DNA TEST - PREMIUM SENSOR PLUS FEMALE by DNA Medic

Premium Sensor PLUS Female

Dr. Maria Smith DEMO5

BREV

Bästa Dr. Muster Musterfrau, Ditt prov av analysen 01/06/2014 kommit oss tillhanda och blev därefter utvärderat på vårt laboratorium enligt högsta ISO 15189 resp. ISO 17025 laboratoriekvalitetsstandard. Resultaten blev sedan bedömda av två helt oberoende genetiker och molekulärbiologer och personligen godkända av mig som laboratorieföreståndare. Efter tillkännagivandet sammanställde vi en personlig redogörelse enbart för dig. Den vill jag härmed förmedla i önskat utförande. Jag tackar för ditt förtroende och hoppas, att du är nöjd med vår service. Om du har några synpunkter, tveka inte att meddela oss om dem. Bara på det viset kan vi ständigt förbättra vår service. Jag hoppas att analysen motsvarat dina förväntningar. Med vänliga hälsningar,

Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc. Ansvarig för laboratoriet

Premium Sensor PLUS Female

Personligt analysresultat av:

Dr. Muster Musterfrau | Födelsedatum: 01/01/1985 Beställningsnummer:

DEMO_DNAMEDIC

Denna rapport innehåller personliga genetiska data och ska behandlas konfidentiellt.

Index Ev. utmönstrade delområden beställdes inte och återfinns inte i häftet. ALLMÄN INFORMATION Hur gener bestämmer vår hälsa

FARMAKOGENETIK Farmaco Sensor (Biverkningar av medicin)

HIV Sensor (HIV Resistens)

GYNEKOLOGI Bröst Hälso Sensor (Bröstcancer)

ANDROLIGI Prostata Hälso-Sensor (Prostatacancer)

$*$

HJÄRTKRETSLOPP Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom)

Thrombo Sensor (Trombos)

Hypertension Sensor (Högt blodtryck)

ÄMNESOMSÄTTNING Toxo Sensor (Avgiftning)

Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2)

Alzheimer Sensor (Morbus Alzheimer)

101

Järn Sensor (Hemochromatos)

109

MOTION Ben Hälso Sensor (Osteoporos)

114

Led Sensor (Reumatoid Arthrit)

123

MATSMÄLTNING Glutenintolerans

130

Lactos Sensor (Laktosintolerans)

135

IBD Sensor (Morbus Crohn)

141

OPHTALMOLOGI Glaucoma Sensor (Grönstarr)

148

AMD Sensor (Syndegeneration)

153

ODONTOLOGI Periodontitis Sensor (Parondontos)

159

ALLMÄN INFORMATION Tekniska detaljer

170

Litteraturhänvisning

171

GENETIK

Hur gener bestämmer vår hälsa Den mänskliga kroppen består av ca 50 biljoner enstaka celler och i varje sådan cell finns en cellkärna, som innehåller de mänskliga kromosomerna. En kromosom består av en ”smal sammanlindad tråd”, den s.k. DNAdubbelhelixen. Kromosom

Celler Kroppen (50 biljoner celler)

DNA dubbelhilix

Laktosgen (LCT)

A = frisk G = risk

Trombosgen (FV)

DNA är den egentliga genetiska koden, följaktligen den mänskliga kroppens uppbyggnad. Denna genetiska kod består hos varje individ av 3,2 miljarder bokstäver och ungefär 1% av denna kod bildar områdena, som vi kallar gener. En gen utgör kroppens eget rättesnöre och har mestadels bara en bestämd funktion. Sålunda finns det gener, som har till uppgift att säga kroppen, hur den kan tillverka blått färgämne, som sedan leder till blå ögon. Det finns också gener, som talar om för kroppen, hur den skall bryta ned näringsmedel i tarmen, för att sedan kunna uppta dem.

Tyvärr är våra gener inte felfria och varje individ bär på speciella gendefekter och genvariationer, som vi antingen ärvt av våra föräldrar eller som av en händelse bildats och sen påverkar vår hälsa. Dessa genvariationer förekommer mycket ofta och är mestadels bara enkla bokstavsändringar i den genetiska koden. De olika variationerna försvagar vårt immunsystem, ökar vår risk för hjärtinfarkt eller försvagar vår syn. Naturligtvis bär var och en av oss på andra variationer, som medför, att många människor är mer riskbenägna för hjärtinfarkt och andra t.ex. för laktosintolerans. Sjukdomar, som i vissa familjer förekommer ofta , är exempel på att den individuella sjukdomsrisken kan variera från familj till familj och person till person.

Sida 1 av 181

Dessa polymorfer kan påverka vår hälsa, men de utgör i många fall inga absoluta fakta för att bli sjuk utan utgör endast en större risk för att insjukna. Om sjukdomen bryter ut, beror på yttre faktorer i miljön och livsstilen. Om en person t.ex. ej tål laktos pga. en genvariation är den personen helt frisk, så länge hon inte dricker mjölk. Besvären kommer först vid viss miljöpåverkan – i det här fallet är det laktosupptagning via näringen. Detta gäller även för andra sjukdomar. Är t.ex. genen, som reglerar upptagningen av järn, defekt, ökar risken för järnbrist och en förebyggande livsstil blir nödvändig för att förebygga sjukdomen och kanske helt hindra den att bryta ut.

Experter uppskattar, att varje människa bär på ca. 2000 gendefekter eller genvariationer, vilka tillsammans påverkar hans hälsa och kropp och i många fall kan leda till sjukdomar. En mängd faktorer kan medföra förändringar i våra gener (även kallade mutationer), som i sällsynta fall kan få positiva följder, men däremot oftast stör en genfunktion och påverkar vår hälsa negativt.

Den i medierna och Hollywood mest bekanta orsaken till gendefekter är radioaktiviteten, varvid radioaktiv strålning tränger in i cellerna och skadar vår genetiska kod och av en slump även våra gener.

Ytterligare en orsak till mutationer och gendefekter är speciella ämnen som exempelvis kol, som förekommer i bränd mat. Det tränger också in i cellerna och skadar våra gener, vilket kan medföra tarm- och några andra cancerformer. Solens UV-strålning skadar likaså våra gener och leder till sjukdomar som hudcancer.

Dessa faktorer kan förändra enstaka gener och störa deras funktion för hela livet, men den största delen av våra genvariationer ärver vi av våra föräldrar. Varje embryo får vid befruktningen av äggcellen hälften av sina gener från pappan och hälften från mamman, vilka tillsammans skapar en ny människa med några egenskaper från varje förälder. Med dessa gener överförs tyvärr även gendefekter och så händer det, att en polymorf, som orsakar hjärtinfarkt, överförs från pappan till sonen och vidare till barnbarnet och i varje generation medför sjukdomen.

Men om gendefekten går i arv, bestämmer slumpen, och så kan det hända, att flera av barnbarnen bär på gendefekten men andra inte.

Följaktligen är varje människa speciell och genom samlingen och kombinationen av olika genetiska variationer har varje individ olika nedärvda hälsosvagheter. Med den nyaste teknologin är det idag möjligt, att undersöka de egna generna och av dessa utläsa våra helt personliga hälsorisker. Med denna vetskap kan man sedan vidta förebyggande åtgärder och i många fall förhindra uppkomsten av sjukdomar. Detta är nästa steg i den preventiva medicinen och en ny generation i hälsovården.

Sida 2 av 181

Översikt av behandlingsbehov Områden, som här är markerade med röd text, bör du diskutera med din läkare. De andra områdena visar inga genetiska egendomligheter eller risker och fordrar ingen särskild behandling.

Pharmaco Sensor

Behandlingsbehov ▲

HIV Sensor

Behandlingsbehov ▲

Breast Health Sensor

Normal ▲

Cardiovascular Sensor

Behandlingsbehov ▲

Thrombo Sensor

Normal ▲

Hypertonia Sensor

Normal ▲

Toxo Sensor

Behandlingsbehov ▲

Diabetes Sensor

Behandlingsbehov ▲

Alzheimer Sensor

Normal ▲

Iron Sensor

Behandlingsbehov ▲

Bone Health Sensor

Normal ▲

Joint Sensor

Normal ▲

Gluten Sensor

Normal ▲

Lactose Sensor

Normal ▲

IBD Sensor

Behandlingsbehov ▲

Glaucoma Sensor

Normal ▲

AMD Sensor

Normal ▲

Periodontitis Sensor

Behandlingsbehov ▲

Sida 3 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

PHARMACO SENSOR Undvikande av biverkningar och bättre terapiresultat • Analys av 22 genvariationer i 8 gener • Uppskattning av verkningspotential och biverkningar av över 244 gängse mediciner • Definition av nedbrytnings-, aktiverings- och omvandlingstal av varje medicin • Mediciner för över 30 fackområden avklarade • Undvika biverkningar • Öka terapiresultatet .

FARMAKOGENETIK

Hur mediciner påverkar vår kropp. Varje människa reagerar annorlunda på mediciner och medan somliga drar stor nytta av medicinsk behandling, kan oönskade biverkningar utlösa svåra komplikationer hos andra med t.o.m. dödliga konsekvenser. Uppskattningsvis får ca 7 % av klinikpatienter svårartade biverkningar och ca 0,4% dör till följd av dem. Medicinska biverkningar är således den femte vanligaste dödsorsaken i Västvärlden och en stor del av fallen kan härledas till nedärvda gendefekter.

Medicinernas väg genom vår kropp. Om man intar en medicin eller injicerar den går den allra först in i blodomloppet, där de flesta medicinerna gör sin verkan. Därefter registreras medicinen av ett kroppsligt enzym och förberes för nedbrytningen i blodomloppet, varvid de flesta medicinerna förlorar sin verkan. Den deaktiverade medicinen filtreras därpå ur blodet av njurarna och stöts slutligen ut i urinen.

Medicin intas Mediciner visar Verkan/effekt

Enzym-gen

Medicinen förbereds för nedbrytning genom enzym

Medicinen hamnar i urinen

Sida 5 av 181

Konstant medicinterapi Eftersom många läkemedel såsom blodförtunnande warfarin används under en längre period och skall tas regelbundet för att hålla mängden aktivt läkemedel i rätt intervall.

Intag

Medicin i blodet Medicinens verkningsområde

16 h

24 h

32 h

Tid (timmar) På det här viset stannar medicinen inom den riktiga doseringen för att åstadkomma den avsedda verkan.

Gendefekter fördröjer medicinens nedbrytning Tyvärr har många människor en gendefekt i en av sina enzymgener, som spelar en viktig roll i denna process

Medicin intas

Mediciner visar Verkan/effekt

Enzym-gen

Medicinen filtreras inte ur kroppen

Medicinen landar som förut i blodomloppet och visar sin verkan, visserligen utan att förberedas för nedbrytningen och stannar betydligt längre i kroppen. Det är visserligen vid engångsintag knappast ett problem, men om medicinen tas 3 ggr dagligen, stiger koncentrationen i blodet allt högre, tills toxiska biverkningar blir följden.

Sida 6 av 181

Problemet vid upprepat intag när det finns en gendefekt I Warfarinets fall befinner sig blodförtunningen till en början inom den riktiga doseringen. Däremot ökar koncentrationen av medicinen vid konstant intag mer och mer och visar allt starkare blodförtunnande resp. och anti-coaguleringstendenser, tills okontrollerbara blödningar blir följden.

Gendefekt förhindrar nedbrytningen av medicinen

Giftig koncentration >>>Biverkningar

Intag Medicin i blodet

Medicinens verkningsområde

16 h Tid (timmar)

24 h

32 h

Det betyder, att 20 % av populationen, som bär på en gendefekt, behöver en betydligt mindre dos av medicinen, då den vanliga dosen skulle leda till allvarliga biverkningar.

Sida 7 av 181

Pro-droger, försteget till aktiv medicin Många mediciner, s.k. "Prodrugs" intas i en inaktiv form och aktiveras först av enzymerna i kroppen. Exempel på sådana mediciner är cancerbehandlings-medicinen Tamoxifen och smärtmedlet Codein. När man tar en sådan medicin, går den i sin inaktiva form in i blodomloppet, där den omvandlas till aktiv form genom enzymerna och får sin önskade verkan. Smärtmedlet Codein omvandlas på det här viset till morfin, som verkar smärtlindrande.

Medicin intas

Enzym-gen

Medicinen aktiveras av enzym

Mediciner visar Verkan/effekt

Medicinen hamnar i urinen

Medicin intas Mediciner visar ingen effekt

Enzym-gen

Medicinen aktiveras inte

Är däremot Enzym-genen defekt, kan inte kroppen omvandla medicinen till aktiv form och medicinen blir därigenom verkningslös. I Codeinets fall börjar efter intaget ingen smärtlindring utan man måste gå över till en annan medicin. I Tamoxifenets fall, en medicin som förebygger uppkomsten av blodcancer, är emellertid medicinens felande verkan inte märkbar och man är inte medveten om det, förrän cancern utvecklas.

Medicinen filtreras inte ur kroppen

Sida 8 av 181

Doseringsanvisningar för läkaren Denna genanalys ger information om nedbrytningshastigheten hos medicinska läkemedel, som kan vara relevant vid doseringen av medicinen. Då måste man ta i beaktande, att analysen kan hänvisa till nedbrytningsproblem, men inte kan ersätta den professionella åsikten och ansvaret för rätt dosering. Vår rekommendation för en riktig dosering är följande:

Rekommenderad dos: ~100% Detta är normaltillståndet, när de relevanta generna inte innehåller några mindre presterande genvariationer. Dosera medicinen som vanligt.

Rekommenderad dos: ~20%, ~50%, ~70% etc. Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hos medicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativt preparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dos under sträng övervakning.

Rekommenderad dos: 0% Funktionen hos involverade enzymer är starkt begränsad och nedbrytningshastigheten hos medicinen är förmodligen starkt reducerad. Vi rekommenderar att använda ett alternativt preparat. Bara om absolut nödvändigt rekommenderar vi att börja terapin med en mindre dos under sträng övervakning.

Sida 9 av 181

FARMAKOGENETIK

Farmakogenetiska gener Följande gener och Polymorphismer har inflytande på nedbrytningen och effekten av olika mediciner. Analysen kom till följande resultat: Farmakogenetik Medicin-Kategori 1

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2D6

2549 A/del (Allele*3)

Aktiv

snabb

Cytochrome P-450 2D6

1846 G/A (Allele*4)

Inaktiv

långsam

Cytochrome P-450 2D6

1707 T/del (Allele*6)

Aktiv

snabb

Cytochrome P-450 2D6

2935 A/C (Allele*7)

Aktiv

snabb

Cytochrome P-450 2D6

1758 G/T (Allele*8/14)

Aktiv

snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

POOR METABOLIZER Ditt resultat

Medicin-Kategori 2

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2C9

Arg144Cys (Allele*2)

Aktiv

snabb

Cytochrome P-450 2C9

Ile359Leu (Allele*3)

Aktiv

snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Medicin-Kategori 3

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2C19

681 G/A (Allele*2)

Aktiv

snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Medicin-Kategori 4

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

NAT2

G191A

Normal

NAT2

C282T

Normal

NAT2

T341C

Normal

NAT2

C481T

Normal

NAT2

G590A

Normal

NAT2

A803G

Normal

NAT2

G857A

Normal

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

Ditt resultat

Sida 10 av 181

POOR METABOLIZER

Medicin-Kategori 5

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 3A4

rs28371759 (Allele*18)

Aktiv

snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Medicin-Kategori 6

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 3A5

rs776746 (Allele*1)

Inaktiv

långsam

ULTRA RAPID METABOLIZER

RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Medicin-Kategori 7

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 2E1

rs72559710 (Allele*2)

Aktiv

snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Medicin-Kategori 8

Polymorphism

Genens tillstånd

Nedbrytning av medicin

Cytochrome P-450 1A2

rs2069514 (*1C)

begränsad

Cytochrome P-450 1A2

rs762551 (*1F)

Aktiv

mycket snabb

ULTRA RAPID METABOLIZER

EXTENSIVE METABOLIZER

INTERMEDIATE METABOLIZER

POOR METABOLIZER

Ditt resultat

Genetiska variationer SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

NOS1AP

rs10494366

T>G

T/G

RESPOND

RISK

VKORC

rs9923231

C>T

C/C

LEGENDE: EXTENSIVA METABOLIZER = Enzymerna för denna medicingrupp fungerar tillräckligt och kan omvandla och bryta ned särskilda mediciner. INTERMEDIATE METABOLIZER = Enzymproduktionen är begränsad och kroppen kan endast långsamt omvandla och bryta ned mediciner. POOR METABOLIZER = Enzymerna produceras inte eller klarar inte av att omvandla eller bryta ned vissa mediciner.

Sida 11 av 181

FARMAKOGENETIK

Effekt av relevant medicinering Mediciner mot epilepsi (Antikonvulsivum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av epilepsi

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

diazepam (FDA!)

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

mephenytoin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenobarbital

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenytoin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

primidone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

retigabine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

zonisamide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Hostlösning (Antitussivum) Mediciner mot hosta

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

dextromethorphan (FDA!)

Ingen/svag

~0%

Ofta

Byte önskvärt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

Allergimedicin (Antihistamin) Mediciner för behandling Verkan/effekt mot allergiska reaktioner astemizole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

chlorphenamine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

salmeterol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

terfenadine

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

theophylline

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

zileuton

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Aptithämmare (Anorektikum) Aptithämmare

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

dexfenfluramine

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

Sida 12 av 181

Immunsuppressiva Mediciner för motarbetande av immunsystemet

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

ciclosporin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sirolimus

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tacrolimus

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

Hyperaktivitets-mediciner (Amphetamine) Mediciner för behandling Verkan/effekt av hyperaktivitet och narkiolepsi amphetamin

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

amphetamine

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

atomoxetine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

Övriga mediciner

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

carisoprodol (FDA!)

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

cevimeline

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

chlorzoxazone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Övriga

cisapride

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dexlansoprazole (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

finasteride

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

modafinil (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

progesterone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

riluzole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sildenafil

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tadalafil

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tetrabenazine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

tizanidine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tolterodine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

Sida 13 av 181

Hormoner Könshormoner

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

bicalutamide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

estradiol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ethinylestradiol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

testosterone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

toremifene

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

Magsyrehämmare Mediciner för behandling Verkan/effekt av magsår esomeprazole (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lansoprazole (FDA!)

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

omeprazole (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

pantoprazole (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

rabeprazole (FDA!)

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Mediciner mot psykoser (Antipsykotika/ Neuroleptika) Mediciner för behandling Verkan/effekt av psykoser

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

aripiprazole (FDA!)

Normal

~10%

Ofta

Byte önskvärt

chlorpromazine

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

clobazam (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

clozapine (FDA!)

Normal

~20%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

escitalopram

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

haloperidol

Normal

~50%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

iloperidone (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

olanzapine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

perphenazine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

pimozide (FDA!)

Normal

~20%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

quetiapine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

remoxipride

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

risperidone (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

thioridazine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

ziprasidone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

zuclopenthixol

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

Sida 14 av 181

Antidepressiva Mediciner för behandling Verkan/effekt av klinisk depression

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

agomelatine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

amitriptyline

troligt starkare

~20%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

buspirone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

citalopram

Normal

~55%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

clomipramine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

cyclobenzaprine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

desipramine

Normal

~20%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

diazepam

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

doxepin

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

duloxetine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

fluoxetine

Normal

~30%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

fluvoxamine

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

imipramine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

mianserin

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

minaprine

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

mirtazapine

Normal

~55%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

moclobemide

Normal

~50%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

nefazodone

Normal

~20%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

norfluoxetine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

nortriptyline

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

paroxetine

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

protriptyline

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

reboxetine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sertraline

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

trazodone

Normal

~50%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

trimipramine (FDA!)

Normal

~50%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

valproicacid

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

venlafaxine (FDA!)

troligt starkare

~18%

Ofta

Byte önskvärt

Sida 15 av 181

Mediciner mot infektioner (Antibiotika etc.) Mediciner för behandling Verkan/effekt av bakteriella och svampinfektioner

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

caspofungin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

clarithromycin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dapsone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

erythromycin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

indinavir

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

isoniazid (FDA!)

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

itraconazole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ketoconazole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nelfinavir

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nevirapine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

proguanil

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

pyrazinamide (FDA!)

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

rifampin (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ritonavir

Normal

~50%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

saquinavir

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sulfadiazine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sulfamethazine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sulfapyridine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

telithromycin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

terbinafine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

voriconazole (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

Sömnmedel (Hypnotikum) Sömnmedel och lugnande Verkan/effekt medel flunitrazapam

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hexobarbital

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

melatonin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methylphenobarbital

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

midazolam

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nitrazepam

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

promethazine

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

triazolam

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

zaleplon

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

zolpidem

Normal

~99%

Normal

~100%

Ej nödvändig

zopiclone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Sida 16 av 181

Resetabletter (Antiemetikum) Medicin mot kräkningar

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

aprepitant

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dolasetron

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

domperidone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

metoclopramide

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

Cancermediciner (bl.a. Chemoterapi) Mediciner för cancerbehandling och prevention

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

anastrozole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

cyclophosphamide

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

docetaxel

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

doxorubicin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

erlotinib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

etoposide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

gefitinib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ifosfamide

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

imatinib

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nilutamide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

paclitaxel

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sorafenib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sunitinib

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tamoxifen (FDA!)

troligt starkare

~10%

Ofta

Byte önskvärt

temsirolimus

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

teniposide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vemurafenib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vinblastine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vincristine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

vindesine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Koagulerings-hämmande mediciner (Antikoagulans) Mediciner för behandling Verkan/effekt av blodpropp

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

clopidogrel

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

prasugrel

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

r-warfarin (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

s-warfarin (FDA!)

Normal

~100%

Normal

5-7mg/dag

Ej nödvändig

ticagrelor

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Sida 17 av 181

Mediciner mot hjärtsjukdomar (bl.a. Beta Blockerare) Mediciner för behandling Verkan/effekt av blodtryck

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alprenolol

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

carvedilol (FDA!)

Normal

~20%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

cilostazol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

debrisoquine

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

eplerenone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydralazine (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

isosorbide-dinitrate (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

metoprolol (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

nebivolol

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

perhexiline

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

propranolol (FDA!)

Normal

~20%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

s-metoprolol

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

timolol

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

Mediciner för störningar i hjärtrytmen (Antiarrhythmikum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av störningar i hjärtrytmen

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

amiodarone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dronedarone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

encainide

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

flecainide

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

mexiletine

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

procainamide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

propafenone (FDA!)

troligt starkare

~40%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

quinidine (FDA!)

Normal

~33%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

sparteine

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

Kolesterolsänkande medicin (Statine) Mediciner för kolesterolsänkning

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

atorvastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

cerivastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lescol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lovastatin

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Sida 18 av 181

Inflammations-hämmare (Antirheumatikum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av ledbesvär

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

aceclofenac

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

budesonide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

celecoxib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dexamethasone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

diclofenac

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

flurbiprofen

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydrocortisone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ibuprofen

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

indomethacin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lornoxicam

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

meloxicam

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

naproxen

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

piroxicam

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sulfasalazine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

suprofen

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tenoxicam

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

Blodtrycksmediciner (Antihypertensivum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av blodtryck amlodipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

atacand

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

bosentan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

candesartan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

diltiazem

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

felodipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

irbesartan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lercanidipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

losartan

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nifedipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nisoldipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nitrendipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

verapamil

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Sida 19 av 181

Diabetesmediciner (Antidiabetikum) Mediciner mot Diabetes Typ 2

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

amaryl

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

chlorpropamide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

diabeta

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

glibenclamide

Något svagare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

glimepiride

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

glipizide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nateglinide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenformin

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

rosiglitazone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

starlix

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tolbutamide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

Mediciner mot Alzheimer Mediciner för behandling Verkan/effekt av Morbus Alzheimer donepezil

Normal

~80%

Ofta

~100%

Ej nödvändig

galantamine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

tacrine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alfentanil

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

buprenorphine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

codeine (FDA!)

troligt starkare

~20%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

enflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fentanyl

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

halothane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydrocodone

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

isoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

levacetylmethadol

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lidocaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methadone

Normal

~90%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methoxyflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

oxycodone

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

paracetamol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenacetin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ropivacaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sevoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tramadol (FDA!)

troligt starkare

~40%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

zolmitriptan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Sida 20 av 181

Best채m aldrig sj채lv att sluta med eller 채ndra dosen av en medicin.

Sida 21 av 181

VETENSKAP

Pharmaco Sensor CYP450 2D6 - cytochrome P450, family 2, subfamily D, polypeptide 6 Cytochrome P450 2D6 (CYP2D6) är ett enzym, som genom oxidation resp. hydrolys av olika substrater är delaktigt i ämnesomsättningen av mediciner. Denna process påverkas starkt av de genetiska varianterna av den föreliggande CYP2D6-genen resp. Allelen. AE

Genotyp

URM

Resultat möjligheter Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

70% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

16% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Zhou SF. et al. Polymorphism of human cytochrome P450 2D6 and its clinical significance: Part I. Clin Pharmacokinet. 2009,48(11):689-723. Stüven et al. Rapid detection of CYP2D6 null alleles by long distance- and multiplex-polymerase chain reaction. Pharmacogenetics. 1996 Oct,6(5):417-21.

CYP450 2C9- cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 9 Cytokrom P450 2C9 (CYP2C9) Enzymet exprimeras huvudsakligen i levern och är där delaktigt i oxidationen av xenobiotiska och endogena substanser. CYP2C9 spelar en viktig roll i omsättningen AE

Genotyp

Resultat möjligheter

77% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

21% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Van Booven D. et al. Cytochrome P450 2C9-CYP2C9 Pharmacogenetics and genomics (2010)

Sida 22 av 181

VKORC - Vitamin K epoxide reductase complex (rs9923231) Vitamin K-Epoxidreduktase (VKOR) är ett Membranprotein i ER (Endoplasma-tiskt Retikulum), som medverkar i bildningen av blodkoa-guleringsfaktorer. Blodkoaguleringshämmaren Warafin inhiberar VKOR-aktiviteten. Denna inhibering kan förhindras genom defekter i VKORC-genen. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

40% Ingen dos anpassning för blodförtunnaren Wafarin

C/T

40% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin

T/T

20% Dosanpassning (reducerad) för blodförtunnaren Wafarin

Litteratur Anderson J. L. et al. Randomized trial of genotype-guided versus standard warfarin dosing in patients initiating oral anticoagulation. Circulation. 2007 Nov 27,116(22):2563-70 Flockhart D. A. et al. Pharmacogenetic testing of CYP2C9 and VKORC1 alleles for warfarin. Genet Med. 2008 Feb,10(2):139-50. International Warfarin Pharmacogenetics Consortium Estimation of the warfarin dose with clinical and pharmacogenetic data. N Engl J Med. 2009 Feb 19,360(8):753-64.

CYP450 2C19 cytochrome P450, family 2, subfamily C, polypeptide 19 Cytokrom P450 2C19 (CYP2C19) enzymet medverkar i den oxi-dativa metabolismen av diverse mediciner som Antidepressiva, Neuroleptika, Lugnande medel och Protonpumphämmare. CYP2C19 erbjuder en alternativ ämnesomsättningsväg för CPY2D6. Defekter i CYP2C19-genen kan öka den enzymatiska aktiviteten eller reducera den. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

69% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

28% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Sheffield L. J. et al. Clinical use of pharmacogenomic tests in 2009. Clin Biochem Rev. 2009 May,30(2):55-65. Hodgson K. et al. Genetic differences in cytochrome P450 enzymes and antidepressant treatment response. J Psychopharmacol. 2014 Feb,28(2):133-41.

NAT2 - N-acetyltransferase 2 (arylamine N-acetyltransferase) Arylamin-N-Acetyltransferaser 2 (NAT2) medverkar vid Avgiftningen av mediciner och kroppens egna ämnen genom Acetylering. Så omvandlas giftiga och cancer-framkallande ämnen och kan på så vis utsöndras. Polymorfismer kan leda till en förändrad enzymatisk aktivitet av NAT2-proteinet. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

45% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

30% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

25% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Daly A. K. et al. Pharmacogenomics of adverse drug reactions. Genome Med. 2013 Jan 29,5(1):5. Barbieri R. B. et al. Genes of detoxification are important modulators of hereditary medullary thyroid carcinoma risk. Clin Endocrinol (Oxf). 2013 Aug,79(2):288-93. Int. braz j urol. vol.30 no.4 Rio de Janeiro Jul., Aug. 2004, Rama D. Mittal, Daya S.L. Srivastava, Anil Mandhani

Sida 23 av 181

CYP3A4 - cytochrome P450, family 3, subfamily A, polypeptide 4 Cytokrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner och kroppens egna substanser. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

96% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Chiang TS et al. Enhancement of CYP3A4 Activity in Hep G2 Cells by Lentiviral Transfection of Hepatocyte Nuclear Factor-1 Alpha. PLoS One. 2014 Apr 14,9(4):e94885. Lee JS et al. Screening of Genetic Polymorphisms of CYP3A4 and CYP3A5 Genes. Korean J Physiol Pharmacol. 2013 Dec,17(6):479-84. Okubo M et al. CYP3A4 intron 6 C>T polymorphism (CYP3A4*22) is associated with reduced CYP3A4 protein level and function in human liver microsomes. J Toxicol Sci. 2013,38(3):349-54.

CYP3A5 - cytochrome P450, family 3, subfamily A, polypeptide 5 Cytochrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner och kroppens egna substanser. AE

Genotyp

URM

Resultat möjligheter Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

10% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

89% Berörda mediciner bryts ned normalt

Litteratur Lee JS et al. Screening of Genetic Polymorphisms of CYP3A4 and CYP3A5 Genes. Korean J Physiol Pharmacol. 2013 Dec,17(6):479-84. Roden Dan M et al. Pharmacogenomics: the genetics of variable drug responses Circulation (2011)

CYP2E1 - cytochrome P450, family 2, subfamily E, polypeptide 1 Cytochrom P450 3A4 (CYP3A4) exprimieras i levern och spelar en roll vid aktivering resp. Hydroxyliering av skilda mediciner och kroppens egna substanser. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

97% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Sheng YJ et al. The association between CYP2E1 polymorphisms and hepatotoxicity due to anti-tuberculosis drugs: A meta-analysis. Infect Genet Evol. 2014 Jun,24:34-40. De Bock L. et al. Quantification of cytochrome 2E1 in human liver microsomes using a validated indirect ELISA. J Pharm Biomed Anal. 2014 Jan 25,88:536-41.

Sida 24 av 181

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 CYP1A2 (Cytokrom P450 1A2) är ett Hemprotein-Enzym, som är delaktigt i olika ämnesomsättnings-processer. Det omsätter diverse Xenobiotika som Koffein, Aflatoxin B1 och mediciner som Paracetamol. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

URM

14% Särskilda mediciner bryts ned snabbt och måste ges i större doser

53% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned normalt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

28% Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts bara ned långsamt Prodroger, som skulle aktiveras av detta enzym, blir knappast aktiverade

Mediciner, som bryts ned av detta enzym bryts ned mycket långsamt Prodroger, som aktiveras av detta enzym, blir normalt aktiverade

Litteratur Hubacek JA. et al. Drug metabolising enzyme polymorphisms in Middle- and Eastern-European Slavic populations. Drug Metabol Drug Interact. 2014,29(1):29-36.

NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs10494366) Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till Signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxide syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP Polymorfismer är förknippade med ett förlängt QTintervall och en förhöjd risk för hjärtsjukdomar. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

30% medicinen Glibenclamid är effektiv medicinen Tolbutamid är mindre effektiv dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Glimepirid är mindre effektiv dödskvoten med denna medicin är högre

G/T

44% dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektiv dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv medicinen Glimepirid är effektiv

G/G

26% medicinen Glibenclamid är mindre effektiv dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektiv dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv medicinen Glimepirid är effektiv

Litteratur Tomás M et al. Polymorphisms in the NOS1AP gene modulate QT interval duration and risk of arrhythmias in the long QT syndrome. JACC. 2010 Jun 15,55(24):2745-52. Treuer AV et al. NOS1AP modulates intracellular Ca(2+) in cardiac myocytes and is up-regulated in dystrophic cardiomyopathy. Int J Physiol Pathophysiol Pharmacol. 2014 Mar 13,6(1):37-46. eCollection 2014. Becker et al. Common variation in the NOS1AP gene is associated with reduced glucose-lowering effect and with increased mortality in users of sulfonylurea. Pharmacogenet Genomics. 2008 Jul,18(7):591-7.

Sida 25 av 181

HIV RESISTANCE SENSOR Samordning av infektionsrisk och optimerad terapi • Samordning av infektionsrisken vid viruskontakt • Analys av den för infektionen relevanta CCR5 gen • Analysen av 16 genvariationer för effekten av 20+ medicinerna • Bättre terapiresultat med hjälp av optimerad medicinsk terapi

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

FARMAKOGENETIK

HIV- Human Immundeficiens-viruset Det humana Immundeficiens-viruset, även kallat HIV-virus, har sedan 1980-talet fått en vidsträckt spridning och hittills infekterat ca. 34 milj. människor. Sjukdomen löper mestadels åratal till årtionden utan märkbara symptom, tills slutligen immunsystemet blir så begränsat, att andra infektioner kan tränga in i kroppen och slutligen leda till döden. Ett virus kan beskrivas som en egen avbildningsmaskin. Den består oftast av ett par få gener, som är omgivna av en proteinkapsel. Ytan på denna kapsel har egenskapen att binda sig vid bestämda element, s.k. receptorer, på särskilda celler på kroppen och sedan förflytta sina gener till det inre av cellen. Där kopieras generna alltefter virusets art och byggs u.s.o. även in i cellens Genom. Den infekterade cellen kan sedan inte skilja sina egna gener från virusets gener och aktiverar dessa. Virusgenerna har då olika funktioner. Många av generna producerar byggstenarna till proteinkapseln, medan andra kopierar virusgenerna och förflyttar dem till de nya tomma kapslarna. De nya virusarna lämnar sen cellerna på olika vägar och infekterar nya celler, där cykeln börjar på nytt. Eftersom varje virus behöver bestämda receptorer på cellerna för att tränga in i dem, infekterar varje virusform alltid endast bestämda celler. I HIV's fall är det immunsystemets celler. Receptorerna, som HIV-virusarna då behöver för att tränga in är : CD4- och CCR5-receptorer. För var och en av dessa receptorer finns det en mänsklig gen, som förklarar för cellen, hur receptorn skall byggas. Ca. 20% av befolkningen har en genetisk variation i en av CR5-generna (CCR5delta32) och producerar därför bara ca. hälften av CCR5-receptorerna. Detta leder till en mindre angreppsyta för virusarna och sänker sannolikheten för en infektion

betydligt. Ca. 1% av befolkningen har denna mutation i båda CCR5-generna och är därigenom nästan helt HIV-resistent. Då CCR5 är så väsentlig för infektionen av HIV, finns det redan en medicin (Maraviroc), som blockerar CCR5-receptorerna. Andra mediciner mot HIV försöker blockera avbildningen av virusgenerna eller ingripa i virusets cykel på andra vägar. Utan medicinterapi får infektionen med HIV efter flera år eller årtionden mestadels dödlig utgång. Men med medicinterapi liknar däremot en HIV-infektion en kronisk sjukdom, där de flesta infekterade redan idag har en normal medellivslängd på över 70 år. Därför är en effektiv terapi i fallet av en infektion av stor betydelse. P.g.a. genetiska skillnader i generna, som omvandlar medicinerna i kroppen, är det möjligt, att bestämda mediciner antingen inte blir aktivt verksamma eller bryts ned för långsamt och leder till överdosering vid regelbundet intag. Därför är en genetisk anpassning av omvandlingsförmågan hos HIVrelevanta mediciner till den optimala terapin av stor betydelse.

Sida 27 av 181

FARMAKOGENETIK

Relevanta gener vid HIV En analys av HIV-relevanta gener möjliggör för det första bestämningen av infektionsrisken för HIV, bedömningen av sjukdomens förlopp och optimeringen av den medicinska terapin. Då det utöver HIV finns ytterligare talrika andra smittsamma sexuella sjukdomar, är en HIV-resistens ingalunda att förstå så, att skydd inte skulle vara nödvändigt vid könsumgänge. Oberoende av det genetiska anlaget för HIV-resistens rekommenderar vi användningen av kondom vid riskabelt könsumgänge.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

CCR5

rs333

G>del

G/G

RISK

LEGEND/BERÄTTELSE: rsNCBI = beteckningen på den undersökta variationen, polymorfism = form av genetisk variation, ODDS RATIO = X-ggr så stor sjukdomsrisk, som utlöses genom polymorfismen; Gentyp = personligt analysresultat, RESPONDER = genom den genetiska variationen reagerar din kropp på något, PROTEKTIV = genom den genetiska variationen har du ett visst skydd mot sjukdomen, RISK = denna variation ökar risken för sjukdomen hos dig.

Sammanfattning av effekterna P.g.a. din genetiska profil producerar dina celler de CCR5-receptorer, som viruset behöver för att kunna tränga in i cellerna. Din infektionsrisk vid en viruskontakt motsvarar därför den hos den allmänna befolkningen. Risken för en HIV-infektion vid viruskontakt PRAKTISKT UTESLUTEN

MINDRE TROLIG

NORMAL

▲

Sida 28 av 181

FARMAKOGENETIK

Prevention och vård En analys av HIV-relevanta gener möjliggör för det första bestämningen av infektionsrisken för HIV, bedömningen av sjukdomens förlopp och optimeringen av den medicinska terapin. Då det utöver HIV finns ytterligare talrika andra smittsamma sexuella sjukdomar, är en HIV-resistens ingalunda att förstå så, att skydd inte skulle vara nödvändigt vid könsumgänge. Oberoende av det genetiska anlaget för HIVresistens rekommenderas användningen av kondom vid riskabelt könsumgänge. P.g.a. din genetiska profil producerar dina celler de CCR5-receptorer, som viruset behöver för att kunna tränga in i cellerna. Din infektionsrisk vid en viruskontakt motsvarar därför den hos den allmänna befolkningen.

Sida 29 av 181

FARMAKOGENETIK

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid HIV och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Mediciner mot infektioner (Antibiotika etc.) Mediciner för behandling Verkan/effekt av bakteriella och svampinfektioner

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

caspofungin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

clarithromycin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dapsone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

erythromycin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

indinavir

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

isoniazid (FDA!)

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

itraconazole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ketoconazole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nelfinavir

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nevirapine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

proguanil

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

pyrazinamide (FDA!)

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

rifampin (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ritonavir

Normal

~50%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

saquinavir

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sulfadiazine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sulfamethazine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sulfapyridine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

telithromycin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

terbinafine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

voriconazole (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Doseringsrekommendationer för läkaren: ~100% ( dosera helt enkelt normalt), ~20% (börja med mindre dos och öka vid behov under övervakning), 0% (använd om möjligt alternativpreparat), 200% (börja vid normal 100%-ig dos och öka vid behov ända till 200%).

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 30 av 181

VETENSKAP

HIV Sensor (HIV Resistens) CCR5 - chemokine (C-C motif) receptor 5 (gene/pseudogene) (rs333) Chemokinreceptorn CCR5 är vida utbredd i Leukozyten och Leukoplasten och spelar en viktig roll i ett antal av immunologiska processer. Även vid den sexuella överföringen av HIV är CCR5 en viktig gemensam mottagare (Co-Receptor), genom att den gör det möjligt för HI-viruset att docka an på cellerna. Det har visats, att den s.k. CCR5-Delta32 mutationen påverkar såväl infektionsrisken av HIV, liksom även sjukdomens förlopp. AE

Genotyp

G/G

Resultat möjligheter

90% Normal risk för HIV-infektion vid viruskontakt

G/DEL

Låg risk för HIV-infektion (CCR5 HIV-varianten) vid viruskontakt långsamt sjukdomsförlopp

DEL/DEL

Praktiskt taget ingen risk för en HIV-infektion vid viruskontakt (CCR5 HIV-varianten) normal risk för en HIV-infektion av CCR5 oberoende av HIV-varianten.

Litteratur Huang et al. The role of a mutant CCR5 allele in HIV-1 transmission and disease progression. Nat Med. 1996 Nov:2(11):1240-3. Fellay et al. NIAID Center for HIV/AIDS Vaccine Immunology (CHAVI). Common genetic variation and the control of HIV-1 in humans. PLoS Genet. 2009 Dec:5(12) Hütter et al. Coregulation of HIV-1 dependency factors in individuals heterozygous to the CCR5-delta32 deletion. AIDS Res Ther. 2013 Nov 18:10(1):26. Agrawal et al. CCR5Delta32 protein expression and stability are critical for resistance to human immunodeficiency virus type 1 in vivo. J Virol. 2007 Aug:81(15):8041-9

Sida 31 av 181

BREAST HEALTH SENSOR Effektiv prevention och behandling av bröstcancer • Analys av mer än 9 genvariationer för bröstcancerrisk • Genetisk tidigt diagnos- och förebyggande vårdprogram • Anpassning av livsstil för att sänka bröstcancerrisken • Analys av 13+ genvariationer, för effekten av 40+ relevanta mediciner • Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi • Läkares ledning för optimal förebyggande vård

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

GYNEKOLOGI

Bröstcancer Sen 1970 har bröstcancerfallen nästan fördubblats, men behandlings- och observationsåtgärderna är redan så effektiva, att dödstalen ständigt sjunker. Ändå är det viktigt, att överhuvudtaget inte låta bröstcancer bildas, om det är möjligt. För detta ändamål erbjuder dagens moderna gendiagnostik möjligheter. Även i de fall, där redan bröstcancer har utvecklats, är det viktigt och meningsfullt, att lära känna förutsättningarna för uppkomst och orsaker och möjligen undvika dem. Därför är det av betydelse, att känna till ens egna genetiska förutsättningar och med en anpassad livsstil sörja för bästa möjliga hälsa. Uppkomsten av bröstcancer är i de flesta fall beroende av ett samspel mellan gendefekter och miljö och följaktligen är många kvinnor p.g.a sina gener redan klart predisponerade. I dessa fall höjer en osund livsstil denna risk ännu mer. Därför är det viktigt för kvinnor, att veta om sin medfödda risk, för att i så fall kunna träffa förebyggande åtgärder och ändringar av livsstil, för att motverka sin höga genetiska risk.

Fastän många bröstcancerfall uppkommer sporadiskt och med åldern, uppskattas det, att gendefekter i ca. 58% av bröstcancerfallen spelar en roll. Nu är det möjligt, att låta testa 10 med bröstcancer förknippade gener för defekter och fastställa den individuella sjukdomsrisken. Om risken är märkbart förhöjd, kan man motverka denna risk effektivt med en balanserad kost och genom att undvika riskfaktorerna. Genom en noggrannare och tidigare, regelbunden förebyggande undersökning kan man också tidigt fastställa sjukdomar och behandla dem i god tid.

Sida 33 av 181

GYNEKOLOGI

Relevanta gener vid bröstcancer Inom vetenskapen har man identifierat flera genetiska variationer, som kan öka och minska risken för blodcancer, om man betraktar dem var för sig. Men betraktar man dessa genetiska variationer tillsammans, kan de påverka sannolikheten avsevärt. Analysen av de relevanta genetiska variationerna kom till följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

FGFR2

rs2981582

G>A

C/T

1.23

RISK

VDR

rs2228570

VDR FokI T/C

T/T

1.57

RISK

8q24

rs13281615

T>C

A/A

TNRC9

rs3803662

C>T

C/C

MAP3K1

rs889312

A>C

C/C

1.27

RISK

LSP1

rs3817198

T>C

T/T

CASP8

rs1045485

D302H (G/C)

C/C

2q35

rs13387042

G>A

A/G

1.22

RISK

XRCC2

rs3218536

A>G

A/A

CYP1A2

rs762551

A>C

A/A

RESPOND

PROTEKTIV

Sida 34 av 181

Sammanfattning av effekterna Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp: ➤ Din risk att insjukna i bröstcancer ligger under befolkningsgenomsnittet. Du har därmed ett visst skydd mot denna sjukdom. ➤ 2+ koppar kaffe per dag fördröjer uppkomsten av blodcancer ca med i genomsnitt 7 år Hur stor är risken för dig att insjukna i bröstcancer? LÅG

GENOMSNITTSRISK

HÖGRE

▲ Kaffekonsumtionens inflytande på bröstcancerrisk SENARE INGET UTBROTT INFLYTANDE ▲

Sida 35 av 181

GYNEKOLOGI

Prevention och vård P.g.a. din genetiska profil har du inte någon förhöjd risk, att insjukna i bröstcancer och dina gener erbjuder t.o.m. ett visst skydd mot uppkomsten av bröstcancer. För dig är det inte nödvändigt med några förebyggande vårdåtgärder, eftersom din risk motsvarar ungefär den hos den allmänna befolkningen. Men bröstcancer kan även uppstå p.g.a. ålder och därför borde du genomgå den vanliga förebyggande vård- och självundersökningen. De vanliga vårdprogrammen innehåller följande punkter:

Förebyggande vård Då livsstilen spelar en väsentlig roll vid utvecklingen av bröstcancer, rekommenderar vi en positiv förändring av ditt livsmönster. Det finns en rad med riskfaktorer, som även utan gendefekter ökar din risk för bröstcancer och du därför bör undvika : ➤ Övervikt ökar risken för bröstcancer även utan genetiska faktorer 2,5 ggr. Optimala vikt minskar risken för bröst cancer. ➤ Tobaksrökning är en lika betydelsefull riskfaktor, som höjer risken att insjukna med ca. 30% och bör därför undvikas (utöver de andra påtagliga hälsoproblemen, som utlöses av rökningen). ➤ Konsumtionen av mer än 20 g alkohol (ca. 1/8 liter rödvin) ökar dagligen, förmodligen genom den förhöjda sexualhormon-spegeln, risken för bröstcancer med upp till 30% och bör därför, om möjligt undvikas. ➤ En tydlig riskfaktor för utveckling av bröstcancer är en brist på D-vitamin. D-vitamin tillverkas normalt i huden av de i solljuset befintliga UV-B-strålarna, vilket leder till att det i mindre soliga länder eller hos personer, som undviker solljus, uppstår bristföreteelser. Dessa brister kopplas ihop med en rad cancersorter, varför ett tillräckligt D-vitamin intag rekommenderas. Därför bör du röra dig ute i det fria och även äta en kost rik på D-vitamin. Dit hör lax, tonfisk och makrill. Dessutom är det bra att du försäkrar dig om ett tillräckligt intag av D-vitamin.

Tidig diagnos En tidig diagnos spelar en avgörande roll vid varje form av cancer. Därför finns för varje kvinna särskilt i samband med bröstcancer årliga förebyggande undersökningar. För den förebyggande undersökningen bör kvinnor följa handlingsrekommendationerna enligt sin genetiska profil: ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Från 20 års ålder, gå till årliga bröstundersökningar. Från 20 års ålder, utföra regelbundna självundersökningar av bröstvävnaden. Undersök vävnaden i brösten för hårda inneslutningar. Om du upptäcker en hård integration, tala med din läkare om det omedelbart. Från 40 års ålder, har en mammografi utförs varje år.

På det här sättet kan man omedelbart fastställa en möjlig cancersjukdom och i så fall behandla den rätt.

Sida 36 av 181

GYNEKOLOGI

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid blodcancer och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alfentanil

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

buprenorphine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

codeine (FDA!)

troligt starkare

~20%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

enflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fentanyl

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

halothane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydrocodone

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

isoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

levacetylmethadol

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lidocaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methadone

Normal

~90%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methoxyflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

oxycodone

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

paracetamol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenacetin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ropivacaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sevoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tramadol (FDA!)

troligt starkare

~40%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

zolmitriptan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Resetabletter (Antiemetikum) Medicin mot kräkningar

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

aprepitant

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dolasetron

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

domperidone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

metoclopramide

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

Sida 37 av 181

Cancermediciner (bl.a. Chemoterapi) Mediciner för cancerbehandling och prevention

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

anastrozole

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

cyclophosphamide

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

docetaxel

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

doxorubicin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

erlotinib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

etoposide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

gefitinib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ifosfamide

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

imatinib

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nilutamide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

paclitaxel

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sorafenib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sunitinib

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tamoxifen (FDA!)

troligt starkare

~10%

Ofta

Byte önskvärt

temsirolimus

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

teniposide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vemurafenib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vinblastine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

vincristine

Normal

~50%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

vindesine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 38 av 181

VETENSKAP

Breast Health Sensor FGFR2 - fibroblast growth factor receptor 2 (rs2981582) Receptorproteinet FGFR2 ("Fibroblast growth factor receptor 2") är en del av "Fibroblast growth factor receptor"- familjen, som bl.a. spelar en viktig roll i "Angiogenesen", sårläkningen, utvecklingen av embryon och olika endokrina signalvägar. Mutationer i FGFR2-genen kan inverka såväl på differentieringen av benstommen, som på uppkomsten av cancer. Det har ofta visat sig, att kvinnliga bärare av T-Allel är utsatta för en ökad bröstcancerrisk. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

15% Förhöjd bröstcancer risk (OR: 1.63)

C/T

50% Förhöjd bröstcancer risk (OR: 1.23)

C/C

35% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

Litteratur A genome-wide association study identifies alleles in FGFR2 associated with risk of sporadic postmenopausal breast cancer. Hunter DJ et al, Nat Genet. 2007 Jul,39(7):870-4. Epub 2007 May 27 Low penetrance breast cancer predisposition SNPs are site specific. Mcinerney et al. Breast Cancer Res Treat. 2009 Sep,117(1):151-9. Epub 2008 Nov 13. Heterogeneity of breast cancer associations with five susceptibility loci by clinical and pathological characteristics. Garcia-Closas et al. PLoS Genet. 2008 Apr 25,4(4):e1000054. Common Genetic Variants Associated with Breast Cancer and Mammographic Density Measures That Predict Disease. Cancer Res 2010,70:1449-1458. February 9, 2010.

VDR - vitamin D (1,25- dihydroxyvitamin D3) receptor (rs2228570) VDR-genen är kodad på Vitamin-D-Receptorn, som sorterar under familjen steroid-receptorer. Det handlar om en transkriptionsfaktor, som reglerar bestämda målgeners aktivitet och på så vis påverkar ämnesomsättningen. Polymorfismen rs2228570 är förknippad med en förhöjd bröstcancer-risk. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

10% Förhöjd bröstcancerrisk (OR: 1.57)

C/T

50% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.27)

C/C

40% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

Litteratur Anderson et al. Vitamin D-related genetic variants, interactions with vitamin D exposure, and breast cancer risk among Caucasian women in Ontario. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2011 Aug,20(8):1708-17. McKay et al. Vitamin D receptor polymorphisms and breast cancer risk: results from the National Cancer Institute Breast and Prostate Cancer Cohort Consortium.Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2009 Jan,18(1):297-305. Barroso et al. Genetic analysis of the vitamin D receptor gene in two epithelial cancers: melanoma and breast cancer case-control studies. BMC Cancer. 2008 Dec 23,8:385.

Sida 39 av 181

8q24 (rs13281615) Det humana kromosomavsnittet 8q24 innehåller riskställen för olika epiteliala cancersorter som bröst-, prostata- eller tarmcancer. Ett stort antal studier visar, att Polymorfismen Rs13281615 ökar risken för bröstcancer. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

25% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

A/G

50% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

G/G

25% Förhöjd bröstcancerrisk (OR: 1.38)

Litteratur Garcia-Closas et al. Heterogeneity of breast cancer associations with five susceptibility loci by clinical and pathological characteristics. PLoS Genet. 2008 Apr 25 Mcinerney et al. Low penetrance breast cancer predisposition SNPs are site specific. Breast Cancer Res Treat. 2009 Sep,117(1):151-9. Odefrey et al. Common Genetic Variants Associated with Breast Cancer and Mammographic Density Measures That Predict Disease. Cancer Res 2010,70:1449-1458.

TNRC9 - tenascin R (rs3803662) Vid TNCR9-genens (eller också TOX3)kodade protein, handlar det om en transkriptionsfaktor, som sorterar under familjen HMGbox-proteiner. Dessa proteiner kan binda DNA och förändra kromtinstrukturen. En mutation av TNCR9-genen (rs3803662) hör till de viktigaste Polymorfismerna, som förknippas med bröstcancer. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

25% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.64)

T/C

50% Förhöjd bröstcancer risk (OR: 1.23)

C/C

25% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

Litteratur Stacey et al. Common variants on chromosomes 2q35 and 16q12 confer susceptibility to estrogen receptor-positive breast cancer. Nat Genet. 2007 Jul,39(7):865-9. Mcinerney et al. Low penetrance breast cancer predisposition SNPs are site specific. Breast Cancer Res Treat. 2009 Sep,117(1):151-9. Garcia-Closas et al. Heterogeneity of breast cancer associations with five susceptibility loci by clinical and pathological characteristics. PLoS Genet. 2008 Apr 25

MAP3K1 - Mitogen-activated protein kinase kinase kinase 1, E3 ubiquitin protein ligase (rs889312) Det genom MAP3K1 (mitogen-aktiverat protein kinase 1)kodade proteinet är ett "Serin/Threonin Kinase" och en del av olika signalkaskader. Polymorfismen Rs889312 ligger nära MAP3K1-genen och förknippades i en stor associationsstudie med en förhöjd bröstcancerrisk. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

35% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

A/C

50% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.13)

C/C

15% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.27)

Litteratur Huijts et al. Clinical correlates of low-risk variants in FGFR2, TNRC9, MAP3K1, LSP1 and 8q24 in a Dutch cohort of incident breast cancer cases. Breast Cancer Research 2007, 9:R78 Couch et al. Association of Breast Cancer Susceptibility Variants with Risk of Pancreatic Cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2009 November 18(11): 3044–3048. Easton et al. Genome-wide association study identifies novel breast cancer susceptibility loci. Nature. 2007 June 28, 447(7148): 1087–1093.

Sida 40 av 181

LSP1 - Lymphocyte-specific protein 1 (rs3817198) LSP1-proteinet (Lymfocyt-specifikt protein 1) indelas i Lymfocyter, Neutrofiler, Makrofager och i Endothelium och är delaktiga i skilda regulatoriska processer. I en stor associationsstudie av genom med 4000 bröstcancerprov visades, att kvinnliga bärare av rs3817198 Polymorfismen bar på en förhöjd bröstcancerrisk. AE

Genotyp

T/T

65% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

T/C

30% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.06)

C/C

Resultat möjligheter

Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.17)

Litteratur Odefrey et al. Common Genetic Variants Associated with Breast Cancer and Mammographic Density Measures That Predict Disease. Cancer Res 2010,70:1449-1458. Long et al. Evaluation of Breast Cancer Susceptibility Loci in Chinese Women. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 September 19(9): 2357–2365. Easton et al. Genome-wide association study identifies novel breast cancer susceptibility loci. Nature. 2007 June 28, 447(7148): 1087–1093.

CASP8 - Caspase 8, apoptosis-related cysteine peptidase (rs1045485) Caspaser hör till Cysteinproteaser och är de viktigaste encymerna i den programmerade celldöden (Apoptosen). Utöver Apoptosen är Caspaser dessutom delaktiga i utvecklingen av Erythrocyter och Myoblaster. Mutationer och härigenom resulterade defekta Caspaser är delaktiga i uppkomsten av tumörer. AE

Genotyp

C/C

70% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

C/G

23% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.2)

G/G

Resultat möjligheter

Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.35)

Litteratur Cox et al. A common coding variant in CASP8 is associated with breast cancer risk. Nat Genet. 2007 Mar,39(3):352-8. Epub 2007 Feb 11. Shepard et al. A breast cancer risk haplotype in the caspase-8 gene. Cancer Res. 2009 April 1 69(7): 2724–2728. Couch et al. Association of Breast Cancer Susceptibility Variants with Risk of Pancreatic Cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2009 November 18(11): 3044–3048.

2q35(rs13387942) Polymorfismen rs13387042 inom region 2q35 förknippas med en förhöjd bröstcancerrisk. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

30% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.44)

A/G

45% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:1.22)

G/G

25% Ingen förhöjd bröst cancer-risk

Litteratur Reeves et al. Incidence of breast cancer and its subtypes in relation to individual and multiple low-penetrance genetic susceptibility loci. JAMA. 2010 Jul 28,304(4):426-34. Stacey et al. Common variants on chromosomes 2q35 and 16q12 confer susceptibility to estrogen receptor-positive breast cancer. Nat Genet. 2007 Jul,39(7):865-9. Odefrey et al. Common Genetic Variants Associated with Breast Cancer and Mammographic Density Measures That Predict Disease. Cancer Res 2010,70:1449-1458.

Sida 41 av 181

XRCC2 - X-ray repair complementing defective repair in Chinese hamster cells 2 (rs3218536) XRCC2 proteinet hör till gruppen RecA/Rad51 besläktade proteinfamiljen och är delaktig i upprätt hållandet av kromosomstabiliteten och DNA-rep. under den homologa rekombinationen. Studier visar, att Polymorfismen rs3218536 har en positiv effekt på förekomsten av bröstcancer. AE

Genotyp

A/A

Ingen förhöjd bröst cancer-risk

G/A

Förhöjd bröstcancerrisk (OR:2.67)

G/G

Resultat möjligheter

90% Förhöjd bröstcancerrisk (OR:3.33)

Litteratur Lin et al. A role for XRCC2 gene polymorphisms in breast cancer risk and survival. J Med Genet. Author manuscript, available in PMC Feb 24, 2014. Silva et al. Breast cancer risk and common single nucleotide polymorphisms in homologous recombination DNA repair pathway genes XRCC2, XRCC3, NBS1 and RAD51. Cancer Epidemiol. 2010 Feb,34(1):85-92. Pooley et al. Common single-nucleotide polymorphisms in DNA double-strand break repair genes and breast cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2008 Dec,17(12):3482-9.

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 (rs762551) CYP1A2 (Cytokrom P450 1A2) är ett Hemprotein-Enzym, som är delaktigt i olika ämnesomsättnings-processer. Det omsätter diverse Xenobiotika som Koffein, Aflatoxin B1 och mediciner som Paracetamol. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

52% Ca. 7 år senare uppkomst av bröstcancer vid 2 eller fler koppar kaffe per dag.

A/C

42% Inget dröjsmål av bröstcancer vid kaffekonsumtion

C/C

Inget dröjsmål av bröstcancer vid kaffekonsumtion

Litteratur Bågeman et al. Coffee consumption and CYP1A2*1F genotype modify age at breast cancer diagnosis and estrogen receptor status. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2008 Apr,17(4):895-901.

Sida 42 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

CARDIOVASCULAR SENSOR Prevention och behandling av störningen av fettämnesomstättningen • Analys av mer än 18 genvariationer • Anlag för Cholesterol- (HDL och LDL), definiera Homozystein- och Triglyceridvärden • Är Omega3 lämpligt eller kontraproduktivt för Cholesterolvärden? • Definiera anlag för plötslig hjärtdöd (Long QT invervall) • Lämpliga mikronäringsämnen för prevention och behandling • Analyser av 19 genetiska variationer, för effekten av 26+ relevanta mediciner • Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi • Läkares ledning för den optimala förebyggande vården

HJÄRTKRETSLOPP

Kardiovaskulära sjukdomar Kolesterol och Triglycerider är livsnödvändiga fetter, som vår kropp använder för att bilda cellmembran och lagra energi, för att uppta fettlösliga vitaminer och bilda hormoner. Då dessa fetter är så livsnödvändiga, producerar vår kropp själv kolesterol, som fördelas genom blodbanorna och tillhandahålls i hela kroppen för cellbildningen. På det här sättet producerar vår kropp själv ca. 70 % av det nödvändiga kolesterolet och hämtar de resterande 30 % ur vår näring. Eftersom mer kolesterol upptas i blodet efter en måltid, finns det stränga regleringsmekanismer, som långsiktigt håller kolesterolspegeln på normalnivå. Om det finns för mycket kolesterol i blodet, transporteras det till levern i form av HDLkolesterin och filtreras ur blodet. På det här viset sänks kolesterinspegeln. Transporten går visserligen även i den andra riktningen, då kolesterinet överförs från levern till blodet. Härigenom höjs kolesterinspegeln i blodet. Då en hög kolesterinspegel kan utlösa sjukdomen arterioskleros, är naturligtvis en låg kolesterinspegel för ett sunt liv önskvärd. Därför anses HDL-kolesterol, som är det just utsöndrade kolesterolet, som "bra" kolesterol. LDL-kolesterol, som transporteras från levern till blodomloppet, betraktas som "dåligt" kolesterol.

Därför är det viktigt för ett sunt liv att bevara en hög HDL- och en låg LDLkolesterolspegel. Ett antal gener är antingen ansvariga för regleringen av kolesteroloch triglyzeridvärden eller höjer risken för kardiovaskulära sjukdomar. Personer, som bär på defekter i en eller flera av dessa gener måste du vara vaksam på mängden av intaget av fett. Då kosten har största betydelse för ämnesomsättningen, är följaktligen en kost anpassad efter dina gener mycket viktig. Sida 44 av 181

Störningar i hjärtrytmen Det Långa-QT-Syndromet är en livsfarlig sjukdom, som hos annars fullkomligt friska personer kan leda till plötslig hjärtdöd. Hjärtats slag utlöses med hjälp av en konstant återkommande elektrisk impuls, som berör hela hjärtat. Tiden från att hjärtslaget startar till tidpunkten, då cellerna förbereder sig för nästa hjärtslag, kallar man QT-tid. Är denna särskilt lång, finns härigenom risken, att det i speciella situationer uppstår anfallslika hjärtrusningstillstånd, hjärtsvikt, svindelattacker eller svimningsanfall. I värsta fall slutar sådana händelser med hjärtstillestånd pga. kammarflimmer. De flesta, som drabbas av denna sjukdom, märker emellertid inga symptom, förrän en livshotande situation utvecklats. Symptomen och anfallen förekommer oftast i samband med kroppslig belastning eller stress. Med hjälp av ett EKG i avslappnat tillstånd och en genanalys kan man bättre identifiera patienter med särskilt hög risk.

kroppslig aktivitet och intaget av särskilda mediciner. Om man fått diagnosen förlängt QT-intervall i nämnda situationer, kan man som förebyggande åtgärd i förekommande fall behandla patienten medicinskt . Numera är det möjligt att låta testa sin personliga risk genom en genanalys, för att konstatera, om man hör till riskgruppen och för att i sådana fall reagera riktigt. Allvarliga konsekvenser som plötslig hjärtdöd kan härigenom mestadels undvikas.

Förlängningen av QT-tiden själv är normalt inte kännbar. Fler än hälften av patienterna med ett Långt-QT-syndrom har inga som helst besvär. När symptom uppstår, så förorsakas dessa redan av potentiellt livshotande hjärtsvikt, som måste bedömas som ett allvarligt sjukdomstecken. Då handlar det om pågående (> 30 sek.) eller ej-pågående (< 30 sek.) hjärtrusning; som beroende på tidslängd och pulsfrekvens, kroppskonstitution och det allmänna tillståndet ibland inte märks eller kan leda till svindel, plötslig avsvimning eller t.o.m. hjärtstillestånd och därpå följande plötslig hjärtdöd. Då hjärtrusning mestadels inträffar plötsligt och vid kroppslig belastning eller i stressituationer, kommer symptomen ofta helt oväntat och när man mår bra i de beskrivna situationerna. Det i första hand viktigaste för dem, som är utsatta för en genetisk risk, är att förebygga uppkomsten av symptomen. Detta med hjälp av en noggrann läkarkontroll av hjärtfrekvensen vid risksituationer. Till dessa hör sjukdomar i hjärtverksamhetens kretslopp, sockersjukan diabetes mellitus, kraftig övervikt, en ålder över 55 år, extrem

Sida 45 av 181

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener för hjärt blodcirkulationsstörningar I vetenskapen har man redan identifierat flera gener och polymorfer med en risk för diverse kardiovaskulära komplikationer. Genom analysen av dessa polymorfer kan man av resultatet fastställa sjukdomsrisken liksom andra för denna sjukdom relevanta genetiska egenskaper.

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

CHD13

rs8055236

G>T

T/G

RISK

CHDS8

rs1333049

G>C

G/G

APOA5

rs662799

-1131T>C

A/A

PON1

rs662

Q192R

A/A

PON1

rs854560

L55M

T/T

APOB

rs5742904

R3500Q

A/G

RISK

SREBF2

rs2228314

Gly595Ala

G/G

RISK

NOS3

Ins/Del Int. 4

Ins/Del Intron 4

Ins/Ins

NOS3

rs2070744

-786 T/C

C/C

RISK

NOS3

rs1799983

Glu298Asp

G/G

APOA1

rs670

-75G > A

A/G

RESPOND

RISK

MTRR

rs1801394

Ile22Met

G/A

RISK

MMP3

rs3025058

5A/6A

T/T

RISK

GJA4

rs1764391

Pro319Ser

C/C

RISK

ITGB3

rs5918

Leu33Pro

T/T

RESPOND

CETP

rs708272

Taq1(B1>B2)

C/C

RISK

MTHFR

rs1801133

C>T

T/T

RESPOND

RISK

APOE

rs429358

T>C

T/T

APOE

rs7412

T>C

T/T

APOE TYP

kombination

E2/E3/E4

E2/E2

RESPOND

NOS1AP

rs16847548

T>C

T/T

NOS1AP

rs12567209

G>A

G/G

NOS1AP

rs10494366

T>G

T/G

RESPOND

RISK

Sida 46 av 181

Sammanfattning av effekterna Då flera risk-gener, som ger upphov till diverse kardiovaskulära komplikationer, analyserats inom ramen för denna analys och många av dessa risk-variationer inte sällan förekommer, är nästan varje individ drabbad av en särskild genetisk risk. Därför är det möjligt, att du bär på fler risk-variationer än befolkningsgenomsnittet och därför har en större risk att insjukna. Det kan däremot också vara möjligt att bära på färre risk-variationer än den allmänna befolkningen, varigenom du har visst skydd mot uppkomsten av sjukdomen. Här ser du en resumé av effekterna, som de genetiska variationerna har på din hälsa och din kropp: ➤ Du har en i jämförelse med befolkningsgenomsnittet en 3.6 X ggr så stor risk att insjukna i Koronar Hjärtsjukdom ➤ Starka anlag för höga LDL-kolesterolvärden ➤ Svaga anlag för höga Triglyzeridvärden ➤ Vitamin B2 har homozysteinsänkande effekt ➤ Omega3 fettsyror förbättrar ditt kolesterinvärde ➤ Aspirin är effektivt som före-byggande av trombos i risk-situationer ➤ Anlag för låga HDL-kolesterolvärden Risk för KHK, artheroskleros och hjärtinfarkt SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲ Anlag för LDL-kolesterinvärden NORMAL

Effekt av omega3 på HDL-kolesterin ÖKAD

▲ Anlag för HDL-kolesterinvärden NORMAL

LÅG

FÖRBÄTTRING

▲ Anlag för triglyzeridvärden NORMAL

▲ Anlag för homozysteinvärden NORMAL

FÖRSÄMRING

ÖKAD

▲

ÖKAD ▲

Effekt av vitamin B2 på homozystein SÄNKNING INGEN/INGET

Effekten av aspirin för thrombosprevention SKYDD INGEN/INGET ▲ Risk för plötsligt hjärtstillestånd (QT) NORMAL

▲

Sida 47 av 181

ÖKAD

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vård Eftersom du har ett indirekt anlag för koronar hjärtsjukdom, är förebyggande vård speciellt viktig för dig för att förbli frisk. Därför är det särskilt viktigt för dig att kontrollera normaliseringen av blodfettvärdena redan före en ev. uppkomst av sjukdomen. Tala då med din läkare om din ökade risk och börja ett kontrollprogram med honom, genom vilket ditt kolesterol (HDL- och LDL) liksom triglyceridvärde mäts ca två gånger per år. De förebyggande åtgärderna och behandlingsmöjligheterna för resp. blodfetter är listade en och en och bör vid behov och i förekommande fall följas under din läkares ledning. Förebyggande åtgärder ➤ Bedriv sport resp. se till att röra dig regelbundet. ➤ Bäst är uthållighetsträning av olika slag (gång, stavgång, cykling, simning, styrketräning etc.) och kontrollera din vikt. Vi rekommenderar minst 30 min. rörelse 5 dagar i veckan. ➤ Självfallet bör var och en låta bli att röka, i synnerhet som det är en särskilt stark riskfaktor för kranskärlssjukdomar. Därför skulle alla (särskilt genetiskt förbelastade personer) absolut låta bli att röka. ➤ Liten alkoholförbrukning av max. en alkoholisk dryck per dag är tillåtet. ➤ Måltider bör som regel tillagas med lite fett. Då är fisk, fågel och magert kött att rekommendera. Men man bör minska på feta köttvaror som korv, späck, fett kött och inälvor såsom feta ostsorter. ➤ Vid konsumtion av mjölkprodukter bör man akta sig för lättmjölk, mager ost och yoghurt. ➤ Ät som regel litet animaliska livsmedel och använd i huvudsak vegetabiliska oljor. ➤ Inta flera gånger per dag fiber i form av frukt och grönsaker.

Omega 3 ➤ Omega-3-fettsyror rekommenderas vanligtvis vid förhöjt kolesterol, men är kontraproduktivt för specifika genetiska typer, eftersom de ytterligare försämrar HDL-kolesterolet. Enligt dina gener är Omega-3 emellertid en effektiv lösning för att förbättra dina kolesterolvärden.

Om blodfettsvärdena trots en sund levnadsstil inte normaliserats, bör man tillgripa medicinsk behandling. Som valmöjlighet finns statiner, gallsyrebindare, fibrater, niazin (vitamin B3) och kolesterolsynthes- och resorptionshämmare. Vilken medicin som i så fall är lämplig för dig, avgör din läkare. Då man mestadels bara kan förhindra en försämring av sjukdomen vid långt framskriden arterioskleros, är förebyggande vård i det här fallet särskilt viktigt.

QT-intervall och plötsligt hjärtstopp Du har en förhöjd risk att insjukna i Long-QT-Syndromet. För dig är det nu viktigt, att lägga märke till risksituationer och under läkares ledning undvika störningar i hjärtrytmen efter bästa förmåga.

Därför anser vi det mycket viktigt, att längden på QT-intervallerna bestäms av läkare, när du är utsatt för en av följande riskfaktorer: ➤ Ischemi (blodcirkulationsstöring) Sida 48 av 181

➤ Diabetes mellitus Typ 2 (sockersjuka) ➤ Metaboliskt Syndrom (kraftig övervikt) ➤ Ålder över 55 år

Vid utövandet av extremsport bör likaså även Elektrolyt-spegel-bedömningar genom-föras, för att genast upptäcka oregelbund-enheter och låta behandla dem i god tid. Man bör under läkares ledning genomföra ett EKG i viloläge, innan man får medicinen, som kan påverka QTIntervallen. Tala med din läkare om din genetiska risk och medicinerna, som du tar. Inom ramen för en möjlig farmakologisk genetisk undersökning av vårt laboratorium, har vi ännu inte definitivt markerat dessa mediciner som olämpliga , p.g.a. en möjlig QT-förlängd effekt, då din läkare bör göra den bedömningen i enlighet med din QT-intervall.

Följande medicingrupper är möjligen olämpliga: ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Antiarrhythmika Antiasthmatische Aerosole Antidepressiva Antimalariamedikamente Fluorquinolone Makrolide Tamoxifen

Till dessa hör följande preparat/hormoner (ordnade alfabetiskt) Albuterol, Albuterol, Alfuzosin, Amantadine, Amiodarone, Amiodarone, Amitriptyline, Amphetamine, Amphetamine, Arsenic trioxide, Astemizole, Atazanavir, Atomoxetine, Azithromycin, Bepridil, Chloral hydrate, Chloroquine, Chlorpromazine, Ciprofloxacin, Cisapride, Citalopram, Clarithromycin, Clomipramine, Clozapine, Desipramine, Dexmethylphenidate, Diphenhydramine, Diphenhydramine, Disopyramide, Dobutamine, Dofetilide, Dolasetron, Domperidone, Dopamine, Doxepin, Dronedarone, Droperidol, Ephedrine, Ephedrine, Epinephrine, Epinephrine, Erythromycin, Erythromycin, Felbamate, Fenfluramine, Flecainide, Fluconazole, Fluoxetine, Fluoxetine, Foscarnet, Fosphenytoin, Galantamine, Gatifloxacin, Gemifloxacin, Granisetron, Halofantrine, Haloperidol, Ibutilide, Imipramine, Indapamide, Isoproterenol, Isoproterenol, Isradipine, Itraconazole, Ketoconazole, Lapatinib, Lapatinib, Levalbuterol, Levofloxacin, Levomethadyl, Lisdexamfetamine, Lithium, Lithium, Mesoridazine, Metaproterenol, Metaproterenol, Methadone, Methadone, Methylphenidate, Methylphenidate, Mexiletine, Midodrine, Moexipril/HCTZ, Moxifloxacin, Nicardipine, Nilotinib, Norepinephrine, Nortriptyline, Octreotide, Ofloxacin, Ondansetron, Oxytocin, Paliperidone, Paroxetine, Pentamidine, Pentamidine, Perflutren lipid microspheres, Phentermine, Phentermine, Phenylephrine, Phenylpropanolamine, Phenylpropanolamine, Pimozide, Probucol, Procainamide, Procainamide, Protriptyline, Pseudoephedrine, Pseudoephedrine, Quetiapine, Quinidine, Quinidine, Ranolazine, Risperidone, Ritodrine, Ritonavir, Roxithromycin, Salmeterol, Sertindole, Sertindole, Sertraline, Sibutramine, Solifenacin, Sotalol, Sparfloxacin, Sunitinib, Tacrolimus, Tamoxifen, Telithromycin, Terbutaline, Terfenadine, Thioridazine, Tizanidine, Tolterodine, Tolterodine, Trazodone, Trimethoprim-Sulfa, Trimethoprim-Sulfa, Trimipramine, Vardenafil, Venlafaxine, Voriconazole, Ziprasidone

Observera: Bestäm aldrig själv, att utesluta en medicin på recept. Det kan och får endast en läkare besluta åt dig.

Sida 49 av 181

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid diverse kardiovaskulära komplikationer och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Mediciner för störningar i hjärtrytmen (Antiarrhythmikum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av störningar i hjärtrytmen

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

amiodarone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dronedarone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

encainide

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

flecainide

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

mexiletine

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

procainamide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

propafenone (FDA!)

troligt starkare

~40%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

quinidine (FDA!)

Normal

~33%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

sparteine

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

Mediciner mot hjärtsjukdomar (bl.a. Beta Blockerare) Mediciner för behandling Verkan/effekt av blodtryck

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alprenolol

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

carvedilol (FDA!)

Normal

~20%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

cilostazol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

debrisoquine

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

eplerenone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydralazine (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

isosorbide-dinitrate (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

metoprolol (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

nebivolol

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

perhexiline

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

propranolol (FDA!)

Normal

~20%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

s-metoprolol

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

timolol

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

Sida 50 av 181

Kolesterolsänkande medicin (Statine) Mediciner för kolesterolsänkning

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

atorvastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

cerivastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fluvastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lescol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lovastatin

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 51 av 181

VETENSKAP

Cardiovascular Sensor CDH13 - Cadherin 13 (rs8055236) CDH13 genen är kodad för ett protein av Cadherin Superfamiljen. Proteinet är lokaliserat på cellembranet och exprimieras bl.a. i hjärta, i aortaväggen, i neuroner och i ryggmärgen. Polymorfismen rs8055236 förknippas med en förhöjd risk för hjärtsjukdomar. AE

Genotyp

T/T

T/G

34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.91)

G/G

64% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 2.23)

Resultat möjligheter Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Litteratur The Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls. Linnea M. Baudhuin. Genetics of coronary artery disease: focus on genome-wide association studies. Am J Transl Res. 2009, 1(3): 221–234.

CHDS8 - Koronar hjärtsjukdom, känslighet för, 8 (rs1333049) Polymorfismen rs1333049 på genen CHDS8 (Coronary hjärtsjukdom, mottaglig till, 8) förknippades upprepade ggr med en förhöjd risk för hjärtsjukdomar. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

30% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/C

50% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.47)

C/C

20% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.9)

Litteratur Bilguvar K. et al. Susceptibility loci for intracranial aneurysm in European and Japanese populations. Nat Genet. 2008 Dec,40(12):1472-7. Helgadottir A. et al. The same sequence variant on 9p21 associates with myocardial infarction, abdominal aortic aneurysm and intracranial aneurysm. Nat Genet. 2008 Feb,40(2):217-24. Helgadottir A. et al. A common variant on chromosome 9p21 affects the risk of myocardial infarction. Science. 2007 Jun 8,316(5830):1491-3. Karvanen J. et al. The impact of newly identified loci on coronary heart disease, stroke and total mortality in the MORGAM prospective cohorts. Genet Epidemiol. 2009 Apr,33(3):237-46.

Sida 52 av 181

APOA5 - Apolipoprotein A-V (rs662799) Apolipoprotein A-V spelar en viktig roll vid regleringen av Plasma- Triglycerider. Rs662799 Polymorfismen leder till en förhöjning av dessa värden, vilket ökar risken för Koronar hjärtsjukdom, Arterioskleros och hjärtinfarkt. Dessutom visade det sig, att bärare av G-Allel visar en liten viktökning vid fettsnål kost. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

96% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.98) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt anlag för låga HDL Kolesterolvärden (det goda Kolesterinet) anlag för förhöjda Triglycerid-värden

G/G

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.98) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt anlag för låga HDL Kolesterolvärden (det goda Kolesterinet) anlag för förhöjda Triglycerid-värden

Litteratur Aberle J. et al. A polymorphism in the apolipoprotein A5 gene is associated with weight loss after short-term diet. Clin Genet. 2005 Aug,68(2):152-4. Aouizerat B. E. et al. Genetic analysis of a polymorphism in the human apoA-V gene: effect on plasma lipids. J Lipid Res. 2003 Jun,44(6):1167-73. Dorfmeister B. et al. The effect of APOA5 and APOC3 variants on lipid parameters in European Whites, Indian Asians and Afro-Caribbeans with type 2 diabetes. Biochim Biophys Acta. 2007 Mar,1772(3):355-63.

PON1 - Paraoxonase 1 (rs662) Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen. Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk. AE

Genotyp

A/A

43% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Resultat möjligheter

G/A

47% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

G/G

10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Regieli et al. Paraoxonase variants relate to 10-year risk in coronary artery disease: impact of a high-density lipoprotein-bound antioxidant in secondary prevention. J Am Coll Cardiol. 2009 Sep 29,54(14):1238-45. Hassan et al. The Q192R polymorphism of the paraoxonase 1 gene is a risk factor for coronary artery disease in Saudi subjects. Mol Cell Biochem. 2013 Aug,380(1-2):121-8.

PON1 - Paraoxonase 1 (rs854560) Paraoxonase (PON1) är ett antioxidativt verkande enzym, som är delaktigt i undanröjandet av radikaler och fett-omsättningen. Polymorfismerna rs662 och rs854560 leder till en mindre katalytisk aktivitet och till en förhöjd kardiovaskulär sjukdomsrisk. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

18% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/T

46% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

A/A

36% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Sida 53 av 181

APOB R3500Q - Apolipoprotein B (rs5742904) Apolipoprotein B (ApoB) ist Huvudproteinbeståndsdelen av LDL (Low Density Lipoprotein) proteiner, som är ansvariga för Kolesterin-transporten i blodet. APOB reglerar på så sätt LDL-koncentrationen i organismen. Polymorfismen rs5742904 leder till en förhöjd LDL-kolesterin spegel. AE

Genotyp G/G

Resultat möjligheter

98% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G

Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/Hjärtinfarkt betydligt förhöjd risk för höga LDL Kolesterolvärden (familjära Hyperkolesterin-ämie)

A/A

Betydligt förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/Hjärtinfarkt betydligt förhöjd risk för höga LDL Kolesterolvärden (familjära Hyperkolesterin-ämie)

Litteratur Real et al. Influence of LDL receptor gene mutations and the R3500Q mutation of the apoB gene on lipoprotein phenotype of familial hypercholesterolemic patients from a South European population. Eur J Hum Genet. 2003 Dec,11(12):959-65. Meriño-Ibarra et al. Screening of APOB gene mutations in subjects with clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia. Hum Biol. 2005 Oct,77(5):663-73. Haiqing et al. Familial Defective Apolipoprotein B-100 and Increased Low-Density Lipoprotein Cholesterol and Coronary Artery Calcification in the Old Order Amish. Arch Intern Med. Nov 8, 2010, 170(20): 1850–1855. Castillo et al. The apolipoprotein B R3500Q gene mutation in Spanish subjects with a clinical diagnosis of familial hypercholesterolemia. Atherosclerosis. 2002 Nov,165(1):127-35.

SREBF2 - Sterol regulatory element bindande transkriptions- factor 2 (rs2228314) SREBF2 eller SREBP2 (Sterol regulatory element-bindande protein 2) är en transkriptions faktor, som medverkar vid regleringen av Kolesterinämnes-omsättningen. Genom styrningen av skilda målgeners transkriptionella aktivitet hålls Kolesterinkoncentrationen i jämvikt. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

52% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom anlag för förhöjda LDL Kolesterin-värden

G/C

45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom inget anlag för höga LDL Kolesterin-värden

C/C

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom inget anlag för höga LDL Kolesterin-värden

Litteratur Fan et al. Expression of sterol regulatory element-binding transcription factor (SREBF) 2 and SREBF cleavage-activating protein (SCAP) in human atheroma and the association of their allelic variants with sudden cardiac death. Published online Dec 30, 2008. Durst et al. The discrete and combined effect of SREBP-2 and SCAP isoforms in the control of plasma lipids among familial hypercholesterolaemia patients. Atherosclerosis. 2006 Dec,189(2):443-50.

Sida 54 av 181

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (Ins/Del Int. 4) NO-Syntaser (NOS) är Oxidaser, som katalyserar reaktionen av Arginin till Citrullin och Kväve-monoxid. NOS3 är en endotelial Kvävemonoxid-syntas och expremeras huvudsakligen i Endotelceller vid insidan av blodcellerna. Där reglerar NOS3 indirekt blodtrycket och hjärtats efterbelastning. Olika Polymorfismer i NOS3-genen medverkar med förhöjd risk till kardiovaskulära sjukdomar. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

Ins/Ins

76% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Ins/Del

22% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

Del/Del

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Casas et al. Endothelial nitric oxide synthase genotype and ischemic heart disease: meta-analysis of 26 studies involving 23028 subjects. Circulation. 2004 Mar 23,109(11):1359-65.

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs2070744) AE

Genotyp T/T

Resultat möjligheter

98% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

C/T

Ingen förhöjd sjukdomsrisk

C/C

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Rossi et al. The T(-786)C endothelial nitric oxide synthase genotype predicts cardiovascular mortality in high-risk patients. J Am Coll Cardiol. 2006 Sep 19,48(6):1166-74.

NOS3 - Nitric oxide synthase 3 (endothelial cell) (rs1799983) AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

40% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

G/T

52% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

T/T

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärt-infarkt

Litteratur Zhang et al. The G894T polymorphism on endothelial nitric oxide synthase gene is associated with increased coronary heart disease among Asia population: evidence from a Meta analysis. Thromb Res. 2012 Aug,130(2):192-7. Abdel-Aziz et al. Association of endothelial nitric oxide synthase gene polymorphisms with classical risk factors in development of premature coronary artery disease. Mol Biol Rep. 2013 Apr,40(4):3065-71.

Sida 55 av 181

APOA1 - Apolipoprotein A-I (rs670) Apolipoprotein A1 (ApoA1) är huvudproteinbeståndsdelen av HDL (High-density lipoprotein) partiklarna i blodet. Dessa är ansvariga för transporten av överflödigt Kolesterol i levern, där det omvandlas och utsöndras. Polymorfismen rs670 påverkar såväl effekten av fler-faldigt omättade fettsyror på HDL-kolesterinspegeln, som även risken för hjärtsjukdomar. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

50% Ingen förhöjd sjukdomsrisk ett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) FÖRSÄMRAR HDL Kolesterin-värdena

A/G

38% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.47) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt ett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterin-värdena

A/A

12% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.9) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt ett flertal omättade fettsyror (som Omega 3) förbättrar HDL Kolesterin-värdena

Litteratur Angotti E. et al. A polymorphism (G-->A transition) in the -78 position of the apolipoprotein A-I promoter increases transcription efficiency. J Biol Chem. 1994 Jul 1,269(26):17371-4. Juo S. H. et al. Mild association between the A/G polymorphism in the promoter of the apolipoprotein A-I gene and apolipoprotein A-I levels: a metaanalysis. Am J Med Genet. 1999 Jan 29,82(3):235-41. Ordovas J. M. et al. Polyunsaturated fatty acids modulate the effects of the APOA1 G-A polymorphism on HDL-cholesterol concentrations in a sexspecific manner: the Framingham Study. Am J Clin Nutr. 2002 Jan,75(1):38-46.

MTRR - 5-methyltetrahydrofolate-homocysteine methyltransferase reductase (rs1801394) Metionin är en väsentlig, svavel-haltig, proteinogen aminosyra.Syntesen av Metionin katalyseras genom Enzymet Metionin Syntas, som i sin tur behöver Homocystein. Det genom genen MTRR kodade proteinet (Metionin-Syntas-Reduktas) regenererar inaktiva Metionin Syntaser genom metylering. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

38% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

A/G

34% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/ Hjärtinfarkt anlag för förhöjda Homocystein-värden

G/G

28% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom /Arterioskleros/ Hjärtinfarkt anlag för förhöjda Homocystein-värden

Litteratur Cai et al. Genetic variant in MTRR, but not MTR, is associated with risk of congenital heart disease: an integrated meta-analysis. PLoS One. 2014 Mar 4,9(3):e89609. Olteanu et al. Differences in the efficiency of reductive activation of methionine synthase and exogenous electron acceptors between the common polymorphic variants of human methionine synthase reductase. Biochemistry. 2002 Nov 12,41(45):13378-85.

MMP3 - Matrix metallopeptidase 3 (stromelysin 1, progelatinase) (rs3025058) Matrix Metalloproteinasen-3 (MMP3) eller Stromelysin1 är en zinkberoende Endopeptidas och medverkar vid nedbrytningen av extracellulära Matrixkomponenter. Den spelar därmed indirekt en viktig roll vid omformningen av cellvävnader, vid sårläkning och vid processer i sb.m. inflammationer. Det framkom, att Polymorfismen (rs3025058) påverkar sjukdomsrisken av hjärtsjuk-domar. AE

Genotyp

T/T T/Del Del/Del

Resultat möjligheter

10% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.26) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt 47% Ingen förhöjd sjukdomsrisk 43% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.26) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt

Litteratur Abilleira et al. The role of genetic variants of matrix metalloproteinases in coronary and carotid atherosclerosis. J Med Genet. 2006 Dec,43(12):897-901. Epub 2006 Aug 11. Zee et al. Genetic risk factors in recurrent venous thromboembolism: A multilocus, population-based, prospective approach. Clin Chim Acta. 2009 Apr,402(1-2):189-92.

Sida 56 av 181

GJA4 - Gap junction protein, alpha 4, 37kDa (rs1764391) GJA4 (Gap junction alpha-4 protein) genen tillhör Connexin-genfamiljen. Dessa trans-membranproteiner är delar av cell-cell kanaler (s.k. "Gap Junctions"), som länkar samman angränsade celler med varandra och möjliggör utbytet av Joner och små Molekyler. "Gap Junctions" förekommer framför allt i Hjärtmuskelvävnaden, i Epitelceller och i Retinan. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

14% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5)

C/T

41% Ingen förhöjd sjukdomsrisk

C/C

45% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5)

Litteratur Zhao et al . Cx37 C1019T Polymorphism May Contribute to the Pathogenesis of Coronary Heart Disease. Genet Test Mol Biomarkers. 2014 Apr 28.

ITGB3 - Integrin, beta 3 (platelet glycoprotein IIIa, antigen CD61) (rs5918) Integrin beta-3 (ITGB3) eller CD61 är ett transmembran-protein, som är delaktigt i signalöverföringen mellan cellerna och den extracellulära matrixen. Det framgick, att bärare av C-Allel (rs5918) har en förhöjd risk för kardivaskulära sjukdomar. Dessutom påverkar Polymorfismen den blodförtunnande effekten av aspirin. AE

Genotyp

T/T

74% Ingen förhöjd sjukdomsrisk aspirin skyddar mot trombos

Resultat möjligheter

T/C

24% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt aspirin ger inget skydd mot trombos

C/C

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom (OR: 1.5) /Arterioskleros/Hjärtinfarkt aspirin ger inget skydd mot trombos

Litteratur Undas et al. Pl(A2) polymorphism of beta(3) integrins is associated with enhanced thrombin generation and impaired antithrombotic action of aspirin at the site of microvascular injury. Circulation. 2001 Nov 27,104(22):2666-72. Weiss et al. A polymorphism of a platelet glycoprotein receptor as an inherited risk factor for coronary thrombosis. N Engl J Med. 1996 Apr 25,334(17):1090-4.

CETP - Cholesteryl ester transfer protein, plasma (rs708272) Kolesterinester-Transferproteinet (CETP) är ett porbildande protein, som spelar roll i Lipoproteinomsättningen. Det exprimeras huvudsakligen i levern och sörjer för överföringen av Kolesterinestern från HDL till LDL eller VLDL i utbyte mot Triglyzerider. Polymorfismen rs708272 påverkar regleringen av HDL-Kolesterinvärdena. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

13% Inget anlag för dåliga HDL Kolesterinvärden (det goda Kolesterinet)

C/T

70% Anlag för dåliga HDL Kolesterin-värden (det goda Kolesterinet)

C/C

17% Anlag för dåliga HDL Kolesterin-värden (det goda Kolesterinet)

Litteratur Radovica et al. The association of common SNPs and haplotypes in CETP gene with HDL cholesterol levels in Latvian population. PLoS One. 2013 May 13,8(5):e64191. Agirbasli et al. Multi-locus candidate gene analyses of lipid levels in a pediatric Turkish cohort: lessons learned on LPL, CETP, LIPC, ABCA1, and SHBG. OMICS. 2013 Dec,17(12):636-45. Wang et al. CETP gene polymorphisms and risk of coronary atherosclerosis in a Chinese population. Lipids Health Dis. 2013 Nov 27,12:176.

Sida 57 av 181

MTHFR - Methylenetetrahydrofolate reductase (NAD(P)H) (rs1801133) Methylentetrahydrofolat-Reduktasen (MTHFR) är delaktig i många ämnesomsättnings-vägar i den mänskliga kroppen. I Homocysteinomsättningen är den ansvarig för nedbrytningen av Homocystein till Metionin. Polymorfismen rs1801133 leder till en mindkad, enzymatisk aktivitet av Metylentetrahydrofolat-Reduktaserna och därmed till en förhöjd Homocysteinspegel. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

C/T

44% Anlag för förhöjd Homocysteinspegel Vitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln

C/C

47% Inget anlag för förhöjd Homocystein-spegel vitamin B2 leder till en sänkning av Homocystein-spegeln

Anlag för förhöjd Homocysteinspegel Vitamin B2 medför INGEN sänkning av Homocystein spegeln

Litteratur Ashfield-Watt P.A. et al. Methylenetetrahydrofolate reductase 677C-->T genotype modulates homocysteine responses to a folate-rich diet or a lowdose folic acid supplement: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2002 Jul,76(1):180-6. Bønaa K.H. et al. Homocysteine lowering and cardiovascular events after acute myocardial infarction. N Engl J Med. 2006 Apr 13,354(15):1578-88. Lewis S. J. et al. Meta-analysis of MTHFR 677C->T polymorphism and coronary heart disease: does totality of evidence support causal role for homocysteine and preventive potential of folate? BMJ. 2005 Nov 5,331(7524):1053.

APOE E2/E3/E4 APOE (Apolipoprotein E) ämnesomsätter Triglycerid-rika Lipoprotein-beståndsdelar och spelar en central roll i människans fettämnesomsättning. ApoE-genen förekommer i tre vanliga varianter, som betecknas Allele E2,E3 ochE4. E4-Allel är behäftad med en förhöjd risk för hjärtsjukdomar och Morbus Alzheimer. AE

Genotyp

E2/E2

Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärtinfarkt Inget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E2/E3

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärtinfarkt Inget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E3/E3

66% Ingen förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärtinfarkt Inget anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Inget anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E2/E4

E3/E4

24% Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärtinfarkt Anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Anlag för förhöjda Triglyceridvärden

E4/E4

Resultat möjligheter

Förhöjd risk för Koronar Hjärtsjukdom/Arterioskleros/Hjärtinfarkt Anlag för förhöjda LDL Kolestrinvärden Anlag för förhöjda Triglyceridvärden

Litteratur Muendlein A et al. Synergistic effects of the apolipoprotein E epsilon3/epsilon2/epsilon4, the cholesteryl ester transfer protein TaqIB, and the apolipoprotein C3 -482 C>T polymorphisms on their association with coronary artery disease. Atherosclerosis. 2008 Jul,199(1):179-86. Burman D et al. Relationship of the ApoE polymorphism to plasma lipid traits among South Asians, Chinese, and Europeans living in Canada. Atherosclerosis. 2009 Mar,203(1):192-200. Roberto Elosua et al. Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis in men and women the Framingham Heart Study. October 2004 The Journal of Lipid Research, 45, 1868-1875. Dallongeville et al. Modulation of plasma triglyceride levels by apoE phenotype: a meta-analysis. J Lipid Res. 1992 Apr,33(4):447-54. Breslow et al. Genetic Basis of Lipoprotein Disorders. Circulation. 1995 Jan 15,91(2):505-12. Davignon et al. Apolipoprotein E polymorphism and atherosclerosis. Arteriosclerosis. 1988 Jan-Feb,8(1):1-21. Cubrilo-Turek et al. Apolipoprotein E genotypes and metabolic risk factors for coronary heart disease in middle-aged women. Coll Antropol. 1998 Jun,22(1):149-55.

Sida 58 av 181

NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs16847548) Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till Signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxide syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP Polymorfismer är förknippade med ett förlängt QTintervall och en förhöjd risk för hjärtsjukdomar. AE

Genotyp

T/T

74% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp

T/C

25% Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (OR: 1.3)

C/C

Resultat möjligheter

Förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp (OR: 2.6)

Litteratur Arking et al. Multiple independent genetic factors at NOS1AP modulate the QT interval in a multi-ethnic population. PLoS One. 2009,4(1):e4333. Crotti et al.NOS1AP is a genetic modifier of the long-QT syndrome. Circulation. 2009 Oct 27,120(17):1657-63. Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-based populations. Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51.

NOS1AP - Nitric oxide synthase 1 (neuronal) adaptor protein (rs12567209) Nitric oxide syntas 1 adaptor protein (NOS1AP) är ett adaptorprotein, som är bundet till Signalmolekylen nNos (neuronal nitric oxide syntas) och möjliggör interaktioner med andra molekyler. NOS1AP Polymorfismer är förknippade med ett förlängt QTintervall och en förhöjd risk för hjärtsjukdomar. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

85% Ingen förhöjd risk för plötsligt hjärtstopp

A/G

14% Skydd mot plötslig hjärtdöd (OR:0.51)

A/A

Förhöjd risk för plötslig hjärtdöd (OR: 1.31)

Litteratur Kao et al. Genetic variations in nitric oxide synthase 1 adaptor protein are associated with sudden cardiac death in US white community-based populations. Circulation. 2009 Feb 24,119(7):940-51. Liu et al. A common NOS1AP genetic polymorphism, rs12567209 G>A, is associated with sudden cardiac death in patients with chronic heart failure in the Chinese Han population. J Card Fail. 2014 Apr,20(4):244-51. Eijgelsheim et al. Genetic variation in NOS1AP is associated with sudden cardiac death: evidence from the Rotterdam Study. Hum Mol Genet. Nov 1, 2009, 18(21): 4213–4218.

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

10% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 4 till 7,9 ms)

G/T

48% Anlag för ökat QT-intervall duration (+ 1,7 till 4,6 ms)

T/T

42% Inga anlag för ökat QT-intervall varaktighet

Litteratur Aarnoudse et al. Common NOS1AP variants are associated with a prolonged QTc interval in the Rotterdam Study. Circulation. 2007 Jul 3 Arking et al. A common genetic variant in the NOS1 regulator NOS1AP modulates cardiac repolarization. Nat Genet. 2006 Jun,38(6):644-51.

Sida 59 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

THROMBO SENSOR Att förebygga trombos effektivt • Möjlig diagnos av en förhöjd trombosrisk • Analys av 3 relevanta gener, som förorsakar trombos • Analys av 7 genvariationer, för effekten av 4+ relevanta mediciner • Ett efter generna anpassat förebyggande vårdprogram för trombos • Ökat skydd mot hjärtinfarkt, slaganfall eller lungemboli • Varning för mediciner, som kan utlösa trombos hos dig • Bättre läkningschanser genom optimal medicinsk terapi • Hos kvinnor : Är hormon preparat farliga för deras hälsa?

HJÄRTKRETSLOPP

Trombos Trombos (blodpropp) är en sjukdom, då blodet stockar sig i ådrorna. Det kan då stoppa till vissa blodkärl och hindra blodtillförseln till hjärta eller också till områden i hjärnan, vilket kan leda till skador eller t.o.m. förtvining av drabbade vävnader. Om delar av hjärnan är drabbad, talar man om slaganfall. Om blodtillförseln till hjärtat begränsas, talar man däremot om en hjärtinfarkt. Den vanligaste formen av trombos är en begränsning av blodcirkulationen i benen, som beror på en blodstockning. Då består faran i, att stockningen löses och sedan hindrar blodcirkulationen i hjärnan, hjärtat eller lungorna. Genetiska förebyggande tester för att fastställa en ev. befintlig trombosrisk genomförs tyvärr endast sällan och eftersom inga symptom märks, innan trombosen inträffar, vet de flesta människorna inte, att de genetiskt är predisponerade. Därför upptäcks en genetisk disposition mestadels först efter att en trombos inträffat, som emellertid i många fall redan kan få ett dödligt förlopp. Genetiska förebyggande undersökningar genomförs tyvärr alltför sällan än, även om man med vetskapen om en ökad risk kan träffa specifika förebyggande åtgärder och i de flesta fall förhindra uppkomsten av en trombos. Hittills identifierades flera gener, som förhindrar blodstockningen i ådrorna. Om en av dessa gener är defekt, kan den inte fullgöra sin uppgift och risken för bildningen av blodpropp ökar avsevärt. Varje människa har två gener av varje typ och var tjugonde bär på en defekt i minst en gen och är därmed bärare med en ca. 8 ggr förhöjd trombosrisk i förhållande till normalbefolkningen. Ca. en av 200 personer bär på ett fel i båda generna av en gentyp och är därmed utsatt för en 80-falt högre trombosrisk. Att bära på defekta gener betyder emellertid inte med säkerhet, att det leder till en propp, för endast en del utvecklar också en trombos. Om det leder till sjukdom, beror delvis också på andra faktorer, som t.ex. övervikt, sängliggande och inaktivitet, längre

flygresor eller hos kvinnor dessutom intag av p-piller, graviditet etc. Precis det gör denna gentest så värdefull för den förebyggande hälsovården, för när du vet om din genetiska hälsorisk, kan du vidta förebyggande åtgärder och i de flesta fall t.o.m. förhindra uppkomsten av en trombos.

Sida 61 av 181

Trombosrisk under graviditeten Studier har visat, att trombosrisken under graviditeten är ca. 4-10 ggr så hög som risken hos en icke gravid kvinna. Denna risk ökar under månaden efter förlossningen t.o.m. till 10-20 ggr. Det iögonfallande i sammanhanget är den ringa åldern (15-19 år), då de flesta fallen inträffar. Ca. var tjugonde europeisk kvinna är även utan att vara gravid genetiskt predisponerad för trombos och har en ca. 8-80-falt högre trombosrisk än den allmänna befolkningen. Om nu en genetiskt predisponerad kvinna är gravid och sammanträffar dessa två riskfaktorer med varandra och det uppstår en farlig konstellation av gendefekt och risksituation, som ökar trombosrisken upp till ca. 60 ggr och kan leda till livshotande tillstånd. Det uppskattas, att blodpropp är ansvarig för en tredjedel av dödsfallen under graviditeten och ca. 30-60% av kvinnor, som utvecklar trombos, även är genetiskt predisponerade. Därför är det redan allmänt känt i medicinen, att genetiskt predisponerade kvinnor bör behandlas under hela graviditetens förlopp, för att förhindra uppkomsten av propp. Tyvärr vet bara några få av de drabbade kvinnorna om sin genetiska trombosrisk och härigenom förblir en stor del av berörda kvinnor obehandlade och oskyddade. Behandlingen består av att dagligen inta lågmolekulärt Heparin, en medicin, som hindrar koagulering i blodet. Därvid bör man vid medicin valet vara försiktig att den inte kan upptas av fostrets blodomlopp. Tilldelningen av Heparin är därför ofarlig för barnet. Genom den konsekventa användningen av denna medicin låter sig trombosfall före och efter förlossningen med stor sannolikhet förhindras.

preparat ökar ca. 15-falt och i många fall mer än 80 ggr. För kvinnor med genetisk predisponering för trombos, bör man absolut avråda från användning av hormonpreparat, för att om möjligt förhindra livshotande komplikationer.

Trombosrisk och hormonella preparat Hormonpreparat tas av många kvinnor, antingen i form av preventivmedel till skydd för oönskade graviditeter eller som en effektiv behandlingsmöjlighet mot komplikationer, som inträffar p.g.a. den förändrade hormonproduktionen efter menopausen. Användningen av hormonella preparat har visserligen talrika fördelar, men ökar även lätt trombosrisken. Denna risk håller sig inom gränser, såvida det inte tillkommer andra riskfaktorer, som ett genetiskt anlag för trombos. En gendefekt i trombosgenerna ökar även utan användning av hormonpreparat risken för propp avsevärt, vilket i kombination med hormonella Sida 62 av 181

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener vid trombos Inom vetenskapen kunde man identifiera tre genetiska variationer, som avsevärt ökar risken för trombos. Genom en analys av dessa tre Polymorphismer kan man beräkna risken att utveckla en trombos och reducera den med hjälp av specifika förebyggande vårdåtgärder. Följande gener påverkar din trombosrisk:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

Factor-V

rs6025

G>A

G/G

Factor-II

rs1799963

G>A

G/G

PAI1

rs1799889

G>del

G/G

Sida 63 av 181

Sammanfattning av effekterna Särskilda gener har till uppgift att förhindra blodstockning i blodkärlen. Genetiska variationer i dessa gener kan störa denna process och därför leda till stockning och en efterföljande blodpropp. Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp. ➤ Din risk att utveckla en trombos i venerna har inte ökat ➤ Din risk att utveckla en trombos i artärerna motsvarar den hos den allmänna befolkningen ➤ Därför medför hormonpreparat för dig ingen förhöjd trombosrisk Din risk att utveckla en trombos NORMAL

ÖKAD

▲

Risken för en trombos i venerna NORMAL

Risk för en trombos vid en graviditet ÖKAD

NORMAL

ÖKAD

▲

Risken för en trombos i artärerna

Ökar din risk märkbart av hormonpreparat NEJ JA

NORMAL

▲

ÖKAD

▲

Sida 64 av 181

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vård P.g.a. din genetiska profil har du ingen förhöjd risk att utveckla en trombos. Din risk motsvarar därför den allmänna befolkningens och inga särskilda förebyggande åtgärder är nödvändiga. För dig innebär användningen av hormonella preparat för födelsekontroll eller för hormonell ersättningsterapi ingen ytterligare risk. Även under graviditeten behöver kvinnor med din genetiska profil inte också behandlas med Heparin. Då emellertid i många fall en trombos kan inträffa utan gendefekt, vill vi nämna ännu ett par allmänna bra förebyggande åtgärder för dig gällande särskilda risksituationer. Ofta leder stillasittande, som t.ex. vid längre bilkörning eller flygresor, vid sängläge eller efter operationer till blodstockning i venerna och möjliggör på så vis bildningen av stelnat blod. Detta kan förhindras, om man på längre resor lägger in regelbundna pauser, för att sträcka på benen, eller stiger upp regelbundet i flygplanet och rör på sig. Ytterligare riskfaktorer är övervikt och graviditet, eftersom trycket i venerna då stiger. Sund kost och rökstopp är naturligtvis ett gott råd till alla, bl.a. också, för att minska faran för trombos.

Sida 65 av 181

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid trombos och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Koagulerings-hämmande mediciner (Antikoagulans) Mediciner för behandling Verkan/effekt av blodpropp

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

clopidogrel

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

prasugrel

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

rwarfarin (FDA!)

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

swarfarin (FDA!)

Normal

~100%

Normal

5-7%

Ej nödvändig

ticagrelor

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 66 av 181

VETENSKAP

Thrombo Sensor Factor-V - Coagulation factor V (proaccelerin, labile factor) (rs6025) Den s.k. Faktor-V-Lidande Mutationen är en genetiskt betingad levringsdefekt, som är förknippad med en förhöjd trombosrisk. Genom denna defekt inhiberas nedbrytningen av Faktor-V och proteinet behåller sin levringsbefrämjande verkan. AE

Genotyp

A/A

Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 80)

A/G

Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 7)

G/G

96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)

Resultat möjligheter

Litteratur Juul et al. Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the adult Danish population. Ann Intern Med. 2004 Mar 2,140(5):330-7. Brenner et al. Venous Thromboembolism Associated With Double Heterozygosity for R506Q Mutation of Factor V and for T298M Mutation of Protein C in a Large Family of a Previously Described Homozygous Protein C -Deficient Newborn With Massive Thrombosis: Blood. 1996 Aug 1,88(3):877-80. Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism: Circulation. Feb 2009, 2(1): 57–62. Rosendaal et al. High risk of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden (activated protein C resistance). Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4. Kamphuisen et al. Thrombophilia screening: a matter of debate. Neth J Med. 2004,62:180-187. Ridker et al. Ethnic distribution of factor V Leiden in 4047 men and women. Implications for venous thromboembolism screening, Jama 277 (1997) 1305-1307.

Factor-II - Coagulation factor II (thrombin) (rs1799963) Hos Prothrombin-mutationen (Faktor-II mutation) handlar det om en blodlevrings störning. Genom Polymorfismen rs1799963) befinner sig klart mer av levringsfaktor Prothrombin i blode, som tydligt ökar risken för en venös trombos. AE

Genotyp

A/A

Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 25)

A/G

Förhöjd Trombosrisk (Venös) (OR: 5)

G/G

96% Ingen förhöjd Trombosrisk (Venös)

Resultat möjligheter

Litteratur Zee et al. An Evaluation of Candidate Genes of Inflammation and Thrombosis in Relation to the Risk of Venous Thromboembolism: The Women’s Genome Health Study. Circ Cardiovasc Genet. Feb 2009, 2(1): 57–62. Rosendaal et al. Hormonal replacement therapy, prothrombotic mutations and the risk of venous thrombosis. Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4. Ye et al. Seven haemostatic gene polymorphisms in coronary disease: meta-analysis of 66,155 cases and 91,307 controls. Lancet. 2006 Feb 25,367(9511):651-8.

Sida 67 av 181

PAI1 - Phosphoribosylanthranilate isomerase (rs1799889) Plasminogen-Aktivator-Inhibitorn-1 (PAI-1) är ett Glykoprotein och hör till gruppen Serin-Proteaseinhibitorer. Det inhiberar den fibrinolytiska aktiviteten genom att inaktivera tPA och Urokinaser. En deletion i PAI1-genen leder till en ökad transkription och en förhöjd PAI1-koncentration. Detta förknippas med en ökad trombosrisk. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

Del/Del

24% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (OR:1.84)

Del/G

48% Förhöjd Trombosrisk (Arteriell) (OR:1.83)

G/G

28% Ingen förhöjd Trombosrisk (Arteriell)

Litteratur Tsantes et al. Association between the plasminogen activator inhibitor-1 4G/5G polymorphism and venous thrombosis. A meta-analysis. Thromb Haemost. Fernandes et al. 4G/5G polymorphism modulates PAI-1 circulating levels in obese women. Mol Cell Biochem. 2012 May,364(1-2):299-301. Gardemann et al. The 4G4G genotype of the plasminogen activator inhibitor 4G/5G gene polymorphism is associated with coronary atherosclerosis in patients at high risk for this disease. Thromb Haemost. 1999 Sep,82(3):1121-6. Rosendaal et al. Hormonal replacement therapy, prothrombotic mutations and the risk of venous thrombosis. Br J Haematol. 2002 Mar,116(4):851-4. Ye et al. Seven haemostatic gene polymorphisms in coronary disease: meta-analysis of 66,155 cases and 91,307 controls. Lancet. 2006 Feb 25,367(9511):651-8.

Sida 68 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

HYPERTENSION SENSOR Effektiv prevention och behandling mot högt blodtryck • Analys av de tre relevanta genvariationerna • Fastställande av den genetiska risken för högt blodtryck • Anpassat vårdprogram för blodtryckssänknin • Analys av 7 genvariationer, för effekten av 12+ relevanta mediciner • Bättre chanser till bot med optimal medicinsk terapi • Läkares ledning för optimal förebyggande vård

HJÄRTKRETSLOPP

Högt blodtryck Arteriell hypertoni, ofta även förkortat som högt blodtryck, är ett sjukdomstillstånd, där blodtrycket i kärlsystemet är kroniskt förhöjt. Ett kroniskt systologiskt blodtryck högre än 140 mmHg eller ett diastoliskt blodtryck högre än 90mmHg gäller som högt blodtryck (båda mätta i vila efter 10 minuters sittande). Denna mätmetod är standard för dagen, för blodtrycket går ofta ned inom kort efter att man satt sig eller ökar genom avreagering eller oro. Denna sjukdom är ofta förekommande och det uppskattas, att ca 29% av hela befolkningen lider av den och förekomsten ökar med stigande ålder. Det farliga med högt blodtryck är, att man ofta inte lägger märke till det själv. I många fall ger det symptom som huvudvärk, som kommer på morgonen, yrsel, illamående, näsblod, kraftlöshet eller sömnlöshet. Men mestadels förlöper sjukdomen utan besvär och märks först genom följdskadorna. Därför kallas den också för "den ljudlösa mördaren"("silent killer"). Högt blodtryck är en betydande riskfaktor i utvecklingen av arterioskleros eller åderförkalkning, särskilt om ytterligare riskfaktorer som kraftig övervikt, Diabetes mellitus (sockersjuka) eller förhöjda kolesterol- eller triglyceridvärden uppstår. De härigenom uppkomna kranskärlssjukdomarna, som koronar hjärtkärlssjukdom (KHK), hjärtinfarkt, hjärtinsufficiens, njursvikt, slaganfall och blockering av artärerna, föror-sakar ca 45% av dödligheten hos män och 50% av dödligheten hos kvinnor.

utan också på kort sikt livskvaliteten enormt. Nu finns det några gener, som ansvarar för regleringen av blod-trycket. Är en eller på en gång flera av dessa gener defekta, leder detta till en ökad sannolikhet för att utveckla högt blodtryck. Är däremot den personliga genetiska risken att lida av högt blodtryck redan bekant, kan man med hjälp av riktade före-byggande åtgärder och läkar-övervakning effektivt motverka detta. Härigenom kan oftast svåra följd-sjukdomar och dödliga konsekvenser undvikas.

Bredvid den förhöjda arteriosklerosrisken medför ett konstant förhöjt blodtryck också en skada på hjärtmuskeln. Muskulaturen blir tjockare och styvare, så att hjärtat i diastolen (vilofasen) inte längre kan slappna av och suga upp blod så lätt. Det får till följd att hjärtat fylls sämre och medför symptom på försvagat hjärta. För högt blodtryck kan också leda till förtvinad hornhinna, om det ej behandlas, eller skada njurarna så svårt, att funktionsnedsättning blir följden. Genom modern terapi är det idag möjligt att tillfredsställande behandla högt blodtryck utan betydande biverkningar. Dessa moderna mediciner höjer inte bara medellivslängden Sida 70 av 181

HJÄRTKRETSLOPP

Relevanta gener för högt blodtryck Inom vetenskapen har tre genetiska variationer identifierats, som avsevärt ökar risken för högt blodtryck. Med hjälp av en analys av dessa tre polymorphismer kan man beräkna risken för att utveckla en blodpropp och med speciella förebyggande åtgärder minska den. Dessutom kan vi tack vare genanalysen utveckla den effektivaste terapin för sänkningen av blodtrycket. Följande gener påverkar ditt blodtryck:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

AGT

rs699

T>C

T/T

ADRB1

rs1801253

G>C

G/G

GNB3

rs5443

C>T

C/C

Sammanfattning av effekterna De analyserade generna påverkar din disposition för högt blodtryck, som visserligen också kan mätas på konventionellt sätt. Därför är nyttan med den här analysen i första hand att genom regelbundna undersökningar omedelbart fastställa högt blodtryck och därefter genom ändringar i livsstilen och vid behov riktigt behandla blodtrycket med den effektivaste terapin. Här ser du en sammanställning av den inverkan, som de genetiska variationerna har på din kropps hälsa: ➤ Du har ingen tendens till högt blodtryck Din risk för högt blodtryck NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 71 av 181

HJÄRTKRETSLOPP

Prevention och vård P.g.a. dina gener har du ingen förhöjd risk att lida av högt blodtryck. Därför behöver du inte heller några speciella förebyggande vårdåtgärder. Följ endast riktlinjerna för ett sunt liv, för att förbli frisk. Många människor utvecklar emellertid även utan gendefekter högt blodtryck p.g.a. sin livsstil. Skulle du alltså trots din fördelaktiga genetiska profil lida av högt blodtryck, kan du vidta följande vårdåtgärder, för att sänka det.

Förebyggande vård Bredvid de genetiska faktorerna spelar också miljön och livsstilen en avgörande roll för utvecklingen av högt blodtryck. Därför är det viktigt för dig att i så fall lära känna riskfaktorerna och om möjligt ändra på ditt levnadssätt så, att du undviker riskfaktorerna efter bästa förmåga. Att låta bli att röka är en av de viktigaste åtgärderna, för att sänka blodtrycket eller hålla det inom normal nivå. T.o.m. rökare, som slutat röka i medelåldern, har en liknande medellivslängd som personer, som aldrig rökt. Rökning minskar dessutom effekten av blodtryckssänkande mediciner. Alkohol bör från 40-års åldern endast intas i måttliga mängder, då mängden alkohol påverkar blodtrycket direkt. Därför ökar även risken för slaganfall betydligt. En måttlig alkoholkonsumtion på maximalt en 1/4 liter rödvin per dag kan sänka blodtrycket med ca. 2-4mmHg. Övervikt är inte enbart en riskfaktor, utan ökar ditt blodtryck. Därför påverkar en viktminskning ditt blodtryck i hög grad och du kommer att märka, att ditt blodtryck sjunker med viktminskningen. En blodtryckssänkning på 5-20mmHg kan uppnås med en viktminskning på 10 kg. Sträva efter att nå ditt optimala BMI (Body Mass Index eller optimala vikt för din kroppsstorlek), för att sänka din riskfaktor. Regelbunden, kroppslig aktivitet som simning, jogging eller vandring sänker blodtrycket med 4-9mmHg redan vid låg intensitet. Den effektivaste sänkningen av blodtrycket uppnås vid 30-minuters sport flera ggr i veckan. Däremot rekommenderas inte sportslag med stor kroppsansträngning. Konsumtionen av koksalt är också en viktig riskfaktor för högt blodtryck och bör därför reduceras till mindre än 6 g per dag. Härigenom kan du förvänta dig en blodtryckssänkning på 8mmHg. En sund kost rekommenderas naturligtvis varje människa och hos dig kan den regelbundna konsumtionen av frukt, grönsaker och fisk liksom reduktionen av mättade fettsyror förmodligen uppnå en blodtryckssänkning av 8-14mmHg. Sida 72 av 181

Läkarövervakning och möjlig terapi Ytterligare en punkt i din vård är en granskning av blodtrycket, för att i förekommande fall kontrollera de förebyggande vårdåtgärdernas effektivitet. Skulle du följaktligen lida av högt blodtryck, låt då din läkare helt enkelt mäta ditt blodtryck regelbundet eller mät det själv. Granska ditt blodtryck sedan enligt följande översikt: Blodtryck

Systol

Diastol

Optimalt blodtryck

under 120

under 80

Normalt blodtryck

120-129

80-84

Högt-normalt blodtryck

130-139

85-89

Mild Hypertoni (Steg 1)

140-159

90-99

Måttlig Hypertoni (Steg 2)

160-179

100-109

Svår Hypertoni (Steg 3)

över 180

över 110

Isolerad systolisk Hypertoni

över 140

under 90

Skulle ditt blodtryck ligga inom normal nivå, mät det regelbundet (en gång i veckan) och försök hålla det inom normal nivå genom angivna förebyggande vårdåtgärder. Skulle ditt blodtryck vara för högt, försök till att börja med föra ned det till normal nivå med den angivna förebyggande vården, såvida du inte redan befinner dig under läkares blodtryckssänkande terapi. Skulle de förebyggande åtgärderna inte vara tillräckliga, tala då med din läkare om möjligheten till stöd för en medicinsk blodtryckssänkande terapi. Som val har du ACE-hämmare, AT1-Antagonister, Betablockare, Diurektika och Kalciumantagonister.

Sida 73 av 181

HJÄRTKRETSLOPP

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid högt blodtryck och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Blodtrycksmediciner (Antihypertensivum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av blodtryck

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

amlodipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

atacand

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

bosentan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

candesartan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

diltiazem

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

felodipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

irbesartan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lercanidipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

losartan

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nifedipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nisoldipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nitrendipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

verapamil

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 74 av 181

VETENSKAP

Hypertension Sensor AGT - Angiotensinogen (serpin peptidase inhibitor, clade A, member 8) (rs699) Polymorfismen rs699 i Angiotensinogen-genen (AGT) leder till en förhöjd koncentration av Angiotensinogen i blodserumet och därmed till en disposition för högt blodtryck. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

37% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni

T/C

43% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:1.2)

C/C

20% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:1.4)

Litteratur Nakajima et al.Nucleotide Diversity and Haplotype Structure of the Human Angiotensinogen Gene in Two Populations. Am J Hum Genet. Jan 2002, 70(1): 108–123. Jeunemaitre et al. Molecular basis of human hypertension: role of angiotensinogen. Cell. 1992 Oct 2,71(1):169-80. Corvol et al. Molecular Genetics of Human Hypertension: Role of Angiotensinogen. Endocrine Reviews 18(5): 662–677.

ADRB1 - Adrenoceptor beta 1 (rs1801253) β1-Adrenozeptorproteinet kodas genom ADRB1-genen och är den viktigaste Adrenoreceptorn i hjärtat hos människan. Den är huvudansvarig för effekten av adrenalinet och målstrukturen av betablockeraren. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

14% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni

G/C

36% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni

C/C

50% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:1.9)

Litteratur Johnson et al. Association of hypertension drug target genes with blood pressure and hypertension in 86,588 individuals. Hypertension. 2011 May,57(5):903-10.

GNB3 - Guanine nucleotide binding protein (G protein), beta polypeptide 3 (rs5443) G-Proteinen är signaltrans-duktionsproteiner, som är bundna vid insidan av receptorernas cellmembran och är delaktiga hos ett flertal av signalvägar. Polymorfismen rs5443 är förknippad med såväl högt blodtryck, som även med en disposition för Adipositas. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

33% Inget anlag för högt blodtryck/Hypertoni

C/T

57% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:6.1)

T/T

10% Anlag för högt blodtryck/Hypertoni (OR:6.1)

Litteratur Siffert W. G-protein beta3 subunit 825T allele and hypertension. Curr Hypertens Rep. 2003 Feb,5(1):47-53.

Sida 75 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

TOXO SENSOR Optimalt stöd för avgiftning av skadeämnen • Genetisk utvärdering av förmågan till avgiftning av skadeämnen • Avgiftning av tungmetaller, pesticider, ogräsmedel, kemikalier, sot och rök • Analys av den oxidativa stressen på celler • Handlingsprogram för att reducera belastningen av skadliga ämnen • Mikronäringsämnes-rekommendation för att filtrera bort tungmetaller ur kroppen • Analys av 10 genetiska variationer, som som verkar för avgiftning • Effekt av alkohol, kaffe och droger på hälsan • Anpassning av livsstilen till optimal hälsa

ÄMNESOMSÄTTNING

Avgiftning I vårt dagliga liv är vi mer och mer utsatta för giftiga ämnen, som upptas i våra kroppar mot vår vilja, där de identifieras av vissa enzymer och till stor del oskadliggörs. Speciella gener är ansvariga för produktionen av dessa enzymer och om en eller redan flera av dessa gener är defekta, kan vår kropp inte neutralisera dessa skadliga ämnen så effektivt och risken ökar betänkligt att insjukna i följdsjukdomar. Därför är också uttalanden om andra sjukdomsrisker ofullständiga, så länge utvärderingen av dessa avgiftningsgener inte är med i beräkningen. Sådana gendefekter är mycket utbredda i den europeiska befolkningen och härigenom föreligger ofta stora skillnader i kroppens avgiftningsförmåga från person till person. Dessa genetiska skillnader förklarar delvis också, varför många 90-åringar trots mycket rökande förblir kärnfriska tack vare bra avgiftningsgener, medan andra människor med defekta gener redan insjuknar i lungcancer från 35-års åldern. Då varje människa bär på andra gener, är också andra förebyggande åtgärder nödvändiga, för att upprätthålla optimal hälsa.

Då olika generna ansvarar för avgiftningen av vissa skadliga ämnen, listas de olika skadliga ämneskategorierna var för sig och resultaten av deras genanalyser värderas per kategori.

Sida 77 av 181

ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 1 avgiftning av aska och sot Polycykliska aromatiska kolväten (PAK) är ofta förekommande skadliga ämnen i vår omvärld, som huvudsakligen uppstår genom förbränning av fossila energikällor som kol, gas och olja. Dessa skadeämnen upptas av kroppen genom kosten och dricksvattnet, genom lungan vid inandning av avgaser liksom genom huden. Där kan de framkalla ett flertal cancersjukdomar (lung-, struphuvuds-, hud- liksom mag- och tarmcancer resp. prostata- och cancer i urinblåsan). Det finns en rad av avgiftningsgener, som är ansvariga för produktionen av viktiga avgiftningsenzymer. Dessa gener binder dessa skadeämnen i kroppen och oskadliggör dem. Men är dessa gener defekta, kan de inte riktigt fullgöra sin uppgift och därigenom ökar den individuella cancerrisken flera gånger om p.g.a. dessa skadliga ämnen. Därför är det mycket viktigt för personer med en gendefekt, att veta om den förhöjda risken för att minska kontakten med dessa skadeämnen och förbli friska. Din genanalys har givit följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

CYP1A1

rs4646903

T>C

T/T

CYP1B1

rs1056836

C>G

C/C

Sammanfattning av effekterna ➤ Fas 1-avgiftningen är inte kraftigt reducerad ➤ Avgiftningen av aska, rök och sot (av grillad mat) är ej reducerad Effektivitet under fas 1 EFFEKTIV/T ▲

Avgiftning av aska, sot (mat), rök INEFFEKTIV/T

EFFEKTIV/T ▲

Sida 78 av 181

INEFFEKTIV/T

ÄMNESOMSÄTTNING

Fas 2 avgiftning av pesticider & tungmetaller Avgiftningsgenerna 3 (GSTM 1), 4 (GSTP 1) och 5 (GSTT 1) binder och neutraliserar skadeämnen, som ofta förekommer i industriella lösningsmedel, ogräsbekämpnings-medel, fungicider eller insektssprayer och oskadliggör även giftiga tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium. Fungerar dessa gener bra, kan dessa skadeämnen filtreras ur kroppen effektivt och tillräckligt. Men om dessa gener är defekta, kan kroppen inte avgiftas tillräckligt och risken att insjukna i en rad cancersjukdomar och utmattningssyndrom stiger avsevärt.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

GSTM1

Noll Allel

T=Noll Allel

C/C

GSTT1

Noll Allel

del=Noll Allel

A/A

GSTP1

rs1695

A>G

A/A

Sammanfattning av effekterna ➤ Fas 2-avgiftningen av pesticider, kemikalier och tungmetaller är ej reducerad ➤ Ditt behov av kalcium, selen och zink är inte ökad Effektiviteten under fas 2's avgiftningsprocess EFFEKTIV/T

Avgiftning av giftiga tungmetaller EFFEKTIV/T INEFFEKTIV/T ▲

▲ Avgiftning av pesticider, kemikalier, fungicider, ogräsmedel och insektssprayer EFFEKTIV/T

INEFFEKTIV/T

▲

Sida 79 av 181

INEFFEKTIV/T

ÄMNESOMSÄTTNING

Oxidativ stress och fria radikaler Vid omvandlingen av energi uppstår s.k. fria radikaler i cellerna. Dessa är små aggressiva ämnen, som förstör sin omgivning i form av en kedjereaktion och snabbt måste neutraliseras av kroppen. Om balansen mellan uppkomsten och neutraliseringen av dessa ämnen råkar i olag, talar man om oxidativ stress, en av orsakerna till åldrandet av kropp och hud. Speciella gener sköter neutraliseringen av olika fria radikaler, men tyvärr förekommer inte sällan defekter i dessa gener och då fattas skyddet mot dessa ämnen hos många människor. När dessa gener m.a.o. är defekta, är större mängder fria radikalbärare som Beta-Carotin, Vitamin C, Vitamin E och Acetylcystein nödvändiga.

Även Coenzym Q10 är en stark Antioxidant, som kan neutralisera de fria Radikalerna, men bara om de innan kan omvandlas av en gen till den aktiva formen Ubiquinol. Är denna gen defekt, kan Coenzym Q10 ej omvandlas och då finns inget skydd mot fria Radikaler. Därför är det viktigt för bärare av en gendefekt att veta om sin förhöjda risk, så att man i sådana fall kan öka intaget av radikalbärare. Det antioxidativa enzymet Glutathionperoxidase (GPX) har likaså väsentlig betydelse för nedbrytningen av kroppscellernas fria radikaler. Selen är bl.a. viktigt för aktiviteten hos detta enzym. Om genen är defekt, minskar aktiviteten och de fria radikalerna kan bara dåligt neutraliseras. En ökad selentillförsel kan öka GPX-aktiviteten.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

GSTM1

Noll Allel

T=Noll Allel

C/C

GSTT1

Noll Allel

del=Noll Allel

A/A

GSTP1

rs1695

A>G

A/A

SOD2

rs4880

Val16Ala

C/C

RESPOND

PROTEKTIV

GPX1

rs1050450

C>T

C/C

PROTEKTIV

NQO1

rs1800566

C>T

C/C

RESPOND

Sida 80 av 181

Sammanfattning av effekterna ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Den oxidativa stressen på cellerna är ej förhöjd Behovet av radikaler/antioxidanter är ej förhöjt Kroppen är i stånd att aktivera inaktivt coenzym Q10 Coenzym Q10 kan intas direkt med kosten eller med en kostersättning Ditt behov av mikronäringsämnet selen har ej ökat

Oxidativ stress på celler NORMAL

Rekommenderad dos av Antioxidanter ÖKAD

NORMAL

ÖKAD

▲

Aktivering av Coenzym Q10

Rekommendera substans som Antioxidant

MÖJLIG/T

EJ MÖJLIG/T

▲ Ditt behov av Selen NORMAL

COENZYM Q10 ▲

ÖKAD

▲

Sida 81 av 181

VIT. C,E,A etc.

ÄMNESOMSÄTTNING

Substanser och risker Varje människa är i sitt liv utsatt för olika substanser, som beroende på generna påverkar henne olika. Följaktligen utgör kontakten med alkohol i måttliga mängder inget problem för de flesta, medan andra p.g.a. sina genvariationer har en betydligt större risk att bli beroende av alkohol. Även illegala droger har olika effekt på våra kroppar. Hos ungdomar, som t.ex. röker cannabis före 16-års åldern, ökar risken för att senare få schizofreni tiofalt i kombination med en bestämd genvariation. Din genanalys fick följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

COMT

rs4680

G>A

G/G

RISK

CYP1A2

rs762551

C/A Pos. -163

A/A

PROTEKTIV

Sida 82 av 181

Sammanfattning av effekterna ➤ ➤ ➤ ➤

Risken att bli alkoholberoende är normal Vid cannabiskonsumtion före 16-års åldern är risken för schizofreni 10.9 X ggr förhöjt 2+ koppar kaffe per dag fördröjer uppkomsten av blodcancer ca med i genomsnitt 7 år Din kropp har normal nedbrytningstakt av koffein

Risk för alkoholberoende NORMAL

ÖKAD

▲ Din kropp har en snabb nedbrytningstakt av koffein? NORMAL LÅNGSAM

Kaffekonsumtionens inflytande på bröstcancerrisk SENARE INGET UTBROTT INFLYTANDE

▲ Risk för Schizofreni vid Cannabiskonsumtion i unga år NORMAL ÖKAD

▲

Sida 83 av 181

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vård Substanser: Effekten av vissa substanser, som alkohol och koffein är beroende av generna. P.g.a. dina gener bör du vara medveten om följande genetiska egenskaper: ALKOHOL Den befintliga genvariationen leder till en genomsnittligt högre alkoholförbrukning och en högre sannolikhet för alkoholberoende, kopplat till ett högt blodtryck. Vi råder dig därför att helst hålla nere alkoholkonsumtionen till ett minimum. SOJA ditt COMT-enzym är mindre aktivt p.g.a. en genetisk variation. Soja innehåller ämnen, som ytterligare minskar funktionen av detta enzym och bör därför helst undvikas. KOFFEIN Din kropp har normal nedbrytningstakt av koffein

Sida 84 av 181

VETENSKAP

Toxo Sensor CYP1A1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj A, polypeptider 1 (rs4646903) Hemprotein Cytokrom P450-1A1 (CYP 1A1) hör till gruppen Fas 1-enzymer och förmedlar metabolismen ur omvärldstoxiner och diverse xenobiotiska substanser. Defekter i denna gen är kapabla att förändra den enzymatiska aktiviteten i enzymet. AE

Genotyp

T/T

62% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAK) effektiv nebrytning av aska, sot och rök

T/C

37% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 2.4) begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

C/C

Resultat möjligheter

Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 2.4) begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

Litteratur Sun et al. Polymorphisms in Phase I and Phase II Metabolism Genes and Risk of Chronic Benzene Poisoning in a Chinese Occupational Population. Carcinogenesis. 2008 Dec,29(12):2325-9. Marinković et al. Polymorphisms of genes involved in polycyclic aromatic hydrocarbons’ biotransformation and atherosclerosis. Biochem Med (Zagreb). Oct 2013, 23(3): 255–265. Wright et al. Genetic association study of CYP1A1 polymorphisms identifies risk haplotypes in nonsmall cell lung cancer. Eur Respir J 2010, 35: 152–159. Jarvis et al. CYP1A1 MSPI (T6235C) gene polymorphism is associated with mortality in acute coronary syndrome patients. Clin Exp Pharmacol Physiol. 2010 Feb,37(2):193-8.

CYP1B1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj B, polypeptider 1 (rs1056836) CYP1B1 hör till Cytokrom P450 superfamilj. Detta protein katalyserar reaktioner i kroppen för avgiftningen av kroppens egna Metaboliter och de för kroppen främmande giftiga ämnena. Denna katalytiska aktivitet kan påverkas av Polymorfismen. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

32% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAK) effektiv nebrytning av aska, sot och rök

C/G

45% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 3.4) begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

G/G

23% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAK) (OR: 3.4) begränsad nedbrytning av aska, sot och rök

Litteratur Nock et al. Associations between Smoking, Polymorphisms in Polycyclic Aromatic Hydrocarbon (PAH) Metabolism and Conjugation Genes and PAHDNA Adducts in Prostate Tumors Differ by Race. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 2007, 16(6): 1236–1245. Hanna et al. Cytochrome P450 1B1 (CYP1B1) pharmacogenetics: association of polymorphisms with functional differences in estrogen hydroxylation activity. Cancer Res. 2000 Jul 1,60(13):3440-4. Tang et al. Human CYP1B1 Leu432Val gene polymorphism: ethnic distribution in African-Americans, Caucasians and Chinese, oestradiol hydroxylase activity, and distribution in prostate cancer cases and controls. Pharmacogenetics. 2000 Dec,10(9):761-6.

Sida 85 av 181

GSTM1 Null Allel Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmande ämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av den cellulära avgiftningen. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

10% Effektiv Fas 2 Avgiftning effektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

C/T

38% Begränsad Fas 2 Avgiftning begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

T/T

52% Begränsad Fas 2 Avgiftning begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur McWilliams et al. Glutathione S-transferase M1 (GSTM1) deficiency and lung cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 1995,4:589-594. Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85. Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal Cancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.

GSTP1 - Glutationer S-transferaser pi 1 (rs1695) Glutathion S-Transferaserna förekommer i levern och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmande ämnen. GSTP1 enzymer är delaktiga i ämnes-omsättningen av endogenernas Metaboliter och skyddar cellerna mot oxidativ stress, liksom GSTM! och GSTT1. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

48% Effektiv Fas 2 Avgiftning effektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

A/G

42% Begränsad Fas 2 Avgiftning begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

G/G

10% Begränsad Fas 2 Avgiftning begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85. Miller et al. An association between glutathione S-transferase P1 gene polymorphism and younger age at onset of lung carcinoma. Cancer. 2006 Oct 1,107(7):1570-7. Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal Cancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047. Stücker et al. Genetic polymorphisms of glutathione S-transferases as modulators of lung cancer susceptibility. Carcinogenesis. 2002 Sep, 23(9):1475-81.

Sida 86 av 181

GSTT1 Null Allel Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och främmande ämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av den cellulära avgiftningen. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

36% Effektiv Fas 2 Avgiftning effektiv avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

A/DEL

42% Begränsad Fas 2 Avgiftning begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

DEL/DEL

22% Begränsad Fas 2 Avgiftning begränsad avgiftning av Pesticider, Kemikalier, Fungicider, Ogräsmedel, Insektssprayer och Tungmetaller begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler

Litteratur Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 2008,7(1):73-85. Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal Cancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.

SOD2 - Superoxider dismutase 2, mitokondrial (rs4880) SOD2 kodat på Superoxid Dismutas Enzym 2, är delaktigt vid nedbrytningen av de reaktiva Syremolekylerna (ROS) och skyddar på så vis kroppen mot oxidativ stress. Defekter kan påverka den enzymatiska aktiviteten av SOD2-enzymet, vilket kan leda till ett begränsat skydd mot dessa fria radikaler. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

20% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler

C/T

53% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

T/T

27% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

Litteratur Sutton et al. The manganese superoxide dismutase Ala16Val dimorphism modulates both mitochondrial import and mRNA stability. Pharmacogenet Genomics. 2005 May,15(5):311-9. Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal Cancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047.

Sida 87 av 181

GPX1 - Glutationer Peroxidaser (rs1050450) GPX-genen kodat på Enzymet Glutathionperoxidaser, som katalyserar reduktionen av Peroxider och Väteperoxid. GPX spelar därmed en roll för kroppens skydd mot oxidativ stress. AE

Genotyp

C/C

67% Gott skydd mot oxidativ stress/Fria Radikaler

C/T

26% Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

T/T

Resultat möjligheter

Begränsat skydd mot oxidativ stress/ Fria Radikaler

Litteratur Tang et al. Association between the rs1050450 glutathione peroxidase-1 (C > T) gene variant and peripheral neuropathy in two independent samples of subjects with diabetes mellitus. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2012 May,22(5):417-25. Bhatti et al. Lead exposure, polymorphisms in genes related to oxidative stress and risk of adult brain tumors. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 2009, 18(6): 1841–1848. Xiong et al. Association study between polymorphisms in selenoprotein genes and susceptibility to Kashin-Beck disease. Osteoarthritis Cartilage. 2010 Jun,18(6):817-24. Soerensen et al. The Mn-superoxide dismutase single nucleotide polymorphism rs4880 and the glutathione peroxidase 1 single nucleotide polymorphism rs1050450 are associated with aging and longevity in the oldest old. Mech Ageing Dev. 2009 May,130(5):308-14. Steinbrecher et al. Effects of selenium status and polymorphisms in selenoprotein genes on prostate cancer risk in a prospective study of European men. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 Nov,19(11):2958-68. Chen et al. GPx-1 polymorphism (rs1050450) contributes to tumor susceptibility: evidence from meta-analysis. J Cancer Res Clin Oncol. 2011 Oct,137(10):1553-61. Karunasinghe et al. Serum selenium and single-nucleotide polymorphisms in genes for selenoproteins: relationship to markers of oxidative stress in men from Auckland, New Zealand. Genes Nutr. 2012 Apr,7(2):179-90. Hong et al. GPX1 gene Pro200Leu polymorphism, erythrocyte GPX activity, and cancer risk. Mol Biol Rep. 2013 Feb,40(2):1801-12. Jablonska E et al. Association between GPx1 Pro198Leu polymorphism, GPx1 activity and plasma selenium concentration in humans. Eur J Nutr. 2009 Sep,48(6):383-6.

NQO1 - NAD(P)H dehydrogenase, quinone 1 (rs1800566) Enzymet NAD (P)H dehydrogenaser, kodat genom NQO1, är en s.k. Oxidoreduktas och katalyserar Oxidationen av Nicotinamidadenindinukleotid (NAD). Polymorfismen rs1800566 inhiberar den enzymatiska aktiviteten och Coenzymet Q10 kan inte längre, eller bara långsamt, omvandlas till Ubiquinol. AE

Genotyp

C/C

66% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 effektivt till Antioxidans Ubiquinol

C/T

30% Enzymet NQO1 omvandlar Coenzymet Q10 endast långsamt till Antioxidans Ubiquinol

T/T

Resultat möjligheter

Enzymet NQO1 kan inte omvandla Coenzymet Q10 till Antioxidans Ubiquinol

Litteratur Fischer et al. Association between genetic variants in the Coenzyme Q10 metabolism and Coenzyme Q10 status in humans. Published online Jul 21, 2011. Freriksen et al. Genetic polymorphism 609C>T in NAD(P)H:quinone oxidoreductase 1 enhances the risk of proximal colon cancer. J Hum Genet. 2014 May 15.

Sida 88 av 181

COMT - Catechol-O-methyltransferase (rs4680) Enzymet Catechol-O-Methyltransferase (COMT) kan inaktivera olika ämnen (Adrenalin, Noradrenalin, Dopamin) och hjälpa dem med nedbrytningen. Dessutom kan COMT hämma verkan hos diverse mediciner. COMT-Polymorfismen rs4680 förknippas med psykologiska störningar som Schizofreni, Ätstörningar och Alkoholism. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

20% Inga påverkan Ökad risk för alkoholism

A/G

55% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (OR: 2.5) normal risk för alkoholism

G/G

25% Förhöjd risk för Schizofreni vid konsumtion av Cannabis under 16 års åldern (OR: 10.9) normal risk för alkoholism

Litteratur Caspi et al. Moderation of the effect of adolescent-onset cannabis use on adult psychosis by a functional polymorphism in the catechol-Omethyltransferase gene: longitudinal evidence of a gene X environment interaction. Biol Psychiatry. 2005 May 15,57(10):1117-27. Kauhanen J et al. Association between the functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase gene and alcohol consumption among social drinkers. Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb,24(2):135-9.

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 (rs762551) Hämproteinet Cytokrom P450-1A2 (CYP1A2) hör till gruppen Cytokrom-P450-Enzymer och ämnesomsätter skilda xenobiotiska substanser (bl.a. koffein), mediciner och östro gener. Polymorfismen rs762551är förknippad såväl med anlaget för hög kaffekonsumtion som med en senare uppkomst av bröstcancer. AE

Genotyp

A/A

51% I genomsnitt 7 år senare uppkomst av bröstcancer (59.8 år istället för 52.6 år) vid mer än 2 koppar kaffe om dagen

A/C

42% Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer

C/C

Resultat möjligheter

Ingen effekt av kaffe på bröst-cancer

Litteratur Bågeman et al. Coffee consumption and CYP1A2*1F genotype modify age at breast cancer diagnosis and estrogen receptor status. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2008 Apr,17(4):895-901.

Sida 89 av 181

DIABETES SENSOR Prevention och effektiv behandling av diabetes • Genetisk utvärdering av medfödd risk för diabetes • Analys av över 8 gener som påverkar Diabetes Mellitus • Analys av 11 genetiska variationer, för verkan av 15+ relevanta mediciner • Beräkningen av risken för graviditetsdiabetes • Beräkning av tidpunkten (tidigare eller senare) för insulinersättningsbehov • Effektivitetsbestämning av Metformin, Glibenclamid, Tolbutamid och Glimepirid • Förebyggande vårdprogram under läkares ledning

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

ÄMNESOMSÄTTNING

Diabetes mellitus typ2 Sockersjukan, även kallad diabetes mellitus typ2, är en vanlig ämnesomsättningssjukdom, varvid den korrekta regleringen av blodsockerhalten går förlorad. Regleringen blir allt diffusare med stigande ålder och följaktligen lider nästan var tionde i industriländerna av sockersjuka. Sockret är det egentliga drivmedlet för våra celler och transporteras tillsammans med syre och många andra viktiga näringsämnen genom blodet. För mycket socker i blodet är giftigt för cellerna och för litet förhindrar att de kan fungera riktigt. Därför har kroppen en mekanism, som styr sockerhalten exakt, den s.k. blodsockerspegeln, och alltid håller normalnivån. Om mycket socker tillförs blodet efter en sockerrik måltid, börjar kroppen att filtrera sockret ur blodet och lagra det. Får kroppen däremot under en längre tid ingen mat, hämtar den sockret ur reserverna igen och transporterar det ut i blodet. På så vis förblir blodsockerspegeln konstant och ser till, att alla celler får tillräckligt med energi. Med tilltagande ålder råkar den här exakta regleringen så småningom i olag och bestämda riskfaktorer som brist på rörelseförmåga, övervikt eller gendefekter, som styr blodsockerregleringen, påskyndar den allmänna kontrollbristen. Så förekommer det hos många människor, att blodsockret stiger, så att ett flertal av kroppsliga besvär ända till livshotande tillstånd uppkommer. I det här fallet talar man om sockersjuka, som absolut bör behandlas av läkare. Med felaktig reglering av blodsockret uppstår ett flertal av följdsjukdomar som högt blodtryck, blodfettsstörningar, skador på kärl och organ såsom njurar t.o.m. blindhet.

nödvändig. För att diagnostisera diabetes medicinskt genomförs ofta en sockermätning under nyktert tillstånd eller en test av glukostolerans hos husläkaren. Då intas en stor mängd sockerhaltig vätska och med hjälp av blodsockervärdena mäter man, hur kroppen reagerar på den. Den därpå följande terapin är beror på storleken hos de förhöjda sockervärdena. I de flesta fall räcker det att hålla sig till en energifattig och fiberrik diet liksom en ökad kroppsaktivitet. Vid behov kan man inta medicin i tablettform - i sällsynta fall är det nödvändigt med insulininjektioner. Diabetes är en välståndssjukdom, som särskilt gäller för industriländerna, där alla slags näringsämnen finns i överflöd. Övervikt är den viktigaste riskfaktorn och defekter i generna, som spelar en roll i blodsockerregleringen, höjer diabetesrisken hos enstaka personer ytterligare. Med den här genanalysen kan man beräkna den personliga diabetesrisken bättre. Personer, där man fastställt en hög diabetesrisk, kan man lägga större vikt vid förebyggande åtgärder, som i många fall fullständigt kan förhindra uppkomsten av sockersjuka och förbli friska.

För att bespara diabetiker dessa följdsjukdomar, är en regelbunden och konsekvent kontroll av lodsockerspegeln Sida 91 av 181

ÄMNESOMSÄTTNING

Relevanta gener för Diabetes Mellitus typ2 Hittills har vetenskapen identifierat flera gener och polymorfer, som skulle kunna öka den allmänna risken att insjukna i Diabetes Mellitus Typ2. Genom analysen av alla relevanta polymorfer kan man i resultaten fastställa sjukdomsrisken liksom några andra genetiska egenskaper, som är relevanta för sjukdomen. Följande gener påverkar regleringen av blodsockret och risken för Diabetes Typ2

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

TCF7L2

rs7903146

VS3C>T

C/T

1.65

RESPOND

RISK

HIGD1C

rs12304921

A>G

G/A

2.5

RISK

HHEX

rs1111875

A>G

A/A

IL6

rs1800795

G/C Pos. -174

G/G

1.51

RESPOND

RISK

IL10

rs1800872

C/A Pos. -592

C/C

PPARG

rs1801282

Pro12Ala

G/G

FTO

rs9939609

A/T

T/T

KCNJ11

rs5219

C>T

C/C

NOS1AP

rs10494366

T>G

T/G

RESPOND

RISK

Sammanfattning av effekterna Då flera risk-gener för uppkomsten av Diabetes Mellitus Typ2 analyserats inom ramen för denna analys och många av dessa risk-variationer inte sällan förekommer, är nästan varje människa drabbad av en bestämd genetisk risk. Därför är det möjligt, att du bär på fler riskvariationer än befolkningsgenomsnittet och därför är utsatt för en större risk att insjukna i diabetes. Däremot är det också möjligt att du har mindre risk-variationer än den allmänna befolkningen, varigenom du har ett visst skydd mot uppkomsten av sjukdomen. Här ser du en resumé av effekten, som de genetiska variationerna har på din kropp.

Sida 92 av 181

➤ Du har med hänsyn till din optimala genetiska profil en 1.1 -ggr/ stor risk att insjukna i diabetes typ 2 ➤ Metformin är troligtvis effektivare för förebyggande av diabetes ➤ Medicinen glibenclamid är mindre effektiv för blodsockersänkning men kan däremot brytas ned tillräckligt ➤ Medicinen tolbutamid är särskilt effektiv för blodsockersänkning och kan även brytas ned tillräckligt ➤ Vid förekomsten av DMT2 är ett tidigare behov av insulinersättning sannolik ➤ Risken för diabetes vid graviditet är förhöjd ➤ Medicinen glimepirid är särskilt effektiv för blodsockersänkning och kan också brytas ned tillräckligt Risken för Diabetes Mellitus Typ2 SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲ Insulinersättningsbehov hos DMT2 NORMAL TIDIGARE ▲ Glibenclamid för blodsockersänkning EFFEKTIV/T INEFFEKTIV/T ▲ Effektiviteten av Tolbutamider EFFEKTIV/T INEFFEKTIV/T

Effektiviteten av Glimepirider EFFEKTIV/T INEFFEKTIV/T ▲ Effektiviteten för prevention hos Metformin NORMAL REDUCERAD/T ▲ Effektiviteten av Sulfonyluria EFFEKTIV/T INEFFEKTIV/T

▲

Sida 93 av 181

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vård P.g.a. din genetiska profil har du en förhöjd risk att insjukna i Diabetes Typ 2. Därför är förebyggande vård mycket viktig för dig nu, för att även i fortsättningen förbli frisk. Du bör genomgå en årlig blodsocker-undersökning hos din läkare eller också låta genomföra en oral glukostoleranstest. Då mäts, hur din kropp reagerar på socker. Likaså bör du genomgå regelbundna blodsockerspegel- bestämningar för att fastställa första tecken på Diabetes mellitus och härigenom garanteras den bäst möjliga terapiplanen. Därigenom kan sjukdomar, som t.ex. högt blodtryck och störningar inom området blodfetter, som ofta uppstår i samband med Diabetes, behandlas i rätt tid och konsekvent. Hålla dig till en energifattig och fiberrik diet, för att hålla nere din blodsockerspegel. Sport och rikligt med motion råder vi naturligtvis var och en och är det viktigaste skyddet mot Diabetes mellitus. Hos dig leder kroppslig aktivitet till en snabbare ämnesomsättning och därigenom till en snabbare förbränning (förbrukning) av det i blodet befintliga sockret, som sänker blodsockerspegeln. Näringstillförsel En energisnål och fiberrik diet minskar höga blodsockerkoncentrationer i blodet och sänker på så sätt risken för lång ihållande hög sockerhalt. Likaså leder kroppsliga aktiviteter till en snabbare ämnesomsättning och därmed till snabbare omsättning resp. förbrukning av sockret i blodet, varigenom blodsockerspegeln sänks.

Den riktiga kosten är avgörande som förebyggande vård liksom för personer, som redan lider av diabetes. En ledtråd till rätt kost, baserad på DGE:s (Deutsche Gesellschaft für Ernährung) rekommendationer, lyder som följer: (Dessa kostråd måste naturligtvis anpassas individuellt efter personer med allergier eller näringsmedels-känslighet). ➤ Ät mångsidigt - ett omväxlingsrikt urval av näringsrika och energisnåla livsmedel är grunden för en sund balanserad kost. ➤ Ät dagligen frukt och grönsaker - färsk frukt och kort kokta grönsaker som innehåller en rad av vitaminer, fibrer, mineraler och diverse växtämnen som Carotinider och Flaonider. ➤ Ät dagligen mjölkprodukter och två ggr. i veckan fisk. Kött, korv och ägg bör du bara njuta i måttliga mängder - mjölkprodukter innehåller kalcium, medan jod, selen och omega-3-fettsyror finns i fisk. Vitamin B1,B6 och B12 finns i kött, som även är en bra källa för järn. P.g.a det ringa behovet av järn räcker mängder från 300-600 g av kött och korv per vecka.

Sida 94 av 181

➤ Beträffande kött- och mjölkprodukter bör man använda produkter med låg fetthalt. Ät lite fett fett innehåller viktiga fettsyror och är nödvändigt för upptag av fettlösliga vitaminer. Visserligen är fett mycket energirikt och kan befrämja en tendens till övervikt. Intaget av för många mättade fettsyror ökar risken för störningar i fettämnesomsättningen, som kan utlösa sjukdomar i hjärta och blodcirkulationen. Föredra om möjligt vegetabiliska oljor och fetter som raps- och sojaolja liksom av dessa tillverkade bredbara fetter och ge akt på osynligt fett, som ofta förekommer i köttprodukter, mjölkprodukter, bakverk och sötsaker liksom i snabbmats- och färdigprodukter. ➤ Använd litet socker och salt. Krydda istället med örter och kryddor - Livsmedel och drycker, som innehåller olika sockerarter, bör endast tillfälligt konsumeras . Använd vid kokning bara sparsamt med salt (företrädesvis med jod och fluorid) och krydda istället med örter och kryddor. ➤ Intag rikligt med vätska. 1,5 liter vätska varje dag vore bäst, då alkohol och kaffe inte räknas med här. Kalorisnåla drycker utan tillsatt socker är att föredra och alkohol skall konsumeras endast sporadiskt och i små mängder. ➤ Laga din mat skonsamt. Koka/stek vid möjligast låga temperaturer med lite fett och om möjligt så kort tid som möjligt, för att behålla viktiga näringsämnen och förhindra skadliga föreningar. ➤ Bättre fem små än tre stora måltider. Ät hellre upprepade mindre måltider och ge dig tid, när du äter. Att äta långsamt stimulerar på många sätt att ta för sig och främjar mättnadskänslan. ➤ Var vaksam på din vikt och utöva sport. Övervikt ökar diabetesrisken och borde förhindras med tillräcklig sportslig aktivitet.

Sida 95 av 181

ÄMNESOMSÄTTNING

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinering, som är aktuell för Diabetes mellitus Typ2 och sjukdomar som hänger ihop med den. Denna uppgift bör gälla som en möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja rätt dos. Mediciner, som är betecknade med (FDA!), tilldelades redan en varning av amerikanska myndigheten "Food and Drug Administration", för att genetiska variationer kan medföra allvarliga biverkningar.

Kolesterolsänkande medicin (Statine) Mediciner för kolesterolsänkning

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

atorvastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

cerivastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fluvastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lescol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lovastatin

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Diabetesmediciner (Antidiabetikum) Mediciner mot Diabetes Typ 2

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

amaryl

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

chlorpropamide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

diabeta

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

glibenclamide

Något svagare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

glimepiride

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

glipizide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nateglinide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenformin

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

rosiglitazone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

starlix

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tolbutamide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 96 av 181

VETENSKAP

Diabetes Sensor TCF7L2 - Transkription faktor 7-lik 2 (T-cell specifik, HMG-box) (rs7903146) TCF7L2 (Transcription factor 7-like 2) är en transkriptionsfaktor som påverkar uttrycket av många skilda gener. Polymorfismen rs7903146 betraktas som den viktigaste genetiska riskfaktorn för Typ 2 Diabetes. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

55% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 i sb.m en sjukdom är behovet för Insulinersättningen normalt

C/T

35% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.65) i sb.m. Diabetes är en Insulinersättning nödvändig tidigare

T/T

10% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 2.77) i sb.m. Diabetes är en Insulinersättning nödvändig tidigare

Litteratur Lyssenko et al. Mechanisms by which common variants in the TCF7L2 gene increase risk of type 2 diabetes. J Clin Invest. Aug 1, 2007, 117(8): 2155–2163. Cauchi et al. TCF7L2 genetic defect and type 2 diabetes. Curr Diab Rep. 2008 Apr,8(2):149-55. Bodhini et al. The rs12255372(G/T) and rs7903146(C/T) polymorphisms of the TCF7L2 gene are associated with type 2 diabetes mellitus in Asian Indians. Metabolism. 2007 Sep,56(9):1174-8.

HIGD1C - HIG1 hypoxia inducible domän familj, medlem 1C (rs12304921) Polymorfismen rs12304921 på genen HIGD1C förknippades med en ökad risk för Typ 2 Diabetes i en stor studie. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

70% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2

G/A

27% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 2.5)

G/G

Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 4)

Litteratur The Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls. Nature. 2007 Jun 7,447(7145):661-78.

Sida 97 av 181

HHEX - Hematopoietikalt uttryckt homeobox (rs1111875) HHEX-genen kodar en transkriptionsfaktor, som spelar en roll i många utvecklingsprocesser. I en genomomfattande associationsstudie visades, att kvinnliga bärare av G-Allel löper en större risk för Typ 2 Diabetes. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

A/A

17% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2

G/A

50% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.21)

G/G

33% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.44)

Litteratur van Vliet-Ostaptchouk et al. HHEX gene polymorphisms are associated with type 2 diabetes in the Dutch Breda cohort. Eur J Hum Genet. 2008 May,16(5):652-6 Omori et al. Association of CDKAL1, IGF2BP2, CDKN2A/B, HHEX, SLC30A8, and KCNJ11 with susceptibility to type 2 diabetes in a Japanese population. Diabetes. 2008 Mar,57(3):791-5. Epub 2007 Dec 27. Furukawa et al. Polymorphisms in the IDE-KIF11-HHEX gene locus are reproducibly associated with type 2 diabetes in a Japanese population. J Clin Endocrinol Metab. 2008 Jan,93(1):310-4.

IL6 - interleukin 6 (rs1800795) Interleukin-6 hör till de proinflammatoriska Zytokinerna och är en väsentlig del av immunsvaret på inflammatoriska processer. Polymorfismen rs1800795 ligger i genens promotorregion och förändrar därmed Zytokinens expression. Bärare av C-Allel producerar mindre IL6. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

25% Skydd mot Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 0.91)

G/C

50% Skydd mot Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 0.91)

G/G

25% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.51)

Litteratur Huth et al. IL6 gene promoter polymorphisms and type 2 diabetes: joint analysis of individual participants' data from 21 studies. Diabetes. 2006 Oct,55(10):2915-21. Illig et al. Significant association of the interleukin-6 gene polymorphisms C-174G and A-598G with type 2 diabetes. J Clin Endocrinol Metab. 2004 Oct,89(10):5053-8. Fishman et al. The effect of novel polymorphisms in the interleukin-6 (IL-6) gene on IL-6 transcription and plasma IL-6 levels, and an association with systemic-onset juvenile chronic arthritis. J Clin Invest. 1998 Oct 1,102(7):1369-76.

IL10 - Interleukin 10 (rs1800872) Interleukin-10 (IL10) hör till de antiinflammatoriska Zytokinerna och har talrika uppgifter i det mänskliga immunsystemet. Polymorfismen förknippas med ökad Typ 2 Diabetesrisk och förhöjd Insulinresistens. AE

Genotyp

C/C

48% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 ingen förhöjd Insulinresistens

C/A

45% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 ingen förhöjd Insulinresistens

A/A

Resultat möjligheter

Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.63) förhöjd Insulinresistens (OR: 1.99)

Litteratur Bai et al. Association between interleukin 10 gene polymorphisms and risk of type 2 diabetes mellitus in a Chinese population. J Int Med Res. 2014 Apr 23. Scarpelli et al. Variants of the interleukin-10 promoter gene are associated with obesity and insulin resistance but not type 2 diabetes in caucasian italian subjects. Diabetes. 2006 May,55(5):1529-33.

Sida 98 av 181

PPARG - Peroxisome proliferator-aktiverad receptor gamma (rs1801282) PPARG (Peroxisome proliferator-activated receptor gamma) är en Typ II intracellulär receptor. Dessa receptorer aktiveras över fysiologiska eller farmakologiska Ligander och reglerar den transkriptionella aktiviteten av olika målgener. Rs1801282 Polymorfismen är förknippad såväl med övervikt som även med förhöjd risk för Typ II Diabetes. AE

Genotyp

G/G

Resultat möjligheter Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2

G/C

22% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.19)

C/C

77% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.38)

Litteratur Gouda et al. The association between the peroxisome proliferator-activated receptor-gamma2 (PPARG2) Pro12Ala gene variant and type 2 diabetes mellitus: a HuGE review and meta-analysis. Am J Epidemiol. 2010 Mar 15,171(6):645-55. Altshuler et al. The common PPARgamma Pro12Ala polymorphism is associated with decreased risk of type 2 diabetes. Nat Genet. 2000 Sep,26(1):76-80. Deeb et al. A Pro12Ala substitution in PPARgamma2 associated with decreased receptor activity, lower body mass index and improved insulin sensitivity. Nat Genet. 1998 Nov,20(3):284-7.

FTO - Fat mass and obesity associated (rs9939609) Das FTO (Fat mass and obesity-associated protein) genen visar hittills den starkaste genetiska påverkan på människans kroppsvikt. Det framgick, att Polymorfismen rs9939609 klart ökar risken för Adipositas. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

25% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2

T/A

57% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR:1.34)

A/A

18% Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR:1.68)

Litteratur Frayling et al. A Common Variant in the FTO Gene Is Associated with Body Mass Index and Predisposes to Childhood and Adult Obesity. Science. May 11, 2007, 316(5826): 889–894. Wellcome Trust Case Control Consortium. Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls. Nature. 2007 Jun 7,447(7145):661-78. Hertel et al. Genetic analysis of recently identified type 2 diabetes loci in 1,638 unselected patients with type 2 diabetes and 1,858 control participants from a Norwegian population-based cohort (the HUNT study). Diabetologia. 2008 Jun,51(6):971-7.

Sida 99 av 181

KCNJ11 - Potassium inwardly-rectifying channel, subfamily J, member 11 (rs5219) Das KCNJ11 (potassium inwardly-rectifying channel, subfamily J, member 11) genen är kodad på Kir2.6-proteinet, en underavdelning till de ATP-känsliga Kaliumkanalerna. Dessa kanaler är placerade i cell-membranet och kan med hjälp av Insulinhormonet reglera glukoskoncentrationen i blodet. En defekt kan leda till en förhöjd glukosspegel och en ökad diabetesrisk. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

58% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2. medicinen Metformin är effektiv

C/T

34% Ingen förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.23) medicinen Metformin är mindre effektiv

T/T

Förhöjd risk för Diabetes Mellitus Typ 2 (OR: 1.65) medicinen Metformin är mindre effektiv

Litteratur Florez et al. Type 2 Diabetes–Associated Missense Polymorphisms KCNJ11 E23K and ABCC8 A1369S Influence Progression to Diabetes and Response to Interventions in the Diabetes Prevention Program. Diabetes. Feb 2007, 56(2): 531–536. Zhou et al. The E23K variation in the KCNJ11 gene is associated with type 2 diabetes in Chinese and East Asian population. J Hum Genet. 2009 Jul,54(7):433-5. Omori et al. Association of CDKAL1, IGF2BP2, CDKN2A/B, HHEX, SLC30A8, and KCNJ11 with susceptibility to type 2 diabetes in a Japanese population. Diabetes. 2008 Mar,57(3):791-5. Epub 2007 Dec 27. Florez et al. Haplotype structure and genotype-phenotype correlations of the sulfonylurea receptor and the islet ATP-sensitive potassium channel gene region. Diabetes. 2004 May,53(5):1360-8.

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

G/T

44% dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Sulfonyluria är mindre effektiv dödskvoten är högre med denna medicin medicinen Tolbutamid är effektiv medicinen Glimepirid är effektiv

G/G

Sida 100 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

ALZHEIMER SENSOR Riskbedömning, prevention och bättre behandling • Genetisk utvärdering av medfödd risk för Alzheimer • Analys av APOE-Typen för riskbedömningen • Anpassat vårdprogram för att fördröja uppkomsten av sjukdomen med flera år • Anpassad kost för att sänka risken • Analys av 18+ genvariationer för effekten av 20+ mediciner • Effektivare behandling med optimal insats av mediciner • Vårdprogram under läkares ledning

ÄMNESOMSÄTTNING

Morbus Alzheimer Alzheimer är en sjukdom, där vissa hjärnceller så småningom bryts ned. Orsaken till Alzheimer är idag ännu ej helt fastställd. Emellertid kunde man redan klart sammanföra gendefekter med en tydlig risk för att insjukna i sjukdomen. De medför, att det samlas ett överskott av felaktigt lagrade proteiner inom särskilda områden i hjärnan och dessutom stora mängder giftiga molekyler, s.k. fria radikaler, uppstår. Dessa skadar hjärncellerna, som så småningom börjar brytas ned i de drabbade områdena. färdigheter och känner inte längre igen närstående personer och alldagliga föremål. Ilska och våldsutbrott kan förekomma och det blir allt viktigare med stöd. Alzheimer bär till ca 60 % ansvar för ca 24 milj. demenssjuka i världen. Den vanligaste formen återfinns bland 65-åringarna. Bland 65-åringarna är ca 2% drabbade, hos 70-åringarna redan 3%, bland 75-åringarna 6% och hos 85-åringarna uppvisar 20% symptom på sjukdomen.

Redan åtta år innan man säkert kan diagnostisera Alzheimer, visar sig de första tecknen på symptom. De kan visa sig som lätta brister i närminnet och språkförståelsen liksom depression och ointresse. Sjukdomen känns mestadels igen genom tydliga svårigheter vid inlärning och minnesförmåga, medan däremot långtidsminnet ännu inte uppvisar några brister. I det fortskridna stadiet glömmer patienterna invanda

Enligt dagens vetenskapliga ståndpunkt går Alzheimer ej att bota än, men särskilt för genetiskt predisponerade människor finns många möjligheter att förebygga sjukdomen. Så kan minnesträning, en omställning av livsstil, en anpassad kost och kontroll av bestämda sjukdomar spela en väsentlig preventiv roll. Dessa åtgärder kan antingen fördröja uppkomsten av sjukdomen med flera år eller i vissa fall fullständigt förhindra den. Därför är det särskilt viktigt för drabbade med denna gendefekt, att tidigast möjligt ta reda på sin risk och att effektivt förebygga den.

Sida 102 av 181

ÄMNESOMSÄTTNING

Relevanta gener för Morbus Alzheimer I fall av Morbus Alzheimer spelar kombinationen av olika polymorfer en roll vid uppkomsten av sjukdomen. Följaktligen finns det kombinationer, som kan öka sjukdomsrisken 15 ggr, men det finns också kombinationer, som kan sänka risken med 30% i jämförelse med den allmänna befolkningen. Genanalysen kom till följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

APOE

rs429358

T>C

T/T

APOE

rs7412

T>C

T/T

APOE TYP

kombination

E2/E3/E4

E2/E2

0.7

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

RESPOND

PROTEKTIV

Sammanfattning av effekterna Här ser du en resumé av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp: ➤ P.g.a. dina gener har du ett särskilt skydd mot sjukdomen Morbus Alzheimer Risk för Morbus Alzheimer SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲ Behov av Antioxidanter NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 103 av 181

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vård Hos dig är alla testade gener friska och därför har du ett visst skydd, att insjukna i Alzheimer. Därför behöver du inte vidta några speciella förebyggande åtgärder, för att förhindra utvecklingen av sjukdomen. Följande tjänar därför endast som information för dig. Det finns några förebyggande åtgärder särskilt för genetiskt predisponerade personer, som kan minska sannolikheten att insjukna i Alzheimer. Följande skyddsåtgärder sammanställdes på bästa sätt enligt dagsaktuell vetenskaplig status och rekommenderas varmt av oss för predestinerade människor: Tillräcklig motion: studier visar, att regelbunden sportslig aktivitet minskar risken att insjukna i Alzheimer. Minst 15 min. motion minst 3 dagar i veckan kan sänka risken att insjukna med upp till 40%. Vi rekommenderar, att man väljer en sport, som man tycker om och som du kan utöva i grupp. Socialt beteende: observationsstudier har visat, att socialt mycket aktiva människor löper en mindre risk att utveckla en demenssjukdom. Därtill hör den regelbundna kontakten med vänner eller socialt engagemang i föreningar. Det är därför önskvärt för drabbade, att vårda sina sociala kontakter och att kanske engagera sig som ledande person i föreningar och/eller klubbar.

Rökning: Att låta bli rökandet rekommenderar vi naturligtvis alla. Vid en genetisk predestinering för Alzheimer är det absolut nödvändigt att låta bli att röka, eftersom det ökar utvecklingen av sjukdomen.

Kost: Kosten tycks spela en viktig roll för att förhindra Alzheimer. Då de giftiga radikalerna ibland är ansvariga för skador av hjärnceller, rekommenderar vi varmt näringsmedel, som innehåller många antioxidanter (fria radikalfångare). Dit hör: ➤ Vitamin C: befinner sig i citrusfrukter, kiwi, vinbär, hagtorn, men också olika grönsakssorter som paprika, kål eller tomater. ➤ Vitamin E (α-Tocopherol): hör till de fettlösliga vitaminerna och förekommer framför allt i spannmål, nötter och olika vegetabiliska oljor. ➤ Beta-Karoten: finns i olika frukt- och grönsakssorter som mariller, persikor, tomater, paprika, broccoli, karfiol, grönkål, spenat och morötter. ➤ Flavonoider: finns i körsbär, plommon, bär, äpplen, rödkål, röd rättika, lök, rädisor, radicciosallad och oberginer. ➤ Saponiner: finns i ärtor och bönor liksom spenat. ➤ Sulfider: finns i vitlök, scharlottenlökar, gräslök, purjolök och unglök. ➤ Polyphenoler: finns i rödvin. ➤ Studier har också fastställt, att en medelhavskost ger ett visst skydd mot Alzheimer och andra Sida 104 av 181

sjukdomar. Denna näringsform består av mycket frukt, grönsaker, bönor, måttligt med fisk, få till måttligt med mjölkprodukter, bara litet kött och fågel, olivolja och måttligt, men regelbundet med vin.

Utbildningsnivå och andligt krävande sysselsättning: det visade sig i studier, att en hög utbildningsnivå och ofta upprepad andligt krävande sysselsättning (bl.a. pussel, tidningsläsning, radiolyssning, museibesök) sänker sannolikheten för ett insjuknande till en fjärdedel och/eller tydligt kan fördröja det. Ofta återkommande och långt TV-tittande tycks däremot främja uppkomsten av ett insjuknande. Välj därför en hobby, som utmanar dig andligt (korsord, schack, sudoku o.s.v.) och praktisera den regelbundet.

Kolesterol: är likaså befrämjande för utvecklingen av sjukdomen och därför bör du varje halvår låta mäta kolesterol-värdena. Skulle du ha för höga värden, kan du få dem under kontroll genom sportig träning, en medelhavs och fettfattig kost och eventuellt en läkarterapi. Bredvid ett skydd mot uppkomsten av Alzheimer skyddar en sund kolesterol-spegel också mot uppkomsten av Arterioskleros. Blodtryckskontroll: högt blodtryck är en av de största påverkbara riskfaktorerna vid utvecklingen av Alzheimer och bör därför i så fall kontrolleras. Skulle blodtrycket vara för högt, skulle de drabbade till att börja med försöka få ned det till normal nivå. Skulle de förebyggande åtgärderna ej vara tillräckliga, finns det möjlighet till understödjande medicinsk blodtryckssänkande terapi.

Sida 105 av 181

ÄMNESOMSÄTTNING

Effekt av relevant medicinering Följande gener och polymorphismer påverkar omvandlingen och nedbrytningen av mediciner, som ofta skrivs ut mot denna sjukdom. Analysen kom till följande resultat:

Mediciner mot Alzheimer Mediciner för behandling Verkan/effekt av Morbus Alzheimer

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

donepezil

Normal

~80%

Ofta

~100%

Ej nödvändig

galantamine (FDA!)

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

tacrine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

Blodtrycksmediciner (Antihypertensivum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av blodtryck amlodipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

atacand

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

bosentan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

candesartan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

diltiazem

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

felodipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

irbesartan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lercanidipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

losartan

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nifedipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nisoldipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

nitrendipine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

verapamil

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Sida 106 av 181

Kolesterolsänkande medicin (Statine) Mediciner för kolesterolsänkning

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

atorvastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

cerivastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fluvastatin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lescol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lovastatin

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 107 av 181

VETENSKAP

Alzheimer Sensor APOE E2/E3/E4 APOE (Apolipoprotein E) ämnesomsätter Triglycerid-rika Lipoprotein-beståndsdelar och spelar en central roll i människans fettämnesomsättning. ApoE-genen förekommer i tre vanliga varianter, som betecknas Allele E2,E3 ochE4. E4-Allel är behäftad med en förhöjd risk för hjärtsjukdomar och Morbus Alzheimer. AE

Genotyp

E2/E2

Skydd mot Morbus Alzheimer (OR: 0.7)

E2/E3

Skydd mot Morbus Alzheimer (OR: 0.7)

E3/E3

66% Ingen förhöjd risk för Morbus Alzheimer

E2/E4

E3/E4

24% Förhöjd risk för Morbus Alzheimer (OR: 3.2)

E4/E4

Resultat möjligheter

Förhöjd risk för Morbus Alzheimer (OR: 2.5)

Förhöjd risk för Morbus Alzheimer (OR: 15)

Litteratur Farrer et al. Effects of age, sex, and ethnicity on the association between apolipoprotein E genotype and Alzheimer disease. A meta-analysis. APOE and Alzheimer Disease Meta Analysis Consortium. JAMA. 1997 Oct 22-29,278(16):1349-56. Tang et al. The APOE-epsilon4 allele and the risk of Alzheimer disease among African Americans, whites, and Hispanics. JAMA. 1998 Mar 11,279(10):751-5.

Sida 108 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

IRON SENSOR Hämochromatos: Att helt enkelt förhindra överbelastning av järn • Genetisk bedömning avjärnupptagningsförmåga • Analys av de 3 relevanta genetisk variationerna • Att fastställa förhöjda järnvärden, innan organen drabbas • Enkla åtgärder för prevention och behandling • Att undvika allvarliga konsekvenser för hälsan

ÄMNESOMSÄTTNING

Järnlagringssjukdom Den nedärvda Hemochromatosen, även kallad järnlagringssjukdom, är en av de vanligaste ärvda ämnesomsättningssjukdomarna.Utlösaren för denna sjukdom är defekter i generna, som har hand om järnupptagningsförmågan ur kosten. Dessa defekter hämmar funktionen av dessa gener och leder till omåttlig järnupptagning, som med åren lagras och skadar organ som lever, hjärta, bukspottskörtel, hypofys och leder. Det kan medföra symptom som sockersjuka t.o.m. levercancer. Som s.k. "autosomal recessiv" sjukdom uppstår järnlagringssjukdomen oftast bara då, när en person ärvt två defekta järnlagringsgener av en typ av sina föräldrar. Personer med endast en defekt gen är bärare, som kan överföra denna predisposition till sina barn, som själva emellertid då bara bär på en mycket liten förhöjd sjukdomsrisk. Av bärare uppvisar vanligtvis endast var tionde till tolfte förhöjda järnvärden. Hemochromatosens nedärvda form är mycket spridd i den nordeuropeiska befolkningen. Var tionde person bär på en defekt gen och är sålunda bärare, medan ca. en på 200 personer har två defekta gener och är utsatt för en hög risk, att insjukna i järnlagringssjukdomen. Förhöjda levervärden i laboratorietester och en del symptom, som pekar på järnlagringssjukdom, får ofta en felaktig diagnos, vilket leder till felaktig behandling och försämring av symptomen. Feldiagnoser är därför ett återkommande problem och enligt uppskattning av experter förekommer hela 76% som felaktiga diagnoser. Förblir sjukdomen obehandlad kan den leda till för tidig död. Men genom att bli blodgivare och ge blod regelbundet (4-6 ggr/år) eller genom åderlåtningsterapi kan den behandlas och t.o.m. förhindras. Därför är det fördelaktigt att få den genetiska predispositionen diagnostiserad före sjukdomens utbrott och därefter om möjligt t.o.m. förhindra den med förebyggande åtgärder. Sida 110 av 181

ÄMNESOMSÄTTNING

Relevanta gener för "Hämochromatos" Hemochromatos är vanligtvis en recessiv sjukdom, d.v.s. att båda HFE-generna måste bära på en gendefekt, för att sjukdomen skall kunna uppstå. Om bara en av de båda generna uppvisar en funktionshämmande genetisk variation, är risken för förhöjda järnvärden i blodet visserligen där, men sannolikheten att sjukdomen skulle bryta ut mycket liten. Analysen kom till följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

HFE

rs1799945

H63D

C/G

RISK

HFE

rs1800730

S65C

A/T

RISK

HFE

rs1800562

C282Y

G/G

Sammanfattning av effekterna Här ser du en resumé av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa : ➤ Järnupptagningen ur kosten är förhöjd ➤ Risken för en järnlagringssjukdom är betydligt förhöjd Risk för "Hämochromatos" NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 111 av 181

ÄMNESOMSÄTTNING

Prevention och vård Då båda generna av en typ hos dig är defekta och du häri-genom löper hög risk för en järnlagringssjukdom, är före-byggande vård mycket viktig för dig, för att förhindra utvecklingen av sjukdomen så bra som möjligt. Drabbade män utvecklar de första symptomen mestadels mellan 20-40-års åldern, medan kvinnor först utvecklar symptomen efter menopausen. Ledsmärtor i fingrarna är ett av de första tecknen på järnlagrings-sjukdom.Vi rekommenderar dig följaktligen, att uppsöka en specialläkare för ämnes-omsättning och låta mäta järnvärdena i ditt blod. Transferritinmättnad på över 60% och Serumferritin på över 300µg/l hos män och 200µg/l hos kvinnor gäller redan som kritiska värden. Om du fortfarande befinner dig under gränsen för att få en diagnos med Hämochromatos, börja med förebyggande program, som innehåller följande steg: ➤ Gå 5-6 ggr per år och lämna blod, såvida du inte lider av blodbrist eller känd järnbrist. Därigenom tappas din kropp för var gång på en halv liter blod och härigenom sänks järnhalten i din kropp. Före diagnosen på järnlagringssjukdom är ditt blod enligt lag kliniskt användbart och ofarligt för mottagare av blodkonserver. ➤ Börja ett observationsprogram under läkares ledning, där du två ggr per år kan låta mäta dina järnvärden och låter verifiera antalet av de årligen rekommenderade blodgivaraktionerna av din läkare. Om 5-6 ggr av årlig blodtappning ej skulle vara tillräcklig som förebyggande åtgärd, ser din läkare ökningen av järnvärdena genom regelbundna kontroller och kommer vid behov att påbörja en åderlåtningsterapi hos dig. ➤ Undvik helst alkohol liksom vitamintabletter eller mineralämnen, som innehåller järn.

Sida 112 av 181

VETENSKAP

Iron Sensor HFE H63D - Hemokromatos rs1799945 HFE genen är kodad för det hereditära-hemokromatos-proteinet. Proteinet ex-premieras på cellmembranet och bildar ett komplex, som möjliggör bindningen av Transferrin det huvudsakliga järntrans-portproteinet. Olika Polymorfismer i HFE genen är förknippade med uppkomsten av en Hemokromatos. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

64% Ingen förhöjd risk för Hemokromatos

C/G

35% Ökad risk för Hemokromatos

G/G

Ökad risk för Hemokromatos

Litteratur Vujić et al. Molecular basis of HFE-hemochromatosis. Front Pharmacol. 2014 Mar 11,5:42. Carelle et al. Mutation analysis of the HLA-H gene in Italian hemochromatosis patients. Am J Hum Genet. Apr 1997, 60(4): 828–832.

HFE S65C - Hemokromatos rs1800730 HFE genen är kodad för det hereditära-hemokromatos-proteinet. Proteinet ex-premieras på cellmembranet och bildar ett komplex, som möjliggör bindningen av Transferrin det huvudsakliga järntrans portproteinet. Olika Polymorfismer i HFE genen är förknippade med uppkomsten av en Hemokromatos. AE

Genotyp A/A

Resultat möjligheter

98% Ingen förhöjd risk för Hemokromatos

A/T

Ökad risk för Hemokromatos

T/T

Ökad risk för Hemokromatos

Litteratur Mura et al. HFE mutations analysis in 711 hemochromatosis probands: evidence for S65C implication in mild form of hemochromatosis. Blood. 1999 Apr 15,93(8):2502-5.

HFE C282Y - Hemochromatosis rs1800562 HFE genen är kodad för det hereditära-hemokromatos-proteinet. Proteinet ex-premieras på cellmembranet och bildar ett komplex, som möjliggör bindningen av Transferrin det huvudsakliga järntransport-proteinet. Olika Polymorfismer i HFE genen är förknippade med uppkomsten av en Hemokromatos. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

91% Ingen förhöjd risk för Hemokromatos

G/A

Ökad risk för Hemokromatos

A/A

Ökad risk för Hemokromatos

Sida 113 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

BONE HEALTH SENSOR Osteoporos: förhinder av benskörhet och förbättring av behandlingen • Genetisk utvärdering av medfödd Osteoporosrisk • Analys av de 4 relevanta genetiska variationerna • Bedömning av kalciumupptagningsförmåga ur kosten • Anpassad kost och vårdprogram för Osteoporos • Effektivitetsbedömning av diverse terapier (Bisphosphat, Raloxifen, Alendronat, Hortmoner) • Analys av 12+ genvariationer, som påverkar effekten av 18+ relevanta mediciner • Större behandlingsframgång med anpassad terapi • Vårdprogram under läkares ledning

MOTION

Osteoporos Osteoporos, även känd som "benskörhet", är en sjukdom, som gör att fastheten i benstommen minskar och benmassan och strukturen allmänt bryts ned. Detta leder med tilltagande ålder till risk för benbrott och frakturer. De flesta benbrotten rör höfter, underarmar och ryggraden. Vid normal utveckling byggs benstommen upp från barndomen och uppnår sin maximala styrka ungefär vid 30-års åldern. Med tilltagande ålder avtar så småningom benmassan, som leder till något bräckligare ben. Om däremot generna är defekta, som har till uppgift att bygga upp benstommen, kan dessa inte fullgöra sin uppgift. Detta leder med tilltagande ålder till större minskning av benmassan och benskörhet. däremot generna, som sköter benstommens uppbyggnad, defekta, klarar de inte helt sin uppgift. Detta medför med stigande ålder benskörhet och benbrott. 80% av osteoporosfallen rör kvinnor efter menopausen, eftersom östrogenet benskydds-hormonet - ej produceras av kroppen längre. Sjukdomen är också mycket spridd. Därför får var tredje kvinna över 50 diagnosen osteoporos. Det kvinnliga könshormonet östrogen är hos kvinnor avgörande föruppbyggnaden av benstommen och därför är kvinnor, som under sin levnad producerat en låg östrogenspegel särskilt utsatta (t.ex. genom en försenad mens eller en för tidig menopaus).

De flesta benbrotten rör höftregionen, underarmarna och ryggraden. Vid en normal utveckling byggs benstommen upp från barndomen och når sin maximala styrka ungefär i 30-års åldern. Med tilltagande ålder minskar benmassan så småningom, som medför något bräckligare benstomme. Är

För män är åldersosteoporos från 70-års åldern också en ofta förekommande sjukdom. Även om kvinnor oftare är drabbade av osteoporos, gäller den här sjukdomen båda könen och påskyndas av riskfaktorer som t.ex. felaktig kost och osunda levnadsvanor. För friska ben är framför allt kalcium ett viktigt näringsämne, som bland en lång rad andra funktioner bildar ämnet för benuppbyggnad. Ben utgör också kroppens benmagasin och bryts ned vid bristsjukdomar, för att förse kroppen med kalcium för andra viktiga processer. Vitamin D, som kroppen endast med hjälp av UVstrålningen från solljuset kan producera själv, Sida 115 av 181

är också viktigt för en effektiv upptagning av kalcium är kosten. Då just äldre går ut i solen allt mindre, uppstår ofta en brist på vitamin D, som får negativa konsekvenser för friskheten hos benstommen. Till en början visar sig inga symptom och hos många människor konstateras sjukdomen inte förrän de första benbrotten inträffar. Fram till dess har emellertid bentätheten ofta minskat såpass, att det redan vid ett mindre trauma eller en belastning, som t.ex. i samband med bugning eller lyft av en tung väska, uppstår ett benbrott. Blir sjukdomen sen diagnostiserad, går behandlingsprincipen ut på, att i möjligaste mån undvika fall och att möjligen öka bentätheten. Detta kan ske genom en kalcium- och vitamin-D-rik kost, tillräcklig motion och med medicin, som påverkar benämnesomsättningen. Den bästa hjälpen mot osteoporos är och förblir i alla fall förebyggande åtgärder. Ju tidigare sjukdomen diagnostiseras, desto bättre kan man ingripa mot nedbrytningen av benstommen. Att förhindra benminskningen är alltid lättare än att bygga upp förlorat ben igen. Just detta gör denna gentest så värdefull för friskhetens förebyggande åtgärder: Härigenom får man reda på sin personliga sjukdomsrisk och kan i många fall helt förhindra utvecklingen av sjukdomen med hjälp av ett skräddarsytt preventionsprogram.

Sida 116 av 181

MOTION

Relevanta gener för Osteoporos Hittills kunde vetenskapen identifiera 4 gener och polymorfer, som ökar den allmänna risken för att insjukna i osteoporos. Genom analysen av alla 4 polymorfer kan vi fastställa den resulterande sjukdomsrisken, liksom några andra för sjukdomen relevanta genetiska egenskaper. Följande gener påverkar bevarandet av bentätheten.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

Col1A1

rs1800012

G/T Pos. 1546 (S/s)

G/G

RESPOND

VDR

rs1544410

G/A IVS7 Pos.+283

G/G

0.61

RESPOND

PROTEKTIV

ESR1

rs2234693

-397T>C

C/C

RESPOND

PROTEKTIV

LCT

rs4988235

T>C

T/T

Sida 117 av 181

Sammanfattning av effekterna I fall av osteoporos finns det polymorfer, som skyddar mot uppkomsten av sjukdomen och somliga, som främjar uppkomsten av den. Även polymorfer, som motarbetar upptagningsförmågan av kalcium, påverkar bentätheten. Här ser du en resumé av effekterna, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp: ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Osteoporosrisken är ej förhöjd (OR = 1) BIS-fosfat är särskilt effektivt vid förebyggande av Osteoporos En kombinerad HRT + alendronat terapi är mindre effektiv En kombinerad raloxifen+alendronat-terapi är mindre effektiv En hormonersättningsterapi (HRT) är speciellt effektiv vid förebyggande av Osteoporos Ditt typiska kalciumintag är normalt En raloxifen-terapi är mindre effektiv

Risk för Osteoporos SKYDD

GENOMSNITTSRISK

ÖKAD

▲

Effektivitet med BIS-Phosphat-terapi

Effektivitet med Alendronat & HRT

HÖGT

REDUCERAD/T

▲

Effektivitet med HRT som Prevention

Effektiviteten med Alendronat & Raloxifen

HÖGT

REDUCERAD/T

▲ Ditt typiska Kalciumintag NORMAL

▲ Effektiviteten hos Raloxifen REDUCERAD/T

HÖGT

REDUCERAD/T

▲

Sida 118 av 181

MOTION

Prevention och vård Hos dig är de testade generna friska. Därför har du enligt dessa gener ingen förhöjd Osteoporosrisk och du behöver inte vidta några förebyggande vårdåtgärder, som går utöver de generella reglerna för ett sunt liv. Förutsatt, att sjukdomar eller mediciner, som följer med en förhöjd Osteoporosrisk, utesluts. Då benen emellertid med åldern även utan gendefekter förlorar massa, vill vi nämna de allmänna reglerna för ett hälsosamt liv för dig, som på bästa möjliga sätt förhindrar minskningen av benmassa. Livnär dig med balanserad kost och se till, att du intar tillräckligt med mjölkprodukter (såvida du inte lider av mjölkintolerans) som kalciumkälla. ➤ Sörj för tillräckligt intag av vitamin D. Kroppens egna produktion av denna vitamin kräver solljus. Alltså bör du vara mycket ute i det fria. Men vitamin D finns också i livsmedel som fiskprodukter och i ringa mängder i mjölk liksom i en mängd näringstillskott (fiskoljor). Vid behov kan det också intas som medicin. ➤ Sportaktivitet råder vi naturligtvis alla. Sport i alla former, som t.ex. jogging eller gång, särskilt den som belastar benstommen och muskler, kommer att hjälpa dig stärka benstommen.

Sida 119 av 181

MOTION

Effekt av relevant medicinering Vissa mediciner kan ofta skrivas ut i samband med osteoporos, men är till sin effekt beroende av några gener. Om det föreligger bestämda genetiska variationer bör vissa mediciner ej skrivas ut i den vanliga dosen. P.g.a. dina gener rekommenderar vi följande dos:

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alfentanil

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

buprenorphine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

codeine (FDA!)

troligt starkare

~20%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

enflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fentanyl

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

halothane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydrocodone

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

isoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

levacetylmethadol

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lidocaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methadone

Normal

~90%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methoxyflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

oxycodone

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

paracetamol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenacetin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ropivacaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sevoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tramadol (FDA!)

troligt starkare

~40%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

zolmitriptan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 120 av 181

VETENSKAP

Bone Health Sensor Col1A1 - Collagen, type I, alpha 1 (rs1800012) Det av COL1A1 kodade proteinet (Kollager Typ 1, Alpha 1) föreställer huvud-proteinkomponenterna i ben-matrixen. Defekter i COL1A1 strukturen leder till en förändring i benmatrixen. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

81% Ingen förhöjd risk för Osteoporos BIS- Fosfonat-Terapi är effektiv

G/T

17% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.26) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

T/T

Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.78) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

Litteratur Jin et al. Polymorphisms in the 5' flank of COL1A1 gene and osteoporosis: meta-analysis of published studies. Osteoporos Int. 2011 Mar,22(3):911-21. Qureshi et al. COLIA1 Sp1 polymorphism predicts response of femoral neck bone density to cyclical etidronate therapy. Calcif Tissue Int. 2002 Mar,70(3):158-63. Epub 2002 Feb 19.

VDR - Vitamin D (1,25- dihydroxyvitamin D3) receptor (rs1544410) Vitamin Ds receptorprotein (VDR) är den viktigaste regulatorn av kalcium- och omsättningen av benämne. Vitamiun D kontrollerar dessutom ett flertal av viktiga funktioner som kalciumupptagning, bentillväxt och hormonproduktion. En defekt i denna gen leder bl.a. till en förändring i bentätheten. AE

Genotyp

G/G

Resultat möjligheter

35% Skydd mot osteoporos (OR:0.61) hormonbehandling är effektiv för osteoporos prevention Raloxifen är mindre effektivt för osteoporosbehandling

A/G

43% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.26) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

A/A

22% Förhöjd risk för Osteoporos (OR: 1.78) BIS- Fosfonat-Terapi är mindre effektiv

Litteratur Jia et al. Vitamin D receptor BsmI polymorphism and osteoporosis risk: a meta-analysis from 26 studies. Genet Test Mol Biomarkers. 2013 Jan,17(1):30-4. Palomba et al. BsmI vitamin D receptor genotypes influence the efficacy of antiresorptive treatments in postmenopausal osteoporotic women. A 1-year multicenter, randomized and controlled trial. Osteoporos Int. 2005 Aug,16(8):943-52. Palomba et al. Raloxifene administration in post-menopausal women with osteoporosis: effect of different BsmI vitamin D receptor genotypes. Hum Reprod. 2003 Jan,18(1):192-8.

Sida 121 av 181

ESR1 - Estrogen receptor 1 (rs2234693) Östrogener har genom regleringen av benämnes- omstättningen, styrningen av den optimala benmassan och en begränsning av benförlusten en positiv effekt på den mänskliga benstommen. Defekter i denna gen kan påverka dessa effekter negativt. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

15% Ingen förhöjd risk för Osteoporos Hormon tillskottsterapi är effektiv som förebyggande vård mot Osteoporos

C/T

51% Förhöjd risk för Osteoporos (OR:2) Hormon tillskottsterapi är mindre effektiv som förebyggande vård mot Osteoporos

T/T

34% Förhöjd risk för Osteoporos(OR:4) Hormon tillskottsterapi är mindre effektiv som förebyggande vård mot Osteoporos

Litteratur Sonoda et al. Interaction between ESRα polymorphisms and environmental factors in osteoporosis. J Orthop Res. 2012 Oct,30(10):1529-34. Wang et al. Susceptibility genes for osteoporotic fracture in postmenopausal Chinese women. J Bone Miner Res. 2012 Dec,27(12):2582-91 van Meurs JB et al. Association of 5' estrogen receptor alpha gene polymorphisms with bone mineral density, vertebral bone area and fracture risk. Hum Mol Genet. 2003 Jul 15,12(14):1745-54.

LCT - lactase (rs4988235) LCT-genen är kodad på Protein Laktase, ett enzym, som klyver mjölksockret (Laktos) i tunntarmen, så att det kan upptas. Om en defekt föreligger i LCT-genen, kan den ur näringen upptagna Laktosen ej eller enbart otillräckligt brytas ned. Man talar om en Laktosintolerans. Genom att undvika mjölkprodukter följer mestadels ett reducerat kalciumintag. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

55% Normal kalciumupptagning ur kosten

T/C

36% Normal kalciumupptagning ur kosten

C/C

Begränsad kalciumupptagning ur kosten

Litteratur Koek et al. The T-13910C polymorphism in the lactase phlorizin hydrolase gene is associated with differences in serum calcium levels and calcium intake.

Sida 122 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

JOINT SENSOR Reumatoid Arthritis: Prevention och effektivare Behandling av inflammerade ledsjukdomar • Genetisk bedömning av medfödd sjukdomsrisk • Analys av 2 relevanta gen-variationer för Arthritis och Diskbråcks-sjukdom • Genetiskt anpassat kost- och förebyggande vårdprogram • Rekommendation för mikronäringsämnen som preventions- och behandlingsform • Analys av 18+ genvariationer med inflytande på effekten av över 34 relevanta mediciner • Bättre behandlingsresultat genom anpassad terapi • Förebyggande vårdprogram under läkares ledning

MOTION

Infekterad ledsjukdom Ett flertal ledsjukdomar utlöses av felprogrammeringar i immunsystemet. Då tolkar immunsystemet delar av lederna felaktigt som en bakteriell infektion och försöker bekämpa den. Följden blir immunsystemceller, som tränger in i lederna och utlöser en infektion. Dessa processer kan leda till sjukdomar som Arthritis, Diskbråckbesvär eller Morbus Bechterew, då ryggkotorna i slutstadiet kan smälta samman med varandra. Denna svåra sjukdom rör uppskattningsvis 1,6 milj. människor i Tyskland och många vet inte om den p.g.a. de lätta symptomen i början. Reumatiska Arthritis kan redan förekomma vid unga år. Då angriper immunsystemet ledbrosket p.g.a. en (ofta genetisk) felprogrammering och förstör det. I allvarliga fall kan detta leda till fullständig blottläggning av benytan i leden, varigenom benen sedan skaver mot varandra. Denna avskavning medför, att benet i leden förkortas och leden så småningom förlorar sin funktion. Patienter får allt svårare att röra sig, lederna ändrar form och förlorar sin funktion. I svåra fall hotar handikapp och invaliditet. Reumatisk Arthritis är obotlig, men ju tidigare man får en diagnos och sjukdomen behandlas, desto bättre kan sjukdomens förlopp bromsas.

Sida 124 av 181

MOTION

Relevanta gener för ledsjukdomar I vetenskapen har man identifierat flera gener och plymorfer, som hänger samman med en risk för inflammationssjukdomar. Genom analys av dessa polymorfer kan man fastställa en genetisk disposition för inflammationssjukdomar i lederna. Analysen av generna kom till följande slutsats:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

TNF-α

rs1800629

A>G

G/G

IL1A

rs1800587

C>T

C/C

Sammanfattning av effekterna Här ser du en resumé av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och din kropp: ➤ Risken för reumatisk arthritis ligger under befolkningsgenomsnittet ➤ Risken för diskbråck har ej ökat Risk för reumatisk Arthritis NORMAL

ÖKAD

▲

Risk för Diskbråck NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 125 av 181

MOTION

Prevention och vård Hos dig är alla testade gener friska och du har därför ingen förhöjd risk, att insjukna i ledsjukdomar som Arthritis eller Diskbråckdegeneration. Du behöver m.a.o. inte vidta några särskilda förebyggande vårdåtgärder preventionsprogram, då din risk bara motsvarar den hos den allmänna befolkningen.

eller

Om du ändå skulle ha led-besvär, tala då med din läkare, för att låta diagnostisera orsaken till besvären och låta behandla dem riktigt.

Om ledsjukdomar upptäcks tillräckligt tidigt, kan man påverka förloppet hos flertalet patienter positivt med dagens behandlingsmetoder. Besvär som inflammationer och smärtor är då lätta att kontrollera. Men patientens engagemang bidrar avsevärt till behandlingens framgång.

Sida 126 av 181

MOTION

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicineringen, som gäller ledsjukdomar. Denna information bör gälla som en möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare, att välja den riktiga dosen.

Inflammations-hämmare (Antirheumatikum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av ledbesvär

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

aceclofenac

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

budesonide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

celecoxib

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

dexamethasone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

diclofenac

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

flurbiprofen

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydrocortisone

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ibuprofen

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

indomethacin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lornoxicam

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

meloxicam

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

naproxen

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

piroxicam

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sulfasalazine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

suprofen

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tenoxicam

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

Sida 127 av 181

Smärtlindring (Analgetikum) Smärtlindring

Verkan/effekt

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

alfentanil

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

buprenorphine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

codeine (FDA!)

troligt starkare

~20%

Ofta

~20%

Byte önskvärt

enflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

fentanyl

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

halothane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

hydrocodone

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

isoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

levacetylmethadol

troligt starkare

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

lidocaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methadone

Normal

~90%

Normal

~100%

Ej nödvändig

methoxyflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

oxycodone

Normal

~0%

Ofta

Byte önskvärt

paracetamol

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

phenacetin

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

ropivacaine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

sevoflurane

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

tramadol (FDA!)

troligt starkare

~40%

Ofta

~50%

Byte önskvärt

zolmitriptan

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 128 av 181

VETENSKAP

Joint Sensor TNFa - tumor necrosis factor a (TNF superfamily, member 2) (rs1800629) Tumornekrosfaktorn (TNF eller TNFa) är en Zytokin i det mänskliga immunsystemet och reglerar immuncellernas aktivitet. TNF reglerar Apoptos, Cellproliferation, Celldifferentiering och spridningen av olika Zytokiner. Polymorfismen rs1800629 leder till en starkt ökad TNFa expression och därmed till en förhöjd inflammationskapacitet. AE

Genotyp

G/G

67% Ingen förhöjd risk för Reumatisk Artrit

Resultat möjligheter

G/A

31% Förhöjd risk för Reumatisk Artrit (OR: 2.9)

A/A

förhöjd risk för Reumatisk Artrit (OR: 7.29)

Litteratur Dayer et al. The pivotal role of interleukin-1 in the clinical manifestations of rheumatoid arthritis. Rheumatology 2003,42(Suppl. 2):ii3–ii10 Goldring et al. Pathogenesis of bone and cartilage destruction in rheumatoid arthritis. Rheumatology 2003,42(Suppl. 2):ii11–ii16 Oregón-Romero et al. Tumor necrosis factor alpha-308 and -238 polymorphisms in rheumatoid arthritis. Association with messenger RNA expression and sTNF-alpha. J Investig Med. 2008 Oct,56(7):937-43.

IL1A - interleukin 6 (rs1800587) Interleukin-1-Genkluster på Kromosom 2 innehåller generna för IL1A OCH IL1B. Föreligger T-Allel hos denna Polymorfism (rs1800587 och rs1143634), uppstår en ökad IL-1-syntes och därmed en ökad inflammationskapacitet. AE

Genotyp

T/T

Resultat möjligheter Förhöjd risk för Reumatisk Artrit (OR: 1.36) Förhöjd risk för degenerativt Diskbråck (OR: 1.36)

T/C

36% Förhöjd risk för Reumatisk Artrit (OR:1.17) Förhöjd risk för degenerativt diskbråck (OR: 1.31)

C/C

57% Ingen förhöjd risk för Reumatisk Artrit

Litteratur Virtanen et al. Occupational and genetic risk factors associated with intervertebral disc disease. Spine (Phila Pa 1976). 2007 May 1,32(10):1129-34. Dayer et al. The pivotal role of interleukin-1 in the clinical manifestations of rheumatoid arthritis. Rheumatology 2003,42(Suppl. 2):ii3–ii10 Goldring et al. Pathogenesis of bone and cartilage destruction in rheumatoid arthritis. Rheumatology 2003,42(Suppl. 2):ii11–ii16

Sida 129 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

GLUTEN SENSOR Tidig diagnos & anpassad nutrition • Klassindelning som "riskgrupp" eller "grupp utan risk" • Omedelbar diagnos av de första symptomen • Analys av HLA DQ 2.5 och DQ 8 genvariationer som påverkar sjukdomsrisken • Anpassning av kosten till fullständig besvärsfrihet • Skydd mot dödliga följdsjukdomar • Handlingsprogram under läkares ledning

MATSMÄLTNING

Glutenintolerans Glutenintolerans, även lokalt kallad "Sprue" eller "Zöliaki", är en ofta förekommande näringsmedelsintolerans, som i Europa drabbar ca. en person på 120. Glutenintolerans kan som regel förekomma i varje livsålder, men är särskilt aggressiv i två livsfaser: Den första fasen uppträder i spädbarnsstadiet under avvänjningsperioden från mjölk till fast föda, den andra utvecklas ungefär vid 40-års åldern. Påfallande är att kvinnor är mer drabbade än män. 95% av fall med glutenintolerans utlöses av en nedärvd defekt i två bestämda gener, som hjälper till så att immunsystemet fungerar. Om dessa gener är defekta, utlöser Gluten (spannmålsäggvitan), som återfinns i många livsmedel, en reaktion hos immunsystemet: Det försöker att bekämpa gluten som en bakterieinfektion. Detta leder mestadels till en kronisk infektion liksom slutligen till en skada på tunntarmsvävnaden och därmed till ett flertal ytterligare symptom som diarréer, aptitlöshet och viktförlust och i slutändan till undernäring, trötthet och ibland kräkningar. Hos spädbarn och småbarn kan detta även leda till växtrubbningar. Symptomen kan vara så omfattande (t.ex. kliande, hudutslag med blåsor = "Dermatitis Herpetiformis") att de vid första påseende inte alls har att göra med matsmältningsregionen längre, vilket avsevärt försvårar en diagnos som glutenintolerans. Det förekommer även ofta följdsjukdomar som Diabetes mellitus Typ-1, Anemi och Osteoporos liksom följdsjukdomen Laktosintolerans. Om man under flera år ej får en diagnos om sjukdomen eller för man inte någon glutenfri diet, kan detta medföra allt större skador på tarmen och i värsta fall leda till tumörer i olika delar av kroppen. Om sjukdomen ej fastställs och förblir obehandlad, slutar den för 12% med döden, en risk som vid riktig behandling och prevention i de flesta fallen återgår till det normala. Genom skador på tarmens

flimmerhår upptas dessutom ej viktiga näringsämnen, vilket kan leda till vitaminoch mineralbrist. Därför är det viktigt för drabbade att följa en avvägd glutenfri diet och i vissa fall använda motsvarande näringsersättningsmedel. Glutenintolerans är enligt dagens medicinska ståndpunkt ej botbar och behandlingsprincipen består av en livslång glutenfri diet, varigenom tarmslemhinnan i regel återbildas igen och symptomen mestadels försvinner helt och hållet. Drabbade bör därför bekanta sig med listan på näringsmedel, som innehåller gluten, och se på innehållslistan på näringsmedlens förpackningar. I sällsynta fall har dieten ingen framgång hos de drabbade. I sådana fall är det möjligt att ingripa medicinskt. Fastän glutenintolerans är ett mycket utbrett problem, ställs bara sällan en riktig diagnos p.g.a. dess ringa kännedom och omfattande symptom och betraktas i regel för allmänna matsmältningsproblem. Därför är denna gentest så värdefull, eftersom den hjälper dig att identifiera din förhöjda risk och i vissa fall att ställa om din kost, så att ytterligare besvär kan undvikas och särskilt svåra följdsjukdomar förhindras.

Sida 131 av 181

MATSMÄLTNING

Glutenintoleransens genetik Utvecklingen av Glutenintolerans/Zöliaki är till stor del beroende på förekomsten av bestämda polymorfer. Analysen av dessa polymorfer kom till följande slutsats:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

HLA DQ2.5

rs2187668

HLA DQ2.5

G/G

PROTEKTIV

HLA DQ8

rs7454108

HLA DQ8

T/T

PROTEKTIV

Sammanfattning av effekterna I fall av glutenintolerans krävs en bestämd gensammansättning, för att sjukdomen skall kunna uppstå. Personer utan någon genetisk risk är därmed med stor sannolikhet skyddade mot uppkomsten av sjukdomen. Har du däremot en genetisk disposition för sjukdomen, betyder detta trots allt inte, att det föreligger en glutenintolerans, utan bara att du tillhör en riskgrupp. Om detta skulle vara fallet, måste man vara observant på symptom, för att genast kunna identifiera en möjlig början till sjukdomen och för att genom en anpassad kost förhindra den. Här ser du en resumé av effekterna, som de genetiska variationerna har på din hälsa och din kropp: ➤ Den genetiska förutsättning för glutenintolerans förekommer ej ➤ Risken för glutenintolerans är ej förhöjd Risk för Glutenintolerans MYCKET LÅG/LITEN

ÖKAD

▲

Sida 132 av 181

MATSMÄLTNING

Prevention och vård Hos dig är de båda testade generna friska och därmed är du till följd av denna gentest ej utsatt för någon förhöjd risk, att lida av glutenkänslighet. Du behöver m.a.o. inte vidta några särskilda vårdåtgärder eller glutenfria dieter och följande områden gäller enbart som din information. För personer med denna gendefekt är en medveten kost mycket viktig, för att i möjligaste mån undvika besvär, som härrör från glutenhaltiga livsmedel. Genom att hålla sig till en glutenfri diet, kan drabbade som regel uppnå fullständig besvärsfrihet. Dessutom kan redan inträffade skador på tarmvävnaden läka med hjälp av en kontrollerad diet och tunntarmens normala tillstånd återupprättas samt ytterligare komplikationer undvikas. Vid de rekommenderade kostplanerna handlar det i första hand om, att reducera konsumtionen av sädesäggvita (Gluten) och om möjligt t.o.m. helt slopa den. Därför är det viktigt för drabbade, att ta reda på alla potentiella glutenkällor. Uppkomsten och omfattningen av symptomen på en glutenkänslighet varierar från person till person och beror oftast på, hur skadad tunntarmen redan är. Personer, som redan får problem vid mycket små mängder, måste som regel hålla sig till en livslång glutenfri diet. För dessa personer är det särskilt viktigt att göra sig förtrogna med en detaljerad lista på glutenhaltiga livsmedel. Om tunntarmen blir irriterad av gluten i kosten, kan viktiga näringsämnen som vitaminer och mineraler inte absorberas riktigt. Därför är det viktigt för glutenkänsliga personer, att de tillför kroppen tillräckligt med vitaminer och mineraler (i form av en balanserad glutenfri kost eller genom kosttillskott). Mestadels möjliggör en glutenfri kost snabbt en lindring av besvären, som försvinner helt, om man strikt följer kostplanen. Personer, hos vilka dieten inte gör någon verkan, måste gå i läkarbehandling, eftersom en annan sjukdom kan vara orsaken och måste dessutom följas av en medicinsk behandling. Som en biföreteelse till glutenkänslighet kan även tillkomma en laktoskänslighet (dvs. mjölksockerkänslighet), då man helst bör undvika mjölk och mjölkprodukter. Visserligen kan vid längre glutenfri diet tarmvävnaden oftast återhämta sig så bra, att man tål mjölk och mjölkprodukter igen. Vid misstanke om glutenkänslighet, bör man låta undersöka detta av läkare. Det finns då olika möjligheter , som undersökning av tarmen och förekomsten av bestämda antikroppar i blodet. Tala därför vid uppkomsten av de första symptomen med en läkare.

Sida 133 av 181

VETENSKAP

Gluten Sensor HLA DQ 2.5 (rs2187668) Det humana Leukozytenantigen-System (HLA System) är en grupp av gener, som spelar en central roll för immunsystemet. Det visade sig, att vissa Polymorfismer förekommer hos alla människor med Zöliakie. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

84% Glutenintolerans/Zöliakie är praktiskt taget utesluten, om inte andra genvarianter med risk föreligger.

A/G

15% Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given

A/A

Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given

Litteratur Monsuur et al. Effective Detection of Human Leukocyte Antigen Risk Alleles in Celiac Disease Using Tag Single Nucleotide Polymorphisms. PLoS One. 2008 May 28.3(5):e2270. Wolters et al. Genetic background of celiac disease and its clinical implications. Am J Gastroenterol. 2008 Jan,103(1):190-5. Louka et al. A collaborative European search for non-DQA1*05-DQB1*02 celiac disease loci on HLA-DR3 haplotypes: analysis of transmission from homozygous parents. Hum Immunol. 2003 Mar,64(3):350-8.

HLA DQ 8 (rs7454108) Det humana Leukozytenantigen-System (HLA System) är en grupp av gener, som spelar en central roll för immunsystemet. Det visade sig, att vissa Polymorfismer förekommer hos alla människor med Zöliakie. AE

Genotyp

T/T

67% Glutenintolerans/Zöliakie är praktiskt taget utesluten, om inte andra genvarianter med risk föreligger.

C/T

30% Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given

C/C

Resultat möjligheter

Den genetiska förutsättningen för Gluten intolerans är given

Litteratur Monsuur et al. Effective Detection of Human Leukocyte Antigen Risk Alleles in Celiac Disease Using Tag Single Nucleotide Polymorphisms. PLoS One. 2008 May 28.3(5):e2270 Wolters et al. Genetic background of celiac disease and its clinical implications. Am J Gastroenterol. 2008 Jan,103(1):190-5. Louka et al. A collaborative European search for non-DQA1*05-DQB1*02 celiac disease loci on HLA-DR3 haplotypes: analysis of transmission from homozygous parents. Hum Immunol. 2003 Mar,64(3):350-8.

Sida 134 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

LACTOSE SENSOR Tidig diagnos & anpassad nutrition • Genetisk bedömning av medfödda risker • Analys av den relevanta genvariationen • Omedelbar diagnos av de första symptomen • Anpassning av kosten till fullkomlig besvärsfrihet • Handlingsprogram under läkares ledning

MATSMÄLTNING

Laktosintolerans Mjölksockerintolerans även kallat laktosintolerans, är den hos den europeiska befolkningen den mest utbredda näringsmedelsintoleransen - ungefär var 4:e till 6:e är drabbad. Mjölksocker måste efter intag brytas ned av ett bestämt enzym i tarmen, innan det kan upptas i blodet. Detta enzym produceras från barndomen i tarmen, därför att nyfödda är hänvisade till att kunna utnyttja och smälta den. Med tilltagande ålder ställer barnens kroppar in sig på att smälta andra livsmedel och generna, som har som uppgift att producera enzymet, stängs så småningom av. som gaser, kramper och diarrér liksom en rad av ospecificerade besvär som trötthet och hudproblem.

Härigenom blir ett spädbarn, som kan smälta mjölksocker, med åren allt intolerantare mot laktos (mjölksocker), tills kroppen slutligen inte kan tillgodogöra sig mjölksockret längre och det uppstår ett flertal besvär vid laktoskonsumtion. Mjölksocker som ej kunnat utnyttjas bildar nämligen en utmärkt grogrund för tarmbakterier, som snabbt förökar sig och omvandlar sockret till fett-, mjölk- och ättiksyror liksom olika gaser. Denna process leder till en rad olika symptom, som kan vara olika starkt utpräglade från person till person. Till dessa hör matsmältningsproblem

Från början var laktosintolerans normaltillståndet och härstammar från en tid, då människorna ännu inte hade någon tillgång till lantbruk eller boskapsskötsel. Med tilltagande djurhållning bredde gendefekter ut sig alltmer, som förhindrade avstängningen av generna, som sköter enzymproduktionen. Detta ledde till, att även vuxna kan smälta mjölksocker: Idag kan ca. 5 av 6 européer dricka mjölk utan problem. Eftersom så många européer tål mjölksocker, utgår man numera ifrån att det i det här fallet rör sig om ett normaltillstånd, medan personerna, som inte tål mjölksocker anses vara drabbade av näringsintolerans. Därför talar vi i den här rådgivningen om en gendefekt, när det gäller mjölkintolerans. Principen för behandling vid mjölksockerintolerans grundar sig på en mjölksockerfri diet, med vilken man kan bli fullständigt symptomfri. Därför rekommenderas laktosintoleranta personer att ta reda på livsmedlen, som innehåller mjölksocker. Tyvärr får man i åratal ingen riktig diagnos, eftersom tyngdpunkten i symptomen beror på mängden av det konsumerade mjölksockret och besvären ofta tolkas felaktigt som matsmältningsproblem. Därför underlättar en gentest för

Sida 136 av 181

identifieringen av en eventuell laktosintolerans fĂśr att avhjĂ¤lpa en personlig intolerans och undvika ytterligare komplikationer.

Sida 137 av 181

MATSMÄLTNING

Relevanta gener för Laktosintolerans Mer än 99% av laktosintoleransfall utlöses av en variation i LCT/MCM6-genen. Om den genetiska variationen av laktosintolerans förekommer i dubbel uppsättning, kommer man med hög sannolikhet att utveckla en laktosintolerans under sin livscykel. När och hur intensivt symptomen ger sig till känna är emellertid beroende av andra faktorer i omgivningen. Analysen av de relevanta polymorferna gav följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

LCT

rs4988235

T>C

T/T

Sammanfattning av effekterna ➤ Risken för laktosintolerans är inte högre ➤ Den dagliga kalciumupptagningen är genomsnittlig Risk för en Laktosintolerans LÅG ▲

Ditt typiska Kalciumintag MYCKET HÖG

NORMAL

REDUCERAD/T

▲

Sida 138 av 181

MATSMÄLTNING

Prevention och vård Hos dig är de testade generna friska och därmed föreligger ingen förhöjd risk för intolerans beträffande mjölksocker: Laktos. För dig är det inte nödvändigt med några särskilda förebyggande åtgärder eller en laktosfri kost. Skulle du ändå lida av besvär, är det bra, att diskutera detta med din läkare, för att möjliggöra en diagnos av orsaken.

Sida 139 av 181

VETENSKAP

Lactose Sensor LCT - lactase (rs4988235) LCT-genen är kodad på Protein Laktase, ett enzym, som klyver mjölksockret (Laktos) i tunntarmen, så att det kan upptas. Om en defekt föreligger i LCT-genen, kan den ur näringen upptagna Laktosen ej eller enbart otillräckligt brytas ned. Man talar om en Laktosintolerans. Genom att undvika mjölkprodukter följer mestadels ett reducerat kalciumintag. AE

Genotyp

T/T

55% Ingen förhöjd risk för Laktos-intolerans Normal kalciumupptagning ur kosten

Resultat möjligheter

C/T

36% Ingen förhöjd risk för Laktos-intolerans Normal kalciumupptagning ur kosten

C/C

Mycket hög risk för Laktos-intolerans under livets gång Reducerat kalcium upptagning ur kosten

Litteratur Enattah et al. Identification of a variant associated with adult-type hypolactasia. Nat Genet. 2002 Feb,30(2):233-7. Rasinperä et al. Transcriptional downregulation of the lactase (LCT) gene during childhood. Gut. Nov 2005, 54(11): 1660–1661.

Sida 140 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

IBD SENSOR Morbus Crohn tidig diagnos och riktig behandling • Bedömning av risken för Morbus Crohn • Analys av 3 relevanta genetiska variationer • Omgående upptäckt av de första symptomen • Anpassade kostrekommendationer för lindring av symptomen

MATSMÄLTNING

Morbus Crohn Den inflammatoriska tarmsjukdomen, även kallad Morbus Crohn (efter upptäckaren Burill Bernhard Crohn), är en mestadels kronisk tarmsjukdom, som uppträder i skov och kan röra hela matsmältningstrakten från mun till anus. Då bildas genom en onormal reaktion i immunsystemet inflammationshärdar på de mest skilda ställen av tarmen, som kan leda till ett flertal matsmältningsproblem som diarré och krampanfall. Inflammationerna förekommer oftast i tjock- och tunntarmsregionerna och i sällsynta fall i mun och strupe. Genom de ständiga inflammationerna skadas tarmvävnaden allt mer. Ungefär en på 700 europeer lider av denna inflammatoriska tarmsjukdom (Morbus Crohn) och en del av sjukdomsfallen utlöses av ett nedärvt fel i Tarm-Gen 1 (NOD2), som är delaktig i immunsystemet. Sjukdomen tycks dessutom oftast förekomma i två skilda åldersgrupper. Så rör en stor del av nya insjuknade personer i åldern från 16-35 år liksom personer, som är äldre än 60 år. Sjukdomen går mestadels i skov och härigenom växlar perioder av absolut besvärsfrihet med faser av hopade symptom med skilda svårighetsgrader och längd. Men i många fall kan denna sjukdom också vara kroniskt aktiv. Då matsmältningsproblemen oftast bara förekommer i början, som sedan åter försvinner helt, diagnostiseras många sjukdomsfall förs åratal efter de första symptomen. Härigenom förblir sjukdomen obehandlad och leder till en rad av besvär, som skulle kunna lindras genom en riktig terapi.

uppkomna komplikationerna som stenoser, fistlar och perforering av tarmvävnaden på rätt sätt. Detta kan i de flesta fall avsevärt förbättra livskvaliteten hos den drabbade. Just för att så många fall förblir utan diagnos, är denna gentest så meningsfull för personer med återkommande matsmältningsproblem, eftersom man kan fastställa den förhöjda risken att insjukna i den inflammatoriska tarmsjukdomen och i så fall ställa den riktiga diagnosen.

Ännu har man inte fullständigt förstått orsaken till sjukdomen. Den korrekta kunskapen om denna sjukdom kan möjliggöra den riktiga terapin, som f.n. består av att bekämpa symptomen och ge en lindring av immunförsvarets reaktioner genom motverkande mediciner. Då är målet för en terapi, att behandla skoven, att förhindra ytterligare skov och att behandla de Sida 142 av 181

MATSMÄLTNING

Relevanta gener vid Morbus Crohn De analyserade generna påverkar risken för den inflammatoriska tarmsjukdomen Morbus Crohn och Colitis Ulcerosa. För dessa sjukdomar finns det inga helt effektiva förebyggande åtgärder, men genom en riktig diagnos och läkarvård kan besvären reduceras avsevärt. Den huvudsakliga nyttan med genanalysen består m.a.o. däri att få reda på, om man hör till riskpersonerna. Vid noggrannare observation av de första symptomen kan man på så vis genast diagnosticera sjukdomen och man besparas en lång väntan till diagnos och behandling. Vid utveckling av dessa sjukdomar, bör du låta dig behandlas genom en anpassad kost och en genetiskt anpassad medicinsk terapi.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

NOD2

rs2066844

C>T

C/C

NOD2

rs2066845

G>C

G/G

NOD2

rs2066847

del>C

C/C

RISK

Sammanfattning av effekterna Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp: ➤ Risken för Morbus Crohn eller Colitis Ulcerosa har 15 -ggr ökat Risken för inflammatorisk tarmsjukdom LÅG

MYCKET HÖG

▲

Sida 143 av 181

MATSMÄLTNING

Prevention och vård P.g.a. din genetiska profil har du en förhöjd risk att insjukna i Morbus Crohn Dessa genvariationer ger emellertid bara en påtaglig förhöjd risk och är inget absolut öde, att insjukna i denna sjukdom. Det är även fullt möjligt, att inga symptom någonsin uppkommer hos dig. För drabbade med en ökad risk, som är fallet med dig, är emellertid en tidig diagnos av den möjliga sjukdomen viktig, för att från början få adekvat läkarbehandling. Då det i många fall går åratal med besvär, tills diagnosen ställs, bör du medvetet akta på de tidiga symptomen, för att vid de första tecknen kunna hjälpa din läkare att ställa den riktiga diagnosen.

Dessa kan innehålla många av följande, alltid återkommande symptom: ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Buksmärtor är ofta de första symptomen på sjukdomen Ofta förekommande diarré Ökade gaser Tillfälligt blod i avföringen Störningar i det allmänna välbefinnandet.

Det kan dessutom tillkomma en rad ospecificerade symptom, som är olika starkt präglade från person till person. Dessa innehåller: ➤ Infektioner på skilda ställen i kroppen som ögon ledbesvär ➤ Besvär i kotpelare ➤ Lever- eller gallgångsförändringar

Den inflammatoriska tarmsjukdomen inträffar som regel hela tiden med lättare eller svårare, kortare eller längre skov, men kan också vara kroniskt aktiv. Faser med mindre besvär växlar med perioder av fullständig besvärsfrihet, vilket ofta försvårar en riktig diagnos avsevärt. Akta därför på, om de nämnda symptomen återkommer i vågor och informera din läkare i så fall, för att undersöka dina matsmältningsproblem.

OBSERVERA! Symptom, som endast förekommer sporadiskt och inte återkommer, är högst sannolikt andra matsmältningsbesvär och är inte något tecken på, att den inflammatoriska tarmsjukdomen utvecklas.

En avgörande riskfaktor, som ökar antalet och svårighetsgraden hos skoven, är rökningen. Hos personer med genetiskt anlag ökar härigenom risken 20-40-falt. Vi rekommenderar naturligtvis alla att avstå från rökning, men hos dig kommer det att reducera risken för inflammatorisk tarmsjukdom med upp till ca hälften. Skulle många av de nämnda symptomen utvecklas hos dig, bör du uppsöka din läkare och upplysa honom om över symptomen och din genetiska Sida 144 av 181

riskfaktor. På det här sättet kan du få en tidig diagnos och behandlingen genast börja.

Sida 145 av 181

MATSMÄLTNING

Effekt av relevant medicinering Den genetiska profilen har följande effekt på medicinen, som kommer ifråga vid Morbus Crohn och besläktade sjukdomar. Denna information bör gälla som möjlig varning för biverkningar och hjälpa din läkare att välja den riktiga dosen.

Inflammations-hämmare (Antirheumatikum) Mediciner för behandling Verkan/effekt av IBD

Nedbrytning

Biverkning

Rekom. dos*

Alternativ?

sulfasalazine

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

budesonide

Normal

~100%

Normal

~100%

Ej nödvändig

* Det riktiga valet och dosen av mediciner ligger alltid inom läkarens ansvarsområde. Bestäm aldrig själv att sluta med eller ändra dosen av en medicin.

Sida 146 av 181

VETENSKAP

IBD Sensor NOD2 - nucleotide-binding oligomerization domain containing 2 (rs2066844) NOD2 (Nucleotide-binding oligomerization domain-containing protein 2) är ett receptorprotein, som upptäcker bakteriella molekyler och aktiverar NF-κBs signalväg. Denna är en del av immunsvaret. NOD2 identifierades som första gen förknippad med Crohn. AE

Genotyp

T/T

Förhöjd risk för Morbus Crohn (OR: 2.52)

T/C

Förhöjd risk för Morbus Crohn (OR: 1.59)

C/C

95% Ingen förhöjd risk för Morbus Crohn

Resultat möjligheter

NOD2 - nucleotide-binding oligomerization domain containing 2 (rs2066845) AE

Genotyp

G/G

Resultat möjligheter

98% Ingen förhöjd risk för Morbus Crohn

G/C

Förhöjd risk för Morbus Crohn (OR:1.98)

C/C

Förhöjd risk för Morbus Crohn (OR: 3.92)

NOD2 - nucleotide-binding oligomerization domain containing 2 (rs2066847) AE

Genotyp

C/C

Förhöjd risk för Morbus Crohn (OR: 15)

del/C

Förhöjd risk för Morbus Crohn (OR: 11)

del/del

Resultat möjligheter

98% Ingen förhöjd risk för Morbus Crohn

Litteratur Jung et al. Genotype/phenotype analyses for 53 Crohn's disease associated genetic polymorphisms. PLoS One. 2012,7(12):e52223. Hugot et al. Association of NOD2 leucine-rich repeat variants with susceptibility to Crohn's disease. Nature. 2001 May 31,411(6837):599-603. Glas et al. The NOD2 single nucleotide polymorphisms rs2066843 and rs2076756 are novel and common Crohn's disease susceptibility gene variants. PLoS One. 2010 Dec 30,5(12):e14466. Yazdanyar et al. Penetrance of NOD2/CARD15 genetic variants in the general population. CMAJ. 2010 Apr 20,182(7):661-5.

Sida 147 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

GLAUCOMA SENSOR Tidig upptäckt av ögonsjukdomen Glaukom (Grön Starr) och riktig behandling • Genetisk uppskattning av medfödd risk för Glaukom • Viktig hänvisning till tidig diagnos för de drabbade • Analys av den genetiska variationen, som förorsakar sjukdomen • Enkel och effektiv behandling vid tidig diagnos • Ökat skydd mot en av de vanligaste blindhetsorsakerna

OPHTALMOLOGI

Grön starr Grön Starr, även kallad Öppen-vinkel-glaukom eller helt enkelt Glaukom. Det är en ofta förekommande ögonsjukdom och hör till de vanligaste orsakerna i världen, som leder till blindhet. Man uppskattar, att f.n. 500.000 personer delvis ovetande lider av denna sjukdom i Tyskland och att ca. 10% kommer att bli blinda av den. Även om sjukdomen lätt och effektivt kan behandlas med ögondroppar, vet de flesta människorna ingenting om sin sjukdom, eftersom symptomen utvecklas smygande och mestadels först i framskriden ålder ger sig till känna. På så vis förblir de flesta fallen under lång tid obehandlade och leder till skador på synnerven och i värsta fall till fullständig blindhet. I det inre av människans öga rör sig en ständig ström av klar vätska. Denna produceras i den bakre delen av ögongloben och leds ut i den främre delen genom ventiler. Genom regleringen mellan produktion och utflöde uppstår trycket i ögat, som är viktig för ögats form och funktion.

För en tid sen upptäckte man en gen, som spelar en viktig roll för avloppsventilerna. Ogynnsamma genetiska variationer kan störa ventilerna, så att den producerade vätskan inte längre kan flyta ut obehindrat. Detta leder så småningom till ökat ögontryck, som pressar allt mer på de fina blodkärlen, som förser synnerven med syre och näringsämnen, och härigenom mer och mer hindrar blodflödet. Om det här tillståndet får pågå, börjar ögonnerven först att tvina bort i det yttre synfältet, tills det i värsta fall slutar i fullständighet blindhet.

däremot synfältet på båda ögonen redan är så begränsat, att man t.ex. missar enstaka trappsteg eller delar av lästa ord eller det uppstår svårigheter vid bilkörningen, får man i många fall den första diagnosen på sjukdomen. Vid den här tidpunkten är synnerverna emellertid ofta redan mycket skadade, vilket i de flesta fall leder till en varaktig begränsning av synfältet eller till fullständig blindhet.

Efter diagnosen koncentreras behandlingen på att sänka ögontrycket och att förhindra ytterligare död av nervcellerna och därmed sjukdomens vidare förlopp. Men härigenom blir inte redan skadade nervceller återställda. Förebyggande gentester för Grön Starr är därför så viktiga, därför att den personliga risken att insjukna i Grön Starr härigenom fastställs. Vid behov kan du därefter påbörja ett kontrollprogram under läkares ledning, som garanterar, att de första tecknen på sjukdomen omgående fastställs och får riktig behandling.

Hjärnan kombinerar bilden av båda ögonen och utjämnar på det här sättet de första synfältsrubbningarna framgångsrikt. Om Sida 149 av 181

OPHTALMOLOGI

Relevanta gener vid grön starr Inom vetenskapen har hittills en gen identifierats, som påverkar avloppsventiler i ögat. Då sjukdomen kommer smygande och fram till att de första synrubbningarna inträffar redan upp till 95% av syncellerna förstörts, är det särskilt viktigt, att få sjukdomen fastställd i god tid. Den huvudsakliga nyttan med denna genanalys är därför att få den egna risken fastställd med tidigare och noggrannare ögonkonstroller, för att genast fastställa uppkomsten av sjukdomen och omgående låta behandla den.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

LOXL1

rs3825942

T>C

T/T

Sammanfattning av effekterna Här ser du en sammanfattning av effekten, som de genetiska variationerna har på din hälsa och kropp: ➤ Risken för Grön Starr/Open-angle Glaucoma ➤ Normala ögonkontroller är tillräckliga för dig Risk för Grön Starr NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 150 av 181

OPHTALMOLOGI

Prevention och vård P.g.a. din genetiska profil har du ingen förhöjd risk att insjukna i glaukom. Du behöver m.a.o. ingen ytterligare förebyggande vård, som sträcker sig utöver de allmänna reglerna för ett sunt liv, då din risk enligt gentestet motsvarar motsvarar den allmänna befolkningens. Skulle du trots allt lida av besvär, vore det klokt, att diskutera det med din läkare, för att kunna möjliggöra en diagnos till orsaken. Då personer utan gendefekt i sällsynta fall utvecklar Grön Starr, bör du fr.o.m. 40-års åldern genomgå en ögonundersökning hos läkare vart andra eller tredje år. Då kan man fastställa möjliga första tecken på Grön Starr liksom alla andra synförändringar och behandla dem omgående rätt.

Sida 151 av 181

VETENSKAP

Glaucoma Sensor LOXL1 - lysyl oxidase-like 1 (rs3825942) Lysyl oxidase-like 1(LOXL1) är ett koppar-beroende protein, som spelar en viktig roll "Elastogenesen". En genetisk defekt i LOXL1-genen är förknippad med en förhöjd risk för uppkomsten av Glaukom. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

C/C

73% Förhöjd risk för ett "Öppenvinkel-Glaukom" (OR: 40)

C/T

25% Förhöjd risk för ett "Öppenvinkel-Glaukom" (OR: 20)

T/T

Ingen förhöjd risk för ett "Öppenvinkel-Glaukom"

Litteratur Thorleifsson et al. Common sequence variants in the LOXL1 gene confer susceptibility to exfoliation glaucoma. Science. 2007 Sep 7,317(5843):1397-400. Epub 2007 Aug 9.

Sida 152 av 181

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

AMD SENSOR Makuladegeneration: Vård och tidig diagnos för bästa ögonhälsa • Genetisk bedömning av risken för Makuladegeneration • Analys av 3 relevanta genvariationer • Genetiskt anpassat vårdprogram • Självtest för tidig diagnos • Anpassad kost för prevention • Mikronäringsämnes-rekommendation för prevention • Handlingsprogram under läkares ledning

OPHTALMOLOGI

Makuladegeneration Makuladegeneration är en smärtlös sjukdom på näthinnan i det mänskliga ögat, som mestadels utvecklas långsamt från 50-års åldern och endast påverkar synfältets område, där synen är som skarpast. Detta medför en störande fläck i mitten av synfältet, som försvårar eller omöjliggör läsning och urskiljningen av detaljer, medan synfältet runt denna fläck ofta förblir opåverkat. Makuladegenerationen är största anledningen till blindhet i industriländerna och det uppskattas, att ca. 30 milj. människor i världen redan är drabbade av sjukdomen. Det är lika många kvinnor som män som drabbas. Ytan av ljuskänsliga celler i ögat är den s.k. näthinnan och området, där ljuset är starkast koncentrerat, m.a.o. punkten, där man urskiljer skarpast, kallas makula. Vid makuladegenerationen börjar cellerna i makula med stigande ålder att brytas ned, eller det bildas nya blodceller eller avfallsprodukter i ämnesomsättningen, som inverkar på funktionen inom detta område. Dessa processer påskyndas genom särskilda riskfaktorer i vår omgivning och det är därför viktigt att minska dessa riskfaktorer så bra som möjligt. Dit hör rökning, sjukdomar i hjärta och blodomlopp, högt blodtryck, felaktig kost och stark ljuspåverkan. Förebyggande åtgärder skall i första hand koncentreras på att minska riskfaktorerna och på så vis fördröja sjukdomens utveckling eller kanske t.o.m. helt stoppa den.

som kan fastställas och mätas med en enkel test ("Amslersnät" i nästa avsnitt av redogörelsen.) Sen visar sig en allmän förlust av synskärpan, läsförmågan, en avtagande förmåga till kontrastuppfattning och anpassningen till ljus- och mörkerförhållanden liksom en ökad ljuskänslighet. I det fortskridna stadiet känner man ofta bara igen grå skuggor i synfältets mitt, som också försvinner under vidareutvecklingen. Då sjukdomen bara rör Makula och därmed regionen för den skarpaste synförmågan, leder denna sjukdom inte till fullständig blindhet, eftersom det yttre synfältet liksom färgseendet och därmed även orienteringsförmågan förblir intakt. Behandlingsmöjligheterna av en framskriden Makuladegeneration är begränsade och kan ofta bara fördröja försämringen av symptomen och inte bota dem. Därför är prevention och tidig diagnos av Makuladegeneration så viktig, för att kunna reagera och behandla sjukdomen vid de första symptomen.

Makuladegenerationen utvecklas långsamt över en längre tidsrymd, då symptomen först knappast utvecklas och sen så småningom försämras. Först märker man av lässvårigheter, då bokstäver helt enkelt försvinner. Raka linjer och kanter som fönsterramar uppfattas då ofta som vågiga,

Sida 154 av 181

OPHTALMOLOGI

Relevanta gener vid Makuladegeneration Hittills har vetenskapen identifierat 3 gener och polymorfer, som kan öka den allmänna risken att insjukna i Makuladegeneration. Genom analysen av alla 3 polymorfer kan man fastställa den slutliga sjukdomsrisken. Följande gener påverkar uppkomsten av Makuladegeneration.

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

HTRA1

rs11200638

G>A

G/G

CFH

rs1061170

Y402H, T>C

T/T

LOC387715

rs10490924

G>T

G/G

Sammanfattning av effekterna ➤ Risken för en Makuladegeneration är ej förhöjd ➤ Behovet av antioxidanter är genomsnittlig med denna sjukdomsbild som bas Risk för Makuladegeneration NORMAL ▲

Behov av Antioxidanter ÖKAD

NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 155 av 181

OPHTALMOLOGI

Prevention och vård Hos dig är alla testade gener friska och du är därför inte utsatt för en förhöjd risk att insjukna i Makuladegeneration enligt den här gentesten. Du behöver följaktligen inte vidta särskilda vårdåtgärder, då din risk motsvarar ungefär den hos den allmänna befolkningen. Skulle du ändå lida av besvär, råder vi dig, att diskutera detta med din läkare, för att möjliggöra en diagnos av orsaken. Då även personer utan genetisk riskfaktor kan drabbas av denna sjukdom, vill vi ge dig några allmänna och ospecifika förebyggande råd, som generellt gäller som riktlinje för en hälsosam synförmåga. Fr.o.m. 40:e levnadsåret bör man minst en gång om året uppsöka ögonläkaren för en förebyggande undersökning, för att fastställa sjukliga förändringar på ett tidigt stadium och möjliggöra en behandling vid rätt tidpunkt. ➤ Högt blodtryck är en riskfaktor, som ökar utvecklingen av synförsämringen. Kontrollera därför, att ditt blodtryck befinner sig inom normal nivå och tala med din läkare vid behov om en möjlig blodtryckssänkande terapi. En sådan kan bestå av ökad kroppslig träning, en ändring av kosten eller blodtryckssänkande mediciner. ➤ Rökandet är en avgörande riskfaktor för en synförsämring och borde i varje fall undvikas. ➤ Skydda dina ögon för direkt solljus med att bära solglasögon eller hatt. Se till att solglasögonen har UV-skydd. ➤ Du bör vara noggrann att din kost innehåller tillräckligt med antioxidanter, som vitaminer. Dessa finns i naturlig form i frukt och grönsaker eller i koncentrerad form i näringsmedelstillskott.

Följande rekommenderar vi: ➤ Antioxidanter, som vitamin E (α-Tocopherol) t.ex. ur vegetabilisk olja ➤ Vitamin C ur paprika och citrusfrukter ➤ Karoten ur gröna grönsaker som spenat och grönkål ➤ Näringsmedelstillskott med en kombination av vitamin E (α-Tocopherol),C,Beta-Karoten, zink och koppar.

En tidig diagnos av försvagad syn (makuladegeneration) är mycket viktig för möjligheten till behandling och eftersom sjukdomen utvecklas långsamt och smärtlöst, måste man vara särskilt uppmärksam på vissa symptom. Dessa rör bl.a. skuggor eller förvrängd syn (t.ex. fönsterramar upplevs som vågiga), eller också svårigheter vid läsning (t.ex. när enstaka bokstäver försvinner). Använd därför för en tidig diagnos regelbundet "Amslers-nät" - testen, för att genast varsebli störningar i blickfånget. Testen och en handledning, hittar du på nästa sida. Om du med hjälp av testen skulle märka av de första tecknen på symtom, bör du genast uppsöka din ögonläkare.

Sida 156 av 181

Anvisningar för en egen undersökning av Makuladegeneration ➤ Håll Amsler-nätet inom bekvämt läsavstånd. ➤ Täck över ett öga (sätt på dig läsglasögon, om du har). ➤ Fixera exakt i mittpunkten med det andra ögat. ➤ Ser du vågformiga eller simmiga linjer. ➤ Dessa skulle kunna tyda på åldersberoende symptom på makuladegeneration (försämring av synen). ➤ Upprepa testen med det andra ögat! ➤ Om de beskrivna oregelbundenheterna inträffar, kontakta omgående din ögonläkare. ➤ Upprepa denna självtest en gång i veckan.

Hos dig är alla testade gener friska och du är därför inte utsatt för en förhöjd risk att insjukna i Makuladegeneration enligt den här gentesten. Du behöver följaktligen inte vidta särskilda vårdåtgärder, då din risk motsvarar ungefär den hos den allmänna befolkningen. Skulle du ändå lida av besvär, råder vi dig, att diskutera detta med din läkare, för att möjliggöra en diagnos av orsaken.

Sida 157 av 181

VETENSKAP

AMD Sensor HTRA1 - HtrA serine peptidase 1 (rs11200638) Polymorfismen rs11200638 på HTRA1-genen (protein A1, som kräver hög temperatur) är förknippad med en förhöjd risk att insjukna i en åldersbetingad Makuladegeneration. Det kodade proteinet, ett "Serinproteas", spelar en viktig roll i kvalitetskontrollen av Extracellulärmatrix-proteiner. Mutationen i genens promotor område leder till en "överexpression" i Pigmentepitelet och till en förhöjd sjukdomsrisk. AE

Genotyp

A/A

A/G

41% Förhöjd risk för Makula-degeneration (OR:2.2)

G/G

51% Ingen förhöjd risk för Makuladegeneration

Resultat möjligheter Förhöjd risk för Makula-degeneration (OR:8.6)

Litteratur Yang et al. A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to age-related macular degeneration. Science. 2006 Nov 10,314(5801):992-3. Chen et al. Meta-analysis of the association of the HTRA1 polymorphisms with the risk of age-related macular degeneration. Exp Eye Res. 2009 Sep,89(3):292-300. Dewan et al. HTRA1 promoter polymorphism in wet age-related macular degeneration. Science. 2006 Nov 10,314(5801):989-92.

LOC387715 - Age-related maculopathy susceptibility 2 (rs10490924) Genlocus LOC387715 befinner sig på Kromosom 10. Polymorfismen rs10490924 står i samband med en förhöjd risk för utvecklingen av en ålders betingad Makuladegeneration. AE

Genotyp

G/G

61% Ingen förhöjd risk för Makuladegeneration

G/T

38% Förhöjd risk för Makula-degeneration (OR:2.69)

T/T

Resultat möjligheter

Förhöjd risk för Makula-degeneration (OR:8.21)

Litteratur Fritsche et al. Age-related macular degeneration is associated with an unstable ARMS2 (LOC387715) mRNA. Nat Genet. 2008 Jul,40(7):892-6. Rivera et al. Hypothetical LOC387715 is a second major susceptibility gene for age-related macular degeneration, contributing independently of complement factor H to disease risk. Hum Mol Genet. 2005 Nov 1, 14(21):3227-36. Ross et al. The LOC387715 and age-related macular degeneration: replication in three case-control samples. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2007,48:1128–1132.

CFH - Complement factor H (rs1061170) I studier anses en defekt i CFH ("Komplement-Faktor H")-genen utgöra en primär risk för upp-komsten av AMD. KomplementFaktorn H styr immunitetens svar på olika sjukdomsalstrare. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

15% Ingen förhöjd risk för Makuladegeneration

T/C

50% Förhöjd risk för Makula-degeneration (OR: 4)

C/C

35% Förhöjd risk för Makula-degeneration (OR: 12)

Litteratur Klein et al. Complement Factor H Polymorphism in Age-Related Macular Degeneration. Science. Apr 15, 2005, 308(5720): 385–389. Haines et al. Complement factor H variant increases the risk of age-related macular degeneration. Science. 2005 Apr 15,308(5720):419-21.

Sida 158 av 181

PERIODONTITIS SENSOR Förhindrande av parodontos och riktigt implantatval • Analys av 5 relevanta genvariationer • Uppskattning av risken för parodontitis • Anpassat förebyggande vårdprogram med din tandläkare • Bestämningen av sannolikheten för förlusten av ett titanimplantat • Potentiellt annat val av material, som man tål bättre • Lång ihållande tandhälsa

Förebyggande vård Tidig diagnos Behandling

ODONTOLOGI

Parodontit Parodontos (fackligt korrekt uttryckt: inflammatorisk Parodontitis) är en inflammatorisk sjukdom i tandköttet och käkbenet och räknas bredvid karies till de två stora munsjukdomarna. Mer än hälften av 35-44-åringarna lider av Parodontitis och ca 20% av befolkningen lider av den svåra formen. Men då är en stor del av Parodontitis egentligen resultatet av vår munhygien. Medan karies mestadels förstörde tänderna tidigt under Medeltiden, lyckas vi med vår bättre munhygien allt bättre undvika karies. Det betyder, att människor behåller sina tänder ända upp i hög ålder. Då just åldrandet är avgörande för utvecklingen av Parodontitis, blir denna sjukdom allt vanligare. Därför lider i åldersgruppen 65+ redan 40% av den svåra formen av sjukdomen. I vår mun bildas ständigt ny tandbeläggning (Plaque), som består av matrester, beståndsdelar av saliv och bakterier. Om denna beläggning inte avlägsnas genom bra munhygien, bryter de i beläggningen befintliga bakterierna ned det genom näringen upptagna sockret till syror, som angriper emaljen och sen leder till karies. Dessutom avlagras över en längre tid mineraler och bildar tandsten, som ytterligare förvärrar tillståndet. Bredvid förstöringen av emaljen tränger bakterierna från tandbeläggning och tandsten allt längre in i tandköttet, som immunsystemet motarbetar med en inflammation av tandköttet. Resultatet är en varaktig tandköttsinflammation, en s.k. Gingivitis. I normala fall kan immunsystemet hindra bakteriernas framfart och skydda vävnaden. Om emellertid immunsystemet blir försvagat, blir bakterierna aggressivare eller så stör en annan påverkan balansen, tränger bakterierna med tiden allt längre in i vävnaden och angriper området kring käkbenet, som håller tändernas position. Den egentliga skadan förorsakas av immunförsvaret. Det bildar enzymer och budämnen, som bekämpar den bakteriella infektionen, men också angriper den egna vävnaden och så småningom förstör den. Genom denna starka reaktion av

immunsystemet blir hela vävnaden infekterad, benet börjar alltmer luckras upp och till sist faller tanden ut av sig själv. Mestadels är då hela käken drabbad och eftersom tanden först börjar lossna mycket sent, upptäcks sjukdomen av den drabbade själv först mycket sent. Orsaken till Parodontitis är ett samspel av många faktorer, varvid bristande munhygien och bestämda gendefekter spelar en avgörande roll. Då det immunsystemet orsakar den största skadan, kan särskilda gendefekter, som låter immunsystemet reagera för aggressivt, leda till en svår Parodontitis. Immunsystemet reagerar emellertid bara, när också bakterier tränger in i vävnaden. Det betyder, att särskilt människor med dessa gendefekter borde förhindra, att det överhuvudtaget kommer så långt, varför några riskfaktorer helst bör undvikas: ➤ Dålig eller felaktig munhygien med tandbeläggning (Plaque) och tandsten ➤ Tobakskonsumtion, eftersom rökare har en 4-6 ggr högre ➤ Sjukdomsrisk, smitta av parodontitis av andra drabbade personer (särskilt inom familjen) ➤ Tandkaries ➤ Munandning ➤ Tandgnissel ➤ Obalanserad kost, piercingar i munhålan, på läppar, läppband eller tunga. Sida 160 av 181

➤ Sockersjuka Diabetes mellitus, särskilt när blodsockerspegeln är dåligt inställd. ➤ Under en graviditet luckras bindvävnaden upp genom en hormonförändring och bakterier kan lättare tränga in i tandköttet. ➤ Vid ett minskat avvärjningsförsvar som efter en kemoterapi, efter en organtransplantation och vid HIV-sjukdom.

Om sjukdomen blir upptäckt i rätt tid, kan den mestadels behandlas bra. Men för en långvarig framgång är det nödvändigt med fullständigt samarbete från den drabbades sida, då en större sannolikhet för ett återfall består även efter infektionernas tillbakagång. Om sjukdomen inte får sin diagnos och behandling, leder detta nästan alltid till tandbortfall och de estetiska och funktionella problemen som följer med detta. Därför har du genom den här genanalysen den särskilda fördelen, att få veta om din eventuellt förhöjda risk, och kan hålla dig till speciella förebyggande åtgärder och regelbundna läkarkontroller, för att oftast helt förhindra uppkomsten av sjukdomen.

Sida 161 av 181

Förlust av Titanimplantat p.g.a. genvariationer Titan är ett omtyckt material för tandimplantat, då det inte utlöser några allergiska reaktioner och växer ihop med det omgivande benet inom 3-6 månader. Behandlingsframgången varierar visserligen från person till person mycket starkt, så att många människor behåller ett insatt implantat i årtionden, medan andra förlorar det redan efter 4 månader. Orsaken för dessa skillnader är olika stark infektionsreaktion på titanens avnötningspartiklar, som utlöses genom fyra olika genetiska polymorphismer. Implantatens förlusttal ligger hos personer med den optimala genetiska profilen på ca. 3%. Alltefter antalet ofördelaktiga genetiska variationer, som föreligger, kan sannolikheten för implantatförlust stiga upp till 60%. Personer med en ogynnsam genetisk profil har genom en genanalys möjligheten, att välja och förevisa det mest lämpade implantatet för behandlingen och därmed förhindra för tidig implantatförlust.

Sida 162 av 181

ODONTOLOGI

Relevanta gener vid Parodontos Inom vetenskapen har man identifierat flera genetiska variationer, som höjer och sänker risken för periodontitis endast måttligt, om man betraktar dem var för sig. Men betraktar man dessa genetiska variationer tillsammans, kan de påverka sannolikheten avsevärt. Analysen av de relevanta genetiska variationerna kom till följande resultat:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

IL1RN

rs419598

C>T

C/C

IL6

rs1800795

G>C

G/G

IL1A

rs1800587

C>T

C/C

IL 1 Beta

rs1143634

C>T

C/C

TNFa

rs1800629

G>A

G/G

Sannolikheten av en titanimplantatförlust:

Genetiska risker och egenskaper SYMBOL

rs NCBI

POLYMORPH.

GENTYP

RESPOND

PROTEKTIV

RISK

IL1RN

rs419598

C>T

C/C

1.3

RISK

IL1A

rs1800587

C>T

C/C

IL 1 Beta

rs1143634

C>T

C/C

TNFa

rs1800629

G>A

G/G

Sida 163 av 181

Sammanfattning av effekterna Inom vetenskapen har hittills flera gener identifierats, som påverkar aggressiviteten hos immunsystemet. Många av dessa gener påverkar sannolikheten, att benvävnaden förstörs i form av parodontitis och härigenom tänderna till slut lossnar och faller ut. Andra gener styr, hur ditt immunsystem reagerar på titanimplantat och kan därigenom öka sannolikheten, att din kropp stöter bort titanimplantat inom fyra veckor, med upp till 60%. Följande gener påverkar din tandhälsa. ➤ Förhöjd risk för förlust av Titanimplantat (OR:1.3) ➤ Din risk att insjukna i Periodontitis är inte förhöjd. Risk för Periodontitis NORMAL

ÖKAD

▲

Sannolikheten av en titanimplantatförlust NORMAL

ÖKAD

▲

Sida 164 av 181

ODONTOLOGI

Prevention och vård Du har p.g.a. din genetiska profil ingen förhöjd risk för Parodontitis. Därför behöver du bara normala regler för din tandhygien, som vi vill räkna upp för dig. Följande punkter bör du absolut tänka på: ➤ Borsta tänderna på morgonen, efter varje måltid och särskilt på kvällen grundligt. ➤ Byt regelbundet tandborste. ➤ Rengör regelbundet mellanrummet mellan tänderna med tandtråd eller interdentalborste. ➤ Avlägsna beläggning på tungryggen. ➤ Låt kontrollera dina tänder var 3:e till 6:e månad av en tandläkare. ➤ Då bör du låta honom genomföra en professionell tandrengöring, då även tandsten avlägsnas. ➤ Ät hellre sötsaker på en gång än fördelat över dagen och borsta tänderna grundligt efteråt. ➤ Förkorta intervallen för tandläkarbesök vid graviditet, Diabetes mellitus (sockersjuka) och vid bekant immunnedsättning.

Undvik dessutom, om möjligt, följande riskfaktorer: ➤ Dålig eller felaktig munhygien med tandbeläggning (Plaque) och tandsten, ➤ Tobakskonsumption, då rökare har 4-6-falt större sjukdomsrisk att smittas med Parodontitis av andra drabbade människor (särskilt inom familjen) ➤ Tandkaries ➤ Andning genom munnen ➤ Tandgnissel ➤ Obalanserad kost ➤ Piercing i munhålan, på läppar, läppband eller tunga ➤ Sockersjukan Diabetes Mellitus, speciellt om blodsockerspegeln är dåligt inställd. ➤ Under en graviditet luckras bindvävnaden upp av en hormonomställning och bakterier kan lättare tränga in i tandköttet ➤ Vid ett försvagat skydd som efter en kemoterapi, en organtransplantation och HIV-sjukdom.

Då du har en genetisk variation, som ökar ditt immunsystems aggressivitet, är det troligt att du har en ökad risk att stöta bort ett titanimplantat. Du måste följaktligen tillsammans med din tandläkare bestämma, om titan kommer ifråga för dig, eller om du bör välja alternativ som keramikimplantat, zirkondioxidimplantat, titanimplantat med skyddande skikt eller uttagbar tandprotes eller bryggor.

Sida 165 av 181

VETENSKAP

Periodontitis Sensor IL1RN - interleukin 1 receptor antagonist (rs419598) Interleukin 1 Receptor Antagonisten (IL1RN) är delaktig i regleringen av immunologiska processer och vid inflammationshändelser. Polymorfismen rs419598 kan öka inflammationsaktiviteten, vilket kan leda till en förhöjd risk för Periodontitis. Dessutom visades, att bärare av C-Allel har en ökad risk för förlust av Titanimplantat. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

47% Förhöjd risk för Periodontitis (OR: 3.44) Ingen förhöjd risk för förlust av Titanimplantat

T/C

47% Förhöjd risk för Periodontitis(OR: 3.44) Förhöjd risk för förlust av Titanimplantat

C/C

Ingen förhöjd risk för Periodontitis Förhöjd risk för förlust av Titanimplantat

Litteratur Braosi et al. Analysis of IL1 gene polymorphisms and transcript levels in periodontal and chronic kidney disease. Cytokine. 2012 Oct,60(1):76-82. Trevilatto et al. Association of IL1 gene polymorphisms with chronic periodontitis in Brazilians. Arch Oral Biol. 2011 Jan,56(1):54-62. Baradaran-Rahimi et al. Association of interleukin-1 receptor antagonist gene polymorphisms with generalized aggressive periodontitis in an Iranian population. J Periodontol. 2010 Sep,81(9):1342-6. Komatsu et al. Association of interleukin-1 receptor antagonist +2018 gene polymorphism with Japanese chronic periodontitis patients using a novel genotyping method. Int J Immunogenet. 2008 Apr,35(2):165-70. Jacobi-Gresser et al. Genetic and immunological markers predict titanium implant failure: a retrospective study. Int J Oral Maxillofac Surg. 2013 Apr,42(4):537-43.

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

25% Ingen förhöjd risk för Periodontitis

G/C

43% Ingen förhöjd risk för Periodontitis

C/C

32% Förhöjd risk för Periodontitis (OR: 1.89)

Litteratur Nibali et al. Association between periodontitis and common variants in the promoter of the interleukin-6 gene. Cytokine. 2009 Jan,45(1):50-4. de Sá et al. Association of CD14, IL1B, IL6, IL10 and TNFA functional gene polymorphisms with symptomatic dental abscesses. Int Endod J. 2007 Jul,40(7):563-72. Babel et al. Analysis of tumor necrosis factor-alpha, transforming growth factor-beta, interleukin-10, IL-6, and interferon-gamma gene polymorphisms in patients with chronic periodontitis. J Periodontol. 2006 Dec,77(12):1978-83.

Sida 166 av 181

Genotyp

Resultat möjligheter

T/T

10% Förhöjd risk för Periodontitis (OR: 1.73) förhöjd risk för titanimplantatförlust

T/C

50% Förhöjd risk för Periodontitis (OR: 1.31) förhöjd risk för titanimplantatförlust

C/C

40% Ingen förhöjd risk för Periodontitis Ingen förhöjd risk för förlust av Titanimplantat

Litteratur Jacobi-Gresser et al. Genetic and immunological markers predict titanium implant failure: a retrospective study. Int J Oral Maxillofac Surg. 2013 Apr,42(4):537-43. Nikolopoulos et al. Cytokine gene polymorphisms in periodontal disease: a meta analysis of 53 studies including 4178 cases and 4590 controls. J Clin Periodontol 2008

IL1B - interleukin 1 (rs1143634) Interleukin-1-Genkluster på Kromosom 2 innehåller generna för IL1A OCH IL1B. Föreligger T-Allel hos denna Polymorfism (rs1800587 och rs1143634), uppstår en ökad IL-1-syntes och därmed en ökad inflammationskapacitet. AE

Genotyp

T/T

T/C

31% Förhöjd risk för Periodontitis (OR: 2.85) Förhöjd risk för förlust av Titanimplantat

C/C

64% Ingen förhöjd risk för Periodontitis Ingen förhöjd risk för förlust av Titanimplantat

Resultat möjligheter Förhöjd risk för Periodontitis (OR: 4.89) Förhöjd risk för förlust av Titanimplantat

Litteratur Gore et al. Interleukin-1beta+3953 allele 2: association with disease status in adult periodontitis. J Clin Periodontol. 1998 Oct,25(10):781-5. Galbraith et al. Polymorphic cytokine genotypes as markers of disease severity in adult periodontitis. J Clin Periodontol. 1999 Nov,26(11):705-9. Jacobi-Gresser et al. Genetic and immunological markers predict titanium implant failure: a retrospective study. Int J Oral Maxillofac Surg. 2013 Apr,42(4):537-43.

TNFa - tumor necrosis factor a (TNF superfamily, member 2) (rs1800629) Tumornekrosfaktorn (TNF eller TNFa) är en Zytokin i det mänskliga immunsystemet och reglerar immuncellernas aktivitet. TNF reglerar Apoptos, Cellproliferation, Celldifferentiering och spridningen av olika Zytokiner. Polymorfismen rs1800629 leder till en starkt ökad TNFa expression och därmed till en förhöjd inflammationskapacitet. AE

Genotyp

Resultat möjligheter

G/G

67% Ingen förhöjd risk för förlust av Titanimplantat

G/A

31% Förhöjd risk för förlust av Titanimplantat

A/A

Förhöjd risk för förlust av Titanimplantat

Litteratur Jacobi-Gresser et al. Genetic and immunological markers predict titanium implant failure: a retrospective study. Int J Oral Maxillofac Surg. 2013 Apr,42(4):537-43.

Sida 167 av 181

KUNDSERVICE

Kundservice Du har frågor eller kommentarer? Vår kundservice står gärna till förfogande för dig angående frågor och ärenden av olika slag. Det finns skilda vägar, hur du kan ta kontakt med vår kundservicegrupp. Medicinska frågor rörande dina analysresultat kan bara besvaras av våra experter och därför ber vi dig att skicka oss en e-post angående frågor av detta slag.

➤ Office: 0046 (0) 31-30 99 111 ➤ info@dna-medic.com Vår vänliga grupp gläder sig åt ditt telefonsamtal. Kundernas välbefinnande är hos oss ett Måste. Därför skall du inte tveka att ringa oss vid ev. brister. Vårt team kommer att ta hand om ditt ärende och bemöda sig om en tillfredsställande lösning på problemet.

Kontakt / Forum DNA MEDIC SCANDINAVIA AB OLOF ASKLUNDS GATA 1 S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDA SWEDEN

Sida 168 av 181

CERTIFIERINGAR

Certifieringar Novogenias labb hör till de modernaste och mest automatiserade laboratorierna i Europa och har talrika certifieringar och kvalitetssäkerhets-system, som motsvarar internationell standard eller överträffar dessa. Därtill är skilda affärsområden certifierade olika och enligt högsta kvalitetsstandard.

Genomförande av genanalyserna av livsstilen Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189 laboratorium

Medicinsk bedömning av genanalysresultat Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189 laboratorium

Utförande av den medicinska genanalysen Certifierat genom analysen i ett ISO 17025 laboratorium

Laboratorium med tillåtelse till medicinsk genetikforskning Godkänd av Österrike

den

federala

Firmaledning och kontor Certifierat genom ISO 9001

Sida 169 av 181

hälsoministeriet

TEKNISKA DETALJER

Tekniska uppgifter om din analys Adress

Analysmetod

Olof Asklundsgata 1 42130 Västra Frölunda SWEDEN

Automatisk DNA-extraktion, ggf. HRM analys, Mass-spektrometri och TaqMAN realtids PCR

Beställningsnummer

Detektion

DEMO_DNAMEDIC

~99%

Födelsedatum

Prov typ

01/01/1985

Salivprov ur munhålan

Ansvarigt företag

Beställningsnummer

DNA MEDIC SCANDINAVIA AB OLOF ASKLUNDS GATA 1 S-421 30 VÄSTRA FRÖLUNDA SWEDEN

Prov mottagen: 01/06/2014 Analys började: 02/06/2014 Detektion: 04/06/2014 Laboratoriet som gör analyserna: 04/06/2014

Laboratorium

Version

Novogenia GmbH Saalachstrasse 92 5020 Salzburg AUSTRIA

v225 HOME

Ansvarig för laboratoriet Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc.

Sida 170 av 181

REFERENS Alla våra resultat och processer rättar sig efter vetenskapens och teknikens senaste landvinning och har anpassats optimalt enligt lagliga föreskrifter. Farmaco Sensor (Biverkningar av medicin) ➤ Bertina, R. M.; Koeleman, B. P. C.; Koster, T.; Rosendaal, F. R.; Dirven, R. J.; de Ronde, H.; van der Velden, P. A.; Reitsma, P. H. : Mutation in blood coagulation factor V associated with resistance to activated protein C. Nature 369: 64-67, 1994. PubMed ID : 8164741 ➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, S.321-323 ➤ Ridker, P. M.; Miletich, J. P.; Stampfer, M. J.; Goldhaber, S. Z.; Lindpaintner, K.; Hennekens, C. H. : Factor V Leiden and risks of recurrent idiopathic venous thromboembolism. Circulation 92: 2800-2802, 1995. PubMed ID : 7586244 ➤ A.Encke, H.K. Bredding, Die venöse Thrombose- Prophylaxe und Therapie, 2000, S.45-49, S.150-158 ➤ Rosendaal FR, Koster T, Vanderroucke, JP, and others. High risk of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden (activated protein C resistance). Blood 1995; 85: 1504-8. ➤ Internist MR Dr.Karl F.Maier, Thrombosen und Venenerkrankungen, 2003, S.37-82 ➤ Bettina Kemkes-Matthes/Oehler, Blutgerinnung und Thrombose, 3.Auflage, 2001, S.69-132 ➤ Lüllmann, Pharmakologie und Toxologie, 16. Auflage, S.178-199, 362-404 ➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage ➤ Lancet. 1995 Dec 16;346(8990):1593-6. Enhancement by factor V Leiden mutation of risk of deep-vein thrombosis associated with oral contraceptives containing a third-generation progestagen. Bloemenkamp KW, Rosendaal FR, Helmerhorst FM, Büller HR, Vandenbroucke JP. ➤ Majerus, P. W. : Bad blood by mutation. Nature 369: 14-15, 1994. PubMed ID : 8164730 ➤ Juul, K.; Tybjaerg-Hansen, A.; Schnohr, P.; Nordestgaard, B. G. : Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the adult Danish population. Ann. Intern. Med. 140: 330-337, 2004. PubMed ID : 14996674 ➤ Braun, A.; Muller, B.; Rosche, A. A. : Population study of the G1691A mutation (R506Q, FV Leiden) in the human factor V gene that is associated with resistance to activated protein C. Hum. Genet. 97: 263-264, 1996. PubMed ID : 8566967 ➤ Gomes, M. P. V., Deitcher, S. R. (2004). Risk of Venous Thromboembolic Disease Associated With Hormonal Contraceptives and Hormone Replacement Therapy: A Clinical Review. Arch Intern Med 164: 1965-1976 ➤ Higher risk of venous thrombosis during early use of oral contraceptives in women with inherited clotting defects; Kitty W, Arch Intern Med, Vol 160, Jan 10, 2000. ➤ Anderson J.L. et al., 2007; PMID 17989110 ➤ Flockhart D.A. et al., 2008; PMID 18281922 ➤ Herrington D., 2008; www.theheart.org/article/924397.do ➤ The International Warfarin Pharmacogenetics Consortium, 2009; PMID 19228618

HIV Sensor (HIV Resistens) ➤ Huang Y, Paxton WA, Wolinsky SM, Neumann AU, Zhang L, He T, Kang S, Ceradini D, Jin Z, Yazdanbakhsh K, Kunstman K, Erickson D, Dragon E, Landau NR, Phair J, Ho DD, Koup RA. The role of a mutant CCR5 allele in HIV-1 transmission and disease progression. Nat Med. 1996 Nov;2(11):1240-3. Fellay J, Ge D, Shianna KV, Colombo S, Ledergerber B, Cirulli ET, Urban TJ, Zhang K, Gumbs CE, Smith JP, Castagna A, Cozzi-Lepri A, De Luca A, Easterbrook P, Günthard HF, Mallal S, Mussini C, Dalmau J, Martinez-Picado J, Miro JM, Obel N, Wolinsky SM, Martinson JJ, Detels R, Margolick JB, Jacobson LP, Descombes P, Antonarakis SE, Beckmann JS, O'Brien SJ, Letvin NL, McMichael AJ, Haynes BF, Carrington M, Feng S, Telenti A, Goldstein DB; NIAID Center for HIV/AIDS Vaccine Immunology (CHAVI). Common genetic variation and the control of HIV-1 in humans. PLoS Genet. 2009 Dec;5(12):e1000791. doi: 10.1371/journal.pgen.1000791.

Epub 2009 Dec 24. Hütter G, Blüthgen C, Neumann M, Reinwald M, Nowak D, Klüter H. Coregulation of HIV-1 dependency factors in individuals heterozygous to the CCR5-delta32 deletion. AIDS Res Ther. 2013 Nov 18;10(1):26. doi: 10.1186/1742-6405-10-26. Agrawal L, Jin Q, Altenburg J, Meyer L, Tubiana R, Theodorou I, Alkhatib G. CCR5Delta32 protein expression and stability are critical for resistance to human immunodeficiency virus type 1 in vivo. J Virol. 2007 Aug;81(15):8041-9. Epub 2007 May 23.

Bröst Hälso Sensor (Bröstcancer) ➤ Polymorphisms in DNA repair genes and epithelial ovarian cancer risk. Auranen A et al. Int J Cancer. 2005 Nov 20;117(4):611-8. ➤ Genetic polymorphisms in the DNA repair genes XRCC1, XRCC2 and XRCC3 and risk of breast cancer in Cyprus. Loizidou MA, Breast Cancer Res Treat. 2008 Dec;112(3):575-9. Epub 2008 Jan 10. ➤ Association of a common variant of the CASP8 gene with reduced risk of breast cancer. MacPherson G et al. J Natl Cancer Inst. 2004 Dec 15;96(24):1866-9. ➤ A common coding variant in CASP8 is associated with breast cancer risk. Cox A. et al. Nat Genet. 2007 Mar;39(3):352-8. Epub 2007 Feb 11. ➤ Commonly studied single-nucleotide polymorphisms and breast cancer: results from the Breast Cancer Association Consortium. Breast Cancer Association Consortium. J Natl Cancer Inst. 2006 Oct 4;98(19):1382-96. ➤ A genome-wide association study identifies alleles in FGFR2 associated with risk of sporadic postmenopausal breast cancer. Hunter DJ et al, Nat Genet. 2007 Jul;39(7):870-4. Epub 2007 May 27. ➤ Women’s Health Initiative, zitiert nach Gyne online, 4. Juni 2007 ➤ Reynolds P, et al.: Active smoking, household passive smoking, and breast cancer: evidence from the California Teachers Study. Journal of the National Cancer Institute 2004 (96):29-37 ➤ Sonnenmangel fördert Krebs!, Medical Tribune, 42. Jg., Nr. 23, 8. Juni 2007, S. 21 ➤ Alexander Katalinic, Carmen Bartel: Epidemiologie Mammakarzinom. Universität Lübeck, 2006. ➤ Genome-wide association study identifies novel breast cancer susceptibility loci. Easton DF, Nature. 2007 Jun 28;447(7148):1087-93. ➤ Genome-wide association study identifies novel breast cancer susceptibility loci. DF Easton et al. Nature. 2007 June 28; 447(7148): 1087–1093 ➤ Common variants on chromosomes 2q35 and 16q12 confer susceptibility to estrogen receptor-positive breast cancer. Stacey SN et al. Nat Genet. 2007 Jul;39(7):865-9. Epub 2007 May 27. ➤ Association of Genetic Variants at 8q24 with Breast Cancer Risk. O. Fletcher et al. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention March 2008 17; 702 ➤ TGFBR1*6A/9A polymorphism and cancer risk: a meta-analysis of 13,662 cases and 14,147 controls. Liao RY, Mao C, Qiu LX, Ding H, Chen Q, Pan HF. Mol Biol Rep. 2009 Nov 1. ➤ Hemminki K, Försti A, Lorenzo Bermejo J. Surveying germline genomic landscape of breast cancer. Breast Cancer Res Treat. 2008. ➤ S3-Leitlinie Brustkrebs-Früherkennung der Deutschen Gesellschaft für Senologie und der deutschen Krebshilfe e. V., 2008. ➤ Souci, Fachmann, Kraut: Nährwerttabellen. medpharm, Stuttgart 2008 Souci-Fachmann-Kraut-Datenbank ➤ Wissenschaftlicher Lebensmittelausschuss der Europäischen Kommission: Opinion of the Scientific Committee on Food on the Tolerable Upper Intake Level of Vitamin D. ➤ Cox A. et al., 2007; PMID 17293864 ➤ Easton D.F. et al., 2007; PMID 17529967 ➤ Garcia-Closas M., 2008; PMID 18437204 ➤ Pharoah P. D. et al., 2008; PMID 18579814 ➤ Stacey S.N. et al., 2007; PMID 17529974

Sida 171 av 181

➤ ➤ ➤ ➤

McKay J.D. et al., 2009; PMID 19124512 Raimondi et al., 2009; PMID 19403841 Sinotte M. et al., 2008; PMID 18719092 Tang C. et al., 2009; PMID 19145484

Cardiovascular Sensor (Hjärtomloppssjukdom) ➤ Herold, Innere Medizin 2008 ➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, Goldmann, 2.Auflage ➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung von Fettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V ➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krank macht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann ➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008 ➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm ➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The Cholesterol Skeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: Academic Press. ➤ Philips et al. Gene-nutrient interaction and gender may modulate the association between ApoA1 And ApoB gene polymorphisms and metabolic syndrom risk. Atherosclerosis 2011.214(2):408-14 American Heart Association ➤ Olson RE (February 1998). ""Discovery of the lipoproteins, their role in fat transport and their significance as risk factors"". J. Nutr. 128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044 ➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J, Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). ""Blood cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with 55,000 vascular deaths"". Lancet 370 (9602): 1829–39. ➤ National Cholesterol Education Program (NCEP) ➤ Atherosclerosis. 2011 Feb:214(2):397-403. Epub 2010 Nov 16. Strong association of the APOA5-1131T>C gene variant and earlyonset acute myocardial infarction. De Caterina R, Talmud PJ, Merlini PA, Foco L, Pastorino R, Altshuler D, Mauri F, Peyvandi F, Lina D, Kathiresan S, Bernardinelli L, Ardissino D: Gruppo Italiano Aterosclerosi ➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology of familial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998 ➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445 ➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997 ➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998 ➤ Redeker et al. 1998 EAS 98 ➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431 ➤ Association of APOE genotype with carotid atherosclerosis in men and women, the framingham Heart Study: Roberto Elosua et al. The journal of lipid research 45, 1868-1875, 2004" ➤ Bilguvar K. et al., 2008; PMID 18997786 ➤ Helgadottir A. et al., 2008; PMID 18176561 ➤ Helgadottir A. et al., 2007; PMID 17478679 ➤ Karvanen J. et al., 2009; PMID 18979498 ➤ Samani N.J. et al., 2007; PMID 17634449 ➤ Schunkert H. et al., 2008; PMID 18362232 ➤ Wellcome Trust Case Control Consortium 2007; PMID 17554300 ➤ Aarnoudse A.J. et al., 2007; PMID 17576865 ➤ Arking D.E. et al., 2006; PMID 16648850 ➤ Eijgelsheim M. et al., 2009; PMID 18927126 ➤ Kao W.H. et al., 2009; PMID 19204306 ➤ Lehtinen A.B. et al, 2008; PMID 18235038 ➤ Newton-Cheh C. et al., 2007; PMID 17903306 ➤ Raitakari O.T. et al., 2009; PMID 18785031 ➤ Ashfield-Watt P.A. et al., 2002; PMID 12081832 ➤ Bonaa K.H. et al.; 2006; PMID 16531614 ➤ Khandanpour N. et al., 2009; PMID 19157768 ➤ Lewis S.J. et al., 2005; PMID 16216822 ➤ Lichtenstein A.H., 2009; PMID 18997166 ➤ Lonn E. et al., 2006; PMID 16531613 ➤ McNulty H. et al., 2008; PMID 18412997 ➤ Ruiz J.R. et al., 2007; PMID 17298693 ➤ Wald D.S. et al., 2006; PMID 17124224 ➤ Wang X. et al., 2007; PMID 17544768 ➤ Angotti E. et al., 1994; PMID 8021234 ➤ Juo S.H. et al., 1999; PMID 10215547 ➤ Ordovas J.M. et al., 2002; PMID 11756058 ➤ Ordovas J.M., 2004; PMID 15070444 ➤ Subbiah M.T., 2007; PMID 17240315 ➤ Tuteja R. et al., 1992; PMID 1618307 ➤ Angelopoulos T.J. et al., 2008; PMID 18806463 ➤ Bennet A.M. et al., 2007; PMID 17878422 ➤ Caslake M.J. et al., 2008; PMID 18779276 ➤ Jofre-Monseny L. et al., 2008; PMID 18203129 ➤ Lovegrove J.A. et al., 2008; PMID 18412994 and PMID 18721398 ➤ Masson L.F. et al., 2003; 12716659 ➤ Minihane A.M. et al., 2007; PMID 17466101

➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Minihane A.M. et al., 2000; PMID 10938022 Aberle J. et al., 2005; PMID 15996212 Aouizerat B.E. et al., 2003; PMID 12671030 Dorfmeister B. et al., 2007; PMID 17197160 Evans D. et al., 2003; PMID 12937897 Grallert H. et al., 2007; PMID 17768309 Klos K.L. et al., 2005; PMID 15604515 Lai C.Q. et al., 2007; PMID 17431185 Lai C.Q. et al., 2006; PMID 16636175 Maász A. et al., 2007; PMID 17922054 Szalai C. et al., 2004; PMID 15177130 Vaessen S.F. et al., 2006; PMID 16769999 Wang J. et al., 2008; PMID 18779834 Yamada Y. et al., 2007; PMID 16806226

Thrombo Sensor (Trombos) ➤ Bertina, R. M.; Koeleman, B. P. C.; Koster, T.; Rosendaal, F. R.; Dirven, R. J.; de Ronde, H.; van der Velden, P. A.; Reitsma, P. H. : Mutation in blood coagulation factor V associated with resistance to activated protein C. Nature 369: 64-67, 1994. PubMed ID : 8164741 ➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, S.321-323 ➤ Ridker, P. M.; Miletich, J. P.; Stampfer, M. J.; Goldhaber, S. Z.; Lindpaintner, K.; Hennekens, C. H. : Factor V Leiden and risks of recurrent idiopathic venous thromboembolism. Circulation 92: 2800-2802, 1995. PubMed ID : 7586244 ➤ A.Encke, H.K. Bredding, Die venöse Thrombose- Prophylaxe und Therapie, 2000, S.45-49, S.150-158 ➤ Rosendaal FR, Koster T, Vanderroucke, JP, and others. High risk of thrombosis in patients homozygous for factor V Leiden (activated protein C resistance). Blood 1995; 85: 1504-8. ➤ Internist MR Dr.Karl F.Maier, Thrombosen und Venenerkrankungen, 2003, S.37-82 ➤ Bettina Kemkes-Matthes/Oehler, Blutgerinnung und Thrombose, 3.Auflage, 2001, S.69-132 ➤ Lüllmann, Pharmakologie und Toxologie, 16. Auflage, S.178-199, 362-404 ➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage ➤ Lancet. 1995 Dec 16;346(8990):1593-6. Enhancement by factor V Leiden mutation of risk of deep-vein thrombosis associated with oral contraceptives containing a third-generation progestagen. Bloemenkamp KW, Rosendaal FR, Helmerhorst FM, Büller HR, Vandenbroucke JP. ➤ Majerus, P. W. : Bad blood by mutation. Nature 369: 14-15, 1994. PubMed ID : 8164730 ➤ Juul, K.; Tybjaerg-Hansen, A.; Schnohr, P.; Nordestgaard, B. G. : Factor V Leiden and the risk for venous thromboembolism in the adult Danish population. Ann. Intern. Med. 140: 330-337, 2004. PubMed ID : 14996674 ➤ Braun, A.; Muller, B.; Rosche, A. A. : Population study of the G1691A mutation (R506Q, FV Leiden) in the human factor V gene that is associated with resistance to activated protein C. Hum. Genet. 97: 263-264, 1996. PubMed ID : 8566967 ➤ Corsetti J.P. et al., 2008; PMID 18096824 ➤ Gardemann A. et al., 1999; PMID 10494775 ➤ Martinelli N. et al., 2008; PMID 18253477 ➤ Roest M. et al., 2000; PMID 10618306 ➤ Saely C.H. et al., 2008; PMID 18619429 ➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17581326 ➤ Tsantes A.E. et al., 2007; PMID 17549286 ➤ Ye Z. et al., 2006; PMID 16503463 ➤ Burzotta F. et al., 2004; PMID 14676252 ➤ Casas J. P. et al., 2004; PMID 15534175 ➤ Cushman M. et al., 2004; PMID 15467059 ➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131 ➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440 ➤ Psaty B.M. et al., 2001; PMID 11180734 ➤ Dentali F. et al., 2006; PMID 16397131 ➤ Juul K. et al., 2004; PMID 14996674 ➤ Marchiori A. et al., 2007; PMID 17650440 ➤ Mohllajee A.P. et al., 2006; PMID 16413847 ➤ Rosendaal F.R. et al., 2002; PMID 11886391 ➤ Rossouw J.E. et al., 2002; PMID 12117397 ➤ Scarabin P.Y. et al. 2003; PMID 12927428 ➤ Seed M.; 2004; PMID 15243220 ➤ Smith N.L. et al. 2004; PMID 15467060 ➤ Weischer M. et al., 2009; PMID 19524925

Hypertension Sensor (Högt blodtryck) ➤ Ling Lin et al, Angiotensin-converting Enzyme, Sleep-disordered Breathing, and Hypertension, Am J Respir Crit Care Med Vol 170. pp 1349–1353, 2004 ➤ Amar A et al, Angiotensinogen Polymorphisms and Elevated Blood Pressure in the General Population, Hypertension.

Sida 172 av 181

2001;37:875. ➤ Kristina Bengtsson et al, Polymorphism in the ß1-Adrenergic Receptor Gene and Hypertension, Circulation. 2001;104:187 ➤ Chobanian AV, Bakris GL, Black HR, et al. (December 2003). "Seventh report of the Joint National Committee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure". Hypertension 42 (6): 1206–52. ➤ Burt VL, Cutler JA, Higgins M, et al. (July 1995). "Trends in the prevalence, awareness, treatment, and control of hypertension in the adult US population. Data from the health examination surveys, 1960 to 1991". Hypertension 26 (1): 60–9. ➤ Ostchega Y, Dillon CF, Hughes JP, Carroll M, Yoon S (July 2007). "Trends in hypertension prevalence, awareness, treatment, and control in older U.S. adults: data from the National Health and Nutrition Examination Survey 1988 to 2004". Journal of the American eriatrics Society 55 (7): 1056–65. ➤ Chockalingam A (May 2007). "Impact of World Hypertension Day". The Canadian Journal of Cardiology 23 (7): 517–9. ➤ Pitts SR, Adams RP (February 1998). "Emergency department hypertension and regression to the mean". Annals of Emergency Medicine 31 (2): 214–8. ➤ Papadakis, Maxine A.; McPhee, Stephen J. (2008). Current Medical Diagnosis and Treatment 2009 (Current Medical Diagnosis and Treatment). McGraw-Hill Professional. ISBN 0-07-159124-9. ➤ Riccioni G (2009). "The effect of antihypertensive drugs on carotid intima media thickness: an up-to-date review". Current Medicinal Chemistry 16 (8): 988–96. ➤ Agabiti-Rosei E (September 2008). "From macro- to microcirculation: benefits in Hypertension and diabetes". Journal of Hypertension 26 Suppl 3: S15–21. ➤ Singer DR, Kite A (June 2008). "Management of hypertension in peripheral arterial disease: does the choice of drugs matter?". European Journal of Vascular and Endovascular Surgery 35 (6): ➤ White WB (May 2009). "Defining the problem of treating the patient with hypertension and arthritis pain". The American Journal of Medicine 122 (5 Suppl): S3–9. ➤ Pedrinelli R, Dell'Omo G, Talini E, Canale ML, Di Bello V (February 2009). "Systemic hypertension and the right-sided cardiovascular system: a review of the available evidence". Journal of Cardiovascular Medicine (Hagerstown, Md.) 10 (2): 115–21. ➤ Giacchetti G, Turchi F, Boscaro M, Ronconi V (April 2009). "Management of primary aldosteronism: its complications and their outcomes after treatment". Current Vascular Pharmacology 7 (2): 244–49. ➤ Deutsche Hochdruck Liga: http://www.hochdruckliga.info/ ➤ He J; Ogden LG; Bazzano LA; Vupputuri S, et al. (2001). "Risk factors for congestive heart failure in US men and women: NHANES I epidemiologic follow-up study.". Arch. Intern. Med. 161 (7): 996–1002. ➤ Rodríguez NA, Zurutuza A (2008). "[Ophthalmological manifestations of arterial hypertension"] (in Spanish; Castilian). Anales Del Sistema Sanitario De Navarra 31 Suppl 3: 13–22. ➤ Zeng C, Villar VA, Yu P, Zhou L, Jose PA (April 2009). "Reactive oxygen species and dopamine receptor function in essential hypertension". Clinical and Experimental Hypertension 31 (2): 156–78 ➤ R. Doll, R. Peto, J. Boreham, I. Sutherland: Mortality in relation to smoking. 50 years' observations on male British doctors. In: BMJ. 328.2004, 7455 (Jun 26), 1519 ➤ IB Puddey, LJ Beilin, V Rakic: Alcohol, hypertension and the cardiovascular system, a critical appraisal. In: Addict Biol. 2.1997,159–170 ➤ Chobanian AV u a: The Seventh Report of the Joint National Committee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure, the JNC 7 report. In: JAMA. 289.2003,19 (May 21),2560-2572 ➤ Leitlinien zur Behandlung der arteriellen Hypertonie. Deutsche Hochdruckliga e. V. DHL - Deutsche Hypertonie Gesellschaft. 2007. ➤ RH Fagard: Exercise characteristics and the blood pressure response to dynamic physical training. In: Med Sci Sports Exerc. 33.2001, 6(Jun), S. 484-492; discussion S. 493-494 ➤ L. Sandvik u.a.: Physical fitness as a predictor of mortality among healthy, middle-aged Norwegian men. In: N Engl J Med. 25.1993, 328 (Feb 25),533-537 ➤ MR Law: Epidemiologic evidence on salt and blood pressure. In: Am J Hypertens. 10.1997,5 Pt 2 (May),42S-45S ➤ Bao DQ, Mori TA, Burke V, Puddey IB, Beilin LJ: Effects of dietary fish and weight reduction on ambulatory blood pressure in overweight hypertensives. Hypertension. 1998 Oct;32(4):710-7 ➤ Sacks FM et al; DASH-Sodium Collaborative Research Group: Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and the Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) diet. N Engl J Med. 2001 Jan 4;344(1):3-10

➤ WHO/ISH-Guidelines-Subcommittee: 1999 World Health Organization-International Society of Hypertension Guidelines for the Management of Hypertension. Guidelines Subcommittee. In: Journal Hypertens. 17.1999,151-183 ➤ "CG34 Hypertension - quick reference guide" (PDF). National Institute for Health and Clinical Excellence. 28 June 2006. http://www.nice.org.uk/nicemedia/pdf/cg034quickrefguide.pdf. Retrieved 2009-03-04

Toxo Sensor (Avgiftning) ➤ García-Closas M et al. NAT2 slow acetylation, GSTM1 null genotype, and risk of bladder cancer: results from the Spanish Bladder Cancer Study and meta-analyses. Lancet. 2005 Aug 20-26;366(9486):649-59. ➤ Dufour C et al. Genetic polymorphisms of CYP3A4, GSTT1, GSTM1, GSTP1 and NQO1 and the risk of acquired idiopathic aplastic anemia in Caucasian patients. Haematologica. 2005 Aug;90(8):1027-31. ➤ Kyoung-Mu Lee et al. CYP1A1, GSTM1, and GSTT1 Polymorphisms, Smoking, and Lung Cancer Risk in a Pooled Analysis among Asian Populations. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention May 2008 17; 1120 ➤ Luch, A. (2005). The Carcinogenic Effects of Polycyclic Aromatic Hydrocarbons. London: Imperial College Press. ISBN 1-86094-417-5. ➤ Bundesinstitut für Risikobewertung: Polyzyklische aromatische Kohlenwasserstoffe (PAK) in Spielzeug. Aktualisierte Stellungnahme Nr. 051/2009 des BfR vom 14. Oktober 2009, Abschnitt 3.1.3 „Exposition“. ➤ Carcinogenesis. 2005 Dec;26(12):2207-12. Epub 2005 Jul 28. CYP1A1 and CYP1B1 polymorphisms and risk of lung cancer among never smokers: a population-based study. Wenzlaff AS, ➤ Gao Y, Cao Y, Tan A, Liao C, Mo Z, Gao F.Glutathione S-transferase M1 polymorphism and sporadic colorectal cancer risk: An updating meta-analysis and HuGE review of 36 case-control studies. Ann Epidemiol. 2010 Feb;20(2):108-21. ➤ S.W. Baxter, E.J. Thomas and I.G. Campbell. GSTM1 null polymorphism and susceptibility to endometriosis and ovarian cancer. Carcinogenesis, Vol. 22, No. 1, 63-66, January 2001 ➤ Tamer L, Calikoğlu M, Ates NA, Yildirim H, Ercan B, Saritas E, Unlü A, Atik U. Glutathione-S-transferase gene polymorphisms (GSTT1, GSTM1, GSTP1) as increased risk factors for asthma. Respirology. 2004 Nov;9(4):493-8. ➤ Lee SA, Fowke JH, Lu W, Ye C, Zheng Y, Cai Q, Gu K, Gao YT, Shu XO, Zheng W. Cruciferous vegetables, the GSTP1 Ile105Val genetic polymorphism, and breast cancer risk. Am J Clin Nutr. 2008 Mar;87(3):753-60. ➤ Nebert, D.W., Dalton, T.P. 2006. The role of cytochrome P450 enzymes in endogenous signalling pathways and environmental carcinogenesis. Nat. Rev. Cancer. 6:947-960. ➤ Lee BE, Hong YC, Park H, Ha M, Koo BS, Chang N, Roh YM, Kim BN, Kim YJ, Kim BM, Jo SJ, Ha EH.Interaction between GSTM1/GSTT1 polymorphism and blood mercury on birth weight.Environ Health Perspect. 2010 Mar;118(3):437-43. ➤ Gundacker C, Komarnicki G, Jagiello P, Gencikova A, Dahmen N, Wittmann KJ, Gencik M. Glutathione-S-transferase polymorphism, metallothionein expression, and mercury levels among students in Austria. Sci Total Environ. 2007 Oct 15;385(1-3):37-47. Epub 2007 Aug 22. ➤ Kiyohara C, Miyake Y, Koyanagi M, Fujimoto T, Shirasawa S, Tanaka K, Fukushima W, Sasaki S, Tsuboi Y, Yamada T, Oeda T, Miki T, Kawamura N, Sakae N, Fukuyama H, Hirota Y, Nagai M.GST polymorphisms, interaction with smoking and pesticide use, and risk for Parkinson's disease in a Japanese population.Parkinsonism Relat Disord. 2010 May 14. ➤ Furst A. Can nutrition affect chemical toxicity? Int J Toxicol. 2002 Sep-Oct;21(5):419-24. ➤ Am J Hypertens. 2009 Jan;22(1):87-91. Epub 2008 Nov 20. COMT genotype influences the effect of alcohol on blood pressure: results from the COMBINE study. Stewart SH, Oroszi G, Randall PK, Anton RF. ➤ Neuro Endocrinol Lett. 2006 Feb-Apr;27(1-2):231-5. The association between high-activity COMT allele and alcoholism. Serý O, Didden W, Mikes V, Pitelová R, Znojil V, Zvolský P. ➤ Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb;24(2):135-9. Association between the functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase gene and alcohol consumption among social drinkers. Kauhanen J, Hallikainen T, Tuomainen TP, Koulu M, Karvonen MK, Salonen JT, Tiihonen J. Source Department of Public Health and General Practice, University of Kuopio, Finland. ➤ Bradlow H.L. et al., 1996; PMID 8943806 ➤ Firozi P.F. et al., 2002; PMID 11872636 ➤ Lee A.J. et al., 2003; PMID 12865317 ➤ Vineis P. et al., 2003; PMID 12594823 ➤ Hanna I.H. et al., 2000; PMID 10910054

Sida 173 av 181

➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Tang Y.M., 2000; PMID 11221602 Miller D.P. et al., 2006; PMID 16933328 Sreeja L. et al., 2008; PMID 18472644 Sreeja L. et al., 2005; PMID 16228113 Stücker I. et al., 2002; PMID 12189190 Chen J. et al., 2004; PMID 15457404 Mier D. et al., 2009; PMID 19417742 Williams-Gray C.H. et al., 2008; PMID 18178571

Diabetes Sensor (Diabetes mellitus Typ 2) ➤ Fehmann, Hans-Christoph; Strowski, Mathias Z.; Göke, Burkhard ➤ Diabetes mellitus mit monogen determinierter Störung der BetaZell-Funktion: Maturity-onset Diabetes of the Young ➤ Dtsch Arztebl 2004; 101: A 860–867 [Heft 13] ➤ www.deutsche-diabetes-gesellschaft.de; Jahres-/Tätigkeitsbericht 2002 der AG Molekularbiologie und Genetik des Diabetes der DDG ➤ Herold, Gerd und Mitarbeiter; Innere Medizin ➤ Greten, Heiner,Innere Medizin, 11. Auflage Thieme Verlag ➤ Matthaei S, Häring HU. Behandlung des Diabetes mellitus Typ 2. Diabetologie 2008; 3 Suppl 2: S157–S161 ➤ MDS Manual, Handbuch der Gesundheit, 2.Auflage ➤ Fajans, S. S.; Bell, G. I.; Polonsky, K. S. : Molecular mechanisms and clinical pathophysiology of maturity-onset diabetes of the young. New Eng. J. Med. 345: 971-980, 2001. ➤ Froguel, P.; Velho, G.; Cohen, D.; Passa, P. : Strategies for the collection of sibling-pair data for genetic studies in type 2 (non insulin-dependent) diabetes mellitus. (Letter) Diabetologia 34: 685 only, 1991 ➤ Gidh-Jain, M.; Takeda, J.; Xu, L. Z.; Lange, A. J.; Vionnet, N.; Stoffel, M.; Froguel, P.; Velho, G.; Sun, F.; Cohen, D.; Patel, P.; Lo, Y.-M. D.; Hattersley, A. T.; Luthman, H.; Wedell, A.; St. Charles, R.; Harrison, R. W.; Weber, I. T.; Bell, G. I.; Pilkis, S. J. : Glucokinase mutations associated with non-insulin-dependent (type 2) diabetes mellitus have decreased enzymatic activity: implications for structure/function relationships. Proc. Nat. Acad. Sci. 90: 1932-1936, 1993 ➤ Ellard, S. : Hepatocyte nuclear factor 1 alpha (HNF-1-alpha) mutations in maturity-onset diabetes of the young. Hum. Mutat. 16: 377-385, 2000 ➤ Tong Y, Lin Y, Zhang Y, Yang J, Zhang Y, Liu H, Zhang B; Association between TCF7L2 gene polymorphisms and susceptibility to Type 2 Diabetes mellitus : a large Human Genome Epidemiology (HuGE) review and meta-analysis; BMC Med Genet. 2009 Feb 19;10:15 ➤ Robert Sladek1,2,4, Ghislain Rocheleau1*, Johan Rung4*, Christian Dina5*, Lishuang Shen1, David Serre1, ➤ Philippe Boutin5, Daniel Vincent4, Alexandre Belisle4, Samy Hadjadj6, Beverley Balkau7, Barbara Heude7, ➤ Guillaume Charpentier8, Thomas J. Hudson4,9, Alexandre Montpetit4, Alexey V. Pshezhetsky10, Marc Prentki10,11, ➤ Barry I. Posner2,12, David J. Balding13, David Meyre5, Constantin Polychronakos1,3 & Philippe Froguel5,14; A genome-wide association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes; Nature, Vol 445|22 February 2007 ➤ Scott, L. J.; Mohlke, K. L.; Bonnycastle, L. L.; Willer, C. J.; Li, Y.; Duren, W. L.; Erdos, M. R.; Stringham, H. M.; Chines, P. S.; Jackson, A. U.; Prokunina-Olsson, L.; Ding, C.-J.; and 29 others : A genome-wide association study of type 2 diabetes in Finns detects multiple susceptibility variants. Science 316: 1341-1345, 2007 ➤ van Vliet-Ostaptchouk, J. V.; Onland-Moret, N. C.; van Haeften, T. W.; Franke, L.; Elbers, C. C.; Shiri-Sverdlov, R.; van der Schouw, Y. T.; Hofker, M. H.; Wijmenga, C. : HHEX gene polymorphisms are associated with type 2 diabetes in the Dutch Breda cohort. Europ. J. Hum. Genet. 16: 652-656, 2008 ➤ Wellcome Trust Case Control Consortium. Nature. 2007 Jun 7;447(7145):661-78.Genome-wide association study of 14,000 cases of seven common diseases and 3,000 shared controls. ➤ Nature. 2007 Feb 22;445(7130):881-5. Epub 2007 Feb 11. A genomewide association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes. Sladek R, Rocheleau G, Rung J, Dina C, Shen L, Serre D, Boutin P, Vincent D, Belisle A, Hadjadj S, Balkau B, Heude B, Charpentier G, Hudson TJ, Montpetit A, Pshezhetsky AV, Prentki M, Posner BI, Balding DJ, Meyre D, Polychronakos C, Froguel P. ➤ Andersen G. et al., 2006; PMID 16284746 ➤ Bagos P.G. et al., 2007; PMID 17278960 ➤ Casiglia E. et al., 2008; PMID 18192837 ➤ Rosskopf D. et al., 2000; PMID 10904009 ➤ Siffert W. et al., 1999-A; PMID 10477144 ➤ Siffert W. et al., 1999-B; PMID 10466464 ➤ Siffert W. et al., 1998; PMID 9425898 ➤ Siffert W. et al., 1995; PMID 7635969 ➤ Young J.H. et al., 2005; PMID 16429165

➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤ ➤

Cardellini M. et al., 2005; PMID 16043746 Fishman D. et al., 1998; PMID 9769329 Hamid Y.H. et al., 2005; PMID 15645209 Halverstadt A. et al., 2005; PMID 15904871 Huth C. et al., 2006; PMID 17003362 Illig T. et al., 2004; PMID 15472205 Lyon C.J. et al., 2003; PMID 12746274 McKenzie J.A. et al., 2004; PMID 15180970 Shoelson S.E. et al., 2006; PMID 16823477 Vaxillaire M. et al., 2008; PMID 17977958 Wellen K.E. et al., 2005; PMID 15864338 Willer C.J. et al., 2007; PMID 17192490 Crawley E. et al., 1999; PMID 10366102 De Craen A.J. et al., 2005; PMID 15674372 Gibson A.W. et al., 2001; PMID 11238636 Howell W. M. et al., 2007; PMID 17182825 Kim H.J. et al., 2004; PMID 15047622 Lyon C.J. et al., 2003; PMID 12746274 Lin M. T. et al., 2003; PMID 14657427 Oberbach A. et al., 2006; PMID 16556721 Scarpelli D. et al., 2006; PMID 16644716 Trompet S. et al., 2007; PMID 17460178 Van Exel E. et al., 2002; PMID 11916930 Weger M. et al., 2007; PMID 17438520 Cauchi S. et al., 2008; PMID 18445358 Florez J.C. et al., 2006; PMID 16855264 Florez J.C., 2007; PMID 17563454 Grant S.F.A. et al., 2006; PMID 16415884 Lyssenko V. et al., 2007; PMID 17671651 Scott L.J. et al., 2006; PMID 16936217 Shaat N. et al., 2007; PMID 17342473 Weedon M.N. et al., 2006; PMID 17020404 Wellcome Trust Case Control Consortium 2007; PMID 17554300 Altshuler D. et al., 2000; PMID 10973253 Cauchi S. et al., 2008; PMID 18498634 Ek J. et al., 2001; PMID 11596673 Frederiksen L. et al., 2002; PMID 12161548 Goraya T.Y. et al., 2002; PMID 12225721 Jaziri R. et al., 2006; PMID 16567542 Lohmueller K.E. et al., 2003; PMID 12524541 Ludovico O. et al., 2007; PMID 17495182 Memisoglu A. et al. 2003; PMID 14514601 Paracchini V. et al., 2005; PMID 15972940 Scott L.J. et al., 2007; PMID 17463248 Tönjes A. et al., 2007; PMID 17563457 Yen C.J. et al., 1997; PMID 9425261 Zeggini E. et al., 2007; PMID 17463249 Florez J.C. et al., 2004; PMID 15111507 Florez J.C. et al., 2007; PMID 17259403 Hansen S.K. et al., 2005; PMID 15797964 Moore A.F. et al., 2008; PMID 17937592 Nielsen E.M. et al., 2003; PMID 12540638 Vaxillaire M. et al., 2008; PMID 17977958 Weedon M.N. et al., 2006; PMID 17020404

Alzheimer Sensor (Morbus Alzheimer) ➤ Effects of age, sex, and ethnicity on the association between apolipoprotein E genotype and Alzheimer disease. A meta-analysis. APOE and Alzheimer Disease Meta Analysis Consortium.Farrer LA, Cupples LA, Haines JL, Hyman B, Kukull WA, Mayeux R, Myers RH, Pericak-Vance MA, Risch N, van Duijn CM.JAMA. 1997 Oct 22-29;278(16):1349-56. ➤ C. P. Ferri, M. Prince, C. Brayne et al.: Global prevalence of dementia: a Delphi consensus study. In: Lancet. 366, Nr. 9503, 2005, S. 2112-7. ➤ Tiraboschi P, Hansen LA, Thal LJ, Corey-Bloom J (June 2004). "The importance of neuritic plaques and tangles to the development and evolution of AD". Neurology 62 (11): 1984–9. ➤ "Can Alzheimer's disease be prevented" (pdf). National Institute on Aging. 2006-08-29. ➤ Diet and prevention of Alzheimer disease. Morris MC, Tangney CC. JAMA. 2010 Jun 23;303(24):2519-20. ➤ Hashimoto M, Rockenstein E, Crews L, Masliah E (2003). "Role of protein aggregation in mitochondrial dysfunction and neurodegeneration in Alzheimer's and Parkinson's diseases". Neuromolecular Med. 4 (1–2): 21–36 ➤ Su, B; Wang, X; Nunomura, A; Moreira, PI; Lee, HG; Perry, G; Smith, MA; Zhu, X (2008). "Oxidative stress signaling in Alzheimer's disease". Current Alzheimer research 5 (6): 525–32. ➤ Wenk GL (2003). "Neuropathologic changes in Alzheimer's disease". J Clin Psychiatry 64 Suppl 9: 7–10 ➤ R. T. Linn, P. A. Wolf, D. L. Bachman et al.: The 'preclinical phase' of probable Alzheimer's disease. A 13-year prospective study of the

Sida 174 av 181

Framingham cohort. In: Arch. Neurol.. 52, Nr. 5, 1995 ➤ J. Saxton, O. L. Lopez, G. Ratcliff et al.: Preclinical Alzheimer disease: neuropsychological test performance 1.5 to 8 years prior to onset. In: Neurology. 63, Nr. 12, 2004, S. 2341–2347. ➤ E. W. Twamley, S. A. Ropacki, M. W. Bondi: Neuropsychological and neuroimaging changes in preclinical Alzheimer's disease. In: J Int Neuropsychol Soc. 12, Nr. 5, 2006, S. 707–735 ➤ Bäckman L, Jones S, Berger AK, Laukka EJ, Small BJ (Sep 2004). "Multiple cognitive deficits during the transition to Alzheimer's disease". J Intern Med 256 (3): 195–204 ➤ Arnáiz E, Almkvist O (2003). "Neuropsychological features of mild cognitive impairment and preclinical Alzheimer's disease". Acta Neurol. Scand., Suppl. 179: 34–41 ➤ Förstl H, Kurz A (1999). "Clinical features of Alzheimer's disease". European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience 249 (6): 288–290 ➤ Solfrizzi V, Capurso C, D'Introno A, et al. (January 2008). "Lifestyle-related factors in predementia and dementia syndromes". Expert Rev Neurother 8 (1): 133–58 ➤ Patterson C, Feightner JW, Garcia A, Hsiung GY, MacKnight C, Sadovnick AD (February 2008). "Diagnosis and treatment of dementia: 1. Risk assessment and primary prevention of Alzheimer disease". CMAJ 178 (5): 548–56 ➤ Rosendorff C, Beeri MS, Silverman JM (2007). "Cardiovascular risk factors for Alzheimer's disease". Am J Geriatr Cardiol 16 (3): 143–9. ➤ Stern Y (July 2006). "Cognitive reserve and Alzheimer disease". Alzheimer Disease and Associated Disorders 20 (2): 112–117 ➤ Patients with Alzheimer's disease have reduced activities in midlife compared with healthy control-group members. Proc Natl Acad Sci U S A. 2001 March 13; 98(6): 3440–3445. Robert P. Friedland, et al. ➤ R. Doll, R. Peto, J. Boreham, I. Sutherland: Mortality in relation to smoking. 50 years' observations on male British doctors. In: BMJ. 328.2004, 7455 (Jun 26), 1519 ➤ IB Puddey, LJ Beilin, V Rakic: Alcohol, hypertension and the cardiovascular system, a critical appraisal. In: Addict Biol. 2.1997,159–170 ➤ Chobanian AV u a: The Seventh Report of the Joint National Committee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure, the JNC 7 report. In: JAMA. 289.2003,19 (May 21),2560-2572 ➤ Leitlinien zur Behandlung der arteriellen Hypertonie. Deutsche Hochdruckliga e. V. DHL - Deutsche Hypertonie Gesellschaft. 2007. ➤ RH Fagard: Exercise characteristics and the blood pressure response to dynamic physical training. In: Med Sci Sports Exerc. 33.2001, 6(Jun), S. 484-492; discussion S. 493-494 ➤ L. Sandvik u.a.: Physical fitness as a predictor of mortality among healthy, middle-aged Norwegian men. In: N Engl J Med. 25.1993, 328 (Feb 25),533-537 ➤ MR Law: Epidemiologic evidence on salt and blood pressure. In: Am J Hypertens. 10.1997,5 Pt 2 (May),42S-45S ➤ Bao DQ, Mori TA, Burke V, Puddey IB, Beilin LJ: Effects of dietary fish and weight reduction on ambulatory blood pressure in overweight hypertensives. Hypertension. 1998 Oct;32(4):710-7 ➤ Sacks FM et al; DASH-Sodium Collaborative Research Group: Effects on blood pressure of reduced dietary sodium and the Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) diet. N Engl J Med. 2001 Jan 4;344(1):3-10 ➤ Chronic nicotine administration exacerbates tau pathology in a transgenic model of Alzheimer's disease ➤ Salvatore Oddo. PNAS February 22, 2005 vol. 102 no. 8 3046-3051 ➤ Physical Activity, Diet, and Risk of Alzheimer Disease: Nikolaos Scarmeas et al. JAMA. 2009;302(6):627-637 ➤ Loneliness and risk of Alzheimer disease.Wilson RS, Krueger KR, Arnold SE, Schneider JA, Kelly JF, Barnes LL, Tang Y, Bennett DA.Arch Gen Psychiatry. 2007 Feb;64(2):234-40. ➤ Social Engagement and Cognitive Function in Old Age. Kristin R. Krueger. Experimental Aging Research, Volume 35, Issue 1 January 2009 , pages 45 - 60

Järn Sensor (Hemochromatos) ➤ Allen, K.J., et al., Iron-overload-related disease in HFE hereditary hemochromatosis. N Engl J Med, 2008. 358(3): p. 221-30. ➤ Bradley, L.A., J.E. Haddow, and G.E. Palomaki, Population screening for haemochromatosis: expectations based on a study of relatives of symptomatic probands. J Med Screen, 1996. 3(4): p. 171-7. ➤ Adams PC, R.D., Barton JC, McLaren CE, Eckfeldt JH, McLaren GD, Dawkins FW, Acton RT, Harris EL, Gordeuk VR, Leiendecker-Foster C, Speechley M, Snively BM, Holup JL, Thomson E, Sholinsky P., Hemochromatosis and iron-overload screening in a racially diverse population. N Engl J Med, 2005(352): p. 1769–78. ➤ CDCP, Centers for Disease Control and Prevention ➤ GeneticHealth.com.

➤ MFMER, Mayo Foundation for Medical Education and Research. ➤ NDDIC, National Digestive Diseases Information Clearinghouse. ➤ NIH, Institutes of Health. ➤ GFHEV-Leitlinien. ➤ Medicoconsult-Datenbank. ➤ Haemochromatose.org. ➤ Burt, M.J., et al., The significance of haemochromatosis gene mutations in the general population: implications for screening. Gut, 1998. 43(6): p. 830-6. ➤ Leberkrankheiten_Informationswebseite. ➤ Niederau C, F.R., Pürschel A, Stremmel W, Häussinger D, Strohmeyer G, Long-term survivalin patients with hereditary hemochromatosis. Gastroenterology 1996(110): p. 1107-1119. ➤ Rochette, J., et al., Multicentric origin of hemochromatosis gene (HFE) mutations. Am J Hum Genet, 1999. 64(4): p. 1056-62. ➤ "Hemochromatosis: Treatments and drugs". Mayo Foundation for Medical Education and Research (MFMER). http://www.mayocli nic.com/health/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=7 ➤ Hemochromatosis National Digestive Diseases Information Clearinghouse, National Institutes of Health, U.S. Department of Health and Human Services ➤ "Hemochromatosis: Symptoms". Mayo Foundation for Medical Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.com/heal th/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=2. ➤ Prevalence of the HFE Gene Mutation in the Liver Transplanted and Primary Hemochromatosis Patients in the Southern Iran, M Yavarian et al. IRCMJ 2010; 12(1):22-26 ©Iranian Red Crescent Medical Journal ➤ HFE mutations in heart disease, Terence Dunn et al. Heart and Vessels, Volume 23, Number 5, 348-355.

Ben Hälso Sensor (Osteoporos) ➤ Herold, Innere Medizin 2008 ➤ MSD Manual, 2.Auflage ➤ Seeman, E.; Hopper, J. L.; Bach, L. A.; Cooper, M. E.; Parkinson, E.; McKay, J.; Jerums, G. : Reduced bone mass in daughters of women with osteoporosis. New Eng. J. Med. 320: 554-558, 1989 ➤ Bianchine, J. W.; Briard-Guillemot, M. L.; Maroteaux, P.; Frezal, J.; Harrison, H. E. : Generalized osteoporosis with bilateral pseudoglioma--an autosomal recessive disorder of connective tissue: report of three families--review of the literature. Am. J. Hum. Genet. 24: 34A only, 1972. ➤ Raisz L (2005). "Pathogenesis of osteoporosis: concepts, conflicts, and prospects.". J Clin Invest 115 (12): 3318–25 ➤ DVO-Leitlinie "Osteoporose bei Frauen ab der Menopause und Männer über 60 Jahren", 2006 ➤ Guideline der National Osteoporosis Foundation (USA), 2003 ➤ Kim DH, Vaccaro AR (2006). "Osteoporotic compression fractures of the spine; current options and considerations for treatment". The spine journal : official journal of the North American Spine Society 6 (5): 479–87 ➤ Ganz DA, Bao Y, Shekelle PG, Rubenstein LZ (2007). "Will my patient fall?". JAMA 297 (1): 77–86 ➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2007) Protein and amino acid requirements in human nutrition, pp224-226 ➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2002), Human Vitamin and Mineral Requirements, pp166-167 ➤ Bolland MJ, Barber PA, Doughty RN, et al (2008). "Vascular events in healthy older women receiving calcium supplementation: randomised controlled trial". BMJ 336: 262 ➤ Jackson RD, LaCroix AZ, Gass M, et al (2006). "Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures". N. Engl. J. Med. 354 (7): 669–83 ➤ Ferrari, S. L.; Deutsch, S.; Choudhury, U.; Chevalley, T.; Bonjour, J.-P.; Dermitzakis, E. T.; Rizzoli, R.; Antonarakis, S. E. : Polymorphisms in the low-density lipoprotein receptor-related protein 5 (LRP5) gene are associated with variation in vertebral bone mass, vertebral bone size, and stature in whites. Am. J. Hum. Genet. 74: 866-875, 2004 ➤ MacDonald H.M. et al., 2001; PMID 11547832 ➤ Mann V. et al., 2003; PMID 12810179 ➤ Qureshi A.M. et al., 2002; PMID 11907712 ➤ Palomba S. et al., 2005; PMID 15739035 ➤ Palomba S. et al., 2003; PMID 12525466 ➤ Thakkinstian A. et al., 2004; PMID 15040830

Led Sensor (Reumatoid Arthrit) ➤ Zou J, Zhang Y, Thiel A, Rudwaleit M, Shi SL, Radbruch A, Poole R, Braun J, Sieper J.: Predominant cellular immune response to the cartilage autoantigenic G1 aggrecan in ankylosing spondylitis and rheumatoid arthritis. in: Rheumatology (Oxford). 2003 Jul;42(7):846-55

Sida 175 av 181

➤ Abul K. Abbas : Diseases of Immunity in Vinay Kumar, Abul K. Abbas, Nelson Fausto : Robbins and Cotran - Pathologic Basis of Disease, 7. Auflage, Philadelphia, 2005, S. 205 ➤ Gerd Herold. Innere Medizin. Köln 2005 ➤ A. McMichael, P. Bowness. HLA-B27: natural function and pathogenic role in spondyloarthritis. Arthritis Res. 2002;4 Suppl 3:S153-8. ➤ J.C. Edwards et al. Jekyll and Hyde: the transformation of HLAB27. Immunol Today. 2000 Jun;21(6):256-60 ➤ Braun J, Bollow M, Remlinger G et al.: Prevalence of Spondylarthropathies in HLA-B27 positive and negative blood donors. Arthritis & Rheumatism 1998;41:58–67 ➤ Porter, Robert; Beers, Mark H.; Berkow, Robert (2006). The Merck manual of diagnosis and therapy. Rahway, NJ: Merck Research Laboratories. pp. 290 ➤ DVMB - Deutsche Vereinigung Morbus Bechterew ➤ P. Bowness: HLA B27 in health and disease: a double-edged sword? Rheumatology 2002; 41: pp. 857—868 ➤ Dennis L. Kasper et al: Harrison's Principles of Internal Medicine, 16. Ausgabe 2005. Seite 1995f ➤ H. Spring, A.Pirlet: Morbus Bechterew, Gymnastik und Sport. Georg Thieme Verlag 1995. ➤ Günstige Ernährung bei Morbus Bechterew, Olaf Adam, WMW Wiener Medizinische Wochenschrift Volume 158, Numbers 9-10, 294-297 ➤ P. Schmied und H. Baumberger. Morbus Bechterew – Der entzündliche Wirbelsäulen-Rheumatismus, 3. Auflage Gustav Fischer Verlag Stuttgart 2003 ➤ E Jaakkola, Finnish HLA studies confirm the increased risk conferred by HLA-B27 homozygosity in ankylosing spondylitis.Ann Rheum Dis 2006;65:775-780 ➤ Biesalski, H. K., et al., Ernährungsmedizin (2004), Thieme Verlag ➤ DGE-Beratungsstandards: Rheumatische Erkrankungen (2001) ➤ Diättherapie bei rheumatischen Erkrankungen«, Empfehlungen der Deutschen Gesellschaft für Rheumatologie ➤ Osteoarthritis Cartilage. 2006 Mar;14(3):286-94. Epub 2005 Nov 23. Efficacy of methylsulfonylmethane (MSM) in osteoarthritis pain of the knee: a pilot clinical trial. Kim LS, Axelrod LJ, Howard P, Buratovich N, Waters RF. ➤ Wojtecka-Lukasik E, Inflamm Res. 2010 Mar;59 Suppl 2:S253-5. Cryotherapy decreases histamine levels in the blood of patients with rheumatoid arthritis

Glutenintolerans ➤ Innere Medizin, Gerd Herold und Mitarbeiter, 2008 ➤ Curione M, Barbato M, Viola F, Francia P, De Biase L, Cucchiara S. Idiopathic dilated cardiomyopathy associated with coeliac disease: the effect of a gluten-free diet on cardiac performance. Dig Liver Dis. 2002;34:866 –869. ➤ Handbuch Zöliakie, Österreichische Arbeitsgemeinschaft Zöliakie ➤ Farrell R, Kelly C. Celiac sprue. N Engl J Med 2002;346:180–8. ➤ Deutsche Zöliakie Gemeinschaft ➤ Kupper C (2005). "Dietary guidelines and implementation for celiac disease". Gastroenterology 128 (4 Suppl 1): S121–7. ➤ Sblattero D, Berti I, Trevisiol C, et al (May 2000). "Human recombinant tissue transglutaminase ELISA: an innovative diagnostic assay for celiac disease". Am. J. Gastroenterol. 95 (5): 1253–7. ➤ Am J Med. 1967; 42: 899-912 ➤ Gut 1989; 30: 333-338 ➤ Hardwick, C. Prognosis in coeliac disease. Arch Dis Child 1939; 14:279. ➤ Effective detection of human leukocyte antigen risk alleles in celiac disease using tag single nucleotide polymorphisms. Monsuur AJ, de Bakker PI, Zhernakova A, Pinto D, Verduijn W, Romanos J, Auricchio R, Lopez A, van Heel DA, Crusius JB, Wijmenga C. PLoS One. 2008 May 28.3(5):e2270.

Lactos Sensor (Laktosintolerans) ➤ Herold, Innere Medizin 2008, 439-440 ➤ Beja-Pereira, A.; Luikart, G.; England, P. R.; Bradley, D. G.; Jann, O. C.; Bertorelle, G.; Chamberlain, A. T.; Nunes, T. P.; Metodiev, S.; Ferrand, N.; Erhardt, G. : ➤ Gene-culture coevolution between cattle milk protein genes and human lactase genes. Nature Genet. 35: 311-313, 2003. Note: Erratum: Nature Genet. 35: 106 only, 2003. ➤ Laktose-Intoleranz, Thilo Schleip, 5.Auflage, 2003 ➤ Tuula H. Vesa et al.: Lactose Intolerance, in: Journal of the American College of Nutrition, Vol. 19, No. 90002, 165S-175S (2000) ➤ Bulhoes, A. C., et. al. (2007-11). "Correlation between lactose absorption and the C/T-13910 and G/A-22018 mutations of the lactase-phlorizin hydrolase (LCT) gene in adult-type hypolactasia".

Brazilian Journal of Medical and Biological Research. ➤ National Digestive Diseases Information Clearinghouse (March 2006). "Lactose Intolerance". National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases, National Institutes of Health. ➤ Montalto M, Curigliano V, Santoro L, et al (2006). "Management and treatment of lactose malabsorption". World J. Gastroenterol. 12 (2): 187–91. PMID 16482616. http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/187.asp. ➤ Enattah, N. S.; Sahi, T.; Savilahti, E.; Terwilliger, J. D.; Peltonen, L.; Jarvela, I. : Identification of a variant associated with adult-type hypolactasia. Nature Genet. 30: 233-237, 2002. ➤ Olds, L. C.; Sibley, E. : Lactase persistence DNA variant enhances lactase promoter activity in vitro: functional role as a cis regulatory element. Hum. Molec. Genet. 12: 2333-2340, 2003. ➤ Kuokkanen, M.; Kokkonen, J.; Enattah, N. S.; Ylisaukko-oja, T.; Komu, H.; Varilo, T.; Peltonen, L.; Savilahti, E.; Jarvela, I. : Mutations in the translated region of the lactase gene (LCT) underlie congenital lactase deficiency. Am. J. Hum. Genet. 78: 339-344, 2006.

IBD Sensor (Morbus Crohn) ➤ Innere Medizin, Herold 2008, S.443-446 ➤ Pimentel, Mark; Michael Chang, Evelyn J. Chow, Siamak Tabibzadeh, Viorelia Kirit-Kiriak, Stephan R. Targan, Henry C. Lin (2000). "Identification of a prodromal period in Crohn's disease but not ulcerative colitis". American Journal of Gastroenterology 95 (12): 3458–62 ➤ Baumgart DC, Sandborn WJ (2007). "Inflammatory bowel disease: clinical aspects and established and evolving therapies.". The Lancet 369 (9573): 1641–57 ➤ J.-M.Hahn, Innere Medizin, 5.Auflage, 378-383 ➤ Hirzel, Chronisch entzündliche Darmerkrankungen, 2.Auflage ➤ MSD Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Ausgabe ➤ Tecker, Morbus Crohn und Colitis ulcerosa ➤ Current issues in Crohn's disease, Warwick S. Selby, MJA 2003, 178 (11): 532533 ➤ Ogura, Y.; Bonen, D. K.; Inohara, N.; Nicolae, D. L.; Chen, F. F.; Ramos, R.; Britton, H.; Moran, T.; Karaliuskas, R.; Duerr, R. H.; Achkar, J.-P.; Brant, S. R.; Bayless, T. M.; Kirschner, B. S.; Hanauer, S. B.; Nunez, G.; Cho, J. H. : ➤ A frameshift mutation in Nod2 associated with susceptibility to Crohn's disease. Nature 411: 603-606, 2001 ➤ Jacobsen BA et al. Increase in incidence and prevalence of inflammatory bowel disease in northern Denmark: a populationbased study, 1978-2002. Eur J Gastroenterol Hepatol. 2006 Jun;18(6):601-6. ➤ Podolsky, Daniel K. (2002). "Inflammatory bowel disease". New England Journal of Medicine 346 (6): 417–29 ➤ Mueller, M. H.; M. E. Kreis, M. L. Gross, H. D. Becker, T. T. Zittel & E. C. Jehle (2002). "Anorectal functional disorders in the absence of anorectal inflammation in patients with Crohn's disease". British Journal of Surgery 89 (8): 1027–31 ➤ Reese GE, Nanidis T, Borysiewicz C, Yamamoto T, Orchard T, Tekkis PP; Int J Colorectal Dis. The effect of smoking after surgery for Crohn's disease: a meta-analysis of observational studies. 2008 Dec;23(12):1213-21. Epub 2008 Sep 2 ➤ King, K.; Sheikh, M. F.; Cuthbert, A. P.; Fisher, S. A.; Onnie, C. M.; Mirza, M. M.; Pattni, R. C.; Sanderson, J.; Forbes, A.; Mansfield, J.; Lewis, C. M.; Roberts, R. G.; Mathew, C. G. : Mutation, selection, and evolution of the Crohn disease susceptibility gene CARD15. Hum. Mutat. 27: 44-54, 2006.

Glaucoma Sensor (Grönstarr) ➤ Augenheilkunde, Grehn, 30.Auflage, Springer ➤ Medikamentöse Augentherapie, Paul U. Fechner ➤ Das MSD Manual der Diagnostik und Therapie, Mark H Beers, MSD Sharp & Dohme GmbH, 7.Auflage ➤ Stone, E. M.; Fingert, J. H.; Alward, W. L. M.; Nguyen, T. D.; Polansky, J. R.; Sunden, S. L. F.; Nishimura, D.; Clark, A. F.; Nystuen, A.; Nichols, B. E.; Mackey, D. A.; Ritch, R.; Kalenak, J. W.; Craven, E. R.; Sheffield, V. C. : ➤ Identification of a gene that causes primary open angle glaucoma. Science 275: 668-670, 1997. ➤ National Insstitute of Health (NIH) - National Eye Institute ➤ J. Flammer: Glaukom. Ein Handbuch für Betroffene. Eine Einführung für Interessierte. Ein Nachschlagewerk für Eilige. Hans Huber Verlag ➤ "Global data on visual impairment in the year 2002" Bulletin of the World Health Organization Volume 82, Number 11, November 2004, 811-890 ➤ Morissette, J.; Cote, G.; Anctil, J.-L.; Plante, M.; Amyot, M.; Heon, E.; Trope, G. E.; Weissenbach, J.; Raymond, V. : A common gene for juvenile and adult-onset primary open-angle glaucomas confined on chromosome 1q. Am. J. Hum. Genet. 56: 1431-1442, 1995.

Sida 176 av 181

➤ Kwon, Y. H.; Fingert, J. H.; Kuehn, M. H.; Alward, W. L. M. : Primary open-angle glaucoma. New Eng. J. Med. 360: 1113-1124, 2009. ➤ Rezaie, T.; Child, A.; Hitchings, R.; Brice, G.; Miller, L.; Coca-Prados, M.; Heon, E.; Krupin, T.; Ritch, R.; Kreutzer, D.; Crick, R. P.; Sarfarazi, M. : Adult-onset primary open-angle glaucoma caused by mutations in optineurin. Science 295: 1077-1079, 2002.

AMD Sensor (Syndegeneration) ➤ Augenheilkunde, Franz Grehn, 30.Auflage, 2008 ➤ MDS Manual, Handbuch Gesundheit, 2.Auflage ➤ Haines, J. L.; Hauser, M. A.; Schmidt, S.; Scott, W. K.; Olson, L. M.; Gallins, P.; Spencer, K. L.; Kwan, S. Y.; Noureddine, M.; Gilbert, J. R.; Schnetz-Boutaud, N.; Agarwal, A.; Postel, E. A.; Pericak-Vance, M. A. : Complement factor H variant increases the risk of age-related macular degeneration. Science 308: 419-421, 2005 ➤ Diagnosen am Augenhintergrund, Thieme, Bernd Kirchhof, Martin Reim, Sebastian Wolf, 2003 ➤ de Jong PT (2006). "Age-related macular degeneration". N Engl J Med. 355 (14): 1474–1485. ➤ Ch. 25, Disorders of the Eye, Jonathan C. Horton, in Harrison's Principles of Internal Medicine, 16th ed. ➤ Richer SP.J Am Optom Assoc. 1993 Dec;64(12):838-50. Is there a prevention and treatment strategy for macular degeneration? ➤ Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, Cameron DJ, Chen H, Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J, Bernstein PS, Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K. "A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to age-related macular degeneration." ➤ Deutsche Ophthalmologische Gesellschaft (DOG) ➤ Klein, R. J.; Zeiss, C.; Chew, E. Y.; Tsai, J.-Y.; Sackler, R. S.; Haynes, C.; Henning, A. K.; SanGiovanni, J. P.; Mane, S. M.; Mayne, S. T.; Bracken, M. B.; Ferris, F. L.; Ott, J.; Barnstable, C.; Hoh, J. : Complement factor H polymorphism in age-related macular degeneration. Science 308: 385-389, 2005 ➤ National Institutes of Health (NIH) - National Eye Institute ➤ Maller, J.; George, S.; Purcell, S.; Fagerness, J.; Altshuler, D.; Daly, M. J.; Seddon, J. M. : Common variation in three genes, including a noncoding variant in CFH, strongly influences risk of age-related macular degeneration. Nature Genet. 38: 1055-1059, 2006 ➤ Wegscheider BJ, Weger M, Renner W, et al. Association of complement factor H Y402H gene polymorphism with different subtypes of exudative age-related macular degeneration. Ophthalmology. 2007.114:738-42. ➤ Montezuma SR, Sobrin L, Seddon JM. Review of genetics in age related macular degeneration. Semin Ophthalmol. 2007;22:229-40. ➤ A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to agerelated macular degeneration. Science. 2006 Nov 10.314(5801):992-3. Epub 2006 Oct 19. Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, Cameron DJ, Chen H, Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J, Bernstein PS, Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K.

Periodontitis Sensor (Parondontos) ➤ J Clin Periodontol. 1999 Nov:26(11):705-9.Polymorphic cytokine genotypes as markers of disease severity in adult periodontitis. Galbraith GM, Hendley TM, Sanders JJ, Palesch Y, Pandey JP. ➤ J Clin Periodontol. 1998 Oct:25(10):781-5. Interleukin-1beta+3953 allele 2: association with disease status in adult periodontitis. Gore EA, Sanders JJ, Pandey JP, Palesch Y, Galbraith GM. ➤ Cytokine. 2012 Jul 12. Analysis of IL1 gene polymorphisms and transcript levels in periodontal and chronic kidney disease. Braosi AP, de Souza CM, Luczyszyn SM, Dirschnabel AJ, Claudino M, Olandoski M, Probst CM, Garlet GP, Pecoits-Filho R, Trevilatto PC. ➤ J Periodontol. 2012 Feb 21. Interleukin-1 Gene Polymorphisms and Chronic Periodontitis in Adult Caucasians: A Systematic Review and Meta-Analysis. Karimbux NY, Saraiya VM, Elangovan S, Allareddy V, Kinnunen T, Kornman KS, Duff GW. ➤ Int Endod J. 2007 Jul:40(7):563-72. Epub 2007 May 18. Association of CD14, IL1B, IL6, IL10 and TNFA functional gene polymorphisms with symptomatic dental abscesses. de Sá AR, Moreira PR, Xavier GM, Sampaio I, Kalapothakis E, Dutra WO, Gomez RS. ➤ J Am Dent Assoc. 2002 Apr:133(4):452-9; quiz 492-3. Clinical utility of a genetic susceptibility test for severe chronic periodontitis: a critical evaluation. Greenstein G, Hart TC. ➤ J Clin Periodontol. 1998 Oct:25(10):781-5. Interleukin-1beta+3953 allele 2: association with disease status in adult periodontitis. Gore EA, Sanders JJ, Pandey JP, Palesch Y, Galbraith GM. ➤ J Periodontol. 2006 Dec:77(12):1978-83. Analysis of tumor necrosis factor-alpha, transforming growth factor-beta, interleukin-10, IL-6, and interferon-gamma gene polymorphisms in patients with chronic periodontitis. Babel N, Cherepnev G, Babel D, Tropmann A, Hammer M, Volk HD, Reinke P ➤ Clin Exp Immunol. 2007 Apr:148(1):119-26. Interleukin-6 expression and gene polymorphism are associated with severity of

periodontal disease in a sample of Brazilian individuals. Moreira PR, Lima PM, Sathler KO, Imanishi SA, Costa JE, Gomes RS, Gollob KJ, Dutra WO.

Nutrition Sensor ➤ A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to agerelated macular degeneration. Science. 2006 Nov 10.314(5801):992-3. Epub 2006 Oct 19. Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, Cameron DJ, Chen H, Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J, Bernstein PS, Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K. ➤ Adams PC, R.D., Barton JC, McLaren CE, Eckfeldt JH, McLaren GD, Dawkins FW, Acton RT, Harris EL, Gordeuk VR, Leiendecker-Foster C, Speechley M, Snively BM, Holup JL, Thomson E, Sholinsky P., Hemochromatosis and iron-overload screening in a racially diverse population. N Engl J Med, 2005(352): p. 1769–78. ➤ Allen, K.J., et al., Iron-overload-related disease in HFE hereditary hemochromatosis. N Engl J Med, 2008. 358(3): p. 221-30. ➤ Alpha-tocopherol supplementation prevents the exerciseinduced reduction of serum paraoxonase 1/arylesterase activities in healthy individuals. ➤ Am J Med. 1967; 42: 899-912 ➤ American Heart Association ➤ Antioxidant micronutrients and biomarkers of oxidative stress and inflammation in colorectal adenoma patients: results from a randomized, controlled clinical trial. ➤ Association between decreased vitamin levels and MTHFR, MTR and MTRR gene polymorphisms as determinants for elevated total homocysteine concentrations in pregnant women. ➤ Association of MTRRA66G polymorphism (but not of MTHFR C677T and A1298C, MTRA2756G, TCN C776G) with homocysteine and coronary artery disease in the French population. ➤ Barbosa PR: Eur J Clin Nutr. 2008 Aug;62(8):1010-21. Epub 2007 May 23. ➤ Barry I. Posner2,12, David J. Balding13, David Meyre5, Constantin Polychronakos1,3 & Philippe Froguel5,14; A genome-wide association study ➤ Beja-Pereira, A.; Luikart, G.; England, P. R.; Bradley, D. G.; Jann, O. C.; Bertorelle, G.; Chamberlain, A. T.; Nunes, T. P.; Metodiev, S.; Ferrand, N.; Erhardt, G. : Bianchine, J. W.; Briard-Guillemot, M. L.; Maroteaux, P.; Frezal, J.; Harrison, H. E. : Generalized osteoporosis with bilateral pseudoglioma-an autosomal recessive disorder of connective tissue: report of three families-review of the literature. Am. J. Hum. Genet. 24: 34A only, 1972. ➤ Bolland MJ, Barber PA, Doughty RN, et al (2008). "Vascular events in healthy older women receiving calcium supplementation: randomised controlled trial". BMJ 336: 262 ➤ Bradley, L.A., J.E. Haddow, and G.E. Palomaki, Population screening for haemochromatosis: expectations based on a study of relatives of symptomatic probands. J Med Screen, 1996. 3(4): p. 171-7. ➤ Bundeslebensmittelschlüssel (BLS) ➤ Bulhoes, A. C., et. al. (2007-11). "Correlation between lactose absorption and the C/T-13910 and G/A-22018 mutations of the lactase-phlorizin hydrolase (LCT) gene in adult-type hypolactasia". Brazilian Journal of Medical and Biological Research. ➤ Burt, M.J., et al., The significance of haemochromatosis gene mutations in the general population: implications for screening. Gut, 1998. 43(6): p. 830-6. ➤ Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures.N Engl J Med. 2006 Feb 16;354(7):669-83. Jackson RD ➤ CDCP, Centers for Disease Control and Prevention ➤ Ch. 25, Disorders of the Eye, Jonathan C. Horton, in Harrison's Principles of Internal Medicine, 16th ed. ➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008 ➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krank macht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann ➤ Collins, D. R.; Knott, T. J.; Pease, R. J.; Powell, L. M.; Wallis, S. C.; Robertson, S.; Pullinger, C. R.; Milne, R. W. Marcel, Y. L.; Humphries, S. E.; Talmud, P. J.; Lloyd, J. K.; Miller, N. E.; Muller, D.; Scott, J. Truncated variants of apolipoprotein B cause hypobetalipoproteinaemia. Nucleic Acids Res. 16: 8361-8375, 1988 ➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The Cholesterol Skeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: Academic Press. ➤ de Jong PT (2006). "Age-related macular degeneration". N Engl J Med. 355 (14): 1474–1485. ➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997 ➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology of familial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998 ➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung von Fettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V ➤ Deutsche Ophthalmologische Gesellschaft (DOG) ➤ Deutsche Zöliakie Gemeinschaft ➤ Diagnosen am Augenhintergrund, Thieme, Bernd Kirchhof,

Sida 177 av 181

Martin Reim, Sebastian Wolf, 2003 ➤ DVO-Leitlinie "Osteoporose bei Frauen ab der Menopause und Männer über 60 Jahren", 2006 ➤ Effect of B vitamin supplementation on plasma homocysteine levels in celiac disease. Effect of calcium and vitamin D supplementation on bone density in men and women 65 years of age or older. Dawson-Hughes B: N Engl J Med. 1997 Sep 4;337(10):670-6. ➤ Effect of supplementation of calcium and vitamin D on bone mineral density and bone mineral content in peri- and postmenopause women; a double-blind, randomized, controlled trial.Di Daniele N,Pharmacol Res. 2004 Dec;50(6):637-41. ➤ Effective detection of human leukocyte antigen risk alleles in celiac disease using tag single nucleotide polymorphisms. Monsuur AJ, de Bakker PI, Zhernakova A, Pinto D, Verduijn W, Romanos J, Auricchio R, Lopez A, van Heel DA, Crusius JB, Wijmenga C. PLoS One. 2008 May 28.3(5):e2270. ➤ Ellard, S. : Hepatocyte nuclear factor 1 alpha (HNF-1-alpha) mutations in maturity-onset diabetes of the young. Hum. Mutat. 16: 377-385, 2000 ➤ Enattah, N. S.; Sahi, T.; Savilahti, E.; Terwilliger, J. D.; Peltonen, L.; Jarvela, I. : Identification of a variant associated with adult-type hypolactasia. Nature Genet. 30: 233-237, 2002. ➤ Fajans, S. S.; Bell, G. I.; Polonsky, K. S. : Molecular mechanisms and clinical pathophysiology of maturity-onset diabetes of the young. New Eng. J. Med. 345: 971-980, 2001. ➤ Farrell R, Kelly C. Celiac sprue. N Engl J Med 2002;346:180–8. ➤ Ferrari, S. L.; Deutsch, S.; Choudhury, U.; Chevalley, T.; Bonjour, J.-P.; Dermitzakis, E. T.; Rizzoli, R.; Antonarakis, S. E. : Polymorphisms in the low-density lipoprotein receptor-related protein 5 (LRP5) gene are associated with variation in vertebral bone mass, vertebral bone size, and stature in whites. Am. J. Hum. Genet. 74: 866-875, 2004 ➤ Fracture prevention with vitamin D supplementation: a metaanalysis of randomized controlled trials.JAMA. 2005 May 11;293(18):2257-64: Bischoff-Ferrari HA ➤ Froguel, P.; Velho, G.; Cohen, D.; Passa, P. : Strategies for the collection of sibling-pair data for genetic studies in type 2 (non insulin-dependent) diabetes mellitus. (Letter) Diabetologia 34: 685 only, 1991 ➤ Ganz DA, Bao Y, Shekelle PG, Rubenstein LZ (2007). "Will my patient fall?". JAMA 297 (1): 77–86 ➤ Gene-culture coevolution between cattle milk protein genes and human lactase genes. Nature Genet. 35: 311-313, 2003. Note: Erratum: Nature Genet. 35: 106 only, 2003. ➤ GeneticHealth.com. ➤ GFHEV-Leitlinien. ➤ Gidh-Jain, M.; Takeda, J.; Xu, L. Z.; Lange, A. J.; Vionnet, N.; Stoffel, M.; Froguel, P.; Velho, G.; Sun, F.; Cohen, D.; Patel, P.; Lo, Y.-M. D.; Hattersley, A. T.; Luthman, H.; Wedell, A.; St. Charles, R.; Harrison, R. W.; Weber, I. T.; Bell, G. I.; Pilkis, S. J. : Glucokinase mutations associated with non-insulin-dependent (type 2) diabetes mellitus have decreased enzymatic activity: implications for structure/function relationships. Proc. Nat. Acad. Sci. 90: 1932-1936, 1993 ➤ Guéant-Rodriguez RM: Thromb Haemost. 2005 Sep;94(3):510-5 ➤ Guideline der National Osteoporosis Foundation (USA), 2003 ➤ Guillaume Charpentier, Thomas J. Hudson4,9, Alexandre Montpetit4, Alexey V. Pshezhetsky10, Marc Prentki10,11, ➤ Gut 1989; 30: 333-338 ➤ Hadithi M: World J Gastroenterol. 2009 Feb 28;15(8):955-60. ➤ Haemochromatose.org. ➤ Haines, J. L.; Hauser, M. A.; Schmidt, S.; Scott, W. K.; Olson, L. M.; Gallins, P.; Spencer, K. L.; Kwan, S. Y.; Noureddine, M.; Gilbert, J. R.; Schnetz-Boutaud, N.; Agarwal, A.; Postel, E. A.; Pericak-Vance, M. A. : Complement factor H variant increases the risk of age-related macular degeneration. Science 308: 419-421, 2005 ➤ Handbuch Zöliakie, Österreichische Arbeitsgemeinschaft Zöliakie ➤ Hardwick, C. Prognosis in coeliac disease. Arch Dis Child 1939; 14:279. ➤ Hemochromatosis National Digestive Diseases Information Clearinghouse, National Institutes of Health, U.S. Department of Health and Human Services ➤ Hemochromatosis: Symptoms. Mayo Foundation for Medical Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.com/heal th/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=2. ➤ Hemochromatosis: Treatments and drugs. Mayo Foundation for Medical Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.c om/health/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=7 ➤ Herold, Innere Medizin 2008, 439-440 ➤ HHEX gene polymorphisms are associated with type 2 diabetes in the Dutch Breda cohort. Europ. J. Hum. Genet. 16: 652-656, 2008

➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445 ➤ Hobbs, H. H.; Brown, M. S.. Russell, D. W.; Davignon, J.. Goldstein, J. L. : Deletion in the gene for the low-density-lipoprotein receptor in a majority of French Canadians with familial hypercholesterolemia. New Eng. J. Med. 317: 734-737, 1987 ➤ Hopkins MH: Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 Mar;19(3):850-8. Epub 2010 Mar 3. ➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/omim/125860 ➤ identifies novel risk loci for type 2 diabetes; Nature, Vol 445|22 February 2007 ➤ Inter-individual variation in DNA damage and base excision repair in young, healthy non-smokers: effects of dietary supplementation and genotype.Caple F: Br J Nutr. 2010 Jan 19:1-9. ➤ Jackson RD, LaCroix AZ, Gass M, et al (2006). "Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures". N. Engl. J. Med. 354 (7): 669–83 ➤ Kim DH, Vaccaro AR (2006). "Osteoporotic compression fractures of the spine; current options and considerations for treatment". The spine journal : official journal of the North American Spine Society 6 (5): 479–87 ➤ Klein, R. J.; Zeiss, C.; Chew, E. Y.; Tsai, J.-Y.; Sackler, R. S.; Haynes, C.; Henning, A. K.; SanGiovanni, J. P.; Mane, S. M.; Mayne, S. T.; Bracken, M. B.; Ferris, F. L.; Ott, J.; Barnstable, C.; Hoh, J. : Complement factor H polymorphism in age-related macular degeneration. Science 308: 385-389, 2005 ➤ Kuokkanen, M.; Kokkonen, J.; Enattah, N. S.; Ylisaukko-oja, T.; Komu, H.; Varilo, T.; Peltonen, L.; Savilahti, E.; Jarvela, I. : Mutations in the translated region of the lactase gene (LCT) underlie congenital lactase deficiency. Am. J. Hum. Genet. 78: 339-344, 2006. ➤ Kupper C (2005). "Dietary guidelines and implementation for celiac disease". Gastroenterology 128 (4 Suppl 1): S121–7. ➤ Laktose-Intoleranz, Thilo Schleip, 5.Auflage, 2003 ➤ Leberkrankheiten_Informationswebseite. ➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J, Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). "Blood cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with 55,000 vascular deaths". Lancet 370 (9602): 1829–39. ➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998 ➤ Lowering blood homocysteine with folic acid based supplements: meta-analysis of randomised trials. Homocysteine Lowering Trialists' Collaboration.BMJ. 1998 Mar 21;316(7135):894-8 ➤ Maller, J.; George, S.; Purcell, S.; Fagerness, J.; Altshuler, D.; Daly, M. J.; Seddon, J. M. : Common variation in three genes, including a noncoding variant in CFH, strongly influences risk of age-related macular degeneration. Nature Genet. 38: 1055-1059, 2006 ➤ Manganese superoxide dismutase polymorphism and risk of gastric lesions, and its effects on chemoprevention in a Chinese population.Tu HK: Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 Apr;19(4):1089-97. Epub 2010 Mar 16. ➤ Maternal MTHFR 677C>T genotype and dietary intake of folate and vitamin B(12): their impact on child neurodevelopment.del Río Garcia C: Nutr Neurosci. 2009 Feb;12(1):13-20. ➤ Medicoconsult-Datenbank. ➤ MFMER, Mayo Foundation for Medical Education and Research. ➤ Montalto M, Curigliano V, Santoro L, et al (2006). "Management and treatment of lactose malabsorption". World J. Gastroenterol. 12 (2): 187–91. PMID 16482616. http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/187.asp. ➤ Montezuma SR, Sobrin L, Seddon JM. Review of genetics in age related macular degeneration. Semin Ophthalmol. 2007;22:229-40. ➤ National Cholesterol Education Program (NCEP) ➤ National Digestive Diseases Information Clearinghouse (March 2006). "Lactose Intolerance". National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases, National Institutes of Health. ➤ National Institutes of Health (NIH) - National Eye Institute ➤ Nature. 2007 Feb 22;445(7130):881-5. Epub 2007 Feb 11. A genomewide association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes. Sladek R, Rocheleau G, Rung J, Dina C, Shen L, Serre D, Boutin P, Vincent D, Belisle A, Hadjadj S, Balkau B, Heude B, Charpentier G,Hudson TJ, Montpetit A, Pshezhetsky AV, Prentki M, Posner BI, Balding DJ, Meyre D, Polychronakos C, Froguel P. ➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm ➤ NDDIC, National Digestive Diseases Information Clearinghouse. ➤ Niederau C, F.R., Pürschel A, Stremmel W, Häussinger D, Strohmeyer G, Long-term survivalin patients with hereditary hemochromatosis. Gastroenterology 1996(110): p. 1107-1119. ➤ NIH, Institutes of Health. ➤ ÖGTG – Österreichisches Gentechnik Gesetz ➤ Olds, L. C.; Sibley, E. : Lactase persistence DNA variant enhances lactase promoter activity in vitro: functional role as a cis regulatory element. Hum. Molec. Genet. 12: 2333-2340, 2003. ➤ Olson RE (February 1998). "Discovery of the lipoproteins, their

Sida 178 av 181

role in fat transport and their significance as risk factors". J. Nutr. 128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044 ➤ Philippe Boutin, Daniel Vincent4, Alexandre Belisle4, Samy Hadjadj6, Beverley Balkau7, Barbara Heude7, ➤ Raisz L (2005). "Pathogenesis of osteoporosis: concepts, conflicts, and prospects.". J Clin Invest 115 (12): 3318–25 ➤ Rayman MP: Proc Nutr Soc. 2005 Nov;64(4):527-42 ➤ Redeker et al. 1998 EAS 98 ➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2002), Human Vitamin and Mineral Requirements, pp166-167 ➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2007) Protein and amino acid requirements in human nutrition, pp224-226 ➤ Responsiveness of selenoproteins to dietary selenium.Allan CB: Annu Rev Nutr. 1999;19:1-16 ➤ Richer SP.J Am Optom Assoc. 1993 Dec;64(12):838-50. Is there a prevention and treatment strategy for macular degeneration? ➤ Robert Sladek1,2,4, Ghislain Rocheleau1*, Johan Rung4*, Christian Dina5*, Lishuang Shen1, David Serre1, ➤ Rochette, J., et al., Multicentric origin of hemochromatosis gene (HFE) mutations. Am J Hum Genet, 1999. 64(4): p. 1056-62. ➤ Sblattero D, Berti I, Trevisiol C, et al (May 2000). "Human recombinant tissue transglutaminase ELISA: an innovative diagnostic assay for celiac disease". Am. J. Gastroenterol. 95 (5): 1253–7. ➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431 ➤ Scott, L. J.; Mohlke, K. L.; Bonnycastle, L. L.; Willer, C. J.; Li, Y.; Duren, W. L.; Erdos, M. R.; Stringham, H. M.; Chines, P. S.; Jackson, A. U.; Prokunina-Olsson, L.; Ding, C.-J.; and 29 others : A genome-wide association study of type 2 diabetes in Finns detects multiple susceptibility variants. Science 316: 1341-1345, 2007 ➤ Seeman, E.; Hopper, J. L.; Bach, L. A.; Cooper, M. E.; Parkinson, E.; McKay, J.; Jerums, G. : Reduced bone mass in daughters of women with osteoporosis. New Eng. J. Med. 320: 554-558, 1989 ➤ Selenium in cancer prevention: a review of the evidence and mechanism of action. ➤ Selenium supplementation increases liver MnSOD expression: molecular mechanism for hepato-protection.Shilo S: J Inorg Biochem. 2008 Jan;102(1):110-8. Epub 2007 Aug 1. ➤ Selenium supplementation restores the antioxidative capacity and prevents cell damage in bone marrow stromal cells in vitro.Ebert R: Stem Cells. 2006 May;24(5):1226-35. Epub 2006 Jan 19. ➤ Study on safety and bioavailability of ubiquinol (Kaneka QH) after single and 4-week multiple oral administration to healthy volunteers.Hosoe K, Regul Toxicol Pharmacol. 2007 Feb;47(1):19-28. Epub 2006 Aug 21 ➤ Tong Y, Lin Y, Zhang Y, Yang J, Zhang Y, Liu H, Zhang B; Association between TCF7L2 gene polymorphisms and susceptibility to Type 2 Diabetes mellitus : a large Human Genome Epidemiology (HuGE) review and meta-analysis; BMC Med Genet. 2009 Feb 19;10:15 ➤ Tsakiris S: Eur J Clin Nutr. 2009 Feb;63(2):215-21. Epub 2007 Sep 19. ➤ Tuula H. Vesa et al.: Lactose Intolerance, in: Journal of the American College of Nutrition, Vol. 19, No. 90002, 165S-175S (2000) ➤ Tybjaerg-Hansen A, Humphries SE. Familial defective apolipoprotein B-100: a single mutation that causes hypercholesterolemia and premature coronary artery disease. Atherosclerosis 1992.96:91-107 ➤ van Vliet-Ostaptchouk, J. V.; Onland-Moret, N. C.; van Haeften, T. W.; Franke, L.; Elbers, C. C.; Shiri-Sverdlov, R.; van der Schouw, Y. T.; Hofker, M. H.; Wijmenga, C. : ➤ Varret, M.; Rabes, J.-P.; Collod-Beroud, G.; Junien, C.; Boileau, C.; Beroud, C. : Software and database for the analysis of mutations in the human LDL receptor gene. Nucleic Acids Res. 25: 172-180, 1997r M, Renner W, et al. Association of complement factor H Y402H gene orgy.

Weight Sensor ➤ Statistisches Bundesamt (Hrsg.): Statistisches Jahrbuch 2005. S. 238 ➤ VERA-Schriftenreihe: „Lebensmittel- und Nährstoffaufnahme in der BRD (1985–1989)“, Band XII, Wissenschaftlicher Fachverlag, Niederkleen, 1994 ➤ Stunkard AJ, Harris JR, Pedersen NL, McClearn GE. The body-mass index of twins who have been reared apart. N Engl J Med 1990;322:1483–1487 ➤ Rankinen T, Zuberi A, Chagnon YC, Weisnagel SJ, Argyropoulos G, Walts B, Pérusse L, Bouchard C. The human obesity gene map: the 2005 update. Obesity (Silver Spring). 2006 Apr;14(4):529-644. ➤ Skender ML, Goodrick GK, Del Junco DJ, Reeves RS, Darnell L, Gotto A, et al. Comparison of 2-year weight loss trends in behavioral treatments of obesity: Diet, exercise, and combination

interventions. J Am Diet Assoc 1996;96:342-6. ➤ Wing RR. Behavioural treatment of severe obesity. Am J Clin Nutr 1992;55(2 Suppl):545-551 ➤ Garrow JS. Exercise in the treatment of obesity: a marginal contribution. Int J Obes Relat Metab Disord 1995a;19(Suppl 4):126-9, kein Abstract, Evidenzklasse: IV. ➤ Epstein LH, Coleman KJ, Myers MD. Exercise in treating obesity in children and adolescents. Med Sci Sports Exerc 1996a;28(4):428-35. ➤ Harrell JS, Johnston LF, Griggs TR, Schaefer P, Carr EG, Jr., McMurray RG, et al. An occupation based physical activity intervention program: improving fitness and decreasing obesity. Aaohn J 1996;44(8):377-84. ➤ Buemann B, Tremblay A. Effects of exercise training on abdominal obesity and related metabolic complications. Sports Med 1996;21(3):191-212. ➤ Hauner H. Strategie der Adipositastherapie. Der Internist 1997;3:244-250. ➤ De Luis D A et al., Ann Nutr Metab 50: 354-360, 2006 ➤ Lindi et al., Diabetes 51: 2581-2586, 2002 ➤ Martinez et al., J Nutr 133: 2549-2554, 2003 ➤ Masuo et al., Circulation 111: 3429-3434, 2005 ➤ Marti et al., Diabetes Obes Metab 4: 428-430, 2002 ➤ Shiwaku et al., Int J Obes Relat Metab Disord 27: 1028-1036, 2003 ➤ Schon leichtes Übergewicht beeinträchtigt die Lebenserwartung, MMW-Fortschr. Med. Nr. 51-52 / 2006 (148. Jg.), S. 28 ➤ Elias, M. F. et al.: Obesity, diabetes and cognitive deficit: The Framingham Heart Study. In: Neurobiol Aging.. 26, Nr. 1, 2005, S. 11-16. ➤ Wolf P. A. et al.: Relation of obesity to cognitive function: importance of central obesity and synergistic influence of concomitant hypertension. The Framingham Heart Study. In: Curr Alzheimer Res.. 4, Nr. 2, 2007, S. 111-116. ➤ Irie F. et al.: Enhanced risk for Alzheimer disease in persons with type 2 diabetes and APOE epsilon4: the Cardiovascular Health Study Cognition Study. In: Arch Neurol.. 65, Nr. 1, 2008, S. 83-89. ➤ Xu W. L. et al.: Uncontrolled diabetes increases the risk of Alzheimer's disease: a population-based cohort study. In: Diabetologia.. 52, Nr. 6, 2009, S. 1031–1039. ➤ Naderali, E. K. et al.: Obesity and Alzheimer's Disease: A Link Between Body Weight and Cognitive Function in Old Age. In: Am J Alzheimers Dis Other Demen.. ➤ Cyrus A. R. et al.: Brain Structure and Obesity. In: Human Brain Mapping. ➤ Am J Clin Nutr. 2009 Dec;90(6):1483-8. Epub 2009 Oct 14. The FTO gene rs9939609 obesity-risk allele and loss of control over eating. Tanofsky-Kraff M, Han JC, Anandalingam K, Shomaker LB, Columbo KM, Wolkoff LE, Kozlosky M, Elliott C, Ranzenhofer LM, Roza CA, Yanovski SZ, Yanovski JA. ➤ Am J Clin Nutr. 2009 Nov;90(5):1418-25. Epub 2009 Sep 2. Fat and carbohydrate intake modify the association between genetic variation in the FTO genotype and obesity. Sonestedt E, Roos C, Gullberg B, Ericson U, Wirfält E, Orho-Melander M. ➤ Arch Intern Med. 2009 Nov 9;169(20):1897-906. APOA2, dietary fat, and body mass index: replication of a gene-diet interaction in 3 independent populations. Corella D, Peloso G, Arnett DK, Demissie S, Cupples LA, Tucker K, Lai CQ, Parnell LD, Coltell O, Lee YC, Ordovas JM. ➤ Arterioscler Thromb Vasc Biol. 1998 Oct;18(10):1606-10. Postprandial lipemic response is modified by the polymorphism at codon 54 of the fatty acid-binding protein 2 gene. Agren JJ, Valve R, Vidgren H, Laakso M, Uusitupa M. ➤ Clin Chem Lab Med. 2007;45(3):316-20. Polymorphisms in the APOA1/C3/A4/A5 gene cluster and cholesterol responsiveness to dietary change. Hubacek JA, Bohuslavova R, Skodova Z, Pitha J, Bobkova D, Poledne R. ➤ Clin Chim Acta. 2010 Nov 11;411(21-22):1716-22. Epub 2010 Jul 25. Effects of common FTO gene variants associated with BMI on dietary intake and physical activity in Koreans. Lee HJ, Kim IK, Kang JH, Ahn Y, Han BG, Lee JY, Song J. ➤ Clin Genet. 2003 Feb;63(2):109-16. The PPAR-gamma P12A polymorphism modulates the relationship between dietary fat intake and components of the metabolic syndrome: results from the Québec Family Study. Robitaille J, Després JP, Pérusse L, Vohl MC. ➤ Diabetes Care. 1997 Dec;20(12):1887-90. Effects of Trp64Arg mutation in the beta 3-adrenergic receptor gene on weight loss, body fat distribution, glycemic control, and insulin resistance in obese type 2 diabetic patients. Sakane N, Yoshida T, Umekawa T, Kogure A, Takakura Y, Kondo M. ➤ Diabetes Obes Metab. 2002 Nov;4(6):428-30. TRP64ARG polymorphism of the beta 3-adrenergic receptor gene and obesity risk: effect modification by a sedentary lifestyle. Marti A, Corbalán

Sida 179 av 181

MS, Martínez-Gonzalez MA, Martinez JA. ➤ Diabetes. 2002 Aug;51(8):2581-6. Association of the Pro12Ala polymorphism in the PPAR-gamma2 gene with 3-year incidence of type 2 diabetes and body weight change in the Finnish Diabetes Prevention Study. Lindi VI, Uusitupa MI, Lindström J, Louheranta A, Eriksson JG, Valle TT, Hämäläinen H, Ilanne-Parikka P, KeinänenKiukaanniemi S, Laakso M, Tuomilehto J; Finnish Diabetes Prevention Study. ➤ Diabetologia. 2005 Aug;48(8):1503-9. Epub 2005 Jun 29. Influence of Pro12Ala peroxisome proliferator-activated receptor gamma2 polymorphism on glucose response to exercise training in type 2 diabetes. Adamo KB, Sigal RJ, Williams K, Kenny G, Prud'homme D, Tesson F. ➤ Eur J Intern Med. 2007 Dec;18(8):587-92. Epub 2007 Sep 10. Influence of the Trp64Arg polymorphism in the beta 3 adrenoreceptor gene on insulin resistance, adipocytokine response, and weight loss secondary to lifestyle modification in obese patients. de Luis DA, Gonzalez Sagrado M, Aller R, Izaola O, Conde R. ➤ Horm Metab Res. 2005 Feb;37(2):99-105. Influence of the PPARgamma2 Pro12Ala and ACE I/D polymorphisms on insulin sensitivity and training effects in healthy offspring of type 2 diabetic subjects. Østergård T, Ek J, Hamid Y, Saltin B, Pedersen OB, Hansen T, Schmitz O. ➤ Int J Obes (Lond). 2011 Aug;35(8):1041-9. doi: 10.1038/ijo.2010.263. Epub 2010 Dec 21. Association between fat intake, physical activity and mortality depending on genetic variation in FTO. Sonestedt E, Gullberg B, Ericson U, Wirfält E, Hedblad B, Orho-Melander M. ➤ Int J Obes (Lond). 2011 May;35(5):666-75. Epub 2010 Oct 26. Association between the APOA2 promoter polymorphism and body weight in Mediterranean and Asian populations: replication of a gene-saturated fat interaction. Corella D, Tai ES, Sorlí JV, Chew SK, Coltell O, Sotos-Prieto M, García-Rios A, Estruch R, Ordovas JM. ➤ Int J Obes Relat Metab Disord. 2003 Sep;27(9):1028-36. Difficulty in losing weight by behavioral intervention for women with Trp64Arg polymorphism of the beta3-adrenergic receptor gene. Shiwaku K, Nogi A, Anuurad E, Kitajima K, Enkhmaa B, Shimono K, Yamane Y. ➤ J Biol Chem. 2001 Oct 26;276(43):39679-84. Epub 2001 Aug 3. The polymorphism at codon 54 of the FABP2 gene increases fat absorption in human intestinal explants. Levy E, Ménard D, Delvin E, Stan S, Mitchell G, Lambert M, Ziv E, Feoli-Fonseca JC, Seidman E. ➤ J Clin Endocrinol Metab. 1998 Jul;83(7):2441-4.Meta-analysis of the association of Trp64Arg polymorphism of beta 3-adrenergic receptor gene with body mass index. Fujisawa T, Ikegami H, Kawaguchi Y, Ogihara T. ➤ J Lipid Res. 2000 Dec;41(12):2002-8. Effects of an Ala54Thr polymorphism in the intestinal fatty acid-binding protein on responses to dietary fat in humans. Pratley RE, Baier L, Pan DA, Salbe AD, Storlien L, Ravussin E, Bogardus C. ➤ J Mol Med (Berl). 2007 Feb;85(2):119-28. Epub 2007 Jan 9. APOA5 gene variation modulates the effects of dietary fat intake on body mass index and obesity risk in the Framingham Heart Study. Corella D, Lai CQ, Demissie S, Cupples LA, Manning AK, Tucker KL, Ordovas JM. ➤ J Nutr. 2003 Aug;133(8):2549-54. Obesity risk is associated with carbohydrate intake in women carrying the Gln27Glu beta2-adrenoceptor polymorphism. Martínez JA, Corbalán MS, Sánchez-Villegas A, Forga L, Marti A, Martínez-González MA. ➤ J Nutr. 2009 Dec;139(12):2301-8. Epub 2009 Oct 14. Apolipoprotein A5 polymorphisms interact with total dietary fat intake in association with markers of metabolic syndrome in Puerto Rican older adults. Mattei J, Demissie S, Tucker KL, Ordovas JM. ➤ J Nutr. 2011 Dec;141(12):2219-25. Epub 2011 Nov 2. A High Intake of Saturated Fatty Acids Strengthens the Association between the Fat Mass and Obesity-Associated Gene and BMI. Corella D, Arnett DK, Tucker KL, Kabagambe EK, Tsai M, Parnell LD, Lai CQ, Lee YC, Warodomwichit D, Hopkins PN, Ordovas JM. ➤ J Nutr. 2011 Mar;141(3):380-5. Epub 2011 Jan 5. APOA5 gene variation interacts with dietary fat intake to modulate obesity and circulating triglycerides in a Mediterranean population. SánchezMoreno C, Ordovás JM, Smith CE, Baraza JC, Lee YC, Garaulet M. ➤ Metabolism. 2005 Dec;54(12):1652-8. Comparison of the acute response to meals enriched with cis- or trans-fatty acids on glucose and lipids in overweight individuals with differing FABP2 genotypes. Lefevre M, Lovejoy JC, Smith SR, Delany JP, Champagne C, Most MM, Denkins Y, de Jonge L, Rood J, Bray GA. ➤ Obes Res. 2001 Dec;9(12):741-5. Association of BMI with the beta3-adrenergic receptor gene polymorphism in Japanese: metaanalysis. Kurokawa N, Nakai K, Kameo S, Liu ZM, Satoh H. ➤ Obes Res. 2004 Feb;12(2):340-5.Intestinal FABP2 A54T polymorphism: association with insulin resistance and obesity in women. Albala C, Santos JL, Cifuentes M, Villarroel AC, Lera L, Liberman C, Angel B, Pérez-Bravo F.

➤ Obes Res. 2004 May;12(5):807-15. Association between body fat response to exercise training and multilocus ADR genotypes. Phares DA, Halverstadt AA, Shuldiner AR, Ferrell RE, Douglass LW, Ryan AS, Goldberg AP, Hagberg JM. ➤ Obesity (Silver Spring). 2006 Apr;14(4):529-644. The human obesity gene map: the 2005 update. Rankinen T, Zuberi A, Chagnon YC, Weisnagel SJ, Argyropoulos G, Walts B, Pérusse L, Bouchard C.

Sida 180 av 181

ANTECKNINGAR