DNA TEST - PREMIUM SENSOR PLUS MAN by DNA Medic

Premium Sensor PLUS Man Dr. John Smith DEMO5

BREV

Bästa Herr Dr. Smith, Ditt prov av analysen 01/04/2014 kommit oss tillhanda och blev därefter utvärderat på vårt laboratorium enligt högsta ISO 15189 resp. ISO 17025 laboratoriekvalitetsstandard. Resultaten blev sedan bedömda av 2 helt oberoende genetiker och molekulärbiologer och personligen godkända av mig som laboratorieföreståndare. Efter tillkännagivandet sammanställde vi en personlig redogörelse enbart för dig. Den vill jag härmed förmedla i önskat utförande. Jag tackar för ditt förtroende och hoppas, att du är nöjd med vår service. Om du har några synpunkter, tveka inte att meddela oss om dem. Bara på det viset kan vi ständigt förbättra vår service. Jag hoppas att analysen motsvarat dina förväntningar. Med vänliga hälsningar,

Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc. Ansvarig för laboratoriet

Premium Sensor PLUS Man

Personligt analysresultat av:

Dr. John Smith | FĂśdelsedatum: 12/03/1980 BestĂ¤llningsnummer:

DEMO5

Denna rapport innehĂĽller personliga genetiska data och ska behandlas konfidentiellt.

Sida 1 av 142

Index Ev. utmönstrade delområden beställdes inte och återfinns inte i häftet. ALLMÄN INFORMATION Hur gener bestämmer vår hälsa Slutresultatet

FARMAKOGENETIK Farmaco Sensor (Biverkningar av medicin) HIV Sensor (HIV Resistens)

GYNEKOLOGI Bröst Hälso Sensor (Bröstcancer)

ANDROLIGI Prostata Hälso-Sensor (Prostatacancer)

HJÄRTKRETSLOPP Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) Thrombo Sensor (Trombos) Hypertonia Sensor (Högt blodtryck)

ÄMNESOMSÄTTNING Toxo Sensor (Avgiftning) Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2) Alzheimer Sensor (Morbus Alzheimer) Järn Sensor (Hemochromatos)

MOTION Ben Hälso Sensor (Osteoporos) Led Sensor (Reumatoid Arthrit)

MATSMÄLTNING Glutenintolerans Lactos Sensor (Laktosintolerans) IBD Sensor (Morbus Crohn)

OPHTALMOLOGI Glaucoma Sensor (Grönstarr) AMD Sensor (Syndegeneration)

ODONTOLOGI Periodontitis Sensor (Parondontos)

ALLMÄN INFORMATION Dementi Tekniska detaljer Litteraturhänvisning

Sida 2 av 142

GENETIK

Hur gener bestämmer vår hälsa Den mänskliga kroppen består av ca 50 biljoner enstaka celler och i varje sådan cell finns en cellkärna, som innehåller de mänskliga kromosomerna. En kromosom består av en ”smal sammanlindad tråd”, den s.k. DNAdubbelhelixen. Kromosom

Celler Kroppen (50 biljoner celler)

DNA dubbelhilix

Laktosgen (LCT)

A = frisk G = risk

Trombosgen (FV)

DNA är den egentliga genetiska koden, följaktligen den mänskliga kroppens uppbyggnad. Denna genetiska kod består hos varje individ av 3,2 milliarder bokstäver och ungefär 1% av denna kod bildar områdena, som vi kallar gener. En gen utgör kroppens eget rättesnöre och har mestadels bara en bestämd funktion. Sålunda finns det gener, som har till uppgift att säga kroppen, hur den kan tillverka blått färgämne, som sedan leder till blå ögon. Det finns också gener, som talar om för kroppen, hur den skall bryta ned näringsmedel i tarmen, för att sedan kunna uppta dem.

Tyvärr är våra gener inte felfria och varje individ bär på speciella gendefekter och genvariationer, som vi antingen ärvt av våra föräldrar eller som av en händelse bildats och sen påverkar vår hälsa. Dessa genvariationer förekommer mycket ofta och är mestadels bara enkla bokstavsändringar i den genetiska koden. De olika variationerna försvagar vårt immunsystem, ökar vår risk för hjärtinfarkt eller försvagar vår syn. Naturligtvis bär var och en av oss på andra variationer, som medför, att många människor är mer riskbenägna för hjärtinfarkt och andra t.ex. för laktosintolerans. Sjukdomar, som i vissa familjer förekommer ofta , är exempel på att den individuella sjukdomsrisken kan variera från familj till familj och person till person. Dessa polymorfer kan påverka vår hälsa, men de utgör i många fall inga absoluta fakta för att bli sjuk

Sida 3 av 142

utan utgör endast en större risk för att insjukna. Om sjukdomen bryter ut, beror på yttre faktorer i miljön och livsstilen. Om en person t.ex. ej tål laktos pga. en genvariation är den personen helt frisk, så länge hon inte dricker mjölk. Besvären kommer först vid viss miljöpåverkan – i det här fallet är det laktosupptagning via näringen. Detta gäller även för andra sjukdomar. Är t.ex. genen, som reglerar upptagningen av järn, defekt, ökar risken för järnbrist och en förebyggande livsstil blir nödvändig för att förebygga sjukdomen och kanske helt hindra den att bryta ut. Experter uppskattar, att varje människa bär på ca. 2000 gendefekter eller genvariationer, vilka tillsammans påverkar hans hälsa och kropp och i många fall kan leda till sjukdomar. En mängd faktorer kan medföra förändringar i våra gener (även kallade mutationer), som i sällsynta fall kan få positiva följder, men däremot oftast stör en genfunktion och påverkar vår hälsa negativt. Den i medierna och Hollywood mest bekanta orsaken till gendefekter är radioaktiviteten, varvid radioaktiv strålning tränger in i cellerna och skadar vår genetiska kod och av en slump även våra gener. Ytterligare en orsak till mutationer och gendefekter är speciella ämnen som exempelvis kol, som förekommer i bränd mat. Det tränger också in i cellerna och skadar våra gener, vilket kan medföra tarm- och några andra cancerformer. Solens UV-strålning skadar likaså våra gener och leder till sjukdomar som hudcancer. Dessa faktorer kan förändra enstaka gener och störa deras funktion för hela livet, men den största delen av våra genvariationer ärver vi av våra föräldrar. Varje embryo får vid befruktningen av äggcellen hälften av sina gener från pappan och hälften från mamman, vilka tillsammans skapar en ny människa med några egenskaper från varje förälder. Med dessa gener överförs tyvärr även gendefekter och så händer det, att en polymorf, som orsakar hjärtinfarkt, överförs från pappan till sonen och vidare till barnbarnet och i varje generation medför sjukdomen. Men om gendefekten går i arv, bestämmer slumpen, och så kan det hända, att flera av barnbarnen bär på gendefekten men andra inte. Följaktligen är varje människa speciell och genom samlingen och kombinationen av olika genetiska variationer har varje individ olika nedärvda hälsosvagheter. Med den nyaste teknologin är det idag möjligt, att undersöka de egna generna och av dessa utläsa våra helt personliga hälsorisker. Med denna vetskap kan man sedan vidta förebyggande åtgärder och i många fall förhindra uppkomsten av sjukdomar. Detta är nästa steg i den preventiva medicinen och en ny generation i hälsovården.

Sida 4 av 142

Översikt av handlingsbehov Områden, som här är markerade med röd text, bör du diskutera med din läkare. De andra områdena visar inga genetiska egendomligheter eller risker och fordrar inget särskilt handlingsbehov.

Pharmaco Sensor

Handlingsbehov ▲

HIV Sensor

Normal ▲

Prostate Health Sensor

Handlingsbehov ▲

Cardiovascular Sensor

Handlingsbehov ▲

Thrombo Sensor

Handlingsbehov ▲

Hypertonia Sensor

Handlingsbehov ▲

Toxo Sensor

Handlingsbehov ▲

Diabetes Sensor

Normal ▲

Alzheimer Sensor

Handlingsbehov ▲

Iron Sensor

Handlingsbehov ▲

Bone Health Sensor

Handlingsbehov ▲

Joint Sensor

Handlingsbehov ▲

Gluten Sensor

Handlingsbehov ▲

Lactose Sensor

Normal ▲

IBD Sensor

Handlingsbehov ▲

Glaucoma Sensor

Handlingsbehov ▲

AMD Sensor

Handlingsbehov ▲

Periodontitis Sensor

Handlingsbehov ▲

Sida 5 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

PHARMACO SENSOR Undvikande av biverkningar och bättre terapiresultat • Analys av 22 genvariationer i 8 gener • Uppskattning av verkningspotential och biverkningar av över 244 gängse mediciner • Definition av nedbrytnings-, aktiverings- och omvandlingstal av varje medicin • Mediciner för över 30 fackområden avklarade • Undvika biverkningar • Öka terapiresultatet .

FARMAKOGENETIK

Hur mediciner påverkar vår kropp. Varje människa reagerar annorlunda på mediciner och medan somliga drar stor nytta av medicinsk behandling, kan oönskade biverkningar utlösa svåra komplikationer hos andra med t.o.m. dödliga konsekvenser. Uppskattningsvis får ca 7 % av klinikpatienter svårartade biverkningar och ca 0,4% dör till följd av dem. Medicinska biverkningar är således den femte vanligaste dödsorsaken i Västvärlden och en stor del av fallen kan härledas till nedärvda gendefekter.

Medicinernas väg genom vår kropp. Om man intar en medicin eller injicerar den går den allra först in i blodomloppet, där de flesta medicinerna gör sin verkan. Därefter registreras medicinen av ett kroppsligt enzym och förberes för nedbrytningen i blodomloppet, varvid de flesta medicinerna förlorar sin verkan. Den deaktiverade medicinen filtreras därpå ur blodet av njurarna och stöts slutligen ut i urinen.

Medicin intas Mediciner visar Verkan/effekt

Enzym-gen

Medicinen förbereds för nedbrytning genom enzym

Medicinen hamnar i urinen

Sida 7 av 142

Konstant medicinterapi Eftersom många mediciner som t.ex. blodförtunnande Warfarin bör verka över en längre tidsperiod, tas de oftast 3 ggr dagligen, för att hålla mängden av det verksamma ämnet inom den riktiga dosen.

Intag

Medicin i blodet Medicinens verkningsområde

16 h

24 h

32 h

Tid (timmar) På det här viset stannar medicinen inom den riktiga doseringen för att åstadkomma den avsedda verkan. I Warfarinets fall hindrar man på så sätt, att det bildas stelnat blod i blodbanorna och kan utlösa en blodpropp.

Gendefekter fördröjer medicinens nedbrytning Tyvärr har många människor en gendefekt i en av sina enzymgener, som spelar en viktig roll i denna process

Medicin intas

Mediciner visar Verkan/effekt

Enzym-gen

Medicinen filtreras inte ur kroppen

Medicinen landar som förut i blodomloppet och visar sin verkan, visserligen utan att förberedas för nedbrytningen och stannar betydligt längre i kroppen. Det är visserligen vid engångsintag knappast ett problem, men om medicinen tas 3 ggr dagligen, stiger koncentrationen i blodet allt högre, tills toxiska biverkningar blir följden.

Sida 8 av 142

Problemet vid upprepat intag när det finns en gendefekt I Warfarinets fall befinner sig blodförtunningen till en början inom den riktiga doseringen. Däremot ökar koncentrationen av medicinen vid konstant intag mer och mer och visar allt starkare blodförtunnande resp. och anti-coaguleringstendenser, tills okontrollerbara blödningar blir följden.

Gendefekt förhindrar nedbrytningen av medicinen

Giftig koncentration >>>Biverkningar

Intag Medicin i blodet

Medicinens verkningsområde

16 h Tid (timmar)

24 h

32 h

Det betyder, att 20 % av populationen, som bär på en gendefekt, behöver en betydligt mindre dos av medicinen, då den vanliga dosen skulle leda till allvarliga biverkningar.

Sida 9 av 142

Pro-droger, försteget till aktiv medicin Många mediciner, s.k. "Prodrugs" intas i en inaktiv form och aktiveras först av enzymerna i kroppen. Exempel på sådana mediciner är cancerbehandlings-medicinen Tamoxifen och smärtmedlet Codein. När man tar en sådan medicin, går den i sin inaktiva form in i blodomloppet, där den omvandlas till aktiv form genom enzymerna och får sin önskade verkan. Smärtmedlet Codein omvandlas på det här viset till morfin, som verkar smärtlindrande.

Medicin intas

Enzym-gen

Medicinen aktiveras av enzym

Mediciner visar Verkan/effekt

Medicinen hamnar i urinen

Medicin intas Mediciner visar ingen effekt

Enzym-gen

Medicinen aktiveras inte

Är däremot Enzym-genen defekt, kan inte kroppen omvandla medicinen till aktiv form och medicinen blir därigenom verkningslös. I Codeinets fall börjar efter intaget ingen smärtlindring utan man måste gå över till en annan medicin. I Tamoxifenets fall, en medicin som förebygger uppkomsten av blodcancer, är emellertid medicinens felande verkan inte märkbar och man är inte medveten om det, förrän cancern utvecklas.

Medicinen filtreras inte ur kroppen

Sida 10 av 142

Doseringsanvisningar för läkaren Denna genanalys ger information om nedbrytningshastigheten hos medicinska läkemedel, som kan vara relevant vid doseringen av medicinen. Då måste man ta i beaktande, att analysen kan hänvisa till nedbrytningsproblem, men inte kan ersätta den professionella åsikten och ansvaret för rätt dosering. Vår rekommendation för en riktig dosering är följande:

Rekommenderad dos: ~100% Detta är normaltillståndet, när de relevanta generna inte innehåller några mindre presterande genvariationer. Dosera medicinen som vanligt.

Rekommenderad dos: ~20%, ~50%, ~70% etc. Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hos medicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativt preparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dos under sträng övervakning.

Rekommenderad dos: 0% Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hos medicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativt preparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dos under sträng övervakning.

Sida 11 av 142

FARMAKOGENETIK

Farmakogenetiska gener Följande gener och Polymorphismer har inflytande på nedbrytningen och effekten av olika mediciner. Analysen kom till följande resultat: Farmakogenetik Medicin-Kategori 1

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2D6

2549 A/del (Allele*3)

Aktiv

snabb

Cytochrome P-450 2D6

1846 G/A (Allele*4)

begränsad

Cytochrome P-450 2D6

1707 T/del (Allele*6)

Aktiv

snabb

Cytochrome P-450 2D6

2935 A/C (Allele*7)

begränsad

Cytochrome P-450 2D6

1758 G/T (Allele*8/14)

Aktiv

snabb

Sammanfattning av denna gen:

SVAG METABOLISER

Medicin-Kategori 2

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2C9

Arg144Cys (Allele*2)

begränsad

Cytochrome P-450 2C9

Ile359Leu (Allele*3)

begränsad

Sammanfattning av denna gen:

SVAG METABOLISER

Medicin-Kategori 3

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2C19

681 G/A (Allele*2)

begränsad

Sammanfattning av denna gen:

MÅTTLIG METABOLISER

Medicin-Kategori 4

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

NAT2

G191A

begränsad

NAT2

C282T

Normal

NAT2

T341C

Normal

NAT2

C481T

Normal

NAT2

G590A

Normal

NAT2

A803G

Normal

NAT2

G857A

begränsad

Sammanfattning av denna gen:

MÅTTLIG METABOLISER

Medicin-Kategori 5

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 3A4

rs28371759 (Allele*18)

Aktiv

snabb

Sammanfattning av denna gen:

EXTENSIVA METABOLIZER

Sida 12 av 142

Medicin-Kategori 6

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 3A5

rs776746 (Allele*1)

Aktiv

mycket snabb

Sammanfattning av denna gen:

RAPID METABOLISER

Medicin-Kategori 7

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2E1

rs72559710 (Allele*2)

Aktiv

snabb

Sammanfattning av denna gen:

EXTENSIVA METABOLIZER

Medicin-Kategori 8

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 1A2

rs2069514 (*1C)

Aktiv

snabb

Cytochrome P-450 1A2

rs762551 (*1F)

Aktiv

snabb

Sammanfattning av denna gen:

EXTENSIVA METABOLIZER

Genetiska variationer SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

NOS1AP

rs10494366

T>G

T/G

RESPOND

RISK

VKORC

rs9923231

C>T

C/T

RESPOND

LEGENDE: EXTENSIVA METABOLIZER = Enzymerna för denna medicingrupp fungerar tillräckligt och kan omvandla och bryta ned särskilda mediciner. INTERMEDIATE METABOLIZER = Enzymproduktionen är begränsad och kroppen kan endast långsamt omvandla och bryta ned mediciner. POOR METABOLIZER = Enzymerna produceras inte eller klarar inte av att omvandla eller bryta ned vissa mediciner.

Sida 13 av 142

FARMAKOGENETIK

Effekt av relevant medicinering Mediciner mot epilepsi (Antikonvulsivum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av epilepsi

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

diazepam (FDA!)

troligt starkare

~135%

Ofta

~140%

Rekommenderas

mephenytoin

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

phenobarbital

Normal

~40%

Ofta

~50%

Rekommenderas

phenytoin

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

primidone

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

retigabine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

zonisamide

Normal

~75%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

Hostlösning (Antitussivum) Mediciner mot hosta

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

dextromethorphan (FDA!)

Ingen/svag

~0%

Ofta

Rekommenderas

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

Allergimedicin (Antihistamin) Mediciner för behandling Verkan/effekt mot allergiska reaktioner astemizole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

chlorphenamine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

salmeterol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

terfenadine

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

theophylline

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

zileuton

Normal

~67%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

Aptithämmare (Anorektikum) Aptithämmare

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

dexfenfluramine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

Sida 14 av 142

Immunsuppressiva Mediciner för motarbetande av immunsystemet

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

ciclosporin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sirolimus

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tacrolimus

Normal

~200%

Ofta

~200%

Rekommenderas

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

Hyperaktivitets-mediciner (Amphetamine) Mediciner för behandling Verkan/effekt av hyperaktivitet och narkiolepsi amphetamin

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

amphetamine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

atomoxetine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

Övriga mediciner

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

carisoprodol (FDA!)

troligt starkare

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

cevimeline

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

chlorzoxazone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Övriga

cisapride

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dexlansoprazole (FDA!)

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

finasteride

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

modafinil (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

progesterone

Normal

~75%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

riluzole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sildenafil

Normal

~160%

Ofta

~160%

Rekommenderas

tadalafil

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tetrabenazine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

tizanidine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tolterodine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

Sida 15 av 142

Hormoner Könshormoner

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

bicalutamide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

estradiol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ethinylestradiol

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

testosterone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

toremifene

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

Magsyrehämmare Mediciner för behandling Verkan/effekt av magsår esomeprazole (FDA!)

Normal

~75%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

lansoprazole (FDA!)

troligt starkare

~60%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

omeprazole (FDA!)

Normal

~65%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

pantoprazole (FDA!)

Normal

~60%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

rabeprazole (FDA!)

troligt starkare

~60%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

Mediciner mot psykoser (Antipsykotika/ Neuroleptika) Mediciner för behandling Verkan/effekt av psykoser

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

aripiprazole (FDA!)

Normal

~10%

Ofta

Rekommenderas

chlorpromazine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

clobazam (FDA!)

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

clozapine (FDA!)

Normal

~15%

Ofta

Rekommenderas

escitalopram

Normal

~75%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

haloperidol

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

iloperidone (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

olanzapine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

perphenazine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

pimozide (FDA!)

Normal

~20%

Ofta

~20%

Rekommenderas

quetiapine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

remoxipride

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

risperidone (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

thioridazine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

ziprasidone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

zuclopenthixol

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

Sida 16 av 142

Antidepressiva Mediciner för behandling Verkan/effekt av klinisk depression

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

agomelatine

Normal

~90%

Normal

~100%

Ej nödvändig

amitriptyline

troligt starkare

~15%

Ofta

Rekommenderas

buspirone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

citalopram

Normal

~33%

Ofta

~20%

Rekommenderas

clomipramine

Normal

~42%

Ofta

~50%

Rekommenderas

cyclobenzaprine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

desipramine

Normal

~20%

Ofta

~20%

Rekommenderas

diazepam

troligt starkare

~135%

Ofta

~140%

Rekommenderas

doxepin

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

duloxetine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

fluoxetine

Normal

~15%

Ofta

Rekommenderas

fluvoxamine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

imipramine

Normal

~25%

Ofta

~20%

Rekommenderas

mianserin

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

minaprine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

mirtazapine

Normal

~55%

Ofta

~50%

Rekommenderas

moclobemide

Normal

~25%

Ofta

~20%

Rekommenderas

nefazodone

Normal

~20%

Ofta

~20%

Rekommenderas

norfluoxetine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

nortriptyline

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

paroxetine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

protriptyline

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

reboxetine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sertraline

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

trazodone

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

trimipramine (FDA!)

Normal

~25%

Ofta

~20%

Rekommenderas

valproicacid

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

venlafaxine (FDA!)

troligt starkare

~9%

Ofta

Rekommenderas

Sida 17 av 142

Mediciner mot infektioner (Antibiotika etc.) Mediciner för behandling Verkan/effekt av bakteriella och svampinfektioner

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

caspofungin

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

clarithromycin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dapsone

Normal

~75%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

erythromycin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

indinavir

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

isoniazid (FDA!)

troligt starkare

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

itraconazole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ketoconazole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nelfinavir

Normal

~75%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

nevirapine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

proguanil

troligt starkare

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

pyrazinamide (FDA!)

troligt starkare

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

rifampin (FDA!)

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

ritonavir

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

saquinavir

Normal

~201%

Ofta

~200%

Rekommenderas

sulfadiazine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

sulfamethazine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

sulfapyridine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

telithromycin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

terbinafine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

voriconazole (FDA!)

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

Sömnmedel (Hypnotikum) Sömnmedel och lugnande Verkan/effekt medel flunitrazapam

Normal

~37%

Ofta

~20%

Rekommenderas

hexobarbital

Normal

~25%

Ofta

~20%

Rekommenderas

melatonin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methylphenobarbital

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

midazolam

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nitrazepam

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

promethazine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

triazolam

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

zaleplon

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

zolpidem

Normal

~76%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

zopiclone

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

Sida 18 av 142

Resetabletter (Antiemetikum) Medicin mot kräkningar

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

aprepitant

Normal

~90%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dolasetron

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

domperidone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

metoclopramide

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

Cancermediciner (bl.a. Chemoterapi) Mediciner för cancerbehandling och prevention

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

anastrozole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

cyclophosphamide

troligt starkare

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

docetaxel

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

doxorubicin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

erlotinib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

etoposide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

gefitinib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ifosfamide

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

imatinib

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nilutamide

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

paclitaxel

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sorafenib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sunitinib

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tamoxifen (FDA!)

troligt starkare

~5%

Ofta

Rekommenderas

temsirolimus

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

teniposide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vemurafenib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vinblastine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vincristine

Normal

~130%

Ofta

~140%

Rekommenderas

vindesine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Koagulerings-hämmande mediciner (Antikoagulans) Mediciner för behandling Verkan/effekt av blodpropp

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

clopidogrel

troligt starkare

~60%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

prasugrel

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

r-warfarin (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

s-warfarin (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

0.5-2mg/dag

Rekommenderas

ticagrelor

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

Sida 19 av 142

Mediciner mot hjärtsjukdomar (bl.a. Beta Blockerare) Mediciner för behandling Verkan/effekt av blodtryck

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alprenolol

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

carvedilol (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

cilostazol

Normal

~75%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

debrisoquine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

eplerenone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydralazine (FDA!)

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

isosorbide-dinitrate (FDA!)

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

metoprolol (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

nebivolol

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

perhexiline

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

propranolol (FDA!)

Normal

~15%

Ofta

Rekommenderas

s-metoprolol

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

timolol

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

Mediciner för störningar i hjärtrytmen (Antiarrhythmikum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av störningar i hjärtrytmen

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

amiodarone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dronedarone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

encainide

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

flecainide

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

mexiletine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

procainamide

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

propafenone (FDA!)

troligt starkare

~40%

Ofta

~50%

Rekommenderas

quinidine (FDA!)

Normal

~33%

Ofta

~20%

Rekommenderas

sparteine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

Kolesterolsänkande medicin (Statine) MEDIKAu - mediciner för kolesterolsänkning

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

atorvastatin

Normal

~130%

Ofta

~140%

Rekommenderas

cerivastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lescol

Normal

~21%

Ofta

~20%

Rekommenderas

lovastatin

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Sida 20 av 142

Inflammations-hämmare (Antirheumatikum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av ledbesvär

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

aceclofenac

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

budesonide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

celecoxib

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

dexamethasone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

diclofenac

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

flurbiprofen

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

hydrocortisone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ibuprofen

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

indomethacin

Normal

~25%

Ofta

~20%

Rekommenderas

lornoxicam

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

meloxicam

Normal

~20%

Ofta

~20%

Rekommenderas

naproxen

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

piroxicam

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

sulfasalazine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

suprofen

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

tenoxicam

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

Blodtrycksmediciner (Antihypertensivum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av blodtryck amlodipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

atacand

Ingen/svag

~0%

Ofta

Rekommenderas

bosentan

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

candesartan

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

diltiazem

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

felodipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

irbesartan

Normal

~5%

Ofta

Rekommenderas

lercanidipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

losartan

troligt starkare

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

nifedipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nisoldipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nitrendipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

verapamil

Normal

~180%

Ofta

~200%

Rekommenderas

Sida 21 av 142

Diabetesmediciner (Antidiabetikum) Mediciner mot Diabetes Typ 2

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

amaryl

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

chlorpropamide

Normal

~25%

Ofta

~20%

Rekommenderas

diabeta

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

glibenclamide

Normal

~90%

Normal

~100%

Ej nödvändig

glimepiride

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

glipizide

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

nateglinide

Normal

~30%

Ofta

~20%

Rekommenderas

phenformin

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

rosiglitazone

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

starlix

Normal

~30%

Ofta

~20%

Rekommenderas

tolbutamide

Normal

~5%

Ofta

Rekommenderas

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

Mediciner mot Alzheimer Mediciner för behandling Verkan/effekt av Morbus Alzheimer donepezil

Normal

~80%

Ofta

~100%

Ej nödvändig

galantamine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

tacrine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alfentanil

Normal

~200%

Ofta

~200%

Rekommenderas

buprenorphine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

codeine (FDA!)

troligt starkare

~20%

Ofta

~20%

Rekommenderas

enflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fentanyl

Normal

~200%

Ofta

~200%

Rekommenderas

halothane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydrocodone

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

isoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

levacetylmethadol

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lidocaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methadone

Normal

~60%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

methoxyflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

oxycodone

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

paracetamol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenacetin

Normal

~40%

Ofta

~50%

Rekommenderas

ropivacaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sevoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tramadol (FDA!)

troligt starkare

~40%

Ofta

~50%

Rekommenderas

zolmitriptan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Sida 22 av 142

Best채m aldrig sj채lv att sluta med eller 채ndra dosen av en medicin.

Sida 23 av 142

HIV RESISTENS SENSOR Samordning av infektionsrisk och optimerad terapi • Samordning av infektionsrisken vid viruskontakt • Analys av den för infektionen relevanta CCR5 gen • Analysen av 16 genvariationer för effekten av 20+ medicinerna • Bättre terapiresultat med hjälp av optimerad medicinsk terapi

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

FARMAKOGENETIK

HIV- Human Immundeficiens-viruset Det humana Immundeficiens-viruset, även kallat HIV-virus, har sedan 1980-talet fått en vidsträckt spridning och hittills infekterat ca. 34 milj. människor. Sjukdomen löper mestadels åratal till årtionden utan märkbara symptom, tills slutligen immunsystemet blir så begränsat, att andra infektioner kan tränga in i kroppen och slutligen leda till döden. Ett virus kan beskrivas som en egen avbildningsmaskin. Den består oftast av ett par få gener, som är omgivna av en proteinkapsel. Ytan på denna kapsel har egenskapen att binda sig vid bestämda element, s.k. receptorer, på särskilda celler på kroppen och sedan förflytta sina gener till det inre av cellen. Där kopieras generna alltefter virusets art och byggs u.s.o. även in i cellens Genom. Den infekterade cellen kan sedan inte skilja sina egna gener från virusets gener och aktiverar dessa. Virusgenerna har då olika funktioner. Många av generna producerar byggstenarna till proteinkapseln, medan andra kopierar virusgenerna och förflyttar dem till de nya tomma kapslarna. De nya virusarna lämnar sen cellerna på olika vägar och infekterar nya celler, där cykeln börjar på nytt. Eftersom varje virus behöver bestämda receptorer på cellerna för att tränga in i dem, infekterar varje virusform alltid endast bestämda celler. I HIV's fall är det immunsystemets celler. Receptorerna, som HIV-virusarna då behöver för att tränga in är : CD4- och CCR5-receptorer. För var och en av dessa receptorer finns det en mänsklig gen, som förklarar för cellen, hur receptorn skall byggas. Ca. 20% av befolkningen har en genetisk variation i en av CR5-generna (CCR5delta32) och producerar därför bara ca. hälften av CCR5-receptorerna. Detta leder till en mindre angreppsyta för virusarna och sänker sannolikheten för en infektion

betydligt. Ca. 1% av befolkningen har denna mutation i båda CCR5-generna och är därigenom nästan helt HIV-resistent. Då CCR5 är så väsentlig för infektionen av HIV, finns det redan en medicin (Maraviroc), som blockerar CCR5-receptorerna. Andra mediciner mot HIV försöker blockera avbildningen av virusgenerna eller ingripa i virusets cykel på andra vägar. Utan medicinterapi får infektionen med HIV efter flera år eller årtionden mestadels dödlig utgång. Men med medicinterapi liknar däremot en HIV-infektion en kronisk sjukdom, där de flesta infekterade redan idag har en normal medellivslängd på över 70 år. Därför är en effektiv terapi i fallet av en infektion av stor betydelse. P.g.a. genetiska skillnader i generna, som omvandlar medicinerna i kroppen, är det möjligt, att bestämda mediciner antingen inte blir aktivt verksamma eller bryts ned för långsamt och leder till överdosering vid regelbundet intag. Därför är en genetisk anpassning av omvandlingsförmågan hos HIV-relevanta mediciner till den optimala terapin av stor betydelse.

Sida 25 av 142

FARMAKOGENETIK

Relevanta gener vid HIV En analys av HIV-relevanta gener möjliggör för det första bestämningen av infektionsrisken för HIV, bedömningen av sjukdomens förlopp och optimeringen av den medicinska terapin. Då det utöver HIV finns ytterligare talrika andra smittsamma sexuella sjukdomar, är en HIV-resistens ingalunda att förstå så, att skydd inte skulle vara nödvändigt vid könsumgänge. Oberoende av det genetiska anlaget för HIV-resistens rekommenderar vi användningen av kondom vid riskabelt könsumgänge.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

CCR5

rs333

G>del

G/G

RISK

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.

Sammanfattning av effekterna P.g.a. din genetiska profil producerar dina celler de CCR5-receptorer, som viruset behöver för att kunna tränga in i cellerna. Din infektionsrisk vid en viruskontakt motsvarar därför den hos den allmänna befolkningen. Risken för en HIV-infektion vid viruskontakt PRAKTISKT UTESLUTEN

MINDRE TROLIG

NORMAL

▲

Sida 26 av 142

FARMAKOGENETIK

Prevention och vård En analys av HIV-relevanta gener möjliggör för det första bestämningen av infektionsrisken för HIV, bedömningen av sjukdomens förlopp och optimeringen av den medicinska terapin. Då det utöver HIV finns ytterligare talrika andra smittsamma sexuella sjukdomar, är en HIV-resistens ingalunda att förstå så, att skydd inte skulle vara nödvändigt vid könsumgänge. Oberoende av det genetiska anlaget för HIVresistens rekommenderas användningen av kondom vid riskabelt könsumgänge. P.g.a. din genetiska profil producerar dina celler de CCR5-receptorer, som viruset behöver för att kunna tränga in i cellerna. Din infektionsrisk vid en viruskontakt motsvarar därför den hos den allmänna befolkningen.

Sida 27 av 142

FARMAKOGENETIK

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid HIV och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Mediciner mot infektioner (Antibiotika etc.) Mediciner för behandling Verkan/effekt av bakteriella och svampinfektioner

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

caspofungin

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

clarithromycin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dapsone

Normal

~75%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

erythromycin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

indinavir

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

isoniazid (FDA!)

troligt starkare

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

itraconazole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ketoconazole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nelfinavir

Normal

~75%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

nevirapine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

proguanil

troligt starkare

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

pyrazinamide (FDA!)

troligt starkare

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

rifampin (FDA!)

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

ritonavir

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

saquinavir

Normal

~201%

Ofta

~200%

Rekommenderas

sulfadiazine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

sulfamethazine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

sulfapyridine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

telithromycin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

terbinafine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

voriconazole (FDA!)

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

Doseringsrekommendationer för läkaren: ~100% ( dosera helt enkelt normalt), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om möjligt alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 28 av 142

PROSTATA HÄLSOSENSOR Effektiv prevention och behandling av prostatacancer • Genetisk uppskattning av risk för prostatacancer • Genetisk uppskattning av risk för prostata-hyperplasi • Omfattande test med mer än 9 genetiska variationer • Analys av 13 genvariationer för effekten av 40+ relevanta mediciner • Effektiva förebyggande vårdåtgärder och tidig diagnos i god tid • Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi • Omställning av livsstil för att sänka sjukdomsrisken • Läkares ledning för optimal förebyggande vård

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

ANDROLOGI

Prostata Prostatan är en könskörtel hos mannen och producerar en del av sädesvätskan. Den ligger under urinblåsan, omger början av urinröret och liknar hos mannen i storlek och form en kastanj. Den består av flera körtlar, som producerar ett sekret, som vid ejakulationen avges in i urinröret, där blandas med spermierna och uppfyller en viktig funktion av fortplantningen. Tyvärr är prostatan förknippad med en rad delvis dödliga sjukdomar, varför den hos män som regel efter 45-års åldern årligen undersöks. Den godartade Prostatahyperplasin (BPH) är en godartad förstoring av prostatan, utlöst av den anormala ökningen av speciella celler. Sjukdomen förekommer mycket ofta och utvecklas som regel i medelåldern och vid högre ålder. Risken att lida av prostataförstoring är beroende av generna och livsstilen och gäller ca. 10-20% i åldersgrupperna 50-59 år och ca. 25-35% i åldern från 60-69 år. I motsats till prostatacancer utvecklas symptomen hos prostataförstoring mycket snabbt. Smärtor vid vattenkastning är då typiska, upprepad urinering, försvårad, utdragen och genom vattenkastning med hjälp av bukpress. Om tömningen av urinblåsan hindras, kan det i svåra fall t.o.m. leda till livshotande blockering av njurarna. Om man får diagnosen prostataförstoring, blir den beroende på tillståndet antingen behandlad medicinskt, eller förminskad operativt med hjälp av laser. Det bästa valet är och förblir emellertid förebyggande vård. Eftersom den godartade förstoringen av prostatan är nära förbunden med ett samspel mellan gener och livsstil, kan en modifierad livsstil hos genetiskt predisponerade människor kraftigt sänka sjukdomsrisken. Prostatacancer hör till mannens vanligaste kräftsjukdomar, som knappt 3 av 100 män i Tyskland dör av. I motsats till prostataförstoringen förlöper sjukdomens tidiga stadium utan märkbara symptom, varför den vanligtvis först observeras vid ett

senare skede genom besvär som tömningsstörningar av urinblåsan, bensmärtor, viktförlust och blodbrist. Om man får diagnosen först, när symptom börjat uppträda, har ofta redan metastaser, en utbredning av cancern, hunnit bildas, huvudsakligen i de näraliggande lymfkärlen eller i skelettet. I de tidiga stadierna är prostatacancer nästan alltid utan symptom. Huvudsakliga besvären yttrar sig vid framskridet Karzinom p.g.a. blockaden av urinavgång. Det är möjligt att det yttrar sig i en fördröjd början, en svag stråle, efterdropp eller avbrott i urinstrålen vid vattenkastning. Ofta stannar också rester av urin i kvar i blåsan. Ofta märks ökad eller övervägande nattetid uppkommen urinträngning, återkommande vattenkastning av små urinmängder, försvårad vattenkastning eller smärtor vid vattenkastning. Genom tryckskador på nerver i korsryggen kan det i sällsynta fall också förekomma erektionsstörningar. Synligt blod i urin eller ejakuleringen är däremot sällsynt, men desto betydelsefullare. Besvär kan i framskridet stadium huvudsakligen förorsakas av tumörspridning i andra vävnader, medan den ursprungliga tumören inte utlöser några besvär. Allra oftast handlar det här om smärtor på ryggraden och bäckenet. Benmetastaser är i de flesta fall den mest utpräglade sjukdomen. Dessa är också den vanligaste dödsorsaken, som utlöses av prostatacancer. Det framskridna stadiet åtföljs även ofta av Sida 30 av 142

blodbrist och ofrivillig viktförlust. En behandling med hopp om läkning är endast möjlig, om cancern ännu inte brett ut sig, varför en tidig diagnos är avgörande för en effektiv behandling. Därför finns det i många europeiska länder en rutinundersökning gällande förebyggande vård, där män från 45-års ålder årligen undersöks för prostatacancer. Terapeutiska alternativ är operation med fullständigt avlägsnande av prostatan, strålbehandling, hormonterapi och i många fall kemoterapi. Blir cancern behandlad i rätt tid och före utbredningen till andra vävnader, ligger läkningschansen på ca. 90%. Efter utbredningen ligger det 5-åriga överlevnadstalet bara vid ca. 35%, varför den tidiga diagnosen är så avgörande. Uppskattningsvis dör ca. 20% av insjuknade i prostatacancer. Trots att prostatacancer är en åldersbetingad företeelse, utlöses uppskattningsvis hälften av fallen genom variationer i flera gener. Nu är det möjligt, att testa dessa gener och låta bestämma den personliga risken långt innan prostatacancern inträffar. Är risken tydligt förhöjd, kan man förebygga uppkomsten av sjukdomen med ett förebyggande vårdprogram. Dessutom kan man med ett tidigare och intensivare observationsprogram i god tid fastställa möjliga sjukliga förändringar och ev. behandla dem i god tid. Härigenom kan man i de flesta fall förhindra allvarliga och oangenäma konsekvenser.

