakta in och Tipsa Magnus! det kanske gör att de undviker › Vad vill du att Magnus ska att köra på någon. I många fall skriva om? Mejla dina tankar ändrar arbetsgivaren sitt förtill magnus.berg@dik.se slag efter en MBL-förhandling.

Förhandling handlar mycket Ping 53

Debatt

Bibliotek: Det är någonting som har gått fel när bibliotekarier slutar att ta ställning för skön­­littera­turen. Speciellt i en tid då utred­ ningar visar på allvarliga brister i läsförståelse och läsförmåga hos barn och unga vuxna. Förklaringen verkar tyvärr stavas lathet.

Bibliotekarien och den utbytbara litteraturen

N

yligen var jag på ett möte anverklig mening tillägna sig verket. Man ordnat av Malmö Stad där utbehöver hänge sig, investera tid i något gångspunkten var att skapa en som faktiskt är ganska jobbigt. Stora eller ny kulturstrategi för bibliotek mindre mängder text ska tas in. Det är och litteratur 2014–2020. Det inte lika enkelt att läsa 300 sidor Thomas som slog mig i kölvattnet Bernhard som att trycka efter diskussionen, var att på play. Så måste det vara I litteraturen allt oftare hörs röster som eftersom det är det som finns ett inbyggt gör litteratur till litteratur. förutspår att läsning och litteratur inte kommer att och nödvändigt Verkets integritet, komprovara bibliotekens huvudmisslöshet och ovisshet tillmotstånd, en baruppgift i framtiden. Istället riär eller tröskel man hör det vi inte kan vara utan likställer man litteraturen om vi vill nå bortom oss med bland annat film, bil- måste ta sig över för själva, bortom berättelsen.

Tyck till: der, teve-serier och sociala att i verklig mening Istället för att underlätta På dik.se/ medier. för oss att med gott samvete tillägna sig verket. ping-debatt undvika alla ansträngningar, kan du ge svar tendensen att beskriva skönlitteratur så skulle bibliotekariens uppgift kunna som underhållning vilken utan problem på tal eller vara att göra själva ansträngningen mer kommentera kan bytas ut mot något annat synliggörs attraktiv. Att på så vis skapa en läskultur. tydligt i Ingela Wahlgrens krönika Jag den här för skönlitteratur är så mycket mer behöver ett halvår för att läsa en roman i artikeln. än underhållning. Ett stycke i RevoluPing#5 2013. Det finns något oroande i att man som bibliotekarie anser att skön- tionary Road har lärt mig saker om min barndom som jag tidigare inte visste litteraturen enbart är underhållning och (boken skrevs 1961, jag själv är född 1978, att den dessutom är utbytbar. hur är det ens möjligt?), en knausgårdsk I litteraturen finns ett inbyggt och formulering har fått min roll som pappa nödvändigt motstånd, en barriär eller att skälva i grunden, en mening i Flautröskel man måste ta sig över för att i 54 Ping

Debatt

› Utredningar visar att

ungas läsförståelse och läsförmåga minskar.

foto: istockphoto

berts Madame Bovary har gjort mig till en del av världshistorien, till en del av en större kontext. På några sidor förflyttas jag till ett förhörsrum i Zambia tillsammans med Johannes Anyuru's far och i byxfickan ligger just nu det inledande stycket till Josefin Holmströms debutroman Antarktis, ett vitt utsträckt lakan med ord som direkt påverkar mig i min vardag.

Genom årtusenden har skönlitteraturen både förändrat, underhållit och bevarat världen. Den har förbjudits, bränts

och gjort avtryck som påverkat generationer människor, och generationer efter dem. Litteraturens unika, ej utbytbara, röst och storhet finns i dess komplexa historia, i dess samtid och framtid men, också i var och en av oss. Nu är det vår tur att bära den.

Om vi orkar det vill säga.

Frågan är vad som händer om vi bibliotekarier inte gör det.

Henrik Wallnäs

› Bibliotekarie, Bunkeflostrands bibliotek Ping 55

G r a ti s ! akademikerkompetens

Utveckla din kompetens DIK erbjuder* rikstäckande seminarier om bland annat ledarskap, kreativitet och kommunikation.

Seminarierna är skapade för att ge dig de bästa förutsättningarna att vara framgångsrik, nu och i framtida befattningar. Deltagandet är gratis och det är "först till kvarn" som gäller.

