Ping313

PING 3 2013

#3 2013

› MED NÄTE T F ÖR DEMOKR ATI › OLIK A VILLKOR F ÖR KULT UR I KOMMUNERNA › HACKER S VILL ÅT DIN E - P O S T › E - B OKS LÖ S NING NÄR A?

Pris: 69:–

Ett magasin från DIK – det kreativa facket

Citatet » Det var svårt att skriva samtidigt som man blev beskjuten.« Maryam Al-Khawaja, som var med om upplopp i Bahrain.

Rättvis förmedling .

För Lina Thomsgård är ett jämlikt samhälle en överlevnadsfråga Plåta mer!

Fotografera din vardag.

Kulturhistoria

Kulturarv mot slutstation?

Ozzy Osbourne Marcin de Kaminski Krystyna Skjelfoss

Studielån – en bubbla på väg att spricka?

Hur mäter man kommunikation?

Ari Riabacke

Annika Sjöberg

Sofia Myrevik

Jerry Silfwer

Sigge Birkenfalk

EFFEKT

Sist

17 MAJ

dag gs

a

anmälnin

KOMMUNIKATION

28-29 maj i Sundsvalls Stadshus www.communicaresundsvall.se 2 Ping

Innehåll Det går att se både stora mörka moln och tydliga ljuspunkter. Vad man ser beror på vilket perspektiv man har. Karin Linder, Ordföranden på sidan 7

26

› Maryam Al-Khawaja är f o t o : j o n ata n j a c o b s o n

09 Aktuellt

Nyttan med humaniora, Konstutställning, Panelen, Medlemslån, E-bokslösning, Hårdrocksida som ger eko, med mera.

16 Olika förutsättningar för kultur i kommunerna

I en stor kommun myllrar det av kultur. I den lilla kommunen är kulturutbudet magrare och kostar mer pengar.

18 Studielån – bubbla och boom

Allt fler amerikaner kan inte längre betala tillbaka sina studielån. Risken är stor att bubblan spricker. Även i Sverige ökar lånen medan återbetalningarna minskar.

en av 15 studenter som lär sig mer om mänskliga rättigheter och digital teknik.

20 Lina utmanar

PR-konsulten Lina Thomsgård grundade Rättviseförmedlingen.

Nu har denna facebookbaserade kompetensförmedling blivit en folkrörelse.

24 Med nätet för demokrati

Nätaktivister från Nordafrika och Mellanöstern är i Öresundsregionen. Ping har träffat tre av dem.

› Billigare boklån för

DIK-medlemmar, sid 11.

Ping 3

Ledare Ansvarig utgivare Karin Linder, 08-466 24 04. karin.linder@dik.se Chefredaktör Anders Regnell, 08-466 24 23, anders.regnell@ dik.se Webbansvarig Ingela Wettergrund, 08-466 24 09, ingela.wettergrund@ dik.se Grafisk formgivare Anders Haglund, 0708-91 91 00, mail@andershaglund.com Annonser Annonsbokingen Annika Boberg 035-15 37 54, annika. boberg@annonsbokningen.se Ring för bilagor, paketlösningar och webbkombinationer.

Skribenter i detta nummer Lena Fieber, Eyal Sharon Krafft, Johan Joelsson, Jojje Olsson, Gunilla Mosén, Torbjörn Hallgren, Malin Wahlstedt.

Tryck & repro Ineko, Stockholm Omslag Uppifrån vänster Inga Lundén, foto: Anders Haglund.

Måns Adler, foto: Sören Andersson, Göteborg, foto: Johannes Berner.

Nästa nummer nr 4: 31 maj ISSN: 2001-4368 Kontakt Se sid 67.

Hängivenhet och passion kan göra världen bättre

V

iljan att förändra, att kunna påverka för ett bättre samhälle.

Det är en gemensam nämnare för det här numret av Ping.

Drivkrafterna bakom och motiven kan se olika ut. Men hängivenheten och entusiasmen finns där – vare sig det handlar om att störta diktaturer, rädda kulturmiljöer eller att skapa ett jämlikare Sverige.

det reportaget. Vem vet, det kanske slutar med att du också köper ett stationshus? pr-konsulten lina thomsgård

är numrets inspiratör. För tre år sedan grundade hon Rättviseförmedlingen. Nu har denna facebookbaserade kompetensförmedling blivit en folkrörelse med 40 000 anhängare. Striden om ett jämlikt samhälle är en överlevnadsfråga för henne. ett kluster av nätaktivister Ping uppmärksammar också hur från Nordafrika och Mellanöstern olika det ser med tillgång till kultur i befinner sig just nu i Öresundsrekommunerna. De små kommunerna gionen. De studerar på ett ettårigt behöver vara bra mer kreativa för att program, med bas i Landskrona, ha råd med kultur än de stora. Läs som går ut på att utveckla nätbaom hur lilla Färgelanda på västkusserade demokratiseringsprojekt. ten, bland annat med Dessa ska studenterna, under ledhjälp av sponsorer, ning av sina svenska handledare, genomförde ett sedan sjösätta på plats i sina respek- stort internative hemländer. Ping har träffat tre tionellt kulturav eleverna. projekt. ‹

ping har också varit i Molkom i Värmland. Där fick vi följa med Peter Sörensen till hans alldeles nyinköpta stationshus på 340 kvadratmeter. Han fullständigt bubblade av entusiasm över sitt förvärv. Men vad ska han ha huset till? Bo i det får man nämligen inte. Missa inte

Anders Regnell, Chefredaktör

Medarbetare i detta nummer: Eyal Sharon Krafft: Samhällsvetare, journalist, personporträttveteran och författare. Blir kreativ av människor som bjuder på sig själva men även efter ett hårt träningspass.

‹

4 Ping

Johan Joelsson: Frilansjournalist, fader, fritidskompositör. Bosatt i Malmö och på den blekingska landsbygden. Skriver gärna om kultur, grisar och obskyr geografi.

‹

Jojje Olsson: Jag är journalist och författare som är bosatt i Peking sedan 2007. Jag tog min journalistexamen i Hongkong. Jag driver även nyhetssidan inbeijing.se.

‹

Innehåll i l l u s t r at i o n : j e n s m a g n u s s o n

62 foto: istockphoto

› Plåta din vardag.

65

50 36 Fixa en hemsida

48 Kina läser e-posten

56 Debatt

39 Fattig och ädel?

50 Tjänstledighet

62 Plåta din vardag

40 Räddar kulturarvet

55 Smart och smidig

65 Hur hamnade du här?

Att ordna en egen webbsida behöver varken vara dyrt eller krångligt. Ping:s enkla guide hjälper dig att komma igång.

Frilansjournalisten Malin Wahlstedt ger sin syn på informatörer kontra journalister och inser att skillnaden inte är så stor.

Peter Sörensen gör allt han kan för att få svenskarna att få upp ögonen för vår kulturhistoria.

Köper en station till exempel.

Kinesiska hackers är ett växande problem för många företag. Nu drabbas allt oftare även småföretag och den kulturella sektorn.

Fem frågor och svar om vad som gäller för den som vill vara tjänstledig. Katarina Jansson Hydén tog chansen att komma vidare.

DIK:s ombudsman Magnus Berg skriver om hur de centrala förhandlingarna går och hur man bör agera för att vinna framgång.

Amanda Wuopio menar att arkeologins fulla potential inte utnyttjas. Arkeologerna måste förmedla sin kompetens bättre.

Vi köper färre kameror men fotar som aldrig förr. Använd tiden på väg hem från jobbet till att dokumentera din omgivning.

Sandra Mandorff är marknadskommunikatör i Sigtuna kommun. Men hur såg vägen dit ut?

Kolla in hennes CV. Ping 5

6 Ping

i l l u s t r at i o n : s t e f a n m a l m q u i s t

Ordföranden

»Den europeiska arbetslösheten har nått skrämmande nivåer«

P

erspektivet har betydelse. Sedan början av april arbetar jag några månader på Saco:s, TCO:s och LO:s gemensamma Brysselkontor. Här i Bryssel blir de stora europeiska utmaningarna nästan fysiskt närvarande. Överallt sitter européer och studerar, jämför och diskuterar den senaste statistiken över ekonomi och arbetslöshet.

Den europeiska arbetslösheten har nått skrämmande nivåer. Var åttonde person av arbetskraften är nu arbetslös. I krisländerna Grekland och Spanien är det värre. Där är mer än var fjärde person arbetslös. För ungdomar (under 25 år) i Grekland och Spanien är läget katastrofalt. Nästan sex av tio går arbetslösa.

Det innebär att riskerna för sociala omvälvningar ökar för varje dag.

Ur ett Sacoperspektiv är arbetslösheten för DIK:s medlemmar däremot förhållandevis hög.

Enligt AEA:s statistik har Saco totalt en arbetslöshet på 1,4 procent medan DIK ligger på 2,8. det värsta som kan hända när man studerar

statistiken är att den blir ett slags självuppfyllande profetia som inte bara informerar utan också förlamar. Därför får vi inte glömma att titta på faktorer som skapar framtidstro och utvecklingsvilja. Här finns mycket man kan bli glad över, åtminstone om man är svensk. EUstatistiken visar att Sverige är bäst på innovation och utveckling av samtliga EU-länder. Sverige toppar satsningar på forskning, utveckling och högre utbildning. Det ska vi ta fasta på, liksom vi ska ta fasta på att produktionen inom branschen kultur, nöje och fritid i Sverige ökade med 10,9 procent från februari 2012 till februari 2013. Det ur ett euoropeiskt perspektiv är DIK:s var den största ökningen av alla branscher inom medlemmar lyckligt lottade och jämför vi oss tjänstesektorn. För tjänstesektorn som helhet var nationellt ligger arbetslösheten bra till i relation siffran 2,1 procent. till den svenska arbetslösheten som ligger på Det går alltså att se både stora mörka moln och 8,5 procent. tydliga ljuspunkter. Vad man ser beror på vilket perspektiv man har. När det gäller arbetslösheten bland DIK:s medlemmar arbetar vi nu med två Ur ett projekt, som vi hoppas ska förbättra situationen. europeiskt Det ena projektet handlar om matchning, det perspektiv är andra om validering av kompetenser.

Båda syftar till att stärka DIK:s medlemmar DIK:s medlempå arbetsmarknaden. Det blir särskilt viktigt i mar lyckligt en situation där arbetsgivarna säger att de inte lottade. finner rätt kompetens för sina utvecklingsbehov samtidigt som det råder en relativt hög arbetslöshet bland DIK:s medlemmar. Jag tror att missmatchning och brister när det gäller att identifiera och beskriva vilken kompetens man har är starkt bidragande orsaker till DIK:s arbetslöshetssiffror. Det var framsynt av DIK:s kongress att slå fast detta som en av de prioriterade frågorna för oss som förbund. ‹

Karin Linder, DIK:s förbundsordförande karin.linder@dik.se, tel o8-466 24 04 Twitter: @Karin_Linder Ping 7

förbättrad inkomstförsäkring

Ännu mer trygghet!

Du vet väl att DIK:s inkomstförsäkring ingår i ditt medlemskap? Nu förbättrar vi villkoren ytterligare.

Kvalificeringstiden sänks från 18 månader till 12 månader och försäkringens ersättningstak höjs från 50 000 kronor till 100 000 kr i månaden.

Läs mer på www.dik.se/inkomstforsakring

Ändringar gäller nya försäkringsfall med startdatum tidigast den 1 maj 2013. Den som redan har en pågående arbetslöshetsperiod 1 maj omfattas inte av ändringen.

8 Ping

foto: istockphoto

Aktuellt

Läs mer: www.dik.se Tipsa oss: anders.regnell@dik.se

› En ny bok menar att

humanister är helt nödvändiga för en hållbar utveckling av samhället.

Ny bok visar nyttan med humaniora En ny antologi från Göteborgs universitet samlar 32 debattinlägg om humanioras möjligheter.

Den nya antologin Till vilken nytta? är skriven av humanistiska forskare och skribenter på temat humanioras belägenhet och framtid.

Humanisternas ämnen är inga hjälpvetenskaper utan nödvändiga för att komma till rätta med globala utmaningar och stora samhällsförändringar.

– Vi är övertygade om att texterna är ett angeläget bidrag till en förnyad diskussion om humanioras möjligheter, säger

Tomas Forser, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och redaktör för boken tillsammans med Thomas Karlsohn, docent i idé- och lärdomshistoria.

Ofta är det ekonomer, teknologer, naturvetare och miljövetare som kommer till tals när människans framtid och den hållbara utvecklingens gränser diskuteras.

Humaniora har marginaliserats och förknippas mera sällan med de stora framtidsfrågorna.

Men boken argumenterar för att samhället behöver såväl humanisters forskning och visioner som deras specialkompetens i språk, tolkning och gestaltning.

– Humaniora har marginaliserats och förknippas mera sällan med de stora framtidsfrågorna.

Men om inte de humanistiska ämnenas perspektiv och tolkningar av värdefrågorna diskuteras, och om humaniora med sin historiska reflektion inte är närvarande, riskerar vi att tappa de referenser som är nödvändiga för varje hållbar utveckling och civilisation.

Så fundamental är humanioras uppgift, säger Thomas Karlsohn.

‹

Ping 9

Panelen Industrins avtal sätter ribban för hur mycket lönerna får stiga på arbetsmarknaden. Nu är ett treårigt avtal färdigt för efterkommande att förhålla sig till. Ribban kallas märket och det är medlingsinstitutet som kontrollerar att det efterföljs.

› Vi måste följa

den konkurrensutsatta sektorn eftersom vi har kommit överens om det, säger Camilla Frankelius. foto: istockphoto

Ska industrins avtal vara märke för löneökningarna?

Camilla Frankelius

chef förhandlingsavdelningen Sveriges Ingenjörer – Ska vara och ska vara, det är ju vad vi har kommit överens om. Vi måste följa den internationellt konkurrensutsatta sektorn, eftersom att den är avgörande för Sveriges ekonomi. Modellen har också hittills fungerat bra. Det är nödvändigt för Sverige att exportindustrin styr eftersom att den är internationellt beroende och därmed hindrar att Sverige äter upp sig själv ekonomiskt.

