Magasin Ping, nr 3, 2012

PING 3 2012

#3 2012

› tillbaka till fr amtiden › innovation – vår tid s fr äl sare › Europas kult ur liv blöder › r ädda glas r ike t

Pris: 69:–

Ett magasin från DIK – det kreativa facket

Banbytaren som blev humanist Daniel Sjölin vill se ett paradigmskifte för att göra Sverige mer kreativt

Fackligt

Lär dig tolka lönestatistik på rätt sätt

Mo Yan Karin Adelsköld Måns Adler

Hälsa: Cykla året om

THE FESTIVAL T H I N G S YO U D O N’T S E E E V E RY DA Y

450 FIREGIONLMSVÄSTRAFROM 70 COUNTRI E S JAN 25 TO FEB 4 GÖTALAND THE SWEDISH FILM INSTITUTE CITY OF GOTHENBURG CULTURAL AFFAIRS. WWW.GIFF.SE PRESENTED BY

2 Ping

AND

AND

Innehåll Med all klokskap från kongressen bakom örat ska vi fortsätta att lyfta DIK-medlemmarnas kunskap och kompetens. Karin Linder, ordförande sidan 7

26

› Information om kärnf o t o : j o n ata n j a c o b s o n

09 Aktuellt

Nya medier formar identitet, Går det att lita på nyheterna, Pristagare, Kongresspecial, Panelen, DIK:s nya styrelse, Museisatsning.

18 Regimkritiker eller lojal partimedlem?

Ping tittar närmare på hur den kinesiska nobelpristagaren i litteratur Mo Yan, förhåller sig till sitt hemlands regim.

20 Innovationer frälser

Modeordet just nu är innovation. DIK:s utredare Stina Hamberg har undersökt fenomenet och ser en möjlighet för DIK:are att dra nytta av trenden.

avfall. Vilket kommunikationsverktyg fungerar om 100 000 år?

22 Praktarsel blev humanist Möt författaren och journalisten Daniel Sjölin, som berättar om varför han är humanist.

26 Tillbaka till framtiden

Hur ska man informera framtiden om riskerna med kärnavfallets slutförvaring? Läs om hur detta Science fiction-arkeologiska arbete ska gå till.

› Prisade former visas i Värnamo.

Sid 10.

Ping 3

Ledare

Ansvarig utgivare Karin Linder, 08-466 24 04. karin.linder@dik.se Chefredaktör Anders Regnell, 08-466 24 23, anders.regnell@ dik.se Webbansvarig Ingela Wettergrund, 08-466 24 09, ingela.wettergrund@ dik.se Grafisk formgivare Anders Haglund, 0708-91 91 00, mail@andershaglund.com Annonser Caroline Kejnemar, 08-466 24 11, caroline.kejnemar@ dik.se Ring för bilagor, paketlösningar och webbkombinationer.

Skribenter i detta nummer Lena Fieber, Eyal Sharon Krafft, Karin Adelsköld Johan Joelsson, Gunilla Mosén, Ingvar von Malmborg, Jojje Olsson.

Tryck & repro Ineko, Stockholm Omslag Uppifrån höger Daniel Sjölin, foto: Sören Andersson.

Illustration: Erica Jacobsson.

Nästa nummer 8 februari ISSN: 2001-4368 Kontakt Se sid 67.

Svårt att kommunicera med framtiden

S

å här i slutet av året börjar många att summera och fundera på vad nästa år kan ha att erbjuda. I det här sista numret av Ping för i år blickar vi både bakåt och framåt.

Väldigt långt framåt. Närmare bestämt 100 000 år. Arkeologer och komunikatörer ska tillsammans försöka lista ut hur de ska kunna informera allmänheten under en så hisnande lång tid. Det handlar om den tid som vårt kärnbränsleavfall måste ligga i tryggt förvar innan det har blivit ofarligt. Det låter kanske som ett omöjligt uppdrag, men det måste göras. Tänk då på att pyramiderna en gång byggdes för att skrämma och hålla inkräktare borta för all framtid.

Det gick ju inget vidare och det är ändå ”bara” 4 000 år sedan.

Läs reportaget från SKB:s kärnavfallslager i Oskarshamn, där detta kommunikationsprojektet tar form.

kar förstås även kultursektorn. Ping har pratat med en rad olika kulturinstitutioner runt om i Europa och det vi har fått höra är skrämmande.

Nedskärningarna på kulturområdet går med raketfart och i en sällan skådad omfattning. Detta sker samtidigt som EU-parlamentarikerna pratar sig varma för de kulturella och kreativa näringarna som en tillväxtfaktor. Än tycks det vara långt mellan ord och handling. det här numrets inspiratör Daniel Sjölin är inne på samma tankegång. Oavsett vilken regering vi har, ser de på humaniora med inkompetenta ögon. Det krävs ett paradigmskifte i synen på utbildning och forskning, menar han.

Till sist – ett riktigt gott slut på året och ett lika gott nytt! Vi ses igen i februari. ‹

ingen har väl missat att det

blåser allt snålare konjunkturvindar över landet. Rapporterna om varsel, uppsägningar och konkurser duggar allt för tätt just nu. En kris som pågått ett tag ute i Europa. Det påver-

Anders Regnell, Chefredaktör

Medarbetare i detta nummer: Eyal Sharon Krafft:

Samhällsvetare, journalist, personporträttveteran och författare. Blir kreativ av människor som bjuder på sig själva men även efter ett hårt träningspass.

‹

4 Ping

Sören Andersson: Fotograf på Gotland och i Stockholm sedan 1990. Jobbar med nyheter, reportage, sport och porträtt. Jag älskar att resa och plåta från världens alla hörn.

‹

Johan Joelsson: Frilansjournalist, fader, fritidskompositör. Bosatt i Malmö och på den blekingska landsbygden. Skriver gärna om kultur, grisar och obskyr geografi.

‹

Innehåll

62

› Cykla även på vintern.

65

50 38 Börja twittra!

Det talas överallt om mikrobloggen Twitter, men endast 4 procent twittrar regelbundet. Ping hjälper dig att komma igång.

48 Kulturturism räddningen

56 Debatt

Det är kris i glasriket. Hoppet står nu till att en mer utvecklad kulturturism ska rädda jobben i regionen.

Ett viktigt kulturarv är hotat när Grammofonarkivet drabbas av tuffa besparingar. Framtiden måste säkras av regeringen.

Journalisten, författaren och komikern Karin Adelsköld skriver i sin krönika att det är dags att ta humorn på allvar.

Statistiken ljuger hör man ofta.

Men skyll inte på siffrorna. Fem frågor och svar om hur du tolkar lönestatistik på rätt sätt.

50 Lönestatistik

62 Cykla året om

42 Kulturen blöder

55 Vi förhandlar för bra

65 Hur hamnade du här?

41 Humor är en färdighet

I finanskrisens spår bantas kulturen kraftigt runt om i Europa.

För varje besparing ökar frustrationen i kultursektorn.

DIK:s ombudsman Magnus Berg skriver i sin krönika om hur utköp av personal kan dölja missförhållanden.

Sluta inte att cykla till och från jobbet bara för att snön faller.

Med rätt utrustning kan det till och med vara bättre på vintern.

Lars Pyk jobbar som projektledare på Telge i Södertälje. Men hur såg vägen dit ut? Kolla in hans CV. Ping 5

6 Ping

i l l u s t r at i o n : s t e f a n m a l m q u i s t

Ordföranden

»Nu ska vi fortsätta att lyfta

medlemmarnas kompetens«

T

ack för förnyat förtroende! Den 24–25 november hade DIK kongress och jag valdes till ordförande ytterligare tre år. Tre år som jag verkligen ser fram emot.

Det var ett aktivt förbundsmöte med flera ombud i talarstolen. Flera voteringar och många åsikter. Jag tycker att det är roligt när diskussionerna slutar med nya yrkanden.

Kongresser innebär alltid begränsad tid och en lärdom jag tar med mig är att ge diskussionerna i plenum mer tid nästa gång, eftersom DIK:s medlemmar är engagerade och vill debattera.

Det gör mig glad att vi kan diskutera och komma fram till klokare beslut tillsammans än vad vi kan göra om endast en stämma tillåts höras.

gör i samhällsutvecklingen. Detta var tydliga önskemål i såväl motioner som yrkanden under kongressen. de kommande tre åren innebär också utma-

ningar i omvärldsanalys. Det finns framtidsspanare som säger att EU riskerar att spricka som organisation redan 2013. De ekonomiska orosmolnen sätter unionen i gungning och vi ser redan hur nationalismen har tagit fäste i flera länder. Den svenska ekonomin har börjat svaja i takt med andra europeiska länders och vi har stora utmaningar även inom vård, miljö och hållbar utveckling. Under hösten har varsel och uppsägningar duggat tätt. Inom Saco arbetar vi för ett högre tak i a-kassan och i dagsläget ser det ut som regeringen har lyssnat på våra med all klokskap från kongressen bakom örat önskemål. ska vi nu fortsätta att lyfta DIK-medlemmarnas De kommande tre åren kommer sannolikt kunskap och kompetens och vilken nytta vi också att innebära ytterligare stora steg för det digitaliserade samhället. Sverige har ju som mål att vara ett av de ledande länderna vad gäller DIK ska IT-utveckling. Hur många av oss har inte slitit vara det vårt hår i förtvivlan över dåligt verksamhetsstöd självklara där tekniken går först och verksamhetens mål och inriktning kommer i andra hand. En av de facket i den propositioner kongressen biföll handlar om att digitala DIK ska vara det självklara facket i den digitala arbetsmiljön. arbetsmiljön. DIK ska också vara ett starkt fack i informations- och yttrandefrihetsfrågor.

Dessa frågor uppmärksammas ofta i svåra gränsfall men det stora arbetet sker i vardagen och handlar om att stärka människans deltagande och delaktighet. Där gör DIK:s medlemmar ett viktigt arbete. ‹

Karin Linder, DIK:s förbundsordförande karin.linder@dik.se, tel o8-466 2404 Twitter: @Karin_Linder Ping 7

DIK söKer:

Studentrekryterare

Intresserad av att utveckla dina försäljningsförmågor i en värdebaserad organisation? Vi erbjuder ett fritt arbete som blir en bra merit och ger ett stort kontaktnät.

Som studentrekryterare kommer du med gott stöd, men med stor frihet, att arbeta med marknadsföringen av DIK:s medlemskap för studenter i din region.

Du kommer att få relevant utbildning, kryddad med lite säljtaktik, ett bra aktivitetsstöd och den utrustning du behöver. Arbetstiden lägger du upp efter dina förutsättningar och möjligheter på orten.

Läs hela annonsen på www.dik.se/studentrekryterare

8 Ping

Aktuellt

foto: istockphoto

Läs mer: www.dik.se Tipsa oss: anders.regnell@dik.se

› Polen är ett exempel där

en alternativ nationsmarknadsföring pågår. Här gamla stan i Warszawa.

Nya medier formar landets identitet Nya medier spelar en viktig roll när post-kommunistiska länder omformar sin nationella identitet.

Detta hävdas i en sociologisk studie vid Uppsala universitet som har undersökt den så kal�lade nationsmarknadsföringen.

Med det menas att nationen betraktas som ett varumärke som medborgarna kan identifiera sig med, samtidigt som det ska vara särskiljande mot andra länder.

De bilder som ledarna skapar ska attrahera turister, utländskt kapital och andra intressenter.

Polen är exempel på ett land i stark förändring som med hjälp av nationsmarknadsföring försöker utmana härskande negativa stereotyper för att skapa fördelar på den globala marknaden.

Men nu pågår i Polen och liknande länder en alternativ nationsmarknadsföring där invånarna förhandlar med elitens

Tack vare digitala medier kan medborgare delta i bygget av ett nytt nationellt varumärke.

bild av nationen genom att delta i diskussionsforum och medborgarjournalistik på nätet. Forskaren Magdalena Kania-Lundholm lanserar begreppet re-nationsmarknadsföring.

– Tack vare digitala medier kan medborgare delta i bygget av ett nytt nationellt varumärke i en bredare demokratisk rörelse. Det är en dynamisk process som behandlar både det nya och gamla varumärket. Byggandet påverkar inte bara den externa bilden av nationen, utan också den interna bilden, det vill säga hur vi ser på oss själva.

‹

Ping 9

Prisade former i Värnamo Utställning: Vandalorum i Värnamo visar nu mode, möbler, smycken och belysning av nio pristagare av Torsten och Wanja Söderbergs pris. Broscherna på bilden är gjorda av årets pristagare Sigurd Bronger. Han gör endast ett fåtal smycken per år. Utställningen Nordic Design Today pågår till och med den 3 februari.

‹

10 Ping

foto: istockphoto

› Ett treårigt forskningsprojekt ska undersöka den journalistiska trovärdigheten.

Går det att lita på nyheterna?

Om nyheterna är trovärdiga eller inte, är det ingen som vet i dag.

Det ska medieforskaren Michael Karlsson ändra på.

Med den digitala tekniken har en ny norm för journalistiken vuxit fram. Vi som mediekonsumenter är med och producerar och kommenterar nyheter. Den insynen, medverkan och påverkan leder till en ökad trovärdighet – tror i alla fall medieforskare och journalister. Men är det myt eller sanning?

Hur det egentligen förhåller sig ska medieforskaren Michael Karlsson vid Karlstads universitet

ta reda på i projektet Transparens och journalistisk trovärdighet.

Målet är att ge svar på i vilken utsträckning och på vilket sätt transparens och insyn, är en norm som bygger trovärdighet i nyhetsjournalistiken från publikens perspektiv.

Insyn, medverkan och påverkan leder till en ökad trovärdighet – tror i alla fall medieforskare och journalister.

– Vi vet i dag inte om det verkligen finns ett samband mellan nyhetskonsumenternas ökade insyn i journalistiken och en större trovärdighet. Det finns lika mycket som pekar åt olika håll. Vi vill få en detaljerad och vetenskapligt säkerställd bild av hur det faktiskt fungerar och hur journalistikens roll i demokratin påverkas på sikt, säger Michael Karlsson.