Mer information om tid och plats hittar du i DIKs kalendarium www.dik.se/kalendarium. › › › › ›

21 oktober, Göteborg 4 november, Kalmar 11 november, Västerås 18 november, Gävle 4 december, Malmö

Seminarierna är kostnadsfria för medlemmar i DIK. Läs mer på www.dik.se/akademikerkompetens.

*Seminariena arrangeras i samarbete med fyra andra Sacoförbund

56 Ping

Länsarkivet i Håksberg, Ludvika söker

Upplysn:

ARKIVARIE

Arkivchef/landstingsarkivarie Göran Gullbro 0240-49 54 21 Sista ansökningsdag 2013-11-01

Läs mer och sök via www.offentligajobb.se

VI VILL HA FLER

FANTASTISKA

MEDARBETARE! Just nu söker vi en

Vi söker en erfaren byggnadsantikvarie

VERKSAMHETSUTVECKLARE till den kulturhistoriska Trelleborgen Gillar du utmaningar och vill bidra till utveckling och förändring?

Delar du våra kärnvärden Öppenhet, Respekt och Ansvar?

Då är du vår nya medarbetare!

För mer information besök vår hemsida www.lindholm-restaurering.se Välkommen med ansökan senast 18/11.

Lindholm Restaurering AB Östra Hamngatan 46-48, 411 09 Göteborg

Medan vi väntar och hoppas får du gärna gå in på www.trelleborg.se och läsa mer.

Hallands kulturhistoriska museum söker

KOMMUNIKATÖR Sista ansökningsdatum: 31 oktober 2013.

Hallands kulturhistoriska museum är ett regionalt museum som berättar om och förvaltar Hallands historia och kulturarv ur såväl samtids- som internationellt perspektiv. Museet är beläget i Varbergs fästning och är ett av Hallands största besöksmål. Vi är inne i en intensiv utvecklingsfas med stora förändringar och ombyggnad av museet. I samband med detta skapas nya basutställningar och förnyas den publika verksamheten samt museets kommunikation.

För mer information om tjänsten besök vår hemsida

www.hkm.varberg.se Ping 57

Folkrörelsearkivet för Uppsala län är en ideell förening som verkat sedan 1978 för att bevara och tillgängliggöra arkiv från föreningar i länet. Arkivet har fyra anställda. Ekonomin är stabil och arkivet finansieras i huvudsak av landstinget och länets kommuner.

Våra ändamålsenliga lokaler är samlokaliserade med Stadsarkivet centralt i Uppsala.

Nu söker vi en ny

arkivchef

som bygger vidare på dagens verksamhet och möter framtidens utmaningar!

Arkivchefen leder och utvecklar Folkrörelsearkivets verksamhet, ansvarar för arkivets ekonomi. Hon eller han samverkar aktivt inom länets kultursektor, med våra finansiärer och arkivets 550 medlemsföreningar.

Vi söker dig som har akademisk examen i vilken ingår arkivkunskap. Du ska ha erfarenhet av att leda personal och verksamhet.

Goda IT-kunskaper och körkort är ett krav. God kännedom om folkrörelsernas historia och dagens villkor för föreningslivet är meriterande. Vår nya chef ska ha viljan och kunskaperna att hävda arkivens viktiga roll, nu och i framtiden.

Läs mer om tjänsten på vår hemsida www.fauppsala.se Frågor om tjänsten besvaras av styrelsens ordförande Mats O Karlsson, tel. 070-517 60 16 eller arkivchef Kim Söderström, tel. 018-727 24 71.

Välkommen med din ansökan senast den 30 oktober!

Vi söker

Bibliotekarie Läs mer om våra lediga tjänster www.trafikverket.se/jobb

58 Ping

Stadsarkivet inom kommunkontoret söker

arkivarie Vill du veta mer? Se www.lund.se – Lediga jobb

Vi utvecklar Karlstad med engagemang och stolthet. Vill du vara med?

VI SÖKER ARKIVARIE

Kultur- och fritidsförvaltningen söker arkivarie till Karlstads kommunarkiv.

Välkommen att läsa mer på karlstad.se/jobbahososs

Låt vår forntid bli din framtid!