Reallöneökningen kontrollerar inflationen och det stabiliserar den svenska ekonomin. Den här gången är vi särskilt nöjda med att lönesättningen numer ska ske genom lokala löneprocesser. Det är helt nytt för avtalet med Teknikarbetsgivarna.

10 Ping

Jonas Milton

förbundsdirektör Almega – Vi vill inte att det ska finnas något märke alls. Ekonomin ser helt annorlunda ut i dag än vad den gjorde för 15 år sedan, det finns inte ett märke som kommer att passa alla företag.

Men fram till dess att märket är borta så är det rimligt att det är exportberoende verksamheter som sätter det. I dag är det inte enbart industrin i Sverige som exporterar varor utomlands, utan även tjänstesektorn exporterar sina tjänster. Därför är betoningen exportberoende verksamheter viktig, för att inkludera alla företag som exporterar.

Det är rimligt att det är exportberoende versamheter som sätter det

Ulf Björkstrand

senior förhandlare DIK – Vi har kommit överrens om att industrin ska vara först och sätta märket. Det behövdes för 15 år sedan för att hejda den eskalerande ekonomiska krisen. Sverige måste ha ett märke som hejdar inflationen. Exportindustrin är konkurrensutsatt internationellt och blev därför styrande. Det finns vissa problem med det, till exempel att tjänstesektorn i dag är mycket stor och ökande och de olika branschernas förutsättningar skiljer sig mycket åt. Ett exportföretags personalomkostnader är ofta mindre än hos ett serviceföretag. Också inom kommunal sektor är förutsättningarna och levnadsomkostnader så varierande att märket slår olika inom olika kommuner.

Aktuellt

DIK inleder annonssamarbete DIK inleder med omedelbar verkan ett samarbete med Annonsbokningen. Det innebär att alla annonsörer i fortsättningen kommer att tas om hand av säljarna i Halmstad. Det gäller annonsering i såväl Ping som på www.dik.se. Nytt är även att det kommer att finnas möjlighet att annonsera i vissa av DIK:s

Jag är övertygad om att vårt samarbete kan leda till att ännu fler ser nyttan med att synas i våra kanaler.

Ekonomi: Saco och banken SEB har träffat avtal om fördelaktiga bolån för Sacoförbundens medlemmar. xxx– Boendet är hushållens i särklass största utgift. Det är därför glädjande att kunna bidra till lägre kostnader för landets akademiker, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

elektroniska nyhetsbrev.

– Vi är redan i dag en etablerad kanal för inte minst rekryteringsannonser. Jag är övertygad om att vårt samarbete kan leda till att ännu fler ser nyttan med att synas i våra kanaler, säger Anders Regnell, chefredaktör på magasin Ping.

Annonsbokningen har en gedigen erfarenhet av mediaförsäljning och samarbetar i dag med bland annat SF Media, Arbetsförmedlingen, Bok- och Biblioteksmässan och Företagarna.

– Vi har ett starkt team som kommer arbeta med DIK:s olika produkter och vi ser fram emot att komma igång med försäljningen och att lära känna DIK:s annonsörer, säger Madelaine Wiberg Ackerot, Key Account Manager på Annonsbokningen.

›

Kompenserar med högre utbildning

foto: annonsbokningen

DIK och Annonsbokningen i Halmstad har inlett ett samarbete gällande försäljningen av annonser i medlemstidningen Ping, banners på dik.se samt i de digitala nyhetsbreven.

Billigare bolån för DIK-medlemmar

Från vänster: Annika Boberg, försäljningschef, Therese Jönsson, säljare, Michaela Persson, säljare och Josefine Blomquist, säljledare.

Arkeologisk uppdragsverksamhet flyttar

Arkeologi: Regeringen vill att Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet ska flytta till Statens historiska museer. Riksantikvarieämbetet får genom förändringen en renodlad myndighetsroll och därmed förbättrade förutsättningar för att genom vägledning, tillsyn och uppföljning arbeta med att stärka och utveckla det uppdragsarkeologiska området.

Forskning: Barn till invandrade föräldrar skaffar sig högskoleutbildning i större utsträckning än barn till svenskfödda föräldrar.

– Grupper som utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden hittar en kompensatorisk strategi. Inte sällan består den av en universitetsutbildning, säger Susanne Urban, migrationsforskare vid Linköpings universitet som gjort registerstudien.

‹

2%

fälls för arbetsmiljöbrott. Bara cirka två procent av anmälda arbetsmiljöbrott leder till fällande dom. Det visar en ny kunskapsöversikt som Arbetsmiljöverket tagit fram.

‹

Ping 11

12 Ping

foto: therese asplund

Konst vid Dalälvens strand Utställning: I det gamla järnverket i Avesta visas samtidskonst i sommar. Bland rostugnar och masugnar deltar tretton konstnärer från Sverige, Italien, Finland, Storbritannien, Serbien, Kina och Sydkorea. Temat är Heart & Brain. Storskaliga verk och nyskapande tekniker samsas med traditionella uttryck.

Utställningen öppnar den 25 maj och håller öppet över hela sommaren.

‹

Ping 13

Aktuellt

På väg mot nationell e-bokslösning Hallå där, Andreas Sidkvist

Du är spelledare på Future City Game och drar igång Spelet om Gustavsberg i början av maj.

Vad är det?

Det är en tävling eller ett spel som går ut på att få fram bästa förslaget till hur ett område ska utvecklas. Det är fyra eller fem lag med fem personer i varje som tävlar mot varandra. Tävlingen är upplagd som en workshop i tio steg som lagen ska ta sig igenom.

Det är kommunen som bjudit in till deltagande och sedan sätter vi ihop lag med en bra blandning.

Den här gången kommer det även att vara ett ungdomslag med, för att få med det perspektivet.

Kungl. biblioteket (KB) har gjort en förstudie med fokus på ett sammanhållet och nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek. Studien visar att det mest effektiva för både biblioteken och låntagarna är att utgå från Libris, KB:s nationella katalog. För att få ett sammanhållet system att fungera fullt ut behövs dock en central organisation som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som agerar central förhandlingspart vad gäller licensiering av e-böcker

Förmedlingen av e-böcker till biblioteken kan ske via Libris.

å kommunernas och bibliotekens vägnar.

– Förmedlingen av e-böcker till bibliotekens lokala kataloger kan ske via Libris, antingen enbart eller parallellt med kommersiella alternativ, säger John Augustsson, projektledare KB. I och med KB:s pågående arbete med att ta fram ett nytt katalogsystem, finns möjligheter att även kunna integrera olika aktörer och medieleverantörer i det systemet. Libris skulle därmed utgöra grunden till den tekniska infrastruktur som behövs för en nationell lösning.

– Under förutsättning att SKL intar rollen som central förhandlingspart och KB får uppdraget med tillhörande medel, finns alla möjligheter att förverkliga en sammanhållen nationell lösning, avslutar Christina Jönsson Adrial, avdelningschef KB.

‹

foto: kb

Kungliga biblioteket i Stockholm ser den nationella katalogen Libris som nyckeln i en framtida lösning för e-böcker.

Vad händer sedan?

Resultatet kommer att presenteras för beslutsfattarna i Gustavsbergs kommun. Men det kommer också läggas upp på kommunens hemsida så att fler medborgare får möjlighet att tycka till.

Idén kommer från Storbritannien, men har det prövats i Sverige tidigare?

Ja, på flera ställen, bland annat Uddevalla, Västerhaninge och Botkyrka. Syftet är att ge invånarna mer insyn i hur det egna bostadsområdet ska utvecklas.

Ingela Wettergrund 14 Ping

› KB ser ljust på möjlig-

heten att hitta en nationell lösning kring e-boken.

f o t o : p r i vat

› Per Winberg,th, gör succé med sin Facebooksida om hårdrock.

Här ses han tillsammans med rockikonen Ozzy Osbourne.

Hårdrocksida som ger eko En sida om hårdrock har växt till att bli en av Sveriges mest aktiva sidor på Facebook. Personligt, ärligt och inga baktankar verkar vara ett lyckat konceptet.

– Passionen är viktigast. Och passion kan aldrig planeras på ett marknadsföringsmöte, säger Pär Winberg på Ginza.

För drygt två år sedan slutade Pär Winberg på skivbolaget EMI. Han blev anställd på postorderföretaget Ginza i Nossebro för att jobba med musikförsäljning och marknadsföring. Tanken var att även utveckla digitala medier.

Det första Pär Winberg gjorde var att skaka liv i den redan existerande facebooksidan. Det gick hyfsat. Vid sidan av det startade han en facebooksida även för hårdrock. En sidokanal helt enkelt.

– Jag startade den mer för att jag själv är gammal hårdrockare.

Jag tänkte jag kunde lattja hur mycket jag ville där, med videor och tips, utan att störa de som följde Ginza på den vanliga facebook-kanalen.

Det visade sig ganska snabbt att Ginza Hårdrock överträffade huvudsidan, med bred marginal.

Inte bara i antalet vänner – som idag snart är uppe i 30 000 – utan framförallt i aktivitet: kommentarer och tummen upp.

Pär Winbergs sidokanal för hårdrock har gett eko även i Dublin. Facebooks huvudkontor hörde av sig nyligen och frågade hur Ginza Hårdrock bar sig åt – hur har marknadsavdelning lagt upp sin strategi?

Men någon marknadsavdelning har inte Ginza. Inte heller någon egentlig strategi. Det är fortfarande bara Pär Winberg och ibland hans kollega Lisa Coppage som uppdaterar och svarar på frågor.

– Vi har inga baktankar, och lägger ganska sällan upp erbjudanden. Det är roliga bilder och musikvideor. Det enda vi har sagt

Sådan ärlighet gör att när jag sedan hyllar ett album, då tar de mig på allvar.

är att vi ska vara personliga.

Skrapar man på ytan finns det fler anledningar till framgången.

Pär Winberg brinner för musik.

Han uppdaterar facebooksidan även kvällstid hemma i bostaden, och drar sig inte för att öppet våga såga album han inte gillar. Så som Scorpions senaste.

– Där var det många som undrade om jag verkligen fick säga så, jag ska ju sälja skivor för Ginza, det är mitt jobb. Men sådan ärlighet gör att när jag sedan hyllar ett album, då tar de mig på allvar.

Torbjörn Hallgren

Sex tips från Pär Winberg för framgång på Facebook:

› Ta inte bort jobbiga kommentarer › Svara på frågor › Var närvarande › Var ärlig › Var personlig › Lägg till en fråga i inlägget – då blir tråden aktiv

Ping 15

Storleken har betydelse:

Olika förutsättningar för kultur i kommuner

foto: urban henriksson

I en stor kommun myllrar det av kultur och inspiration till att utveckla eget skapande. I den lilla kommunen är kulturutbudet ofta magert och nya intryck kräver utpendling och kostar mycket pengar.

16 Ping

Västra Götalandsregionen, som utvecklat regionkultur under mer än tio år, stöder inspirationsprojekt i små kommuner.

Under fyra veckor i tidigare i år kom kulturprojektet Imagine till Färgelanda i nordvästra

delen av regionen. Orten gästades av 17 scenkonstnärer från internationella nätverket X-Project.

– Vi lärde oss ett helt nytt sätt att fotografera under Imagine. Vi lät oss styras av teater-

gruppen, som inte stördes av våra kameror. Vi kunde gå nära och behövde inte regissera människor, förklarar Johnny Oddén, aktiv medlem i en stor och livskraftig fotoklubb i Färgelanda. krystyna skjelfoss är

kulturchef i Färgelanda med knappt 7 000 invånare.

– Utan stöd från regionen hade vi inte haft råd med Imagine. Med flera institutionella bidragsgivare och en privat sponsor har det inte kostat kommunen mycket.

Västra Götaland har många

› Scenkonstnärer från gruppen X-project agerar och fotograferas samtidigt av den lokala fotoklubben i Färgelanda.

projekt som stöder kulturutveckling på olika nivåer i små kommuner. Tjörn, en annan av de 49 kommunerna i Västra Götaland, har till exempel satsat på att få ordning på kulturfrågornas planering och organisation i kommunen i projektet Cultural planning.

– Efter ett grundläggande beslut i kommunfullmäktige har kulturen förts in i översiktsplanen och kulturfrågorna har blivit rutin i hela kommunen, säger kultursekreterare Maria Bäckersten på Tjörn.

Folkbibliotek måste enligt lag alltid finnas i en kommun men andra kulturinsatser är frivilliga. En allmänt pressad ekonomi i en kommun kan göra den frivilliga kulturbudgeten sårbar.

Traditionellt har kulturutgifterna i en kommun betraktats som tärande. Men de senaste tio åren har kulturbegreppet vidgats och omvärderats.

vittnar om ett rikt kulturliv i kommunen.

– Här bor till exempel många musiker som ordnar konserter privat, utan offentliga bidrag.

i slutet av mars i år publicerade nya Myndigheten för kulturanalys en fallstudie om hur den regionala samverkansmodellen har påverkat kulturlivet i Jämtlands och Kronobergs län, som införde den nya kulturpolitiska modellen först 2012. Regionens roll har inte stärkts där. Däremot har forskarna › Krystyna hittat tendenser Skjelfoss till att den statliga styrningen av kommunerna i Jämtland och Kronoberg ökat med den nya regionala samverkansmodellen.

Tobias Harding är kulturpolitisk forskare och chef för det svenska kulturpolitiska observatoriet SweCult.

Utan stöd från – Region Skåne och Västra regionen hade vi inte Götalandsregionen har tagit över en hel del kommunala haft råd med Imagine.

Med flera institutionella verksamheter. Det förklarar delvis varför regionernas bidragsgivare och en totala andel av den offentligt privat sponsor har det finansierade kulturen ökat från 10 procent för 10 år sedan till inte kostat kommunen dagens 15 procent, säger han. mycket.

I slutet av maj får vi veta I dag betraktas kultur ofta som ännu mer om kulturens tillnärande och ett viktigt konkur- stånd i landets kommuner och rensmedel. När Tillväxtverket regioner. Då publiceras årets analyserar besöksnäringen har utvärdering av den regionala kultur stor tyngd. samverkansmodellen i hela Klyftorna mellan kommuSverige av kulturanalysmynnernas kulturutgifter är stora. digheten.

Nordanstig satsade 2011 minst För kulturchefen Krystyna per invånare och år, cirka 450 Skjelfoss i Färgelanda är regiokronor. Emmaboda satsade naliseringen utan tvekan bra. mest, drygt 1 900 kronor. Be– Regionen är jätteviktig för tyder det att Nordanstig är en liten kommun, både ekonofattigt på kultur? Inte så säkert. miskt och för tillgången till hög Lokalredaktören för Nordkompetens, säger hon.

Gunilla Mosén anstig på Hälsingetidningar Ping 17

Omvärld

6,3

procent över tre år är löneökningsnivån i industriavtalet ­ett riktmärke för övriga arbetsmarknaden.

Bättre styrning med kultursamverkansmodellen

Kultursamverkansmodellen har för den statliga nivån inneburit ett redskap att styra den regionala och kommunala kulturpolitiken starkare än tidigare, säger forskare vid Centrum för kulturpolitisk forskning i en rapport.

Studielån – både en bubbla och en boom Trender i USA kommer förr eller senare hit till Europa.

DIK:s Bo Westas uppmärksammar att allt fler amerikaner inte längre kan betala tillbaka sina studielån. Risken är stor att bubblan spricker. Även i Sverige ökar lånen medan återbetalningarna minskar.

Zerohedge: ”The Student Loan Bubble In 19 Simple Charts”. hur ser det ut i sverige?

De svenska siffrorna är inte lika dramatiska som de amerikanska, men trenden är denDet som är en trend i USA samma här som där. Den totala ner studenter som tagit lån brukar förr eller senare också lånesumman ökar, liksom beräknas nästan en femtedel bli en trend i Sverige. En het antalet låntagare. Enligt CSN:s (17 procent) ligga tre månader trend i USA just nu är studieårsredovisning för 2012 var vid eller mer efter med sina avbelåneutvecklingen. Studielånen talningar. Under januari och årsskiftet 1 454 642 låntagare beskrivs allt oftare som en totalt skyldiga 194,4 miljarder februari 2013 gjordes skuldbubbla som kommer att spricka avskrivningar på tre miljarder kronor. på samma sätt som bostadsLånen ökar men återbetaldollar. Det innebar en ökning lånen (de så kallade ”subpriningarna minskar. Under 2012 med 36 procent från samma melånen”) som utlöste den ville CSN ha in 11,7 miljarder i period föregående år. ekonomiska krisen 2008. De återbetalning, men fick bara in skulderna ökar och allt fler statliga studielånen uppgår nu 10,7 miljarder. En miljard som till runt 1 000 miljarder dollar. får svårt att klara dem. I den skulle ha betalats in, betalades ekonomiska krisen får allt färre inte in. Dessutom kan man Och inom ett år beräknas de totala statliga studielånen vara välbetalda jobb, om de får något notera att antalet personer som jobb alls. Allt fler tvingas bo lika stora som subprimelånen slutbetalar sitt lån minskar. kvar hemma hos sina föräldrar. 2010 kunde 92 753 personer var när bubblan sprack.

Den som vill ha statistik över En skillnad mellan bostadsfira att studielånet var slutde sociala konsekvenserna av lån och studielån i USA är att betalt. 2012 hade den siffran denna utveckling kan kolla man kan bli fri från bostadssjunkit till 82 728 personer. För lånet, genom att helt enkelt allt fler blir studielån ett sätt att lämna in nyckeln till banken. leva. Man tar studielån när man Studielånen däremot fungerar De svenska siffrorna är är ung och har dem sedan med som i Sverige. De blir man inte inte lika dramatiska som sig genom hela livet. av med. Och antalet studenter Det är i skenet av ohållbara de amerikanska, men som inte kan betala tillbaka kostnader för både individ sina studielån ökar i dramatisk trenden är densamma och samhälle man ska se ett här som där. takt. Av de knappt 40 miljofenomen som en föreläsare

18 Ping

Omvärld Om vuxna män inte läser böcker, så kommer inte deras söner att göra det.

Gunilla Molloy, docent i svenska vid Stockholms universitet diskuterar läsning i DN.

Amerikanska statliga studentlån – miljarder dollar 1000 900 800 700 600 500 400 300

foto: istockphoto

200 100 0 2003 2004

2005

och 160 000 studenter. Ja, just det. En föreläsare och 160 000 studenter från 190 länder.

Det hände för några år sedan på Stanforduniversitetet, när Sebastian Thrun lade ut en fri online-kurs om artificiell intelligens. Sedan dess växer MOOCs (massive open online courses) stadigt. Drivande i utvecklingen är flera av de amerikanska toppuniversiteten, till exempel Stanford, Harvard, Princeton, MIT och University of Michigan.

Vi står inför en enorm struk-

2006

2007

2008

turomvandling av den högre utbildningssektorn. Det är inte konstigt att den grupp som är mest negativa till utvecklingen är universitetslärarna, medan universitetsledare blir allt mer positiva. De stora universiteten som har toppnamn i sin lärarkår kommer sannolikt att klara sig relativt bra, men många små och medelstora högskolor kommer att få det mycket svårt. varför ska en ung människa gå en halvbra utbildning på en regional högskola, när man kan

2009

2010

2011 2012

läsa vid ett topp-universitet hemma vid köksbordet? Det återstår en hel del att utveckla när det gäller pedagogik och validering av lärandet, men i ljuset av de ekonomiska tendenserna och det livslånga lärandet är min slutsats att ”MOOCs are here to stay”. ‹

Bo Westas

›

Bo Westas arbetar som utredare på DIK. Ping 19

Inspiratören: För tre år sedan grundade PR-konsulten Lina Thomsgård Rättviseförmedlingen. Nu har denna facebookbaserade kompetensförmedling blivit en folkrörelse med 40 000 anhängare. Striden om ett jämlikt samhälle är en överlevnadsfråga för skilsmässobarnet. text eyal sharon krafft foto sören andersson

Lina utmanar konventionerna

L

Bilden: Lina Thomsgård är trött på att männen får prestigejobben.

20 Ping

ina Thomsgård vågar ta plats.

Hon märks när hon äntrar kaféet med sin orange dunjacka, och väl vid bordet med sin räksallad gestikulerar hon och drar sig inte för att handgripligen nudda vid lyssnaren för att påkalla uppmärksamheten.

Att våga gå sin egen väg och utmana normerna har varit livsviktigt för skilsmässobarnet med inneboende rotlöshet.

– Som barn var jag för lång, för högljudd och ville bestämma, vilket inte passade in enligt könsrollerna. Jag fick mitt existensberättigande genom att utmana dem. Att förändra samhället är därför en överlevnadsfråga för mig.

Men det är inte tråkigt att kämpa. Det är jätteroligt!

Mellan tuggorna tar hon sats: – Jag hävdar inte att kvinnor är bättre än män. Det jag vänder mig emot är att den gängse bilden ofta är att kvinnor är sämre. I pillesnoppsamhället hämmas kreativiteten för det vi har mellan benen bestämmer hur vi utvecklas och om vi får ta plats. Männen får ofta prestige-

jobben precis som männens berättelser slår igenom i media. Jag är trött på det! säger hon och slår näven i bordet.

på något vis lyckas hon utvinna drivkraft och kreativitet ur sin ilska över ”skevheter i samhället”. Det är så det virtuella nätverket Rätteviseförmedlingen kom till för tre år sedan – för att synliggöra kompetens ”som hamnat i skymundan på grund av stereotypa föreställningar som exempelvis kön, ursprung och fysiska förutsättningar”.

Ur en rik skörd av tips har namnlistor på kompetent folk utmejslats och gjorts tillgängliga på Rätteviseförmedlingens hemsida, alldeles gratis. Ingen uppdragsgivare ska med fog kunna hävda att det saknas välmeriterade kvinnliga DJ:ar (som mångfacetterade Lina Thomsgård också är). Lika lite som att det skulle råda brist på kvinnliga styrelseledamöter, manliga barnskötare, kvinnliga astronauter eller dito terrorexperter. Även den som till äventyrs söker en trollkarl som inte är en karl ska inte behöva gå tomhänt.

Ping 21

Inspiratören

Numera tillhandahåller Rättviseförmedlingen drygt 500 kompetensområden. Vilket DIK-medlemmar givetvis kan dra nytta av. För att dels efterlysa och hitta kompetens, dels tipsa om sig själva eller någon annan.

Lina Thomsgårds tankeövningar för att bryta stereotypa normer:

1

Tänk på vem ni skickar på konferenser eller för att representera er – och byt kön!

Hur påverkar det era tankar om personen?

Vilka slutsatser kan ni dra?

2

Som ovan, fast denna gång byt kön på en manlig nobelpristagare (det är gott om dem).

3

Liknande övning med kvinnlig dagispersonal.

22 Ping

Ett tryck på ”like”-knappen signalerar en vilja att interagera som måste tas på allvar. Ändå har det krävt sin kvinna för att lyckas vara inkluderande och få så många människor med sig utan att trampa någon på tårna. Där har men dik-medlemmar kan även tjäna på hon haft lika stor nytta av sina 16 år i egna normbrytande insatser, framhålPR-branschen som av sin uppväxt som ler hon. Bibliotek kan låta bli att bjuda maskrosbarn – med fem syskon att slåss in samma förutsägbara politiker eller om plats med. kulturpersonligheter och i stället testa – Genom att vara fjäskig och manimindre beprövade namn. pulativ har jag fått som jag vill utan att – De kommer att upptäcka vad som hamna i konflikt. Det är både bra och händer med kreativiteten och dynamidåligt – mina styrkor är också mina ken när nytt blod kommer in. Publikin- svagheter. Mitt stora bekräftelsebehov tresset kommer att öka. och förfärliga brist på tålamod är bra för På samma sätt bör inte museer låta att jag får mycket gjort, men dåliga för historieskrivning och utställningar efterarbetet – det får andra ta hand om. domineras av män. Nya röster och dolda det för tankarna till jämlikheten berättelser ska få ta plats. hemmavid. Pojkvännen Hermes Holm – Det berikar samhället och ger är med vid bordet och kan erlägga sin garanterat fler besökare, säger hon och lyfter fram Moderna museets pågående vittnesbörd.

– Jag tar det mesta av diskningen, utställning av Hilma af Klint som ett tvättningen och matlagpositivt exempel på hur I pillesnoppsam- ningen. Jag är uppväxt ett museum kan skapa gott med ett stort engagemang i om utrymme för kvinnligt hället hämmas konstnärskap. kreativiteten för det hemmet och tycker att det är roligt. Lina är mest enMedlemmar som arbe- vi har mellan benen gagerad i sitt arbete. Men tar med kommunikation bestämma gör vi absolut kan beröra på djupet, bara bestämmer hur vi man vågar lämna stereoty- utvecklas och om vi tillsammans och vi har många diskussioner. Lina pernas upptrampade spår, får ta plats. är en enormt positiv permenar hon. son och har mycket driv. Hon dippar och – Att använda dem är som att dumförklara folk. Men genom att bryta mot dalar i humöret och kan vara superglad normen kan man beröra. Som Biltemas den ena dagen och ledsen den andra.

Men Lina Thomsgård behöver inte tevereklam där pappan sitter bak i bilen vara så ledsen. Med tanke på hennes med barnen och mamman kör. Det beslutord har hon hunnit en bit på väg i rörde mig för de tänker tvärtom! förverkligandet av sin dröm: Rätteviseförmedlingens utveckling – Drömmen är att vi inte ska behöva är även en uppvisning i sociala mediers potential. På tre år har denna facebook- Rätteviseförmedlingen för att bryta baserade folkrörelse växt till ett nätverk könsrollerna. Vår nästa utmaning är att inkludera männen i jämställdhetskammed 40 000 engagerade medverkande. pen. Att männen tar plats där barnen – Sociala medier är en oslagbar är för att kunna uppfostra dem jämlikt plattform till att förändra världen. Det från start. När vi har lyckats placera tre är mycket lättare att hitta likasinnade män där barnen är och tre kvinnor där och engagera sig än på en fysisk plats.

För att lyckas ska människor involveras. makten är – blir världen bättre. ‹

Inspiratören Lina Thomsgård

Ålder: 34 år.

Gör: PR-konsult på och grundare för PR-byrån Frau.

Robyn är största kunden.

Bor: Södermalm, Stockholm.

Familj: Pojkvän.

Bakgrund: Studerade statsvetenskap och samtidsestetik vid Stockholms universitet och Södertörns högskola. Headhuntad till musikjätten EMI vid fyllda 23, sedermera PR-konsult och egen PR-byrå.

Aktuell: Hennes skötebarn Rättviseförmedlingen har just fyllt tre.

Ping 23

Nätet som verktyg för demokrati Ett kluster av nätaktivister från Nordafrika och Mellanöstern befinner sig just nu i Öresundsregionen.

Med hjälp av digitala verktyg kämpar de för demokrati, mänskliga rättigheter och samhällsutveckling i sina hemländer. Ping har träffat tre av dem. text johan joelsson foto jonatan jacobson

24 Ping

› Maryam Al-Khawaja,

bahrainsk människorättsaktivist i exil.

Ping 25

S

ysterns röst i luren var samlad: ”De kommer nu, 87 jeepar, ni måste dra!” Maryam Al-Khawaja – som satt hopkrupen i det provisoriska presscentret och betraktade de hundratals tälten vid Pärlrondellen i Bahrains huvudstad Manama – berättade om det korta samtalet för sin vän som replikerade: ”Räknade hon bilarna eller?” Eftersom ryktena om ett polistillslag hade florerat enda sedan protesterna mot regimen inleddes tre dagar tidigare var det svårt att ta varningarna på allvar. Maryam AlKhawaja och hennes vän satt tysta en stund innan de brast ut i ett skratt präglat av uppdämd trötthet. Men båda tystnade tvärt när de fick syn på en pojke som desperat sprang omkring bland tälten och försökte väcka de sovande demonstranterna.

