obiz 1-09_webb

ETT MAGASIN OM OFFENTLIGA AFFÄRER

NUMMER 1 • 2009 PRIS 49 SEK

VI TAR ETT GREPP OM

TÄVLING

Kommunernas krishantering

Vinn IPHONE

+

BRA TIPS

EFFEKTIVARE MED BERÖM

MONA SAHLIN

SÅ VÄNDER DU SVACKAN LITEN VANN STOR UPPHANDLING HOTAD SKOLA HAR NU KÖ

MÖRKAR inför valet ANNONS

...när riktigt gott kaffe är viktigt! www.kommuninfo.se

090-13 40 00 www.jobmeal.se

www.kommuninfo.se1

1 • 2009 | OBIZ

Inga kompromisser.

Det är väl skönt när affärsbeslut är enkla. För i ärlighetens namn, vem kan motstå ett komplett produktutbud som täcker alla era behov, erbjudande som skräddarsydd service och finansiering.

John Deere injicerar energi i din verksamhet och ger dig tillfredställelsen att du har fattat rätt beslut.

Kontakta din John Deere återförsäljare – idag! Se vår hemsida

Kompakttraktorer

Frontklippare

Transportfordon

Åkgräsklippare

Gågräsklippare

C 941.1

www.JohnDeere.se

Linnes Plugghäst i uppdaterad version!

Linné skapade en för tiden ovanligt karaktärsfull och bekväm lässtol som han använde både som studiestol och kateder vid föreläsningar och annan undervisning.

Bygg din egen plugghäst enligt Linnes grundskiss och sätt din egen prägel på originalet från år 1741. En ergonomisk stol som fungerar lika bra att sätta datorn på eller för att plugga vid. Se beskrivningen på baksidan, hur enkelt du kan bygga din egen.

Uppsala. Varje dag sedan 1741. Snickra Linnés Plugghäst själv.

LEDAREN

Tuff tid med många möjligheter INGEN KAN STICKA under stol med att det

är tuffa tider vi är inne i. Varslen står som spön i backen och kommunerna kommer att, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) behöva göra sig av med 15 000 av sina anställda fram till år 2010. Samtidigt är pensionsavgångarna ett lika stort hot mot framtidens kommunala service som innan svackan och personalbristen kan komma att bli ett faktum när konjunkturen vänder. Samma förhållanden gäller inom det privata näringslivet, för trots att personal varslas kommer behovet av personal snart åter att stå på topp och då gäller det att ha visat framfötterna.

För att dra vårt strå till stacken har vi valt att i

detta nummer hitta positiva exempel på företag som lyckats i motvinden, hur man gör för att hantera den svacka vi är inne i och tips på hur man syns i rätt sammanhang för att göra fler affärer. Nu finns chansen att flytta fram sina positioner, för visst är det enklare att springa förbi sina konkurrenter när de går än när de springer?

Vi bjuder, som vanligt, på ett välmatat nummer där jag vill lyfta fram några delar ur innehållet lite extra: Intervjun med Atle Johansson om hur dagligt beröm lyfter organisationen, bristerna i kommunala krishanteringen samt att det finns fler läkare än någonsin tidigare.

JOAKIM BERGLIN, ANSVARIG UTGIVARE

INNEHÅLL NUMMER 1 • 2009

42 26 Kommuninfo OBIZ ges ut av Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå.

Tel: 090-71 76 60. Fax: 090-71 76 69.

Epost: info@kommuninfo.se Web: www.kommuninfo.se Ansvarig utgivare: Joakim Berglin, Kommuninfo AB, 090-71 76 60, info@kommuninfo.se

www.kommuninfo.se

12

Kommuninfos bevakning ger stora affärer Brister i kommunernas krishantering Identifiera säkerhetsriskerna på jobbet Dagligt beröm för ökad effektivitet Gör konstfrusen is med värmepumpar Kalixföretag ger tips hur man vinner upphandling Stora möjligheter i lågkonjunktur Så syns du i rätt sammanhang Alltför få företag är med i anbudsracet Mona Sahlin har hämtat sig efter Tobleronen Prisad skola satsar på kvalitet Få kommuner har bullerplan Kommunalråd lät sig coachas på scen Annonstävling – vinn en IPhone Framgångscoach svarar på läsarfrågor Billigare patienttransport med norsk modell Vården har aldrig haft fler läkare än nu Systematiskt arbete ger säkrare vård Billigare patienttransport med norsk modell Planteringsplan för allergiframkallande växter Ellipsklippning Leverantörsregister Alla satsar på miljöbilar

6 8–9 10 12–15 18–19 20–21 22–23 24 25 26–28 30–31 32 34–35 36 37 38–39 40 41 42–43 44–45 46 48–50 51

Annonser: 090-71 76 60, annons@kommuninfo.se Redaktör: Erik Säfvenberg, AB Nordreportern, 090-700 914, erik.s@nordreportern.se Produktion: AB Nordreportern. Omslagsfoto: Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vår redaktör tacksamt emot alla redaktionella tips.

Kommuninfo AB grundades redan 1969 och är en tät samarbetspartner till Sveriges offentliga sektor, samt företag som arbetar mot offentlig sektor, med produkter som Kommunernas Kalender och Vårdinfo. Företaget är med i Företagarna och Svensk Handel och har sitt säte i ”Björkarnas stad”, Umeå.

1 • 2009 | OBIZ

5

PRODUKTINFO

KOMMUNINFOS BEVAKNING GER KUNDERNA

STORA AFFÄRER Kommuninfos kunder är nöjda.

Och det är inte så konstigt när anbudsbevakningen för knappa 7000 kronor gav affärer värda 1,6 miljoner kronor.

1 600 000

7 000 6

OBIZ | 1 • 2009

www.kommuninfo.se

www.kommuninfo.se

E

n av Kommuninfos storsäljande produkter är anbudsbevakning.

Den tjänsten betyder att abonnera på information om kommande upphandlingar i hela landet.

Kunden väljer själv vilka typer av upphandlingar som ska bevakas.

Genom att abonnera på tjänsten slipper företaget själva lägga tid på att hitta de upphandlingar de vill lägga anbud på och slipper vara oroliga att missa något.

– Vårt system har en av marknadens högsta procent när

Magnus Edblom, säljare på Kommuninfo, menar att anbudsbevakningen är ett väldigt bra hjälpmedel för företag som vill komma igång med försäljning till offentlig sektor.

det gäller att fånga upp aktuella upphandlingar, säger Magnus Edblom, säljare på Kommuninfo.

Han menar att det finns stor hjälp att få genom att använda sig av anpassade tjänster och att det finns stora möjligheter att göra goda affärer med offentlig sektor.

– Det visar en kund till mig tydligt som använt sig av bevakningen sedan i höstas.

När jag pratade med honom sist hade han affärer på gång värda 1,6 miljoner kronor, tack vare anbudsbevakningen.

Astrit Shala är säljchef på mjukvaruföretaget Wendia och han har aldrig jobbat med anbudsbevakning tidigare. Han upplever tjänsten som väldigt positiv.

– Vi provar ett år först, men jag ser ingen anledning till att vi ska sluta. Allt är inte klar men det är riktigt att vi har affärer för 1,6 miljoner på gång tack vare bevakningen.

Magnus Edblom upplever som säljare på Kommuninfo att många företag, som inte aktivt jobbar med försäljning mot

När företagets personliga profil matchar den marknad som är vald kommer automatiskt ett meddelande via e-post.

offentliga sektorn, tycker att det känns krångligt att lära sig lämna anbud.

– Då är anbudsbevakningen ett jättebra hjälpmedel för att komma igång, säger han. ✱

Vår byggritning.

FAKTA • Fler än 20 000 upphandlingar genomförs årligen.

• Värdet av offentlig upphandling är ofattbara 500 miljarder kronor.

• Det innebär att var fjärde affär som görs i landet är en offentlig affär.

• Kommuninfo bevakar och samlar information om offentliga upphandlingar som genomförs i hela Sverige.

• Upphandlingar återfinns i Kommuninfos webbaserade och sökbara bibliotek.

• Det som visas i biblioteket är ett utdrag/sammanställning av den information som finns om anbuden för att den som letar skall få en snabb och enkel överblick av vad som finns i respektive bransch.

• Kommuninfo skapar tillsammans med företaget en personlig profil enligt önskemål. Företaget väljer själva om bevakningen ska ske på länsnivå eller över hela Sverige.

