Tidningen Djurens Rätt #3 2024

Kornas kris

Ny utredning föreslår skrotad betesrätt

Mindre bete och mer jakt i konkurrenskraftens namn, enligt ny regeringsutredning.

INTERVJU Läkarstudenten på lammens sida GRATISMAT Plocka din nästa måltid utomhus

FORSKNING Nytt recept ersätter kalvserum

Kompromisslös choklad.

Alla ska ha möjlighet att äta gott godis oavsett livsstil eller kosthållning.

Vår veganchoklad finns i 5 härliga smaker. Köp, bryt och njut!

Camilla Bergvall

UNGEFÄR SAMTIDIGT SOM jag började engagera mig i Djurens Rätt så bestämde jag mig för att adoptera en katt från ett djurhem utanför min hemstad. När jag besökte dem var den första jag träffade en grå mjuk

katt som hette Pelle. Han lade omgående beslag på min hand och kelade med den så intensivt att han ramlade ur sin korg. Det var kärlek vid första ögonkastet. Föreståndaren berättade att han vantrivdes med så många andra djur omkring sig, så om jag ville adoptera Pelle kunde jag hämta honom redan dagen därpå.

SEDAN DESS HAR han funnits vid min sida – genom glädje, hjärtesorg och framför allt i en helt vanlig vardag. Han gick från att vara en rädd och osäker liten katt till att bli hemmets självutnämnda härskare. Utan tvekan var han en karaktär som berörde många, vare sig han träffade dem eller inte. Han har jamat i digitala styrelsemöten, smugit förbi skärmen när jag haft möten med politiker och med hopp om gos kastat sig över varenda människa som passerat tröskeln till mitt hem.

Jag har inte kunnat föreställa mig ett liv utan min bästa vän, även om jag såklart visste att katter inte kan leva för alltid. I somras kom så den overkliga dag då jag behövde fatta det tunga beslutet att låta min livspartner sedan 15 år tillbaka somna in. Jag vet att ni är många som vet hur det känns. Det går inte att sätta ord på, så jag tänker inte ens försöka.

21 september: Riksstyrelsen träffades i Malmö för att diskutera hur Djurens Rätt kan göra ännu större skillnad för de djur som är flest och har det sämst.

14 september: På en digital träff kickade vi igång höstens aktiviteter för djuren, tillsammans med alla Djurens Rätts fantastiska volontärer.

PELLE VAR UNIK, men han var inte ensam om det. Att alla djur är kännande individer med olika personligheter visste jag, men att leva med ett djur gjorde det så tydligt. Visst har djur särskilda egenskaper beroende av vilken art de tillhör, men lika lite som alla katter är lika varandra så är kycklingar eller fiskar inte heller det. De är alla unika varelser med personliga intressen och små egenheter. Om vi tog oss tid för att lära känna dem så skulle vi snabbt märka det. Mitt i sorgen slås jag därför av tanken att om människan kunde låta sig känna åtminstone en bråkdel av den kärlek vi känner för fyrbenta familjemedlemmar, även för de djur som trängs i djurfabrikerna och djurförsökslabb – vilken annorlunda värld vi skulle leva i. ●

20 oktober: Vi bjuder in alla medlemmar till ett digitalt medlemsforum. Hoppas vi ses där!

26 oktober: Ett nytt volontärprogram med fokus på att föreläsa om djurens situation drar igång. Jag har den stora äran att få vara med under en kickoff för att dela med mig av mina erfarenheter.

Camilla Bergvall är riksordförande för Djurens Rätt.

Pelle.

Innehåll

Nr 32024 37

Agenda

07 Tomma burar. Minkfarmarna tar emot avvecklingsstödet.

08 Slopat beteskrav. Regeringens nya utredning föreslår att kornas betesrätt går i graven.

10 Smittohärd i fågelfabriken. Hittills har sex miljoner fåglar avlivats och bränts upp.

11 Kampanjkollen.

12 Almedalen. Djurens Rätt satte djuren på politiska agendan.

14 Framgång. Efter kampanjen –modejätten slutar med päls.

15 Djurnyheter i korthet.

16 Succéturné i Europa. Supersatsning rullade ut i Europa.

Intervju

22 Djurfri forskning. Enligt Stina Oredsson är fetalt kalvserum cellforskningens skamfläck. Hon har uppfunnit ett alternativ och bjussar på receptet.

Fokus

24 Världens bästa djurskydd? Djurvälfärd i världsklass är en del av Sveriges självbild. Verkligheten? Sverige har blivit frånsprungna.

Välj Vego!

37 Gratis är gott. Vildplockarproffset Niki Sjölund tipsar om delikatesserna du hittar i svensk natur just nu. Vad sägs om recept på svampkebab?

42 Ät! Fem goda vegonyheter.

43 Topp tre. Djurvänligt mode.

44 Djurvänligt företag.

Agera

47 Landet runt. Mingelbilder från Djurens Rätts sommarturné.

50 Gränsdragaren. Volontären Jasper skapade rubriker när han vägrade dissekera djur under läkarutbildningen.

55 #DjurensRätt.

56 Intervju. My berättar hur det är att jobba hos Djurens Rätt.

58 Expertsvar. Hur viktiga är öppna landskap egentligen?

60 Djurvänsdilemmat.

62 Det hände sen. Silkesvantar mot brotten i djurfabrikerna.

Redaktionsfrågan: Vildplockarproffset Niki Sjölund uppskattar karljohansvamp. Vad är ditt ätbara favvofynd i svensk natur? JOSEFIN STRANG, redaktör [vildhallon] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [kantareller] AGNES DUNDER, art director [gotländska salmbär och nejkon] REBECCA JOHANSSON, Välj Vego-redaktör [blåbär och syren] LINN ÅKESSON, skribent [trattkantareller] MATILDA ANTTI, skribent [skogens guld, hjortron] NANNA THYDÉN, skribent [gula kantareller]

Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla annonser@ djurensratt.se

OM ORGANISATIONEN

CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se

BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se

Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00

Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm

Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm

Plusgiro: 90 10 87-7

Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se

Vill du ändra din adress?

Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40. Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Tryck: V-Tab

ISSN 0345-2409 Årgång 122

Agenda

FRAMGÅNG!

Allt

Den 13 september passerades årsdagen för det stora svenska minkbeslutet. Förra hösten lovade regeringen ett avvecklingsstöd på 180 miljoner kronor till Sveriges minkfarmer samt en utredning om att förbjuda hela industrin.

Under sommaren har Djurens Rätt fått information om att alla minkfarmer i Östergötland och Blekinge har tomma burar. Kartläggningen som gjorts tyder på att det är maximalt nio aktiva minkfarmer kvar i landet, och att samtliga lägger ner senast i vinter för att kunna få stödet som regeringen utlovat. – Utan vårt ihärdiga arbete hade aldrig en politisk utfasning av minkfarmerna påbörjats. Det är glädjande att det går åt rätt håll och jag ser fram emot dagen då vi kan säga att alla burar är tomma, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt. I skrivande stund är avvecklingsstödet ännu inte på plats, men ansvarigt departement har gett Djurens Rätt uppgifter om att detta kommer att ske under hösten.

Under resten av 2024 fortsätter arbetet för att se till att alla Sveriges minkfarmer stängs helt och att regeringen håller sina löften. I samband med det fortsätter också arbetet för ett heltäckande EU ­förbud genom medborgarinitiativet Fur Free Europe.

av Linn Åkesson

I media

Hejdå kosläpp? D

Djurens Rätts opinion om konkurrenskraftsutredningen plockades upp av Aftonbladet, Tidningen Syre, Dagens ETC, Marcus Oscarsson och norska tidningen Nationen. Djurens Rätts debattartikel publicerades i Dagens ETC.

Ny utredning föreslår slopad betesrätt.

JURENS RÄTTS FARHÅGA besannades. Regeringens nya utredning föreslår att kornas betesrätt ska slopas för att få svensk mjölkindustri att växa och bli mer lönsam. Under en presskonferens den 29 augusti presenterades slutsatserna.

– Vi vet att djurskyddslagstiftningen innebär högre kostnader i vissa fall, som man inte till fullo får ut på marknaden. Antal företag blir färre, antal mjölkbönder blir färre, och markerna växer igen. Det är verkligen skälet till detta förslag, sa utredaren Elisabeth Nilsson.

FÖR 40 ÅR sedan hade ett genomsnittligt mjölkföretag 16 kor. Nu är snittet 113 kor, vilket gjort det svårare att hitta nog stora betesmarker i närheten. Fastän antalet mjölkkor i

Sverige halverats så har kons mjölkproduktion fördubblats. Därmed har årliga mjölkproduktionen legat ganska stabilt på cirka 3 000 ton, enligt siffror från Jordbruksverket. – Den höga produktionen påverkar kornas hälsa och bidrar till exempel till smärtsamma juverinflammationer. Hälta och juverinflammation hos kor är mycket vanligt i mjölkfabrikerna och orsakar stort lidande. Betet fyller en viktig funktion här eftersom betesgång har positiva effekter på både juver-, ben- och klövhälsan. Trots aveln för hög produktion är en ko fortfarande en ko med sina grundläggande beteendebehov kvar, behovet av bete går inte att komma ifrån, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

DE SENASTE 40 åren har lösdrift inomhus blivit vanligast i svensk mjölkindustri, men var femte ko hålls fortfarande uppbunden. Utredaren Elisabeth Nilsson underströk att enbart korna som går i lösdrift inomhus omfattas av förslaget på slopad betesrätt. Hon menade att det inte finns ”tydliga indikationer” i forskningen på att betet är viktigt för lösdriftskornas välmående. Men det påståendet stämmer inte, säger Linda Björklund som lyfter den färska vetenskapliga rapporten Welfare of dairy cows från EU:s expertmyndighet EFSA. – Den fastslår att alla kor, även de i lösdrift, bör ges tillgång till bete av djurskyddsskäl. I lösdriftstallarna är det trångt och golven är ofta hårda och hala, korna kan inte alls röra sig, umgås eller vila på samma sätt som ute på bete. Att även korna i lösdrift är starkt motiverade att komma ut på bete har också visats i forskning från 2017.

UNDER PRESSKONFERENSEN

sörjde Elisabeth Nilsson att nio av tio mjölkföretag lagts ner samt att öppna landskap växer igen. Hon menade att det slopade beteskravet kommer att leda till fler betande djur som håller landskapen öppna. Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall är kritisk. – Jag har svårt att förstå hur man tror att instängda djur ska leda till öppna landskap, det är ett skenargument som inte håller för närmare analys. Det är dessutom anmärkningsvärt att utredare Elisabeth Nilsson klandrar det svenska djurskyddet för att antalet mjölkbönder har minskat. För samtidigt som småföretagen har blivit färre så har antalet mjölkfabriker ökat, både i antal och storlek. Om man på allvar vill stötta ett hållbart och småskaligt jordbruk är det de industriella djurfabrikerna som ska monteras ned, inte svenskt djurskydd.

UTREDNINGEN FÖRESLÅR ATT lantbrukare som fortsätter låta korna beta ska belönas med bidrag. Dessutom föreslås ytterligare en skattemiljard som ska gå till investeringslån inom lantbruket. I dagsläget subventioneras mjölkindustrin med multimiljardbelopp, bland annat i form av nötkreatursstöd, gårdsstöd och skolmjölksstöd. Utredningen föreslår även att ännu fler vargar ska skjutas för att skydda fårföretagare, samt

Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

att dovhjort, kronhjort och rådjur som stört odlingar ska få dödas utan tillstånd. – En sorglig dag för svenskt djurskydd. Sveriges djurskyddslag slår fast att djur har rätt att kunna bete sig naturligt, så betesrätten borde inte ens diskuteras, men jag upphör aldrig att förvånas över vad politiker är beredda att genomföra i konkurrenskraftens namn, säger Camilla Bergvall.

KONKURRENSKRAFTSutredningen tillsattes av regeringen i fjol och ansvarig minister, Peter Kullgren, hävdade att förslagen inte skulle vara på bekostnad av det svenska djurskyddet. Betesrätten är dock den enda djurskyddslagstiftning som är unik för Sverige. Vid utfrågningen efter presskonferensen ville inte Kullgren avslöja sin ståndpunkt gällande betesrätten och sa att han ville avvakta beredningen av förslaget, men uppgav att han tycker att det finns för mycket regler för lantbrukare. Landsbygdsministern Peter Kullgren tillhör Kristdemokraterna som är det enda partiet som motionerat för att avskaffa beteskravet.

Utredningen har fått ett varmt mottagande av Lantbrukarnas riksförbund, men mötts av folkets vrede i sociala medier och även hård kritik från riksdagspolitiker. Vänsterpartiets Kajsa Fredholm säger till Tidningen Djurens Rätt att hon vill att förslaget ska slängas i papperskorgen, liberalen Elin Nilsson är också kritisk. – Fler djur, inte färre, borde ha rätt att vistas utomhus, säger hon.

Utredaren

Elisabeth Nilsson och landsbygds­ ministern Peter Kullgren (KD).

Djurens Rätt är en av organisationerna bakom protestuppropet Jag vill beta, som hittills samlat in över 100 000 underskrifter, som lämnas över till Peter Kullgren under hösten. – Djurens Rätt arbetar för att beteskravet ska behållas för alla kor och att även kalvar och tjurar ska omfattas. Beteskravet borde utvecklas, inte avvecklas, och det är tydligt att det finns en stark opinion för det. Nu förväntar jag mig att de partier som värnar svenskt djurskydd höjer sina röster ordentligt, och jag hoppas att de regeringspartier som inte varit drivande i att tillsätta den här utredningen vågar dra i bromsen nu, säger Camilla Bergvall.

Det återstår att se hur regeringen väljer att gå vidare med utredningens förslag.

av Josefin Strang

SÅ TYCKER NI

”Självklart att djuren ska få vara ute. De borde skämmas att bara komma med ett sådant förslag.”

Myrtel

”Man blir vansinnig, hur kan de bestämma något sådant? Var är vår landsbygdsminister som borde värna om att djur ska må bra? Byt regering så snart som möjligt!”

Barbro

”Detta förslag måste hamna i papperskorgen, omgående.”

Leif

”Hemska människor som inte kan tänka. Uppväxt på bondgård, så jag vet att djur behöver komma ut, inte vara instängda. Tänk om och gör rätt!”

Irene

”Galenskap! Undrar om utredarna skulle trivas instängda året runt! Kreatur måste få vara i sin naturliga miljö och beta, det är vi ta mig f#n skyldiga dom!”

Per-Erik

”Och där försvann de sista mejeriprodukterna ur mitt kylskåp.”

Wibeke

”Jag kanske borde ångra min röst på nuvarande regering. Man måste bry sig om djuren, något annat är sinnessjukt och helt empatistört.”

Caroline

”Det är ju helt vansinnigt.”

Per-Olof

”Tyvärr är jag inte förvånad. Djurskyddet i Sverige är verkligen inte mycket att skryta om. Så klart ska kossor, kalvar och tjurar gå ute på sommaren och njuta av solen, gräset och så vidare, allt annat är djurplågeri.”

Carina

Påverkansarbete

Under utredningens gång har Djurens Rätt framfört synpunkter om Sveriges djurskydd samt publicerat skuggrapporten Djurskydd värt att tala om – viktiga steg för politiken att ta i dag.

Smittspridning fortsätter

Fågelfabriker driver utvecklingen.

UNDER DET SENASTE decenniet har över sex miljoner fåglar avlivats i Sverige på grund av smittoutbrott. Det handlar om fågelinfluensa, salmonella och newcastlesjuka, som sprids bland fågelfabrikerna som finns runt om i landet. På global nivå är det hundratals miljoner djur som dödats. Enligt Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt, så är den nuvarande situationen en direkt konsekvens av det storskaliga, industriella djurhållningssystem som dominerar världen över.

– Trånga, stressfyllda miljöer med genetiskt lika individer skapar perfekta förutsättningar för virus och bakterier att sprida sig. Dessa ägg- och kyck-

lingfabriker är som tändvätska för smittor, säger hon.

I JULI TOGS beslutet att 36 000 höns på en fabrik i Sverige skulle avlivas på grund av salmonella. Det är en av många fågelfabriker där Jordbruksverket genomfört smittutredning och sanering. Ägg- och kycklingindustrin fortsätter att förlita sig på massavlivningar för att stoppa smittan. – Det är en massavlivning som bara sker för att skydda människor, och för att det inte går att isolera smittade individer i dagens djurfabriker. Smittan hade kunnat förebyggas om kycklingarna, hönorna och tupparna hade haft det bättre, men det är nu de som betalar

det allra högsta priset – med sina liv, säger Anna Harenius.

ÄVEN MÄNNISKOR HAR börjat drabbas av fågelinfluensa. I juni rapporterades det första mänskliga dödsfallet i Mexiko till följd av den senaste fågelinfluensavågen. Under sommaren har flera nya fall bland människor rapporterats från USA, och i Sverige har myndigheterna börjat testa människor med influensasymptom för fågelinfluensa.

Smittorna har nu härjat i flera år, men varför har djurfabrikerna inte lyckats få stopp på dem?

– Djurfabrikerna förväntar sig att de ska stoppa smittspridning om de isolerar

I media Sex miljoner höns och kycklingar har avlivats i Sverige de senaste tio åren, enligt SVT. Djurens Rätt kommenterade massavlivningarna i SVT.

byggnaderna bättre och slutar ge djuren utevistelse. Men sanningen är att smitta alltid hittar in om djur har det dåligt. De måste sluta avla för hög produktion och ge djuren mer utrymme om smitta ska förebyggas, säger Anna Harenius. Enligt Djurens Rätt krävs ett systemskifte, eftersom smittspridning i fågelfabrikerna inte är en isolerad incident. Djurens Rätt uppmanar till att montera ned djurfabrikerna –för djuren, människorna och för planeten.

– Det handlar inte bara om att förhindra nästa utbrott, en sådan uppgift är i princip omöjlig som det ser ut i dag. Det handlar om att förändra hur djur behandlas i grunden och att se djurfabrikerna för vad de verkligen är – tickande bomber för nya pandemier, som för med sig förödande konsekvenser för djuren, avslutar Anna Harenius.

av Nanna Thydén

Kampanjkollen

Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till.

av Cissi Krantz

Skicka ett vykort till Lidl!

Läs mer på djurensratt.se/vykort

Sån är Lidl, fortfarande – turbokycklingar som lider. Djurens Rätt fortsätter att uppmana den europeiska jättekedjan Lidl (med sina över 200 butiker i Sverige) att ta mer ansvar för kycklingarna som de köper in. Detta genom att påbörja arbetet med European Chicken Commitment. Nu kan även du uppmana Lidl att säga nej till turbokycklingar genom att skicka ett vykort till chefer och anställda på deras huvudkontor.

Hallå där, Moa Oja Lindblad

Kampanjkoordinator hos Djurens Rätt

Vad har hänt sedan bläckfiskkampanjen lanserades för ett år sedan?

För en framtid utan djurfabriker

Skriv under uppropet idag på djurensratt.end.it Flera miljarder djur hålls i fruktansvärda förhållanden i intensiva djurfabriker där de avlas för att växa snabbt och ge maximalt med vinst. Det systematiska djurplågeriet i djurfabrikerna är utbrett. Med kampanjen End of the Line for Factory Farming vill Djurens Rätt uppmana världsledarna i FN att fasa ut djurfabrikerna och gå över till ett mer hållbart system för matproduktion.

Regeringen – förbjud turbokycklingar

Skriv under idag på djurensratt.se/kycklingkampanj

Varje år dödas fler än 100 miljoner turbokycklingar i Sverige. Turbokycklingar växer så snabbt att de får ont, blir sjuka och dör i förtid. Majoriteten får någon typ av rörelsestörning innan deras liv avslutas vid 35 dagars ålder. Då har de hunnit växa 50 gånger sin storlek från kläckning. Djurens Rätt uppmanar därför regeringen att anta ett förbud mot aveln av turbokycklingar.

I media

– Mycket! Bland annat har fler än 44 000 djurvänner skrivit under vår namninsamling för att stoppa bläckfiskfabriken.

Djurens Rätt gav en kommentar i Ordfront Magasin, som handlade om världens första bläckfiskfabrik som är på väg att byggas på Kanarieöarna.

Fira Djurens Rätts födelsedag!

Läs mer och ge en födelsedagsgåva på djurensratt.se/fira Den 7 oktober firas att Djurens Rätt har drivit kampen för djuren i 142 år. Detta arbete hade inte varit möjligt utan Djurens Rätts medlemmar – ditt stöd gör stor skillnad för djuren. För att fira lite extra har Djurens Rätt startat en födelsedagsinsamling, där alla som skänker en gåva är med i en utlottning av fina priser från Djurens Rätts shop.

Djurvänner världen över har protesterat mot bygget. Djurens Rätt skrev under ett brev till delstaten Washington om att fullfölja sitt lagförslag om att förbjuda bläckfiskuppfödning och inköp av odlad bläckfisk. Några månader senare gick lagförslaget igenom. Washington blev därmed den första delstaten i USA att förbjuda bläckfiskuppfödning. Under året har Djurens Rätt också producerat den 2D-animerade filmen Från frihet till fångenskap som skildrar en bläckfisks liv.

Bläckfiskfabrikens första miljöanalys sågades av spanska myndigheter. – Det är positivt att de spanska myndigheterna nekade deras första miljökonsekvensbeskrivning. Vi vet inte ännu vad deras nästa beskrivning kommer innehålla, därför fortgår kampanjen. Vi vill också se de spanska myndigheterna tillsammans med EU-kommissionen ta bläckfiskarnas välfärd och välmående i beaktning, i sådana fall ser chanserna goda ut att fabriken stoppas.

AgendaRapport från Almedalen

Opinionsbildning, hetsiga paneldebatter och mingel.

Under Almedalsveckan i Visby var Djurens Rätt på plats i vanlig ordning – dels med sommarturnén, dels för att sätta djurpolitiska frågor på agendan. Intresset för att prata om djurfrågor var stort bland besökarna, och seminarierna bjöd på samtal med lovande besked från politiker.

Djurens Rätts andra vice ordförande Tina Hogevik märkte att besökarna hade ett starkt intresse för djurfrågor.

Hos volontären Oskar Hogman kunde förbi­ passerande människor bland annat få recept på god vegomat medan deras fyrbenta vänner kunde släcka törsten i värmen.

Riksdagspartierna djurskyddsfrågornaom

Under tisdagen anordnades seminariet ”Vad säger riksdagspartierna om djurskyddsfrågorna?” tillsammans med Djurskyddet Sverige och World Animal Protection. Alla partier var tillfrågade, men hälften uppgav att de inte hade möjlighet att närvara. Panelen bestod av riksdagsledamöterna Kajsa Fredholm (V), Sofia Skönnbrink (S), Elin Nilsson (L) och Lars Thomsson (C).

Under seminariets 75 minuter hann panelen svara på flertalet frågor, bland annat om vikten av att värna om beteskravet, bristerna inom kycklingindustrin, massdödandet av tuppkycklingar, avvecklingen av svensk minkfarmning och inrättandet av en djurskyddsmyndighet.

Hackkycklingar

Djuren Rätt fokuserar på djuren som är flest och har det sämst.

Därför hamnade kycklingarna ofta i fokus även under Almedalsveckan.

Förra året slaktades 116 miljoner djur i Sverige, 109 miljoner av dem var kycklingar.

Het debatt bland ungdomsförbunden

Under torsdagen bjöds representanter in till seminariet ”Vilken djurpolitik vill ungdomsförbunden se?”. Panelen bestod av Ava Rudberg (Ung Vänster), Rebecka Forsberg (Grön Ungdom), Tora Bergström (SSU), William Larsson (CUF), Hedvig Lindgren (LUF), Douglas Thor (MUF), Benjamin Jiang (KDU) och Emma Altenhammar (Ungsvenskarna).

Det var första gången som representanter från samtliga åtta ungdomsförbund närvarade, och det bjöds på livliga debatter. En fråga med tydliga konfliktlinjer rörde huruvida

Sverige bör inrätta en djurskyddsmyndighet, till Djurens Rätts glädje rådde däremot stor enighet bland ungdomsförbunden om att beteskravet ska behållas i den svenska lagstiftningen.

Så kan upphandlingar göra skillnad

Sist ut under torsdagen var seminariet ”Upphandling som kraftfullt verktyg för djuren” där panelen bestod av kommunpolitikerna Monika Bubholz från Karlstad, Linnea Kläth från Borås och Karin Pleijel från Göteborg.

Seminariet inleddes med att Sebastian Wiklund presenterade spaningar från Djurens Rätts årliga kommunranking Djurvänlig kommun. Därefter släpptes paneldeltagarna in för att diskutera hur kommuner kan inspirera varandra och sina medborgare genom positiva exempel, och hur upphandling kan fungera som ett verktyg för att stärka djurskyddet.

Tre frågor till Tina Hogevik

Andra vice ordförande i Djurens Rätts styrelse och var på plats i Almedalen.

1

Hur har du haft det?

– Bra! Almedalsveckan i Visby är en viktig demokratisk mötesplats och därmed en självklar plats för Djurens Rätt. Det har varit kul att föra djurens talan både genom samtal med allmänheten vid vårt tält, och genom seminarium med politiker.

2

Spaningar från veckan?

Sommarturnén svängde förbi

Ju fler medlemmar, desto mer kan Djurens Rätt uträtta för djuren. Sett till antalet värvade medlemmar blev Almedalsveckan ett av sommarturnéns mest lyckade stopp (mer om sommarturnén på sidan 47). Hanna Lisspers och Ella Grahn var några av Djurens Rätts volontärer som höll ställningarna i tältet.

– En generell trendspaning från de seminarium om livsmedelsindustrin som vi bevakat är att många programpunkter har ett snudd på dystopiskt fokus på krisberedskap. Det står tyvärr i stark kontrast mot hur det var för bara några år sedan, då den starka innovationslusten inom växtbaserad food tech gjorde att vi hade en massa inspirerande samtal att springa på.

3

Respons från folk?

– Hos allmänheten ser vi ett större intresse för frågan om nedmontering av djurfabrikerna. Vi har i vanlig ordning sett en hög aktivitet vid vårt infotält där många har valt att ställa sig på djurens sida, genom att skriva under vår namninsamling för turbokycklingarna eller genom att bli medlemmar. Så att medborgarna tycker att djurpolitiska frågor är viktiga råder det inget tvivel om!

Ava Rudberg från Ung Vänster.

Max Mara skippar päls

Allt fler lyxmärken pälsfria.

I FEBRUARI 2024 inledde Djurens Rätt, tillsammans med andra organisationer världen över, en kampanj mot det italienska modemärket Max Mara där företaget uppmanades att sluta använda päls. Under modeveckorna i New York, London, Milano och Paris fick Max Mara hundratusentals mejl, samtal och sociala medier-inlägg från djurvänner världen över, som krävde att företaget skulle anta en pälsfri policy.

Inledningsvis försökte Max Mara ignorera kampanjen, men kapitulerade i augusti.

Den starka opinionen ledde slutligen till att företaget valde att lyssna på den ihållande kritiken mot pälsindustrin. – Vi är oerhört glada över att Max Mara har fattat detta viktiga beslut som kommer att skona många djurs liv. Pälsindustrin är en starkt ifrågasatt bransch som hör hemma i historieböckerna och inte på catwalken, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

MED FLER ÄN 2 500 butiker i 105 länder är Max Mara ett av

Enkät: Partierna om djurfri forskning

I media

Djurens Rätts debattartikel om Sveriges 3R­ center publicerades i Altinget.

världens största lyxmärken. Nu ansluter sig Max Mara till de andra stora modehusen som redan antagit en pälsfri policy, här ingår Dolce & Gabbana, Saint Laurent, Valentino, Prada, Gucci, Versace, Alexander McQueen, Balenciaga och Armani.

DE DJUR SOM främst dödas för sin päls skull är minkar, rävar och mårdhundar. Positivt är att antalet djur som dödas i pälsindustrin minskar stadigt. Dock föds fortfarande miljoner djur upp på farmer världen över.

– Det sägs ofta att utbudet styrs av efterfrågan. Men det är en sanning med modifikation. När pälsprodukter försvinner från butikshyllorna, då sjunker efterfrågan som helhet. Därför är sådana här beslut viktiga. Stort tack till alla djurvänner som har stått upp för pälsdjuren och uppmanat Max Mara att bli pälsfria, avslutar Camilla Bergvall.

av Moa Oja Lindblad

De svenska förutsättningarna för att fasa ut djurförsök har förändrats. 3R­ centret, kunskapsnavet för att minska djurförsöken, fick finansieringen kapad av regeringen. Djurens Rätt har därför stämt av riksdagspartiernas hållning i avgörande djurförsöksfrågor. Notera att KD och M valde att inte svara på enkäten. Partierna fick ange om de vill att 3R­ centret åtminstone ska återfå sin ordinarie finansiering på 15 miljoner kronor per år. V, MP, C och SD svarade ja, S avstod från att svara medan L svarade nej. Enligt ett EU ­ direktiv från 2010 ska djurförsök ersättas så snart det är vetenskapligt möjligt. Samtliga partier utom M och KD uppgav att de delade EU:s vision. På frågan om vilka som vill se en nationell handlingsplan för utfasning av djurförsök svarade V, MP, C och SD ja. Det blev nej från S och L. V, MP och C uppgav att de vill se mer pengar till djurfri forskning, S och SD avstod från svar och L svarade nej. – Det är hoppfullt att flera partier vill att det viktiga 3R­ centret återfår sin finansiering. Om en djurfri forskning utan plågsamma djurförsök ska bli verklighet behövs ekonomiska satsningar. Djurens Rätt hoppas att det kommer avspeglas i budgeten för 2025, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. av Josefin Strang

Antalet telefonsamtal Max Mara mottog under modeveckorna.

Så många protestmejl skickades till företaget under modeveckorna.

Antalet månader kampanjen pågick innan Max Mara lyssnade.

Bakslag Framgång

Snabb genomgång av läget i Djurens Rätts fyra prioriterade områden.

av Thea Fahlberg

Vego på högsta nivå

Fler förbjuder minkfarmning

Vegotrenden mattas av

Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att 13 EU ­ medlemsstater har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att Europa är på väg bort från den plågsamma pälsindustrin.

Under OS i Paris satsade värdlandet på växtbaserat till publiken som befann sig på plats. Under evenemanget var 60 procent av alla måltider som serverades växtbaserade. Även flera atleter som väljer vego vann medalj under OS, bland annat tennisstjärnan Novak Djokovic.

Kanada stoppar laxfabriker

Kanadas regering har meddelat att de kommer att förbjuda laxfabriker med öppna nätkassar. I dessa djurfabriker hålls ofta hundratusentals fiskar i trånga nätkassar. De kommande fem åren måste industrin avveckla sina verksamheter. Det permanenta förbudet träder i kraft år 2029.

Antalet veganer och vegetarianer har slutat öka i Sverige, siffran har stagnerat kring åtta procent. Även de som är flexitarianer väljer nu att äta vego färre dagar i veckan än tidigare. I matbutikerna ser vi även att försäljningen av vegoprodukter minskar.

Äggindustrin storsatsar

Intresseorganisationen Svenska Ägg mångdubblar sin marknadsföringsbudget under de kommande sex åren för att få den genomsnittliga svensken att äta ett ägg om dagen. En ökad konsumtion blir på bekostnad av hönorna som lever i äggfabrikerna, där hönorna tvingas leva i trånga utrymmen och dödas i ung ålder.

Försöksfabrik blir fristad

En anläggning i Oklahoma som tidigare användes för att utsätta djur för plågsamma djurförsök har blivit uppköpt av organisationen

Beagle Freedom Project, som gjort om anläggningen till en djurfristad. Nu får hundar, katter, får, grisar och andra djur en trygg oas på anläggningen.

Färre pälsfarmer i Finland

Finland är bland de största pälsproducenterna i Europa och känd på världsmarknaden som rävskinnsproducent (främst blågrå fjällräv). Nu minskar antalet pälsfarmer snabbt i landet. De senaste fem åren har antalet minkfarmer i Finland minskat med 50 procent och antalet rävfarmer med 68 procent.

Tyst om utfasningslöfte

Storbritanniens nya regering utlovade att de skulle arbeta tillsammans med forskare, industrin och civilsamhället för att ta fram en plan för att fasa ut djurförsöken. Men detta åtagande utelämnades i det initiala lagstiftningsprogrammet som tillkännagavs vid parlamentets öppnande.

Efterfrågan på päls ökar

I USA har det börjat anas tecken på att efterfrågan på päls från vilda djur ökar igen efter flera år av svalare intresse. På pälsauktioner har priserna ökat på päls från bland annat bäver och vilda minkar. Djurens Rätt hoppas att detta endast är ett litet trendbrott i utvecklingen mot en pälsfri framtid.

Djurvänlig konsumtion

Djurförsök

Djur i pälsindustrin

Djur i djurfabrikerna

Succéturné!

I djurfabriker är trängseln stor och

flertalet hönor

tvingas leva på varje kvadratmeter.

En lastbil kommer lastad …

Under sommaren och hösten har Djurens Rätts rullande utställning For the Animals skapat unika samlingsplatser runt om i Europa. Över 6 000 personer har hittills besökt utställningen – allt från nyfikna förbipasserande och influerare till beslutsfattare – och de har fått se djurens verklighet i djurfabrikerna. – Varje år utsätts miljarder djur för systematiskt djurplågeri i det som kallas för djurfabriker. Det är ett stort europeiskt problem som kräver europeiska åtgärder. Djurens Rätt fortsätter sitt påverkansarbete ute i Europa för att verka där problemen finns, säger Coral Ricote Lajusticia, kampanjchef hos Djurens Rätt.

Ett glatt team från

Djurens Rätt och lokala organisationen Deutscher Tierschutzbund under stoppet i Berlin.

Gör skillnad!

Över 9 000 underskrifter har samlats in som kräver att EU uppfyller djurskyddslöftena. När turnén avslutats ska namnen lämnas över till den nya EU ­ kommissionen.

Gör skillnad genom att skriva under på djurensratt. se/håll ­ era ­ loften

Simon Jonsson under stoppet i Berlin.

Rullar vidare

I september har lastbilen rullat genom sydvästra Europa, där stopp bland annat gjorts i Madrid, Barcelona, Porto, Lissabon, Bologna och Turin.  I oktober och november kommer turnén till Danmark och Sverige. Läs mer på djurensratt. se/eurotour.

Lokalkännedom ger lyft

Varje lokal organisation har haft möjligheten att sätta sin egen prägel på turnéstoppen i sin stad genom att rikta ljuset mot en djurrättsfråga som finns i landet. På så vis har budskapet gjorts relevant i nationell kontext.

I Litauen valde den lokala organisationen att ha en egen utställning utanför lastbilen där besökare och förbipasserande fick möjlighet att se anordningar som används inom djurfabriker. Till exempel visade en fixeringsbur som används i grisindustrin för att hålla fast suggor som nyligen fått kultingar.

I Vilnius kunde besökarna ta en närmare titt på burarna som används i djurfabriker.

Drar åt samma håll

Djurens Rätt har etablerat ett nära samarbete med över 16 olika organisationer runt om i Europa. Kristel Kullmakki från den estniska organisationen Näthalomaad var glad över att turnén svängde förbi.

– Att samarbeta med Djurens Rätt var mycket insiktsfullt och en fantastisk erfarenhet. Att se lastbilen in action och att inte bara prata med förbipasserande människor, utan även volontärerna från Djurens Rätt, var mycket lärorikt.

Under turnéstoppet i Helsingfors deltog Karneva Pelli från den finska organisationen Animalia.

– Mest minnesvärt var att få in den enorma, blickfångande lastbilen mitt i stadens hjärta, och att få arbeta för djuren tillsammans med andra organisationer.

Vadå Project 1882?

Djurens Rätt verkar under namnet Project 1882 internationellt. Namnet refererar till året då Djurens Rätt grundades och används för att representera Djurens Rätts globala arbete för djuren.

Medieuppbåd i Vilnius.

I media

Europaturnén har hittills nämnts i 45 internationella medier: fyra i Lettland, elva i Litauen, sju i Polen, fyra i Tjeckien, tre i Slovenien samt 16 gånger i ungerska medier.

Allt fler skrotade burar i Lettland

I Riga hölls en paneldiskussion med representanter från stora livsmedelskedjor och äggproducenter. Moderatorn för diskussionen var en aktivist från den lokala djurrättsorganisationen Dzivnieku briviba. Diskussionen handlade om att fasa ut ägg från hönor som lever sina liv i burar. De flesta av de ledande livsmedelsföretagen i Lettland har beslutat att helt fasa ut buräggen till 2025. Beslutet är av yttersta vikt, eftersom 68 procent av äggen i landet kommer från hönor i bur, långt över det europeiska genomsnittet på 38 procent. De inbjudna intressenterna var positiva till förändringarna och arbetar därför vidare tillsammans med den lettiska djurrättsorganisationen Dzivnieku briviba för en fullständig utfasning av buräggen.

EUROPATURNÉN I SIFFROR

Intensiv djurdebatt i teve

6 000

Ungefär så många besökare har utställningen hittills haft.

9 000

Så många underskrifter har Djurens Rätts namninsamling ”EUkommissionen – håll ert löfte till djuren!” hittills fått.

21

Antalet stopp som turnén For the Animals genomför under 2024. 15 länder har besökts.

I Sloveniens huvudstad Ljubljana pågick en hetlevrad paneldiskussion i över två timmar. Paneldiskussionen bevakades av landets största rikstäckande medier.

I panelen satt experter från veterinärsektorn, djurskydd samt djurhållningsvetenskap, en statssekreterare i jordbruksministeriet och en välkänd grisuppfödare. På agendan fanns fixering av suggor, hönorna i äggindustrins burar, samt djurskyddet i Slovenien och EU. Samtliga deltagande parter var beredda att göra satsningar för att förbjuda burhållningen i Slovenien.

Djurens Rätts kampanjchef Coral Ricote Lajusticia är glad över att arrangemanget med den lokala djurrättsorganisationen Animal Enterprise Transparency Project tog skruv.

– Det är en liten lokal organisation i Slovenien med två anställda som med hjälp av Djurens Rätt lyckades så ett frö hos makthavarna i Slovenien. Vi tar oss ut till var problemen finns och detta framsteg är ett praktexempel på vad vi kan åstadkomma tillsammans, säger Coral Ricote Lajusticia.

Livsmedelsbranschen, äggbranschen och djurrättsförespråkare vid samma bord.

”Mitt största eureka”

av Josefin Strang foto Emma Larsson

eureka”

Möt cancerforskaren

Stina Oredsson som uppfunnit den etiska ersättaren till fetalt kalvserum –och valt att ge bort receptet gratis.

DET ÄR MED skam i kroppen som Stina Oredsson minns forskningskarriärens början. På den tiden gjorde hon som alla andra.

– Ja, det är så hemskt att man inte ens vill beskriva det, suckar hon.

Det finns en tumör som växer i bukhålan på möss. Hon sprutade in cancercellerna i buken på andra möss. Syftet var att testa potentiella cancerläkemedel, men det hjälpte föga.

– Och så växte tumören, sen svällde musen upp som en liten ballong, skakade av frossa och dog. Fruktansvärt, förfärligt. I dag hade man absolut inte fått göra sådana här försök, man hade behövt avliva djuren långt innan de här tillstånden, säger Stina Oredsson.

AVERSIONEN FÖR DJURFÖRSÖK fick henne att raskt byta spår till cellodling. För att celler ska överleva utanför en kropp behöver de gotta sig i en näringslösning, därmed åkte Stina Oredsson på nästa djuretiska bekymmer. Den regerande formen av näringslösning för cellodling upptäcktes på 1950-talet, när en forskargrupp råkade jobba i närheten av ett slakteri och experimenterade med animaliska substanser därifrån. Så kallat fetalt kalvserum visade sig ha bäst effekt på cellodlingen. – Man stoppar in en nål i hjärtat på det ofödda kalvfostret, som tagits ur kons livmoder, och så får hjärtat långsamt pumpa ut blodet tills kalven dör. Detta sker utan bedövning, utan narkos, ingenting. Kalvfostret är nästan fullgången, bara några timmar senare hade den kunnat födas och stå på benen, säger hon. Produktionen är värd multimiljardbelopp för köttindustrin, en liter serum med amerikanskt ursprung kostar 13 440 kronor just nu. Mellan ett och tre kalvfoster behövs för att producera en liter serum. Ungefär 800 000 liter produceras årligen, exakt siffra finns inte. – Det är en slafsig process trots allt, det är fruktansvärt att man kan behandla djur på det här viset. Och nu har man hållit på med det här i 70 år, vi skulle ju inte använda en bil från 1958. Vi måste tänka framåt.

Utöver det djuretiska haveriet medför fetalt kalvserum också grus i maskineriet för själva forskningen. Sammansättningen av näringen i serumet varierar mellan varje batch, dessutom finns kontamineringar i form av nötdjurens

Forskningsk llen

Stina Oredsson har inte nöjt sig med att bara utesluta djurförsök, hon vill också utesluta animaliska produkter ur forskningen. Många forskare förlitar sig på råvaror som utvinns ur kalvfosters blod samt tumörer som framkallats hos möss. Trots den etiska problematiken får den sortens råvaror användas i testningen av produkter som marknadsför sig som "cruelty free".

virus och bakterier, samt gifter från fodret som kon har ätit. Vissa celltyper är extra känsliga för skiftande förutsättningar, vilket kan förvrida forskningsresultatet.

– Risken finns att man får jättekonstiga resultat, som inte kan upprepas. Det är känt att forskning med celler lider av stora reproducerbarhetsproblem. Det finns många orsaker, och en av dem kan vara användningen av det fetala kalvserumet, säger Stina Oredsson och lägger till: – Dessutom är fetalt kalvserum inte mänskligt. Vi vill ju göra tester som liknar människan, och inget annat. Det är skillnad på människor och övriga djur, det är skillnad på blodets sammansättning, på vad cellerna uttrycker, på hur vi metaboliserar ämnen vi får i oss, och så vidare.

TROTS DET HAR forskningsvärlden svårt att slita sig från det fetala kalvserumet. Det finns alternativ, men recepten är hemliga och produkterna har saftiga prislappar. Det här ville Stina Oredsson ändra på och började experimentera under 2018. Bland annat använde hon ingredienser från människor, såsom humant serumalbumin som är en biprodukt från blodgivning. Bland ingredienserna finns också en rad så kallade rekombinanta ämnen, där en mikroorganism drillats till att bilda ett ämne (till exem-

pel tillverkas insulin på det sättet). Stina Oredsson trodde inte sina ögon när hon såg cellinje efter cellinje frodas i näringslösningen hon tillverkat.

Enligt Stina Oredsson kommer en påtaglig stagnation uppstå nu när 3R­ centrets verksamhet bantats ner av regeringen. Hon berömmer centrets arbete de senaste åren, som bland annat innefattat nya riktlinjer kring djurförsök och årliga konferenser som uppskattats inom skrået. – Många djurtekniker har blivit mycket duktigare och skyddar djuren tack vare 3R­ centrets arbete, säger Stina Oredsson.

3R-centrets bantade budget

– Mediet funkade direkt, vilket fick en att undra. Kan det verkligen funka så bra? Så vi upprepade studierna gång på gång och det dröjde till 2023 innan vi publicerade. Det är mitt största ”eureka” att det funkar så bra, och dessutom funkar så bra för så många cellinjer. Vi har testat säkert 22–23 olika cellinjer. Jag var helt fascinerad. Receptet är fritt tillgängligt och ligger i samma prisnivå som medium med fetalt kalvserum. En annan fördel är att näringskompositionen är mer stabil från batch till batch, till skillnad från det fetala kalvserumets innehåll som ständigt fluktuerar och förvrider forskningsresultaten.

Det statliga kompetenscentret arbetar med att minska antalet djur som utsätts för djurförsök, att begränsa lidandet samt att ersätta djurförsök med andra metoder. Regeringen valde att kapa centrets budget från 2024. Det ledde till att nio av 3R­ centrets tolv tjänster försvann. Djurens Rätt arbetar för att återställa 3R­ centrets budget samt ökade satsningar på alternativ till djurförsök.

STINA OREDSSON HOPPAS nu att hennes alternativ till fetalt kalvserum kommer få fotfäste i forskningsvärlden. En forskningsgrupp i Uppsala har fått ”superfina resultat som kommer bli bra PR” enligt Stina. Dock har hon fått ”tack men nej tack” när hon erbjudit gratisprover av mediet till forskningskollegors studier. – Homo sapiens är lite trög. Så vilka incitament får de djurvänliga kuggarna i forskningsvärlden att röra på sig? – Pengar.

Den djurfria forskningen i Sverige är en soppa som kokas på spik. Fastän 48,2 miljarder skattekronor läggs på forskning och utveckling i år, så tycker Stina Oredsson att det varit lönlöst att fiska efter statlig finansiering. För forskningen om alternativen till fetalt kalvserum har hon fått förlita sig på stiftelsen Forska utan djurförsök och bidrag från bröstcancerföreningar.

– Det är egentligen ett underverk att det här har gått med så lite pengar.

Dessutom – under fjolåret spikade regeringen en budgetbantning av 3R-centret, som är landets kunskapsnav för forskning utan djurförsök. Sedan invigningen 2017 har centret fått 15 miljoner kronor per år, summan har nu skurits ner till tre miljoner. Stina Oredsson skräder inte orden.

– Jag tycker att 15 miljoner kronor är en piss i Mississippi, det är jättelite pengar för att djuren ska få det bättre, för att utveckla bättre metoder som faktiskt skapar innovation. Vi har en inkompetent regering, som inte förstår att detta inte bara handlar om djurens välfärd. Djurfri forskning handlar även om att vi människor ska få det bättre. Oförstånd, okunskap och dumhet!

I stället är det Nederländerna som återfinns i täten just nu.

– Vi har en fantastisk innovativ möjlighet i Sverige att hitta totalt djurproduktfria forskningsmetoder. Oj, vad vi skulle vinna på detta om vi gick i bräschen. ●

Ungefär så många dräktiga kor och kalvfoster dödas årligen för att utvinna fetalt kalvserum, som används vid cellodling.

Så många djur utsattes för djurförsök under 2022 inom EU samt Norge. Det är en viss minskning jämfört med de föregående åren.

Så många djur utsattes för djurförsök av den allvarliga graden under 2022 inom EU och Norge. Möss är allra vanligast men användningen av fiskar ökar.

Stina Oredsson

Bor: Helsingborg. Gör: Professor emeritus vid Lunds universitet, svänger förbi biologiska institutionen varje vecka för att underhålla pågående cellodlingar. Hennes engagemang i djurfri forskning är prisbelönt. Karriärhöjdpunkt: Att ha "uppfunnit" djurfri näringslösning för cellodling, som kan ersätta det etiskt tvivelaktiga fetala kalvserumet. En annan höjdpunkt är alla studenter och doktorander hon undervisat genom åren. Gör annars: Springer, åker rullskidor, träffar barn och barnbarn, väver bilder. Vill vara för en dag: "Vandringsalbatross. Tänk att få flyga över haven och se allt från ovan."

Under förhöret var polisen konfunderad.

– Av alla länder, varför valde du Sverige?

Vi är ett av länderna som har bäst djurvälfärd i världen.

Den franska djurrättsfotografen

Clément Martz hade precis fotat djuren i en rad svenska djurfabriker. I hans bildflöde på Instagram finns svenska, spanska samt irländska grisar, kor, turbokycklingar och hönor, ett likformigt virrvarr av galler, smutsiga djur, trängsel, avföring, skadade och döda djur.

– Jag har varit till oräkneliga svenska lantbruk och skildrat denna så kallade ”goda djurvälfärd”. Första gången jag gick in i en grisfarm så var det mörkt, dammigt och luktade grisavföring och ammoniak – långt ifrån vad reklamen försöker få en att tro. De visar rosa små grisar som leker utomhus, säger Clément Martz.

LÅG ANVÄNDNING AV antibiotika, god djurvälfärd, god möjlighet till naturligt beteende och grisar som slipper få svansen avklippt. Ja, det är exempel på mervärden inom svensk grisproduktion enligt en rapport från Jordbruksverket. Denna officiella beskrivning kändes uppdiktad när Clément Martz gick längs långa rader med grisboxar. Varje box innehöll fler grisar än han kunde räkna på fingrarna. Hjärtat sjönk i bröstkorgen när han fick syn på en ung gris som inte kunde sitta och vila eftersom ändtarmen rasat ut.

– Svenska djurindustrin ståtar med minimal användning av antibiotika, men jag har gång på gång sett sjuka och skadade djur. Till exempel så gnager många grisar

på varandra på grund av överfulla boxar och psykiskt lidande. Såren blir sedan infekterade eftersom djuren ligger i sin egen avföring dagar i sträck. Dessa infektioner borde behandlas med antibiotika, tycker Clément Martz.

HAR SVERIGE VÄRLDENS bästa djurskydd? Den frågan har Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt, försökt bena ut under 2024.

– De flesta länder har självbilden att de är bra på djurskydd. Utöver Sverige kunde jag även se att bland annat Schweiz, Tyskland och Storbritannien utnämnt sig själva som världsbäst på djurskydd.

Anna Harenius var inte särskilt imponerad när hon jämförde djurskyddslagarna länder emellan, ingen har lyckats lagstifta fram en djurhållning där djurens behov tillgodoses. Nationer klappar sig själva på axeln när de exempelvis besparar djuren stympning utan bedövning.

– Svansklippning är dåligt och att vi fått bort det i Sverige är en vinst. Men bara för att man inte klipper av svansen betyder det inte att grisen har det bra.

Anna Harenius menar att Sverige lever på gamla meriter, då många länders djurskyddslagstiftningar har hunnit ikapp och förbi på flera fronter.

– Sveriges skamfläckar är framför allt våra minkfarmer. Delfinarium har många andra länder helt eller delvis förbjudit. Sedan har vi fortfarande höns i burar, och inget förbud mot systematiskt dödande av tuppkycklingar. Vi var i framkant på 90-talet, betesrätten kom 1988 och så småningom fick vi bort rävfarmer och chinchillafarmer, sedan har vi tappat fart, säger Anna Harenius.

NÄR WORLD ANIMAL Protection jämförde 50 länders djurskyddslagstiftningar var det dött lopp mellan Sverige, Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Österrike och Schweiz. Inget land är entydigt bäst i alla grenar. Exempelvis: Irland visar framfötterna när det gäller kornas utevistelse då mellan 95 och 100 procent av landets kor går ute året runt. England har stoppat export av djur för slakt. När det gäller fiskar leder Norge med en noslängd genom att ha förbjudit den plågsamma koldioxidbedövningen av fisk.

Enligt Djurens Rätt går det att peka ut en tungviktsmatch – det är frågan om turbokycklingarna, eftersom de bedöms vara djuren som är flest och har det sämst. Sverige är dock inte med i matchen. Landet som sticker ut är Danmark, som spikat omfattande statliga löften som främjar hälsosammare raser. När Anna Harenius bläddrat i köttbranschens tidningar ser

En gris på en djurfabrik i Skåne. Bilden är tagen av franska fotografen Clément Martz, som var väl medveten om att Sverige anser sig vara världsledande på djurskydd. Han tycker att den självbilden rimmar illa med grisarna, kycklingarna, hönorna och korna han har sett med egna ögon i de svenska djurfabrikerna.

SMAKPROV PÅ SVENSKA SJÄLVBILDEN

Citat ur årets djurskyddsdebatt i riksdagen.

"Sverige har bland världens högst ställda krav på djurskydd, och det är vi stolta över."

Helena Storckenfeldt (M)

"För oss socialdemokrater är det viktigt att Sverige fortsätter att vara ett föregångsland när det gäller djurvälfärdsfrågor."

Sofia

Skönnbrink (S)

”Vi var i framkant på 90 ­talet, betesrätten kom 1988 och så småningom fick vi bort rävfarmer och chinchillafarmer, sedan har

vi tappat fart.” – Anna Harenius

hon även att Norge gång på gång lyfts fram som en inspirerande föregångare. – De har allt mer börjat ställa om till mer hälsosamma raser, vilket verkar väldigt lönsamt för producenterna då dödligheten minskar. I Sverige dör tre till fyra procent av alla turbokycklingar under uppfödningen, 150 000 dör varje år under transport. Tre miljoner kycklingar kasseras varje år på slakterier, ofta rör det sig om att turbokycklingarna växt så snabbt att de drabbats av hjärt-

"Sverige är ett föregångsland på många områden inom djurskydd, och vi vet att djurens välbefinnande garanteras främst genom lantbrukarens kompetens och hur väl produktionssystemet möter djurens behov."

Stina Larsson (C)

"Sverige har ett starkt och bra djurskydd, ett djurskydd som vi kan vara stolta över i fråga om vår djurhållning."

Magnus Oscarsson (KD)

"I Sverige har vi ett starkt djurskydd, och det är någonting som vi är väldigt stolta över."

Beatrice

Timgren (SD)

"Jag är inte den första som säger detta i talarstolen i dagens debatt, men Sverige är och ska vara ett föregångsland när det kommer till djurskydd."

Elin Nilsson (L)

Belgisk blå i Nederländerna. Av djurskyddsskäl blev rasen tabu i Sverige, men de väldokumenterade välfärdsproblemen med snabbväxande kycklingraser har inte skapat samma kontrovers. Hälsosammare, mer långsamväxande kycklingraser blir allt vanligare i bland annat Norge, Danmark, Frankrike, Belgien och Nederländerna. I Sverige är fortfarande 98 procent av landets kycklingar av snabbväxande ras. Varje år föds och slaktas över 100 miljoner turbokycklingar i Sverige.

”Resultaten pekar åt samma håll och är inte förvånande, det blir betydligt bättre djurvälfärd med mer långsamväxande raser.”

– Lina Göransson

muskelinflammation eller vätska i buken, bukvattusot, säger Anna Harenius. På 2000 ­talet blev det ramaskri när nötdjursrasen belgisk blå tog fart, så köttbranschen kom överens om att rasen inte bör användas i aveln i Sverige. Varför rycker man på axlarna åt djurskyddsproblemen med snabbväxande kycklingar? – Belgisk blå var en liten nisch, protesterna gjorde att rasen snabbt försvann innan den började ta över marknaden. Många i Sverige är alldeles för investerade i turbokycklingar, 98 procent av beståndet utgörs av snabbväxande raser. Internationellt är djurvälfärdsproblemen erkända, men det förnekas helt av kycklingbranschen i Sverige, svarar Anna Harenius.

Skiftet är snabbt fixat om intresset finns, menar hon. Kläckerierna behöver visserligen köpa in ägg och avelsdjur från annat håll, men i övrigt kan samma infrastruktur användas: kläckerier, uppfödningsanläggningar, transporterna och slakterierna.

LINA GÖRANSSON ÄR veterinär i grunden och forskar bland annat om kycklingvälfärd vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon bekräftar att tillväxthastigheten hos kycklingar har varit det hetaste forskningsområdet inom fjäderfä senaste tiden.

– Resultaten pekar åt samma håll och är inte förvånande, det blir betydligt bättre djurvälfärd med mer långsamväxande raser. Roligt nog har forskningen fått ringar på vattnet och det händer jättemycket ute i praktiken, vissa länder går mycket mot de mer långsamväxande kycklingarna.

Lina Göransson upplever att svenska kycklingbranschen är måttligt intresserad och menar att Danmark, Norge och Nederländerna tagit täten när det gäller mer långsamväxande raser.

I svensk kycklingproduktion är det tillåtet med en beläggningsgrad (trängsel) upp till 36 kilo kyckling per kvadratmeter. Lina Göransson konstaterar att beläggningsgraden fortfarande är mycket hög jämfört med de elva kilon per kvadratmeter som

7 av 10

Så många svenskar tycker att hönor i äggindustrin borde ha rätt till utevistelse, men bara 300 000 hönor av Sveriges åtta miljoner hönor har tillgång till utevistelse året runt. Drygt en miljon hönor får komma ut under sommarmånaderna.

Veterinären och forskaren Lina Göransson är av åsikten att utevistelse är en ”basal aspekt av djurens välfärd” men konstaterar att stora utmaningar finns, bland annat att fjäderfän och grisar riskerar att smittas av fågelinfluensa och svinpest från vilda djur. "Utevistelse är endast en av flera riskfaktorer avseende smittspridning, och storskaligheten av dessa djurhållningsformer är en aspekt som inte bör utelämnas i diskussionen om smittskydd och smittspridning", menar hon.

Djurens Rätt tycker: Ta täten, Sverige!

Att förbjuda pälsdjursfarmning och burhållning har varit på tapeten i Sverige, men frågorna har tappat fart. Varför då? Jo, svenska beslutsfattare inväntar förbuden som ser ut att bli möjliga på EU ­ nivå, till följd av superkampanjerna Fur Free Europe och End the Cage Age. Djurens Rätt vill att Sverige ska föregå med ett gott exempel genom att skrota burarna och pälsfarmerna. Ju fler länder som redan gjort omställningen, desto lägre är tröskeln för ett ”ja” när det är dags för EU ­ politikerna att rösta om saken. "Vi ser nu att EU försenar alla förbättringar, en av anledningarna är att de måste titta på de ekonomiska konsekvenserna. Om många länder redan börjat ställa om till bättre djurvälfärd, så blir de ekonomiska konsekvenserna mindre när hela EU ska ställa om. Eftersom Sverige har så få burar kvar är förbudet en enkel åtgärd för att skynda på EU i just den frågan" säger Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

Fokus

Vad är lägstanivån enligt lagen, hur presterar Sverige och vilket land leder egentligen? Låt oss jämföra två viktiga välfärdsparametrar inom de vanligaste formerna av djurfabriker.

BÄST I KLASSEN?

Andel turbokycklingar

Lägstanivån: Experterna är överens om att snabbväxande kycklingar är ett enormt djurskyddsproblem, EFSA rekommenderar en maximal tillväxttakt på 50 gram per dag. Ross 308, turborasen som är vanligast i Sverige, är långt bort från den gränsen – kycklingen växer 50 gånger sin storlek på bara 35 dagar. Situationen i Sverige: Underkänd. 98 procent av alla kycklingar i Sverige är av snabbväxande raser. Bäst i klassen: Danmark har beslutat att fasa ut statliga inköp av turbokycklingar och ska verka för ett förbud på EU ­ nivå. I många delar av Europa har kött från långsamväxande kycklingar snabbt tagit allt större del av marknaden. I Nederländerna kommer cirka 67 procent av köttet från långsamväxande raser, i Frankrike är andelen cirka 58 procent och i Belgien är siffran kring 47 procent. Även Polen, Spanien och Tyskland leder över Sverige med hästlängder.

Dödandet av tuppkycklingar

Lägstanivån: 330 miljoner nykläckta tuppkycklingar dödas varje år i EU, eftersom de inte kan lägga ägg och växer för långsamt för att anses lönsamma som kött. ”En allvarlig etisk fråga” enligt den ansvariga kommissionären Stella Kyriakides. I ett läckt utkast till den nya EU ­gemensamma djurskyddslagstiftningen föreslogs förbud mot detta systematiska dödande, men det maldes ner av EU ­ kvarnarna.

Situationen i Sverige: Underkänd. Varje dag dödas i snitt 15 000 nykläckta tuppkycklingar genom främst gasning eller nedmalning. Svensk äggindustri vill ännu inte satsa på könsbestämmande metoder av äggen eftersom de inte anses effektiva nog. Bäst i klassen: Tyskland och Frankrike har förbjudit det rutinmässiga dödandet av tuppkycklingar. I Italien, Österrike, Frankrike och Luxemburg finns lagstiftning som fasar ut dödandet. Metoder för könsbestämning av ägg används kommersiellt i Nederländerna och Belgien.

Trängseln i fabrikerna

Lägstanivån: EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet EFSA klassar 35 kilo per kvadratmeter som hög beläggningsgrad (trängsel) och deras rekommendation är maximalt elva kilo kyckling per kvadratmeter. EU drar gränsen vid maximalt 42 kilo kyckling per kvadratmeter. Situationen i Sverige: Underkänd. Det är trångt i svenska kycklingfabriker och flockarna är enorma. Sverige är bland de tio sämsta länderna i EU, det är oftast mellan 33 och 39 kilo kyckling per kvadratmeter. Det motsvarar upp till 25 kycklingar per kvadratmeter.

Bäst i klassen: Det är minst trångt i kycklingfabrikerna i Österrike, Portugal och Grekland, där är det mindre än 33 kilo kyckling per kvadratmeter. Även Spanien och Polen är exempel på länder med lägre beläggningsgrad än Sverige.

Burarna i äggindustrin

Lägstanivån: Det är ord och inga visor från EFSA, myndigheten rekommenderar att burarna fasas ut av djurskyddsskäl. Just nu puttrar en utdragen och försenad process med ett möjligt burförbud på EU ­ nivå, tack vare medborgarinitiativet End the Cage Age som Djurens Rätt varit med och drivit.

Situationen i Sverige: Underkänd. Drygt 170 000 hönor trängdes i burar i Sverige under fjolåret, trots att den svenska djurskyddslagstiftningen uppger att djur ska kunna "röra sig obehindrat". Varje höna har bara en yta motsvarande ett A4 ­ark, de kan inte sträcka ut vingarna i buren. Antalet hönor i burar i Sverige har minskat kraftigt det senaste decenniet eftersom Djurens Rätt påverkat både små och stora företag att sluta sälja burägg. Bäst i klassen: Många länder i Europa har börjat skrota burarna i äggindustrin: Österrike, Belgien, Tyskland, Danmark, Nederländerna, Schweiz, Luxemburg, Tjeckien och Slovakien.

Kornas utevistelse

Lägstanivån: EFSA rekommenderar att kor ska få komma ut på bete. Jordbruksverket konstaterar att betet leder till ökad djurvälfärd, minskad stress och färre hälsoproblem – exempelvis hältor och klövröta läker lättare.

Vadå EFSA?

EFSA är EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet.

Deras experter tar fram vetenskapliga underlag inom bland annat djurhälsa. Expertpanelerna rekommenderar ständigt omfattande skärpningar av djurskyddslagstiftningar, men blir gång på gång överkörda när besluten väl ska fattas.

Fixering av suggor

Lägstanivån: Inom EU är det tillåtet med fixering, alltså att låsa fast suggor i burar i syfte att minska smågrisdödligheten. Forskningen pekar dock mot att fixering bidrar till smågrisdödligheten eftersom fixering förlänger förlossningstiden och minskar suggans mjölkproduktion.

Situationen i Sverige: Godkänt, rutinmässig fixering av suggor är förbjudet sedan 1994. Suggans rörelsefrihet får dock begränsas med skyddsgrind vid vissa omständigheter under smågrisarnas första levnadsdagar. En femtedel av allt griskött som konsumeras i Sverige är importerat, främst från Danmark och Tyskland. Bäst i klassen: Sverige. Flera länder är hack i häl genom att fasa ut fixeringen eller kraftigt begränsa tiden som suggor får hållas fixerade, bland annat Österrike, Tyskland, Finland och Nederländerna. Medborgarinitiativet End the Cage Age kan innebära slutet på den rutinmässiga fixeringen i EU.

Situationen i Sverige: Godkänd, marginellt. Sedan 1988 har kor samt kvigor och stutar över sex månader rätt att komma ut på sommarbete. Tjurar hålls inomhus året om. Betesrätten är internationellt sett en unik lagstiftning som nu är hotad – läs mer om regeringens konkurrenskraftsutredning på sidan åtta. Bäst i klassen: Sverige har bäst lagstiftning, men på Irland får i stort sett alla kor gå ut året om, betessäsongen är lång. Irland bedöms ha den mest kostnadseffektiva mjölkproduktionen.