Vi söker avdelningschef – museum. www.falkoping.se/jobb

Ping 59

Kultur- och fritidsförvaltningen söker

Verksamhetsutvecklare till Litteraturhuset för barn och unga!

Läs mer om tjänsten på www.sandviken.se Sista ansökningsdag 28 oktober. Välkommen med din ansökan!

Östersunds kommun söker

Systembibliotekarie till Östersunds bibliotek - länets mest besökta kulturmötesplats!

Mer information hittar du på: www.ostersund.se/ledigajobb

Har vi rätt uppgifter om dig? uppdatera dina medlemsuppgifter Logga in på "Mina sidor" som du hittar uppe i högra hörnet på www.dik.se. Du loggar in med ditt medlemsnummer, som finns på baksidan av tidningen, samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

60 Ping

Jämför din lön

med andra akademikerlöner

Vi söker nya medarbetare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Enhetschef Dietist, Kurator- och Neurologopedienheten, Geriatrik/Lung/Allergologi

Den största databasen för akademikerlöner www.dik.se/lonestatistik

Brinner du för ett rikare kulturliv?

Då är Motala platsen för dig. Verksamhetsområde kultur söker en ny chef som kan leda sina medarbetare mot nya utmaningar. Du har ett övergripande ansvar för verksamheten och utvecklingen av den samtidigt som du är en del av bildningsorgainkomstförsäkring nisationen och dess ledningsgrupp.

Vi söker en engagerad och erfaren ledare som kan inspirera, skapa kontakter, underhålla relationer och åstadkomma resultat.

Tillsvidare. Heltid. Tillträde enligt överenskommelse.

Ref.nr: 2013/2909 Upplysningar: Verksamhetschef Mona Palmqvist, tfn 031-342 36 39.

Sista ansökningsdag: 2013-11-01. www.vgregion.se/jobb

Informationsspecialist

Mer trygghet

Att arbeta inom Motala kommun är att välja en arbetsplats där personlig och yrkesmässig utveckling blir en naturlig del av din arbetsdag. Här finns spännande jobb, och möjligheten att påverka för att skapa ett bättre Motala. Med stolthet, öppenhet och nyskapande skapar vi de bästa förutsättningarna för dig som vill göra det mesta av ditt yrkesliv.

vikariat diarienr. 3.3.1-2013-37294

till Lifos i Norrköping Sista ansökningsdag: 2013-10-31

Information & ansökan www.migrationsverket.se/jobb

Du vet väl att DIK:s inkomstförsäkring

Läs mer och sök ingår i ditt medlemskap? tjänsten på motala.se/jobb Läs mer på www.dik.se/inkomstforsakring

Ping 61

Till och från jobbet En sträcka på 5 kilometer till jobbet ger upphov till över 2 kilo koldioxid om man väljer att ta bilen istället för att gå eller cykla. Växthuseffekten.org

Hej medlem!

Katarina Bengtsson Kommunikatör, Stockholm Åker du bil till jobbet?

– Ja, förutom onsdagar då jag arbetar hemifrån.

Varför då?

– Jag tjänar cirka 45 minuter på att åka bil jämfört med att åka kollektivt.

Om det fanns bättre kollektivtrafik hade du ställt bilen då?

– Inte alla dagar, men säkert de flesta.

Tänker du på att köra klimatsmart?

– Jag kör en ny bil med ECO-driving och försöker köra så mjukt och jämnt som möjligt.

› Det är lika många f o t o : k ay s h a / c r e at i v e c o m m o n s

Bilen till jobbet lika vanligt nu som förr Vi blir allt mer medvetna om hur människans utsläpp bidrar till jordens klimatförändringar. Ett sätt att bidra till minskade utsläpp är att undvika att köra bil. Trots det är det lika många i dag som tar bilen till och från jobbet som för 20 år sedan. En del har inget val, andra kanske gör det för att det är bekvämt?

Se tipsen på nästa sida hur du kan åka bil smartare.

Visste du att iantal personer som tar bilen till och från jobbet blir allt fler för varje år. I förhållande till det totala antalet bilar ökar inte andelen. Men eftersom bilarna blir fler varje år ökar också antalet fordon i rusningstrafiken. Vi sitter som regel också ensamma i bilen både under arbetsresor och när vi är lediga.

I snitt är vi 1,10 personer i bilen på väg till jobbet och 1,17 stycken på fritiden.