• När företagets personliga profil matchar den marknad som är vald kommer automatiskt ett meddelande via e-post.

www.kommuninfo.se

1 • 2009 | OBIZ

7

NYHETER

Variationerna är stora mellan kommunernas krisberedskap.

Allt från kommunjurister i vissa kommuner till ekonomichefer i andra har ansvar för att kommunen fungerar i en krissituation.

Samtidigt får kommunerna stora pengar för att sköta krisansvaret.

ALLT FRÅN EKONOMICHEF TILL KOMMUNJURIST HAR

KRISANSVAR

K

ommunerna är skyldiga att ha en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser.

Planen ska grunda sig på risk- och sårbarhetsanalyser av all verksamhet som måste fungera även vid en kris. Det innebär att alla kommuner ska planera och öva för hur de ska hantera till exempel större elavbrott, IT-haverier och översvämningar. Dessutom ska förtroendevalda och anställda utbildas och övas.

Att öva är eftersatt har tidigare undersökningar av bland annat Försvarets forskningsinstitut (FOI) visat, men också att man delvis övar med fel kontakter. I verkligheten får krisgruppen mycket att göra med medier, men mediakontakter prio-

EXEMPEL PÅ TJÄNSTETITLAR I KOMMUNERNA SOM HAR KRISANSVAR • IT-chef • Kommunsekreterare • Vård och omsorgschef • Informationschef • Internkonsult • Kommunjurist • Utredningssekreterare • Ekonomidirektör

riteras inte i övningarna. Samtidigt säger kommunerna som drabbats av kriser att informationen är ett stort problem.

BEREDSKAPSSAMORNARE

FOIs undersökningar har också visat att beredskapssamordnaren är navet i kommunens krigs- och krishantering. Här har FOI frågat sig hur denna resurs utnyttjas. Många beredskapssamordnare efterfrågar mer kontakter och mer aktiviteter som komplement till den utbildning som traditionellt erbjuds.

Dessutom har inte alla kommuner en beredskapssamordnare.

Den rundringning OBIZ gjort visar att kommunernas självbestämmanderätt i krishanteringen gör att allt från ekonomichefer till internkon-

sulter har krissamordning på sin lott som en mycket begränsad del av sitt ordinarie arbete.

Ett tydligt drivkraft för kommunerna att ta tag i sitt krisplaneringsarbete har den ekonomiska ersättningen varit. För alla kommuner som tagit sitt krisansvar har kunnat komma i åtnjutande av de mer än 250 miljoner kronor som årligen betalats ut sedan 2006.

Kommuner under 80 000 invånare har till exempel kunnat få 50 000 kronor för den höjda beredskapen, 250 000 för att hålla en funktion med erfordlig kompetens samt ytterligare 11,40 kronor per invånare för att ha genomfört planering, en risk- och sårbarhetsanalys eller övat om man först har ordnat med beredskapsorganisation och en

NATIONELL WEBBPORTAL FÖR KRISINFORMATION SKAPAD PÅ KRISINFORMATION.SE FINNS information om hur beredskapen ser ut i Sverige. Där

kan man läsa löpande information om aktuella krissituationer både inom och utom landet.

Här finns också information om allt från vädervarningar och trafikproblem till elavbrott. ✱

8

OBIZ | 1 • 2009

www.kommuninfo.se

MSB ERSÄTTER FLERA KRISMYNDIGHETER DEN 1 JANUARI 2009 bildades MSB, Myndigheten för sam-

hällsskydd och beredskap. MSB tar över verksamhet som tidigare har bedrivits av Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar.

Den nya myndigheten har ansvar för frågor som rör skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Ansvaret gäller före, under och efter en olycka eller en kris. Uppdraget spänner över hela

hot- och riskskalan, från vardagens olyckor till stora katastrofer.

MSB ska utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser samt bidra till att minska konsekvenserna när en allvarlig olycka eller kris inträffar.

Myndigheten får en viktig samordnande roll över sektorsgränser och ansvarsområden. Samordningsrollen utgår från ansvarsprincipen – MSB tar inte över andra aktörers ansvar. ✱

POSOM

– VIKTIG FUNKTION I KRIS Vindfälld skog. Ett resultat av stormen Pers framfart.

funktion för krissamordning.

– Jag förstår inte de som inte gör allt detta. Man får ju pengar för allt arbete man lägger ner, säger Kenth Svensson, beredskapssamordnare i Örkelljunga som vid sidan av denna arbetsuppgift även är ansvarig för kommunens växel, kommunsekreterare, kollektivtrafikansvarig och konsumentvägledare.

GUDRUN OCH PER

Han ser sin roll som beredskapssamordnare likt en kyrkstöt som ska se till att övriga kommunala organisationen är på tårna och

www.kommuninfo.se

har krisplanerandet som en naturlig del av vardagsjobbet. Efter att ha varit med under både stormen Gudrun och Per, som lamslog stora delar av den blekingska kommunen med 9500 invånare, tycker han att samarbete mellan kommuner är viktigt.

– Vi har idag gemensam räddningschef med Ängelholm och gemensam telefonväxel med Åstorp, Perstorp och Klippan.

Växelsamordningen gör att vi har elverk ute i varje kommun för växeln och stannar en så tar de andra över funktionen, berättar Svensson. ✱

De flesta kommuner har grupper för psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM-grupp). De kan kallas in av ansvariga inom kommunen, till exempel en räddningsledare.

Vid en kris är det många människor som är med om, eller bevittnar, svåra händelser. POSOM-grupper är då ett stöd för de inblandade.

POSOM-grupperna fungerar olika beroende på hur respektive kommun har organiserat grupperna men består i allmänhet av representanter för: • socialtjänsten • sjukvården • polisen • skolan • frivilligorganisationerna • präst • diakon POSOM-grupper kan också samarbeta med PKL-grupper (psykiatrisk katastrofledning inom landstinget).

1 • 2009 | OBIZ

9

NYHETER

A R E I F I T N E D I SÄKERHETSRISKERNA Säkerhetsöverträdelser och förlust av data kan huvudsakligen hänföras till den egna personalen. I en nyligen publicerad undersökning med 212 intervjuade IT-chefer framgår det att chefssekreteraren anses utgöra den minsta säkerhetsrisken av alla personalkategorier.

I

T-säkerhetsföretaget Clavister har uppdragit åt YouGov* att kartlägga de personalkategorier och personlighetsdrag som ITcheferna har minst förtroende för.

Undersökningen avslöjar att endast 1 procent av IT-cheferna anser att chefssekreterare utgör företagets största interna säkerhetsrisk.

Däremot tillhör försäljare, ambulerande medarbetare och operativ personal de personalkategorier som står för de största säkerhetsriskerna. Även lata medarbetare är ett personlighetsdrag som IT-cheferna ofta förknippar med säkerhetsrisker.

– Företagen måste agera an-

10

OBIZ | 1 • 2009

De personlighetsdrag som representerar de största riskerna är: 1. LAT 2. LAID-BACK 3. OSÄKER

svarsfullt när det gäller att skydda inte bara sin verksamhet utan även personal, partners, kunder och leverantörer. Regler för nätverkssäkerhet och teknik spelar en viktig roll i detta, men i slutändan är det personalen det kommer an på, säger Andreas Åsander, produktchef hos

Clavister.

– Förståelse för vilken typ av medarbetare och personlighetsdrag som utgör de största säkerhetsriskerna är av stor vikt när man rekryterar personal. Det är viktigt att kunna uppskatta hur stor risk den sökande utgör. ✱

4. RYKTESSPRIDARE 5. AMBITIÖS

Enligt undersökningen anser IT-cheferna att följande personalkategorier utgör störst säkerhetsrisk: 1. SÄLJARE OCH FÄLTARBETANDE PERSONAL 2. OPERATIV PERSONAL 3. VD *ALLA UPPGIFTER, OM INTE ANNAT ANGES, KOMMER FRÅN YOUGOV PLC. UNDERSÖKNINGEN OMFATTADE 212 IT-CHEFER I DEN PRIVATA SEKTORN OCH UTFÖRDES UNDER TIDEN 22– 29 SEPTEMBER 2008.

4. PERSONAL SOM ARBETAR HEMIFRÅN 5. VIKARIER

www.kommuninfo.se

Låt oss underlätta ditt säkerhetsarbete!

Svenska Stöldskyddsföreningen har arbetat med säkerhetsfrågor i 75 år och har under den tiden byggt upp en unik erfarenhet och kompetens inom säkerhetsområdet.

Idag hjälper vi företag och organisationer med t ex utbildning, besiktning, riskanalys och tolkning av regelverk samt rådgivning och konsultation. Allt för att göra det lättare för dig att nå rätt säkerhetsnivå i verksamheten med produkter och lösningar som håller måttet.

