Tidningen Djurens Rätt #2 2024

TIDNINGEN

SVINVIKTIGT

Julia Lindemalm om konsten att fota grisar.

EXPERTRÅD

Fåpåjärnkoll viktig vegonäring

RECEPT

Salt, sumak & superlen tahini

STOPPA BYGGET AV VÄRLDENS FÖRSTA BLÄCKFISKFABRIK!

Visste du att?

Bläckfiskar drömmer likt oss människor och är lika intelligenta som många treåringar.

I fjol kom det till Djurens Rätts kännedom att fisk-och skaldjursföretaget Nueva Pescanova har planer på att bygga världens första kommersiella bläckfiskfabrik på ön Gran Canaria i Spanien.

Bläckfiskuppfödning väcker stora etiska och miljömässiga bekymmer och har fått offentliga motreaktioner från hela världen. Bläckfiskar är djur med karismatiska och nyfikna personligheter, komplexa beteenden och behov och har även visat sig vara mycket intelligenta.

Varje underskrift räknas, skriv under namninsamlingen idag genom att skanna QR-koden nedan, eller gå in på djurensratt.se/blackfisk. Har du redan skrivit under? Tipsa gärna en vän!

Camilla Bergvall

UNDER VÅREN BESÖKTE

jag fotografen Julia Lindemalms utställning på Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Här möts kontrasterna mellan glada grisar som med solens strålar på huden

får rulla sig i lera och grisarna som trängs i mörka djurfabriker hela sina korta liv (läs mer på sidan 22). I utställningen får vi möta djurens blick på ett sätt som blir mer och mer ovanligt. Allt fler djur är instängda i fabriker och nu vill makthavare dessutom beröva korna rätten att komma ut och beta.

UTSTÄLLNINGAR SOM JULIA Lindemalms är viktigare än någonsin. En europeisk undersökning visar att ungefär hälften av svenskarna inte är i kontakt med djur i sitt dagliga liv. Bland dem som faktiskt träffar djur så är det bara fyra procent som är i kontakt med andra djur än sällskapsdjur som katter och hundar. Vi träffar i princip aldrig de miljontals grisar, kycklingar och hönor som föds upp i djurfabriker runt om i Sverige. Åtminstone inte levande. Väldigt många kommer i stället i kontakt med dessa djurs kroppar först när det är dags att äta lunch eller middag. Den vanligaste interaktionen människor har med djur är att lägga dem på tallriken. Det gör mig otroligt ledsen. Inte bara över det faktum att vi berövar djuren deras liv, men jag tycker också synd om människan. Vi går miste om så mycket medkänsla i det samhälle vi har skapat och det gör oss hårdare och

kallare. För att kunna hantera allt lidande omkring oss så bygger vi psykologiska försvarsmurar som säger att det är nödvändigt att göra så här för att överleva. Men det är inte sant. Vi kan skapa en framtid utan djurfabriker, för både djuren, människors och planetens skull.

UNDER SOMMAREN KOMMER Djurens Rätt därför låta fler möta djurens blick när vår sommarturné tar nästa kliv ut i världen. Vi kommer med en mobil utställning besöka städer i hela Europa för att visa djurens verklighet (mer på sidan 52). Fler människor måste få möjligheten att möta djurens blick, eftersom det är så ovanligt i vår vardag. För det är först när vi vågar göra det, som vi kan ta första stegen mot ett samhälle där djur får vara kännande individer fullt ut. ●

9–16 augusti: Sommarturnén besöker min hemstad under Malmöfestivalen. Självklart kommer jag finnas på plats och prata om kycklingarnas situation och peppa fler att göra djurvänliga val i vardagen.

12–14 juli: Jag föreläser på en vegansk sommarfestival i Alingsås om varför vi måste skapa en framtid utan djurfabriker. Jag ser fram emot spännande diskussioner.

28 augusti: Det är dags för riksstyrelsens första möte efter sommaren där vi bland annat ska diskutera prioriteringar för 2025. Det gäller att tänka långsiktigt för att vi ska göra skillnad för djuren både i dag och i morgon.

Camilla Bergvall är riksordförande för Djurens Rätt.

Innehåll

Nr 22024

Agenda

07 Djurskydd i djurfabriker. Hela 94 procent kontrollerades ej.

08 Fiskar. Var sjätte lax dör i förtid i Norges fiskfabriker.

09 Kampanjkollen.

10 EU-valet. Blåbruna vindar kan äventyra nya djurskyddslagar.

12 Siffran. Så många djur äter genomsnittliga svensken.

13 Pandemi på G? Fågelinfluensa sprids hos ny art.

14 Betesrätten är hotad. Snart presenteras utredningen.

16 Djurvänlig kommun. Eskilstuna bäst i årets granskning.

17 Djurnyheter i korthet.

18 Hon gör företag djurvänligare. Möt Nathalie Söderström.

20 Forskningskollen.

Intervju

22 Djurfotografen. Julia Lindemalm vill få folk att se grisarna i ett nytt ljus, fastän grisar är ett svårjobbat bildmotiv.

Fokus

30 Överkörda. EU lovade slutet på lidandet i djurtransporterna, men presenterade ett tandlöst lagförslag. Nu kommer motdraget.

Välj Vego!

41 Världens käk. Seiran Poon om salt, sammetslen tahini och matkulturerna du inte vill missa, plus nya favoritrecept.

46 Ät! Fem goda vegonyheter.

47 Topp tre. Bästa solskyddet.

48 Järnkoll. Veganska näringsämnen är sämre, eller?

Agera

51 Just nu. Sommarturné i hela Sverige – häng med.

52 Supersatsning. Tjuvkika på Djurens Rätts mobila utställning som rullats ut i Europa.

56 Expertsvar. Varför försvinner vegofavoriter från hyllorna?

58 Djurvänsdilemmat.

59 #DjurensRätt.

62 Det hände sen. Danmark går vidare med djurskyddslyft och 3R-centret delvis räddat.

Redaktionsfrågan: Fotografen

Julia Lindemalms senaste djurbild föreställer taxen Rut. Din senaste djurbild i mobilen?

JOSEFIN STRANG, redaktör [fet duva] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [närgången kanadagås] AGNES DUNDER, art director [kontorshunden Einar] REBECCA JOHANSSON, Välj Vego-redaktör [katt på granngården] LINN ÅKESSON, skribent [glada kor på bete] MATILDA ANTTI, skribent [mina grannar, hönorna] NANNA THYDÉN, skribent [katt på tangentbordet]

Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla annonser@ djurensratt.se

OM ORGANISATIONEN

CAMILLA BERGVALL, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se

BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se

Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00

Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm

Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm

Plusgiro: 90 10 87-7

Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se

Vill du ändra din adress? Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40. Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Tryck: V-Tab

ISSN 0345-2409 Årgång 122

Agenda

Allt färre fysiska kontroller

Enligt Jordbruksverkets årliga djurskyddsrapport har antalet fysiska kontroller och tillgängliga resurser för djurskydd minskat under 2023. Djurens Rätt ser allvarligt på denna utveckling och menar att det finns en risk att allvarliga djurskyddsproblem förblir i det dolda.

Det är allvarligt att de

redan lågt satta målen om att kontrollera varje djurfabrik vart tionde år inte följs. Lagstiftningen är en miniminivå som behöver vara mer än ord på papper, och bristande kontroll kan dölja allvarliga djurskyddsproblem, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Länsstyrelsen tvingas sköta många kontroller på distans, trots det nås inte målen. Bland annat har bara sex procent av djurfabrikerna kontrollerats under 2023, och när det gäller kontroll av djurförsöksverksam -

heter har Sverige brutit mot EU-direktiven. Minst en tredjedel av de som har tillstånd att använda försöksdjur ska kontrolleras varje år, ett mål som inte nåtts de senaste åren.

Vid de kontroller som genomförts hade var fjärde anläggning brister. De allvarligaste bristerna handlar om lång tids ensamhållning av djur som ska hållas i grupp, bristande tillsyn av sjuka och skadade djur, avsaknad av verksamhetstillstånd, samt bristande hygien i lokaler som är avsedda för operationer.

— Jag är djupt oroad över läget och Djurens Rätt kräver att det tas fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemen. För att brister ska kunna upptäckas och åtgärdas behövs fler kontroller. Just nu får vi bara ta del av en bråkdel av det som pågår i djurfabriker och på djurförsöksanläggningar, hur det ser ut hos de som inte kontrolleras kan vi bara föreställa oss, säger Camilla Bergvall. av Anna Harenius

Ingen insyn 94 procent av djurfabrikerna fick inga djurskyddsinspektioner under 2023. Nu är det aktuellt att stänga dörrarna till mjölkfabriken året om då betesrätten är hotad.

BAKSLAG

Larmet om fabriken

Var sjätte lax dör tidigt.

NÄSTAN ALL LAX som äts i Sverige kommer från norska uppfödningar, vars allvarliga djurskyddsproblem uppmärksammats i DN. Enligt norska Veterinärinstitutets årliga rapport var fjolårets dödlighet under laxuppfödningen rekordhög. Under 2023 dog 62,8 miljoner laxar under uppfödningen, vilket motsvarar nästan 17 procent eller var sjätte lax. En viktig anledning till den höga dödligheten är parasiten laxlus, som frodas i laxarnas

trånga och karga miljö, och blivit resistent mot lusmedel.

I stället bekämpas lusen med spolning och behandling i varmt vatten, hanteringen är så påfrestande att många laxar dör.

En annan vanlig bekämpningsmetod är att använda så kallade putsarfiskar, som äter lössen från laxarna. Varje år fångas flera hundratusen putsarfiskar från det vilda i Sverige och transporteras till Norge, där de som överlevt hanteringen och transporten sätts ut i laxuppfödningar där i princip

1. Att fiskar börjar ses och behandlas som de levande, kännande individer de är.

2. En stärkt djurskyddslagstiftning för fiskar på EU-nivå och i Sverige.

3. Ett förbud mot koldioxidbedövning av fiskar vid slakt.

alla dör inom kort. Enligt Albin Gräns, zoofysiolog som forskar om djurvälfärd för fiskar vid Sveriges lantbruksuniversitet, kan vissa arter av putsarfiskar leva i upp till 30 år i det vilda. – Jag tror inte att det skulle vara accepterat att fånga friska vilda djur för att sedan tvinga dem att arbeta inom uppfödningen av en närbesläktad art tills de blev sjuka och dog, om det gällde något annat produktionsdjur än fisk, sa Albin Gräns till DN.

UPPFÖDNING AV FISKAR i tankar eller bassänger på land i slutna system blir allt vanligare och framhävs som miljövänlig och hållbar. Stora djurfabriker med laxar är i uppstartsfasen i Sverige och behandlas som en

4. Mer resurser till forskning om djurskydd vid slakt av fiskar.

62,8 miljoner laxar dog i förtid under uppfödningen. Utöver dem dog också 37,7 miljoner laxyngel i de så kallade kläckerierna. Dessutom dör hundratusentals putsarfiskar som används i bekämpningen av laxlöss.

5.

Att de fiskar som fångats inom fisket ska omfattas av djurskyddslagstiftningen.

I media

I en debattartikel på Europaportalen lyfte Djurens Rätt varför fiskar och andra vattenlevande djur är viktiga att få med i diskussionen inför EU-valet.

framtidsbransch från politiskt håll. Ur ett djurvälfärdsperspektiv är dock bristerna stora, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt. – Det är uppenbart att fiskar inte ses och behandlas som de kännande individer de är. Djurskyddslagstiftningen ligger efter men trots det satsas det på att öka fiskproduktionen. Det är att börja i fel ände. Något som också behöver adresseras mer är att majoriteten av fiskarna som föds upp, som lax, är rovfiskar som själva äter foder som delvis är gjort av vildfångade fiskar. Fiskuppfödningarna bidrar alltså, liksom fisket, till utfisket av haven. av Linn Åkesson

6.

Att certifieringar av fiskprodukter ska inkludera relevanta kriterier om djurvälfärd.

7. Nya kriterier om djurskydd och djurvälfärd i Upphandlingsmyndighetens kriterier om fiskar.

Kampanjkollen

Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till.

av Linn Åkesson

Kornas betesrätt är hotad

Skriv under för korna på djurensratt.se/jagvillbetanu

Omfattande forskning bekräftar att kor mår bra av att beta. Korna får röra sig på större ytor, de får vila mer naturligt och deras naturliga sociala beteenden främjas. Betesrätten är hotad då regeringen har tillsatt en utredning där beteskravet pekas ut som en möjlig börda för konkurrenskraften. Djurens

Rätt uppmanar regeringen att bevara beteskravet samt att utöka betesrätten till att inkludera tjurar och kalvar.

Stor seger för hönorna

Läs mer på djurensratt.se/hotellkedjor

I mars drev Djurens Rätt en kampanj mot hotellkedjorna Hilton, Meliá och Louvre. Anledningen var att de tidigare antagit en buräggsfri policy, men att rapporteringen kring utfasningen av ägg från hönor i burar saknades eller var bristfällig. På knappt tre veckor hade samtliga kedjor valt att börja rapportera. Det betyder att Djurens Rätt förändrat livet för uppskattningsvis 861 000 hönor runt om hela världen.

Uppmana modejätten att bli pälsfri

Skicka ett mejl via djurensratt.se/agera/max-mara

Under modeveckorna i New York, London, Milano och Paris fick modemärket Max Mara över 220 000 e-postmeddelanden och 5 000 samtal från personer världen över som krävde att Max Mara skulle bli pälsfria. Max Mara har hittills vägrat att diskutera frågan. De har inte undgått protesterna – företaget har bland annat tagit bort pälsprodukter från flera av sina hemsidor i olika länder.

I media

Hallå där, Cissi Krantz

Kampanjkoordinator hos Djurens Rätt

Djurens Rätt driver en kampanj mot SAS. Varför?

Det uppdagades i augusti 2023 att SAS främjar djurförsök genom att transportera ett stort antal hundar till försökslaboratorier i Europa. Flera transportbolag har redan antagit en policy mot att transportera försöksdjur, men inte SAS. Efter flera försök till dialog med SAS så inledde vi en informationskampanj som uppmanar SAS att anta en policy mot att transportera försöksdjur.

Gensvaret?

Kom och prata kycklingar

Se turnéschemat på djurensratt.se/sommarturne Kycklingarna är det landlevande djur i Sverige som är flest och har det sämst. 98 procent av Sveriges kycklingar är av hybridrasen turbokyckling och fler än 100 miljoner kycklingar slaktas varje år, många dör redan innan slakt av sjukdomar, skador eller i transport. Under Djurens Rätts sommarturné diskuteras bland annat en av Sveriges viktigaste djurvälfärdsfrågor, kycklingar.

Aftonbladet publicerade Djurens Rätts debattartikel om SAS. Djurens Rätt kommenterade även kampanjen i en artikel på Nyheter24.

Namninsamlingen hade på bara två månader samlat in över 50 000 underskrifter. Någon respons från SAS? Vi har fortsatt att försöka nå SAS men de svarar inte. Den enda respons vi hittills har fått är ett uttalande på Nyheter24: ”Vi är lite förvånade över kritiken eftersom SAS inte har utfört några sådana transporter sedan förra sommaren”. Nyhetssajten frågar vidare om de har någon policy, eller planer på en sådan och hur SAS ställer sig till liknande transporter i framtiden, varpå SAS svarade att de inte har några planer på att återuppta transporterna. Djurens Rätt kommer fortsätta kampanjen tills vi har en policy från SAS som kan garantera att transporter av försöksdjur inte sker, varken i närtid eller i framtiden.