Sedan förvandlades den närliggande bron till ett hav av blinkande blåljus. Den milda gryningsluften fylldes av tårgas och flera skott avlossades.

Maryam Al-Khawaja greppade sin mobil och skrev en sekundsnabb tweet varpå hon slog numret till Al-Jazeera. drygt två år efter ”Den blodiga torsdagen”

den 17 februari 2011 – då Bahrains polis gick till angrepp mot demonstranterna, med fyra döda och drygt 300 skadade som följd – tar Maryam Al-Khawaja emot i sin lägenhet i Köpenhamn där hon, av säkerhetsskäl, lever i självpåtagen exil och leder Bahrain Center for Human Rights, BCHR. Hon visar oss in i vardagsrummet. På en korg står ett inramat blyertsporträtt med sprucket glas.

Bilden föreställer hennes far, människorättsaktivisten Abdulhadi Al-Khawaja som var med och grundade BCHR men som nu sitter fängslad på livstid i Bahrain. Vid fönstret skymtar Stieg Larsson-priset som Maryam Al-Khawaja tilldelades 2012 för sin enträgna kamp för demokrati och mänskliga rättigheter i hemlandet. Bredvid datorn står den leende Guy Fawkes-masken som blivit en symbol för hacktivistgruppen Anonymous.

25-åriga Maryam Al-Khawaja, som precis kommit hem från en konferens i Tunisien, ursäktar sig.

Innan vi börjar intervjun måste hon läsa ett mejl om hur hennes far och hennes syster – människorättsaktivisten Zainab Al-Khawaja som också

26 Ping

› Maryam Al-Khawajas far Abdul-

hadi Al-Khawaja startade Bahrain Center for Human Rights 2002.

I april 2011 fängslades han på livstid.

Ping 27

› Aymen Amri vill

använda internet för att bidra till demokrati och öppenhet i Tunisien.

28 Ping

› Nätkriget trappas

upp, enligt Aymen Amri. ”Allt fler aktörer slåss om kontrollen.”

» Vi informerade våra inter nationella nätverk om detta varpå det skedde flera attacker mot regeringens hemsidor, som stundtals låg nere. « sitter fängslad i hemlandet – mår. De har precis inlett en hungerstrejk i protest mot att de tvingas bära fängelseuniform och inte får träffa sina anhöriga. När Maryam Al-Khawaja läst klart mejlet sprider hon nyheten på sin Twitter med cirka 89 000 följare.

– Jag startade kontot redan 2009. Till en början tyckte jag idén med 140 tecken var löjlig. Men när upproren började insåg jag att det var svårt att skriva en hel Facebook-status samtidigt som man sprang och blev beskjuten av polis, säger hon.

Trots att hon inte gillar benämningar som ”Twitter-revolution” för att beskriva det som skedde i Nordafrika och Mellanöstern under den arabiska våren var sociala medier ett kraftfullt verktyg i kampen för reformer och demokrati. Under upproren i Bahrain – som fortfarande pågår i mindre skala – använde Maryam Al-Khawaja Twitter för att rapportera om regimens övergrepp. Eftersom flera världsmedier inte blev insläppta i landet fanns det ett akut behov av information. Maryam Al-Khawaja använde också de sociala medierna för att kommunicera med folket på gatorna, sköta kontakten med sina kolleger på BCHR och varna demonstranter för platser dit poliser kommenderats ut.

– De sociala medierna blev också ett alternativ till mainstream-media som kan vara väldigt politiserad och inte alltid täcker det den borde, säger hon.

För Maryam Al-Khawaja är de sociala medierna ett viktigt kommunikationsverktyg. När hon twittrar om brott mot de mänskliga rättigheterna i Bahrain vet hon att det finns mäktiga beslutsfattare i Washington, London och Bryssel som läser. Men också journalister på några av världens mest inflytelserika tidningar. Men

de sociala medierna är inte bara av godo. Merparten av de dödshot, våldshot och våldtäktshot som Maryam Al-Khawaja får kommer från anonyma Twitter-konton. De sociala medierna används också flitigt i de förtalskampanjer som drivs mot henne. När hon framträdde på Oslo Freedom Forum 2011 organiserades en attack mot arrangörens Twitter-konto. Och när Maryam Al-Khawaja talade vid Brown University skickades hundratals mejl till skolan i vilka Maryam Al-Khawaja pekades ut som en iransk agent.

– De sociala medierna är ett tveeggat svärd.

Regimen har precis lika stor nytta av dem som vi har, säger hon.

Regimen i Bahrain lägger även stora pengar på PR- och kommunikationsbyråer vars jobb är att framställa kungadömet – som patriarkaliskt styrs av Al Khalifadynastin – i så god dager som möjligt. Enligt Maryam Al-Khawaja jobbar PR-byråerna med att producera hyllningsartiklar och tillskruvade faktapresentationer om Bahrain.

– Ibland får jag en känsla av att några av de förtalskampanjer som förs mot mig är lite för sofistikerade för att enbart komma från regimtrogna twittrare. Men jag har inga bevis, säger hon och blickar ut över takåsarna i den danska huvudstaden. på ett kontor i centrala Malmö, på andra sidan Öresund, fäller den 27-årige tunisiern Aymen Amri upp sin laptop. Han är en av de 15 studenter från Nordafrika och Mellanöstern som sedan oktober 2012 studerar ”Social Innovation in a Digital Context” – ett ettårigt program som finansieras av Svenska institutet och drivs av Lunds universitets internetinstitut med bas i Landskrona. Under utbildningPing 29

ens första halvår fördjupar sig studenterna bland annat i mänskliga rättigheter, digital teknik och projektledning. Precis som sina kurskamrater från Syrien, Algeriet, Irak, Iran, Marocko, Palestina och Jemen har Aymen Amri handplockats utifrån tidigare nätprojekt. IT-ingenjören har bland annat varit med och grundat Tunisiens första hackerspace och det tunisiska Piratpartiet. Det var dataspelen som fick honom att intressera sig för programmering och fri mjukvara. Han började diskutera med likasinnade på chattkanaler. Men det var en känslig hobby. Tunisiens regim – under ledning av president Ben Ali – kontrollerade, enligt Aymen Amri, varje digitalt steg han och hans vänner tog.

– Även om vi inte var politiska var regimen rädd för allt som på sikt kunde förvandlas till politiska rörelser. I samband med att regimen föll kunde vi börja kalla oss hackers och hacktivister, vilket är mer politiserat, säger han.

I samband med upproren i december 2010 bröt ett fullskaligt krig ut på internet. Demonstranterna använde de sociala medierna för att planera sammankomster och utbyta information. Enligt Aymen Amri använde regimen sociala medier för att identifiera upprorsmakare, men också för att övervaka privatpersoners mejl- och Facebookaktiviteter för att få fram information.

– Vi informerade våra internationella nätverk om detta varpå det skedde flera attacker mot regeringens hemsidor, som stundtals låg nere, säger Aymen Amri. enligt ett reportage i amerikanska Wired Magazine sjösatte Anonymous en operation i protest mot den tunisiska regimens försök att blockera Wikileaks. Det hela utvecklades sedan till en aktion mot övervakning och internetcensur i Tunisien. Trots att Ben Ali-regimen störtats och fria val har hållits är inte Aymen Amri nöjd med situationen i hemlandet. De islamistiska partierna, som i dag har en stark ställning, oroar honom.

Men han är fast besluten om att göra sitt yttersta för att förändra sitt hemland till det bättre när det kommer till politisk frihet och demokrati. Och han har redan börjat. Under den andra delen av utbildningen i Landskrona arbetar Aymen Amri, 30 Ping

› En stillsam manifestation i Köpenhamn två år efter att upproret i Bahrain inleddes.

Ping 31

liksom sina kurskamrater, med att utveckla nätbaserade demokratiseringsprojekt. Dessa ska studenterna, under ledning av sina svenska handledare på Lunds universitets internetinstitut, sedan sjösätta på plats i sina respektive hemländer. Aymen Amri har en rad idéer som ska samlas på hemsidan Moua.tn. I ett projekt håller han på att skapa en webbplattform för direktdemokrati. Via en Wikipedia-liknande sida ska Tunisiens invånare få möjlighet att lägga fram medborgarförslag till landets styrande politiker. Dessutom har han, tillsammans med en kanadensisk organisation, börjat skissa på en digital lösning som gör det möjligt för journalister att kommunicera med källor via krypterad e-post. I ett tredje projekt utvecklar Aymen Amri en applikation som ska underlätta för tunisier som vill twittra anonymt.

– Internet är det bästa verktyget i kampen mot orättvisor, det visade sig under revolutionen. Men de sociala medierna kan också 32 Ping

användas för propaganda. Jag vill att folk ska vara medvetna och välja alternativa plattformar, säger Aymen Amri. det blåser kalla vindar utanför Migrationsverkets lokaler i Malmö där vi träffar 22-åriga Jehan Alfarra från Gaza som också studerar på utbildningen. Ackompanjerade av bilens bältesvarningssignal – ”i Gaza är det ingen som använder bilbälten” – kör vi genom ett grådisigt Malmö. Multimedieaktivisten Jehan Alfarra handplockades till utbildningen för sin blogg Palinoia där hon sedan 2008 skildrar vardagen i Gaza med ömhet, vrede och stilistisk skärpa.

Hennes inlägg om isolering, dagliga el- och internetavbrott – ”om Sveriges internet var en man hade jag gift mig med honom på två sekunder” – samt småbarn som kan särskilja ljuden från olika typer av stridshelikoptrar läses av tusentals människor över hela världen.

– Efter det senaste kriget har det skett något

› Utbytet med de

andra studenterna på utbildningen har varit inspirerande och lärorik, berättar Jehan Alfarra.

Ping 33

› I takt med att övervakningstek-

f o t o : j o n ata n f o r s

nologin utvecklas blir insatserna högre för de nätaktivister som kämpar för demokrati i totalitära stater, menar Marcin de Kaminski.

34 Ping

» Jag tror inte på internet som en enkel hallelujalösning.

Men jag tror att nätet har en potential att utjämna flöden när det kommer till kommunikation och makt.« av en bloggboom i Gaza. Framförallt har många kvinnor börjat blogga på engelska, säger hon.

Syftet med Jehan Alfarras blogg är bland annat att nyansera bilden av Palestina och problematisera biståndsdebatten. Jehan Alfarra är en av grundarna till projektet Gaza’s Ark som går ut på att sälja palestinskt tillverkade varor på nätet och sedan skeppa ut dem i världen med båt. Ett annat projekt som Jehan Alfarra är inblandad i heter Diwan Gazza.

åren. Även om det inte har varit fråga om några Facebook-revolutioner så har internet och ny teknik spelat en viktig roll, exempelvis under den arabiska våren, säger han.

På vilket sätt kan internet bidra till demokratiseringsprocesser i totalitära regimer?

– Jag tror inte på internet som en enkel hallelujalösning. Men jag tror att nätet har en potential att utjämna flöden när det kommer till kommunikation och makt.

Vilka tekniska innovationer tror du kommer – det är ett community som arbetar för att bli betydelsefulla i framtiden? att inspirera Gazas unga. Vi har bland annat – Jag tror att det kommer att ske en ytterliarrangerat Twitter-klubbar, talangjakter och gare demokratisering av de tekniska verktygen. bokbytarklubbar, säger hon.

Den digitala revolutionen leder till att fler får Jehan Alfarra öppnar ryggsäcken och tar förutsättningar att göra det som i dag är begränfram sin laptop. Den är klädd i en smutsrosa sat till en teknisk elit. tyghund som ska skydda datorn mot stötar.

Hur ser du på att förändringsarbetet till Med blixtsnabba tangentslag skriver hon in Ga- viss del förs av hacktivister och hackers? zadigital.com. Hennes examensprojekt är fort– I slutna samhällen finns det mycket att farande på planeringsstadiet men är tänkt att vinna på att ta sig runt nätblockeringar och bli ett forum för Gazas invånare. På hemsidan nätcensur. Det är viktigt att komma ihåg att ska det bland annat bli möjligt att presentera hackerkulturen drivs av öppenhet och transpasig för arbetsgivare i utlandet och beskriva Gaza rens, säger Marcin de Kaminski. i text och bild. På sidan ska det även publiceras tillbaka till köpenhamn och Maryam animerade serier och en regelbundet utkommande nättidning. Allt innehåll ska produceras Al-Khawaja. Solen skiner över Röda torget i parken Superkilen på Nörrebro dit vi åkt för av Gazas folk. att ta porträttbilder. På den klarblå himlen – Gaza har länge, av förklarliga skäl, präglats syns ett flygplansstreck som sakta löses upp av ett kulturellt vakuum. Det vill och ska vi och försvinner. ändra på, säger hon.

I taxin på väg tillbaka till Maryam Al-Khawamarcin de kaminski är programansvarig för jas lägenhet lovprisar chauffören kvaliteten på ”Social Innovation in a Digital Context”. Han gräset i Christiania. ”Varför fristaden har kunbeskriver sig själv som ”en man med många nat överleva i så många år? Det är för att de, till hattar” och har, förutom sin doktorandtjänst skillnad från Danmark, Sverige och Norge, har i rättssociologi vid Lunds universitet, en bakdemokrati”, säger han och ler. Maryam Al-Khagrund i tankesmedjan Juliagruppen, hackwaja sitter tyst i baksätet och läser på sin mobil. tivistgruppen Telecomix och längre tillbaka Hon har precis fått information om att hennes Piratbyrån. Marcin de Kaminski menar att far och syster har trappat upp hungerstrejken utbildningen i Landskrona är en produkt av i fängelset och inte längre dricker vatten. Hon tiden vi lever i. tittar ut genom bilfönstret. Sedan börjar hon – Det har hänt mycket i världen de senaste skriva. Kampen går vidare. ‹ Ping 35

Guiden

Fixa en hemsida Oavsett om du är egenföretagare, vill börja blogga eller bara har en spännande hobby du vill marknadsföra – att ordna en egen webbsida behöver varken vara dyrt eller krångligt. Ping:s enkla guide hjälper dig att komma igång. text ingela wettergrund

36 Ping

1 2 3 4 5 6 7

Guiden

Skaffa webbhotell

Leta rätt på ett väl fungerande webbhotell till rimligt pris. De riktigt billiga ställer ofta orealistiska krav på din egen kompetens. Försök att hitta ett i mellanklassen, från 60 kronor per månad och uppåt. Telefonsupport på svenska

Bestäm domännamn

Vilken ska vara adressen till din webbsida? www.dittforetagsnamn.se kanske – om den adressen är ledig. Sökmotorer som Google gillar webbadresser som harmoniserar med innehållet på sidan. Enklast och billigast är att

Välj publiceringssystem Många webbhotell erbjuder egna enkla publiceringssystem (CMS ­Content Management System) utan extra kostnad. Men mest praktiskt är ändå att välja ett av de stora öppna källkodssystemen; Joomla, WordPress eller Drupal. De

Struktur och menyval

Dags att plocka fram papper och penna. Rita upp en grov struktur över din webb. Start, Om oss, Kontakt är tre val som finns på nästan varje sajt idag. Börja med dem och jobba vidare med sådant som är speciellt för din sida. Begränsa

bör ingå. Ring supporten och ställ ett par frågor innan du bestämmer dig. Ett trevligt och kunnigt bemötande kan visa sig vara guld värt senare. Om de inte kan svara på dina ”dumma frågor” så att du förstår – ring till nästa.

‹

köpa domännamnet samtidigt som du skaffar webbhotell, men det går att köpa domännamnet för sig och”parkera” det på ett webbhotell tills det är dags att publicera sidan. Sök efter lediga namn via något av webbhotellen.

‹

flesta webbhotellen erbjuder en snabb och enkel tjänst som installerar dessa med bara ett par klick. Prova ett par olika (installera på prov) och läs på i olika forum på nätet innan du bestämmer dig för vilket av dem som passar dig bäst.

‹

antalet val på varje nivå, max åtta är en bra regel.

Försök att tänka som dina besökare – och testa din struktur på någon utomstående. Om det som är självklart för dig är obegripligt för dem – är det bara att tänka om.

‹

Innehåll och sökmotorsoptimering Texter på webben bör vara korta och rakt på sak. Tänk samtidigt på att använda lämpliga nyckelord när du skriver. Om din sida ska handla om”pudelklippning” – se till att använda ordet ”pudelklippning” så ofta som möjligt, utan att

Bygg ut med tillägg

Nu börjar du kunna ditt publiceringssystem. Du har koll på struktur och innehåll. Det är nu du inser att du behöver lite fler funktioner. Läs på om olika tillägg, som bildgalleri, nyhetsbrev och kalender. Med Joomla, WordPress eller Drupal

Håll dig uppdaterad

För ett långt och lyckligt liv med din nya webb behöver du hålla koll på backuprutiner och säkerhetsuppdateringar. Det är nu du kommer ha nytta av den trevliga supporten som du provringde tidigare. Nästan alla webbhotell

överdriva. Skriv ”Välkommen till vår nya sida om pudelklippning” hellre än bara ”Välkommen till vår nya hemsida”. Undvik att publicera sidor ”under arbete”, låt hellre din webb vara utan den sidan tills informationen är klar.

‹

kan du börja enkelt och bygga vidare efter hand.

Precis som med grundprogrammen, är många av tilläggen (men inte alla) kostnadsfria. Ibland är det värt att betala en liten slant för en väl fungerande tilläggsfunktion.

‹

fungerar lite olika, så lika bra att kolla hur det funkar för just dig. Lär dig göra en egen backup och lär dig återställa sajten om den kraschar.

Nu är du osårbar (nåja, nästan) och kan börja experimentera på allvar.

‹

Ping 37

DIK söKer:

Studentrekryterare

Intresserad av att utveckla dina försäljningsförmågor i en värdebaserad organisation? Vi erbjuder ett fritt arbete som blir en bra merit och ger ett stort kontaktnät.

Som studentrekryterare kommer du med gott stöd, men med stor frihet, att arbeta med marknadsföringen av DIK:s medlemskap för studenter i din region.

Du kommer att få relevant utbildning, kryddad med lite säljtaktik, ett bra aktivitetsstöd och den utrustning du behöver. Arbetstiden lägger du upp efter dina förutsättningar och möjligheter på orten.

Läs hela annonsen på www.dik.se/studentrekryterare

38 Ping

Krönika

Fattig och ädel, köpt och smutsig?

f o t o : t o m a s p o lva l l

J

ournalist – informatör – copy. Helgon – syndare – djävul. Jag kanske överdriver en aning. Men bara lite. I synnerhet på journalisthögskolan såg man ju snett, för att inte säga ned, på dem som valt den kommersiella banan som informatör. Samtidigt fanns det där som en hemligt lockande, välbetald nödlösning, om man inte skulle lyckas som journalist. Det skulle räcka att bara visa sig för headhuntarna, som skulle bjuda över varandra för att värva just mig.

Lönen skulle åtminstone fördubblas, som tröst för att man sålt sitt oberoende och erbjudit sitt ord i tjänst hos högst betalande. En legosoldat med kompetens i fiendens språk.

Men så blev jag ju frilansjournalist, efter ett par års jumpande mellan projektanställningar och sommarvik. Som frilans insåg jag snabbt att alla de där stora, roliga uppdragen jag gjorde, de som faktiskt räddade min försörjning, egentligen borde rubriceras som informationsjobb.

Själva arbetet var i stort sett detsamma och inte tyckte jag att jag lät mig begränsas. Momssatsen på mina fakturor var 25 istället för 6 procent, och fakturamottagaren en myndighet eller organisation istället för en tidning, men det var nästan den enda skillnaden, tyckte jag.

› Malin Wahlstedt ger

sin syn på informatörer kontra journalister.

man ansöker om medlemskap. Åtminstone inte officiellt. När man väl trängt sig igenom medi det danska journalistförbundet nålsöga, då kan I synnerhet på jour- lemskapets kan alla som jobbar inom media bli man ägna sig åt i stort sett vad nalisthögskolan såg som helst, så länge man bemedlemmar – såväl informatörer man ju snett, för att inte talar sin medlemsavgift, inte som copywriters. Förbundet har till och med en sminkös från TV talar högt om det eller blir så säga ned, på dem som som medlem. Ack, så djupt man känd att man drar journalistivalt den kommersiella kan sjunka om man inte håller fana i smutsen. banan som informatör. kens tätt mellan journalistik och lägre (Den där fördubblade lönen former! Nästa vecka håller de kongress och ska då? Nja, den har jag tappat bort. Återfås mot fatta beslut om ifall de ska gå samman med fack- beskrivning...) förbundet för kommunikation och språk, med 7 000 medlemmar.

Malin Wahlstedt I vårt svenska Journalistförbund får man inte › Malin Wahlstedt är frilansjournalist och under arbeta med information eller pr. Åtminstone 2011–2013 koordinator för det nordiska frilansfackliga inte till mer än 50 procent. Åtminstone inte när samarbetet.

Ping 39

Peter r채ddar 40 Ping

kulturarvet Vi i Sverige är nog det land i världen som är minst intresserade av vår kulturhistoria. Det menar Peter Sörensen som gör vad han kan ändra på den saken. text anders regnell foto anders haglund Ping 41

› Peter låter kvasten

gå igenom igenom lokalerna lokalerna för att att för få bort få bort allaalla spår spår av pizzerian av pizzerian som som tidigare tidigare huserade i huset.

D

et är en kall och lite småruggig morgon i Karlstad. När jag anländer med tåget till stationen är Peter Sörensen och Pings fotograf Anders Haglund redan där. Vi ska forsätta med bil till Molkom. En liten ort i utkanten av Karlstads kommun där Peter just köpt stationshuset från 1876.

Vi hinner inte mer än slå igen bildörrarna innan Peter börjar berätta. Orden liksom svämmar över i munnen på honom och strömmar ut som om det är bråttom att få dem sagda.

Och det kanske det är också? För det går fort att rasera ett kulturarv. Hus och miljöer som har byggts under århundraden kan försvinna lika fort som att såga ner ett flera hundra år gammalt träd. Och det är vad som sker i Sverige i dag, menar Peter Sörensen.

– Jag tror att vi är det land i världen som har minst intresse för vår kulturhistoria. Det finns alltid någon hugad exploatör som det passar

42 Ping

› Peter Sörenssen köpte det 340 kvadratmeter stora stationshuset av Trafikverket för 1 000 kr.

utmärkt att ingen vet något om det förflutna.

Då går det lättare att köpa upp, riva och bygga nytt. Det är tragiskt, säger Peter samtidigt som han pekar åt vilket håll Anders ska köra.

Peter bor och är uppvuxen i Karlstad men jobbade i några år i Stockholm. I dag är han egenföretagare som grafisk formgivare men det

» Jag har nog alltid varit intresserad. Men för tio år sedan jag köpte mitt första hus, en trävilla från 1909 inne i Karlstad. Då blommade intresset upp. Det har blivit en passion. Andra spelar golf, jag renoverar hus. « är byggnads- och kulturmiljövård han verkligen går igång på. Hur kommer det sig?

– Det frågar alla och jag har ju inget bra svar.

Jag har nog alltid varit intresserad. Men för tio år sedan jag köpte mitt första hus, en trävilla från 1909 inne i Karlstad. Då blommade intresset upp. Det har blivit en passion. Andra spelar golf, jag renoverar hus, säger han och skrattar. peters intresse växte och han ville veta mer

om Karlstads utveckling, bristen på varsamhet och hur bygglovsprocesserna går till. Ju mer han fick reda på desto mer frustrerad blev han

av hur ointresserade politikerna verkade vara av vårt kulturarv. Han började skriva debattartiklar i lokaltidningarna och bloggade om både byggnadsvård och stadsbyggnadsfrågor.

Han märkte snart att han lätt blev avvisad som rättshaverist när han uttalade sig i media som privatperson. Därför engagerade han sig i Svenska byggnadsvårdsföreningen. Han startade också Operation Karlstad. En ideell, politiskt obunden organisation som alla som vill kan vara med i.

– Jag gjorde mig själv som talesperson för organisationen och plötsligt fick jag en helt Ping 43

› Peter visar entusi-

astiskt upp det rutiga ursprungsgolvet under plastmattorna.

annan respons. Det är märkligt att det kan betyda så mycket hur man paketerar sitt budskap. Ändå är det i grunden fortfarande samma tankar och idéer som jag uttryckte som privatperson.

Vi är framme vid stationshuset i Molkom och Peter visar Anders var han kan parkera. Vi blir sittandes i bilen och pratar vidare medan Anders drar på sig överdragsbyxorna och går ut och börja fotografera. Huset är från Sveriges industriella glansperiod då järnvägen växte fram. Vid första anblicken ser det inte mycket ut för världen. Den ilsket gula färgen flagnar och de olika dörrarna och fönstren vittnar om att huset har byggts om många gånger. sedan tågen slutade att stanna i Molkom

har Trafikverket (före detta Banverket) bara låtit huset stå och hyrt ut det. Hyresgästerna har fått göra som de vill och fastigheten har sakta men säkert dränerats på sitt kulturhistoriska värde.

– Jag ville stoppa vansinnet och visa hur bra det här huset egentligen är. Det är min lilla mikroinsats för att rädda vårt kulturarv.

Stationshuset är på 340 kvadratmeter och ritades av bröderna Kumlin 1876. Peter köpte 44 Ping

det genom sitt företag bara två dagar innan kommunen skulle besluta om rivning. Han ska nu försöka återställa huset och komma så nära ursprungsskicket som möjligt. De flesta inredningsdetaljer som biljettluckor och kakelugnar är tyvärr borta. det var förvånansvärt enkelt att köpa det, berättar han. Villkoret var dock att han inte bor i huset. Trafikverket vill inte riskera att köpare ska klaga på buller från järnvägen.

– Det har bott folk här i 150 år men nu går det inte längre. Det är helt okej att bo bredvid en hårt trafikerad gata men här går det tydligen inte, trots att det bara passerar ett par tåg om dagen.

Vi går ur bilen och Peter går fram till stationshuset och drar loss ett ventilationsgaller i ytterväggen.

– Titta här, säger han.

Under panelen finns en gedigen timmervägg.

– Jag ska riva panelen i sommar. Det ska bli otroligt spännande och se hur det ser ut under, säger han och blickar förväntansfullt upp mot fasaden.

Väl inne i huset ser vi spåren av Peters arbete kvällen innan. Huset har hyrts av en Pizzeria

› De eleganta takföt-

terna från husets storhetstid är fortfarande intakta.

› Ovan från vänster: Illustration från hur Molkom station såg ut ursprungligen. En gammal originaldörr med lås. Det rutiga

vänthallsgolvet som kom fram under plastmattorna. Den gamla timmerväggen syns när man tar bort ventilationstrumman.

Ping 45

» Kulturarv är berättelser.

Har vi inget kulturarv kvar så är förutsättningarna för berättelserna borta.«

› Sedan 2003 har Trafikverket avvecklat 1 500 fastigheter längs järnvägspåren runtom i Sverige.

med de typiska speglarna och träpanelerna på väggarna. Golven är täckta med plastmattor som Peter har börjat riva bort. Han nästan springer fram till det rutiga vänthallsgolvet som kom fram under plastmattorna. Han spottar på det och gnider med foten för att visa hur fint det kommer bli när det är upputsat och klart. Han lyser av entusiasm när han går runt och pekar på detaljer han har hittat och förhoppningarna han har på vad han ska hitta när han river de fula innertaken. Han hoppas kunna hyra ut huset till någon entreprenör när han är klar med det.

– Jag tror att järnvägsstationer är attraktiva objekt för rätt köpare. Säljs de till rätt personer kan de fungera som magneter för andra entreprenörer. De finns många som kan tänka sig att till exempel starta ett café eller galleri i en sådan här gammal vacker miljö. Är det verkligen realistiskt med ett galleri i Molkom? frågar sig Peter retoriskt. De flesta skulle svara nej på den frågan. Kan man ha en antikaffär som säljer möbler i Carl Larsson-stil till Dubai i Molkom? De flesta skulle nog svara nej på den frågan också, men just en sådan finns i faktiskt här. i takt med att tågen stannade på allt färre

ställen tappade också allt fler stationshus sina funktioner. Plötsligt stod Trafikverket med massor av hus som de inte visste vad de skulle göra med. Sedan 2003 har Trafikverket avvecklat 1 500 fastigheter längs järnvägsspåren. I år är det sista avvecklingsåret. Det återstår 146 stationshus som ska ha hittat nya ägare innan året är slut – eller rivas.

– Av de fastigheter som har avvecklats hittills har 80 procent rivits. Något som har byggts upp under 150 år har på bara några år försvunnit.

Nu har Peter varit med och startat ett

46 Ping

samverkansprojekt mellan Svenska byggnadsvårdsföreningen och Trafikverket för att försöka rädda de stationer som finns kvar. Tillsammans ska de öka ansträngningarna att försöka hitta köpare till de fastigheter som är kvar och på så sätt rädda dem undan rivning. Responsen har varit stor och uppmärksammats i många lokala medier runt om i landet. Men tiden är knapp, vid årsskiftet är det för sent. peter kommer plötsligt på att han har en mötestid i Karlstad att passa. Det börjar bli bråttom. I bilen på väg tillbaka fortsätter Peter att berätta. Vi måste prata om vårt kulturarv och kunna visa upp praktiska exempel. Folk får tunnelseende. De ser inte det som finns framför näsan på dem, menar han.

– Kulturarv är berättelser. Har vi inget kulturarv kvar så är förutsättningarna för berättelserna borta. Att gå in i en grandunge och berätta att det låg ett hus här för hundra år sedan blir ganska ointressant.

Fotnot: Läs mer om hur du köper ett stationshus på dik.se.

Checklista – så köper du en station

› Högsta bud får köpa. › Får inte användas som bostad. › Kontakta kommunens planarkitekt för info om huset och tomten. › Kontakta kommunen och byggnämnden för att ändra detaljplan. › Räkna med kostnader för ändra detaljplanen, lagfart etc. › Kontakta Lantmäteriet för avstyckning. › Ansök om bygglov om du vill bygga om. › Renovera varsamt – behåll husets själ.

› Snart ska den timrade

originalfasaden tas fram och inom nĂĽgra ĂĽr ska stationen sjuda av liv igen.

Ping 47

Vanligare med internetstölder:

Kina läser din e-post Termen “cyberkrig” har det senaste året blivit allt vanligare.

Och det är inte bara myndigheter eller multinationella jättar som drabbas. Även småföretag och den kulturella sektorn blir allt oftare måltavlor.

turellt. Därför är det av högsta intresse att läsa filmmanuskript, eller ta del av konversationer i företag som planerar undvika kinesisk censur.

En som råkat ut för kinesiska hackers är Tony Siu, dataprogrammerare från Hongkong.

Under ett besök i Kina försökte

I dag stjäls information i allt större utsträckning via interIntrången var vanlinet. Kina pekas ofta ut som förövare, vilket stärktes i en gast inom områden rapport som publicerades i som IT och telekommufebruari i år av det amerikanska nikation. Men även katesäkerhetsföretaget Mandiant. gorin media, reklam och Kinesiska hackers har under nöje låg högt på listan. flera års tid haft kontroll över tusentals amerikanska företags han komma åt webbhotellet Gitdatanätverk. hub, som då tillfälligt blockerats intrången var vanligast i Kina. Via sin mailadress förinom områden som IT och sökte han också logga in på New telekommunikation. Men även York Times och Bloomberg. kategorin media, reklam och – Plötsligt fick nöje låg högt på listan. några av mina Dimitri Alperovitch, tidigare vänner e-mail från säkerhetsexpert vid McAfee, sa i min adress. Några samband med rapporten att han frågade om pengar, känner till flera stora filmstudios andra om informai Hollywood som hackats från tion. Hackarna › Tony Siu Kina. Intrången har ofta skett hade samtidigt då dessa varit i färd med att tillgång till alla mina gamla mail, förhandla om distributionsrätbland annat några med innehåll tigheter med kinesiska företag, om Falun gong, säger Tony via som på så vis fått tag på informa- Skype från Hongkong. tion om förhandlingarna innan gmail har hackats flera de avslutats. gånger från Kina och 2011 Enligt Hollywood Reporter medgav Google att man har har minst en stor filmstudio i begränsad möjlighet att skydda Burbank fått sina intellektuella användarna från hackare. Aträttigheter stulna. Tidningen påpekar vidare att Kinas hackare tackerna sker ofta genom så kallat “nätfiske”, där hackare får även är intresserade av att läsa den interna kommunikationen i tillgång till datanätverk genom företag som sysslar med film och att en anställd klickar på en länk eller öppnar en bifogad fil. kultur. Kina är nämligen känsliga för hur landet framställs kul- Det blir då fritt fram att ta del 48 Ping

av ett företags ordväxlingar och affärsplaner kinas ekonomiska tillväxt

har inneburit en framväxt av en nöjesindustri med vinstintresse.

För dess aktörer är det enklare att stjäla än att uppfinna.

Dimitri Alperovitch menar att lagar om copyright som finns i väst inte existerar i Kina. Flera analytiker talar om “en kultur av kopiering”, som syns i allt från kläder till mjukvaror och underhållning. Såväl musik som manuskript riskerar plagieras rakt av.

Flera stora mediaföretag – inklusive New York Times, Wall Street Journal och Bloomberg – gick i början av 2013 ut och berättade att de hackats från Kina. Även Twitterkonton med anknytning till Kina drabbades.

Men värst är situationen för småföretag, som ofta inte har stora resurser att spendera på säkerhet. De blir ett enkelt byte för hackers som förser kinesiska konkurrenter med information.

Enligt officiell statistik går över 60 procent av alla småföretag som hackas i USA i konkurs, och landets företag och myndigheter förlorade 2011 över 100 miljarder dollar på stölder online. Även andra länder drabbas, och Tony Siu menar att samtliga företag och aktörer som har något med Kina att göra bör se upp.

– Det stora antalet hackers som finns i Kina, gör att de har tid och möjlighet att kolla upp vem som helst. Minsta samröre eller misstanke räcker, det är jag själv ett bevis för.

Jojje Olsson

› Enligt statistik går över

60 procent av alla småföretag som hackas i USA i konkurs.

Tony Siu tipsar om hur du skyddar dig

› › › › ›

foto: istockphoto

Öppna aldrig länkar eller filer från okända avsändare. Får du ett lustigt mail från någon du känner, ring då till denne och kontrollera.

Undvik att använda kinesiska programvaror, då Kinas myndigheter har tillgång till nästan all information i dessa.

Ha inte samma lösenord till flera olika användarkonton.

Investera i ett Virtual Private Network (VPN) om du ofta har att göra med Kina eller andra länder där internet kontrolleras.

Tänk på att den kinesiska versionen av Skype är avlyssnad, och att många program som från Kina kopplas till MSN kan läsas av Kinas myndigheter.

Ping 49

Fackligt

5

I vissa skeenden i livet kanske du behöver vara ledig ett tag från ditt arbete. Vilka möjligheter finns det?

Ping listar fem vanliga skäl till att ansöka om ledigt. text anders regnell illustration jens magnusson

frågor om tjänstledighet

1

Har jag rätt att vara tjänstledig för att pröva annat jobb?

Det finns ingen laglig rätt till tjänstledighet för att pröva annan tjänst. Men inga regler utan undantag. Har du varit sjukskriven minst 90 dagar och du i rehabiliterande syfte behöver pröva annat arbete, kan du vara ledig i max tolv månader.

Vissa kollektivavtal kan dock ge dig rätt till ledighet. Är du tillsvidareanställd i statlig sektor är arbetsgivaren, enligt kollektivavtalet (ALFA), skyldig att ge dig ledigt i upp till två år. En förutsättning är att det är en tjänst som omfattas av samma avtal. Undantag kan göras för chefer. Om tjänsten 50 Ping

du vill prova är inom ett annat avtalsområde kan du få rätt till ledighet i upp till sex månader.

Arbetsgivaren har då alltså rätt att ge dig ledigt, men är inte skyldig att ge dig det.

Inom andra sektorer finns det ingen laglig rätt eller rätt enligt kollektivavtal att vara ledig för att pröva ett annat arbete. Fråga kan man alltid göra, men det är upp till arbetsgivaren att bevilja eller avslå din förfrågan.

2

Jag ska studera – kan arbetsgivaren neka mig tjänstledigt?

Du har enligt Studieledighetslagen rätt att var ledig för studier.

För att få ledigt för allmän utbildning ska du ha varit anställd

hos arbetsgivaren under de senaste sex månaderna eller tolv månader under de senaste två åren. Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp när du ska börja vara ledig i upp till sex månader. Det räknas från den dagen du har begärt tjänstledighet, inte från den dagen du börjar studera.

Om företaget du arbetar på har bytt ägare eller om du har arbetat på olika företag inom samma koncern, kan du få tillgodoräkna dig den tiden. Vid fackliga studier finns inga krav på anställningstid.

3 Du har rätt att gå ner i arbetstid Jag vill gå ner i tid – har jag rätt till det?

om du har barn som är under

Ping 51

Fackligt

› Du har rätt att ta tjänst-

ledigt på heltid i upp till ett halvår för att driva företag.

åtta år. Då har du fortfarande kvar din normala tjänstgöringsgrad i grunden och kan välja att gå upp i tid igen. Även om du ska studera har du rätt att gå ner i tid. Nästa tillfälle att minska din arbetstid är när du har möjlighet att börja ta ut pension. Utöver det finns det ingen rättighet att gå ner i tid, utan du måste göra en överenskommelse med din arbetsgivare. Tänk på att om du går ner i tid blir din lön lägre och då påverkas sannolikt också din framtida pension.

4

Jag vill prova att starta eget – får jag vara tjänstledig för det?

Ja, du har rätt att ta tjänstledigt på heltid i upp till ett halvår för att driva företag enligt Lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. Du får dock inte starta ett företag som bedri52 Ping

Du har rätt att ta tjänstledigt på heltid i upp till ett halvår för att driva företag enligt Lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. ver konkurrerande verksamhet.

Din ledighet får inte heller innebära några betydande problem för din arbetsgivare, till exempel att det kostar dem väldigt mycket att du är borta.

För att du ska få ledigt ska du ha varit anställd de närmaste sex månaderna, eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Du måste anmäla din tjänstledighet för att driva företag minst tre månader i förväg, och samtidigt tala om hur länge du hade tänkt vara ledig.

Under tjänstledigheten får du ingen lön från din arbetsgivare,

och ledigheten är inte semestergrundande. Vill du avbryta ledigheten i förtid har arbetsgivaren rätt att skjuta på din återgång till arbetet i en månad.

5

Har jag rätt att avbryta min tjänstledighet och komma tillbaka tidigare?

Det finns regler för hur du kan göra för att komma tillbaka tidigare om du är ledig med stöd av en lag, till exempel studieledig.

Utöver det finns det inga regler kring vad som gäller om du vill avbryta din ledighet i förtid.

Prata med din arbetsgivare för att komma överens om en lösning.

Fackligt Katarina Jansson Hydén, tjänstledig:

»Alla borde få göra något annat ett tag« För Katarina Jansson Hydén blev tjänstledigheten en möjlighet att ta nästa steg i karriären. Hon tycker att både arbetsgivaren och den anställde har mycket att vinna på en tillåtande attityd.

konstpedagog vid Göteborgs konstmuseum i många år, men i höstas ansökte hon om tjänstledighet för att prova ett annat arbete, som adjunkt i konstvetenskap vid högskolan på Gotland.

Den tjänstledigheten sträcker sig fram till början av juni i år.

Egentligen hade hon velat vara tjänstledig ett år till, denna gång för studier. Men arbetsgivaren sa nej. Därmed fick hon tänka om och valde att säga upp sig.

– Jag gjorde det valet och jag tror att det nog var på gång ändå.

Jag ville göra lite andra saker och ha nya utmaningar.

Katarina Jansson Hydén har samtidigt flera olika planer på gång och skulle även kunna tänka sig att forska. Tiden som adjunkt på Gotland har gett henne det lugn hon behövde för att skriva en synops och fundera över framtida forskningsstudier.

Det känner hon sig nöjd med.

Samtidigt vill hon understryka att hon förstår arbetsgivarens beslut att inte bevilja henne fortsatt tjänstledighet. Hon känner verksamheten och inser att det hade krånglat till det för dem.

Nu siktar Katarina framåt.

foto: johanna svensson

katarina har jobbat som

›

Katarinas nya projekt startade då hon som konstvetare och pedagog mötte en curator och konstnär.

Hon kommer fortsätta jobba på Gotland under hösten 2013 samtidigt som hon jobbar med andra projekt och i sitt egna företag.

Bland annat har hon startat ett projekt tillsammans med konstnären Anna Viola Hallberg.

Det började som Föreningen för främjande av konst i det offentliga rummet.

– Efter det har vi startat City Art Institute and Agency som bland annat kommer fungera som en agentur för att främja Ping 53

foto: johanna svensson

Fackligt

› Alla borde ha behov av tjänstledighet, kanske flera gånger under ett yrkesverksamt liv, säger Katarina Jansson.

När det blir problem beror det oftast på att det är en liten arbetsplats som har svårt att fylla vakansen på ett fungerande sätt.

– Det slår hårdare om enda webbredaktören vill vara ledig än om de är sju stycken, säger Hans kommunikation mellan det och den anställde. Alla borde ha Kyrö. offentliga rummet, konst och behov av det, kanske flera gånger Däremot är det inte ovanligt besökare eller personer som under ett yrkesverksamt liv. att problem uppstår när den vistas i det offentliga rummet. Så Att ta strid för en förlängd som varit tjänstledig vill komma att alla så långt det är möjligt har tjänstledighet var dock inte aktu- tillbaka. Arbetsgivaren tycker samma tillgång till konsten i det ellt för Katarina Jansson Hydén. kanske att det fungerar bra med offentliga rummet.

– För mig var det viktigare att vikarien och vill fortsätta så.

Med facit i hand hade hon nog utvecklas och gå vidare, och det – Det är inte alltid den som inte tagit det steget om hon inte har jag gjort nu. varit tjänstledig som har största haft möjlighet att vara tjänstleHans Kyrö är ombudsman på fördelen i det läget. Men om man dig och tycker att det är något DIK och tycker att regelverket varit tjänstledig för att prova som fler borde våga sig på. för tjänstledighet oftast fungerar annat arbete är det ju ofta så att – Det är centralt att man som det ska. man vill bort och då kanske nya växer och utmanas och mår bra.

– Man måste skilja på laglig arbetsuppgifter kan vara en bra Möjligheten till tjänstledighet rätt och arbetsgivarens välvilja, lösning.

Ingela Wettergrund är viktigt för både arbetsgivaren säger han.

Det är väldigt centralt att man växer och utmanas och mår bra. Möjligheten till tjänstledighet är viktigt för både arbetsgivaren och den anställde.

54 Ping

Ombudsmannen Magnus Berg:

» Hellre smart och smidig än stor och orörlig!«

E

n av mina uppgifter på DIK är att förhandla centrala kollektivavtal för DIK:s och Sacos medlemmar. Mina områden är bland annat ideella organisationer, scenkonstområdet och public service-bolagen.

Just nu är det bråda tider att få klart de nya avtalen för 2013!

låta tråkigt men det är i själva verket en fantastisk inrättning. I avtalen fastställs villkor som ger dig som medlem ett mervärde i din anställning, och som reglerar till exempel ersättningar och löneprocesser. Kollektivavtal ger ekonomiska förmåner och kostar därför pengar, så vad får arbetsgivaren ut av det? Viktiga fördelar är fredsplikt, förutsägbarhet och inte minst att man bedöms vara en seriös arbetsgivare som erbjuder schyssta villkor. Det ger konkurrensfördelar!

När vi ska förhandla fram nya centrala avtal är min ingång ”hur kan vi utveckla det här avtalet så att det blir bättre för både anställda och arbetsgivare”? Det behöver inte betyda att det blir dyrare för arbetsgivaren.

Tyvärr saknas det tänket hos vissa av våra motparter. Jag får känslan av att vissa arbetsgivarorganisationer vill ha avveckling av avtalen istället för utveckling.

Att ta bort dyra förmåner och försöka få avtalet så billigt som möjligt, verkar vara melodin.

Jag har också mött inställningen

foto: anders haglund

centrala kollektivavtal kan

Viktiga fördelar är fredsplikt, förutsägbarhet och inte minst att man bedöms vara en seriös arbetsgivare som erbjuder schyssta villkor.

alla förmåner, eller är oerhört styrda av centrala direktiv. Det här leder till att förhandlingen blir låst och att vi istället för utveckling får stillestånd. Inte sällan går det prestige i förhandlingarna. Då måste de stora aktörerna visa sig starka inför sina delegationer eller annan som slutligt beslutar om avtalet. att ”vi ger er detta, nu måste Det problemet har inte vi inom ni ge oss något”. Visst, ibland DIK och Saco. Vi har en fördel kan man behöva byta eftergifav att vi är relativt små och har ter, men det måste också vara korta beslutsvägar. Det gör oss möjligt att göra en ändring för konstruktiva och sällan låsta. att den innebär ett bättre avtal Hellre smart och smidig än stor för båda parter! Och då spelar det ingen roll vem som kom med och orörlig! förslaget. vissa medparter, det vill säga

andra fackliga organisationer, kan också ha en inställning som gör förhandlingsläget svårt.

Man har redan innan bestämt sig för att benhårt hålla fast i

Tipsa Magnus!

› Vad vill du att Magnus ska

skriva om? Mejla dina tankar till magnus.berg@dik.se

Ping 55

Debatt

Arkeologi: Amanda Wuopio menar att arkeologins fulla potential inte utnyttjas. Arkeologerna själva måste bli bättre på att förmedla den kompetens de faktiskt besitter.

En mångsidig arkeologi

V

i är resultatet av historien och överallt och ingenstans. Även om den språngbrädan till framtiden. är klassad som humanistisk vetenskap, Därför har arkeologin en har den grenar långt in i både samhällsviktig roll i samhället. Den och naturvetenskaperna. Kanske är just erbjuder långa tidsperspektiv det både arkeologins styrka och dess och kan även bidra till att lösa upp såväl svaghet! Den är tvärvetenskaplig in i gränser som stereotyper och dikotomier sin djupaste kärna och måste så få vara. som är så inpräntade i oss att de förefaller Arkeologin slingrar sig lätt ur definitionaturliga. Däremot utnyttjas sällan arner och den vägrar placera sig i ett fack. keologins fulla potential. Jag vill påstå att Detta leder till att den blir svår att helt detta delvis har att göra med en förlegad greppa för oarkeologer och ibland även syn på begreppet arkeologi. för arkeologer. Den ack så Arkologin är klassat viktiga förmedlingen blir Jag tror att en som humaniora i Sverige därför haltande. Arkeologin del av nedväroch diskussionen kring studerar verkligheter som deringen av arkeoarkeologins samhällsnytta oftast är helt olik vår. Det logisk kunskap och är därför lätt att bli bekväm är därför delvis kopplad arkeologers förmåga och bekräfta äldre kunskap till diskussionen om behovet av humanistisk att förmedla denna istället för att ifrågasätta kunskap. Samhället i dag har att göra med en den. Arkeologi är egentliförväntar sig konkreta gen något oerhört komplext förlegad syn på såväl och svårt! Av detta skäl resultat i form av pengar begreppet arkeologi behövs en uppvärdering av och/eller föremål, vilket som på förhistorien. utbildning i branschen. Det Tyck till: inte humaniora riktigt På dik.se/ är konstituerat för att kan tyckas gå bra att kasta ping-debatt leverera. Humaniora bidrar istället med in outbildade personer ibland. Dessa kan kan du ge svar kunskap och perspektiv på samhället säkert vara duktiga, men det är en väldig på tal eller och människorna som lever i det. Detta skillnad mellan begreppen ha kunskap kommentera är viktigt, men kan inte mätas på samma om och ha förståelse för något. För att den här sätt som resultaten som produceras få förståelse för arkeologin behövs en artikeln. inom medicin och teknik. Humanistiska grundläggande teoretisk utbildning. Jag resultat kräver dessutom en hel del menar inte att man behöver ha disputeeftertanke och engagemang, vilket ofta rat, men hur många går till en outbildad betraktas som för tidskrävande. frisör och förväntar sig att få den senaste modefrisyren tillklippt på rätt sätt? arkeologin är dock inte bara Arkeologer är inte dåliga på att diskuhumaniora! Den är vetenskapernas tera arkeologins samhällsnytta. Däremot bångstyriga tonåring och passar in både sker diskussionen oftast med andra arkeo56 Ping

foto: istockphoto

Debatt

loger och sällan starkt utåt. Här borde det gå att hitta nya, bättre sätt att nå ut. Man kan hävda att omvärlden inte vill lyssna, men frågan är om de förstår vad arkeologi är. Vi behöver förmedla även annat än bara rena fakta om förhistorien! Min vän Liv Westring intervjuade en tjänsteman på kulturdepartementet. Hon sa att de brukar använda sig av en byggnadsantikvarie som arkeologisk expertis. Inget ont om byggnadsantikvarier, men frågan är hur pass stora kunskaper de har om arkeologin. Denna nedvärdering av arkeologers kunskaper om sina egna områden syns

även i andra sammanhang. Historiker › Arkeologi är tvärvilket får till exempel ofta förmedla förhistoria vetenskaplig, är både dess styrka till lärarstudenter och på TV. Jag tror att och dess svaghet, en del av nedvärderingen av arkeologisk menar skribenten. kunskap och arkeologers förmåga att förmedla denna har att göra med en förlegad syn på såväl begreppet arkeologi som på förhistorien. Jag vill därför öppna för diskussion om hur vi kan öppna nya vägar för att visa på arkeologins samhällsnytta.

Amanda Wuopio

› Arkeolog

Ping 57

Mejan Arc, Restaureringskonst 2013/2014 Kurs på avancerad nivå 60 hp. Ansök senast 3 juni! transformation – förändring – kritisk restaurering

3 500 kyrkobyggnader – problem eller möjlighet?

Omvandling, aktiva förändringsprocesser och kreativa insatser i kombination med respekt för byggnadsvärden ställer nya krav på arkitekter, antikvarier och ingenjörer.

Svenska kyrkobyggnader genomgår just nu de största förändringarna under sin tusenåriga historia. Kursen restaureringskonst 2013/2014 bygger upp kunskap och prövar restaureringens möjligheter och gränser som metod, förhållningssätt och process.

www.kkh.se/mejanarc/restaureringskonst

Till Regionarkivet Göteborg och Vänersborg söker vi två

Arkivarier Tillsvidareanställningar 100 % Sista ansökningsdag 2013-05-20 Läs mer om tjänsterna på www.offentligajobb.se/kultur/media

Sydsvensk Arkeologi AB söker

Arkeologer

till årets fältsäsong

Kulturen i Lund söker:

Marknadskommunikatör Tillsvidareanställning 100%

Läs mer på vår hemsida www.kulturen.com

www.sydsvenskarkeologi.se/jobb

Sista ansökningsdagen är 2013-05-12

KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE

Tegnérplatsen i Lund | www.kulturen.com

58 Ping

Länshemslöjdskonsulent Hård slöjd ref. nr. LHK3 Vi söker en länshemslöjdskonsulent med inriktning på hård slöjd för en tillsvidareanställning.

Örebro universitetsbibliotek söker

TVÅ BIBLIOTEKARIER

Välkommen med din ansökan senast 15 maj.

Läs mer om tjänsten på www.stockholmslansmuseum.se

Läs fullständig annons på

www.oru.se/ledigajobb

Region Värmland är värmlänningarnas organisation för tillväxtfrågor, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och utbildning. Organisationen är politiskt styrd, huvudmän är landstinget och de 16 kommunerna. www.regionvarmland.se

Chef Värmlandsarkiv Som chef för Värmlandsarkiv ska du utveckla verksamhet och organisation tillsammans med arkivets medarbetare. I rollen ligger ansvaret för att planera, leda samt följa upp verksamhet och budget. Du har också kontakter med externa intressenter, bland annat Riksarkivet och andra arkiv, kommuner, landsting, näringsliv, föreningsliv och utbildningar.

Du ska ha relevant akademisk utbildning samt dokumenterad ledarerfarenhet där fokus har legat på organisations- och verksamhetsutveckling. En viktig del i arbetet är att skapa delaktighet och engagemang hos medarbetarna inför de uppdrag och utmaningar Värmlandsarkiv ställs inför. Arkiverfarenhet är meriterande men det är inget krav. Som person behöver du vara strukturerad, drivande och kommunikativ.

Vid frågor kontakta Thomas Bylund, 070-264 40 09.

Läs mer och ansök via www.proffice.se senast 8 maj 2013.

Ping 59

Vi söker en byggnadsantikvarie Arbetet innebär huvudsakligen handläggning av kyrkoärenden och byggnadsvårdsärenden. Välkommen med din ansökan senast 12 maj.

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/jamtland

Har vi rätt uppgifter om dig? uppdatera dina medlemsuppgifter Logga in på "Mina sidor" som du hittar uppe i högra hörnet på www.dik.se. Du loggar in med ditt medlemsnummer, som finns på baksidan av tidningen, samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

Saco söker

kvalificerad kommunikatör Saco utreder och opinionsbildar för att stärka t.ex. arbetsmarknaden, utbildningen och forskningen, lönerna och trygghetssystemen.

Fri entré till Magasin 3 Stockholm Konsthall för arbetssökande Erbjudandet gäller mot uppvisande av denna annons, t.o.m 2/6 2013

MIK A ROTTENBERG 8 FEB – 2 JUNI 2013 / ÖPPET TIDER: T ORS 11 – 19, FRE– SÖN 11 – 17 W W W. M AGASIN3.COM / BUSS 1 ELLER 76 TILL STOCKHOL MS FRIHA MN

60 Ping

Vi är en partipolitiskt obunden facklig centralorganisation med 22 förbund som tillsammans har ca 630 000 medlemmar.

Tjänsten är tillsvidare med tillträde snarast.

Vi vill ha din ansökan senast den 13 maj.

Läs mer om tjänsten på www.saco.se/ledigajobb

Vi utvecklar Karlstad med engagemang och stolthet. Vill du vara med?

VI SÖKER ARKIVARIE Till Karlstads kommunarkiv söker vi arkivarie med IT-kompetens.

Välkommen att läsa mer på karlstad.se/jobbahososs

Tre enhetschefer

CENTRAL FÖRVALTNING

Murberget Länsmuseet Västernorrland i Härnösand organiserar om sin verksamhet under våren 2013. Nya uppdrag och arbetssätt behöver nya idéer och medarbetare. Murberget söker chefer för de nya enheterna: Publik och kommunikation, Kulturmiljö och samlingar samt Medarbetarstöd.

Länsarkivet i Dalarna söker

www.murberget.se/ledigatjanster

Läs mer om tjänsten på: www.offentligajobb.se/kultur/media

Arkivarie

Tillsvidareanställning, 100% Upplysningar: Arkivchef Göran Gullbro, tfn 0240-49 54 21 Sista ansökningsdag 2013-05-14

Sista ansökningsdag 12 maj

Ping 61

Till och från jobbet När jag tänker efter och tittar noga på mina bilder så är de alla, på sitt speciella sätt, ingenting annat än självporträtt…

Sagt 1983 av den världsberömde svenske fotgrafen Christer Strömholm.