Kontakta oss – det är säkrast så!

08-783 75 33 info@stoldskyddsforeningen.se www.stoldskyddsforeningen.se

www.kommuninfo.se

1 • 2009 | OBIZ

11

ARBETSMILJÖ

Varför går vi till jobbet? Vad är det som gör att vi tycker om vår arbetsplats och vad kan vi göra om vi inte tycker om den?

Det här är frågor som relationscoachen Atle Johansen föreläser och skriver böcker om. I OBIZ ger han de konkreta tipsen.

ATLE GER SVAR PÅ VARFÖR

A

tle Johansen är från Norge och har en militärisk bakgrund men bytte tidigt inriktning, han ville jobba mer med människor. Efter att ha arbetat som fritidspedagog har han tio års erfarenhet som samtalsterapeut och idag jobbar han med samtal, kurser och håller ungefär 150 föreläsningar per år. Numera bor han utanför Borås.

Han skriver just nu på en bok som handlar om vinsten av att ge varandra mera beröm, den kommer förhoppningsvis ut under våren.

Atle pratar mycket om att ge och få beröm på jobbet och menar att det behövs för att skapa framgång på en arbetsplats.

– När jag är ute och föreläser brukar jag ställa frågan: »Tycker ni om att få beröm?« Då svarar alla JA! När jag ställer frågan: »Är ni bra på att ge beröm?« blir svaret inte lika självklart.

Atle menar att vi har en tradition som säger att vi bara ska ge beröm vid ytterligheter, när allt flyter på är vi tysta.

– Det sägs att innan vi fyllt tre år har vi fått 60 procent av allt beröm vi får under en livstid. Jag vet inte om det stämmer men det är tydligt att ju äldre vi blir desto mindre beröm får vi. Små ord som hej och tack är otroligt värdefulla, säger han.

OBIZ ställde några frågor till Atle Johansen som vi tror är vanliga ute på arbetsplatser runt om i landet.

Först den mest relevanta frågan: Varför går vi till jobbet?

12

OBIZ | 1 • 2009

www.kommuninfo.se

FACKFÖRBUNDET ST HAR GJORT EN UNDERSÖKNING PÅ ARBETSPLATSER INOM OFFENTLIG SEKTOR SOM BLAND ANNAT VISAR ATT:

• Var fjärde anställd tycker att det har blivit lägre i tak på arbetsplatsen.

• Var tredje anställd upplever negativa följder av att kritik framförs.

• 55 procent har ingen individuell utvecklingsplan.

VI GÅR TILL JOBBET! – Vi går till jobbet för drömmarnas skull. Det ger en berusning att möta kollegorna och känna samhörighet. Vi tycker och tänker på liknande sätt och känner oss bekräftade.

Arbetslösa människor har det tufft, vi är till stor del våra jobb idag och det är bra så länge vi får dela goda historier med varandra. Är det viktigt att umgås med arbetskamraterna på fritiden?

– Energin skapas till stor del utanför jobbet. Det är viktigt att man som arbetsgrupp kan blicka tillbaka på någonting som man upplevde som bra tillsammans, speciellt när vi går in i tuffa tider som många gör nu. Var och en måste få bestämma huruvida vi ska delta i aktiviteten eller inte men det är viktigt att vi investerar i vår fritid.

Vi ska vara personliga med varandra men inte privata. I och med att vi är personliga visar vi varandra vår inre karta, vi blir tydligare som personer och det gör att vi blir starkare som grupp och kan utföra ett bättre arbete.

Jag besökte en arbetsplats en gång som hade satt upp ett bildcollage på medarbetarna när de hade hade någon slags maskerad. Det var sex månader sedan men de gick fortfarande fram till bilderna och skrattade och minns tillbaka.

Vem bestämmer över de sociala reglerna på vår arbetsplats?

– De sociala reglerna får vi ta del av redan i förskolan och det beror på hur våra föräldrar uppfostrar oss och vilken kultur vi växer upp i.

På en arbetsplats har var och en ansvar för de sociala reglerna men för att ta det ansvaret måste man känna sig viktig och unik. Alla på arbetsplatsen måste få påverka oavsett

www.kommuninfo.se

1 • 2009 | OBIZ

13

ARBETSMILJÖ

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ SOM ANSTÄLLD: 1. Jag tycker om att arbeta tillsammans med andra människor.

2. Alla har ett eget ansvar för stämningen och språket på jobbet.

3. Jag ger ofta närmaste chefen en bamsekram.

4. Jag känner en stolthet över mitt arbete.

5. Jag talar i positiva termer om mina arbetskamrater och företaget.

6. Jag har roligt och berömmer ofta andra.

vilken roll du har, om du leder en arbetsgrupp är det viktigt att lyssna till alla.

Det handlar om tydlighet, öppenhet, språk, kritik och konfrontation. Vi är oerhört fokuserade på prestation och tid, samtalen får ofta stryka på foten. Ska vi prestera måste vi också utveckla och ta hand om varandra.

Hur viktigt är det att ha fikaraster ihop?

– Det blir vanligare att fikarasterna prioriteras bort men de är också väldigt saknade. Det är jätteviktigt att ta fikarast ihop!

Det bidrar till gemenskap, trivsel och arbetsglädje.

Man kanske kan ha en fika- eller trivselgrupp som ser till att fikarummet blir en frizon. Det kan handla om att tända levande ljus, börja måndagsmorgonen med att äta frukost ihop eller avsluta veckan med ett vinlotteri. Att börja veckan med lycka, som nybakt bröd eller yoga, ger en god start på veckan.

Det är också viktigt att utforma rummet på ett sätt som får alla på arbetsplatsen att må bra, att det till exempel finns soffor att sitta och läsa i.

En lyckad start och ett roligt slut på veckan är viktigt.

När chefen är på dåligt humör blir alla på dåligt humör, måste det vara så?

– Om chefen är sur är det chefens problem, då får medarbetarna söka stöd hos varandra. Men, det är väldigt tufft att vara chef idag. Det kan hända att chefen är i behov av en bamsekram.

Var inte rädd för att att ta reda på varför din chef är sur eller arg. Han eller hon är också en människa och blir en bättre chef av stöttning från sin personal. ✱

FYRA HÖRNSTENAR FÖR EN GOD ARBETSMILJÖ 1 UPPSKATTNI NG - Ha som vision: positiv uppskattning ger ofantligt mycket mera än negativ kritik. Det som är negativt vet vi ofta redan om själva.

2 OMTANKE - Vi bryr oss om varandra för dem vi är inte för det vi gör. Ett enda litet ord kan göra dagen bättre, ett enda litet ord kan göra arbetsglädjen större, ett enda litet ord kan vända det omöjliga till det möjliga. Det handlar om omtanke.

3 HUMOR - Skratta ihop. Dela glädje och drömmar med varandra. Skapa en intern humor som gör att skratten kommer in i vardagen och var noga med att nyanställda involveras i den humorn.

4 FRAMGÅNG - Framgång skapas genom att medarbetarna är sitt språk. Det handlar om att ta stort ansvar för stämningen på jobbet, att man omtalar sina kollegor och sin arbetsplats med stolthet.

14

OBIZ | 1 • 2009

www.kommuninfo.se

ATLES ORD TILL DIG SOM CHEF: 1. Jag har arbetat för och med många chefer och ledare och lärt mycket av det. Inte minst att de vill skapa god gemenskap, är osedvanligt lyhörda, villiga att bjuda på sig själva och de låter sig begeistras.

2. Är det inte härligt med en chef eller ledare som låter sig begeistras med god energi när det kommer goda idéer från medarbetarna, och jublar högt av fröjd när något är bra. En bra ledare känner till sina medarbetares inre karta.

3. För att bidra till en stark ideologi i företaget gäller det att ha en tydlig stamkultur som bygger på några förpliktigande värderingar.

4. Ödmjukhet, en god chef eller ledare vågar visa sin svaghet i rätt läge och försöker inte alltid leka övermänniska. Att visa svaghet är en styrka som chef.

5. Var trygg nog att visa medarbetarna att konfrontationer inte är farliga utan faktiskt kan verka energigivande, så länge de hanteras professionellt.

6. Var flexibel nog att sträcka dig långt när det gäller nytänkande. Men fila aldrig en millimeter på företagets värdegrund.

7. Det är viktigt att ha tre värdeord som arbetsplatsen står för och som sitter i ryggmärgen på medarbetarna. Orden ska handla om framtid, utveckling och ökad teamkänsla. Dessa ord är företagets utgångspunkt.

8. Det viktigaste, ha klokskapen att låta alla medarbetare få skapa, äga och ta ansvar för ett positivt klimat och god stämning som alla innerst inne vill ha.

www.kommuninfo.se

1 • 2009 | OBIZ

15

ENERGI/MILJÖ

Viktig efterbehandla förorenade områden Marksanering och efterbehandling av förorenade områden är ofta stora projekt.

Det kan förutom behandling till exempel gälla upphandling, projektledning, hjälp vid myndighetskontakt, förundersökning, provtagning, analyser, schakt och transporter.

N

är man ska marksanera är det viktigt att ta reda på hur området är förorenat och sedan minimera effekterna av föroreningarna på absolut bästa sätt. Det finns inga bestämda behandlingsvägar, därför är val av behandling en kunskaps och kompetensfråga.

Sakab menar att det är viktigt med lång erfarenhet av hantering av avfall och god kunskap i analysmetodik och lagkrav.

– De flesta av våra kunder har vi fått via anbudsförfarande, men nu får vi även kunder genom direktupphandling från industrin. Vetskapen om SAKAB Efterbehandling sprider sig. Vi vet att ökad kännedom innebär ökat antal förfrågningar, säger Thomas von Kronhelm, chef för Efterbehandling.

SKÖTER HELA PROCESSEN

Han tycker det är viktigt med en partner som kan sköta hela pappersexercisen under processen, ta kontakt med berörda myndigheter, skriva och skicka

16

OBIZ | 1 • 2009

Thomas von Kronhelm, chef för SAKAB Efterbehandling.

anmälan till länsstyrelsen eller kommunen, upprätta provtagningsplanen, rapportera och se till att miljökonsekvensbeskrivningen blir klar i tid.

Farligt avfall kräver kvalificerad behandling. Mångårig erfarenhet ger både kunskap

och tekniken för en miljöriktig hantering, till och med av de svåraste farliga avfallen. Vid SAKABs anläggning i Norrtorp finns laboratorium, högtemperaturförbränning, marksanering, våtkemisk behandling, kvicksilverbehandling och deponi för

farligt avfall. Företaget representeras också på ett 15-tal platser runt om i landet med omlastningsstationer, försäljningskontor och samarbete med andra anläggningar i bland annat Älmhult, Hässleholm, Härnösand, Karlstad och Umeå. ✱

www.kommuninfo.se

Takvärmesystem - för alla miljöer

VÄRMESTRIPS VS värmer rummet genom strålning och konvektion. Genom sin kraftiga konstruktion och möjlighet till seriekoppling upp till 200 m lämpar sig VS bra i såväl sporthallar som industrilokaler. Stripsen värmer endast över vistelsezonen, vilket ger mycket låga energikostnader.

LÄTTVIKTSSTRIPS RCL - Genom sina lätta och samtidigt robusta konstruktion samt kopplingslängd upp till 25 m, lämpar sig RCL bäst för kontor, butiker, skolor, etc.

Forsbrog����������������������������� T���������������������������������

www.kommuninfo.se

1 • 2009 | OBIZ

17

ENERGI

2006 ville Räddningstjänsten stänga Åseda ishall akut.

Orsak: Det gamla kylsystemet, som hade gamla rör och hög halt av ammoniak.

Uppvidinge kommun hade inga pengar till renovering och lämnade över ansvaret för driften av hallen till Åseda IF. En av de första åtgärderna blev att byta kylsystem. Ut åkte det gamla konstisaggregatet och in kom – värmepumpar.

FOTO: JIMMY STJÄRNBORG

VÄRMEPUMPAR GER PERFEKT IS ÅT

18

OBIZ | 1 • 2009

www.kommuninfo.se

Lena Karlsson, kommunalråd i Uppvidinge kommun, och Rolf Malmquist, ordförande i Åseda Ishall AB.

u har de 150 ungdomarna som tränar i hallen både perfekt is och miljövänlig värme.

Kommunalrådet i Uppvidinge kommun, Lena Karlsson, är tacksam för att Åseda IF tog över driften av hallen: – Utan allt uppoffrande ideellt arbete i Åseda IF hade ungdomarna inte haft någonstans att åka skridskor och spela ishockey. Att den nya lösningen, med värmepumpar som både kyler och värmer, är både billigare och miljövänligare är förstås ett stort plus. Jag tror att vi får se fler efterföljare runt om i landets kommuner, både när det gäller föreningar som äger och driver ishallar och värmepumpar istället för konstisaggregat.

Onsdag kväll i det lilla samhället Åseda i sydöstra Småland: Det råder full aktivitet på isen.

Just den här kvällen är det Åseda IF:s 99-lag som tränar ishockey.

www.kommuninfo.se

Det sprutar is och snö när grabbarna åker och gör stoppsladdar – allt på tränarens givna signal.

Det ser med andra ord ut precis som en vanlig ishall någonstans i Sverige.

Men det är det inte.

Isen i Åseda ishall görs nämligen inte av konstisaggregat med miljöfarlig ammoniak i kylsystemet – utan av miljövänliga värmepumpar som hämtar värmen ur borrhål i berget.

ELDSJÄL KOM MED IDÉN

Idén kom från Ewald Strandberg, aktiv eldsjäl i föreningen, tillika ägare av Åseda Värme & Sanitet, som är expert på värmepumpar.

Att låta värmepumparna från Thermia, som även har en kylande effekt, sköta kylningen av isen samtidigt som de värmer den intilliggande klubbstugan, ishallen samt varmvattnet, var idén.

– Ewald presenterade sina kalkyler för oss i styrelsen, bland annat skulle investeringen i värmepumparna bli en miljon kronor billigare än investeringen i ett nytt konstisaggregat. Vi beslutade oss för att pröva.

Kalkylerna höll och vi är mycket nöjda med det beslutet, berättar Rolf Malmquist, ordförande i Åseda Ishall AB som bildades av Åseda IF för att äga och driva ishallen.

– Även sett ur en miljö- och säkerhetsaspekt var det ett bra beslut, eftersom ammoniak i stora mängder är farligt för både människor och natur om det skulle läcka ut.

En annan effekt av värmepumparna är att det inte ligger ett berg av snö utanför ishallen, som brukligt är när ismaskinen tömmer sig efter att ha spolat isen. Snömassorna läggs istället i ett garage med varmvattenslingor i golvet, som värms av

värmepumparna. Resultatet blir att snön smälter och leds ner i särskilda miljövänliga brunnar.

GRATULERAR TILL VINSTEN

Svenska Ishockeyförbundet följer utveckling vad gäller ishallar i Sverige med stort intresse.

Förbundet arbetar också med att få till fler ishallar som är rätt placerade, kostnadseffektiva och miljövänliga. Bo Lennfjord, ordförande i Arenautskottet på Svenska Ishockeyförbundet, säger: – Det är bara att gratulera om Åseda Ishall AB gjort en så stor vinst i investeringen. Lösningen med värmepumpar som kyler isen i inomhushallar är en av de idéer som är värda att testa och följa upp. Vi kommer absolut att hålla kontakt med ledningen för Åseda Ishall AB och följa utvecklingen av driftskostnaderna, och hur man tar vara på överskottet av den värme som uppstår. ✱

1 • 2009 | OBIZ

19

TEMA UPPHANDLING, EKONOMI OCH GÖRA AFFÄRER MED DET OFFENTLIGA

Krångliga förfrågningsunderlag är största orsaken till att företag drar sig för att sälja till offentlig sektor. Det tror Folke Spegel, vd på Mirror i Kalix, som ser myndigheter, kommuner och landsting som sin säkraste inkomstkälla.

MIRROR I KALIX litar på den offentliga sektorn

D

e flesta berörs mer eller mindre av finanskrisen och lågkonjunkturen och de som berörs mindre är kommuner, landsting och statliga verk. Den offentliga sektorn kan till närmast tjäna på att priserna sjunker och konkurrensen blir hårdare.

Skulle fler företag våga ge sig in i offentliga upphandlingar skulle de också klara sig kvar på marknaden. Lagen om offentlig upphandling (LOU) ska hjälpa både upphandlare och anbudslämnare till en smidigare och säkrare affär. Den ska också se till att små företag har lika stor

20

OBIZ | 1 • 2009

chans som de stora att vara med i upphandlingar men många hävdar att processen är allt för byråkratisk och att det fortfarande finns en stor övertro till de stora leverantörerna.

– Det är inte ovanligt att läsa ett förfrågningsunderlag som innehåller 20 sidor med skallkrav och en sida med vad som efterfrågas. Det är inte konstigt att det upplevs som krångligt, säger Folke Spegel.

TRYGG OCH STABIL

Mirror är ett företag som jobbar med webblösningar och har hela Sverige som sitt arbetsfält.

Deras kunder består av allt från små företag till stora koncerner

men till 50 procent av offentlig sektor. De har alltid sett den offentliga sektorn som en viktig kund och desto viktigare i en svajig konjunktur.

– Det är en trygg och stabil kund som ger en säker affär.

Ger man sig in i det och en gång lämnar ett anbud så har man lärt sig processen. Då är det inte lika jobbigt att göra det nästa gång, säger Folke Spegel.

Han berättar om en lyckad upphandling som Mirror gjorde i höstas med Kammarkollegiet.

Det handlade om en webbplats för Lagen om valfrihet.

– Det var en av de bästa upphandlingar vi medverkat i. Förfrågningsunderlaget var väldigt

bra utformat, skallkraven var tydliga och vi kunde lämna ett bra anbud, säger Folke Spegel.

NÅR HELA LANDET

Han menar att den offentliga sektorn är en viktig och bra kund just för att den handlar för så otroligt mycket pengar varje år. Och även fast Mirror sitter långt från storstäderna når de ut till kommuner och landsting i hela landet.

– Lågkonjunkturen drabbar de privata företagen. Myndigheterna berörs väldigt lite och det är en trygghet för båda parter.

Handlar man med offentlig sektor tar man ingen affärsrisk, säger Folke Spegel. ✱

www.kommuninfo.se

Folkes tips i lågkonjunktur: • Abonnera på en tjänst som ger uppdaterad information om de upphandlingar du är intresserad av.

• Välj och vraka. Lämna anbud på något som verkligen känns relevant. Vinner du inte första gången är det en bra lärdom till nästa gång.

• Upphandlande enheter är ofta väldigt duktiga på att redovisa varför man vunnit eller inte vunnit upphandlingen, var noga med att du får veta och lär av det.

• Sätt av tid för att lära dig lämna anbud.

• Delta i utbildningar för att lära dig så mycket som möjligt.

• Den offentliga sektorn är en stor potentiell kund som handlar för väldigt mycket pengar, det kan vara en avgörande kund för att överleva en lågkonjunktur.

• Den offentliga sektorn är än viktigare för företag som ligger långt från storstäderna, där lättheten med kontakt inte är lika självklar.

Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

www.chambersign.se

www.kommuninfo.se

1 • 2009 | OBIZ

21

TEMA UPPHANDLING, EKONOMI OCH GÖRA AFFÄRER MED DET OFFENTLIGA

Nu finns chans att stanna upp och tänka till: ”Står vi verkligen för den här affärsidén?” ”Vad kan vi bli bättre på?” Lågkonjunkturen ger möjligheter, men den måste förvaltas väl.

SE FÖRDELARNA I LÅGKONJUNKTUREN D et är viktigt i ett lågkonjunkturläge att inte göra för många olika saker. Det gäller att fullfölja och koncentrera sig på sin affärsidé, vad det är man är duktig på. Om än det kan kännas oerhört svårt. Risken är att man inte får ut effekten man hade tänkt om man inte är uthållig

22

OBIZ | 1 • 2009

nog att fullfölja affärsidén.

– Det är en bra tid att sätta sig ner och granska sitt jobb, något man kanske inte har tid med under högkonjunktur. Affärsidén kanske behöver revideras, konceptet kanske är helt fel, säger Ulf Rader, företagskonsult som jobbat med utbildning och ledning på Mercuri International i 20 år samt skrivit ett

tiotal böcker i ämnet.

Marknadsföring är något många företag drar in på i dåliga tider och det är också något Ulf Rader tycker att man ska tänka igenom.

Att bygga sitt varumärke genom att synas med sin logga överallt är inte något man ska prioritera.

– Det är svårt att mäta vad marknadsföring i media ger. Den per-

www.kommuninfo.se

Svårt med lönekartläggning?

SYSARB har gjort det förut! Vi har erfarenheten, metoden och verktyget.

Ulf Rader är företagskonsult och jobbar med konkret problemlösning.

Han har lång erfarenhet av att hjälpa företag till bättre säljresultat och lönsamhet.

SYSARB har de senaste åren genomfört över 300 lönekartläggningar och med vår erfarenhet skapar vi förutsättningar för att göra det ”svåra enklare och bättre”.

SYSARBs metod hjälper Er att förenkla och strukturera upp arbetet med att kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män.

sonliga kontakten är betydligt viktigare nu. Jobba systematiskt med nya kontakter. Gå på mässor, dela ut visitkort, åk ut och prata med dina befintliga kunder, ta personlig kontakt med eventuellt nya. Bestäm till exempel att alla på företaget ska ta tio nya kontakter på ett halvår, säger Ulf Rader.

ONÖDIGA KOSTNADER

Alla utgifter måste ifrågasättas, det gäller att inte dra på sig onödiga kostnader. Ska man dra ner på kostnader hjälper det inte med osthyvel, varje räkning måste synas för sig.

– Men det finns områden som inte får prioriteras bort, som julfesten till exempel. Man måste göra väldigt medvetna val, säger han.

Chefen är oerhört viktig när det kommer till de anställdas

www.kommuninfo.se

attityd. Försäljning handlar mer om attityd än om kunskap.

– Ett tydligt exempel är när vi går på restaurang. Vi kan snabbt avgöra om servicepersonalen är bra eller dålig.

Hovmästarens attityd är helt avgörande för hur personalen behandlar sina gäster, säger Ulf Rader.

Han menar att chefen på företaget måste förstå att denne har stor betydelse för att samarbetet ska fungera och att servicen ska vara bra. En viktig egenskap hos en chef är att våga ta i konflikter och lägga dem på bordet. En annan är att förmedla en god attityd för ett gott samarbete på företaget.

– Det är viktigt att ha ett systematiskt arbetssätt med så lite aktiviteter som möjligt under lågkonjunktur, säger Ulf Rader. ✱

SYSARBs verktyg MIA (Marknad Individ Arbete) stödjer er i hela lönekartläggningsprocessen. På ett mycket enkelt sätt tar MIA fram den dokumentation från kartläggningen och analysen som DO kräver. Mer än 20 % av Sveriges kommuner använder MIA som hjälp i sitt arbete.

Sysarb erbjuder professionella konsulttjänster inom arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning samt verksamhetsstödjande IT-system inom områdena arbetsmiljö och lönebildning. www.sysarb.se, 019-611 57 30

1 • 2009 | OBIZ

23

TEMA UPPHANDLING, EKONOMI OCH GÖRA AFFÄRER MED DET OFFENTLIGA

T&R TIPS FÖR ATT SYNAS I LÅGKONJUNKTUR • Håll nere antalet produkter och satsa på dem som företaget är bra på.

• Bredda kundbasen, ha hellre många små kunder än få stora. Det gör dig mindre sårbar om någon faller bort.

• Den personliga kontakten är den viktigaste. Kontakta kunder och övriga partners personligen, det ger dig ett försprång framför konkurrenterna.

• Skärp omvärldsbevakningen. Ju mer du vet, desto bättre beslut fattar du.

• Stärk likviditeten med egna vinstmedel. Hellre färre investeringar som görs med egna medel än ökade resurser till priset av nya lån.

• Chefens attityd är helt avgörande i en säljorganisation.

• Se över affärsidén. Produceras det som kunden vill ha.

• Sätt rätt pris på dina tjänster. Att kalkylera rätt gör både att du tar hem affären och att den blir lönsam för dig.

• Se till fördelarna i en lågkonjunktur. Nu finns tid att rensa ut och vässa verksamheten.

50 39 is Pr an oS c Mi

cr

Nivåsonder med diameter r!

10, 19 eller 24mm. ” rö 1 l l i ar t Analog utgång ass p 9 /N 1 eller med ATM inbyggd logger

!

Nivåmätning med Tryckgivare eller Ekolod

Vi lanserar nu ett brett program av ekolodsgivare.

MicroScan är vår enklaste modell med upp till 5m mätområde och 4-20mA utgång.

I programmet ingår det även modeller med större mätområde och olika utsignals alternativ.

Thermokon-Danelko Elektronik AB Metallgatan 1b 262 72 Ängelholm Tel: 0431 448454 Hemsida: www.danelko.se

24

OBIZ | 1 • 2009

www.kommuninfo.se

SVENSKA FÖRETAG STRUNTAR I OFFENTLIGA UPPHANDLINGAR Svenska företag är allt mindre intresserade av att göra affärer med stat, kommun och landsting, visar en rapport från Konkurrensverket.

Oroande, anser Svenskt Näringsliv som tror att företagen ofta tycker upphandlingarna är för krångliga och tidsödande.

D

et offentliga Sverige, alltså stat, landsting och kommun, köper årligen varor för mellan 400 –500 miljarder.

Men antalet företag som vill vara med och tävla om de olika uppdragen blir färre för vart år och det är något som oroar Konkurrensverket.

Vad som främst oroar Konkurrensverket är att färre anbud innebär att konkurrensen blir sämre. Och en sämre konkurrens leder till en ond cirkel med ännu färre anbud och ytterligare försämrad konkurrens.

Det finns inga tydliga svar på varför fler och fler företag väljer att inte göra affärer med kommun, landsting och stat. En allmän uppfattning, särskilt bland mindre företag, är att en upphandling är krånglig och tar lång tid. Alltså väljer man att avstå.

– Det är riktigt, säger Birgitta Laurent, expert på upphandlingsfrågor på Svenskt Näringsliv. Har man som företagare dessutom förlorat i ett par anbudsförfaranden finns alltid

www.kommuninfo.se

risken att man tröttnar. Varje uteblivet anbud är en utebliven möjlighet, både för företaget och köparen.

Ett annat problem är att en upphandling nästan alltid vinns av den som lämnat lägsta pris.

– Ja, det borde vägas in fler faktorer än bara pris, säger Birgitta Laurent. Kvalitet, leveranssäkerhet och ett tydliggörande av vad köpet verkligen handlar om är viktiga och värdefulla faktorer i utvärderingen.

HÅLLA RYGGEN FRI

Att enbart använda priset när de olika anbuden jämförs och gärna fylla anbudsunderlaget med så många så kallade ”skall-krav” som möjligt, kan vara ett sätt för upphandlare att hålla ryggen fri.

Helt fel sätt, menar Eva-Lotta Löwstedt Lundell, inköpschef på SVT. – Det går inte att göra bra affärer utan att ha en dialog med leverantörerna, konstaterar hon.

80 procent av en god affär utgörs av samspelet mellan köpare och säljare och 20 procent av spelregler.

– Alla upphandlingar styrs av Lagen om Offentlig Upphandling, LOU, och den skall följas, säger Birgitta Laurent. Samtidigt måste de självklart präglas av affärsmässighet och jag tror att om vi kan få in mer kreativitet i upphandlingarna, kan det i sin tur locka fler företag att lämna anbud. ✱

Fler och fler företag väljer att inte göra affärer med kommun, landsting och stat. – Har man som företagare förlorat i ett par anbudsförfaranden finns risken att man tröttnar, säger Birgitta Laurent, expert på upphandlingsfrågor på Svenskt Näringsliv.

1 • 2009 | OBIZ

25

INTERVJU MONA SAHLIN PARTILEDARE

Mörkar om det mesta inför

valet

När Mona Sahlin blev socialdemokraternas partiordförande var det som partiets mest rutinerade hittills med 15 statsrådsposter bakom sig och riksdagserfarenhet sedan 1982.

Kanske är det därför hon väljer att mörka i så många frågor – för att kunna bli ny statsminister.

M

ona Sahlin är ingen politikerbroiler, men väl en erfaren räv med 15 statsrådsposter bakom sig. Ofta har hon fått hård kritik när hon innehaft dessa poster, men hon vore ingen erfaren politiker om hon inte vänt motgång till framgång och likt en katt haft nio liv och alltid hamnat på fötterna i slutändan. Vem minns inte Toblerone-affären?

I dagsläget talar mycket för att Mona Sahlin blir ny regeringschef efter valet 2010. För även om mycket kan hända fram till valet ökade oppositionens (s, v och mp) övertag över regeringen i Sifos väljarbarometer för februari. I januari var skillnaden mellan blocken 5,7 procentenheter, den minsta sedan oktober 2007. I februarimätningen ökar oppositionen sitt försprång till 7,1 procentenheter. Fortsätter utvecklingen blir Mona Sahlin statsminister 2010.

Detta trots att Sahlin knappt gett ett enda klart besked i någon fråga än att hon kan tänka sig att riva upp FRA-beslutet och att hon inte vill exportera el.

Mona Sahlins väg till partitoppen är lång och krokig. Under hennes tidiga barndom arbetade hennes far vid olika ungdomsvårdsskolor och familjen flyttade därför vid flera tillfällen. I mitten av 1960-talet hamnade familjen i Järla i Nacka och blev kvar där sedan Monas far fått jobb på regeringskansliet tillsammans med Ants Nuder, Pärs far. Under sin uppväxttid hade Sahlin flera intressen, däribland fotboll och körsång. På gymnasiet gick hon dåvarande samhällsvetenskaplig linje i Saltsjöbadens samskola och vid Södra Latin i Stockholm.

Hennes slutbetyg var 3,3 (på skalan från och med 1 till och med 5). Ingen annan s-ledare, med undantag av Per Albin Hansson, har haft sämre studiemeriter. Per Albin gick bara fyraårig folkskola.

HJALMAR BRANTING LÄSTE naturvetenskapliga

ämnen vid Uppsala universitet, men utan att avlägga examen. Tage Erlander blev fil kand i Lund och Olof Palme var utbytesstudent i USA och tog en jur kand i Stockholm. Ingvar Carlsson läste ett år i USA och tog

FOTO: MAGNUS SELANDER

en pol mag i Lund. Och Göran Persson läste till socionom i Örebro, även han utan att ta examen.

Mona Sahlin kom tidigt in i poltiken. Redan som trettonåring blev medlem i FNL-gruppen i Nacka och i början av 1970-talet inträdde hon i SSU. Hon har sagt att hon inte gick med i socialdemokraterna, utan i Olof Palme och att det var hans engagemang i Vietnam-frågan som fick henne engagerad.

Av arbetslivet har Mona Sahlin ingen större erfarenhet. Hon arbetade som diskare i Svenska Dagbladets personalmatsal 1976, var kontorist på Synskadades Riksförbund 1977 samt redaktör på Brevskolan 1979 och sekreterare där 1980-82. Hon invaldes i Riksidrottsstyrelsen 1983, blev ledamot av folkstyrelsekommittéen 1984, ledamot i Arbetslivscentrum 1985 samt ordförande i statens ungdomsråd 1985. Efter en tid som föräldraledig arbetade hon sedan på Statsanställdas förbund.

MONA SAHLIN HAR LÅNG ERFARENHET av riks-

dagsarbete, redan år 1982 blev en 25-årig Mona Sahlin invald i riksdagen som dess då yngsta ledamot. Hon har därefter varit riksdagsledamot fram till 1996 samt från 2002. Hon är ledamot i socialdemokraternas verkställande utskott sedan 1990. I regeringen Carlsson var hon arbetsmarknadsminister 1990–1991. År 1992 blev Sahlin socialdemokraternas första kvinnliga partisekreterare, ett uppdrag hon behöll till 1994 och deltog då i partiets krisuppgörelse med den borgerliga regeringen hösten 1992. Under hennes tid som partisekreterare togs också den nya designen på partisymbolen, rosen, fram. Åren 1994–1995 satt Sahlin i regeringen som vice statsminister. Efter att Ingvar Carlsson hösten 1995 meddelat sin avsikt att avgå, var Sahlin den enda som kandiderade till posten som ny partiledare. Hon tvingades dock dra tillbaka sin kandidatur efter att det framkommit uppgifter om att hon använt statens kontokort för utlägg av privat natur, köpt svart dagmamma, inte betalt tv-licensavgift samt haft ett mycket stort antal parkeringsböter som gått till kronofogden.

Senare döptes dessa avslöjanden till Tobleroneaffären eller Sahlinaffären. I april 1996 lämnade hon också sin riksdagsplats, men kvarstod som ledamot i partiets verkställande utskott. Hon var egenföretagare och tvreporter 1996–1997. ÅR 1997 UTNÄMNDES Sahlin till ordförande för

Europarådet mot rasism. År 1998 utnämndes hon till rektor för SSU:s förbundsskola Bommersvik och

1 • 2009 | OBIZ

27

INTERVJU

CV

MONA INGEBORG SAHLIN

Född i Sollefteå 9 mars 1957 som Mona

arbetarekommun. Hennes mor Siv var

Andersson.

föreståndare för Folkets hus i Stockholm.

Mona Sahlin är sedan år 1982 gift med

vid Hyresgästföreningen medan brodern

Jenny, född 1983, och Gustav, född 1989. De

Janne Andersson är sångare, bland annat

fick vidare sonen Johan, som hastigt dog i

i Japop med DNs gamle chefredaktör Joa-

en hjärtsjukdom innan han fyllt ett år. Sahlin

chim Berner.

har även dottern Ann-Sofie, född 1978, från ett tidigare förhållande med David Peña.

Mona Sahlin är dotter till Hans Andersson, tidigare politiskt sakkunnig hos Ingvar Carlsson och ordförande för Nacka

samma år återkom hon som statsråd, då som biträdande näringsminister.

I Regeringen Persson var Sahlin biträdande statsråd 1998–2004: i Näringsdepartementet 1998–2002 med ansvar bland annat för arbetslivs- och arbetsrättsfrågor, småföretagande och regional näringspolitik, samt från 2000 även för integrationspolitiken, och vidare i Justitiedepartementet 2002–2004 med ansvar för demokrati- och integrationsfrågor. Hon var statsråd och chef för Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet från 1 november 2004. ÅR 2004 UTSÅGS Sahlin till miljö- och samhällsbygg-

nadsminister, en post som hon upprätthöll fram till regeringsskiftet efter den socialdemokratiska valförlusten i september 2006. Därefter var hon fram till början av 2007 vice ordförande i Riksdagens socialutskott.

Den 18 januari 2007 stod det klart att Mona Sahlin var valberedningens förslag till ny partiledare efter Göran Persson. Så snart det stod klart att Göran Persson skulle avgå, hade flera ledande socialdemokrater uttalat att det var dags för en kvinnlig partiledare. Under nomineringsprocessen hade Margot Wallström, Carin Jämtin och Ulrica Messing offentligt uttalat att de inte var villiga att åtaga sig partiledarrollen, varefter det egentligen inte återstod någon utmanare om posten.

Mona Sahlin blev vald till Socialdemokraternas första kvinnliga ordförande den 17 mars 2007 vid en extra partikongress. ✱

28

OBIZ | 4 • 2008

Systern Lena Ridemar var tidigare stabschef

Bo Sahlin och de har tillsammans barnen

Hon läser gärna vännerna Liza Marklund och Johanne Hildebrandt och ÄLSKAR Bruce Springsteen. Är för närvarande makthavare nr 1 på webblistan www.makthavare.se

KLASSISKA SAHLIN-CITAT

»Försök inte gömma dig bakom mina kjolar, för de är ganska korta.« Mona Sahlin till centerledaren Olof Johansson den 13 september 1991 i den avslutande tv-debatten i valrörelsen.

»Vet du vad som är den nya innebörden av ordet åsiktsutbyte?

Det är att man går in till Göran Persson med en åsikt och går därifrån med hans.« Mona Sahlin i I afton Lantz i Sveriges Television 2002.

»Att förändra, att fatta beslut, att ta ansvar, det är jag.« Mona Sahlin i DI Weekend den 14 mars 2008.

www.kommuninfo.se

Obiz annons.pdf

09-01-26

18.03.17

Har du alltid undrat var du kan köpa den där hoppbädden som idrottare landar på?

C

M

Har du alltid undrat var du kan köpa miljövänliga fotbollsmål till era fotbollsplan?

Y

CM

Vi har all sportutrustning din kommun behöver!

MY

CY

CMY

K

Besök vår hemsida, www.nordicsport.com, där hittar du det mesta till alla dina idrottsintressen! Vi är världens ledande företag inom idrottsutrustning!

Eller ring för mer info till 0774 46 00 00

Vi kan installations golv Vårt miljö tänk är vår ”ledstjärna” när det gäller människors inomhusmiljö, samt hanteringen av material återvinning och produktval.

CEC AB har en lång och gedigen erfarenhet inom bygg & installationsgolv montage. Dom uppdrag vi erhåller av våra kunder sköts helt och hållet av CEC AB´s representanter. Vår huvudsakliga inriktning är inom installationsgolv, detta när det gäller nyproduktion samt ROT (renovering, ombyggnad samt tillbyggnad) Inom privatsektorn så är det framför allt fuktskadade hus, radhus där miljö och hälsa ligger i fokus! CEC´s ambition är att tillsammans med våra företagskunder hitta en gemensam väg där båda parter hittar en ”win win” situation för våra slut-kunder. I slutfasen skall dessa känna sig väl omhändertagna och framför allt nöjda med slutresultatet. Vi har en arbetsmodul där vi förenklar arbetsprocessen och själva hanteringen av kundens problem/önskemål.

Arbetsområden för våra företagskunder när det gäller installationsgolv är ROT samt nyproduktion av lägenheter, villor, radhus, skolor, daghem, kommunala inrättningar mm.

Vendelsövägen 53, 136 44 Haninge Tel : +46 8 745 14 00 Fax :+46 8 745 14 22 info@cecab.net www.cecab.net

www.kommuninfo.se

1 • 2009 | OBIZ

29

SKOLA/UTBILDNING

NEDLÄGGNINGSHOTADE SKOLAN HAR NU KÖ 1999 påbörjades ett år av utvecklingsarbete som skulle ge resultat. Ledningen och lärarna ville ha större grupper för att på så vis öka acceptans och sammanhållning.

Det krävs 25 elever i varje klass för att få ekonomin att gå runt.

Gärdesskolan ville ha två lärare i varje klass.

– Att öka elevantalet till 30 i varje klass täcker inte kostnaderna för en lärare till, men vi minskade däremot vikariekostnaderna vesäntligt, säger Anette.

ARBETAR TVÅ OCH TVÅ

1992 var Gärdesskolan en liten skola med 75 elever i fyra klasser. Den var nedläggningshotad och Anette Lundqvist hade just blivit rektor. Idag har skolan elever från förskolan till nian och dessutom kö, alla som vill får inte plats.

T

ack vare envisa föräldrar fick Gärdesskolan, i Sollentuna kommun, finnas kvar under slutet av 80-talet. Elevunderlaget var väldigt tunt, många barn placerades på andra skolor. 1992 kom den nya rektorn Anette Lundqvist som skulle vända den dåliga trenden och genom hårt och beslutsamt arbete lyckades hon, nu kan skolan visa upp ett flertal kvalitetutmärkelser.

– Jag omorganiserade varje år, jag mixade bland annat klasser,

30

OBIZ | 1 • 2009

allt för att vända trenden och få en bättre ekonomi. Det var inte alltid uppskattat av föräldrarna, säger Anette Lundqvist, som fortfarande är rektor på skolan.

För varje år ökade elevantalet på Gärdesskolan en aning och de beslutade sig för att slå ihop klasserna två och två för att få ett bättre samarbete.

– Men när vi utvärderade arbetet upptäckte jag att lärarna inte alls samarbetade som tanken var, berättar Anette.

SMÅ KLASSER

Det var fortfarande små klasser som vände sig till en lärare. Anette menar att små grupper lättare hittar en tydlig ledare, vilket kan verka missgynnande för gruppdynamiken. Små grupper är inte heller lika toleranta mot olikheter som större grupper är.

Biträdande rektor Eva Myrehed-Karlsson och rektor Anette Lundqvist jobbar tillsammans med att leda Gärdesskolan. Här inviger de högstadiets café som de byggt upp tillsammans med eleverna.

På varje lektion jobbar lärarna två och två. Hon tror att det är skolans största framgångsfaktor. Skulle någon av dem vara sjuk behövs ingen vikarie och uppstår det problem mellan lärare och elev eller eleverna emellan kan lektionen fortfarande hållas utan avbrott.

– Sjukfrånvaron hos oss är väldigt låg, knappt tre procent.

Lärarna löser dessutom lättare problem eftersom de är två som kan resonera om det, när de kommer till mig har de ofta börjat reda ut problemet. Tidigare förväntades jag, som inte ens varit på plats, lösa det, säger Anette. Även ledningen delar hon med sig av.

– Eva Myrehed-Karlsson är biträdande rektor och specialpedagog men vi delar lika på ledningen, hon kan lika gärna ta ett beslut som jag, säger Anette.

En viktig del i arbetet är de samtal som Anette och Eva har med lärarna två gånger varje år.

Varje vår och höst har de dels ett

www.kommuninfo.se

pedagogsamtal där varje lärare får en uppgift att ta med sig. Det kan till exempel vara att ta med sig goda exempel som höjt den pedagogiska nivån för att bli den bästa skolan.

