Magasin Ping, nr 2, 2013

PING 2 2013

#2 2013

› D OKUMENTATION AV EN S TAD › TE ATER O CH KULT URHUS GÅR SAMMAN › DIGITAL ARB E T SMIL JÖ › HÅLL KOLL PÅ EUROPA

Pris: 69:–

Ett magasin från DIK – det kreativa facket

Citatet » Mångfalden är stommen. Vi gallrar inte efter åsikter. « Bibliotekschef Inga Lundén om biblioteksnormer.

Mobil evangelist Måns Adler har med sin videotjänst bidragit till att förändra världen Ordspel i telefonen

Vägtullar i Göteborg

Att paketera ett projekt

Intresset för ordspel i mobilen är stort. Passa på att förena nöje med hjärngymnastik.

Anna Clarén Jonas Söderström Elaine Eksvärd

Panelen – litar arbetsgivare på sina kommunikatörer?

GUNNEL RYNERM.fl

SIGGE BIRKENFALK

SOFIA MYREVIK

JERRY SILFWER

ALEXANDRA CALLEGARI-LINDHOLM

EFFEKT

G책r det att m채ta kommunikation?

KOMMUNIKATION

28-29 maj Sundsvalls Stadshus

www.communicaresundsvall.se 2 Ping

Innehåll Man ska vara ödmjuk och säga som det är – det är människan som åstadkommit demokratiseringen, inte tekniken Måns Adler, Inspiratören sid 22

16

› Bibliotekscheferna Nick foto: anders haglund

09 Aktuellt

Digital arbetsmiljö, arkeologin granskad, ofrälse under stormaktsti­ den, bildnotisen, panelen, en roman och en falukorv med mera.

16 Samtal om yttrandefrihet

Debatten kring ”Lilla hjärtats” vara eller inte på biblioteken har stundtals varit het. Ping har bett två bibliotekschefer med olika uppfattningar utveckla sina argument.

20 Rekordhög arbetslöshet

Arbetslösheten bland unga i Europa är högre än någonsin. Något måste göras. De sociala parterna förhandlar sedan september om ett avtal som ska bromsa den oroande utvecklingen.

Jones och Inga Lundén diskuterade censur.

22 Videoevangelist

Möt Måns Adler. Hans mobil­ videotjänst Bambuser spelade en nyckelroll i den arabiska våren.

26 Att paketera ett paket

Det har blåst mer än vanligt i Göteborg en tid. Mest kring 36 stycken trängselskattstationer.

Läs om kommunikatörenas nyckelroll för att inte hela pro­ jektet skulle kantra.

› Digital arbetsmiljö en

tickande hälsobomb, sid 9.

Ping 3

Ledare

Ansvarig utgivare Karin Linder, 08-466 24 04. karin.linder@dik.se Chefredaktör Anders Regnell, 08-466 24 23, anders.regnell@ dik.se Webbansvarig Ingela Wettergrund, 08-466 24 09, ingela.wettergrund@ dik.se Grafisk formgivare Anders Haglund, 0708-91 91 00, mail@andershaglund.com Annonser Caroline Kejnemar, 08-466 24 11, caroline.kejnemar@ dik.se Ring för bilagor, paketlösningar och webbkombinationer.

Skribenter i detta nummer Lena Fieber, Eyal Sharon Krafft, Stefan Högberg Johan Joelsson, Elaine Eksvärd, Anna Fredriksson, Ingvar von Malmborg.

Tryck & repro Ineko, Stockholm Omslag Uppifrån vänster Inga Lundén, foto: Anders Haglund.

Måns Adler, foto: Sören Andersson, Göteborg, foto: Johannes Berner.

Nästa nummer nr 3: 26 april ISSN: 2001-4368 Kontakt Se sid 67.

Kommunikatörer på politiska minfält

K

.iruna i norr. Lidhult, i Småland, i söder.

På vägen passerar vi både Stockholm och Göteborg. I det här numret har Ping varit på många olika platser i landet.

I Kiruna träffar du fotografen som fick ett uppdrag att dokumentera den stora flytten av staden.

Projektet tog slut men det gjorde inte lusten att fånga denna historiska händelse på bild. Hittills har det blivit två böcker, men det lär bli fler.

Ping har också tagit sig till Västkusten för att träffa ett gäng kommunikatörer. Deras grannlaga uppgift är att kommunicera det största infrastrukturprojektet som någonsin gjorts i Västsverige. Första elddopet var när trängselskatt skulle införas i Göteborg. Som opolitiska tjänstemän skulle de navigera på det politiska minfält som införandet av trängselskatt var. Läs om hur de lyckades tackla detta jätteprojekt trots en minst sagt massiv opinionsstorm.

I Stockholm har det också blåst. Debatten om censur kontra yttrandefrihet på biblioteken har böljat ett tag. Den uppmärksammade barnboken Lilla hjärtats

vara eller icke vara på biblioteken delade bibliotekarier i två läger.

När vinden i debatten börjat mojna känns det angeläget att fortsätta att reflektera kring normer på biblioteken. Ping ordnade ett möte med två bibliotekschefer som har olika syn på gallring, urval och censur. vår inspiratör den här gången är

Måns Adler. Möt energiknippet som grundade en mobilvideotjänst som spelade en nyckelroll under den arabiska våren. Trots att han har ett globalt mångmiljardföretag är det varken pengar eller teknik som är hans drivkraft.

I Lidhult, i Ljungby kommun i Småland, var man också kreativa.

Biblioteket blev av med sina lokaler men vände krisen till något positivt. ‹

Anders Regnell, Chefredaktör

Medarbetare i detta nummer: Eyal Sharon Krafft: Samhällsvetare, journalist, personporträttveteran och författare. Blir kreativ av människor som bjuder på sig själva men även efter ett hårt träningspass.

‹

4 Ping

Lena Fieber: Frilansjournalist med ett förflutet som näringslivsreporter med regelbundet behov av att vistas i tysta bibliotek och personliga bokhandlar för att må bra.

‹

Ingvar von Malmborg Ingvar von Malmborg är en mångsidig journalist som skrivit om kultur i alla former.

Han medverkar i många svenska medier och har ett stort intresse för Europafrågor.

‹

Innehåll

62

42

› Varva ner

foto: istockphoto

efter jobbet med ordspel i din telefon.

50

f o t o : j o n ata n j a c o b s o n

foto: jens magnusson

38 Europa angår dig

48 Fler fågor än svar

56 Debatt

41 Viktigt med intrycket

50 Visstidsanställningar

62 Spela ordspel

42 Flyttkort från Kiruna

55 Våga korsa gränser

65 Hur hamnade du här?

Oavsett vad du tycker om EU berör det dig. I Guiden får du sju snabba tips på hur du kan ha koll på vad som händer.

Retorikkonsulten Elaine Eksvärd menar att vi har högst nittio sekunder på oss att göra ett gott första intryck.

Fotografen Kjell Törmä har tagit på sig uppgiften att dokumen­ tera flytten av Kiruna stad. Ping har träffat honom.

Stadsteatern och Kulturhuset i Stockholm ska flytta ihop. Det är ett politiskt beslut som hittills har gett fler frågor än svar.

Fem frågor och svar om vad som gäller för tidsbegränsade anställ­ ningar. Sedan lagen ändrades är det lättare att tidbegränsa.

DIK:s ombudsman Magnus Berg skriver om att det är något alldeles speciellt med DIK:s medlemskår.

Samlingar ska göras tillgängliga men hindras av obegripliga upp­ hovsrättsregler skriver arkivarien Stefan Högberg.

Bokstavsspelet Wordfeud har blivit en succé. Nu finns massor av efterföljare. Ping listar sina favoriter.

Andris Zvejnieks är konsult i strategisk kommunikation.

Men hur såg vägen dit ut?

Kolla in hans CV.

Ping 5

6 Ping

i l l u s t r at i o n : s t e f a n m a l m q u i s t

Ordföranden

»Friare tolkning av upphovsrätten gynnar alla«

D

en 6 mars presenterade Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSH) 40 000 högupplösta bilder ur sina samlingar för världen att fritt ladda ner och använda enligt CC-licenser.

Ett fantastiskt initiativ som förhoppningsvis kommer att följas av andra museer och arkiv.

Det är något fascinerande med bilder och fotografier – nästan vanebildande. De som haft förmånen att arbeta eller söka i ett bildarkiv vet vad det handlar om – man kan inte sluta, utan tittar gärna i nästa mapp och nästa… nu är det fullt möjligt att göra för fler än de

av oss som arbetar med museer. Det är bara att klicka sig in på LSH:s bilddatabas och använda bilden enligt den licens som är angiven. Låter som en självklarhet eller hur? Men det är mycket mer märkvärdigt än det låter. Alla bilder skulle kunna vara skyddade av upphovsrätt och därmed är den som använder bilden skyldig att leta reda på rättighetsinnehavaren mer än

Sverige borde gå i bräschen för en öppnare och mer samarbetsorienterad tolkning av upphovsrätten.

50 eller 70 år bakåt i tiden. Skäl som enkelt motiverar att arkivera bilderna, betrakta de som åtkomliga för ett fåtal och därmed låsa hela kreativiteten till ett begränsat fåtal.

LSH har valt att klassificera sina bilder som allmän handling och göra motsatsen. Det är modigt och föredömligt!

Sverige borde gå i bräschen för en öppnare och mer samarbetsorienterad tolkning av upphovsrätten där möjligheter för upphovsmän att få ersättning för sina verk går hand i hand med arbetet att underlätta för elever, studenter och den intresserade allmänhetens möjligheter att ta del av och använda kulturarvsinstitutionernas bilder. under de kommande tre månaderna ska jag

arbeta i Bryssel på de fackliga centralorganisationernas Brysselkontor för att bättre förstå hur övriga Europeiska länder tänker i de här frågorna. Tyvärr ser det ut som Europa går i motsatt riktning när det gäller tolkning av upphovsrätten. Förflyttningen till en mer til�låtande tolkning med öppningar kring till exempel herrelösa verk för en bättre kreativitet stannar i juristernas fyrkantiga tolkningar.

Det krävs en tydligare politik som omfamnar de möjligheter digitaliseringen ger vad gäller forskning, demokrati och tillväxt i och runt kulturens samlingar.

När de svenska politikerna nu formar sin politik inför valet 2014 är LSH:s 40 000 bilder ett konkret exempel på hur myndigheter kan arbeta med bilder och kunskap ur ett tillgänglighetsperspektiv för alla. Räcker inte de 40 000 bilderna kan jag även rekommendera Riskantikvarieämbetets sedan tidigare utlagda 80 000 bilder. ‹

Karin Linder, DIK:s förbundsordförande karin.linder@dik.se, tel o8-466 2404 Twitter: @Karin_Linder Ping 7

G r a ti s ! akademikerkompetens

Utveckla din kompetens DIK erbjuder* rikstäckande seminarier om bland annat ledarskap, kreativitet och kommunikation. Seminarierna är skapade för att ge dig de bästa förutsättningarna att vara framgångsrik, nu och i framtida befattningar.

Program för respektive dag läggs ut cirka en månad innan aktuellt tillfälle på dik.se/kalendarium. Håll utkik!

Datum och städer för året är dock redan bestämda.

Markera redan nu i din kalender: › › › › › › › › › ›

9 april, Stockholm 13 maj, Linköping 20 maj, Örebro 27 maj, Jönköping 15 oktober, Umeå 21 oktober, Göteborg 28 oktober, Malmö 4 november, Kalmar 11 november, Västerås 18 november, Gävle

Seminarierna är kostnadsfria för medlemmar i DIK. Mer information finns på www.dik.se/akademikerkompetens

*Seminariena arrangeras i samarbete med fyra andra Sacoförbund

8 Ping

foto: colourbox

Aktuellt

Läs mer: www.dik.se Tipsa oss: anders.regnell@dik.se

› Strulande datorer och segt

internet skapar frustration på många arbetsplatser.

Digital arbetsmiljö tickande bomb Dåliga IT-system på arbetsplatsen upplevs som ett problem.

Men arbetsmiljöarbetet har inte hängt med. Det vill DIK ändra på.

IT-krångel är en stor källa till stress. Enligt en undersökning som fackförbundet Unionen har gjort, ägnar vi i snitt en halvtimme om dagen åt IT-strul.

Det leder till frustration och stor psykisk påfrestning.

Jonas Söderström är informa­ tionsarkitekt och har arbetat med användbarhet i datasys­ tem sedan mitten av 90-talet. I den uppmärksammade boken Jävla skitsystem, tar han upp de problem som dåliga IT-system

medför. Han ser det som en tick­ ande arbetsmiljöbomb.

– IT-systemen är tänkta att underlätta men fungerar ofta för dåligt. Många jobbar i flera system som alla fungerar på olika sätt. Lägg till dålig design och bristande utbildning av använd­ arna så har du en del av proble­ met, säger Jonas Söderström.

En arbetsgrupp, utsedd av DIK:s styrelse, har under 2012 arbetat med frågan om hur den digitala arbetsmiljön ser ut för

IT-systemen är tänkta att underlätta men fungerar ofta för dåligt.

DIK-medlemmarna. Utöver de positiva effekterna av digitali­ seringen har de också sett en rad arbetsmiljöproblem. DIK:s styrelse jobbar nu vidare med hur arbetet med den digitala arbetssituationen kan bli en na­ turlig del av arbetsmiljöarbetet.

Det är de vana datoranvän­ darna som är mest irriterade över dåliga IT-lösningar.

– Mindre datorvana använ­ dare förstår kanske inte att systemet är onödigt krångligt.

Att deras arbete kan göras smi­ digare och snabbare om man tar bort onödiga moment, säger Jonas Söderström.

Anders Regnell Ping 9

En ny avhandling som forskar visar › Många

behöver på etiskataproblem etiska hänsyn. av att En exponera ny antologi det förflutna berättar om problem kommersiellt som kan ochuppstå. politiskt.

Arkeologins roll granskad Det finns ett behov av en etisk och politisk debatt om arkeologins och humanioras roll i dagens samhälle. Det visar en ny avhandling .

Arkeolog Torgrim Sneve Guttorm­ sen, vid Göteborgs universitet, har skrivit en avhandling som behandlar förhållandet mellan arkeologi och samhälle. I fokus står den norska arkeologin och dess framträdande i det offentliga samhälleliga rummet från 1870 fram till i dag.

Avhandlingens källmaterial

består bland annat av forntida vägar och hur de presenteras och används inom ramarna för forsk­ ning, kulturarvs- och vägförvalt­ ning samt populärkultur under den aktuella perioden.

Avhandlingen visar på de etiska konsekvenserna av att exponera det förflutna kommersiellt och

Arkeologin står inför ett viktigt vägval vad gäller användandet av det förflutna.

politiskt. De etiska överväganden är särskilt viktiga när det gäller hur tillämpad forskning uppfattas inom den offentliga.

– En av mina slutsatser är att arkeologin står inför ett viktigt vägval vad gäller användandet av det förflutna. Inte minst vad gäller relationen mellan professionsoch populärkultur och mellan ar­ kologer, kulturarvsförvaltare och en historieintresserad allmänhet.

Torgrim Sneve Guttormsen vill starta en debatt om vilken roll arkeologin och humaniora har i dagens samhälle.

‹

Design, genus och innovation hänger ihop

Innovation: På internationella kvinnodagen lanserades Androstolen på Arkitekturmuseet i Stockholm. Androstolen har utvecklats i projektet Hälsoformer och tekniknormer vid Hälsoteknikcentrum Halland, Högskolan i Halmstad. Vid ett seminarium diskuterades hur innovation, genus och design hänger ihop samt hur erfarenheterna från arbetet med Androstolen kan göras användbara i framtida produkt- och tjänsteutveckling. Läs mer på www.androstolen.se

‹

10 Ping

Ofrälse kämpade för ökat inflytande De ofrälse stånden under stormaktstiden var mer självständiga än vad som tidigare har framkommit.

Stormaktstidens ofrälse riks­ dagsstånd – bönder, borgare och präster – har länge ansetts ha varit osjälvständiga understöd­ jare av en stark kungamakt. En ny avhandling visar dock att de kunde vara nog så självständiga gentemot överheten, när tillfälle gavs.

I avhandlingen De ofrälse och makten. En institutionell studie av riksdagen och de ofrälse ståndens politik i maktdelningsfrågor 1660–1682 analyserar Joakim Scherp, i ett antal fallstudier, hur

Det kan ha varit avgörande för demokratins uppkomst.

Bäst på kommunikation

de ofrälse agerade i konstitutio­ nella frågor under en tidsperiod då Sverige hade en stormakts­ ställning i Europa.

– Trots att den svenska riksda­ gen var unik på 1600-talet genom sin representation av breda folkgrupper har historikerna mest intresserat sig för maktkampen mellan kung och adel. Min av­ handling visar att de ofrälse stån­ den var måna om sitt inflytande, säger Joakim Scherp.

Den moderna represen­ tativa demokratins rötter i 1500–1700-talets Europa disku­ teras även i avhandlingen. Hur kunde den svenska riksdagen och det brittiska parlamentet överleva när de flesta europeiska stater blev allt mer enväldigt styrda?

– De ofrälses politik kan i slutändan ha varit avgörande för den moderna representativa demokratins uppkomst i landet.

‹

‹

foto: istockphoto

foto: istockphoto

Aktuellt Undersökning: Bäst på kommu­ nikation 2013 bland företagen är ICA följt av IKEA och SAS. Skatteverket är vinnare inom offentlig verksamhet följt av Försvaret och Försäkringskas­ san. Även Polisen och System­ bolaget hamnar högt på listan.

Det framkom i undersökningen Kommunikatören 2013 som genomfördes i januari i år och bygger på svar från 3 384 kom­ munikatörer i rekryteringsföre­ taget Hammer och Hanborgs nätverk.

‹

Skriv bättre

Utbildning: Nu finns en gratis webbutbildning för dig som vill vässa dina skrivkunskaper. Här finns allmänna skrivråd och specifika råd för beslut, längre texter, e-post och webbtexter.

Språklig information varvas med praktiska övningar.

Utbildningen är framtagen på initiativ av Transportstyrel­ sen efter en internutbildning.

Den heter Att skriva bättre och du hittar den på www.sprakra­ det.se.

40 ‹

› Bönder, borgare och präster var inte så osjälvständiga under stormaktstiden som vi tidigare trott.

tusen bilder finns nu att söka och ladda ner från Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museets bildarkiv på nätet. Alla bilder får användas fritt. Bilderna hittar du på http://emuseumplus.lsh.se

‹

Ping 11

12 Ping

Fotografi: På internationella kvinnodagen öppnade Fotografiska museet i Stockholm utställningen Close to home av fotografen Anna Clarén. Hon fotograferar de som står henne allra närmast – familjen, barnen och vännerna och rädslan för att förlora dem.

‹

Ping 13

foto: anna clarén (bilderna är beskurna)

Personliga bilder

Panelen

Arbetsförmedlingen köpte debattartiklar som ingen ville publicera från produk­ tionsföretaget Baluba och SL fick sin idé att lansera en ombyggd T-banestation som Nya Hornstull från pr-byrån Rewir. text anna fredriksson

› Omdiskuterat PR-trick foto: lars lindqvist / scanpix

när SL-skylten temporärt blev Nya Hornstull.

Litar arbetsgivare på sina kommunikatörer?

Louise Flygt

Annette Ekström

tf informationschef på Statens maritima muséer – Ja. Det är mer en tid och resursfråga än en tillitsfråga. Jag blev förvånad över hur mycket våra kom­ munikatörer gör själva när jag började här. Myndigheten litar också på att vi har bestäl­ larkompentens när vi köper tjänster, att vi gör en analys och en tydlig kravspecifika­ tion. Med det klassiska vad vi vill att folk ska tycka, tänka och känna. I en skattefinan­ sierad verksamhet måste vi hushålla och följa Lagen om offentlig upphandling. Byrå­ erna är inte alltid medvetna om de kraven. Att använda nya idéer och att komma bort från ett myndighetsspråk, gör det bra att köpa utifrån ibland.

‹

14 Ping

kommunikationsdirektör på Norrköpings kommun – Ja. I vår kom­ mun gör man det.

Det visar sig genom bra dialog och gott samarbete. Vi är en beställarorganisation med en informatör på varje förvaltning och de har inte resurser att göra exempelvis kampanjer själva. En byrå kan man också välja för att få input om man inte har kun­ skap inom ett område. Man ska inte se kommunikationsarbete som att det är en kostnad utan det ska också ge någonting till­ baks. Meningen är att man ska tjäna på det, genom varumär­ kesbyggande men också genom ekonomiska effekter.

‹

Meningen är att man ska tjäna på det

Charlotte Wik

kommunikationsansvarig på Odd Molly – Jag skulle svara absolut ja på den frågan. Vi litar extremt mycket på våra internt anställda, mer än på externa konsulter. Vi har en stark tro på att vi själva vet vad som är bäst för varumärket och vilket håll vi ska åt. Vårt varumärke är en så viktig del av vårt företag.

Det här hänger också ihop med att alla företagets grundare är kvar och fortfarande opera­ tiva i företaget som kreativ chef, chefsdesigner och styrelseord­ förande.

Visst är det alltid fantastiskt att få input från andra håll, annars finns risken att man blir hemmablind, så därför tar vi in frilansare då och då. Men vi släpper aldrig kontrollen. Vi tror att vi är tillräckligt bra själva.

‹

Aktuellt

Ta dig ton på Världsröstdagen Körkonserter, föredrag, seminarier i en bred blandning ska manifestera röstens betydelse som redskap och musikinstrument.

En global körkonsert som börjar i Nya Zeeland och löper stafett västerut, timme för timme i takt med solen och slutar i Hawaii.

Det är ett av alla projekt som finns för världsomspännande World Voice Day den 16 april 2013.

Initiativtagarna, med bland an­ dra den svenske röstprofessorn

Politiker och beslutsfat­ tare ska inse att röstens betydelse i våra liv.

Johan Sundberg, planerar alle­ handa röstevenemang – alltifrån en kör i en intet ont anande folksamling, musikstudenter som sjunger i tunnelbanesta­ tioner och bussar, öppet hus på musikhögskolor och sjukhus och ett vetenskapligt symposi­ um som arrangeras av Kungliga Vetenskapsakademien.

Syftet med World Voice Day är att få allmänhet, politiker och beslutsfattare att inse röstens betydelse i våra liv som uttrycksmedel, kommunika­ tionsredskap, arbetsverktyg och musikinstrument.

I den svenska planeringsgrup­ pen ingår bland andra logope­ derna Britta Hammarberg, och Maria Södersten.

Kvinnor mer sjuka

Arbetsmarknad: Svensk arbetsmarknad är starkt köns­ segregerad. Män finns främst inom teknisk sektor och kvin­ nor främst inom sektorn vård och omsorg. Arbetsvillkoren skiljer sig åt. Detta avspeglar sig bland annat i att kvinnors ohälsa är markant högre än männens.

Det framkommer i en kun­ skapssammanställning som fil dr Annika Vänje vid KTH har gjort.

Problematiken med olika villkor för kvinnor och män inte sällan är en icke-fråga för både arbetsgivare och arbetsta­ gare. Kvinnors utsatthet har förklarats med att de naturligt och biologiskt är mer sårbara än män – snarare än att det kan vara ojämn ekonomisk och social maktbalans som skapar ohälsa.

Sjukskrivningstalen och ut­ försäkringen från arbetsmark­ naden drabbar kvinnor i större utsträckning än män.

› Den 16 april 2013 är det dags för World Voice Day.

Kulturmiljön får dela på 4,5 miljoner

Bidrag: I år beviljas 18 ideella organisationer bidrag från Riksantikvarieämbetet. Bidraget möjliggör för organisationerna att bidra till att de nationella kulturpolitiska målen nås genom frivilliga insatser.

– Det ideella engagemanget för kulturarvet omfattar hundratusentals människor i Sverige. Vi vill stötta dem i arbetet med att vårda och göra kulturarvet tillgängligt för en bred allmänhet, säger riksantikvarie Lars Amréus.

foto: istockphoto

foto: colourbox

‹

56

miljoner föremål har de svenska museerna i sina samlingar. Av dessa är 4,4 miljoner tillgängliga för allmänheten via webben.

Det framkom i en undersökning från 2011, som finns med i en ny rapport från Myndigheten för Kulturanalys.

‹

Ping 15

Samtal om normer på biblioteken:

»Vi har en väldig makt att välja och välja bort« Stina Wirséns omdiskuterade Lilla Hjärtat med en teckning av en svart figur blåste upp en bitvis hätsk debatt. Skulle boken bannlysas från folkbiblioteken? Censur i ett inkluderande syfte ställdes mot yttrandefrihet. Ping har fått till ett öppet samtal med två tongivande bibliotekschefer.

16 Ping

Med i samtalet är Inga Lundén, stadsbibliotekarie och avdelningschef på Stockholms stadsbibliotek, och Nick Jones, bibliotekschef i Huddinge kommun.

Ni är överens om folkbibliotekens inkluderande roll, om tillämpning av barnperspektiv

och om barnkonventionens betydelse för medieurval och aktiviteter. Hur kom det sig att ni resonerade så helt olika i fallet Lilla hjärtat?

Nick: Jag tycker inte att

folkbiblioteken hanterat dialogen kring rasism på något särskilt bra sätt. Jag tror att vi

mer sig för att inte ha Lilla hjärtat utan ett resonemang.

Möjligen kan det finnas bibliotek som har den kvar utan ett resonemang. Vi lägger mycket kraft på vad vi ska välja att ha på biblioteken. Därför står vi ganska säkra i de besluten.

Sedan kan vi ha olika diskussioner ute på biblioteken – och det tycker jag att vi ska ha.

› Bibliotekscheferna Inga

foto: anders haglund

Varför ska ni få ha rasistiska böcker på biblioteken?

Inga: Grunden är bredden

Lundén och Nick Jones diskuterar normer på biblioteken.

kände oss väldigt angripna och hanterade det inte bra. Det har varit problematiskt att vi inte kunnat stanna kvar i frågeställningarna om rasism, utan gjort om diskussionen till att handla om censur och det fria ordet. Vi har en väldig makt att välja till och välja bort. Och då är det viktigt att vi klarar av att redovisa våra principer mycket bättre. Det ska medborgarna kunna kräva av oss.

Inga: Vår mediepolicy från 2011 säger att vi erbjuder arenor för det demokratiska samhället och att tillgång till information är yttrande – och tryckfrihet i praktiken. Jag tror inte att något bibliotek bestäm-

på vad det är att vara bibliotekarie.

Ska det ingå i bibliotekariens roll att göra ett urval?

Inga: Vi ska reflektera. Vi

säger att bibliotekens uppdrag i Stockholm är att vara stockholmarnas partner i vardagen – i lärande, läsande och reflektion!

Då innebär det ju att vi också måste lära oss och reflektera över vad vi gör.

Har bibliotekarierna i dag de kunskaper som krävs för att kunna reflektera och göra ett urval?

Inga: Vi be-

och mångfalden. Vi har fått en del kritik från Sverigedemokraterna om Vi har fått en del höver hjälp av att vi inte haft deras tidskrift. kritik från Sveri- varandra för att Självklart ska vi gedemokraterna om diskutera. Därför ha den. Mångfalär det intressant att vi inte haft deras med våra interna den är stommen tidskrift. Självklart för biblioteken. professionella ska vi ha den.

Det handlar om diskussioner yttrande- och och diskussioåsiktsfrihet – vi gallrar inte ner med föräldrar och andra efter åsikter. grupper.

Kan det finnas lägen då det kan vara klokt att gallra?

Inga: Vi har fått propåer

om att filtrera internet och vi säger nej hela tiden – och argumenterar för det! Hittills har vi klarat att inte lägga filter över vårt internet. Jag har sett Family friendly libraries i USA där föräldraföreningar har ett sådant inflytande att de kan ta bort väldigt mycket. Allt som känns lite obekvämt eller lite stökigt. Vi har mycket saker på biblioteken som jag inte ställer mig bakom eller inte tycker om, men då tycker jag att man ska prata om det.

Kan det finnas lägen då det är lämpligt att censurera?

Inga: Ja, vi har en lag om hets

mot folkgrupp. Den lagen är tydlig. Ändå måste man pröva, för det finns inte glasklara gränser för någonting. Det är viktigt att ta upp de här diskussionerna. För det sätter fokus

Hur ska bibliotekarien få till en bra dialog med användarna?

Inga: Öppenhet är en viktig

del av detta.

Nick: Därför är det så viktigt att kunna hantera dialogen. Öppenhet når man genom dialog.

Hur ska biblioteken nå dit?

Nick: Samhällsanalysen

är oerhört viktig – att förstå sammanhanget vi verkar i. För det påverkar utfallet. Vi träffar människor och ingår i olika former av samtal. Allt vi gör bygger

Lilla hjärtat

› Stina Wirséns tecknade

svarta figur har kritiserats som stereotyp och rasistisk.

Stockholm har böckerna kvar medan Huddinge inte kommit fram till ett gemensamt ställningstagande, utan låtit enheterna fatta egna beslut.

Ping 17

Omvärld

73

miljoner unga mellan 15 och 24 år är arbetslösa i världen.

I januari var drygt 26 miljoner européer utan arbete.

I jämförelse med januari 2012 hade arbetslösheten stigit med nära 2 miljoner människor. Grekland och Spanien toppar med en arbetslöshet på 27 respektive 26 procent. För de unga i Grekland, under 25 år, går sex av tio utan arbete.

Rekordmånga unga utan arbete i Europa

inom den sociala dialogen där Europafacket tillsammans med arbetsgivarorganisationer på europeisk nivå arbetar för att nå en överenskommelse. Men förhandlingarna har gått trögt. hamnat i arbetslöshet. Enligt Problemen och utmaningarna Eurofond kommer det kosta har inte varit svåra att enas om, mer än 153 billioner euro per år, däremot vad som ska göras och vilket utgör cirka 1,2 procent av vem som ska betala. ArbetsEU:s BNP, om vi har 7,5 miljoner givarna backar från allt som unga utanför jobb eller utbildkan leda till ökade kostnader, ning. trots att om inget görs kom– Ungdomsarbetslösheten mer notan för samhället och är ett stort hot och riktigt indirekt även för dem bli större. allvarlig. Vi riskerar att förlora Facket slåss för att arbetstaen generation européer till garna inte ska behöva betala social utslagning och fattigdom. genom försämrad trygghet på Därför måste avtalet bli av för arbetsmarknaden med osäkatt minska de negativa effekrare anställningsförhållanden terna, säger Oscar Ernerot, som och lägre löner. förhandlar om avtalet för de svenska fackliga centralorgani- samtidigt är det viktigt att sationerna, LO, TCO och Saco. parterna lyckas enas om ett Avtalet förhandlas fram avtal. Inte enbart för att de har ett enormt problem att hitta lösningar på, utan även för att slå vakt om parternas autonomi Det behövs både mer och legitimitet. Förtroendet kraftfulla åtgärder och mer för den sociala dialogen har varit bättre och den har nyligen resurser för att se till att misslyckats med att komma den unga generationen i överens kring ändringar i utstaEuropa inte tappar, eller tioneringsdirektivet. återfår, framtidstron.

– Det är upp till bevis nu,

Arbetslösheten bland unga i Europa är högre än någonsin och ökar för varje dag. Något måste göras. De sociala parterna förhandlar sedan september om ett avtal som ska försöka bromsa den oroande utvecklingen.

I september påbörjade fack och arbetsgivare på europeisk nivå arbetet med ett ramavtal mot ungas arbetslöshet. Avtalet skulle komma med förslag för att möta den mycket kritiska situation som uppstått i flera europeiska länder. Avtalet skulle varit klart för underskrift den 22 februari, för att därefter godkännas av de nationella parterna. Men varken då eller den 11 mars som var nästa försök kunde parterna enas. Arbetet fortsätter och för var dag blir fler unga européer utan ett jobb att gå till. vad handlar det hela om?

Jo, i EU27 har vi i dag mer än 5,7 miljoner unga, mellan 16 och 25 år, som är utan arbete. Den genomsnittliga ungdomsarbetslösheten ligger på 23,6 procent och i vissa länder är mer än varannan ung utan arbete. Sedan förhandlingarna om ramverket påbörjades i september har ytterligare drygt 160 tusen unga 20 Ping

Omvärld Når over halvdelen af et lands unge står uden arbejde og uden indtægt, så bliver de desperate.

Yves Daccord, Internationella Röda Korskommittén, ser stora delar av Europa som en kriszon och varnar i tidningen Politiken för att fattigdom och matbrist i södra Europa kan leda till folkliga uppror, liknande de i Nordafrika för ett par år sedan.

› Protester i Pontevedra,

Spanien 2012 mot arbetsmarknadsreformer.

foto: istockphoto

både för parternas skull och för alla unga som får bära konsekvenserna av den ekonomiska krisen. en del i avtalet är införan-

det av en ungdomsgaranti, liknande den svenska jobb och utvecklingsgarantin för unga samt den ungdomsgaranti som europeiska ministerrådet nyligen kommit överens om. Garantin skulle medföra att unga får erbjudande om jobb, praktik, lärlingskap eller fortsatt utbildning senast fyra

månader efter att de blivit arbetslösa. Om även de sociala parterna ställer sig bakom garantin skulle förslaget starkas.

Garantin kommer inte innebär några förändringar för unga arbetslösa i Sverige.

Däremot kan det göra stora skillnader i de länder som har en ungdomsarbetslöshet på över 55 procent och som inte har några aktiviteter eller program för arbetslösa unga.

De pengar som kommissionen har budgeterat för aktiviteter inom avtalet kan komma väl

till pass där, även om det i sammanhanget är alldeles för lite. Sex miljarder under en sjuårsperiod.

– Det behövs både mer kraftfulla åtgärder och mer resurser för att se till att den unga generationen i Europa inte tappar, eller återfår, framtidstron.

Stina Hamberg

› Stina Hamberg

arbetar som utredare på DIK. Ping 21

› Nick Jones och Inga

foto: anders haglund

Lundén är överens om att öppenhet är viktigt för biblioteken.

på dialog. Därför blir jag så bekymrad när jag ser att vi brister i dialogen, som till exempel i fallet med Lilla hjärtat. Dialogen är det enda verktyg vi har, och vi har mycket kvar att göra. Är du också bekymrad?

Inga: Jag tycker att repre-

sentativiteten är bekymmersam. Av samma skäl som man diskuterar kvinnor i bolagsstyrelser. Män säger ”vi tar med de åsikterna ändå”. Men det är inte samma sak som om folk faktiskt är med. Detsamma är det med vår rekrytering.

Vad kan ni göra åt det?

Inga: Vi säger att våra besö-

kare ska spegla Stockholms invånare och det klarar vi kanske hyfsat, med en viss överrepresentation av utrikes födda. Men inte bland våra medarbetare – framförallt inte bland våra chefer. Jag tror att det betyder någonting att ha folk med en annan bakgrund. När man rekryterar blir det väldigt lätt att man rekryterar någon som är väldigt lik sig själv. Det är ett 18 Ping

stort problem. Frågan är om vi inte står inför samma sak som bolagsstyrelser och ska kvotera.

vice, vi ska jobba läsfrämjande och vi ska jobba med litteratur.

Vi ska jobba med inklusion, Vad blir bibliotekariens frambåde digitalt, socialt och vad tida roll, till skillnad från dagens? gäller kunskap och informaNick: Jag tror att det kommer tion. Men det krävs oerhörd kompetens för att hantera de att finnas behov av bibliotek i här mötena på ett ansvarsfullt framtiden. Det blir ännu mer och bra sätt. Och där är vi tillbetoning på samtalet, platsen, baka till dialogen igen. För allt dialogen. Vi ser redan i dag att många bibliotek har sviktande vi gör i folkbiblioteken gör vi i ett sammanhang. Vi påverkar utlåningssiffror, men besöken och påverkas av ett samhälle. går bra. Det finns ett behov att Jag tror att vi ofta missar det. befolka en plats tillsammans Eyal Sharon Krafft med andra. Vi är den platsen i lokalsamhället runtom i landet. Läs en längre version av samtalet på www.dik.se/ping.

Vi ska ha en kvalificerad ser-

Stockholm:

Huddinge:

en bokbuss samt 19 utlåningsstationer vid servicehus och vårdinrättningar.

Biblioteksmedarbetare: 385 personer (362 årsverken).

Antalet böcker: 1 762 389 Antalet lån: 3 309 632 Budget 2012 i milj. kronor: 257

mängd lånestationer ute i samhället på förskolor, Folkets hus, ishall och simhallar.

Biblioteksmedarbetare: 44 personer (41 årsverken).

Antalet böcker: 209 513.

Antalet lån: 460 199.

Budget 2012 i miljoner kronor: 32,5.

› Antal bibliotek: 41. Tillkommer › Antal bibliotek: 6. Tillkommer en › › › ›

› › › ›

Aktuellt

En roman och en falukorv tack I det lilla samhället Lidhult, i Ljungby kommun i Småland, behövde ortens företag större lokaler. De enda utrymmen som fanns att tillgå var de som biblio­ teket låg i. Plötsligt stod bibliote­ ket utan lokaler och var tvungna att hitta något alternativ.

– Vi bildade en grupp med företagarföreningen, en repre­ sentant för kommunen och några till för att försöka hitta en lösning, säger Jenny Svensgård, filialföreståndare för biblioteket i Lidhult.

Det visade sig att lokalen bredvid ICA-affären skulle bli

ledig. Ganska snart såg gruppen möjligheter att göra något mer än att bara fortsätta som vanligt.

– Vi ville ta chansen att göra något tillsammans och dra nytta av våra respektive verksamheter.

De sökte pengar från Tillväxt­ verket och drog igång projekt Mötesplats Lidhult.

– Vi bjöd in ortsborna till dialog kring vad de ville ha för verksam­ het. De ville ha någonstans där man både kunde träffas och få information om vad som händer på orten.

Det är inte många bibliotek på landsorten som kan ha öppet både kvällar och helger.

Resultatet blev ett samarbete mellan ICA och biblioteket. Bu­ tiken driver caféet i bibliotekets lokaler och hjälper till med utlå­ ning av böcker när bibliotekarien inte finns på plats.

– Jag jobbar tolv timmar i veckan som jag gjorde förut. Den stora skillnaden är att biblioteket är öppet även när jag inte är här.

Det är inte många bibliotek på landsorten som kan ha öppet både kvällar och helger.

Biblioteket ser nu en klar ökning av antalet besökare, fler aktiviteter och en ökad utlåning.

– Jag tycker att vi har lyckats bra med satsningen och hoppas att vi kan inspirera andra orter att prova liknande lösningar.

Anders Regnell foto: anders regnell

Biblioteket i Lidhult skulle bli av med sina lokaler. Kris? Nej, det blev en nytändning.

› Affär, café och bibliotek i sam-

verkan. Lidhults 800 invånare har fått en ny mötesplats. Biblioteket har samma öppettider som ICA. Ping 19

Inspiratören: Med sin mobilvideotjänst Bambuser har Måns Adler visat att teknik bokstavligen kan åstadkomma en revolution och spela en nyckelroll i den arabiska vårens demokratiseringsprocess. Men evangelisten från Malmö som startat ett världsomspännande mångmiljardföretag bryr sig föga om vare sig teknik eller pengar. text eyal sharon krafft foto sören andersson

Energisk evangelist H Bilden: Måns Adler fick idén till Bambuser på en konferens.

22 Ping

an kallar sig evangelist.

Ty Måns Adler ägnar sig åt just detta – att sprida det fria och kostnadsfria internets evangelium så energiskt han förmår. Sin konflikträdsla och dåliga planeringsförmåga hade han kunnat vara utan. Med sin blotta närvaro tycks han däremot fylla Klara kyrka med go och glad energi.

För sex år sedan fick denna energispruta en idé under en konferens om rörlig media. I handen höll han en Nokia-mobil fullspäckad med senaste teknologin. Tänk om jag kunde sända konferensen live, tänkte han. Tekniken som han sedermera varit med och tagit fram blev Bambuser, en mobilvideotjänst som gör det möjligt att sända online från en mobiltelefon. En funktion tänkt att främst tillfredställa ”socialemotionella” behov. Farmor skulle i fjärran kunna beskåda och glädjas åt barnbarnets skolavslutning, bortresande pappa bevittna dotterns danslektion, en förälskad fria till sin

kära inför släkt och vänner (vilket han själv gjorde efter en tio mils, hjärtformad cykeltur). Folk skulle kunna dela med sig av det de ser med hela världen.

Och störta en diktatur.

För hur många demokratisträvande demonstranters mobiltelefoner den egyptiska polisen än krossat var det för sent. Videofilmer – och därmed levande bevis – på övergrep mot civila, övervåld och folkmassornas omdanande vilja kablades ut i tiotusental till Bambusers server samma sekund de togs. världen fick veta. Även Hosni Mu-

barak med medlöpare måste omsider ha begripit Bambusers räckvidd. Den 25 januari 2011 klockan 14.00 stängdes både Bambuser och Facebook i Egypten; en vecka senare stängdes resten av internet. Slutet för diktatorn var nära.

– Jag blev överväldigad. Min stora dröm blev verklighet. Vi uppfann något som tog skruv. Det omvälvande var att med en mobil enkelt kunna visa för

Ping 23

Inspiratören

tips för hur du tillför socialemotionell glädje i ditt liv med mobilvideo:

1

Tejpa fast din mobil på ett radiostyrt flygplan. Du får ett helt annat perspektiv på världen.

2

Den mer riskbenägne kan filma hoppandes fallskärm. Eller lika kul med skärmflygning.

3

Sänd varma hälsningar från semesterparadiset under palmen till dina arbetande kompisar på jobbet.

24 Ping

hela världen, säger han på sin utprägsåväl näringslivet som bland DIK-yrkeslade skånska. grupper. Från att hålla presskonferenser Även under den pågående revolusända talkshow, utbildningar, föredrag, tionen i Syrien spelar Bambuser en driva opinionen, till att direktsända nyckelroll. Över 3 000 videofilmer interna nyheter som ett levande altermed omskakande vittnesbörd över den nativ till nyhetsbrev, vilket TeliaSonera syriska regimens brutalitet har distrigör varannan fredag. Eller som Malmö buerats till CNN, BBC Sky News och alla stadsbibliotek har gjort ett 30-tal gånger andra kanaler i AP:s (Associated Press) – direktsända debatter och föreläsningomfattande nätverk. ar och därigenom nå världen. Ändå aktar han sig noga för att hemfalla åt högmod och vägrar att slå sig för trots denna näringslivsvänliga hållbröstet för demokratiseringen i Melning och faktum att företaget som han lanöstern. var med om att grunda värderas till en – Att ta åt sig äran är en typisk väster- miljard amerikanska dollar, varav han ländsk projektion. Man ska vara ödmjuk äger icke föraktliga knappa fem prooch säga som det är – det är människan cent, ställer han sig närmast kallsinnig som åstadkommit demokratiseringen, till pengar. inte tekniken. Det enda vi har bidragit – Det finns överhuvudtaget ingen med är att ge västvärlden möjlighet att relation mellan pengar och lycka, inse. Det är bara ett indirekt bidrag. skärper han.

Detta säger lika mycket om hans Nej, det är något annat som driver likgiltighet för teknik, som om hans ge- denne malmöit, med rötter i en djupt nuina intresse för kommupolitisk familj – mor har Om man inte har jobbat inom socialdemonikation och människor.

– Vi ska aldrig förblinanvänt internet kratin, far framgångsrikt das av teknik. Det kvitdrivit ideella föreningar konstant får man tar hur många trådlösa sämre förutsättning- som Sofielunds folkets nätverk vi sätter upp på hus. vår planet. Det avgörande ar att lösa arbetsli– Jag har fått ett sätt att är att det finns människor vets uppgifter och se på världen. Världen är i varje ände av sladden och blir en sorts andraså individualistisk, men som utbyter någon slags handsmedborgare. jag tycker att saker som mening. utbildning, vård, hälsa, Han tar sats och förkunnar sitt evang- rent vatten, vägar, transport och interelium medan hans röda kalufs fladdrar net ska lösas tillsammans. Inte för att och rösten blir allt ivrigare. det alltid blir effektivare så. Utan för att det är vackert att vara en del av en – jag vill förändra världen. Jag gemenskap. Man blir lyckligare av det. drömmer om ett samhälle där alla i Jag med. åldrarna 0–18 får gratis tillgång till inNu blir han mycket allvarlig, även ternet. Om man inte har använt internet ögonen tycks lysa rött. konstant får man sämre förutsättningar – Under min uppväxt i början av att lösa arbetslivets uppgifter och blir en 1980-talet var vi elva dagisbarn på tre sorts andrahandsmedborgare. Alldeles dagispersonal. Välfärden under den uppenbart gäller det även DIK-medlem- perioden var på topp. Därför känner jag mar, säger han åsyftandes DIK-yrkesen enorm besvikelse över att mina förgruppens allt komplexare uppgifter. äldrars generation inte lyckats bevara Detta innebär att mobilvideo vare detta. Jag vill ta tillbaka det. Jag är inte sig ska anstå till framtiden eller vara nostalgiskt, men jag vill slå ett slag för förlovad enbart ideella krafter. Tvärtom. att vi ska lösa våra uppgifter tillsamRedan i dag används mobilvideo inom mans. ‹

Inspiratören Måns Adler

Ålder: 31 år.

Gör: Grundare och ”evangelist” för Bambuser.

Bor: Malmö.

Familj: Förlovad med Anna Oscarsson.

Bakgrund: Teaterprogrammet på gymnasiet, magisterexamen i arbetsrätt och den treåriga utbildningen hos Kaospiloterna.

Aktuell: Ansvarig för Hyper Islands program Mobile Design and Development.

Ping 25

26 Ping

Att paketera ett paket När Västsveriges största infrastrukturprojekt någonsin skulle ros i hamn möttes det av en snålblåst som kunde fått projektet att kantra. Nu är projektet i gång, liksom alla 36 omstridda trängselskattstationer. Bakom kulisserna har en undanskymd grupp kommunikatörer spelat en nyckelroll. text eyal sharon krafft foto johannes berner

Ping 27

D

› Åke Wessman, kommunkationsansvarig vid Trafikverket Region Väst.

en 9 november 2009 skrevs avtalet om Västsvenska paketet under. En 34 miljarder kronors satsning på bättre vägar och kollektivtrafik, varav omkring hälften skulle dras in genom

trängselskatt.

En mild vinterdag ett drygt år senare går ett sus genom publiken utanför Nils Ericsonterminalen i Göteborg. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd iförd klarröd kappa tar det första spadtaget till fjärrbussterminalen.

Ett första litet steg mot förverkligandet av ett av Sveriges mest komplexa infrastrukturprojekt – men också kommunikationsdito – har tagits.

– Ett litet steg för människan, men ett jättekliv för Västsverige, travesterar Åke Wessman, kommunikationsansvarig vid Trafikverket Region Väst, Neil Armstrong.

Lotta Gustafsson, kommunikationsstrateg vid stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad, har också en anledning att minnas dagen: – Trots att det var ett begränsat politiskt evenemang slog det mig att det kom så många från allmänheten. Jag tyckte att det var otroligt kul. Ännu rådde alltså en relativ frid. Men svårigheterna skulle snart torna upp sig för projektet som helhet. Både ut- och inifrån. utifrån skulle göteborgspartiet Vägvalet

utgöra det största hotet med sin envisa kamp mot den planerade trängselskatten. Partiet fick råg i ryggen av över 50 000 namnunderskrifter för en folkomröstning om trängselskatten. Även återkommande kritiska mediekampanjer underblåste en bitvis hätsk opinion mot projektet.

Det skulle visa sig att det också fanns inre problem. Ty det är inget som man gör i en handvändning att få sju offentliga organisatio28 Ping

ner med skild, ibland vitt skild, kultur, struktur och styrning att gnisselfritt dra åt samma håll.

Och kanske krävs en ännu större ansträngning för att opolitiska kommunikatörer skulle kunna operera effektivt i en politiskt minerad zon – med bibehållen politisk neutralitet.

Efteråt kan man konstatera att projektets första fas har kunnat genomföras. Möjligen för att en liten och tämligen okänd grupp av väl sammansvetsade kommunikatörer bara har ”gjort sitt jobb”.

Men hur? Hur har de lyckats tackla detta lika storslagna som kontroversiella projekt? en vinterdag 2010 trängs en grupp kommuni-

katörer i Trafikverkets konferensrum Signalen.

Kommunikationsgruppen för Västsvenska paketet kallas gruppen – eller rätt och slätt kommunikationsgruppen. Rummet är ”skittråkigt”. Grå väggar och dålig ventilation. Här skulle denna grupp av upp till tolv kommunikatörer från de avtalsanslutna parterna träffas varannan vecka de kommande två åren. För att jämka › Lotta Gustafsson samman skilda intressen, staka ut ”masterplanen” för kommunikationen och genomföra den, lösa problem och kommunicera utåt med en röst. Återigen, hur?

– Vi klämde på varandra och kände på uppdraget. I stället för att konkurrera med varandra försökte vi att stödja varandra, säger Åke Wessman, som fick i uppdrag att leda gruppen.

Till synes hade de dåliga förutsättningar att kunna dra åt samma håll. Somliga hade nära till sina politiker och därmed till beslut, men långt ifrån alla. Dessutom hade varje organisation sina egna intressen. Hur kunde de enas?

– När vi var oense gick vi tillbaka till ursprung-

› Tolv kommunikatörer

enades om en gemensam strategi för att kommunicera utåt med en röst.

Ping 29

» Vi hade kunnat sticka i väg och vara mer fantasifulla. Men det gjorde vi inte. Att behålla trovär- digheten och leverera det som är inom ramen för uppdraget hör till mina käpphästar.« et, till vår gemensamma nämnare – avtalet. Avtalet har hållit oss på banan, säger Lena Johansson, informationschef vid trafikkontoret i Göteborgs Stad. bland aktiviteterna de arrangerade för att inte

”spåra ur” fanns en workshop om uppdraget.

– Det krävde disciplin, säger Åke Wessman.

Ibland tyckte jag att vi var skittråkiga. Vi hade kunnat sticka i väg och vara mer fantasifulla. Men det gjorde vi inte. Att behålla trovärdigheten och leverera det som är inom ramen för uppdraget hör till mina käpphästar.

En disciplinerad grupp alltså. Dock långt ifrån robotar. Under Åke Wessmans tillåtande vingar gick diskussionsvågorna i det trånga rummet både högt och fritt. Han såg sig själv främst som en sammankallande person med lika stor röst som alla andra i gruppen, snarare än som en chef som skulle peka med hela handen, Men hur frispråkigt kunde känsliga › Lena spörsmål luftas med politikerna?

Johansson Projektet var ju i hög grad politiskt, även om det skulle förklaras av tjänste-män – allt enligt tjänstemännens överlevandsmantra politiker försvarar, vi förklarar. Men verkligheten är sällan svart eller vit, utan en gråzon. där har vi nått pudelns kärna i politiskt

styrda projekt. Åtskilligt hänger på politikers vilja att träda fram och försvara.

Grå eminensen Jens Lisell, senior kommunikatör vid stadsledningskontoret i Göteborg, har varit gruppens länk till kommunens styrande. Han har tillsammans med Lena Johansson och Lotta Gustafsson regelbundet träffat stadssekretare från de sex partierna i kommunstyrelsen. Trots överlag 30 Ping

› Göteborg är uppbyggd

kring älven och påverkar att antalet biltullar blev så många fler än i Stockholm.

Ping 31

› Västlänken ska vara

klar först 2028. Än är det många knutar kvar att lösa.

32 Ping

» Artikeln var extrem för den var riktad direkt mot vårt uppdrag. Vi tänkte länge på hur vi skulle reagera på en helsida som gick ut på att misstänkliggöra oss.

Vad skulle vi säga? « gott samarbete med politikerna minns han väl den 25 oktober 2012.

Han är inte ensam om att komma ihåg dagen då kritiken mot trängselskatten kulminerade.

Kring bordet i Göteborgs stadshus – ovanpå en gigantisk Göteborgskarta som täcker hela golvet – sitter fyra kollegor, däribland Lena Johansson. Det var hon som visade upp den lokala kvällstidningen GT för gruppen. Den braskade rubriken ”De vill köpa dig för 50 miljoner” och den efterföljande texten lämnar inga tvivel. › Jens Lisell En direktattack mot gruppens uppdrag.

Attacken lämnar ingen i gruppen oberörd. Även en glad själ som Linn Berntsson, kommunikatör vid Region Halland, blir ledsen den dagen. › Linn Åke Wessman förklarar: Berntsson – Artikeln var extrem för den var riktad direkt mot vårt uppdrag. Vi tänkte länge på hur vi skulle reagera på en helsida som gick ut på att misstänkliggöra oss.

Vad skulle vi säga? Skulle vi träda › Theo Papaioannou fram och säga nej, vi är inga skurkar? Det blir en debatt på sandlådenivå. En omöjlig diskussion som skulle rikta strålkastarljuset mot något helt annat än det vi har i uppdrag.

Därför avstod de från att gå i svaromål med GT. det mediala utspelet fick politiker i stads-

huset att knorra, minns Jens Lisell. ”Ni informatörer måste ha en mediastrategi.”

– Det var ett uttryck för deras frustration

› Åke Wessmanv visar upp GT när trängselskatten hamnade på omslaget.

över GT bara. För det blåste kring frågan om trängselskatten. Vi ska bara informera till en viss gräns – opinionsbildning är politikernas roll. Politikerna var tvungna att skärpa sig, säger han.

Ungefär då möts kombattanterna Anna Johansson (S) och projektets bittraste motståndare Theo Papaioannou (Vägvalet) och debatterar i sociala medier. En vändpunkt, framhåller Jens Lisell.

– Politikerna klev plötsligt upp på arenan.

Det hade vi länge sagt till dem – ut och tala offentligt om trängselskatten!

Där och då kunde ”masterplanen” börja verka fullt ut. vad är då masterplanen? Det är en lång-

siktig kommunikationsplattform parat med mer tidsbundna kommunikationsplaner som upprättas efterhand. För att kommunikatörerna ska kunna utnyttja resurserna effektivt så låter de göra kännedomsmätningar, som också innehåller frågor om valet av informationskanaler. Mätningarna spänner över tre huvudområden: kännedom om projektet, inställning till detsamma och personlig preferens om informationskanal.

Kommunikationen som följer är sprungen från denna hårda kärna: strategin att inrikta sig på masskommunikation (eftersom kännedomsgraden om paketet inledningsvis mätte låga 29 procent), breda aktiviteter (kunskapsseminarier för journalister, informationsmöten för allmänheten, insändare, annonser) och valet av informationskanaler. Vid något tillfälle har gruppen därför bytt ut planerade radiospottar mot infosnuttar i teve. Som en del i den planerade kommunikationen ingår det att hålla press, radio och tv uppdaterade.

Ping 33

» Det var god stämning.

Journalisterna uppskattade kanelsnäckorna, men poängen var att sakkunniga stod till pressens förfogande. « Det sker genom återkommande kunskapsseminarier och pressträffar.

Kort sagt, masterplanen har varit en plan för hur kommunikationsgruppen skulle ”mata medierna”, som Jens Lisell uttrycker det. Eller som det uttrycks i ”Kommunikationsplattform Västsvenska paketet”, dokument 2012:1, september: ”då massmedia är ett ombud för allmänhe-

ten och en betydelsefull kanal för Västsvenska paketet är det en skyldighet och ett ansvar att ge journalisten sakkunniga svar. … Västsvenska paketets förhållningssätt till press, radio, och tv 34 Ping

skall kännetecknas av öppenhet, saklighet och ska vara förekommande.”

Saklig och snabb pressinformation, kort sagt.

Vintern 2012. Prövningens stund nalkas i takt med att kamerorna i de 36 betalstationerna installeras – allt medan allmänhetens, medias och inte minst Vägvalets protestkör ljuder.

Trängselskatten upprör känslorna.

Mitt i stormen vinnlägger sig kommunikationsgruppen om att mata media med saklig och snabb information.

Inför införandet av trängselskatten hålls en presskonferens den 17 december. Lockbetet är ”så blir ni bättre på att bevaka oss”. Med andra ord, informera redaktionerna om när och vilka fakta de kan vänta sig om effekterna av trängselskatten. På plats i det neutrala Centralhuset deltar sakkunniga från de samverkande parterna för att kunna ge snabba svar. Presskonferensen tycks röna positiv respons.

På D-day, den andra januari 2013 klockan 06.00, trängselskattsinförandet, infinner sig Åke Wessman, andra kommunikatörer och sak-

› Den 2 januari klockan

06.00 håller Åke Wessman en presskonferens i samband med införandet av trängselskatten.

f o t o : p r i vat

kunniga vid Margretebergsgatans betalstation söder om Linnéplatsen. Med sig har de en grön liten väska med kanelsnäckor, te och kaffe. En presskonferens i all sin enkelhet.

– Det var god stämning, minns han. Journalisterna uppskattade kanelsnäckorna, men poängen var att sakkunniga stod till pressens förfogande.

Efter införandet har fakta presenterats om effekterna av trängselskatten på en rad pressträffar. Siffrorna beskriver bland annat minskad trängsel och ökad kapacitet i kollektivtrafiken.

Det gick hem. En mängd saklig information publiceras – i tidningar, radio och tv. Flera pressträffar har sänts direkt i radio och tv.

En mätning från november 2012 tyder på att gruppens arbete burit frukt. Kännedomen om Västsvenska paketet har nämligen ökat från 29 till 69 procent. Målet var att nå en grad av kännedom på 60 procent efter höstens kampanj. Åke Wessman med kollegor kan unna sig en lättnadens suck. Kapitel ett i projektet är avslutat; målet är nått.

Detta innebär ingalunda att gruppen saknar anledning till självrannsakan. Shahbaz Khan, kommunikationsstrateg vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), anser att det hade varit bättre om det övergripande målet för projektet hade kommunicerats tidigare. Alltså tala om miljövänligt resande, utvidgad arbetsmarknad, kortare restid, smidiga trafiklösningar och gott liv i stället för att argumentera för en enskild bro eller tåglösning i taget.

– I varje stort projekt är det viktigt att fråga sig om det finns någon som kommunicerar hela målbilden, inskärper han. det gruppledaren själv beklagar är att

gruppen inte drogs i gång förrän ett år efter avtalets undertecknande. Dyrbar tid gick till spillo, menar Åke Wessman. Ändå är de i det stora hela nöjda med sitt värv, och förhoppningsfulla inför framtiden.

– Vi står för fakta, säger Åke Wessman. Det gynnar den offentliga debatten och skapar förståelse för motiven. Med lite mer ihärdighet Ping 35

› Älvrummet – en viktig knutpunkt för informationsspridning om infrastruktursatsningen.

kommer vi att nå en punkt där vi bidrar till en bra diskussion om hur förändrade resor och transporter kan bidra till att Västsverige utvecklas.

Då skulle jag känna mig som en duktig offentlig informatör. västsvenska paketets första och mest

omstridda, kapitel är visserligen avslutat; trängselskatten är införd. Även om de kritiska rösterna som ropar på folkomröstning om trängselskatten inte tystnat, så har erfarenheten från Stockholm visat att enträget informationsarbete tids nog ger resultat. Likväl kan kommunikationsgruppen inte slå sig till ro. Flera kapitel och kommunikationsplaner måste till innan detta storslagna paket har genomförts. Härnäst kommer den sammansvetsade gruppen att ägna sig åt en ny uppgift. Då kännedomsgraden om projektet nu är hög ska masskommunikationen sannolikt bytas mot målgruppskommunikation. Med tanke på att Västlänken beräknas vara klar först 2028 lär gruppen ha att göra ett bra tag framöver. Dock inte Jens Lisell.

– Jag är 61 redan i dag, så jag är nog på hemmet år 2028. Får se om jag är med på invigningen av Västlänken. Men det känns kul att ha varit med om något så stort, något som vi gör för dem som går i skolan i dag, säger han.

36 Ping

› Trots massiva protester

är nu vägtullarna på plats i Göteborg.

Västsvenska paketet

› Västsvenska paketet är ett

avtal mellan Region Halland, Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs Stad och Trafikverket. Transportstyrelsen och Västtrafik är anslutna till avtalet. Projektet beräknas kosta 34 miljarder.

Pengarna ska bland annat användas till en tågtunnel under centrala Göteborg (Västlänken), en vägtunnel under Göta älv (Marieholmstunneln) och en viktig och central älvförbindelse – en ny Göta älvbro. Av dessa 34 miljarder ska 14 dras in genom trängselskatt.

Ping 37

Guiden

Håll koll på Europa!

Oavsett vad du tycker om EU och europapolitiken berör den dig.

Ping ger tips om hur du bevakar och håller dig uppdaterad. text ingela wettergrund

38 Ping

1 2 3 4 5 6 7

Guiden

Europaportalen.se

Europaportalenxär en webbtidning som bevakar EU och Europa från både Stockholm och Bryssel. Här kan du följa senaste nytt om ekonomi och politik med fokus på vad som händer i de olika EU-institutionerna, Sveriges

Fackligt.eu

Fackliga Brysselkontoretxpublicerar fortlöpande europanyheter med fokus på arbetsmarknad, jämställdhet och löntagarfrågor. Saco, LO och TCO driver gemensamt kontoret med huvuduppgift att bevaka löntagarnas intressen inom

Votewatch.eu

I Europaparlamentetxingår våra politiker i helt andra grupper än hemma. Lojaliteten inom grupperna är inte heller lika stark som i svensk politik. Att rösta mot sin tillhörighet i EU-parlamentet är varken konstigt eller ovanligt. Hur

Europaparlamentet.se

Europaparlamentets informationskontorxi Sverige har till uppgift att informera och entusiasmera både media och den breda allmänheten för europafrågor. Välmatad och pedagogisk webbsida i retrostil. Härifrån länkas du vid

riksdag och regering. Bakom Europaportalen står en förening med medlemmar från svenska fackförbund och arbetsgivare, inklusive DIK. Erbjuder dessutom en möjlighet att publicera egna europanyheter.

‹

EU. Kontoret hjälper också till att ordna studiebesök om du vill göra en studieresa med facklig vinkel till Bryssel, till exempel tillsammans med din lokala förening. Under våren kommer DIK:s ordförande Karin Linder att arbeta härifrån.

‹

röstade de svenska parlamentarikerna i aktuella frågor? Det kan du ta reda på här. Registrera ett eget konto och var med och”rösta” själv – så får du hjälp att hitta de parlamentariker som röstar mest likt dig själv.

‹

behov vidare till Europaparlamentets officiella webbsida (www.europarl.europa.eu/). Informationskontorets webb erbjuder dessutom skräddarsydd information för dig som är lärare, journalist eller vill läsa på lättläst svenska.

‹

Europa.eu ger dig helhetsbilden Totalt 495 miljoner invånarexoch en yta på fyra miljoner kvadratkilometer. Här är webbplatsen som samlat allt på ett ställe. Läs till exempel om hur de olika EU-institutionerna (kommission, ministerråd och parlament) hänger ihop och om

vem som gör vad. Under andra rubriker hittar du fakta om att driva företag eller att bo och arbeta, i ett annat EU-land. I barnhörnan hittar du spel och frågesporter om EU – riktat till de allra yngsta EU-medborgarna.

‹

Prenumerationer, webb-TV och sociala medier Prenumerera på nyhetsbrevxoch rss-flöden, eller följ till exempel europaportalen ellereuropaparlamentets informationskontor på Facebook och Twitter. När du hittat en fråga du vill bevaka kan du följa kommitté- och parlaments-

Din EU-parlamentariker Att påverka politiken i Europaxkanske är lättare än du tror. I Europapolitiken är våra folkvalda inte lika hårt styrda av hur parti- och gruppkamrater röstar som i Sveriges riksdag. I många frågor är det dessutom av större betydelse

mötena direkt via webb-TV (www.europarl. europa.eu/ep-live/sv/schedule). Kom ihåg att de flesta frågorna avgörs redan i ansvarig kommitté, så det är ofta viktigare att hålla koll på dem än på omröstningarna i parlamentet.

‹

vad som beslutas här än på hemmaplan. Ta reda på vem som redan arbetar med din fråga och kontakta din representant i parlamentet.

E-postadresser till EU-parlamentarikerna hittar du här: www.europarl.europa.eu/portal/sv.

‹

Ping 39

stipendium

Tjugotusen till ditt drömprojekt Är du bibliotekarie och vill ha tid till något annat ett tag? Sök stipendium ur DIK:s stipendiefond till Greta Linders minne.

Läs mer på ww.dik.se/greta-linder-stipendiet

inkomstförsäkring

Korta jobb DIK:s korta-jobb-pool förmedlar kortare anställningar inom kulturoch kommunikationsområdet – enkelt, snabbt och kostnadsfritt. Just nu söker vi fler arbetsgivare.

Läs mer på www.dik.se/korta-jobb-poolen

Mer trygghet

Du vet väl att DIK:s inkomstförsäkring ingår i ditt medlemskap?

Läs mer på www.dik.se/inkomstforsakring

40 Ping

Krönika

» Du har högst nittio sekunder på dig«

D

et där är bara retorik brukar politiker avfärda sina opponenter när de hävdar att det som sägs bara är tomma ord. Men retorik är mer än tomma ord. Det har inte med några tomma ord att göra alls. Det är konsten att få folk att vilja lyssna. Retoriken tar dig dit – inte tomma ord. Det är inte bara vad du säger utan hur du säger det. Din närvaro, ditt kroppsspråk, ordval, röstläge och inte minst – din person – spelar roll för att få folk att vilja lyssna.

Jag brukar prata om att ta retoriken från talarstolen till folks vardag. Målet är inte att du ska bli en Martin Luther King eller en Barack Obama. Du ska bli den bästa retoriska versionen av dig själv. Folk vill inte höra på en presentatör, de vill höra på en person. Det är retorik korsbefruktat med psykologi. göra intryck – högst. Det intrycket du gör när du hälsar på någon för första gången, den uppsynen du har vid en presentation, det bemötande › Elaine Eksvärd vill du ger någon som kommer på besök för första flytta retoriken från scenen till vardagen. gången – det påverkar hela upplevelsen som personen kommer ha resterande tid. Det är en psykologisk princip som kallas Haloeffekten.

Det första intrycket överskuggar eller överglän- den du hälsar på har och sist men inte minst: ser det du säger eller gör när 90 sekunder har Memorera namnet. Att sitta halvvägs in i ett gått. Tänk dig att du sitter som möte och plötsligt fråga ”Vad sa arbetsgivare på ett företag och För oavsett hur bra du att du hette nu igen?” är det samma som att säga ”du är inte du ska intervjua en potentiell anditt budskap är så viktig”. Koncentrera dig på ställd. Personen går fram till dig lyssnar vi bara om vi samma sätt som vi koncentrerar och fattar din hand hårt som bara tycker att du är en bra oss när barn säger sina namn. den, du kan nästan höra persoHa alltid som mål att väcka nens handslag säga ”jag kan döda person – så visa det. välvilja. För oavsett hur bra ditt dig när jag vill”. Den känslan som budskap är lyssnar vi bara om vi tycker att du är du fick påverkar ditt intryck av personen under hela mötet, den följer med och det är det som är en bra person – så visa det. haloeffekten. Investera därför i de första nittio sekunderna oavsett vad det är för sammanhang.

I det enskilda mötet, beroende på sammanElaine Eksvärd hang, slår ögonkontakt, ett leende och ett hej › Retorikkonsult och vd på Retorikbyrån aldrig fel. Ett handslag som möter styrkan som Snacka Snyggt.

foto: per dahl

nittio sekunder, det är den tid vi har på oss att

Ping 41

Flyttkort från Kiruna Kjell Törmä har i två böcker dokumenterat Kiruna och dess invånare under den pågående stadsomvandlingen. Något han lär få fortsätta med så länge han lever. text johan joelsson foto jonatan jacobson

42 Ping

› När Kjell Törmä hörde om dokumenta-

tionssatsningen förstod han att det här var projektet han letat efter ända sedan han köpte sin första kamera.

D

et knastrar under Kjell Törmäs kängor när han pulsar omkring i det ödsliga industriområdet i utkanten av Kiruna. Förutom en övergiven bensinmack, en utbränd minibuss och ett par ruffiga verkstadslokaler finns här ingenting. Ännu. Men om bara några år kommer den folktomma platsen – i folkmun kallad ”Uno X-korsningen” – att sjuda av liv. ”Gruvan ger och gruvan tar” lyder ett gammalt ordspråk.

I Kirunas fall har talesättet blivit verklighet. För att den statliga koncernen LKAB ska kunna fortsätta sin verksamhet behöver en malmkropp som ligger inkilad under den nuvarande stadskärnan exploateras, med sprickbildning och ras som följd. Därför måste staden flyttas. Just den här gråmulna eftermiddagen känns det en aning surrealistiskt, men det är faktiskt precis här – på det vidsträckta industriområdet några kilometer öster om centrum – som det framtida Kiruna ska växa fram. Eftermiddagssolen Ping 43

» Det här är ett drömprojekt som jag kommer att jobba med så länge jag lever. Kjell Törmäs böcker – den första med en hushållstäck ning i Kiruna på cirka 45 procent« bryter igenom en glipa i molntäcket och lyser för några sekunder upp platsens tomhet. Kjell Törmä greppar sin Nikonkamera och knäpper några bilder.

– Vi har en unik situation. Hela staden kommer att förändras inom en överskådlig tid. Det är oerhört viktigt att hela det här skeendet dokumenteras, säger Kjell Törmä. när den kirunabördige fotografen och

frilansjournalisten 2009 fick nys om att Kiruna kommun och LKAB planerade en ettårig dokumentationssatsning om stadsomvandlingen förstod Kjell Törmä direkt att det här var projektet han letat efter ända sedan han som 16-åring köpte sin första kamera – en Minolta SRT 101 B – för sina surt förvärvade sommarjobbspengar. För att försäkra sig om att få uppdraget lade Kjell Törmä medvetet ett mycket lågt anbud. I juli 2009 tog han sina första stadsomvandlingsbilder. Ett år och 2 000 fotografier senare var projekttiden och finansieringen slut. Men eftersom stadsomvandlingen – som beräknas pågå under flera decennier – ännu bara var i sin linda såg Kjell Törmä inga andra alternativ än att fortsätta dokumentera den monstruösa processen.

Hittills har han släppt två massiva volymer i fotobokserien ”Ögonblick i Kiruna” som behandlar staden och dess invånare mellan åren 2009 och 2012.

– Det här är ett drömprojekt som jag kommer att jobba med så länge jag lever.

Kjell Törmäs böcker – den första med en hushållstäckning i Kiruna på cirka 45 procent – är kraftfulla tidsdokument över en levande stad i förändring. Stilrena bilder av rivningar och stora byggprojekt varvas med närgångna fotografier av de människor som lever och verkar i Kiruna: deltagare i mjölkhävartävlingar, pun44 Ping

› Kjell Törmä bläddrar i ett exemplar av sin första fotobok. kare, politiker, kärlekskranka ungdomar, samer och stamkunder i en nu nedlagd närbutik.

– Det är viktigt för mig att få in den mänskliga dimensionen. Jag tycker bäst om att fotografera människor i deras miljö, antingen i hemmet eller på jobbet, säger han. kjell törmä har flera förebilder. Den

störste – som han träffade under sin studietid i Stockholm – är dokumentärfotografen Sune Jonsson. Under sin tid som fältetnolog och fotograf på Västerbottens museum dokumenterade Jonsson människorna som levde och verkade på landsbygden, bland annat de män och kvinnor som under den stora utflyttningen på 1960-talet lämnade Västerbottens inland. En annan av Kjell Törmäs fotografiska förebilder är Borg Mesch som dokumenterade Kirunas födelse och framväxt i början av 1900-talet.

– Rent tekniskt är hans bilder otroligt välgjorda, speciellt gruppbilderna är fantastiska.

Jag vet hur svårt det är att ställa upp 50 människor för att ta en bild, säger Kjell Törmä.

I sina fotoböcker har Kjell Törmä inspirerats av familjealbumets upplägg och jobbat utifrån

› Från berget Luossavaara

har man bra utsikt över nuvarande Kiruna. Härifrån har Kjell Törmä tagit mängder av översiktsbilder.

Ping 45

› På redaktionen

hänger alla Kirunatidningens förstasidor sedan starten 1991.

» Jag promenerar mycket i staden. Dessutom lägger jag lappar i brevlådor för att få tillgång till människor i deras hemmiljö.

Sen får jag också en hel del tips på personer eller skeenden som jag bör fotografera.« en strikt kronologi. För att knyta bilderna till samtiden har han i bildtexterna använt världshändelser, exempelvis askmolnet över Island, som tidsmarkörer. Det faktum att Kjell Törmä har blivit känd som ”stadsflyttfotografen” underlättar arbetet. Han behöver sällan förklara vem han är och varför han fotograferar. Men hur hittar han egentligen motiven, människorna och de betydelsebärande ögonblicken?

– Jag promenerar mycket i staden. Dessutom lägger jag lappar i brevlådor för att få tillgång till människor i deras hemmiljö. Sen 46 Ping

får jag också en hel del tips på personer eller skeenden som jag bör fotografera, säger han.

Medier från hela världen har besökt Kiruna för att rapportera om den unika situationen.

Men förutom en ny järnvägssträckning och ett nytt elförsörjningssystem har konsekvenserna av stadsomvandlingen hittills inte varit så synliga för den breda massan. Men snart kommer det att bli ändring. Kjell Törmä parkerar sin vinröda Mitsubishi utanför de sjangserade funkishusen i kvarteret Ullspiran på Bolagsområdet närmast LKAB:s gruva.

Namntavlorna i trappuppgångarna talar sitt

› Ett litet urval av

Kjell Törmäs tusentals Kirunabilder.

tydliga språk. Här bor bara enstaka studenter och ”fly in fly out:are” på korttidskontrakt.

Hyreshusen i Ullspiran kommer att börja tömmas redan i år för rivning 2014. Resten av de cirka 350 bostäderna i den ”mobila oasen” Gruvstadsparken kommer att jämnas med marken senast 2018.

– Det känns bra att jag har varit med på banan från början. På så sätt blir det inte bara bilder på rivna hus. Jag har fått möjligheten att fånga människorna som levt sina liv i dem också, säger han. kjell törmä bär på ett starkt engagemang

för sin hemstad. Han har också en tydlig folkbildarambition. Förutom jobbet som frilansande fotograf och journalist är han medlem i en förening som sedan 2011 driver en framgångsrik bokhandel i Kiruna. Som om inte det vore nog var han med och bildade tidningsföreningen som 1991 grundade månadsmaga-

sinet Kirunatidningen – en publikation som Kjell Törmä idag är chefredaktör och ansvarig utgivare för.

– Jag är förmodligen Sveriges sämst betalda tidningschef, säger han och ler.

Mörkret har lagt sig över Kiruna. I underjorden borrar sig LKAB:s maskiner närmare staden, millimeter för millimeter. Vi tar farväl av Kjell Törmä som måste skynda hem och knyta slipsen inför kvällens begivenhet: 100-årsfirandet för Gustaf Wickmans berömda träkyrka. Jubileet avslutas med en efterföljande fest på Bolagshotellet där ”en massa LKAB-toppar och andra celebra gäster” kommer att delta. En given händelse att dokumentera för den tredje boken i Kirunaserien med beräknad utgivning i december 2015?

– Nja, jag är bjuden som privatperson så det är nog inte läge att ta med kameran. Men, äh, jag tar nog med lillkameran i fickan i alla fall, säger Kjell Törmä.

Ping 47

Teater och kulturhus slås ihop:

Frågorna är fler än svaren I november kom oväntat beskedet att Kulturhuset och Stadsteatern i Stockholm går samman i en organisation. Det lanserades som ett rent politiskt beslut.

Vad handlar det om egentligen?

Fortfarande är frågorna fler än svaren.

Sammanslagningen av Kulturhuset i Stockholm och Stockholms Stadsteater gäller två av Sveriges största kulturinstitutioner med totalt 450 anställda och en samlad utgiftsbudget på 446 miljoner kronor. Det ena är en kommunal verksamhet, det andra ett aktiebolag.

Alltihop lanserades som ett rent politiskt beslut, men kulturvärlden stod frågande. Vad handlade det här om?

Tveksamheten ökade när kulturhuschefen Eric Sjöström meddelade att han inte tänkte fortsätta. Till historien hör att Stockholms kulturliv haft en hel del nedskärningar sedan 2006. de två verksamheterna

delar byggnad vid Sergels Torg i Stockholm. Fastigheten tar emot tre miljoner besökare årligen, varav kulturhusdelen står för 1,8 miljoner. Därmed ligger Kulturhuset nära Europa-toppen vad gäller besökare.

Stockholms stadsteater räknas i dag som Nordens ledande teaterhus.

Tjänsteutlåtandena är 48 Ping

magra. ”Båda verksamheterna står inför utmaningar att utveckla sin position och popularitet samt att klara framtida kostnadsökningar”, skriver kulturdirektör Berit Svedberg inför genomförandebeslutet. Mer får man inte veta.

Sådana uttalanden har utlöst oro hos personalen, besökarna och stockholmarna. Det är ena sidan av myntet. Den andra är att Stadsteaterns chef Benny Fredriksson, Eric Sjöström och andra inblandade chefer lovprisar sammanslagningen.

– Nog känner vi att detta är en förändringstid, säger Kulturhusets tillförordnade chef Nina Röhlcke och ler förhoppningsfullt. Åtta problemlösargrupper arbetar för fullt med detaljerna.

För att få inspiration tittar man › Nina Röhlcke på näraliggande internationella verksamheter. Centre Pompidou i Paris, Barbican Centre i London, Lincoln Centre i New York och Kennedy Centre i Washington.

– Men vi skickar inte iväg kulturhusdelegationer dit, förklarar Nina Röhlcke. Våra

› Stadsteatern och Kulturhuset i Stockholm blir en och samma organistation.

medarbetare har de kontakterna och rapporterar i samband med sina resor. Vår personal har nyligen varit i både London och Paris.

Kommer Kulturhuset att förändras i framtiden? Frågan ställs till Eva Bergquist, anställd som projektledare på två år för att organisera sammanslagningen.

– Vi har precis klimatiserat galleriet på plan 3, vilket banar väg för andra stora satsningar,

nd u s hagl der ge: an n ta ch mo foto o

påpekar Eva. Det kommer att finnas utställningsverksamhet där.

Galleriets uppgradering sker eftersom Nationalmuseum, under sin renovering, ska genomföra en stor barockutställning på Kulturhuset hösten 2014.

– Man ska inte vara rädd för förändringar, betonar Margareta Zetterström, konstnärlig ledare för utställningar på Kulturhuset. Problemet är istället att vi måste göra så mycket med så lite pengar. att frågan är het framkom-

mer vid samtal med lokala fackliga representanter. Var-

ken på DIK, Vision eller Teaterförbundet vill man uttala sig offentligt.

– Det är en verksamhetsövergång, inte i första hand en besparing, säger Magnus Berg, ombudsman på DIK med ansvar för Stockholms stad. Men

Men vi vet att medlemmarnarna är oroliga över att lämna kommunen för ett aktiebolag. vi vet att medlemmarna är oroliga över att lämna kommunen för ett aktiebolag, fortsätter han.

Vänsterpartisten Heinz Spira, vice ordförande i

Stockholms stadsteaters styrelse, var den ende som gick emot beslutet där.

– Alltihop jäktas fram utan utredning eller konsekvensanalys, menar han. Eftersom verksamheterna är helt olika är det svårt att se några fördelar.

Stockholms Stadsteater AB är ett dotterbolag i koncernen Stockholms Stadshus AB. När Kulturhuset 1 juli förs över dit måste man leta fram 85 miljoner, motsvarande Kulturhusets skattefinansierade anslag, inom koncernen.

De pengarna finns inte där i dag.

Ingvar von Malmborg Ping 49

Fackligt

5

En anställning ska i första hand gälla tillsvidare. Ändå är det många som jobbar på tidsbegränsade anställningar.

Vad är det som gäller? text anders regnell illustration jens magnusson

frågor om visstidsanställningar 1Visstidsanställning är ett Vad är en visstidsanställning?

samlingsbegrepp för tidsbegränsade anställningar.

Huvudregeln, enligt Lagen om anställningsskydd (LAS), är att en anställning gäller tillsvidare – det som i dagligt tal brukar kallas för fast anställning. Vid till exempel en arbetstopp eller ett projektarbete kan arbetsgivare anställa under en begränsad tid. Då kan du få en allmän visstidsanställning. Arbetsgivaren behöver inte uppge några särskilda skäl till tidsbegränsningen. Andra tidsbegränsade anställningar är vikariat, säsongsanställning och provanställning. Även 50 Ping

anställningar för personer som vara i max två år vardera under är fyllda 67 år får tidsbegränsas. en femårsperiod. Du kan alltså vara tidsbegränsad anställd i Kan anställningsavtalet inne- totalt fyra år om du går mellan hålla vilka villkor som helst? vikariat och allmän visstidsNej. Om din arbetsgivare anställning. Går anställningen har ett kollektivavtal får ditt över tidsgränsen övergår den anställningsavtal inte innehålla till en tillsvidareanställning. något som strider mot det.

Det är det som brukar kallas för Saknar arbetsgivaren kollektiv- att bli ”inlasad” eller ”inkonavtal måste arbetsgivaren följa verterad”. Tillsvidareanställde regler som finns i LAS. Kän- ningen gäller då med samma ner du dig osäker på om dina villkor som du hade under anställningsvillkor är skäliga, visstidsanställningen. kontakta gärna DIK innan du Om du är anställd av komskriver på ditt avtal. munen eller landstinget får du lägga ihop anställningstiHur länge får jag vara derna. Sedan oktober förra året visstidsanställd? konverteras anställningen till Enligt LAS får en allmän en tillsvidareanställning om visstidsanställning och vikariat du har haft en allmän viss-

2

3

Ping 51

Fackligt

tidsanställning eller vikariat i sammanlagt mer än 3 år under en 5-årsperiod. Men om du av någon anledning inte vill bli tillsvidareanställd kan du avstå din rätt till anställning i upp till sex månader.

En provanställning får vara max sex månader och säsongsanställningens längd bedöms efter vilken säsong som avses.

4

Vad gäller vid uppsägning av en allmän visstidsanställning?

Reglerna för uppsägning av tidsbegränsade anställningar skiljer sig åt beroende på flera saker: Vilken sektor du arbetar i, om det finns kollektivavtal och vad ni har kommit överens om i ditt anställningsavtal. Om du vill säga upp dig måste du titta på vad som står i kollektivavtalet (om det finns) och vad 52 Ping

I ditt enskilda avtal bör det finnas formuleringar som anger uppsägningstid eller hänvisar till uppsägningstid i LAS eller i kollektivavtal. det står i ditt anställningsavtal.

I ditt enskilda avtal bör det finnas formuleringar som anger uppsägningstid eller hänvisar till uppsägningstid i LAS eller i kollektivavtal.

Om din arbetsgivare vill säga upp dig innan anställningen löper ut gäller reglerna i LAS, kollektivavtal eller ditt enskilda avtal. Arbetsgivaren måste ha

saklig grund för att säga upp dig. Det kan vara arbetsbrist eller att du har misskött ditt jobb.

Har du varit anställd mer än tolv månader inom en treårsperiod har du företrädesrätt till återanställning. Rätten gäller den sista månaden av visstidsanställningen och nio månader efter att du har slutat. Du måste skriftligt tala om för arbetsgivaren att du vill använda din företrädesrätt och du kan göra anspråk på anställningar som du har tillräckliga kvalifikationer för.

5 Om arbetsgivaren bryter mot

Kan DIK hjälpa mig att få en tillsvidareanställning?

reglerna för visstidsanställningar kan DIK hjälpa dig att driva din sak. Kontakta din lokala fackliga företrädare eller en ombudsman på DIK.

Fackligt Anna Jadvi, visstidsanställd:

» Hur bra jobb jag än gör får jag inte stanna kvar« Det finns flera skäl till att en arbetsgivare väljer att tidsbegränsa en anställning. Vikariat, när någon ska vara föräldraledig, är en anledning. Sedan 2007 har det blivit lättare att anställa på begränsad tid utan att behöva motivera varför. Då infördes en allmän visstidsanställning som får vara i max två år under en femårsperiod. Grundregeln är dock att en anställning ska gälla tillsvidare enligt lagen om anställningsskydd, LAS. DIK:s ombudsman Magnus Berg upplever att en del arbetsgivare sätter i system att tidsbegränsa anställningar.

– Det är svårt att komma åt arbetsrättsligt med nuvarande lagstiftning. Arbetsgivaren gör inget formellt fel trots att de uppenbart tänjer på syftet med lagen, säger Magnus Berg. evert van berkel är musikpro-

ducent och ordförande i Sacoföreningen på Sveriges Radio.

Här är det i princip anställningsstopp. Istället är det vanligt att anställa personer för en begränsad tid. Han tycker att det är ett problem att ingen anställs tillsvidare och att de som går i pension inte ersätts.

– Sveriges Radio borde anställa tillsvidare när de behöver

foto: jonas engström

Det har blivit lättare att anställa på begränsad tid. Men visstidsanställningar missbrukas trots att arbetsgivaren inte gör formellt fel. DIK vill se ett starkare lagstöd för tillfälligt anställda.

› Anna Jadvi har en tidsbegränsad

anställning som grafisk formgivare på Stadsteatern i Stockholm.

folk. Det finns ju ett regelverk om det skulle uppstå arbetsbrist.

Det skulle vara mycket rakare puckar än alla tillfälliga anställningar, säger Evert van Berkel.

Parterna på Sveriges Radio har också förhandlat fram anställningsformen Programanställning. Den innebär att en person kan anställas upp

till tre år för att arbeta med ett visst program, utan att kunna göra anspråk på förtursrätt eller tillsvidareanställning.

På kommunikationsavdelningen på Stadsteatern i Stockholm är tjänsten som grafisk formgivare tidsbegränsad. Anställningens längd är just så lång att arbetstagaren inte får Ping 53

ill: istockphoto

Fackligt

› En tillfällig kugge. Av DIK:s

medlemmar är det 6 procent som har en tidsbegränsad anställning.

Visst förstår jag syftet med lagen men för mig ställer det till det. Jag vill kunna vara anställd på olika projekt utan att behöva tänka på allt vad det innebär att vara sin egen. förtursrätt till tjänsten när den löper ut. Så har det sett ut under flera år. Anna Jadvi har jobbet just nu. det är märkligt att en perma-

nent funktion bemannas med tillfälliga anställningar. Det spelar ingen roll hur bra jobb jag än gör – jag får ju ändå inte stanna kvar, säger hon.

Anledningen till att Stadsteatern har valt att tidsbegränsa just den tjänsten är att man alltid vill ha unga och nytänkande formgivare.

– Vi har valt att göra så här för att vi vill ha en pigg och kraftfull kommunikation gentemot vår publik. Vi byter också regelbundet ut de byråer vi jobbar 54 Ping

med av samma anledning, säger Tommy Svensson, personalchef på Stockholms stadsteater.

Sofi Gregersdotter är kostymör och ser problem med LAS ur en annan synvinkel. Hon vill gärna arbeta i olika projekt men det är inte möjligt för henne att arbeta hos samma arbetsgivare längre än två år under en femårsperiod. För att lösa det kände hon sig tvungen att Sofi Greg› ersdotter starta eget företag.

– Visst förstår jag syftet med att lagen ser ut som den gör, men för mig ställer det till det.

Jag vill kunna vara anställd på olika projekt utan att behöva tänka på allt vad det innebär

att vara sin egen, säger Sofi Gregersdotter.

Magnus Berg menar att allmänna visstidsanställningar många gånger överutnyttjas.

Grundregeln, enligt LAS, är tillsvidareanställning och det måste arbetsgivarna ta större hänsyn till.

– Visstidsanställda måste få ett starkare stöd i lag och avtal, så att facket kan sätta större tryck på arbetsgivare som inte sköter det här korrekt, säger han.

Anders Regnell

Tidsbegränsande anställningar

› Cirka 15 procent av de yrkes-

verksamma i Sverige jobbar i tidsbegränsade anställningar.

Det har legat ganska konstant de senaste 20 åren. Av DIK:s yrkesverksamma medlemmar är det sex procent som har en tidsbegränsad anställning.

Ombudsmannen Magnus Berg

U

nder den tid jag har jobbat som ombudsman på DIK har jag samarbetat mycket med andra förbund, både inom Saco och utanför.

Jag kan utifrån det säga att det är något verkligt speciellt med DIK:s medlemskår. Inget annat förbund har vår typ av medlemsstruktur med så många, relativt jämnstora yrkesgrupper under ett tak. Den här blandningen av yrken och de arbetsplatser de finns på, är en del av det som gör det så roligt att jobba på DIK och – vill jag hävda – att vara medlem i DIK. Det samma gäller i ett större perspektiv Saco som helhet.

foto: sören andersson

» Våga bredda dig och korsa gränser« Våga bredda dig och korsa gränser! Det finns ju så mycket som förenar oss också – språket, kommunikationen, att förmedla något.

framför allt inte meningslöst – tvärtom! Det är utvecklande många av våra lokala DIKför alla på ett sätt som man kan eller Sacoföreningar i landet ha oanad nytta av. Det du lär har en härlig blandning av dig av att som exempelvis inprofessioner. Jag själv har varit formatör företräda en logoped, ordförande för en förening eller tvärtom, kan berika dig. som företrädde intendenter, Inte bara i ett fackligt uppdrag, bibliotekarier, arkivarier, utan också i ditt yrke. Så våga administratörer, entrévärdar, bredda dig och korsa gränser! producenter, enhetschefer och Det finns ju så mycket som många fler. Så jag vet att den förenar oss också – språket, mångfalden berikar inte bara kommunikationen, betydelsen kollektivet utan även individer- för verksamheten. na. Ibland möter jag medlemmar som tycker att det är svårt även vi på dik:s kansli blir eller till och med meningslöst berikade av blandningen. Den att företräda andra yrkesvardagliga kontakten med grupper än den egna. Kanske dig som är medlem är ovärsådana som är i minoritet på derlig för att öka vår kunskap arbetsplatsen. Jag tror inte och kompetens om ditt yrke. alls att det är särskilt svårt och Därmed utvecklas DIK som

förbund. Den mesta kontakten sker på telefon, i till exempel vår medlemsjour. Det är en kontakt som vi verkligen behöver. De riktigt kluriga frågorna spetsar vår kompetens som ombudsmän; hur många frågor man än har svarat på dyker det varje vecka upp något helt nytt att djupdyka i. Och även frågor som vi har svarat på hundratals gånger fyller ett syfte – de sprider kunskap om viktiga fackliga frågor. Fråga på – din fråga är inte dum!

Håller du med?

› Läs en längre text av Magnus och tyck till! www.dik.se/ping

Ping 55

Debatt

Upphovsrätt: Minnesinstitutioner ska tillgängliggöra sina samlingar men hindras av obegripliga upphovsrättsregler. Regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen har på eget initiativ tagit fram riktlinjer för att försöka få klarhet. Nu är det hög tid att regeringen agerar, skriver arkivarien Stefan Högberg.

Utan vettig upphovsrätt försmäktar vi på denna ö

J

odå, du minns rätt – Pippi Långstrump-citatet som titeln anspelar på handlar om snus, inte upphovsrätt. Om ön är Sveriges arkiv, bibliotek och museer är det dock upphovsrätten som ställer till problem.

skapande, sjuttio år efter upphovspersonens död. Rättigheterna måste därmed oftast spåras efter att ha bytt ägare genom avtal, anställningsförhållande och arv. Det är klart att det måste finnas en upphovsrätt, men måste den vara så svårbegriplig?

Nåväl, även om reglerna är krångliga på alla politiska nivåer säger man nu kan vi väl spåra upp rättighetsinnehavaatt minnesinstitutioner ska tillgängren och fråga om vi får använda verket? liggöra sina samlingar. Alla måste få Nja, här finner vi det stora hindret. ”möjlighet att ta del av, anLagen förutsätter just att vända och vidareutveckla Det råder ingen man kan spåra upp rätkulturarvet” för att citera tighetsinnehavaren, att tvekan om att ur regeringens kulturpoli- det finns ett skrian- man vet allt om när ett verk Tyck till: tiska mål. Institutionerna skapades, vem som skapade På dik.se/ vill inget hellre än att lyda de behov av klarhet det, huruvida det har ofping-debatt denna uppmaning, men låt i upphovsrättsfråfentliggjorts, vilka avtal som kan du ge svar oss se på vad den tjänsteskrivits och vem som nu gorna. på tal eller man som vill tillgängligäger rättigheterna. När det kommentera göra ett alster från de senaste hundra gäller material som är ett par decennier den här åren har att ta ställning till. Alstret skyd- gammalt vet man i regel inte detta. Så artikeln. das om det är ett uttryck för personligt var det med det tillgängliggörandet. skapande (hur avgör man det?) men kan annars användas fritt, utom när det inte klichén är förstås att utbrista ”kära kan det – vilket gäller vissa ljudupptagnån, vad gör regeringen?” Regeringen ningar och filmer från de senaste femtio tillsatte en utredning som för två år åren, kataloger yngre än femton år och sedan presenterade sitt förslag till ny foton tagna efter januari 1969. Skyddsupphovsrättslag (SOU 2011:32). Denna tiden varar, i händelse av personligt föreslogs träda i kraft i januari 2013, 56 Ping

Debatt

› Cecilia Schön Jansson anser

att det är självklart att även offentliga aktörer anlitar konsulter. i l l : p e r h a r d e s ta m

› Ritning av arkitekten Arvid

Bjerke, som avled 1952. Arkivet har inte hittat den som har rättigheterna men publicerar ändå.

men i skrivande stund har det inte ens kommit någon lagrådsremiss.

Allmänheten efterfrågar allt mer tillgång till det kulturarv de betalat för via skattsedeln. Nu när det finns både uppdrag, efterfråga och teknisk möjlighet kan vi inte vänta längre.

Regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen fastställde förra året riktlinjer för upphovsrättsfrågor vid regionala minnesinstitutioner, samlade i skriften Över minnesmuren. Där hittar man ett kapitel om hur man kan avgöra vilket skydd det alster man har framför sig besitter och vad detta innebär för institutionen om hur man hanterar verk som man inte vet tillräckligt mycket om och slutligen riktlinjer för att, när så är möjligt, publicera material på nätet under fri licens så att alla kan inte bara se utan även använda det. Ett stort antal jurister har deltagit i arbetet och där lagen inte klart säger vad som gäller har

man tolkat utefter det uppdrag minnesinstitutionerna har. riktlinjerna har tagits väl emot

vid arkiv, bibliotek och museer både i Västra Götalandsregionen och i resten av landet. De har hittills presenterats genom en regional utbildningssatsning, vid olika konferenser och för Kungliga bibliotekets expertgrupp för digitalisering. Det råder ingen tvekan om att det finns ett skriande behov av klarhet i upphovsrättsfrågorna. Ska sådan klarhet verkligen behöva skapas på regional nivå? Är det vettigt att med ena handen ge minnesinstitutioner ett tydligt uppdrag och med den andra en lagstiftning som i princip omöjliggör uppdraget?

Kära nån, vad gör regeringen?

Alldeles före pressläggning kom den lagrådsremiss som efterfrågas i artikeln. Stefan välkomnar detta, men menar att det ändå finns mycket för regeringen att göra.

Stefan Högberg

› Arkivarie på regionarkivet i Göteborg Ping 57

Nationalmuseum söker chef till pedagogiska enheten Läs annons på www.nationalmuseum.se under rubriken Om oss/Lediga jobb

NATIONALMUSEUM

Regionarkivet, serviceförvaltningen söker

söker en

Bibliotekarie Läs mer under lediga tjänster på: www.alleskolan.eu

Arkivarie Ref nr A316265

Läs mer på www.gotland.se/jobbahososs

Serviceförvaltningen www.gotland.se

58 Ping

boras.se

Stadsarkivarie till Borås Stadsarkiv, Kulturförvaltningen (Ref nr 22:2013:2) Stadsarkivariens primära uppdrag är att på övergripande nivå leda arbetet med att bygga en effektiv arkivverksamhet internt samt att verka för detta i kommunen som helhet. Vi söker dig som har akademisk examen med inriktning mot arkivkunskap. Du har hög serviceanda, god kommunikationsförmåga och kan organisera så väl verksamhet som ditt eget arbete.

Storstockholms eget museum söker nya medarbetare:

Arkeologer Vi söker två arkeologer för tillsvidareanställning. Välkommen med din ansökan senast 1 april.

Läs mer om tjänsterna på www.stockholmslansmuseum.se

Läs mer om tjänsten på boras.se/ledigajobb

Sörmlands museum söker Projektledare För utvecklingsprojektet: Att använda historia – en rättighet för barn och unga 1 år med ev förlängning • heltid • tillträde snarast.

Antikvarie Till enheten Tema Historia och Samtid Tillsvidare • heltid • tillträde snarast.

Läs mer på om tjänsterna på

w w w. sormlandsmuseum. se

En del av Landstinget Sörmland

Ping 59

Högskolan i Borås, Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan och Linnécentret för forskning om lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället (LinCS) vid Göteborgs universitet söker

Jämför din lön

Doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap med inriktning mot skolbibliotek och digitala medier

med andra akademikerlöner Den största databasen för akademikerlöner www.dik.se/lonestatistik

Mer info på www.hb.se/jobb Högskolan har 15 000 studenter och ca 700 anställda och vårt moderna campus är beläget mitt i centrala Borås. Forskning och utbildning bedrivs inom områdena biblioteksoch informationsvetenskap, handel och IT, integrerad vårdutveckling, pedagogiskt arbete, resursåtervinning samt textil och mode. Sedan 2010 har Högskolan i Borås fyra examensrättigheter att bedriva forskarutbildning inom tre områden: biblioteks- och informationsvetenskap, resursåtervinning och textil och mode. Vi på Högskolan i Borås värdesätter de kvaliteter som en jämn köns- och åldersfördelning samt etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten.

Masterprogram med start i höst Vi har även fortbildningskurser inom ledarskap, sociala medier och bibliometri m.m.

Mer information: www.hb.se/bhs/utbildning

60 Ping

Anmäl dig senast den 15 april 2013

Wa gn erP ho ne

Korta jobb DIK:s korta-jobb-pool förmedlar kortare anställningar inom kulturoch kommunikationsområdet – enkelt, snabbt och kostnadsfritt.

Läs mer på www.dik.se/ korta-jobb-poolen

WagnerGUIDE - vägvisare i mobilen

www.wagnerform.se

Ljungskile folkhögskola söker 50% bibliotekarie till skolans bibliotek Arbetsuppgifter: Ansvara för skolans bibliotek och tillsammans med den pedagogiska personalen utveckla biblioteket både analogt och digitalt som kunskapskälla, mötesplats och som inspiration för läsning av skönlitteratur.

Tillträde: 1 augusti 2013. Kompetens: Utbildad bibliotekarie med intresse för ikt-pedagogik. Ansökan: Senast 15 april. Skickas digitalt till ann-kristin.falkeby.lju@ folkbildning.net För mer information: Se folkhögskolans hemsida www.ljungskile.fhsk.se Kontakta skolledare Ann-Kristin Falkeby, mailadress se ovan, tel. 0736 44 65

Ping 61

Till och från jobbet et är mycket pengar, men jag har stora kostnader D också och jag jobbar hårt varje dag.

Wordfeuds grundare Håkan Bertheussen till Dagens Industri om att han tjänade 75 000 kr /dag när appen var som hetast.

Hej medlem!

Per Ericsson Sundsvall Spelar du spel på din telefon?

– Ja, jag har hållit på i ett år ungefär. Först var det mest Wordfeud men nu spelar jag nästan bara Ruzzle.

Vilket är bäst?

– Nu gillar jag Ruzzle bäst. Jag har tröttnat lite på Wordfeud för att det tar sån tid att spela.

När spelar du?

–Det blir mest på kvällarna innan jag går och lägger mig och på bussen. Är det viktigt att vinna?

– Nja, egentligen inte men det är klart att det kan vara lite frustreande om man förlorar för mycket.

› Intresset för ordspel foto: colourbox

Ordspel i telefonen lockande tidsfördriv Det började med bokstavsspelet Wordfeud härom året. Plötsligt började vännerna med smarta telefoner stirra ner i knät när man sågs – upptagna med att hitta de mest poänggivande bokstavskombinationerna. Intresset för ordspel i telefonen är fortfarande stort och en uppsjö av efterföljare har dykt upp.

Ping listar några favoriter på nästa sida.

Visste du att idu kan tävla i Wordfeud i ett större sammanhang? Registrera dig på wordfeud.se och spela förbestämda matcher där du får poäng som jämförs med de andras resultat i en tabell. Helt enkelt som en serie i fotboll, fast i Wordfeud. Varje månad startar en ny serieomgång som du kan vara med i och försöka klättra så högt du kan i serien. Kanske är du rentav ett mästarämne?

62 Ping

i telefonen är stort.

Till och från jobbet

17

miljoner. Ungefär så många människor spelar Wordfeud världen över.

Spelet gjordes som ett hobbyprojekt av norrmannen Håkon Bertheussen och lanserades första gången 2010. I dag finns det tillgängligt i 152 av världens alla länder.

6

Aktuella böcker Utvalt av: Anders Regnell

tips på roliga ordspel

1

Wordfeud Alfapet/Scrabblespelet håller än. Har du inte testat? Varning – starkt beroendeframkallande.

Kreativ kapital

Lars Strannegård & Emma Stenström Kreativitet är en ekonomisk grundbult och en av tillväxtens viktigaste mekanismer. Dessutom står vi inför samhällsutmaningar som också kräver kreativa lösningar.

Problemet är att vår kunskap är begränsad om hur vi är kreativa på ett sätt som skapar hållbar ekonomisk tillväxt.

Kan man bli kreativ på beställning? Kan kreativitet effektiviseras så att det skapas fler nya idéer, produkter och tjänster på mindre tid och med mindre resurser? För att belysa dessa frågor presenterar den här boken fallstudier av 23 framgångsrika företag som har det gemensamt att deras verksamheter vilar på ett kreativt kapital.

Bortom horisonten

Red. Ingemar Lindberg & Anders Neergaard Globalisering, högervindar och en förändrad kapitalism ställer fackföreningsrörelsen inför nya utmaningar, nationellt såväl som internationellt.

Hur ser dessa ut och vad bör göras?

Denna forskarantologi bidrar med både en internationell utblick och teoretisk analys.

Teoretiker som Karl Marx och Karl Polanyi samsas med historisk forskning och postkolonialt inspirerade perspektiv.

Bland hondjävlar och bitterfittor Maria Ehrenberg

Många minns böckerna från 1970-talets kvinnokamp av till exempel Erica Jong, Kerstin Thorvall och Marilyn French.

Men har de något att säga oss i dag? Har vi fortfarande behållning av att läsa dem? Kan vi sätta de böckerna i händerna på dagens unga kvinnor och män?

Maria Ehrenberg försöker här ge svar på de frågorna. Här finns en tematisk genomgång över tidens brännande problem och närläsningar av nio inflytesrika författare.

Problemet är att vår kunskap är begränsad om hur vi är kreativa på ett sätt som skapar hållbar ekonomisk tillväxt.

2

Ruzzle Utmana din vänner att hitta så många ord som möjligt under två minuter.

3

Ordjakten Av tre bokstäver ska du bilda ett så långt ord som möjligt.

De tre bokstäverna ska ingå i rätt ordning.

4

Ordyatzy Som ett traditionellt Yatzyspel fast med bokstäver itället för siffror.

5

SvD-nian SvD:s legendariska spel finns förstås som app. Hitta 4 ord eller fler av nio, där mittenbokstaven alltid måste vara med.

6

Bästa ordet Hitta ord på tid och samla pluspoäng och ge motståndaren minuspoäng.

Ping 63

Kalendarium foto: colourbox

rar på att starta eget. Kl. 12–15.30, lunchmacka kl. 11.30 i Malmö börshus, Skeppsbron 2. Information och anmälan senast 2 april på www.saco.se/ kalendariet

› Prevent arrangerar semi-

narium den 9 april, kl 10–15.

Halvdagsseminarium om förebyggande hälsovård 9 april . Halvdagsseminarium om

ombud. Prevent arrangerar, kl.

10–15 på Scandic i Skellefteå.

Pris 200 kronor, lunch och fika ingår. Information och anmälan på www.prevent.se.

April

kr för SFIS-medlem, 1 600 kr för övriga, exkl. moms, lunch och fika ingår. Anmälningstiden gick ut 21 mars, men restplats kan finnas.

Information på www.sfis.nu/ konferens/2013/var

vinsterna med förebyggande företagshälsovård. För alla som ansvarar för eller arbetar med arbetsmiljöfrågor, även för skydds-

10/4 Smarta intranät Stockholm Intranätet är alltmer det viktigaste verktyget för internt samarbete, informationsspridning och kommunikation. Seminarium om hur man släpper kontrollen och låter användarna styra innehållet.

Ta del av hur andra gör. Pris 6 490 kr exkl. moms, lunch, kaffe och dokumentation ingår. Information och anmälan på www.kompetensinstitutet.se/smartaintranat/ 10/4 Information som konkurrensmedel Konferens om informationsförsörjning till forskning och innovation. Arrangör är Svensk förening för informationsspecialister SFIS. På stadsbiblioteket i Malmö. Start kvällen före med mingel på Orkanenbiblioteket vid Malmö högskola. Pris 1 200 64 Ping

18/4 Inspirationsdag för kunskapsföretagare Saco-seminarium med Stefan Lindström, utbildare inom entreprenörskap. För dig som är egenföretagare eller som funde-

19/4 Leadership Friday Inspirationsseminarium för dig som är chef med Sofia Norberg som arbetar med att utveckla ledare och medarbetare. Hon är medförfattare till boken Våga chefa och delar med sig av sina tips., Kl. 9–10, frukost från kl. 8.30, på Slagthuset i Malmö. Information och anmälan på www.dik.se/ kalendarium 19/4 Inspirationsmöte Suntarbetsliv Välkommen till Suntarbetslivs inspirationsmöte på Södra Berget i Sundsvall, kl. 9.30–16, smörgås från kl. 8.30, pris 500 kr.

Suntarbetsliv drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med SKL, Sveriges kommuner och landsting, samt Pacta. Mer information på www.dik.se/ kalendarium.

24/4 EBSCOs informationsdagar Kostnadsfri dag för bibliotekarier och informationsspecialister i Göteborg om den senaste utvecklingen inom den snabbt växande informationsbranschen.

EBSCO är ett världsledande företag i informationsbranschen.

Mer information på http://ebscoopendays.com/

Något på gång?

Tipsa oss: Nu kan du med ett enkelt formulär på DIK:s webbplats själv tipsa om aktiviteter som är på gång. Gå in på www.dik.se/kalendertips.

Mitt CV Andris Zvejnieks

Hur hamnade du här?

– Jag har jobbat 30 år med kommunikation, varav 16 också i högsta ledningsgruppen. Jag hade haft tankar ett bra tag på att jobba mer renodlat som rådgivare och tog steget i fjol när jag startade Communicate4result.

Varför har arbetsgivare valt dig?

– Kanske för min nyfikenhet, min breda erfarenhet från olika branscher, mitt helhetsperspektiv på kommunikation och min vilja att utveckla kommunikationen för att den tydligt ska bidra till Andris att verksamheten når sina mål.

Zvejnieks Har du några tips att ge till andra?

– Våga välja det du trivs med, det ger dig glädje och energi!

Ålder: 55 år. Bor: i lägenhet i Liljeholmen i Stockholm.

Fritid: Fotograferar, gympar och umgås med vänner.

2013

Konsult i strategisk kommunikation

1981–1982

Kommunikationsdirektör för SAS i Sverige.

Informationschef för IBM i Sverige.

1994–1999 Informationschef, LFV Arlanda.

» Det var första gången som jag hade egen personal och var med i en ledningsgrupp.«

Mellan 1983–1994 hade Andris Zvejnieks ett antal olika anställningar.

-94 -81

2005–2009

1999–2005

Informationssekreterare i Nacka kommun » Första kommunikationsjobbet som jag fortfarande är tacksam över att jag som nyexaminerad fick förtroendet och ansvaret. «

-99

» Amerikansk, resultatfokuserad managementkultur, tack och lov i svensk version. Här lärde jag mig vikten av att fokusera.«

»Ett utmanande förändringsarbete, med en lyckad satsning på intern 2009–2012 kommunikation Kommunikationssom involverar direktör i Systemmedarbetarna. « bolaget. » Ett viktigt, balanserande kommunikationsuppdrag och en ambitiös vilja att ge bästa kundservice.«

-05 -09

-13

Ping 65

På nytt uppdrag

En värmländska på Mårbacka

hon sa upp sig för att fortsätta med det fria livet som företagare.

När Mårbackastiftelsen hörde av sig tackade hon genast ja. Särskilt roligt att hon själv är värmländska – Jag fick börja jobba med Adolf och bor bara en mil från MårFredriks stora Luciakonsert i backa. Hennes uppgift blir nu att Globen och det gick så bra att jag försöka vända de vikande besöksstartade eget inom kultur- och siffrorna. turistbranschen vid sidan av mitt – Vi värmlänningar är patrioter lärarjobb. Bland annat jobbade jag och väldigt stolta över Mårbacka. under tio år med Sånger för livet Jag vill försöka göra det lite mer med Kjell Lönnå och tre tusen familjevänligt här. sångare på Globen.

Det första hon gjorde på nya jobSedan anställdes Lena Gynnemo bet var att ta tillbaka Mårbackas som programchef vid Värmlands- rätta postadress, Östra Ämtervik. operan där hon var i nio år innan Lena Fieber Lärarjobbet på en musikskola blev startskottet för Lena Gynnemos karriärbyte. Nyligen utsågs hon till intendent vid Mårbackastiftelsen.

Martin Engman

tillträdde i mars en ny tjänst som samhällspolitisk sekreterare på Svensk Biblioteksförening.

Närmast var han jurist på samma förening.

Dessförinnan var han pressekreterare, internationell handläggare och revisionsdirektör på Riksrevisionen, seniorkonsult på kommunikationsbyrå, sekreterare i offentlig utredning, politisk sekreterare i Europaparlamentet, samt pressekreterare och politiskt sakkunnig på justitiedepartementet.

Ingrid Neil

är ny arkivarie vid Leksands lokalhistoriska arkiv inom Leksands kommun. Närmast kommer hon från Arkivcentrum i Dalarna där hon var arkivchef sedan det ombildades från Stora Ensos AB:s centralarkiv.

Tidigare var hon vid Nordiska museet och har även varit styrelseledamot i DIK arkivfacket.

› Lena Gynnemos uppgift är att försöka vända de vikande besökssiffrorna.

Johanna Berg

har utsetts till deltagare i Digitaliseringskommissionens expertgrupp.

Hon är utredare på Digisam, nationellt sekretariat för digitalisering i kultarvet i Sverige.

66 Ping

Gunilla Lille Bauer

har fått tjänsten som ny biblioteks- och IT-chef på Malmö högskola.

Hon tillträder efter sommaren.

Hon kommer närmast från jobbet som överbib­ liotekarie och chef för Riksdagsbiblioteket.

Ellen Landberg

är ny ledarskapsutvecklare inom jämställdhet och mångfald på Ledarna.

Hon var tidigare projektledare på Tema Likabehandling.

Emelie Broström

har bytt till en ny tjänst som säljsupport och teamleader vid Ingram Micro Mobility där hon tidigare var inom kundsupport. Dessförinnan jobbade hon med kundsupport i olika branscher och som printoperatör. Hon har en utbildning i arkeologi, etnologi och historia vid Göteborgs och Umeå universitet.

Nästa nummer

Kommer ut den 26 april

Kultur i småkommuner Panelen Guiden Debatt

foto: sören andersson

› Lina Thomsgård om rättvisa › Webbdemokrater från mellanöstern › Han räddar kulturarv

#3 2012

Postadress: Box 760, 131 24 Nacka, Besöksadress: Planiavägen 13, Nacka, E-post: kansli@dik.se E-post till anställda på kansliet: fornamn.efternamn@dik.se, Telefon växel: 08-466 24 00, Medlemsjouren är öppen: Måndag-torsdag 8:30–12:00 samt fredag 13:00–15:00, tel 08-466 24 00.

Ping 67

POSTTIDNING B

DIK, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning till DIK:s medlemswebb: Användarnamn: Ditt medlemsnummer, se adressen.

Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

BIBLIOTEKARIE, INFORMATÖR ELLER KULTURARBETARE? Läs Svensk Bokhandel - branschens egen tidning!

Du får övergripande analyser, ingående reportage, oväntade intervjuer och udda historier.

Svensk Bokhandel utkommer med 21 nummer per år, av vilka tre är våra stora kataloger över bokutgivningen: Vårens Böcker, Sommarens Böcker och Höstens Böcker.

r

1

-

DIK r ö f tt

ba a r 0%

ma m e l med

En prenumeration kostar 690 kr och inkluderar digitalutgåvan.

Endast digitalprenumeration kostar 450 kr.

Gå in på svenskbokhandel.prenservice.se och ange internetkod 275-2751040 eller ring kundtjänst: 0770-457 151