Resultat ska också ge viktig information till medierna om hur en trovärdig journalistik kan utformas. Projektet ska pågå i tre år.

‹

f o t o : e r i k l e r n e s tå l

Nätverk för arkivarier

Arkiv: För dig som arbetar med arkiv och dokumenthantering finns ett nytt nätverk inom informationsförvaltning. Bakom nätverket står standardiseringsorganet SIS som anser att kunskapen om standarder inom informationsförvaltning inte är så utbredd som den skulle kunna vara.

Nätverket fokuserar på standarders tillämpning och verksamhetsnytta.

Det anordnas seminarier och nätverksträffar och den som går med får bland annat artiklar och information om nya standarder. Anmäl dig till nätverket på www.sis.se/iforvaltning.

‹

Ping 11

Aktuellt

Handbok och film på webben prisat

Karin Åström Iko

DIK:s kongress blev slutpunkten för en 16 år lång karriär inom DIK. Efter har varit ordförande i såväl DIK Arkivariefacket som ordförande för hela DIK (20032009) avslutar hon nu alla sina förtroendeuppdrag för DIK. Hur känns det?

– Det känns väldigt bra. Det är en epok som är över men jag känner mig nöjd med det jag har gjort.

Vad är du mest stolt över av det du har gjort för DIK? – Jag är stolt över att jag varit med och drivit processen som gjort oss till ett förbund. När jag började min fackliga bana var vi flera förbund inom DIK. Ska du engagera dig i något annat nu?

– Nä, nu ska jag pausa och ägna mig åt mitt jobb på Riksarkivet.

Jag har två små barn också. Men jag har en ideell ådra i mig , så jag kommer nog ha svårt att inte hoppa på något annat i framtiden.

Har du något råd till de nya styrelse­ledamöterna i DIK? Nja, kanske att det tar tid att lära sig hur organisationen fungerar och den roll du har som förtroendevald. Det kan ta en hel kongressperiod.

Och så vill jag säga – ha roligt!

Fackligt arbete är skitkul!

Anders Regnell 12 Ping

Tore Danielsson och Amanda Creutzer har båda fått DIK:s utvecklingsstipendium Creo.

Karin Linder, förbundsordförande i DIK, delade ut priset i samband med DIK:s kongress.

– Jag är stolt över att DIK:s medlemmar är kreativa, därför är det extra roligt att ha möjligheten att stötta bra idéer som annars kanske inte skulle få chansen att genomföras.

Tore Danielsson arbetar till

Han får stipendiet för att sprida museiverksamhet i filmformat.

vardags på Riksantikvarieämbetet i VIsby. Han får stipendiet för att sprida museiverksamhet i filmformat på webben och öka tillgängligheten för museerna.

Amanda Creutzer, från Nordiska museet i Stockholm, kommer att skriva en handbok i hur man gör utställningar. Hon hoppas att de mallar och beskrivningar som ska framkomma ska bli användbara verktyg, inte minst för de som är nya i branschen.

Jury för Creo är DIK:s förbundsstyrelse och stipendiet kan delas ut upp till två gånger per år.

Samma kväll fick också Kristoffer Soldal pris för årets kulturuppsats. Hans masteruppsats Mångfald på museerna, blev vinnare i konkurrens med 20 bidrag från DIK:s studentmedlemmar.

Läs mer på www.dik.se. f o t o : b r i t t- m a r i e b e r g g r e n

Hallå där,

En handbok om utställningsproduktion och museiverksamhet i filmformat. Det är något som nu kan bli verklighet tack vare DIK:s stipendium.

› De tre vinnarna från

vänster: Tore Danielsson, Kristoffer Soldal och Amanda Creutzer.

› Den alldeles färska

förbundsstyrelsen fångad på bild efter två dagars kongressarbete.

foto: anders haglund

Hälften nya ledamöter i DIK:s förbundsstyrelse Kongressens ledamöter valde en delvis ny styrelse för de kommande tre åren.

I DIK:s nya styrelse är det nu en mix av nya och mer erfarna ledamöter. Bland de som lämnar märks vice ordföranden Karin Åström Iko. I mer än femton år har hon varit engagerad i DIK och också hunnit med att vara ordförande under perioden 20032009. Karin Linder fick fortsatt förtroende att leda förbundet i ytterligare tre år. Posten som vice ordförande delas mellan Helena Leidebrant och Anna-Stina Takala.

– Jag tackar för att jag får fortsätta det arbete vi har påbörjat och ser fram emot att lära känna de nya styrelseledamöterna och ta del av deras erfarenheter, säger Karin Linder.

Mia Lindgren från Skövde är en av de sex nya ledamöterna i DIK:s styrelse.

–Jag ser tre års spännande arbete framför mig, där kultursamverkansmodellen ligger mig

Jag tackar för att jag får fortsatt förtroende att fortsätta det arbete vi har påbörjat.

särskilt varmt om hjärtat, säger Mia Lindgren.

Den första uppgiften för den nya styrelsen blir att lägga en treårsplan utifrån kongressbesluten.

På bilden ovan ses i övre raden från vänster: Erik Palm (omval), Magnus Reuterdahl (nyval), Sara Sivre (nyval), Mia Lindgren (nyval), Lars Aldemark (omval). Främre raden från vänster: Susanna Wennerfeldt (nyval), Helena Leidebrant (omval), Karin Linder (omval), Lena Sundberg (omval), Emili Rask (omval), Anna-Stina Takala (omval). Saknas på bilden gör nyvalda Jimmy Mannung och Sara Wranne.

Ping 13

Kongressbeslut i urval: Humanistisk kompetens: DIK ska fortsätta arbeta för att öka förståelsen av den humanistiska kompetensens betydelse.

Höjd medlemsavgift: Medlemsavgiften för yrkesverksamma höjs med 20 kr/månad.

Studentavgiften är oförändrad.

Digital arbetsmiljö: DIK ska bevaka och utveckla att medlemmarnas digitala kompetenser lyfts fram.

Val av förbundsordförande: Karin Linder omvaldes som ordförande i ytterligare tre år.

Val av förbundsstyrelse: DIK:s styrelse består av tolv personer. Sex omval och lika många nyval gjordes.

Bemanningsbranschanställda: DIK ska utreda hur många som är anställda inom bemanningsbranschen och vilka villkor de har i sina anställningar.

Museianställda: Förbundsstyrelsen tillsätter en expertgrupp som ska kartlägga nyckelkompetenser för framtidens ABM-sektor.

› Votering begärd och ska

genomföras. Så kunde det låta när DIK höll kongress.

Engagerade ombud på DIK:s kongress

Fortbildning för lokalfackliga: DIK kommer att erbjuda kontinuerliga påbyggnadsutbildningar och en referensgrupp.

Det blev stundtals livlig debatt på DIK:s kongress. Många ombud valde att begära ordet för att diskutera DIK:s vägval och inriktning de kommande åren.

Så många ombud deltog på DIK:s kongress i Stockholm i slutet av november. Vill du vara med nästa gång? Gå in redan nu på www.dik.se/kongress och läs mer om hur det går till och vad det innebär.

Kongressombud, valda av DIK:s medlemmar, samlades under en intensiv helg i Stockholm. Besluten om innnehållet i de motioner och propositioner som kongressen hade att besluta om föregicks av gruppdiskussioner under lördagseftermiddagen. När det sedan blev dags att gå till beslut blev det stundtals livlig debatt.

Förutom att lägga fast inriktning på DIK:s fortsatta arbete, är kongressen också ett tillfälle till nätverkande och förkovring.

81 ‹

14 Ping

Professorn i filosofi, kultur och företagsledning, Bengt Kristensson Uggla, invigningstalade om gränsöverskridande humaniora och vilka utmaningar den står för i dag.

Måns Adler, grundare av videotjänsten Bambuser, intervjuades på scen. Han ser sin webbtjänst som ett gränsland mellan ett politisk och ett tekniskt projekt.

– Utan människor är tekniken ointressant, säger han.

‹

Anders Regnell

När det blev dags att gå till beslut blev det stundtals livlig debatt.

› Bengt Kristensson

Uggla invigningstalade Ping 15 om gränsöverskridande humaniora.

Panelen

På DIK:s kongress drogs riktlinjerna upp för förbundets arbete och inriktning den kommande kongressperioden. Ping frågade tre nyvalda medlemmar i DIK:s förbundsstyrelse:

› På DIK:s kongress den 24-

25 november diskuterades förbundets fortsatta arbete.

foto: anders haglund

Vad ska DIK främst arbeta med de kommande åren?

Jimmy Mannung

Kommunikatör Amnesty international – Den stora utmaningen för fackföreningsrörelsen generellt är att ta den fackliga grundtanken in i en ny tid. Det är viktigt att facken vågar ompröva gamla strukturer och testa nya grepp. DIK har startat den resan men det finns mycket kvar att göra. Min bild av facket är att man försvarar mycket gammalt men skapar lite nytt. Utmaningen för DIK är att våga vara ett fackförbund och inte bli ett försäkringsbolag. Vi behöver också hitta tillbaka till att varje medlem känner att det är de som är facket. Se över de strukturer som finns i dag för att komma närmare den enskilde medlemmen.

‹

16 Ping

Sara Sivre

Konsulent Kultur i Väst – Den digitala arbetsmiljön är viktig för mig. De kompetenser DIK:s medlemmar har måste utnyttjas bättre vid upphandlingar av digitala lösningar. DIK ska också uppmuntra användning av öppen källkod. Man ska kunna anpassa de digitala systemen efter verkligheten och inte tvärtom, som det ofta är i dag. Jag är övertygad om att många DIK:ares yrkespotential går förlorad på digitala lösningar som inte är användarvänliga. Det är viktigt att vi lyfter upp det här som ett arbetsmiljöproblem.

‹

DIK måste våga vara ett fackförbund och inte ett försäkringsbolag.

Magnus Reuterdahl

Arkeolog Länsstyrelsen Östergötland – För mig är det viktigt att lyfta fram det som har varit mitt arbetsliv. Nämligen en yrkeskarriär utan fast anställning.

Jag har hoppat runt mellan olika arbetsplatser över hela Sverige.

Det behöver inte vara dåligt, utan blir en livsstil i sig, men det ställer speciella krav. Det finns mycket som kan göra livet lättare för dem som lever under de här villkoren.

Många arbetsgivare är okunniga om till exempel a-kasseregler. En dags längre anställning kan vara skillnaden mellan ersättning eller inte. Det kan också vara svårt att känna tillhörighet med ett fackförbund när du inte har en fast punkt.

Men jag tror att DIK har mycket att erbjuda som många visstidsanställda inte känner till.

‹

Miljoner till museisatsning Nytt projekt ger museerna chansen att erbjuda särskilda visningar för demenssjuka.

Alzheimerfonden skjuter till fem miljoner kronor för att utbilda museipedagoger.

Vid Museum of Modern Art (MoMA) i New York i USA arbetar tolv heltidsanställda pedagoger med att göra konsten tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Sedan 2006 håller de i specialvisningar för demenssjuka och deras anhöriga.

– Första året kom 30-40 personer på visningarna, förra året var vi uppe i närmare 4 000, säger Laurel Humble, som leder MoMA:s uppmärksammade alzheimerprojekt, under ett besök i Stockholm.

Hon berättar att gensvaret från deltagarna överlag är positivt, också från de anhöriga.

MoMA:s arbete med alzhei-

mersjuka har nu spridit sig till Skandinavien. Alzheimerfonden har öronmärkt fem miljoner kronor till projektet Möten med minnen. Pengarna ska bland annat användas till att arrangera utbildningsseminarier på museer runt om i landet. Museipedagoger ska få lära sig symtom, bemötande och förhållningssätt för att sedan kunna erbjuda visningar för demenssjuka och deras anhöriga.

Jeanette Rangner Jacobsson, konstpedagog på Nationalmuseum, är den som tagit med sig MoMA:s idéer till Sverige. Hon är nu en drivande kraft i projektet

Första året kom 30–40 personer på visningarna, förra året var vi uppe i närmare 4 000.

som hon ser som ett naturligt steg i museernas tillgänglighetsarbete.

– Personer med demenssjukdom har glömts bort när vi talat om tillgängliga miljöer. Samtidigt tror jag att vi kan göra mycket för denna grupp, säger hon.

I Sverige beräknas 150 000 personer ha en demenssjukdom, en siffra som ökar stadigt i takt med att befolkningen åldras. Demensförbundets lokalföreningar ska fungera som en länk mellan de drabbade och deras anhöriga och museerna. Vid projektets uppstartsmöte i oktober var 55 museer representerade, ytterligare lika många har anmält intresse för att delta.

– Men jag hoppas på ännu fler. Det finns runt 200 museer i Sverige och alla kommer att tillfrågas om att delta, säger Jeanette Rangner Jacobsson.

‹

Magnus Westlander

› Laurel Humble, från Museum of

foto: magnus westlander

Modern Art i New York, berättar om satsningen på visningar för demenssjuka och deras anhöriga.

Ping 17

Nobelpriset i litteratur till Mo Yan

Lojal partimedlem eller regimkritiker?

Kinas myndigheter är nu stolta över att äntligen ha fått ett nobelpris. Författaren Mo Yan är såväl medlem i kommunistpartiet, som vice ordförande i landets statliga författarförbund. Men vid närmare granskning är han varken lojal mot staten eller den första kinesen som får utmärkelsen.

18 Ping

Nyligen fick bondpojken Mo Yan ta emot Nobelpriset i litteratur under festligheter i Stockholm. Det är annat än då han som barn tvingades sluta skolan för att bli herde på landsbygden då Kulturrevolutionen härjade på 60-talet. För att överleva åt han bark och gräs.

Hans relation till regimen förbättrades då han gick med i armén på 80-talet. Vid militärens egna högskolor började han studera och sedan lära ut litteratur. I en intervju med Time Magazine framställde han 2010 censur som något positivt. Det författarförbund

Kinesisk media var dock lyrisk över ”den första författaren med kinesiskt medborgerskap att vinna Nobelpriset i litteratur”, som statliga tevenätverket CCTV sa. Nobelpriset har en oerhörd prestige i Kina, där man officiellt länge bekymrat sig över att landet inte fått någon utmärkelse.

snarare än systemfel.

Några av Mo Yans verk är ändå censurerade i Kina. Boken Big Breasts and Wide Hips, anses ge en allt för positiv bild av nationalistpartiet Kuomintang under inbördeskriget med kommunisterna som slutade 1949.

foto: jojje olsson

foto: jessica gow

men mo yan är inte den första kinesiska nobelpristagaren, inte ens i litteratur. År 2000 fick nämligen Gao Xingjian samma pris, men han hade redan ett franskt pass, då hans verk ogillades av regeringen och tvingade honom till ett liv › Anna Gustafsson Chen i exil.

Gao Xingjian å sin sida skrev Förutom Liu Xiaobo fick helt öppet om massakern vid även Dalai Lama fredspriset Himmelska fridens torg 1989, 1989. Men alla dessa tre fall varpå alla hans verk genast och har tystats ner av media och för all framtid myndigheter. Liu Den kända regim- förbjöds i Kina. är också den enda nobelpristagaren kritiske konstnä- Liu Xiaobo var med och skrev i världen som nu ren Ai Weiwei kal�ett manifest vid sitter i fängelse – lade utnämningen namn Charter 08, 11 år i norra, kalla ›Efter sitt Nobelpris har Mo Yan blivit omnämnd och hyllad i som åberopade Kina för ”försök för ”en skymf mot kinesisk media, där han framställs demokrati och till omstörtning mänskligheten och som Kinas första lojala nobelpristagare. ändringar i konav statsmakten”. litteraturen. stitutionen. Det Men inte heller där han är vice ordförande höll Mo Yan är någon diktaturens är då intellektuella utmanar också tyst då den inspärrade maktmonopolet som de lever försvarare. Anna Gustafsson Liu Xiaobo samma år vann Chen har översatt hans böcker farligt i Kina.

Nobels fredspris. Och tidigare till svenska och säger om innemo yan har tidigare indii år hjälpte Mo Yan till att sam- hållet: manställa en bok som hyllade – Han berättar ofta om svält kerat att han tyst accepterar ett av Mao Zedongs tal, där dik- och elände på den fattiga lands- de restriktioner som finns för att verka i Kina. Men också tatorn sade att författare ska bygden i hemprovinsen Shanstraffas om de inte samarbetar dong, men undviker att rakt ut han har nu rört sig närmare med regeringen. ifrågasätta kommunistpartiets gränsen för det tillåtna. En legitimitet eller maktmonopol. knapp vecka efter utmärkelsen kritiken mot mo yans eget uttryckte han vid en pressHon menar att Mo Yan nobelpris blev därför snabb och förmodligen kommer undan konferens sitt hopp om att Liu omfattande. Viss utländsk me- censuren eftersom han skriver Xiaobo kan bli fri så snart som dia ifrågasatte om Mo Yan var möjligt. Ai Weiwei svarade med just lokalt. värd utmärkelsen. Den kända att välkomna Mo Yan tillbaka – Då han skriver om lokala regimkritiske konstnären Ai in i folkets famn. Inget av utförhållanden och ledarskap, Weiwei kallade utnämningen talandena fick givetvis något kan partiledningen slå ifrån för ”en skymf mot mänsklighe- sig kritiken och hävda att allt utrymme i kinesisk media.

Jojje Olsson ten och litteraturen”. beror på individuella misstag

Ping 19

Omvärld

40,7

var medianåldern i Sverige 2010. Det var högst i Europa.

Ibland måste man klättra väldigt högt upp för att förstå hur liten man är.

Felix Baumgartner innan han gjorde sitt hopp från 40 000 meters höjd.

Innovation – vår tids frälsare och varor från just oss, vare sig kunden finns i grannhuset eller i Perth.

Under året har regeringen genom näringsdepartementet arbetat med att ta fram en nationell innovationsstrategi.

Sedan några år tillbaka finns även en tjänsteinnovationsFör några veckor sedan besökte strategi. Under hösten lämnade jag ett seminarium där en klok DIK sina kommentarer på företagsrepresentant sa något slutbetänkandet från Innovasom hängt kvar i mitt huvud tionsutredningen som tittat på sedan dess. Nämligen att inter- innovationsstödjande verknetbaserade företag står inför samheter på våra universitet en omedelbar global marknad, och högskolor. Samma dag men även inför omedelbar glo- som innovationsstrategin kom bal konkurrens. Mycket av det presenterades även forskningsvi producerar i form av varor propositionen, som rör de komoch tjänster och hybrider därmande fyra årens forskning emellan finns från lanseringen, och innovation. Att begreppet genom internet, tillgängliga för innovation användes flitigt för kunder och mottagare över hela att beskriva regeringens vilja är världen. Men samma sak gäller inte en överdrift. Innovationer såklart även för producenter i är det som ska få vår ekonomi andra delar av världen.

Överallt pratas det om innovation. Det är modeordet nummer ett just nu. DIK:s utredare Stina Hamberg ser en möjlighet för DIK:s medlemmar att dra nytta av innovationstrenden.

vi behöver alltså vara smarta och innovativa för att göra just våra produkter, tjänster och för att inte tala om våra utbildningar och vårt land attraktivt. Vi måste även bli bättre på att lyfta fram fördelarna med att köpa tjänster 20 Ping

Det är innovationer som ska rädda ekonomin, lösa problemen med en åldrande befolkning, effektivisera offentlig sektor och mycket mer.

att växa, det som ska stärka vår konkurrenskraft och skapa fler och smartare jobb.

Varje tid har sina frälsare.

Jag skulle vilja påstå att vår tids frälsare är innovation. ”Innovationer har blivit hett” inledde tre namnkunniga professorer en debattartikel i Svenska Dagbladet i augusti. Bakgrunden till artikeln var en bok som de tre lanserade samma dag Ett ramverk för innovationspolitiken med underrubriken Hur göra Sverige mer entreprenöriellt? de tre professorerna har helt rätt, innovationer har blivit hett och i år har det hettat till ordentligt. Det visar inte minst alla utredningar och förslag för ökad innovation som presenterats under året. Ord som kreativitet och entreprenörskap har delvis fått stå tillbaka, eller rättare sagt, har fått inordna sig under innovationsparaplyet.

Det är innovationer som ska rädda ekonomin, lösa problemen med en åldrande befolkning, effektivisera offentlig sektor och mycket mer. Även om fokuseringen på innovation delvis kan ses som

Omvärld Bibliotekens demokratiska uppdrag att självständigt och oberoende kunna tillgängliggöra information och kunskap.

Biblioteksföreningens generalsekreterare Niclas Lindberg om vad e-boksfrågan i grunden handlar om.

› DIK:are kan dra nytta foto: istockphoto

en fluga, kan det vara en möjlighet att lyfta fram den kompetens DIK:s medlemmar besitter på ett nytt sätt. För de bästa förutsättningarna för innovation och kreativa lösningar ges om olika vetenskaper och discipliner får samverka. Humaniora behövs lika mycket för sin egen skull som för att berika andra discipliner. Frans Johansson beskriver i The Medici Effect var genombrott och nya idéer föds, nämligen i The Intersection i skärningen eller gränslandet där olika discipliner,

av innovationstrenden.

tankar, kulturer, föreställningar manistisk kompetens, behövs i etc möts. Innovationer uppstår fler sektorer och branscher för alltså i gränsland. ett bättre innovationsklimat och en humaniserad innovaett exempel kommer från tionsprocess. ‹ sjukvården och förändringen av hur vi bygger, utsmyckar och inreder våra sjukhus. När man kombinerade den medicinska kompetensen, med fokus på att behandla patienten, med Stina Hamberg kompetenser som såg till › Stina Hamberg arbetar människan som befann sig i som utredare på DIK. sjukhusmiljön påskyndades Vill du läsa mer? tillfrisknandet. Kompetens om http://www.regeringen.se/sb/d/14440 det mänskliga, det vill säga hu- http://www.dik.se/nytta Ping 21

22 Ping

Inspiratören: Författaren och teveprogrammet Babels tidigare programledare Daniel Sjölin är praktarslet som gjorde en helomvändning och blev humanist. Men för att kreativiteten ska flöda och landet blomstra krävs mycket mer än så, anser han. Ett totalt paradigmskifte. text eyal sharon krafft

foto sören andersson

Praktarslet blev humanist

I

somras kunde vi höra Daniel Sjölins skoningslösa förakt mot sig själv i radion. Förblindad av övertro på naturvetenskapens allenarådande, såg pojken Daniel Sjölin världen i svartvitt. Naturvetenskap avgudade han, ”flum”, litteratur och människor avskydde han. Därav det självkritiska epitetet ”ett härligt praktarsle”. raseriet bottnar i att 13-årige

Daniel Sjölin var på väg att förlora det eviga kriget mellan arv och miljö.

Om han vore en färdig produkt av sin arvsmassa, som naturvetenskapen han dyrkat gjorde gällande, vad var hans chans att påverka sitt liv?

Noll och intet.

Insikten var omskakande. Han höll på att tappa fotfästet. Föräldrarnas skilsmässa gjorde inte tillståndet bättre.

Eller just tvärtom, på sätt och vis. För annars hade han inte hittat Sigmund Freuds skrift om felprestationer bland

styvmoderns böcker; hon var psykolog.

Denna humanistiska skrift hade inte kunnat gripa in i hans liv lägligare.

– Skriften var en nyckel. Jag blev inte humanist över en natt, men där och då bestämde jag mig för att omvändas.

Två decennier senare sitter han i sin fläckiga blå tröja på ett kafé och har en hedersdoktorstitel från humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet i bakfickan – samhällets praktfulla erkännande för att han genom ”Babel” har fört litteraturen närmare allmänheten. En dekorerad humanist.

Men vad betyder det att vara humanist?

Han torkar av smulorna efter salamioch briesmörgåsen och får glöd i de vänliga Babelögonen: – En humanist förmår sätta sig själv åt sidan när hen betraktar världen.

Vi får skarpare och färgseende ögon, befria oss från våra fördomar och göra världen bättre. Som humanist är det min plikt att arbeta utifrån att sam-

Bilden: Daniel Sjölin har gått från hängiven naturvetare till inbiten humanist.

Ping 23

Inspiratören

Daniel Sjölins litterära favoriter:

1

Polska dissidentförfattaren Witold Gombrowicz är ett typiskt exempel på hur det går om en författare blir riktigt narcissistisk.

Då skriver man riktigt bra.

2

Det var när jag läste Werner Aspenströms samlade dikter som jag förstod mig på poesi för första gången.

Han är lätttillgänglig och ändå inte banal. Och olikt mig är han en snäll poet.

3

Franz Kafkas ”Slottet” är absurd och innehåller närmast burlesk humor. Man kan skratta rått och högt åt Kafka.

Kafka är rolig, helt enkelt.

24 Ping

hällsmiljön är avgörande för individens utveckling.

Med andra ord, han lär inte bli sysslolös i rådande samhällsordning. Ilskan i rösten är klart förnimbar.

– Vi håller nog på att mista vårt färgseende. Man klappar ofta humaniora på huvudet och talar om att humaniora ska vara det mjuka fluffet vi ska kunna ha råd med när vi har byggt vårt samhälle på teknik. Men det är tvärtom!

Humaniora är den vanligaste formen av vetenskap som används i allt från tjänstesektorn, ledarskap, pedagogik, förhandlingar till rättsväsendet. Som vetenskapen om människans drivkrafter skulle humaniora kunna få människorna och landet att blomstra.

Han suckar djupt.

Slimmade organisationer är humaniorans värsta fiender, hävdar han, eftersom de blir sårbara och brakar samman när något går snett. Nej, tillägger han, inte ens ur kapitalistisk synvinkel blir det bra om vi lägger alla ägg i ingenjörskorgen. Floppsatsningen på ”ren” naturvetenskap i Ronneby borde tjäna som en varningssignal för regeringen. i stället efterlyser han ett para-

digmskifte med en varierad palett av kreativitetseggande utvecklingsmöjligheter.

– Vi vet att barn som läser många böcker hemma blir mer kreativa i att lösa problem och bättre på matte.

Kanske kan kombattanterna humaniora och naturvetenskap sluta fred kring denna beröringspunkt och byta – humaniora är sedd med inkompeut stridsyxan mot en symbios präglad tent blick från den ena regeringen efter av sprudlande kreativitet. den andra. I vårt ingenjörsland har man – Där dessa två olika världar möts kan missförstått hur välstånd skapas. Det antagligen de mest briljanta idéerna skapas inte genom att stoppa in pengar födas, förutspår Daniel Sjölin. i naturvetenskapliga forskarmunnar Detsamma får antas gälla för hans varur färdig forskning bajsas fram. egen del med. För sex år sedan satte Forskare är inga maskiner. han punkt för sitt författarskap när Sålunda måste något familje- och författarvärlI vårt ingenjörs- den frontalkrockade. Han radikalt till: land har man – Jag vill se ett totalt målar upp en skräckbild paradigmskifte. Bland an- missförstått hur av barn som förtvivlat nat i synen på utbildning välstånd skapas. klöser på handtaget till och forskning, säger han skrivarlyans lyckta dörr och seglar med författarens lätthet i väg medan han svävar bort i den djupt narmed exemplet Kalle. cissistiska skaparprocessen.

Kalle, alltså. Pojken går i friskola.

Nu har han kunnat återvända till Som så många andra organisationer skrivandet och därför kunnat lämna drabbas även friskolan av effektiviseprogramlederiet. Allt tack vare en rings- och slimningsnit. Skolbiblioteket kompromiss. får stryka på foten. Men hur ska då lille – Jag hade hellre skrivit om något Kalle kunna bege sig på ett gränslöst som tagit hela mig i anspråk och plågat äventyr när friheten att botanisera fritt min själ. Nu får ett sådant projekt anstå bland bågnande bokhyllor är borta – till framtiden, när jag blir miljonär, och det enda han får är en kasse böcker säger Daniel Sjölin. med gamla vanliga favoritämnet brandSedan är den leende blicken borta bilar? och han hastar vidare för att hämta Ja, säg det. Daniel Sjölin är inte road. barn på dagis. ‹

Inspiratören Daniel Sjölin

Ålder: 35.

Gör: Författare.

Bor: Bromma, Stockholm.

Familj: Fru och två barn i åldrarna 6 och 3,5 år. Bakgrund: Östra reals gymnasium i Stockholm, programledare för Babel i sju år, författardebut 2002 med Oron bror. Flerfaldigt prisbelönad för sina böcker. Aktuell: Skriver på sin fjärde roman och agerar litteraturdetektiv i Babel.

Ping 25

Tillbaka till framtiden

26 Ping

Pyramider? Prästerskap? Platinaetsade safirdiskar? Det science fiction-arkeologiska arbetet med hur man ska informera framtiden om slutförvarets kärnavfall har inletts. Frågan är bara vilka kommunikationsverktyg som kommer att fungera om 100 000 år. text johan joelsson foto jonatan jacobson

Ping 27

› Anders Högberg, Roland

N

ere i en underjordisk anläggning – cirka 40 meter under oxrulladtallrikarna i personalmatsalen Claberian på SKB:s mellanlager för använt kärnbränsle, Clab, i Oskarshamn – står arkeologiprofessorn Cornelius Holtorf och arkeologidocenten Anders Högberg i skyddsrockar och knähöga plastmockasiner. Bredvid dem levererar den headsetförsedde SKB-informatören Roland Johansson teknisk fakta i radiosportreportertempo. Luften är klibbig i den simhallsliknande bunkern som invigdes av Birgitta Dahl dagen efter att Sovjet bekräftat uppgifterna om Tjernobylkatastrofen 1986.

Cornelius Holtorf och Anders Högberg lyssnar observant, hela tiden övervakade av en uniformerad väktare. För att se bassängens botten, där de mörka kassetterna med 5 492 ton högradioaktivt kärnavfall ligger, behöver man luta sig lite lätt över räcket. Cornelius Holtorf håller handen på hjälmen.

-– Det här är framtidens kulturarv; en mycket

28 Ping

Johansson, Sofie Tunbrant och Cornelius Holtorf på plats i SKB:s försöksanläggning Äspölaboratoriet, 460 meter under markytan.

speciell form av kulturarv, säger han.

Men vad gör egentligen de båda arkeologiforskarna från Linnéuniversitetet här i kärnbränsleförvaringsindustrins högteknologiska hjärta?

Några dagar efter Fukoshimaolyckan i mars 2011 skickade SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) in sin ansökan om att få bygga det svenska slutförvaret för använt kärnbränsle.

I korta drag går planen ut på att stoppa in 12 000 ton kärnavfall i 6 000 kopparkapslar som sedan ska grävas ned på 500 meters djup i urberget under Forsmark. Om allt – den juridiska processen är monstruös – går som SKB vill, ska slutförvaret vara fyllt och igenbommat runt år 2075. När kärnavfallet väl är på plats i backen är det tänkt att folk och fä ska hålla sig borta därifrån så länge det kontaminerade materialet utgör en hälsorisk, närmare bestämt i 100 000 år. Det är här arkeologerna kommer in i bilden. I det nyligen sjösatta projektet Ett hundra tusen år fram och bakåt i tiden – arkeologi möter kärnbränsleförvaring ska Cornelius

› När slutförvaret är fyllt

kommer dess tunnlar att pluggas igen.

Holtorf och Anders Högberg fördjupa sig i framtidsaspekter av kommunikation om kärnavfallsförvaringsplatser. Genom att ”undersöka använt kärnbränsle inom ramarna för en kulturarvsdiskurs” ska humanioraherrarnas forskning kunna användas i det komplexa arbetet med att fatta adekvata beslut kring hur man ska informera framtidens människor – om de ens kommer att vara av arten homo sapiens – om de underjordiska farorna i Forsmark. det var cornelius holtorf – som gärna läser science fiction och beskriver sig själv som en ”arkeolog ointresserad av hur det var i det förflutna” – som kläckte idén till forskningsprojektet. Efter att ha besökt SKB:s försöksanläggning Äspölaboratoriet som turist en het sommardag 2009 tillsammans med sin son Tom väcktes hans nyfikenhet på hur SKB arbetar med frågor som rör kunskapsbevarande. Den sommarvikarierande guiden hade inga svar att ge. Men efter ett par möten ordnade av

universitetets samverkansavdelning lyckades Cornelius Holtorf komma i kontakt med rätt personer inom företaget. Något som ledde fram till det treåriga forskningsprojektet som till stora delar finansieras av SKB. I Europa pågår flera liknande informationsprojekt.

Längst har man kommit i Frankrike där en tvärvetenskaplig forskargrupp på Andra (den franska motsvarigheten till SKB) bland annat har tagit fram en platinaetsad safirdisk med textbudskap som går att läsa med lupp eller mikroskop. Artefakten, som presenterades vid en internationell konferens i Dublin tidigare i år, har rönt stor uppmärksamhet i forskarvärlden. Bland annat på grund av dess livslängd på cirka en miljon år. Cornelius Holtorf och Anders Högberg tycker att den moderna Rosettastenen av safir är ett intressant försök att materialisera framtiden.

– Men idén förutsätter att framtidens människor inte bara förstår det skrivna språket utan även kontexten och de tekniska begrepp som det refereras till, säger Anders Högberg.

Ping 29

» Vad ger man upp om man skapar ett hemligt sällskap som kontrollerar den typen av information? « – Mycket kan hända på 100 000 år. Framtida generationer kanske utvecklar en teknik som kan oskadliggöra kärnavfall, eller till och med uppfinner ett botemedel mot strålning, säger Cornelius Holtorf. att ta fram krispiga kommunikationsverktyg med en livslängd på 100 000 år kan framstå som ett omöjligt uppdrag. Men uppgiften är nödvändig. Även om ”gräva-ned-och-glömma”-argument då och då har framförts, även från forskarhåll, går det inte att sticka huvudet i sanden. Eftersom avfallet är ett resultat av vår energiförsörjning behöver vår generation ta hand om det och hitta metoder att informera framtiden, menar arkeologerna. Trots kärnenergins 75-åriga historia är diskussionen om kunskapsbevarande relativt ny. I samband med att den amerikanska regeringen började planera ett slutförvar för använt kärnbränsle i början av 1980-talet kopplades den ungersk-amerikanske semiotikern Thomas Sebeok in. I sin rapport Communication measures to bridge ten millennia lanserade Sebeok den radikala idén om ett folkloristiskt atomprästerskap bestående av fysiker, antropologer och semiotiker vars enda uppgift skulle vara att hålla kunskapen vid liv, för att på så sätt kunna informera framtiden om farorna med kärnavfallet. Cornelius Holtorf tycker att visionen är ”vacker men problematisk.”

– Vad ger man upp om man skapar ett hemligt sällskap som kontrollerar den typen av information?

Vi är ett demokratiskt samhälle, säger han.

Vårt samtal leder in på andra förslag som kommit upp i den internationella debatten. Ämnet är kittlande. Internetartiklar lockar till mängder av mer eller mindre genomtänkta kommentarer. Att forma landskapet på ett avskräckande sätt eller att uppföra monument är idéer som luftats. För drygt 4 000 år sedan byggde man pyramider i Egypten för att skrämma bort inkräktare. Det gick sådär. Efter bara några generationer plundrades de spektakulära byggnadsverken.

– Gravarna i pyramiderna var ju också tänkta för 30 Ping

› I Äspölaboratoriet pågår

fullskalig forskning kring den framtida slutförvaringen av använt kärnbränsle.

Ping 31

› Anders Högerg och Cornelius Holtorf har en hel del att fundera på.

evigheten, säger Cornelius Holtorf och ler.

Det brukar sägas att tre generationer är den koppling som människan har i tid. Utan hjälp från skriftliga källor förvandlas sedan information till berättelser och traditioner som efter fem-sex generationer blir till myter. Det finns forskare som propagerar för att man redan i dag borde försöka skapa ritualer som bär historien om det nedgrävda kärnavfallet vidare genom tid.

– Monument hade kunnat vara en nod för att hålla den berättelsen levande, säger Anders Högberg. arkiven kommer att spela en viktig roll, tror Cornelius Holtorf och Anders Högberg. Men det gäller att tänka långsiktigt och fundera på vilken typ av information som kan vara till nytta i ett mångtusenårigt perspektiv. Arkiven som upprättades i samband med utbyggnaden av kärnkraften på 1950- och 1960-talet har i många fall visat sig vara undermåliga. Man sparade allt. Det innebär att det krävs ett omfattande arbete bara för att få en översikt av vad det är som har bevarats.

Det gäller att vara extremt selektiv. Insikten om samtidens tillräcklighet i nuet men otillräcklighet i framtiden är viktig att förstå, menar Anders Högberg. För om 200 år har vi förmodligen inga kärnkraftverk på jorden, kanske inte ens om 30 år. Ett sparat papper i ett arkiv kommer med största sannolikhet inte att förstås av någon om 32 Ping

› Roland Johansson

berättar om kärnavfallets resa till de underjordiska bassängerna i Clab.

Ping 33

100 000 år när kärnenergin har förvandlats till en mikroskopisk parentes i historien.

– Därför måste det finnas något annat arkiverat som vägleder. Det kan vara en exotisk artefakt, säger Anders Högberg.

Att redan i det här stadiet ge förslag på konkreta hands on-lösningar är varken Cornelius Holtorf eller Anders Högberg särskilt intresserade av. De betonar istället vikten av att ”presentera ämnet brett” för att få igång en debatt som i sin tur kan generera en mångfacetterad informationsstrategi.

– Har man stopp i vasken ordnar man det med propplösare. Det här är en helt annan typ av problem, säger Anders Högberg.

Han fortsätter: – Skulle man i dag lägga fram förslag på en definitiv lösning är det en sak vi med säkerhet vet: om hundra år kommer den garanterat att vara fel. Beslut om hur kommunikationen med framtiden ska ske måste få ta tid. under vår rundvandring i underjorden pas-

serar vi slussar och tjocka portar. Överallt syns den propellerliknande symbolen för radioaktivitet. Tre svarta tårtbitar och en rund svart cirkel på gul botten. Skulle symboler kunna användas i arbetet med att informera framtiden om kärnavfallets faror? Dödskallar, korslagda benknotor eller reptiler kanske? Det finns kognitionsforskare som menar att människan är rädd för ormar på grund av en miljontals år gammal reflex i hjärnan. Skulle det vara så innebär det att det finns inbyggda faktorer som inte enbart är kulturspecifika.

– Det är mycket svårt att jobba med någon form av gemensamma symboler. Kulturen är där direkt och blörrar till det, säger Anders Högberg.

För cirka 100 000 år sedan började grupper av homo sapiens så sakteliga att röra sig från Afrika till andra kontinenter. Tidsperspektiven är svindlande. Kommunikationsverktygen om det nedgrävda kärnavfallet ska fungera ända fram till år 102 075 efter Kristus. Är det inte bara spekulationer som forskarna ägnar sig åt?

– Det ordet passar inte. Frågeställningen har en framtidsdimension, men det handlar inte om att spekulera i vad som kommer att hända på

34 Ping

› Sammanbiten problemlösare.

› Säkerhetsövning på Clab.

väder › Vid klartNej, en kan › Önskebrunn? man skymta Sealand modell av hur slutförvarets frånkommer fastlandet. kapselhål att se ut.

Ping 35

jorden om 100 000 år, säger Cornelius Holtorf med eftertryck.

Efter att ha tagit oss upp till markplan med hjälp av en spegelklädd hiss undersöks vi noggrant i solariumliknande apparater. Ingen av oss bär på någon lös kontamination. Informatören Roland Johansson visar upp dosimetern som vi burit med oss. Han vill att fotograf Jonatan Jacobson ska ta en bild av dess display.

– 00,00, säger Roland Johansson. med oss på vårt studiebesök är även Sofie

Tunbrant från SKB. Hon leder paraplyprojektet Informationsbevarande efter förslutning av kärnbränsleförvaret som består av egna forskningsuppdrag samt deltagande i det internationella projektet Preservation of records, knowledge and memory across generations. Det arbetet ska mynna ut i en övergripande rapport om vilka idéer kring kunskapsbevarande som finns i de respektive kärnkraftsproducerande länderna.

– En tanke är att vi ska bevara information om varandras slutförvar. Men vi måste samtidigt vara restriktiva med upplysningar om var vi grävt ned det använda kärnbränslet med tanke på att det kan användas till vapen, säger Sofie Tunbrant.

Den täta morgondimman har lättat. Utanför Clab står fyra polisbilar parkerade. Inne på området rör sig fordon från räddningstjänsten.

Efter terrordåden i USA har skalskyddet på det centrala mellanlagret förstärkts avsevärt. Vi tar plats i foajén där vi ska få se en informationsfilm.

Medan tekniken strular berättar Sofie Tunbrant om en tävling som SKB utlyste runt 2006–2007.

Den gick ut på att ungdomar fick skicka in sina förslag på hur varningsskyltar vid ett slutförvar kunde utformas. SKB fick in mängder av förslag.

Tre vinnare korades och belönades med en resa till Stonehenge. Anders Högberg och Cornelius Holtorf blir nyfikna och frågar om underlaget och resten av de inskickade bidragen finns kvar.

– Jag vet inte. Jag frågade nyligen efter dem men det verkar som om de har kommit bort, säger Sofie Tunbrant.