Sida 31 av 142

ANDROLOGI

Relevanta gener vid prostata Inom vetenskapen har man identifierat flera genetiska variationer, som höjer och sänker risken för prostatacancer endast måttligt, om man betraktar dem var för sig. Men betraktar man dessa genetiska variationer tillsammans, kan de påverka sannolikheten avsevärt. Analysen av de relevanta genetiska variationerna kom till följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

TCF2

rs4430796

G>A

G/G

LOC124685

rs1859962

T>G

T/G

8q24 region 2

rs16901979

C>A

C/A

1.53

RISK

8q24 region 3

rs6983267

T>G

G/G

1.25

RISK

8q24 Region 1

rs1447295

C>A

C/C

VDR

rs2107301

C>T

C/T

1.11

RISK

8q24

rs4242382

G>A

A/A

2.1

RISK

8q24

rs7837688

T>G

T/T

8q24

rs2011077

A>G

G/A

2.4

RISK

RNASEL

rs627928

G>T

G/G

Sida 32 av 142

Sammanfattning av effekterna Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp: ➤ Risken att insjukna i prostatacancer är i jämförelse med befolkningsgenomsnittet ungefär 1.8 - ggr förhöjd Hur hög är din risk att insjukna i prostatacancer? LÅG

GENOMSNITTSRISK

HÖGRE

▲

Från och med när rekommenderas förebyggande undersökningar? FRÅN 45-ÅRS ÅLDERN

TIDIGARE

▲

Sida 33 av 142

ANDROLOGI

Prevention och vård P.g.a. din genetiska profil har du en förhöjd risk att utveckla sjukdomar i prostata och därför är förebyggande vård nu av stor betydelse för dig, för att på bästa sätt förhindra utveckling av sjukdomen. Ditt förebyggande vårdprogram består av två viktiga områden:

Förebyggande vård Då en godartade förstoringen av prostata är beroende av ett nära samspel mellan gendefekter och din livsstil, bör du motverka gendefekterna, som du bär på, genom en anpassning av din livsstil, för att förbättra sjukdomens förlopp. Akta därför på en balanserad, fiberrik, kalori- och fettsnål kost och drick tillräckligt med vatten. Även rött kött och mjölkprodukter bör du endast tillfälligt inta efter 45-års ålder och bara äta i måttliga mängder, eftersom den regelbundna konsumtionen ökar risken för prostatacancer med upp till 60%. Därigenom förhindrar du övervikt och befrämjar den regelbundna blås- och tarmtömningen, tre viktiga faktorer som förebygger uppkomsten av prostatacancer. Alkohol är likaså en riskfaktor för utvecklingen av sjukdomen. Därför bör du från 45-års åldern åtnjuta alkoholiska drycker endast tillfälligt och i måttliga mängder. Tänk också på tillräckligt med sportsliga aktiviteter (måttligt med regelbundet). Du gör bäst i att välja en sport, som du tycker om eller en aktivitet, som du kan utöva regelbundet med vänner. Varje form av träning hjälper, men bäst vore det, om du skulle utöva sport 5 ggr i veckan under en timme per gång. Regelbunden sport starker muskulaturen runt prostata och sörjer för ett tillräckligt blodflöde, som tydligt sänker sjukdomsrisken. En Ytterligare en riskfaktor för utvecklingen av prostatacancer är enligt vetenskapens status av idag en brist på vitamin D. Vitamin D produceras vanligtvis i huden av UV-B strålarna i solljuset, vilket leder till bristtillstånd i mindre soliga länder eller hos personer, som undviker solljus. Denna brist är associeras med en rad av cancersorter, varför vi föreslår en tillräcklig mängd av vitamin D. Därför bör du röra dig mycket ute i det fria och även inta vitamin D-rik kost. Dit hör levertran, lax, tonfisk och makrill. Dessutom är det bra att försäkra sig om ett tillräckligt intag av vitamin D genom näringstillskott.

Tidig diagnos Då du p.g.a. dina gener är utsatt för en förhöjd risk, att insjukna i prostatasjukdomar, är en årlig rutinundersökning av stor vikt för dig. Generellt rekommenderas den män fr.o.m. 45:e levnadsåret, men för personer i riskgruppen rekommenderar vi den redan från 40. Undersökningen bör innehålla följande punkter: Den rektala avkännings-undersökningen: Då känner man på prostatan och undersöker den efter anomaliteter. Denna undersökning kan visserligen vara oangenäm, men kan fastställa en stor del fall och ev. vara anledning till vidare undersökningar. PSA-besämningen: PSA är en blodparameter, som kan visa tecken på en prostataförstoring eller tumörsjukdom. Denna kan bestämmas med hjälp av en enkel blodtappning och laboratorieundersökning och kan hjälpa med att ställa diagnosen. Undersökning av tömningen av urinblåsan: Här kan man med hjälp av en enkel ultraljuds-undersökning bestämma den urinmängd, som Sida 34 av 142

befinner sig i urinblåsan. Större mängder av resturin i blåsan är ett gott tecken på en felfunktion av prostatan.

Dessutom bör du göra dig förtrogen med de typiska symptomen, för att genast fastställa dem och kunna låta undersöka dem av en läkare. Uppsök omedelbart en läkare, när du observerar följande besvär hos dig för första gången: ➤ Ökad urinträngning, särskilt nattetid svårigheter att i början urinera oförmåga att kasta vatten (Urinförträngning) svag eller avbrutet urinflöde, smärtsam ejakulation, blod i urinen eller i sädesvätskan, smärta i prostata, starka smärtor i nedre ryggslutet (korsryggen), i bäckenet, höfterna eller låren (ischiassmärtor) mindre kraftig erektion eller impotens, mindre sädesavgång.

När du håller dig till dessa förebyggande vård- resp. observationsåtgärder, kan du förebygga sjukdomen effektivt eller genast konstatera de första symptomen och låta behandla dem rätt. Svåra och ofta oangenäma konsekvenser kan därigenom i de flesta fall undvikas.

Sida 35 av 142

ANDROLOGI

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid prostata och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alfentanil

Normal

~200%

Ofta

~200%

Rekommenderas

buprenorphine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

codeine (FDA!)

troligt starkare

~20%

Ofta

~20%

Rekommenderas

enflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fentanyl

Normal

~200%

Ofta

~200%

Rekommenderas

halothane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydrocodone

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

isoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

levacetylmethadol

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lidocaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methadone

Normal

~60%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

methoxyflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

oxycodone

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

paracetamol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenacetin

Normal

~40%

Ofta

~50%

Rekommenderas

ropivacaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sevoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tramadol (FDA!)

troligt starkare

~40%

Ofta

~50%

Rekommenderas

zolmitriptan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Resetabletter (Antiemetikum) Medicin mot kräkningar

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

aprepitant

Normal

~90%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dolasetron

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

domperidone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

metoclopramide

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

Sida 36 av 142

Cancermediciner (bl.a. Chemoterapi) Mediciner för cancerbehandling och prevention

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

anastrozole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

cyclophosphamide

troligt starkare

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

docetaxel

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

doxorubicin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

erlotinib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

etoposide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

gefitinib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ifosfamide

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

imatinib

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nilutamide

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

paclitaxel

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sorafenib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sunitinib

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tamoxifen (FDA!)

troligt starkare

~5%

Ofta

Rekommenderas

temsirolimus

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

teniposide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vemurafenib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vinblastine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vincristine

Normal

~130%

Ofta

~140%

Rekommenderas

vindesine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 37 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

CARDIOVASCULAR SENSOR Prevention och behandling av störningen av fettämnesomstättningen • Analys av mer än 18 genvariationer • Anlag för Cholesterol- (HDL och LDL), definiera Homozystein- och Triglyceridvärden • Är Omega3 lämpligt eller kontraproduktivt för Cholesterolvärden? • Definiera anlag för plötslig hjärtdöd (Long QT invervall) • Lämpliga mikronäringsämnen för prevention och behandling • Analyser av 19 genetiska variationer, för effekten av 26+ relevanta mediciner • Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi • Läkares ledning för den optimala förebyggande vården

HJÄRTKRETSLOPP

Kardiovaskulära sjukdomar Kolesterol och Triglycerider är livsnödvändiga fetter, som vår kropp använder för att bilda cellmembran och lagra energi, för att uppta fettlösliga vitaminer och bilda hormoner. Då dessa fetter är så livsnödvändiga, producerar vår kropp själv kolesterol, som fördelas genom blodbanorna och tillhandahålls i hela kroppen för cellbildningen. På det här sättet producerar vår kropp själv ca. 90 % av det nödvändiga kolesterolet och hämtar de resterande 10 % ur vår näring. Eftersom mer kolesterol upptas i blodet efter en måltid, finns det stränga regleringsmekanismer, som långsiktigt håller kolesterolspegeln på normalnivå. Om det finns för mycket kolesterol i blodet, transporteras det till levern i form av HDL-kolesterin och filtreras ur blodet. På det här viset sänks kolesterinspegeln. Transporten går visserligen även i den andra riktningen, då kolesterinet överförs från levern till blodet. Härigenom höjs kolesterinspegeln i blodet. Då en hög kolesterinspegel kan utlösa sjukdomen arterioskleros, är naturligtvis en låg kolesterinspegel för ett sunt liv önskvärd. Därför anses HDL-kolesterol, som är det just utsöndrade kolesterolet, som "bra" kolesterol. LDL-kolesterol, som transporteras från levern till blodomloppet, betraktas som "dåligt" kolesterol.

Därför är det viktigt för ett sunt liv att bevara en hög HDL- och en låg LDLkolesterolspegel. Ett antal gener är antingen ansvariga för regleringen av kolesterol- och triglyzeridvärden eller höjer risken för kardiovaskulära sjukdomar. Personer, som bär på defekter i en eller flera av dessa gener måste du vara vaksam på mängden av intaget av fett. Då kosten har största betydelse för ämnesomsättningen, är följaktligen en kost anpassad efter dina gener mycket viktig.

Sida 39 av 142

Störningar i hjärtrytmen Det Långa-QT-Syndromet är en livsfarlig sjukdom, som hos annars fullkomligt friska personer kan leda till plötslig hjärtdöd. Hjärtats slag utlöses med hjälp av en konstant återkommande elektrisk impuls, som berör hela hjärtat. Tiden från att hjärtslaget startar till tidpunkten, då cellerna förbereder sig för nästa hjärtslag, kallar man QT-tid. Är denna särskilt lång, finns härigenom risken, att det i speciella situationer uppstår anfallslika hjärtrusningstillstånd, hjärtsvikt, svindelattacker eller svimningsanfall. I värsta fall slutar sådana händelser med hjärtstillestånd pga. kammarflimmer. De flesta, som drabbas av denna sjukdom, märker emellertid inga symptom, förrän en livshotande situation utvecklats. Symptomen och anfallen förekommer oftast i samband med kroppslig belastning eller stress. Med hjälp av ett EKG i avslappnat tillstånd och en genanalys kan man bättre identifiera patienter med särskilt hög risk.

åtgärd i förekommande fall behandla patienten medicinskt . Numera är det möjligt att låta testa sin personliga risk genom en genanalys, för att konstatera, om man hör till riskgruppen och för att i sådana fall reagera riktigt. Allvarliga konsekvenser som plötslig hjärtdöd kan härigenom mestadels undvikas.

Förlängningen av QT-tiden själv är normalt inte kännbar. Fler än hälften av patienterna med ett Långt-QT-syndrom har inga som helst besvär. När symptom uppstår, så förorsakas dessa redan av potentiellt livshotande hjärtsvikt, som måste bedömas som ett allvarligt sjukdomstecken. Då handlar det om pågående (> 30 sek.) eller ejpågående (> 30 sek.) hjärtrusning; som beroende på tidslängd och pulsfrekvens, kroppskonstitution och det allmänna tillståndet ibland inte märks eller kan leda till svindel, plötslig avsvimning eller t.o.m. hjärtstillestånd och därpå följande plötslig hjärtdöd. Då hjärtrusning mestadels inträffar plötsligt och vid kroppslig belastning eller i stressituationer, kommer symptomen ofta helt oväntat och när man mår bra i de beskrivna situationerna. Det i första hand viktigaste för dem, som är utsatta för en genetisk risk, är att förebygga uppkomsten av symptomen. Detta med hjälp av en noggrann läkarkontroll av hjärtfrekvensen vid risksituationer. Till dessa hör sjukdomar i hjärtverksamhetens kretslopp, sockersjukan diabetes mellitus, kraftig övervikt, en ålder över 55 år, extrem kroppslig aktivitet och intaget av särskilda mediciner. Om man fått diagnosen förlängt QT-intervall i nämnda situationer, kan man som förebyggande Sida 40 av 142

HJÄRTKRETSLOPP

STD - relevanta gener för hjärt blodcirkulationsstörningar I vetenskapen har man redan identifierat flera gener och polymorfer med en risk för diverse kardiovaskulära komplikationer. Genom analysen av dessa polymorfer kan man av resultatet fastställa sjukdomsrisken liksom andra för denna sjukdom relevanta genetiska egenskaper.

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

CHD13

rs8055236

G>T

T/G

RISK

CHDS8

rs1333049

G>C

G/C

RESPOND

RISK

APOA5

rs662799

-1131T>C

G/A

RESPOND

RISK

PON1

rs662

Q192R

G/G

PROTEKTIV

RISK

PON1

rs854560

L55M

T/A

RISK

APOB

rs5742904

R3500Q

A/A

RISK

SREBF2

rs2228314

Gly595Ala

G/G

RISK

NOS3

Ins/Del Int. 4

Ins/Del Intron 4

Ins/Del

NOS3

rs2070744

-786 T/C

C/T

RISK

NOS3

rs1799983

Glu298Asp

G/T

RISK

APOA1

rs670

-75G > A

G/G

RESPOND

MTRR

rs1801394

Ile22Met

G/A

RISK

MMP3

rs3025058

5A/6A

T/T

RISK

GJA4

rs1764391

Pro319Ser

C/C

RISK

ITGB3

rs5918

Leu33Pro

T/C

RISK

CETP

rs708272

Taq1(B1>B2)

C/T

PROTEKTIV

MTHFR

rs1801133

C>T

C/T

RESPOND

RISK

APOE

rs429358

T>C

T/C

RESPOND

RISK

APOE

rs7412

T/C

RESPOND

RISK

APOE TYP

kombination

E2/E3/E4

E2/E4

2.5

RESPOND

NOS1AP

rs16847548

T>C

T/T

NOS1AP

rs12567209

G>A

G/G

NOS1AP

rs10494366

T>G

T/G

RESPOND

RISK

Sida 41 av 142

Sammanfattning av effekterna Då flera risk-gener, som ger upphov till diverse kardiovaskulära komplikationer, analyserats inom ramen för denna analys och många av dessa risk-variationer inte sällan förekommer, är nästan varje individ drabbad av en särskild genetisk risk. Därför är det möjligt, att du bär på fler risk-variationer än befolkningsgenomsnittet och därför har en större risk att insjukna. Det kan däremot också vara möjligt att bära på färre risk-variationer än den allmänna befolkningen, varigenom du har visst skydd mot uppkomsten av sjukdomen. Här ser du en resumé av effekterna, som de genetiska variationerna har på din hälsa och din kropp: ➤ Du har en i jämförelse med befolkningsgenomsnittet en 188.9 X ggr så stor risk att insjukna i Koronar Hjärtsjukdom ➤ Starka anlag för höga LDL-kolesterolvärden ➤ Starka anlag för höga Triglyzeridvärden ➤ Vitamin B2 har ingen homozysteinsänkande effekt ➤ Omega3 fettsyror försämrar ditt kolesterinvärde ➤ Aspirin är effektivt som förebyggande av trombos i risksituationer ➤ Disposition för låga HDL Cholesterinvärden Risk för KHK, artheroskleros och hjärtinfarkt SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲ Anlag för LDL-kolesterinvärden

Effekt av omega3 på HDL-kolesterin

NORMAL

ÖKAD

FÖRBÄTTRING

FÖRSÄMRING

▲ Anlag för HDL-kolesterinvärden NORMAL

LÅG

▲ Anlag för triglyzeridvärden NORMAL

ÖKAD

▲ Anlag för homozysteinvärden NORMAL

▲

ÖKAD ▲

Effekt av vitamin B2 på homozystein SÄNKNING INGEN/INGET

Effekten av aspirin för thrombosprevention SKYDD INGEN/INGET ▲ Risk för plötsligt hjärtstillestånd (QT) NORMAL

▲

Sida 42 av 142

ÖKAD

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vård Eftersom du har ett indirekt anlag för koronar hjärtsjukdom, är förebyggande vård speciellt viktig för dig för att förbli frisk. Därför är det särskilt viktigt för dig att kontrollera normaliseringen av blodfettvärdena redan före en ev. uppkomst av sjukdomen. Tala då med din läkare om din ökade risk och börja ett kontrollprogram med honom, genom vilket ditt kolesterol (HDL- och LDL) liksom triglyceridvärde mäts ca två gånger per år. De förebyggande åtgärderna och behandlingsmöjligheterna för resp. blodfetter är listade en och en och bör vid behov och i förekommande fall följas under din läkares ledning. Förebyggande åtgärder ➤ Bedriv sport resp. se till att röra dig regelbundet. ➤ Bäst är uthållighetsträning av olika slag (gång, stavgång, cykling, simning, styrketräning etc.) och kontrollera din vikt. Vi rekommenderar minst 30 min. rörelse 5 dagar i veckan. Självfallet bör var och en låta bli att röka, i synnerhet som det är en särskilt stark riskfaktor för kranskärlssjukdomar. Därför skulle alla (särskilt genetiskt förbelastade personer) absolut låta bli att röka. Liten alkoholförbrukning av max. en alkoholisk dryck per dag är tillåtet. Måltider bör som regel tillagas med litet fett. Då är fisk, fågel och magert kött att rekommendera. Men man bör minska på feta köttvaror som korv, späck, fett kött och inälvor såsom feta ostsorter. Vid konsumtion av mjölkprodukter bör man akta sig för lättmjölk, mager ost och yoghurt. Ät som regel litet animaliska livsmedel och använd i huvudsak vegetabiliska oljor. Inta flera gånger per dag fiber i form av frukt och grönsaker.

Omega 3 ➤ Omega-3-fettsyror rekommenderas oftast mot högt kolesterol, men hos dig försämras förmodligen ytterligare Omega-3-fettsyrorna p.g.a. din APOA1-gen. Försök hellre med phytosteroler som näringsersättningsmedel.

Om blodfettsvärdena trots en sund levnadsstil inte normaliserats, bör man tillgripa medicinsk behandling. Som valmöjlighet finns statiner, gallsyrebindare, fibrater, niazin (vitamin B3) och kolesterolsynthes- och resorptionshämmare. Vilken medicin som i så fall är lämplig för dig, avgör din läkare. Då man mestadels bara kan förhindra en försämring av sjukdomen vid långt framskriden arterioskleros, är förebyggande vård i det här fallet särskilt viktigt.

QT-intervall och plötsligt hjärtstopp Du har en förhöjd risk att insjukna i Long-QT-Syndromet. För dig är det nu viktigt, att lägga märke till risksituationer och under läkares ledning undvika störningar i hjärtrytmen efter bästa förmåga.

Därför anser vi det mycket viktigt, att längden på QT-intervallerna bestäms av läkare, när du är utsatt för en av följande riskfaktorer: ➤ Ischemi (blodcirkulationsstöring) Diabetes mellitus Typ 2 (sockersjuka) Metaboliskt Syndrom (kraftig övervikt) vid ålder över 55 år

Vid utövandet av extremsport bör likaså även Elektrolytspegel-bedömningar genomföras, för att genast upptäcka oregelbundenheter och låta behandla dem i god tid. Man bör under läkares ledning genomföra ett EKG i viloläge, innan man får medicinen, som kan påverka QT-Intervallen. Tala med din läkare om din genetiska risk och Sida 43 av 142

medicinerna, som du tar. Inom ramen för en möjlig farmakologisk genetisk undersökning av vårt laboratorium, har vi ännu inte definitivt markerat dessa mediciner som olämpliga , p.g.a. en möjlig QT-förlängd effekt, då din läkare bör göra den bedömningen i enlighet med din QT-intervall.

Följande medicingrupper är möjligen olämpliga: ➤ Antiarrhythmika Antiasthmatische Aerosole Antidepressiva Antimalariamedikamente Fluorquinolone Makrolide Tamoxifen

Till dessa hör följande preparat/hormoner (ordnade alfabetiskt) Albuterol, Albuterol, Alfuzosin, Amantadine, Amiodarone, Amiodarone, Amitriptyline, Amphetamine, Amphetamine, Arsenic trioxide, Astemizole, Atazanavir, Atomoxetine, Azithromycin, Bepridil, Chloral hydrate, Chloroquine, Chlorpromazine, Ciprofloxacin, Cisapride, Citalopram, Clarithromycin, Clomipramine, Clozapine, Desipramine, Dexmethylphenidate, Diphenhydramine, Diphenhydramine, Disopyramide, Dobutamine, Dofetilide, Dolasetron, Domperidone, Dopamine, Doxepin, Dronedarone, Droperidol, Ephedrine, Ephedrine, Epinephrine, Epinephrine, Erythromycin, Erythromycin, Felbamate, Fenfluramine, Flecainide, Fluconazole, Fluoxetine, Fluoxetine, Foscarnet, Fosphenytoin, Galantamine, Gatifloxacin, Gemifloxacin, Granisetron, Halofantrine, Haloperidol, Ibutilide, Imipramine, Indapamide, Isoproterenol, Isoproterenol, Isradipine, Itraconazole, Ketoconazole, Lapatinib, Lapatinib, Levalbuterol, Levofloxacin, Levomethadyl, Lisdexamfetamine, Lithium, Lithium, Mesoridazine, Metaproterenol, Metaproterenol, Methadone, Methadone, Methylphenidate, Methylphenidate, Mexiletine, Midodrine, Moexipril/HCTZ, Moxifloxacin, Nicardipine, Nilotinib, Norepinephrine, Nortriptyline, Octreotide, Ofloxacin, Ondansetron, Oxytocin, Paliperidone, Paroxetine, Pentamidine, Pentamidine, Perflutren lipid microspheres, Phentermine, Phentermine, Phenylephrine, Phenylpropanolamine, Phenylpropanolamine, Pimozide, Probucol, Procainamide, Procainamide, Protriptyline, Pseudoephedrine, Pseudoephedrine, Quetiapine, Quinidine, Quinidine, Ranolazine, Risperidone, Ritodrine, Ritonavir, Roxithromycin, Salmeterol, Sertindole, Sertindole, Sertraline, Sibutramine, Solifenacin, Sotalol, Sparfloxacin, Sunitinib, Tacrolimus, Tamoxifen, Telithromycin, Terbutaline, Terfenadine, Thioridazine, Tizanidine, Tolterodine, Tolterodine, Trazodone, Trimethoprim-Sulfa, TrimethoprimSulfa, Trimipramine, Vardenafil, Venlafaxine, Voriconazole, Ziprasidone

Observera: Bestäm aldrig själv, att utesluta en medicin på recept. Det kan och får endast en läkare besluta åt dig.

Sida 44 av 142

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid diverse kardiovaskulära komplikationer och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Mediciner för störningar i hjärtrytmen (Antiarrhythmikum) Mediciner för behandling av störningar i hjärtrytmen

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

amiodarone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dronedarone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

encainide

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

flecainide

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

mexiletine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

procainamide

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

propafenone (FDA!)

troligt starkare

~40%

Ofta

~50%

Rekommenderas

quinidine (FDA!)

Normal

~33%

Ofta

~20%

Rekommenderas

sparteine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

Mediciner mot hjärtsjukdomar (bl.a. Beta Blockerare) Mediciner för behandling av blodtryck

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alprenolol

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

carvedilol (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

cilostazol

Normal

~75%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

debrisoquine

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

eplerenone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydralazine (FDA!)

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

isosorbide-dinitrate (FDA!)

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

metoprolol (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

nebivolol

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

perhexiline

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

propranolol (FDA!)

Normal

~15%

Ofta

Rekommenderas

s-metoprolol

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

timolol

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

Sida 45 av 142

Kolesterolsänkande medicin (Statine) MEDIKAu - mediciner för kolesterolsänkning

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

atorvastatin

Normal

~130%

Ofta

~140%

Rekommenderas

cerivastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fluvastatin

Normal

~21%

Ofta

~20%

Rekommenderas

lescol

Normal

~21%

Ofta

~20%

Rekommenderas

lovastatin

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 46 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

TROMBOSSENSOR Att förebygga trombos effektivt • Möjlig diagnos av en förhöjd trombosrisk • Analys av 3 relevanta gener, som förorsakar trombos • Analys av 7 genvariationer för effekten av 4+ relevanta mediciner • Ett efter generna anpassat förebyggande vårdprogram för trombos • Ökat skydd mot hjärtinfarkt, slaganfall eller lungemboli • Varning för mediciner, som kan utlösa trombos hos dig • Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi • För kvinnor: Är hormon preparat farliga för deras hälsa?

HJÄRTKRETSLOPP

Trombos Trombos (blodpropp) är en sjukdom, då blodet stockar sig i ådrorna. Det kan då stoppa till vissa blodkärl och hindra blodtillförseln till hjärta eller också till områden i hjärnan, vilket kan leda till skador eller t.o.m. förtvining av drabbade vävnader. Om delar av hjärnan är drabbad, talar man om slaganfall. Om blodtillförseln till hjärtat begränsas, talar man däremot om en hjärtinfarkt. Den vanligaste formen av trombos är en begränsning av blodcirkulationen i benen, som beror på en blodstockning. Då består faran i, att stockningen löses och sedan hindrar blodcirkulationen i hjärnan, hjärtat eller lungorna. Genetiska förebyggande tester för att fastställa en ev. befintlig trombosrisk genomförs tyvärr endast sällan och eftersom inga symptom märks, innan trombosen inträffar, vet de flesta människorna inte, att de genetiskt är predisponerade.

förebyggande hälsovården, för när du vet om din genetiska hälsorisk, kan du vidta förebyggande åtgärder och i de flesta fall t.o.m. förhindra uppkomsten av en trombos.

Därför upptäcks en genetisk disposition mestadels först efter att en trombos inträffat, som emellertid i många fall redan kan få ett dödligt förlopp. Genetiska förebyggande undersökningar genomförs tyvärr alltför sällan än, även om man med vetskapen om en ökad risk kan träffa specifika förebyggande åtgärder och i de flesta fall förhindra uppkomsten av en trombos. Hittills identifierades flera gener, som förhindrar blodstockningen i ådrorna. Om en av dessa gener är defekt, kan den inte fullgöra sin uppgift och risken för bildningen av blodpropp ökar avsevärt. Varje människa har två gener av varje typ och var tjugonde bär på en defekt i minst en gen och är därmed bärare med en ca. 8 ggr förhöjd trombosrisk i förhållande till normalbefolkningen. Ca. en av 200 personer bär på ett fel i båda generna av en gentyp och är därmed utsatt för en 80-falt högre trombosrisk. Att bära på defekta gener betyder emellertid inte med säkerhet, att det leder till en propp, för endast en del utvecklar också en trombos. Om det leder till sjukdom, beror delvis också på andra faktorer, som t.ex. övervikt, sängliggande och inaktivitet, längre flygresor eller hos kvinnor dessutom intag av p-piller, graviditet etc. Precis det gör denna gentest så värdefull för den Sida 48 av 142

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener vid trombos Inom vetenskapen kunde man identifiera tre genetiska variationer, som avsevärt ökar risken för trombos. Genom en analys av dessa tre Polymorphismer kan man beräkna risken att utveckla en trombos och reducera den med hjälp av specifika förebyggande vårdåtgärder. Följande gener påverkar din trombosrisk:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

Factor-V

rs6025

G>A

G/G

Factor-II

rs1799963

G>A

A/G

RISK

PAI1

rs1799889

G>del

G/G

Sida 49 av 142

Sammanfattning av effekterna Särskilda gener har till uppgift att förhindra blodstockning i blodkärlen. Genetiska variationer i dessa gener kan störa denna process och därför leda till stockning och en efterföljande blodpropp. Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp. ➤ Din risk att utveckla en trombos i venerna har 5 -ggr ökat ➤ Din risk att utveckla en trombos i artärerna motsvarar den hos den allmänna befolkningen Din risk att utveckla en trombos NORMAL

ÖKAD

▲

Risken för en trombos i venerna NORMAL

ÖKAD

▲ Risken för en trombos i artärerna NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 50 av 142

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vård P.g.a. din genetiska profil har du ingen förhöjd risk att insjukna i trombos. Därför vore det mycket bra om du höll dig till några förebyggande åtgärder, för att förhindra uppkomsten av sjukdomen så bra som möjligt. Anlaget leder inte själv till något kännbart besvär. Komplikationer uppkommer först, när det bildas blodstockning i blodkärlen och som följd blodtillförseln till vissa delar av kroppen förhindras. Dina förebyggande åtgärder koncentreras då på att förhindra detta. Du har en väsentligt förhöjd risk, att få en trombos och ytterligare faktorer ökar dessutom risken.

Därför är det för drabbade bra, att beakta följande förebyggande åtgärder: ➤ På långa flygresor stockar sig ibland blod i benen, som man kallar "Turistklass-syndromet". För att förebygga detta, bör du få Heparinsprutor utskrivna av din läkare. Stå upp i flygplanet då och då och rör på benen. Att sitta länge i samma position, borde likaså undvikas. Speciella stödstrumpor har utvecklats specifikt för att förhindra trombos och minska din risk vid långa flygningar och likaså föreslår vi alla sportsliga aktiviteter. Hos dig skulle sportslig aktivitet ytterligare sänka din trombosrisk. En sund kost och att avstå från cigaretter minskar ytterligare trombosrisken. Drick alltid tillräckligt med vätska.

Detta är särskilda risksituationer, där man särskilt bör använda sig av förebyggande åtgärder: ➤ Sängläge och inaktivitet som t.ex. med ett gipsat ben. I det här fallet rekommenderas Heparinsprutor. Efter operationer (särskilt efter ingrepp i underliv, höft- eller knäledsoperationer) övervikt, cancersjukdomar eller sjukdomar, som har vätskeförlust som följd (t.ex. diarré), åderbråck i benen, hjärtbesvär, som svagt hjärta eller efter en hjärtinfarkt.

Vissa mediciner kan också utlösa komplikationer. Diskutera medicinerna du intar med din läkare med tanke på din genetiska risk. Följande mediciner kan i allmänhet vara olämpliga för drabbade: ➤ Bestämda blodtrycksmediciner, lungnande medel - Talidomit; medicin för terapi mot blodbrist, men också dopingmedel - Erythropeitin, Kortison

Sida 51 av 142

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid trombos och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Koagulerings-hämmande mediciner (Antikoagulans) Mediciner för behandling av blodpropp

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

clopidogrel

troligt starkare

~60%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

prasugrel

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

rwarfarin (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

swarfarin (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

0.5-2%

Rekommenderas

ticagrelor

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 52 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

HYPERTONIA SENSOR Effektiv prevention och behandling mot högt blodtryck • Analys av de tre relevanta genvariationerna • Fastställande av den genetiska risken för högt blodtryck • Anpassat vårdprogram för blodtryckssänkning • Analys av 7 genvariationer, för effekten av 12+ relevanta mediciner • Bättre chanser till bot med optimal medicinsk terapi • Läkares ledning för optimal förebyggande vård

HJÄRTKRETSLOPP

Högt blodtryck Arteriell hypertoni, ofta även förkortat som högt blodtryck, är ett sjukdomstillstånd, där blodtrycket i kärlsystemet är kroniskt förhöjt. Ett kroniskt systologiskt blodtryck högre än 140 mmHg eller ett diastoliskt blodtryck högre än 90mmHg gäller som högt blodtryck (båda mätta i vila efter 10 minuters sittande). Denna mätmetod är standard för dagen, för blodtrycket går ofta ned inom kort efter att man satt sig eller ökar genom avreagering eller oro. Denna sjukdom är ofta förekommande och det uppskattas, att ca 29% av hela befolkningen lider av den och förekomsten ökar med stigande ålder. Det farliga med högt blodtryck är, att man ofta inte lägger märke till det själv. I många fall ger det symptom som huvudvärk, som kommer på morgonen, yrsel, illamående, näsblod, kraftlöshet eller sömnlöshet. Men mestadels förlöper sjukdomen utan besvär och märks först genom följdskadorna. Därför kallas den också för "den ljudlösa mördaren"("silent killer"). Högt blodtryck är en betydande riskfaktor i utvecklingen av arterioskleros eller åderförkalkning, särskilt om ytterligare riskfaktorer som kraftig övervikt, Diabetes mellitus (sockersjuka) eller förhöjda kolesteroleller triglyceridvärden uppstår. De härigenom uppkomna kranskärlssjukdomarna, som koronar hjärtkärlssjukdom (KHK), hjärtinfarkt, hjärtinsufficiens, njursvikt, slaganfall och blockering av artärerna, förorsakar ca 45% av dödligheten hos män och 50% av dödligheten hos kvinnor.

Nu finns det några gener, som ansvarar för regleringen av blodtrycket. Är en eller på en gång flera av dessa gener defekta, leder detta till en ökad sannolikhet för att utveckla högt blodtryck. Är däremot den personliga genetiska risken att lida av högt blodtryck redan bekant, kan man med hjälp av riktade förebyggande åtgärder och läkarövervakning effektivt motverka detta. Härigenom kan oftast svåra följdsjukdomar och dödliga konsekvenser undvikas.

Bredvid den förhöjda arteriosklerosrisken medför ett konstant förhöjt blodtryck också en skada på hjärtmuskeln. Muskulaturen blir tjockare och styvare, så att hjärtat i diastolen (vilofasen) inte längre kan slappna av och suga upp blod så lätt. Det får till följd att hjärtat fylls sämre och medför symptom på försvagat hjärta. För högt blodtryck kan också leda till förtvinad hornhinna, om det ej behandlas, eller skada njurarna så svårt, att funktionsnedsättning blir följden. Genom modern terapi är det idag möjligt att tillfredsställande behandla högt blodtryck utan betydande biverkningar. Dessa moderna mediciner höjer inte bara medellivslängden utan också på kort sikt livskvaliteten enormt. Sida 54 av 142

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener för högt blodtryck Inom vetenskapen har tre genetiska variationer identifierats, som avsevärt ökar risken för högt blodtryck. Med hjälp av en analys av dessa tre polymorphismer kan man beräkna risken för att utveckla en blodpropp och med speciella förebyggande åtgärder minska den. Dessutom kan vi tack vare genanalysen utveckla den effektivaste terapin för sänkningen av blodtrycket. Följande gener påverkar ditt blodtryck:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

AGT

rs699

T>C

T/T

ADRB1

rs1801253

G>C

C/C

1.9

RISK

GNB3

rs5443

C>T

C/C

Sammanfattning av effekterna De analyserade generna påverkar din disposition för högt blodtryck, som visserligen också kan mätas på konventionellt sätt. Därför är nyttan med den här analysen i första hand att genom regelbundna undersökningar omedelbart fastställa högt blodtryck och därefter genom ändringar i livsstilen och vid behov riktigt behandla blodtrycket med den effektivaste terapin. Här ser du en sammanställning av den inverkan, som de genetiska variationerna har på din kropps hälsa: ➤ Din risk att insjukna i högt blodtryck är 1.9 -ggr ökat Din risk för högt blodtryck NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 55 av 142

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vård P.g.a. dina gener har du en förhöjd risk att utveckla högt blodtryck/Hypertoni. Därför är förebyggande vård mycket viktig för dig, för att på bästa sätt förhindra uppkomsten av sjukdomen. Ditt förebyggande vårdprogram består av två viktiga områden:

Förebyggande vård Bredvid de genetiska faktorerna spelar också miljön och livsstilen en avgörande roll för utvecklingen av högt blodtryck. Därför är det viktigt för dig att i så fall lära känna riskfaktorerna och om möjligt ändra på ditt levnadssätt så, att du undviker riskfaktorerna efter bästa förmåga. Att låta bli att röka är en av de viktigaste åtgärderna, för att sänka blodtrycket eller hålla det inom normal nivå. T.o.m. rökare, som slutat röka i medelåldern, har en liknande medellivslängd som personer, som aldrig rökt. Rökning minskar dessutom effekten av blodtryckssänkande mediciner. Alkohol bör från 40-års åldern endast intas i måttliga mängder, då mängden alkohol påverkar blodtrycket direkt. Därför ökar även risken för slaganfall betydligt. En måttlig alkoholkonsumtion på maximalt en 1/4 liter rödvin per dag kan sänka blodtrycket med ca. 2-4mmHg. Övervikt är inte enbart en riskfaktor, utan ökar ditt blodtryck. Därför påverkar en viktminskning ditt blodtryck i hög grad och du kommer att märka, att ditt blodtryck sjunker med viktminskningen. En blodtryckssänkning på 5-20mmHg kan uppnås med en viktminskning på 10 kg. Akta m.a.o. på ditt optimala BMI (Body Mass Index eller optimala vikt för din kroppsstorlek), för att sänka din riskfaktor. Regelbunden, kroppslig aktivitet som simning, jogging eller vandring sänker blodtrycket med 4-9mmHg redan vid låg intensitet. Den effektivaste sänkningen av blodtrycket uppnås vid 30-minuters sport flera ggr i veckan. Däremot rekommenderas inte sportslag med stor kroppsansträngning. Konsumtionen av koksalt är också en viktig riskfaktor för högt blodtryck och bör därför reduceras till mindre än 6 g per dag. Härigenom kan du förvänta dig en blodtryckssänkning på 8mmHg. En sund kost rekommenderas naturligtvis varje människa och hos dig kan den regelbundna konsumtionen av frukt, grönsaker och fisk liksom reduktionen av mättade fettsyror förmodligen uppnå en blodtryckssänkning av 8-14mmHg.

Läkarövervakning och möjlig terapi Ytterligare en punkt i din vård är en granskning av blodtrycket, för att i förekommande fall kontrollera de förebyggande vårdåtgärdernas effektivitet. Skulle du följaktligen lida av högt blodtryck, låt då din läkare helt enkelt mäta ditt blodtryck regelbundet eller mät det själv. Granska ditt blodtryck sedan enligt följande översikt: Blodtryck

Systol

Diastol

Optimalt blodtryck

under 120

under 80

Normalt blodtryck

120-129

80-84

Högt-normalt blodtryck

130-139

85-89

Mild Hypertoni (Steg 1)

140-159

90-99

Måttlig Hypertoni (Steg 2)

160-179

100-109

Sida 56 av 142

Svår Hypertoni (Steg 3)

över 180

över 110

Isolerad systolisk Hypertoni

över 140

under 90

Skulle ditt blodtryck ligga inom normal nivå, mät det regelbundet (en gång i veckan) och försök hålla det inom normal nivå genom angivna förebyggande vårdåtgärder. Skulle ditt blodtryck vara för högt, försök till att börja med föra ned det till normal nivå med den angivna förebyggande vården, såvida du inte redan befinner dig under läkares blodtryckssänkande terapi. Skulle de förebyggande åtgärderna inte vara tillräckliga, tala då med din läkare om möjligheten till stöd för en medicinsk blodtryckssänkande terapi. Som val har du ACE-hämmare, AT1-Antagonister, Betablockare, Diurektika och Kalciumantagonister.

Sida 57 av 142

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid högt blodtryck och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Blodtrycksmediciner (Antihypertensivum) Mediciner för behandling av blodtryck

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

amlodipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

atacand

Ingen/svag

~0%

Ofta

Rekommenderas

bosentan

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

candesartan

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

diltiazem

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

felodipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

irbesartan

Normal

~5%

Ofta

Rekommenderas

lercanidipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

losartan

troligt starkare

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

nifedipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nisoldipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nitrendipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

verapamil

Normal

~180%

Ofta

~200%

Rekommenderas

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 58 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

TOXO SENSOR Optimalt stöd för avgiftning av skadeämnen • Genetisk utvärdering av förmågan till avgiftning av skadeämnen • Avgiftning av tungmetaller, pesticider, ogräsmedel, kemikalier, sot och rök • Analys av den oxidativa stressen på celler • Handlingsprogram för att reducera belastningen av skadliga ämnen • Mikronäringsämnes-rekommendation för att filtrera bort tungmetaller ur kroppen • Analys av 10 genetiska variationer, som som verkar för avgiftning • Effekt av alkohol, kaffe och droger på hälsan • Anpassning av livsstilen till optimal hälsa

ÄMNESOMSÄTTNING

Avgiftning I vårt dagliga liv är vi mer och mer utsatta för giftiga ämnen, som upptas i våra kroppar mot vår vilja, där de identifieras av vissa enzymer och till stor del oskadliggörs. Speciella gener är ansvariga för produktionen av dessa enzymer och om en eller redan flera av dessa gener är defekta, kan vår kropp inte neutralisera dessa skadliga ämnen så effektivt och risken ökar betänkligt att insjukna i följdsjukdomar. Därför är också uttalanden om andra sjukdomsrisker ofullständiga, så länge utvärderingen av dessa avgiftningsgener inte är med i beräkningen. Sådana gendefekter är mycket utbredda i den europeiska befolkningen och härigenom föreligger ofta stora skillnader i kroppens avgiftningsförmåga från person till person. Dessa genetiska skillnader förklarar delvis också, varför många 90-åringar trots mycket rökande förblir kärnfriska tack vare bra avgiftningsgener, medan andra människor med defekta gener redan insjuknar i lungcancer från 35-års åldern. Då varje människa bär på andra gener, är också andra förebyggande åtgärder nödvändiga, för att upprätthålla optimal hälsa.

Då olika generna ansvarar för avgiftningen av vissa skadliga ämnen, listas de olika skadliga ämneskategorierna var för sig och resultaten av deras genanalyser värderas per kategori.

Sida 60 av 142

ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 1 avgiftning av aska och sot Polycykliska aromatiska kolväten (PAK) är ofta förekommande skadliga ämnen i vår omvärld, som huvudsakligen uppstår genom förbränning av fossila energikällor som kol, gas och olja. Dessa skadeämnen upptas av kroppen genom kosten och dricksvattnet, genom lungan vid inandning av avgaser liksom genom huden. Där kan de framkalla ett flertal cancersjukdomar (lung-, struphuvuds-, hud- liksom mag- och tarmcancer resp. prostata- och cancer i urinblåsan). Det finns en rad av avgiftningsgener, som är ansvariga för produktionen av viktiga avgiftningsenzymer. Dessa gener binder dessa skadeämnen i kroppen och oskadliggör dem. Men är dessa gener defekta, kan de inte riktigt fullgöra sin uppgift och därigenom ökar den individuella cancerrisken flera gånger om p.g.a. dessa skadliga ämnen. Därför är det mycket viktigt för personer med en gendefekt, att veta om den förhöjda risken för att minska kontakten med dessa skadeämnen och förbli friska. Din genanalys har givit följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

CYP1A1

rs4646903

T>C

T/T

CYP1B1

rs1056836

C>G

C/G

3.4

RISK

Sammanfattning av effekterna ➤ Fas 1-avgiftningen är kraftigt reducerad ➤ Avgiftningen av aska, rök och sot (av grillad mat) är reducerad Effektivitet under fas 1

Avgiftning av aska, sot (mat), rök

EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

EFFEKTIV/T

▲

INEFFEKTIV/T ▲

Sida 61 av 142

ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 2 avgiftning av pesticider & tungmetaller Avgiftningsgenerna 3 (GSTM 1), 4 (GSTP 1) och 5 (GSTT 1) binder och neutraliserar skadeämnen, som ofta förekommer i industriella lösningsmedel, ogräsbekämpningsmedel, fungicider eller insektssprayer och oskadliggör även giftiga tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium. Fungerar dessa gener bra, kan dessa skadeämnen filtreras ur kroppen effektivt och tillräckligt. Men om dessa gener är defekta, kan kroppen inte avgiftas tillräckligt och risken att insjukna i en rad cancersjukdomar och utmattningssyndrom stiger avsevärt.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

GSTM1

Noll Allel

T=Noll Allel

C/T

RISK

GSTT1

Noll Allel

del=Noll Allel

A/A

GSTP1

rs1695

A>G

A/A

Sammanfattning av effekterna ➤ Den oxidativa stressen på celler är något förhöjd ➤ Behovet av Radikaler/Antioxidanter är något förhöjt Effektiviteten under fas 2's avgiftningsprocess

Avgiftning av giftiga tungmetaller

EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Avgiftning av pesticider, kemikalier, fungicider, ogräsmedel och insektssprayer EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Sida 62 av 142

INEFFEKTIV/T

ÄMNESOMSÄTTNING

Oxidativ stress och fria radikaler Vid omvandlingen av energi uppstår s.k. fria radikaler i cellerna. Dessa är små aggressiva ämnen, som förstör sin omgivning i form av en kedjereaktion och snabbt måste neutraliseras av kroppen. Om balansen mellan uppkomsten och neutraliseringen av dessa ämnen råkar i olag, talar man om oxidativ stress, en av orsakerna till åldrandet av kropp och hud. Speciella gener sköter neutraliseringen av olika fria radikaler, men tyvärr förekommer inte sällan defekter i dessa gener och då fattas skyddet mot dessa ämnen hos många människor. När dessa gener m.a.o. är defekta, är större mängder fria radikalbärare som Beta-Carotin, Vitamin C, Vitamin E och Acetylcystein nödvändiga. Även Coenzym Q10 är en stark Antioxidant, som kan neutralisera de fria Radikalerna, men bara om de innan kan omvandlas av en gen till den aktiva formen Ubiquinol. Är denna gen defekt, kan Coenzym Q10 ej omvandlas och då finns inget skydd mot fria Radikaler. Därför är det viktigt för bärare av en gendefekt att veta om sin förhöjda risk, så att man i sådana fall kan öka intaget av radikalbärare.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

GSTM1

Noll Allel

T=Noll Allel

C/T

RISK

GSTT1

Noll Allel

del=Noll Allel

A/A

GSTP1

rs1695

A>G

A/A

SOD2

rs4880

Val16Ala

C/T

RISK

GPX

rs1050450

C>T

C/T

RISK

NQO1

rs1800566

C>T

C/T

RESPOND

Sida 63 av 142

Sammanfattning av effekterna ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Den oxidativa stressen på celler är något förhöjd Behovet av Radikaler/Antioxidanter är något förhöjt Kroppen kan endast långsamt aktivera inaktivt Coenzym Q10 Andra antioxidanter bör intas tillsammans med Coenzym Q10 Ditt behov av mikronäringsämnet selen har ökat marginellt

Oxidativ stress på celler

Rekommenderad dos av Antioxidanter

NORMAL

ÖKAD

NORMAL

ÖKAD

▲

Aktivering av Coenzym Q10 MÖJLIG/T

Rekommendera substans som Antioxidant EJ MÖJLIG/T

▲ Ditt behov av Selen NORMAL

COENZYM Q10

VIT. C,E,A etc. ▲

ÖKAD ▲

Sida 64 av 142

ÄMNESOMSÄTTNING

Substanser och risker Varje människa är i sitt liv utsatt för olika substanser, som beroende på generna påverkar henne olika. Följaktligen utgör kontakten med alkohol i måttliga mängder inget problem för de flesta, medan andra p.g.a. sina genvariationer har en betydligt större risk att bli beroende av alkohol. Även illegala droger har olika effekt på våra kroppar. Hos ungdomar, som t.ex. röker cannabis före 16-års åldern, ökar risken för att senare få schizofreni tiofalt i kombination med en bestämd genvariation. Även koffein bryts ned av skilda genetiska typer olika snabbt och leder till en konsumtion av koffein/kaffe, som varierar mycket. Din genanalys fick följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

COMT

rs4680

G>A

G/G

RISK

CYP1A2

rs762551

C/A Pos. -163

A/A

Sida 65 av 142

Sammanfattning av effekterna ➤ ➤ ➤ ➤

Risken att bli alkoholberoende är väsentligt förhöjd Vid cannabiskonsumtion före 16-års åldern är risken för schizofreni 10.9 X ggr förhöjt Sannolikheten för särskilt stor kaffekonsumtion är 60% större 2+ koppar kaffe per dag fördröjer uppkomsten av blodcancer ca med i genomsnitt 7 år

Risk för alkoholberoende NORMAL

ÖKAD ▲

Risk för Schizofreni vid Cannabiskonsumtion i unga år NORMAL ÖKAD

Typisk kaffe/koffeinkonsumtion NORMAL

ÖKAD ▲

▲

Sida 66 av 142

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vård FAS 1 Avgiftning: P.g.a. dina gener är din kropp inte i stånd att oskadliggöra vissa skadliga ämnen (PAK) effektivt och snabbt. Därför är det viktigt för dig, att känna till de potentiella källorna till dessa skadliga ämnen och efter bästa förmåga undvika kontakt med dem. Följande källor bör du helst undvika: TOBAKS-RÖK Tobaksrök är en av de mest betydande orsakerna till PAK hos människan. Det är naturligtvis fördelaktigt för var och en att låta bli att röka, men det är speciellt viktigt för dig, eftersom din kropp inte kan neutralisera de skadliga ämnena så effektivt, som är fallet hos andra människor. När du röker eller ofta är utsatt för passiv rökning, ökar din lungcancerrisk ytterligare drastiskt genom denna gendefekt. GRILLAD MAT grillad och hårt stekt mat är också en källa till skadliga PAK ämnen och konsumtionen av sådana näringsmedel bör du helst undvika. AVGASER avgaser, som uppstår vid förbränning av fossila energikällor, är en orsak till PAK. Undvik därför avgaserna från motorer och förbränningsanläggningar. PAK lagras i regioner med stark belastning av skadliga ämnen i marken och förekommer i särskilt hög koncentration i närheten av förbränningsanläggningar eller gasverk. ASKA OCH SOT aska, sot och gamla oljor innehåller höga koncentrationer av PAK och därför bör man helst undvika hudkontakt.

FAS 2 avgiftning: din fas 2 avgiftning är p.g.a. dina gener begränsad och därför utsöndras vissa skadliga ämnen inte tillräckligt effektivt ur din kropp. Därför är det mycket viktigt för dig att lära känna potentiella källor till dessa skadliga ämnen och helst reducera kontakten med dem. Följande källor bör du om möjligt undvika: KVICKSILVER användningen av kvicksilver har rönt en vittgående begränsning i Europa p.g.a. sin giftighet.Tandfyllningar av amalgam innehåller emellertid ännu spår av kvicksilver. Vi rekommenderar därför, att du går över till andra alternativ av tandfyllnadsmaterial. Selen är en effektiv beståndsdel i avgiftningen av kvicksilver och bör därför intas med kosten. Livnär dig alltså balanserat och med mycket nötter, fisk och skaldjur eller använd selenhaltiga näringstillskott. BLY blybelastningen i luften förorsakas huvudsakligen av blyhaltigt damm. Blydammets huvudkällor är blytillverkande industrier, kolförbränningen och framför allt biltrafiken. Störst F.n. är blybelastningen av blydamm störst hos arbetare i blyproducerande och bearbetningsföretag. Försök därför i så fall på bästa sätt minska kontakten med blykällorna genom andningsskyddsåtgärder. På plantornas blad lagras bly som damm i belastade regioner. Men detta damm kan avlägsnas genom noggrann tvätt. Ur blyhaltigt matporslin kan bly fällas ut genom sura livsmedel (frukt, vin, grönsaker) . Försök därför undvika blyhaltigt porslin. Kalcium är en viktig beståndsdel i avgiftningen av bly. Försök därför att undvika blyhaltigt porslin. Kalcium är en viktig beståndsdel i avgiftningen av bly. Akta er m.a.o. för en kalciumrik kost (t.ex. mjölkprodukter, broccoli osv.) eller använd näringsmedelstillskott, som innehåller kalcium. KADMIUM huvudsakligen upptas kadmium med kosten. Till de kadmiumrika näringsmedlen hör: lever, svamp, musslor och andra skaldjur, kakaopulver och torkad tång. Därutöver innehåller linfrön mycket kadmium. Av denna anledning Sida 67 av 142

rekommenderas särskilt genetiskt predestinerade människor, att inte äta mer än 20 g linfrön. Dessutom tillkommer en anrikning av kadmium på alla lantbruksytor sedan man började med konstgödsel och härigenom i nästan alla livsmedel. Även tobaksrök transporterar relativt stora kadmiummängder till lungorna, varifrån de fördelas genom blodomloppet ut i kroppen. Gynna därför i möjligaste mån BIO-produkter, som inte framställs med konstgödsel och undvik naturligtvis rökning. Skulle du arbeta i fabriker med högt kadmiumutsläpp, sörj alltid för tillräckligt andningsskydd. Zink är en viktig beståndsdel för avgiftningsprocessen av kadmium och bör därför intas i tillräcklig mängd med kosten (skaldjur) eller med näringsmedelstillskott. KEMIKALIER skadliga ämnen, som förekommer i industriella lösningsmedel, ogräsbekämpningsmedel, fungisider eller insektssprayer, kan också medföra negativa konsekvenser för din hälsa. Gynna därför helst BIO-produkter och tvätta grönsakerna och frukten grundligt, innan du äter. Undvik hudkontakt med industriella lösningsmedel och sörj alltid för tillräckligt andningsskydd, när du handskas med dessa medel. BELASTNINGSTESTER amalgambelastningen kan enkelt kontrolleras med en tuggummitest. Därför råder vi dig att i så fall genomföra en sådan test med din läkare.

Oxidativ Stress: P.g.a. din genetiska profil är du inte tillräckligt skyddad mot skadlig inverkan från fria radikaler. Av denna anledning bör du se till, att du får i dig tillräckligt med antioxidanter i din kost. FRIA RADIKALER P.g.a. dina gener är ditt skydd mot fria radikaler (giftiga ämnen i din kropp) försvagat. Därför bör du inta större mängd av "radikalfångare" i din kost. Öka därför andelen grönsaker, som broccoli, blomkål, kål, lök och vitlök. Färgstark frukt av olika slag är också bra. Vidare kan du sörja för ett tillräckligt intag av dessa ämnen genom näringstillskott, som innehåller vitamin C och E.

Substanser: Effekten av vissa substanser, som alkohol och koffein är beroende av generna. P.g.a. dina gener bör du vara medveten om följande genetiska egenskaper: ALKOHOL den befintliga genvariationen leder till en genomsnittligt högre alkoholförbrukning och en högre sannolikhet för alkoholberoende, kopplat till ett högt blodtryck. Vi råder dig därför att helst hålla nere alkoholkonsumtionen till ett minimum. SOJA ditt COMT-enzym är mindre aktivt p.g.a. en genetisk variation. Soja innehåller ämnen, som ytterligare minskar funktionen av detta enzym och bör därför helst undvikas. KOFFEIN P.g.a. dina gener tenderar du till att konsumera särskilt mycket kaffe/koffein. Se därför till att inte överskrida din dagsranson av 3 koppar/dag.

Sida 68 av 142

DIABETES SENSOR Prevention och effektiv behandling av diabetes • Genetisk utvärdering av medfödd risk för diabetes • Analys av över 8 gener som påverkar Diabetes Mellitus • Analys av 11 genetiska variationer, för verkan av 15+ relevanta mediciner • Beräkningen av risken för graviditetsdiabetes • Beräkning av tidpunkten (tidigare eller senare) för insulinersättningsbehov • Effektivitetsbestämning av Metformin, Glibenclamid, Tolbutamid och Glimepirid • Förebyggande vårdprogram under läkares ledning

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

ÄMNESOMSÄTTNING

Diabetes mellitus typ2 Sockersjukan, även kallad diabetes mellitus (typ2), är en vanlig ämnesomsättningssjukdom, varvid den korrekta regleringen av blodsockerhalten går förlorad. Regleringen blir allt diffusare med stigande ålder och följaktligen lider nästan var tionde i industriländerna av sockersjuka. Sockret är det egentliga drivmedlet för våra celler och transporteras tillsammans med syre och många andra viktiga näringsämnen genom blodet. För mycket socker i blodet är giftigt för cellerna och för litet förhindrar att de kan fungera riktigt. Därför har kroppen en mekanism, som styr sockerhalten exakt, den s.k. blodsockerspegeln, och alltid håller normalnivån. Om mycket socker tillförs blodet efter en sockerrik måltid, börjar kroppen att filtrera sockret ur blodet och lagra det. Får kroppen däremot under en längre tid ingen mat, hämtar den sockret ur reserverna igen och transporterar det ut i blodet. På så vis förblir blodsockerspegeln konstant och ser till, att alla celler får tillräckligt med energi. Med tilltagande ålder råkar den här exakta regleringen så småningom i olag och bestämda riskfaktorer som brist på rörelseförmåga, övervikt eller gendefekter, som styr blodsockerregleringen, påskyndar den allmänna kontrollbristen. Så förekommer det hos många människor, att blodsockret stiger, så att ett flertal av kroppsliga besvär ända till livshotande tillstånd uppkommer. I det här fallet talar man om sockersjuka, som absolut bör behandlas av läkare. Med felaktig reglering av blodsockret uppstår ett flertal av följdsjukdomar som högt blodtryck, blodfettsstörningar, skador på kärl och organ såsom njurar t.o.m. blindhet. För att bespara diabetiker dessa följdsjukdomar, är en regelbunden och konsekvent kontroll av blodsockerspegeln nödvändig. För att diagnostisera diabetes medicinskt genomförs ofta en sockermätning under nyktert tillstånd eller en test av glukostolerans hos husläkaren. Då intas en stor mängd sockerhaltig vätska och

med hjälp av blodsockervärdena mäter man, hur kroppen reagerar på den. Den därpå följande terapin är beror på storleken hos de förhöjda sockervärdena. I de flesta fall räcker det att hålla sig till en energifattig och fiberrik diet liksom en ökad kroppsaktivitet. Vid behov kan man inta medicin i tablettform - i sällsynta fall är det nödvändigt med insulininjektioner. Diabetes är en välståndssjukdom, som särskilt gäller för industriländerna, där alla slags näringsämnen finns i överflöd. Övervikt är den viktigaste riskfaktorn och defekter i generna, som spelar en roll i blodsockerregleringen, höjer diabetesrisken hos enstaka personer ytterligare. Med den här genanalysen kan man beräkna den personliga diabetesrisken bättre. Personer, där man fastställt en hög diabetesrisk, kan man lägga större vikt vid förebyggande åtgärder, som i många fall fullständigt kan förhindra uppkomsten av sockersjuka och förbli friska.

Sida 70 av 142

ÄMNESOMSÄTTNING

Relevanta gener för Diabetes Mellitus typ2 Hittills har vetenskapen identifierat flera gener och polymorfer, som skulle kunna öka den allmänna risken att insjukna i Diabetes Mellitus Typ2. Genom analysen av alla relevanta polymorfer kan man i resultaten fastställa sjukdomsrisken liksom några andra genetiska egenskaper, som är relevanta för sjukdomen. Följande gener påverkar regleringen av blodsockret och risken för Diabetes Typ2

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

TCF7L2

rs7903146

VS3C>T

C/T

1.65

RESPOND

RISK

HIGD1C

rs12304921

A>G

A/A

HHEX

rs1111875

A>G

A/A

IL6

rs1800795

G/C Pos. -174

G/C

0.91

RESPOND

IL10

rs1800872

C/A Pos. -592

C/C

PPARG

rs1801282

Pro12Ala

C/C

1.28

RISK

FTO

rs9939609

A/T

T/T

KCNJ11

rs5219

C>T

C/T

1.23

RESPOND

RISK

NOS1AP

rs10494366

T>G

T/G

RESPOND

RISK

Sammanfattning av effekterna Då flera risk-gener för uppkomsten av Diabetes Mellitus Typ2 analyserats inom ramen för denna analys och många av dessa risk-variationer inte sällan förekommer, är nästan varje människa drabbad av en bestämd genetisk risk. Därför är det möjligt, att du bär på fler riskvariationer än befolkningsgenomsnittet och därför är utsatt för en större risk att insjukna i diabetes. Däremot är det också möjligt att du har mindre risk-variationer än den allmänna befolkningen, varigenom du har ett visst skydd mot uppkomsten av sjukdomen. Här ser du en resumé av effekten, som de genetiska variationerna har på din kropp.

Sida 71 av 142

➤ Du har med hänsyn till din optimala genetiska profil en 0.5 -ggr/ stor risk att insjukna i diabetes typ 2 ➤ Metformin är troligtvis mindre effektivt för förebyggande av diabetes ➤ Medicinen glibenclamid är särskilt effektiv för blodsockersänkning och kan också brytas ned tillräckligt ➤ Nedbrytningshastigheten hos medicinen Glibenclamid motsvarar ungefär 90% ➤ På grund av detta ligger den slutliga optimala dosen troligtvis inom området av ca. ~100% ➤ Medicinen tolbutamid är trots möjlig effektivitet är ej att rekommendera p.g.a. dess långsamma nedbrytning ➤ Vid förekomsten av DMT2 är ett tidigare behov av insulinersättning sannolik ➤ Medicinen glimepirid är trots en möjlig effektivitet ej att rekommendera p.g.a. den långsamma nedbrytningen Risken för Diabetes Mellitus Typ2 SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲ Insulinersättningsbehov hos DMT2 NORMAL

TIDIGARE

▲ Glibenclamid för blodsockersänkning EFFEKTIV/T INEFFEKTIV/T

Effektiviteten av Glimepirider EFFEKTIV/T ▲

Effektiviteten för prevention hos Metformin NORMAL

REDUCERAD/T

▲ Effektiviteten av Tolbutamider EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲ INEFFEKTIV/T

Effektiviteten av Sulfonyluria EFFEKTIV/T

▲

INEFFEKTIV/T ▲

Sida 72 av 142

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vård Hos dig är de testade generna friska och du har därför ett visst skydd mot sockersjukan Diabetes mellitus Typ 2. Då man emellertid även utan en gendefekt kan få Diabetes, rekommenderar vi dig allmänna vårdåtgärder för särskilda riskfaktorer. Det är bra, om du hos din läkare från 45-års åldern genomgår en årlig undersökning genom en oral glukostoleranstest. Då mäts, hur din kropp reagerar på socker. Dessutom bör man från denna ålder låta göra blodsockerspegel- bestämningar, så att (om någonsin tecken på Diabetes förekommer) sjukdomen fastställs tillräckligt tidigt och riktig terapi kan sättas in. Genom tidig diagnos kan sjukdomar, som högt blodtryck och störningar inom blodfetterna, som ofta förekommer i samband med Diabetes, undvikas resp. i rätt tid behandlas konsekvent. Vidare rekommenderas du, att hålla dig till en fiberrik diet, för att hålla nere din blodsockerspegel. Sport och rikligt med motion (helst minst 30 min. 5 dagar i veckan) råder vi naturligtvis var och en och är det viktigaste skyddet mot Diabetes mellitus, eftersom kroppslig aktivitet leder till en snabbare ämnesomsättning och därigenom till en snabbare förbränning (förbrukning) av det i blodet befintliga sockret , som sänker blodsockerspegeln.

Sida 73 av 142

ÄMNESOMSÄTTNING

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinering, som är aktuell för Diabetes mellitus Typ2 och sjukdomar som hänger ihop med den. Denna uppgift bör gälla som en möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja rätt dos. Mediciner, som är betecknade med (FDA!), tilldelades redan en varning av amerikanska myndigheten "Food and Drug Administration", för att genetiska variationer kan medföra allvarliga biverkningar.

Kolesterolsänkande medicin (Statine) MEDIKAu - mediciner för kolesterolsänkning

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

atorvastatin

Normal

~130%

Ofta

~140%

Rekommenderas

cerivastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fluvastatin

Normal

~21%

Ofta

~20%

Rekommenderas

lescol

Normal

~21%

Ofta

~20%

Rekommenderas

lovastatin

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Diabetesmediciner (Antidiabetikum) Mediciner mot Diabetes Typ 2

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

amaryl

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

chlorpropamide

Normal

~25%

Ofta

~20%

Rekommenderas

diabeta

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

glibenclamide

Normal

~90%

Normal

~100%

Ej nödvändig

glimepiride

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

glipizide

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

nateglinide

Normal

~30%

Ofta

~20%

Rekommenderas

phenformin

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

rosiglitazone

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

starlix

Normal

~30%

Ofta

~20%

Rekommenderas

tolbutamide

Normal

~5%

Ofta

Rekommenderas

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 74 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

ALZHEIMER SENSOR Riskbedömning, prevention och bättre behandling • Genetisk utvärdering av medfödd risk för Alzheimer • Analys av APOE-Typen för riskbedömningen • Anpassat vårdprogram för att fördröja uppkomsten av sjukdomen med flera år • Anpassad kost för att sänka risken • Analys av 18+ genvariationer för effekten av 20+ mediciner • Effektivare behandling med optimal insats av mediciner • Vårdprogram under läkares ledning

ÄMNESOMSÄTTNING

Morbus Alzheimer Alzheimer är en sjukdom, där vissa hjärnceller så småningom bryts ned. Orsaken till Alzheimer är idag ännu ej helt fastställd. Emellertid kunde man redan klart sammanföra gendefekter med en tydlig risk för att insjukna i sjukdomen. De medför, att det samlas ett överskott av felaktigt lagrade proteiner inom särskilda områden i hjärnan och dessutom stora mängder giftiga molekyler, s.k. fria radikaler, uppstår. Dessa skadar hjärncellerna, som så småningom börjar brytas ned i de drabbade områdena. blir allt viktigare med stöd. Alzheimer bär till ca 60 % ansvar för ca 24 milj. demenssjuka i världen. Den vanligaste formen återfinns bland 65-åringarna. Bland 65-åringarna är ca 2% drabbade, hos 70-åringarna redan 3%, bland 75-åringarna 6% och hos 85-åringarna uppvisar 20% symptom på sjukdomen. Enligt dagens vetenskapliga ståndpunkt går Alzheimer ej att bota än, men särskilt för genetiskt predisponerade människor finns många möjligheter att förebygga sjukdomen. Så kan minnesträning, en omställning av livsstil, en anpassad kost och kontroll av bestämda sjukdomar spela en väsentlig preventiv roll. Dessa åtgärder kan antingen fördröja uppkomsten av sjukdomen med flera år eller i vissa fall fullständigt förhindra den. Därför är det särskilt viktigt för drabbade med denna gendefekt, att tidigast möjligt ta reda på sin risk och att effektivt förebygga den. Redan åtta år innan man säkert kan diagnostisera Alzheimer, visar sig de första tecknen på symptom. De kan visa sig som lätta brister i närminnet och språkförståelsen liksom depression och ointresse. Sjukdomen känns mestadels igen genom tydliga svårigheter vid inlärning och minnesförmåga, medan däremot långtidsminnet ännu inte uppvisar några brister. I det fortskridna stadiet glömmer patienterna invanda färdigheter och känner inte längre igen närstående personer och alldagliga föremål. Ilska och våldsutbrott kan förekomma och det Sida 76 av 142

ÄMNESOMSÄTTNING

Relevanta gener för Morbus Alzheimer I fall av Morbus Alzheimer spelar kombinationen av olika polymorfer en roll vid uppkomsten av sjukdomen. Följaktligen finns det kombinationer, som kan öka sjukdomsrisken 15 ggr, men det finns också kombinationer, som kan sänka risken med 30% i jämförelse med den allmänna befolkningen. Genanalysen kom till följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

APOE

rs429358

T>C

T/C

RESPOND

RISK

APOE

rs7412

T>C

T/C

APOE TYP

kombination

E2/E3/E4

E2/E4

2.5

RESPOND

RISK

Sammanfattning av effekterna Här ser du en resumé av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp: ➤ Risken för Morbus Alzheimer är 2.5 X ggr förhöjt ➤ Ditt behov av antioxidanter är förhöjt Risk för Morbus Alzheimer SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲ Behov av Antioxidanter NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 77 av 142

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vård Du är genetiskt predestinerad, att insjukna i Alzheimer och det är därför viktigt för dig, att hålla dig till följande handlingsförslag, för att även fortsättningsvis förbli frisk. Det finns några förebyggande åtgärder särskilt för genetiskt predisponerade personer, som kan minska sannolikheten att insjukna i Alzheimer. Följande skyddsåtgärder sammanställdes på bästa sätt enligt dagsaktuell vetenskaplig status och rekommenderas varmt av oss: tillräcklig motion: studier visar, att regelbunden sportslig aktivitet minskar risken att insjukna i Alzheimer. Minst 15 min. motion minst 3 dagar i veckan kan sänka risken att insjukna med upp till 40% och är därför mycket lovvärd. Sätt därför upp en träningsplan och håll dig till den. Välj en sport, som du tycker om och som du kan utöva i grupp. Socialt beteende: observationsstudier har givit vid handen, att socialt mycket aktiva människor har en lägre risk, att utveckla en demenssjukdom. Därtill hör den regelbundna kontakten med vänner eller socialt engagemang i föreningar. Vårda därför dina sociala kontakter och engagera dig kanske som ledande person i föreningar och/eller klubbar. Rökning: Att låta bli rökandet rekommenderar vi naturligtvis alla. Vid en genetisk predestinering för Alzheimer är det absolut nödvändigt att låta bli att röka, eftersom det ökar utvecklingen av sjukdomen. Kost: Kosten tycks spela en viktig roll för att förhindra Alzheimer. Då de giftiga radikalerna ibland är ansvariga för skador av hjärnceller, rekommenderar vi varmt näringsmedel, som innehåller många antioxidanter (fria radikalfångare). Dit hör: ➤ Vitamin C: befinner sig i citrusfrukter, kiwi, vinbär, hagtorn, men också olika grönsakssorter som paprika, kål eller tomater. ➤ Vitamin E (α-Tocopherol): hör till de fettlösliga vitaminerna och förekommer framför allt i spannmål, nötter och olika vegetabiliska oljor. ➤ Beta-Karoten: finns i olika frukt- och grönsakssorter som mariller, persikor, tomater, paprika, broccoli, karfiol, grönkål, spenat och morötter. ➤ Flavonoider: finns i körsbär, plommon, bär, äpplen, rödkål, röd rättika, lök, rädisor, radicciosallad och oberginer. ➤ Saponiner: finns i ärtor och bönor liksom spenat. ➤ Sulfider: finns i vitlök, scharlottenlökar, gräslök, purjolök och unglök. ➤ Polyphenoler: finns i rödvin. ➤ Studier har också fastställt, att en medelhavskost ger ett visst skydd mot Alzheimer och andra sjukdomar. Denna näringsform består av mycket frukt, grönsaker, bönor, måttligt med fisk, få till måttligt med mjölkprodukter, bara litet kött och fågel, olivolja och måttligt, men regelbundet med vin.

Utbildningsnivå och andligt anspråksfull sysselsättning: det visade sig i studier, att en hög utbildningsnivå och ofta upprepad, andligt krävande sysselsättning (bl.a. pussel, tidningsläsning, radiolyssning, museibesök) sänker sannolikheten för ett insjuknande till en fjärdedel och/eller tydligt kan fördröja det. Ofta återkommande och långt TV-tittande tycks däremot främja uppkomsten av ett insjuknande. Välj därför en hobby, som utmanar dig andligt (korsord, schack, sudoku osv.) och praktisera den regelbundet. Kolesterol: är likaså befrämjande för utvecklingen av sjukdomen och därför bör du varje halvår låta mäta kolesterolvärdena. Skulle du ha för höga värden, kan du få dem under kontroll genom sportig Sida 78 av 142

träning, en medelhavs och fettfattig kost och eventuellt en läkarterapi. Bredvid ett skydd mot uppkomsten av Arterioskleros skyddar en sund kolesterolspegel också mot uppkomsten av Alzheimer. Blodtryckskontroll: högt blodtryck är en av de största påverkbara riskfaktorerna vid utvecklingen av Alzheimer och bör därför i så fall kontrolleras. Skulle ditt blodtryck ligga inom normal nivå, bör du mäta den regelbundet (1 gång/veckan) efter 10 minuters sittning och försök hålla det inom normal nivå med förebyggande åtgärder. Skulle ditt blodtryck vara för högt, försök till en början att få det i normal nivå genom följande vårdåtgärder, så länge du inte redan genomgår en blodtryckssänkande läkarterapi. Skulle de förebyggande åtgärderna ej vara tillräckliga, tala med din läkare om möjligheten för en understödjande medicinsk blodtryckssänkande terapi. Skulle ditt blodtryck vara för högt, försök då inledningsvis att få det inom normal nivå med följande vårdåtgärder, såvida du inte redan genomgår en blodtryckssänkande läkarterapi. Skulle de förebyggande åtgärderna inte vara tillräckliga, tala med din läkare om möjligheten för en understödjande medicinsk blodtryckssänkande terapi. ➤ Att avstå från rökning är en av de viktigaste åtgärderna, för att sänka blodtrycket eller att hålla det inom normal nivå. Rökarna själva, som slutar röka vid medelåldern, har en liknande medellivslängd som personer, som aldrig har rökt. Rökningen begränsar dessutom effekten hos blodtryckssänkande mediciner. Alkohol bör endast konsumeras måttligt fr.o.m. 40-års åldern, då den konsumerade alkoholmängden påverkar blodtrycket direkt. Därför höjs risken för slaganfall betydligt med ökad alkoholkonsumtion. En måttlig alkoholkonsumtion av maximalt 1/4 l rödvin per dag kan vara bra för dig. Övervikt är inte bara en avgörande riskfaktor för dig, utan höjer också ditt blodtryck. Därför har en minskning av din vikt också stort inflytande och du kommer att märka, att ditt blodtryck också sjunker med bantningen. Akta därför också på ditt optimala BMI (Body Mass Index eller optimalvikten för din kroppsstorlek), för att sänka din riskfaktor. Regelbundna, kroppsliga aktiviteter som simning, löpning eller vandring sänker blodtrycket redan vid låg intensitet med ➤ 4-9mmHg. Den effektivaste sänkningen av blodtrycket uppnås vid veckovis återkommande 30-minuters träning. Men sporter med stor kraftansträngning rekommenderas inte. Konsumtionen av koksalt är också en viktig riskfaktor för högt blodtryck och bör därför reduceras till under 6 g per dag. Därigenom kan man vänta sig blodtryckssänkning av 8mmHg. En sund kost, som är rik på fiberämnen, hjälper dig att sänka blodtrycket och att på lång sikt förbli frisk. Den regelbundna konsumtionen av frukt, grönsaker och fisk liksom minskat intag av mättade fettsyror kan åstadkomma ytterligare blodtryckssänkning med 8-14mmHg. I grupper är de förebyggande framgångarna enligt aktuella studier ännu större. Därför vore det fördelaktigt, om du startar preventionsprogram med vänner och bekanta, där ni motiverar varandra. ➤ Sockersjuka: sockersjukan Diabetes Typ 2 uppträder likaså ofta tillsammans med Alzheimer. Den viktigaste riskfaktorn för diabetes är övervikt och bör därför helst undvikas. Se därför till att hålla din kroppsvikt inom normal nivå, för att förhindra Alzheimer, Diabetes och högt blodtryck.

Håll dig till dessa handlingsåtgärder, för att på bästa sätt förebygga sjukdomen och förbli frisk

Sida 79 av 142

ÄMNESOMSÄTTNING

Effekt av relevant medicinering Följande gener och polymorphismer påverkar omvandlingen och nedbrytningen av mediciner, som ofta skrivs ut mot denna sjukdom. Analysen kom till följande resultat:

Mediciner mot Alzheimer Mediciner för behandling av Morbus Alzheimer

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

donepezil

Normal

~80%

Ofta

~100%

Ej nödvändig

galantamine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

tacrine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Blodtrycksmediciner (Antihypertensivum) Mediciner för behandling av blodtryck

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

amlodipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

atacand

Ingen/svag

~0%

Ofta

Rekommenderas

bosentan

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

candesartan

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

diltiazem

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

felodipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

irbesartan

Normal

~5%

Ofta

Rekommenderas

lercanidipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

losartan

troligt starkare

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

nifedipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nisoldipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nitrendipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

verapamil

Normal

~180%

Ofta

~200%

Rekommenderas

Sida 80 av 142

Kolesterolsänkande medicin (Statine) MEDIKAu - mediciner för kolesterolsänkning

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

atorvastatin

Normal

~130%

Ofta

~140%

Rekommenderas

cerivastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fluvastatin

Normal

~21%

Ofta

~20%

Rekommenderas

lescol

Normal

~21%

Ofta

~20%

Rekommenderas

lovastatin

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 81 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

IRON SENSOR Hämochromatos: att helt enkelt förhindra överbelastning av järn • Genetisk bedömning avjärnupptagningsförmåga • Analys av de 3 relevanta genetisk variationerna • Att fastställa förhöjda järnvärden, innan organen drabbas • Enkla åtgärder för prevention och behandling • Att undvika allvarliga konsekvenser för hälsan

ÄMNESOMSÄTTNING

Järnlagringssjukdom Den nedärvda Hemochromatosen, även kallad järnlagringssjukdom, är en av de vanligaste ärvda ämnesomsättningssjukdomarna.Utlösaren för denna sjukdom är defekter i generna, som har hand om järnupptagningsförmågan ur kosten. Dessa defekter hämmar funktionen av dessa gener och leder till omåttlig järnupptagning, som med åren lagras och skadar organ som lever, hjärta, bukspottskörtel, hypofys och leder. Det kan medföra symptom som sockersjuka t.o.m. levercancer. Som s.k. "autosomal recessiv" sjukdom uppstår järnlagringssjukdomen oftast bara då, när en person ärvt två defekta järnlagringsgener av en typ av sina föräldrar. Personer med endast en defekt gen är bärare, som kan överföra denna predisposition till sina barn, som själva emellertid då bara bär på en mycket liten förhöjd sjukdomsrisk. Av bärare uppvisar vanligtvis endast var tionde till tolfte förhöjda järnvärden. Hemochromatosens nedärvda form är mycket spridd i den nordeuropeiska befolkningen. Var tionde person bär på en defekt gen och är sålunda bärare, medan ca. en på 200 personer har två defekta gener och är utsatt för en hög risk, att insjukna i järnlagringssjukdomen. Förhöjda levervärden i laboratorietester och en del symptom, som pekar på järnlagringssjukdom, får ofta en felaktig diagnos, vilket leder till felaktig behandling och försämring av symptomen. Feldiagnoser är därför ett återkommande problem och enligt uppskattning av experter förekommer hela 76% som felaktiga diagnoser. Förblir sjukdomen obehandlad kan den leda till för tidig död. Men genom att bli blodgivare och ge blod regelbundet (4-6 ggr/år) eller genom åderlåtningsterapi kan den behandlas och t.o.m. förhindras. Därför är det fördelaktigt att få den genetiska predispositionen diagnostiserad före sjukdomens utbrott och därefter om möjligt t.o.m. förhindra den med förebyggande åtgärder.

Sida 83 av 142

ÄMNESOMSÄTTNING

Relevanta gener för "Hämochromatos" Hemochromatos är vanligtvis en recessiv sjukdom, d.v.s. att båda HFE-generna måste bära på en gendefekt, för att sjukdomen skall kunna uppstå. Om bara en av de båda generna uppvisar en funktionshämmande genetisk variation, är risken för förhöjda järnvärden i blodet visserligen där, men sannolikheten att sjukdomen skulle bryta ut mycket liten. Analysen kom till följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

HFE

rs1799945

H63D

G/G

RISK

HFE

rs1800730

S65C

T/T

RISK

HFE

rs1800562

C282Y

G/A

RISK

Sammanfattning av effekterna Här ser du en resumé av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa : ➤ Järnupptagningen ur kosten är förhöjd ➤ Risken för en järnlagringssjukdom är betydligt förhöjd Risk för "Hämochromatos" NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 84 av 142

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vård Då båda generna av en typ hos dig är defekta och du härigenom löper hög risk för en järnlagringssjukdom, är förebyggande vård mycket viktig för dig, för att förhindra utvecklingen av sjukdomen så bra som möjligt. Drabbade män utvecklar de första symptomen mestadels mellan 20-40-års åldern, medan kvinnor först utvecklar symptomen efter menopausen. Ledsmärtor i fingrarna är ett av de första tecknen på järnlagringssjukdom. Vi rekommenderar dig följaktligen, att uppsöka en specialläkare för ämnesomsättning och låta mäta järnvärdena i ditt blod (kontaktinformation till en motsvarande läkare finner du i den bakre delen av denna rapport.) Om du ännu befinner dig under gränsen, för att få diagnosen Hemochromatos, börja med det förebyggande vårdprogrammet, som innehåller följande steg: ➤ Gå 5-6 ggr per år och lämna blod, såvida du inte lider av blodbrist eller känd järnbrist. Därigenom tappas din kropp för var gång på en halv liter blod och härigenom sänks järnhalten i din kropp. Före diagnosen på järnlagringssjukdom är ditt blod enligt lag kliniskt användbart och ofarligt för mottagare av blodkonserver. Börja ett observationsprogram under läkares ledning, där du två ggr per år kan låta mäta dina järnvärden och låter verifiera antalet av de årligen rekommenderade blodgivaraktionerna av din läkare. Om 5-6 ggr av årlig blodtappning ej skulle vara tillräcklig som förebyggande åtgärd, ser din läkare ökningen av järnvärdena genom regelbundna kontroller och kommer vid behov att påbörja en åderlåtningsterapi hos dig. Undvik helst alkohol liksom vitamintabletter eller mineralämnen, som innehåller järn.

P.g.a. din genetiska profil har du en förhöjd fisk att insjukna i järnlagringssjukdomen och därför är förebyggande vård av stor betydelse för dig, för att förhindra utvecklingen av sjukdomen på bästa sätt. Drabbade män utvecklar de första symptomen mestadels mellan 20-40-års åldern, medan kvinnor utvecklar symptomen först efter menopausen. Ledsmärtor i fingrarna är ett av de första tecknen på järnlagringssjukdom. Vi råder dig därför, att låta mäta järnvärdena i blodet av din läkare. Transferritinmättnad på över 60% och Serumferritin på över 300µg/l hos män och 200µg/l hos kvinnor gäller redan som kritiska värden. Om du fortfarande befinner dig under gränsen för att få en diagnos med Hämochromatos, börja med förebyggande program, som innehåller följande steg: ➤ Tappa blod 5-6 ggr årligen, såvida du inte lider av blodbrist eller bekant järnbrist. Då tappas din kropp var gång på en halv liter blod, varigenom järnhalten i din kropp sänks. Då tappas kroppen var gång på en halv liter blod och sänker därigenom järnhalten betydligt. Före diagnosen av järnlagringssjukdomen är ditt blod kliniskt användbart i lag och ofarligt för mottagare av blodkonserver. Börja ett observationsprogram under läkares ledning, där järnvärdena mäts två ggr per år och låt antalet av årligen rekommenderade blodtappningsaktioner vid behov verifieras av en läkare. Skulle 5-6 ggr per år inte vara tillräckligt som förebyggande åtgärd, fastställer läkaren ökningen av järnvärdena genom regelbundna kontroller och påbörjar vid behov en åderlåtningsterapi. Undvik om möjligt alkohol liksom vitamintabletter eller mineralämnen, som innehåller järn.

Sida 85 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

BONE HEALTH SENSOR Osteoporos: förhinder av benskörhet och förbättring av behandlingen • Genetisk utvärdering av medfödd Osteoporosrisk • Analys av de 4 relevanta genetiska variationerna • Bedömning av kalciumupptagningsförmåga ur kosten • Anpassad kost och vårdprogram för Osteoporos • Effektivitetsbedömning av diverse terapier (Bisphosphat, Raloxifen, Alendronat, Hortmoner) • Analys av 12+ genvariationer, som påverkar effekten av 18+ relevanta mediciner • Större behandlingsframgång med anpassad terapi • Vårdprogram under läkares ledning

MOTION

Osteoporos Osteoporos, även känd som "benskörhet", är en sjukdom, som gör att fastheten i benstommen minskar och benmassan och strukturen allmänt bryts ned. Detta leder med tilltagande ålder till risk för benbrott och frakturer. De flesta benbrotten rör höfter, underarmar och ryggraden. Vid normal utveckling byggs benstommen upp från barndomen och uppnår sin maximala styrka ungefär vid 30-års åldern. Med tilltagande ålder avtar så småningom benmassan, som leder till något bräckligare ben. Om däremot generna är defekta, som har till uppgift att bygga upp benstommen, kan dessa inte fullgöra sin uppgift. Detta leder med tilltagande ålder till större minskning av benmassan och benskörhet. stigande ålder benskörhet och benbrott. 80% av osteoporosfallen rör kvinnor efter menopausen, eftersom östrogenet - benskyddshormonet - ej produceras av kroppen längre. Sjukdomen är också mycket spridd. Därför får var tredje kvinna över 50 diagnosen osteoporos. Det kvinnliga könshormonet östrogen är hos kvinnor avgörande för uppbyggnaden av benstommen och därför är kvinnor, som under sin levnad producerat en låg östrogenspegel särskilt utsatta (t.ex. genom en försenad mens eller en för tidig menopaus).

De flesta benbrotten rör höftregionen, underarmarna och ryggraden. Vid en normal utveckling byggs benstommen upp från barndomen och når sin maximala styrka ungefär i 30-års åldern. Med tilltagande ålder minskar benmassan så småningom, som medför något bräckligare benstomme. Är däremot generna, som sköter benstommens uppbyggnad, defekta, klarar de inte helt sin uppgift. Detta medför med

För män är åldersosteoporos från 70-års åldern också en ofta förekommande sjukdom. Även om kvinnor oftare är drabbade av osteoporos, gäller den här sjukdomen båda könen och påskyndas av riskfaktorer som t.ex. felaktig kost och osunda levnadsvanor. För friska ben är framför allt kalcium ett viktigt näringsämne, som bland en lång rad andra funktioner bildar ämnet för benuppbyggnad. Ben utgör också kroppens benmagasin och bryts ned vid bristsjukdomar, för att förse kroppen med kalcium för andra viktiga processer. Vitamin D, som kroppen endast med hjälp av UV-strålningen från solljuset kan producera själv, är också viktigt för en effektiv upptagning av kalcium är kosten. Då just äldre går ut i solen allt mindre, uppstår ofta en brist på vitamin D, som får negativa konsekvenser för friskheten hos benstommen. Till en början visar sig inga symptom och hos många människor konstateras sjukdomen inte förrän de första benbrotten inträffar. Fram till Sida 87 av 142

dess har emellertid bentätheten ofta minskat såpass, att det redan vid ett mindre trauma eller en belastning, som t.ex. i samband med bugning eller lyft av en tung väska, uppstår ett benbrott. Blir sjukdomen sen diagnostiserad, går behandlingsprincipen ut på, att i möjligaste mån undvika fall och att möjligen öka bentätheten. Detta kan ske genom en kalcium- och vitamin-Drik kost, tillräcklig motion och med medicin, som påverkar benämnesomsättningen. Den bästa hjälpen mot osteoporos är och förblir i alla fall förebyggande åtgärder. Ju tidigare sjukdomen diagnostiseras, desto bättre kan man ingripa mot nedbrytningen av benstommen. Att förhindra benminskningen är alltid lättare än att bygga upp förlorat ben igen. Just detta gör denna gentest så värdefull för friskhetens förebyggande åtgärder: Härigenom får man reda på sin personliga sjukdomsrisk och kan i många fall helt förhindra utvecklingen av sjukdomen med hjälp av ett skräddarsytt preventionsprogram.

Sida 88 av 142

MOTION

Relevanta gener för Osteoporos Hittills kunde vetenskapen identifiera 4 gener och polymorfer, som ökar den allmänna risken för att insjukna i osteoporos. Genom analysen av alla 4 polymorfer kan vi fastställa den resulterande sjukdomsrisken, liksom några andra för sjukdomen relevanta genetiska egenskaper. Följande gener påverkar bevarandet av bentätheten.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

Col1A1

rs1800012

G/T Pos. 1546 (S/s)

G/T

1.26

RESPOND

RISK

VDR

rs1544410

G/A IVS7 Pos.+283

A/G

0.7

RESPOND

PROTEKTIV

ESR1

rs2234693

-397T>C

C/T

RESPOND

RISK

LCT

rs4988235

T>C

T/C

Sida 89 av 142

Sammanfattning av effekterna I fall av osteoporos finns det polymorfer, som skyddar mot uppkomsten av sjukdomen och somliga, som främjar uppkomsten av den. Även polymorfer, som motarbetar upptagningsförmågan av kalcium, påverkar bentätheten. Här ser du en resumé av effekterna, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp: ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Risken för Osteoporos är 2.9 X ggr förhöjt BIS-fosfat är mindre effektivt vid förebyggande av Osteoporos En kombinerad HRT + alendronat terapi är särskilt effektiv En kombinerad raloxifen+alendronat-terapi är särskilt effektiv En hormonersättnings terapi (HRT) är knappast effektiv vid förebyggande av Osteoporos Ditt typiska kalciumintag är normalt En raloxifen-terapi är måttligt effektiv

Risk för Osteoporos SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲

Effektivitet med BIS-Phosphat-Terapi

Effektivitet med Alendronat & HRT

HÖGT

REDUCERAD/T

▲

REDUCERAD/T

▲

Effektivitet med HRT som Prevention

Effektiviteten med Alendronat & Raloxifen

HÖGT

REDUCERAD/T

▲ Ditt typiska Kalciumintag NORMAL ▲

REDUCERAD/T

▲ Effektiviteten hos Raloxifen

REDUCERAD/T

HÖGT

REDUCERAD/T

▲

Sida 90 av 142

MOTION

Prevention och vård Du har i förhållande till den optimala genetiska profilen en måttligt förhöjd risk att insjukna i osteoporos och därför är förebyggande vård viktig för dig nu, för att efter bästa förmåga förhindra utvecklingen av sjukdomen. Eftersom man med stor svårighet kan återställa förlorad benmassa, är det i ditt fall bättre och effektivare, att förhindra minskningen av bentätheten redan före uppkomsten av en allmän förlust av benmassa. Därför vore det viktigt för dig, att hålla dig till följande förebyggande åtgärder: ➤ Intag tillräckligt med kalcium. Kalcium är det ämne, som är nödvändigt för benregenereringen och bör stå till kroppens förfogande i tillräckliga mängder. Kalcium förekommer framför allt i mjölk och mjölkprodukter liksom näringstillskott och många mediciner mot osteoporos. Sörj för tillräckligt intag av vitamin D. Kroppens produktion av denna vitamin kräver solljus. Alltså bör du vara mycket ute i det fria. Men vitamin D finns också i livsmedel som fiskprodukter och i ringa mängder i mjölk liksom i en mängd näringstillskott (fiskoljor). Fosfathaltiga livsmedel som korv, choklad och kött i stora mängder borde endast ätas tillfälligtvis, eftersom fosfater bl.a. leder till kalciumutvinning ur benmaterialet och därmed till nedbrytningen av benmassan. Sport i alla former som t.ex. jogging eller promenader, särskilt sådant som belastar ben och muskler, hjälper dig att stärka benstommen. Talrika sjukdomar kan likaså leda till Osteoporos och bör behandlas av läkare. Dit hör t.ex. hormonrubbningar, mag-,tarm-,lever-,njur-, och ledsjukdomar. Måttliga alkohol- och rökvanor är naturligtvis en rekommendation till alla. I ditt fall kommer din osteoporosrisk att ytterligare sänkas, om du reducerar eller helt avstår alkohol och rökning. Börja med ett observationsprogram under läkares ledning för att genast fastställa din bentäthet. I framskridet stadium kan mediciner bromsa eller helt stoppa sjukdomsförloppet. Tala därför med din doktor om möjligheten till en medicinterapi. En rad med mediciner kan hindra nedbrytningen av benstommen, och lämpar sig därför endast för osteoporosdrabbade personer under läkares kontroll. Diskutera medicinerna som du tar med din läkare beträffande din osteoporosrisk. Följande mediciner faller inom denna kategori: Cortison, Antiepileptika, Orala Antikoagulanzier och Heparin, Aromataseinhibitoren (AI) vid bröstcancer, Androgendeprivationsterapi vid prostatacancer, Calcineurininhibitorer vid t.ex. immunsuppression efter en organtransplantation och magsyrehämmare.

Sida 91 av 142

MOTION

Effekt av relevant medicinering Vissa mediciner kan ofta skrivas ut i samband med osteoporos, men är till sin effekt beroende av några gener. Om det föreligger bestämda genetiska variationer bör vissa mediciner ej skrivas ut i den vanliga dosen. P.g.a. dina gener rekommenderar vi följande dos:

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alfentanil

Normal

~200%

Ofta

~200%

Rekommenderas

buprenorphine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

codeine (FDA!)

troligt starkare

~20%

Ofta

~20%

Rekommenderas

enflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fentanyl

Normal

~200%

Ofta

~200%

Rekommenderas

halothane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydrocodone

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

isoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

levacetylmethadol

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lidocaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methadone

Normal

~60%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

methoxyflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

oxycodone

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

paracetamol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenacetin

Normal

~40%

Ofta

~50%

Rekommenderas

ropivacaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sevoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tramadol (FDA!)

troligt starkare

~40%

Ofta

~50%

Rekommenderas

zolmitriptan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 92 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

JOINT SENSOR Reumatoid Arthritis: Prevention och effektivare Behandling av inflammerade ledsjukdomar • Genetisk bedömning av medfödd sjukdomsrisk • Analys av 2 relevanta gen-variationer för Arthritis och Diskbråcks-sjukdom • Genetiskt anpassat kost- och förebyggande vårdprogram • Rekommendation för mikronäringsämnen som preventions- och behandlingsform • Analys av 18+ genvariationer med inflytande på effekten av över 34 relevanta mediciner • Bättre behandlingsresultat genom anpassad terapi • Förebyggande vårdprogram under läkares ledning

MOTION

Infekterad ledsjukdom Ett flertal ledsjukdomar utlöses av felprogrammeringar i immunsystemet. Då tolkar immunsystemet delar av lederna felaktigt som en bakteriell infektion och försöker bekämpa den. Följden blir immunsystemceller, som tränger in i lederna och utlöser en infektion. Dessa processer kan leda till sjukdomar som Arthritis, Diskbråckbesvär eller Morbus Bechterew, då ryggkotorna i slutstadiet kan smälta samman med varandra. Denna svåra sjukdom rör uppskattningsvis 1,6 milj. människor i Tyskland och många vet inte om den p.g.a. de lätta symptomen i början. Reumatiska Arthritis kan redan förekomma vid unga år. Då angriper immunsystemet ledbrosket p.g.a. en (ofta genetisk) felprogrammering och förstör det. I allvarliga fall kan detta leda till fullständig blottläggning av benytan i leden, varigenom benen sedan skaver mot varandra. Denna avskavning medför, att benet i leden förkortas och leden så småningom förlorar sin funktion. Patienter får allt svårare att röra sig, lederna ändrar form och förlorar sin funktion. I svåra fall hotar handikapp och invaliditet. Reumatisk Arthritis är obotlig, men ju tidigare man får en diagnos och sjukdomen behandlas, desto bättre kan sjukdomens förlopp bromsas.

Sida 94 av 142

MOTION

Relevanta gener för ledsjukdomar I vetenskapen har man identifierat flera gener och plymorfer, som hänger samman med en risk för inflammationssjukdomar. Genom analys av dessa polymorfer kan man fastställa en genetisk disposition för inflammationssjukdomar i lederna. Analysen av generna kom till följande slutsats:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

TNFa

rs1800629

A>G

A/G

2.9

RISK

IL1a

rs1800587

C>T

C/C

Sammanfattning av effekterna Här ser du en resumé av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och din kropp: ➤ Du har en 2.9 x ggr risk att insjukna i reumatisk arthritis ➤ Risken för diskbråck har ej ökat Risk för reumatisk Arthritis NORMAL

ÖKAD

▲

Risk för Diskbråck NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 95 av 142

MOTION

Prevention och vård Förebyggande vård är nu mycket viktig för dig, för att du även i fortsättningen förblir frisk. Men gendefekten, som du bär på, ökar risken betydligt, att du utvecklar ledsjukdomar. Ditt handlingsprogram består av tre viktiga delar: Motion Fastän lederna stelnar vid utvecklingen av ledsjukdomar och kan nötas, är det viktigt, att inte skona lederna. Leder, som befinner sig i vila, och motionsbrist befrämjar stelheten i lederna. Se till motionera regelbunden, där alla leder blir lika belastade. Lämpligt är dagliga promenader, simning, cykling och gymnastik. Men observera, att du startar mycket långsamt med en stegring av den dagliga träningen. Ju tidigare du börjar bedriva sport på dagen, desto bättre påverkar det dina leder.

Kost Inflammationsfrämjande budämnen (Zytokiner) orsakar smärtorna, svullnad och inflammation av lederna hos den rheumatoida Arthritisen. Råvaran för detta budämne (Arachidonsyra) finns rikligt i animaliska fetter, m.a.o. t.ex. i kött, korv och mjölkprodukter. Därför vore det i förebyggande syfte bra, att ha kött på menyn bara en gång i veckan och annars täcka äggvitebehovet med fisk och vegetabilisk äggvita (t.ex. baljväxter). Ät framför allt livsmedel, som innehåller omättade fettsyror som lin-, raps- grodd-, soja- och valnötsolja. Som en följd av regelbunden konsumtion av fisk avtar antalet onda och svullna leder. Som alternativ till fisk minst två ggr. per vecka kan du även inta kapslar av fiskolja som näringsämneskomplement. Studien har visat, att fiskolja kan reducera antalet svullna leder. Därför vore det bra, om du provade din framgång med kosten, genom att du låter testa Omega-3-andelen i ditt blod. Föredra alltså näringsämnen, som innehåller inflammationshämmande substanser. ➤ Fisk(olja), nattsljus- (evening primrose)olja, soja-, vete- och rapsolja, frö av svarta vinbär

Undvik inflammations-främjande näringsmedel, som innehåller mycket Arachidonsyra, då denna bidrar till inflammationer. Den dagliga konsumtionen av 300mg Arachidonsyra bör ej överskridas. Kontrollera din konsumtion enligt listan nedan och anpassa den efter den. ➤ Grisfett 1700 mg/100g svinlever 870 mg/100g ägggula 300 mg/100g tonfisch 280 mg/100g griskött 120 mg/100g oxkött 70 mg/100g ➤ ägg (totalt) 70 mg/100g ➤ kalvkött 53 mg/100g ➤ kyckling 42 mg/100g ➤ camembert 34 mg/100g komjölk (1,5%) 2 mg/ 100g ➤ potatis, frukt, grönsaker 0 mg/100g ➤ nötter, sojaprodukter 0 mg/100g ➤ vegetabiliska oljor 0 mg/100g

Av den här tabellen framgår, att endast animaliska livsmedel innehåller dessa fettsyror, dvs. optimalt vore det med en vegetarisk kost resp. en begränsning av kött- och korvkonsumtion. Vid "normal kost" upptas ca. 200-400mg/dag, med en vegetarisk kost bara ca. 50mg Arachidonsyra/dag. Sida 96 av 142

Dessutom rekommenderar vi dig en svavelrik kost (broccoli, lök, kålgroddar eller vitlök), då organiskt svavel (metylsulfonylmetan) verkar infektionshämmande. Som alternativ kan organiskt svavel också intas som näringskomplement (MSM kapslar) eller anbringas i form av salvor.

Tidig diagnos: Huvudmålet för vården är att upptäcka en ev. sjukdom så tidigt som möjligt genom att akta på tidiga tecken och i så fall låta behandla den medicinskt av läkare i god tid. Då du är genetiskt predisponerad för sjukdomen, bör du akta på följande tidiga varningssymptom: ➤ Morgonstelhet i hand och fingerleder ➤ blodcirkulationsstörningar i enstaka fingrar ➤ ryggsmärtor

En säker diagnos är emellertid svår just i det tidiga stadiet, då det inte finns några entydiga kännetecken. Rheumatoid Arthritis yttrar sig dessutom individuellt mycket olika, som kan bereda ett problem vid ställandet av diagnosen. Därför borde du vid de första tecknen uppsöka en erfaren läkare, som kan ställa en diagnos och inleda en behandling. Skildra besvären så noga som möjligt. Detta är särskilt viktigt vid ställandet av en diagnos.

Om ledsjukdomar upptäcks tillräckligt tidigt, kan man påverka förloppet hos flertalet patienter positivt med dagens behandlingsmetoder. Besvär som inflammationer och smärtor är då lätta att kontrollera. Men patientens engagemang bidrar avsevärt till behandlingens framgång.

Sida 97 av 142

MOTION

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicineringen, som gäller ledsjukdomar. Denna information bör gälla som en möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare, att välja den riktiga dosen.

Inflammations-hämmare (Antirheumatikum) Mediciner för behandling av ledbesvär

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

aceclofenac

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

budesonide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

celecoxib

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

dexamethasone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

diclofenac

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

flurbiprofen

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

hydrocortisone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ibuprofen

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

indomethacin

Normal

~25%

Ofta

~20%

Rekommenderas

lornoxicam

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

meloxicam

Normal

~20%

Ofta

~20%

Rekommenderas

naproxen

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

piroxicam

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

sulfasalazine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

suprofen

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

tenoxicam

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

Sida 98 av 142

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alfentanil

Normal

~200%

Ofta

~200%

Rekommenderas

buprenorphine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

codeine (FDA!)

troligt starkare

~20%

Ofta

~20%

Rekommenderas

enflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fentanyl

Normal

~200%

Ofta

~200%

Rekommenderas

halothane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydrocodone

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

isoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

levacetylmethadol

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lidocaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methadone

Normal

~60%

Ofta

~70%

Ej nödvändig

methoxyflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

oxycodone

Normal

~0%

Ofta

Rekommenderas

paracetamol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenacetin

Normal

~40%

Ofta

~50%

Rekommenderas

ropivacaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sevoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tramadol (FDA!)

troligt starkare

~40%

Ofta

~50%

Rekommenderas

zolmitriptan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 99 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

GLUTEN SENSOR Tidig diagnos & anpassning av kosten för besvärsfrihet • Klassindelning som "riskgrupp" eller "grupp utan risk" • Omedelbar diagnos av de första symptomen • Analys av HLA DQ 2.5 och DQ 8 genvariationer som påverkar sjukdomsrisken • Anpassning av kosten till fullständig besvärsfrihet • Skydd mot dödliga följdsjukdomar • Handlingsprogram under läkares ledning

MATSMÄLTNING

Glutenintolerans Glutenintolerans, även lokalt kallad "Sprue" eller "Zöliaki", är en ofta förekommande näringsmedelsintolerans, som i Europa drabbar ca. en person på 120. Glutenintolerans kan som regel förekomma i varje livsålder, men är särskilt aggressiv i två livsfaser: Den första fasen uppträder i spädbarnsstadiet under avvänjningsperioden från mjölk till fast föda, den andra utvecklas ungefär vid 40-års åldern. Påfallande är att kvinnor är mer drabbade än män. 95% av fall med glutenintolerans utlöses av en nedärvd defekt i två bestämda gener, som hjälper till så att immunsystemet fungerar. Om dessa gener är defekta, utlöser Gluten (spannmålsäggvitan), som återfinns i många livsmedel, en reaktion hos immunsystemet: Det försöker att bekämpa gluten som en bakterieinfektion. Detta leder mestadels till en kronisk infektion liksom slutligen till en skada på tunntarmsvävnaden och därmed till ett flertal ytterligare symptom som diarréer, aptitlöshet och viktförlust och i slutändan till undernäring, trötthet och ibland kräkningar. Hos spädbarn och småbarn kan detta även leda till växtrubbningar. Symptomen kan vara så omfattande (t.ex. kliande, hudutslag med blåsor = "Dermatitis Herpetiformis") att de vid första påseende inte alls har att göra med matsmältningsregionen längre, vilket avsevärt försvårar en diagnos som glutenintolerans. Det förekommer även ofta följdsjukdomar som Diabetes mellitus Typ-1, Anemi och Osteoporos liksom följdsjukdomen Laktosintolerans. Om man under flera år ej får en diagnos om sjukdomen eller för man inte någon glutenfri diet, kan detta medföra allt större skador på tarmen och i värsta fall leda till tumörer i olika delar av kroppen. Om sjukdomen ej fastställs och förblir obehandlad, slutar den för 12% med döden, en risk som vid riktig behandling och prevention i de flesta fallen återgår till det normala. Genom skador på tarmens flimmerhår upptas dessutom ej viktiga näringsämnen, vilket kan leda till vitamin- och mineralbrist. Därför är det viktigt för drabbade att följa en

avvägd glutenfri diet och i vissa fall använda motsvarande näringsersättningsmedel. Glutenintolerans är enligt dagens medicinska ståndpunkt ej botbar och behandlingsprincipen består av en livslång glutenfri diet, varigenom tarmslemhinnan i regel återbildas igen och symptomen mestadels försvinner helt och hållet. Drabbade bör därför bekanta sig med listan på näringsmedel, som innehåller gluten, och se på innehållslistan på näringsmedlens förpackningar. I sällsynta fall har dieten ingen framgång hos de drabbade. I sådana fall är det möjligt att ingripa medicinskt. Fastän glutenintolerans är ett mycket utbrett problem, ställs bara sällan en riktig diagnos p.g.a. dess ringa kännedom och omfattande symptom och betraktas i regel för allmänna matsmältningsproblem. Därför är denna gentest så värdefull, eftersom den hjälper dig att identifiera din förhöjda risk och i vissa fall att ställa om din kost, så att ytterligare besvär kan undvikas och särskilt svåra följdsjukdomar förhindras.

Sida 101 av 142

MATSMÄLTNING

Glutenintoleransens genetik Utvecklingen av Glutenintolerans/Zöliaki är till stor del beroende på förekomsten av bestämda polymorfer. Analysen av dessa polymorfer kom till följande slutsats:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

HLA DQ2.5

rs2187668

HLA DQ2.5

A/G

RISK

HLA DQ8

rs7454108

HLA DQ8

T/C

RISK

Sammanfattning av effekterna I fall av glutenintolerans krävs en bestämd gensammansättning, för att sjukdomen skall kunna uppstå. Personer utan någon genetisk risk är därmed med stor sannolikhet skyddade mot uppkomsten av sjukdomen. Har du däremot en genetisk disposition för sjukdomen, betyder detta trots allt inte, att det föreligger en glutenintolerans, utan bara att du tillhör en riskgrupp. Om detta skulle vara fallet, måste man vara observant på symptom, för att genast kunna identifiera en möjlig början till sjukdomen och för att genom en anpassad kost förhindra den. Här ser du en resumé av effekterna, som de genetiska variationerna har på din hälsa och din kropp: ➤ Den genetiska förutsättningen för glutenintolerans är märkbar ➤ Risken för glutenintolerans är förhöjd Risk för Glutenintolerans MYCKET LÅG/LITEN

ÖKAD

▲

Sida 102 av 142

MATSMÄLTNING

Prevention och vård Då det enligt dina gener finns en förhöjd risk för överkänslighet för spannmålsäggvita, Gluten, är en medveten kost mycket viktig för dig, för att undvika möjliga besvär, som hör ihop med konsumtionen av glutenhaltiga livsmedel. Gendefekterna, som du bär på, ökar endast din känslighetsrisk och det finns också personer, som bär på samma gendefekter som du och som tål gluten utan att få några symptom. Därför råder vi dig vara försiktig med glutenhaltiga näringsmedel och uppmärksamma om beskrivna symptomen uppkommer hos dig. Om så är fallet, kan du uppnå en fullständigt besvärsfri tillvaro, om du håller dig till en glutenfri diet. Om du redan lider av besvär, kan de redan inträffade skadorna på tarmvävnaden läka genom en kontrollerad kost, och tunntarmens normala tillstånd återupprättas samt ytterligare komplikationer undvikas. Om du skulle upptäcka, att du inte tål något, säger din personliga rekommenderade kostplan, att du i första hand bör reducera sädesäggvita (gluten) och om möjligt t.o.m. helt slopa det. Därför är det viktigt, att ta reda på alla potentiella glutenkällor. Uppkomsten och omfattningen av symptomen på en glutenkänslighet varierar från person till person och beror oftast på, hur skadad tunntarmen redan är. Personer, som redan får problem vid mycket små mängder, måste som regel hålla sig till en livslång glutenfri diet. För dessa personer är det särskilt viktigt att göra sig förtrogna med en detaljerad lista på glutenhaltiga livsmedel. Mestadels möjliggör en glutenfri diet snabbt en lindring av besvären, som försvinner helt, om man strikt följer kostplanen. Personer, hos vilka dieten inte gör någon verkan, måste gå i läkarbehandling, eftersom en annan sjukdom kan vara orsaken och måste dessutom följas av en medicinsk behandling. Om tunntarmen blir irriterad av gluten i kosten, kan viktiga näringsämnen som vitaminer och mineraler inte absorberas riktigt. Därför är det viktigt för glutenkänsliga personer, att de tillför kroppen tillräckligt med vitaminer och mineraler (i form av en balanserad glutenfri kost eller genom kosttillskott). Som en biföreteelse till glutenkänslighet kan även tillkomma en laktoskänslighet (dvs. mjölksockerkänslighet), då man helst bör undvika mjölk och mjölkprodukter. Visserligen kan vid längre glutenfri diet tarmvävnaden oftast återhämta sig så bra, att man tål mjölk och mjölkprodukter igen. Vid misstanke om glutenkänslighet, bör man låta undersöka detta av läkare. Det finns då olika möjligheter , som undersökning av tarmen och förekomsten av bestämda antikroppar i blodet. Tala därför vid uppkomsten av de första symptomen med din läkare.

Typiska symptom på överkänslighet är: ➤ Diarré resp. ovanlig avföring väderspänningar, allmän sjukdomskänsla, trötthet, kramper, smärtor i buken, järnbrist ända till anemi, muskel- och ledsmärtor, kräkningar, aptitlöshet och viktförlust ända till undernäring, ev. smärtsamma, kliande blåsor på huden, hos barn växtrubbningar. Om intoleransen under en längre tid förblir obemärkt och obehandlad, kan svåra följdsjukdomar som laktosintolerans, hals-näs-örontumörer (9-faldig risk) eller tumörer i lymfsystemet (40-80-faldigt förhöjd risk) utvecklas.

Skulle du ha beställt en näringsmedelstabell, visas en symbol i spalten "Gluten", att detta näringsmedel skulle kunna innehålla gluten.

Sida 103 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

LACTOS SENSOR Tidig diagnos & anpassning av kosten för besvärsfrihet • Genetisk bedömning av medfödda risker • Analys av den relevanta genvariationen • Omedelbar diagnos av de första symptomen • Anpassning av kosten till fullkomlig besvärsfrihet • Handlingsprogram under läkares ledning

MATSMÄLTNING

Laktosintolerans Mjölksockerintolerans även kallat laktosintolerans, är den hos den europeiska befolkningen den mest utbredda näringsmedelsintoleransen - ungefär var 4:e till 6:e är drabbad. Mjölksocker måste efter intag brytas ned av ett bestämt enzym i tarmen, innan det kan upptas i blodet. Detta enzym produceras från barndomen i tarmen, därför att nyfödda är hänvisade till att kunna utnyttja och smälta den. Med tilltagande ålder ställer barnens kroppar in sig på att smälta andra livsmedel och generna, som har som uppgift att producera enzymet, stängs så småningom av. Från början var laktosintolerans normaltillståndet och härstammar från en tid, då människorna ännu inte hade någon tillgång till lantbruk eller boskapsskötsel. Med tilltagande djurhållning bredde gendefekter ut sig alltmer, som förhindrade avstängningen av generna, som sköter enzymproduktionen. Detta ledde till, att även vuxna kan smälta mjölksocker: Idag kan ca. 5 av 6 européer dricka mjölk utan problem. Eftersom så många européer tål mjölksocker, utgår man numera ifrån att det i det här fallet rör sig om ett normaltillstånd, medan personerna, som inte tål mjölksocker anses vara drabbade av näringsintolerans. Därför talar vi i den här rådgivningen om en gendefekt, när det gäller mjölkintolerans.

Härigenom blir ett spädbarn, som kan smälta mjölksocker, med åren allt intolerantare mot laktos (mjölksocker), tills kroppen slutligen inte kan tillgodogöra sig mjölksockret längre och det uppstår ett flertal besvär vid laktoskonsumtion. Mjölksocker som ej kunnat utnyttjas bildar nämligen en utmärkt grogrund för tarmbakterier, som snabbt förökar sig och omvandlar sockret till fett-, mjölk- och ättiksyror liksom olika gaser. Denna process leder till en rad olika symptom, som kan vara olika starkt utpräglade från person till person. Till dessa hör matsmältningsproblem som gaser, kramper och diarrér liksom en rad av ospecificerade besvär som trötthet och hudproblem.

Principen för behandling vid mjölksockerintolerans grundar sig på en mjölksockerfri diet, med vilken man kan bli fullständigt symptomfri. Därför rekommenderas laktosintoleranta personer att ta reda på livsmedlen, som innehåller mjölksocker. Tyvärr får man i åratal ingen riktig diagnos, eftersom tyngdpunkten i symptomen beror på mängden av det konsumerade mjölksockret och besvären ofta tolkas felaktigt som matsmältningsproblem. Därför underlättar en gentest för identifieringen av en eventuell laktosintolerans för att avhjälpa en personlig intolerans och undvika ytterligare komplikationer.

Sida 105 av 142

MATSMÄLTNING

Relevanta gener för Laktosintolerans Mer än 99% av laktosintoleransfall utlöses av en variation i LCT/MCM6-genen. Om den genetiska variationen av laktosintolerans förekommer i dubbel uppsättning, kommer man med hög sannolikhet att utveckla en laktosintolerans under sin livscykel. När och hur intensivt symptomen ger sig till känna är emellertid beroende av andra faktorer i omgivningen. Analysen av de relevanta polymorferna gav följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

LCT

rs4988235

T>C

T/C

Sammanfattning av effekterna ➤ Risken för laktosintolerans är inte högre ➤ Den dagliga kalciumupptagningen är genomsnittlig Risk för en Laktosintolerans LÅG ▲

Ditt typiska Kalciumintag MYCKET HÖG

NORMAL

REDUCERAD/T

▲

Sida 106 av 142

MATSMÄLTNING

Prevention och vård Hos dig är de testade generna friska och därmed föreligger ingen förhöjd risk för intolerans beträffande mjölksocker: Laktos. För dig är det inte nödvändigt med några särskilda förebyggande åtgärder eller en laktosfri kost. Skulle du ändå lida av besvär, är det bra, att diskutera detta med din läkare, för att möjliggöra en diagnos av orsaken.

Sida 107 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

IBD SENSOR Morbus Crohn tidig diagnos och riktig behandling • Bedömning av risken för Morbus Crohn • Analys av 3 relevanta genetiska variationer • Omgående upptäckt av de första symptomen • Anpassade kostrekommendationer för lindring av symptomen

MATSMÄLTNING

Morbus Crohn Den inflammatoriska tarmsjukdomen, även kallad Morbus Crohn (efter upptäckaren Burill Bernhard Crohn), är en mestadels kronisk tarmsjukdom, som uppträder i skov och kan röra hela matsmältningstrakten från mun till anus. Då bildas genom en onormal reaktion i immunsystemet inflammationshärdar på de mest skilda ställen av tarmen, som kan leda till ett flertal matsmältningsproblem som diarré och krampanfall. Inflammationerna förekommer oftast i tjock- och tunntarmsregionerna och i sällsynta fall i mun och strupe. Genom de ständiga inflammationerna skadas tarmvävnaden allt mer. Ungefär en på 700 europeer lider av denna inflammatoriska tarmsjukdom (Morbus Crohn) och en del av sjukdomsfallen utlöses av ett nedärvt fel i Tarm-Gen 1 (NOD2), som är delaktig i immunsystemet. Sjukdomen tycks dessutom oftast förekomma i två skilda åldersgrupper. Så rör en stor del av nya insjuknade personer i åldern från 16-35 år liksom personer, som är äldre än 60 år.

livskvaliteten hos den drabbade. Just för att så många fall förblir utan diagnos, är denna gentest så meningsfull för personer med återkommande matsmältningsproblem, eftersom man kan fastställa den förhöjda risken att insjukna i den inflammatoriska tarmsjukdomen och i så fall ställa den riktiga diagnosen.

Sjukdomen går mestadels i skov och härigenom växlar perioder av absolut besvärsfrihet med faser av hopade symptom med skilda svårighetsgrader och längd. Men i många fall kan denna sjukdom också vara kroniskt aktiv. Då matsmältnings-problemen oftast bara förekommer i början, som sedan åter försvinner helt, diagnostiseras många sjukdomsfall förs åratal efter de första symptomen. Härigenom förblir sjukdomen obehandlad och leder till en rad av besvär, som skulle kunna lindras genom en riktig terapi. Ännu har man inte fullständigt förstått orsaken till sjukdomen. Den korrekta kunskapen om denna sjukdom kan möjliggöra den riktiga terapin, som f.n. består av att bekämpa symptomen och ge en lindring av immunförsvarets reaktioner genom motverkande mediciner. Då är målet för en terapi, att behandla skoven, att förhindra ytterligare skov och att behandla de uppkomna komplikationerna som stenoser, fistlar och perforering av tarmvävnaden på rätt sätt. Detta kan i de flesta fall avsevärt förbättra Sida 109 av 142

MATSMÄLTNING

Relevanta gener vid Morbus Crohn De analyserade generna påverkar risken för den inflammatoriska tarmsjukdomen Morbus Crohn och Colitis Ulcerosa. För dessa sjukdomar finns det inga helt effektiva förebyggande åtgärder, men genom en riktig diagnos och läkarvård kan besvären reduceras avsevärt. Den huvudsakliga nyttan med genanalysen består m.a.o. däri att få reda på, om man hör till riskpersonerna. Vid noggrannare observation av de första symptomen kan man på så vis genast diagnosticera sjukdomen och man besparas en lång väntan till diagnos och behandling. Vid utveckling av dessa sjukdomar, bör du låta dig behandlas genom en anpassad kost och en genetiskt anpassad medicinsk terapi.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

NOD2

rs2066844

C>T

C/C

NOD2

rs2066845

G>C

G/C

1.98

RISK

NOD2

rs2066847

del>C

C/C

RISK

Sammanfattning av effekterna Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp: ➤ Risken för Morbus Crohn eller Colitis Ulcerosa har 29.7 -ggr ökat Risken för inflammatorisk tarmsjukdom LÅG

MYCKET HÖG

▲

Sida 110 av 142

MATSMÄLTNING

Prevention och vård P.g.a. din genetiska profil har du en förhöjd risk att insjukna i Morbus Crohn Dessa genvariationer ger emellertid bara en påtaglig förhöjd risk och är inget absolut öde, att insjukna i denna sjukdom. Det är även fullt möjligt, att inga symptom någonsin uppkommer hos dig. För drabbade med en ökad risk, som är fallet med dig, är emellertid en tidig diagnos av den möjliga sjukdomen viktig, för att från början få adekvat läkarbehandling. Då det i många fall går åratal med besvär, tills diagnosen ställs, bör du medvetet akta på de tidiga symptomen, för att vid de första tecknen kunna hjälpa din läkare att ställa den riktiga diagnosen.

Dessa kan innehålla många av följande, alltid återkommande symptom: ➤ Buksmärtor är ofta de första symptomen på sjukdomen, ofta förekommande diarré, ökade gaser, tillfälligt blod i avföringen, störningar i det allmänna välbefinnandet.

Det kan dessutom tillkomma en rad ospecificerade symptom, som är olika starkt präglade från person till person. Dessa innehåller: ➤ Infektioner på skilda ställen i kroppen som ögon ledbesvär, besvär i kotpelare, lever- eller gallgångsförändringar

Den inflammatoriska tarmsjukdomen inträffar som regel hela tiden med lättare eller svårare, kortare eller längre skov, men kan också vara kroniskt aktiv. Faser med mindre besvär växlar med perioder av fullständig besvärsfrihet, vilket ofta försvårar en riktig diagnos avsevärt. Akta därför på, om de nämnda symptomen återkommer i vågor och informera din läkare i så fall, för att undersöka dina matsmältningsproblem. OBSERVERA! Symptom, som endast förekommer sporadiskt och inte återkommer, är högst sannolikt andra matsmältningsbesvär och är inte något tecken på, att den inflammatoriska tarmsjukdomen utvecklas. En avgörande riskfaktor, som ökar antalet och svårighetsgraden hos skoven, är rökningen. Hos personer med genetiskt anlag ökar härigenom risken 20-40-falt. Vi rekommenderar naturligtvis alla att avstå från rökning, men hos dig kommer det att reducera risken för inflammatorisk tarmsjukdom med upp till ca hälften. Skulle många av de nämnda symptomen utvecklas hos dig, bör du uppsöka din läkare och upplysa honom om över symptomen och din genetiska riskfaktor. På det här sättet kan du få en tidig diagnos och behandlingen genast börja.

Sida 111 av 142

MATSMÄLTNING

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid Morbus Crohn och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Inflammations-hämmare (Antirheumatikum) Mediciner för behandling av blodpropp

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

sulfasalazine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Rekommenderas

budesonide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 112 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

AMD SENSOR Makuladegeneration: Vård och tidig diagnos för bästa ögonhälsa • Genetisk bedömning av risken för Makuladegeneration • Analys av 3 relevanta genvariationer • Genetiskt anpassat vårdprogram • Självtest för tidig diagnos • Anpassad kost för prevention • Mikronäringsämnes-rekommendation för prevention • Handlingsprogram under läkares ledning

OPHTALMOLOGI

Makuladegeneration Makuladegeneration är en smärtlös sjukdom på näthinnan i det mänskliga ögat, som mestadels utvecklas långsamt från 50-års åldern och endast påverkar synfältets område, där synen är som skarpast. Detta medför en störande fläck i mitten av synfältet, som försvårar eller omöjliggör läsning och urskiljningen av detaljer, medan synfältet runt denna fläck ofta förblir opåverkat. Makuladegenerationen är största anledningen till blindhet i industriländerna och det uppskattas, att ca. 30 milj. människor i världen redan är drabbade av sjukdomen. Det är lika många kvinnor som män som drabbas. Ytan av ljuskänsliga celler i ögat är den s.k. näthinnan och området, där ljuset är starkast koncentrerat, m.a.o. punkten, där man urskiljer skarpast, kallas makula. Vid makuladegenerationen börjar cellerna i makula med stigande ålder att brytas ned, eller det bildas nya blodceller eller avfallsprodukter i ämnesomsättningen, som inverkar på funktionen inom detta område. Dessa processer påskyndas genom särskilda riskfaktorer i vår omgivning och det är därför viktigt att minska dessa riskfaktorer så bra som möjligt. Dit hör rökning, sjukdomar i hjärta och blodomlopp, högt blodtryck, felaktig kost och stark ljuspåverkan. Förebyggande åtgärder skall i första hand koncentreras på att minska riskfaktorerna och på så vis fördröja sjukdomens utveckling eller kanske t.o.m. helt stoppa den.

kontrastuppfattning och anpassningen till ljusoch mörkerförhållanden liksom en ökad ljuskänslighet. I det fortskridna stadiet känner man ofta bara igen grå skuggor i synfältets mitt, som också försvinner under vidareutvecklingen. Då sjukdomen bara rör Makula och därmed regionen för den skarpaste synförmågan, leder denna sjukdom inte till fullständig blindhet, eftersom det yttre synfältet liksom färgseendet och därmed även orienteringsförmågan förblir intakt. Behandlingsmöjligheterna av en framskriden Makuladegeneration är begränsade och kan ofta bara fördröja försämringen av symptomen och inte bota dem. Därför är prevention och tidig diagnos av Makuladegeneration så viktig, för att kunna reagera och behandla sjukdomen vid de första symptomen.

Makuladegenerationen utvecklas långsamt över en längre tidsrymd, då symptomen först knappast utvecklas och sen så småningom försämras. Först märker man av lässvårigheter, då bokstäver helt enkelt försvinner. Raka linjer och kanter som fönsterramar uppfattas då ofta som vågiga, som kan fastställas och mätas med en enkel test ("Amslersnät" i nästa avsnitt av redogörelsen.) Sen visar sig en allmän förlust av synskärpan, läsförmågan, en avtagande förmåga till Sida 114 av 142

OPHTALMOLOGI

Relevanta gener vid Makuladegeneration Hittills har vetenskapen identifierat 3 gener och polymorfer, som kan öka den allmänna risken att insjukna i Makuladegeneration. Genom analysen av alla 3 polymorfer kan man fastställa den slutliga sjukdomsrisken. Följande gener påverkar uppkomsten av Makuladegeneration.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

HTRA1

rs11200638

G>A

A/A

8.6

RISK

CFH

rs1061170

Y402H, T>C

T/C

RISK

LOC387715

rs10490924

G>T

G/T

2.69

RISK

Sammanfattning av effekterna ➤ Risken för en degeneration av synen har ökat med 93 ökat med ➤ Behovet av antioxidanter är förhöjt Risk för Makuladegeneration NORMAL

Behov av Antioxidanter ÖKAD

NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 115 av 142

OPHTALMOLOGI

Prevention och vård Då båda generna av en typ är defekta hos dig och du därmed är utsatt för en högre risk, att insjukna i Makuladegeneration, är förebyggande vård av stor betydelse, för att efter bästa förmåga förhindra utvecklingen av sjukdomen. Det finns en rad med riskfaktorer, som ökar sjukdomsrisken betydligt och du, som riskbärare, helst bör undvika. Därför bör du rätta dig efter följande vårdregler: ➤ Högt blodtryck är en riskfaktor, som ökar utvecklingen av synförsämringen. Kontrollera därför, att ditt blodtryck befinner sig inom normal nivå och tala med din läkare vid behov om en möjlig blodtryckssänkande terapi. En sådan kan bestå av ökad kroppslig träning, en ändring av kosten eller blodtryckssänkande mediciner. Rökandet är en avgörande riskfaktor för en synförsämring och borde i varje fall undvikas. Skydda dina ögon för direkt solljus med att bära solglasögon eller hatt. Se till att solglasögonen har UV-skydd. Du bör vara noggrann att din kost innehåller tillräckligt med antioxidanter, som vitaminer. Dessa finns i naturlig form i frukt och grönsaker eller i koncentrerad form i näringsmedelstillskott.

Följande rekommenderar vi: ➤ Antioxidanter, som vitamin E (α-Tocopherol) t.ex. ur vegetabilisk olja, vitamin C ur paprika och citrusfrukter, karoten ur gröna grönsaker som spenat och grönkål, näringsmedelstillskott med en kombination av vitamin E (α-Tocopherol),C,Beta-Karoten, zink och koppar.

Tala dessutom med din ögonläkare om rekommenderade vårdåtgärder. Vi rekommenderar också att börja ett observations-program med din läkare, där du minst två ggr/år testas för första tecken på sjukdomen. En tidig diagnos av försvagad syn (makuladegeneration) är mycket viktig för möjligheten till behandling och eftersom sjukdomen utvecklas långsamt och smärtlöst, måste man vara särskilt uppmärksam på vissa symptom. Dessa rör bl.a. skuggor eller förvrängd syn (t.ex. fönsterramar upplevs som vågiga), eller också svårigheter vid läsning (t.ex. när enstaka bokstäver försvinner). Använd därför för en tidig diagnos regelbundet "Amslers-nät" - testen, för att genast varsebli störningar i blickfånget. Testen och en handledning, hittar du på nästa sida. Om du med hjälp av testen skulle märka av de första tecknen på symtom, bör du genast uppsöka din ögonläkare.

Sida 116 av 142

Anvisningar för en egen undersökning av Makuladegeneration ➤ Håll Amsler-nätet inom bekvämt läsavstånd. Täck över ett öga (sätt på dig läsglasögon, om du har). Fixera punkten i mitten exakt med det andra ögat. Ser du vågformiga eller simmiga linjer. Dessa skulle kunna tyda på åldersberoende symptom på makuladegeneration (försämring av synen). Upprepa testen med det andra ögat! Om de beskrivna oregelbundenheterna inträffar, kontakta omgående din ögonläkare. Upprepa denna självtest en gång i veckan.

Sida 117 av 142

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

GLAUCOM SENSOR Tidig upptäckt av ögonsjukdomen Glaukom (Grön Starr) och riktig behandling • Genetisk uppskattning av medfödd risk för Glaukom • Viktig hänvisning till tidig diagnos för de drabbade • Analys av den genetiska variationen, som förorsakar sjukdomen • Enkel och effektiv behandling vid tidig diagnos • Ökat skydd mot en av de vanligaste blindhetsorsakerna

OPHTALMOLOGI

Grön starr Grön Starr, även kallad Öppen-vinkel-glaukom eller helt enkelt Glaukom. Det är en ofta förekommande ögonsjukdom och hör till de vanligaste orsakerna i världen, som leder till blindhet. Man uppskattar, att f.n. 500.000 personer delvis ovetande lider av denna sjukdom i Tyskland och att ca. 10% kommer att bli blinda av den. Även om sjukdomen lätt och effektivt kan behandlas med ögondroppar, vet de flesta människorna ingenting om sin sjukdom, eftersom symptomen utvecklas smygande och mestadels först i framskriden ålder ger sig till känna. På så vis förblir de flesta fallen under lång tid obehandlade och leder till skador på synnerven och i värsta fall till fullständig blindhet. I det inre av människans öga rör sig en ständig ström av klar vätska. Denna produceras i den bakre delen av ögongloben och leds ut i den främre delen genom ventiler. Genom regleringen mellan produktion och utflöde uppstår trycket i ögat, som är viktig för ögats form och funktion. För en tid sen upptäckte man en gen, som spelar en viktig roll för avloppsventilerna. Ogynnsamma genetiska variationer kan störa ventilerna, så att den producerade vätskan inte längre kan flyta ut obehindrat. Detta leder så småningom till ökat ögontryck, som pressar allt mer på de fina blodkärlen, som förser synnerven med syre och näringsämnen, och härigenom mer och mer hindrar blodflödet. Om det här tillståndet får pågå, börjar ögonnerven först att tvina bort i det yttre synfältet, tills det i värsta fall slutar i fullständighet blindhet. Hjärnan kombinerar bilden av båda ögonen och utjämnar på det här sättet de första synfältsrubbningarna framgångsrikt. Om däremot synfältet på båda ögonen redan är så begränsat, att man t.ex. missar enstaka trappsteg eller delar av lästa ord eller det uppstår svårigheter vid bilkörningen, får man i många fall den första diagnosen på sjukdomen. Vid den här tidpunkten är synnerverna emellertid ofta redan mycket skadade, vilket i de

flesta fall leder till en varaktig begränsning av synfältet eller till fullständig blindhet. Efter diagnosen koncentreras behandlingen på att sänka ögontrycket och att förhindra ytterligare död av nervcellerna och därmed sjukdomens vidare förlopp. Men härigenom blir inte redan skadade nervceller återställda. Förebyggande gentester för Grön Starr är därför så viktiga, därför att den personliga risken att insjukna i Grön Starr härigenom fastställs. Vid behov kan du därefter påbörja ett kontrollprogram under läkares ledning, som garanterar, att de första tecknen på sjukdomen omgående fastställs och får riktig behandling.

Sida 119 av 142

OPHTALMOLOGI

Relevanta gener vid grön starr Inom vetenskapen har hittills en gen identifierats, som påverkar avloppsventiler i ögat. Då sjukdomen kommer smygande och fram till att de första synrubbningarna inträffar redan upp till 95% av syncellerna förstörts, är det särskilt viktigt, att få sjukdomen fastställd i god tid. Den huvudsakliga nyttan med denna genanalys är därför att få den egna risken fastställd med tidigare och noggrannare ögonkonstroller, för att genast fastställa uppkomsten av sjukdomen och omgående låta behandla den.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

LOXL1

rs3825942

T>C

T/C

RISK

Sammanfattning av effekterna Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp: ➤ Risken för Grön Starr/Open-angle Glaucoma har 20 -ggr ökat ➤ Du bör genomgå ögonkontroller tidigare och oftare, för att i god tid fastställa uppkomsten av Glaukom Risk för Grön Starr NORMAL

ÖKAD ▲

Sida 120 av 142

OPHTALMOLOGI

Prevention och vård P.g.a. din genetiska profil har du en förhöjd risk att insjukna i Glaukom och därför är förebyggande vård nu av stor betydelse för dig, för att på bästa sätt förhindra sjukdomen. Därför råder vi dig, att vid tidig diagnos beakta följande åtgärder, för att i god tid fastställa en ev. uppkomst av sjukdomen och låta behandla den rätt. Vid omedelbar behandling kan man i de flesta fall fullständigt förhindra bestående följdskador. För dig gäller därför följande åtgärder vid tidig diagnos: Börja med ett medicinskt observationsprogram med din ögonläkare. Samtidigt bör du minst en gång om året låta testa båda ögonen betr. första tecken på Glaukom. Det är inte tillräckligt för en tidig diagnos med enbart en mätning av trycket inne i ögat, något som erbjuds av många institut. Kontrollen bör innehålla följande undersökning: ➤ Tryckmätning inne i ögonen, för att kunna fastställa förhöjt tryck, synfältsundersökning av båda ögonen, för att upptäcka inskränkningar i synfältet, Gonioskopin, med vilken de synområden, där regleringsventilerna sitter, undersöks, undersökningen av synnerven, för att känna igen varje form av anomalitet.

Lågt blodtryck ökar den fortsatta utvecklingen av sjukdomen, eftersom blodet härigenom flyter genom de redan sammanpressade blodkärlen med mindre kraft. Syre- och näringsämnesförsörningen av nervcellerna i ögat blir då ännu mer reducerade. Akta därför på ditt blodtryck och låt ställa in det medicinskt vid behov av din läkare, för att minska din sjukdomsrisk. Om du håller dig till dessa rekommendationer, känns de första tecknen på sjukdomen med stor sannolikhet tidigt igen och blir rätt behandlade, innan en bestående skada på synnerven blir följden.

Sida 121 av 142

PERIODONTITIS SENSOR Förhindrande av parodontos och riktigt implantatval • Analys av 5 relevanta genvariationer • Uppskattning av risken för parodontitis • Anpassat förebyggande vårdprogram med din tandläkare • Bestämningen av sannolikheten för förlusten av ett titanimplantat • Potentiellt annat val av material, som man tål bättre • Lång ihållande tandhälsa

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

ODONTOLOGI

Parodontit Parodontos (fackligt korrekt uttryckt: inflammatorisk Parodontitis) är en inflammatorisk sjukdom i tandköttet och käkbenet och räknas bredvid karies till de två stora munsjukdomarna. Mer än hälften av 35-44-åringarna lider av Parodontitis och ca 20% av befolkningen lider av den svåra formen. Men då är en stor del av Parodontitis egentligen resultatet av vår munhygien. Medan karies mestadels förstörde tänderna tidigt under Medeltiden, lyckas vi med vår bättre munhygien allt bättre undvika karies. Det betyder, att människor behåller sina tänder ända upp i hög ålder. Då just åldrandet är avgörande för utvecklingen av Parodontitis, blir denna sjukdom allt vanligare. Därför lider i åldersgruppen 65+ redan 40% av den svåra formen av sjukdomen. I vår mun bildas ständigt ny tandbeläggning (Plaque), som består av matrester, beståndsdelar av saliv och bakterier. Om denna beläggning inte avlägsnas genom bra munhygien, bryter de i beläggningen befintliga bakterierna ned det genom näringen upptagna sockret till syror, som angriper emaljen och sen leder till karies. Dessutom avlagras över en längre tid mineraler och bildar tandsten, som ytterligare förvärrar tillståndet. Bredvid förstöringen av emaljen tränger bakterierna från tandbeläggning och tandsten allt längre in i tandköttet, som immunsystemet motarbetar med en inflammation av tandköttet. Resultatet är en varaktig tandköttsinflammation, en s.k. Gingivitis. I normala fall kan immunsystemet hindra bakteriernas framfart och skydda vävnaden. Om emellertid immunsystemet blir försvagat, blir bakterierna aggressivare eller så stör en annan påverkan balansen, tränger bakterierna med tiden allt längre in i vävnaden och angriper området kring käkbenet, som håller tändernas position. Den egentliga skadan förorsakas av immunförsvaret. Det bildar enzymer och budämnen, som bekämpar den bakteriella infektionen, men också angriper den egna vävnaden och så småningom förstör den. Genom denna starka reaktion av immunsystemet blir hela vävnaden infekterad, benet börjar alltmer luckras upp och till sist faller tanden ut av sig själv. Mestadels är då hela käken drabbad och eftersom tanden först börjar

lossna mycket sent, upptäcks sjukdomen av den drabbade själv först mycket sent. Orsaken till Parodontitis är ett samspel av många faktorer, varvid bristande munhygien och bestämda gendefekter spelar en avgörande roll. Då det immunsystemet orsakar den största skadan, kan särskilda gendefekter, som låter immunsystemet reagera för aggressivt, leda till en svår Parodontitis. Immunsystemet reagerar emellertid bara, när också bakterier tränger in i vävnaden. Det betyder, att särskilt människor med dessa gendefekter borde förhindra, att det överhuvudtaget kommer så långt, varför några riskfaktorer helst bör undvikas: ➤ Dålig eller felaktig munhygien med tandbeläggning (Plaque) och tandsten, tobakskonsumtion, eftersom rökare har en 4-6 ggr högre ➤ sjukdomsrisk, smitta av parodontitis av andra drabbade personer (särskilt inom familjen) tandkaries, munandning, tandgnissel, obalanserad kost, piercingar i munhålan, på läppar, läppband eller tunga. Sockersjuka Diabetes mellitus, särskilt när blodsockerspegeln är dåligt inställd. Under en graviditet luckras bindvävnaden upp genom en hormonförändring och bakterier kan lättare tränga in i tandköttet. Vid ett minskat avvärjningsförsvar som efter en kemoterapi, efter en organtransplantation och vid HIV-sjukdom.

Om sjukdomen blir upptäckt i rätt tid, kan den mestadels behandlas bra. Men för en långvarig framgång är det nödvändigt med fullständigt Sida 123 av 142

samarbete från den drabbades sida, då en större sannolikhet för ett återfall består även efter infektionernas tillbakagång. Om sjukdomen inte får sin diagnos och behandling, leder detta nästan alltid till tandbortfall och de estetiska och funktionella problemen som följer med detta. Därför har du genom den här genanalysen den särskilda fördelen, att få veta om din eventuellt förhöjda risk, och kan hålla dig till speciella förebyggande åtgärder och regelbundna läkarkontroller, för att oftast helt förhindra uppkomsten av sjukdomen.

Sida 124 av 142

Förlust av Titanimplantat p.g.a. genvariationer Titan är ett omtyckt material för tandimplantat, då det inte utlöser några allergiska reaktioner och växer ihop med det omgivande benet inom 3-6 månader. Behandlingsframgången varierar visserligen från person till person mycket starkt, så att många människor behåller ett insatt implantat i årtionden, medan andra förlorar det redan efter 4 månader. Orsaken för dessa skillnader är olika stark infektionsreaktion på titanens avnötningspartiklar, som utlöses genom fyra olika genetiska polymorphismer. Implantatens förlusttal ligger hos personer med den optimala genetiska profilen på ca. 25%. Alltefter antalet ofördelaktiga genetiska variationer, som föreligger, kan sannolikheten för implantatförlust stiga upp till 60%. Personer med en ogynnsam genetisk profil har genom en genanalys möjligheten, att välja och förevisa det mest lämpade implantatet för behandlingen och därmed förhindra för tidig implantatförlust.

Sida 125 av 142

ODONTOLOGI

Relevanta gener vid Parodontos Inom vetenskapen visade sig HLA-generna vara en av orsakerna för glutenintolerans och genom analysen av dessa båda Polymorphismer kan man fastställa den resulterande risken, liksom några andra för denna sjukdom relevanta genetiska egenskaper. Följande gener påverkar uppkomsten av Zöliaki (glutenintolerans).

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

IL1RN

rs419598

C>T

C/T

3.44

RISK

IL6

rs1800795

G>C

G/C

IL1A

rs1800587

C>T

C/C

IL 1 Beta

rs1143634

C>T

C/C

TNFa

rs1800629

G>A

A/G

2.9

RISK

Sida 126 av 142

Sammanfattning av effekterna Inom vetenskapen har hittills flera gener identifierats, som påverkar aggressiviteten hos immunsystemet. Många av dessa gener påverkar sannolikheten, att benvävnaden förstörs i form av parodontitis och härigenom tänderna till slut lossnar och faller ut. Andra gener styr, hur ditt immunsystem reagerar på titanimplantat och kan därigenom öka sannolikheten, att din kropp stöter bort titanimplantat inom fyra veckor, med upp till 60%. Följande gener påverkar din tandhälsa. ➤ Sannolikheten, att din kropp stöter bort titanimplantat inom fyra veckor är 41%. Titan är härmed i ditt fall INGET lämpligt material för tandimplantat. Alternativen som keramik vore att föredra. ➤ Din risk att insjukna i Periodontits har 10 -ggr ökat Risk för Periodontitis NORMAL

ÖKAD

▲

Sannolikheten av en titanimplantatförlust 25% NORMAL

42% FÖRHÖJT

60% FÖRHÖJT

▲

Sida 127 av 142

ODONTOLOGI

Prevention och vård Då du p.g.a. din genetiska profil har en förhöjd risk för Parodontitis, är förebyggande vård nu mycket viktig för dig, för att du även i fortsättningen skall kunna behålla friska tänder. Parodontitis-Profylaxen består huvudsakligen av regelbunden och noggrann tandvård liksom läkarkontroller. Följande punkter bör riskbärare särskilt tänka på:

Följande punkter bör du absolut tänka på: ➤ Borsta tänderna på morgonen, efter varje måltid och särskilt på kvällen grundligt. Byt regelbundet tandborste. Rengör regelbundet mellanrummet mellan tänderna med tandtråd eller interdentalborste. Avlägsna beläggning på tungryggen. Låt kontrollera dina tänder var 3:e till 6:e månad av en tandläkare. Då bör du låta honom genomföra en professionell tandrengöring, då även tandsten avlägsnas. Ät hellre sötsaker på en gång än fördelat över dagen och borsta tänderna grundligt efteråt. Förkorta intervallen för tandläkarbesök vid graviditet, Diabetes mellitus (sockersjuka) och vid bekant immunnedsättning.

Undvik dessutom, om möjligt, följande riskfaktorer: ➤ Dålig eller felaktig munhygien med tandbeläggning (Plaque) och tandsten, tobakskonsumption, då rökare har 4-6-falt större sjukdomsrisk att smittas med Parodontitis av andra drabbade människor (särskilt inom familjen) tandkaries, andning genom munnen, tandgnissel, obalanserad kost, piercing i munhålan, på läppar, läppband eller tunga. Sockersjukan Diabetes Mellitus, speciellt om blodsockerspegeln är dåligt inställd. Under en graviditet luckras bindvävnaden upp av en hormonomställning och bakterier kan lättare tränga in i tandköttet. Vid ett försvagat skydd som efter en kemoterapi, en organtransplantation och HIVsjukdom.

Sida 128 av 142

KUNDSERVICE

Kundservice Du har frågor eller kommentarer? Vår kundservice står gärna till förfogande för dig angående frågor och ärenden av olika slag. Det finns skilda vägar, hur du kan ta kontakt med vår kundservicegrupp. Medicinska frågor rörande dina analysresultat kan bara besvaras av våra experter och därför ber vi dig att skicka oss en e-post angående frågor av detta slag.

➤ Office: 0046 (0) 31-30 99 111 ➤ info@dna-medic.com Vår vänliga grupp gläder sig åt ditt telefonsamtal. Kundernas välbefinnande är hos oss ett Måste. Därför skall du inte tveka att ringa oss vid ev. brister. Vårt team kommer att ta hand om ditt ärende och bemöda sig om en tillfredsställande lösning på problemet.

Kontakt / Forum DNA Medic – World Class DNA Analysis Olof Aaklunds Gata 1 S-421 30 Västra Frölunda SWEDEN

Sida 129 av 142

CERTIFIERINGAR

Certifieringar Novogenias laboratorium hör till de modernaste och mest automatiserade laboratorierna i Europa och har talrika certifikat och kvalitetssäkringssystem, som motsvarar internationell standardföreskrifter eller överträffar dem. Härvid är olika affärsområden certifierade på olika sätt och efter högsta kvalitetsstandard.

Genomförande av genanalyserna av livsstilen Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189 laboratorium

Medicinsk bedömning av genanalysresultat Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189 laboratorium

Firmaledning och kontor Certifierat genom ISO 9001

Utförande av den medicinska genanalysen Certifierat genom analysen i ett ISO 17025 laboratorium

Laboratorium med tillåtelse till medicinsk genetikforskning Certifierat av Österrikes hälsoministerium

####### RETRANSLATE ######## Teknologi för screening av nyfödda Screening av nyfödda certifierad av FDA

Sida 130 av 142

UTAN ANSVAR Förtrolighet, ansvarsbegränsning och ansvarsuteslutning GENOSENSE Diagnostics gör analysen och den vetenskapliga utvärderingen av utvalda, genetiska kännetecken, s.k. Polymorfismer eller genetiska varianter/förändringar, som kan göra oss mottagligare eller också motståndskraftigare mot en hel del sjukdomar. En bestämd genetisk variant, som förknippas bära på risken för en speciell sjukdom, betyder däremot inte nödvändigtvis, att man också kommer att få denna sjukdom eller också omvänt, att det faktum, att man ej är bärare av denna genetiska variant utesluter möjligheten av dess uppkomst. Genetiska riskvarianter ökar emellertid möjligheten och risken för uppkomsten av bestämda sjukdomar. Vetskapen om ens genetiska predisposition ger därför en betydande information av potentiellt väsentlig medicinsk-klinisk betydelse. Med hjälp av GENOSENSE Diagnostics genomförda analyser kan specialläkare använda sig av den här kunskapen om den individuella genetiska predispositionen i behandlingen av sina patienter och därmed framgångsrikt förhindra sjukdomar. Analysen bidrar till att utveckla preventionsåtgärder och att på ett tidigt stadium kunna sätta in individuella terapier - skräddarsydda efter patientens "genetiska" behov. Dessa åtgärder kan bidra till, att dessa sjukdomar med hjälp av anpassad förebyggande vård kan fördröjas eller t.o.m. undvikas eller leda till en förbättrad behandling av sjukdomens följder. Därför hänvisar GENOSENSE Diagnostics uttryckligen till att absolut alltid anlita specialläkare för diagnoser och besvarande av frågor, som uppstår genom de personliga testresultaten. GENOSENSE Diagnostics påpekar, att vetenskaps-språket enligt internationell standard är engelska. Därför kan vi ej göras ansvariga för ev. avvikelser från den engelska originaltexten till de olika landsspråken. Dessutom övertar GENOSENSE Diagnostics inget ansvar för ev. felaktigheter i gjorda utdrag ur originalarbeten. Vid oklarheter hänvisar vi till den genom PMID angivna originallitteraturen. GENOSENSE Diagnostics garanterar absolut skydd av de undersökta patienternas privata data. Alla genetiska testresultat och personliga uppgifter bygger på strängaste interna förtrolighetsregler. Patienternas tilldelade DNA-prov/data används enbart för analysen av patienternas beställda genetiska tester och inte för några andra vetenskapliga ändamål, utom i de fall då patienten gått med på en sådan användning på beställningsformuläret ("Förvaring av provet för vetenskapligt bruk"). En patients genetiska data registreras åtskilda från de personliga uppgifterna, som fyllts i på anmälnings-formulären, och förvaras i en säkrad databank. Under inga omständigheter skickas genetiska och personliga data vidare till tredje man, utom med speciellt tillstånd av patienten eller när en myndighet begär det. Vi garanterar, att en patients personliga data varken görs tillgängliga för personer eller platser utanför GENOSENSE Diagnostics arbetsfält ej heller för de interna medarbetarna utan patientens uttryckliga medgivande eller på myndighets begäran, utom för de personer, som behöver dessa uppgifter för att slutföra upprättandet av rapporterna. De uppgifter och slutresultat, som rapporten i förekommande fall innehåller, tjänar som tilläggsinformation för den behandlande läkaren och skall därför varken uppfattas som en genetisk diagnos av en särskild sjukdom och/eller bekräfta och ersätta en speciell sjukdomsbild eller en av specialläkare fastställd medicinsk diagnos eller ett medicinskt tillstånd. GENOSENSE Diagnostics övertar endast ansvaret för att den genetiska analysdelen, som utgör basen för den behandlande läkarens diagnoser och terapier, utgår från vetenskapens och teknikens dagsaktuella situation. Men under inga omständigheter övertar GENOSENSE Diagnostics ansvaret för att de kliniska och medicinska slutresultaten, rekommendationerna eller behandlingsförslagen av läkaren, som avgivit de medicinska rekommendationerna, är de rätta. GENOSENSE Diagnostics ger inga medicinska råd i analysdelen, förmedlar däremot läkare vetenskaplig information, som skall bidra till bättre förståelse för hälsorisker och/eller fördelaktiga aspekter, som finns i en människas genetiska informationsbank. Men varje klinisk och medicinsk slutsats, diagnos eller behandlingsmetod som följd därav ligger helt inom en läkares ansvarsområde. GENOSENSE Diagnostics övertar därför inget ansvar för varje av dessa kliniska slutsatser, diagnoser och behandlingsmetoder, som dragits eller tillämpats av läkare. Denna förklaring faller under Österrikisk Lag. Genosense Diagnostics ingår som en del i Novogenia GmbH.

Sida 131 av 142

TEKNISKA DETALJER

Tekniska detaljer för era analyser Adress

Analysmetod

Demodorf 2 , 1515 Demostadt, AUSTRIA

Automatisk DNA-extraktion, ggf. HRM analys, Mass-spektrometri och TaqMAN realtids PCR

Beställningsnummer DEMO5

Detektion Födelsedatum

~99%

12/03/1980

Etnisk tillhörighet Ansvarigt företag DNA Medic – World Class DNA Analysis Olof Aaklunds Gata 1 S-421 30 Västra Frölunda SWEDEN

Genomförande laboratorium

Salivprov ur munhålan

Beställningsnummer Prov mottagen: 01/04/2014 Analys började: Detektion: Laboratoriet som gör analyserna:

Novogenia GmbH Saalachstrasse 92 5020 Salzburg Austria

Ansvarig för laboratoriet Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc.

Sida 132 av 142

REFERENS Alla våra resultat och processer rättar sig efter vetenskapens och teknikens senaste landvinning och har anpassats optimalt enligt lagliga föreskrifter. Farmaco Sensor (Biverkningar av medicin) ➤ Bertina, R. M.; Koeleman, B. P. C.; Koster, T.; Rosendaal, F. R.; Dirven, R. J.; de Ronde, H.; van der Velden, P. A.; Reitsma, P. H. : Mutation in blood coagulation factor V associated with resistance to activated protein C. Nature 369: 64-67, 1994. PubMed ID : 8164741 ➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, S.321-323 ➤ Ridker, P. M.; Miletich, J. P.; Stampfer, M. J.; Goldhaber, S. Z.; Lindpaintner, K.; Hennekens, C. H. : Factor V Leiden and risks of recurrent idiopathic venous thromboembolism. Circulation 92: 2800-2802, 1995. PubMed ID : 7586244 ➤ A.Encke, H.K. Bredding, Die venöse Thrombose- Prophylaxe und Therapie, 2000, S.45-49, S.150-158 ➤ Rosendaal FR, Koster T, Vanderroucke, JP, and others. High risk of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden (activated protein C resistance). Blood 1995; 85: 1504-8. ➤ Internist MR Dr.Karl F.Maier, Thrombosen und Venenerkrankungen, 2003, S.37-82 ➤ Bettina Kemkes-Matthes/Oehler, Blutgerinnung und Thrombose, 3.Auflage, 2001, S.69-132 ➤ Lüllmann, Pharmakologie und Toxologie, 16. Auflage, S.178-199, 362-404 ➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage ➤ Lancet. 1995 Dec 16;346(8990):1593-6. Enhancement by factor V Leiden mutation of risk of deep-vein thrombosis associated with oral contraceptives containing a third-generation progestagen. Bloemenkamp KW, Rosendaal FR, Helmerhorst FM, Büller HR, Vandenbroucke JP. ➤ Majerus, P. W. : Bad blood by mutation. Nature 369: 14-15, 1994. PubMed ID : 8164730 ➤ Juul, K.; Tybjaerg-Hansen, A.; Schnohr, P.; Nordestgaard, B. G. : Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the adult Danish population. Ann. Intern. Med. 140: 330-337, 2004. PubMed ID : 14996674 ➤ Braun, A.; Muller, B.; Rosche, A. A. : Population study of the G1691A mutation (R506Q, FV Leiden) in the human factor V gene that is associated with resistance to activated protein C. Hum. Genet. 97: 263-264, 1996. PubMed ID : 8566967 ➤ Gomes, M. P. V., Deitcher, S. R. (2004). Risk of Venous Thromboembolic Disease Associated With Hormonal Contraceptives and Hormone Replacement Therapy: A Clinical Review. Arch Intern Med 164: 1965-1976 ➤ Higher risk of venous thrombosis during early use of oral contraceptives in women with inherited clotting defects; Kitty W, Arch Intern Med, Vol 160, Jan 10, 2000. ➤ Anderson J.L. et al., 2007; PMID 17989110 ➤ Flockhart D.A. et al., 2008; PMID 18281922 ➤ Herrington D., 2008; www.theheart.org/article/924397.do ➤ The International Warfarin Pharmacogenetics Consortium, 2009; PMID 19228618

HIV Sensor (HIV Resistens) ➤ Huang Y, Paxton WA, Wolinsky SM, Neumann AU, Zhang L, He T, Kang S, Ceradini D, Jin Z, Yazdanbakhsh K, Kunstman K, Erickson D, Dragon E, Landau NR, Phair J, Ho DD, Koup RA. The role of a mutant CCR5 allele in HIV-1 transmission and disease progression. Nat Med. 1996 Nov;2(11):1240-3. Fellay J, Ge D, Shianna KV, Colombo S, Ledergerber B, Cirulli ET, Urban TJ, Zhang K, Gumbs CE, Smith JP, Castagna A, Cozzi-Lepri A, De Luca A, Easterbrook P, Günthard HF, Mallal S, Mussini C, Dalmau J, Martinez-Picado J, Miro JM, Obel N, Wolinsky SM, Martinson JJ, Detels R, Margolick JB, Jacobson LP, Descombes P, Antonarakis SE, Beckmann JS, O'Brien SJ, Letvin NL, McMichael AJ, Haynes BF, Carrington M, Feng S, Telenti A, Goldstein DB; NIAID Center for HIV/AIDS Vaccine Immunology (CHAVI). Common genetic variation and the control of HIV-1 in humans. PLoS Genet. 2009 Dec;5(12):e1000791. doi: 10.1371/journal.pgen.1000791.

Epub 2009 Dec 24. Hütter G, Blüthgen C, Neumann M, Reinwald M, Nowak D, Klüter H. Coregulation of HIV-1 dependency factors in individuals heterozygous to the CCR5-delta32 deletion. AIDS Res Ther. 2013 Nov 18;10(1):26. doi: 10.1186/1742-6405-10-26. Agrawal L, Jin Q, Altenburg J, Meyer L, Tubiana R, Theodorou I, Alkhatib G. CCR5Delta32 protein expression and stability are critical for resistance to human immunodeficiency virus type 1 in vivo. J Virol. 2007 Aug;81(15):8041-9. Epub 2007 May 23.

Prostata Hälso-Sensor (Prostatacancer) ➤ S. Lilly Zheng et al. Cumulative Association of Five Genetic Variants with Prostate Cancer, N Engl J Med 2008;358:910-9 ➤ Holick CN, Stanford JL, Kwon EM, Ostrander EA, Nejentsev S, Peters U. Comprehensive association analysis of the vitamin D pathway genes, VDR, CYP27B1, and CYP24A1, in prostate cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2007 Oct;16(10):1990-9. ➤ S. Lilly Zheng et al. Association Between Two Unlinked Loci at 8q24 and Prostate Cancer Risk Among European Americans. JNCI Journal of the National Cancer Institute 2007 99(20):1525-1533 ➤ Zhiyong Ma et al, Polymorphisms of fibroblast growth factor receptor 4 have association with the development of prostate cancer and benign prostatic hyperplasia and the progression of prostate cancer in a Japanese population. Int. J. Cancer: 123, 2574–2579 (2008) ➤ H. Nguyen et al.:Normal Human Ejaculatory Duct Anatomy: A Study of Cadaveric and Surgical Specimens In: The Journal of Urology, Volume 155, Issue 5, Pages 1639-1642 ➤ www.krebshilfe.net ➤ Barry MJ, Fowler FJ, O'Leary MP, et al. (November 1992). "The American Urological Association symptom index for benign prostatic hyperplasia. The Measurement Committee of the American Urological Association". ➤ eMedicine - Transurethral Microwave Thermotherapy of the Prostate (TUMT) : Article by Jonathan Rubenstein ➤ www.urologielehrbuch.de ➤ PreventProstateCancer.info: A Brief Overview of Benign Prostatic Hyperplasia (BPH) ➤ MacDonald R; Wilt TJ; Howe RW (December 2004). "Doxazosin for treating lower urinary tract symptoms compatible with benign prostatic obstruction: a systematic review of efficacy and adverse effects". BJU International 94 (9): 1263–70. ➤ MacDonald R; Wilt TJ (October 2005). "Alfuzosin for treatment of lower urinary tract symptoms compatible with benign prostatic hyperplasia: a systematic review of efficacy and adverse effects". Urology 66 (4): 780–8. ➤ Roehrborn CG (December 2001). "Efficacy and safety of oncedaily alfuzosin in the treatment of lower urinary tract symptoms and clinical benign prostatic hyperplasia: a randomized, placebocontrolled trial". Urology 58 (6): 953–9. ➤ Holmium Laser Enucleation of the Prostate; Results at 6 Years, Gilling PJ, Aho, TF, Frampton CM, et al. Eur Urol 2008 Apr:53(4):744-9 ➤ Bundesministerium für Gesundheit ➤ http://www.bccancer.bc.ca ➤ Jemal A, Murray T, Ward E, Samuels A, Tiwari RC, Ghafoor A, Feuer EJ, Thun MJ (2005). "Cancer statistics, 2005". CA Cancer J Clin 55 (1): 10–30. ➤ Miller DC, Hafez KS, Stewart A, Montie JE, Wei JT (September 2003). "Prostate carcinoma presentation, diagnosis, and staging: an update form the National Cancer Data Base". Cancer 98 (6): 1169–78 ➤ Mongiat-Artus P, Peyromaure M, Richaud P, Droz JP, Rainfray M, Jeandel C, Rebillard X, Moreau JL, Davin JL, Salomon L, Soulié M (December 2009). "[Recommendations for the treatment of prostate cancer in the elderly man: A study by the oncology committee of the French association of urology]" (in French). Prog. Urol. 19 (11): 810–7

Sida 133 av 142

➤ Picard JC, Golshayan AR, Marshall DT, Opfermann KJ, Keane TE (November 2009). "The multi-disciplinary management of high-risk prostate cancer". Urol. Oncol ➤ Prostatakrebs-Kodierhilfe. Tumorzentrum Freiburg 2007 ➤ UICC: What are the changes between the 6th and 7th editions? ➤ Christian Wittekind, Hans-Joachim Meyer (Hrsg.): TNM: Klassifikation maligner Tumoren. Wiley-VCH Verlag, 7. Auflage 2010 ➤ Ronald J. Zagoria, Glenn A. Tung: Genitourinary Radiology. Mosby, St. Louis 1997 ➤ Poon KS, McVary KT. Curr Urol Rep. 2009 Jul;10(4):279-86. Dietary patterns, supplement use, and the risk of benign prostatic hyperplasia. ➤ C.M. Yablon, M.P. Banner, P. Ramchandani, E.S. Rovner: Complications of prostate cancer treatment: spectrum of imaging findings. Radiographics (2004) 24(Suppl 1):S181-S194 ➤ G. L. Lu-Yao u. a.: Survival following primary androgen deprivation therapy among men with localized prostate cancer. In: JAMA 300, 2008, S. 173–181 ➤ I. F. Tannock u. a.: Docetaxel plus prednisone or mitoxantrone plus prednisone for advanced prostate cancer. In: NEJM 351, 2004, S. 1502–1512. ➤ C.R. Porter et al.: 25-year prostate cancer control and survival outcomes: a 40-year radical prostatectomy single institution series. J Urol. (2006) 176(2):569-74 ➤ American Cancer Society ➤ Deutsche Gesellschaft für Urologie ➤ Berkow SE et al.: Diet and survival after prostate cancer diagnosis. Nutr Rev. (2007) 65(9):391-403 ➤ Kolonel LN: Fat, meat, and prostate cancer. Epidemiol Rev (2001) 23(1):72-81 ➤ Michaud et al.: A prospective study on intake of animal products and risk of prostate cancer. Cancer Causes Control. (2001) 12(6):557-67. ➤ Skinner HG, Schwartz GG: Serum calcium and incident and fatal prostate cancer in the National Health and Nutrition Examination Survey. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. (2008) 17: 2302-5 ➤ Sonnenmangel fördert Krebs!, Medical Tribune, 42. Jg., Nr. 23, 8. Juni 2007, S. 21 ➤ Wigle DT, Turner MC, Gomes J, Parent ME (March 2008). "Role of hormonal and other factors in human prostate cancer". Journal of Toxicology and Environmental Health. Part B, Critical Reviews 11 (3-4): 242–59 ➤ Kirsh VA, Peters U, Mayne ST, Subar AF, Chatterjee N, Johnson CC, Hayes RB (August 2007). "Prospective study of fruit and vegetable intake and risk of prostate cancer". J. Natl. Cancer Inst. 99 (15): 1200–9 ➤ Shannon J, Phoutrides E, Palma A, Farris P, Peters L, Forester A, Tillotson CJ, Garzotto M (2009). "Folate intake and prostate cancer risk: a case-control study". Nutr Cancer 61 (5): 617–28 ➤ Herschman JD, Smith DS, Catalona WJ (August 1997). "Effect of ejaculation on serum total and free prostate-specific antigen concentrations". Urology 50 (2): 239–43

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) ➤ Herold, Innere Medizin 2008 ➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, Goldmann, 2.Auflage ➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung von Fettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V ➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krank macht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann ➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008 ➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm ➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The Cholesterol Skeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: Academic Press. ➤ Philips et al. Gene-nutrient interaction and gender may modulate the association between ApoA1 And ApoB gene polymorphisms and metabolic syndrom risk. Atherosclerosis 2011.214(2):408-14 American Heart Association ➤ Olson RE (February 1998). ""Discovery of the lipoproteins, their role in fat transport and their significance as risk factors"". J. Nutr. 128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044 ➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J, Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). ""Blood cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with 55,000 vascular deaths"". Lancet 370 (9602): 1829–39. ➤ National Cholesterol Education Program (NCEP) ➤ Atherosclerosis. 2011 Feb:214(2):397-403. Epub 2010 Nov 16. Strong association of the APOA5-1131T>C gene variant and earlyonset acute myocardial infarction. De Caterina R, Talmud PJ, Merlini PA, Foco L, Pastorino R, Altshuler D, Mauri F, Peyvandi F, Lina D, Kathiresan S, Bernardinelli L, Ardissino D: Gruppo Italiano

Aterosclerosi ➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology of familial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998 ➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445 ➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997 ➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998 ➤ Redeker et al. 1998 EAS 98 ➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431 ➤ Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis in men and women, the framingham Heart Study: Roberto Elosua et al. The journal of lipid research 45, 1868-1875, 2004" ➤ Bilguvar K. et al., 2008; PMID 18997786 ➤ Helgadottir A. et al., 2008; PMID 18176561 ➤ Helgadottir A. et al., 2007; PMID 17478679 ➤ Karvanen J. et al., 2009; PMID 18979498 ➤ Samani N.J. et al., 2007; PMID 17634449 ➤ Schunkert H. et al., 2008; PMID 18362232 ➤ Wellcome Trust Case Control Consortium 2007; PMID 17554300 ➤ Aarnoudse A.J. et al., 2007; PMID 17576865 ➤ Arking D.E. et al., 2006; PMID 16648850 ➤ Eijgelsheim M. et al., 2009; PMID 18927126 ➤ Kao W.H. et al., 2009; PMID 19204306 ➤ Lehtinen A.B. et al, 2008; PMID 18235038 ➤ Newton-Cheh C. et al., 2007; PMID 17903306 ➤ Raitakari O.T. et al., 2009; PMID 18785031 ➤ Ashfield-Watt P.A. et al., 2002; PMID 12081832 ➤ Bonaa K.H. et al.; 2006; PMID 16531614 ➤ Khandanpour N. et al., 2009; PMID 19157768 ➤ Lewis S.J. et al., 2005; PMID 16216822 ➤ Lichtenstein A.H., 2009; PMID 18997166 ➤ Lonn E. et al., 2006; PMID 16531613 ➤ McNulty H. et al., 2008; PMID 18412997 ➤ Ruiz J.R. et al., 2007; PMID 17298693 ➤ Wald D.S. et al., 2006; PMID 17124224 ➤ Wang X. et al., 2007; PMID 17544768 ➤ Angotti E. et al., 1994; PMID 8021234 ➤ Juo S.H. et al., 1999; PMID 10215547 ➤ Ordovas J.M. et al., 2002; PMID 11756058 ➤ Ordovas J.M., 2004; PMID 15070444 ➤ Subbiah M.T., 2007; PMID 17240315 ➤ Tuteja R. et al., 1992; PMID 1618307 ➤ Angelopoulos T.J. et al., 2008; PMID 18806463 ➤ Bennet A.M. et al., 2007; PMID 17878422 ➤ Caslake M.J. et al., 2008; PMID 18779276 ➤ Jofre-Monseny L. et al., 2008; PMID 18203129 ➤ Lovegrove J.A. et al., 2008; PMID 18412994 and PMID 18721398 ➤ Masson L.F. et al., 2003; 12716659 ➤ Minihane A.M. et al., 2007; PMID 17466101 ➤ Minihane A.M. et al., 2000; PMID 10938022 ➤ Aberle J. et al., 2005; PMID 15996212 ➤ Aouizerat B.E. et al., 2003; PMID 12671030 ➤ Dorfmeister B. et al., 2007; PMID 17197160 ➤ Evans D. et al., 2003; PMID 12937897 ➤ Grallert H. et al., 2007; PMID 17768309 ➤ Klos K.L. et al., 2005; PMID 15604515 ➤ Lai C.Q. et al., 2007; PMID 17431185 ➤ Lai C.Q. et al., 2006; PMID 16636175 ➤ Maász A. et al., 2007; PMID 17922054 ➤ Szalai C. et al., 2004; PMID 15177130 ➤ Vaessen S.F. et al., 2006; PMID 16769999 ➤ Wang J. et al., 2008; PMID 18779834 ➤ Yamada Y. et al., 2007; PMID 16806226

Thrombo Sensor (Trombos) ➤ Bertina, R. M.; Koeleman, B. P. C.; Koster, T.; Rosendaal, F. R.; Dirven, R. J.; de Ronde, H.; van der Velden, P. A.; Reitsma, P. H. : Mutation in blood coagulation factor V associated with resistance to activated protein C. Nature 369: 64-67, 1994. PubMed ID : 8164741 ➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, S.321-323 ➤ Ridker, P. M.; Miletich, J. P.; Stampfer, M. J.; Goldhaber, S. Z.; Lindpaintner, K.; Hennekens, C. H. : Factor V Leiden and risks of recurrent idiopathic venous thromboembolism. Circulation 92: 2800-2802, 1995. PubMed ID : 7586244 ➤ A.Encke, H.K. Bredding, Die venöse Thrombose- Prophylaxe und Therapie, 2000, S.45-49, S.150-158 ➤ Rosendaal FR, Koster T, Vanderroucke, JP, and others. High risk of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden (activated protein C resistance). Blood 1995; 85: 1504-8. ➤ Internist MR Dr.Karl F.Maier, Thrombosen und Venenerkrankungen, 2003, S.37-82 ➤ Bettina Kemkes-Matthes/Oehler, Blutgerinnung und Thrombose, 3.Auflage, 2001, S.69-132 ➤ Lüllmann, Pharmakologie und Toxologie, 16. Auflage, S.178-199,

Sida 134 av 142

362-404 ➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage ➤ Lancet. 1995 Dec 16;346(8990):1593-6. Enhancement by factor V Leiden mutation of risk of deep-vein thrombosis associated with oral contraceptives containing a third-generation progestagen. Bloemenkamp KW, Rosendaal FR, Helmerhorst FM, Büller HR, Vandenbroucke JP. ➤ Majerus, P. W. : Bad blood by mutation. Nature 369: 14-15, 1994. PubMed ID : 8164730 ➤ Juul, K.; Tybjaerg-Hansen, A.; Schnohr, P.; Nordestgaard, B. G. : Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the adult Danish population. Ann. Intern. Med. 140: 330-337, 2004. PubMed ID : 14996674 ➤ Braun, A.; Muller, B.; Rosche, A. A. : Population study of the G1691A mutation (R506Q, FV Leiden) in the human factor V gene that is associated with resistance to activated protein C. Hum. Genet. 97: 263-264, 1996. PubMed ID : 8566967 ➤ Corsetti J.P. et al., 2008; PMID 18096824 ➤ Gardemann A. et al., 1999; PMID 10494775 ➤ Martinelli N. et al., 2008; PMID 18253477 ➤ Roest M. et al., 2000; PMID 10618306 ➤ Saely C.H. et al., 2008; PMID 18619429 ➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17581326 ➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17549286 ➤ Ye Z. et al., 2006; PMID 16503463 ➤ Burzotta F. et al., 2004; PMID 14676252 ➤ Casas J. P. et al., 2004; PMID 15534175 ➤ Cushman M. et al., 2004; PMID 15467059 ➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131 ➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440 ➤ Psaty B.M. et al., 2001; PMID 11180734 ➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131 ➤ Juul K. et al., 2004; PMID 14996674 ➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440 ➤ Mohllajee A.P. et al., 2006; PMID 16413847 ➤ Rosendaal F.R. et al., 2002; PMID 11886391 ➤ Rossouw J.E. et al., 2002; PMID 12117397 ➤ Scarabin P.Y. et al. 2003; PMID 12927428 ➤ Seed M.; 2004; PMID 15243220 ➤ Smith N.L. et al. 2004; PMID 15467060 ➤ Weischer M. et al., 2009; PMID 19524925

Hypertonia Sensor (Högt blodtryck) ➤ Ling Lin et al, Angiotensin-converting Enzyme, Sleep-disordered Breathing, and Hypertension, Am J Respir Crit Care Med Vol 170. pp 1349–1353, 2004 ➤ Amar A et al, Angiotensinogen Polymorphisms and Elevated Blood Pressure in the General Population, Hypertension. 2001;37:875. ➤ Kristina Bengtsson et al, Polymorphism in the ß1-Adrenergic Receptor Gene and Hypertension, Circulation. 2001;104:187 ➤ Chobanian AV, Bakris GL, Black HR, et al. (December 2003). "Seventh report of the Joint National Committee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure". Hypertension 42 (6): 1206–52. ➤ Burt VL, Cutler JA, Higgins M, et al. (July 1995). "Trends in the prevalence, awareness, treatment, and control of hypertension in the adult US population. Data from the health examination surveys, 1960 to 1991". Hypertension 26 (1): 60–9. ➤ Ostchega Y, Dillon CF, Hughes JP, Carroll M, Yoon S (July 2007). "Trends in hypertension prevalence, awareness, treatment, and control in older U.S. adults: data from the National Health and Nutrition Examination Survey 1988 to 2004". Journal of the American eriatrics Society 55 (7): 1056–65. ➤ Chockalingam A (May 2007). "Impact of World Hypertension Day". The Canadian Journal of Cardiology 23 (7): 517–9. ➤ Pitts SR, Adams RP (February 1998). "Emergency department hypertension and regression to the mean". Annals of Emergency Medicine 31 (2): 214–8. ➤ Papadakis, Maxine A.; McPhee, Stephen J. (2008). Current Medical Diagnosis and Treatment 2009 (Current Medical Diagnosis and Treatment). McGraw-Hill Professional. ISBN 0-07-159124-9. ➤ Riccioni G (2009). "The effect of antihypertensive drugs on carotid intima media thickness: an up-to-date review". Current Medicinal Chemistry 16 (8): 988–96. ➤ Agabiti-Rosei E (September 2008). "From macro- to microcirculation: benefits in Hypertension and diabetes". Journal of Hypertension 26 Suppl 3: S15–21. ➤ Singer DR, Kite A (June 2008). "Management of hypertension in peripheral arterial disease: does the choice of drugs matter?". European Journal of Vascular and Endovascular Surgery 35 (6): ➤ White WB (May 2009). "Defining the problem of treating the patient with hypertension and arthritis pain". The American Journal

of Medicine 122 (5 Suppl): S3–9. ➤ Pedrinelli R, Dell'Omo G, Talini E, Canale ML, Di Bello V (February 2009). "Systemic hypertension and the right-sided cardiovascular system: a review of the available evidence". Journal of Cardiovascular Medicine (Hagerstown, Md.) 10 (2): 115–21. ➤ Giacchetti G, Turchi F, Boscaro M, Ronconi V (April 2009). "Management of primary aldosteronism: its complications and their outcomes after treatment". Current Vascular Pharmacology 7 (2): 244–49. ➤ Deutsche Hochdruck Liga: http://www.hochdruckliga.info/ ➤ He J; Ogden LG; Bazzano LA; Vupputuri S, et al. (2001). "Risk factors for congestive heart failure in US men and women: NHANES I epidemiologic follow-up study.". Arch. Intern. Med. 161 (7): 996–1002. ➤ Rodríguez NA, Zurutuza A (2008). "[Ophthalmological manifestations of arterial hypertension"] (in Spanish; Castilian). Anales Del Sistema Sanitario De Navarra 31 Suppl 3: 13–22. ➤ Zeng C, Villar VA, Yu P, Zhou L, Jose PA (April 2009). "Reactive oxygen species and dopamine receptor function in essential hypertension". Clinical and Experimental Hypertension 31 (2): 156–78 ➤ R. Doll, R. Peto, J. Boreham, I. Sutherland: Mortality in relation to smoking. 50 years' observations on male British doctors. In: BMJ. 328.2004, 7455 (Jun 26), 1519 ➤ IB Puddey, LJ Beilin, V Rakic: Alcohol, hypertension and the cardiovascular system, a critical appraisal. In: Addict Biol. 2.1997,159–170 ➤ Chobanian AV u a: The Seventh Report of the Joint National Committee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure, the JNC 7 report. In: JAMA. 289.2003,19 (May 21),2560-2572 ➤ Leitlinien zur Behandlung der arteriellen Hypertonie. Deutsche Hochdruckliga e. V. DHL - Deutsche Hypertonie Gesellschaft. 2007. ➤ RH Fagard: Exercise characteristics and the blood pressure response to dynamic physical training. In: Med Sci Sports Exerc. 33.2001, 6(Jun), S. 484-492; discussion S. 493-494 ➤ L. Sandvik u.a.: Physical fitness as a predictor of mortality among healthy, middle-aged Norwegian men. In: N Engl J Med. 25.1993, 328 (Feb 25),533-537 ➤ MR Law: Epidemiologic evidence on salt and blood pressure. In: Am J Hypertens. 10.1997,5 Pt 2 (May),42S-45S ➤ Bao DQ, Mori TA, Burke V, Puddey IB, Beilin LJ: Effects of dietary fish and weight reduction on ambulatory blood pressure in overweight hypertensives. Hypertension. 1998 Oct;32(4):710-7 ➤ Sacks FM et al; DASH-Sodium Collaborative Research Group: Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and the Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) diet. N Engl J Med. 2001 Jan 4;344(1):3-10 ➤ WHO/ISH-Guidelines-Subcommittee: 1999 World Health Organization-International Society of Hypertension Guidelines for the Management of Hypertension. Guidelines Subcommittee. In: Journal Hypertens. 17.1999,151-183 ➤ "CG34 Hypertension - quick reference guide" (PDF). National Institute for Health and Clinical Excellence. 28 June 2006. http://www.nice.org.uk/nicemedia/pdf/cg034quickrefguide.pdf. Retrieved 2009-03-04

Toxo Sensor (Avgiftning) ➤ García-Closas M et al. NAT2 slow acetylation, GSTM1 null genotype, and risk of bladder cancer: results from the Spanish Bladder Cancer Study and meta-analyses. Lancet. 2005 Aug 20-26;366(9486):649-59. ➤ Dufour C et al. Genetic polymorphisms of CYP3A4, GSTT1, GSTM1, GSTP1 and NQO1 and the risk of acquired idiopathic aplastic anemia in Caucasian patients. Haematologica. 2005 Aug;90(8):1027-31. ➤ Kyoung-Mu Lee et al. CYP1A1, GSTM1, and GSTT1 Polymorphisms, Smoking, and Lung Cancer Risk in a Pooled Analysis among Asian Populations. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention May 2008 17; 1120 ➤ Luch, A. (2005). The Carcinogenic Effects of Polycyclic Aromatic Hydrocarbons. London: Imperial College Press. ISBN 1-86094-417-5. ➤ Bundesinstitut für Risikobewertung: Polyzyklische aromatische Kohlenwasserstoffe (PAK) in Spielzeug. Aktualisierte Stellungnahme Nr. 051/2009 des BfR vom 14. Oktober 2009, Abschnitt 3.1.3 „Exposition“. ➤ Carcinogenesis. 2005 Dec;26(12):2207-12. Epub 2005 Jul 28. CYP1A1 and CYP1B1 polymorphisms and risk of lung cancer among never smokers: a population-based study. Wenzlaff AS, ➤ Gao Y, Cao Y, Tan A, Liao C, Mo Z, Gao F.Glutathione S-transferase M1 polymorphism and sporadic colorectal cancer risk: An updating meta-analysis and HuGE review of 36 case-control studies. Ann Epidemiol. 2010 Feb;20(2):108-21. ➤ S.W. Baxter, E.J. Thomas and I.G. Campbell. GSTM1 null