Ny politisk uppställning V

EU-val: rödgrönt i Norden, blåbrunt i Europa.

AR FEMTE ÅR är det val till Europaparlamentet. Denna gång skulle totalt 720 parlamentariker väljas, varav 21 av dessa representerar Sverige. Mellan den 6–9 juni gick röstberättigade personer inom EU:s 27 medlemsländer till valurnorna för att välja uppställningen i Europaparlamentet för de kommande åren.

Valet blev en framgång för högernationalistiska partier som går framåt på flera håll – bland annat hos de tunga EU-pjäserna Tyskland och Frankrike. De nordiska länderna följde däremot inte samma mönster utan uppvisade en rödgrön våg med klimat och miljö som högt prioriterade frågor hos väljarna.

I Sverige klarade sig alla riksdagspartier över spärren, där den enda förändringen blev att ett av Kristdemokraternas mandat hoppade över till Vänsterpartiet. Sebastian Wiklund är politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt.

– Det blåser högervindar genom Europa, men de två största partigrupperna –socialdemokratiska S&D och kristdemokratiska EPP, ser ut att fortsatt hålla ställningarna i mitten. Nu är förhoppningen att djurfrågorna blir en uttalad prioritet av den nya EU-kommissionen. Ofta är frågor mindre laddade i början av

Så fördelades mandaten

Socialdemokraterna

Moderaterna

Miljöpartiet

Sverigedemokraterna

Vänsterpartiet

Centerpartiet

Kristdemokraterna

Liberalerna

mandatperioden, och jag hoppas att resten av den utlovade djurskyddslagstiftningen kan levereras utan grus i maskineriet, säger han.

INFÖR VALET sammanställde Djurens Rätt vad väljarna tycker i en opinionsrapport. Opinionssiffrorna visar tydligt att väljarna är starkt engagerade i samtliga av de tio viktiga djurfrågorna som kandidaterna kunde anta som löften för djuren. Enligt rapporten vill nio av tio väljare se ett starkare djurskydd. Dessutom har en majoritet av de europeiska medborgarinitiativ som hittills

4 X TOPPKANDIDATER

EU-kommissionen bröt löftet om att leverera en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning, därför står mycket på spel under nästa mandatperiod. Inför valet fick toppkandidater ta ställning till tio löften för djuren, på djurensratt.se/eu-val finns granskningen. Inför valet träffade Djurens Rätt några av partiernas toppkandidater för att ta tempen på viktiga djurfrågor. Här är ett urval av deras svar och antalet djurlöften de ställde sig bakom.

JONAS SJÖSTEDT (V)

”Turbokycklingar oacceptabelt”

10/10 djurlöften

Ser du behov av EU-gemensamma lösningar för att förbättra kycklingarnas situation?

Ja. Men Sverige bör och kan även gå fram med åtgärder på nationell nivå för att åtgärda missförhållanden som är oacceptabla. Det är inte acceptabelt med den rådande uppfödningen av kycklingar, turbokycklingar, på liten yta, utan någon som helst möjlighet till naturligt beteende eller utevistelse. Det är hög tid att både Sverige och EU nu tar steg för stärkt djurvälfärd och minskad industriell kycklingproduktion.

ISABELLA LÖVIN (MP)

I media

Inför valet skrev Djurens Rätt debattartiklar som publicerades i NWT, Europaportalen och Dagens ETC. Djurens Rätt släppte också ett pressmeddelande som ledde till att Dagens Opinion rapporterade om att de stora partierna vägrade svara på Djurens Rätts enkät.

varit framgångsrika berört djurfrågor. Detta visar att EU-medborgare känner starkt för djuren, samtidigt som det indikerar att djurfrågor inte prioriteras tillräckligt på EU:s agenda. av Linn Åkesson

"Ta hänsyn till fiskarnas välfärd”

10/10 djurlöften

Det behövs ny djurskyddslagstiftning som omfattar fiskarnas hela liv. Håller du med?

Ja, verkligen. Jag jobbade med fiskefrågor när jag satt i parlamentet mellan 2009 och 2014, jag la ett sådant förslag då faktiskt – att man måste ta hänsyn till fiskarnas välfärd vid fiske. Det röstades ner tyvärr. Men nu tror jag att det finns en mognad och öppenhet, forskningen finns ju, för att även inkludera vild fisk i djurskyddslagstiftningen.

KARIN

KARLSBRO

(L) ”Vi borde ha lärt oss efter pandemin”

9/10 djurlöften

Vilken djurfråga tycker du är viktig under nästa mandatperiod?

Med tanke på att vi under den här mandatperioden genomlevt en pandemi, och vet vilka kopplingar det finns mellan djurvälfärd och människors hälsa, så borde de här frågorna stå mycket högre på dagordningen. För ytterst är det här en fråga om allt liv och om hur vi bäst får en hälsosam livsmiljö. Det här är ingenting man kan välja bort, det borde vi ha lärt oss.

EMMA WIESNER (C)

”Bort med helvetesresorna”

5/10 djurlöften

Tog kommissionen tillvara på möjligheten att gå till botten med djurtransporternas stora djurskyddsproblem?

Nu har vi fått transportlagstiftningen, och då gäller det att göra det bästa vi kan av den situationen. Helvetesresorna till tredje land måste parlamentet skärpa till, men även transportreglerna att man får till den maxgräns på åtta timmar som vi har i Sverige även i resten av Europa. Sverige är ett långt och avlångt land, om vi klarar det – då måste våra grannländer kunna prestera på samma nivå.●

TOTALT 17 DJUR

Äter en snittsvensk varje år.

Matiga fakta

Så många djur äter snittsvensken.

Hur många djur äts egentligen av en genomsnittlig svensk varje år? Det korta svaret är cirka 17 landlevande djur, varav 15 är kycklingar.

Statistiken över djurkonsumtion kommer från Jordbruksverket och visar förbrukad mängd i kilo per person och år.

Djurens Rätt har räknat om detta till djurindivider, för att visa hur många djur det handlar om och var mest arbete behöver läggas, förklarar Anna Harenius som är sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

75

I grafiken kan du även se det ungefärliga antalet individer som vanligen dödas i mjölk- och äggindustrin. Vad som inte syns är antalet fiskar och skaldjur som svenskar äter, eftersom sådan statistik inte finns.

När det gäller landlevande djur som dödas för människors köttkonsumtion är kycklingar de som dödas i störst antal. År 2023 åt den genomsnittlige svensken 15,1 kycklingar. De som faktiskt äter mycket kycklingkött äter fler individer per år, eftersom det är många som inte äter kycklingar alls. Näst flest landlevande

individer får sätta livet till för svenskarnas äggkonsumtion. Detta för att det dödas en tuppkyckling för varje äggläggande höna som kläcks. Utvecklingen har sett liknande ut de senaste åren, med en liten avstanning i en annars eskalerande konsumtion av kycklingkött.

Det är tack vare Djurens Rätts fokus på kycklingarna som det inte blivit en stor ökning. Mer arbete behöver göras för att minska kycklingkonsumtionen, och därmed rädda fler djurliv, säger Anna Harenius.●

Visste du att?

Fågelinfluensan har konstaterats hos en rad vilda och tama däggdjur såsom rävar, sjölejon, sälar, katter, hundar och nu senast kor. På pälsfarmer har fågelinfluensan fått stor spridning, med massavlivning av minkar som följd. De senaste årens omfattande spridning i svenska djurfabriker har lett till avlivningar av miljontals fjäderfän, samt dyra räkningar till skattebetalarna.

Pandemi på väg?

Fågelinfluensa sprids bland kor.

I MARS RAPPORTERADES att fågelinfluensan för första gången spridit sig till kor i amerikanska mjölkfabriker. Korna har fått minskad aptit, uttorkning och feber samt påverkad mjölkproduktion. Smittan har även hittats i mjölken, men amerikanska myndigheter bedömer att det bör vara säkert för människor att konsumera pastöriserad mjölk. Hittills har totalt åtta delstater bekräftat att kor har drabbats av sjukdomen, men troligtvis är sjukdomen mer utbredd än så.

– Det var inte en fråga om en ny smitta kommer att sprida sig på djurfabriker, utan det var bara en fråga om när. Det

finns mycket som talar för att dagens djurfabriker är ohållbara då djuren hålls trångt utan möjlighet till att distansera sig från varandra. Det är även så att aveln för hög produktion innebär att djuren har blivit mer känsliga för nya smittor, säger Anna Harenius, sakkunnig hos Djurens Rätt.

FÅGELINFLUENSAN BEDÖMS ha pandemipotential. Sedan 2003 har 889 fall konstaterats hos människa. Än så länge är det mycket ovanligt att viruset smittar människor emellan, men smittskyddsmyndigheter världen över flaggar för att fågelinfluensan kan mutera och spridas mellan människor.

Kycklingfokus i riksdagen

I slutet på maj anordnade Djurens Rätt ett seminarium i riksdagen om hur välfärden inom kycklingindustrin kan stärkas. Bland talarna fanns utöver Djurens Rätt den danska politikern Carl Valentin, ledamot i Folketinget, och Linda Keeling, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Under seminariet klarnade bilden av kycklingindustrin som en industri med brister i alla led inom såväl avel och uppfödning som under transport och slakt vilket gjorde det tydligt att det inte rör sig om isolerade händelser utan systematiska fel.

Björn Olsen är professor i infektionssjukdomar.

– Det är ett monster till virus. Det här viruset har hittills haft en mortalitet på omkring 50 procent hos människa. Om det skulle börja spridas mellan människor, ja en sådan dödlighet går inte att föreställa sig. Även om dödligheten skruvas ner till några få procent är det på spanska sjukans nivå, sa han till Läkemedelsvärlden och la till: – När ett virus börjar bete sig på det här sättet och hoppar mellan djurarter, då börjar man dra öronen åt sig.

I MAJ SKICKADE Djurens Rätt ett öppet brev till Sveriges landsbygdsminister om att stärka pandemifördraget, som handlar om att förebygga framtida pandemier. Djurens Rätt uppmanar makthavare att montera ner djurfabrikerna, att genomföra åtgärder för att stoppa en framtida pandemi, och se till att fågelinfluensan inte får fäste bland nötdjur i europeiska djurfabriker. av Salja Neuhaus

Carl Valentin stakade ut en tydlig väg framåt genom att berätta om det danska exemplet där Danmarks regering tillsammans med övriga partier kommit överens om 31 initiativ för ett stärkt djurskydd. Bland initiativen ingår en utfasning av turbokycklingar inom statlig upphandling, samt att Danmark ska verka för ett förbud på EU-nivå. Åhörarna var huvudsakligen riksdagsledamöter och det är Djurens Rätts förhoppning att seminariet inspirerade till att följa det danska exemplet.

av Matilda Antti

I media

Turbokycklingar är djuren som är flest och har det sämst. Djurens Rätts protester mot Lidls inköp av turbokycklingar uppmärksammades i Tidningen Syre.

I media

När LRF och Sveriges mjölkbönder kritiserade betesrätten på debattsidor fick de mothugg. I SvD publicerades två debattartiklar från Djurens Rätt och i Aftonbladet publicerades Djurens Rätts replik. Djurens Rätts protester uppmärksammades även i Tidningen Syre.

Betesrätten är hotad

Snart presenteras regeringens utredning.

FEBRUARI 2023. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) meddelar att regeringen beslutat att tillsätta en utredning vid namn ”Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd”. Beslutet bygger på en överenskommelse i Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. När uppdraget presen-

terades i februari reagerade Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt. – Det är vaga formuleringar när det gäller djurskyddet och risken finns att djuren får betala för den konkurrenskraft som återkommande nämns i utredningsuppdraget. Det skulle vara väldigt olyckligt när Sverige har flera viktiga djurskyddsproblem att åtgärda.

UNDER SOMMAREN 2024 förväntas utredare Elisabeth Nilsson presentera resultatet och Djurens Rätt gör sig redo att stå upp för betesrätten som länge varit en självklar del av det svenska djurskyddet. Djurens Rätt befarar att regeringen kommer att föreslå att betesrätten ska avskaffas och att annan lagstiftning ska göras mer ”flexibel”.

– KD är ensamma om att ha drivit frågan om att avskaffa beteskravet, men i och med att de innehar landsbygdsministerposten krävs det att resten av regeringsunderlaget är på tårna och står fast vid att kornas rätt till bete inte får offras i konkurrenskraftens namn, säger Matilda Antti, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt. Sverige är det enda land i EU där mjölkkor har lagstadgad rätt att få beta utomhus under sommaren. Forskning har dessutom visat att kor mår bra av att beta utomhus och att deras närvaro på betesmark bidrar till biologisk mångfald. Trots det pågår ett djurförsök där 1 500 kor hålls inlåsta i 18 månader, studien genomförs av Växa Sverige som är en av

Tillsammans med Greenpeace besökte Djurens Rätt ett betessläpp

utanför Uppsala för att informera att kornas betesrätt är hotad – något få besökare kände till.

Budskapet på taket: Sista kosläppet från Bregottfabriken?

På djurensratt.se hittar du hela rapporten Djurskydd värt att tala om – viktiga steg för politiken att ta i dag.

LRF:s organisationsmedlemmar.

UNDER UTREDNINGENS GÅNG har Djurens Rätt framfört synpunkter om Sveriges djurskydd under en hearing och i direktkontakt med utredaren. 29 maj publicerade också organisationen en skuggrapport om de viktigaste djurskyddsfrå-

1. Förbjud all burhållning av djur i livsmedelsindustrin.

gorna som regeringen behöver åtgärda. I den nya rapporten ”Djurskydd värt att tala om” föreslår Djurens Rätt åtgärder för djuren med hopp om att regeringen tar med sig förslagen i skuggan av utredningen. Etologen Linda Björklund är en av författarna till rapporten. – Kor och andra nötdjur spenderar, om de har möjlig-

2. Öka djurskyddet för kycklingarna, genom att exempelvis förbjuda avel av turbokycklingar och fasa ut offentlig upphandling av kycklingkött från sådan avel.

het till det, större delen av dagen med att beta och det är ett viktigt beteendebehov för dem. Verkligheten i mjölkfabrikerna är långt ifrån en miljö som tillgodoser kornas och de andra nötdjurens behov. Därför måste betesrätten värnas och utökas så att fler, inte färre djur, får komma ut på bete.

ÅTGÄRDER SOM PEKAS ut i Djurens Rätts rapport är att förbjuda aveln av turbokycklingar, förbjuda burhållningen av hönor och att arbeta för ett bättre djurskydd i EU. Betesrätten och förprövningen av nya byggnader, som pekats ut som riskabla för konkurrenskraften i regeringsuppdraget, behöver bibehållas. Djurens Rätt menar att det behövs mer växtbaserad innovation för att kunna skapa nya jobb och ett mer hållbart lantbruk i Sverige. Vid lanseringen av rapporten kommenterade Camilla Bergvall vikten av innehållet. – Rapporten som Djurens Rätt publicerat visar att djurfabrikerna är ohållbara och att regeringen behöver agera för starkare djurskydd och mer växtbaserade innovationer, vilket också skulle vara bra för konkurrenskraften.

Efter att konkurrenskraftsutredningen presenterats under sommaren ska regeringen ta ställning och eventuellt skicka lagstiftningsförslag på remiss till berörda organisationer. Så småningom träder lagstiftningen i kraft – det kan då ha gått flera år sedan utredningen.

av Anna Harenius

3. Bibehåll och främja en utökning av betesrätten.

Så tycker ni:

Ett stort steg i fel riktning om detta går igenom. Skrivit under SAMT skickat ett fysiskt brev till ministern.

– Ann-Britt

Det är självklart att kossorna ska få vara ute och ni måste stoppa detta vansinne!

– Marre

Alla djur ska ha rätt till utevistelse.

– Jeanette

HUR svårt kan det vara? Det är nåt fel om det inte fungerar ekonomiskt. Lös ekonomin i stället för att plåga djur.

– Åsa

Det handlar om levande varelser som har lika mycket rätt att leva som vi människor, inte produkter och effektivare vinster. Kullgren! Ta dig ut på landsbygden och se glädjen i kornas ögon när dom får njuta av livet.

– Oskar

4. Bibehåll och främja systemet med förprövning av djurstallar.

5. Rikta om subventioner från kött- och mejeriproduktion till att främja svensk odling och förädling av växtbaserade proteiner.

KAMPANJEN JAG VILL BETA! Den unika svenska lagen som upprätthåller kornas rättighet till att få beta utomhus under sommaren är ifrågasatt genom konkurrenskraftsutredningen. Därför startade Djurens Rätt en kampanj för att uppmana politiker att bibehålla beteskravet men även att utöka det, då också tjurar och kalvar ska ges rätt till att beta. Kampanjen drivs tillsammans med andra naturoch djurskyddsorganisationer. Skriv under på djurensratt.se/jagvillbetanu

På bilden syns Matilda Antti och Nanna Thydén från Djurens Rätt.

Genom att minska mängden kött som serveras i skolor och öka serveringen av växtbaserad mat, har Eskilstuna tagit steg framåt för en mer djurvänlig framtid.

EU besökte pälsdjurs-

farmer

Knivsta

Tierp

Gotland och Järfälla

Håbo Det fullständiga resultatet finns på Djurens Rätts hemsida.

Eskilstuna är snällast mot djur

Turbokycklingar ratas allt mer.

MER ÄN EN fjärdedel av Sveriges kommuner vill välja bort turbokycklingar. Det visar Djurens Rätts granskning Djurvänlig kommun som har presenterats för sjätte året i rad. – Kommunerna sätter nu ner foten mot det systematiska lidandet i kycklingfabrikerna. En fjärdedel kommer att välja bort turbokycklingar redan vid nästa upphandling, genom att använda det nya kriteriet som

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram. 17 procent har också svarat att de har minskat serveringen av kycklingkött, säger Cecilia

I media

kommun, som har klättrat från plats 35 förra året till att nu vara i toppen av listan. Genom att minska mängden kött som serveras i skolor och öka serveringen av växtbaserad mat, har kommunen tagit steg framåt för en mer djurvänlig framtid. Eskilstuna kommun har också höjt nivån på de djurskyddskrav som ställs vid upphandling.

På en andraplats hittas Burlövs kommun, som vann förra året, och på tredjeplats Härryda kommun som är ny på topplistan.

Representanter för EU-kommissionen besökte finska pälsdjursfarmer under mars 2024. Besöket var en del av utredningen för ett förbud mot pälsdjursfarmning efter kampanjen Fur Free Europe. Djurens Rätt kritiserade tidpunkten för besöken, och att besöken var föranmälda, men välkomnade att utredningen fortgår.

Det är välkommet att arbetet för att utreda ett förbud fortgår, men att välja att besöka pälsdjursfarmer när det enbart är avelsdjur på plats riskerar att skapa en något förskönad bild av en djupt problematisk och oetisk industri, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Rankingen Djurvänlig kommun ledde till 23 publiceringar, främst i lokalmedier. Anna Harenius intervjuades om rankingen i Härryda-Posten.

Mille som är sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt och ansvarig för rankingen.

Årets vinnare är Eskilstuna

UTÖVER ATT SERVERA mer vego, så syns en ökning av andelen kommuner som alltid serverar veganskt till elever som efterfrågar det. Undersökningen visar också att hela 96 procent av kommunerna svarar att de avstår från kommunalt arrangerade fyrverkerier – en kraftig ökning på ett fåtal år – och 90 procent avstår från påskfjädrar. Nivån på de djurskyddskrav som kommunerna ställer vid upphandling av animalieprodukter har däremot minskat, vilket kommunerna uppger beror på det höga kostnadsläget. – Att Sveriges kommuner väljer att ta mer djurvänliga beslut kommer att göra skillnad för väldigt många djur. Kommunerna tar många steg i rätt riktning, och utvecklingen verkar gå åt helt rätt håll. Nu återstår det att se om de faktiskt håller vad de har lovat, avslutar Cecilia Mille.

av Nanna Thydén

Finland har för närvarande en av de största pälsindustrierna bland EU-länder. Under 2023 spreds fågelinfluensa på flera av de kvarvarande 400 farmerna.

Syftet med besöket var att EU-kommissionen ville samla in information om farmernas smittskydd mot fågelinfluensa och SARS-CoV-2, samt djurens välfärd, som en del av utredningen efter det framgångsrika medborgarinitiativet Fur Free Europe. Djurens Rätt var med och initierade namninsamlingen, vars mål är att förbjuda pälsdjursuppfödning och handel med pälsprodukter i EU.

TOPP 10:

Eskilstuna

Burlöv

Härryda

Karlstad och Kristianstad

Vinnarna med sitt diplom.

Bakslag Framgång

Snabb genomgång av läget i Djurens Rätts fyra prioriterade områden.

av Nanna Thydén

Fler förbjuder minkfarmning

Ministrar förespråkar köttskattt

Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att 13 EU-medlemsstater har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att Europa är på väg bort från den plågsamma pälsindustrin.

Nordiska ministerrådet har presenterat en rapport om hur nya näringsrekommendationerna kan implementeras politiskt. Enligt rådet är rött kött ohälsosamt för människor och miljön, och därför behövs en köttskatt. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) är inte med på noterna och säger att han "avser inte att lägga mig i människors matvanor".

Ny skala om storskalighet

Europaparlamentet har nyligen röstat för ett förslag som innebär att gränsen för vad som är industriell djurhållning sänks. Fler av de mindre djurfabrikerna med grisar och fjäderfä kommer nu att klassas som riskabla för miljön. Beslutet kan minska utsläppen och storskaligheten i djurfabriker.

Import vid äggbrist

Djurvänlig konsumtion

Påsken beskrevs som ”räddad” när äggbristen löstes av import. Men import innebär att äggen kan komma från hönor som har levt under förhållanden som inte skulle vara tillåtna i Sverige. Stor del av de importerade äggen göms i färdiga produkter där företagen inte behöver beskriva hur hönorna som lagt äggen har haft det.

Utvecklingen går framåt

Utvecklingen av alternativa metoder som inte involverar djurförsök har tagit stora kliv framåt på bara några år. I april uppgav forskare från Karolinska Institutet att standardisering utgör nyckeln till en ökad användning av djurfria metoder. Det finns, med andra ord, ingen annan väg än framåt konstaterar Djurens Rätt.

Fortsatt minskad försäljning

Det går fortsatt dåligt för pälsförsäljningen. Nästan allt blir sålt, men till låga priser. Minkpäls från honor, avelshonor som antingen avlivats på grund av sämre lönsamhet eller avveckling, säljer dåligt. Djurens Rätt bedömer att det finns god anledning för de svenska farmerna att tacka ja till det kommande avvecklingsstödet.

i djurfabrikerna

17 400 hönor döda i brand

I mars utbröt en brand i ett stort hönshus strax utanför Örtomta, öster om Linköping. Den cirka 50 meter långa byggnaden gick inte att rädda och brann ner till grunden, med tusentals hönor som fångades kvar där inne. Över 17 400 hönor hade ingenstans att fly och dog i branden.

98 % godkända försök

Ett etiskt tillstånd krävs för att få genomföra ett djurförsök i Sverige. Då vägs djurens lidande mot den nytta som försöket eventuellt kan komma att resultera i. Av de 372 ansökningar som behandlades av de djurförsöksetiska nämnderna under 2023, nekades enbart sju försök. 98 procent godkändes.

i pälsindustrin

Dålig insyn på minkfarmer

Under 2023 genomfördes enbart en djurskyddskontroll på Sveriges kvarvarande 18 minkfarmer. Farmen var redan nedlagd vilket innebar att endast tomma burar, och inga levande minkar, kontrollerades. Farmen ifråga var Sveriges största minkfarm som tidigare har uppvisat kraftiga djurskyddsbrister.

Djurförsök

Djur

Djur

På hennes schema: mejltjat, obekväma möten och envisa kampanjer. Nathalie Söderström får företagen att bättra sig för djuren.

av Nanna Thydén foto Pernilla Sjöholm

Den som stör

LUSTIGA MEJLSVAR FRÅN företag, underliga mötessituationer, och ett möte som inte blev av på grund av att företagets vd var i Amazonas för att titta på en sällsynt örn. Ingen dag verkar vara den andra lik för Nathalie Söderström, chef för företagsrelationer hos Djurens Rätt.

– En gång på ett möte blev jag bjuden på glass. Jag var väldigt ny då och företaget var så taggade på att jag skulle smaka glassen men den var inte vegansk. Hade detta hänt nu hade jag ju bara sagt nej tack och att jag är vegan, men då blev jag helt ställd. Jag tackade och tog emot men åt inte upp glassen, sa bara att den skulle passa perfekt att äta på resan hem. Där låg glassen i sin förpackning och smälte.

EN STOR DEL av Nathalie Söderströms arbete utgörs av outtröttligt mejlande och telefonsamtal till företag.

– Företag suckar förmodligen när de ser ett mejl från mig, men det betyder ju att jag gör mitt jobb.

Målet är först och främst att lyckas boka in ett möte, och därefter att få företaget att lova att de kommer att ta mer ansvar för djuren – bland annat genom att minska sina inköp av

animaliska produkter och att slopa turbokycklingarna genom att anta European Chicken Commitment (ECC). – Även om det blivit bättre så är det fortfarande så att djuren ofta glöms bort i företagens hållbarhetsarbeten och det måste ändras. Den ändringen får vi inte till genom att mejla en gång till ett företag utan det gäller att vara ihärdig. Jag får ibland höra av företag att jag är bra på att höra av mig och hålla dem uppdaterade. Då brukar jag skratta till lite och tacka för ”komplimangen”. Jag antar att jag har en talang för att fylla deras inkorgar.

Envisheten lönar sig, i dagsläget har 65 företag antagit en ECC-policy. Nathalie Söderström tror det finns flera anledningar till att företagen är beredda att agera.

– Dels vet många numera vilka Djurens Rätt är, dels är det många av deras konsumenter som står bakom våra frågor. Sen tror jag också att många företag är intresserade av vad vi har att säga och håller med om att djuren behöver få det bättre, vare sig det rör sig om djurvälfärdsförbättringar som

Det här är ECC

ECC är ett antal välfärdskriterier som har tagits fram av bland annat Djurens Rätt. Här ingår att inte använda turbokycklingar, att kycklingarna ska få mer plats att röra sig på, att sittpinnar ska finnas i stallarna och att skonsammare slaktmetoder ska användas.

Hon är mästare på att hantera dålig stämning. Hennes tips till debatterande djurvänner är att ställa motfrågor i stället för att argumentera – det öppnar för dialog och förståelse.

ECC eller om att minska inköp av animaliska proteiner och satsa mer på vego. De kanske bara inte riktigt vet hur de ska göra och behöver lite hjälp på traven.

SJU ÅR HAR gått sedan Nathalie Söderström började jobba hos Djurens Rätt. Under tiden har företagsarbetet förändrats –framför allt när det kommer till kycklingar. Djurens Rätts informationskampanjer och mediers rapportering har gjort det svårt att blunda för djurens tillvaro i djurfabrikerna.

– När vi började prata om problematiken med turbokycklingar så var det väldigt få som tog in den informationen, men i dag ser det annorlunda ut. Fler och fler företag säger nej till turbokycklingar, en förändring i helt rätt riktning, och vi hoppas att fler följer efter.

En minnesvärd framgång är när Martin & Servera, Sveriges största grossist, meddelade att de skulle slopa alla typer av burägg. Ett annat stolt ögonblick var när Linas Matkasse antog en ECC-policy med utevistelse efter en företagskampanj av Djurens Rätt. – Det var en häftig känsla!

Jag minns att policyn dök upp på deras hemsida sent en fredag eller tidigt en lördag och att jag inte visste vad jag skulle göra med mig själv då.

ATT SKICKA TJATMEJL och mötas av tystnad, delta i demonstrationer i dåligt väder, obekväm stämning på möten och utdragna kampanjer utan respons från företagen kan verka jobbigt, men inte för Nathalie Söderström.

– Om jag känner mig uppgiven någon dag så tänker jag på djuren och hur dåligt de har det. Jag tänker på att de behöver min energi och vilken tur jag har som får jobba med det jag gör, något som faktiskt gör skillnad. Djuren behöver människor som orkar kämpa för dem och jag vill vara en av de personerna. ●

NATHALIE SÖDERSTRÖM

Ålder: 37 år

Bor: Uppsala

Gör: Chef för företagsrelationer hos Djurens Rätt

Roligaste arbetsuppgift: Företagsmöten

Värsta arbetsuppgift: "Allt som rör teknik!"

Stoltaste jobbstund:

Att restaurangjätten KFC Sverige under 2022 tog steg för minskad köttkonsumtion och beslutade att 50 procent av proteinerna som de säljer år 2030 ska komma från växtbaserade produkter.

4 personer

jobbar heltid med företagsrelationer hos Djurens Rätt.

65 företag

har antagit ECC efter samtal med Djurens Rätt.

83 företag

har slopat buräggen efter samtal med Djurens Rätt.

MÖSS BLIR

DEPRIMERADE

I LABBMILJÖN

Det är välkänt sedan innan att möss kan få depressionsliknande symptom av att leva i laboratoriemiljö. I en doktorsavhandling har en forskare försökt ta reda på vad det betyder för forskningen överlag och om det är burmiljön i sig som faktiskt orsakar depression.

Forskaren kom fram till att samma typ av diagnosmetod

som används på deprimerade människor kan användas på möss. Det tydliggör hur lika vi är mössen, men också hur dåligt djur kan må av laboratoriemiljöer. Att möss far illa av miljön de tvingas leva i kan ge felaktiga forskningsresultat, förutom lidandet det orsakar. av Anna Harenius

Källa: MacLellan A. (2023) Do conventional cages make laboratory mice depressed? A framework for identifying animal depression. Doctoral dissertation, University of Guelph

Så tycker Djurens Rätt Djur som utsätts för djurförsök har förmågan att uppleva, och att känna lidande och lust. Därför är djurförsök oacceptabelt och måste fasas ut. Djurens Rätt arbetar med att sätta press på politikerna för att mer pengar ska satsas på djurfri forskning och att Sverige ska anta en natio- nell handlingsplan för att fasa ut djurförsöken.

12 centimeter

är det lägsta en bur får vara för möss som används i djurförsök.

30 %

av mössen uppvisar något tecken på apatisk uttråkning i oinredda burar, där de är vakna men ligger och stirrar ut mot ingenting.

115 miljoner

är den blygsamma uppskattningen av antalet djurindivider som används i biomedicinsk forskning, de flesta är gnagare.

Som att gå rakt in i mörkrets hjärta.

Så beskriver fotografen Julia Lindemalm sin upplevelse av grisfabriken. Trots all misär hon sett så har djuren i fångenskap förblivit ett oemotståndligt bildmotiv.

av Josefin Strang foto Julia Lindemalm, Anna Wahlgren & David Neman

Svinviktigt

Hunden Rut har varit vid Julia Lindemalms sida i snart 13 år.

Trots att Julia är hundmänniska är det katter som i högre utsträckning fastnat i kameran.

I utställningen och fotoboken

Katt People skildrar hon allt från omhuldade utställningskatter till övergivna trashankar.

Hon hade kunnat välja ett mer tacksamt motiv, tyvärr är varken grisarna eller deras miljöer särskilt bildsköna. I bästa fall befinner sig grisen i leran, upptagen med trynet i myllan och slokande öron som skygglappar. Med största sannolikhet återfinns dock grisen i ett dunkelt fängelse där vittnen egentligen inte är välkomna.

Julia Lindemalm är en av få som tillåtits fota inuti grisfabriken.

VÄGEN IN VAR ett frilansuppdrag för Svenska Dagbladet om den afrikanska svinpesten. Tyskland är en av världens största grisproducenter, och i öst fanns en rationell grisbonde som föredrog journalister på ljusan dag snarare än nattliga besök av djurrättsfotografer. Han ville att folket skulle vara medvetna om hur deras fläskmåltider produceras. I stallarna fanns 20 000 grisar.

– Det var som att gå rakt in i mörkrets hjärta. Väldigt skitigt och bajs på golvet, de unga grisarna levde så trångt, packade till den grad att de klättrade på varandra. De hade fortfarande den här unga energin och nyfikenheten, de ville komma fram och nosa. Men sen kom vi till suggorna. Där fanns en uppgivenhet, en total apati som tog hårt på mig.

Julia Lindemalm stirrar ut i tomluften medan hon berättar.

– Det var rad efter rad med fixerade suggor som var för stora för sina burar, med magar som sprängde ut ur stålgallret. Runt dem låg kultingar, och … inte alla levde. Fruktansvärt.

Genom stålbalkarna tittade en av

Reaktionerna på hennes verk är blandade. Julia har märkt att många blir berörda av grisbilderna och gärna vill berätta ”jag äter bara fläsk från frigående grisar” eller ”jag äter knappt fläsk”.

FEM SNABBA MED JULIA

1 Djur du är nyfiken på?

— Råttor är spännande. De är djur som man liksom ”får” hata och döda besinningslöst, samtidigt som de är skitsmarta, intressanta att titta på och lever alltid nära oss.

2 En djurbild du tagit som fastnat hos dig?

— Suggan berörde mig redan första gången jag såg henne, med sin intensiva utstrålning. Jag gillar hennes hållning på bilden, hennes blick och kultingen bredvid som söker kontakt.

3 Senaste djurbilden i mobilen?

— Alltid min hund, såklart, hon är så nära mig, hon är nu tolv och ett halvt och jag har levt med henne hela hennes liv. Vi var på stranden i helgen, det är hennes ”happy place”.

4 Djur du vill se i det vilda?

— Jag såg kaskeloter i Nordnorge en gång, det var väldigt väldigt häftigt. Jag skulle nog vilja se valar igen, gärna späckhuggare.

5 Djur du vill vara för en dag?

— Elefant. Tänk att vara så stor och mäktig, med sådan utsikt. Och att få ha en ny kroppsdel i ansiktet att kunna använda till att lukta, spruta vatten och rycka ner träd med.

Blickfångande bilder på grisar är en svår konst. De befinner sig ofta i miljöer utan kontraster, har inga stora vackra ögon att söka kontakt med, de är också alldagliga jämfört med exotiska färgsprakande djur. ”Grisar är det svåraste jag fotat”, konstaterar Julia Lindemalm.

suggorna rakt på Julia. Suggan hade två gula brickor häftade i högra örat, nummer 0600011 samt nummer 21991. Hon var högdräktig.

– Jag hade också precis varit gravid. Jag kunde identifiera mig med hennes situation, hopplösheten, att inte ha något utrymme över huvud taget för ens kropp, ens själ, ens instinkter, ens behov. Det hon såg den dagen fräter på henne. – Grisfabriken har ätit sig in i mig, det var svårt att gå igenom allt material och jag hade ett stort behov av att bearbeta mina upplevelser. Samtidigt – jag tänker att det är så många som håller på med djurrätts-

frågor, som sett en massa skit, som inte får utloppet jag får. Jag är ett vittne och kreativiteten är ett sätt att bearbeta det jag sett, och en möjlighet att visa det för andra människor.

DET SÄKRASTE KORTET för att bli en respekterad fotograf är att porträttera människor mitt i brinnande krig – att fota djur betraktas som puttenuttigt. Julia Lindemalm får få följdfrågor när hon berättar om grisprojektet.

– Dels rymmer ämnet så mycket skuld och jobbiga känslor, dels finns också ett ointresse. Det finns lite bra journalistik

4 X JULIA TIPSAR:

1 Prisade djurfabriksfoton:

— Aitor Garmendia, @traslosmuros. Han är en oerhört skicklig fotograf och har vunnit World Press Photo. Bilderna håller hög fotografisk klass, samtidigt som han skildrar det djurindustrin inte vill att vi ser.

2 Bildpoesi om djur i vardagen:

— Pentti Sammallahti. En finsk äldre man som inte är en djurfotograf, men djuren är ständigt närvarande. Det är poetiska svartvita konstbilder och det syns tydligt i hans bilder att han älskar djur.

3 Jaktbilder av hyllad fotograf:

— Hunters av David Chancellor. Jag hade en idé om att skildra troféjakt men så hittade jag den här mannens bilder och kände ”OK, det har gjorts och han har gjort det så jäkla bra”. Jättefin bok, otroligt hemsk.

4 Målningar av djurparker:

— Animal Politique av Gilles Aillaud. Han har målat djurparker från 70-talet och det som var slående är att det ser likadant ut som det jag fotograferat. Och så har han gjort jättevackra kolteckningar av djur.

↓ JULIA LINDEMALM

Född: 1984

Bor: Malmö, kommer från Karlskrona. Gör: Bildjournalist på frilansbasis samt fotograf i gränslandet mellan dokumentär och konst. Skildrar djur i förhållande till människan och gjort projekt om bland annat grisindustrin, djurparker, vargjakt och katter. Hennes bilder har synts i allt från svenska dagstidningar och magasin till The New York Times och Le Monde.

Aktuell: Med stora utställningen De andra på kulturhuset Dunkers i Helsingborg fram till den 27 oktober. Nominerades till Årets bild i kategorin nyhetsreportage inrikes för bilderna på vargjakt som publicerades i Svenska Dagbladet förra året. Mer: Fotoböckerna Katt People (Modernista, 2017) och Zoo World (Pasadena Studio, 2018). Heter @julialindemalm på Instagram.

”Det var som att gå rakt in i mörkrets hjärta. Väldigt skitigt och bajs på golvet ...”

eller bra konst som skildrar djur på ett intressant sätt. Få ser djuren som subjekt, i stället får de bli objekt, symboler, underhållning eller offer. Nyheterna om djur får inte samma tyngd som de som handlar om människor.

Till skillnad från utpräglade djurrättsfotografer så är intrång ingen del av Julia Lindemalms verktygslåda. Djurparker är ett motiv som hon länge dragits till, men hennes förfrågningar om att få följa djurskötarna bakom kulisserna fick kalla handen och i stället fick hon gå till djurparken som betalande besökare.

– Det är ett problem att det inte finns någon insyn. Ofta är en djurägare med, och det blir bilden de vill att man ska få – till exempel bjuds bara pressen in när djurparken har ungar att visa upp. Så här är det att arbeta som fotograf och journalist oavsett ämne enligt min erfarenhet. Man får ta det utrymme man får – det intressanta är vad man gör med det utrymmet, tycker jag.

EN NOLLGRADIG LÖRDAG i februari var det dags att knyta ihop säcken, i norra hamnen i Helsingborg invigdes 650 kvadratmeter med höjdpunkter ur hennes samlade verk så här långt. Utställningen De andra ska pågå till den 27 oktober på kulturhuset Dunkers, vars besökare Julia Lindemalm beskriver som ”allt från skolklasser till kulturintresserade pensionärer”. Mest plats får grisarna. I det största rummet möter besökarna de grisar som tillhör den lyckligt lottade procenten i Sverige som får komma ut på bete. Det är närbilder på grisrumpor som svalkas av gyttja, tonårsgrisar som skedar varandra under tuppluren i solen, mammor med pondus och deras nyfikna ungar.

Julia Lindemalm säger att hon ville se grisen som om det vore ett vilt djur och fånga deras skönhet. För att lyckas med det behövde hon göra sig förtjänt av grisarnas förtroende. De yngsta grisarna smög gärna upp bakom henne som nyfikna kor, men skingrades som förskräckta kaniner så snart hon vänt sig om. Ute bland de äldre suggorna har hon behövt ha ögon i nacken, det gällde att inte komma för nära deras småttingar för fort. Mutor var ingen idé. Suggorna har integritet och posering står inte på agendan.

Intervju -

Djurparker har länge haft en särskild dragningskraft, hon har bland annat fotat epilogen efter dödsskjutningen av de förrymda schimpanserna i Furuviksparken. Julia Lindemalm fotade också Joe Exotic flera år innan bisarra Netflix-succén Tiger King. ”En märklig man, plötsligt blev han världskändis. Det måste gjort honom lycklig.”

På Dunkers kulturhus i Helsingborg pågår Julia Lindemalms utställning De andra . På 650 kvadratmeter finns ett 70-tal fotografier, tre videoverk och en videoinstallation. Mest plats får grisarna. ”Grisarna är en så stor del av samhället, men vi ser dem aldrig. Det radikala i det jag gjort är att försöka se bortom industrin, att skapa en imaginär grisutopi där människor kanske för första gången får se grisar med en kärleksfull blick”, säger hon.

– Vi människor är ju supervisuella och älskar ögonkontakt, medan grisen upplever världen genom sitt tryne och det är jämt nere i marken, konstaterar Julia Lindemalm.

Trots att grisarna var egensinniga modeller så drogs hon gång på gång tillbaka till gården och grisarnas sällskap.

– Det är ont om litteratur om grisars personlighet och inre liv, det är mest kopplat till produktion och industri. Vad är en gris frikopplat från det mänskliga våldet? Som de flesta andra djur är de väldigt individuella, men jag skulle säga att grisar är riktiga livsnjutare. De njuter av att vara tillsammans, älskar att ligga i solen och sträcka ut sig, de sjunker ner i leran på ett så njutningsfullt sätt.

Innan besökarna lämnar utställningen konfronteras de med de 97 procenten av grisarna som aldrig får komma ut över huvud taget, korta skymtar ur tillvaron för absoluta majoriteten av världens 780 miljoner grisar i grisfabriker.

– När jag arbetade med utställningen ville vissa att jag skulle skippa den delen: ”Folk fattar, skit i den biten, det blir övertydligt”. Men så tror inte jag att det är. Anledningen till att jag la bilderna sist var en vilja att få besökarna att möta verkligheten, efter besöket i utopin, säger hon.

Julia Lindemans utställning De andra pågår fram till den 27 oktober på Dunkers kulturhus i Helsingborg.

DJUREN HAR HELT klart hängivna tittare. Vi vidarebefordrar videoklipp med klumpiga pandor, bänkar oss framför Den stora älgvandringen och betalar inträdesbiljetter för att fota isbjörnar bakom plexiglas. Varför? En förklaring som författaren och konstkritikern John Berger formulerade för snart 50 år sedan har fastnat hos Julia Lindemalm. Hans slutsats: ”De senaste två seklen har djuren gradvis försvunnit. I dag lever vi utan dem”.

– Jag kan köpa det där. Sedan industrialiseringen har vi separerats från djuren och vi möter inte dem längre i vår vardag. Det finns ett sug hos folk att få titta på djur och prata om djur på ett djupare sätt än man brukar göra.

Julia Lindemalm kan inte föreställa sig ett mer intressant bildmotiv än relationen mellan människan och djuren, som i modern tid glidit isär till ett distansförhållande. John Berger konstaterade att djuren ingick i vår innersta krets i 300 000 år. De var våra vänner, fiender, gudar, guider, myter, legender. Nu har vi isolerat dem i djurfabriker samt djurparker och därmed amputerat en del av oss själva, så vi dras till djuren för att fylla tomrummet.

– Det finns en existentiell sorg i vår separation från djuren. Nu försöker vi döva den med husdjur och internet, säger Julia Lindemalm. ●

ÖVERKÖRDA

ÖVERKÖRDA

EU lovade en ny tideräkning för djuren i djurtransporterna, i stället presenterades ett lamt lagförslag utan reella djurskyddsförbättringar. Forskare, folkopinionen och 1,6 miljarder djur ser ut att ha blivit överkörda.

av Josefin Strang illustration Emma Hanquist

Måndagen den 19 februari hemsöks

Kapstaden av en motbjudande stank. Lerato Bashing beskrev för BBC:

– Den värsta stanken jag har stött på i mitt liv. Det förstörde min dag även när jag var inomhus, för varje gång hissdörren öppnades spred sig lukten över kontoret och fastnade längst bak i halsen på mig, som en äcklig eftersmak.

Kommunen skrider till verket. Har en avfallsanläggning eller kanske ett avloppssystem havererat? Inte det. Källan till stanken visar sig vara ett 190 meter långt skepp med fyra våningar fyllda med kor.

VETERINÄRER GÅR OMBORD, deras filmer ger en sällsynt inblick i djurtransporter till havs. Djuren på skeppet står, sover och äter i en flytande sörja av 20 dagars samlad avföring från 19 000 individer, ammoniaken fräter i ögon och andningsvägar. Tre kor har dött och åtta avlivas akut. Därefter återgår skeppet till manus och lastar ombord foder, på onsdagskvällen lättas ankar mot Irak där priset på rött kött är det högsta på två decennier. Stanken lyfte från Kapstaden och invånarnas liv återgick till det normala. De 19 000 korna tillbringade över en månad till sjöss innan karantänen och slakten.

ENBART INOM EU transporteras 1,6 miljarder djur varje år. Tre miljoner av dem

drar den ultimata nitlotten och exporteras utanför EU, där djurskyddskontrollen är närmast obefintlig och det vanligaste färdmedlet är skepp. Till havs och sjöss är det tillåtet att transportera djur hur länge som helst.

Bedrövliga djurtransporter är en skamfläck som EU ett tag ville putsa bort. I januari 2020 klubbade parlamentet en jättesatsning på ny gemensam djurskyddslagstiftning som skulle ha presenterats förra hösten. Våren innan läckte ett ambitiöst utkast som visade att möjlig revolution av djurskyddet fanns i pipeline. Matilda Antti, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt, minns optimismen då.