Fotnot: Sedan reportaget gjordes har SKB lokaliserat samtliga tävlingsbidrag. ”De hade inte kommit bort, dock finns de bara ’analogt’ – papper i en pärm”, skriver Sofie Tunbrant i ett mejl.

36 Ping

› SKB:s projektledare Sofie

Tunbrant betraktar en kopparkapsel i genomskärning.

Ping 37

Guiden

Kom igång med Twitter!

Det är endast 4 procent av svenskarna som twittrar varje vecka. Men nu upptäcker allt fler nyttan med Twitter. Har du ännu inte kommit igång är det hög tid. Ping hjälper dig över tröskeln. text anders regnell

38 Ping

1 2 3 4 5 6 7

Guiden

Vad är Twitter?

Twitter är en mikroblogg där alla kan interagera med varandra. Du ser tweets från de du väljer att följa på din sida och de som följer dig ser dina tweets. Du kan skriva max 140 tecken men kan bifoga bilder eller länka vidare. För att spara

Starta konto

För att komma igång behöver du registrera ett konto. Skriv en kort presentation, ladda upp ett foto eller logotype och utsmycka din sida. Du kan också ställa in om du vill kunna se om någon agerar på ditt konto. Till exempel få e-post om

Hitta följare

Många börjar med att följa kändisar men tröttnar ganska snabbt. Twitter bygger på interaktion. Lady Gaga har över 30 miljoner följare. Du ska nog inte räkna med att hon hinner prata med dig. Följ istället personer, organisationer

Skapa #hashtags

Hashtags är ett sätt att skapa kategorier på flödena. Du skapar en tagg för ett ämne, mässa eller event som du tror att fler är intressade av.

Du äger inte hashtagen, utan det är mer som en rubrik. Då kan alla som vill skriva om det

Vett & etikett

Egentligen är det samma regler som gäller här som på vilken tillställning som helst. Bjud på dig själv och visa dig mänsklig. Twittra med folk – inte till. Ingen är intressarad av någon som bara försöker sälja eller inte är beredd att föra

Fallgropar

Den vanligaste fallgropen är att inte komma igång eller att man inte tycker sig ha tid. Men kom ihåg att Twitter är här och nu. Du behöver inte försöka läsa ikapp alla missade tweets.

Känn heller ingen stress om du ångrar att du

Framgångsrecept

Leta dig fram för att hitta det som intresserar dig. Bjud gärna på din kompetens utan att försöka sälja dina tjänster eller kunskaper.

Genom att visa vad du kan finns det chans att andra tipsar om dig när de behöver de färdig-

tecken kan du korta länkar med till exempel tjänsten korta.nu. Du behöver inte följa alla du vill komma i kontakt med. Du når dem också genom att skriva @användarnamn eller via så kallade hashtags. twitter.com

‹

någon skickar ett meddelande från dig vidare (retweetar) eller om någon vill ha din uppmärksamhet (pingar). Till skillnad mot Facebook kan du representera din arbetsgivare och vara privat på en och samma gång.

‹

eller företag som intresserar dig men som du rimligen kan kommunicera med. Till exempel andra med liknande yrken eller intressen som du. Ofta följer den du väljer att följa dig också.

Då kan ni tipsa och inspirera varandra.

‹

ämnet använda taggen och du skapar på så sätt ett flöde för just det ämnet. Att klicka på en intressant hashtag kan också vara ett bra sätt att hitta nya följare. Tänk på att skriva taggen i en följd. Slår du ett mellanslag bryts den.

en dialog. Tacka gärna de som väljer att följa dig eller om de skickar vidare dina tweets. Twittrar du för ett företag eller organisation, glöm då inte att skriva ditt förnamn efter ditt tweet. Då blir det både personligare och trevligare.

‹

valt att följa någon. Att avfölja någon är ingen stor sak. Att prova sig fram och byta följare är en naturlig del av twittrandet. Koppla inte heller ditt Twitterkonto till Facebook. Det är irriterande för dina vänner som inte twittrar.

‹

heter som du/ni besitter. Det finns exempel på egenföretagare som har fått flera jobb via rekommendationer på Twitter. Twittrar du som anställd kan du stärka din arbetsgivares varu­ märke genom ett bra Twitterbeteende.

‹

KÄLLA: Sophia Sundberg, Ypsilon, föreläser, utbildar och skriver en bok om Twitter.

Ping 39

Vilja, våga, välja sök till dik:s ledarskapsprogram 2013

Nästa höst startar femte omgången av ledarskapsprogrammet Vilja Våga Välja. Det vänder sig till dig som vill utveckla dina ledar- och chefsegenskaper och jobbar inom arkiv, bibliotek, museum eller vid annan kulturinstitution.

Sista ansökningsdag är den 4 februari 2013.

Mer information finns på www.dik.se/ledarskapsprogrammet

Årets Arkiv

föreslå arkiv till utmärkelsen 2013 Nu är det hög tid att tipsa juryn om bra, kreativa eller nytänkande arkiv. Utmärkelsen Årets arkiv delas ut av DIK i samarbete med Riksarkivet, Näringslivets arkivråd och Svenska arkivsamfundet. Prissumman är 20 000 kronor.

Sista dag att tipsa är den 7 januari 2013.

Mer information finns på www.dik.se/arets-arkiv

40 Ping

Krönika

» Att bli roligare gör dig till en bättre talare«

D

så tänkte jag också förr: att humorn kom om man hade tur och att vissa hade humorn medfödd andra inte (och att jag inte var en av dem). Men så hamnade jag av en slump på en ståuppkurs. Det var en sommar för fyra år sen › Karin Adelsköld och jag var en trött sliten småbarnsmamma som menar allvar med fick en vecka att vila upp mig på och göra vad jag humorn som redskap. ville –utan barn och familj. 35 år och begynnande kulturtant som jag var tänkte jag att en kurs i Förra året – tre år efter att jag gått kursen på akvarellmålning på en Folkhögskola skulle sitta Folkhögskolan blev jag utsedd till Årets Kvinnsom en smäck. Men kursen var full. Det fanns liga Komiker på svenska standupgalan. ALLA bara platser kvar i kursen i ståupp. Jag visste kan verkligen bli roligare, även inte ens vad ståupp var men jag Inte minst är den mest hopplösa tråkmånsen var desperat och ville bara komma men då måste man ta humorn bort och tänkte att nått kan man det kul att vara väl lära sig. Och jag visste inte hur rolig. Dessutom är det på allvar. Det krävs lite jobb och träning men det är det värt – att rätt jag hade. mycket mer riskfritt blir roligare gör dig till en bättre än att utföra kirurgi. humor är nämligen inte en talare, ledare, arbetskamrat, talang utan en färdighet! En partner, förälder och skapar fakståuppare jobbar stenhårt med att skriva skämt tiskt framgång inom all kommunikation. Och – bakom varje minut humor ligger timmar av inte minst är det kul att vara rolig. Dessutom är arbete. Riktigt bra humor är inte att dra vitsar det mycket mer riskfritt än att utföra kirurgi. utan består av att se det roliga i allmängiltiga situationer, att överraska och bjuda på sig själv.

Det finns en kod för hur man får en publik att Karin Adelsköld skratta. Den måste man lära sig och den kan alla › Karin Adelsköld är journalist, komiker och föreläsare lära sig, till och med en sliten småbarsmorsa aktuell med boken Våga stå upp –bli en roligare talare utan humor. som avslöjar standupens knep som alla kan lära sig.

foto: nina fridell

et är dags att vi tar humor på allvar.

Tänk dig att du ligger på ett operationsbord. Kirurgen tar på sig sina gröna handskar och plockar upp sin skalpell samtidigt som hon säger: ”Nu kommer jag improvisera lite och gå på känsla”. Du skulle såklart få panik. Försöka rymma från britsen om du klarar dig från att inte svimma vill säga. Så får det ju inte gå till! Och så går det såklart inte till.

Men när det gäller att vara rolig, då är det precis så det går till. Det verkar inte spela någon roll om du är statsminister och ska hålla tal till folket eller om du är middagsgäst och ska hålla tal till värdinnan, de flesta improviserar lite och går på känsla.

Ping 41

Europas kulturliv blรถder I finanskrisens spรฅr bantas kulturen i Europa och minskade anslag har blivit vardag i kultursektorn. Fรถr varje ny besparing รถkar frustrationen.

foto: istock

text ingvar von malmborg

42 Ping

› Just nu skärs pengarna till kulturen ner dramatiskt runt om i Europa.

Ping 43

R

ijksmuseum i Amsterdam öppnar i april efter lång tids renovering.

Här hänger de stora holländska mästarna från 1600-talet. Museet är en av världens stora turistattraktioner och därför har budgeten bara fått mindre nedskärningar.

När Nederländernas regering hösten 2011 beslöt att krympa kulturbudgeten med 25 procent drog en iskall vind genom teatrarnas, museernas och orkestrarnas korridorer.

Totalt skulle man skära med 1,7 miljarder kronor.

» Turister i kristider bor och äter billigare under semestern.

Däremot vill de inte dra ner på museibesök, musikevenemang och teaterbiljetter. «

– Det finns ett absolut behov av att Arts Council fortsätter att vara en intelligent investerare, som leder tillväxt och ambitioner i en kultursektor som bidrar så mycket till välståndet, livskvalitén och vårt lands rykte, sa VD Alan Davey i samband med beslutet.

Uttalandet andas desperation och den är lätt att förstå.

Arts Councils budget ligger på 26 miljarder kronor, varav 11 miljarder kommer från National Lottery. Under 2011–2015 dras verksamhetsstöden ner med 30 procent, vilket redan slagit hårt. Nu har turen kommit till den egna organisationen. nederländernas statsskuld ökade snabbt och ”Man skär bort basen men behåller toppen”, hade passerat den översta nivå som eurozonen heter det ofta i holländsk press. Skälet skulle tillät. Men nedskärningarna i statens budget är vara att kända museer och teatrar i storstäderi snitt 16 procent. Kulturen har alltså drabbats na skonas, eftersom de är viktiga för besöksinhårdare än andra verksamheter. Förklaringen dustrin, medan mindre regionala verksamhevar att det främlingsfientliga ter offras.

Frihetspartiet, som då ingick i Europa tar emot mer än regeringen, krävde kulturens hälften av världens turister.

Vad handlar det om? huvud på ett fat. Men ganska Besöksnäringen svarade › Europas kulturliv drabbas snart utlystes nyval och i hösförra året för en tiondel av hårt av den rådande finanskrisen. Nästan inget land tas kom en regering som beEU-ländernas totala BNP. Det är förskonat från kraftiga stod av ett socialdemokratiskt handlar om stora pengar. nedskärningar. och ett högerliberalt parti.

– Flera undersökningar Regeringsskiftet ledde inte till visar att turister i kristider någon förändring av kulturbor och äter billigare under budgeten. Tvärtom kan man på hemsidan för semestern. Däremot vill de inte dra ner på muRaad vor Kultuur, Kulturrådet i Nederländerseibesök, musikevenemang och teaterbiljetter, na, läsa att statssekreteraren redan våren 2012 påpekar Emma Ernsth i Bryssel. beslutat stödnivån för de verksamheter som Emma är koordinator på lobbyinggruppen ingick i fyraårsbudgeten. Det handlade inte om Culture Action Europe vars mål är att öka EU:s ett enstaka parti. kulturstöd. Hon är utbildad kulturadministraNederländerna är bara ett av många länder i tör i Lund.

Europa där kulturbudgeten skurits dramatiskt.

Men tesen att stora drakar skulle få en mjuArts Council England, brittisk motsvarighet till kare behandling håller inte vid en granskning.

Kulturrådet, meddelade i oktober att var femte Covent Garden i London har den mest intertjänst och ett antal lokalkontor ska bort. nationella operapubliken i Europa. Ändå har 44 Ping

Ping 45

» Eftersom vi nu är oerhört beroende av biljettintäkter har vi i någon mån anpassat repertoaren.« de fått häftiga statliga nedskärningar – 15 procent under 2011 och lika mycket 2012.

– Eftersom vi nu är oerhört beroende av biljettintäkter har vi i någon mån anpassat repertoaren, medger den danskfödde operachefen Kaspar Holten. Men att inte vara konstnärligt modig kan vara mycket farligt och det kommer vi aldrig att sluta med.

Och Atens nationalopera förlorade halva sitt stöd jämfört med 2007. Medan grekisk kultur i snitt ”bara” sparat 37 procent.

Enligt en gammal visdom ökar teater- och operapubliken under kristider. Det stämmer även nu. Från politiskt håll anser man därför att neddragningar på stora scenkonstinstitutioner delvis kan kompenseras med ökade biljettintäkter. barcelona hade förra året sin bästa teatersäsong i stadens historia. Teaterfestivalen i Avignon, en viktig mötesplats för europeisk scenkonst, hade fullbelagt under tre hela juliveckor. I Italien har antalet besökare ökat med 17 procent 2002–2011, trots att alla teatrar fått svindlande sparbeting.

– I Barcelona är teatern en av få sektorer där försäljningen faktiskt ökat, menar Daniel Martinez på de katalanska teaterägarnas organisation.

Den bankrutta spanska regeringen höjde i september momsen på teater- och filmbesök från 8 till 23 procent. Sådana svältkurer blir lätt kontraproduktiva. Enligt revisionsbyrån Pricewaterhouse Cooper leder det till att massor av småbiografer tvingas stänga. Det blir ingen vinst i statskassan utan en förlust på cirka 800 miljoner kronor, enligt IFACCA, International Federation of Arts Councils and Culture Agencies.

– Kulturen har förlorat lite av sitt prestige46 Ping

› Kaspar Holten värde senaste årtiondet. Nedskärningarna i den offentliga sektorn motsvaras därför av ett minskande intresse för kultursponsoring inom näringslivet, anser forskaren Andreas Wiesand på ERICarts i Bonn, ett oberoende institut för kulturanalys.

– Men förhållandena skiljer sig mycket mellan länderna i Europa, påpekar Andreas Wiesand, som ingår i den kommitté som väljer ut Europas kulturhuvudstäder.

Nu är kulturverksamheter viktiga även för regioner och kommuner. Vad kommer att ske med anslagen i kommuner och regioner?

Signalerna pekar åt olika håll. I en undersökning av Eurocities, en samarbetsorganisation av 130 större EU-städer, framgick att de kommunala kulturpengarna inte förändrats nämnvärt 2008–2011. I England och Nederländerna har regionerna ibland kompenserat bortfallet av statliga pengar. Detta kan komma att förändras.

– I Tyskland kapar man i dag kulturpengarna i delstaterna och i kommunerna, berättar Andreas Wiesand. Däremot har den statliga budgeten ökat något.

– Det kan bli värre innan det blir bättre, varnar Emma Ernsth på Culture Action Europe.

Hon syftar på att sparkraven i regioner, län och kommuner kan komma i en andra våg.

När finanskrisen ebbat ut kan kulturkrisen fortfarande vara glödhet.

I fördraget i Maastricht, EU:s grundlag från 1992, lyfte man bort kultur från unionens åtaganden. Beslutet utgick från en ovilja hos medlemsländerna att överlåta sådana beslut till centralmakten i Bryssel. EU:s kulturstöd är därför bara 0,05 procent av totalbudgeten.

I år har EU-kommissionen dock föreslagit att kulturstödet ska öka med 35 procent i långtidsbudgeten 2014–2020.

› Atens nationalopera har förlorat halva sitt stöd de senaste fem åren.

Kulturhuvudstadsåren

›

Tidigare innebar titeln Europas kulturhuvudstad rejäla investeringar i kultur.

Så är det inte längre.

›

I Vilnius 2009 kapades kulturbudgeten med overkliga 50 procent så snart firandet klingat av.

›

Trots att Tallinn var Europas kulturhuvudstad 2011 fick många verksamheter sänkta anslag med 30 procent det året.

›

Guimarães är kulturhuvudstad 2012, men Portugal har avskaffat kulturministeriet.

Ping 47

Ljus i mörkret för region i kris

Kulturturism ska rädda Ingen har väl missat att det råder kris i glasriket? Hoppet står nu till att en ännu mer utvecklad kulturturism ska rädda regionen.

Just nu ser det mörkt ut, men det finns gott hopp för framtiden.

Tidigt i höstas varslades 110 glasblåsare och 20 tjänstemän vid New Waves glasbolag Orrefors Kosta Boda, OKB, i Glasriket i Småland. Om ingen köpare dyker upp läggs produktionen vid Orrefors och Åfors glasbruk ner och konst48 Ping

glastillverkningen koncentreras till Kosta glasbruk. De fyra kommunerna Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge i Glasriket har under många år satsat på besöksnäringen – kulturturismen – kring glaset i Småland. Men antalet besökare har planat ut och ser till och med ut att ha minskat under 2012.

lösheten i Glasriket. Ljus i tunneln är regeringsuppdraget Det nya glasriket, som näringsminister Annie Lööf tog beslut om i mars i år och OKB:s nya vd Magnus Andersson som lovat att ”göra konstglaset sexigt igen”.

Administrativt är region Glasriket en tungrodd apparat med två länsstyrelser, Kalmar och Kronoberg, två regionjust nu är det alltså tveksamt förbund och fyra kommuner. om kulturturismen kan fungBehovet av kraftsamling era som buffert mot arbetsgenom samarbete har länge

velser är ett av förslagen som ska rädda jobben när glasbruken blir färre.

glasriket varit skriande i den krisdrabbade glasregionen. Regeringsuppdraget i mars betydde att en styrgrupp med Kronobergs läns landshövding Kristina Alsér som ordförande bildades.

I slutet av augusti redovisades en förstudie till regeringen om tillståndet i Glasrikets industri och besöksnäring. Slutredovisning till regeringen ska ske den 31 december 2014.

– På kort sikt betyder nog inte projektet Det nya glasriket att arbetslösheten i Glasriket

foto: richard lindor

› Flera olika sorters upple-

emmaboda kommun investe-

rade 2009 i en stor glassamling från Kosta, Boda och Åfors glasbruk. Med samlingen som bas öppnades förra året det upplevelsebaserade museet Glass Factory i före detta Boda glasbruk. Glass Factory har i

foto: richard lindor

minskar men långsiktigt skapar det förutsättningar för fler starka företag, säger Kristina Alsér.

Förstudien, som publicerades före det stora varslet vid OKB-bruken, pekar ut en rad svagheter. Konsumtionsmönstret har förändrats. Glas har inte samma ställning som förr på presentmarknaden. Infrastrukturen i regionen identifieras som ett stort hinder för besöksnäringen. Utan bil är det svårt att ta sig till och resa runt i Glasriket. Mobiltäckningen är delvis dålig och skyltningen till Glasriket bör förbättras.

Möjligheterna till övernattning i Glasriket behöver utvecklas.

New Waves ägare Torsten Janssons satsning Kosta Boda Art Hotel har hög beläggning men räcker inte.

– Nästan alla är endagsbesökare i Glasriket. Besökarna efterfrågar hög kvalitet och vi skulle behöva minst ett hotell till av samma standard som Kosta Boda Art Hotel, säger vd Carolina Thaysen på Glasriket AB, som är det gemensamma marknadsföringsbolaget för glasbruken och kommunerna i Glasriket.

– Tyvärr ser vi en nergång på 6–7 procent hittills i år.

En sådan nergång finns i hela Sverige och utomlands. Om vi ska kunna öka antalet besökare i Glasriket tror jag vi måste addera mer till glaset, till exempel naturupplevelser och fler upplevelser för barn, säger hon.

På kort sikt betyder nog inte projektet Det nya glasriket att arbetslösheten i Glasriket minskar men långsiktigt skapar det förutsättningar för fler starka företag. dag fyra heltidsanställda.

Chef är Maja Heuer, som varit med från början 2010 och byggt upp museet.

– Från 15 juni fjol, när vi öppnade, till årsskiftet hade vi 21 000 besökare och i år ser det ut att under hela året bli cirka 26 000 besökare. Antalet tyskar har ökat med 300 procent, berättar hon. Vi hoppas på fortsatta projektpengar från Kulturrådet med regional medfinansiering för tre personer till, en projektledare, en följeforskare och en konstnär i ett glaspedagogikprojekt, säger Maja Heuer.

Sommaren och julen betyder högsäsong och nu är det fullt pådrag med hyttsill, julbord och julmarknader i glasriket.

Under ytan arbetar en rad fokusgrupper i regeringsuppdraget Det nya glasriket med lokal och regional ledning, miljö och energi, det levande kulturarvet Glasriket, besöksnäring, incitament för utveckling, forskning, utveckling och utbildning.

Gunilla Mosén Ping 49

Fackligt

5

Statistiken ljuger hör man ofta.

Men skyll inte på siffrorna. Det är alltid en människa som ligger bakom hur statistik presenteras. Lär dig istället att tolka siffrorna. text anders regnell illustration erica jacobson

1Det finns flera tillfällen när det När behöver man lönestatistik?

är nödvändigt att ha tillgång till lönestatistik. Till exempel om du är nyexaminerad och vill veta nivån på ingångslöner inför en anställningsintervju eller om du ska söka ett nytt jobb och vill veta vad du ska begära i lön. Förhandlare behöver statistik i diskussioner med motparten under en pågående avtalsrörelse. Det är också viktigt att fackförbunden har koll på lönenivåerna på arbetsmarknaden för att kunna jämföra lön och löneutveckling i olika branscher.

När DIK:s ombudsmän ger lönerekommendationer 50 Ping

frågor om lönestatistik

till medlemmar måste de ta hänsyn till flera faktorer. Till exempel vilken grupps löner som medlemmen ska jämföra sig med och vilka typer av anställningar eller befattningar som ska ingå i bedömningsunderlaget.

direkt. Även om många tusen svarar kan urvalet bli för litet för att det ska gå att lita på när man bryter ner det i yrken, ålder, kön, examensår etc. Det är därför som det är viktigt att så många som möjligt svarar på den årliga enkäten.

2 3 Det ligger nära till hands Den statistik som DIK använ- att tänka att lön är ersättning Var kommer statistiken ifrån?

der sig av kommer från tre olika källor. Den löneenkät som skickas ut varje år till medlemmarna, en partsgemensam statistik och en nationell officiell statistik.

DIK:s löneenkät är den enskilt viktigaste källan eftersom den besvaras av medlemmarna

Vad räknas som lön?

för beställt och utfört arbete.

Det är det förvisso men det är bara en del av vad som kan räknas som lön. Lönen kan delas upp i fasta och rörliga delar. I den fasta delen ingår den fasta månadslönen, fasta tillägg och naturaförmåner som lunchkuponger till exem-

Ping 51

Fackligt

pel. Till den rörliga delen hör Var alltid noga med att kontrollera vad sådant som bonus, provision siffrorna i tabellerna faktiskt står för. och övertidsersättningar. Det är viktigt när man tittar på Var källkritisk! lönestatistik att ha klart för sig vad som har tagits med i underlaget. Den faktiska lönen ett medelvärde. Det är den lön tjänar mer. Övre kvartil blir då kan vara högre än vad siffran i som ligger i mitten av spannet. tvärtom. statistiken visar.

Medianlön kan också kallas Fallgropar 50:e percentilen.

Percentiler, medianDet är viktigt att ta statisBryter man ner resultatet tiken för vad den är. Den talar och medellön mer delar man vanligen in Statistiken delas in olika kate- det i percentiler. En perceninte om vad just du ska ha för gorier och redovisas ofta som lön, den visar bara hur det ser til motsvarar en hundradel medel- och medianlön och i ut vid en given tidpunkt. Det av underlaget. 10:e percentil percentiler. är många faktorer som spelar innebär att 10 procent av lönMedellönen är den undertagarna i en grupp tjänar min- in när lönen för en tjänst ska sökta gruppens genomsnittsdre än de övriga i gruppen och sättas och det går inte alltid att lön. Den kan vara vansklig att 90 procent tjänar mer. Man bara utgå från statistik. Den att dra för stora växlar av kan också vara missvisande. kan också dela in underlaget om gruppen är liten eller om Var därför alltid noga med i undre och övre kvartiler. några har kraftigt avvikande att kontrollera vad siffrorna i Undre kvartil innebär att 25 lönenivåer. Istället används tabellerna faktiskt står för. Var procent av löntagarna tjänar ofta medianlönen som mått på mindre och att 75 procent källkritisk!

4

52 Ping

5

Fackligt Hans Kyrö, ombudsman på DIK:

»Det lönar sig att byta jobb om du vill få högre lön« Resultatet av årets löneenkät från DIK är tydligt och känns igen från tidigare år. Den som har koll på vad han eller hon ska göra på jobbet har som regel högre lön än sina kollegor. Det kan skilja upp till flera tusenlappar på tjänster som motsvarar varandra.

Högst löner i förbundet har

fortfarande kommunikatörer som har en medellön på cirka 35 000 kronor. Bland dem som ligger lägst återfinns teckentolkar som har en medellön på cirka 25 500 kronor. Andra stora grupper inom DIK som bibliotekarier och museianställda ligger på 28 500 respektive 30 500 kronor i medellön.

haft en sämre utveckling. Bland annat bibliotekarier som stannar på 3 procent. Det kan jämföras med kommunikatörerna som i snitt har ökat sina löner med 4,4 procent.

Ombudsman Hans Kyrö har analyserat siffrorna i löneenkäten. Han påpekar att den som stannar kvar på sin arbetsplats tenderar att ha en sämre löneuten jämförelse mellan veckling över tid. identiska individer under De som bytt både befattning perioden 2011 till 2012 visar på och befattningsnivå mellan en löneutveckling för samtliga 2011 och 2012 har i genomsnitt DIK-medlemmar på i snitt 3,6 fått 4,5 procent i löneökning. procent. Några grupper har dock För dem som är kvar på samma

› Är det kanske dags att

klättra vidare på karriärstegen? Nytt jobb ger ofta mer i lönekuvertet.

foto: istockphoto

Den som har koll på vad han eller hon ska göra på jobbet har högre lön. Att ha lönesamtal är ytterligare en faktor som förbättrar löneutvecklingen. Men byt jobb om du vill få upp lönen på sikt.

Ping 53

Fackligt

Jag tycker att man åtminstone en gång om året ska ta ställning till om det är dags att flytta på sig eller om man ska stanna.

Endast vart tredje chef, enligt Sacos rapport, talar om vad han eller hon förväntar sig av dig som anställd för att du ska kunna höja din lön.

– Det är ett problem när vi så tydligt ser hur viktigt det är för löneutvecklingen, säger Hans Kyrö.

befattning och samma befattningsnivå är motsvarande siffra 4,2 procent.

– Det lönar sig att byta jobb några gånger under karriären om du vill få högre lön.

årets löneenkät besvarades

av exakt 8 495 yrkesverksamma medlemmar. Nästan lika många, 7 676 personer, öppnade aldrig enkäten. Vid nästa tillfälle, hösten 2013, hoppas Hans Kyrö på att riktigt många tar sig tid att besvara löneenkäten.

– Det är viktigt att så många som möjligt svarar eftersom vi, till skillnad från arbetsgivarnas statistik, även tar hänsyn till utbildning, examensår och löneprocessen. Det ger en mer relevant statistik som är ett viktigt redskap i DIK:s arbete.

Medianlön

Medianlön

foto: anders haglund

ett annat knep för att få upp din lön är att kräva din rätt att ha lönesamtal med en chef som har mandat att sätta din lön. Hans Kyrö uppmanar alla att fråga sin lönesättande chef vad som krävs för att få bättre löneutveckling – och att följa upp svaret vid kommande utvecklingssamtal › Hans Kyrö, ombudsman på DIK, uppmannar alla att ta reda på vad som och lönesamtal. förväntas av dem.

För den som får svaret att det DIK har en dialog med arbetsinte finns något mer att göra för givarnas organisation om vikten att höja lönen finns bara rådet av att ge chefer mandat att sätta att byta jobb.

Anders Regnell lön.

Han råder att utnyttja DIK:s karriärservice för att komma vidare i karriären.

– Jag tycker att man åtminsHar du haft lönesamtal med din chef? tone en gång om året ska ta ställ30000 ning till om det är dags att flytta Ja 28000 Ja på sig eller om man ska stanna Nej 29 400 Ja 28 950 28 825 Nej 28 400 kvar där man är.

28 000 26000 Nej 27 300 Att få genomföra sitt lönesam24000 tal med en chef som verkligen 22000 har befogenhet att bestämma vad 20000 du kan få, är inte alltid givet. En 2010 2011 2012 undersökning som Saco gjorde tidigare i år visar ändå att 76 Vet du vad som förväntas av dig för att få högre lön? procent av akademikerna hade lönesamtal med en chef som har 30000 mandat att sätta lön. En siffra som Ja 28000 Ja 29 800 Nej har ökat med nio procent sedan 29 200 Ja Nej 29 000 28 400 28 624 Nej 26000 förra mätningen gjordes 2008.

27 650 Det här är en fråga som DIK 24000 jobbar mycket med.

22000 – Cheferna som ska sätta lön 20000 måste ha makt över pengarna 2010 2011 2012 också, säger DIK:s förhandlingsKälla: DIK:s löneenkät, oktober 2012. Samtliga svarande. chef Anna Steen.

54 Ping

Ombudsmannen Magnus Berg

»Vi förhandlar för bra för vårt eget bästa«

men det här kan väl vara

bra? Båda parter går med på det, samtidigt som det löser en besvärlig situation. Javisst, ibland är det bra att det går att lösa så här. För många medlemmar kan ett avgångsvederlag vara en positiv nystart. Och när uppgörelsen går schysst till är det oftast en bra lösning. Men när arbetsgivarens ingång är att

Det skickar signalen att man kan bete sig illa som arbetsgivare, för att man kan köpa sig fri. foto: sören andersson

E

n del av mitt jobb som ombudsman går ut på att hjälpa medlemmar att avsluta sina anställningar genom en överenskommelse, ofta kal�lat avgångsvederlag eller utköp.

Det här är något som det talas ganska tyst om, men som många känner till. Det handlar om att en arbetsgivare, ofta för att lösa ett problem, köper sig fri genom att betala ett antal månadslöner för att en anställd ska sluta.

Ibland på arbetsgivarens initiativ, ibland på medlemmens.

Grunderna kan variera. Det kan handla om arbetsmiljöproblem, samarbetssvårigheter eller sjukdom. Om man är missnöjd med en medarbetare men inte har grund för uppsägning, kan det vara en lösning att ge personen pengar för att sluta. Det kan också handla om en arbetsbristneddragning där arbetsgivaren vill kunna välja vilka som ska vara kvar. Ett avgångsvederlag innehåller ofta ett outtalat plåster på såren.

slippa en rättslig process, för brott mot till exempel anställnings-, medbestämmande- eller diskrimineringslagen, innebär varje överenskommelse att arbetsgivarens beteende legitimeras. Det skickar signalen att man kan bete sig illa som arbetsgivare, för att man kan köpa sig fri.

Men det beror till stor del på att vi gör ett ”för bra” jobb med att förhandla fram avgångsvederlag till våra medlemmar.

Jag har full respekt för att man som medlem väljer en ekonomisk uppgörelse hellre än att gå igenom en jobbig domstolsprocess och jag skulle förmodligen fatta samma beslut själv. men det faktum att så många För medlemmen handlar det väljer att acceptera avgångsveinte bara om ekonomin, utan derlag gör att DIK aldrig kan också om att lägga det jobbiga driva de fall som skulle visa bakom sig och få gå vidare. Och arbetsgivarna att det inte är okej det är alltid medlemmen som att missgynna en föräldraledig, avgör om vi ska driva en fråga att trakassera ett skyddsombud eller inte. eller att missköta en rehabiliteringsprocess. Resultat blir Håller du med? att facket kan upplevas som ›Tyckt till om den här tandlöst därför att vi inte driver krönikan på www.dik.se/ping tillräckligt många tvister i domstol. Och ja, det stämmer.

Ping 55

Debatt

Hotat kulturarv: Kortsiktiga beslut och tuffa besparingar hotar Grammofonarkivet. Låt inte 2013 bli året när Grammofonarkivet går i graven. Det handlar om en av världens största skivsamlingar. Grammofonarkivets framtid måste säkras.

Regeringen måste ta ansvar för arkivet

S

veriges Television, Sveriges Grammofonarkivets samling har både Radio och Utbildningsradion svenskt och internationellt innehåll och utsätter sina arkiv för bespamånga unika inspelningar. Nättjänster, ringar för att få loss pengar till som Spotify och Itunes, saknar stora andra verksamheter. Denna delar av Grammofonarkivets samlingar. åderlåtning har pågått i några år, och Katalogiseringen är sedan decennier de planerade nedskärningarna 2013 gedigen. Syftet har varit bred sökbarhet accelererar förfallet inom bland annat även för framtida generationer. SamGrammofonarkivet. Bolingens ljudkvalitet är enastålagen vill anpassa arkiven ende, eftersom man sparar ett Ytterligare för sina egna behov, utan nedskärningar exemplar av varje skiva i ett att ta ansvar för de skatseparat arkiv, som endast får kommer att få ter svenska folket under hanteras av ett fåtal anställda. många år finansierat med ödesdigra konse- Det är unikt ur ett internatiolicensmedel. nellt perspektiv. kvenser.

Tyck till: I den av regeringen beGrammofonarkivet är sedan På dik.se/ ställda Public service-utredningen finns några år utsatt för tuffa besparingar. ping-debatt inte ett ord om Grammofonarkivet och Det har medfört att inköp av ny musik kan du ge svar dess framtid. Hur kunde man missa det? har minskat markant. Arkivvård hinns på tal eller Vi vill berätta en hemlighet och lova inte heller med. Katalogiseringen är nu kommentera att inte hålla tyst! enklast möjliga. I stället för CD-skivor den här köps allt fler ljudfiler med ett minimum grammofonarkivet har en av värlartikeln. av metadata, jämfört med CD-skivans dens största skivsamlingar. Troligen textbilaga. Det är ett problem för ett arligger det på tredje plats efter Library kiv ur ett långsiktigt perspektiv. Filerna of Congress i Washington och BBC:s är tyvärr än så länge ofta av icke professkivarkiv. Det ligger inte i koncernens sionella format och sparas i det digitala intresse att vårda eller dela med sig av lagret. Det sker med moderbolagens en musikskatt av en sådan dignitet. Kon- goda minne. cernen ser arkiven som sin egendom.

• Ytterligare nedskärningar kommer att 56 Ping

Debatt

› Grammofonarkivet, med

en av världens största skivsamlingar, hotas av tuffa besparingar nästa år.

foto: grammofonarkivet

få ödesdigra konsekvenser för Grammofonarkivet.

• Grammofonarkivets samling har en storlek och kvalitet som vida överstiger moderbolagens behov.

• Grammofonarkivet är inte enbart koncernens angelägenhet, eftersom svenska folket har finansierat samlingen. sverige ska självklart ha ett musikarkiv med internationell bredd.

Svenskarnas musikintresse är enormt och musikexporten går på högvarv.

Grammofonarkivets samling bör tas tillvara och ges möjlighet att utvecklas istället för att krympas. I möjligaste mån bör samlingen komma svenska folket och forskare till del i större utsträckning än i dag och inte endast via koncernens programverksamhet. Detta bör vara ett självklart och långsiktigt mål. Formulera därför de problem som är hinder på vägen och lös dem! de besparingar man tänker genomföra 2013 är kortsiktiga och desperata.

Redan 2014 får Public service ett nytt avtal. I det nya Public service-avtalet bör uppdraget formuleras tydligt. Extra

medel måste öronmärkas och tilldelas Grammofonarkivet. Det handlar verkligen om småpengar i proportion till de 7 miljarder som SVT, SR och UR årligen får till sin totala verksamhet. Regeringen måste ta sitt ansvar!

Harriet Lundberg Ljudtekniker Grammofonarkivet Erik Graune Katalogisatör Grammofonarkivet Anders Burman fd Skivproducent Jan Bruér Populärmusikforskare Mats Einarsson Producent SR Musik Per Gulbrandsen Producent SR Musik Lina Langendorf Musiker och radioproducent, frilans Dan Lundberg Arkivchef Svenskt Visarkiv Håkan Persson Producent SR Musik Rune Persson Musiktekniker Marie Vesterholm Producent SR Musik Stefan Wermelin Producent SR Musik och författare Lars Westin Musikjournalist och radioproducent, frilans

› › › › › › › › › › › › ›

Ping 57

INSTITUTIONEN FÖR BIBLIOTEKSOCH INFORMATIONSVETENSKAP/ BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN SÖKER

BIBLIOTEKARIE Vi söker Dig som har ett genuint intresse för mänskliga rättigheter och vill arbeta vid vårt bibliotek i Lund.

Läs mer och ansök på www.rwi.lu.se

LUND | BEIJING | NAIROBI | JAKARTA | ISTANBUL | AMMAN

Vi söker nya medarbetare Västarvet

Enhetschef/Antikvarie till Västergötlands museum, Skara Tillsvidare. Heltid. Snarast.

Ref.nr: 2012/3262 Upplysningar: Tf Enhetschef Monica Gustafsson, tfn 0706-46 12 74 eller Förvaltningschef Marianne Dahlquist, tfn 0702-51 97 30.

Sista ansökningsdag: 2012-12-31. www.vgregion.se/jobb

58 Ping

PREFEKT Högskolan i Borås har Sveriges största utbildnings- och forskningsverksamhet i biblioteks- och informationsvetenskap. Verksamheten är samlad inom Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, vilken är nationellt ledande med välutvecklat samarbete internationellt, särskilt inom Norden. År 2010 fick Högskolan i Borås rättigheter att bedriva forskarutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Sedan vårterminen 2011 genomförs forskarutbildning i egen regi, tidigare samarbetade institutionen med Göteborgs universitet. Majoriteten av landets professorer och disputerade lärare i ämnet är koncentrerade till Borås.

Till institutionen söks nu en prefekt. Prefekten är direkt underställd rektor och ingår i högskolans ledningsgrupp. Prefekten ansvarar för institutionens verksamhet inklusive dess personal och ekonomi samt har att utveckla institutionens utbildnings- och forskningsverksamhet för att ytterligare stärka positionen nationellt och internationellt. Stor vikt läggs vid god ledarskapsförmåga samt förmåga att samverka förtroendefullt inom högskolan samt med externa parter.

MER INFO PÅ WWW.HB.SE/JOBB

STOCKHOLMS STAD SÖKER

Arkivarie

till enheten för tillsyn och rådgivning Stockholms stadsarkiv strävar kontinuerligt efter att i samverkan med stadens verksamheter utveckla och förbättra stadens informationshantering.

Nu söker vi en ny medarbetare som vill vara med i detta arbete.

Till tjänsten söker vi Dig som har en högskoleexamen med arkivvetenskap.

Läs mer på www.stockholm.se/jobb eller kontakta: Enhetschef Jonas Engardt 08-508 283 10 Din ansökan vill vi ha senast den 14 januari 2013.

STOCKHOLMS STADSARKIV

www.stockholm.se/jobb

Innovatum Science Center i Trollhättan söker en informationsförvaltare/ arkivarie som vill utveckla arkivverksamhet, kommunikation och tillgängliggörande kring industrisamhällets förändring.

Läs mer på www.innovatum.se/nyajobb

Norrbottens Föreningsarkiv

Luleå

söker Arkivarie 100 %

12 mån visstidsanställning, med möjlighet till förlängning

Sista ansökningsdag 2013-01-07 www.norrbottensminne.se

Ping 59

Arkivarier Vi söker

Arkeolog

med kulturlandskapsinriktning Vi söker dig med högskoleutbildning inom arkeologi och agrarhistoria. Vi ser gärna att du har erfarenhet av arbete med kulturlandskapsfrågor.

Sista ansökningsdag 14 januari

TAM-Arkiv är en av Sveriges största arkivinstitutioner inom det enskilda området, med fler än fyrtiotalet tjänstemanna- och akademikerorganisationer anslutna. Vi finns i Alvik, Stockholm.

Nu söker vi två stycken arkivarier. I den ena tjänsten ingår huvudansvar för arkivdepån och i den andra huvudansvar för digital informationsförvaltning.

Sista ansökningsdag är den 31 december 2012.

Läs mer om tjänsterna och om TAM-Arkivs verksamhet på vår hemsida www.tam-arkiv.se.

För mer information www.lansstyrelsen.se/halland

Sundsvall med den kulturminnesmärkta Stenstaden ligger vid havet och mellan stadsbergen. Med 200 000 invånare är Sundsvallsregionen norra Sveriges största boende- och arbetsmarknad. Visionen är ”vi gör det goda livet möjligt” och våra värdeord är helhetssyn och öppenhet. Vi söker dig som kan omsätta dessa ord i handling och göra det goda livet möjligt för medborgare och företag.

Till kultur- och fritidsförvaltningen söker vi

Bibliotekarier till Sundsvalls stadsbibliotek Vi söker nu två nya medarbetare med inriktning; - barn- och ungdom - studier Läs mer på www.sundsvall.se/ledigajobb

sundsvall.se

60 Ping

Eskilstuna utvecklar!

Wa gn erP ho ne

Eskilstuna växer och utvecklas snabbt i framtidsregionen Stockholm-Mälardalen.

Vi är 8 500 medarbetare som trivs bättre än de flesta på jobbet. Vi är också stolta över att nu vara Sveriges Miljöbästa kommun och Årets studentstad.

Kultur- och fritidsförvaltningen söker

Verksamhetsledare till Stadsmuseet Mer information får du på vår webbplats eskilstuna.se/ledigajobb

WagnerGUIDE - vägvisare i mobilen

www.wagnerform.se

Ping 61

Till och från jobbet örare ska få väjningsplikt mot cyklande som färdats ut på F eller just ska färdas ut på en cykelöverfart.

Europaparlamentarikern Kent Johansson, som är regeringens särskilda cykelutredare

Hej medlem!

Linda Sohlberg Webbsamordnare, Växjö Cyklar du året om?

– Ja, jag cyklar i alla väder. Dels på en vanlig cykel och dels på en med tre hjul och låda fram. I den senare kör jag mina tvillingar till och från dagis också.

Finns det inget väder som får dig att avstå?

– Nä, det gäller bara att klä sig rätt och ha bra utrustning.

Som vadå?

– Bra lampor, dubbdäck och hjälm. Hjälm ska man alltid ha, men det känns extra viktigt på vintern.

Du tar det förstås lugnt?

– Nja, jag vill gärna cykla om dem som är framför förstås, ha, ha.

› Med rätt utrustning kan foto: petri krohn/wikimedia

Cykla till jobbet hela året om Många som cyklar till och från jobbet slutar när löven börjar bli gula på träden. Men det går faktiskt att cykla även på vintern. Med rätt utrustning och med lite lägre tempo kan det till och med vara bättre då. Mindre trängsel på cykelbanorna och ett bra sätt att få energi även under mörka vinterdagar. Du färdas dessutom både billigt och miljövänligt.

Visste du att: I Nederländerna finns fler cyklar än antalet invånare. 16,5 miljoner invånare har tillsammans 18 miljoner cyklar. Många cyklar året om men nästan ingen använder dubbdäck. De är också dåliga på att använda cykelhjälm och olyckorna är många. Nu föreslår en ingenjör att förse landets 3 500 mil cykelbanor med elslingor för att hålla dem isfria och minska olyckstalen.

62 Ping

du cykla även på vintern.

Till och från jobbet

15 %

Cyklar till jobbet eller till skolan under sommarhalvåret.

Bäst på att cykla är man i Västerbotten (29 %) och sämst i Västra Götaland (7 %). Källa: DN/YouGov.

4

Aktuella böcker Utvalt av: Anders Regnell

tips för vintercykling

1 Nyttan av en halv kalebass Wilhelm Österberg

Museer ställs ofta inför frågan vilka föremål som ska ingå i samlingarna.

Vems och vilkas föremål ska bevaras och varför?

Här förs en diskussion om museernas kunskapssyn och berättarteknik. En rad bruksförmål från Afrika och dess tidigare ägare beskrivs i ord och bild, men man reflekterar också kring det etiska dilemmat med insamlandet av föremålen. Boken är knuten till Etnografiska museets utställning Magasinet – en etnografisk skattkammare, men fungerar också som fristående bok.

Författaren är docent i socialantropologi och tidigare afrikaintendent vid Etnografiska museet.

Foto av Tony Sandin.

Konsonantdribblaren Vi skröt om att ha Lennart Rudström vatten inne!

Missa inte den här självbiografin av den nu 86-årige före detta läraren, redaktören och producenten Lennart Rudström. Här delar han med sig av sina erfarenheter från ett liv som stammare och hans envisa kamp för att behärska språket.

Med stor vånda och med en hel del humor och värme från omgivningen lyckades han till slut återskapa språket. Med den här boken vill han visa att det finns hopp för alla som stammar eller har andra talsvårigheter. Illustrerad av Fibben Hald.

Red. Johanna Övling Den här boken rymmer minnen av hushållsarbete och vardagsliv i 1950och 60-talens Sverige, insamlade av Arbetets museum i Norrköping.

Hur gick det till när Sverige moderniserades?

När mor började arbeta, när vi fick rinnande vatten hemma? Hur såg det ut inifrån, för den som var barn i folkhemmet?

Bilder från folkhemmets guldålder – en leende husmor vid spisen, tekniska nymodigheter, framåtanda. Läs om hur det kunde vara att leva mitt i denna i dag ofta så hyllade epok.

Museer ställs ofta inför frågan vilka föremål som ska ingå i samlingarna .

Vems och vilkas föremål ska bevaras?

Grövre däck Det finns dubbdäck till de allra flesta cyklar om det är isigt.

Om det är mycket snö kan det också fungera bra med dubbfria grövre däck.

2

Klädsel Med ett par smidiga vind- och vattenavisande byxor och jacka håller du dig torr och varm. Skoskydd räddar fötterna från slask och väta.

3

Extrautrustning En större hjälm kan behövas för att få plats med mössan.

Hjälmöverdrag håller huvudet varmt. Reflexer, pannlampa och kanske skidglasögon är andra bra tillbehör.

4

Cykelvård Rengör cykeln lite extra ofta om det är slaskigt. Om du håller kedja och nav fria från grus och salt blir cyklingen så mycket lättare.

Ping 63

Kalendarium foto: istockphoto

21/2 Inspirationsdag för kunskapsföretagare Saco-seminarium i Göteborg.

Lyssna på Kalle Krall, lärare i offentlig upphandling vid Stockholms universitet. Kl. 12-15.30, lunchmacka kl. 11.30. Information och anmälan senast 28 januari på www.saco.se/kalendariet.

› 18–22 mars är det kurs i oralmotorik i Göteborg.

Diplomkurs i oralmotorik 18–22 mars Veckokurs i Göteborg för bland annat logopeder. Pris 11 000 kronor inkl. kaffe och lun-

cher. Information och anmälan senast 22 januari på www.munh-center.se, klicka på Utbildning.

Januari

ett samarbete mellan DIK och Conductive. Prisex. konferens 6 950 kronor, DIK-medlem får 20 procents rabatt.

Information och anmälan på www. conductive.se.

11/1 Visuell kommunikation Startdag för Beckmans kvällskurs i Malmö för den som vill söka till högre designutbildning, eller för den som är yrkesverksam och vill utvecklas. Kursen går två gånger i veckan, totalt 34 tillfällen. Pris 15 000 kronor. Ansökan senast 15 december på www.beckmans.se/ akademin 30–31/1 Fortbildning för skolbibliotekarier Skolporten arrangerar nationell konferens i Göteborg för skolbibliotekarier, med föreläsningar och det senaste inom forskningen.

Prisex. 2 995 kronor exkl. moms vid anmälan senast 15 december.

Information på www.skolporten. se, klicka på Kompetensutveckling/Skolportens arrangemang.

30–31/1 Framtidens bibliotek 2013 Konferens med workshop i Stockholm om framtidens bibliotek i 64 Ping

Februari

4/2 Sista ansökan Vilja Våga Välja Sista ansökningsdag för DIK:s ledarskapsprogram som startar i augusti. Mer information på www.dik.se/ ledarskapsprogrammet.

14/2 Inspirationsdag för kunskapsföretagare Saco-seminarium i Karlstad.

Lyssna på lektorn i retorik Gunilla Almström Persson om förmågan att kunna kommunicera för att påverka. Kl. 12– 15.30, lunchmacka kl. 11.30.

Information och anmälan senast 25 januari på www.saco.se/kalendariet.

Mars

14/3 Ledardagen Seminarium i Stockholm, som tidigare gått i Göteborg och Klippan, om den nya tidens ledarskap.

Pris 4 700 kronor exkl. moms, i priset ingår fika, lunch och boken Den vise vd:n. Information och anmälan på www.mirrorgate.se.

19/3 Inspirationsdag för kunskapsföretagare Saco-seminarium i Stockholm om hur man får fart på sitt företag.

Lyssna på Per Frankelius, docent vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. Kl. 12–15.30, lunchmacka kl. 11.30. Infor mation och anmälan senast 26 februari på www. saco.se/kalendariet.

20–21/3 Arkivforum 2013 Sveriges ledande forum inom arkiv och informationshantering arrangeras för 9:e året, Grand Hotel, Stockholm. www.arkivforum.se/arkivforum

Något på gång?

Tipsa oss: Nu kan du med ett enkelt formulär på DIK:s webbplats själv tipsa om aktiviteter som är på gång. Gå in på www.dik.se/kalendertips.

Mitt CV Lars Pyk

Hur hamnade du här?

Lars Pyk arbetar som projektledare med ansvar för PR- och mediefrågor på Telge i Södertälje. Han är där mycket tack vare sin humanistiska utbildning.

– När jag pluggade litteraturvetenskap och filosofi i slutet på åttiotalet visste jag inte vad jag skulle använda mina kunskaper till. Men när jag började jobba med omvärldsbevakning och medieanalys insåg jag att det jag hade lärt mig av mina studier passade bra. Nu jobbar jag mycket med nyhetsvärdering. Det handlar om att känna Lars Pyk igen en bra historia och det har jag Ålder: 50 år Bor: lärt mig genom mina litteraturNacka, utanför studier. Filosofin har lärt mig att Stockholm Familj: Gift och har tre ställa de kritiska frågorna.

Har du något tips till andra?

barn Fritid: Tränar brasiliansk Jiu-jitsu och läser nyskrivna romaner.

– Skulle jag plugga i dag skulle jag komplettera mina humanistiska studier med till exempel ekonomieller kommunikationsstudier. Att bara ha läst humaniora kan nog vara lite knepigt när man kommer ut på arbetsmarknaden.

1985–1988

Lunds universitet, humaniorastudier » 60 poäng litteraturvetenskap och C-uppsats om Jacques Werup.

40 poäng praktisk filosofi och några strökurser för att få ihop en fil.kand. «

2012

foto: linn lillieborg

2001–2004

2006–2008

» Första jobbet som konsult.

Som PR-konsult hjälper man företag och organisationer att höras i mediebruset.

» Roligaste uppdraget var att göra Årets Konditor till en nästan lika känd tävling som Årets Kock. «

PR-konsult Prat PR .

PR-konsult Florman PR

1989–2001

2004–2006

2008–

» Jobbade med analyser av stora företags mediebild och med rådgivning till informations- och presschefer. «

» Bästa jobbet hittills. För Södertäljes kommunala bolagskoncern Telge är kommunikation en framgångfaktor.

Jag och mina kollegor kan göra skillnad på riktigt. «

Projektledare och medieanalytiker Observer.

Medieanalytiker, omvärldsbevakare, projektledare Observer. » Där lärde jag mig allt om det svenska medielandskapet. På köpet blev jag allmänbildad. «

Projektledare PR och media Telge AB.

2004

1989 1985

Projektledare, PR- och mediefrågor, Telge AB i Södertälje

2008 2001

2012

2006

Ping 65

På nytt uppdrag

Eva blir chef för konsthallen

och har dessutom läst franska.

Under åren har hon jobbat på länsmuseer och kommunal kulturförvaltning. Nu när hon blir chef Efter tjugo år lämnar hon jobbet så hoppas hon kunna göra något av som intendent vid Västerås konst- sitt intresse för samtidskonsten, museum. särskilt fotografi.

– Jag har haft ett fantastiskt bra – Jag tror också på musiken för jobb, men ville ha en förändring. att kunna locka de unga besökarna.

Det ska bli kul att göra något helt Att attrahera unga är en stor utmaannat, att arbeta i ning i konst- och Jag tror också på museivärlden. en konsthall känns musiken för att annorlunda och Till alla unga kanske upplevs kunna locka de unga konstvetare har hon den som mer öpbesökarna. Att attra- två råd: pen för besökaren.

– Jobba aldrig hera unga är en stor gratis för att få in en Även om mycket utmaning i konsthar hänt sedan jag fot, får då riskerar du och museivärlden. började jobba en att tappa din yrkesgång på museum då stolthet. det knappt pratades om för vem Håll fast vid din dröm om att få utställningarna gjordes. arbeta inom ett så smalt område Hon är konstvetarskolad enligt som vårt, en dag kommer du att Lena Fieber den klassiska fil. kand.-modellen lyckas.

Eva Borgegård blir i vinter ny chef för Örebro konsthall med fyra årsanställda.

Astrid Söderbergh Widing

har utnämnts till rektor för Stockholms universitet från och med 1 februari.

Malin Karlsson

har en projektanställnng vid The unstraight museum. Hon kommer närmast från en tjänst som registrator vid Nobelmuseum.

Sofia Tedenstad

har slutat sin tjänst som kommunikatör och webbredaktör i Försvarsmakten för att driva det egna företaget SOSS Media ihop med en kollega. De kommer jobba med text, bild, webb, foto, film, event och föreläsningar.

Eva Stensköld

› Eva Borgegård hoppas

kunna göra något för samtidskonsten, särskilt fotografi.

66 Ping

är ny departementssekreterare på Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet, forskningspolitiska enheten sedan mars 2012.

Arbetar där med alla forskningsfrågor inom sitt område, det vill säga humaniora och samhällsvetenskap. Fungerar som myndighetshandläggare för Kungliga Biblioteket.

Kommer från en tjänst som forskningssekreterare på Vetenskapsrådet där hon arbetade med forskningsinfrastrukturer.

Nästa nummer

› Privat vs offentlig i konstvärlden › Vem får kommunicera med rymdvarelser?

Bibliotekarien med › svar på nästan allt

#1 2013

Kommer ut den 8 februari

Richard Florida Osäkra visualiseringar Guiden Debatt

Postadress: Box 760, 131 24 Nacka, Besöksadress: Planiavägen 13, Nacka, E-post: kansli@dik.se E-post till anställda på kansliet: fornamn.efternamn@dik.se, Telefon växel: 08-466 24 00, Medlemsjouren är öppen: Måndag-torsdag 8:30–12:00 samt fredag 13:00–15:00, tel 08-466 24 00.

Ping 67

POSTTIDNING B

DIK, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning till DIK:s medlemswebb: Användarnamn: Ditt medlemsnummer, se adressen till höger.

Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer.