Make Rojava Green Again (Swedish)

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN ROJAVAS INTERNATIONALISTISKA KOMMUN

FÖRORD AV DEBBIE BOOKCHIN

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN Att bygga ett ekologiskt samhälle

ROJAVAS INTERNATIONALISTISKA KOMMUN Illustrationer av

MATT BONNER

ROJAVAS INTERNATIONALISTISKA KOMMUN I SAMARBETE MED NORRA SYRIENS DEMOKRATISKA SJÄLVSTYRE Första upplagan utgiven på engelska, London 2018, av Dog Section Press och Rojavas internationalistiska kommun Tryckt av Calverts Ltd., ett arbetarkooperativ ISBN 9780993543562 Publicerad under Creative Commons Erkännande-IckeKommersiellt 4.0 Internationella Publika Licens Grafisk formgivning av Matt Bonner – revoltdesign.org Dog Section Press logotyp formgiven av Marco Bevilacqua Svensk översättning: Rojavakommittéerna Första tryckningen, Stockholm 2019, Heval förlag och Rojavakommittéerna ISBN: 9789198332353

INNEHÅLL

Förord av Debbie Bookchin Introduktion

11 17

Rojavas internationalistiska kommun Lär. Stöd. Organisera.

23

Social Ekologi En titt på mänskligheten och naturen

31

Kapitalistisk modernitet Krisen i relationen mellan mänskligheten och naturen

55

Ekologiska utmaningar Perspektiv för ett ekologiskt samhälle

71

Gör Rojava grönt igen

101

Epilog

121

Appendix

123

Käll- och litteraturförteckning

127

ANKARA

TURKIET

SYRIEN DAMASKUS

KURDISTAN

TEHERAN

BAGDAD

IRAK

IRAN

TURKIET

KOBANÎ TÎL ABYAD AFRÎN

ALEPPO

SYRIEN

ROJAVA Demokratiska federationen norra Syrien

QAMISHLO

DÊRIKA HEMKO

SERÊ KANÎYÊ

R O J AVA AL-HASAKAH

RAQQA

IRAK

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

8

DEDIKATION

F

riheten att gå utmaningarna med att bygga ett ekologiskt samhälle till mötes är, först och främst, tack vare den här revolutionens många martyrer.

Utan deras kamp hade det i dag inte funnits någon befriad mark i Rojava att plantera fröna till ett ekologiskt liv.

Den här boken är tillägnad dem.

9

Hjälp en ny värld att födas i Rojava. Och sprid dess vision: att ett fritt, ekologiskt samhälle är möjligt överallt.

DEBBIE BOOKCHIN

FÖRORD av Debbie Bookchin

D

et är omöjligt att bortse från faktumet att den här vackra boken släpptes sent på året 2018 – i skuggan av Turkiets ansträngningar att invadera den mestadels kurdiska Afrînkantonen i norra Syrien.

Alltmedan YPG och det helt kvinnliga YPJ:s heroiska krigare håller tillbaka de av Turkiet mobiliserade fascistiska gängen, med dess önskan att införa sin auktoritära, kvinnofientliga, ekologiskt rovdrivna och kapitalistiska ideologi i Afrîn (och, om Turkiet fick bestämma, även på Cizîrê och Kobanî, de två övriga kantonerna i Rojava, mer formellt känt som Autonoma administrationen norra och östra Syrien) frågar inte sällan utomstående observatörer: ”vad är det med Rojavas sociala strukturer som inspirerar en så urstark lojalitet hos dess försvarare och folk?”

Den här boken besvarar den frågan. Med ett språk som binder samman det utopiska med det konkreta, det poetiska med det vardagliga, har Rojavas internationalistiska kommun skapat både en vision och en manual för hur ett fritt, ekologiskt samhälle kan se ut. I de kommande sidorna kommer du finna en filosofisk introduktion till idén om 11

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

social ekologi, en teori som argumenterar för att det bara är när vi sätter stopp för hierarkiska relationer mellan människor (män över kvinnor, gamla över unga, en etnicitet eller religion över en annan osv.) som vi kommer kunna reparera vår relation till naturen. Som författarna noterar växer det här imperativet sig allt starkare för varje dag som går, medan den globala uppvärmningen och den nyliberala ideologin hotar själva möjligheten till mänskligt liv på den här planeten.

I linje med den internationalistiska kommunens underförstådda erkännande, att teori är värdelös om den inte omsätts i praktisk handling, kommer du i den här boken finna en konkret guide till byggandet av ett ekologiskt samhälle i denna del av världen – en region som slitits sönder av krig; dess naturliga under och resurser skymfade av tyranner i det förflutna. Allteftersom du läser den här boken kommer du trollbindas av beskrivningarna av floderna och sjöarna, de svepande stäpperna som böljar med linser, kikärtor och bönor, jordbruksmarken och fruktträden – aprikos, granatäpple, fikon, körsbär och så många fler – som de kommer plantera inom den närmaste framtiden. Bara under 2018 sätter de 10 000 trädplantor, som i framtiden kommer användas till att understöda kvaliteten på luften och den fortsatta återbeskogningen av Hayakas naturreservat i närheten av Dêrîk i Cizîrê – ett viktigt naturområde där vargar, rävar, vildsvin och en lång rad fåglar funnit en fristad, och där människor kan uppleva ett skogsområdes skönhet och avskildhet. Projektet är djupt rörande i sitt engagemang för regionens långsiktiga, ekologiska välmående. Det vittnar om 12

FÖRORD

det djupt liggande behov som vi människor har att förvalta naturens rika överflöd, och det utgör ett levande bevis på, när en genomtänkt demokratisk process finns på plats, att ett bättre, egalitärt och ekologiskt samhälle är möjligt.

Författarna observerar skarpsinnigt att ett ekologiskt samhälle behöver ha ekonomiska och politiska fundament att vila på, dvs. en kommunalistisk eller demokratiskt konfederal modell i vilken varje medlem av samhället har en röst och ett intresse för dess framtida välbefinnande.

I en sådan värld, där människor tillsammans beslutar hur naturresurser ska användas, kan vi ompröva relationerna mellan livet i staden och livet på landsbygden, mellan produktion och konsumtion samt mellan periferi och kärna, och ta fram en rationell plan för användning av mark, vatten och t.o.m. avfall. Den här boken erbjuder idéer och exempel på sätt som Rojavas unika landskap kan försörja sitt folk.

Därigenom – via presentationen av både teori och eleganta, praktiska lösningar – förser Rojavas internationalistiska kommun oss med inspiration för hur en går tillväga med byggandet av ett ekologiskt samhälle inte bara i Rojava, utan även utanför dess gränser.

Den internationalistiska kommunen utgörs av en grupp människor från världens alla hörn som har kommit till Rojava för att erbjuda sitt stöd, sin expertis, sina idéer och, kanske viktigast, sina händer för att bygga ett samhälle som befordrar en hälsosam och harmonisk framtid för regionens människor och naturresurserna som de är beroende av. De bjuder in dig, spännande nog, till att delta i byggandet av den akademi som kommer att introducera nytillkomna till ett 13

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

liv i Rojava, och för att upprätthålla redan inledda projekt.

Jag förväntar mig att du, likt mig, kommer inspireras av känslan av hopp, av möjligheter och av den utopiska vision som Rojava representerar för Mellanöstern och för resten av världen. Dela den här visionen med dina vänner, dela med dig av din expertis och stöd Rojavas internationalistiska kommun. Hjälp en ny värld att födas i Rojava. Och sprid dess vision: att ett fritt, ekologiskt samhälle är möjligt överallt.

14

FÖRORD

15

INTRODUKTION

Ä

ven om vi med en gång blev varse om Rojavas miljömässiga utmaningar har vårt kollektivs ekologiska arbete utgjort en långsam process. För internationalisterna i Rojava var utgångspunkten att inte bara delta i revolutionen med våra sinnen, utan även med händerna.

Och vad kunde vara mer passande än att arbeta med självaste marken där revolutionen äger rum? Mot bakgrund av tanken vad vi kunde göra för revolutionen kom vi på idén att starta en plantskola vid den internationalistiska akademin.

Frågor uppstod i samband med byggandet av vår akademi och med planen för plantskolan, vilket i sin tur ledde till fler frågor. Varifrån kommer vattnet, som vi behöver till akademin såväl som till träden? Vad händer med vårt avloppsvatten? Vad gör vi med våra sopor och vad gör samhället med sina? Vilken växtnäring behöver vi till vårt grönsaksland och vilka används i det omgivande jordbruket? Varför odlas i dag bara vete kring akademin, där skogar för bara några decennier sedan låg? Ju mer vi frågade, diskuterade och arbetade, desto klarare blev vi över kopplingen mellan de ekologiska problemen och 17

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

den ekonomiska och politiska situationen. Det var den här processen som fick oss att ställa frågorna: hur skulle ett ekologiskt samhälle i Rojava se ut, och hur skulle det kunna byggas?

Det föreföll passande för oss att dela med oss av våra preliminära diskussioner och resultaten av våra efterforskningar, och detta är vad vi vill uppnå med den här boken. Den riktar sig inte bara till de som är involverade i de relevanta kommittéerna eller alla de andra som arbetar och forskar på plats, utan även till aktivister, vetenskapspersoner och intresserade människor världen över. I Rojava har miljöfrågor varit föremål för begränsat intresse, både inom globala solidaritetskretsar och inom de lokala strukturerna.

Allmänheten utomlands har ignorerat frågan hittills, då kriget mot Islamiska staten fortsätter att dölja den här revolutionens politiska natur. Med den här boken vill vi skifta fokus; rapportera om de brådskande utmaningarna som Rojavas människor och natur står inför; betona det ekologiska arbetet som utförs här samt ingå i en aktiv dialog med alla de som är intresserade och som befinner sig i en position att hjälpa till.

Detta ställde oss också inför en utmaning i skrivandet av den här boken: hur kombinerar vi ideologiska diskussioner om den grundläggande relationen mellan människa och natur med forskning som kretsar kring frågor om biologi och husbygge? Hur förmår vi göra de här frågorna tillgängliga inte bara för personer som redan är bekanta med dem? Vi hoppas att detta uppnåtts genom bredden 18

INTRODUKTION

på ämnena som diskuterats, textens mångsidighet och dess uppdelning i användbara avsnitt.

Till att börja med introducerar vi oss själva, Rojavas internationalistiska kommun. I det följande kapitlet kommer vi presentera vår diskussion kring social ekologi och vårt sätt att se på ett ekologiskt samhälle, som utgör den teoretiska basen för vårt pågående arbete. Nedan följer en introduktion till den kapitalistiska modernitetens ekologiska kris, eftersom det inte är möjligt att ta kunskaper om den kapitalistiska modernitetens ekologiska effekter för givna.

Vi har försökt att ta med i beräkningarna krisens många olika aspekter.

Utifrån den ekologiska krisens globala perspektiv kommer vi, i det femte kapitlet, att diskutera situationen i Rojava med särskilt fokus på den största kantonen, Cizîrê. Å ena sidan beror detta fokus på Cizîrês centrala behov när det kommer till energiförsörjning och frågor som rör miljö och jordbruk, å den andra på faktumet att vi arbetar och bygger vår akademi där. (Dessutom har det inte varit möjligt, före den här bokens publicering, att resa till Afrînkantonen. Vi kunde därför bara utföra begränsad research rörande förhållandena där.)

Kapitlet ger en överblick av ekologiska frågor i kontexten av de turkiska och syriska staternas politik.

Vi kommer i detalj formulera våra förslag till vilka ytterligare steg som kan tas i byggandet av ett ekologiskt samhälle. Den detaljerade informationen, den fakta och de siffror som vi refererar till i kapitlet är baserade på studierna listade i käll- och litteraturförteckningen i slutet av boken 19

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

samt på ingående diskussioner hållna med de ansvariga inom de olika strukturerna i det demokratiska självstyret.

Mot bakgrund av den här informationen, analysen av situationen och projekten som genomförts hittills har vi bestämt målen för Gör Rojava grönt igen-kampanjen och dess kommande, konkreta steg. Vi kommer presentera dessa i detalj i slutet av boken.

Rojavas internationalistiska kommun September 2018

20

INTRODUKTION

21

Var först och främst mottagliga, i djupet av er själva, för alla orättvisor utförda mot vem det än rör, varsomhelst i världen.

Detta är revolutionärens vackraste karaktärsdrag.

CHE GUEVARA

ROJAVAS INTERNATIONALISTISKA KOMMUN Lär. Stöd. Organisera.

S

ex år har gått sedan revolutionen i Rojava inleddes.

Efter det heroiska försvaret av Kobanî har YPG/ YPJ fortsatt att trycka tillbaka Islamiska statens reaktionära gäng. Samtidigt gör människorna i Rojava ännu framgångsrikt motstånd mot samtliga hegemoniska försök att korrumpera revolutionen. Inspirerad och upplyst av Abdullah Öcalans idéer och den kurdiska frihetsrörelsens kamp – baserad på kvinnors frigörelse, ekologi och radikal demokrati – är en revolutionär rörelse på väg att organisera sig själv i Rojava för att få ett slut på den kapitalistiska moderniteten. Till följd av revolutionen i Rojavas pågående åstadkommanden är folket satt under press. Kriget mot IS, den turkiska statens dagliga terror såväl som ett omfattande ekonomiskt embargo drar ner tempot på byggandet av ett nytt samhälle. I den här situationen behöver Rojava mer stöd än någonsin från omvärlden.

Rojava är i behov av medial uppmärksamhet och politiskt stöd utifrån. På samma gång behöver folket i Rojava praktisk hjälp på plats. Läkare och engelskalärare, översättare och ingenjörer – institutionerna och strukturerna i Rojava 23

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

behöver kunskap och idéer. Men det handlar inte bara om experter. Vi söker efter människor som vill lära sig, delta och bli en del av revolutionen. Internationalism i formen av direkt aktion, vare sig inom YPG/YPJ eller inom de civila strukturerna, ger uttryck för revolutionens mening – som rör sig bortanför Mellanöstern och Kurdistan. Vid sidan av den praktiska solidariteten är internationalismen av största vikt.

Ni är hoppet i er själva

ABDULLAH ÖCALAN

Rojava behöver oss, men mer än så: vi behöver Rojava.

Vi behöver hopp, tro, inspiration och nya perspektiv i en kollektiv kamp mot förtryck.

Medan den auktoritära staten och högerrörelser firat sina comebacker i Västvärlden är nyliberalismens forna stjärnor i periferin redan på god väg mot öppen fascism. Trump, Erdogan och Putin lägger på is sina sista ansträngningar att framstå som demokratiska. Inför den här utvecklingen står de flesta revolutionära rörelser maktlösa. Marginaliserade och utan perspektiv, splittrade och främmandegjorda är den enda rollen systemet lämnar åt dem att analysera och kritisera.

24

ROJAVAS INTERNATIONALISTISKA KOMMUN

Rojava erbjuder oss ett sätt att övervinna detta dilemma: att lära från den kurdiska rörelsen innebär att organisera sig och sprida revolutionen.

Skapa två, tre, många Rojavas!

Även om internationalister har varit verksamma i Rojava under många år är det inte förrän nu som det funnits ett etablerat system för att kunna ta emot personer i större antal från utlandet som kommer till Rojava och för att integrera dem i strukturerna och revolutionen.

Utöver de tekniska problemen med att resa till Rojava har bristen på språkkunskaper, kulturella skillnader och en förståelse för rörelsen såväl som för regionen försvårat internationalisternas meningsfulla deltagande i revolutionärt arbete. Lokala strukturer för att utbilda och förbereda internationalister såväl som sådana som är till för att ge stöd åt de lokala institutionerna i deras arbete och interaktion med internationalister saknas. Enklare uttryckt: ett system för att organisera internationalisters arbete i Rojava är av nödvändighet.

Vi bygger upp det här självorganiserade och -finansierade systemet tillsammans med den kurdiska frihetsrörelsen.

Det första steget kommer vara att etablera en akademi för internationalister i Rojava. Där kommer vi organisera 25

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

En mamma i ett kvarter i Qamislo välkomnar årsdagen av revolutionen i Rojava.

26

ROJAVAS INTERNATIONALISTISKA KOMMUN

27

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

politisk-kulturell utbildning, språkkurser och kollektivt, praktiskt arbete. Det kommer göra det möjligt för internationalister att delta i de lokala strukturerna.

Vi uppmanar alla att organisera sig för att ge revolutionen i Rojava sitt stöd och att följa och engagera sig i den internationalistiska kommunens aktiviteter.

28

ROJAVAS INTERNATIONALISTISKA KOMMUN

29

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

30

SOCIAL EKOLOGI En titt på mänskligheten och naturen

V

ärlden under det tjugoförsta århundradet står ansikte mot ansikte med ruinerna av det förflutna och det nuvarande. Krig har blivit ett normaltillstånd, och fattigdom och hunger har blivit marginella nyheter som inte längre kräver några rubriker. För många människor har innebörden och vikten av att vara människa gått förlorad, och ordet samhälle betyder bara isolerade individer inlemmade i en stat som sköter mellanmänskliga relationer. Med den här utvecklingen i åtanke förefaller miljöfrågor vara sekundära; för många är de slumpmässiga – mest för miljöaktivister att oroa sig för.

Men den ekologiska krisen har blivit vår tids mest akuta utmaning, eftersom den berör och förändrar alla delar av samhället. Det ekologiska systemet har havererat i sådan utsträckning att skadorna till stor del har blivit irreversibla.

En stor del av livet, både mänskligt såväl som övrigt liv, har hamnat i en fundamental kris. I det här sammanhanget skriver Abdullah Öcalan att ”ett tillvägagångssätt som utlovar frälsning från den nuvarande krisen kan endast leda till ett korrekt socialt system om det är ekologiskt”.

31

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Det är av nödvändighet att dra upp riktlinjerna för ett sådant ekologiskt socialt system och att utveckla ett handlingssätt som kan övervinna den ekologiska och sociala krisen som helhet; ett handlingssätt som inte bara bekämpar symtomen, utan även tar hänsyn till faktumet att de ekologiska och samhälleliga kriserna är nära sammankopplade. För att kunna lösa den ekologiska krisen behöver vi förändra de sociala makt- och dominansrelationerna i grunden.

Om vi tar sökandet efter nya vägar att leva som startpunkt behöver vi kunna besvara frågan hur och varför samhällena har hamnat i motstånd till naturen. Ur ett historiskt perspektiv behöver vi kunna identifiera de avgörande ögonblicken i de sociala förändringarna, vilka ledde till uppbrottet mellan samhälle och natur som vi har i dagens kapitalistiska samhälle. Att tala om mänskligheten och inte om konkreta mentaliteter, system och härskare döljer bara orsakerna till uppbrottet och får oss att utgå från felaktiga antaganden. Det döljer motsättningarna som gömmer sig bakom begreppet ”mänskligheten” – antagonismen mellan de förtryckta och förtryckarna, mellan könen, mellan gamla och unga, mellan ljust och mörkt och mellan fattiga och rika.

Om vi vill lyckas med att bygga ett nytt socialekologiskt samhälle måste vi föreställa oss mänskligheten som en livsform, som, med sin kreativitet och kreativa kraft, kan ge ett stort bidrag till förbättrandet av hela den naturliga världen. Mer än så: det är vår skyldighet att acceptera den här potentialen och att tro på den. Det är tydligt att tillvägagångssättet för att lösa den ekologiska krisen, mot ett socialekologiskt 32

SOCIAL EKOLOGI

samhälle, inte ensamt kan lämnas åt vetenskaperna. Snarare är det en uppgift för en kritisk teori, som besitter förmågan att överbrygga den positivistiska klyftan som existerar mellan natur- och samhällsvetenskaperna samt mellan mänskligheten och naturen.

Många tänkare, så som Abdullah Öcalan, Silvia Federici, Friedrich Engels och framförallt Murray Bookchin, har spelat ledande roller i att bidra till en sådan teori, genom deras analys av sociala maktrelationer och den historiska utvecklingen, deras förståelse av naturen och mänskligheten samt deras starka tro på gångbarheten i ett ekologiskt, fritt samhälle.

RELATIONERNA MELLAN SAMHÄLLE OCH NATUR: FÖRÄNDRINGARNA GENOM HISTORIEN När vi betraktar förändringarna i samhällets relation till naturen är det av största vikt att inte förflytta blicken från förändringarna inom samhälleliga maktrelationer, produktionssätt, ideologi och mentaliteter. Det finns inget enskilt förhållningssätt till naturen; olika produktionssätt, sociala klasser, kulturer och kön har varierande relationer till den. Naturen inkluderar diverse aspekter, så som föda och energi, men även en individs relation till hennes eller hans egen kropp. Det handlar om hur den externa verkligheten kring människan uppfattas, förstås och upplevs.

33

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Den nuvarande relationen med naturen, som domineras av samhällets statskapitalistiska struktur, utvecklades genom en lång process av händelser. Att frikoppla den här relationen från utvecklingen som ledde fram till densamma ger intrycket av ett system som är oundvikligt och alltid har varit det.

Ett misslyckande att analysera den här historien och dess utveckling på rätt sätt leder till en oförmåga att förstå samtiden och bygga framtiden. I följande del kommer vi med detta i åtanke titta på en handfull av förändringarna som ägt rum i samhällets relation med naturen.

Människan: den självmedvetna naturen

JOHANN GOTTLIEB FICHTE

Naturligt samhälle kan förstås som den första sociala formen. I mindre samhällen – i klaner – inledde mänskligheten processen med att bli socialiserade. I tidiga samhällen var människors förståelse av naturen karaktäriserade av en nära koppling till densamma.

Naturen sågs som något levande, vilket omfamnade idén att varje naturentitet har en själ. Naturens erfarna kraft fann sitt uttryck i idén om andeväsen i naturen, med vilka mänskligheten försökte uppnå en gemensam förståelse.

Människor var tvungna att leva i harmoni med de här 34

SOCIAL EKOLOGI

krafterna, eftersom de bestämde livet och dess rytmer.

Folk försökte inte erövra naturen utan påverka den genom magiska ritualer – påkallandet av naturens andeväsen. Den här magin var den ursprungliga formen av vetenskap.

Den baserades på observationer av processerna kring liv och död i naturen och människorna själva. De här människornas liv, formerade i klaner och med idén om en levande natur, följde ekologins grundläggande principer, dvs. levde i harmoni med naturen och med varandra.

Vi kan därför ”definiera det naturliga samhället som en spontan form av ett ekologiskt samhälle” (Öcalan). I mänsklighetens kollektiva minne är naturen som en moder, som ger människor liv och alla dess nödvändigheter.

Termen ”Moder Jord” kan spåras tillbaka till den här kollektiva erfarenheten.

MANNENS HÄRSKANDE ÖVER MÄNSKLIGHETEN OCH NATUREN Medan de första samhällenas liv endast baserades på vad folk kunde samla ute i naturen kom jakten att komplettera insamlandet av växter och frukter. Det systematiska och medvetna dödandet av djur utvecklades till en jägarkultur. Ur det här och de växande konflikterna mellan klansamhällena uppstod en krigskultur som överskred självförsvarets gränser. Därmed lades grunden för den vidare utvecklingen av en krigsmentalitet och dess tillhörande institutioner och hierarkier. Detta hade allvarliga konsekvenser för samhällets 35

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

36

SOCIAL EKOLOGI

37

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

utveckling. Parallellt med uppkomsten av de första hierarkierna och uppdelandet av människor i kategorier (så som ålder och kön) förändrades även relationen till naturen.

Genom att iaktta de naturliga processerna födsel, uppväxt och död utvecklade vi människor den första förståelsen för de naturliga, biologiska processerna som ledde fram till det medvetna användandet av växter och boskap för jordbruk.

Människor började forma miljön efter sina behov och påverka djurens och växternas biologiska utveckling. En växande jordbruksavkastning, som översteg den omedelbara konsumtionsnivån, var nu tvungen att administreras.

Skötseln av socialt välstånd var nära knutet till de sociala hierarkierna, som hade utvecklat sina första former inom områdena gammal över ung, män över kvinnor och vissa män över andra. Under civilisationsprocessens gång förändrades de här hierarkierna i allt större utsträckning till att bli ett ännu komplexare socialt system, som fick stöd av de sumeriska och egyptiska prästerna. De här första statsstrukturerna legitimerades genom ett mytologiskt system som eliminerade naturens andeväsen och placerade gudar – och dess mänskliga uttolkare – ovanför dem. Och precis som de nya gudarna sattes över naturen styrde de nya slavägarna över samhället likt gudar.

38

SOCIAL EKOLOGI

Ur den nya mytologins perspektiv /…/ är naturen och universum fulla av härskande, straffande gudar. De här gudarna (i själva verket förtryckande och exploaterande despoter) är lokaliserade utanför naturen /.../. Det är som om de sög livet ur naturen. Mytologin skapar en bild av en livlös natur och livlös materia.

Alla levande varelser förnedras, och tjänare skapas ur gudarnas exkrement.

ABDULLAH ÖCALAN

Genom den här processen finner vi sammanvävningen av människans herravälde över människan med människans herravälde över naturen. I förflyttningen från en fri och ekologisk samexistens i det naturliga samhället – med ömsesidig respekt, solidaritet och omvårdnad – till ett samhälle baserat på hierarkier, klasser och dominans – alienerade människor sig själva inte bara från varandra, utan också från naturen. Detta var inledningen på processen av deras eget fördärv, eftersom det framväxande klassamhället står i klar motsatsställning till naturen. Idén om en levande, 39

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

animerad, färgsprakande och produktiv natur ersattes av en hämndlysten och ondskefull natur. Med början i det sumeriska samhället, kontrarevolutionen mot det naturliga samhället, spred sig den här radikala mentalitetsförändringen bland folket gradvis genom Mellanöstern tills dess att den förändrade stora delar av världen.

Idén om naturen som skoningslös, förtryckande och dominerande, som existerar än i dag, går tillbaka på den här brytningen i den sociala relationen. Ställd inför den förtryckande naturen i egenskap av en liten, naken och skör varelse måste mänskligheten försvara sig själv och utveckla sina egna förmågor för att kunna erövra naturen och bli dess härskare. Den här förståelsen tjänade till att rättfärdiga de allt mer förtryckande relationerna människorna sinsemellan.

Enligt denna förståelse kan, genom slaveriets produktivitet, mänskligheten befria sig från naturens makt. Naturen kan erövras med mänsklig arbetskraft. På samma gång framstår de förslavades lidande som en liten sak i jämförelse med människans förvärvade makt över naturen. De förslavade är de oförutsedda konsekvenserna i mänsklighetens frigörelse.

Återgången till naturen och den levda världen, som alltid varit demoniserad.

ABDULLAH ÖCALAN 40

SOCIAL EKOLOGI

Samhällets relation med naturen, som blev den dominanta förståelsen i och med den sumeriska civilisationen, förändrades inte på ett fundamentalt plan i Europa förrän under renässansen. Folks beslutsamhet att bryta sig loss från kyrkans dogmer ledde till en återgång till rationaliteten och det vardagliga, som hade demoniserats av kristendomen.

I den här kontexten var ett återvändande till naturen ett logiskt val. Idén om en animerad, levande natur, i vilken Gud själv levde, återfann på nytt sin plats i människors fantasi. Inom konsten uttrycktes detta i återgivandet av människa och natur i realistiska former, som uppvisade deras skönhet. Därmed upphörde mentaliteten som såg naturen och miljön som något orörligt.

Samtidigt försökte staten ytterligare fräta sönder det sociala kunskapssystemet med örtbaserade naturläkemedel, födsel, liv och den mänskliga kroppen. Den här kunskapen kom från årtusenden av kvinnors erfarenhet, som hela tiden hade utvecklat och fört den vidare. Kvinnor som trodde på kraften i naturens tillvägagångssätt, och därmed hade en nära relation till naturen, blev avrättade under inkvisitionen. Att besitta denna kunskap sågs som ett uttryck för djävulens makt och kvinnorna kallades för häxor. De ansågs vara rester från en tid då myter, dyrkan av kvinnliga gudomar och en tro på naturen förekom tillsammans med dyrkan av särskilda platser i naturen.

Attacken på kvinnorna och kvinnofolkmordet begånget mot dem utgjorde även en långtgående attack på det sociala bandet med naturen och kunskapen om densamma.

41

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Inte heller var detta begränsat till det norra halvklotet. I och med kolonialismen har den globala södern i allt större utsträckning utsatts för paradigmen med exploatering, ödeläggelse och centralisering av samhällets kunskap. På samma gång utövade koloniernas ursprungsbefolkningar en starkt trollbindande effekt. Deras koppling till frihet och naturen, brist på institutionaliserade omständigheter för exploatering samt deras politiska deltagande i ett kollektivt samhälle, som inte lämnade något utrymme åt girighet, påminde människor i det krigshärjade Europa om det naturliga samhället.

Centraliseringen av jordbruket, exproprieringen av böndernas mark och migrationen till städerna förstörde ytterligare samhällets kunskaper om ekologiska processer och dess kopplingar till naturen. Feodalherrarnas beslagtagande av mark förflyttade stora delar av tidigare allmänningar till privata händer.

Under modern tid har människor blivit vargar inte bara mot varandra, utan mot naturen som helhet.

ABDULLAH ÖCALAN

42

SOCIAL EKOLOGI

Med utvecklandet av vetenskapen som metod för att förklara världen har förståelsen för naturliga, biologiska processer också fördjupats och spridits. De kom mer och mer att bli definierade vetenskapligt, och förklarade på rationell snarare än religiös grund. Mänskligheten lösgjorde sig från naturen; den placerade sig själv i centrum och betraktade nu naturen – och t.o.m. människokroppen – som trögrörliga och statiska studieobjekt. Den här utvecklingen kulminerade med upplysningstiden. Skiftet från en holistisk världsbild, som såg naturen som animerad, till den positivistiska ideologins mekaniska världsbild innebar ett viktigt steg i den sociala relationen med naturen. Naturen förvandlades till orörlig materia som kunde behandlas, delas, mätas, undersökas och kontrolleras – resursen som i bästa fall hade ett pris men inget värde i sig själv.

Många gånger förstås naturen som allomfattande. Den enskilda människan och samhället självt blir reducerade till zoologiska entiteter som följer naturens lag nummer ett – the survival of the fittest. Tävlan och fiendskap projiceras på naturen och reflekteras i människorna och deras sociala relationer. Krig, våld, dominans och förtryck är samtliga naturliga företeelser varifrån det inte finns någon flykt. Det här kan endast kontrolleras, om alls, av en övernaturlig eller övermänsklig entitet, den auktoritära staten, så som Thomas Hobbes föreslog. Skillnaden mellan mänskligheten och naturen suddas i det närmaste ut helt. Det är bara förmågan att tänka som skiljer människan från djuren. I det här sättet att tänka ligger möjligheten till individuell rationalitet och vilja.

På så vis kan kroppens instinkter och naturen disciplineras.

43

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Bourgeoisiens upplysning ville avlägsna människans rädsla för naturen, eftersom den tänkte att naturen skulle anpassas i enlighet med dess egna syften. Förutsättningen för detta var tekniska redskap och kunskap om fysikens lagar. Därigenom står naturen och samhället öga mot öga med varandra i en dualistisk, fientlig relation. Det är inte förvånande att en sådan relation med naturen gav upphov till andra reaktioner. En attityd utvecklades som inte höll naturen för att vara samhällets fiende, utan samhället för att vara naturens fiende. Ställda inför allt mer skrämmande miljökatastrofer, för vilka mänskligheten bär ansvaret, syns uppgivenhet och pessimism inför civilisationen, samhället och t.o.m. mänskligheten som sådan. Teknologi presenteras som en kontrast till den oskyldiga, organiska naturen; vetenskap som motsats till ”vördnad” för livet; och förnuft som motsats till ”oskuldsfull” intuition. I ett nötskal: mänskligheten mot resten av naturen. Av den anledningen argumenteras det för att människan bör underordna sig själv naturens lagar, men även i den här primitivistiska förståelsen av människan och naturen förblir deras inre motsatsförhållande – deras dualitet – intakt.

Den djupa alieneringen mellan mänskligheten och naturen samt mellan människor och deras kroppar utgör den positivistiska vetenskapens arv. Det är det mest renodlade exemplet på objekt-subjekt-förhållandet att ha gjort avtryck på mänskligt tänkande genom positivismen, och det utgör grunden till det sociala förhållandet i den kapitalistiska moderniteten. Utvecklandet av den här mentaliteten och sättet att konceptualisera naturen blev en del av processen 44

SOCIAL EKOLOGI

med allt mer centraliserade sociala system, den moderna nationalstaten inkluderad. Utvecklingen är sammanvävd med industrialiseringen, framtagandet av maskiner och motorer. Effekten som den här hierarkiska, industriella ekonomin haft på mark, luft, vatten och människor har ökat i sådan utsträckning att det ekologiska systemet nu är oåterkalleligt skadat.

DEN KAPITALISTISKA MODERNITETEN: VINST OCH RIKEDOMSJAKT SOM MENINGEN MED HELA EXISTENSEN En person alienerad från naturen är alienerad från och förstör sig själv. Inget system har visat detta tydligare än den kapitalistiska moderniteten. Förstörelsen av miljön och ekologiska kriser går hand i hand med exploateringen av människor. Den kapitalistiska moderniteten, med dess tanke att allting ska förvandlas till en vara, har inte stannat vid gränserna för självaste kärnan av livet som sådant. Genom nya teknologier, som t.ex. genmodifiering, har livet självt kommodifierats. Inom den kapitalistiska moderniteten styr systemet över hela planeten på samma sätt som det styr över livet självt.

Kapitalismen skiljer sig på vis från alla tidigare sociala ordningar, och dess spridning till livets samtliga delar förefaller sakna slut. Det kapitalistiska produktionssättet karaktäriseras av nödvändigheten av konstant expansion.

45

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Kapitalismen kan inte övertygas att begränsa tillväxt mer än en människa kan övertygas att sluta andas

MURRAY BOOKCHIN

Tillväxt står inte för mer tid, bättre hälsa, större lycka eller tillfredsställelse, utan endast för ökade vinster. Idén är att ett fullt liv är att njuta så mycket som möjligt av vad den kapitalistiska moderniteten har att erbjuda, vilket skapar ett rent konsumtionssamhälle. Detta är den kapitalistiska modernitetens grundläggande paradigm: en imperialistisk, allomfattande och naturförstörande livsstil.

Exploateringen av människa och natur för att maximera ett fåtals vinster saknar moraliska gränser. Social status definieras utifrån makt och rikedom. Själviskhet och girighet har blivit dygder. Likgiltighet inför allting och alla andra reflekteras i samhällets mentalitet och kultur.

För att utveckling ska kunna ske, vare sig den är naturlig eller mänsklig, är rivalitet och tävlan nödvändig. Vinst och rikedomsjakt har blivit existensens mening.

Den nuvarande ekologiska krisen har skakat om den moderna social-naturliga relationen, eftersom följderna av att försöka kontrollera och kommodifiera naturen 46

SOCIAL EKOLOGI

har blivit uppenbara. Den kapitalistiska modernitetens strategi är emellertid nu att använda den ekologiska krisen som sådan till startpunkt för en förnyad intensifiering av naturens exploatering och kommodifiering. Så är fallet eftersom, enligt experterna och ekonomerna, det i naturen som inte har något pris kan inte heller uppskattas, och det kan därför inte finnas några incitament till att rädda naturen.

Det här visar ännu en gång att en lösning på den ekologiska krisen endast kommer vara möjlig med en grundläggande förändring inom mentaliteten och produktionssättet, och att övervinna den kapitalistiska moderniteten som sådan. Lösningen ligger i att återupprätta förhållandet mellan natur och människa, som kommit i obalans, på alla nivåer. Ur det här perspektivet handlar det alltså om det förnyade, medvetna utvecklandet av ett demokratisktekologiskt samhälle.

47

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

”Den ekologiska frågan besvaras på en grundläggande nivå allteftersom systemet pressas samman och ett socialistiskt system utvecklas. Det betyder på intet vis att vi inte kan göra något för miljön med en gång.

Tvärtom: det är nödvändigt att kombinera kampen för miljön med kampen för en genomgripande social revolution ...”

ABDULLAH ÖCALAN

SOCIAL EKOLOGI SOM EN VÄG UT UR DEN KAPITALISTISKA MODERNITETEN Social ekologi är vetenskapen om människors relation till deras naturliga och sociala miljöer. Hur de här relationerna formas granskas från olika perspektiv som spänner över ett flertal traditionella, vetenskapliga perspektiv – antropologi, filosofi, historia, arkeologi och sociala teorier inkluderade.

Den är inte en renodlad beskrivande teori; dess viktigaste projekt är hur kritiska förhållanden mellan människa och natur kan nyskapas och omformas.

48

SOCIAL EKOLOGI

Genom att teoretisera kring en ny förståelse för samhällets relation till naturen erbjuder social ekologi fasta utgångspunkter: mänskligheten utvecklades i en naturlig evolutionsprocess i vilken det från början varken fanns motstånd, tävlan eller underkastelse mellan natur och människa. I denna process av social utveckling, och i de organisationsformer som samhällen antagit, finns en koppling till naturlig evolution. Vi kan tala om den förmänskliga naturen, alltså växter och djur, som den ”första naturen” – den aktiva, turbulenta substansen av organiskt liv som, under utveckling i riktning mot en större komplexitet och differentiering, anlände vid den ”andra naturen”, människan, med dess självmedvetenhet och förmåga att intervenera i naturliga processer.

Det naturliga och det sociala genomsyrar varandra. Som människor kommer vi således alltid att ha grundläggande behov, även om dessa i varierade sociala former har blivit institutionaliserade i samhället. Vi behöver även förstå det unika hos människan – dess intellekt – i de sociala och naturliga evolutionernas växelverkan. Hjärnan uppstod inte i ett vakuum, utan var resultatet av en lång evolutionär process som mynnade ut i ett komplext nervsystem.

Intellektet är därigenom djupt rotat i naturen. Det unika i detta karaktäriseras av människors sociala egenskaper, deras konstruktivitet och fantasi.

49

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Det som gör människor unika i jämförelse med alla övriga, icke-mänskliga livsformer är att de besitter extraordinära förmågor till konceptuellt tänkande, till verbal kommunikation strukturerad kring en formidabel samling koncept samt omfattande makt att förändra naturen på sätt som kan vara ytterst destruktiva eller fantastiskt kreativa.

MURRAY BOOKCHIN

I människan har naturen skapat en livsform som kan forma sin omgivning med medvetenhet, och göra bruk av rationalitet till att förändra den till det bättre. Enorma, ofattbara öppna områden och gränslösa evolutionsvägar kan öppna upp sig för oss. Men för att så ska kunna ske måste mänskligheten ta ansvar för effekterna av sina kreativa krafter och kopplingarna till naturens kraft. Så sker inte genom förnekelse av våra egna kreativa och produktiva krafter eller att placera dem i motsatsställning till naturens krafter, dvs. genom att skapa en kontrast mellan natur och samhälle eller mellan levande fertilitet och död teknologi.

Istället behöver vi se oss själva som integrerade med naturen; betrakta naturen som en möjligheternas sfär, där människorna 50

SOCIAL EKOLOGI

representerar toppen av naturens långa evolution mot större och större medvetenhet, subjektivitet, kreativitet och frihet. ”Mänskligheten blir effektivt den potentiella rösten åt naturen, som gjorts självmedveten och självformerande” (Bookchin).

Endast människor besitter förmågan att med teknologi och innovation intervenera i naturen och därmed påverka dess utveckling. Frågan är om de gör det rationellt – med målet att uppnå större och större frihet – eller destruktivt.

EN HÖRNSTEN I EN DEMOKRATISKEKOLOGISK SOCIAL ORDNING Om det är så att mänsklig alienering från sin naturliga och ekologiska ödeläggelse inte kan separeras från interna sociala konflikter måste den sociala ekologin föreslå en ny social ordning. En sådan ordning behöver vara baserad på radikala demokratiska strukturer och byggas upp separat från statsmakten, som alltid varit en centraliserad samhälls- och kunskapsstruktur. Demokrati är antitesen till staten, tar avstånd från den och representerar en självorganiserad reglering av samhällets självkoordineringsprocesser. I ett sådant samhälle kan produktion endast äga rum inom ramen för ett kooperativt, ekologiskt och decentraliserat produktionssätt. Behov baseras på en demokratisk förhandlingsprocess och med båda ögonen riktade mot möjligheterna för ett ekologiskt system i balans mellan natur och människa. Det betyder att beslut kring teknologier, produktionssätt, distribution och konsumtionsformer fattas utifrån deras påverkan på naturen. På samma gång behöver 51

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

beslut fattas på långsiktig basis. Många gånger kan ekologiska konsekvenser endast förstås med ett långsiktigt perspektiv. Det centrala kriteriet är inte skyddet av naturen, utan förbättrandet av det ekologiska systemet och dess balans.

Om staten och den kapitalistiska moderniteten får sin makt ur skapandet av en hegemonisk kultur och mentalitet behöver ett ekologiskt samhälle vara ett politiskt och moraliskt samhälle som erbjuder ömsesidigt stöd, natur- och samhällsservice samt ett aktivt deltagande i ens eget självbestämmande.

I ett sådant samhälle kommer mänskligheten återvinna en i det närmaste förlorad förståelse för naturen, som den kommer betrakta som levande och helig. Och om kapitalismen alienerade mänskligheten från naturen och från marken behöver ett ekologiskt samhälle insistera på kärleken till marken, som hyser människorna och ger dem det de behöver för att överleva. För, som Öcalan poängterar, ”ett liv utan en medvetenhet om att naturen lever och frodas, talar med oss, lever med oss och lever tack vare detta /.../ är knappast ett liv värt att leva”.

Ett demokratiskt-ekologiskt samhälle baseras på ögonblicket av försoning mellan mänskligheten och naturen, en försoning som endast återfinnes genom att få bukt med dominansen över båda. En grundläggande förutsättning för detta är undertryckandet av den kapitalistiska moderniteten – med dess behov av förtryck, exploatering och ackumulation – och i slutändan övervinna den. Det demokratiskt-ekologiska samhället kommer gå in i en ny relation med naturen för att förbättra den för framtida generationer i dess skönhet och mångfald.

52

SOCIAL EKOLOGI

Den sociala ekologin för fram ett budskap som påkallar inte bara ett samhälle fritt från hierarkier och hierarkiskt tänkande, utan även en etik som placerar mänskligheten inne i naturen i egenskap av agent för att socialisera evolutionen och göra naturen fullt självmedveten.

MURRAY BOOKCHIN

53

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

54

DEN KAPITALISTISKA MODERNITETEN Krisen i relationen mellan människan och naturen

M

ed uppkomsten av det kapitalistiska systemets ekonomi och tankesätt har industrialisering, centralisering och växande exploatering av människor och natur fått fotfäste över hela världen, inte sällan genom direkt tvång, plundringar, tvångsförflyttningar och väpnat våld. Tillgången på resurser nödvändiga för livets upprätthållande är i det närmaste helt underkastade kapitalackumulationens och centralismens påbud. Drömmen att kunna kommodifiera allt har t.o.m. koloniserat livet självt. Storföretagen använder sig nu av genteknik för att lägga under sig näringskedjan i sin helhet.

Kapitalismen har skapat enorma monokulturer och storskaliga kraftverk drivna av kol och kärnbränsle. Den här centraliseringen med dess tillhörande alienering av människor ledde till motstånd på ett tidigt stadium, eftersom småbrukare inte ville överge sin mark. Stora gruvverksamheter koloniserade även många människors levnadsplatser. Centralisering och kapitalisering av tillgången på livsnödvändiga varor och energi krävde en strategi av 55

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

rättfärdigande. De menade att den världsomspännande spridningen av marknadsekonomin, centralism och moderna statsbyråkratier frigjorde människan från naturens begränsningar och gav mänskligheten framsteg och globalt välstånd. Den brutala fattigdomen som stora delar av världens befolkning stod inför, oförmågan hos det kapitalistiska systemet att förse människor med nödvändigheterna för livets upprätthållande samt den halsbrytande takten i utvinnandet av naturens begränsade resurser visar gemensamt på lögnen i det påståendet.

STAD OCH LANDSBYGD Industrialiseringen, med dess tillhörande övergång från det feodala till det kapitalistiska produktionssättet, gav och ger upphov till en världsomfattande inflyttning av bönder till städerna – som växt ut till att bli gigantiska metropoler. Där urbaniseringen inte skedde av sig själv blev den påtvingad. Mer än hälften av mänskligheten bor i städerna eller slumområdena som omger dem. De miljömässiga, ekonomiska och psykologiska effekterna av den här koncentrationen av människor är enorma.

Den kapitalistiska moderniteten skapar en klyfta mellan stad och landsbygd, något som leder till ökande alienering från naturen och ännu större centralisering och intensifiering av jordbruket. Det moderna mänskliga samhällets ursprung, byn, är på väg att reduceras till en försörjningsdepå åt staden. I de rikare delarna av världen, i västvärldens kapitalistiska center och metropoler, försöker folk kompensera den här djupa konflikten 56

KAPITALISTISK MODERNITET

och alieneringen med bondgårdssemestrar, bambuskogar som skrivbordsbakgrund eller med en handfull tomatplantor på balkongen. Turbulensen finns dock kvar.

Mentaliteten i städerna, i större utsträckning än på landsbygden, karaktäriseras av individualism, kommodifiering, konsumtion och tävlan. Livsmiljön blir varan; de som saknar medel trängs undan. Alla rusar, ansikten är trötta i hissarna och ögonkontakt undviks. Den här mentaliteten, som ligger i kärnan av den nyliberala kapitalismen, har förvandlat städerna till platser för kall isolering. ÄNDLIGA RESURSER Kapitalets maskin hålls snurrande av tävlan, av principen ”alla mot alla” och av den konstanta driften att ackumulera – dvs. skapa mer kapital ur kapital. Naturen figurerar inte i de här ekonomiska och tankemässiga systemens uträkningar, men dess exploatering är i dag så intensiv att den inte längre kan ignoreras. Under miljontals år tog inte människan och dess förfäder mer ur naturen än de kunde ersätta. I dag, med den kapitalistiska moderniteten, har allt detta förändrats.

Genom jakt och fiske på en massiv skala har hela arter helt eller delvis utplånats; hjordarna med bisonoxar har helt försvunnit från Nordamerika såväl som ett flertal arter av valar från Asiens kuster. Naturen har degraderats till att bli en butik, en leverantör av råmaterial.

57

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Allteftersom nya generationer växer upp i skjul av korrugerad plåt på soptippar blir nedsmutsningen av luft och vatten mer och mer problematisk. Öar av sopor – hundratals kilometer i omkrets – samlas i haven, medan dricksvattnet i allt större utsträckning förorenas av giftiga ämnen. Regeringsmyndigheterna runt om i världen har fortfarande inte funnit en lösning på problemet med förvaring av förbrukat kärnbränsle. Förmodligen existerar ingen lösning. En kan lockas till att tro att den kapitalistiska modernitetens falska löfte i det här läget åtminstone skulle stå i öppen dager, men i dag byggs fler kärnkraftverk i Kina och andra växande ekonomier än någonsin tidigare.

Som om överfiske, megastäder fyllda med smog, förorenat dricksvatten och radioaktivitet i vårt livsuppehälle inte vore nog dyker nästa katastrof upp vid horisonten med full kraft: Den globala uppvärmningen. Denna är huvudsaklig effekt av boskapsuppfödning, industri och trafik. Jordens klimat är ett mycket ömtåligt system som alltid har varit känsligt för förändringar. De här förändringarna har emellertid sällan lett till några större problem för naturens balans, för förhållandet mellan vatten, luft, flora och fauna. Tidigare klimatförändringar gav upphov till evolutionära anpassningar hos djur och växter efter de skiftande omständigheterna i deras ekosystem, och bidrog därmed till större mångfald.

Den hastiga klimatförändringen som orsakats av det kapitalistiska produktionssättet vänder dock ut och in på det här förhållandet, eftersom flora och fauna inte kan anpassa sig snabbt nog. Fler och fler arter dör ut, vilket leder till artutrotning på en nivå som jorden inte sett på 60 miljoner år.

58

KAPITALISTISK MODERNITET

VÄXTHUSET JORDEN Kopplingen mellan växthusgaser och uppvärmningen av klimatet är välkänd. Gaserna sänker hastigheten på utströmningen av solens värme från planeten, och har därmed samma effekt som glaset i ett växthus. Växthusgaser genereras inte bara genom industriell maskin- eller fordonsförbränning av kol, olja och gas, utan även i större utsträckning av boskapsuppfödning – oavsett om denna sker via fabriksuppfödning eller på ekologiska gårdar. Trots att mängden metangasutsläpp, särskilt från kor, får och andra idisslare, under matspjälkningsprocessen är mindre än mängden koldioxidutsläpp från förbränningsmotorer är effekterna av metangasen på atmosfären starkare än koldioxidens. Även om många människor i den kapitalistiska modernitetens olika centrum har mist förmågan att märka av förändringar i sitt lokala klimat är effekterna av klimatförändringarna direkt kännbara för fler och fler människor. Glaciärer smälter och naturkatastrofer – förödande stormar, torka och skogsbränder inkluderade – blir allt mer frekventa. Allt fler regioner på det södra halvklotet torkar ut och ökenspridning äger rum p.g.a. bristen på regn. Det är tydligt att detta bara är början. Så pass stora mängder med växthusgaser har redan släppts ut, att även om inga fler utsläpp skulle äga rum fr.o.m. i morgon skulle stigande temperaturer ändå vara oundvikliga. I slutet av det här århundradet kommer temperaturen i jordens 59

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

atmosfär ha stigit med mellan tre och sex grader, vilket kommer att ha drastiska effekter på väder, flora och fauna.

Världen som vi vant oss vid kommer vi snart inte kunna känna igen. Uppvärmningen av klimatet leder till förändringar i luftströmmarna och därifrån till ännu extremare väderförhållanden. I en del regioner sprider öknarna ut sig; i andra ökar regnmängderna och översvämningarna. Även havsströmmarna, som förlitar sig på temperaturskillnader såväl som en känslig balans mellan söt- och saltvatten, påverkas av den stigande värmegraden och smältningen av polernas frusna färskvattenreserver. Till följd av de massiva störningarna i vattenflödena kan kustområden med hittillsvarande milt klimat uppleva köldperioder under de kommande årtiondena som inte förekommit där på årtusenden. Parallellt får tidigare snöfyllda bergssluttningar en grå ton och gröna skogar förvandlas till stäpper.

Eftersom det varmare klimatet leder till issmältning vid polerna stiger havsnivåerna. Byar längs med kusterna och städer runt om i världen hotas av de stigande havsnivåerna och av alltmer frekventa orkaner. Uppvärmningen av klimatet sker inte linjärt, dvs. det ökar inte i samma utsträckning år efter år. Istället ökar det oproportionerligt – till en början långsamt och sedan snabbare och snabbare.

Smältningen av polarisarna är ytterligare en anledning till detta. De fungerar som en stor spegel, eftersom den vita snön och isen reflekterar stora mängder solljus. Utan denna reflektering hade jorden värmts upp i ännu högre utsträckning. Ju mer isarna smälter, desto mindre solljus 60

KAPITALISTISK MODERNITET

Oljedammar skapade genom utvinningen av olja i Cizîrêkantonen.

61

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

reflekteras och planeten värms upp snabbare. En annan effekt som leder till den oproportionerliga uppvärmningen av vår atmosfär är upptiningen av permafrostområden.

Dessa områden, vanliga i Sibirien och Alaska, har varit frusna i tiotusentals år och förvarar inom sig enorma mängder av metangas. Allteftersom permafrosten tinar frigörs gasen till atmosfären.

BRINNANDE SKOGAR Ett annat problem är förstörelsen av uråldriga skogar, framförallt i Sydamerika och Asien. De här skogarna förvarar massiva volymer av koldioxid. Genom avskogningen går förmågan att förvara koldioxiden förlorad i årtionden.

Ytterligare koldioxidutsläpp äger rum genom svedjebruk. I de flesta fall etableras monokulturer på de brända områdena.

Dessa metoder förstör den ekologiska balansen, eroderar jordmånen och gör gårdar känsliga för skadedjur (som i tur sprids p.g.a. temperaturhöjningarna och det försvagade skogsbeståndet i omgivande områden). I linje med logiken av s.k. effektivare produktion används mer och mer kemiska bekämpningsmedel, som förgiftar marker och vattendrag.

De avbrända områdena används också frekvent till boskapsuppfödning eller för odlandet av foder åt boskapen, så som soja och majs, vilket förvärrar problematiken.

Eftersom evolutionens mekanismer inte är anpassade efter antropogena klimatförändringar försöker experter 62

KAPITALISTISK MODERNITET

världen över hitta vägar att artificiellt anpassa naturen. Men kampen med klimatet kan inte vinnas. Då de är medvetna om detta är regeringar och media glada att sprida dystopiska visioner av katastrofen som närmar sig oss. Paralyserad av chock, oförmögen att röra sig, guppar mänskligheten mot avgrundens rand. Det som vanligtvis förbises i detta är att vi inte behöver vänta på den stora katastrofen på dag X. Den är redan här. Istället för att hoppas på att världens stater ska förse oss med lösningar måste vi agera – civilsamhället måste agera. Att vänta längre är vansinne.

OVAN OCH UNDER Ödeläggelsen av våra liv och livsuppehällen ger upphov till en pessimistisk syn på mänskligheten hos många människor.

Mänskligheten som sådan förklaras vara ond, vilket implicerar att alla människor bär en lika stor del av skulden för den ekologiska katastrofen. T.o.m. uppmärksammandet av katastrofen blir därmed gjord till lögn, eftersom det döljer vem som drar nytta av exploateringen av naturen och vem som inte gör det. Motsatsen mellan center och periferi, mellan härskande och förtryckta klasser, ignoreras.

Ursprungsbefolkningars kamper mot ödeläggelsen av naturliga miljöer, blockader mot transporter med kärnavfall, demonstrationer mot överfiske: de här sakerna har gjort det omöjligt för härskarna att förneka effekterna på miljön från de kapitalistiska ekonomierna och sopa dem under mattan.

63

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Många gånger exploaterades, förslavades och massakrerades människorna som levde mer eller mindre i harmoni med sin naturliga miljö parallellt med förstörelsen av miljön som gett dem deras uppehälle. Uppkomsten av de kapitalistiska centrumen i Europa och Nordamerika byggdes inte bara på kontrollen av resurser, handelsvägar och marknader, utan även på ursprungsbefolkningarnas döda kroppar. Mass- och folkmorden på hundratals miljoner amerikanska, asiatiska och afrikanska ursprungsbefolkningar har alltid varit en del av kampen mellan de imperialistiska noderna om hegemoni och makt över människor och natur. De koloniala och neokoloniala krigen var alltid krig mot naturliga samhällen och naturen som sådan. För flera av världens folk var den kapitalistiska modernitetens framgångssaga en berättelse om våldtäkt, brinnande skogar, avlövning och Agent Orange.

De västerländska missionärernas löften om frälsning har inte uppfyllts. För hundratals miljoner människor har det kapitalistiska systemet endast medfört skräp, och plastpåsarna som ligger utspridda över Afrikas stäpper har blivit en tydlig symbol för detta. De fattigare delarna av världens befolkning, det globala trasproletariatet, lider värst av klimatförändringarna och de miljömässiga försämringarna.

Afrikas, Mellanösterns och Sydostasiens samhällen, som fortfarande lider av sviterna av krig, kolonialism, neokolonialism och imperialistisk exploatering, är de som drabbas hårdast av torka och andra miljökatastrofer, trots att de bara orsakar en liten del av växthusgasutsläppen.

64

KAPITALISTISK MODERNITET

Ju mer ”utvecklad” nationen är, desto mer destruktiv blir den. USA:s växthusgasutsläpp är t.ex. 50 procent högre än Pakistans, men det är Pakistan och inte USA som rankas bland de tio länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det är också människorna i de s.k. utvecklingsländerna som påverkas mest av den allt mer förekommande vattenbristen. Vatten används redan som vapen i militära och sociala konflikter, och krig över vattenresurser kommer intensifieras.

Under de närmaste decennierna kommer tiotals miljoner människor (särskilt i den globala södern) att vara tvungna att lämna sina hem, eftersom förvärrad torka, stigande temperaturer och mer frekventa, extrema väderförhållanden kommer förstöra möjligheterna till deras jordbruk och leda till förvärrad hunger och fattigdom. De rikare centrumen på det norra halvklotet, där besluten om världsmarknader, investeringar samt social och miljömässig ödeläggelse fattas, sluter sig själva för människors migration. Europas och Förenta staternas murar gör tjänst som sköld mot de som vill undkomma ödelagda livsförutsättningar.

DEN SISTA URSÄKTEN Men eftersom murarna inte kan hålla alla ute, och eftersom natur- och klimatkatastroferna nu börjar drabba de kapitalistiska centrumen själva, letar härskarna desperat efter lösningar. Detta gör de med samma positivistiska metoder 65

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

som ledde till klimatförändringar och miljökatastrofer från början. Lösningen på krisen reduceras därmed till en enkel fråga om de rätta uträkningarna och teknikerna. Krisen ska lösas av kapitalet även om den skapats av kapitalet.

Om du är smart kan du göra stora pengar på förnybar energi, på elbilar och på ägg från frigående hönor. På reklampelarna står den härskande klassens goda nyheter skriven (”Go Green!”) och många av dem som tidigare brukade gå ut på gatorna för att protestera mot förstörelsen av naturen har blivit distraherade av idén om den gröna kapitalismen, som anstränger sig för att hävda att de ingår i en motsägelsefull allians med både kapitalackumulationen och naturen.

När de säger att naturen kan skyddas om allting i den bara har en prislapp följer apologeterna för den gröna kapitalismen exploateringens snarare än ekologins logik.

Med det enkla knepet att göra naturen dyrare hävdar de att de kan sakta ner dess nedbrytning, men kommodofieringen fördjupar bara katastrofen. Att skydda naturen blir en lyx för de rika, som kan gröntvätta sitt dåliga samvete med ekologiska produkter och eldrivna bilar. Marknadsekonomin, oavsett hur många gånger den grönmålas, tar endast notis om naturen så länge som den ger avkastning. Bakom den här gröna fasaden fortsätter den destruktiva och smutsiga produktionen. Någon förändring i tävlingsinstinkten eller i exploateringen av mänsklig arbetskraft äger inte rum.

66

KAPITALISTISK MODERNITET

FATTA DITT BESLUT Istället för att ta itu med källan till naturens förstörelse, kapitalismen som sådan, behandlas symtomen. Kopplingarna mellan marknadsekonomi, exploatering, ödeläggelse av naturen, krig och migration visar på resultaten av hur centraliserade och hierarkiska system försöker underkasta sig naturen. En lösning som bortser från de inbördes förhållandena, en lösning inom det existerande systemet, är inte möjlig. En lösning är inte möjlig om vi fortsätter att leva i ett samhälle där allting förvandlas till en vara; där privat ägande av produktionsmedlen och marken kvarstår.

Endast människors direkta och demokratiska kontroll av produktion och mark (och därigenom de ekologiska resurserna) kan skapa ett socialekologiskt alternativ.

67

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

68

KAPITALISTISK MODERNITET

Kopplingarna mellan marknadsekonomin, exploatering, ödeläggelsen av naturen, krig och migration visar vad resultatet blir när centralistiska och hierarkiska system försöker underkasta sig naturen. En lösning som bortser från de här relationerna, en lösning inom systemet, är inte möjlig.

ROJAVAS INTERNATIONALISTISKA KOMMUN

69

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Att finna en väg ut ur den ekologiska katastrofens återvändsgränd, som tillkommit genom den kapitalistiska moderniteten, kräver ansträngning och modet att bryta ny mark.

De första stegen har tagits, men behovet av en socioekologisk revolution innebär att mycket arbete kvarstår.

ROJAVAS INTERNATIONALISTISKA KOMMUN

70

EKOLOGISKA UTMANINGAR I ROJAVA Utsikter för ett ekologiskt samhälle

R

ojavaregionen sträcker sig längs med den turkisksyriska gränsen, i skuggan av Taurusbergen, från Irak nästan hela vägen bort till Medelhavet. I söder, in mot hjärtat av Syrien, sträcker öknen ut sig. Klimatzonen där Rojava är beläget beskrivs som stäpp, någonstans mellan öken och ett fuktigt klimat. Regnmånaderna varar mellan oktober och april. Med det här klimatet är förutsättningarna för jordbruk goda. Områdena längs med Eufrat-, Xabûroch Tigrisflodbankarna, såväl som hela Afrînkantonen, har bördig jordmån.

ROJAVA I KONTEXTEN AV SYRIENS OCH TURKIETS KOLONIALA POLITIK Konsekvenserna av den kapitalistiska mentaliteten och statsvåldet på samhället och miljön är tydligt skönjbara i Rojava.

Både historiskt och i nutid har Baathregimen varit ointresserade av ett ekologiskt samhälle. Innan 2012 stod Rojava i ett kolonialt beroendeförhållande till den syriska assadregimen, 71

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

som i stor utsträckning påverkade regionens ekonomiska och miljömässiga situation. Maximal resursexploatering och höga jordbruksproduktionssiffror gavs alltid högsta prioritet. Båda var anpassade för export inom Syrien såväl som till utlandet.

Den systematiska avskogningen möjliggjorde för inrättandet av monokulturer av vete i Cizîrêkantonen, oliver i Afrîn och en blandning av båda i Kobanî. De här monokulturerna formar Rojavas landskap.

I åratal var det förbjudet att plantera träd och anlägga grönsaksland. Än i dag formar effekterna av den här koloniala politiken människors liv och miljö, vilket skapar en väldig kontrast mellan den huvudsakligen kurdiska landsbygden och städerna och områdena med arabisk majoritetsbefolkning.

Befolkningen hölls i beroendeställning genom repressiv politik och underutveckling i regionen, liksom genom förbud mot egen matodling. Människor tvingades systematiskt att emigrera och förse billig arbetskraft till omkringliggande syriska metropoler så som Aleppo, Raqqa och Homs. Många arbetade där inom den regimstödda tillverkningsindustrin, vars råvaror också härstammade från Rojava. Energiproduktion och -konsumtion, otillräcklig sophantering och massiv användning av kemikalier inom jordbruket har lett till kraftiga föroreningar i marken, luften och vattendragen.

Folket i Rojava och det demokratiska självstyret tampas emellertid inte bara med miljöarvet som baathregimen lämnat efter sig. Ett annat allvarligt hot är den turkiska statens fientliga politik gentemot Rojava. Utöver 72

EKOLOGISKA UTMANINGAR

militära attacker, det konstanta invasionshotet och ett ekonomiskt embargo är dammbyggnationerna i det av Turkiet ockuperade norra Kurdistan samt det enorma vattenuttaget för det turkiska jordbruket ett problem. Som ett resultat av detta har det skett en dramatisk minskning i vattenmängderna norrifrån till floderna i Rojava och en stadig minskning i grundvattennivåerna. Vidare har det i åratal varit standardpraxis hos den turkiska militären att sätta eld på existerande skogar, särskilt olivträd i Afrînkantonen.

Ett mål med detta är att avlägsna människors livsuppehälle, både ekonomiskt och ekologiskt, och därigenom tvinga dem att lämna sin mark.

Den syriska regimens politik har lett till en växande alienering mellan Rojavas befolkning och naturen. Sociala kunskaper och praktiker inom ekologiskt jordbruk, grönsaksodling och kännedom av den lokala floran och faunan har gått förlorad. I dag är därför bristen på färdigheter och initiativ hos folket för att organisera, att odla och utveckla sin mark ett problem som revolutionen i Rojava måste lösa.

JORD- OCH SKOGSBRUK Monokultur och konstgödsel Ur det kortsiktiga inkomstmaximeringsperspektivet förefaller monokulturer vara mer produktiva och enklare att odla.

Långtidsstudier visar emellertid att monokulturer utarmar 73

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

jordmånen eftersom de har en negativ inverkan på dess näringsämnessammansättning. Näringsämnena avlägsnas från marken och ersätts inte på ett fördelaktigt vis. Vidare leder monokulturer till utökade nivåer av skadeinsekter och utgör ofta ett problem för vattenförsörjningen till följd av uttorkning av marken. Monokulturer kräver för det mesta därför konstbevattning och stora mängder gödningsmedel, som ofta framställs på kemisk väg. På ett globalt plan har bruket av kemiska gödningsmedel försämrat jordarna på vilka de använts i sådan grad, att den här formen av jordbruk endast kan användas till ungefär ytterligare ett femtiotal skördar.

Därefter kommer marken avsedd för matodling helt enkelt vara obrukbar. En återgång till ett jordbrukssystem baserat på organisk gödsel är därför oundvikligt. Frågan är när, inte om.

Monokulturer har även en negativ inverkan på ekologisk mångfald – på den känsliga samverkan mellan flora och fauna. Som motmedel mot de ökande angreppen från avkastningsreducerande insekter, växter och svampar används kemiska gifter, som, i kombination med gödningsmedlet, starkt påverkar mark- och vattenkvalitet.

De här problemen kan ses i Rojava, särskilt i den kraftiga fokuseringen på veteodling i Cizîrêkantonen. Denna odling sker längs med den turkisk-syriska gränsen i ett ungefär tio kilometer brett bälte. I Afrîn är jordbruket starkt fokuserat på en monokultur av olivträd – en politik driven av den syriska regimen under två årtionden innan revolutionen. Äldre delar av skog höggs ned för att underlätta olivodling, något som påverkade den ekologiska mångfalden avsevärt.

74

EKOLOGISKA UTMANINGAR

Användning av bekämpningsmedel Användningen av bekämpningsmedel i Rojava har ökat markant under de senaste 20 åren. De importeras fortfarande från Turkiet, Kina eller den syriska regimen.

Före revolutionen i Rojava tvingade den syriska regimen jordbrukarna att använda bekämpningsmedel. I dag står effekterna av den här politiken klara. Även om det inte finns några officiella studier är sjukdomar så som cancer särskilt vanligt förekommande i de huvudsakligen kurdiska delarna av Syrien, dvs. Rojava.

Detta kan härledas till den höga användningsfrekvensen av cancerogena bekämpningsmedel.

Ofta var ingredienserna i bekämpningsmedlen eller deras verkliga användningsområden inte utmärkta. Detta var särskilt fallet med bekämpningsmedlen från Turkiet som inte längre användes där p.g.a. skadligt innehåll, men som fortsattes att exporteras till Syrien för användning i Rojava via en praxis känd som ”dumpning”.

Skadedjur inom jordbruket Jordbruket i Rojava påverkas av diverse skadedjur, något som leder till ett kraftigt användande av bekämpningsmedel.

I dag är de största problemen Coloradoskalbaggen, gräshoppor och svampinfektioner. De här skadedjuren härstammar inte från Rojava utan har importerats. Det finns en misstanke att den turkiska regeringen medvetet understöder spridningen av skadedjur från jordbruksmark i Turkiet/norra Kurdistan genom att använda 75

JARĀBULUS

KOBANi

AL-HA

AFRIN ALEPPO

BUHAYRAT AL-ASSAD

IDLIB

AL-RAQQAH

LATAKIA

D

BĀNIYĀS TARTŪS

HAMĀH

AL-MIYĀDĪN

HOMS TADMUR

SYRIEN

DAMASCUS

Ur ett jordbruksperspektiv är Rojava en av Syriens viktigaste regioner. Produktionen består mestadels av spannmål, bomull och oliver.

QAMISHLI

ASAKAH

DAYR AZ-ZŪR

N

ANVÄNDNINGEN AV LAND I SYRIEN Uppodlad mark med boskap; betoning på spannmål, bomull, frukt och oliver Skog Steppmark med nomadisk djurhållning (får) och utspridd kultivering Öken och steppmark med viss nomadisk djurhållning

Bomull

Oliver

Frukt

Vete

Tabak

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

bekämpningsmedel som inte tar död på skadedjuren utan tvingar dem söderut till fälten i det intilliggande Rojava.

Hållbart vattenbruk och jordbruksdiversifiering i enlighet med folkets behov Ekologisk odling i Rojava är inte möjlig utan att övervinna monokulturerna och minska vattenanvändningen. Av den anledningen har Jordbruksskyddskommittén vidtagit en rad åtgärder för att diversifiera jordbruket och för att stöda en hållbar användning av vatten.

För att kontrollera uttaget av grundvatten registrerades alla brunnar och ny brunnsborrning förbjöds. Vidare får endast 60 procent av jordbruksområdena kultiveras med grödor som kräver bevattning. De här åtgärderna hade även mycket riktigt en positiv effekt på diversifieringen av jordbruket, eftersom en större variation av grödor nu planteras och ytterligare bevattning inte krävs. Dessa inkluderar linser, kikärtor och bönor. Odlingen av den här typen av grödor utgör nu ungefär 25 procent av den totala jordbruksmarken.

Ytterligare 15 procent planteras med grönsaker och bomull, vilket kräver intensiv bevattning. Den största delen, ungefär 50 procent, kommer även i fortsättningen uppodlas med vete. Återstående 10 procent lämnas i träda och kommer ges möjligheten att återhämta sig under ett år. Även om det fortfarande ligger ett starkt fokus på veteodling kan en stor skillnad ses i jämförelse med för några år sedan, då grödor som linser och bönor inte utgjorde mer än 10 procent av det odlade området. Vidare uppmuntras jordbrukare att 78

EKOLOGISKA UTMANINGAR

växla mellan grödorna som de odlar, varmed jordmånen kan återhämta sig.

I Afrîn har projekt pågått sedan revolutionens början för att uppmuntra diversifieringen av jordbruket. Mango-, grapefrukt- och citrusfruktträd har planterats, vilket passar Afrîns medelhavsklimat.

En annan avgörande förändring i Rojavas jordbruk är vändningen mot produktion för lokal konsumtion och bort från export, både till andra delar av Syrien såväl som till utlandet. T.ex. har bomullsodling reducerats och grönsaksodling ökats. Cizîrêkantonen exporterar inte längre mat från Rojava, men skickar en del till de övriga kantonerna i Rojava – Afrîn och Kobanî – såväl som till områden i behov som nyligen befriats från Islamiska staten.

Skogsjordbruk Ett system med olika kombinationer av grödor kan både ta itu med miljömässiga problem, som orsakats av monokulturer, så väl som öka avkastningen. En kombination av åker- och trädplantering är rimlig. Skogsjordbruk är kombinationen av jord- och skogsbruk.

Skogsjordbruk ger plats för djur att leva och minskar erosionen. Trädrötter ser till att vatten tränger ned i marken och hjälper därmed till att förbättra grundvattennivåerna.

Samtidigt reducerar träd mängden gödning som sädesslaget är i behov av. Rotsystemet drar upp näringsämnen och vatten från djupare liggande jordlager. Med lövfällningen 79

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

återgår de här näringsämnena till det översta jordlagret och upptas av grödorna.

Odling av popplar tillsammans med vete eller andra sädesslag på subtropiska breddgrader likt Rojavas. Även i mindre enheter, så som trädgårdar i städer, kan skogsjordbruk praktiseras. Flera lager av växtlighet på olika höjder ombesörjer optimalt mottagande av ljus och möjliggör därigenom ökningar i avkastningen på relativt små ytor. Genom ett smart urval av samarbetande växtsamhällen kan skogsträdgårdar byggas upp. Ekologisk mångfald ger också flexibilitet och stabilitet.

Stadsjordbruk: autonomi och matsäkerhet i urbana områden Stadsjordbruk kan hjälpa till att decentralisera Rojavas jordbrukssystem, t.ex. genom plantering på övergiven industrimark eller genom anläggandet av takträdgårdar.

Stadens behov av att ta emot frukt och grönt, såväl som avlägsnande av dess organiska avfall, kan båda hanteras på så vis. Att decentralisera delar av matproduktionen till hushåll och samhällen i städerna ökar även dess autonomi och leder till större matsäkerhet. Ett bra exempel är Kubas huvudstad Havanna, där cirka 90 procent av de konsumerade frukterna och grönsakerna odlas av staden själv. De småskaliga, urbana jordbruksområdena gödslas med organiskt hushållsavfall.

80

EKOLOGISKA UTMANINGAR

Naturreservat och skogsplantering – att förbättra vattenkvalitet och bevara den biologiska mångfalden Skapandet och bevarandet av naturreservat är en av Naturskyddskommittén inom det demokratiska självstyrets centrala aktiviteter. I Cizîrêkantonen har två områden redan skapats: Hayaka, kring Sefansjön, samt Mizgefta Nû.

Jordbruk, jakt och fiske har förbjudits i naturreservaten och de bidrar numera till förbättrad dricksvattenkvalitet och skydd för ett flertal djur- och växtarter. Ett betydande projekt i naturreservaten, men också utanför dess gränser, är återbeskogning både på landsbygden och i urbana områden.

Under 2016 och 2017 planterade Skyddsområdeskommittén 8 000 träd, både i Hayaka- och Mizgefta Nû-reservaten såväl som i städerna Çilaxa och Hesekê. I Hayakareservatet planeras det specifikt att sättas 100 000 träd under de kommande åren.

VATTENBRIST, VATTENFÖRORENINGAR OCH MÖJLIGA LÖSNINGAR Vattenbrist i Rojava Försörjningen av dricksvatten till städerna och byarna kommer mestadels från källor och sjöar. I Cizîrêkantonen förser Sefansjön städerna Dêrîk och Qamishlo.

81

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Adekvat vattentillgång för hushållsbruk och inom jordbruket är ett av de centrala problemen i Rojava, och det av flera anledningar. Å ena sidan har klimatförändringarna inneburit betydligt mindre regnmängder och ett nedkortande av regnsäsongen. Sedan 1990-talet har nederbördsmängderna minskat i Cizîrêregionen med 10-15 procent. Å andra sidan begränsar Turkiets vattenpolitik, som redan beskrivits, kraftigt flödena i de huvudsakliga floderna (så som Eufrat och Xabûr) i Rojava. Vidare har mängder med nya brunnar grävts i Turkiet/norra Kurdistan. Till följd av det här överdrivna vattenanvändandet i både Turkiet och Rojava har grundvattennivån sjunkit markant under de senaste årtiondena. Fler än 30 000 brunnar är i bruk bara i Cizîrêkantonen, och trots försöken att registrera dem kan det antas att deras antal kommer öka.

Bara för några år sedan kunde grundvatten hämtas på ett medeldjup av 100 meter, men nu ligger det kring 150 meter.

Bristen på grund- och flodvatten har förvärrats av den intensiva konstbevattningen inom jordbruket, och effekterna är betydande. Resultatet blir att vattennivåerna i floderna sjunker, något som har bidragit till att skogsområden längs med flodbankarna har dött ut.

Islamiska statens brott har också förvärrat problemen med vattenbristen. Allteftersom de trycktes tillbaka blockerade de källor och brunnar. Detta var ett uttryck för en medvetet hämndlysten politik från Islamiska statens sida för att skada befolkningen och dess jordbruk under nederlagets sista timmar.

82

EKOLOGISKA UTMANINGAR

Situationen för Xabûrfloden, som är den huvudsakliga vattenkällan för såväl städerna Til Abiyad (Girê Spî) och Hesekê som för det omkringliggande jordbruket i området, är ett bra exempel på ett flertal sammanstrålande problem.

Turkiet har fått vattenflödet att i det närmaste stå stilla, Islamiska staten stängde av andra tillströmningskällor och lokalt introducerat avfall har lett till en kraftig nedsmutsning av vattnet.

Vattenföroreningar och möjliga alternativ Mycket av Rojavas avloppsvatten hamnar i floderna, varifrån det tas för användning inom jordbrukets konstbevattning.

Utsläpp av avloppsvatten i floder är även vanligt i norra Kurdistan. Staden Nisêybîn, t.ex., som har en befolkning på 100 000, släpper ut sitt obehandlade avloppsvatten i floden Chax Chax, som sedan flyter genom staden Qamishlo.

Det okontrollerade utsläppet av avloppsvatten och dess påföljande användning inom jordbruket är ofta en källa till sjukdomar och påverkar flodernas ekologiska system.

Om det emellertid behandlades på ett riktigt sätt kunde avloppsvattnet säkras för användning inom jordbruket.

Separering i rätt tid av gråvatten (avloppsvatten från disk, bad osv.) från svartvatten (avloppsvatten från toaletter) gör den här processen betydligt enklare. Användning av gråvatten är av särskilt intresse för Rojava, eftersom adekvat vattenförsörjning är ett problem i många regioner och beroendet på den turkiska statens politik gör den svår att uppnå.

83

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Vattenföroreningar genom oljeutvinning i Cizîrêkantonen.

84

EKOLOGISKA UTMANINGAR

Ett användande av gråvatten inom jordbruket kan på samma gång öka produktionen. Den nödvändiga behandlingen av gråvattnet före dess vidare bruk bestäms utifrån dess tilltänkta användningsområde. Det är t.ex. möjligt att använda gråvatten till bevattning av träd efter grovfiltrering med sil. Med en mer intensiv filtrering genom exempelvis sand eller liknande ämnen kan gråvattnet användas till bevattning inom jordbruket.

Framförallt i länder med stor vattenbrist blir användande av gråvatten av allt större betydelse. I delar av Australien är t.ex. separering av gråvatten numera lagligt bindande. Återanvändning av gråvatten reducerar inte bara den totala vattenkonsumtionen, utan undviker även föroreningar av mark och vattendrag.

Användandet av svartvatten som gödsel Mänskligt avfall är den största näringsämneskällan tillgänglig för jordbruket bland det organiska avfallet. Enligt uppskattningar från Stockholm Environment Institute räcker en persons avfall till att odla 230 kilo spannmål om året. Urin är rikare på näringsämnen (särskilt kväve) och mer mångsidigt, varmed den kan användas till vilken typ av gröda som helst. Avföring innehåller också många näringsämnen och är utmärkt för förbättring av jordar. Utan lång komposteringstid kan den dock endast användas som gödsel åt träd, buskage eller spannmål avsedd som djurfoder.

Efter ett års kompostering kan den även tryggt användas som gödsel åt grödor avsedda för mänsklig konsumtion.

85

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Användandet av avföring inom jordbruket hindrar den från att försvinna ut i vattnet, något som är oundvikligt med de flesta konventionella avloppssystem och är en stor källa till föroreningar och sjukdomar. När väl fast avfall blandas med vatten eller urin blir det resulterande svartvattnet långt svårare att behandla. Behandlingen i de flesta avloppssystem fokuserar på att återseparera de fasta och flytande ämnena.

Svartvatten kan också användas i kompostering, och efter tillräcklig tid kan även den komposten tryggt användas till grödor avsedda för mänsklig konsumtion.

Det finns många exempel världen över på nyttjandet av mänskligt avfall som gödsel inom jordbruket. Enligt forskning från South China Agricultural University var organisk gödsel den huvudsakliga källan till gödsel i Kina fram till på 1980-talet, och ungefär 30 procent av den gödsel som används i landet i dag kommer fortfarande från mänskligt avfall. Nedsmutsningsproblemen förenade med både föroreningarna från konstgödsel och jakten på alternativ till de ökade mängderna spillvatten, som blev resultatet, ledde myndigheterna till att vända konstgödseln ryggen och återgå till organisk gödsel i början på 2000-talet.

Insamlandet av urin förser stadsjordbruket med gödsel i hela Kina, och mycket av städernas avlopp transporteras till jordbruksområden i rörledningar eller tankbilar. I staden Dongsheng förses nybyggda hyreshus med torrtoaletter med urinseparation. Exkrementer förvaras i hinkar och används till kompost; urin förvaras i tankar och används direkt som gödning.

86

EKOLOGISKA UTMANINGAR

I Sverige bedrivs intensiv forskning inom ekologisk avloppsrening, och skiftande system har redan satts i bruk.

Sedan 2002 har Tanums kommun introducerat ett ekologiskt styrdokument som förespråkar användandet av torrtoaletter och urinseparation. Urin tankförvaras och transporteras sedan i tankbilar till lokala jordbrukare, tillsammans med svartvatten från septitankar. Trosa kommun i närheten av Stockholm kvarhåller sitt svartvatten i sex månader och levererar det sedan till gårdar utanför tätorten, där det används till gödsel.

ENERGIPRODUKTION MELLAN FÖRNYBAR ENERGI OCH FOSSILA BRÄNSLEN Utvinning och raffinering av petroleum De flesta av Syriens oljefält är belägna i Rojava, framförallt i Cizîrêkantonen. Då det var den syriska regimens politik att lokalisera all tillverkningsindustri till Syriens metropoler ägde raffineringen från råolja till drivmedel inte rum i Rojava utan i regimens industriella center. Med revolutionen inleddes Rojavas egen oljeraffinering. De mest oljeberoende områdena är nödelektricitet (från mindre generatorer) och transporter. Under vintern används även diesel till uppvärmning med hushållskaminer.

I dag kommer cirka fem procent av Mellanösterns oljeproduktion från oljefält i Rojava. P.g.a. embargot och bristen på reservdelar ligger produktionen emellertid på 87

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

en låg teknisk nivå. Mycket av råoljan raffineras endast till en väldigt grov nivå, eftersom den nuvarande efterfrågan överstiger de existerande raffinaderiernas kapacitet. Detta förstärker den redan tungt förorenande oljeindustrins påverkan. Produktion och transporter är därmed associerade med förorening av miljö, mark, vatten och luft. De här skadorna är särskilt märkbara i dammarna som skapas genom extraheringen och förädlingen av oljan. I dagsläget är tekniskt eller ekonomiskt gångbara metoder inte tillgängliga i Rojava för att undvika den här ekologiska bördan.

Elektricitetsproduktion Elektricitetsproduktionen i Rojava grundas på tre källor: vattenkraftverk, naturgas samt elförsörjning från dieselgeneratorer drivna på kommunal nivå. Kraftverkens generella produktion, uppdelad mellan vattenkraft och naturgas, utgörs av ungefär 75 procent vattenkraft och 25 procent naturgas (biprodukten av oljeborrning) även om detta förhållande fluktuerar. Stora delar av Rojava saknar tillfredsställande elförsörjning. I städer som Dêrîk är elektricitet endast tillgänglig sex timmar om dagen, medan i andra städer, såsom Kobanî, är motsvarande siffra tolv timmar. Trots det extra tillägget på kommunal nivå är en permanent och landsomfattande elförsörjning inte möjlig.

Stöttepelarna inom Rojavas elproduktion är vattenkraftverken, som drivs från dammarna Tischrin och Tabqa på floden Eufrat. Elektriciteten transporteras sedan till städerna via långa elledningar. Fullständig elförsörjning 88

EKOLOGISKA UTMANINGAR

i Rojava hade varit teoretiskt möjlig genom de existerande vattenkraftverken om de kunde drivas till full kapacitet. Det kan de inte, av två anledningar.

För det första saknas reservdelar nödvändiga för reparationer av kraftverken. Kriget i Syrien, som pågått i mer än sju år, har starkt påverkat det här kraftverkssystemet.

Förstörd infrastruktur och förstörda elledningar och transformatorstationer förhindrar fortfarande eltillförsel till många delar av Rojava. Återuppbyggnad är ett svårt åtagande med tanke på embargot och bristen på finansiella resurser.

För det andra är elproduktionen starkt beroende av den turkiska statens vattenpolitik då nyckelfloderna har sina källor i Turkiet, som kontrollerar dess flöden. I försöken att expandera Turkiets geopolitiska makt har på senare år den turkiska regeringen i allt högre grad verkat för byggnationen av dammar, något som därigenom fått en avgörande effekt på tillgången på vatten i Syrien. Trots kontraktsmässiga stipulationer mellan de turkiska och syriska regeringarna kring flödet av fastslagna vattenvolymer använder Turkiet sin kontroll över vattnet för att påverka den politiska händelseutvecklingen i Syrien. Sedan de demokratiska krafterna i norra Syrien (med stöd av den kurdiska frihetsrörelsens politiska strukturer) framgångsrikt omsatt sitt system med demokratiskt självstyre i praktiken har den turkiska statens politik blivit ännu mer restriktiv.

De ekologiska och hälsomässiga konsekvenserna av nyttjandet av fossila bränslen för värme och elproduktion, 89

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

kombinerad med den osäkra vattenförsörjningen till följd av den turkiska statens maktpolitik, utgör ännu en anledning för att decentralisera elproduktionen.

Förnybar energi och ekologisk byggnation Rojavas geografiska position och regionens klimatförhållanden gör Rojava särskilt väl lämpat för ett flertal olika former av förnybar energi. Billiga och enkla system för soluppvärmning av vatten på hustaken, elproduktion genom solcellsteknologi, vindkraft osv. hade kunnat utgöra de första stegen mot ett decentraliserat energisystem. Ett sådant hade kunnat minska människors beroende av både det centraliserade energisystemet och de fossila bränslena.

Energibesparingar spelar även en viktig roll i ett mer ekologiskt och medvetet användande av energi. Ju mindre energi som konsumeras, desto mindre behöver den produceras. Sättet som byggnader konstrueras spelar en viktig roll i energibesparingen. I Rojava uppförs många mindre byggnader i material så som lera, trä och sten, som, i jämförelse med vanliga byggnadsmaterial så som betong, stål och cement, orsakar färre föroreningar och använder mindre energi under uppförandet. Vidare kostar det här ekologiska tillvägagångssättet en tredjedel så mycket som konventionella konstruktionstekniker. Hus som uppförs på så här vis är även enklare att kyla ned på sommaren och värma upp på vintern, vilket sparar energi och bränslekostnader.

90

EKOLOGISKA UTMANINGAR

AVFALLSHANTERING, ÅTERVINNING OCH KOMPOSTERING Återvinning På senare år har ett fungerande avfallshanteringssystem organiserats i de flesta av Rojavas städer. Soporna tas från individuella hushåll eller gator till närliggande soptippar och förbränns där. Inget municipalt separations- eller återvinningssystem finns på plats i Rojava. Detta resulterar i att vatten- och markkvaliteten kraftigt försämras och leder till hälsoproblem, särskilt hos barn. Partiklarna som bildas under avfallsförbränningen förorenar mark och vatten. De sprids genom luften till bl.a. jordbruksmark, varifrån de uppgår i näringskedjan. Återvinning är en alternativ form av avfallshantering och vissa projekt tas för närvarande i beaktande av de självstyrande organen, en pappersåtervinningsfabrik inkluderad. Den senare är tänkt att separera förbrukat papper från andra typer av hushållssopor och återanvändas till papperstillverkning. Projektet, vars kostnad uppskattas till 70 miljoner dollar, är fortfarande i ett inledande stadium p.g.a. bristen på finansiering.

Det finns emellertid mycket enklare och billigare återvinningsmetoder. Återvinnande av hårdplast, t.ex., är inte komplicerat och kan genomföras med enkla maskiner. Detta möjliggör småskaliga och decentraliserade 91

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

återvinningsformer som redan praktiseras på flera platser i världen.

Kompostering: ekologiskt gödningsmedel för stads- och landsbygdsjordbruk Användandet av organiskt avfall spelar också en avgörande roll i ett ekologiskt samhälle. Naturgödsel används redan inom jordbruket i Rojava. Det här användandet kan och bör dock utvidgas. Kostnaden för användning av konstgödsel uppgår till 35 miljoner dollar årligen. Eftersom alla dessa kemiskt framställda gödningsmedel måste importeras skapar det ett betydande beroende till regimerna i regionen. Effektivare återanvändning av organiskt avfall skulle avlägsna behovet att importera konstgödsel, öka produktionsavkastningen inom jordbruket och utvidga jordbrukarnas autonomi. Ur ett globalt perspektiv måste övergången från konstgödsel till ekologisk gödsel genomföras så snart som möjligt. Utan fundamentala förändringar kommer, som ovan nämnts, den nuvarande formen av jordbruk endast att kunna praktiseras till de kommande femtiotalet skördarna.

Kompostering kräver skapandet av gynnsamma förutsättningar för nedbrytningen av organiskt avfall till biologiskt stabil matjord, som sedan kan användas inom jord- och skogsbruk. Utöver dess näringsinnehåll utökar komposten växtkraften i jorden genom att förbättra dess struktur (bättre möjligheter till rörelse för luft, vatten och näringsämnen) lägga till välgörande mikrober och utöka tillgången på näringsämnen. Bruket av organiskt avfall inom 92

EKOLOGISKA UTMANINGAR

jordbruket är vanligt i många länder och enkla steg kan tas för att minimera potentiella hälsorisker. Dess bruk inom jord- och skogsbruket sparar pengar, förhindrar erosion och minskar skadliga utsläpp. Kompostering är vidare av strategisk betydelse för ett samhälle vars tillgång till konstgödsel lätt kan begränsas av regeringar och storföretag.

Ungefär hälften av allt hushållsavfall är organiskt. I genomsnitt producerar varje person ungefär ett halvt kilo komposterbart avfall om dagen. Genom den naturliga komposteringsprocessen reduceras denna mängd till 50 gram färdig kompost. För enskilda hushåll är småskalig kompostering enklare på landsbygden, men även möjlig i städerna. Så är särskilt fallet där den kombineras med stadsjordbruk – som på Kuba, där den utgör en viktig del av landets matproduktion. Utöver verksamhet i städerna är det även möjligt att utveckla komposteringsanläggningar för landsbygdsjordbruk. Så är vanligt förekommande i västländerna, där hushållsavfall samlas in och omvandlas till kompost åt jordbruket. För en stad av Dêrîks storlek (med en befolkning på omkring 40 000 personer) hade det här inneburit ett dagligt mottagande av 20 ton organiskt avfall och en daglig produktion av 2 ton färdig kompost.

Det finns flera olika typer av komposteringssystem, t.ex. enkla komposthögar eller -lådor. Så länge som vissa förhållanden (så som temperatur och luftfuktighet) regelbundet kontrolleras och, om nödvändigt, justeras, kommer komposten brytas ned tills dess att den är färdig att användas.

93

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Trafik- och luftföroreningar i staden i Qamishlo.

94

EKOLOGISKA UTMANINGAR

Trafik- och luftföroreningar Huvuddelen av bensin- och dieselkonsumtionen i Rojava är till för transporter, som även är den huvudsakliga källan till luftföroreningar – särskilt i de större städerna.

Utvidgandet av kollektivtrafiken är ett sätt att minimera denna påverkan.

Vidare kan städernas luftkvalitet förbättras genom plantering av träd. Av den anledningen är en av de centrala strategierna på kommunal nivå, i samarbete med de ansvariga ekologikommittéerna, att plantera fler träd i urbana områden och bibehålla befintligt bestånd.

Pågående projekt inkluderar planteringen av träd längs med en av Qamishlos större genomfarter, vilket kommer kosta 60 000 amerikanska dollar. I staden Tabqa, som befriades från Islamiska staten under sommaren 2017, kommer en kampanj sjösättas i år för att ersätta stadens trädbestånd. 75 procent av denna var uttorkad eller helt förstörd. Skadorna på trädbeståndet härstammar från stadens administration under perioden då den syriska regimen innehade makten. Kriget i urbana områden hade också stor effekt på trädbeståndet på municipal nivå.

P.g.a. klimatförändringarna och vattenbristen är även återbeskogningen en arbetsintensiv process.

Projekt så som de här leder till bättre luftkvalitet, ger skugga under sommarmånaderna (då temperaturen klättrar upp över 50 °C), skapar utrymme för fågelliv och förbättrar livskvaliteten i allmänhet. Med utgångspunkt 95

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

i självstyrets ekologiska arbete ombeds för närvarande de kommunala institutionerna och lokalbefolkningen i Cizîrêkantonen att svara på frågor om deras särskilda behov av träd. Utifrån den insamlade informationen kommer fler träd att planteras i deras samhällen.

Krigets effekter Effekterna av kriget på den ekologiska situationen i Rojava har varit avsevärda, särskilt av vapenammunition på mark och vatten. Den internationella koalitionens användningen av hylsor av utarmat uran orsakar allvarliga hälsoproblem, då resterna av dessa förorenar mark och vatten. Ammunitionen till granatkastare, raketgevär och andra vapen innehållande sprängämnen är delvis tillverkade av tungmetaller och trotyl, som är cancerframkallande. När de här vapnen användes i urbana områden, som t.ex. i Kobanî och Hesekê, blandades de med dammet från förstörda byggnader och fann därifrån sin väg till andningsvägar, vattendrag och jordbruksmark – och sedermera även till maten. De långsiktiga konsekvenserna av detta är så här långt okända.

En av Islamiska statens taktiker när de försvarade sig själva från luftangrepp var att anlägga stora bränder med tjock rök.

Dessa anlades med hjälp av stora mängder olja tillsammans med material så som plast, vilket orsakade kraftiga luft-, vatten- och markföroreningar.

Ytterligare föroreningar av luft, vatten och jord uppstod som en effekt av förstörelsen av industrianläggningar, som släppte ut giftiga gaser och kemikalier. Enligt uppskattningar 96

EKOLOGISKA UTMANINGAR

från NGO:n PAX kommer denna miljöpåverkan få långsiktiga hälsokonsekvenser. Exakt vilka effekter den kommer ha på Rojavaområdet återstår att se.

ROJAVA – ETT DEMOKRATISKEKOLOGISKT SAMHÄLLE UNDER UPPBYGGNAD Lokalt oberoende och kooperativ

Kollektivisera vår mark, vårt vatten och vår energi.

ABDULLAH ÖCALAN

Relationerna mellan produktion och användande, stad och landsbygd samt center och periferi behöver tänkas om och formges på nytt för att kunna bygga ett ekologiskt samhälle. I Rojavas samhälle eftersträvas ett kooperativt, ekologiskt och decentraliserat produktionssätt. Alla tillgångar, exempelvis naturtillgångar, måste socialiseras och ekonomin demokratiseras. Det är av högsta vikt att produktionen baseras på en demokratisk förhandlingsprocess. Den måste grundas på möjligheterna 97

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

till ett bibehållet, balanserat ekologiskt system och utifrån förmågorna hos människorna själva.

Kommunerna utgår från principen om kollektiv självförsörjning. Denna avlägsnar separationen mellan platserna för produktion och användning, begränsar långa transportsträckor och garanterar människors försörjningstrygghet. Den möjliggör även framväxten och bevarandet av kollektiv kunskap om jordbruk, skötsel och skörd.

I kontrast till det kapitalistiska produktionssättet besitter kooperativen förmågan att producera i enlighet med människors behov, eftersom de inte är bundna till logiken om konstant tillväxt och profitmaximering. Det är även möjligt för dem att ta med i beräkningarna de långsiktiga konsekvenserna för naturen och att forma sin produktion med detta i åtanke.

Genom kooperativa ekonomiska former kan kunskap delas mellan människor som arbetar tillsammans, eftersom en klassisk separation mellan olika arbetsmoment saknas och en helhetssyn tar dess plats.

Rojavas system bygger på samhälleligt självstyre i kommuner och produktion i kooperativ. Avsikten är att alla resurser, så som vatten, energi och mark ska bli allmänegendom. Bara i Cizîrêkantonen finns det i dagsläget 57 kooperativ, som innefattar cirka 8 700 familjer.

98

EKOLOGISKA UTMANINGAR

Mellan påstående och verklighet – Rojava och det ekologiska samhället De miljömässiga utmaningarna i Rojava/norra Syrien är enorma. Rojava exemplifierar hur ekologiska problem är sammanvävda med sociala och ekonomiska frågor; hur centralism, kapitalistisk ekonomi och exploateringen av människor och natur är sammanlänkade.

Under en överskådlig framtid kommer vissa motsägelser inte att kunna lösas, men de negativa effekterna kan på kort sikt minimeras och befolkningen informeras om farorna.

Lämpliga åtgärder kan genomföras utan större resurseller pengainvesteringar. Åtgärder som implementerats av det demokratiska självstyrets strukturer för att ta itu med ekologiska problem har som mål skydd av existerande ekosystem, skogsåterplantering och stärkandet av ekologisk medvetenhet. Dessa är inledande steg, men långt ifrån tillräckliga.

Vi har visat på en del av metoderna som skulle möjliggöra för kommunerna i Rojava att komma närmare demokratisk autonomi på ett ekologiskt och decentraliserat sätt. Att finna en väg ut ur den katastrofala ekologiska återvändsgränden, som den kapitalistiska moderniteten fört med sig, kräver ansträngning och modet att bryta ny mark. De första stegen har tagits, men behovet av en socialekologisk revolution innebär att mycket arbete återstår.

99

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

100

MAKE ROJAVA GREEN AGAIN

K

ampanjen ”Gör Rojava grönt igen” är en kampanj sjösatt tidigt under 2018 av Rojavas internationalistiska kommun i samarbete med Ekonomikommissionens naturreservatskommitté och Kommun- och ekologikommissionens ekologikommitté – samtliga delar av Rojavas självstyre. Med målsättningen att stöda och utveckla det ekologiska samhället i norra Syrien har kampanjen tre delar: utbildning, praktiska arbeten och organisering för global solidaritet.

Utbildning Utvecklandet av en ekologisk och demokratisk medvetenhet utgör grunden till att förstå balansen mellan människa och natur. Det handlar om mer än bara vetenskaplig kunskap och rationellt baserad förståelse. För att kunna övervinna alieneringen från naturen (och därigenom från sig själv) behöver mänskligheten av i dag återvända till naturen, erfara och uppskatta den – för att kunna försvara den. Av den anledningen kommer både teoretiskt utbildningsarbete inom samhällets alla delar såväl som konkreta erfarenheter 101

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

med och i naturen att vara centrala delar i byggandet av det ekologiska samhället.

Utbildning för internationalister Den Internationalistiska akademin, som varit under uppbyggnad sedan sommaren 2017, kommer att vara centrum för vårt utbildningsarbete. Här kommer internationalister förberedas för arbete i samhället i Rojava genom intensiva kurser i språk och kultur, och tränas i enlighet med principerna radikal demokrati, kvinnofrigörelse samt ekologi. Det kommer hållas föreläsningar, seminarier och diskussioner kring nödvändigheten av ett ekologiskt samhälle, hur det skulle kunna se ut och vilka steg som behöver tas för att uppnå det.

Som komplement till den teoretiska träningen vid akademin kommer alla internationalister ges möjligheten att utveckla en sann känsla för naturen genom fysiskt arbete i det anslutande trädodlingskooperativet och de återbeskogningsprojekt som vi stöder. Det praktiska arbetet med marken, och skötseln och omvårdnaden av djuren och växterna vid akademin och plantskolan, kommer visa på möjligheterna och skönheten i ett liv i harmoni med naturen. Med hjälp av internationalister vill vi utveckla en medveten miljömentalitet samt förståelse och praktisk kunskap inom ekologiskt leverne, både bland oss själva och i de politiska strukturerna och samhället i Rojava.

Akademin, som tillsammans med arbetet inom densamma fortfarande är under uppbyggnad, är designad i enlighet med ekologiska principer. Hur bäst att använda vatten, jord, luft, energi och avfall diskuteras inte bara i teorin, utan appliceras 102

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

även praktiskt. På det här sättet vill vi minimera vårt eget bidrag till nedsmutsningen såväl som att bli en förebild för liknande projekt för ett mer ekologiskt Rojava.

Utbildning i samhället Internationalisterna kommer arbeta med de lokala strukturerna i att organisera utbildning till gagn för utvecklandet av ekologisk medvetenhet och kunskap, en organisering som kommer äga rum i skolor, ungdomscenter, kommuner, municipaliteter och andra institutioner. Den här delen av kursplanen kommer också inkludera att en lämnar skolsalen: resor till Hayakas naturreservat, deltagande i planteringsarbete och etablerandet av skolans egna trädgårdar kommer göra naturen mer levande och relevant.

Skogsplantering på akademiområdet Under våren 2018 började vi med skogsplanteringen på akademins marker. Ett område om 7 200 m² väster, norr och öster om akademin kommer att planteras med 2 000 träd, mestadels tall samt fruktträd så som äpple, pistasch, granatäpple, körsbär, päron, fikon och aprikos. Dessa kommer bevattnas och gödas med gråvattnet och de ekologiska gödningsmedlen som produceras vid akademin som sådan.

Under de kommande åren kommer olivträd, vindruvor och ekar att sättas i ett område som omfattar 12 500 m² på den klippiga sluttningen söder om akademin. En skog skapas därigenom som skyddar miljön och bildar en trygg fristad för den lokala floran och faunan.

103

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Valet av fröer vid en trädplantskola Qamishlo.

104

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

105

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Avfallshantering och återvinning Separering är grunden till avfallshanteringen vid akademin.

Organiskt avfall, som t.ex. matrester och papper, separeras omedelbart från icke-organiskt avfall så som plast och metall.

Att undvika en hopblandning av avfallstyperna innebär ett undvikande av att behöva återseparera dem senare, något som kan vara en tidskrävande och otrevlig syssla. Det ickeorganiska avfallet separeras ytterligare efter typ.

Istället för att bränna eller gräva ner det icke-organiska avfallet (och därigenom smutsa ner vatten, luft och mark) separeras avfallet och förvaras. Den första uppdelningen görs mellan sådant avfall som utgör en direkt fara för vatten och jord (så som batterier eller elektronikprodukter) och icke omedelbart giftiga plaster och metaller. Det giftiga avfallet förvaras där det inte utgör en risk för vattenkällor.

Det inte omedelbart farliga, icke-organiska avfallet rengörs av hygieniska skäl och läggs på förvaring även det. Planer finns på att återvinna avfall av plast och metall, antingen på akademiområdet som sådant eller i framtida projekt tillsammans med det demokratiska självstyrets strukturer.

Det organiska avfallet som produceras vid akademin komposteras och återanvänds till gödning. Därigenom undviks sådana hygienproblem som uppstår när det här avfallet hamnar på soptippar, och det sparar även in kostnaderna för inköp av konstgödsel. Matrester, papper och wellpapp samlas in och komposteras. Efter några månader blir komposten till en näringsrik matjord som kan användas till att göda träden 106

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

och grönsakerna på akademiområdet. Akademin förväntas producera tio ton organiskt avfall årligen, vilket i tur kommer producera ett ton matjord. Gråvattnet från våra diskbänkar och duschar kommer också att användas till bevattning och gödning, och systemet med torrtoaletter som är i bruk begränsar mängden svartvatten som produceras. Därigenom blir det möjligt att använda det uppkomna avfallet till gödning på ett ekologiskt sätt.

Vattenförvaltning Dricksvattnet hämtas ur en brunn på akademiområdet.

Spillvattnet kan delas in i två kategorier: gråvatten, dvs. vatten från duschar, köksavloppet osv., samt svartvatten från toaletterna. Det mesta av akademins gråvatten kvarhålls och används till både bevattning och gödning, vilket förhindrar föroreningar och sparar in på vatten och gödsel. Gråvattnet hamnar först i en tank där slam och fett filtreras bort. Därefter passerar vattnet vidare till en annan tank, där det sparas för senare användning. Gråvattnet används sedan mestadels till att bevattna träden. Det här systemet sparar omkring 2 500 liter vatten om dagen. Det svartvatten som produceras förvaras i en egen tank. Efterforskningarna kring den tekniska implementeringen och användningen av svartvatten som gödsel vid akademin pågår fortfarande.

Praktiska arbeten Även om kunskapsspridning och skapandet av en ekologisk medvetenhet med säkerhet kommer vara ett av de strategiska arbetena i byggprocessen med det ekologiska 107

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Den internationalistiska akademins första plantering av vinrankor.

108

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

109

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

samhället behöver de här utbildningsaktiviteterna följas av konkreta åtgärder. Ett av de största problemen i Rojava är bristen på skog, vilket har negativa effekter på luftkvaliteten, befolkningens ekonomiska och psykologiska välmående och leder till ökenbildning samt till ökande brist på vattentillgångar. Planteringen av träd är en lösning på många allvarliga problem: den minskar den av vatten och vind pådrivna erosionen och upprätthåller fruktbarheten hos intilliggande jordbruksmark. I områden så som Hayakas naturreservat tjänar skogsåterplanteringen även till att skydda avrinningsområden och till att återskapa den biologiska mångfalden. Medan ekonomiska aktiviteter som t.ex. timmerproduktion och skogsjordbruk kan spela en roll är det i det långa loppet livsnödvändigt för hela mänskligheten att kvarhålla koldioxid för att begränsa växthuseffekten. För att göra allt detta möjligt är en hel del arbete av nödvändighet i Rojava. Förlorad kunskap, brist på medvetenhet och ekonomiska svårigheter påkallar systematiska och praktiska lösningar.

Trädkooperativet En central del i Rojavas självstyres ekologiska strategi är utvecklandet av plantskolor. De flesta befintliga plantskolorna i norra Syrien ägs av privata företag, vilket gör trädplantering till en dyr affär för många människor.

För att avhjälpa det här problemet inledde vi inrättandet av en plantskola på den Internationalistiska akademins marker. Under våren 2018 påbörjades arbetet med 110

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

planteringen av 50 000 skott, som ska uppdrivas på ett 5 000 m² stort område. Fokus kommer ligga på fruktträd så som granatäpple, vindruva, pistasch, fikon, aprikos, äpple, körsbär och päron. Särskilt fokus kommer ligga på sådana plantor som är toleranta för torra förhållanden, så som oliv och ek. Plantskolan kommer förse både Hayakas naturreservat och de lokala politiska strukturerna (t.ex. mindre samhällen, kooperativ, institutioner och kommuner) med träd och andra plantor så väl som att vara en plats för forskning. Genom riktade ingripanden och bruket av alternativa metoder och teknologier inom områdena vattenanvändning, gödning och återvinning kommer vi bidra till återbeskogningen av Rojava.

Plantskolan kommer organiseras som ett icke vinstdrivande kooperativ och arbetet där kommer vara en del av utbildningen vid den Internationalistiska akademin. Samtliga internationalister kommer bidra med sin arbetskraft till återbeskogningsprojektet. Det kommer möjliggöra för oss att leverera träd till självkostnadspris. Vårt mål är att tillgängliggöra träd till ungefär halva kostnaden i jämförelse med vinstdrivande plantskolor. Överskottet från trädkooperativet efter avdragen av utgifterna för transporter, teknisk apparatur, konstruktionsarbeten, verktyg och arbetsmaterial kommer investeras i utvidgandet av plantskolan (25 procent) i den Internationalistiska akademins arbeten (25 procent) samt i återbeskogningen av Hayakas naturreservat (50 procent).

111

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Odlandet av zucchinifrön i växthuset.

112

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

113

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Hayakas naturreservat Naturreservatet i Hayaka ligger en handfull kilometer väster om staden Dêrîk i Cizîrêkantonen. Det har fått sitt namn från den intilliggande byn och utgörs av ett mestadels poppeltäckt skogsområde på mer än 200 hektar tillsammans med Sefansjöns reservoar, som skapades på 1990-talet genom uppdämningen av 31 olika strömmande vattenkällor. Ett flertal växter och vilda djurarter, som trängts undan genom avskogning och monokulturer, har funnit en fristad i Hayakas naturreservat. Vargar, rävar, vildsvin, ett flertal olika fågelarter och andra mindre djur har kunnat överleva i den lilla skogen som omger sjön, habitatförlust och jakt till trots. För att kunna bevara den här biologiska mångfalden och en del av den sista skogen i området förklarade det demokratiska självstyret Hayaka att vara ett naturreservat 2014. Jakt, fiske, jordbruk och uppförandet av byggnader förbjöds i reservatet. Vid samma tid påbörjades återbeskogningen av området utmed sjöns stränder, med en långsiktig plan att plantera fler än 100 000 träd runt sjön med en sammanlagd längd av 14 kilometer.

Vidare arbetar den ansvariga kommittén med att inrätta en biodling i reservatet och med att tillgängliggöra reservatets olika örter för medicinsk forskning och användning.

Bevarandet, utvidgandet och den fortsatta återbeskogningen av Hayakas naturreservat är en central del av kampanjen. Både via internationalisternas praktiska arbete i naturreservatet och genom finansiellt stöd till återbeskogningen vill vi utveckla ett ekologiskt perspektiv för regionen som innefattar lokalbefolkningen och deras behov.

114

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

Organiseringen av en världsomfattande solidaritet Den tredje huvudsakliga delen av Gör Rojava grönt igenkampanjen kommer vara organiseringen av en global solidaritet. Via vår kampanj och vår förmåga att nå ut till andra vill vi vara en brobyggare mellan de kommunala delarna av det demokratiska självstyret och de ekologiska projekten i norra Syrien, och intresserade aktivister, experter, akademiker, institutioner och organisationer världen över. Ett av de bästa sätten att verka för det här ekologiska arbetet är såklart att involvera sig här i Rojava. Den här möjligheten är emellertid inte tillgänglig för alla. Att komma till Rojava är svårt p.g.a. den politiska situationen i de kringliggande länderna, och ibland är det omöjligt att ta sig in. Av den anledningen bör flera månader inplaneras för en vistelse i norra Syrien. Inte desto mindre finns det många sätt att hjälpa till, vare sig det är i Rojava eller från utsidan. Solidaritet och kampen för ett ekologiskt samhälle vet inga gränser.

Finansiellt stöd till arbetet Även om mycket av det ekologiska arbetet i Rojava, så väl som internationalisternas arbete i trädkooperativet och Hayakas naturreservat, är frivilligt och obetalt är vi, precis som de övriga lokala strukturerna, beroende av finansiella resurser.

Teknologi, maskiner, verktyg, material och transportkostnader – liksom löneutbetalningar till lokal arbetskraft med yrkeskunskaper som vi saknar – kostar pengar. Om du vill stärka kampanjen och andra ekologiska projekt i norra Syrien, och skydda dem i det långa loppet, kan du bidra till 115

GĂ–R ROJAVA GRĂ–NT IGEN

Den internationalistiska akademins omgivningar och natur.

116

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

117

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

byggandet av ett ekologiskt samhälle genom finansiellt stöd.

För att ge projekten större planeringstrygghet är regelbundna donationer t.o.m. ännu bättre. Alla donationer kommer användas för att bygga, upprätthålla och vidareutveckla ekologiska projekt i Rojava – med början i trädkooperativet och stödet till Hayakas naturreservat.

Kunskapsutbyte, projektutveckling och idéer för ett ekologiskt Rojava I norra Syrien finns behov av större ekologisk medvetenhet, expertkunskap och hängivna vetenskapspersoner. Möjligheter finns till utbyte via videolänk på avstånd, utbildning av specialister i Rojava, här på plats eller utomlands, eller direkt projektarbete i norra Syrien. På samma sätt som världen har mycket att lära av Rojava, har Rojava mycket att lära av världen. Av den anledningen söker vi efter intresserade och hängivna aktivister, experter, människor med teknikkunskaper och vetenskapspersoner med idéer kring planeringen och genomförandet av ekologiska projekt i norra Syrien och för utvecklandet av ett mer ekologiskt Rojava. Vi söker särskilt efter folk med expertis och erfarenhet inom följande områden: • • • • •

Hållbart skogs- och jordbruk i halvtorra områden Vattenanvändning och renhållning Ekologisk hållbarhet och förnybara energier Maskin- och elingenjörsskap Fysik, kemi och biologi (särskilt botanik)

118

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

119

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

120

EPILOG

et finns inte så mycket som vi vill säga för att avsluta den här boken. Våra diskussioner och vårt arbete är bara på sina inledningsstadier och låter oss inte säga så mycket om framgångar och åstadkommanden.

D

Vi hoppas emellertid kunna bidra till att finna vägar ut ur vår tids ekologiska kris. I den här krisen känns mycket förlorat och oåterkalleligt, men vi tror att människor kan göra livet bättre genom sin kreativa kraft, sin känsla för rättvisa och sin vilja att förändras. Ett av de viktigare målen med den här boken är att ge uttryck för den övertygelsen.

För oss symboliserar planteringen av träd denna önskan att bidra till byggandet av ett ekologiskt samhälle; ett bidrag vars resultat inte kommer synas om ett år eller två, utan går bortanför individens liv och blir vårt bidrag till kommande generationer.

Den här boken är en inbjudan till att delta i vårt arbete – att vara en del av byggandet av ett ekologiskt samhälle i Rojava och hålla den internationella solidaritetens fackla brinnande.

121

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

122

APPENDIX De sju kooperativa principerna

K

ooperativ baseras på värderingarna självhjälp, självansvar, demokrati, jämlikhet, gemensamt ägande och solidaritet. I enlighet med traditionen av dess grundare tror kooperativets medlemmar på värderingarna ärlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorgen av andra.

Alla kooperativ leds av de sju kooperativa principerna.

De kooperativa principerna kallas ibland för Rochdaleprinciperna, uppkallade efter de tidiga förespråkarna av den kopperativa rörelsen – Rochdalepionjärerna (1844).

International Co-operative Alliance (ICA) är en självständig, icke-statlig organisation som skapades 1895 för att förena, representera och stå koopertativ världen över till tjänst. 1995 uppdaterade ICA sina kooperativa principer, och i dag är de principer som åtföljs världen över som följer: 1. Frivilligt och öppet medlemskap Kooperativ är frivilligorganisationer, öppna för samtliga personer som har förmågan att nyttja dess tjänster och är villiga att acceptera ansvaret som medlemskapet innebär

123

MAKE GÖR ROJAVA GREEN GRÖNT AGAIN IGEN

– utan diskriminering mot bakgrund av kön, social status, hudfärg eller politiska och religiösa preferenser.

2. Medlemmarnas demokratiska kontroll Kooperativ är demokratiska organisationer kontrollerade av dess medlemmar, som aktivt deltar i utformandet av tillvägagångssätt och beslutsfattande. Män och kvinnor valda till representanter är ansvariga inför medlemmarna.

I primära kooperativ har medlemmarna lika rösträtt (en medlem, en röst) och kooperativ på andra nivåer är också organiserade på ett demokratiskt vis.

3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande Medlemmarna bidrar rättvist till, och kontrollerar demokratiskt, kooperativets kapital. Åtminstone en del av det kapitalet utgörs vanligtvis av kooperativets gemensamma ägodelar. Medlemmar mottar vanligtvis en begränsad kompensation, om någon, från det kapital som satts in som en förutsättning för medlemskap. Medlemmar allokerar överskott till vissa eller alla av följande syften: utvecklandet av deras kooperativ (möjligen genom att bygga upp reserver som åtminstone delvis är odelbara); genom att belöna medlemmar i proportion till deras insatser inom kooperativet och genom att stöda aktiviteter som godkänts av kooperativets medlemmar.

124

APPENDIX

4. Autonomi och självständighet Kooperativ är autonoma självhjälpsorganisationer som kontrolleras av dess medlemmar. Om de ingår avtal med andra organisationer, regeringar inkluderade, eller samlar in kapital från externa källor så gör de så mot bakgrunden av upprätthållandet av medlemmarnas kontroll och den kooperativa autonomin.

5. Utbildning, träning och information Kooperativ förser sina medlemmar, valda representanter, föreståndare och anställda med utbildning och träning så att de effektivt kan bidra till utvecklandet av sitt kooperativ.

De informerar allmänheten – särskilt unga människor och opinionsbildare – om samarbetets fördelar och natur.

6. Samarbete mellan kooperativ Kooperativ tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den kooperativa rörelsen genom att arbeta tillsammans via lokala, nationella, regionala och internationella strukturer.

7. Samhällsansvar Kooperativ arbetar för den hållbara utvecklingen av deras samhällen på sätt som godkänts av dess medlemmar.

125

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

126

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Abdullah Öcalan: “Beyond State, Power and Violence” ANF News: “Efrîn Canton Ministry of Agriculture launches first project” ANF News: “Rapid efforts for agricultural sector in alTabqa’s” ANF News: “Al-Tabqa: Massive forestation campaign to be launched by 2018” ANF News: “Li Cizîrê projeya parzgeha xwezayî” Anja Flach, Ercan Ayboga, Michael Knapp: “Revolution in Rojava” Executive Summary (UNEP – WHO): “Guidelines for the Safe Use of Excreta and Wastewater in Agriculture and Aquaculture” Friedrich Engels: “Dialectics of Nature” Friedrich Engels: “The Origin of the Family, Private Property and the State”

127

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

International Center for Agricultural Research in the Dry Areas (ICARDA): “The Challenges of Wastewater Irrigation in Developing Countries” Murray Bookchin: “The Ecology of Freedom: The Emergence and Dissolution of Hierarchy” Murray Bookchin: “Remaking Society” Pieter Both & Wim Zwijnenburg: “Syria – the toxic footprint of war” Rêveberiya parêzgehan a Kantona Cizîrê: “Ji bo parastina parêzgehan biryarên girîng” Silvia Federici: “Caliban and the Witch” Sustainable Development Mechanisms Programme, UNFCCC Secretariat: “Afforestation, Reforestation and Forest Restoration in Arid and Semi-arid Tropics” Swedish Institute for Infectious Disease Control: “Guidelines on the Safe Use of Urine and Faeces in Ecological Sanitation Systems” Swiss Federal Institute of Technology: “Greywater treatment on household level in developing countries” The Rodale Book of Composting University Press of Florida: “Sustainable Urban Agriculture in Cuba”

128

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

129

GÖR ROJAVA GRÖNT IGEN

130

KONTAKT OCH DONATIONER

Gรถr Rojava grรถnt igen contact@makerojavagreenagain.org www.makerojavagreenagain.org facebook.com/GreenRojava twitter.com/GreenRojava Kontakta Rojavas internationalistiska kommun contact@internationalistcommune.com www.internationalistcommune.com facebook.com/CommuneInt twitter.com/CommuneInt Donationer till: Mottagare: Xarxa Autogestiรณ Social SCCL IBAN: ES43 1491 0001 2420 8685 5729 BIC/SWIFT: TRIOESMMXXX Bank: Triodos Bank (Spain) Referens: deposit P3NIA

131

9789198332353