– Jag kände ”herregud, till hösten kommer jag att ha den bästa arbetsdagen i mitt liv”. Jag föreställde mig en presskonferens där de skulle dundra ut alla dessa förslag, som skulle förbättra livet för miljarder djur i 27 medlemsländer på en och samma gång, säger Matilda Antti.

Den arbetsdagen kom aldrig. Under sensommaren tog rykten fart om att skärpningen av djurskyddslagstiftningen skulle försenas. När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll sitt årliga tal i september nämnde hon inte lagstiftningen utan flörtade i stället med konservativa grupper och lockade med ”strategiska dialoger om jordbruksfrågor”. Tre år tidigare hade fyra paket med djurskyddslagstiftning utlovats: djurtransporter, djurhållning, slakt, samt djurskyddsmärkning av produkter. Tre av paketen har skjutits upp på obestämd tid. Ett av lagstiftningsförslagen har presenterats – och det är djurtransporterna.

– Det hade varit plåster på såren att få något att hänga i julgranen. I stället fick vi en bortslarvad möjlighet att gå till botten med ett väldigt stort djurskyddsproblem, säger Matilda Antti.

I PRAKTIKEN SER det inte ut att bli några betydande djurskyddsförbättringar i djurtransporterna – kommissionen kör i flera fall över expertrekommendationerna från den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Förbättringarna är blygsamma: transporter ska kunna spåras i realtid, knappa kortningar av maximala transporttider, marginella utvidgningar av djurens utrymme.

– Stora brister, tyvärr. Förslaget saknar de stora, viktiga delarna som är nödvändiga för att göra skillnad på riktigt, konstaterar Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

Under våren skrev hon ett remissvar som sågade förslaget på många punkter.

– Förslaget speglar inte det vetenskapliga underlaget, till exempel har de inte

Frankrike, Nederländerna och Danmark har senaste åren exporterat tusentals grisar ända bort till Brasilien, Vietnam, Thailand och Nigeria för att få mer snurr på ländernas djurfabriker. Tanken är att sprida genpoolerna där suggor får extremt stora kullar.

”Förslaget saknar de stora, viktiga delarna som är nödvändiga för att göra skillnad på riktigt.” –

Linda Björklund

lyssnat på vad forskarna säger om att transportera dräktiga djur och unga djur. Inte heller har de gått vidare med de olika transporttiderna som rekommenderas för olika djurslag.

Överst på Djurens Rätts önskelista låg att förbjuda export av levande djur utanför EU, det hade stoppat de värsta fallen av utdragen misär på vägar och vatten.

7 KRAV FRÅN DJURENS RÄTT

1

DRA EN GRÄNS

Djurens Rätt kräver en maximal transporttid på åtta timmar, oavsett om transporten är till slakt eller för annat syfte. Det behövs även en maximal transporttid på fyra timmar för fåglar och kaniner samt så kallade uttjänta djur (djur som transporteras till slakt efter att de inte längre anses lönsamma i produktionen) såsom hönor, suggor och kor. Enligt det nuvarande förslaget får djur transporteras upp till 42 timmar över tre dagar om de är på väg till avel eller uppfödning. Vid transport till slakt gäller max nio timmar. För djur i behållare, som hönor och kycklingar, så är förslaget max tolv timmar till slakt.

2

SLUTA SKICKA DJUR UTANFÖR EU

Det behövs ett förbud mot export av levande djur till länder utanför EU. Sjötransporterna är förenade med mycket stora djurvälfärdsrisker, vilket omfattande katastrofer har visat gång på gång. Om sjötransporter fortsatt ska tillåtas, vilket Djurens Rätt inte anser att de ska, måste krav som bidrar till minskade risker införas – bland annat att maximala transporttider ska följas och att en veterinär ska vara med ombord. En ny rapport har visat att nästan alla djurtransportfartyg inom EU bedöms vara odugliga för transport av djur.

3

GE UNGAR EN BÄTTRE START Djurens Rätt vill se ett förbud mot att trans -

portera ej avvanda djur (unga djur som diar eller utfodras med mjölk). Kalvar som är yngre än tolv veckor ska inte få transporteras. Det nuvarande förslaget från EU-kommissionen innebär att ej avvanda djur ska få transporteras om det finns utfodringssystem i fordonet.

4

EXTRA SKYDD TILL DRÄKTIGA DJUR Ett förbud mot att transportera dräktiga djur där 40 procent eller mer av den förväntade dräktighetsperioden har passerat. Enligt det nuvarande förslaget ska dräktiga djur få transporteras ända fram till att 80 procent av den förväntade dräktighetstiden har passerat.

5

KOLL PÅ TEMPEN

Nuvarande lagstiftning rekommenderar att djur inte ska transporteras om utomhustemperaturen överstiger 30 grader. Det behövs bestämmelser om temperatur och luftfuktighet i transportfordonet, vilket saknas i nuvarande förslag. Värmestress är en vanlig orsak till lidande och dödsfall under transporteringen.

6

KÄNNBARA KONSEKVENSER

Djurens Rätt vill se åtgärder för striktare efterlevnad av lagstiftningen. En fungerande kontroll är nödvändig liksom kännbara konsekvenser när överträdelser görs. Bland annat behövs fler oannonserade kontroller.

7

KÖR PRODUKTER, INTE LEVANDE DJUR

Det behövs bestämmelser som leder till att djurtransporter begränsas. Att transport av levande djur ersätts med transport av kött och genetiskt material är ett av målen för den nya lagstiftningen. Målet behöver omsättas i praktiken i form av handlingsplaner, på EU-nivå och nationellt.

Fokus

Termometern på bilden visar 35,2 grader, fastän rekommendationen är mellan fem och 30 grader. Enligt EU-regler ska djuren få foder, vatten och vila med ”lämpliga intervall”. Om inte annat anges ska djuren utfodras minst var 24:e timma och vattnas minst var tolfte timma. Vissa transporter har vattensystem ombord, men djuren har ofta svårt att nå och använda vattenstationerna i trängseln och stressen ombord.

Kommissionen struntade helt i kravet på exportförbud. Även så kallade uttjänta djur ser ut att bli kvar i kläm. Det handlar om hönor från äggindustrin, suggor samt kor som är lite äldre och slitna efter all reproduktion i djurfabrikerna.

– Där tycker vi det behövs införas en kortare maximal transporttid, helst ska de inte utsättas för transporten över huvud taget. Många starka röster delar vår bild av bristerna med förslaget, säger Linda Björklund.

Bland annat har Sveriges veterinärförbund instämt i Djurens Rätts kritik och understryker också vikten av max åtta timmars transporttid, regler som är specifika för djurslag, och att djur inte ska exporteras för slakt utanför EU.

FRÅGAN KVARSTÅR OM lagstiftningen bara blir fina ord på papper, transportreglerna överträds slentrianmässigt utan kännbara konsekvenser. Kryphål gör det möjligt att transportera djur längre än lagstiftningen avsett.

Temperaturen i transporten bör inte överstiga 30 grader, verkligheten ser annorlunda ut.

– Särskilt bland kycklingarna vet vi att överhettning är en stor orsak till stress och död i sam-

band med transporter, enbart i Sverige dör ungefär 150 000 kycklingar varje år under transport. Kycklingar är djuren som drabbas hårdast om vi tänker antal. De hanteras också ovarsamt, de hålls oerhört trångt i transportbehållare, många fastnar med en vinge, fot eller ibland huvudet, säger Linda Björklund.

När organisationen Essere Animali tillsammans med italienska polisen genomförde kontroller inför påsken så bröt sex av sju kontrollerade fordon mot djurskyddsregler. I urval: djuren var packade för tätt (en transport hade hela 200 fler djur än tillåtet), vissa djur hade fastnat, vattenförsörjningen funkade inte. Susanna Blattner var en av dem som synade de fyra våningar höga lastbilskolosserna på gränsen mellan Italien och Slovenien. Hon är utbildad veterinär men arbetar till vardags på Eurogroup for Animals, Djurens Rätt ingår i denna paraplyorganisation som för djurens talan i Bryssel. – Som veterinär med erfarenhet från slakterier så trodde jag att jag var redo för upplevelsen. En av sakerna som slog mig var min totala

DJURTRANSPORTERNA I SIFFROR

1,6 miljarder

Så många djur transporterades i EU. Ungefär tre miljoner exporterades utanför EU, dit unionens djurskyddsbestämmelser inte når.

Matilda Antti

Av djuren som transporteras är fjäderfän. Dödstalen är höga, enbart i Sverige dör 150 000 kycklingar i samband med transport.

98 % 12 timmar

Så länge får kycklingar och hönor transporteras i Sverige utan tillgång till vatten. De flesta andra djur får transporteras åtta timmar utan vatten.

370 000 kalvar

Så många kalvar skickades på långa resor i EU utan tillgång till näring, fastän kalvarna inte var avvanda. Vissa var bara två veckor gamla.

Fokus -

hjälplöshet. Jag mötte poliser som anklagade mig för att ödsla deras tid för ”en sån grej” och veterinärer som skrattade mig rakt i ansiktet för att jag inte var i fas med verkligheten, att det inte var rimligt att bötfälla en transport för ”så lite”. Det ”lilla” i det här fallet var fler än 800 lamm på en lastbil utan tillräckliga säkerhetsåtgärder och möjlighet att dricka, berättar Susanna Blattner.

DJURTRANSPORTER ÄR INGEN naturlag. Medlemsländer i EU får inte förbjuda exporter, så när Storbritannien gick ut ur EU lyfte landets konservativa ett förslag om att förbjuda export av djur för uppfödning och slakt. I maj 2024 trädde lagen i kraft, nu slipper djuren i Storbritanniens djurfabriker transporteras ut ur landet. I början av året blev det folkstorm i Australien när ett skepp med 15 000 får och 1 750 nötdjur fastnade till havs i månader, varav flera dagar i 40 graders värme. När de utmattade djuren till slut fick komma i land skickades de snart iväg

”Det behövs konkreta mål och handlingsplaner, nationella och

I media

Inför EU-valet publicerade Europaportalen en debattartikel från Djurens Rätt, som uppmanade kandidaterna att inte glömma djuren.

igen till Israel, på en månadslång omväg som rundade Afrika. Skandalen har lett till att Australien ska sluta exportera får inom fem år. Nya Zeeland har slutat exportera djur till sjöss sedan april 2023, efter en förlisning år 2020 där 41 människor och 5 867 nötdjur drunknade. Även i Brasilien tasslas det om exportförbud.

– Det finns alltså inget som säger att vi måste fortsätta transportera djur kors och tvärs över vatten och vägar. Det behöver göras mycket mer för att transport av levande djur ersätts av transport av kött och genetiskt material, såsom sperma och embryon, säger Linda Björklund.

EU-kommissionen har sagt att det är målet på sikt, men Linda Björklund tycker att det hittills är tomma löften. – Det behövs konkreta mål och handlingsplaner, nationella och internationella – det är verkligen inte omöjligt att nå. Det handlar om vilja och ambition, vart man sätter djurens behov och intressen i det här spelet som handlar om pengar. Djuren är kännande individer men blir bortglömda brickor i spelet, och drabbas hårt.

FÖRHALNINGEN, FÖRDRÖJNINGEN OCH urvattningen av lagförslaget tillskrivs djurfabrikslobbyn. I The Guardian beskrev parlamentarikern Anja Hazekamp att ”in-

Totalt 64 djurtransporterande skepp får vistas i europeiska vatten, men bara sex av dem uppfyller säkerhetsbestämmelser enligt en genomgång av Animal Welfare Foundation. Fyra skepp byggdes för djurtransporter, resterande har byggts om efter cirka 30 år till havs vilket bland annat innebär undermålig ventilation och vassa kanter.

Linda Björklund

Susanna Blattner

”Jordbrukslobbyn

har lobbat otroligt aggressivt, ja nästan korruptionsliknande nästlat sig in och dundrat på.”

– Matilda Antti

– Jordbrukslobbyn har lobbat otroligt aggressivt, ja nästan korruptionsliknande nästlat sig in och dundrat på.

Inför EU-valet kartlades djurvänliga EU-kandidater av Djurens Rätt, med målet att få en så djurvänlig uppställning som möjligt i parlamentet nu när djurskyddslagstiftningen ska förhandlas. Analytiker har flaggat för att EU-politiken är på väg att göra en skarp högergir. Matilda Antti bedömer att blåbruna makthavare kan betyda att djuren tvingas betala priset –djurvälfärd förknippas generellt med röda och gröna strömningar.

– Mest motstånd mot nya djurskyddslagstiftningen har funnits i konservativa EPP, den största gruppen i parlamentet. Samtidigt är det intressant att den mer högerextrema gruppen ECR visar liknande tendenser som Sverigedemokraterna här i Sverige, att djurfrågor står högt på mångas agenda men att splittringen är stor inom gruppen.

MATCHEN ÄR DOCK inte över. Kommissionen har bjudit in intressenter på spelplanen för att stångas om urvattningar och skärpningar av förslaget. Djurens Rätt är med i fajten.

– Frågan är inte död – det finns fortfarande möjlighet att få in lite djurskyddsförbättringar här i slutspurten. Kanske skulle vi kunna få till kortare transporttider för vissa djurslag men de stora puckarna, som exportförbud av levande djur, är svårt att klämma in som ändringsförslag, förklarar Matilda Antti.

Under sommaren är det sömnigt i både Bryssel och Strasbourg, det brukar också ta lite tid innan politiker och tjänstemän blir varma i kläderna efter ett val. Matilda Antti håller tummarna för att ordförandelandet Belgien lyckats få fart på frågan om nya djurskyddslagstiftningen innan taktpinnen något kontroversiellt räcks över till Ungern inför hösten.

I HUVUDET PÅ Susanna Blattner, veterinären som i våras kontrollerade djurtransporterna på gränsen mellan Italien och Slovenien, så ekar fortfarande

DJURTRANSPORTER INIFRÅN

Djuren utsätts ofta för långa perioder utan foder, vatten och vila. Det är trångt och stressigt ombord, djuren är inte vana vid de höga ljuden och fordon som skramlar, kränger och svänger. Riktlinjen är att transporten ska vara mellan 5–30 grader, men det är vanligt att djur fryser ihjäl eller dör av värmeslag.

Forskare har sett att stresshormoner ökar i djurens blod under transport. Grisar tenderar att bli åksjuka. Nötdjur packas ofta ihop med främlingar från andra gårdar. Ibland utbryter bråk. Fjäderfän packas bryskt ner

i trånga transportlådor, det är vanligt att en kroppsdel kläms fast eller krossas. Det hör till vanligheterna att fjäderfän kvävs ihjäl i transporterna. Det finns kryphål som gör att djuren transporteras längre än vad reglerna avsett. Till havs finns inga begränsningar av transporttiden över huvudet taget. Det är också vanligt att transportera djur som är högdräktiga, nyförlösta, nyfödda, sjuka eller skadade. Kartläggningar från EU visar att det är rutin att trotsa reglerna och konsekvenserna av lagbrotten är närmast obefintliga.

DET HÄR HAR

kakofonin av tusentals stressade djur på lastbilar. Inför kontrollerna hade hon memorerat EU:s transportbestämmelser och tillbringat åtskilliga timmar med att läsa förordningar och se videor.

– Tyvärr var det inte tillräckligt. Efter upplevelsen återvände jag ännu argare och ännu ledsnare, men med större medvetenhet om vikten av min roll i Bryssel. Det som bekymrade mig mest var att det var omöjligt att skydda djuren som transporterades, till följd av ändlösa byråkratiska kryphål och gråzonerna i dagens djurtransportlagstiftning, säger hon.

Det finns en enorm folklig majoritet för ett nytt ambitiöst djurskydd inom EU. Enligt Eurobarometern vill nästan nio av tio EU-medborgare se en starkare djurskyddslagstiftning. Det märktes när

Susanna Blattner var ute på vägarna.

– Ett butiksbiträde på en mack hämtade vatten som vi kunde ge till lammen. En

annan visade oss smygfilmer han lyckats ta på grymheter han vittnat mot djuren. En tevejournalist var med mig en hel dag, och sa i slutet till mig ”men hur ska jag kunna äta de här små djuren nu?”. Det var en stark, bitterljuv upplevelse. Jag är mer motiverad än någonsin att jobba hårt och skydda de miljontals djur som transporteras varje år. ●

”Frågan är inte död � det finns fortfarande möjlighet att få in lite djurskyddsförbättringar här i slutspurten.”

– Matilda Antti

DJURENS RÄTT GJORT

Till följd av turerna med djurskyddslagstiftningen i EU har det senaste året varit intensivt. I urval: Djurens Rätt skickade remissvar till Jordbruksverket i mars, i samband med att synpunkter på kommissionens förslag efterfrågades. Djurens Rätt skickade också synpunkter direkt till kommissionen i april. När det stod klart att lagförslagen skulle dröja skickade Djurens Rätt ett officiellt klagomål till den europeiska ombuds- mannen. Djurens Rätt är också en del av intresseorganisationen Eurogroup for Animals, som för djurens talan i Bryssel. Djurens Rätt opinionsbildar även i Sverige och har kartlagt djurvänliga partier och kandidater inför EU-valet.

84 procent av EU-medborgarna vill att djurskyddet ska bli starkare i sina länder och 86 procent av svenskarna vill se åtgärder som minskar döden i djurtransporterna.

15 %

rabatt på allt som medlem

MATIG MIX

Vad blir det om du blandar svenska, kurdiska och östasiatiska smaker med medelhavsmatlagning?

Rätt svar är Seiran Poons skapelser, som nu samlats i hennes nya kokbok. Här får du ett smakprov.

HÄNG MED!

Kokboksaktuella Seiran

Poon om frysta dumplings, suverän aleppopeppar och konsten att hitta sammetslen tahini.

Inget slår tahini

Vilka olika kulturer influerar din matlagning?

– Svensk och kurdisk i och med att jag har kurdiska rötter, via det har jag även fått in influenser från övriga Mellanöstern och Nordafrika. Även Hongkong-kinesisk och en del andra östasiatiska matkulturer eftersom min man har rötter i Hongkong och vi båda gillar verkligen de matkulturerna, det blir mycket japanska och koreanska influenser också. Sedan har jag även medelhavsinfluenser, främst från spanska sydkusten eftersom vi har semesterboende där och spenderar mycket tid där.

På vilket sätt förespråkar du växtbaserad mat?

– Jag delar med mig av gröna recept men jag kommer inte med några pekpinnar, det är inte jag. Jag gillar att inspirera och inte predika, så att säga. Jag har alltid ätit mycket grönt och mår bra av det, jag tror mer grönt gör alla gott på flera vis! Flera av mina läsare har

för mycket om all syra kommer från en ingrediens, då är sumak ett perfekt komplement. Tahini är ju oslagbar! Krämig, nötig och kan användas i allt från bakverk till såser och dressingar. Men jag gillar den även som den är, tahini med någon sirap, te och bröd är en klassiker vid det kurdiska frukostbordet. Jag vill även poängtera att detta gäller en bra tahini, jag vet att flera har råkat ut för de trista versionerna som växer i munnen. Ta dig till närmsta mellanösternbutik så får du en rinnig och sammetslen tahini, till bra pris dessutom!

SUGEN?

långt senare upptäckt att mina recept är gröna och sagt att de inte ens tänkt på det när de lagar maten, det är väl lite det jag är ute efter. Att inspirera brett, inte bara till de som redan äter växtbaserat.

Ditt bästa food hack?

– Jag har alltid färdiga dumplings i frysen, släng ner i en enkel chilibuljong och maten är klar på tio minuter. Varför är aleppopeppar, sumak och tahini så suveräna?

– Skulle kunna prata om det hur länge som helst! Aleppopeppar är ganska mild, den är lite salt och mals med olja så den släpper ifrån sig väldigt mycket smak. Det är det jag gillar, du kan gå på med ganska mycket utan att det blir för hett till skillnad från andra chilisorter – men du får mycket smak. Det är min vardagschili som passar till allt. Sumak är syrlig och kan användas i stället för eller tillsammans med citron eller andra syror. Jag gillar syrligt men tycker att det lätt blir

Du har varit med i The Drew Barrymore Show, berätta!

– Det var under pandemin. Jag hade precis lagt ut ett av mina första videorecept på mitt engelska konto på Instagram, klippet blev viralt och en av Drew Barrymores producenter hörde av sig och undrade om jag ville medverka med det klippet under matsegmentet. Så jag fick spela in en liten hälsning till Drew och presentera receptet, det var jättekul, speciellt för mitt internationella community!

Bästa upptäckten du gjort i köket?

– Riva vitlök på rivtallrik i stället för att pressa den. Vanligt kring Medelhavet!

Rekommendation för någon som fastnat i smaklös svensk vardagsmat?

– Testa en råvara, krydda eller smaksättare du inte använt förut, lägg till den i ett recept du redan gillar. Därifrån kan man bygga vidare och experimentera.

Om du var tvungen att hålla dig till ett lands matkultur för resten av livet – vilket land väljer du?

– Just nu koreansk, det där brukar variera lite! ●

Seiran Poon

Bor: I Stockholm med maken.

Gör: Matskribent, kokboksförfattare, fotograf och kreatör.

Intressen: ”Bokläsning, yoga, meditation och mat såklart!”

Aktuell: Kokboken Salt & Tahini: Gröna rätter att samlas kring (Bonnier Fakta, 2024).

Mer: @saltochtahini på Instagram och TikTok och internationella kontot @saltntahini (som tidigare hette @legallyplantbased) på Instagram. Har sammanlagt uppemot 420 000 följare.

av Rebecca Johansson foto Lennart Weibull

Seiran Poons recept hittar du på nästa uppslag!

TIPS!

Rostad blomkål med feta

INGREDIENSER

[4 små portioner]

Skalet från ½ citron

1 litet blomkålshuvud med blasten bortskuren

salt

Harissamarinad:

1 ½ 2 msk harissapasta

3 vitlöksklyftor, finrivna

2 tsk malen koriander

1 tsk malen spiskummin

1 tsk paprikapulver

½ tsk malen gurkmeja

juice från ½ citron

3 msk olivolja

salt och peppar

Sötsalt fetakräm:

200 g växtbaserad fetaost

2 dl växtbaserad grekisk yoghurt

1 msk agavesirap

1 tsk torkad mynta

Toppa med:

½ 1 msk olivolja

2 msk pinjenötter, rostade ett par färska myntablad

1. Sätt ugnen på 200 grader.

2. Blanda alla ingredienser till harissamarinaden.

3. Häll vatten i en kastrull så det går 2–3 cm upp på kanten. Tillsätt citronskal och salt, låt koka upp.

4. Ställ blomkålshuvudet med rotdelen neråt i kastrullen, täck med lock och ånga på medelvärme i 4 minuter. Låt sedan rinna av väl i ett durkslag och svalna.

5. Skär blomkålen i buketter eller skiva den. Pensla med marinaden och lägg på en plåt med bakplåtspapper.

6. Rosta i mitten av ugnen i 20 minuter, vänd buketterna och rosta i ytterligare 15–20 minuter.

7. Gör fetakrämen under tiden. Mixa fetaost, yoghurt, agavesirap och torkad mynta i en matberedare tills du har en krämig blandning.

8. Lägg blomkålen på fetakrämen och ringla över olivoljan, toppa med pinjenötter och färsk mynta.

Mixa inte för länge, då kan krämen bli rinnig. Låt stå i kylen till servering.

TIPS!

Det går bra att utesluta oliverna helt eller att byta ut dem mot soltorkade tomater, se bara till att de inte ligger på ytan då de lätt bränns.

häll i vattnet där. Arbeta långsamt in mjölet från sidorna i vattnet med en slev. Fortsätt att arbeta in mjölet tills du har en klibbig deg.

INGREDIENSER

[1 bröd]

500 g vetemjöl eller vetemjöl special

1 tsk torrjäst

1 ½ tsk salt

5 dl vatten, fingervarmt

2 dl blandade urkärnade oliver, grovhackade

1. Blanda mjöl, jäst och salt väl i en bunke. Forma en liten brunn i mjölet och

2. Täck med plastfolie och låt stå i rumstemperatur i 16–24 timmar.

3. Mjöla en arbetsyta ordentligt och tippa ut degen. Lägg oliverna ovanpå, doppa fingrarna i mjöl och vik in deg från kanterna. Använd mer mjöl om det är för kladdigt.

4. Lägg degen på bakplåtspapper, använd mer mjöl om den är för kladdig att lyfta. Täck över och låt stå i rumstemperatur 1 timme.

Ångad broccoli

INGREDIENSER

[4 små portioner]

300 gram sparrisbroccoli/ broccolini

Sesamdressing:

3 msk sesamfrön, rostade

1 msk lönnsirap

1 tsk chiliflingor

1 ½ msk ljus sojasås

1 msk risvinäger

1 tsk sesamolja

Ha tålamod! Brödet kommer att fortsätta tillagas och utveckla rätt konsistens och smak även efter gräddning, så låt brödet vila i 45 minuter.

5. Ställ en gjutjärnsgryta med lock i ugnen och värm ugnen till 220 grader.

6. Ta försiktigt ut grytan och placera degen med bakplåtspapper i den. Skär ett snitt rakt över degen.

7 . Täck med locket och grädda i mitten av ugnen i 30 minuter. Ta av locket, ställ in en liten värmetålig skål eller panna med 2–3 dl vatten längst ned i ugnen och grädda brödet i ytterligare 20–30 minuter tills skorpan är gyllenbrun. När det är färdigt ska det låta ihåligt när du knackar på botten av brödet.

8. Låt svalna i minst 30–45 minuter på galler.

1. Skär bort den nedersta delen av stammen på sparrisbroccolin.

2. Mortla sesamfröna tills de är krossade men det fortfarande finns en del hela frön kvar.

3. Häll lönnsirapen i en liten kastrull eller panna, tillsätt chiliflingorna och värm upp på medelvärme tills det bara precis börjar bubbla. Ta bort från värmen.

4. Blanda med sesamfrön och övriga ingredienser till dressingen i en liten skål.

5. Häll vatten i en kastrull så att det går upp några centimeter på kanten och låt koka upp. Lägg sedan broccolin i en ångkorg i kastrullen som inte kommer i kontakt med vattnet.

6. Lägg på locket och ångkoka broccolin 3–4 minuter tills den är intensivt grön men fortfarande krispig. Eller koka broccolin i 1–2 minuter, ta upp ur vattnet och låt rinna av.

7. Lägg upp broccolin på serveringsfat och ringla över dressingen.

Ät!

För sura typer

Nu finns Tutti Frutti Summer Rings Sour på tillfälligt besök, en godispåse fylld av härliga sommarsmaker täckt med syrligt överdrag. Godiset är veganskt, fritt från palmolja och tillverkad med naturliga färg- och smakämnen. Kostar runt 20 kronor och finns i välsorterade butiker.

Sommarsmak på tillfälligt besök

Goda och krispiga chips från OLW i begränsad upp laga. Trots att varken pesto eller gräddfil generellt är veganska, så är de här chipsen helt vego. Chipsen är finräfflade och smaksat ta med fräsch basilikapesto och syrlig gräddfil. Kostar runt 30 kronor i välsortera de butiker.

I behov av inspiration?

Få en enkel, klimatsmart och växtbaserad matvardag. Enkla Kassen bjuder på nya recept och 100 kronor rabatt på dina tre första matkassar, 399 kronor per kasse i stället för 499 kronor. Använd rabattkoden DJURENSRÄTT vid beställning på enklakassen.se.

RABATT!

Till omättliga ostfantasten

Den här boxen med lyxiga ostar kommer från Casheury och innehåller fyra av deras populära ostar i smakerna ramslök, bruschetta, bianco och cheddo. Perfekt att skicka som en present till någon du älskar eller för att unna dig själv! En presentbox kostar 349 kronor.

Glass i stora lass

En god nyhet för alla som gnisslat tänderna över allt dyrare glasspriser – nu kommer två nya, prisvärda havreglassar från Garant i smakerna vanilj och choklad. Förpackningen innehåller 300 gram och kostar 29,95 kronor på Hemköp och 24,90 kronor på Willys.

Du sparar 300 kronor hos Enkla Kassen med koden DJURENSRÄTT.

av Rebecca Johansson

3 x ta skydd

Var

smart och

säker

i

sommarsolen!

Här är tre veganska solskyddsfavoriter.

av Rebecca Johansson

Tre i en

IDUN Minerals – Solsken SPF 50

Här är en ultralätt dagkräm, primer och högskyddande SPF i ett enda svep. Produkten lovas vara snabbabsorberande och återfuktande, medan vitamin E och tre procent niacinamid ska förbättra hudstrukturen och hudbarriären. Den höga faktorn skyddar mot solens skadliga UVA- och UVB-strålar, samt förebygger tidigt åldrande av huden. Finns på välsorterade apotek och kostar cirka 279 kronor för 30 milliliter.

För känsliga

Indy Beauty – Cica protecting moisturiser SPF 50 En parfymfri dagkräm med högt UVA och UVB-skydd. Den innehåller även två procent niacinamid samt hajpade växten centella asiatica (cica) som utlovas lugna huden och stärka fuktbarriären. Indy Beauty lovar ett långvarigt, återfuktat resultat med lyster, dessutom ska produkten fungera väl under smink.

Finns på välsorterade apotek och kostar cirka 299 kronor för 50 milliliter.

Reko eko

Rosenserien – Sunscreen with carotene SPF 6 Ekologisk kräm för kropp och ansikte, med fysikaliska filter. Basen är rättvisemärkt aloe vera-gel som ska tillföra fukt och vårda huden. Solkrämen innehåller även omegafetter och vegetabiliska oljor som lovar att stärka och skydda din hud. Notera att krämen klassas som lågt skydd, SPF 6 blockerar strax över 80 procent av UVB-strålningen.

Finns på välsorterade apotek och kostar cirka 273 kronor för 100 milliliter.

men även vegetabiliska livsmedel innehåller nästan alltid alla essentiella aminosyror i varierande mängder.

Genom att äta varierat från växtriket får du i dig tillräckligt med essentiella aminosyror i en bra blandning, även utan animaliska livsmedel. Man kan säga att de vegetabiliska proteinerna kompletterar varandra.

3

Så hur får jag i mig alla essentiella aminosyror?

– Spannmål (pasta, ris, bröd och gryn) och baljväxter (bönor, ärtor och linser) har den här typen av proteinkompletterande verkan. Spannmål innehåller tillräckligt av aminosyrorna metionin och cystein, som det finns begränsat av i baljväxter. Baljväxter innehåller mer av aminosyran lysin, som det inte finns så mycket av i spannmål. Såvida du inte äter väldigt ensidigt så får du i dig tillräckligt med protein av hög kvalitet som vegetarian.

av Rebecca Johansson illustration Jens Magnusson

Agera

Just nu: Sverige runt

För 19:e året i rad genomförs sommarturnén. Djurens Rätt gör runt 50 turnéstopp på festivaler, stadsfester och kulturkalas för att sprida budskapet om djurs rättigheter. Med hjälp av samtalets kraft ska Djurens Rätt få fler att ställa sig på djurens sida. Turnén rullade i gång i maj, och hittills har den gjort nedslag i bland annat Göteborg, Västerås, Lomma, Uppsala och Stockholm. Varje år har sommarturnén en kampanj i fokus, än en gång kommer kycklingarnas situation uppmärksammas.

Inte för sent!

Vill du hänga med på en oförglömlig sommar och snacka djurrätt? Skicka in din ansökan om att bli outreachvolontär i dag på djurensratt.se/ volontar.

Kycklingarna är det landlevande djur som är flest och har det sämst, därför har vi valt att lyfta deras särskilda utsatthet även i år, säger turnéns projektledare Ida Arneson, ansvarig för utåtriktad verksamhet hos Djurens Rätt.

Besökarna kan ta ställning genom att skriva under Djurens Rätts namninsamling, som uppmanar regeringen att anta ett förbud mot turbokycklingar.

Vår förhoppning är att den ska generera många underskrifter nu under sommarturnén, så vi därmed kan sätta än mer press på regeringen att ta ansvar i den här frågan, säger Ida Arneson.

Vill du se om turnén stannar nära dig? Du hittar schemat på djurensratt.se/sommarturne. ●

ENGAGERA DIG!

Turnera mera!

Djurens Rätt ska också på turné ute i Europa, på nästa uppslag får du veta mer.

Stora djurskyddsproblem kräver stora satsningar. Därför har Djurens Rätt fyllt en enorm lastbil med fakta om djurfabriker och skickat ut den i Europa.

av Nanna Thydén foto Sara Arnald

Ut i vida världen

Hur ser det ut när djur avlas och hålls för att ge maximalt med vinst? I VR-glasögonen finns 360-gradersfilmer som tagits inuti djurfabrikerna runt om i Europa. Tittaren får bland annat stå mitt i en kycklingfabrik, grisfabrik och mjölkfabrik.

Tajmingen är mitt i prick

De kommande åren är avgörande för alla de med fyra ben, fjädrar och fjäll. Just nu pågår avgörande diskussioner som kommer påverka framtidens djurvälfärd i Europa. Genom turnén For the Animals, som är Djurens Rätts första Europaturné någonsin, har organisationen nu tagit ett stort kliv ut i världen för att sprida kunskap om djurens verklighet.

15 turnéstopp i Europa

6–9 juni: Helsingfors, Finland 13–14 juni: Tallinn, Estland 17–18 juni: Riga, Lettland 22–23 juni: Vilnius, Litauen 26–28 juni: Warszawa, Polen 3–5 juli: Berlin, Tyskland 9–10 juli: Bratislava, Slovakien 13–15 juli: Prag, Tjeckien 19–20 juli: Ljubljana, Slovenien 24–26 juli: Budapest, Ungern 27–28 augusti: Madrid, Spanien 2–3 september: Lissabon, Portugal 7–8 september: Porto, Portugal 14–15 september: Barcelona, Spanien 2 oktober: Bryssel, Belgien

Hallå där, Sonia López

Senior Communications Manager på den spanska djurrättsorganisationen Animal Welfare Observatory.

Varför ville ni medverka?

Vi såg många likheter mellan vårt arbete och arbetet Djurens Rätt gör för att försöka synliggöra djurens lidande och alla de problem som finns kring industriell djurhållning. Vi hoppas kunna lära oss av era erfarenheter, eftersom ni har genomfört den här typen av evenemang i flera år, och vi hjälper till som lokal värd för att kunna ta detta till Barcelona i sommar.

Varför behövs den här sortens satsning, tycker du?

I den mobila utställningen visas bland annat videor med djur i djurfabriker, Djurens Rätts vision, och hur en kan göra skillnad för djuren genom att stödja Project 1882 (Djurens Rätt heter Project 1882 utomlands).

För att åstadkomma en hållbar förändring för djuren krävs ett socialt och kulturellt skifte, som kommer att ta många år att genomföra. Men vi vet att det kommer att ske. Vi måste fortsätta att belysa den grymhet och det lidande som människors nuvarande vanor och den rådande produktionsmodellen orsakar djuren, planeten och vår hälsa. Detta kommer gradvis att göra nuvarande praktiker oacceptabla.

Gemensamma målet är att stoppa djurfabriker. Men hur?

Vi fortsätter att kämpa på alla fronter för att synliggöra problemet, lobba för rättsliga framsteg, trycka på för bättre praktiker och åtaganden, och för att mobilisera och göra människor medvetna så att förändringarna blir stabila och hållbara. Den här turnén spelar en viktig roll när det gäller att visa vägen framåt och väcka medvetenhet hos människor.

”Vi är starkare tillsammans”

Den rullande utställningen visar djurens verklighet i Europas djurfabriker, presenterar Djurens Rätts vision och visar vilka åtgärder som krävs för att uppnå förändring. Turnéstoppen sker i samarbete med nationella djurrättsorganisationerna i respektive land.

– Genom ”For the Animals” skapar vi broar mellan europeiska djurrättsorganisationer, vilket i sin tur bidrar till att bygga en robustare rörelse. Tillsammans är vi starkare för djuren och skriver nästa kapitel i historieböckerna, säger Coral Ricote Lajusticia, kampanjchef hos Djurens Rätt.

Namninsamling

Djurens Rätt samlar också in underskrifter till namninsamlingen ”European Commission: Keep your promises to the animals” som syftar till att sätta djurskydd högre upp på EU-kommissionens dagordning.

”Nyttigt att bryta ihop”

Journalisten Gurgîn Bakircioglu deltog på en exklusiv förhandsvisning av den mobila utställningen innan den rullade ut i Europa.

– Det finns mer politik att genomföra, det kan EU göra, men det är också viktigt att vanligt folk får se. Att ge folk en första upplevelse. Det är väldigt nyttigt att bryta ihop när man ser verkligheten bakom ens egna hamburgare och inse att det här är det riktiga priset. Vi betalar inte det riktiga priset när vi går till en matbutik, säger han.

Inuti lastbilen finns också plats att diskutera djurfabrikerna och vägen mot en värld där djurfabrikerna monterats ner och djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Pågår just nu Första stoppet på turnén var i Helsingfors den 6 juni och därefter har resan fortsatt vidare till bland annat Estland, Lettland, Litauen och Polen. Storstäder i ytterligare åtta EU-länder står på schemat under resten av sommaren och hösten. – Vi reser runtomkring i Europa för djuren, för att ge en röst till de som ofta tystas, säger Djurens Rätts kampanjchef Coral Ricote Lajusticia.

Inuti lastbilen

Den mobila utställningen som används under turnén innehåller interaktiva upplevelser och informationsmaterial om djurrätt och djurvälfärd. Utöver mer kunskap om djurfabriker, så får EU-medborgare en insikt i de utmaningar som djuren står inför, och vilka möjligheter som finns för förändring. Genom att ta den mobila utställningen direkt till medborgarna hoppas Djurens Rätt kunna engagera och utbilda allmänheten, samt påverka beslutsfattare att prioritera djurens rättigheter och förbättra lagstiftningen.

EU ignorerar folkets röst

Gång på gång misslyckas EU med djurskyddet, fastän 84 procent av EU-medborgarna vill se bättre djurvälfärd i djurfabrikerna. Djurens Rätt har lyckats driva upp viktiga djurrättsfrågor på EU-kommissionens dagordning – medborgarinitiativ såsom End the Cage Age och Fur Free Europe har samlat in miljontals underskrifter över hela Europa. Trots att folket har sagt sitt så fortsätter djuren att nedprioriteras i EU. Varför? Under turnén lyfts frågan, och EU-medborgare får med egna ögon se hur djuren behandlas. Detta riktar ljuset mot varför den utlovade uppdateringen av EU:s djurskyddslagstiftning måste vara kraftfull och träda i kraft snarast.

Vadå Project 1882?

Djurens Rätt verkar under namnet Project 1882 internationellt. Namnet refererar till året då organisationen grundades och används för att representera Djurens Rätts globala arbete för djuren.

Hur många djur transporteras på EU:s vägar? Hur många fiskar dödas i fiskfabriker varje år? På den här skärmen kan besökarna testa sina kunskaper om djuren i Europas djurfabriker.

Fråga oss

Djurens Rätt svarar på

tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Hur lär jag djurvett för barn?

Det sker så mycket hemskheter i världen just nu och jag tycker att det är viktigt att barn växer upp och får lära sig att man ska behandla djur med respekt. Har ni några tips på vad jag som förälder kan göra för att lära mina barn mer om djur?

SVAR: Vilken viktig fråga! 2012 grundades Rädda Djuren-klubben, Sveriges snällaste barnklubb, just för att erbjuda en plattform för barn upp till 13 år som vill lära sig mer om djur på ett snällt och peppigt sätt. Rädda Djuren-klubben samarbetar med Djurens Rätt och har som mål att skapa en snällare framtid för djuren. Empati är en förmåga som behöver tränas upp och Rädda Djuren-klubbens material hjälper barn att utveckla kunskap och medkänsla för alla levande varelser.

Ett medlemskap i Rädda Djuren-klubben kostar 100 kronor per år och då ingår fem nummer av medlemstidningen Klubbnytt och en fin välkomstpresent. Medlemstidningen innehåller spännande djurfakta, recept, pyssel, tips på djurvänliga påhitt, knep och knåp samt omtyckta intervjuer med kändisar och klubbmedlemmar som gjort något bra för djuren.

Det går också att starta sin alldeles egna miniklubb med stöd från Rädda Djuren-klubben. Är det många i klassen, föreningen eller i kompisgänget som bryr sig om djur och vill engagera sig mer för att alla djur ska få lov att ha det bra? Miniklubben blir deras egen klubb med tillhörande personligt miniklubbkort. Barnen behöver vara mellan 6–13 år, minst tre medlemmar och välja ett klubbnamn. Det kostar ingenting att skapa en miniklubb och barnen bestämmer själva vad klubben ska göra. De kan till exempel ha en miniklubb som handlar om ett speciellt djur eller ett tema de vill lära sig mer om. De kan också ha en klubb som samlas och gör bra saker ihop – till exempel pysslar djurvänligt, plockar skräp i naturen, ritar affischer med djurvänliga budskap eller bakar vegofika tillsammans. Många barn bryr sig om djur och vill vara med och påverka djurens situation till det bättre. Unga djurvänner behöver ett forum där de kan prata om vad som händer i världen och hur de på enkla vis kan vara med och hjälpa till. Hur mycket eller lite en vill och kan göra bestämmer miniklubbar själva. Genom att ge bort ett medlemskap i Rädda Djuren-klubben ger du barnen ett forum att lyfta sina tankar och lära sig mer om djur på ett roligt

Empati för djur är en förmåga som behöver tränas hos barn.

sätt. Genom att hjälpa dem att starta upp en miniklubb så kan engagemanget fördjupas ytterligare. För fler tips är du välkommen in på raddadjuren. se. Du får också gärna kontakta oss via mejl på givarservice@ djurensratt.se eller ringa oss på 08-555 914 40 för att diskutera vidare.

/Emmi Doverhagen, ansvarig medlemsrekrytering hos Djurens Rätt

Vad händer efter plågeri?

Jag såg videoklippen som visade att levande hönor både gick på och pickade på sina döda vänner i en container. Jag tycker att det är helt fruktansvärt att personer och företag inte ställs till svars. Vad händer egentligen när djurplågeri uppdagas?

SVAR: En tröst är att spridningen i media sätter press på beslutsfattare. I det här fallet var det en lokaltidning som uppmärksammade att ett 30tal levande hönor fanns kvar bland tusentals döda hönor i en container. Ägaren till djurfabriken avsade sig allt ansvar, och sa att det var ett slaktföretag som skulle ha sett till att allt sköttes korrekt. Samtidigt uppmärksammades personen som hyrt ut containern om att det här skett, och han gjorde en polisanmälan eftersom han inte hade

hyrt ut containern för att lasta döda eller levande djur. Länsstyrelsen blev inkopplade om djurskyddsbrottet, men hönorna var borta när kontrollen väl skedde, så de kunde inte göra så mycket mer än att eventuellt lämna över en åtalsanmälan till polisen om brott. Även kommunen blandades in eftersom det också kan ha rört sig om miljöbrott. Det är alltså många kontrollanter och ingen av dem agerar särskilt snabbt. Polisen kopplades in på det som inte var akut – felaktig användning av utrustning – som kanske inte ens är ett brott.

Normalt när en djurskandal uppdagats brukar antingen länsstyrelserna eller polisen bli inblandade. Länsstyrelserna arbetar bara på kontorstid, men de är ansvariga för kontroll och eventuellt omhändertagande av djur vid djurskyddsbrott. Samarbetet mellan länsstyrelserna och polisen är ofta bristfälligt. Polisen lämnar oftast över alla djurfall till länsstyrelserna, och länsstyrelserna hinner i sin tur inte med att göra allt som behövs eftersom de inte fått mer resurser trots att antalet familjedjur, mängden ansvar och antalet anmälningar har ökat.

Polisen ska blandas in om det blir en åtalsanmälan, men det sker allt för sällan, bland annat för att "utredningar om brott mot djurskyddslagen och tillsynslagen läggs ofta ner" enligt en ny utredning. Sådan statistik är inte bra för polismyndigheten, då de vill utreda brott som kan klaras upp.

Vad länsstyrelserna gör och vilka resurser de får bestäms av Jordbruksverket som i sin tur har begränsningar utifrån regeringens budget och regleringsbrev. Högsta ansvar har egentligen alltså regeringen.

Att begå brott mot djur måste få hårdare påföljder. Djurens Rätt arbetar för att brott mot djur ska tas på större allvar så att fler djur får upprättelse. För det fungerar inte tillräckligt i dag.

/Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt

Min favorit har försvunnit!

På sistone har jag märkt att allt fler vegofavoriter försvunnit, till exempel ostdippen från Frankful, Dafgårds färdigrätt med vegobullar, och jag såg att Bärta är på vippen att gå under. Vad är det som händer? Överetablering? Färre vegetarianer och flexitarianer? Blir stressad av det krympande utbudet.

SVAR: Vegotrenden har tyvärr mattats av. I Sverige ligger antalet veganer och vegetarianer rätt konstant på kring åtta procent. De som är flexitarianer äter vegetariskt färre dagar i veckan än tidigare. Även försäljningen av vego har minskat i kronor – trots att matpriserna samtidigt har ökat. Låt oss undersöka orsakerna.

Inflation. Konsumenten prioriterar annorlunda. Priset på maten är viktigt för att konsumenter ska välja att äta mer vegetariskt. Det ökade utbudet lockar fler att testa vegetariska köttsubstitut och mejeriprodukter, men uppskattas inte smaken spelar det ingen roll hur billigt det är. Dock kan man anta att så länge vegetariska produkter är dyrare eller lika dyra som animaliska produkter kommer de flesta välja varor med animaliskt ursprung.

mest på under pandemin har varit hasselbackspotatis, raggmunk, kålpudding och köttfärslimpa. Konsumenter som kunde ha varit på väg till att äta mer växtbaserat gick i stället tillbaka till det som de själva upplevde som tryggt och välbekant när allt annat i världen var ovisst. Kriget om hyllplatser. Den svenska matmarknaden domineras av tre aktörer: Ica, Axfood (som bland annat äger Hemköp och Willys) och Coop – som tillsammans står för cirka 90 procent av försäljningen. Ica är absolut störst och står för cirka 50 procent av försäljningen. Det är tungrott för nya varor som vill in på marknaden. Växtbaserade produkter har väldigt få platser att tävla om, och bara för att de väl har fått en plats i butiken så är inte platsen säkrad om inte försäljningen går bra. Får ett företag inte ens en listning hos matjättarna så kommer det naturligtvis vara kämpigt för företaget att överleva.

I

media

I Ystads Allehanda skrev skånska kycklingproducenter att regeringen borde se till att kommuner och regioner kan servera inhemsk ”nyttig, näringsrik och resurseffektiv mat”. Det borde betyda satsningar på vego och nermonterade djurfabriker, skrev Djurens Rätt i debattrepliken.

I media

I Dagens Vimmerby kommenterade Djurens Rätt avslöjandet om hönorna i containern i Vimmerby kommun. Djurens Rätt skrev också en debattartikel i Sydsvenskan om att stoppa dödandet av tuppkycklingar i äggindustrin.

Subventionerna. Priset på maten påverkas av att kött- och mjölkbönder i EU får tusentals gånger mer skattepengar i stöd än producenter av växtbaserade alternativ. Den snedvridna konkurrensen hämmar klimatsmart mat, tar ingen hänsyn till djurens välfärd och FN:s klimatkanel IPCC flaggar för riskerna med zoonoser. Pandemin. När det blåser snålt söker vi människor oss till trygghet, precis som under alla kriser växer sig "comfort food" allt starkare.

Några av de rätter det sökts

Debatten om matens ursprung. Veganska köttsubstitut har fått ett dåligt rykte på grund av att de ofta består av soja. Och det stämmer att den extremt storskaliga odlingen av soja förstör unika naturområden när miljoner hektar skog, gräsmarker och savanner omvandlas till jordbruksmark. Men, huvuddelen av den soja som produceras används till djurfoder vid produktion av kött, mjölk och ägg samt vid odling av fisk. Det mest resurseffektiva sättet att konsumera soja är att äta det som ett primärt livsmedel. Att något producerats nära betyder inte heller att det är bättre för miljön. I våra matvanor står transporter för en väldigt liten del av matens klimatpåverkan totalt sett. Det viktigaste vi kan göra för djuren och miljön är att välja vego.

Näringsinnehållet. Köttsubstituten som säljs i Sverige är framför allt tillverkade av soja- och ärtprotein, men det finns även fermenterade sojaprodukter som tempeh samt svampproteiner. Bland produkterna syns i dag stor variation i

innehåll. Många köttsubstitut innehåller höga halter av fytat, ett ämne som hämmar upptaget av mineraler i kroppen. Tempeh stack ut – vid fermenteringen används mikroorganismer som bryter ner fytat. Det finns en enorm utvecklingspotential för växtbaserade köttsubstitut. Industrin behöver tänka på näringsvärdet i produkterna och optimera kända processtekniker som fermentering, men även utveckla nya metoder för att öka tillgängligheten av olika viktiga näringsämnen. Exempelvis har veganska ostar tagit ett stort kliv framåt. Första vågens veganost var nötbaserad, andra vågen bestod av kokosbaserade "plastiga" ostar, nu syns tredje vågens veganost baserade på fermenterade baljväxter.

Det jag tror vi ser nu är en ny våg av vegoprodukter. Vi har vant oss vid att det finns många veganska alternativ till de animaliska, men nu vill vi ha mer. Vi vill ha produkter som är prisvärda och näringsrika, utan att tumma på den goda smaken. För att nå dit så behöver subventionerna skifta till att främja växtbaserade alternativ, livsmedelskedjorna bör bredda vegoutbudet och vi konsumenter får stödja våra favoritprodukter. Det här är inte slutet, bara början på något nytt! /Rebecca Johansson, ansvarig för Välj Vego

Djurens Rätt Nummer

Dilemmat

-

Coral Ricote hos

Djurens Rätt löser läsarnas djurvänsdilemman.

Har du ett dilemma? Mejla det till info@djurensratt.se.

Civil olydnad – bu eller bä?

FRÅGA: Jag är sjukt frustrerad över hur djuren har det och därför funderar jag på civil olydnad för djuren, såsom att rädda hönor ur äggfabrikens burar eller blockera vägar till slakterier. Men jag är kluven, tänk om jag inte gör vettig skillnad för djuren och jag råkar bygga på hatet mot djurrättsaktivister? Jag ser att Djurens Rätt bara jobbar med demokratiska metoder. Hur resonerar ni om civil olydnad för djuren?

SVAR: Tack för din fråga! Jag delar verkligen din frustration över djurens situation. En av Djurens Rätts viktigaste uppgifter är att visa för allmänheten vad djuren utsätts för bakom djurfabrikernas stängda dörrar, och har så varit sedan vårt bildande 1882. Samtidigt gör djurindustrierna allt för att dölja vad som pågår och förskönar ständigt sin verksamhet i utåtriktad kommunikation. Djurens Rätts vision är en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv, och det stämmer att vi i vår strävan dit bedriver vårt arbete med demokratiska metoder. Detta arbete riktar vi mot djurfabrikerna i stort, med målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete – snarare än genom exempelvis fritagningar av enskilda djur, såsom hönor som lever i burar.

På många sätt ligger såklart det största brottet i det som hönan i buren utsätts för, sett till djurskyddslagens

intention. Enligt den ska hönan ges rätt till ett naturligt beteende, vilket såklart är omöjligt att få utlopp för i en liten bur. Anledningen till att hon ändå tillåts hållas på det här sättet är att djurindustrin har helt andra ekonomiska muskler än vad vi har. Men vi har en resurs som är mycket starkare när den tillåts nå sin fulla potential, nämligen människors engagemang för djur.

Det vi behöver göra är att arbeta tålmodigt och målmedvetet för att kanalisera detta engagemang till en systematisk nedmontering av djurfabriker som fenomen. Vi ska vara en stark folkrörelse som blir lyssnade på, inte minst av de som i dagsläget står långt bort ifrån oss. Som du är inne på vinner vi inget på att odla hat mot djurrättsaktivister. För att vi ska kunna utveckla ett hållbart samhälle för djuren så måste både företag, forskare och politiker stå på vår sida.

Just i frågan om burhållning av hönor finns faktiskt ett bra exempel på varför vi ser att vägen framåt består av samarbete och dialog. När Djurens Rätt år 2008 inledde sin kampanj ”Hönan eller ägget?” hölls mer än två miljoner hönor i den svenska äggindustrin i burar. I dag ligger den siffran på färre än 200 000 hönor, och fortsätter minska, då alla de stora svenska livsmedelskedjorna upphört med försäljning av burägg efter samtal med Djurens Rätt. Vi tror att en nyckel till den typen av framgångsrik dialog möjliggörs tack vare Djurens Rätts höga trovärdighet. Djurens Rätt är en av Sveriges äldsta folkrörelser med en demokratiskt uppbyggd organisation som utgår ifrån våra medlemmar, ett arbetssätt vi alltid haft och fortsätter värna om. Vi är skyldiga djuren att välja de mest effektiva metoderna, som så snabbt som möjligt gör skillnad för de som är flest och har det sämst. ●

Coral Ricote

Kampanjchef hos Djurens Rätt.

#DjurensRätt

HETASTE DEBATTEN

Jasper Forfang Righard, volontär hos Djurens Rätt, blev portad från sina läkarstudier vid Lunds universitet för att han har gjort valet att inte dissekera ett lamm. Det blev mycket diskussioner om portningen och om Jaspers etiska val, både i medierna och i Djurens Rätts kanaler.

SAGT I DJURENS RÄTTS

SOCIALA MEDIER:

Första påsken som vegan detta år. Det var på grund av all den information som ni sprider som jag valde att bli vegan. Ert arbete är väldigt värdefullt!

MEST NYFIKENHET

När Djurens Rätt lanserade rankingen Djurvänlig kommun 2024 var det många som var nyfikna på vilka kommuner som hamnade på topp tio. Kommentarsfältet fylldes både med hejarop till toppkommunerna och av människor som var besvikna över att deras kommun inte gjort bra ifrån sig.

STÖRST SPRIDNING

Kan du se grisen? Denna gulliga video på grisen som gosar in sig i halmen på djurfristaden Lighthouse Farm Sanctuary fick nästan tvåhundratusen visningar. Vi kan förstå varför!

Thea Fahlberg är digital kommunikatör hos Djurens Rätt.

Tack för ert fantastiska

jobb att försöka rädda djuren till ett bättre liv.

Helt fantastiskt! Ni är så duktiga att få igenom saker förr eller senare.

Tack så jättemycket för allt ni gör för de hjälplösa djuren.

Är månadsgivare! Kämpat för djuren i mer än 40 år!

Begreppet "slacktivism" syftar på personer som stödjer en rörelse genom medel som kräver mindre ansträngning, såsom sociala medier. Vissa anser att det inte är riktigt engagemang om någon bara delar inlägg eller skriver under med sitt namn. Men att göra något är alltid bättre än att inte göra något alls. För att inte köra fast kommer här tips på hur du engagerar dig genom sociala medier på nya sätt.

Om du kommenterar ett inlägg som riktar sig till en politiker, se till att tagga politikern också, så att hen ser inlägget. Om du swishar en tjuga till en insamling, dela insamlingen med dina närmaste vänner, så de också kan bidra. När du delar ett inlägg från Djurens Rätt på dina sociala medier, lägg till en kort egen text, det ökar chansen att dina följare faktiskt läser det. Ett annat bra tips är att lägga en länk till en gåvosida eller namninsamling i din profil så att dina vänner enkelt kan se den. Slutligen, bli en "blixt" för Djurens Rätt. Som blixt får du små aktioner du kan göra direkt i mobilen som gör skillnad för djuren. Anmäl dig på djurensratt.se/blixtmail.

på "Djurens Rätt" i sociala medier, följ och stötta arbetet. På djurensratt.se finns ännu mer nyheter och information.

Minnesord

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

RUFUS

Vår fina Rufus har lämnat oss. Du betydde väldigt mycket för din kaninvän Pocahontas och ni satt alltid tillsammans och myste. Och du betydde väldigt mycket för oss med ditt alltid glada och nyfikna sätt. Vi saknar dig enormt mycket och hoppas du har det bra i kaninhimlen.

– Emilia, Richard & Pocahontas

LEON

Leon, godaste skillisen, tomheten är så ofantlig utan dig. Du är så saknad. Fast vår väg nu har delat sig & vi kommer att gå på separata stigar ett tag, så vet vi att din sträcka går mot grönare skogar. Brorsan väntar på dig där & ni kommer få det så bra tillsammans. Hälsa honom. Vi älskar dig.

Det hände sen

Krafttag mot turbokycklingar i Danmark och tröstsmulor kvar av Sveriges 3R-center.

NUMMER 1/2024

Nu vässas danska djurskyddet

Efter en bred politisk överenskommelse har ett nytt kapitel för Danmarks djurskydd nu påbörjats, bland annat tas stora steg för att förbättra situationen för turbokycklingar. Statlig upphandling av turbokycklingar fasas ut och Danmark ska arbeta för ett förbud på EU-nivå. Avtalet är landets första i sitt slag och bygger på krav från politiska partier, företag och djurskyddsorganisationer. Utöver att förbättra livet för kycklingar syftar de 31 initiativen bland annat till att öka antalet frigående suggor, gradvis avskaffa uppbindningen av nötkreatur, arbeta mot extrem avel av familjedjur, och att stärka den danska djurskydds-

märkningen av livsmedel. – Miljoner djur kommer få ett bättre liv tack vare detta. Inkluderingen av djurarter är bred och inkluderingen av djurslag likaså. Medan vi i Sverige just nu kämpar för att försvara beteskravet, som så länge varit en självklar del av svenskt djurskydd, är det lätt att bli avund-

sjuk på Danmark som fått hela 31 förbättringar att glädjas åt. Jag hoppas att svenska partier låter sig inspireras, säger Matilda Antti, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt.

NUMMER 4/2023

Tre av tolv tjänster räddade

I slutet av 2023 larmade Djurens Rätt om att 3R-centrets finansiering skulle strypas. I budgeten fanns inga öronmärkta pengar som kunde backa upp skrivelserna om Sveriges 3R-centers betydelse för arbetet med att främja djurfri forskning. Djurens Rätt startade en namninsamling som på kort tid samlade närmare 28 000 underskrifter. Dessa överlämnades till landsbygdsministern inför att budgeten skulle röstas igenom i riksdagen, och trots att den röstades igenom utan förändringar så skulle det visa sig att namninsamlingen bar frukt. I regleringsbrevet som regeringen gav Jordbruksverket, som 3R-centret ligger under, stod det nämligen att tre miljoner av deras anslag ska gå till 3R-centret, något som säkrade anställningen för tre av centrets tolv personer.

Nummer 1/2024

Framtiden för 3R-centret finns alltså inte bara på pappret utan även i praktiken, om än i kraftigt begränsad omfattning. Centret, som arbetar för att främja arbetet med att ersätta, minska och förfina djurförsök, har behövt skära ner verksamheten kraftigt. Djurens Rätt fortsätter arbetet med att kräva partierna på svar och bilda

opinion för att finansieringen ska återställas till åtminstone den gamla nivån på 15 miljoner per år. Partier som i en nyligen genomförd enkät ställt sig bakom detta är C, SD, V och MP. L svarade nej. S avstod från att svara. M och KD har inte inkommit med svar än. Djurens Rätts förhoppning är att finansieringen återintroduceras i budgeten till hösten och att den verksamhet som raserats kan byggas upp igen.

NUMMER 2/2023

Uppföljning av granskning

I maj 2023 släppte Djurens Rätt en guide som granskade djurvälfärdsarbetet bland etablerade semesteraktörer. Vilka har nu börjat arbetet med att sluta använda turbokycklingar? De som under året har agerat är färjebolagen Finnlines och Destination Gotland, hotellkedjan Stockholm Meeting Selection och nu senast Preem.

– Utvecklingen är positiv men vi hade såklart hoppats på att fler hade satt ner foten för att få till en förändring för kycklingarna. Vi fortsätter våra dialoger med företagen och hoppas inom kort kunna dela fler viktiga beslut för djuren, säger Nathalie Söderström, chef för företagsrelationer hos Djurens Rätt. ●

Nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt ges ut den 27/9.

Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

Returadress: Djurens Rätt, Box 7023, 402 31 Göteborg