Uppbindning av kor

Lägstanivån: Europeiska expertmyndigheten EFSA avråder från uppbindning av kor. Lösdriftssystem har bättre djurvälfärd. Situationen i Sverige: Underkänd. I fjol fanns 295 500 kor i den svenska mjölkindustrin, 20 procent av dem hålls uppbundna. I sakta mak kommer uppbindning försvinna från Sveriges mjölkproduktion eftersom det inte är tillåtet att bygga nya anläggningar där korna hålls uppbundna. Bäst i klassen: Det är inte längre tillåtet i Danmark att hålla kor uppbundna. Norge har också beslutat om ett förbud som träder i kraft om tio år.

Böka på betong

Lägstanivån: Det finns inget lagstadgat krav på utevistelse för grisar i något EU ­ land. Majoriteten av de 150 miljonerna hålls inomhus i karga miljöer. Rekommendationen i EU är att grisarna ska få ”tillräcklig” mängd strö, vilket bidrar till att minska kannibalismen till följd av stress och understimulans. Forskare menar att mängden strö som behövs för att möta grisarnas behov är cirka 400 gram per gris och dag. Situationen i Sverige: Underkänt. 97 procent av grisarna i Sverige hålls inomhus på betong hela livet. Det är trångt i boxarna, på nio kvadratmeter hålls tio grisar tills de nått slaktvikten på cirka 100 kilo. Grisarna får mer strö än genomsnittet i EU, dock bara cirka 50 gram strö per gris och dag, vilket är för lite för att klassas som tillfredsställande.

Bäst i klassen: Frankrike och England är något mer generösa mot suggor. I Frankrike får suggorna vistas utomhus när det är dags för grisning. Cirka 40 procent av suggorna i England hålls utomhus.

”Sverige har länge haft relativt högt ställda välfärdskrav, det har vi klappat oss på axeln för ganska länge.”

– Lina Göransson

rekommenderas av EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA.

– En lägre beläggningsgrad är alltid en bra grej för välfärden. Djuren kan röra sig bättre, har lättare att nå mat och vatten, de kan undvika andra kycklingar om någon uppvisar ett aggressivt beteende. Det skapar en bättre miljö, underlaget blir mindre nertrampat och har mindre avföring.

OM DET SKA finnas substans i påståenden om en god djurvälfärd så är långsamväxande kycklingar och mindre trängsel i kycklingfabrikerna avgörande, bedömer Djurens Rätt. Nästa knäckfråga är att skapa miljöer som turbokycklingarna kan trivas i. Just nu föds de upp i karga hangarer, svensk lagstiftning saknar bestämmelser om berikning för kycklingar. Hönorna i äggindustrin har pinnar att sitta på, forskningen visar entydigt att även kycklingar vill vila en bit ovanför marken. – De snabbväxande kycklingarna blir

4 starkaste bestämmelserna i Sverige

1. Djur får transporteras max åtta timmar i sträck till slakt (bortsett från kycklingar, som får transporteras i tolv timmar).

2. Kor har betesrätt under sommaren (regeringen sneglar på att riva upp lagen, läs mer på sidan 8–9).

3. Näbbtrimning och svansklippning är förbjudet. Även Österrike har liknande lagstiftning.

4. Sverige kräver bedövning vid slakt, men allvarliga djurskyddsproblem finns vid koldioxidbedövning av grisar och fiskar, samt vid elbadsbedövning av fjäderfän.

dock snabbt tunga och har svårt att komma upp och även att hålla balansen på pinnarna, de mer långsamväxande gör det utan större problem, säger Lina Göransson.

Hon berättar att forskare experimenterat med konstellationer av sittpinnar, höbalar, plattformar och ramper. Vid första anblick kan det verka busenkelt att bjuda på några höbalar, men Lina Göransson tvivlar på att berikning kommer kunna bli verklighet i konventionell kycklingproduktion inom någon snar framtid.

– Ett problem är att berikning tar plats i stallet och det är enklare för bonden att göra den dagliga tillsynen när det inte finns föremål i vägen. Dessutom äter berikningen golvyta och det finns regler för hur mycket plats varje kyckling ska ha. Smittskyddsaspekten är också viktig, eftersom dessa föremål kan föra med sig smitta in i stallet, och dessutom måste kunna saneras ordentligt mellan omgångarna.

Djurens Rätt anser att kycklingar är det landlevande djurslaget som är flest och har det sämst. 116 miljoner djur slaktades i Sverige under fjolåret, över 100 miljoner av dem var turbokycklingar. De hälsosammare kycklingraserna blir allt mer populära runt om i Europa, men i Sverige går utvecklingen trögt.

Det verkar vara trögt att få till förbättringar av kycklingarnas välfärd. Varför? – Sverige har länge haft relativt högt ställda välfärdskrav och relativt gott hälsoläge, det har vi klappat oss på axeln för ganska länge. Det tror jag spelar in, att vi anser oss ha en ganska god välfärd redan, även om forskningen visar att det skulle kunna bli bättre, svarar Lina Göransson.

TORSDAGSEFTERMIDDAGEN den 29 augusti 2024 presenterades det som kan vara början på slutet för den enda djurskyddsbestämmelse som faktiskt är unik för Sverige – kornas betesrätt. Den så kallade konkurrenskraftsutredningen (som regeringen tillsatte i fjol) föreslår att beteskravet ska tas bort. – Min bedömning är att det här ökar konkurrenskraften, det ökar lönsamheten, och jag ser fram emot att vi får fler nya mjölkföretag och får fler mjölkkor i Sverige, sa utredaren Elisabeth Nilsson. Under presskonferensen luftades också den svenska självbilden. – Samtidigt som regeringen vill stärka konkurrenskraften för det svenska jordbruket så är det också viktigt att värna det svenska djurskyddet. Sveriges högt ställ-

Lina Göransson

1 3 4

Sluta döda tuppkycklingar

Varje dag dödas i snitt 15 000 nykläckta tuppkycklingar i Sverige eftersom de saknar värde i äggindustrin. Tyskland, Frankrike, Österrike och Italien har infört lagstiftningar som skyddar tuppkycklingarna från det systematiska dödandet. Djurens Rätt kräver ett förbud av den systematiska massavlivningen och att metoder främjas för tidig könsbestämning i äggen.

SÅ KAN SVERIGE KOMMA IKAPP

Förbjud pälsdjursfarmning

Nu har 19 länder i Europa förbjudit pälsdjursfarmning av djurskyddsskäl, Sverige är inte ett av dem. Svenska minkindustrin har länge dragits med förluster och regeringen beslutade i fjol om ett avvecklingsstöd, samtliga minkfarmer tackade och tog emot. Nu är de flesta minkfarmerna tomma, därmed anser Djurens Rätt att tröskeln är rekordlåg för att lagstifta mot pälsdjursfarmer, vilket säkerställer att de inte återuppstår i framtiden.

5 2 X STEG

Bort med burarna

Det är inte förbjudet i Sverige att hålla djur i bur, kring 170 000 hönor är inbu-

rade i svenska äggindustrin. Det är också tillåtet att hålla unga kalvar i ensamboxar samt kaniner i burar. Burarna har däremot skrotats i Österrike, Belgien och Tyskland. Även Danmark, Nederländerna, Tjeckien och Slovakien har utfasningar på gång. Samtliga riksdagspartier har uppgett för Djurens Rätt att de står bakom ett möjligt förbud på EU-nivå.

Styr om subventionerna

Djurens Rätts granskning från 2022 visade en snedvriden spelplan. Växtproduktion fick bara sex miljoner i stöd, medan djurindustrin varje år subventioneras med multimiljardbelopp – till exempel i form av satsningar på fiskuppfödning, nötkreatursstöd samt subventionering av skolmjölk.

– Vi har en regering som inte tycker att frågan är viktig. De vill fortsätta hävda att de inte lägger sig i vad folk äter, fastän de redan gör det genom att subventionera animalieproduktion, säger Anna Harenius. Det räcker med att blicka mot Danmark för att se ett exempel på en alternativ strategi. Landet satsar 1,25 skattemiljarder på att främja växtbaserad kost.

Sluta med turbokycklingar

Det råder vetenskaplig konsensus om att snabbväxande kycklingar är ett enormt djurskyddsproblem. Skiftet till friskare raser går trögt i Sverige, vars bestånd är till 98 procent turbokycklingar. Under 2024 har Danmark beslutat att statliga inköp av turbokycklingar ska stoppas och landet kommer även att arbeta för ett förbud på EU-nivå. Kött från långsamväxande kycklingraser dominerar marknaden i Nederländerna och Frankrike, i Belgien är siffran närmare 47 procent långsamväxande raser.

Fokus -

En av 170 000 hönor som just nu sitter inburade i svenska äggindustrin (Österrike, Belgien, Schweiz, Tjeckien och Tyskland har förbjudit burar). De utbredda problemen med frakturer finns både bland inburade och frigående hönor.

DEN FÖRBISEDDA DJURSKYDDSKATASTROFEN

Det finns många djurskyddsbränder att släcka. En av de hetaste frågorna inom forskningen på fjäderfän är bröstbensfrakturerna inom äggindustrin. En stor dansk studie från 2021 visade att i vissa besättningar hade i princip varje höna en bröstbensfraktur, vissa individer hade minst fyra frakturer. Problemet finns i hela världen, Sverige är inget undantag. Flera orsaker bidrar till bröstbensfrakturerna, bland annat tidig produktionsstart i hönans liv, den dagliga värpningen och de stora äggen. Forskare undersöker nu bland annat genetiska faktorer som en underliggande orsak, och man hoppas att delvis kunna lösa problemet genom avel.

– Frakturerna gör såklart ont, hönorna som har dem sitter hellre stilla än att hoppa upp på en sittpinne eller utnyttja sin utevistelse. Rent etiskt skulle vi aldrig acceptera att hundra procent av alla kor i en besättning skulle ha frakturer på bröstben eller revben. Det landar inte hos alla hur allvarligt djurskyddsproblem det här faktiskt är, säger forskaren Lina Göransson och fortsätter:

– Frakturerna kan inte stabiliseras, benbitarna rör på sig så frakturerna läker konstigt och snett. Det bildas extra ben runt frakturlinjen, och många blir alldeles deformerade för att bröstbenet har läkt så skevt. Processen är långsam och väldigt smärtsam. Ett jättejätteproblem.

”Det vi inte gör är avkall på är de mervärden som det svenska djurskyddet idag har. Vi har en fantastisk djurvälfärd.”

– Peter Kullgren

da djurskyddskrav, goda djurhälsoläge och ansvarsfulla antibiotikaanvändning utgör värdefulla mervärden för den svenska livsmedelsproduktionen, sa landsbygdsministern Peter Kullgren och underströk: – Det vi inte gör avkall på är de mervärden som det svenska djurskyddet i dag har. Vi har en fantastisk djurvälfärd. Våra bönder är otroligt duktiga.

Anna Harenius satt klistrad framför presskonferensen och tog sig för pannan. Hon ser utredningens förslag som en logisk följd av den svenska självbilden, där man anser sig gjort mer än tillräckligt för djurens välfärd.

LÄS MER!

djurensratt.se

På Djurens Rätts hemsida hittar du rapporten Djurskydd värt att tala om – viktiga steg för politiken att ta i dag. Den listar åtgärderna som behövs för att Sverige ska hamna i täten igen.

– Så här illa kan det gå när man tycker att man kommit långt med djurskyddet. Att Sverige vill få bort djurskyddslagstiftning som redan finns – det tror jag är helt unikt i Europa, säger hon.

Anna Harenius ser förslaget som en perfekt storm, underblåst av mantrat att djuren i Sverige har det bra samt en marknadsföring som skildrar lantbruksdjur som flanerar ute i grönskan.

– Det är vilseledande, det politikerna och lantbruksföretagen håller på med. De lyfter upp det finaste de har, men döljer den dåliga djurhållningen som utgör majoriteten i Sverige. Även myndigheterna bildsätter med djur som vistas utomhus, när statistiken tydligt visar att majoriteten av djuren aldrig får gå ut. Det är beklagansvärt, säger Anna Harenius.

Helt nedslagen är hon inte. Regeringens förslag på att skrota betesrätten har mötts av vrede och Djurens Rätt kraftsamlar för att se till att de föreslagna djurskyddsförsämringarna strimlas.

– Jag har fortfarande hopp om att beteskravet blir kvar. Vi har i stort sett hela Sverige med oss i den här frågan. Blir det tillräckligt mycket protester så är frågan om regeringen ens vågar lägga fram förslaget. ●

Peter Kullgren

15 % rabatt på allt som medlem

PLOCKMAT

Följ Niki Sjölund till skogs för att hitta din nästa måltid.

HÄNG MED!

Lena Flaten och Niki

Sjölund är aktuella

med boken Vildplockat: Kokboken. Hunden heter Ossi.

Vad sägs om en svavelticka som smakar kyckling och växter som kan förvandlas till ”fancy pancy örtsalt”?

Vildplockarproffset

Niki Sjölund vet hur du optimerar dina matfynd från naturen.

Gratis är gott!

SUGEN?

Du får säsongsaktuella recept på nästa uppslag.

inläggningar, frysning, jäsning och torkning är några av dessa. De flesta har nog rotat efter kantareller och karljohan. Vad är nästa steg i utvecklingen?

– Att lära sig släkten är bra. Soppar, strävsoppar, riskor, kremlor.

Idiotsäkert knep för att få vanlig svamp att smaka gott? I stället för att råka laga nåt som smakar slemmigt brosk… – När du steker svampen, se till att steka den ordentligt. Det är där många gör fel, inte låter svampen tillagas tillräckligt länge.

Vad är lätt att hitta i skogen som kan få en att känna sig som en ”fancy” nordisk gastronom i köket?

– Att vildplocka överlag är inte så fancy. Mycket skit under naglarna och blöta kläder – det är inte alltid soligt och vackra vyer som man ser på Instagram. Att hitta egna råvaror i naturen är väl egentligen det som gör att en kan känna sig fancy, det kan räcka med att man plockar ihop lite rölleka och löktrav och mixar med salt – fancy pancy örtsalt.

Berätta om den här legendariska kycklingsmakande svampen som kallas chicken of the woods .

Niki Sjölund

Ålder: 38 år.

Bor: Tullinge, sydväst om Stockholm.

Du lyfter ofta växtbaserade recept. Varför?

– Då jag framför allt arbetar med ätbart från naturen i form av växter, svamp, bär etcetera, så blir det en enkel väg in i det vegetariska.

Vilken säsongsaktuell råvara är du mest peppad på?

– Det är alltid svamp som gäller för mig på hösten, men visst det är sena äpplen, tranbär och andra växter som håller sig fram.

Din favoritmånad för vildplockat?

– Alla månader har sin egen höjdpunkt, men när våren kommer och de första gröna dyker upp är det alltid skönt, då den långa vintern har rätt bruna färger.

Favoritråvara från skogen?

– När det kommer till svamp säger jag karljohan, en fast fin matsvamp som fungerar att torka, steka, koka, pickla och så vidare, listan görs lång.

Svamp ­ rookies hämmas av nojan att plocka fel svamp och bli förgiftad. Några tips?

– Gå en kurs, följ med någon som har stenkoll. Läs svampböcker, repetera och repetera.

Ärligt, har du som proffs råkat plocka fel?

– Absolut har jag plockat fel, många gånger i livet men alltid upptäckt det. Ät aldrig något du är osäker på!

Bästa sättet att förlänga hållbarheten på mina fynd?

– Det finns otroligt många sätt att förädla råvaror på,

– Svavelticka, en svamp som lever på skadade och döda träd. Den svavelgula svampen växer i våningar och har en textur som påminner om kyckling. Perfekt i grytor, med dess rejäla textur och smakbild som speglar kryddningen, den är en expert på att ta upp smaker. Din favvosvamp är blodsopp. Varför är den så förtrollande?

– Neoboletus luridiformis som den heter på ”vetenskapiska” är en god matsvamp, liknandes karljohan i textur. Det som gör den förtrollande förutom smaken är att vid snitt så ändrar den färg. Många som tillagar den tror det kan vara något fel på den, då svampen blir helt svart i pannan. Var inte orolig, den är supergod. Kanske en perfekt svamp för att göra egen svampsoja på? ●

Intressen: Naturen. Aktuell med: ”Livet”, enligt honom själv. Också aktuell med boken Vildplockat: Kokboken tillsammans med kocken och krögaren Lena Flaten. Mer Niki: @neonatur på Instagram.

av Rebecca Johansson foto Klas Sjöberg

TIPS!

Riv upp pitabrödet och servera med svampröran och olika tillbehör vid sidan om.

Svampkebab i pitabröd

INGREDIENSER

[4–6 portioner]

500 g rimskivling eller ostronskivling, riven

2 gula lökar, grovskivade

2–3 msk norrskensblandning

1 dl lingon olja och växtbaserat smör till stekning

1. Stek svamp och lök i olja på medelvärme. När svampen fått färg tillsätter du växtbaserat smör och kryddblandning och steker några minuter till. Låt vila.

2. Vid servering värmer du upp svampen, blandar i lingonen och smakar av.

Pitabröd

[10 bröd]

25 g jäst

1 tsk sirap

5 dl fingervarmt vatten

11–12 dl vetemjöl

1 ½ tsk flingsalt/kryddsalt

1. Smula ner jästen i en bunke. Tillsätt vatten och sirap, rör tills jästen löses upp. Rör ner mjöl och salt. Börja med två tredjedelar mjöl och tillsätt mer tills du får en elastisk och smidig deg.

2. Dela degen i tio bitar och forma till bollar. Låt bollarna vila under bakduk 20–30 minuter.

3. Kavla varje boll till en rund kaka, cirka en centimeter tjock. Pudra över lite mjöl, täck med bakduk och låt jäsa cirka en timme.

4. Sätt ugnen på 250 grader och ställ in en plåt i ugnen så att den blir varm.

5. När det är dags för gräddning, ta ut den heta plåten ur ugnen och lägg kakorna på plåten. Pensla gärna lite vatten på kakan.

6. Grädda cirka två–fyra minuter mitt i ugnen, bröden ska ”blåsas upp” men inte få färg. Ta ut och förvara på galler under bakduk.

Rostade mandlar med rölleka

INGREDIENSER

200 g oskalad sötmandel

2 dl vatten

4 tsk röllekasalt

½ tsk röllekapulver

1. Sätt ugnen på 200 grader varmluft.

2. Koka upp vatten och salt och rör tills saltet har lösts upp.

3. Lägg i mandeln och

sjud någon minut. Häll av vattnet och sprid ut mandeln i en ugnssäker form.

4. Rosta mandeln cirka tio minuter i ugnen på en plåt med bakplåtspapper.

5. Pudra över röllekapulver.

Röllekasalt

150 g grovt salt eller flingsalt

100–300 g vildplockade stjälkar och blad från rölleka

1. Mixa salt och växter tills de har blandats väl. När saltet är mixat kommer det vara fuktigt, eftersom vätska dras ut ur växterna.

2. Sprid ut saltet på ett

Sugen på mer?

Recepten är hämtade ur Vildplockat: Kokboken I boken finns många recept som enkelt kan veganiseras.

Gelé av rönnbär

INGREDIENSER

10 dl rönnbär, frostbitna eller tinade frysta

200 g äpple: urkärnat, skalat och i bitar

3 dl vatten

7 dl strösocker per liter avrunnen bärvätska

1. Koka bär och äpple i vattnet i en bredbottnad kastrull cirka tio minuter under lock.

2. Pressa bären mot kanten och sila av vätskan i en kastrull.

3. Mät mängden vätska, koka upp och låt koka utan lock fem minuter. Skumma av och tillsätt under omrörning sju deciliter socker per liter bärvätska.

TIPS!

Mixa torkade röllekablad till ett pulver i en mixer. Välj själv hur fint pulver du vill ha.

bakplåtspapper på en plan yta i rumstemperatur. Låt saltet dra åt sig av smakerna och bli helt torrt. Tiden varierar beroende på mängd och råvara.

3. Mixa saltblandningen igen så att eventuella klumpar försvinner. Se till så att saltet är helt torrt och lägg i glasburkar med lock. Tänk på att inte låta burken stå i solljus, eftersom färgen bleknar snabbare då.

4. Koka och skumma av under tiden, håll koll på temperaturen. När vätskan är cirka 80 grader tillsätter du smaksättning om du vill. Gelén är klar när vätskan är cirka 105 grader. Gör gärna ett geléprov (se nedan).

5. Sila av eventuell smaksättning och häll upp gelén i varma och väl rengjorda glasburkar med tättslutande lock. Smaksättningen kan ligga kvar om du vill, men tänk då på att den kommer ge ännu mer smak.

Gör geléprov! Lägg 1 msk gelé på en tallrik och ställ den någon minut i frys eller kyl. Dra ett streck genom marmeladen med fingret. Om gelén inte flyter ihop är den klar.

Ät!

Glass av första klass

Växtbaserad kolaglass, havrekakbitar med kanel och kolavirvlar med smak av rostad marshmallow. Låter det bra? Den mjukt vispade växtbaserade glassen har dessutom bitar som smakar havssalt och choklad.

Sött, salt

& lite spicy

Syrlig lakrits ­ och fruktsmakande ringar och salta lakritsringar med den välbekanta turkisk peppar­ kicken! Godisarna är fria från animalier och innehåller bara naturliga färger och aromer. Tyrkisk Peber Hot Rings Sour & Salty finns i välsorterade livsmedelsbutiker samt hos Pressbyrån och kostar runt 25 kronor.

Rekommenderat pris för Ben & Jerrys glassnyhet Oat of this Swirled är 75 kronor i välsorterade butiker.

Väntat på något gott?

Äntligen är den efterlängtade veganska versionen av Mini Babybel här! Detta växtbaserade alternativ till ost är en källa till kalcium och vitamin B12 samt ett perfekt växtbaserat snack att ha med på språng. Mini Babybel PlantBased finns på utvalda Ica, Hemköp, Willys, City Gross samt Coop och rekommenderat pris är 29,95 kronor.

Både vit och blå

En ekologisk, vegansk ädelost med en twist! Camblu är odlad med en albinostam av penicillium roqueforti för att skapa en unik hybridost med subtila blå smaker och en krämig konsistens. Osten finns att köpa via nätet på casheury.com/shop samt i utvalda butiker för 119 kronor.

Med en nypa salt

Härligt krispiga sötpotatischips med en perfekt balanserad smak av naturlig sötma och salt. Lantchips utlovar även att chipsen tillverkats av omsorgsfullt utvalda sötpotatisar och en nypa salt för den ultimata smakupplevelsen. Salta sötpotatischips från Lantchips finns i välsorterade butiker och kostar 30 kronor.

3 x välklädd

På jakt efter kvalitetsplagg till höstgarderoben?

Här

är tre djurvänliga modemärken att

ha koll på.

av Rebecca Johansson

Schyssta skor

Green Laces brand är en vidareutveckling av konceptbutiken med samma namn. Efter tio års erfarenhet som skoåterförsäljare släpptes den första skomodellen år 2021. Sedan dess har kollektionen vuxit och märket har i dag fem olika veganska skomodeller, samt plånböcker, strumpor och bälten.

Green Laces brand finns i butiken på Götgatan 28 i Stockholm och på greenlaces.se.

Varm i vinter

Save The Duck är det italienska modemärket som lovar att respektera djur, miljö och människor. Märket är känt för moderna dunfria jackor med så kallad plumtech-stoppning, ett icke-animaliskt dun som ska hålla dig varm och välventilerad. Här finns alltså riktigt snygga, sköna och varma jackor i vinter som dessutom är hundraprocentigt djurvänliga. Kika in på savetheduck.com.

Lätt att bära

HVISK är ett helt veganskt märke med en strävan om att ständigt minska företagets klimatavtryck. I värdegrunden ingår att ha transparens i alla led. Detta danska modemärke har ett stort urval av väskor med ett lekfullt, färgglatt och detaljmedvetet utseende. Väskorna från HVISK kan bland annat köpas på hvisk.com.

Företaget -

”Jag

är team tofu!”

Senast 2027 vill Hawaii Poké att hälften av proteinförsäljningen ska vara vego. Om du frågar grundaren Aaron Colman så är trotjänaren tofu bäst i test och fler borde tänka utanför chilimajo-boxen. Varför vill ni att era kunder ska välja mer vego? – För det första, planeten. Miljöpåverkan minimeras när man väljer växtbaserat. Men också för att vi kan visa folk hur

mångsidigt vego är. Då alla våra såser och toppings är veganska kan du göra din egen bowl i nästan tusen olika kombinationer.

Viktigaste tillbehöret för en riktigt go pokébowl?

– Allt handlar om såsen. En bra pokébowl MÅSTE ha sås. Och för svenskar är sås lika med chilimajo. Utan den räknas det nog inte ens som en pokébowl enligt vissa. Vi vill hela tiden addera nya smaker och snart kommer fresh

tahini och ginger sesame soy. Team tofu eller team toonish?

– Jag vill inte göra någon upprörd, men just nu är jag team tofu. Den är bara så mångsidig – den kan smaksättas på så många olika sätt, och kan serveras varm eller kall. Men snart är jag kanske i ett nytt team eftersom vi snart har lanserat vårt tredje vegoprotein. Vad har ni för kul vegonyheter på gång?

– Ett väldigt

30 % RABATT!

I appen får du 30 procent rabatt på en växtbaserad bowl när du använder koden AlohaVego. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.

spännande samarbete med Oh Mungood som kommer att finnas i våra restauranger redan när den här tidningen släppts. Vi kommer också lansera ett sortiment av hälso- och planetmedvetet fika från Naima som kommer vara bra för både kropp och själ. Dessutom kommer vi köra Green Mondays med extra bra priser på växtbaserat.   Hur har det varit att samarbeta med Djurens Rätt, tycker ni? – Det har varit ett bra och viktigt samarbete. Djurens Rätt har pushat OCH uppmuntrat oss. Om vi, trots en något stagnerad vegomarknad, sätter ambitiösa målsättningar så kan vi nå dem tillsammans. ●

Aaron Colman.

Therése Lindgren

Förenade i vårt engagemang för kvinnohälsa och en djurvänlig livsstil har NORDBO inlett ett samarbete med Therése Lindgren - influencern och författaren som använder sin plattform för att inspirera andra till en hållbar och etisk livsstil. Tillsammans har vi utvecklat tre kosttillskott inom koncepten Female Support och Vegan Life . Med dokumenterad effekt, svensk tillverkning och I’M VEGAN-certifiering .

Female Support PMS

För känslomässig balans och kvinnors välmående i samband med mens. Med 10 aktiva ingredienser, bl.a. saffran, salvia och rödklöver.

Therése: ”3 av 4 kvinnor har fysiska eller psykiska besvär vid pms. Jag är en av dem och har alltid min menscykel i bakhuvudet när jag planerar min vardag. Det känns viktigt att bidra till en produkt som kan göra skillnad.”

Vegan Life Multi

Skräddarsydd för att underlätta livet som vegan. Med 15 aktiva ingredienser, som inte bara säkerställer det dagliga näringsbehovet utan även bidrar till minskad trötthet.

Therése: ”Mitt främsta tips för att gå över till en vegansk livsstil är att inte göra omställningen över en natt. Ge dig själv tid att upptäcka nya maträtter i takt med att du utesluter livsmedel. Vegan Life Multi är ett perfekt stöd!”

Female Support Uri Tract

För urinvägarnas funktion och normala slemhinnor. Med 7 aktiva ingredienser, bl.a. hibiskus, mjölksyrabakterier och tranbär.

Therése: ”Det finns mycket att göra i förebyggande syfte för intimhälsan. Tranbär är allmänt känt, men det unika med Uri Tract är att den jobbar med en hel bredd av ingredienser.”

25/9-25/10 säljs produkterna exklusivt hos Life, online och i butik. Därefter finns de hos övriga apotek och hälsobutiker.

Agera

Landet runt

Vill du haka på?

Vill du också göra skillnad? Gå in på djurensratt.se/ volontar.

Från Näsåker i norr till Malmö i söder. Här är rapporten från årets sommarturné.

ENGAGERA DIG!

av Elvira Engels foto Tim Kristensson, Robert Nyquist

Plats på scen för turbokycklingar

Fokus på årets sommarturné har varit turbokycklingar och arbetet för nedmontering av kycklingfabrikerna. Nytt för i år är att besökarna i Djurens Rätts tält har kunnat se en film som visar hur kycklingar separerats från sina föräldrar – en viktig påminnelse om djurens hårda liv redan från start. Besökarna har även haft möjlighet att skriva under Djurens Rätts namninsamling som uppmanar den svenska regeringen att anta ett förbud mot turbokycklingar.

40

Ungefärliga antalet stopp under årets sommarturné.

70

Så många volontärer gjorde Djurens Rätts sommarturné möjlig.

35 000 Så många har i sommar skrivit under Djurens Rätts namninsamling som kräver ett förbud mot turbokycklingar.

Tuff ekonomi märktes

Omvärldsläget kan ha speglat av sig på årets turné.

– Även de som uppskattar vårt arbete kan ha det tuffare ekonomiskt, säger volontären Maiya Tebäck.

– Det känns som att allt tråkigt som händer i världen just nu gör folk mer avvaktande, inflikar Caroline Gripenberg som varit turnécoach två somrar i rad.

Det ekonomiska läget till trots så har folk varit lika sugna som vanligt på att komma fram till Djurens Rätts tält för att prata om djuren.

– Under ett av våra stopp kom det fram en person i 30-årsåldern och berättade att hen för några år sedan upplevt en djurfabrik genom Djurens Rätts VR-glasögon och dagen efter vaknade med skam i kroppen. Hen äter sedan dess mest vegansk kost och har aldrig kollat tillbaka. Detta visar verkligen hur effektiva våra turnéstopp med informationsspridning är, säger Caroline Gripenberg.

I media

Camilla Bergvalls föreläsningsturné gjorde ett stopp under Vegansk sommarfestival i Alingsås, efteråt intervjuades hon av Alingsås Tidning.

MINNESVÄRT MÖTE

ENLIGT CAMILLA

Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall var bland annat på plats under turnéstoppet på Malmöfestivalen. – Jag träffade Ylva, som varit medlem i Djurens Rätt i över 40 år, som till och med hade på sig en t­ shirt från Djurens Rätt med budskapet ”Alltid på djurens sida” som slutade säljas för flera år sedan. Förutom att välkomna nya röster för djuren så är en av de roligaste sakerna med sommarturnén att få träffa alla eldsjälar som i decennier varit med och möjliggjort vårt arbete för djuren.

Anar en ökad kycklingkunskap

Caroline Gripenberg har varit turnécoach.   – Många kan inte tro det vi berättar om eftersom Sverige har ryktet att vara i fronten när det kommer till djurfrågor. Folk förvånas till exempel över att turbokycklingar fortfarande finns i Sverige, att vi inte har en djurskyddsminister och över alla lagar och regleringar som fortfarande är okej på statlig nivå, säger Caroline Gripenberg som dock anar ett skifte:

– I år verkar folk ändå mer pålästa och vet hur djuren i djurfabriker har det.  Volontären Maiya Tebäck instämmer.

– Förkunskaperna kring kycklingindustrin har ökat; det är många som minns förra årets reportage i traditionella medier.

Regn gav seg start

Så hur har det gått? Ida Arneson är ansvarig för utåtriktad verksamhet.

– Sommaren började med en del regn och rusk, så vi träffade något färre besökare ute i Sommarsverige än vad vi hoppats på. Någonstans i juli började solen titta fram igen och sen dess har också våra samtal och möten om djurrätt, växtbaserat och kycklingarnas situation ökat i antal igen. Det vinnande receptet är volontärerna.

– Vi har ett otroligt starkt team med många kompetenta volontärer. Med hjälp av samtalets kraft får vi fler att ställa sig på djurens sida. Vi är så glada över att så många av Djurens Rätts volontärer valt att engagera sig i sommarturnén och kunnat välkomna hundratals nya medlemmar.

Nya stopp

Nya turnéstopp har det också blivit. Bland annat Alive festival i Borlänge, det nystartade Emmabodakalaset, Östersjöfestivalen i Karlshamn och så gjorde turnén även premiär på Stockholms kulturfestival.

”Vägrade dissekera lamm – nu portas han från läkarprogrammet i Lund”. Ja, så lydde den första rubriken i våras och många rubriker följde i riksmedier. Kommentarsfälten blev hetsiga och hätska.

Ingen LÄKARE utan gränser

Djurens Rätt­volontären Jasper Forfang Righard vägrade dissekera lamm under läkarutbildningen, vilket ledde till att han tvingades bryta studierna. Nu har dammet lagt sig efter mediecirkusen och kritikstormen – och han ångrar inte att han ställde sig på djurens sida.

av Nanna Thydén foto Adrian Nielsen

Agera -

Ja, det var lite av en mediestorm det där.

– Det kändes rätt speciellt och oväntat. Jag förväntade mig inte från början att något skulle bli av det här och jag hade inte själv tänkt ta det till media, egentligen. Men sedan så ringde ju då en reporter. I princip varje tidning och teveprogram i Sverige ringde och ville att jag skulle vara med. Jag tyckte att det var bra att det blev en diskussion, och det blev mer diskussion än jag trodde.

Ångrar du dig?

– Nej, men jag brukar inte ångra så mycket när det väl är gjort för det tjänar jag inte så mycket på. Jag har aldrig haft någon önskan om att vara känd eller något sådant, så det var speciellt när man plötsligt såg sig själv när man scrollade, och att alla man känner kommenterar det när man träffas. Men det är inget jag ångrar.

Kontroversen handlade alltså om ett moment på läkarutbildningen i Lund –berätta.

– Vi skulle dissekera lammorgan för att lära oss anatomin, kolla på hjärta och lungor. Nu var jag inte där så jag kan inte helt exakt säga hur det går till, men det är ju att dissekera ett hjärta på ett oförsiktigt sätt och man menar att det inte är etiskt försvarbart att göra detsamma på människor.

Hur kan läkarstudenter annars ta in den kunskapen skulle du säga?

– Det finns flera olika sätt som olika universitet gör det på. Sedan förstår jag att det inte är helt lätt att göra om läroplanen när det är en student som inte vill göra momentet. Men jag tänker att det är ju människor jag ska jobba med och då känns det mer relevant att hämta in den kunskapen på människodelar. Till exempel att vara med på flera obduktioner, det var det jag föreslog främst och det ansåg jag också vara praktiskt möjligt. Även om det inte är en lika grundlig dissektion, så vägs det upp av att det är människor man gör det på. Och att man skulle kunna vara med på ännu fler tillfällen.

Du krånglade på till synes tålmodigt med skriftliga formaliteter och överklaganden. Var det inte frestande att bara ”äh, jag biter ihop och kör den där dissektionen ändå”?

– Nej, men jag trodde inte heller att det skulle gå så här långt, jag tänkte inte att det skulle vara så pass omöjligt. Nu i efterhand så känns det som att jag borde ha fattat det, men jag kommer ihåg att jag blev ganska förvånad när jag plötsligt insåg att ”oj, det här kommer nog inte gå”. Då kollade jag hur de gjorde på andra ställen och tänkte att det kanske är ett alternativ att jag fortsätter plugga någon annanstans. Det är ju uppenbart möjligt att bli en bra

Vid många andra svenska universitet är dissektion av djur inte en del av läkarutbildningen, men Jaspers förslag på lösningar ratades av Lunds universitet.

läkare utan att dissekera ett lamm. Det tror jag verkligen på, och därför känns det inte som något jag behöver göra för att bli läkare. Jag känner också att det är mitt val om jag ska göra det eller inte.

Du nämndes i samma andetag som samvetsvägrande läkare som exempelvis inte vill utföra abort. Hur kändes den jämförelsen?

– Det är ju skillnad på mitt fall och de fallen, för att jag anser att det inte hade behövt gå ut över patienterna, att jag

hämtar in kunskapen på annat sätt. När jag ska jobba med patienter så kommer det först för mig, men i detta fall så är det ju ett utbildningsmoment som inte alla universitet har. Jag håller ju med om att vissa grejer får man kanske lämna bakom sig för att säkerställa en så bra vård som möjligt.

Vad har du fått mest, skäll eller beröm?

– Jag var beredd på bara skäll i princip och tänkte att det skulle vara mer hat och oförstående. Det är ett ganska känsligt

Jasper

Forfang Righard

Ålder: 24 år

Bor: Lund

Gör: Har under sommaren jobbat med ungdomar med missbruksproblematik i Norge, och är volontär hos Djurens Rätt.

Gör annars: Gillar att umgås med kompisar, och spela schack. Tycker mycket om att jobba också.

ämne för många. Men privat så fick jag nästan bara väldigt fina kommentarer skickade till mig. Sedan har jag inte läst alla kommentarer heller. Jag såg att det fanns mycket åt båda hållen, men jag slutade att läsa kommentarerna ganska fort. Några reaktioner från medstudenter eller läkarkåren?

– Till mig har ju folk sagt att de tycker att det är konstigt av universitetet, speciellt då jag har arbetat för att vara med på fler obduktioner. Jag fick mycket stött-

”Det är samma del av mig som har gjort att jag har blivit vegan som gör att jag vill bli läkare. Det är att jag känner starkt för andra.”

ning, men sedan är det väl folk som tycker att jag bara borde ha gjort det. Jag fattar det också, ”nej men bara gör det” liksom. Men man vill ju lära sig på andra sätt och vad är det, två timmar av en sexårig utbildning? Så att det ska falla på det kan man väl tycka är lite märkligt.

Du har tidigare sagt att du tycker att veganism och läkaryrket passar väldigt bra ihop.

– Det är samma del av mig som har gjort att jag har blivit vegan som gör att jag vill bli läkare. Det är att jag känner starkt för andra, och vill att andra ska ha det så bra som möjligt. Sedan är det ju så att medicinen såklart har en historia, och ett nuläge, av mycket djurförsök och mediciner som testas på djur. Men generellt så tycker jag att veganism passar väldigt bra med läkaryrket just eftersom grundkärnan är väldigt fin i båda. Läkaryrket kan vara fantastiskt och att vara vegan är ett fint sätt att leva på. Jag känner en stor kärlek för människor och andra djur så det passar bra för mig. Det är ju först nu som det här blev ett problem och det hade ju inte hänt om jag hade studerat på något annat universitet från början.

Du är volontär hos Djurens Rätt. Varför? – Min veganism och empati för andra är någonting som jag har brunnit för starkt sedan jag var liten. Jag blev vegetarian när jag var sju år gammal, när jag insåg vad det var jag åt, men det tog väldigt lång tid mellan att jag blev vegetarian tills att jag blev vegan. Jag kände under en längre period att det blev svårare och svårare att ignorera det andra, och en dag vaknade jag på morgonen och bara ”jaha då är jag väl vegan”. Sedan när jag träffade Djurens Rätt på sommarturnén i Lund, så kände jag ”varför är inte jag med?”. Det var en väldigt positiv upplevelse direkt från början, och det var väldigt skönt att få träffa andra som såg saker som jag. Och känna att man gör något lite mer aktivt än att bara inte äta upp djur.

Vad händer nu?

– Jag trivs väldigt bra med det jag gör nu och det är ett väldigt fint jobb som jag har hittat. Det känns fint att få jobba med ungdomarna. Min plan nu är att fortsätta med läkarutbildningen, men var jag ska studera och vad jag vill göra med utbildningen är jag inte riktigt säker på. Det är en väldigt bra utbildning på många sätt och nu har det blivit en liten oklar period i mitt liv. Det är så himla utstakat när man är på ett sådant program, vad man har att göra många år framöver, och nu känns det mycket mer öppet. Jag funderar på vad jag verkligen vill, men just nu trivs jag väldigt bra med läkarprogrammet i övrigt. ●

#DjurensRätt

7 000

GLADAST STÄMNING

Det var extra peppig stämning i våra sociala medier och många valde att klicka på ”gilla” när beskedet kom att Colombias kongress har röstat igenom ett lagförslag som förbjuder tjurfäktning i hela landet från och med 2027.

110 000

STÖRST SPRIDNING

Inför sommaren publicerade vi en uppskattad checklista för personer som vill se till att de är djurvänliga turister när de är ute och reser. Hur många av punkterna har du checkat av i sommar?

SAGT I DJURENS RÄTTS SOCIALA MEDIER OM DJURENS RÄTTS SOMMARTURNÉER I SVERIGE OCH EUROPA:

STARKAST OPINION

Under sommaren har vi sett till att uppmärksamma kampanjen Jag vill beta och det hotade beteskravet. I sociala medier har många slutit upp bakom kampanjen och ett av inläggen fick över 600 kommentarer.

EXPERTEN

Vem bryr sig om vad jag delar?

Thea Fahlberg är digital kommunikatör hos Djurens Rätt.

Så bra! Och vad bra med samarbete!

Vem bryr om att jag lägger upp en story om att skydda betesrätten? Ja, digital aktivism kan kännas lite utsiktslös. Men – du vet aldrig om en person som följer dig valde havredryck till kaffet i stället för komjölk tack vare dig. Att bara existera som djurvän på sociala medier gör att andra ser att vi finns och att vägen till djurvänliga val är enklare än vad de tror.

Mycket bra att ni sprider er kunskap till andra länder. Ni kommer lyckas!

Kul att läsa om turnén. Vilket fantastiskt jobb ni gör!��

tillsammans är vi starka!

Ni är fantastiska!

Tack för allt ni gör för djuren!

Rätt på Facebook i augusti

Bra.

Heja Djurens rätt!

följde Djurens Rätt på Instagram i augusti

följde Djurens Rätt på Tiktok i augusti Följ oss:

Genom sociala medier kan du även nå de som är allra störst. När du tillsammans med andra djurvänner i kommentarsfält och meddelanden uppmanar företag och makthavare att skapa förändring så sker verklig skillnad för djur. Det engagemanget kan även göra att någon ovetande ser ett kommentarsfält och väljer att ta reda på vad en turbokyckling är och börjar sin djurrättsliga resa. När jag tappar lite motivation brukar jag tänka på varför jag började göra djurvänliga val. Det var för att jag såg djurens verklighet på sociala medier. Hur kaniner blev utsatta för djurförsök och hur kalvar togs ifrån sina mammor. Så glöm inte att du kan vara den förändringen för någon.

Sök på "Djurens Rätt" i sociala medier, följ och stötta arbetet. På djurensratt.se finns ännu mer nyheter och information.

Hannah My Falk

Bor: Angered i Göteborg.

Gör: Volontärsamordnare hos Djurens Rätt, med inriktning rekrytering och utbildning. Började 2011 med en deltidsanställning som kampanjinformatör medan hon pluggade.

Arbetsuppgifter: ”Träffar Djurens Rätts fantastiska medlemmar och matchar dem till passande volontärprogram, och utvecklar interna utbildningar för volontärer och förtroendevalda.”

Gör annars: ”Allt nördigt! Brädspel, rollspel, sci ­fi, böcker och tevespel. Introducerar just nu min treåring till Warhammer­figurspel.”

Lyssna!

Vill du veta mer om hur det är att jobba för djuren? Lyssna på avsnitt 85 av podden På djurens sida, där berättar My mer.

”Ska vara ROLIGT att göra skillnad”

Om du vill bli volontär hos Djurens Rätt så är det

Hannah My Falk som ser till att du trivs.

Här berättar hon om charmen med att vara utklädd till ko och varför hon valt Djurens Rätt som arbetsgivare.

av Thea Fahlberg foto Tim Kristensson

Hur hamnade du hos Djurens Rätt?

– När jag studerade på Högskolan i Jönköping så började jag engagera mig i Djurens Rätts lokalavdelning som fanns i staden då. Ett av mina roligaste minnen från den tiden var när vi stod på stan och bjöd på veganska muffins, och jag var utklädd till Kornelia som är vår stora ko-maskot. Sedan valde jag även att göra min praktik hos Djurens Rätts kontor i Stockholm. Vänta nu. Är det inte varmt och klaustrofobiskt att vara maskot?

– Haha! Det är roligt att showa lite. Få svänga på ko-rumpan i takt till musik, gosigt att hälsa på och krama barnen. Men du har rätt, det är riktigt svettigt där inne. Vad gör du om dagarna nuförtiden?

– Mina dagar skiljer sig en del från varandra eftersom jag planerar och lägger upp mina arbetsdagar väldigt självständigt. En vanlig dag består ofta av att ha kontakt med nuvarande och blivande volontärer.

1

5

Jobba på kontoret eller hemma?

– Jag jobbar mest hemifrån eftersom jag har småbarn, men jag älskar att jobba från kontoret och träffa mina kollegor.

En vanlig arbetsuppgift är att jag håller intervjuer för att kunna matcha rätt person till rätt uppdrag. Djurens Rätt har ett tiotal volontärprogram med olika inriktningar såsom kampanj- och kontorsvolontärer. Vi jobbar för att det ideella engagemanget ska vara roligt och samtidigt göra skillnad för djuren. Sedan träffar jag även aktiva volontärer i olika sammanhang. Jag har även några större projekt igång, exempelvis tar jag fram nya fördjupningsutbildningar och utvecklar våra volontärprogram.

Vad är det allra bästa med Djurens Rätt som arbetsplats?

– Dels tycker jag att det är en arbetsplats som är otroligt professionell när det gäller hur vi strukturerar vårt arbete. Vi arbetar väldigt målinriktat samtidigt som vi snabbt kan ställa om när det verkligen gäller. Det är också oslagbart att få vara på en arbetsplats där jag gör skillnad för de djur som är flest och har det sämst.

2

Byt Djurens Rättjobb för en dag! Vad väljer du?

– Jag tycker att vårt företagsarbete är både väldigt intressant och viktigt, så jag kanske skulle kunna prova att vara företagsspecialist för en dag.

3

Måste du vara vegan för att jobba hos Djurens Rätt? – Nej, men på arbetsplatsen äter vi helt växtbaserat!

Varför är det så många unga kvinnor som jobbar hos Djurens Rätt?

– Det klassiska svaret är väl att det är just många unga kvinnor som engagerar sig för djuren och väljer växtbaserat. Men min upplevelse är att vi har en stor variation när det kommer till ålder, bakgrund och könsidentitet på vår arbetsplats. Vissa har ju jobbat hos oss i över 20 år! Sedan är det också väldigt varierat bland våra volontärer, vilket är väldigt kul.

Handen på hjärtat, vad är mest utmanande med att jobba hos Djurens Rätt?

– Det är svårt att säga. Djurens Rätt strävar alltid efter att utvecklas och testa nya idéer, vilket ibland kan vara en utmaning. Det finns verkligen en passion hos människorna jag träffar i mitt arbete och jag vill alltid se till att vi tillvaratar deras engagemang på bästa vis. Det kan vara utmanande, samtidigt som det gör mitt jobb väldigt roligt. ●

4

Måste jag skaffa någon särskild utbildning för att bli din kollega? – Nej, det behöver du inte. Det finns en massa olika roller inom organisationen och alla kräver olika typ av kompetens.

5

Djurrättsfrågan närmast ditt hjärta? – Kor och kalvar inom mjölkindustrin. Men även de ofta bortglömda fiskarna i haven och i fiskfabrikerna.

Fråga oss

Djurens Rätt svarar på

tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Hur viktiga är öppna landskap?

Öppna landskap. Är de verkligen viktiga? Behövs djurfabriker för öppna landskap? Bidrar korna till öppna landskap?

SVAR: Öppna landskap ses som viktiga av flera skäl, inte minst för att de anses vara vackra och för att vissa arter av djur och växter bara kan leva och trivas på gräsmarker. Betande djur fyller en viktig funktion sett ur perspektivet att hålla landskap öppna och bidra till den biologiska mångfalden, eftersom vissa arter behöver marker som betas. En hög artrikedom gör ekosystemen mindre sårbara vilket ökar deras förmåga att klara av förändringar i miljön, såsom klimatförändringar med extremare väder.

Kor och andra djur som får komma ut och beta, som hästar och får, bidrar till ett öppet landskap. Djurhållning bidrar också till öppna landskap genom odling av foder till djuren. Men att djurfabriker, som majoriteten av animalieproduktionen består av i dag, skulle behövas för att hålla landskapen öppna och för att gynna den biologiska mångfalden stämmer inte. Den största

Majoriteten av djuren hålls inomhus och äter foder från monokulturer, inte naturbetesmarker.

delen av djurhållningen i lantbruket i dag bidrar inte till biologisk mångfald, eftersom de flesta djuren hålls inomhus hela livet och äter foder som odlats i monokulturer. För den biologiska mångfaldens skull, vilket här också sammanfaller med vad som är bra ur ett djurvälfärdsperspektiv, behöver fler av djuren få komma ut på bete och de bör få beta på så kallade naturbetesmarker. Många av nötdjuren i Sverige i dag får aldrig komma ut på bete eftersom betesrätten inte omfattar tjurarna och kalvarna. Djurens Rätt arbetar för att det ska ändras så att betesrätten omfattar fler djur. Naturbetesmarker (ogödslade, oplöjda marker med lång historia av att betas) är mycket artrika och betesdjur är en förutsättning för att många växter och djur ska kunna leva vidare där. Naturbetesmarkerna har minskat ordentligt de senaste hundra åren. Under 1900-talet förändrades jordbruket, det moderniserades och kraven på produktivitet ökade, vilket gjort att naturbetesmarkerna har ansetts olönsamma.

Djurens Rätt menar att betande djur kan ha en viktig roll för den biologiska mångfalden, utan att djuren för den skull hålls och hanteras på ett sätt som strider mot djurens behov och utan att de dödas i förtid för köttets skull. En sådan mo -

dell skulle innebära att det är vi tillsammans som samhälle som betalar för att det ska vara möjligt. I dag är delar av animalieproduktionen subventionerad av samhället på olika sätt. Subventionerna skulle kunna vara utformade på ett annat sätt, där djurens behov sätts främst och där vi samtidigt vinner nytta av att djuren betar värdefulla marker. Liknande förslag har lyfts av forskare. Annika Carlsson Kanyama, forskare vid KTH, har presenterat ett förslag om så kallade beteskvoter. Förslaget går ut på att medborgare som vill bidra till en hållbar omställning där värdefulla marker betas och där djuren får leva, betalar en beteskvot för att djurhållare ska kunna hålla djur utan att nyttja dem för mjölkproduktion och utan att slakta dem för köttet.

Håller du med om att fler djur ska få gå ut och beta? Skriv under namninsamling-

en som Djurens Rätt driver tillsammans med några andra organisationer. Där uppmanar vi regeringen att bibehålla det befintliga beteskravet samt även att utöka det så att betesrätten även gäller för tjurar och kalvar.

Du hittar namninsamlingen på djurensratt.se/agera/jagvill-beta. Tack för att du väljer att vara en röst för djuren!  /Linda Björklund, sakkunnig etolog

Var får jag begrava familjedjur?

Mitt familjedjur är i livets slutskede och jag vill hedra min vän med en begravning – men jag bor i lägenhet. Finns kommunala begravningsplatser för djur? Vad kan kommun och länsstyrelsen erbjuda?

SVAR: Vad fint att du tänker över hur du kan hedra din vän efter hens död. Jag beklagar din kommande sorg och känner med dig.

Det finns tyvärr stora skillnader mellan kommuner om hur och var du får begrava älskade familjedjur. Hemsidan djurfrid.se har en lista över vad som gäller i din kommun.

I kommuner där hela djurkroppar får begravas kan du göra det på din eller någon närståendes tomt eller på utpekade begravningsplatser för djur. Exempelvis finns en 150 år gammal begravningsplats i Stockholm som heter Djurgårdens djurkyrkogård. Det finns även en begravningsbyrå som kan hjälpa till vid begravning av djur nära Smålandsstenar, Edins begravningsbyrå.

Om det inte finns någon djurkyrkogård i din kommun kan du alltid skicka in ett medborgarförslag och be om det. Vi är många som vill gå till en specifik plats för att sörja älskade familjedjur och det är inte svårt eller kostsamt för en kommun att anordna en sådan plats. Ofta tar de hjälp av länsstyrelsen för att det ska bli korrekt utifrån miljöregleringar i området.

I vissa kommuner behöver kroppen kremeras innan begravning. Det kan veterinärkliniker ordna även om djuret dött hemma, men annars ordnas det praktiska i samband med avlivning. Det kan kosta en del pengar om du vill få hem den specifika individens aska, och det kan bli billigare om du själv kontaktar ett smådjurskrematorium i stället för att ta det via veterinärkliniken. Om du inte begraver askan kan du spara askan i en urna. Det finns många fina alternativ till den urna gjord av trä som askan kommer hem i.

Jag har själv förlorat flera kaniner under de drygt 20 år jag haft förmånen att bo med dem. Stampe, Tusse och Wille är begravda hos mina föräldrar, på deras stora tomt nära skogen. Min senaste kanin som jag fick säga hejdå till, Sotis, finns bevarad som aska

i en fin urna – som nu står i ett fönster med utsikt över den uteplats hon älskade. En fin begravning är viktig både för oss människor och för att hedra djuren vi delat våra liv med. Jag hoppas att du hittar en typ av begravning som passar dig och det djur du delat livet med.   /Anna Harenius, sakkunnig etolog

Är

djurförsök av kosmetika borta nu?

Stämmer det fortfarande att kosmetikamärken som säljs i Kina djurtestas? Djurtestas ens kosmetika nuförtiden? Jag hörde något om att EU:s förbud mot djurtestad kosmetika är hotat, är det sant?

SVAR: Europeiska unionen förbjöd djurtester av kosmetiska produkter 2004 och därefter djurtester för kosmetiska ingredienser 2009. År 2013 förbjöds även försäljning av kosmetika som säkerhetstestats med nya djurförsök. Viktigt att komma ihåg i sammanhanget är att termen ”kosmetika” innefattar hygienprodukter, som schampo och tvål, så det är långt fler produkter än smink som berörs.

Gällande det tidigare obligatoriska kravet på djurförsök för att få sälja produkter på den kinesiska marknaden så är detta inte längre fallet, utan det är nu möjligt – om än inte enkelt – för företag att undvika djurtester och ändå kunna sälja sina produkter där.

Det stegvis införda förbudet mot djurtestad kosmetika

i EU har givit upphov till ett aldrig tidigare skådat uppsving i vetenskapliga framsteg inom forskningsområdet för ersättande av djurförsök. Trots detta, och trots förbudet, fortsätter det att göras djurtester för ingredienser som enbart används i kosmetika och som säljs på EU-marknaden. Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) och Europeiska kommissionen rättfärdigar dessa tester med argumentet att de behövs för att skydda arbetstagare och miljön, och hänvisar till annan lagstiftning som rör dessa områden. Nya riktlinjer för produkters säkerhet innebär till och med att antalet djurförsök väntas öka de närmaste åren.

Djurens Rätt var därför en av de organisationer som drev det europeiska medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics, med målsättningen att skydda och stärka förbudet mot djurtestad kosmetika i EU och att EU ska ta fram en handlingsplan för utfasning av samtliga djurförsök. Medborgarinitiativet samlade 1,2 miljoner underskrifter, varav över 30 000 i Sverige.

EU-kommissionen besvarade initiativet 2023 och presenterade en plan för att fasa ut djurtester för kemikalier och läkemedel. Även förslag om långsiktiga planer på minskning och utfasning av alla djurförsök i forskning och utbildning presenterades. En viktig del som saknades var just medborgarnas efterfrågan på ett stärkt förbud mot testning på djur för kosmetika. Ett förbud som alltså redan finns sedan mer än ett årtionde tillbaka, men som inte följs på grund av snäva tolkningar av annan lagstiftning.

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

NALAH 2011­ 03 ­17 – 2023 ­12­ 06

Mattes hjärta, mattes allt. Det svåraste jag gjort i livet är att ta beslutet att du skulle få gå vidare, utan mig. Men nu har du det bra och Sippen tar hand om dig. Många saknar dig så mycket, du var älskad av så många, inte bara utav mig. Utan av Moffen, Mommen, Lill Moa och oändligt många fler. Mattes hjärta är i bitar och det blir inte helt igen förrän jag ser dig vid regnbågsbron. Vila i frid min älskade lilla vän!

Pussar och kramar i massor – Matte, Moffen och Mommen

Alltså kvarstår behovet av att upprätthålla och stärka förbudet mot djurförsök för kosmetika inom EU. Detta kräver ett starkt åtagande från EU:s sida. Utveckling och implementering av alternativa metoder som inte kräver djurförsök måste prioriteras mycket högre. All berörd lagstiftning behöver också uppdateras med förtydligandet att förbudet mot djurtestad kosmetika gäller oavsett vilka säkerhetskrav som ställs i annan lagstiftning – dessa syften måste uppnås med andra metoder än djurförsök. Djurens Rätt fortsätter att arbeta för detta.   /Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor

Dilemmat

-

Coral Ricote hos

Djurens Rätt löser läsarnas djurvänsdilemman.

Har du ett dilemma? Mejla det till info@djurensratt.se.

Borta bra men hemma bäst?

FRÅGA: Varför lägger ni tid, kraft och pengar på satsningar i Europa? Borde ni inte lösa djurvälfärdsproblemen i Sverige, där ni redan har förtroende? Som trogen medlem tror jag att ni gapar efter mycket och riskerar att förlora hela stycket.

SVAR: Hej och tack för ditt intresse! Det är en bra fråga som vi också ställer oss internt när vi planerar kommande projekt och kampanjer. Djurens Rätt gör skillnad för djuren som är flest och har det sämst. Det innebär att vi vill göra största möjliga skillnad med de resurser vi har som organisation, därför behöver vi även sikta på Europa.

Sedan Djurens Rätt grundades för över 140 år sedan har vi samarbetat med och inspirerats av djurrättsrörelser i andra länder. Nuförtiden blir det ännu mer påtagligt då vi lever i en globaliserad värld där allt hänger ihop. När vi arbetar för att montera ned djurfabrikerna adresserar vi ett globalt

problem som kräver adekvata arbetsmetoder. Därför är Djurens Rätt medlem i ett flertal globala koalitioner som tillsammans gör ett mer effektivt arbete för djuren.

I den här globala världen kommer det som händer omkring oss även att påverka djuren i Sverige. Inte minst kommer besluten som tas på europeisk nivå ha en direkt påverkan på hemmaplan. I vissa fall kan ett framsteg från ett möte i Bryssel bli en drivkraft som sätter fart på djurrättsfrågor som tidigare hade stått stilla på nationell nivå. Jag skulle säga att vi inte förlorar genom att jobba över landsgränserna, snarare tvärtom, det finns mycket att vinna!

Ett pågående projekt där vi satsar på just Europa är For the Animals, en turné där Djurens Rätt besöker europeiska storstäder från juni till oktober i år. Kort sagt är det en mobil utställning som erbjuder besökarna informativa, kunskapsbyggande och engagerande aktiviteter om djurrätt och djurvälfärd. Det mobila eventet utgör en mötesplats, där både allmänheten och folkvalda har möjlighet att träffas, ta del av information och diskutera aktuella lösningar för att adressera de problem som djuren i Europa möter. I varje land som besöks samarbetar Djurens Rätt med en nationell djurrättsorganisation som bistår med lokal kunskap och kompetens inom området.

Konceptet har visat sig vara framgångsrikt med tusentals besökare hittills, även mediagenomslag och besök av lokala makthavare. Det är ett projekt som kommer att gynna djuren både i Sverige och Europa, samtidigt som vi skapar broar mellan djurrättsorganisationer och bygger en starkare rörelse. ●

Coral Ricote

Kampanjchef hos Djurens Rätt.

Det hände sen

Uppmärksammade fall av djurplågeri och ny uppställning i EU.

NUMMER 3/2022

Klena tag mot plågeridjur-

I reportaget Laglöst land rapporterade Tidningen Djurens Rätt om att rättsväsendet behandlar djurplågeri i djurfabriker med silkesvantar. En rättegång gällande ett uppmärksammat djurplågerifall i Grums förväntades ske under 2023, men förhandlingarna har skjutits upp vid flera tillfällen. Djurens Rätt polisanmälde fallet under 2022 då tusentals hönor farit illa, och kommer att bevaka resultatet av den kommande

rättegången. Det är ett av de 50 fall som anmäldes 2022.   – Det är anmärkningsvärt att rättegången hela tiden skjuts upp. I augusti beslutades om en ny domare för fallet, men det är ännu oklart vad det innebär för när rättegången ska ske. Betydligt mer behöver göras mot brotten i djurfabrikerna från samtliga rättsinstanser, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt.

Ett annat uppmärksammat fall har nyligen lett till en dom för de som arbetade på ett eko-

logiskt slakteri och filmades av Djurrättsalliansen med dold kamera under 2020. Två män fälldes för brott mot djurskyddslagen (ett stort antal grisar och nötdjur var drabbade) samt djurplågeri av 18 djurindivider. Slakteriet har lagt ner. Männen dömdes bara till villkorlig dom och dagsböter.   – Den nya brottsbeteckningen grovt djurplågeri har inte använts, och det är därmed alldeles för låga straff för det lidande som männen orsakat många djur i livets slutskede, säger Anna Harenius.   Ett tredje fall som uppmärksammades i media var ett 30-tal levande hönor som hittades bland döda artfränder på en äggfabrik i Vimmerby tidigt i våras. Hönorna dödades och försvann innan länsstyrelsen hann dit. Enligt Djurens Rätts källor pågår fortsatt en förundersökning om djurplågeribrott.

NUMMER 1/2024

Åtta djurvänliga ledamöter tar plats i EU

I årets första nummer av Tidningen Djurens Rätt kartlades spelplanen i EU inför valet –maktskiftet sker i ett känsligt skede där framtidens djurvälfärd avgörs genom ett stort, nytt lagstiftningspaket.

– Det är positivt att förundersökningen fortsatt verkar pågå i det fallet, men det har pratats om att det kan vara svårt att slå fast vem som är ansvarig. Oavsett har någon orsakat hönor fruktansvärt lidande, och det måste få påföljder, säger Anna Harenius.

Två år har gått sedan lagen om grovt djurplågeri infördes, straffskalan är sex månader till fyra års fängelse. Enbart en person har dömts för grovt djurplågeri – en man i Sundsvallstrakten hade låtit tre hundar svälta till den grad att en hund dog av svälten och den andra hunden behövde avlivas.

Valresultatet blev att högernationalistiska partier gick framåt på flera håll, bland annat i de stora EU-länderna Tyskland och Frankrike. De nordiska länderna följde däremot inte samma mönster utan visade en rödgrön våg med klimat och miljö som högt prioriterade frågor hos väljarna. I Sverige klarade sig alla riksdagspartier över spärren, där den enda mandatförändringen blev att Kristdemokraterna fick räcka över ett mandat till Vänsterpartiet.

Inför valet gav Djurens Rätt kandidater på valbar plats chansen att anta tio löften till djuren. Av de invalda kandidaterna antog Jonas Sjöstedt (V), Hanna Gedin (V), Alice Bah Kuhnke (MP), Pär Holmgren (MP) och Isabella Lövin (MP) tio av tio löften.

Valet till Europaparlamentet var ett ödesval för djuren. I en debattartikel i Dagens ETC den 8 juli uppmanade Djurens Rätt nyvalda Europaparlamentariker att ta sitt ansvar för djurens välfärd.

Karin Karlsbro (L) gav nio av tio löften. Emma Wiesner (C) och Abir Al-Sahlani (C) gav fem av tio löften för djuren. För sammanställning och mer information om löftena för djuren, se djurensratt.se/eu-val. ●

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges

ut den 29/11.

Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

Nummer 1/2024

Nummer 1/2024

I media

Returadress: Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg