Ping nr 7, 2013

PING 7 2013

#7 2013

› S O CIAL A MEDIER BYG GDE B IB LIOTEK › FE S TIVAL SÄT TER UPP SAL A PÅ K AR TAN › SÅ SÅLDE S SV ERIGE › DIGITALT MÖRKER I AR KIVEN

Pris: 69:–

Humana robotar tar över

Ett magasin från DIK – det kreativa facket

Giorgio Metta utvecklar självlärande humanoider som kan bli smartare än människor

Fackligt

Fem frågor och svar om vad lön är

Johanna Koljonen Klaus Pontvik Jackie Kothbauer

E-böcker – allt registreras

Trygga ditt hem!

Oavsett om du bor i hyresrätt, bostadsrätt eller i villa.

Innehåller allrisk- och krismoment, samt reseförsäkring. 1.000.000 i försäkringsbelopp.

Ring 020-51 10 20 eller gå in på www.akademikerforsakring.se/hem

Innehåll Visst kan det vara viktigt att nå ut i sociala medier.

Men det finns många grupper som du inte når via Instagram.

En av Charlotte Nilssons slutsatser från hennes masteruppsats Change-makers? , sidan 9

22

› Johanna Koljonen

spanar ständigt efter nya utmaningar.

foto: sören andersson

09 Aktuellt

Målgrupp i andra hand för kommunikatörer, panelen, så präglar nätverk din karriär, nytt liv med tidsmaskin, med mera.

16 Sociala medier byggde bibliotek

När arkitektkontoret fick i uppdrag att rita ett nytt bibliotek i den kanadensiska staden Surrey, bad man invånarna om hjälp via sociala medier.

22 Råd att misslyckas

Utbölingen Johanna Koljonen är helt orädd för ny utmaningar.

26 Humanoiderna kommer

Följ med till Italien där forskare utvecklar den självlärande roboten Icub. Snart är den smartare än en människa.

20 E-boken registrerar dina läsvanor DIK:s utredare Stina Hamberg vill göra dig uppmärksam på vad du har att förhålla dig till om du lånar en e-bok.

›

Ping frågar tre medlemmar i DIK om de arbetar mer än vad de får betalt för? sid 10. f o t o : i s t o c k p h o t o Ping 3

Ledare

Ansvarig utgivare Karin Linder, 08-466 24 04. karin.linder@dik.se Chefredaktör Anders Regnell, 08-466 24 23, anders.regnell@ dik.se Webbansvarig Ingela Wettergrund, 08-466 24 09, ingela.wettergrund@ dik.se Grafisk formgivare Anders Haglund, 0708-91 91 00, www.andershaglund.com Annonser Annonsbokingen Josefine Blomquist 035-295 38 26, josefine.blomquist@ annonsbokningen.se Ring för bilagor, paketlösningar och webbkombinationer.

Skribenter i detta nummer Michael Dee, Jackie Kothbauer, Kristina Tilvemo, Carina Wahlstedt Jansson.

Korrektur Gunnel Hammar, Text etc.

Tryck & repro Ineko, Stockholm Omslag Foto: Jonatan Jacobson, Illustration: Jens Magnusson Nästa nummer 13 december ISSN: 2001-4368 Kontakt Se sid 67.

Snart tar roboten över museets guidade tur?

D

en här texten har jag inte skrivit själv. Det gjorde min ”hubot”.

Ni vet en så där människolik robot som förekom i den uppskattade teveserien Äkta människor. Nä, så långt har vi inte kommit ännu att en robot kan skriva åt mig.

Men nu när andra säsongen om de humaniserade robotarna startar den 1 december passade Ping på att ta reda på hur mycket science fiction det egentligen är. Till min förvåning är vi närmare än jag vad jag trodde att kunna skaffa en robot som utför tjänster åt oss. Ping åkte till Italien och träffade forskarna, som inte bara programmerar robotar, utan även lär dem att inhämta kunskap själva! Vad det kan leda till kan jag bara fantisera om. Kanske är det en människoliknande robot som håller i museets guidade turer om tjugo år? Eller en robot som svarar på all världens frågor på biblioteken? Skrämmande, fascinerande eller kanske både och – läs reportaget och döm själva.

visste mycket om hur man ritar hus men lite om hur ett bra bibliotek bör vara. Så mycket förstod de att bibliotek är en viktig mötesplats för stadens invånare, därför tog de hjälp av användarna innan de började rita hur det skulle se ut.

Responsen blev över deras förväntningar och via sociala medier strömmade idéerna in. Och vilket bibliotek det blev! Läs texten och kolla in de vackra bilderna. missa inte heller Pings besök på Uppsala gitarrfestival. Under några intensiva dagar samlades några av världens främsta gitarrister. Med festivalen har Uppsala fått ett internationellt erkännande.

Vi frågade grundaren Klaus Pontvik hur man gör för att lyckas sätta en stad på världskartan.

mindre skrämmande men nog så

fantasieggande är biblioteket i den lilla staden Surrey i Kanada. Arkitektkontoret som fick uppdraget

Anders Regnell Chefredaktör

Medarbetare i detta nummer: Lena Fieber: Frilansjournalist med ett förflutet som näringslivsreporter med regelbundet behov av att vistas i tysta bibliotek och personliga bokhandlar för att må bra.

‹

4 Ping

Johan Joelsson: Kerstin Hansson: Frilansjournalist, Vetenskapsjournalist fader, fritidskompofrån Lund som skriver sitör. Bosatt i Malmö personporträtt och rapoch på den blekingska porterar om ny forsklandsbygden. Skriver ning. Hänger gärna gärna om kultur, grisar och obskyr i parken med sin dotter och missar geografi. aldrig en chans att tjuvlyssna.

‹

‹

Innehåll

62 ›

foto: istockphoto

Fyra tips att inte jobba sjuk.

foto: anders regnell

foto: sören andersson

65

42 38 Kickstarta din hjärna

48 Att sälja Sverige

56 Debatt

41 Vem är du?

50 Fem frågor om lön

62 Är du sjuknärvarande?

42 Gitarrens huvudstad

55 Viktigaste avtalet

65 Hur hamnade du här?

Med större kunskap om hur din hjärna fungerar når du lättare fram i mängden information och reklam. Ping tipsar hur!

Digitala antropologen och författaren Jackie Kothbauer skriver om hur du lyckas på den nätbaserade arbetsmarknaden.

Uppsalas gitarrfestival har satt staden på världskartan. Ping har träffat grundaren och frågat honom hur man gör för att lyckas.

Annika Rembe ledde projektet som skulle sälja Sverige. Det blev succé. Ping tar reda på vilka lärdomar man kan ta med sig.

Fem frågor och svar om vad lön egentligen är. Vad är det som avgör vilken lön just du ska ha?

Ping ger svaren.

DIK:s ombudsman Magnus Berg skriver om varför anställningsavtalet är det viktigaste i din anställning.

Arkivarien Veronica Blom menar att det inte finns någon långsiktig lösning för hur digitala handlingar ska bevaras.

Tillhör du dem som jobbar fast du är sjuk? Då kan du leva farligt.

Du kan bli långvarigt sjukskriven.

Det visar ett flertal olika studier.

Ted Isaksson är utvecklingssamordnare i Vara kommun.

Men hur såg vägen dit ut? Kolla in hans CV. Ping 5

6 Ping

i l l u s t r at i o n : s t e f a n m a l m q u i s t

Ordföranden

»Dags för en markering för ökad integritet«

D

å och då händer det att företag vill köpa uppgifter från DIK:s medlemsregister för att rikta reklam direkt till alla medlemmar.

Utifrån DIK:s stadga, som slår fast att ”individens delaktighet, integritet och säkerhet är grundläggande värden som vägleder oss ...” är det inte aktuellt att lämna ut uppgifter från registret.

för några år sedan var det självklart att

skrivningar liknande DIK:s stadga ingick i det allmänna tänkandet. Som individ lämnar jag uppgifter till en förening eller myndighet och förväntar mig att de hanteras så att de inte kan användas för att skada mig. När jag i skenet av den senaste veckans rapporter kring övervakning av EU-medborgare läser DIK:s stadgar framstår formuleringarna ovan som hedervärda men naiva och lite rara. Vår personliga integritet kränks ju dagligen. Övervakning och spion-

Den allmänna uppfattningen tycks vara att det tekniken gör möjligt kan vi inte värja oss mot.

organet NSA:s förehavanden rapporteras i media men politiker slätar över det och medborgare rycker uppgivet på axlarna. Den allmänna uppfattningen tycks vara att det tekniken gör möjligt kan vi inte värja oss mot. Alltså resignerar vi.

Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, menar att vi måste bejaka storebror och i gengäld kräva total transparens av övervakningssamhället. Vi måste samtidigt göra avkall på vår önskan att styra bilden av oss själva och acceptera de gånger den blir missvisande. Vi måste göra helt om och bli fullkomligt genomskinliga.

Tännsjös tankar är spännande men övervakningssamhällen vill sällan vara transparenta. Övervakning bygger helt på brist på förtroende.

Det ligger i misstrons natur att den som övervakas förväntas förändra sitt beteende om hen vet om övervakningen och då är övervakningens syfte omintetgjort. jag har tillbringat många timmar i Stasiarki-

vet. Det finns ingenting där som skulle upplevas bättre om det hade varit transparent. Hela arkivet utstrålar misstro, rädsla och integritetskränkningar. Under Stasis verksamhetsår ökade antalet rapportörer med tusentals procent.

Få av dem tänkte i paritet med Tännsjö. Är det en facklig fråga att stå för integritet?

Ja, uppenbarligen var det självklart när DIK:s stadgar skrevs för 40 år sedan. Den fackliga grundtanken bygger på lojalitet och att fler är starkare tillsammans än individen är ensam.

Det är dags att vi utnyttjar den kraften och gör en gemensam facklig markering för ökad integritet. ‹

Karin Linder, DIK:s förbundsordförande karin.linder@dik.se, tel o8-466 24 04 Twitter: @Karin_Linder Ping 7

DIK söKer:

Studentrekryterare

Intresserad av att utveckla dina försäljningsförmågor i en värdebaserad organisation? Vi erbjuder ett fritt arbete som blir en bra merit och ger ett stort kontaktnät.

Som studentrekryterare kommer du med gott stöd, men med stor frihet, att arbeta med marknadsföringen av DIK:s medlemskap för studenter i din region.

Du kommer att få relevant utbildning, kryddad med lite säljtaktik, ett bra aktivitetsstöd och den utrustning du behöver. Arbetstiden lägger du upp efter dina förutsättningar och möjligheter på orten.

Läs hela annonsen på www.dik.se/studentrekryterare 8 Ping

› Ibland kan man missa

målet med kommunikationen när man vill vara allt för modern.

i l l u s t r at i o n : p e r h a r d e s ta m

Aktuellt

Läs mer: www.dik.se Tipsa oss: anders.regnell@dik.se

Målgrupp i andra hand för kommunikatörer I ivern att ligga i framkant riskerar kommunikatören att skjuta bredvid målet. Det kan innebära att resurser inte fördelas på ett optimalt sätt.

Kommunikatören måste ständigt legitimera sin yrkesroll. Det framkommer i Charlotte Nilssons masteruppsats Change-makers?

Självbilder och världsbilder inom det svenska kommunikationsfältet. Hon har undersökt vilka normer, värderingar och övertygelser som präglar kommunikatörers yrkesutövande. Den bild hon tecknar av kommunikatören är tudelad: – Yrkeskåren är framtidsfoku-

serad och förändringsbenägen men uppträder också som den ifrågasatta rådgivaren. I det mö› Charlotte tet uppstår en slags Nilsson identitetskris.

Känslan av att behöva försvara sin yrkesroll leder till likriktning av yrket. Alla arbetar ungefär likadant och vill ligga i framkant – det vill säga agera i sociala medier.

Charlotte Nilsson menar att fokuseringen på att upplevas som modern och kreativ gör att man

Det finns många grupper som du inte når via Instagram.

ibland missar målet med kommunikationen.

– Visst kan det vara viktigt att nå ut i sociala medier om man till exempel vill nå unga tjejer som gillar mode. Men det finns många grupper som du inte når via Instagram.

Målgruppsanpassningen hamnar i andra hand i ivern att upplevas som nydanande. För en organisation kan det innebära att tid och resurser inte fördelas på ett optimalt sätt. Charlotte Nilsson efterlyser en diskussion bland kommunikatörerna om vilka deras utgångspunkter är.

– Det är viktigt för att både lära sig mer om sig själva och höja statusen i allmänhetens ögon.

Ping 9

Panelen Många jobbar mer än vad de får betalt för.

Jobbet blir gjort utan att arbetsgivaren behöver betala. Det kan hålla tillbaka lönerna och ge färre arbetstillfällen. Är vi för lojala eller vågar vi inte säga ifrån? Ping frågade tre DIK-medlemmar: text lena fieber

Arbetar du mer än vad du får betalt för?

foto: istockphoto

Anna Javér

Textilkonservator, Världskulturmuseerna – Nej, det tycker jag faktiskt inte.

Jag tror att det har att göra med att man med åren har lättare för att säga ifrån och markera gränser om arbetsorganisationen inte fungerar. Inom myndighetens regeringsuppdrag jobbar jag dessutom väldigt självständigt.

Naturligtvis är det tidvis mycket jobb på min arbetsplats, men det följs oftast av en återhämtningsperiod.

Däremot reser jag kanske mer än jag får betalt för. Jag arbetar med Världskulturmuseernas textilsamlingar i Göteborg och Stockholm, så det blir en hel del resande. Sen kan jag önska att mitt arbete värderades högre och därmed gav en högre lön, men det är ju en helt annan fråga.

10 Ping

Cia Edström

Branschansvarig, Göteborg International Film Festival – Både ja och nej.

Festivalen är i februari, så vi arbetar mycket på hösten och vintern och mindre resten av året. Det jämnar ut sig. Men visst är det intensivt i perioder, det är en liten arbetsplats och vi vill alla göra en bra festival, inte minst för vår publik.

Filmfestivalen drivs som en ideell förening, och det gör att lojaliteten är stor, men självklart finns det en gräns för hur lojal man kan vara mot sin arbetsgivare.

Självklart finns det en gräns för hur lojal man kan vara mot sin arbetsgivare.

Jonas Pettersson

Klinisk bibliotekarie, Sahlgrenska Universitetssjukhuset – Ja, det gör jag.

Det är av en sorts lojalitet, inte gentemot arbetsgivaren, utan gentemot mottagaren av mitt arbete, sjukvårdspersonalen. När någon vill få en sökning gjord och jag inte hinner med det, så måste det ju bli utanför arbetstid.

Alternativet är att säga att "jag har inte tid, du får ge sämre vård till patienten". Det gör man inte.

Jag tror att det är så här på andra sjukhusbibliotek också.

Landstingens budgetar är väldigt ansträngda, det finns helt enkelt inga pengar för att betala jobben. Ett av sjukhusen i Västra Götaland ska därför sluta med tryckta böcker. Som om det skulle minska bibliotekens sökjobb.

Aktuellt

Så präglar sociala nätverk din karriär Vad är det som avgör vem som får jobbet? Trots rätt utbildning, kontakter och en aktiv sida på Linkedin hamnar vissa utanför i karriärracet.

En journalist kan mingla sig till ett nytt jobb men en högskoleutbildad taxichaufför får – trots tusentals möten varje år under sina körningar – aldrig ett jobberbjudande den vägen. Att arbeten tillsätts genom kontakter är allmänt känt, men hur går det egentligen till i praktiken?

Det har Caroline Tovatt vid Linköpings universitet undersökt

foto: istockphoto

Du kan till exempel inte engagera dig i en förening med syftet att få goda kontakter.

i sin avhandling Erkännandets Janusansike. Det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer.

Hon har tittat på de informella processerna i en rekrytering, och särskilt fokuserat på hur en människas sociala kapital spelar roll för att utbildning, erfarenheter och kontakter ska uppfattas som värdefulla,”erkännas”, av omgivningen.

Hon drar slutsatsen att sambandet ”ju större nätverk – desto fler rekommendationer” inte stämmer.

– Du kan till exempel inte engagera dig i en förening med syftet att få goda kontakter.

Erkännandet av dig i föreningen kommer efter att andra sett och fått respekt för att du brinner i själva sakfrågan, säger Caroline Tovatt.

Wikipedia enklare att använda för dyslektiker

Språk: Andelen personer i Sverige med dyslexi beräknas vara cirka 4–5 procent av befolkningen, vilket innebär att hela 475 000 personer har svårt att tillgodogöra sig skrivet material. Därför har Wikipedias utvecklare arbetat med att göra det enklare för dyslektiker att använda Wikipedia. Resultatet är teckensnittet OpenDyslexic. Bokstäverna har en tyngre nederdel för att indikera riktningen vilket förhindrar att de roterar runt för dyslektikern och gör det enklare att identifiera bokstaven. Bokstäverna är även unikt utformade vilket förhindrar att läsaren blandar samman bokstäverna genom att de vänds eller byts ut.

‹

80% Bättre akademiska texter med ny skrivguide

Utbildning: Biblioteket på Blekinge tekniska högskola lanserar Skrivguiden.se. Det är en webbplats som ska ge stöd för studenter i det akademiska skrivandet. Här hittar du konkreta råd om skrivprocess, problemformulering och hur man hanterar källor och referenser.

Webbplatsen är öppen för alla som vill använda den och är publicerad under en Creative Commons-licens. Det innebär att innehållet kan användas och bearbetas av andra om källan anges.

av barns ordförråd kommer från böcker. För att vända trenden med minskad läsförståelse startar specialpedagoger, logopeder och bibliotekarier i Halmstad projektet ”Läs mig”. Det ska ge tillgång till genomtänkt barnlitteratur genom att ett kapprumsbibliotek placeras på förskolor.

‹

Ping 11

Det är mycket nu!

Kulturmiljö: Det pågår flera stora arkeologiska projekt just nu. I Gamla Uppsala upptäcktes nyligen Sveriges genom tiderna största forntida byggnadsverk. På Slussen i Stockholm pågår en stor utgrävning och samtidigt sker en omfattande arkeologisk undersökning (bilden) i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Det är den största stadsarkeologiska undersökning som någonsin genomförts i Västsverige.

foto: markus andersson

‹

12 Ping

Ping 13

Aktuellt f o t o : e r i k l e r n e s tå l

Ny webbportal för jämställdhetsfrågor

Nu lanseras en webbportal för jämställdhetsfrågor inom Europeiska unionen.

Hallå där, Carl Henrik Carlsson, redaktör för Riksarkivets årsbok 2013 – Mat och dryck i arkiven – som belönats med Måltidsakademiens pris Årets Svenska Måltidslitteratur 2013.

Grattis, hur känns det?

– Tack, det känns bra. Det var väldigt överraskande men det är kul att en sådan här bok uppmärksammas. Skulle jag ha satsat en hundring för några år sedan att jag skulle vinna pris för en matbok skulle jag vara miljonär i dag, ha ha.

Hur kom det sig att just ni vann?

– Ja, säg det. Det ges ut en bok om dagen som handlar om mat men vår bok stack väl ut.

Vad är det för en bok?

– Det är Riksarkivets årsbok, som främst inte handlar om året som gått. Den här gången handlade den om mat och dryck ur alla möjliga aspekter och synvinklar. Det är 18 artiklar, de flesta skrivna av de sådana som själva är verksamma inom arkivvärlden. Det är en blandning av allt från restauranghistoria med lyxiga menyer och recept till snuskburkens historia och artiklar om hunger och nödmat.

Hur gör jag för att få tag i boken?

– Den går bra att köpa på Riksarkivet eller beställa via hemsidans webbutik.

Anders Regnell 14 Ping

En betydande del av webbportalen är E-library. Det innehåller mer än 240 000 policydokument, böcker, rapporter och artiklar inom sex olika ämnesområden, bland annat könsrelaterat våld, genus och media samt män och jämställdhet.

I E-library söker man samtidigt i sex olika bibliotekskataloger, på flera olika språk, till exempel engelska, franska, tyska, svenska och finska.

Webbportalen är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan European Institute

Portalen ska skapa diskussion kring jämställdhet.

for Gender Equality, EIGE, och fem europeiska bibliotek och dokumentationscentrum. KvinnSam – Nationellt bibliotek för genusforskning vid Göteborgs universitetsbibliotek är en av deltagarna i projektet.

– Vi har bidragit till en stor del av innehållet i E-library, då vi har en av Europas största samlingar av litteratur om genus och jämställdhet, säger Berith Backlund vid KvinnSam. Webbportalen riktar sig framför allt till forskare, beslutsfattare och journalister för att utgöra ett stöd i frågor som rör jämställdhet. Portalen ska också bidra till kunskapsutbyte och till att skapa diskussion kring viktiga frågor om jämställdhet.

E-library kommer successivt att utvidgas och omfatta fler ämnesområden.

Nyckelkompetenser för minnesinstitutionerna

Expertgrupp: Nu startar DIK en ny expertgrupp kring ABM-sektorns framtida nyckelkompetenser. Den här gruppen riktar sig till de professioner som producerar kunskap inom minnesinstitutionerna, så som antikvarier, arkeologer, intendenter, konserveratorer, arkivarier etcetera. Särskilt fokus läggs på de krav som kommer att ställas på medarbetarna framöver och de kompetenser som krävs för att de ska kunna utföra sina uppdrag. Intresserad av att delta? Läs mer om uppdraget på dik.se och anmäl ditt intresse senast 25 november.

foto: maria casagrande

› Invigning av den 2 km långa rundvandring som producerats för Riseberga-Färingtofta hembygdsförening.

Nytt liv med tidsmaskin Hembygdsparker, kloster och skogsstigar. Det är exempel på kulturhistoriska miljöer som snart kan få nytt liv genom guidade turer för mobiltelefonen. Detta ska bli möjligt genom ett redigeringsverktyg som Skånes hembygdsförbund håller på att ta fram.

Målet med redigeringsverktyget är att kulturarvsföreträdare ska kunna skapa sina egna guidade turer för mobiltelefoner.

– Vi hoppas självklart att detta ska locka fler besökare till kulturhistoriska platser runt om i landet och även fler ur den yngre generationen, säger Maria Casagrande, projektledare från Skånes hembygdsförbund.

Med utgångspunkt från en speciell mobilapplikation som heter Tidsmaskinen är det med redigeringsverktygets hjälp möjligt att fylla applikationen med egen information.

– Det ska vara så enkelt att även en datorovan person kan

klara av det, säger Maria Casagrande.

Skånes hembygdsförbund har tagit fram redigeringsverk› Maria tyget tillsammans Casagrande med designbyrån Do-Fi. Själva applikationen Tidsmaskinen är framtagen av Certec vid Lunds universitet, inom ramen för EU-projektet HaptiMap. Applikationen som använder sig av mobilens gps-funktion är utformad med fokus på det audiella.

– Man ska inte behöva titta ner i sin mobiltelefon utan istället kunna koncentrera sig på själva platsen medan man lyssnar, säger Kirsten Rassmus-Gröhn, forskare på Certec vid Lunds universitet, som varit med och skapat programvaran.

Det ska vara så enkelt att en datorovan kan klara av det.

Besökaren guidas runt med hjälp av bland annat berättarröster och vibrationer i telefonen. Detta gör applikationen lämplig även för personer med synnedsättning. Det finns även möjlighet att göra applikationen mer visuell genom bilder, text och kartfunktioner.

Tidsmaskinen har fått sitt namn eftersom den med hjälp av bland annat tidstypiska ljud ska föra besökaren tillbaka i tiden. Under våren och hösten har Skånes hembygdsförbund låtit några av sina föreningar skapa egna tidsmaskiner med hjälp av det nya redigeringsverktyget. En av dem är Kulturkvadranten i Dalby.

– Vi vill bland annat berätta om livet i klostret på medeltiden. Förutom tal använder vi oss till exempel av gregoriansk körsång, säger Sara Lind, projektledare för ”Dalby kloster – från ord till handling”.

Kerstin Hansson Ping 15

Aktuellt Kampanj ska dra folk till biblioteken

Bibliotek: Med syftet att uppmärksamma folk på bibliotekets plats i staden och allt fantastiskt man kan möta där, har Helsingborgs bibliotek lanserat en kampanj som myntas som Möt mig på biblioteket. Genom en ganska traditionell kampanj görs något väldigt otraditionellt; en riktig reklamkampanj för biblioteken. Biblioteket ska slås fast som en demokratisk och viktig mötesplats oavsett om du vill möta andra besökare, bibliotekarier, världskändisar, politiker eller världens största landdjur.

‹

Alla ska ha rätt till en lönekarriär En rapport från Saco visar att personer i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor har begränsade möjligheter att göra lönekarriär. Det vill DIK:s förbundsdirektör Birgitta Rydell ändra på.

I en rapport som Saco släppte i oktober framgår att anställda med lång akademisk utbildning har löner som innebär att man förlorar på att utbilda sig eller att det möjligen går jämnt ut.

En civilekonom kan förvänta sig att tredubbla sin lön under yrkeslivet, medan en bibliotekarie kanske bara tjänar några tusenlappar mer i slutet av sin yrkeskarriär än som ingångslön.

– Det är förstås helt oacceptabelt. Utbildning måste löna sig. Det är viktigt både för den enskilde och för Sveriges utveckling, säger Birgitta Rydell.

Hon menar att arbetet med att skapa möjlighet till en lönekarriär för alla måste börja omedelbart – Vi är överens med arbetsgivaren att lönen ska grunda sig på

kompetens, ansvar och resultat.

Därför kan arbetet med att skapa lönekarriärer börja omedelbart.

För problemet med löneutvecklingen är ett problem just nu, inte bara en framtids-utmaning.

Birgitta Rydell efterlyser också ett större engagemang från arbetsgivarna.

– Akademikerförbund som DIK jobbar hårt för att använda avtalen och få lönekarriärer till stånd, men vad gör arbetsgivarna? Alltför lite har hänt under de snart 15 år som den här typen av avtal har funnits.

Politikerna måste ta sitt ansvar för komma till rätta med att utbildning inte lönar sig för alla.

– Det är val om knappt ett år – när får vi se en kommunpolitiker som tar sitt ansvar som arbetsgivare och vågar satsa på att bli bästa lönekarriärkommun?

Läs mer på dik.se/bloggar

DIK jobbar hårt för att få lönekarriärer till stånd, men vad gör arbetsgivarna?

miljoner är livslönen för en bibliotekarie och informationsvetare. Det innebär att de tjänar aldrig in sin utbildning. Deras livslön är cirka 8 procent lägre än genomsnittet för en samhällsvetenskapligt gymnasieutbildad, enligt Sacos nya verktyg för mätning av livslöner.

‹

16 Ping

foto: anders haglund

12,7

›

DIK:s förbundsdirektör Birgitta Rydell uppmanar till handling mot låga livslöner.

› I Kanada fick allmänhe-

ten säga sitt när det nya biblioteket skulle byggas.

Biblioteket som byggdes med sociala medier tor som är känt för avancerade designlösningar som är i samklang med omgivningen, både miljömässigt och socialt. surrey är en förstad till Men uppdraget tycktes i utVancouver. Den växer snabbt. gångspunkten direkt omöjligt, 2020 beräknas Surrey ha större berättar chefsarkitekten Bing Det kanadensiska arkitektkon- befolkning än Vancouver. På Wing Thom. toret Bing Thom Architects Surreys kommunfullmäktige – När det ska byggas nya (BTA) fick i uppdrag att rita ett planerar man inför framtiden. offentliga byggnader i Kanada nytt bibliotek i Surrey. Då bad När man så krävs en konsultationsperiod Vancouver man invånarna att komma med behövde ett då allmänheten ska få säga sitt. åsikter och förslag. Arkiteknytt bibliotek Processen börjar med brevutSurrey terna tog de sociala medierna; anlitades skick, följt av sammanträden Twitter, Flickr och Facebook BTA, ett i kommunen och offentliga till hjälp. Responsen blev över arkitektkonstormöten – en process som

När arkitektkontoret fick i uppdrag att rita ett nytt bibliotek i den kanadensiska staden Surrey, bad man invånarna om hjälp via sociala medier.

förväntan och alla önskemål som strömmade in satte prägel på bibliotekets utformning.

Ping 17

› Mötesplatser med

utrymme för olika aktiviteter var viktigt när biblioteket designades.

brukar ta över ett år. Kommunen gav oss endast 18 månader att utföra projektet, från skisser till färdig byggnad. Det tycktes helt omöjligt men så fick vi idén att använda sociala medier till konsultationsprocessen och tack vare det kunde vi slutföra den på sex veckor istället för ett år.

Det handlade inte bara om att snabbt få in åsikter om projektet.

– Surrey har en ung befolkning med många barnfamiljer där båda föräldrarna arbetar.

18 Ping

Att på det här sättet närmast diskutera fram biblioteket med hjälp av sociala medier har slagit väl ut.

De kan därför inte närvara vid stormöten som vanligtvis hålls dagtid. Däremot tillbringar de tid på nätet efter jobbet. Vi kunde därför engagera dem på ett helt annat sätt.

BTA placerade bilder och idéer på en egen sida på Face-

book. Snabbt strömmade det in förslag och åsikter från allmänheten.

– En del placerade också egna teckningar på sidan.

Andra la bilder på saker man gillade på andra bibliotek. Det följdes upp med Twitter, bilder på Flickr och vi anordnade också virtuella workshopar. Önskemålen var många, inte minst från de yngre: ”Jag vill ha en vrå där jag kan göra mina läxor”, ”Det vore bra med bekväma fåtöljer där jag kan sitta och lyssna på musik i hör-

lurar”, ”Jag skulle vilja att det fanns någonstans med en soffa där min mamma kan sitta och vänta när jag är i lekrummet”.

utrymme för en rad olika typer av aktiviteter. En del utrymmen har högt till tak. Andra är intima rum där mindre grupper kan samlas. alla de här önskemålen Interiören är dessutom uppfylldes i en design som är så pass flexibel att den kan både flexibel och överraskande. användas till teaterföreställ– Till skillnad mot gamla ningar och konserter med tiders stängda, mörka bibsymfoniorkestrar. Att på det lioteksbyggnader är detta här sättet närmast diskutera bibliotek stort och öppet. De fram biblioteket med hjälp av stora fönstren ska locka in sociala medier har slagit väl förbipasserande. Den centrala ut. Användarna kommer forttanken i designen är att biblio- satt med förslag via Facebook tek ska vara en mötesplats med och Twitter om allting från

smörgåsar i caféet till teman för föredrag.

Det här engagemanget har också fått andra konsekvenser, berättar Bing Wing Thom avslutningsvis.

– De flesta offentliga byggnader som uppförts i Surrey har snabbt börjat se slitna ut på grund av vandalisering eller graffiti. Biblioteket däremot ser lika nytt och fräscht ut som när det invigdes i september 2011.

Surreys befolkning känner att det är deras bibliotek.

Michael Dee Ping 19

Omvärld

35

procent av jobben i EU är beroende av immateriella rättigheter som patent, varumärken och designrättigheter. Källa: EurActive

EU:s handel med omvärlden består till

90 procent av varor och tjänster som kommer från företag som räknas som kunskapsintensiva (IP-intensive industries).

Källa: EurActive

E-boken registrerar dina läsvanor

Kakor eller cookies, är små filer som sparas i din webbläsare när du besöker de flesta webbsidor. Det är små filer med information som berättar hur länge du varit inne på sidan, vad du klickade på och Att läsa en bok kan vara att få länge du läser en pappersbok vad du gjort i webbläsaren. tid för sig själv, att få gå in i en vill säga – för när det kommer Informationen används sedan annan värld och kunna släppa till de e-böcker du köper till din för att till exempel känna igen tankarna på det som händer e-boksläsare ser världen inte dig nästa gång du besöker runt omkring oss i vår vardag. riktigt likadan ut längre. All den webbsidan, eller för att kunna En bok skvallrar inte om att information som är omöjlig att skapa statistik på hur sidan du läst den, förutom om någon samla in när vi läser böcker på används. Sedan 2011 är det lag kommer hem till dig och ser papper blir plötsligt möjlig att på att du måste få godkänna att den liggande på sängbordet elsamla in. kakor sparas i din webbläsare. ler stående med nött rygg i bokObehagligt? Eller tänker Men lagen efterlevs inte och vi hellre på alla fördelar som hyllan. Men även till den som tillsynen av lagen brister, enligt kommer med e-boken? Med ser boken skvallrar inte boken Föreningen för digitala fri- och om när du läste den, hur snabbt e-böcker kan du välja storlek rättigheter. det gick, när du tog paus och om på texten, stryka under och göra anteckningar som går att i sverige dominerar fortfadu gick tillbaka och läste om sudda så det blir snyggt efteråt rande pappersboken marknaett eller ett par stycken. Den eller spara så de är läsliga även den. Endast en procent av alla förser inte någon med inforefter att boken har lästs ut. Du sålda böcker är e-böcker, vilket mation om dina läsvanor som ofta förklaras med att vi inte kan användas för riktad reklam behöver inte heller fundera har någon aktör som sett till att på vilka böcker du ska ta med till dig, eller i värsta fall, för skapa en marknad för e-böckerpå semestern eller hur många att kartlägga dina åsikter och na. I USA ser det helt annorlundu får plats med i resväskan. intressen. da ut. Där har Amazon hittat ett Tar du med din läsplatta tar att den här typen av infordu även med hela bokhandeln. sätt att göra e-boken stor, bland mation inte ska sparas och annat genom att distribuera sin Men det finns en baksida med lagras är en självklarhet på e-boken. Den har att göra med e-boksläsare Kindle. Det har biblioteken. Informationen lett till att e-boken där står för kakor och inte sådana som om vilken bok du lånat raderas knapras på och som lämnar 20 procent av bokförsäljningen. när du lämnar tillbaka den. Så I USA finns alltså massor av smulor mellan boksidorna.

När du lånar en bok på biblioteket raderas informationen om att du har lånat den när du lämnar tillbaka boken.

Om du lånar en pappersbok vill säga. DIK:s utredare Stina Hamberg vill göra dig uppmärksam på vad du har att förhålla dig till om du i stället lånar en e-bok.

20 Ping

Omvärld Staten får inte använda eller implementera metoder som gör intrång på rätten till integritet utan befintliga lagar. /…/ Medborgarna måste kunna förstå dessa lagar och förutse hur de tillämpas.

Källa: Necessary & Proportionate

› Stina Hamberg frågar sig om det är ok att alla ser vad vi läser på biblioteken.

Andrea

Cecilia Alfr ed

Gabriel

Gerhard

Anders

Henrik

Josefina Pernilla

foto: istockphoto

e-boksläsande konsumenter att rikta sig till.

Det är nämligen inte enbart webbläsare som sparar kakor, e-boksläsare gör det med. Det betyder att vi behöver förhålla oss till bra mycket mer än vad som händer i själva boken när vi läser. Genom e-boksläsaren blir läsaren likt boken läst under läsningen och information om läsvanor och läsbeteenden

kan samlas in på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt.

Vilka konsekvenser kan det få och är vi verkligen okej med att lämna ut information om vad vi läser, när vi läser det, med vilka vi pratar om det vi läst? Eller är det bara ypperligt praktiskt då e-bokssajten kan bli ännu bättre på att tipsa mig om böcker som jag kommer älska?

Läsa vidare?

Svd Under strecket 2 aug 2013: “E-boken gör läsaren till ett objekt” av Anders Carlsson.

Föreningen för digitala fri- och rättigheter, www.dfri.se

Stina Hamberg

› Stina Hamberg arbetar som utredare på DIK.

Ping 21

Inspiratören: Utbölingen Johanna Koljonen har etablerat sig som en stjärna på den svenska mediehimlen. Hemligheten är total orädsla inför nya utmaningar och spaning efter Alice i Underlandet. Hennes senaste utmaning kan förändra förutsättningarna för många DIK:are. text eyal sharon krafft foto sören andersson

» Vi har råd att misslyckas ibland «

J

ohanna Koljonen vidgar ständigt sin värld. Kulturjournalist, författare, programledare i teve och radio, producent av egna radio- och tv-program, rollspelsentusiast. Ena dagen författar hon insiktsfulla samhälleliga krönikor för nyhetsmagasinet Fokus, andra dagen pendlar hon obehindrat till fantasy och skriver manus till mangaserien Oblivion High.

Bilden:

Johanna Koljonen bejakar sin lust i arbetet och ger sig hän i olika projekt.

22 Ping

hindren när hon flyttade från Finland till Sverige för 15 år sedan var snarast sociala, ”en kulturchock”. Med åren har chocken lagt sig och hon har lärt sig de svenska ”sociala glidmedlen” – fikapauser, kramar och vänliga, men praktiskt taget ovidkommande mejlformuleringar som ”Hoppas att det är bra med dig.”

– I början gjorde jag många fel och uppfattades som burdus och aggressiv, säger hon på sin melodiska finlandssvenska när vi, förförda av höstens bedrägliga sol, har slagit oss ned bland krasade löv vid ett utomhuskafé utanför Södra Teatern i Stockholm.

Hennes fräkniga ansikte lyser upp av genomskådande nyfikna ögon och hon utstrålar ett slags bubblande öppenhet.

– Jag är nästan patologiskt nyfiken.

När min man säger att allting i hela världen intresserar mig, svarar jag att i mitt huvud hänger allting samman.

Andra kan uppfatta mig som spretig, men jag är lustdriven. När jag inte drivs av lust får jag koncentrationssvårigheter och blir snabbt olycklig och deprimerad.

Därför bejakar hon sin lust och ger sig hän åt till synes vitt skilda projekt.

Hon tittar oförstående med sina stora mörka ögon, skulle hon vara rädd att misslyckas?

– Som barn har nog många haft en vuxen som sa: ”Gör inte, du misslyckas.” Men jag är en optimist och tror att det mesta är möjligt, även om vissa saker kan vara väldigt svåra. Och då har man åtminstone inte tråkigt på vägen.

Hon gnuggar händerna mot kylan och fortsätter: – Vi som har grundtrygghet har faktiskt råd att ta lite risker och misslyckas ibland. En vän till mig brukar säga "det här är inte så jobbigt jämfört med Stalingrad" och det är alltid sant! Det finns en stor frihet i det.

För att hitta rätt i verklighetens snåriga djungel av valmöjligheter har Johanna Koljonen en hemlig ledsagare från fantasins värld: Alice i Underlandet.

Ping 23

Inspiratören

3 tips för att stimulera kreativiteten:

1

Gör något annat än du gör till vardags.

Om du jobbar med ord till exempel, gör något med musik, gå på en utställning, teckna en gubbe.

2

Tyvärr har jag lärt mig på gamla dar att det ligger något i klyschan att fysisk aktivitet kan vara välgörande. Men det behöver inte vara så ambitiöst. Om man rör sig så sällan som jag kan det lossna ganska mycket bara man tar en promenad runt kvarteret.

3

Se till att sova tillräckligt. Om du känner dig trött mitt på dagen och har möjlighet till en tupplur, ta den verkligen.

Antagligen behöver du just det.

24 Ping

Under deras första möte var hon tio år Känslan har fungerat även utanför och hon hade just kommit över en förUnderlandet. Ett par år efter Oxford enklad version av Lewis Carrolls Alice briljerade hon och vann frågesporten På i Underlandet. Inget märkvärdigt med spåret tillsammans med Marcus Birro. tanke på den intellektuella stimulansen Och ännu ett år senare satte hennes och i det akademiska medelklasshemmet i Sofia Mirjamsdotters Twitterkampanj Helsingfors där hon växte upp. Hon och om ofrivilligt sex – #prataomdet – andra toppelever i grundskolan vigde i gång en tsunamiliknande diskussionsfritiden åt att producera en egen tidvåg som renderade i Stora Journalistning, med kulturbevakning och filmrepriset i kategorin årets förnyare. censioner.

Hennes senaste projekt är en balans– Jag kommer ihåg hur rolig jag tyckte akt mellan den kommersiella verkligatt Alice i Underlandet var. Mitt i denna heten och fantasivärlden – upplevelsebisarra historia med de vuxnas maktdesign. spel är lilla Alice den enda med klarsyn.

Lystrande förklarar hon vad uppleDet var väldigt sympatiskt. velsedesign går ut på. Design av situaÄven kaninhålet, vars inpassering i tioner, tjänster, kulturupplevelser eller berättelsen medför ett inträde till en mänsklig interaktion. fantasivärld, har en djupare genklang – Det kan involvera design av fysiska i Johannas verklighet. När hon var sju rum för alla sinnen, jobb med stämskilde sig föräldrarna varpå hon och ningar, ofta med narrativa strukturer. hennes yngre bror bodde Den behagliga upplevelJag kommer ihåg sen skapar en tillåtande, hos föräldrarna växelvis varannan vecka. hur rolig jag tyck- kreativ och behaglig – Att passera den tröste att Alice i Underlan- stämning, säger hon och keln var som att träda in far vidare med ett flertal det var. Mitt i denna i två helt skilda världar. exempel: Pappa är finsktalande och bisarra historia med – Bibliotek kan åta sig hade helt andra rutiner och de vuxnas maktspel den ovana användarens sociala normer än mamma är lilla Alice den enda perspektiv. Bibliotekasom är svensktalande. Det med klarsyn. Det var rien kan stå vid ingångledde till social flexibilitet. väldigt sympatiskt. en med ett välkomnande leende och etablera för tio år sedan stod Johanna Koljoögonkontakt. Alla hinder som skapar nen inför sin 25-årskris. Förvisso redan osäkerhet ska tas bort. Användaren ska då ett lovande filmrecensentämne, men på en gång veta var garderoben, toaletomgiven av äldre och desillusionerade ten eller datorn finns. Museibesökaren kollegor. ska inte känna sig rädd, utan kunna vara – De hatade filmer! Jag kände att jag med och skapa. Ju mer makt besökaren var tvungen att läsa en ordentlig utbild- får, desto mer oförutsett och spännande ning för att få flera möjligheter. blir det.

I krisens stund kunde det resoneras Detsamma gäller snart sagt alla verkmed Alices kloka röst hela vägen från samheter, framhåller hon. kaninhålet. Men beslutet var helt i – Att bli bekräftad som människa gör Johannas stil, alltså svåraste möjliga – en otroligt stor skillnad. Det blir som en engelsk litteratur på elituniversitetet tillåtelse att få vistas där, vilket ger lust Oxford. Fyra lika arbetsintensiva som att ställa frågor eller anmäla sig till olika avgörande år. aktiviteter, säger Johanna Koljonen.

– Jag vet att folk med den utbildningSedan tar hon upp sin lila handväska en går till ledande positioner i England. och rusar till närmaste tunnelbana Det har gett mig en känsla av att jag kan och försvinner i trapporna likt Alice i fixa allt. kaninhålet. ‹

Inspiratören

Johanna Koljonen

Ålder: 34 år.

Gör: Kulturjournalist med mera.

Bor: Köpenhamn.

Familj: ”Ja.” Aktuell: Modererade upplevelsedesign-konferensen ”Alibis for interaction”, alibisforinteraction.com.

Mer upplevelsedesign-inspiration (främst för museer): museumtwo.blogspot.se.

Ping 25

Humanoiderna intar jorden På ett högteknologiskt institut uppe bland bergen i italienska Genua arbetar Giorgio Metta och hans stab med att utveckla den självlärande humanoiden Icub. Nästa steg är att ge roboten ett självmedvetande. Sen kan vad som helst hända. text johan joelsson foto jonatan jacobson

26 Ping

Ping 27

โ บ Skaparen med sitt verk.

Giorgio Metta har arbetat med Icub sedan 2004. Fรถr varje dag erรถvrar humanoiden nya kunskaper.

28 Ping

› IIT ligger i ett

bergsområde i Genuas utkant.

A

tt hen vill lägga vantarna på den röda plastbollen råder det inga tvivel om. Munnen är tillsnörpt; armrörelserna rappa, på gränsen till hetsiga. Men humanoidens skapare – den för dagen jeansklädde robotikprofessorn Giorgio Metta – är snabbare. Lekfullt, på gränsen till retsamt, förflyttar han bollen fram och tillbaka mellan sina händer precis utom räckhåll för roboten. Efter någon minut avslutar han demonstrationen och låter Icub greppa bollen. I samma ögonblick som robotens metalliska fingrar vidrör den plastiga ytan fylls Icub av en slags högteknologisk harmoni och spricker upp i ett artificiellt leende som bara ettor och nollor kan generera.

Vi befinner oss i ett laboratorium på Istituto Italiano di Tecnologia, IIT, i Genua. På ett helt våningsplan i det nybrutalistiska komplexet huserar IIT:s särskilda Icub-avdelning med 45 anställda. Icub är namnet på den humanoid – en människoliknande servicerobot för nytta eller nöje – som en månghövdad forskarstab arbetat med i snart tio år. Till skillnad från många andra humanoider är Icub inte förprogrammerad att utföra specifika handlingar. Istället erövrar roboten nya färdigheter genom interaktion, samtal och träning med människor. På samma sätt som ett barn utforskar sin omvärld samlar Icub på sig erfarenheter i form av data. Teknologin är avancerad. Men lite förenklat kan man säga att korrekta ord och handlingar sparas i Icub:s digitala minne. Och eftersom roboten och dess mjukvara ständigt är igång finns det inga hinder för det livslånga lärandet. För varje dag blir roboten allt mer förfinad när det kommer till syn, känsel, hörsel, kognition, tal, motorik och kommunikationsförmåga. Icub har i dag 53 grader av rörlighet och kan bland annat sitta, krypa, resa sig, gå, greppa föremål, använda verktyg,

» Robotrevolutionen är inte längre bara science fiction-fantasier. Den är nära nu. « skjuta pilbåge och lösa komplexa 3D-labyrinter.

Robotrevolutionen är inte längre bara science fiction-fantasier. Den är nära nu. Och det är inte omöjligt att det kommer att bli Giorgio Mettas allroundhumanoid Icub som går i bräschen för den sociala robotens storskaliga intåg i människovärlden. redan som barn började Giorgio Metta intressera sig för naturvetenskap och science fiction-litteratur. De existentiella frågorna och de fantasividgande världarna fick den unge killen från Sardinien att plöja alla Isaac Asimov-böcker han kom över på både engelska och italienska. Men någon författarkarriär blev det inte.

Efter gymnasiet flyttade Giorgio Metta till Genua där han påbörjade elektroingenjörsstudier vid universitetet. Efter sin avhandling i robotik åkte han till USA för att arbeta i robotlabbet på Massachusetts Institute of Technology, MIT. Där träffade han forskaren och entreprenören Rodney Brooks och ”exponerades dagligen för tusentals idéer.” Tillsammans med Brooks team var Giorgio Metta med och utvecklade den då hypermoderna roboten Cog. Egentligen hade Giorgio Metta velat stanna i USA. Men då dök plötsligt en möjlighet upp på andra sidan Atlanten. Vid den tidpunkten, några år efter millennieskiftet, delade EU-kommissionen frikostigt ut pengar till komplexa kognitionsprojekt och Giorgio Metta såg en chans att förverkliga sin livsdröm. Han åkte tillbaka till Italien och påbörjade ett digert förarbete. Det gav resultat.

2004 gav EU-kommissionen Mettas ansökan grönt ljus och gick in med cirka 80 miljoner kronor varpå Metta och hans kolleger Giulio Sandini och David Vernon kunde sparka igång RobotCub – ett projekt som initialt syftade till att utveckla en robotplattform för forskning inom förkroppsligad kognition. Sedan dess har Ping 29

» I dag är vi beroende av datorer, mobiltelefoner, bilar och flyg- plan. En vacker dag kommer vi att vara beroende av robotar, som den här.« det runnit mycket vatten under akvedukterna.

Denna soliga höstdag när Pings reportageteam besöker institutet står Giorgio Metta bredvid resultatet: sin 104 centimeter långa och 22 kilo tunga skapelse Icub, eller ”this little guy” som professorn själv kallar roboten.

– Vi har en civilisation eftersom vi började bygga verktyg. I dag är vi beroende av datorer, mobiltelefoner, bilar och flygplan. En vacker dag kommer vi att vara beroende av robotar, som den här, säger Giorgio Metta. han klappar humanoiden på magen för att demonstrera en av de senaste tekniska landvinningarna: robothuden. Den har inga direkta likheter med mänsklig hud, men funktionen är densamma.

Genom mjuka, tryckta kretsar uppbyggda i trekanter kan Icub känna taktil beröring. Med hjälp av huden kan Icub även förnimma när den kommer nära ett hårt föremål och rygga undan.

Och ännu bättre ska det bli. Bland tygvitlökar, schackbräden, naivistiska bläckfiskleksaker och andra ”träningsredskap” plockar Giorgio Metta fram en prototyp av en artificiell fotsula som kommer att förbättra Icubs gång- och balanssinne radikalt. Sedan projektet startade har IIT:s Icubavdelning tillverkat 27 humanoider som finns utstationerade på olika universitet i Europa, USA och Japan där forskare arbetar med att utveckla olika delar av roboten. Till skillnad från många andra humanoidprojekt sker allt arbete med så kallad öppen källkod, vilket innebär att vem som helst kan ta del av tekniken och resultaten. Detta har, enligt Metta, bidragit till Icubs iögonfallande snabba utveckling.

– Det är extremt svåra problem vi handskas med. Det är bra att vi kan dela dem inom en större grupp för att på så sätt få mer kunskap 30 Ping

› Icub vill greppa bollen

men Giorgio Metta håller humanoiden på halster.

Bredvid syns forskaren Vadim Tikhanoff.

Ping 31

› Mycket arbete har lagts

på att utveckla Icubs greppförmåga. I varje hand har humanoiden nio rörliga leder.

32 Ping

›

IIT:s Icub-avdelning är en smältdegel av internationella forskare.

och komma fortare framåt, säger han.

En viktig del av forskningen handlar om kommunikation mellan människa och robot.

Hittills har forskarna lärt Icub att känna igen föremål och ansikten samt att kommunicera med människor genom talsyntesröst, gester och mimik. I delprojektet Italk har forskare från flera europeiska universitet arbetat med att lära roboten kommunicera på ett liknande sätt som barn i åldern 6–14 månader gör. Icub utrustades med tusentals engelska stavelser och lärde sig sedan att forma ord genom att härma forskarna som talade till roboten.

– Det långsiktiga kommunikationsmålet är att Icub ska få en perfekt förståelse för språk, kroppsspråk och gester, säger Giorgio Metta.

I ett annat projekt vid namn Chris arbetade Giorgio Metta och hans kolleger med att undersöka vilka processer som sätts igång i den mänskliga hjärnan vid samarbeten. Målet är att implementera dessa i Icub – något som förhoppningsvis kommer att underlätta samarbeten och interaktion mellan människa och robot.

Projektet syftade även till att analysera fysiska risker vid kommunikation och interaktion mellan humanoider och människor.

– Vi vill undvika att robotarna använder så mycket kraft att de skadar människor, säger Giorgio Metta. den symbolladdade robotens historia

sträcker sig långt tillbaka i tiden. Den första bevarade ritningen av en ”riddarlik” robot gjordes av Leonardo da Vinci under senare delen av 1400-talet. I slutet av 1930-talet slog den ”talande” roboten Elektro världen med häpnad. Under 1960-talet började man använda industrirobotar till farliga och tunga arbetsuppgifter i fabriker. I början av 1970talet konstruerade japanska forskare det som

av många anses vara den första humanoiden.

Sedan dess har utvecklingen exploderat och i dag pågår en mängd projekt runt om i världen.

Japan är fortfarande humanoidutvecklingens epicenter – men de japanska humanoiderna är, till skillnad från allroundroboten Icub, ofta förprogrammerade och specialiserade på en viss funktion. I Japan har humanoider börjat användas inom sjuk- och äldrevården för att man ska kunna hantera de demografiska utmaningar som nationen på sikt står inför. Det är också i Japan som utvecklingen av androider – extremt människolika robotar – har kommit längst. Landet kan även stoltsera med att ha skickat ut den första talande humanoiden – den svartvita ”kompisroboten” Kirobo – i rymden. Tanken är att Kirobo ska göra astronauten Koichi Wakata sällskap på Internationella rymdstationen, ISS. I USA pågår också en mängd robotprojekt. Där utvecklas allt ifrån människoliknande industrirobotar till fyrbenta stridsrobotar och sexroboten Roxxxy med rödmålade naglar som utbrister: ”harder, yeah” när någon smeker dess artificiella kön – i reklamvideon på Youtube är ”någon” en tunnhårig och nervös man i vit labbrock.

– Människor kommer att fortsätta kriga oavsett om det finns robotar eller inte. Sexrobotar? Tja, vem bryr sig? Jag är inte särskilt oroad, säger Giorgio Metta.

Användningsområdena för humanoider som kan kommunicera och interagera med människor är – som ovanstående exempel illustrerar – oändliga. Hushållsrobotar för hemmabruk och humanoida assistenter i offentliga miljöer lär bli stort, förutspår Metta som även tror att humanoiderna kommer att bli användbara inom kultursektorn: – Tänk att gå till ett enastående museum och istället för en audioguide hitta en robot som Ping 33

›

Namnet Icub är delvis en akronym för ”cognitive universal body”.

kan ge dig detaljerad information om specifika föremål, säger han.

Giorgio Metta tror att humanoider även kan bli värdefulla för biblioteks- och arkivvärlden. För att inte tala om enklare informatörs- och kommunikatörsuppdrag: – På Wiens flygplats finns en informationsdisk som består av en dataskärm som visar en extremt realistisk animerad människa som man kan ställa frågor till. Tänk att istället ha en humanoid som slår följe med dig till rätt gate, säger han. diskussionen om humanoider inom sjuk- och äldrevården är ett laddat ämne. När pressen rapporterar om japanska vårdrobotar fylls kommentarsfälten snabbt. Kritiker menar att det är både cyniskt och förnedrande. Sherry Turkle – professor i sociala studier kring vetenskap och teknologi vid Massachusetts Institute of Technology – menar att sociala robotar kan förändra våra attityder till mänskligt liv samt leda till en sorts emotionell och relationell devalvering. Giorgio Metta håller, föga förvånande, inte med: – Det beror på alternativet. Genom att använda humanoider för vissa repetitiva uppgifter inom vården kan man frigöra personal till högkvalitativ interaktion med de äldre. Det är ingen som menar att robotar helt ska ersätta människor, säger han.

Den aktör som lyckas släppa en prisvärd, användarvänlig och stabil humanoid på marknaden 34 Ping

› En Icub består av cirka

5 000 komponenter. På bilden syns IIT-teknikern Davide Tomé.

Ping 35

› Ansiktsuttryck är en

viktig del av kommunikationen mellan människa och humanoid, berättar Giorgio Metta.

» Om 15 år har vi en robot i varje hem! Det är vad vi strävar efter.« lär kunna tälja guld. Det är Giorgio Metta ytterst medveten om. Att IIT – som i dag står för 70 procent av Icub-avdelningens årsbudget – ser en möjlighet att kommersialisera hela eller delar av den självlärande humanoiden är klart som korvspad. Det blir tydligt när vi äter en kolhydratstinn ligurisk lunch på institutets takterrass med IIT-direktören Salvatore Majorana som jobbar med patentfrågor och affärsutveckling. Mellan focaccia- och pizzatuggorna lägger han ut orden: – Om 15 år har vi en robot i varje hem! Det är vad vi strävar efter, säger han.

Han kastar en hastig blick mot Giorgio Metta, som om han sagt lite för mycket, och tillägger sedan: – Men vi ska inte göra det för pengarna. Drivkraften måste vara passion. trots att det, enligt metta, är nära så har

den verkliga robotrevolutionen ännu inte kommit. Många av dagens humanoider fungerar bra i experiment i labbmiljö. Men för att utvecklingen ska få en välbehövlig skjuts framåt måste de ut i samhället och användas i skarpt läge, menar Giorgio Metta som efterlyser fler modiga aktörer som vågar kommersialisera komplexa robotar. En annan fråga som forskningen bör fokusera på är estetiken.

– Många av dagens humanoider ser direkt otäcka ut. Vi måste jobba hårdare på att göra dem snygga, graciösa och hänförande, säger Giorgio Metta.

En fläkt surrar. Framför en whiteboard med avancerade algoritmer står en forskare och kliar sig i huvudet. I försöksrummet hänger en Icub i selar och väntar på sina nya fotsulor. I monteringshallen står en ensam mekaniker och skruvar i ett humanoidhuvud med en mejsel.

Men hur ser Giorgio Metta på riskerna? Finns 36 Ping

det någon verklighetsförankring i det populära och kittlande sci fi-scenariot med intelligenta robotar som tar över världen och utrotar mänskligheten? Eller är det bara alarmistiska amsagor från teknikfientliga tråkmånsar?

Giorgio Metta är väl insatt i det domedagsartade begreppet teknologisk singularitet. Det är en teoretisk framtida tidpunkt då maskiner, tack vare artificiell intelligens, lyckas förbättra sin egen design med exponentiell hastighet, något som skulle kunna leda till att de börjar agera självständigt bortom mänsklig kontroll.

Det vore fel att säga att Giorgio Metta darrar av rädsla när jag tar upp ämnet. Själv har han inga moraliska betänkligheter inför att försöka skapa en robot som i vissa avseenden är intelligentare än människor. Han tror till och med att det är görbart.

– Varför inte? Det hade varit väldigt användbart när det kommer till att lösa extremt komplexa problem. Antingen ser man framtiden som dystopisk eller utopisk. Jag föredrar det senare, säger han.

Ser du ingen risk att framtidens humanoider kommer att bli en andra klassens ”medborgare” som får utföra alla sysslor vi själva inte vill befatta oss med?

– Robotarna kommer väl att klaga om de är tillräckligt intelligenta. Det är en fråga om etik och om konflikten mellan autonomi och kontroll. Om robotarna är smarta måste vi ge dem rättigheter och inte bara låta dem göra sådant som vi ber dem att göra. Lagstiftningen måste hänga med i den tekniska utvecklingen.

Vad är nästa steg i utvecklingen av Icub?

– I januari påbörjar vi ett treårigt projekt som enbart handlar om att ge Icub ett självmedvetande. Det kommer att vara mycket användbart när humanoiden på allvar ska börja interagera med människor, säger Giorgio Metta. ‹

›

Genuas skyltdockor rör sig inte ur fläcken.

Men inom en snar framtid kanske vi kommer att få se humanoida butiksbiträden.

Ping 37

Guiden

Kickstarta din hjärna Svårt att synas och höras trots bra budskap? Misstänker du att det beror mer på hur du säger det än vad du säger? Med kunskap om hur hjärnan fungerar når du lättare fram i mängden information och reklam. Ping har råden som gör att du kan kommunicera på hjärnans villkor. text carina wahlstedt janson

38 Ping

1 2 3 4 5 6 7

Guiden

Aktivera hela hjärnan

Evolutionen av hjärnan har stått relativt stilla över tusentals år, men inte informationssamhället. Hjärnans tre olika delar, storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen styr olika förmågor och behov hos människan. Känslor,

Hjälp minnet

Minnet är begränsat. Experiment har visat att hjärnan kan hålla högst fyra saker i minnet på ett effektivt sätt. Använd ännu hellre det gyllene tretalet. Om du vill uppmana någon att välja – ge tre val och dela sedan upp dessa i

Belöna

Det som uppstår i hjärnan stannar kvar längre i hjärnan. Att förstå ett skämt, känna igen något eller att kunna lösa ett problem är en stimulans för hjärnan. Ett mänskligt bemötande eller en prestation som stärker självförtroen-

Överraska

Både igenkänning och att presentera något oväntat skapar uppmärksamhet. Kända konstverk, platser eller musikstycken stimulerar belöningssystemet genom att hjärnan får arbeta och leta i minnet. Överraskningar stan-

Kombinera

Kombinera bild och text. Bild och text kan säga mycket mer tillsammans än de kan göra var och en för sig. Bra information eller reklam låter bilden innehålla det bärande budskapet, den roliga poängen eller uppmärksamhetsvär-

planeringsförmåga och basbehov som mat, undvikande av fara och fortplantning motsvarar de olika delarna i hjärnan. Rikta dig till så många delar av hjärnan som möjligt. Då maximerar du mottagandet av information.

‹

underkategorier. Ska något stanna i minnet gäller också det gamla slitna uttrycket: Upprepning är kunskapens moder. Budskap i små portioner som upprepas vid flera tillfällen håller sig kvar i minnet.

‹

det är starkare än en materialistisk belöning.

Att söka information främjar tillförseln av dopamin som är stimulerande för kroppen och hjärnan. Vi upplever lösande av problem som något lustfyllt.

‹

nar längre i minnet än det invanda. Det gör att budskapet sticker ut och vi har lättare för att placera det i tid. Att i en redan känd bild byta ut ett objekt för att överraska, kombinerar styrkan i både igenkänning och det oväntade.

‹

det och använder ett fåtal ord för att förstärka bildbudskapet. Texten ska komplettera, belysa eller överraska, inte säga i stort sett samma sak som bilden redan gör. Genom att hålla texten kort hålls budskapet också längre i minnet.

‹

Använd gestaltpsykologin Utnyttja att hjärnan fyller i själv om den känner igen universella former som cirklar, kvadrater och rektanglar. Hjärnan parar också ihop spalter och färger, den söker efter helhet och logik i budskapet. Det kan utnyttjas när du presenterar

Kräv koncentration

Många undersökningar visar att det är en myt att vi kan göra flera saker på samma gång utan att uppmärksamheten går förlorad. Fånga målgruppens uppmärksamhet när de redan är koncentrerade, eller kräv koncentration först. Varför inte ut-

ett budskap. Om spaltindelning och färg konkurrerar blir det störande, men det kan också användas för att leda ögat att läsa vissa kombinationer först eller för att kombinera på ett oväntat sätt.

Då får du också en överraskningseffekt.

‹

nyttja platser där vi ofta sitter och väntar och inte har någonting annat för oss; en buss, ett väntrum eller en hiss? Invänta tystnad om du ska tala! Om ett budskap bokstavligen är viktigt är det bäst att informera personligen om det är möjligt.

‹

KÄLLA: Psykologi för kommunikatörer. Björn Karlsson, Populär Kommunikation.

Ping 39

DIK

eativa Det kr

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig facket

5,64 %

Som medlem i DIK kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,64 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. Om den rörliga årsräntan är 5,64 procent, blir den effektiva räntan 5,79 procent för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år. Det totala beloppet att betala, under förutsättning att räntan är oförändrad, blir 114 995 kronor och din månadskostnad blir 1 916 kronor. Årsränta per 2013-01-08.

Gör så här för att ansöka om medlemslån • Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.

• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

• Besök seb.se/medlemslan.

• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i DIK Läs mer på seb.se/medlemslan

Prenumerera på

ALLT OM tidskrifter

Behöver du hålla koll på vad som händer inom medievärlden? Då erbjuder vi dig en prenumeration på Allt om tidskrifter. På sverigestidskrifter.se/publikationer kan du teckna dig för en egen kostnadsfri tidning och vårt nyhetsbrev.

SvTidskr_halvsida.indd 1

40 Ping

Vasagatan 50, 111 20 Stockholm

sverigestidskrifter.se

2013-10-29 15:28

Krönika

»Vem är du och varför ska jag bry mig?»

F

örsta dagen på journalistutbildningen höll studierektorn hov. ”Varför vill du bli journalist?” Frågan gick runt och jag tog sats redan tre bänkrader i förväg. ”Jag är inte här för att bli journalist, jag vill bli författare”.

Det jobbiga var att 31 personer satt och lyssnade. Det var första gången jag mötte min publik.

Livrädd och trotsig. Fast besluten att inte bli en lagspelare på Aftonbladet eller TV4. Det stod Jackie Kothbauer alias Mediababe™ på min tröja.

Det ska stå där tills jag dör. jante, skämtar du? Till och med studierektorn

såg förbluffad ut. Trots att han hade inlett med att påstå att hälften av en journalists framgång beror på hens självförtroende. ”Talang är överskattat”. Själv tror jag hårt arbete är nyckeln till framgång, men utan talang behöver du inte ens försöka. Det som skiljer agnarna från arbetslösa och frilansslavar är kändisskapet. Det visste jag inte då. Jag var bara en kaxig nörd, som hade väntat till jag var 36 bast på att förverkliga livsdrömmen. Inte tänkte jag skriva om trafikolyckor och bröstcancer.

› Jackie Kothbauer

uppmanar till att sluta leta – bli hittad.

blivit nätbaserad och den som vill ha kneg böcker är svårflirtade. Jag gick och grubblade ett halvår efter att ha hoppat av ett välbetalt behöver en nätprofil. Tänk dig en robotpimp, jobb som content manager. På en lunch försökte som går runt och raggar jobb med ditt cv i handen. Matchning kallas det på rikssvenska. jag övertyga en bekant på Bonnier att de skulle Sluta leta, bli hittad. Härligt! Hela hitta en författare. Boken MediJag vill bli global svenska folket kommer att bli ababe måste bli skriven. ”Den är åtminstone D-kändisar. Själv har framtiden”. Hon lyssnade med världsstjärna. jag gått i terapi och tappat intresroad blick. ”Jackie, ska det bli en Sen vet jag inte … set för new age, exhibitionism och bok får du skriva den själv”. Så blev det. Jag, den socialt blyga tonåringen, skrev bloggsekterism. Jag vill bli global världsstjärna.

Sen vet jag inte … boken om hur du blir känd oavsett allt. För att kränga eländet var jag tvungen att ”walk my own talk”. Bli en stjärna. Det var som att våldta sig Jackie Kothbauer själv, men det går över. Kom ihåg det.

Nu stundar nya tider. Arbetsmarknaden har › Digital antropolog och författare Ping 41

› Jojje Wadenius har spelat både med Aretha Franklin och Blood, Sweat & Tears.

42 Ping

Så blev Uppsala gitarrens stad Världens främsta gitarrister, hundra programpunkter och fem fullmatade dagar. Med gitarrfestivalen har Uppsala fått internationellt erkännande och en växande skara lyriska anhängare. Frågan är vad som krävs för att sätta en stad på kartan. Vi frågade Klaus Pontvik, mannen som brann för en idé. text kristina tilvemo foto sören andersson

Ping 43

› Skönt sorl i mässhallen bland gitarr och filharmonika, anno 2013.

› I väntan på master

class med Alvaro Pierri. Gratiskonsert med Sebastian Gerster Sollerman.

44 Ping

› Klaus Pontvik

» Det slog mig att gitarr var det instrument som används mest till rösten och var mest tillgängligt för alla samhällsklasser, inte minst ekonomiskt, så varför inte en festival. «

P

å scenen sitter Jojje Wadenius i t-shirt och spretigt hår. Klockan är strax över nio, utanför konserthuset har regnet förvandlat Vaksala torg till stenblänk och droppande paraplyer, vilket dock inte avskräckt 80-talet åhörare från att ta sig till dagens första workshop.

Männen, för det är övervägande män, lyssnar uppmärksamt när Jojje Wadenius berättar. Ett förtroligt samtal om betydelsen av social talang för att få spelningar, och om resan från nykläckt gitarrist till Blood, Sweat & Tears, via en tidig förfrågan från Stikkan Andersson om medverkan i Melodifestivalen, kryddad med slingor och beat som får åhörarna att sträcka på sig.

– Jag talade om för honom vad jag tyckte om Melodifestivalen, inte så diplomatiskt kanske.

Men så är jag inte med på en enda ABBA-inspelning heller.

När skrattet lagt sig far en långnaglad hand upp i luften. Någon undrar hur det var att spela med Donald Fagan och vi får veta att det inte var så roligt alla gånger, och att Aretha Franklin var en rätt blyg tjej.

Det är som att sitta i Jojjes vardagsrum, ett avväpnande samtal om just det där man aldrig får veta i offentlighetens nyhetsklipp.

Lika opretentiös är mässhallen utanför. jag bläddrar bland gitarrböcker och noter,

strosar mellan klenoderna från gitarrmuseet i Lappträsk och säljare som visar hemmasnickrade instrument, och njuter av sorlet på främmande språk. Här och var pågår spontana gratiskonserter från bänkar och vrår. Flera bara för känslan att vara där, andra för master class med Alvaro Pierri i salen runt hörnet Det råder ingen tvekan om att Uppsala

utsågs nyligen till årets marknadsförare i Uppsala.

internationella gitarrfestival hittat sin form, ett avspänt omfamnande myller sedan starten för tio år sedan.

– Allt började med en tanke. Jag hade startat Ekocaféet, ett kulturcafé i Uppsala med ett hundratal aktiviteter per år; konserter, lunch, utställningar, jazz, klassiskt, allt. Det slog mig att gitarr var det instrument som används mest till rösten och var mest tillgängligt för alla, inte minst ekonomiskt, så varför inte en festival. En kväll sa jag till min parhäst Stefan Löwenius att jag skulle starta en gitarrfestival och att han skulle spela, och nästa år var det gjort, berättar Klaus Pontvik som nyligen utsågs till årets marknadsförare i Uppsala.

I basker och svart kavaj går han inte att missa.

Han hejar och småpratar, växlar ord med besökare och medarbetare innan han tar sig vidare till nästa konsert och artist. Ändå har han tid för alla.

– Det är just det här vi bjuder på, en årlig gitarrorgie där vi frossar i fina smaker och toner, och inte minst möten. Mellan artister, studenter, lärare från hela landet, publiken, gitarrbyggare. Ett mischmasch av människor med fascination för instrumentet i alla genrer.

Sedan starten 2004 har festivalen vuxit med innehåll, besökare och artister. Tanken att visa upp vad som finns i Uppsala har utvecklats och i dag är gitarrfestivalen ett starkt varumärke med internationell klang, bland tio-i-topp i världen.

– Förklaringen är kombinationen av mycket hög konstnärlig kvalitet med bredden av stilar.

Med amatörer och proffs tillsammans, för vilka musiken är ett viktigt inslag i livet, berättar Klaus Pontvik som själv växte upp bland musik, sång och vänner. Ändå handlar det om mycket mer än så. Om sinnlighet och det konstnärliga, och om att bidra med positiva cirklar.

Ping 45

› Uppsala har hittat en stark position inom kultursfären,

konstaterar Sten Bernhardsson, kulturdirektör i Uppsala.

– Kultur och musik är en sådan sak. Just nu gör jag det med gitarr men egentligen skulle jag kunna jobba med vad som helst som bidrar till att folk möts och mår bra. Att vi människor förädlas, landar lite och inte bara konsumerar prylar och teknik. Det materiella kan äta upp oss ibland, det stör våra möten med varandra och med växandet som människor, förklarar Klaus Pontvik som vill jobba med inkluderande projekt. Med färg, form, musik, det sinnliga; allt som gör att människor lyser.

Att han lyser själv råder inget tvivel om.

Frågan är varifrån han får sin energi.

Han konstaterar att det rör sig om 95 procent arbete, där 16-timmarsdagarna uppvägs av glädjen i att utveckla evenemang i människans tjänst.

Att skapa attraktionskraft och bygga stolthet i en hel stad.

Som när Michael Nyman, kompositören bakom filmmusiken i Pianot intar scenen för fulla läktare. När sorlet stillnar och han slår an tonen till ett verk med uruppförande i Uppsala. Eller när Steve Vai, en av världens främsta gitarrister, klipper bandet vid invigningen med kulturminister Lena Liljeroth och förklarar att ”Uppsala, you rock!”.

Janne Schaffer, Tuck & Patti, Yamandu Costa, Margarita Escarpa; listan kan göras lång.

– Med gitarrfestivalen får vi hela Sverige att komma hit. Cirka 40 procent av besökarna kommer utifrån och vad vi gör är att skapa mervärde och en relation till Uppsala. Som värdar representerar vi inte bara festivalen utan hela regionen. Tänker man så om varenda sak man gör och värdesätter det, så finns en ambassadör i varenda en som kommer hit.

Ett starkt varumärke på köpet av vanligt brinnande engagemang. But it takes two to tango.

– Jag har under de här åren försökt kommuni46 Ping

cera vikten av näringslivets ansvar för kulturen.

Det hade aldrig varit möjligt att få ihop den här festivalen med enbart vilja och våra sponsorer har varit oerhört viktiga. Sedan kunde jag önska att det fanns mycket större engagemang från näringslivet, för deras egen skull, betonar Klaus Pontvik. för investeringen betalar sig. I form av en stad där det händer saker. Med attraktionskraft, medarbetare som trivs, fler som söker sig för att bo, uppleva restauranger, natur, happenings och ett starkt driv. Saker som vi vanliga människor tänker på och som företag, näringsliv och kommunen vinner på.

Sten Bernhardsson, kulturdirektör på Uppsala kommun, är inne på samma spår.

– Det bästa sättet att marknadsföra en plats är att visa att det händer saker och kulturfestivaler borde vara minst lika intressant för företag att associera sig med som idrottsevenemang. Där är Klaus Pontvik oerhört bra på att marknadsföra och söka kontakt med näringslivet.

Kulturfestivalerna är något av ett signum för Uppsala, där alla vuxit underifrån och börjat i liten skala. De bygger på enskilda aktörers engagemang. Det gäller såväl kulturnatten som kortfilmsfestivalen och gitarrfestivalen.

– Det säger något om stadens kultur och anda.

Vi börjar hitta en stark position inom kultursfären och som stad vill vi bli förknippade med de här stora kulturfestivalerna. Ta Venedigs biennaler till exempel, det handlar om varumärke och ger stark identitet.

Avgörande för att lyckas?

– Att hitta guldkornen på hemmaplan. Att lyssna vad som finns förankrat på orten och hjälpa dem hellre än att söka sig ut och hitta något konstruerat. Annat riskerar bara att bli dagsländor.

›

Janne Schaffer, en av många kända profiler på festivalen.

›

Gitarrförsäljaren Patrick Burke från Irland på plats för fjärde gången.

› Exklusiv gitarrlek-

tion. Många ville spela med mästaren Alvaro Pierri.

Ping 47

Att sälja Sverige

Varumärkesbygge med plats för små grodor Svenska Institutets generaldirektör Annika Rembe vet att det inte är riskfritt att ”sälja” ett land.

Projektet Curators of Sweden råkade i mediestorm. Men rätt tänkt och modigt parerat har detta ”nation branding”-projekt blivit en prisbelönt succé.

Lärdomarna kan praktiseras även i organisationer med små resurser.

Sverige är ett perfekt försäljningsexemplar. Innovativt, kreativt, öppet och med tilltalande samhällsmodell. Dessutom beundransvärt fritt från korruption och annat som kan sänka en ”nation brandning”, som varumärkesbyggande av länder kallas. dessvärre brister en detalj.

Kännedom. Få nya grupper känner till Sverige. Och konkurrensen om ökad kännedom är stenhård.

– Vi konkurrerar med många länder som vill öka sin synlighet hos tillväxtländer som Kina, Indien och länder från den afrikanska kontinenten.

I dessa länder är kännedomen om Sverige låg. Speciellt svårt har vi haft att bli relevanta hos unga, säger Svenska Institutets (SI) generaldirektör Annika Rembe.

Med bakgrund som journalist och informationschef på SI:s systerorganisation Visit 48 Ping

Sweden har hon gedigen erfarenhet inom media och kommunikation. Därför värnar hon om värdekedjan som inleds med ökad kännedom.

– Kännedom leder till bra relationer och förtroende – nycklarna till affärer, turism, investeringar och politiskt samarbete.

Med dessa stora värden i siktet var Sverige tvunget att göra något för att bli relevant › Annika hos de unga.

Rembe Vintern 2011 lade SI och ISA sina pannor i djupa veck och kom fram till nation brandning-projektet Curators of Sweden. Genom fristående och ocensurerade twittrare skulle unga få upp ögonen för Sverige. En twittrande myndighetsperson skulle inte vara lika spännande och trovärdig att följa, resonerades det.

– Det var ett modigt förslag, som jag ställde mig bakom, säger Annika Rembe.

Modigt visade sig vara rätt ordval. Ty det finns inga garantier för att enTwitterkampanj skulle väcka det tänkta intres-

set. Och, än värre, ett ocensurerat snedsteg av en fristående twittrare, en liten kränkning, och varumärket hamnar i skamvrån tillsammans med drömmen om förtroende. projektgruppen som identi-

fierade lämpliga twittrare tog fram en riskanalys liksom en kravlista på twittrarna: Inga tweets skulle strida mot svensk lag, ingen placering av egna produkter. Den 10 december 2011 kom Curators of Sweden i gång, med twittraren Jack Werner.

Ett drygt halvår senare var det Sonja Abrahamssons tur, som ”snabbt provocerade fram ilska och förvirring” enligt The New Yorker.

– Hon försökte att skämta på ett främmande språk och uttryckte sig omedvetet onyanserat. Det uppfattades som kränkande, säger Annika Rembe.

Hur som helst var mediestormen i främst USA ett faktum.

Ett skarpt läge för krishantering.

– Många förväntade sig att vi skulle stänga av twittraren och

Vi konkurrerar med många länder som vill öka sin synlighet hos tillväxtländer som Kina, Indien och länder från den afrikanska kontinenten. I dessa länder är kännedomen om Sverige låg.

› Sverige är enkelt att

sälja – innovativt, kreativt, öppet och med tilltalande samhällsmodell.

foto: carolina romare/imagebanksweden.se

be om ursäkt. Men vi kom fram till att hon inte bröt mot lagen och stod därför fast vid öppenhet och frihet från censur. Vi ville visa att Sverige menar allvar med dessa värderingar.

Blott några dagar senare vände vindarna, principfastheten gav utdelning. Det skrevs både mycket och positivt om Sverige, antalet följare som initialt var 8 000 flerfaldigades till 66 000 och projektet förärades

med ett 30-tal nationella och internationella kommunikationspriser. full pott för såväl Sverige

som SI. Och givetvis kan flera prova sin lycka på denna – nu upptrampade – stig. Men inga genvägar, utan en ordentlig analys, inskärper Annika Rembe.

– Oavsett om man kommunicerar ett land, ett bibliotek

eller ett museum måste man fråga sig vad och vem man vill nå och hur relevant man är för målgruppen – kan man verkligen visa det genom handling?

Kommunikation börjar med analysen, inte med en webbsida eller en blogg. Och har man små resurser ska man begränsa målgruppen, våga vara modig att testa nytt och ta hjälp av samskapande.

Eyal Sharon Krafft Ping 49

Fackligt

5

I Sverige finns ingen lag som reglerar löner. Vad är det då som avgör vilken lön just du har? Ping reder ut vad lön faktiskt är och tipsar om vad du kan göra för att din lön ska bli högre.

text anders regnell illustration jens magnusson

frågor om vad lön är

1arbete.

Lön är ersättning för utfört 2 Det är viktigt att du och din Det är en vanlig uppfatt- chef har samma bild av vad du Vad är lön?

ning om vad lön är. Det skulle innebära att du får mer i lön om du jobbar mer – har längre arbetsdagar och fler arbetsuppgifter. DIK menar att det även finns en beställning från arbetsgivaren. Därför är lön en ersättning för beställt och utfört arbete.

Om du inte är lyhörd för vad din arbetsgivare vill att du ska koncentrera dig på kan du få en negativ överraskning när det blir dags för lönesamtal.

Det finns en förväntan på vad du ska göra och vad du ska prestera som är kopplad till din lön.

50 Ping

Har du koll på beställningen?

ska jobba med och hur du ska prioritera. Ta reda på vad din arbetsgivare har för förväntningar på dig – hur beställningen ser ut. Vad är det för uppgifter du ska göra i första hand? Är det rätt saker du jobbar med? Prata med din chef med jämna mellanrum och stäm av att du fokuserar på det du förväntas göra. Vänta inte till utvecklings- eller lönesamtalet. När det är dags för de samtalen ska du redan ha koll på att du är på rätt väg. Lön är inte något som bestäms under ett samtal eller vid en förhandling en gång om året. Det är ersättning för

det du gör varje dag hela året.

Lönen sätts under hela året.

3 I Sverige finns det ingen lag som reglerar miniminivån på Varför får du löneökning?

lönen. Lönerna regleras mellan arbetsmarknadens parter. Det är de som kommer överens om hur lönerna ska öka och med hur mycket. Grunden är att du har en årlig rätt att omförhandla din lön. Det regleras i arbetsplatsens kollektivavtal eller ska framgå av ditt anställningsavtal om det inte finns något kollektivavtal. Hur det går till när din nya lön ska bestämmas skiljer sig åt beroende på vilket avtalsområde och vilken bransch du arbetar inom.

Ping 51

Fackligt

› Det är större chans att få högre lön om du vet vad som förväntas av dig.

Ställ frågan: Vad ska jag göra för att få en bättre löneutveckling? Den frågan kan du även ställa på det uppföljande lönesamtalet.

Då är den stora frågan vad din insats under året som gått är värd i kronor.

4 För att löneprocessen ska

kan du även ställa på det uppföljande lönesamtalet. Då är den stora frågan vad din insats fungera behöver du ha utveck- under året som gått är värd i lingssamtal minst en gång per kronor. Fråga din chef vad han år. Där pratar ni om vad du har eller hon tycker om din lön. Är presterat, vad du ska jobba med den rimlig i förhållande till de framöver och vad du behöver arbetsuppgifter och det ansvar för kompetensutveckling. Ta du har?

DIK ser gärna att det är upp frågan om lön även i det ungefär sex månader mellan samtalet. Ställ frågan: Vad ska ditt utvecklingssamtal och ditt jag göra för att få en bättre lönesamtal. löneutveckling? Den frågan Har du samtal med din chef om lön?

52 Ping

5 De flesta får högre lön varje år.

Vet du vad du ska göra för att få en bättre löneutveckling?

Men kanske inte alltid så mycket att man känner sig nöjd. Din lön ska grunda sig på ansvar, din kompetens och din arbetsinsats betydelse för verksamheten. Vill du ha en bättre löneutveckling jämfört med tidigare behöver du kanske variera innehållet i ditt arbete eller utföra det på annat sätt. Diskutera dina arbetsuppgifter med din chef. Hinner du med? Vill du ändra på något?

Det är lätt att ta på sig uppgifter men svårare att avsäga sig.

Fundera också, minst en gång om året, om det är dags att gå vidare. Kan det bli bättre om du byter jobb?

Fackligt

Jenny Lindström, teckenspråkstolk:

» Tolkarna ser en koppling mellan prestation och lön« På Tolkcentralen i Örebro arbetar man med lönesättning på ett sätt som både arbetsgivare och arbetstagare är nöjda med. Hemligheten är tydliga lönekriterier som är väl kända och etablerade.

diga att erbjuda tolkhjälp till de som är hörselskadade, döva eller blinda. I Örebro är det Tolkcentralen, med sina drygt 90 anställda teckenspråkstolkar, som sköter det åtagandet.

Här arbetar de med lönesättning på ett sätt som både chefer och anställda tycker fungerar bra. Det bygger på att det är tydligt vad man ska göra för att få en bättre löneutveckling.

Det började för några år sedan då flera olika enheter slogs ihop. Då uppdagades att personer med likartade arbetsuppgifter kunde ha olika i lön beroende på vilken enhet de hade arbetat på. Fack och arbetsgivare satte sig då tillsammans och tog fram en rad kriterier för vad som ska belönas i lönekuvertet.

23 stycken närmare bestämt.

Med hjälp av de nya kriterierna har de som hade för hög lön tidigare fått lägre lönepåslag medan de som hade för låg lön har klättrat snabbare. På så sätt har man lyckats ta bort de så kallade ”snedsitsarna” och på ett tydligare sätt kopplat lön till prestation.

– När vi började med detta

› Teckenspråkstolken

Jenny Lindström är nöjd med hur arbetet med löner fungerar på Tolkcentralen.

var lönerna individuellt satta men spretade kraftigt. Nu kan vi mycket tydligare jämföra de olika tolkarnas prestationer med varandra, säger enhetschef Ulla Lindström. en utvecklingsledare och två

enhetschefer sätter tolkarnas löner. När det är dags för den

foto: angelica lindholm

landstingen i sverige är skyl-

årliga lönerevisionen träffas alla tre cheferna. Tillsammans går de igenom de anställdas prestationer mot de fastlagda kriterierna. Ett kriterium i taget för alla tolkar.

– Svårigheten är att veta vad vi egentligen bedömer. Det blir ju väldigt subjektivt, säger Ulla Lindström.

Ping 53

+300:– +1300:– +100:– +800:– +200:– +600:–

› Tolkarna får poäng efter

hur de har levt upp till lönekriterierna. Ju högre poäng desto mer i löneökning.

Poängsystemet har lett till att tolkarna kan se att det de presterar spelar roll för vilken lön de får. De känner att de kan påverka sin löneutveckling.

Jenny Lindström och fortsätter: – Vill någon ta på sig mer kvalificerade arbetsuppgifter än vad de arbetar med i dag kan man också få hjälp med det.

En nackdel med modellen är om du når högst i lönetrappan.

För att försöka vara så rättvisa att tolkarna kan se att det de Då stannar löneutvecklingen som möjligt har de gjort ett popresterar spelar roll för vilken upp trots att man är högpresteängsystem. Tolkarna får poäng lön de får. De känner att de kan rande. för sina prestationer på en skala påverka sin löneutveckling, – Vi har inte så höga löner mellan ett och tio där en ”snittsäger teckenspråkstolken Jenny och lönespridningen är ganska tolk” ligger på en femma. Utifrån Lindström. liten. Det gör att det kan kännas det bedömer cheferna sedan futtigt om man är på topp och inför medarbetarsamtalet om den anställde ligger över ändå får låga påslag på lönen, är det inte bara cheferna som eller under snittet. Summan säger Jenny Lindström. går igenom lönekriterierna, det av poängen sätts sedan in i en Tolkcentralens arbetsuppgifgör även varje tolk. På så sätt är ter utvecklas hela tiden och de lönetrappa. Ju fler poäng, desto båda parter väl förberedda inför får nya typer av uppdrag. Det högre upp i trappan. Det gör att samtalet. nyanställda, som kommer in på gör att vissa kriterier blir inak– Vi får själva skatta hur väl vi tuella över tid och andra kan been låg ingångslön, snabbt kan lever upp till kriterierna och går höva läggas till. Därför är det nu se vad de behöver göra för att sedan igenom om vi har samma dags att se över lönekriterierna utvecklas och på så sätt höja sin lön. Det är fullt möjligt att hoppa syn. Sedan diskuterar vi vad en gång till för att se vad som man ska satsa på för att komma behöver förändras. upp flera trappsteg på en gång.

Anders Regnell högre upp i lönetrappan, säger – Poängsystemet har lett till 54 Ping

foto: istockphoto

Fackligt

Ombudsmannen Magnus Berg:

» Anställningsavtalet är det

viktigaste i din anställning!«

i överenskommelsen ingår allt som gäller din anställning; arbetsuppgifter, titel, arbetstider, semester, tjänstepension, övertidsersättning och inte minst lön! Tyvärr är det många som knappt pratar om de här frågorna när de börjar en anställning. Det är ungefär som att sätta sig bakom ratten i en bil utan att ha en aning om hur den fungerar.

Om du har turen att omfattas av ett kollektivavtal är många frågor redan reglerade, men långt ifrån alla. Om du inte

foto: anders haglund

D

en senaste tiden har jag ofta pratat med medlemmar om ”anställningsavtalets ram”. Även om det kan låta tråkigt, så ska jag nu försöka övertyga dig om att det är det kanske allra viktigaste när du börjar en ny anställning.

Kärt barn har många namn, och när vi pratar om ”anställningsbevis”, ”kontrakt” och ”anställningsavtal” så menar vi oftast samma sak.

Det är alltså den överenskommelse om villkor som du och din arbetsgivare ingår när ni bestämmer att du ska bli anställd. Och den är lika giltig och bindande oavsett om ni har satt den på papper eller inte. Pappret är egentligen bara bekräftelsen på det ni avtalat och oerhört bra att ha om ord senare skulle stå mot ord.

Dessutom är det lag på att man ska få det!

som arbetsgivaren vill göra är för långt utanför ramen kan förändringen vara otillåten och betraktas som en uppsägning. Och för att säga upp krävs det saklig grund. Var ramen går är förstås ingen exakt vetenskap och ofta kan ramen vara vidare än du tror. Om du behöver hjälp hör du förstås av dig till DIK:s kansli har kommit överens om till eller din lokala fackliga företräexempel lön eller övertid innan dare. Och när du nästa gång ska du börjar, anses du ha accepteförhandla om ett anställningsavrat de villkor som gäller så fort tal med en arbetsgivare – be att du kliver in genom dörren din få avtalet i skrift för påsyn och första dag. Om chefen då säger att få lite tid på dig att fundera. att lönen är 18 000 kr, så är det Och skicka gärna avtalet till DIK så och det kan vara mycket svårt så tittar vi på det. Då har du ditt att ändra på. ”körkort”!

När du nästa gång ska förhandla om ett anställningsavtal med en arbetsgivare – be att få avtalet i skrift för påsyn och att få lite tid på dig att fundera.

anställningsavtalet kan

alltså sägas sätta ramen för din anställning, vilket kan bli viktigt till exempel vid omplaceringar, uppsägningar eller andra förändringar. Om en förändring

Tipsa Magnus!

› Vad vill du att Magnus ska

skriva om? Mejla dina tankar till magnus.berg@dik.se

Ping 55

Debatt

Arkiv: Ingen har ännu någon bra lösning på hur digitala handlingar ska bevaras på lång sikt.

Det borde vara självklart att alla större verksamheter har en arkivansvarig med utbildning i informationshantering, skriver arkivarien Veronica Blom.

Digitalt mörker vilar över arkiven

T

änk er att året är 2999 och tomt från viktiga handlingar. Vi vill inte man vill ta reda på hur millenheller ha en situation där olika medier är niebuggen undveks vid förra omöjliga att läsa eller att filformaten blimillennieskiftet. Ingen vill att vit föråldrade och inte går att öppna. Det samhällsstrukturen ska bryta finns temporära lösningar och rekomsamman vid nyårsfirandet år 3000. Allt mendationer för hur man ska förvalta som behövs är några lugnande dokument digitala handlingar men ingen slutgiltig om hur förra millennieskiftet förlöpte lösning för långtidsbevaring. Det här ett utan en kollaps, men i de problem hela Sverige tamdigitala arkiven finns det pas med, ett problem som I dag handlar den hela världen måste hantera. inga dokument som går att stora debatten öppna. Alla format är förutvecklingen talar åldrade eller har försvunnit inom informationssjälvklart inte bara för en och historien lyser starkt förvaltning om hur mörk framtid på grund av med sin frånvaro. Om bara vi ska undvika att Tyck till: utmaningen med långtidsnågon hade tänkt på det här hamna i en tidsPå dik.se/ bevaringen. Digitaliseför tusen år sedan … period präglad av ringen öppnar för en värld ping-debatt I dag befinner vi oss i full av möjligheter, och kan du ge svar en tidsålder som är styrd digital darkness. sökandet efter information på tal eller av teknologi. Den nya är i princip gränslöst. Teknologin gör det kommentera tidens teknologi bidrar till att skapa en möjligt för människor runt om i landet den här utvecklande, men också kaotisk, värld att ta del av handlingar utan att behöva artikeln. som vi inte riktigt kan hantera. Varje dag pumpas det ut mängder med information vara fysiskt närvarande i ett visst arkiv.

Användandet av kulturarvet har ökat i som vi inte vet hur vi ska ta emot eller och med att dokument kan skannas in, bevara. I dag handlar den stora debatten lagras och tillgängliggöras via webben. inom informationsförvaltning om hur Det hela är egentligen rent av fantastiskt vi ska undvika att hamna i en tidsperiod men skapar också större krav på i princip präglad av digital darkness. alla verksamheter runt om i landet.

Uttrycket kommer från dark ages som Informationen måste kunna förvaltas syftar på den mörka medeltiden. Det syfpå ett säkert och tillförlitligt sätt som tar på att vi inte vill ha en era som gapar 56 Ping

Debatt

›

I dag finns ingen permanent lösning för hur man ska förvalta digitala handlingar.

foto: istockphoto

inte skapar problem med tillgången till handlingar. Detta gäller särskilt inom den offentliga verksamheten som styrs av arkivlagar och offentlighetsprincipen. ingen myndighet, minnesorganisation eller annan verksamhet har i dagsläget någon bra lösning på problemen kring långtidsbevaring vilket resulterar i att de flesta handlingarna blir kvar inom verksamheterna. Inom den offentliga sektorn har man tillgång till stöd och hjälp från såväl Riksarkivet som Stadsarkivet samt lagkrav på bevarande av allmänna handlingar. Den ideella och privata sektorn är lite mer utsatt i och med minnesinstitutionernas bristande resurser. Alla verksamheter har heller inte råd, eller förstått vikten av, att anställa eller anlita en arkivarie.

Det borde vara självklart att alla större verksamheter har en arkivansvarig med utbildning i informationshantering. Alla vinner på att det finns dokument som går att öppna och läsa i framtiden.

Förhoppningsvis kommer det en lösning som innebär att handlingar kan levereras och lagras på ett tillfredsställande sätt som gynnar lagkraven, verksamheterna och forskarna. Fram tills att detta sker kan vi tyvärr bara hoppas att alla verksamheter runt om i Sverige funderar en extra gång över hur de hanterar sina digitala dokument. Allt vi gör med våra handlingar kan få konsekvenser, det är nu upp till oss att se till att de riktigt negativa konsekvenserna undviks.

Veronica Blom

› Arkivarie/organisationssekreterare, Saco Ping 57

Stiftelsen Nordiska museet söker till Julita gård:

Program- och guideansvarig Museitekniker Hantverkare med inriktning byggnadssnickare Markskötare Byggnadsantikvarie För ytterligare info se www.nordiskamuseet.se/om-museet/lediga-tjanster Stiftelsen Nordiska museet är Sveriges största kulturhistoriska museum. I utställningarna visas föremål och bilder med anknytning till trender och traditioner samt liv och arbete i Sverige från 1500-talet fram till idag. Till museet hör Tyresö slott, sommarnöjet Svindersvik i Nacka, Julita gård utanför Katrineholm och Härkeberga kaplansgård utanför Enköping.

Julita gård ligger vackert vid sjön Öljaren, mellan Eskilstuna och Katrineholm. Godset som omfattar 2200 hektar mark och mer än 360 byggnader är en välbevarad helhetsmiljö från förra sekelskiftet med odlingslandskap, byggnader, park och trädgårdsanläggningar. Nordiska museets arbete inom profilområdet Naturbruk är förlagt till gården. Här finns också museets levande samlingar. I godsförvaltningen ingår ca 35 permanentbostäder och ca 40 fritidsbostäder. Du kan läsa mer om Nordiska museet och Julita gård på www.nordiskamuseet.se/julita

Årets Bibliotek

Vilket bibliotek tycker du förtjänar att få utmärkelsen?

Nu kan du påverka vilket bibliotek som ska få nästa års pris.

Sista dag att tipsa är den 10 januari 2014.

Läs mer på www.dik.se/arets-bibliotek

58 Ping

Årets Arkiv

Nu är det dags att tipsa juryn om bra, kreativa eller nytänkande arkiv. Utmärkelsen delas ut av DIK i samarbete med Riksarkivet, Näringslivets arkivråd och Svenska arkivsamfundet.

Sista dag att tipsa är den 10 januari 2014.

Läs mer på www.dik.se/arets-arkiv

Ekerö Bibliotek söker Bibliotekschef Läs annonsen på www.ekero.se Välkommen med din ansökan senast 20/11

Bibliotekarie Till Norrtälje kommuns bibliotek söker vi bibliotekarie med särskilt ansvar för digital kommunikation. Erfarenhet av arbete med webb och sociala medier värdesätts.

Sista ansökningsdag: 2013-11-24.

Frågor? Kontakta Lennart Lundblad lennart.lundblad@ekero.se 073 660 43 90 EKERÖ BIBLIOTEK är ett kulturellt kraftcentrum som erbjuder både upplevelser, mötesplatser och tillfällen att vara med om något nytt! Ekerö Bibliotek består av skolbibliotek i kommunens samtliga elva skolor, folkbiblioteken Biblioteket i Ekerö Centrum, Barnens eget bibliotek i Stenhamra och biblioteksfilialen Vikingabiblioteket på Adelsö.

Läs hela annonsen och sök på: norrtalje.se/jobb

Regionmuseet Kristianstad söker

Etnolog tillika verksamhetsledare museidelen Läs mer på regionmuseet.se

BEBYGGELSEANTIKVARIE Blekinge museum söker en bebyggelseantikvarie med flerårig erfarenhet av att i samverkan med kommuner, länsstyrelse, församlingar och fastighetsägare handlägga olika typer av kulturmiljövårdsärenden och bebyggelseantikvariska uppdrag. Du har även erfarenhet av att arbeta publikt och med rådgivning gentemot allmänheten i byggnadsvårdsfrågor.

Sista ansökningsdag 29 november 2013 För mer information om tjänsten www.blekingemuseum.se

Ping 59

Länsbibliotekarie/verksamhetschef Länsbibliotek Sörmland till Kultur & Utbildning inom Landstinget Sörmland Verksamheten präglas av högt engagemang, kunskap och kompetenta medarbetare.

Vill du leda och fortsätta utveckla verksamheten internt och externt?

Sista ansökningsdag: 2013-12-09.

Läs mer på www.landstingetsormland.se/jobb

Enhetschef

Publik och kommunikation Murberget Länsmuseet Västernorrland i Härnösand har organiserat om sin verksamhet 2013. Nya uppdrag och arbetssätt behöver nya idéer och medarbetare. Murberget söker chef för den nya enheten Publik och kommunikation. www.murberget.se/ledigatjanster Sista ansökningsdag 3 december

Friska djur – trygga människor.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är en expert – och servicemyndighet under Landsbygdsdepartementet. SVA:s verksamhetsidé är att främja djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och kunskapskommunikation. SVA har cirka 400 anställda och de största yrkesgrupperna är biomedicinska analytiker, forskare och veterinärer.

Kommunikatör/ webbstrateg sökes!

Sista ansökningsdag är den 20 november 2013 För mer information och för att ansöka se www.sva.se/lediga-jobb

www.sva.se

HÖGSKOLAN DALARNA söker

ArkivArie med iT-inrikTning DUP 2013/831/30

Läs mer på www.du.se/jobb Välkommen med din ansökan!

Högskolan dalarna 791 88 Falun • tel 023-77 80 00 • www.du.se

60 Ping

Kristianstads konsthall söker ny

Konsthallschef Läs mer på regionmuseet.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med drygt 38 000 studenter och 6 000 anställda.

Verksamheten bedrivs i vetenskapsområden, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildningen och forskningen har stor bredd och hög kvalitet - det vittnar sökandetryck och Nobelpris om.

Biträdande bibliotekschef med placering vid universitetsbiblioteket, Göteborg Ref.nr: PET 2013/373 Sista ansökningsdag: 2013-11-24 För mer information se Göteborgs universitets hemsida: www.gu.se/ledigaanstallningar

www.gu.se

Södertörns högskola är ett dynamiskt lärosäte med unik profil. Vi bedriver forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och utbildningsvetenskap. Sedan starten har vi byggt upp en struktur med hög akademisk kvalitet och stark koppling mellan grundutbildning och forskning. Här finns idag 13 000 studenter och 840 anställda. Högskolan har sitt campus i en kunskapsintensiv och expansiv miljö i Flemingsberg i södra Stockholm. Vi eftersträvar att tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Vi söker nu:

Lektor i arkivvetenskap Dnr 1037/1.6.1/2013. Sista ansökningsdag 9 december.

Ytterligare upplysningar om anställningen finns på www.sh.se/ledigajobb.

Välkommen med din ansökan.

Ping 61

Till och från jobbet Dagens sjuknärvaro kan vara morgondagens sjukfrånvaro.

Det är en folkhälsorisk om det här breder ut sig för mycket.

Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet i P1-morgon

Hej medlem!

Jenny Johansson Kommunikatör, Göteborg Har du jobbat sjuk någon gång?

– Ja, det har jag gjort men jag går inte till jobbet, utan jobbar hemifrån.

Varför då?

– Jag känner mig lugnare om jag har lite koll på vad som händer.

Men jag jobbar inte hela dagar utan kollar mejl och sms.

Händer det att dina kollegor kommer till jobbet sjuka?

– Nej, vi har en bra kultur. Vi går inte till jobbet sjuka. Cheferna föregår med gott exempel och vabbar och stannar hemma när de är sjuka.

›

foto: istockphoto

Att jobba när du är sjuk kan stå dig dyrt Tillhör du dem som jobbar fast du är sjuk? Då kan du leva farligt. Förutom att du riskerar att smitta din kollegor kan du själv bli långvarigt sjukskriven. Det visar ett flertal olika studier. De som arbetar när de är sjuka är också de som ofta blir sjukskrivna. Försök att hålla dig hemma när du blir sjuk – det lönar sig i långa loppet.

Visste du att antalet ukskrivningsdagar i Sverige har mer än halverats de senaste tio åren, även om en liten ökning nu har skett. Enligt Försäkringskassan var svensken sjuk 16 dagar per år 2002 mot drygt 6 dagar 2011. Det är i yrken som hade hög frånvaro 2002 som minskningen har varit störst. En förklaring till minskningen kan vara den striktare tolkning av reglerna som infördes i början av seklet.

62 Ping

Många jobbar fast de är sjuka.

Till och från jobbet

4,7

dagar per år. Så många sjukdagar per år har bibliotekarier och arkivarier (2011).

Det kan jämföras med 6,1 dagar per år för samtliga yrken i Sverige. Kvinnor är mer sjuka än män – 5,4 dagar respektive 2,8 dagar. Det stämmer överens med riket som helhet där kvinnor har nästan dubbelt så många sjukdagar som män.

4

Källa: Försäkringskassan

Aktuella böcker Utvalt av: Anders Regnell

sätt att inte jobba sjuk

1

Prata med kollegor Kolla av med dem som du jobbar närmast vilken inställning de har till sjuknärvaro. Är det okej att smitta kollegorna?

Talarkokboken Erik Mattsson

Allt fler yrken och uppdrag kräver att man ska kunna ­presentera ­saker för andra. Och i takt med att information blir alltmer tillgänglig ökar kraven på att en presentation ska vara mer än bara informationsöverföring – lyssnarna vill möta en människa.

Kanske är du en skicklig talare som vill slipa på d­etaljerna eller i början av din talarbana?

Inom vilket yrke du än arbetar behöver du kanske tala inför en publik ibland? Den här boken är skriven till alla som vill lära sig att tala så att andra vill lyssna. Det är en praktisk handbok i presentationsteknik och systerbok till Möteskokboken.

Engagemang

– Batman, Putnam och jag Per Grankvist Är det så att vi är mindre engagerade i dag än för några decennier sedan? Har like-knappen fått oss att tro att det räcker med att ge en tummen upp för att förändra samhället?

Varför engagerar vi oss nuförtiden? Och framför allt: Hur skapas engagemang?

I den här boken tar Per Grankvist med oss på en resa genom personliga drivkrafter, statsvetenskap och psykologi för att försöka förstå engagemangets historia och framtid.

Marknadsföring och kommunikation i sociala medier

Lena Leigert Sociala medier är trams, säger skeptikern. Möjligheterna är oändliga, menar entusiasten. Vem har egentligen rätt?

Det vill Lena Leigert ge dig möjlighet att bestämma själv genom att du läser den här boken. Upptäck vilka sociala medier som är bäst för dig och hur du skapar mesta möjliga affärsnytta.

Det här är en andra och helt omarbetad upplaga som bland annat berättar hur du väljer rätt kanaler och skapar attraktionskraft.

Sociala medier är trams, säger skeptikern. Möjligheterna är oändliga, menar entusiasten.

2

Förändra kulturen På vissa arbetsplatser kan det finnas en förväntan att man ska ”ställa upp” trots att man är sjuk. Diskutera med chefen eller facket om det verkligen ska vara så.

3

Gott exempel Försök att föregå med gott exempel.

Tala om att du stannar hemma av hänsyn till dina kollegor – även om du inte är så sjuk att du omöjligt kan ta dig till jobbet.

4

Öka beredskapen Diskutera på arbetsplatsen hur sårbara ni är om någon blir sjuk. Försök öka beredskapen så att ingen ska behöva känna dåligt samvete för att man är tvungen att stanna hemma när man blir sjuk.

Ping 63

Kalendarium foto: saco

13 980 kr. exkl. moms, DIKmedlem får 20 procents rabatt.

Mer information och anmälan på www.abilitypartner.se.

4/12 Sacos studentmässa Mötesplats i Malmö om yrkesoch utbildningsval efter gymnasiet. Läs mer på www.saco.se/ saco-studentmassor/.

Sacos studentmässa om utbildningsval 28–30/11 . Mötesplats på Stockholmsmässan om yrkes- och

utbildningsval efter gymnasiet. Läs mer på www.saco.se/ saco-studentmassor/.

November

18/11 Akademikerkompetens Kostnadsfritt kompetensutvecklande seminarium i Gävle för DIK-medlemmar. DIK arrangerar tillsammans med företaget Akademikerkompetens, kl. 8.30–15.50.

Mer information och anmälan på www.dik.se/kalendarium.

19/11 KrisKom 2.0 Konferens i Stockholm för dig som arbetar med kommunikation.

Med praktikfall från företag som har strategier för hur de använder digitala kanaler vid kriser eller andra speciella händelser.

Pris: 5 490 kr. Information och anmälan på www.kompetensinstitutet.se/kriskom/

tiva förmåga. Pris: 13 980 kr. exkl. moms, DIK-medlem får 20 procents rabatt. Mer information och anmälan på www.abilitypartner.se.

4–5/12 Intranätdagarna 2013:2 Tvådagarskonferens i Stockholm för dig som arbetar med utveckling av intranät, hålls för nionde året i rad. Även workshop 3 december. Prisex. konferens:

64 Ping

9–10/12 Intern kommunikation och medarbetarengagemang Kurs i Stockholm med fokus på att förverkliga strategier till konkret handlingskraft i kundmötet. Pris: 13 980 kr. exkl. moms , DIKmedlemmar får 20 procents rabatt. Mer information och anmälan på www.abilitypartner.se.

11–12/12 Skolbibliotek 2013 Tvådagarskonferens i Stockholm om hur skolbiblioteket och skolbibliotekarien blir en pedagogisk resurs som bidrar till elevernas måluppfyllelse. Pris: 5 980 kr. exkl. moms. Mer information och anmälan via www.dik.se/ kalendarium.

Något på gång?

December

2–3/12 Kommunikativt ledarskap Kurs i Stockholm om hur du utvecklar chefernas kommunika-

6/12 Lär dig skapa Infact Kostnadsfri utbildningsdag i Gävle om det kostnadsfria webbaserade mindmap-verktyget Infact som utvecklats av Forskning.se och Högskolan i Gävle.

För webbredaktörer, lärare, museipedagoger, informatörer.

Egen portabel dator behövs. Läs mer på www.dik.se/kalendarium.

foto: istockphoto

Tipsa oss: Nu kan du med ett enkelt formulär på DIK:s webbplats själv tipsa om aktiviteter som är på gång. Gå in på www.dik.se/kalendertips.

Mitt CV Ted Isaksson, utvecklingssamordnare i Vara kommun

Hur hamnade du här?x – Jag har ganska målmedvetet letat efter spännande arbeten i Skaraborg. Att det just blev Vara handlar om att de satsat på att stärka samverkan mellan offentlig verksamhet, företag och civilsamhället, vilket är vad jag sysslat med i mina tidigare arbeten. Jag startade som projektledare för Lyskraft Vara, ett projekt med målet att skapa en mer attraktiv stad. När min anställning gick ut fortsatte jag med samordningsfrågor i kommunen.

Vad gör egentligen en utvecklingssamordnare?

Ted Isaksson

– Det är ett uppdrag som handlar om att utveckla samarbetet mellan kommunen och övriga samhället. Ibland är det konkreta insatser, som att bjuda alla nya kommuninnevånare på en guidad busstur med kommunalrådet, eller ta fram en ny tätortskarta för besökare tillsammans med handeln.

Ålder: 29 år.

Bor: Skara.

Familj: Fästmön Hanna och katterna Findus och Smilla.

Fritid: Gillar att baka och fjällvandra.

2013

Du har läst filosofi, har du glädje av det i ditt jobb?

– Definitivt. Det handlar mycket om att analysera frågor på ett vetenskapligt sätt. Dessutom är det en bra skola i hur man kan se saker ur olika perspektiv.

2003–2006

2006

» Den röda tråden i mina studier utgår ifrån vad jag tycker är roligt.

Med lite eftertanke kan man studera enbart kurser man tycker är roliga och i förlängningen få ett spännande arbete.«

» Tre månader i Kambodja och tre i Enköping, tillsammans med Socheat från Kambodja. Spännande upplevelse som innebar många möjligheter att lära sig att samarbeta över kulturgränser. «

Uppsala universitet, praktisk filosofi, retorik, statskunskap och juridisk introduktionskurs.

Volontär, Battambang, Kambodja och Enköping.

2007

Chefredaktör för Recentior, tidskrift för nya studenter i Uppsala. »Första betaluppdraget som gick i tryck.«

2006 2003

Utvecklingssamordnare i Vara kommun foto: anders regnell

2008

Kommunikatör vid Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte. » Återkom efter ett par år till samma org.«

2009

2010

2011

» Ett ideellt uppdrag.

Jobbade för 13 olika nationer.«

» Högst ansvarig på en studentorganisation med 1 250 medlemmar.«

» Att hoppa upp och ned ur en lastbil gjorde att vikten förblev densamma.«

Marknadsföringsansvarig åt Kuratorskonventet.

2008 2007

Förste Kurator på Västgöta nation

Hemglassförsäljare i Uppsala.

2010 2009

2012–2013

Projektledare för Lyskraft Vara i Vara kommun » Målet var att ta fram en långsiktig samverkansform i kommunen och stärka Varas lyskraft. Mycket att göra på ett år, men det gick bra!« 2012

2013

2011

Ping 65

På nytt uppdrag

Kommunikation är hennes röda tråd

för detta skulle göra honom eller henne till en kompetent medarbetare inom teambuilding.

Under våren driver Johanna ett pilotprojekt som ska lära ut metoden till några DIK-medlemmar.

Kvalues handlar om ett helt nytt Hon hoppas att deltagarna ska grepp för att underlätta jobbsöupptäcka nya värdefulla sidor hos kandet. Genom att lära sig digital sig själva som kanske kan leda till storytelling kan man framhäva nytänk i jobbsökandet. sina informella meriter på ett Johanna är själv en gränsöverbättre sätt än genom det traditioskridare: I botten konstvetare har nella cv:t. Berätthon arbetat på museer Digital storytel- såsom Liljevalchs och andet görs med hjälp av stillbilder i ling är ett sätt att Skansen, med reklam ett filmredigerings- validera informell på en webbyrå och program. kompetens. Det kan kommunala skolfrågor – Digital storyteli Stockholmsförorten också hjälpa dig ling är ett sätt att Huddinge. Senast var att få upp ögonen validera informell hon kommunikatör vid kompetens. Det kan för vilka informella Kungliga biblioteket. också hjälpa dig att meriter du har.

– Kommunikation få upp ögonen för har hela tiden varit vilka informella meriter du har. På min röda tråd. Förmågan att komså vis kommer du att kunna ge en municera har hjälpt mig att validera bredare bild av dig själv. mina egna kompetenser.

– Den som till exempel har varit Läs mer om EU-projektet fotbollstränare på fritiden kan på Kvalues på DIK:s webbplats.

Lena Fieber en minut visa och berätta varJohanna Järnfeldt vikarierar som kommunikatör i DIK. Det är hon som håller i nästa års Almedalen-aktiviteter, skolbibliotekskampanjen och EU-projektet Kvalues.

› –Förmågan att kom-

municera har hjälpt mig att validera mina egna kompetenser, säger Johanna Järnfeldt.

Dan Holm

har gått från ett vikariat som kommunikationsstrateg till en projektanställning som ”Global intranet manager” vid Sandvik Materials Technology. Därmed flyttar han från Sandviken till Stockholm.

Anja Dahlstedt

blir ny chef för bibliotek i Botkyrka.

Hon kommer senast ifrån biblioteken i Södertälje där hon arbetat som chef för verksamheten. Några av Anjas utmaningar i Botkyrka kommer vara att arbeta fram innehållet i ett nytt idéhus i Tullinge, en flytt till ny plats av biblioteket i Tumba centrum och lanseringen av ett Läslyft i Botkyrka.

Rani Kasapi

blir ny kulturchef på kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka.

Hon är en erfaren och välkänd utvecklare inom kultursektorn och har arbetat med konst och kultur i relation till social utveckling i många år. Närmast kommer Rani från Riksteatern.

Robert Boije

blir Sacos nye samhällspolitiske chef från och med månadsskiftet. I dag är han chefsekonom vid Finansinspektionen.

66 Ping

› Qaisar Mahmood tog motor- cykeln på jakt efter svenskhet › Följ med till Sydkorea – världs- ledande i digital bokutlåning › Varför väcker offentlig konst

Kommer ut den 13 december

Ping tar tempen på kulturpolitiken Fusk på internet Debatt foto: sören andersson

Nästa nummer

#8 2013

så mycket känslor?

Postadress: Box 760, 131 24 Nacka, Besöksadress: Planiavägen 13, Nacka, E-post: kansli@dik.se E-post till anställda på kansliet: fornamn.efternamn@dik.se, Telefon växel: 08-466 24 00, Medlemsjouren är öppen: Måndag–torsdag 8:30–15:00 samt fredag 13:00–15:00, tel 08-466 24 00.

Ping 67

POSTTIDNING B

DIK, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning till DIK:s medlemswebb: Användarnamn: Ditt medlemsnummer, se adressen till höger.

Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

Svensk skollag ger alla elever rätt till ett skolbibliotek. Ändå saknar hälften av alla elever tillgång till ett skolbibliotek med bemanning. Men det finns goda förebilder, 26 skolor fick DIK:s utmärkelse Skolbibliotek i världsklass 2013. Nu vill vi se fler goda exempel – dags att nominera till Skolbibliotek i världsklass 2014.

Nominera: www.dik.se/skolbibliotek-i-varldsklass