Hej medlem!

Lars Karlsson Kommunikatör, Vänersborg Fotograferar du din vardag?

Det händer att jag fotograferar vad barnen sysslar med för privat bruk och ibland ett foto på morgonkaffet till Facebookstatusen.

Vad använder du för kamera?

Jag använder smartphonen.

Vad gör du med dina bilder?

Vanligast är att jag tar in bilden i Instagram, lägger på ett filter, förstärker färgerna och publicerar till Instagram, Twitter och Facebook.

› När som helst kan ett foto: colourbox

Plåta din vardag till och från jobbet Vi fotograferar som aldrig förr. När nästan alla har en duglig kamera i sin mobil är det lättare än någosin att fånga sin samtid. Dessutom finns en uppsjö av appar som snabbt förvandlar din bild eller videosnutt till rena konstverket. Passa på att dokumentera din vardag när du är på väg till eller från jobbet.

En bild säger ju mer än tusen ord, eller?

Visste du att idu i Sverige får fotografera vem som helst, när som helst och var som helst. Det enda du inte får fotografera är vissa skyddsobjekt och till exempel på privat område där fotografering inte är tillåten. Du får fota folk på gatan både i grupp och enskilt utan att fråga om lov. Hur du sedan får använda bilderna är en annan sak. Reglerna är olika beroende på sammanhanget.

62 Ping

vackert motiv dyka upp.

Till och från jobbet

35

procent. Så mycket minskade försäljningen av kompaktkameror under förra året. Försäljningsraset beräknas fortsätta även i år. Orsaken är de allt bättre kamerorna i de smarta telefonerna. Systemkameror ökade dock lite i försäljning. Källa: Elektronikbranschen.se

5

Aktuella böcker Utvalt av: Ingela Wettergrund

tips för bättre bilder

1

Komposition Undvik att placera ditt motiv i mitten.

Flytta ut det mot kanten så får du bätre dynamik i bilden.

Arbete och jämställdhet

Eva Blomberg, Kirsti Niskanen, red Vid internationella jämförelser framstår Sverige som ett av världens mest jämställda länder. De flesta kvinnor förvärvsarbetar och har en egen inkomst. Hur har vi kommit så här långt? Vad återstår att göra? Denna antologi tar avstamp i 1960-talets diskussion och belyser vad som hänt i arbetslivet och i jämställdhetsdiskussionen under femtio år.

Elva forskare från sex discipliner medverkar.

Frågor som behandlas är till exempel: teoretisk förståelse, invandrade kvinnors arbete, diskriminering i arbetslivet, nya mönster och könsrollstänkandets utveckling.

I exilens spår Dodo Parikas I exilens spår handlar om böcker av ett trettiotal svenska författare som på ett eller annat sätt har rötter som sträcker sig till utlandet. I sitt skrivande förhåller de sig i olika grad till sin egen eller tidigare generationers exil. De förvaltar ett arv från andra delar av världen, som de förmedlar till sina svenska läsare.

Susanna Alakoski, Theodor Kallifatides och Cordelia Edvardson är några av författarna som Dodo Parikas (med rötter i Estland) skriver om.

Biblioteksaktivisten

Mikael Böök Det händer något i Biblioteket, inleder Mikael Böök sin essäsamling.

Men är detta bara en from förhoppning? Eller är det en varning om att någonting håller på att gå snett? Hur kan i så fall bibliotekarierna och bibliotekets besökare ingripa aktivt i skeendet?

Det är frågan som boken ställer och försöker besvara.

Förhållandet mellan det allmänna bibilioteket och det likaledes allmänna ”internätet” har länge intresserat författaren. Essäerna är skrivna under 2000-talet, med sikte på framtiden.

De förvaltar ett arv från andra delar av världen, som de förmedlar till sina svenska läsare.

2

Ljus Undvik att använda blixt även om det är mörkt. Röda ögon och hårda blixtskuggor är inte kul. Ett stativ och/ eller längre slutartider ger dig mycket vackrare bilder.

3

Bakgrunden Håll ett öga på horisonten så att den är rak. Kolla också att personen du fotar inte har en lyktstolpe i bakhuvdet eller liknande.

4

Rama in bilden Enkelt trick att få lite mer känsla är att till exempel låta en trädgren vara med i förgrunden.

5

Bryt mot reglerna Lär dig de mest grundläggande reglerna för att kunna testa att bryta mot dem.

Exprimentera och hitta lusten så blir bilderna också bättre.

Ping 63

Kalendarium foto: istockphoto

för dig som arbetar med kommunikation och information i offentlig sektor. Rica hotell, pris 4 490 kr. Mer information och anmälan på www.kompetensinstitutet.se/ kriskom/

Internationell bokmässa i biblioteken i Botkyrka 2–4 maj . Biblioteken i Botkyrka

minarier om språk och identitet i dagens Europa. Mer information på http://www.botkyrka.se/bibliotekochkultur/Bibliotek/bib

Maj

14–16/5 Arkivveckan Arkivsverige samlas på Aros congress center i Västerås för värdefull kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. Pris 5 400 kr. exkl. moms, mat ingår.

Mer information och anmälan på www.arkivveckan.se

arrangerar bokmässa i Hallunda bibliotek/Folkets hus med internationella författarmöten och se-

2–4/5 Botkyrka internationella Inspirationsmöte om sunt arbetsliv Inspirationsmöte i Stockholm för kommun- och landstingssektorn, kl. 9.30-16 på Sheraton, smörgås från kl. 8.30. Pris 500 kr.

Arrangören Suntarbetsliv drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges kommuner och landsting samt Pacta.

Mer information via www.dik.se/ kalendarium.

13/5 Akademikerkompetens I Linköping bjuder DIK på en heldag med gratis seminarier som ska inspirera, kompetenshöja och få dig att växa som akademiker, på Elite stora hotellet.

Mer information och anmälan via www.dik.se/kalendarium.

64 Ping

15/5 Kriskom Kompetensinstitutet anordnar konferens i Stockholm om kriskommunikation i sociala medier,

23/5 Inspirationsmöte om sunt arbetsliv Inspirationsmöte i Göteborg för kommun- och landstingssektorn, kl. 9.30-16 på Best western arken, smörgås från kl. 8.30. Pris 500 kr.

Arrangören Suntarbetsliv drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges kommuner och landsting samt Pacta.

Mer information på www.dik.se/ kalendarium.

24/5 Leadarship Friday – Bortom tankefällan Frukostseminarium om chefsarbetets framtid med Magnus Dalsvall och Kjell Lindström, författare till boken Bortom tankefällan. Kl. 8.30-10 i Saco:s lokaler i Gamla stan. Mer information och anmälan via www.dik.se/kalendarium.

29/5 Så får du fart på ditt företag!

Seminarium i Stockholm för dig som vill starta eget eller redan är egenföretagare, med Per Frankelius om forskning och projekt kring hur man får fart på sitt företag.

Kl. 12-15.30 i Ingenjörshuset, lunchmacka från kl. 11.30.

Mer information och anmälan senast 13 maj på www.saco.se/ kalendariet.

Något på gång?

Tipsa oss: Nu kan du med ett enkelt formulär på DIK:s webbplats själv tipsa om aktiviteter som är på gång. Gå in på www.dik.se/kalendertips.

Mitt CV Sandra Mandorff

Hur hamnade du här?x – Efter att jag hoppat av lärarutbildningen och tagit examen i humaniora så kompletterade jag med en utbildning till marknadskoordinator på IHM. Bytet av karriärinriktning gjorde att jag idag precis har börjat som marknadskommunikatör på Sigtuna kommun.

Varför har arbetsgivaren valt just dig?

– De har sett min målmedvetenhet och min drivkraft som styrka. Tack vare min mindre spikraka väg har jag en bred kompetens som gör att jag kan arbeta både strategiskt och operativt med kommunikation Sandra och marknadsföring.

Har du några tips som du vill ge till andra?

– Det enda jag vill råda andra människor till är att våga.

Mandorff

Ålder: 39 år. Bor: i Vallentuna. Familj: Man och tre barn Fritid: Barnens aktiviteter, styrketräning när jag hinner.

2013

Marknadskommunikatör, Sigtuna kommun

f o t o : p r i vat

1994–1995

Internationell informatörsexamen » Internet och www var väldigt nytt 1995 så vi surfade på webben och satte nålar på en världskarta på ställen vi besökt. «

1996–2002

2009

2003–2008

Lärarvikarie

IHM Business school

Fil kand humaniora

» Undervisade skolår 6–9 i svenska, engelska och franska.

Tonåringar är fantastiskt roliga att undervisa!«

1996–1999

» Hoppade av lärarutbildningen och sökte in till IHM.«

» Valde att ta en fil. kand. istället för lärarexamen.

Skrev C-uppsatsen i amerikansk litteratur samtidigt som jag var föräldraledig.«

2009–2010

Kommunikatör PrisXtra » Praktikplats blev till en anställning.«

Försäljningschef Forex Arlanda » Utvecklade min affärsmässighet och mitt ledarskap. «

2010–2013

Marknadsansvarig Sevan » Byggde upp marknadsavdelningen från grunden och lärde mig massor «

1996 1994

1996

2009 2003

2010

2013

2009

Ping 65

På nytt uppdrag

Helt rätt för Jakob Jakob Öfverman har haft flyt hela vägen efter sin kandidatexamen i interaktiva digitala medier för tre år sedan.

Nu jobbar han som digital producer vid reklambyrån Momentum Sverige i Göteborg.

– Jag är med och bygger upp en digital kompetens på byrån och min uppgift är att producera hemsidor, banners och andra digitala produkter.

Han byggde sin första hemsida i 13-års åldern så yrkesvalet var lätt. Programmet vid Linnéuniversitetet motsvarade bäst hans intresse och studierna gav honom ett akademiskt tänk.

Känner du dig eftertraktad på arbetsmarknaden?

– Visst, utbildningen ligger inte helt fel i tiden.

Första jobbet var som webbdesigner/front end developer vid webbyrån 23 Gears Web Systems i Göteborg.

– Jag gjorde praktiken där och fick jobb sen.

Han hyllar förstås de digitala mediernas fördelar, framför allt när det gäller att få fram korta, snabba budskap och nyheter. Däremot avnjuts långa reportage bäst i pappersmagasin. Och böckerna vill Jakob fortfarande ha i tryckt form.

– För känslans skull.

Lena Fieber

Tom Moring

professor i kommunikation med inriktning mot journalistik, har utsetts som hedersdoktor inom humaniora. Tom Moring är en internationellt välkänd och uppskattad forskare inom medieområdet.

Han är en av många välrenommerade innehavare av Bonnierprofessuren.

Ingela Hermansson

har anställts som curator för den nya konsthallen i Sigtuna.

Hon har tidigare arbetat som kultursekreterare i Sigtuna och med utställningsverksamheten vid Steninge slott kulturcenter, Prins Eugens Waldemarsudde och Moderna museet.

foto: sandra öf verman

Louise Schlyter

› Jakob Öfverman gillar

digitala medier men läser helst längre texter i pappersmagasin.

Märta Molin

är fr o m 1 juni ny kulturchef vid Regional utveckling, Landstinget Västernorrland. Då kommer hon från en tjänst som ABM-koordinator vid Länsmuseet Västernorrland.

66 Ping

Jon Lindholm

byter jobb internt och går från webmanager till communications manager vid Configura, med ansvar för intern- och externkommunikation.

Lina Berglund

Lina Berglund jobbar numera som bibliotekarie med ansvar för PR, program, vuxenoch ungdomsverksamhet på Tullinge bibliotek, Botkyrka.

är ny chef för enheten för kulturmiljö och bostadsstöd vid Länsstyrelsen i Stockholm. Hon var tidigare kulturchef i Sundbybergs stad och kulturintendent/avdelningschef i Lidingö stad.

Hon har gått kulturvetarlinjen och läst konstvetenskap.

Marie-Louise Fasth är ny tillförordnad chef för Västergötlands museum.

Hon sätter arbetsmiljön i fokus och har bred kunskap när det gäller just personalfrågor och att arbeta fram en bättre arbetsmiljö.

› Teo Hären inspirerar › Ping på plats när Bergman-

Kommer ut den 31 maj

Digital storytelling Filmen blir digital Guiden Debatt foto: sören andersson

Nästa nummer

#4 2013

centret på Fårö återinvigs

Postadress: Box 760, 131 24 Nacka, Besöksadress: Planiavägen 13, Nacka, E-post: kansli@dik.se E-post till anställda på kansliet: fornamn.efternamn@dik.se, Telefon växel: 08-466 24 00, Medlemsjouren är öppen: Måndag-torsdag 8:30–12:00 samt fredag 13:00–15:00, tel 08-466 24 00.

Ping 67

POSTTIDNING B

DIK, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning till DIK:s medlemswebb: Användarnamn: Ditt medlemsnummer, se adressen till höger.

Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

DIKs FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE

Klipp och lägg på lådan

HAR DU RÄTT FÖRSÄKRING? Akademikerförsäkring ägs av ditt fackförbund. Vi baserar vårt erbjudande efter medlemmarnas behov.

Vi erbjuder personlig rådgivning och ser till att du får rätt försäkringar till ett bra pris. Våra utbildade förmedlare arbetar utan provision.

Fyll i dina kontaktuppgifter, klipp av talongen och lägg den på brevlådan så ringer vi när det passar dig.

Jag vill helst bli kontaktad: Dagtid

Kvällstid

Namn ____________________________________________ Telefonnummer: ___________________________________ Personnummer: ___________________________________

Om du inte vill klippa sönder tidningen kan du höra av dig via www.akademikerforsakring.se/talongen

Frankeras ej.

Akademikerförsäkring betalar portot

AB Akademikerförsäkring Svarspost Kundnummer 11 090 41 00 110 30 Stockholm