62 Ping

som tar bilen till jobbet idag som för 20 år sedan.

Till och från jobbet

16

kilometer per dag. Ungefär så långt kör förvärvsarbetande män varje dag till, från och i jobbet varje dag. Det är mer än dubbelt så många kilometer än vad de yrkesverksamma kvinnorna kör. De kör bil drygt sju kilometer per dag.

5

Källa: Trafikanalys

Aktuella böcker Utvalt av: Anders Regnell

tips på smart bilkörning

1

Framförhållning Håll blicken långt framför dig. Börja sakta in om du ser att det slår till rött eller blir kö.

Att undvika stopp spar mycket energi.

Bibliotekariestereotypen i populärkulturen Richard Ohlsson

Varför ser bibliotekariesterotypen ut som den gör och vad kan vi göra åt den? Bilden av bibliotekarier som lite småtråkiga, glasögonprydda och introverta personer som lever för och genom sina böcker är en lika seglivad som missvisande sterotyp. Trots att den saknar belägg i verkligheten fortsätter den att prägla bilden av bibliotekarier i populärkulturen. Författaren Richard Ohlsson är själv bibliotekarie i Kalmar.

Han försöker med den här boken att ta reda på varför det är så och vad det får för konsekvenser för synen på yrkets status och dess utövares kompetens.

Minnet

Peking

Om minnet är så bra, varför glömmer vi?

Minnet, fram och tillbaka är en berättelse om den avgörande rollen våra minnen spelar. Minnets starka dragningskraft får oss att ständigt försvinna från nuet, tillbaka till det förflutna. Samtidigt behövs dina minnen för att konstruera bilder av framtiden.

Genom att förstå hjärnans skådespel kan du lära dig att ta bättre beslut, bryta vanans makt och bättre utnyttja de kreativa krafterna i din hjärna.

Den här boken är en berättelse om en stad och de människor som befolkar den. Jojje Olsson (som medverkat i Ping) skriver om stadsbyggnad, politik, historia och om människors hopp och förtvivlan.

Bokens röster utgörs av de personer vars öden återges – gamla, unga, inflyttade, infödda, alla har de historier att berätta. Sammantaget blir rösterna berättelsen om den största kulturella omdaningen i vår tid, och kanske någonsin.

Författaren är bosatt i Peking sedan 2007.

Fram och tillbaka Pontus Wasling

Förändringarnas stad Jojje Olsson

Glasögonprydda och introverta personer som lever för och genom sina böcker.

2

Växla upp Växla upp tidigt om du kör manuellt och gå direkt från tvåan till fyran till exempel. Kör med så hög växel som möjligt.

3

Gasa jämnt Försök att hålla ett jämnt gaspådrag. Det spar mycket energi.

4

Kör lugnt Håller du hastighetsgränserna håller du utsläppen nere.

5

Rulla i backarna Släpp gasen helt och låt bilen rulla i nedförsbackarna.

6

Undvik tomgång Stäng av motorn när bilen står still.

7

Samåk Du kanske har en kollega som bor i närheten? Försök att åka tillsammans och dela på kostnaderna.

Ping 63

Kalendarium foto: anders haglund

5/11 Juridiken kring e-kommunikation, e-dokumenthantering, e-arkiv Kurs i Stockholm om det senaste inom lagstiftningen med Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik.

Kl. 9.15–16.30, arrangör är Arkivforum och Kompetensinstitutet.

Pris 5 990 kr., exkl. moms, inkl. lunch, kaffe, dokumentation.

Mer info och anmälan på www.arkivforum.se.

Fantastika 2013 i Dieselfabriken, Nacka 18–20/10 . Nationell science fiction- och fantasykongress hålls under

helgen i Stockholm, i Dieselverkstaden i Nacka. För bibliotekarier, redaktörer, förlagsfolk, författare, läsare. Mer info: fantastika2013.com.

21/10 Akademikerkompetens Kostnadsfritt seminarium i Göteborg för DIK-medlemmar.

DIK arrangerar tillsammans med företaget Akademikerkompetens, kl. 8.30–16, lyssna på bland annat Björn Ranelid. Mer information och anmälan via www.dik.se/ kalendarium.

22–23/10 Webbstrategidagarna offentlig sektor Konferens i Stockholm om hur du utvecklar en effektiv digital verksamhet i den kundorienterade myndigheten. En halvdags workshop kan bokas separat.

