Bottennapp. Skattepengar satsas på fiskfabriker, medan industrins stora djurskydds- problem förblivit olöst.

På hugget i fiskfrågan

Djurskyddet på fabrikerna ett bottennapp.

FISKUPPFÖDNING I vattenbruk betraktas som en framtidsbransch. För att branschen ska växa görs stora satsningar med EU-medel och skattepengar, bland annat ska två miljarder kronor portioneras ut mellan åren 2021–2027. Problemet? Fiskbranschen har stora djurvälfärdsproblem. – Det talas ofta om hållbarhet, som hållbara fiskebestånd djurskyddslagstiftningen. Jordbruksverket har föreskrifter om uppfödning av fiskar i

och ett hållbart vattenbruk. Det är bra, men aspekten djurvälfärd som är en viktig del av hållbarhet, missas nästan alltid när det gäller fiskarna, menar Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

ETT AV PROBLEMEN är att det saknas föreskrifter om fiskslakt. I dag omfattas fiskarna i vattenbruket av den svenska vattenbruk, men inte om slakt av fiskar. Djurens Rätt menar att föreskrifterna om uppfödningen behöver utökas och att det behöver tas fram föreskrifter om slakten. – Inom fisket kvävs miljarder individer långsamt till döds i luften eller dör när de strupskärs eller rensas medan de är vid medvetande. I uppfödningarna hålls fiskarna, ibland i flera år, instängda på ett sätt som helt utesluter möjligheter till naturligt beteende. Vid slakten är fortfarande den plågsamma koldioxidbedövning vanlig och tillåten i Sverige, säger Linda Björklund.

DEN SOM SLAKTAR en fisk i dag behöver bara följa generella

Det finns över 30 000 fiskarter, med både gemensamma och artspecifika beteenden och behov och fantastiska förmågor.

Slaktade djur i världen per år, i miljoner

Osäkerhetsgrad Fiskar: Uppåt 167 000

Hönor och kycklingar: 50 000

Grisar: 1470

Får: 545

Getter: 444

Läs mer

Kor, kalvar och tjurar: 300

Mer fiskläsning på nästa sida med forskaren Per Hjelmstedt.

”Det är på tiden att frågor om djurskydd och välfärd för fiskarna prioriteras.”

skrivningar. Utsätt inte djuret för onödigt obehag och lidande, bedövningen före slakt ska snabbt göra djuret medvetslöst och djuret ska inte vakna igen. Den som slaktar en fisk i vattenbruket har EU:s djurskyddsregler att förhålla sig till, men även här är skrivningarna generella. – Det är på tiden att frågor om djurskydd och välfärd för fiskarna prioriteras upp nu, säger

Linda Björklund.

För att få fiskvälfärden på agendan arrangerade Djurens Rätt ett webbinarium den 26 oktober. Linda Björklund berättade om Djurens Rätts arbete för fiskar, som i statistiken fortfarande mäts i ton och inte i antalet individer, och som inte själva kan göra sina röster hörda. Under webbinariet medverkade bland annat riksdagsledamoten Jytte Guteland (S). – Att lyssna till diskussionen om fiskar under webbinariet påminner mig om de känslor jag hade i slutet av 90-talet när Göran Persson i en radiointervju pratade om djur, och mer specifikt grisar, som kännande individer – något jag önskat höra från politikens toppskikt i flera år, säger hon.

DAGEN EFTER WEBBINARIET släppte Djurens Rätt ett så kallat positionspapper. Det beskriver de allvarliga djurskyddsbristerna som fiskarna drabbas av i fabriker och kommersiellt fiske, och tio åtgärder föreslås för att öka djurskyddet och djurvälfärden för fiskarna. Det är i dag väl belagt att fiskar kan känna smärta och lidande, men Djurens Rätt menar att fiskar ofta behandlas som känslolösa ting. Jytte Guteland konstaterar att fiskarna hittills varit osynliga i politiken. – Det är än i dag inte vanligt att höra partiledare diskutera djurvälfärd, och ännu mindre kopplat till fiskar. Men jag är hoppfull om att det kommer förändras när mer kunskap kommer politiken till del, om hur fiskar lider med det system vi har i dag, säger hon.

DJURENS RÄTT SER en möjlig ljusning för fiskarna på EU-nivå. Just nu pågår EU-kommissionens arbete med att ta fram en uppdaterad djurskyddslagstiftning. Flera djurrättsorganisationer jobbar brett för att EU-kommissionen ska ta fram ett ambitiöst förslag för ny 10 krav från Djurens Rätt

1. Fiskar ska i högre grad börja ses och behandlas som de levande, kännande individer de är. 2. En stärkt djurskyddslagstiftning för fiskar på EU-nivå. 3. En stärkt nationell djurskyddslagstiftning för fiskar. 4. Ett förbud mot koldioxidbedövning av fiskar vid slakt. 5. Mer resurser till forskning om djurskydd vid slakt av fiskar. 6. De fiskar som fångats inom fisket ska omfattas av djurskyddslagstiftningen. 7. Certifieringar av fiskprodukter ska inkludera relevanta kriterier om djurvälfärd i sina fiskkriterier. 8. Ett förbud mot bottentrålning och bomtrålning. 9. Upphandlingsmyndigheten ska lägga till kriterier om djurskydd och djurvälfärd i sina kriterier om fiskar, till exempel vad gäller bedövning och slakt. 10. EU-kommissionen ska besluta om att inrätta ett europeiskt referenscenter för djurvälfärd med inriktning på fiskar.

djurskyddslagstiftning för fiskarna. Det handlar framför allt om fiskarna i vattenbruket, det vill säga de uppfödda fiskarna, och det handlar om fiskarnas hela liv inklusive transport och slakt. Dessutom kommer Sverige under första halvan av 2023 att överta ordförandeskapet i EU:s ministerråd, vilket innebär ökade möjligheter att putta upp frågor på agendan. Jytte Guteland, som tidigare varit EU-parlamentariker, konstaterar att det är viktigt med ökad medvetenhet och konkreta förslag. – Det är uppenbart att det behövs mer forskning om bedövningsmetoder parallellt med att vi som sitter i parlamentariska församlingar, i Sveriges riksdag såväl som i Europaparlamentet, behöver mer kunskap om fiskarnas situation. Och att inrätta ett europeiskt referenscenter för djurvälfärd med inriktning på fiskar är ett exempel på en konkret och bra idé. av Matilda Kylefors

Forskning PÅGÅR! U

Per Hjelmstedt är på jakt efter bättre bedövningsmetoder.

Fantastiska fiskförmågor

En studie från 2019 visade att blå putsarfiskar klarar det så kallade spegeltestet. Spegeltestet används för att bedöma om ett djur är självmedvetet. En färgprick sattes på putsarfisken, som fick se sig själv i en spegel. Fisken undersökte då pricken på sig själv i stället för pricken i spegeln, vilket ses som ett tecken på förståelse för att det är fisken själv som syns i spegeln. Exempel på andra djur som klarat spegeltestet är primater, elefanter, späckhuggare, delfiner och skator. nder de senaste decennierna har vattenbruken haft en explosiv expansion. Globalt sett står vattenbruket för ungefär varannan fisk som läggs på tallriken. Per Hjelmstedt är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hans doktorsavhandling handlar om välfärden hos uppfödda fiskar, och under Djurens Rätts webbinarium den 26 oktober berättade han om sina insikter. Avhandlingen innehåller fynd som kan ligga till grund för framtida föreskrifter och råd om hur fiskar ska hanteras, hållas, skötas, bedövas och avlivas. ‒ Stress i samband med hantering och transporter, samt risk för otillräcklig bedövning under slakten, är moment i

vattenbruket som har uppmärksammats som speciellt problematiska ur ett djurvälfärdsperspektiv, konstaterar Per Hjelmstedt.

Målet med bedövning av fiskar vid slakt är dels att fisken ska tappa medvetandet omedelbart, dels att fisken inte ska vakna under den efterföljande avblodningen. Verkligheten ser annorlunda ut. Per Hjelmstedt och hans kollegor vid SLU har analyserat effektiviteten i olika bedövningsmetoder. Fiskarnas hjärnaktivitet har mätts före och efter bedövningen, för att säkerställa att fisken faktiskt är medvetslös. Bara för att fisken exempelvis slutar röra på sig så behöver det inte betyda att fisken faktiskt förlorat medvetandet. Under Per Hjelmstedts presentation på Djurens Rätts webbinarium förklarade han varför bedövning vid slakt är så viktigt ur ett djurskyddsperspektiv och visade hur allvarliga konsekvenserna kan bli om bedövningen inte fungerar. Koldioxidbedövning är fortfarande tillåten och används i det svenska vattenbruket, fastän den är både ineffektiv och plågsam.

Per Hjelmstedt har studerat flera olika fiskarter och bedövningsmetoder. Både slagbedövning och elbedövning kan fungera väl om de utförs på rätt sätt. En risk med slagbedövning är att slagen inte träffar rätt, och fisken blir därmed inte bedövad. Metoden har också en del praktiska begränsningar, som att den kräver individuell hantering av fiskarna vilket kan orsaka stress hos djuren. Elbedövning kan fungera, men effektiviteten beror på många olika variabler, och känslighet för elbedövning varierar också mellan olika fiskarter. Exempelvis orsakade elbedövning endast kortvarig medvetslöshet hos fiskarterna clarias och tilapia, även efter elbedövning med väldigt höga fältstyrkor. Däremot kunde medvetslösheten förlängas om elbedövningen direkt följdes av nedkylning i isvatten, och därför kan den här kombinationen vara en fungerande metod för bedövning av de arterna. Men allra vanligast i svenska fiskuppfödningar är laxfisken regnbåge. ‒ De är känsligare för el. Däremot begränsas möjligheten på grund av att för kraftig elbedövning kan orsaka skelett- eller muskelskador hos laxfiskar, vilket försämrar produktkvalitén, säger Per Hjelmstedt.

Forskarna lyckades hitta en bedövningskombination som minskade risken för att fiskarna kvicknade till efter en stund. ‒ För att undvika att fiskarna återhämtade sig efter elbedövningen förlängdes i stället exponeringstiden. Om den var minst 30 sekunder så kunde vi inte bara uppnå omedelbar utan även permanent medvetslöshet. Vid torrelsbedövning såg vi likande problem, fiskarna återhämtar sig efter en liten stund.

Per Hjelmstedt konstaterar att elbedövningen behöver fortsätta granskas. ‒ Elbedövning behöver vi fortfarande hitta bättre lösningar på. Vi ser att det kan fungera men det är många variabler som påverkar. Det är svårt att komma med generella riktlinjer, då även utfallet från olika utrustningar verkar variera.

Det finns hundratals olika fiskarter i vattenbruksanläggningar världen över, och därför behöver ett lika stort antal arter studeras närmare. På samma sätt som landlevande däggdjur har olika behov och behöver hanteras på olika sätt, gäller samma för de djur som lever under ytan. Evolutionära anpassningar till den miljö som fiskarna ursprungligen förekommer i ställer höga krav på artanpassad hantering och slakt. Endast ett fåtal av fiskarterna i vattenbruket är studerade i högre utsträckning, och även bland dessa finns stora djurvälfärdsrelaterade kunskapsluckor.

Fisken har inte haft samma status som andra djur. Mycket talar däremot för att det börjar ske en förändring i medvetenhet hos folk. Föråldrade föreställningar om fiskars oförmåga att exempelvis känna smärta och att minnas har börjat ifrågasättas. Inte nog med att fiskar har långtidsminne och smärtreceptorer, de uppvisar även komplexa sociala beteenden.

Under webbinariet gjorde Per Hjelmstedt avslutningsvis en reflektion om kräftdjuren, som föds upp i ännu större antal än fiskarna. Forskning kring smärta hos kräftdjur visar att flera arter uppvisar beteenden som tyder på en smärtupplevelse, något som uppmärksammas allt mer. Bland annat har det blivit förbjudet att koka hummer levande i vissa länder. Medvetenheten om att kräftdjuren också är kännande individer kommer att öka. av Matilda Kylefors

Se mer!

På Djurens Rätts Youtubekanal kan du se hela seminariet Simma lugnt eller sätta fart.

”Elbedövning behöver vi fortfarande hitta bättre lösningar på.”

Norge är en stor nation i fiskindustrin och har sedan tio år tillbaka ett förbud mot den kritiserade koldioxidbedövningen av fiskar.