Sida 135 av 142

polymorphism and susceptibility to endometriosis and ovarian cancer. Carcinogenesis, Vol. 22, No. 1, 63-66, January 2001 ➤ Tamer L, Calikoğlu M, Ates NA, Yildirim H, Ercan B, Saritas E, Unlü A, Atik U. Glutathione-S-transferase gene polymorphisms (GSTT1, GSTM1, GSTP1) as increased risk factors for asthma. Respirology. 2004 Nov;9(4):493-8. ➤ Lee SA, Fowke JH, Lu W, Ye C, Zheng Y, Cai Q, Gu K, Gao YT, Shu XO, Zheng W. Cruciferous vegetables, the GSTP1 Ile105Val genetic polymorphism, and breast cancer risk. Am J Clin Nutr. 2008 Mar;87(3):753-60. ➤ Nebert, D.W., Dalton, T.P. 2006. The role of cytochrome P450 enzymes in endogenous signalling pathways and environmental carcinogenesis. Nat. Rev. Cancer. 6:947-960. ➤ Lee BE, Hong YC, Park H, Ha M, Koo BS, Chang N, Roh YM, Kim BN, Kim YJ, Kim BM, Jo SJ, Ha EH.Interaction between GSTM1/GSTT1 polymorphism and blood mercury on birth weight.Environ Health Perspect. 2010 Mar;118(3):437-43. ➤ Gundacker C, Komarnicki G, Jagiello P, Gencikova A, Dahmen N, Wittmann KJ, Gencik M. Glutathione-S-transferase polymorphism, metallothionein expression, and mercury levels among students in Austria. Sci Total Environ. 2007 Oct 15;385(1-3):37-47. Epub 2007 Aug 22. ➤ Kiyohara C, Miyake Y, Koyanagi M, Fujimoto T, Shirasawa S, Tanaka K, Fukushima W, Sasaki S, Tsuboi Y, Yamada T, Oeda T, Miki T, Kawamura N, Sakae N, Fukuyama H, Hirota Y, Nagai M.GST polymorphisms, interaction with smoking and pesticide use, and risk for Parkinson's disease in a Japanese population.Parkinsonism Relat Disord. 2010 May 14. ➤ Furst A. Can nutrition affect chemical toxicity? Int J Toxicol. 2002 Sep-Oct;21(5):419-24. ➤ Am J Hypertens. 2009 Jan;22(1):87-91. Epub 2008 Nov 20. COMT genotype influences the effect of alcohol on blood pressure: results from the COMBINE study. Stewart SH, Oroszi G, Randall PK, Anton RF. ➤ Neuro Endocrinol Lett. 2006 Feb-Apr;27(1-2):231-5. The association between high-activity COMT allele and alcoholism. Serý O, Didden W, Mikes V, Pitelová R, Znojil V, Zvolský P. ➤ Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb;24(2):135-9. Association between the functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase gene and alcohol consumption among social drinkers. Kauhanen J, Hallikainen T, Tuomainen TP, Koulu M, Karvonen MK, Salonen JT, Tiihonen J. Source Department of Public Health and General Practice, University of Kuopio, Finland. ➤ Bradlow H.L. et al., 1996; PMID 8943806 ➤ Firozi P.F. et al., 2002; PMID 11872636 ➤ Lee A.J. et al., 2003; PMID 12865317 ➤ Vineis P. et al., 2003; PMID 12594823 ➤ Hanna I.H. et al., 2000; PMID 10910054 ➤ Tang Y.M., 2000; PMID 11221602 ➤ Miller D.P. et al., 2006; PMID 16933328 ➤ Sreeja L. et al., 2008; PMID 18472644 ➤ Sreeja L. et al., 2005; PMID 16228113 ➤ Stücker I. et al., 2002; PMID 12189190 ➤ Chen J. et al., 2004; PMID 15457404 ➤ Mier D. et al., 2009; PMID 19417742 ➤ Williams-Gray C.H. et al., 2008; PMID 18178571

Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2) ➤ Fehmann, Hans-Christoph; Strowski, Mathias Z.; Göke, Burkhard ➤ Diabetes mellitus mit monogen determinierter Störung der BetaZell-Funktion: Maturity-onset Diabetes of the Young ➤ Dtsch Arztebl 2004; 101: A 860–867 [Heft 13] ➤ www.deutsche-diabetes-gesellschaft.de; Jahres-/Tätigkeitsbericht 2002 der AG Molekularbiologie und Genetik des Diabetes der DDG ➤ Herold, Gerd und Mitarbeiter; Innere Medizin ➤ Greten, Heiner,Innere Medizin, 11. Auflage Thieme Verlag ➤ Matthaei S, Häring HU. Behandlung des Diabetes mellitus Typ 2. Diabetologie 2008; 3 Suppl 2: S157–S161 ➤ MDS Manual, Handbuch der Gesundheit, 2.Auflage ➤ Fajans, S. S.; Bell, G. I.; Polonsky, K. S. : Molecular mechanisms and clinical pathophysiology of maturity-onset diabetes of the young. New Eng. J. Med. 345: 971-980, 2001. ➤ Froguel, P.; Velho, G.; Cohen, D.; Passa, P. : Strategies for the collection of sibling-pair data for genetic studies in type 2 (non insulin-dependent) diabetes mellitus. (Letter) Diabetologia 34: 685 only, 1991 ➤ Gidh-Jain, M.; Takeda, J.; Xu, L. Z.; Lange, A. J.; Vionnet, N.; Stoffel, M.; Froguel, P.; Velho, G.; Sun, F.; Cohen, D.; Patel, P.; Lo, Y.-M. D.; Hattersley, A. T.; Luthman, H.; Wedell, A.; St. Charles, R.; Harrison, R. W.; Weber, I. T.; Bell, G. I.; Pilkis, S. J. : Glucokinase mutations associated with non-insulin-dependent (type 2) diabetes mellitus have decreased enzymatic activity: implications for

structure/function relationships. Proc. Nat. Acad. Sci. 90: 1932-1936, 1993 ➤ Ellard, S. : Hepatocyte nuclear factor 1 alpha (HNF-1-alpha) mutations in maturity-onset diabetes of the young. Hum. Mutat. 16: 377-385, 2000 ➤ Tong Y, Lin Y, Zhang Y, Yang J, Zhang Y, Liu H, Zhang B; Association between TCF7L2 gene polymorphisms and susceptibility to Type 2 Diabetes mellitus : a large Human Genome Epidemiology (HuGE) review and meta-analysis; BMC Med Genet. 2009 Feb 19;10:15 ➤ Robert Sladek1,2,4, Ghislain Rocheleau1*, Johan Rung4*, Christian Dina5*, Lishuang Shen1, David Serre1, ➤ Philippe Boutin5, Daniel Vincent4, Alexandre Belisle4, Samy Hadjadj6, Beverley Balkau7, Barbara Heude7, ➤ Guillaume Charpentier8, Thomas J. Hudson4,9, Alexandre Montpetit4, Alexey V. Pshezhetsky10, Marc Prentki10,11, ➤ Barry I. Posner2,12, David J. Balding13, David Meyre5, Constantin Polychronakos1,3 & Philippe Froguel5,14; A genome-wide association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes; Nature, Vol 445|22 February 2007 ➤ Scott, L. J.; Mohlke, K. L.; Bonnycastle, L. L.; Willer, C. J.; Li, Y.; Duren, W. L.; Erdos, M. R.; Stringham, H. M.; Chines, P. S.; Jackson, A. U.; Prokunina-Olsson, L.; Ding, C.-J.; and 29 others : A genome-wide association study of type 2 diabetes in Finns detects multiple susceptibility variants. Science 316: 1341-1345, 2007 ➤ van Vliet-Ostaptchouk, J. V.; Onland-Moret, N. C.; van Haeften, T. W.; Franke, L.; Elbers, C. C.; Shiri-Sverdlov, R.; van der Schouw, Y. T.; Hofker, M. H.; Wijmenga, C. : HHEX gene polymorphisms are associated with type 2 diabetes in the Dutch Breda cohort. Europ. J. Hum. Genet. 16: 652-656, 2008 ➤ Wellcome Trust Case Control Consortium. Nature. 2007 Jun 7;447(7145):661-78.Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls. ➤ Nature. 2007 Feb 22;445(7130):881-5. Epub 2007 Feb 11. A genomewide association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes. Sladek R, Rocheleau G, Rung J, Dina C, Shen L, Serre D, Boutin P, Vincent D, Belisle A, Hadjadj S, Balkau B, Heude B, Charpentier G, Hudson TJ, Montpetit A, Pshezhetsky AV, Prentki M, Posner BI, Balding DJ, Meyre D, Polychronakos C, Froguel P. ➤ Andersen G. et al., 2006; PMID 16284746 ➤ Bagos P.G. et al., 2007; PMID 17278960 ➤ Casiglia E. et al., 2008; PMID 18192837 ➤ Rosskopf D. et al., 2000; PMID 10904009 ➤ Siffert W. et al., 1999-A; PMID 10477144 ➤ Siffert W. et al., 1999-B; PMID 10466464 ➤ Siffert W. et al., 1998; PMID 9425898 ➤ Siffert W. et al., 1995; PMID 7635969 ➤ Young J.H. et al., 2005; PMID 16429165 ➤ Cardellini M. et al., 2005; PMID 16043746 ➤ Fishman D. et al., 1998; PMID 9769329 ➤ Hamid Y.H. et al., 2005; PMID 15645209 ➤ Halverstadt A. et al., 2005; PMID 15904871 ➤ Huth C. et al., 2006; PMID 17003362 ➤ Illig T. et al., 2004; PMID 15472205 ➤ Lyon C.J. et al., 2003; PMID 12746274 ➤ McKenzie J.A. et al., 2004; PMID 15180970 ➤ Shoelson S.E. et al., 2006; PMID 16823477 ➤ Vaxillaire M. et al., 2008; PMID 17977958 ➤ Wellen K.E. et al., 2005; PMID 15864338 ➤ Willer C.J. et al., 2007; PMID 17192490 ➤ Crawley E. et al., 1999; PMID 10366102 ➤ De Craen A.J. et al., 2005; PMID 15674372 ➤ Gibson A.W. et al., 2001; PMID 11238636 ➤ Howell W. M. et al., 2007; PMID 17182825 ➤ Kim H.J. et al., 2004; PMID 15047622 ➤ Lyon C.J. et al., 2003; PMID 12746274 ➤ Lin M. T. et al., 2003; PMID 14657427 ➤ Oberbach A. et al., 2006; PMID 16556721 ➤ Scarpelli D. et al., 2006; PMID 16644716 ➤ Trompet S. et al., 2007; PMID 17460178 ➤ Van Exel E. et al., 2002; PMID 11916930 ➤ Weger M. et al., 2007; PMID 17438520 ➤ Cauchi S. et al., 2008; PMID 18445358 ➤ Florez J.C. et al., 2006; PMID 16855264 ➤ Florez J.C., 2007; PMID 17563454 ➤ Grant S.F.A. et al., 2006; PMID 16415884 ➤ Lyssenko V. et al., 2007; PMID 17671651 ➤ Scott L.J. et al., 2006; PMID 16936217 ➤ Shaat N. et al., 2007; PMID 17342473 ➤ Weedon M.N. et al., 2006; PMID 17020404 ➤ Wellcome Trust Case Control Consortium 2007; PMID 17554300 ➤ Altshuler D. et al., 2000; PMID 10973253 ➤ Cauchi S. et al., 2008; PMID 18498634

Sida 136 av 142

➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Ek J. et al., 2001; PMID 11596673 Frederiksen L. et al., 2002; PMID 12161548 Goraya T.Y. et al., 2002; PMID 12225721 Jaziri R. et al., 2006; PMID 16567542 Lohmueller K.E. et al., 2003; PMID 12524541 Ludovico O. et al., 2007; PMID 17495182 Memisoglu A. et al. 2003; PMID 14514601 Paracchini V. et al., 2005; PMID 15972940 Scott L.J. et al., 2007; PMID 17463248 Tönjes A. et al., 2007; PMID 17563457 Yen C.J. et al., 1997; PMID 9425261 Zeggini E. et al., 2007; PMID 17463249 Florez J.C. et al., 2004; PMID 15111507 Florez J.C. et al., 2007; PMID 17259403 Hansen S.K. et al., 2005; PMID 15797964 Moore A.F. et al., 2008; PMID 17937592 Nielsen E.M. et al., 2003; PMID 12540638 Vaxillaire M. et al., 2008; PMID 17977958 Weedon M.N. et al., 2006; PMID 17020404

Alzheimer Sensor (Morbus Alzheimer) ➤ Effects of age, sex, and ethnicity on the association between apolipoprotein E genotype and Alzheimer disease. A meta-analysis. APOE and Alzheimer Disease Meta Analysis Consortium.Farrer LA, Cupples LA, Haines JL, Hyman B, Kukull WA, Mayeux R, Myers RH, Pericak-Vance MA, Risch N, van Duijn CM.JAMA. 1997 Oct 22-29;278(16):1349-56. ➤ C. P. Ferri, M. Prince, C. Brayne et al.: Global prevalence of dementia: a Delphi consensus study. In: Lancet. 366, Nr. 9503, 2005, S. 2112-7. ➤ Tiraboschi P, Hansen LA, Thal LJ, Corey-Bloom J (June 2004). "The importance of neuritic plaques and tangles to the development and evolution of AD". Neurology 62 (11): 1984–9. ➤ "Can Alzheimer's disease be prevented" (pdf). National Institute on Aging. 2006-08-29. ➤ Diet and prevention of Alzheimer disease. Morris MC, Tangney CC. JAMA. 2010 Jun 23;303(24):2519-20. ➤ Hashimoto M, Rockenstein E, Crews L, Masliah E (2003). "Role of protein aggregation in mitochondrial dysfunction and neurodegeneration in Alzheimer's and Parkinson's diseases". Neuromolecular Med. 4 (1–2): 21–36 ➤ Su, B; Wang, X; Nunomura, A; Moreira, PI; Lee, HG; Perry, G; Smith, MA; Zhu, X (2008). "Oxidative stress signaling in Alzheimer's disease". Current Alzheimer research 5 (6): 525–32. ➤ Wenk GL (2003). "Neuropathologic changes in Alzheimer's disease". J Clin Psychiatry 64 Suppl 9: 7–10 ➤ R. T. Linn, P. A. Wolf, D. L. Bachman et al.: The 'preclinical phase' of probable Alzheimer's disease. A 13-year prospective study of the Framingham cohort. In: Arch. Neurol.. 52, Nr. 5, 1995 ➤ J. Saxton, O. L. Lopez, G. Ratcliff et al.: Preclinical Alzheimer disease: neuropsychological test performance 1.5 to 8 years prior to onset. In: Neurology. 63, Nr. 12, 2004, S. 2341–2347. ➤ E. W. Twamley, S. A. Ropacki, M. W. Bondi: Neuropsychological and neuroimaging changes in preclinical Alzheimer's disease. In: J Int Neuropsychol Soc. 12, Nr. 5, 2006, S. 707–735 ➤ Bäckman L, Jones S, Berger AK, Laukka EJ, Small BJ (Sep 2004). "Multiple cognitive deficits during the transition to Alzheimer's disease". J Intern Med 256 (3): 195–204 ➤ Arnáiz E, Almkvist O (2003). "Neuropsychological features of mild cognitive impairment and preclinical Alzheimer's disease". Acta Neurol. Scand., Suppl. 179: 34–41 ➤ Förstl H, Kurz A (1999). "Clinical features of Alzheimer's disease". European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience 249 (6): 288–290 ➤ Solfrizzi V, Capurso C, D'Introno A, et al. (January 2008). "Lifestyle-related factors in predementia and dementia syndromes". Expert Rev Neurother 8 (1): 133–58 ➤ Patterson C, Feightner JW, Garcia A, Hsiung GY, MacKnight C, Sadovnick AD (February 2008). "Diagnosis and treatment of dementia: 1. Risk assessment and primary prevention of Alzheimer disease". CMAJ 178 (5): 548–56 ➤ Rosendorff C, Beeri MS, Silverman JM (2007). "Cardiovascular risk factors for Alzheimer's disease". Am J Geriatr Cardiol 16 (3): 143–9. ➤ Stern Y (July 2006). "Cognitive reserve and Alzheimer disease". Alzheimer Disease and Associated Disorders 20 (2): 112–117 ➤ Patients with Alzheimer's disease have reduced activities in midlife compared with healthy control-group members. Proc Natl Acad Sci U S A. 2001 March 13; 98(6): 3440–3445. Robert P. Friedland, et al. ➤ R. Doll, R. Peto, J. Boreham, I. Sutherland: Mortality in relation to smoking. 50 years' observations on male British doctors. In: BMJ. 328.2004, 7455 (Jun 26), 1519 ➤ IB Puddey, LJ Beilin, V Rakic: Alcohol, hypertension and the

cardiovascular system, a critical appraisal. In: Addict Biol. 2.1997,159–170 ➤ Chobanian AV u a: The Seventh Report of the Joint National Committee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure, the JNC 7 report. In: JAMA. 289.2003,19 (May 21),2560-2572 ➤ Leitlinien zur Behandlung der arteriellen Hypertonie. Deutsche Hochdruckliga e. V. DHL - Deutsche Hypertonie Gesellschaft. 2007. ➤ RH Fagard: Exercise characteristics and the blood pressure response to dynamic physical training. In: Med Sci Sports Exerc. 33.2001, 6(Jun), S. 484-492; discussion S. 493-494 ➤ L. Sandvik u.a.: Physical fitness as a predictor of mortality among healthy, middle-aged Norwegian men. In: N Engl J Med. 25.1993, 328 (Feb 25),533-537 ➤ MR Law: Epidemiologic evidence on salt and blood pressure. In: Am J Hypertens. 10.1997,5 Pt 2 (May),42S-45S ➤ Bao DQ, Mori TA, Burke V, Puddey IB, Beilin LJ: Effects of dietary fish and weight reduction on ambulatory blood pressure in overweight hypertensives. Hypertension. 1998 Oct;32(4):710-7 ➤ Sacks FM et al; DASH-Sodium Collaborative Research Group: Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and the Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) diet. N Engl J Med. 2001 Jan 4;344(1):3-10 ➤ Chronic nicotine administration exacerbates tau pathology in a transgenic model of Alzheimer's disease ➤ Salvatore Oddo. PNAS February 22, 2005 vol. 102 no. 8 3046-3051 ➤ Physical Activity, Diet, and Risk of Alzheimer Disease: Nikolaos Scarmeas et al. JAMA. 2009;302(6):627-637 ➤ Loneliness and risk of Alzheimer disease.Wilson RS, Krueger KR, Arnold SE, Schneider JA, Kelly JF, Barnes LL, Tang Y, Bennett DA.Arch Gen Psychiatry. 2007 Feb;64(2):234-40. ➤ Social Engagement and Cognitive Function in Old Age. Kristin R. Krueger. Experimental Aging Research, Volume 35, Issue 1 January 2009 , pages 45 - 60

Järn Sensor (Hemochromatos) ➤ Allen, K.J., et al., Iron-overload-related disease in HFE hereditary hemochromatosis. N Engl J Med, 2008. 358(3): p. 221-30. ➤ Bradley, L.A., J.E. Haddow, and G.E. Palomaki, Population screening for haemochromatosis: expectations based on a study of relatives of symptomatic probands. J Med Screen, 1996. 3(4): p. 171-7. ➤ Adams PC, R.D., Barton JC, McLaren CE, Eckfeldt JH, McLaren GD, Dawkins FW, Acton RT, Harris EL, Gordeuk VR, Leiendecker-Foster C, Speechley M, Snively BM, Holup JL, Thomson E, Sholinsky P., Hemochromatosis and iron-overload screening in a racially diverse population. N Engl J Med, 2005(352): p. 1769–78. ➤ CDCP, Centers for Disease Control and Prevention ➤ GeneticHealth.com. ➤ MFMER, Mayo Foundation for Medical Education and Research. ➤ NDDIC, National Digestive Diseases Information Clearinghouse. ➤ NIH, Institutes of Health. ➤ GFHEV-Leitlinien. ➤ Medicoconsult-Datenbank. ➤ Haemochromatose.org. ➤ Burt, M.J., et al., The significance of haemochromatosis gene mutations in the general population: implications for screening. Gut, 1998. 43(6): p. 830-6. ➤ Leberkrankheiten_Informationswebseite. ➤ Niederau C, F.R., Pürschel A, Stremmel W, Häussinger D, Strohmeyer G, Long-term survivalin patients with hereditary hemochromatosis. Gastroenterology 1996(110): p. 1107-1119. ➤ Rochette, J., et al., Multicentric origin of hemochromatosis gene (HFE) mutations. Am J Hum Genet, 1999. 64(4): p. 1056-62. ➤ "Hemochromatosis: Treatments and drugs". Mayo Foundation for Medical Education and Research (MFMER). http://www.mayocli nic.com/health/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=7 ➤ Hemochromatosis National Digestive Diseases Information Clearinghouse, National Institutes of Health, U.S. Department of Health and Human Services ➤ "Hemochromatosis: Symptoms". Mayo Foundation for Medical Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.com/heal th/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=2. ➤ Prevalence of the HFE Gene Mutation in the Liver Transplanted and Primary Hemochromatosis Patients in the Southern Iran, M Yavarian et al. IRCMJ 2010; 12(1):22-26 ©Iranian Red Crescent Medical Journal ➤ HFE mutations in heart disease, Terence Dunn et al. Heart and Vessels, Volume 23, Number 5, 348-355.

Ben Hälso Sensor (Osteoporos) ➤ Herold, Innere Medizin 2008 ➤ MSD Manual, 2.Auflage ➤ Seeman, E.; Hopper, J. L.; Bach, L. A.; Cooper, M. E.; Parkinson, E.;

Sida 137 av 142

McKay, J.; Jerums, G. : Reduced bone mass in daughters of women with osteoporosis. New Eng. J. Med. 320: 554-558, 1989 ➤ Bianchine, J. W.; Briard-Guillemot, M. L.; Maroteaux, P.; Frezal, J.; Harrison, H. E. : Generalized osteoporosis with bilateral pseudoglioma--an autosomal recessive disorder of connective tissue: report of three families--review of the literature. Am. J. Hum. Genet. 24: 34A only, 1972. ➤ Raisz L (2005). "Pathogenesis of osteoporosis: concepts, conflicts, and prospects.". J Clin Invest 115 (12): 3318–25 ➤ DVO-Leitlinie "Osteoporose bei Frauen ab der Menopause und Männer über 60 Jahren", 2006 ➤ Guideline der National Osteoporosis Foundation (USA), 2003 ➤ Kim DH, Vaccaro AR (2006). "Osteoporotic compression fractures of the spine; current options and considerations for treatment". The spine journal : official journal of the North American Spine Society 6 (5): 479–87 ➤ Ganz DA, Bao Y, Shekelle PG, Rubenstein LZ (2007). "Will my patient fall?". JAMA 297 (1): 77–86 ➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2007) Protein and amino acid requirements in human nutrition, pp224-226 ➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2002), Human Vitamin and Mineral Requirements, pp166-167 ➤ Bolland MJ, Barber PA, Doughty RN, et al (2008). "Vascular events in healthy older women receiving calcium supplementation: randomised controlled trial". BMJ 336: 262 ➤ Jackson RD, LaCroix AZ, Gass M, et al (2006). "Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures". N. Engl. J. Med. 354 (7): 669–83 ➤ Ferrari, S. L.; Deutsch, S.; Choudhury, U.; Chevalley, T.; Bonjour, J.-P.; Dermitzakis, E. T.; Rizzoli, R.; Antonarakis, S. E. : Polymorphisms in the low-density lipoprotein receptor-related protein 5 (LRP5) gene are associated with variation in vertebral bone mass, vertebral bone size, and stature in whites. Am. J. Hum. Genet. 74: 866-875, 2004 ➤ MacDonald H.M. et al., 2001; PMID 11547832 ➤ Mann V. et al., 2003; PMID 12810179 ➤ Qureshi A.M. et al., 2002; PMID 11907712 ➤ Palomba S. et al., 2005; PMID 15739035 ➤ Palomba S. et al., 2003; PMID 12525466 ➤ Thakkinstian A. et al., 2004; PMID 15040830

Led Sensor (Reumatoid Arthrit) ➤ Zou J, Zhang Y, Thiel A, Rudwaleit M, Shi SL, Radbruch A, Poole R, Braun J, Sieper J.: Predominant cellular immune response to the cartilage autoantigenic G1 aggrecan in ankylosing spondylitis and rheumatoid arthritis. in: Rheumatology (Oxford). 2003 Jul;42(7):846-55 ➤ Abul K. Abbas : Diseases of Immunity in Vinay Kumar, Abul K. Abbas, Nelson Fausto : Robbins and Cotran - Pathologic Basis of Disease, 7. Auflage, Philadelphia, 2005, S. 205 ➤ Gerd Herold. Innere Medizin. Köln 2005 ➤ A. McMichael, P. Bowness. HLA-B27: natural function and pathogenic role in spondyloarthritis. Arthritis Res. 2002;4 Suppl 3:S153-8. ➤ J.C. Edwards et al. Jekyll and Hyde: the transformation of HLAB27. Immunol Today. 2000 Jun;21(6):256-60 ➤ Braun J, Bollow M, Remlinger G et al.: Prevalence of Spondylarthropathies in HLA-B27 positive and negative blood donors. Arthritis & Rheumatism 1998;41:58–67 ➤ Porter, Robert; Beers, Mark H.; Berkow, Robert (2006). The Merck manual of diagnosis and therapy. Rahway, NJ: Merck Research Laboratories. pp. 290 ➤ DVMB - Deutsche Vereinigung Morbus Bechterew ➤ P. Bowness: HLA B27 in health and disease: a double-edged sword? Rheumatology 2002; 41: pp. 857—868 ➤ Dennis L. Kasper et al: Harrison's Principles of Internal Medicine, 16. Ausgabe 2005. Seite 1995f ➤ H. Spring, A.Pirlet: Morbus Bechterew, Gymnastik und Sport. Georg Thieme Verlag 1995. ➤ Günstige Ernährung bei Morbus Bechterew, Olaf Adam, WMW Wiener Medizinische Wochenschrift Volume 158, Numbers 9-10, 294-297 ➤ P. Schmied und H. Baumberger. Morbus Bechterew – Der entzündliche Wirbelsäulen-Rheumatismus, 3. Auflage Gustav Fischer Verlag Stuttgart 2003 ➤ E Jaakkola, Finnish HLA studies confirm the increased risk conferred by HLA-B27 homozygosity in ankylosing spondylitis.Ann Rheum Dis 2006;65:775-780 ➤ Biesalski, H. K., et al., Ernährungsmedizin (2004), Thieme Verlag ➤ DGE-Beratungsstandards: Rheumatische Erkrankungen (2001) ➤ Diättherapie bei rheumatischen Erkrankungen«, Empfehlungen der Deutschen Gesellschaft für Rheumatologie

➤ Osteoarthritis Cartilage. 2006 Mar;14(3):286-94. Epub 2005 Nov 23. Efficacy of methylsulfonylmethane (MSM) in osteoarthritis pain of the knee: a pilot clinical trial. Kim LS, Axelrod LJ, Howard P, Buratovich N, Waters RF. ➤ Wojtecka-Lukasik E, Inflamm Res. 2010 Mar;59 Suppl 2:S253-5. Cryotherapy decreases histamine levels in the blood of patients with rheumatoid arthritis

Glutenintolerans ➤ Innere Medizin, Gerd Herold und Mitarbeiter, 2008 ➤ Curione M, Barbato M, Viola F, Francia P, De Biase L, Cucchiara S. Idiopathic dilated cardiomyopathy associated with coeliac disease: the effect of a gluten-free diet on cardiac performance. Dig Liver Dis. 2002;34:866 –869. ➤ Handbuch Zöliakie, Österreichische Arbeitsgemeinschaft Zöliakie ➤ Farrell R, Kelly C. Celiac sprue. N Engl J Med 2002;346:180–8. ➤ Deutsche Zöliakie Gemeinschaft ➤ Kupper C (2005). "Dietary guidelines and implementation for celiac disease". Gastroenterology 128 (4 Suppl 1): S121–7. ➤ Sblattero D, Berti I, Trevisiol C, et al (May 2000). "Human recombinant tissue transglutaminase ELISA: an innovative diagnostic assay for celiac disease". Am. J. Gastroenterol. 95 (5): 1253–7. ➤ Am J Med. 1967; 42: 899-912 ➤ Gut 1989; 30: 333-338 ➤ Hardwick, C. Prognosis in coeliac disease. Arch Dis Child 1939; 14:279. ➤ Effective detection of human leukocyte antigen risk alleles in celiac disease using tag single nucleotide polymorphisms. Monsuur AJ, de Bakker PI, Zhernakova A, Pinto D, Verduijn W, Romanos J, Auricchio R, Lopez A, van Heel DA, Crusius JB, Wijmenga C. PLoS One. 2008 May 28.3(5):e2270.

Lactos Sensor (Laktosintolerans) ➤ Herold, Innere Medizin 2008, 439-440 ➤ Beja-Pereira, A.; Luikart, G.; England, P. R.; Bradley, D. G.; Jann, O. C.; Bertorelle, G.; Chamberlain, A. T.; Nunes, T. P.; Metodiev, S.; Ferrand, N.; Erhardt, G. : ➤ Gene-culture coevolution between cattle milk protein genes and human lactase genes. Nature Genet. 35: 311-313, 2003. Note: Erratum: Nature Genet. 35: 106 only, 2003. ➤ Laktose-Intoleranz, Thilo Schleip, 5.Auflage, 2003 ➤ Tuula H. Vesa et al.: Lactose Intolerance, in: Journal of the American College of Nutrition, Vol. 19, No. 90002, 165S-175S (2000) ➤ Bulhoes, A. C., et. al. (2007-11). "Correlation between lactose absorption and the C/T-13910 and G/A-22018 mutations of the lactase-phlorizin hydrolase (LCT) gene in adult-type hypolactasia". Brazilian Journal of Medical and Biological Research. ➤ National Digestive Diseases Information Clearinghouse (March 2006). "Lactose Intolerance". National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases, National Institutes of Health. ➤ Montalto M, Curigliano V, Santoro L, et al (2006). "Management and treatment of lactose malabsorption". World J. Gastroenterol. 12 (2): 187–91. PMID 16482616. http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/187.asp. ➤ Enattah, N. S.; Sahi, T.; Savilahti, E.; Terwilliger, J. D.; Peltonen, L.; Jarvela, I. : Identification of a variant associated with adult-type hypolactasia. Nature Genet. 30: 233-237, 2002. ➤ Olds, L. C.; Sibley, E. : Lactase persistence DNA variant enhances lactase promoter activity in vitro: functional role as a cis regulatory element. Hum. Molec. Genet. 12: 2333-2340, 2003. ➤ Kuokkanen, M.; Kokkonen, J.; Enattah, N. S.; Ylisaukko-oja, T.; Komu, H.; Varilo, T.; Peltonen, L.; Savilahti, E.; Jarvela, I. : Mutations in the translated region of the lactase gene (LCT) underlie congenital lactase deficiency. Am. J. Hum. Genet. 78: 339-344, 2006.

IBD Sensor (Morbus Crohn) ➤ Innere Medizin, Herold 2008, S.443-446 ➤ Pimentel, Mark; Michael Chang, Evelyn J. Chow, Siamak Tabibzadeh, Viorelia Kirit-Kiriak, Stephan R. Targan, Henry C. Lin (2000). "Identification of a prodromal period in Crohn's disease but not ulcerative colitis". American Journal of Gastroenterology 95 (12): 3458–62 ➤ Baumgart DC, Sandborn WJ (2007). "Inflammatory bowel disease: clinical aspects and established and evolving therapies.". The Lancet 369 (9573): 1641–57 ➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, 378-383 ➤ Hirzel, Chronisch entzündliche Darmerkrankungen, 2.Auflage ➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Ausgabe ➤ Tecker, Morbus Crohn und Colitis ulcerosa ➤ Current issues in Crohn's disease, Warwick S. Selby, MJA 2003, 178 (11): 532533 ➤ Ogura, Y.; Bonen, D. K.; Inohara, N.; Nicolae, D. L.; Chen, F. F.;

Sida 138 av 142

Ramos, R.; Britton, H.; Moran, T.; Karaliuskas, R.; Duerr, R. H.; Achkar, J.-P.; Brant, S. R.; Bayless, T. M.; Kirschner, B. S.; Hanauer, S. B.; Nunez, G.; Cho, J. H. : ➤ A frameshift mutation in Nod2 associated with susceptibility to Crohn's disease. Nature 411: 603-606, 2001 ➤ Jacobsen BA et al. Increase in incidence and prevalence of inflammatory bowel disease in northern Denmark: a populationbased study, 1978-2002. Eur J Gastroenterol Hepatol. 2006 Jun;18(6):601-6. ➤ Podolsky, Daniel K. (2002). "Inflammatory bowel disease". New England Journal of Medicine 346 (6): 417–29 ➤ Mueller, M. H.; M. E. Kreis, M. L. Gross, H. D. Becker, T. T. Zittel & E. C. Jehle (2002). "Anorectal functional disorders in the absence of anorectal inflammation in patients with Crohn's disease". British Journal of Surgery 89 (8): 1027–31 ➤ Reese GE, Nanidis T, Borysiewicz C, Yamamoto T, Orchard T, Tekkis PP; Int J Colorectal Dis. The effect of smoking after surgery for Crohn's disease: a meta-analysis of observational studies. 2008 Dec;23(12):1213-21. Epub 2008 Sep 2 ➤ King, K.; Sheikh, M. F.; Cuthbert, A. P.; Fisher, S. A.; Onnie, C. M.; Mirza, M. M.; Pattni, R. C.; Sanderson, J.; Forbes, A.; Mansfield, J.; Lewis, C. M.; Roberts, R. G.; Mathew, C. G. : Mutation, selection, and evolution of the Crohn disease susceptibility gene CARD15. Hum. Mutat. 27: 44-54, 2006.

Glaucoma Sensor (Grönstarr) ➤ Augenheilkunde, Grehn, 30.Auflage, Springer ➤ Medikamentöse Augentherapie, Paul U. Fechner ➤ Das MSD Manual der Diagnostik und Therapie, Mark H Beers, MSD Sharp & Dohme GmbH, 7.Auflage ➤ Stone, E. M.; Fingert, J. H.; Alward, W. L. M.; Nguyen, T. D.; Polansky, J. R.; Sunden, S. L. F.; Nishimura, D.; Clark, A. F.; Nystuen, A.; Nichols, B. E.; Mackey, D. A.; Ritch, R.; Kalenak, J. W.; Craven, E. R.; Sheffield, V. C. : ➤ Identification of a gene that causes primary open angle glaucoma. Science 275: 668-670, 1997. ➤ National Insstitute of Health (NIH) - National Eye Institute ➤ J. Flammer: Glaukom. Ein Handbuch für Betroffene. Eine Einführung für Interessierte. Ein Nachschlagewerk für Eilige. Hans Huber Verlag ➤ "Global data on visual impairment in the year 2002" Bulletin of the World Health Organization Volume 82, Number 11, November 2004, 811-890 ➤ Morissette, J.; Cote, G.; Anctil, J.-L.; Plante, M.; Amyot, M.; Heon, E.; Trope, G. E.; Weissenbach, J.; Raymond, V. : A common gene for juvenile and adult-onset primary open-angle glaucomas confined on chromosome 1q. Am. J. Hum. Genet. 56: 1431-1442, 1995. ➤ Kwon, Y. H.; Fingert, J. H.; Kuehn, M. H.; Alward, W. L. M. : Primary open-angle glaucoma. New Eng. J. Med. 360: 1113-1124, 2009. ➤ Rezaie, T.; Child, A.; Hitchings, R.; Brice, G.; Miller, L.; Coca-Prados, M.; Heon, E.; Krupin, T.; Ritch, R.; Kreutzer, D.; Crick, R. P.; Sarfarazi, M. : Adult-onset primary open-angle glaucoma caused by mutations in optineurin. Science 295: 1077-1079, 2002.

AMD Sensor (Syndegeneration) ➤ Augenheilkunde, Franz Grehn, 30.Auflage, 2008 ➤ MDS Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage ➤ Haines, J. L.; Hauser, M. A.; Schmidt, S.; Scott, W. K.; Olson, L. M.; Gallins, P.; Spencer, K. L.; Kwan, S. Y.; Noureddine, M.; Gilbert, J. R.; Schnetz-Boutaud, N.; Agarwal, A.; Postel, E. A.; Pericak-Vance, M. A. : Complement factor H variant increases the risk of age-related macular degeneration. Science 308: 419-421, 2005 ➤ Diagnosen am Augenhintergrund, Thieme, Bernd Kirchhof, Martin Reim, Sebastian Wolf, 2003 ➤ de Jong PT (2006). "Age-related macular degeneration". N Engl J Med. 355 (14): 1474–1485. ➤ Ch. 25, Disorders of the Eye, Jonathan C. Horton, in Harrison's Principles of Internal Medicine, 16th ed. ➤ Richer SP.J Am Optom Assoc. 1993 Dec;64(12):838-50. Is there a prevention and treatment strategy for macular degeneration? ➤ Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, Cameron DJ, Chen H, Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J, Bernstein PS, Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K. "A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to age-related macular degeneration." ➤ Deutsche Ophthalmologische Gesellschaft (DOG) ➤ Klein, R. J.; Zeiss, C.; Chew, E. Y.; Tsai, J.-Y.; Sackler, R. S.; Haynes, C.; Henning, A. K.; SanGiovanni, J. P.; Mane, S. M.; Mayne, S. T.; Bracken, M. B.; Ferris, F. L.; Ott, J.; Barnstable, C.; Hoh, J. : Complement factor H polymorphism in age-related macular degeneration. Science 308: 385-389, 2005 ➤ National Institutes of Health (NIH) - National Eye Institute ➤ Maller, J.; George, S.; Purcell, S.; Fagerness, J.; Altshuler, D.; Daly,

M. J.; Seddon, J. M. : Common variation in three genes, including a noncoding variant in CFH, strongly influences risk of age-related macular degeneration. Nature Genet. 38: 1055-1059, 2006 ➤ Wegscheider BJ, Weger M, Renner W, et al. Association of complement factor H Y402H gene polymorphism with different subtypes of exudative age-related macular degeneration. Ophthalmology. 2007.114:738-42. ➤ Montezuma SR, Sobrin L, Seddon JM. Review of genetics in age related macular degeneration. Semin Ophthalmol. 2007;22:229-40. ➤ A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to agerelated macular degeneration. Science. 2006 Nov 10.314(5801):992-3. Epub 2006 Oct 19. Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, Cameron DJ, Chen H, Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J, Bernstein PS, Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K.

Periodontitis Sensor (Parondontos) ➤ J Clin Periodontol. 1999 Nov:26(11):705-9.Polymorphic cytokine genotypes as markers of disease severity in adult periodontitis. Galbraith GM, Hendley TM, Sanders JJ, Palesch Y, Pandey JP. ➤ J Clin Periodontol. 1998 Oct:25(10):781-5. Interleukin-1beta+3953 allele 2: association with disease status in adult periodontitis. Gore EA, Sanders JJ, Pandey JP, Palesch Y, Galbraith GM. ➤ Cytokine. 2012 Jul 12. Analysis of IL1 gene polymorphisms and transcript levels in periodontal and chronic kidney disease. Braosi AP, de Souza CM, Luczyszyn SM, Dirschnabel AJ, Claudino M, Olandoski M, Probst CM, Garlet GP, Pecoits-Filho R, Trevilatto PC. ➤ J Periodontol. 2012 Feb 21. Interleukin-1 Gene Polymorphisms and Chronic Periodontitis in Adult Caucasians: A Systematic Review and Meta-Analysis. Karimbux NY, Saraiya VM, Elangovan S, Allareddy V, Kinnunen T, Kornman KS, Duff GW. ➤ Int Endod J. 2007 Jul:40(7):563-72. Epub 2007 May 18. Association of CD14, IL1B, IL6, IL10 and TNFA functional gene polymorphisms with symptomatic dental abscesses. de Sá AR, Moreira PR, Xavier GM, Sampaio I, Kalapothakis E, Dutra WO, Gomez RS. ➤ J Am Dent Assoc. 2002 Apr:133(4):452-9; quiz 492-3. Clinical utility of a genetic susceptibility test for severe chronic periodontitis: a critical evaluation. Greenstein G, Hart TC. ➤ J Clin Periodontol. 1998 Oct:25(10):781-5. Interleukin-1beta+3953 allele 2: association with disease status in adult periodontitis. Gore EA, Sanders JJ, Pandey JP, Palesch Y, Galbraith GM. ➤ J Periodontol. 2006 Dec:77(12):1978-83. Analysis of tumor necrosis factor-alpha, transforming growth factor-beta, interleukin-10, IL-6, and interferon-gamma gene polymorphisms in patients with chronic periodontitis. Babel N, Cherepnev G, Babel D, Tropmann A, Hammer M, Volk HD, Reinke P ➤ Clin Exp Immunol. 2007 Apr:148(1):119-26. Interleukin-6 expression and gene polymorphism are associated with severity of periodontal disease in a sample of Brazilian individuals. Moreira PR, Lima PM, Sathler KO, Imanishi SA, Costa JE, Gomes RS, Gollob KJ, Dutra WO.

Nutrition Sensor ➤ A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to agerelated macular degeneration. Science. 2006 Nov 10.314(5801):992-3. Epub 2006 Oct 19. Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, Cameron DJ, Chen H, Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J, Bernstein PS, Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K. ➤ Adams PC, R.D., Barton JC, McLaren CE, Eckfeldt JH, McLaren GD, Dawkins FW, Acton RT, Harris EL, Gordeuk VR, Leiendecker-Foster C, Speechley M, Snively BM, Holup JL, Thomson E, Sholinsky P., Hemochromatosis and iron-overload screening in a racially diverse population. N Engl J Med, 2005(352): p. 1769–78. ➤ Allen, K.J., et al., Iron-overload-related disease in HFE hereditary hemochromatosis. N Engl J Med, 2008. 358(3): p. 221-30. ➤ Alpha-tocopherol supplementation prevents the exerciseinduced reduction of serum paraoxonase 1/arylesterase activities in healthy individuals. ➤ Am J Med. 1967; 42: 899-912 ➤ American Heart Association ➤ Antioxidant micronutrients and biomarkers of oxidative stress and inflammation in colorectal adenoma patients: results from a randomized, controlled clinical trial. ➤ Association between decreased vitamin levels and MTHFR, MTR and MTRR gene polymorphisms as determinants for elevated total homocysteine concentrations in pregnant women. ➤ Association of MTRRA66G polymorphism (but not of MTHFR C677T and A1298C, MTRA2756G, TCN C776G) with homocysteine and coronary artery disease in the French population. ➤ Barbosa PR: Eur J Clin Nutr. 2008 Aug;62(8):1010-21. Epub 2007 May 23. ➤ Barry I. Posner2,12, David J. Balding13, David Meyre5, Constantin Polychronakos1,3 & Philippe Froguel5,14; A genome-wide association study

Sida 139 av 142

➤ Beja-Pereira, A.; Luikart, G.; England, P. R.; Bradley, D. G.; Jann, O. C.; Bertorelle, G.; Chamberlain, A. T.; Nunes, T. P.; Metodiev, S.; Ferrand, N.; Erhardt, G. : Bianchine, J. W.; Briard-Guillemot, M. L.; Maroteaux, P.; Frezal, J.; Harrison, H. E. : Generalized osteoporosis with bilateral pseudoglioma-an autosomal recessive disorder of connective tissue: report of three families-review of the literature. Am. J. Hum. Genet. 24: 34A only, 1972. ➤ Bolland MJ, Barber PA, Doughty RN, et al (2008). "Vascular events in healthy older women receiving calcium supplementation: randomised controlled trial". BMJ 336: 262 ➤ Bradley, L.A., J.E. Haddow, and G.E. Palomaki, Population screening for haemochromatosis: expectations based on a study of relatives of symptomatic probands. J Med Screen, 1996. 3(4): p. 171-7. ➤ Bundeslebensmittelschlüssel (BLS) ➤ Bulhoes, A. C., et. al. (2007-11). "Correlation between lactose absorption and the C/T-13910 and G/A-22018 mutations of the lactase-phlorizin hydrolase (LCT) gene in adult-type hypolactasia". Brazilian Journal of Medical and Biological Research. ➤ Burt, M.J., et al., The significance of haemochromatosis gene mutations in the general population: implications for screening. Gut, 1998. 43(6): p. 830-6. ➤ Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures.N Engl J Med. 2006 Feb 16;354(7):669-83. Jackson RD ➤ CDCP, Centers for Disease Control and Prevention ➤ Ch. 25, Disorders of the Eye, Jonathan C. Horton, in Harrison's Principles of Internal Medicine, 16th ed. ➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008 ➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krank macht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann ➤ Collins, D. R.; Knott, T. J.; Pease, R. J.; Powell, L. M.; Wallis, S. C.; Robertson, S.; Pullinger, C. R.; Milne, R. W. Marcel, Y. L.; Humphries, S. E.; Talmud, P. J.; Lloyd, J. K.; Miller, N. E.; Muller, D.; Scott, J. Truncated variants of apolipoprotein B cause hypobetalipoproteinaemia. Nucleic Acids Res. 16: 8361-8375, 1988 ➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The Cholesterol Skeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: Academic Press. ➤ de Jong PT (2006). "Age-related macular degeneration". N Engl J Med. 355 (14): 1474–1485. ➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997 ➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology of familial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998 ➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung von Fettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V ➤ Deutsche Ophthalmologische Gesellschaft (DOG) ➤ Deutsche Zöliakie Gemeinschaft ➤ Diagnosen am Augenhintergrund, Thieme, Bernd Kirchhof, Martin Reim, Sebastian Wolf, 2003 ➤ DVO-Leitlinie "Osteoporose bei Frauen ab der Menopause und Männer über 60 Jahren", 2006 ➤ Effect of B vitamin supplementation on plasma homocysteine levels in celiac disease. Effect of calcium and vitamin D supplementation on bone density in men and women 65 years of age or older. Dawson-Hughes B: N Engl J Med. 1997 Sep 4;337(10):670-6. ➤ Effect of supplementation of calcium and vitamin D on bone mineral density and bone mineral content in peri- and postmenopause women; a double-blind, randomized, controlled trial.Di Daniele N,Pharmacol Res. 2004 Dec;50(6):637-41. ➤ Effective detection of human leukocyte antigen risk alleles in celiac disease using tag single nucleotide polymorphisms. Monsuur AJ, de Bakker PI, Zhernakova A, Pinto D, Verduijn W, Romanos J, Auricchio R, Lopez A, van Heel DA, Crusius JB, Wijmenga C. PLoS One. 2008 May 28.3(5):e2270. ➤ Ellard, S. : Hepatocyte nuclear factor 1 alpha (HNF-1-alpha) mutations in maturity-onset diabetes of the young. Hum. Mutat. 16: 377-385, 2000 ➤ Enattah, N. S.; Sahi, T.; Savilahti, E.; Terwilliger, J. D.; Peltonen, L.; Jarvela, I. : Identification of a variant associated with adult-type hypolactasia. Nature Genet. 30: 233-237, 2002. ➤ Fajans, S. S.; Bell, G. I.; Polonsky, K. S. : Molecular mechanisms and clinical pathophysiology of maturity-onset diabetes of the young. New Eng. J. Med. 345: 971-980, 2001. ➤ Farrell R, Kelly C. Celiac sprue. N Engl J Med 2002;346:180–8. ➤ Ferrari, S. L.; Deutsch, S.; Choudhury, U.; Chevalley, T.; Bonjour, J.-P.; Dermitzakis, E. T.; Rizzoli, R.; Antonarakis, S. E. : Polymorphisms in the low-density lipoprotein receptor-related protein 5 (LRP5) gene are associated with variation in vertebral bone mass, vertebral bone size, and stature in whites. Am. J. Hum. Genet. 74: 866-875, 2004 ➤ Fracture prevention with vitamin D supplementation: a metaanalysis of randomized controlled trials.JAMA. 2005 May 11;293(18):2257-64: Bischoff-Ferrari HA

➤ Froguel, P.; Velho, G.; Cohen, D.; Passa, P. : Strategies for the collection of sibling-pair data for genetic studies in type 2 (non insulin-dependent) diabetes mellitus. (Letter) Diabetologia 34: 685 only, 1991 ➤ Ganz DA, Bao Y, Shekelle PG, Rubenstein LZ (2007). "Will my patient fall?". JAMA 297 (1): 77–86 ➤ Gene-culture coevolution between cattle milk protein genes and human lactase genes. Nature Genet. 35: 311-313, 2003. Note: Erratum: Nature Genet. 35: 106 only, 2003. ➤ GeneticHealth.com. ➤ GFHEV-Leitlinien. ➤ Gidh-Jain, M.; Takeda, J.; Xu, L. Z.; Lange, A. J.; Vionnet, N.; Stoffel, M.; Froguel, P.; Velho, G.; Sun, F.; Cohen, D.; Patel, P.; Lo, Y.-M. D.; Hattersley, A. T.; Luthman, H.; Wedell, A.; St. Charles, R.; Harrison, R. W.; Weber, I. T.; Bell, G. I.; Pilkis, S. J. : Glucokinase mutations associated with non-insulin-dependent (type 2) diabetes mellitus have decreased enzymatic activity: implications for structure/function relationships. Proc. Nat. Acad. Sci. 90: 1932-1936, 1993 ➤ Guéant-Rodriguez RM: Thromb Haemost. 2005 Sep;94(3):510-5 ➤ Guideline der National Osteoporosis Foundation (USA), 2003 ➤ Guillaume Charpentier, Thomas J. Hudson4,9, Alexandre Montpetit4, Alexey V. Pshezhetsky10, Marc Prentki10,11, ➤ Gut 1989; 30: 333-338 ➤ Hadithi M: World J Gastroenterol. 2009 Feb 28;15(8):955-60. ➤ Haemochromatose.org. ➤ Haines, J. L.; Hauser, M. A.; Schmidt, S.; Scott, W. K.; Olson, L. M.; Gallins, P.; Spencer, K. L.; Kwan, S. Y.; Noureddine, M.; Gilbert, J. R.; Schnetz-Boutaud, N.; Agarwal, A.; Postel, E. A.; Pericak-Vance, M. A. : Complement factor H variant increases the risk of age-related macular degeneration. Science 308: 419-421, 2005 ➤ Handbuch Zöliakie, Österreichische Arbeitsgemeinschaft Zöliakie ➤ Hardwick, C. Prognosis in coeliac disease. Arch Dis Child 1939; 14:279. ➤ Hemochromatosis National Digestive Diseases Information Clearinghouse, National Institutes of Health, U.S. Department of Health and Human Services ➤ Hemochromatosis: Symptoms. Mayo Foundation for Medical Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.com/heal th/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=2. ➤ Hemochromatosis: Treatments and drugs. Mayo Foundation for Medical Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.c om/health/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=7 ➤ Herold, Innere Medizin 2008, 439-440 ➤ HHEX gene polymorphisms are associated with type 2 diabetes in the Dutch Breda cohort. Europ. J. Hum. Genet. 16: 652-656, 2008 ➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445 ➤ Hobbs, H. H.; Brown, M. S.. Russell, D. W.; Davignon, J.. Goldstein, J. L. : Deletion in the gene for the low-density-lipoprotein receptor in a majority of French Canadians with familial hypercholesterolemia. New Eng. J. Med. 317: 734-737, 1987 ➤ Hopkins MH: Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 Mar;19(3):850-8. Epub 2010 Mar 3. ➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/omim/125860 ➤ identifies novel risk loci for type 2 diabetes; Nature, Vol 445|22 February 2007 ➤ Inter-individual variation in DNA damage and base excision repair in young, healthy non-smokers: effects of dietary supplementation and genotype.Caple F: Br J Nutr. 2010 Jan 19:1-9. ➤ Jackson RD, LaCroix AZ, Gass M, et al (2006). "Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures". N. Engl. J. Med. 354 (7): 669–83 ➤ Kim DH, Vaccaro AR (2006). "Osteoporotic compression fractures of the spine; current options and considerations for treatment". The spine journal : official journal of the North American Spine Society 6 (5): 479–87 ➤ Klein, R. J.; Zeiss, C.; Chew, E. Y.; Tsai, J.-Y.; Sackler, R. S.; Haynes, C.; Henning, A. K.; SanGiovanni, J. P.; Mane, S. M.; Mayne, S. T.; Bracken, M. B.; Ferris, F. L.; Ott, J.; Barnstable, C.; Hoh, J. : Complement factor H polymorphism in age-related macular degeneration. Science 308: 385-389, 2005 ➤ Kuokkanen, M.; Kokkonen, J.; Enattah, N. S.; Ylisaukko-oja, T.; Komu, H.; Varilo, T.; Peltonen, L.; Savilahti, E.; Jarvela, I. : Mutations in the translated region of the lactase gene (LCT) underlie congenital lactase deficiency. Am. J. Hum. Genet. 78: 339-344, 2006. ➤ Kupper C (2005). "Dietary guidelines and implementation for celiac disease". Gastroenterology 128 (4 Suppl 1): S121–7. ➤ Laktose-Intoleranz, Thilo Schleip, 5.Auflage, 2003 ➤ Leberkrankheiten_Informationswebseite. ➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J, Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). "Blood cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a

Sida 140 av 142

meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with 55,000 vascular deaths". Lancet 370 (9602): 1829–39. ➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998 ➤ Lowering blood homocysteine with folic acid based supplements: meta-analysis of randomised trials. Homocysteine Lowering Trialists' Collaboration.BMJ. 1998 Mar 21;316(7135):894-8 ➤ Maller, J.; George, S.; Purcell, S.; Fagerness, J.; Altshuler, D.; Daly, M. J.; Seddon, J. M. : Common variation in three genes, including a noncoding variant in CFH, strongly influences risk of age-related macular degeneration. Nature Genet. 38: 1055-1059, 2006 ➤ Manganese superoxide dismutase polymorphism and risk of gastric lesions, and its effects on chemoprevention in a Chinese population.Tu HK: Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 Apr;19(4):1089-97. Epub 2010 Mar 16. ➤ Maternal MTHFR 677C>T genotype and dietary intake of folate and vitamin B(12): their impact on child neurodevelopment.del Río Garcia C: Nutr Neurosci. 2009 Feb;12(1):13-20. ➤ Medicoconsult-Datenbank. ➤ MFMER, Mayo Foundation for Medical Education and Research. ➤ Montalto M, Curigliano V, Santoro L, et al (2006). "Management and treatment of lactose malabsorption". World J. Gastroenterol. 12 (2): 187–91. PMID 16482616. http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/187.asp. ➤ Montezuma SR, Sobrin L, Seddon JM. Review of genetics in age related macular degeneration. Semin Ophthalmol. 2007;22:229-40. ➤ National Cholesterol Education Program (NCEP) ➤ National Digestive Diseases Information Clearinghouse (March 2006). "Lactose Intolerance". National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases, National Institutes of Health. ➤ National Institutes of Health (NIH) - National Eye Institute ➤ Nature. 2007 Feb 22;445(7130):881-5. Epub 2007 Feb 11. A genomewide association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes. Sladek R, Rocheleau G, Rung J, Dina C, Shen L, Serre D, Boutin P, Vincent D, Belisle A, Hadjadj S, Balkau B, Heude B, Charpentier G,Hudson TJ, Montpetit A, Pshezhetsky AV, Prentki M, Posner BI, Balding DJ, Meyre D, Polychronakos C, Froguel P. ➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm ➤ NDDIC, National Digestive Diseases Information Clearinghouse. ➤ Niederau C, F.R., Pürschel A, Stremmel W, Häussinger D, Strohmeyer G, Long-term survivalin patients with hereditary hemochromatosis. Gastroenterology 1996(110): p. 1107-1119. ➤ NIH, Institutes of Health. ➤ ÖGTG – Österreichisches Gentechnik Gesetz ➤ Olds, L. C.; Sibley, E. : Lactase persistence DNA variant enhances lactase promoter activity in vitro: functional role as a cis regulatory element. Hum. Molec. Genet. 12: 2333-2340, 2003. ➤ Olson RE (February 1998). "Discovery of the lipoproteins, their role in fat transport and their significance as risk factors". J. Nutr. 128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044 ➤ Philippe Boutin, Daniel Vincent4, Alexandre Belisle4, Samy Hadjadj6, Beverley Balkau7, Barbara Heude7, ➤ Raisz L (2005). "Pathogenesis of osteoporosis: concepts, conflicts, and prospects.". J Clin Invest 115 (12): 3318–25 ➤ Rayman MP: Proc Nutr Soc. 2005 Nov;64(4):527-42 ➤ Redeker et al. 1998 EAS 98 ➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2002), Human Vitamin and Mineral Requirements, pp166-167 ➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2007) Protein and amino acid requirements in human nutrition, pp224-226 ➤ Responsiveness of selenoproteins to dietary selenium.Allan CB: Annu Rev Nutr. 1999;19:1-16 ➤ Richer SP.J Am Optom Assoc. 1993 Dec;64(12):838-50. Is there a prevention and treatment strategy for macular degeneration? ➤ Robert Sladek1,2,4, Ghislain Rocheleau1*, Johan Rung4*, Christian Dina5*, Lishuang Shen1, David Serre1, ➤ Rochette, J., et al., Multicentric origin of hemochromatosis gene (HFE) mutations. Am J Hum Genet, 1999. 64(4): p. 1056-62. ➤ Sblattero D, Berti I, Trevisiol C, et al (May 2000). "Human recombinant tissue transglutaminase ELISA: an innovative diagnostic assay for celiac disease". Am. J. Gastroenterol. 95 (5): 1253–7. ➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431 ➤ Scott, L. J.; Mohlke, K. L.; Bonnycastle, L. L.; Willer, C. J.; Li, Y.; Duren, W. L.; Erdos, M. R.; Stringham, H. M.; Chines, P. S.; Jackson, A. U.; Prokunina-Olsson, L.; Ding, C.-J.; and 29 others : A genome-wide association study of type 2 diabetes in Finns detects multiple susceptibility variants. Science 316: 1341-1345, 2007 ➤ Seeman, E.; Hopper, J. L.; Bach, L. A.; Cooper, M. E.; Parkinson, E.; McKay, J.; Jerums, G. : Reduced bone mass in daughters of women with osteoporosis. New Eng. J. Med. 320: 554-558, 1989 ➤ Selenium in cancer prevention: a review of the evidence and mechanism of action.

➤ Selenium supplementation increases liver MnSOD expression: molecular mechanism for hepato-protection.Shilo S: J Inorg Biochem. 2008 Jan;102(1):110-8. Epub 2007 Aug 1. ➤ Selenium supplementation restores the antioxidative capacity and prevents cell damage in bone marrow stromal cells in vitro.Ebert R: Stem Cells. 2006 May;24(5):1226-35. Epub 2006 Jan 19. ➤ Study on safety and bioavailability of ubiquinol (Kaneka QH) after single and 4-week multiple oral administration to healthy volunteers.Hosoe K, Regul Toxicol Pharmacol. 2007 Feb;47(1):19-28. Epub 2006 Aug 21 ➤ Tong Y, Lin Y, Zhang Y, Yang J, Zhang Y, Liu H, Zhang B; Association between TCF7L2 gene polymorphisms and susceptibility to Type 2 Diabetes mellitus : a large Human Genome Epidemiology (HuGE) review and meta-analysis; BMC Med Genet. 2009 Feb 19;10:15 ➤ Tsakiris S: Eur J Clin Nutr. 2009 Feb;63(2):215-21. Epub 2007 Sep 19. ➤ Tuula H. Vesa et al.: Lactose Intolerance, in: Journal of the American College of Nutrition, Vol. 19, No. 90002, 165S-175S (2000) ➤ Tybjaerg-Hansen A, Humphries SE. Familial defective apolipoprotein B-100: a single mutation that causes hypercholesterolemia and premature coronary artery disease. Atherosclerosis 1992.96:91-107 ➤ van Vliet-Ostaptchouk, J. V.; Onland-Moret, N. C.; van Haeften, T. W.; Franke, L.; Elbers, C. C.; Shiri-Sverdlov, R.; van der Schouw, Y. T.; Hofker, M. H.; Wijmenga, C. : ➤ Varret, M.; Rabes, J.-P.; Collod-Beroud, G.; Junien, C.; Boileau, C.; Beroud, C. : Software and database for the analysis of mutations in the human LDL receptor gene. Nucleic Acids Res. 25: 172-180, 1997r M, Renner W, et al. Association of complement factor H Y402H gene orgy.

Weight Sensor ➤ Statistisches Bundesamt (Hrsg.): Statistisches Jahrbuch 2005. S. 238 ➤ VERA-Schriftenreihe: „Lebensmittel- und Nährstoffaufnahme in der BRD (1985–1989)“, Band XII, Wissenschaftlicher Fachverlag, Niederkleen, 1994 ➤ Stunkard AJ, Harris JR, Pedersen NL, McClearn GE. The body-mass index of twins who have been reared apart. N Engl J Med 1990;322:1483–1487 ➤ Rankinen T, Zuberi A, Chagnon YC, Weisnagel SJ, Argyropoulos G, Walts B, Pérusse L, Bouchard C. The human obesity gene map: the 2005 update. Obesity (Silver Spring). 2006 Apr;14(4):529-644. ➤ Skender ML, Goodrick GK, Del Junco DJ, Reeves RS, Darnell L, Gotto A, et al. Comparison of 2-year weight loss trends in behavioral treatments of obesity: Diet, exercise, and combination interventions. J Am Diet Assoc 1996;96:342-6. ➤ Wing RR. Behavioural treatment of severe obesity. Am J Clin Nutr 1992;55(2 Suppl):545-551 ➤ Garrow JS. Exercise in the treatment of obesity: a marginal contribution. Int J Obes Relat Metab Disord 1995a;19(Suppl 4):126-9, kein Abstract, Evidenzklasse: IV. ➤ Epstein LH, Coleman KJ, Myers MD. Exercise in treating obesity in children and adolescents. Med Sci Sports Exerc 1996a;28(4):428-35. ➤ Harrell JS, Johnston LF, Griggs TR, Schaefer P, Carr EG, Jr., McMurray RG, et al. An occupation based physical activity intervention program: improving fitness and decreasing obesity. Aaohn J 1996;44(8):377-84. ➤ Buemann B, Tremblay A. Effects of exercise training on abdominal obesity and related metabolic complications. Sports Med 1996;21(3):191-212. ➤ Hauner H. Strategie der Adipositastherapie. Der Internist 1997;3:244-250. ➤ De Luis D A et al., Ann Nutr Metab 50: 354-360, 2006 ➤ Lindi et al., Diabetes 51: 2581-2586, 2002 ➤ Martinez et al., J Nutr 133: 2549-2554, 2003 ➤ Masuo et al., Circulation 111: 3429-3434, 2005 ➤ Marti et al., Diabetes Obes Metab 4: 428-430, 2002 ➤ Shiwaku et al., Int J Obes Relat Metab Disord 27: 1028-1036, 2003 ➤ Schon leichtes Übergewicht beeinträchtigt die Lebenserwartung, MMW-Fortschr. Med. Nr. 51-52 / 2006 (148. Jg.), S. 28 ➤ Elias, M. F. et al.: Obesity, diabetes and cognitive deficit: The Framingham Heart Study. In: Neurobiol Aging.. 26, Nr. 1, 2005, S. 11-16. ➤ Wolf P. A. et al.: Relation of obesity to cognitive function: importance of central obesity and synergistic influence of concomitant hypertension. The Framingham Heart Study. In: Curr Alzheimer Res.. 4, Nr. 2, 2007, S. 111-116. ➤ Irie F. et al.: Enhanced risk for Alzheimer disease in persons with type 2 diabetes and APOE epsilon4: the Cardiovascular Health Study Cognition Study. In: Arch Neurol.. 65, Nr. 1, 2008, S. 83-89.

Sida 141 av 142

➤ Xu W. L. et al.: Uncontrolled diabetes increases the risk of Alzheimer's disease: a population-based cohort study. In: Diabetologia.. 52, Nr. 6, 2009, S. 1031–1039. ➤ Naderali, E. K. et al.: Obesity and Alzheimer's Disease: A Link Between Body Weight and Cognitive Function in Old Age. In: Am J Alzheimers Dis Other Demen.. ➤ Cyrus A. R. et al.: Brain Structure and Obesity. In: Human Brain Mapping. ➤ Am J Clin Nutr. 2009 Dec;90(6):1483-8. Epub 2009 Oct 14. The FTO gene rs9939609 obesity-risk allele and loss of control over eating. Tanofsky-Kraff M, Han JC, Anandalingam K, Shomaker LB, Columbo KM, Wolkoff LE, Kozlosky M, Elliott C, Ranzenhofer LM, Roza CA, Yanovski SZ, Yanovski JA. ➤ Am J Clin Nutr. 2009 Nov;90(5):1418-25. Epub 2009 Sep 2. Fat and carbohydrate intake modify the association between genetic variation in the FTO genotype and obesity. Sonestedt E, Roos C, Gullberg B, Ericson U, Wirfält E, Orho-Melander M. ➤ Arch Intern Med. 2009 Nov 9;169(20):1897-906. APOA2, dietary fat, and body mass index: replication of a gene-diet interaction in 3 independent populations. Corella D, Peloso G, Arnett DK, Demissie S, Cupples LA, Tucker K, Lai CQ, Parnell LD, Coltell O, Lee YC, Ordovas JM. ➤ Arterioscler Thromb Vasc Biol. 1998 Oct;18(10):1606-10. Postprandial lipemic response is modified by the polymorphism at codon 54 of the fatty acid-binding protein 2 gene. Agren JJ, Valve R, Vidgren H, Laakso M, Uusitupa M. ➤ Clin Chem Lab Med. 2007;45(3):316-20. Polymorphisms in the APOA1/C3/A4/A5 gene cluster and cholesterol responsiveness to dietary change. Hubacek JA, Bohuslavova R, Skodova Z, Pitha J, Bobkova D, Poledne R. ➤ Clin Chim Acta. 2010 Nov 11;411(21-22):1716-22. Epub 2010 Jul 25. Effects of common FTO gene variants associated with BMI on dietary intake and physical activity in Koreans. Lee HJ, Kim IK, Kang JH, Ahn Y, Han BG, Lee JY, Song J. ➤ Clin Genet. 2003 Feb;63(2):109-16. The PPAR-gamma P12A polymorphism modulates the relationship between dietary fat intake and components of the metabolic syndrome: results from the Québec Family Study. Robitaille J, Després JP, Pérusse L, Vohl MC. ➤ Diabetes Care. 1997 Dec;20(12):1887-90. Effects of Trp64Arg mutation in the beta 3-adrenergic receptor gene on weight loss, body fat distribution, glycemic control, and insulin resistance in obese type 2 diabetic patients. Sakane N, Yoshida T, Umekawa T, Kogure A, Takakura Y, Kondo M. ➤ Diabetes Obes Metab. 2002 Nov;4(6):428-30. TRP64ARG polymorphism of the beta 3-adrenergic receptor gene and obesity risk: effect modification by a sedentary lifestyle. Marti A, Corbalán MS, Martínez-Gonzalez MA, Martinez JA. ➤ Diabetes. 2002 Aug;51(8):2581-6. Association of the Pro12Ala polymorphism in the PPAR-gamma2 gene with 3-year incidence of type 2 diabetes and body weight change in the Finnish Diabetes Prevention Study. Lindi VI, Uusitupa MI, Lindström J, Louheranta A, Eriksson JG, Valle TT, Hämäläinen H, Ilanne-Parikka P, KeinänenKiukaanniemi S, Laakso M, Tuomilehto J; Finnish Diabetes Prevention Study. ➤ Diabetologia. 2005 Aug;48(8):1503-9. Epub 2005 Jun 29. Influence of Pro12Ala peroxisome proliferator-activated receptor gamma2 polymorphism on glucose response to exercise training in type 2 diabetes. Adamo KB, Sigal RJ, Williams K, Kenny G, Prud'homme D, Tesson F. ➤ Eur J Intern Med. 2007 Dec;18(8):587-92. Epub 2007 Sep 10. Influence of the Trp64Arg polymorphism in the beta 3 adrenoreceptor gene on insulin resistance, adipocytokine response, and weight loss secondary to lifestyle modification in obese patients. de Luis DA, Gonzalez Sagrado M, Aller R, Izaola O, Conde R. ➤ Horm Metab Res. 2005 Feb;37(2):99-105. Influence of the PPARgamma2 Pro12Ala and ACE I/D polymorphisms on insulin sensitivity and training effects in healthy offspring of type 2 diabetic subjects. Østergård T, Ek J, Hamid Y, Saltin B, Pedersen OB, Hansen T, Schmitz O. ➤ Int J Obes (Lond). 2011 Aug;35(8):1041-9. doi: 10.1038/ijo.2010.263. Epub 2010 Dec 21. Association between fat intake, physical activity and mortality depending on genetic variation in FTO. Sonestedt E, Gullberg B, Ericson U, Wirfält E, Hedblad B, Orho-Melander M. ➤ Int J Obes (Lond). 2011 May;35(5):666-75. Epub 2010 Oct 26. Association between the APOA2 promoter polymorphism and body weight in Mediterranean and Asian populations: replication of a gene-saturated fat interaction. Corella D, Tai ES, Sorlí JV, Chew SK, Coltell O, Sotos-Prieto M, García-Rios A, Estruch R, Ordovas JM. ➤ Int J Obes Relat Metab Disord. 2003 Sep;27(9):1028-36. Difficulty in losing weight by behavioral intervention for women with Trp64Arg polymorphism of the beta3-adrenergic receptor gene. Shiwaku K, Nogi A, Anuurad E, Kitajima K, Enkhmaa B, Shimono K,

Yamane Y. ➤ J Biol Chem. 2001 Oct 26;276(43):39679-84. Epub 2001 Aug 3. The polymorphism at codon 54 of the FABP2 gene increases fat absorption in human intestinal explants. Levy E, Ménard D, Delvin E, Stan S, Mitchell G, Lambert M, Ziv E, Feoli-Fonseca JC, Seidman E. ➤ J Clin Endocrinol Metab. 1998 Jul;83(7):2441-4.Meta-analysis of the association of Trp64Arg polymorphism of beta 3-adrenergic receptor gene with body mass index. Fujisawa T, Ikegami H, Kawaguchi Y, Ogihara T. ➤ J Lipid Res. 2000 Dec;41(12):2002-8. Effects of an Ala54Thr polymorphism in the intestinal fatty acid-binding protein on responses to dietary fat in humans. Pratley RE, Baier L, Pan DA, Salbe AD, Storlien L, Ravussin E, Bogardus C. ➤ J Mol Med (Berl). 2007 Feb;85(2):119-28. Epub 2007 Jan 9. APOA5 gene variation modulates the effects of dietary fat intake on body mass index and obesity risk in the Framingham Heart Study. Corella D, Lai CQ, Demissie S, Cupples LA, Manning AK, Tucker KL, Ordovas JM. ➤ J Nutr. 2003 Aug;133(8):2549-54. Obesity risk is associated with carbohydrate intake in women carrying the Gln27Glu beta2-adrenoceptor polymorphism. Martínez JA, Corbalán MS, Sánchez-Villegas A, Forga L, Marti A, Martínez-González MA. ➤ J Nutr. 2009 Dec;139(12):2301-8. Epub 2009 Oct 14. Apolipoprotein A5 polymorphisms interact with total dietary fat intake in association with markers of metabolic syndrome in Puerto Rican older adults. Mattei J, Demissie S, Tucker KL, Ordovas JM. ➤ J Nutr. 2011 Dec;141(12):2219-25. Epub 2011 Nov 2. A High Intake of Saturated Fatty Acids Strengthens the Association between the Fat Mass and Obesity-Associated Gene and BMI. Corella D, Arnett DK, Tucker KL, Kabagambe EK, Tsai M, Parnell LD, Lai CQ, Lee YC, Warodomwichit D, Hopkins PN, Ordovas JM. ➤ J Nutr. 2011 Mar;141(3):380-5. Epub 2011 Jan 5. APOA5 gene variation interacts with dietary fat intake to modulate obesity and circulating triglycerides in a Mediterranean population. SánchezMoreno C, Ordovás JM, Smith CE, Baraza JC, Lee YC, Garaulet M. ➤ Metabolism. 2005 Dec;54(12):1652-8. Comparison of the acute response to meals enriched with cis- or trans-fatty acids on glucose and lipids in overweight individuals with differing FABP2 genotypes. Lefevre M, Lovejoy JC, Smith SR, Delany JP, Champagne C, Most MM, Denkins Y, de Jonge L, Rood J, Bray GA. ➤ Obes Res. 2001 Dec;9(12):741-5. Association of BMI with the beta3-adrenergic receptor gene polymorphism in Japanese: metaanalysis. Kurokawa N, Nakai K, Kameo S, Liu ZM, Satoh H. ➤ Obes Res. 2004 Feb;12(2):340-5.Intestinal FABP2 A54T polymorphism: association with insulin resistance and obesity in women. Albala C, Santos JL, Cifuentes M, Villarroel AC, Lera L, Liberman C, Angel B, Pérez-Bravo F. ➤ Obes Res. 2004 May;12(5):807-15. Association between body fat response to exercise training and multilocus ADR genotypes. Phares DA, Halverstadt AA, Shuldiner AR, Ferrell RE, Douglass LW, Ryan AS, Goldberg AP, Hagberg JM. ➤ Obesity (Silver Spring). 2006 Apr;14(4):529-644. The human obesity gene map: the 2005 update. Rankinen T, Zuberi A, Chagnon YC, Weisnagel SJ, Argyropoulos G, Walts B, Pérusse L, Bouchard C.

Sida 142 av 142