Prisex. konferensen: 7 680 kr, 20 procents rabatt till DIK-medlemmar. Mer information och anmälan på www.abilitypartner.se.

23–24/10 Arkivkonferens Arkivrådet AAS och Svenska arkivsamfundet anordnar kon64 Ping

ferensen Den nya öppenheten i Stockholm. Pris: 5 100 kr. för medlemmar, övriga 6 900 kr.

Läs mer på www.arkivradet.se

November

5/11 Forum i Förvaltning SIS-nätverksträff i Stockholm om standardisering av it-säkerhet inom informationsförvaltning.

Kl. 9.30–16, pris 1 350 kr. + moms, inklusive lunch och kaffe.

Mer information och bindande anmälan via www.dik.se/ kalendarium. foto: istockphoto

Oktober

6–7/11 Arkivforum Arkivforums årliga konferens hålls i Stockholm, 21 talare. En workshop om e-arkiv kan bokas separat. Pris konferensen: 6 990 kr. Mer information och anmälan på www.arkivforum.se.

8/11 Leadership Friday: Helt överens!

Eva Grundelius, biolog och organisationskonsult, talar i Umeå om hållbar kommunikation utifrån sin handbok.

Kl. 9–10, frukost från kl. 8.30.

Mer information på www.dik.se/ kalendarium.

11–12/11 Intern kommunikation Kurs i Stockholm som ger dig verktygen för att arbeta strategiskt med interninformation.

Pris: 13 980 kr. exkl. moms, 20 procents rabatt till DIK-medlem.

Mer information och anmälan på www.abilitypartner.se.

Något på gång?

Tipsa oss: Nu kan du med ett enkelt formulär på DIK:s webbplats själv tipsa om aktiviteter som är på gång. Gå in på www.dik.se/kalendertips.

Mitt CV Anna Karin Larsson

Hur hamnade du här?x Anna Karin Larsson är konstansvarig för Skellefteå Konsthalls utställningar och program. Hur hamnade du här?

– Jag är född och uppvuxen i Skellefteå. När jag studerade i Stockholm gjorde jag en utredning till kulturen och när tjänsten blev ledig blev jag tipsad om att söka.

Du har jobbat ganska länge på samma jobb, vilka är dina drivkrafter?

– Mitt arbete är väldigt kreativt och ger mig hela tiden möjligheter till att utveckla och skapa nytt. Jag har bland utvecklat kommunens konsthall till att bli Skellefteå Konsthall med dess innehåll och profil. Arbetets ständiga växlingar passar mig. Jag är också privilegierad att få arbeta med mitt största intresse.

Anna Karin Larsson

Ålder: 39 år. Bor: Skellefteå, Västerbotten. Familj: Sambo och ett barn.

Fritid: Umgås med familj och vänner, tränar, läser, ser film och ser på konst.

2013

Konstansvarig för Skellefteå Konsthalls utställningar och program.

Vad tror du att du gör om 5 år?

– Arbetar kvar inom konstsektorn.

1994–1998

Umeå universitet.

Magistertexamen i Kulturadministration.

Läste även konst, teater-och filmvetenskap » Jag har väldigt fina minnen från studietiden i Umeå där jag också fick vänner för livet.«

1994–2002

Under studietiden arbetade jag extra på till exempel. Västerbottensteatern och Kungliga slottet. Inventerade även konst åt olika institutioner. » Det var väldigt lärorikt att arbeta inom kultursektorn samtidigt som jag studerade, dels att få omsätta teori till praktik, dels att mitt kontaktnät vidgades. «

1994 1989 1994

1999–2002

Stockholms universitet. Kandidatexamen i Konstvetenskap. Läste även tilläggskurser som konstpedagogik på Konstfack » Studierna i Stockholm formade mig att välja riktning.« 2003

2003-

Konstansvarig för Skellefteå Konsthalls utställningar och program.

2013

1999

Ping 65

På nytt uppdrag

»Jag ska skapa ett modigt museum« Hon ska leda landets första kvinnohistoriska museum när det öppnar i Umeå under kulturhuvudstadsåret.

Jag har fått mitt drömjobb, säger Maria Perstedt.

Än så länge är det en byggarbetsplats, men när allt är klart om ett år ska museet inrymmas i Umeås nya kulturhus, Kulturväven, tillsammans med bland annat

stadsbibliotek, biograf, kafé och restaurang.

– Vi ska skapa ett modigt, angeläget, roligt, utmanande och modernt museum.

Maria är kulturhistoriker och känner branschen väl efter 20 års yrkeserfarenhet vid olika museer, som Sörmlands museum, Medicinhistoriska museet och Historiska museet. Närmast var hon utställningschef vid Dunkers kulturhus i Helsingborg.

– Museer ska ta plats, arbeta för att utveckla samhället och påverka samtiden och framtiden. Kvinnohistoria är en sådan viktig samhällsfråga som behöver synliggöras. Initialt kommer vi att samla in berättelser och minnen från kvinnor, berättelser som kan ge helt nya perspektiv på vår historia.

Ett kvinnohistoriskt museum behövs, inte minst för att fråga oss om vi har det jämställda samhälle vi kanske tror att vi har, säger Maria.

Hennes råd till dig som vill in i museibranschen är: – Tänk brett och komplettera med annan utbildning eller praktik än den traditionella. Vad är du bra på? Utveckla det!

› – Museer ska ta plats,

arbeta för att utveckla samhället och påverka samtiden och framtiden, säger Maria Perstedt.

Christel Grip

är ny kommunikations- och presschef vid Swebus. Hon har tidigare arbetat inom vitvarubranschen och telekombranschen.

66 Ping

Lotta Mossum är ny curator vid Statens konstråd.

Hon är konstnär och curator och har de senaste tio åren arbetat med konstprojekt i

offentliga rum. Efter årsskiftet börjar ytterligare två curatorer vid Statens konstråd: Edi Muka och Lisa Rosendahl.

Birgitta Eriksson är

ny länsantikvarie vid länsstyrelsen i Kalmar,

efter pensionerade KjellHåkan Arnell.

Boris Vasic har börjat som pressassistent vid Kulturdepartementet i Stockholm.

Han har tidigare varit redaktör på tidskriften Form. Boris Vasic är utbildad journalist vid JMG, Göteborgs universitet.

Maria Sewerin har börjat som barn- och skolbibliotekarie i Danderyd. Hon håller på att skriva c-uppsatsen och tar examen vid Linnéuniversitetet nästa år. Sen tidigare har hon en magisterexamen i fri konst och hon har jobbat inom handeln och med undervisning.

Johanna Järnfeldt är ny kommunikatör och projektledare på DIK. Hon har tidigare varit kommunikatör vid Kungliga biblioteket och arbetat vid Barnoch utbildningsförvaltningen i Huddinge.

Maria Niemi är varumärkesansvarig vid fackförbundet Kommunal.

Dessförinnan arbetade hon med sociala medier samt projektledde ett varumärkesarbete som webbredaktör/kommunikatör vid Kommunal.

Har tidigare bland annat arbetat som journalist.

#7 2013

Nästa nummer

Kommer ut den 15 november

Panelen Debatt Guiden

f o t o : u p p s a l a i n t e r n at i o n e l l a g i ta r r f e s t i va l

› Att brinna för en idé. Möt mannen bakom Uppsala gitarrfestival. › Mänskliga robotar snart verklighet.

Ping träffar forskarna som gör det möjligt. › Att sälja ett land. Läs om hur Svenska institutet marknadsför Sverige.

Postadress: Box 760, 131 24 Nacka, Besöksadress: Planiavägen 13, Nacka, E-post: kansli@dik.se E-post till anställda på kansliet: fornamn.efternamn@dik.se, Telefon växel: 08-466 24 00, Medlemsjouren är öppen: Måndag–torsdag 8:30–15:00 samt fredag 13:00–15:00, tel 08-466 24 00.

Ping 67

POSTTIDNING B

DIK, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning till DIK:s medlemswebb: Användarnamn: Ditt medlemsnummer, se adressen till höger.

Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

Höstmöte 2013 Höstmöte 2013 den 5-7 november den 5-7 november ii Stockholm/Solna.

Stockholm/Solna. www.raa.se/hostmote www.raa.se/hostmote Anmäl dig idag!

Anmäl dig idag!

arvet Kultur ivsamhällsutvecklingen r et a r u t l i samhällsutvecklingen Ku