– Det är ett 30 minuter effektivt samtal.

Dels har de också medarbetarsamtal som ger rektorerna ytterligare en inblick i verksamheten och chans att utvärdera arbetet.

– Kvalitet, utvärdering och uppföljning är väldigt viktiga bitar i vårt arbete, det ger tydlighet, säger Anette Lundqvist. ✱

GÄRDESSKOLANS UTMÄRKELSER INVESTOR IN PEOPLE (IIP) Innehavare av IIP-loggan.

Gärdesskolan genomgick en ny certifiering under höstterminen 2007 och fick behålla sin IIP status.

SVERIGES BÄSTA ARBETSPLATS - ALECTA Hösten 2007 deltog Gärdesskolan för andra året och blev nominerade som en av 10 finalister. Torsdagen den 29 november 2007 sammanträdde juryn.

De vann inte denna gång men kom återigen på en andra plats.

STORA ARBETSMILJÖPRISET Gärdesskolan fick första pris i Arbetsmiljöforums tävling om ”Stora Arbetsmiljöpriset 2005”

��������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������

www.kommuninfo.se

1 • 2009 | OBIZ

31

SKOLA/UTBILDNING

FÅ KOMMUNER HAR BULLERPLAN Endast 12 procent av Sveriges kommuner har en handlingsplan att minska buller och höga ljudnivåer i skolorna. Det visar en undersökning som gjorts av Lilla Aktuellt. Att ta fram en handlingsplan är inte svårt och det finns en rad enkla åtgärder som förbättrar ljudmiljön.

B

uller är ett av de största arbetsmiljöproblemen i skolan. Trots detta är det få kommuner som gör något åt problemet.

Enligt Socialstyrelsen visar mätningar att skolbarn utsätts för bullernivåer som kan leda till hörselskador. När Arbetsmiljöverket för tre år sedan gjorde en inspektion

av störande buller visade det sig att 262 av 301 undersökta skolor fick anmärkningar.

I de kommuner som har en plan kan det märkas genom till exempel möblering, ljuddämpande material i väggar och golv och tystare ventilation i skolorna. Om nivån på bakgrundsbullret från exempelvis trafik och verksamhet närmar sig talets nivå sjunker möjligheten att uppfatta tal vilket ökar kravet på koncentration. Det blir då svårare att vara koncentrerad under längre tid vilket leder till trötta och okoncentrerade elever. Studier har visat att exempelvis språkbaserade färdigheter och effekten av inlärning påverkas av buller. Detta gäller framförallt långtidsminne och kreativitet. ✱

Västra Götalandsregionen har i något de kallar ”Miljösamverkan i Västra Götaland” tagit fram ett dokument med en rad enkla åtgärder som minskar bullret. Du kan ladda hem hela dokumentet på http://www.miljosamverkan.se/sv/Regionkansliet/Tillvaxt--Utveckling/Miljoarbete-iVastra-Gotaland/Miljosamverkan-Vastra-Gotaland/Dokument/Utgivet/Halsoskydd/ Buller-skolaforskola-informationsblad--09/

PEDAGOGISKA ÅTGÄRDER I FÖRSKOLAN • Tala en i taget och lär barnen att lyssna på varandra.

• Samtala på nära håll och lika höjd – skrik inte till varandra. Använd vanlig samtalston.

• Lär barnen att räcka upp handen när de vill säga något på samlingen. Undvik att tala i munnen på varandra.

• Var bestämd när man ber andra att vänta på sin tur och glöm inte bort det utlovade samtalet.

• Låt några barn i taget gå från samlingen.

• Låt barnen leka koncentrerat en längre stund och avbryt inte leken för en styrd aktivitet.

• Lär barnen hantera leksakerna varsamt – släng inte ut klossar och legobitar på golvet.

• Försök att ibland dela in barnen i mindre grupper vid inom- och utomhusaktiviteter.

• Avsätt ett rum för högljudda lekar och spring – där man får låta.

• Dämpa belysningen vid matbordet.

I SKOLAN • Se över hur lektioner förläggs till olika lokaler (undvik

FYSISKA ÅTGÄRDER – MÖBLER M M • Montera möbeltassar på stols och bordsben för att undvika skrap.

• Klä leksaksbackar med mjukt material i botten samt förse dem med hjul.

• Sätt gummihjul på lekbackar och andra rullande leksaker. Detta gäller också vagnar, cyklar, bilar etc. som används vid utomhuslek. Kan bli höga ljudnivåer även utomhus och störande både för dem som vistas på förskolan och för närboende.

• Smörj gnisslande hjul.

• Ljuddämpad bordsskiva vid nyanskaffning.

• Dämpa befintliga bordsskivor med filt och vaxduk.

• Stäng av datorer mm när de inte används – ger lågfrekvent ljud.

32

OBIZ | 1 • 2009

spring).

• Möt eleverna vid dörren då de kommer in efter rast.

• Lär barnen att samtala med varandra i vanlig samtalston och inte skrika över rummet.

• Gå fram till den man vill tala med. Tala alltid en i taget.

• Gör eleverna ljudmedvetna – diskutera mycket runt dessa frågor. Grupparbeten etc kring ljud/ buller.

• Sätt upp regler om att inte störa varandra.

• Personalen god förebild – aldrig skrika åt eleverna att vara tysta.

• Ta upp bullerfrågan på föräldramöten och utveck lingssamtal.

www.kommuninfo.se

UPPHANDLING ÄR ETT SVAGT MILJÖPOLITISKT VERKTYG Kritiken mot att får hårt använda miljömål i upphandling får nu oväntat stöd från forskarhåll. Forskarrapporten, som gjorts på uppdrag av Konkurrenstverket, visar att miljömål i upphandling inte är ett effektivt styrinstrument för att nå miljöpolitiska mål

I

rapporten från Konkurrensverket konstaterar författarna, professor Runar Brännlund tillsammans med fil.dr. Per-Olov Marklund och fil.dr. Sofia Lundberg vid Umeå universitet, att miljökrav vid offentliga upphandlingar visst kan bidra till att uppnå olika miljöpolitiska mål. En avgörande

faktor om offentlig upphandling är ett effektivt styrinstrument är om det samtidigt görs andra insatser för att komma åt samma miljöproblem.

RIMLIGT STÄLLA KRAV

Staten och kommunerna köper varje år in varor och tjänster för omkring 500 miljarder kronor. Då är det rimligt att ställa en rad krav på det som köps in, bland annat för att få garantier för att de håller hög kvalitet och lågt pris. Det har under senare år blivit allt vanligare att också ställa olika miljökrav i upphandlingarna.

Det är en komplex uppgift att föra miljöpolitik via offentlig upphandling, menar författarna

ppen För hela kro och håret!

Jan-Erik Ljusberg, Konkurrensverkets tf generaldirektör.

av rapporten »Miljöhänsyn i offentlig upphandling«. Det är inte givet att en upphandling med ställda miljökrav också är det mest kostnadseffektiva sättet att nå ett visst miljömål. I vissa situationer kan ekonomiska styrmedel (skatter, miljöavgifter eller subventioner) vara mer effektiva.

– Det är viktigt att ta tillvara alla möjligheter att nå en bättre miljö samtidigt som vi hushållar med de gemensamma resurserna. Det är bra att vi med denna rapport kan höja kunskapsnivån om hur miljökrav i offentliga upphandlingar kan bidra till en bättre välfärd, säger Konkurrensverkets tf generaldirektör JanErik Ljusberg i en kommentar. ✱

Nila Soap är en mild flytande tvålcreme med behaglig doft av äpple eller persika.

För hela kroppen och håret.

Fråga efter Nila Soap hos din lokala återförsäljare!

Nilfisk-Advance, Box 44045, 100 73 Stockholm. Tel 08 555 944 00, fax 08 555 944 30.

www.kommuninfo.se

1 • 2009 | OBIZ

33

COACHNING

Att inför knappt 100 kommuninnevånare och en hel del lokalmedia låta sig coachas som kommunalråd och oppositionsråd hör nog inte till vanligheterna.

Men Umeås politiker vågade ställa upp.

KOMMUNALRÅD COACHAS INFÖR SINA MEDBORGARE

P

ersonlig coachning är ett begrepp som snart är vedertaget hos gemene man. Att bli personligt coachad betyder att bli hjälpt och vägledd genom det som anses som hinder i livet. Metoden är kognitiv och bygger på att få de konkreta redskapen för att kunna ändra tankemönster eller beteende och på så vis ta sig förbi dessa hinder.

I Umeå har fem coacher gått

34

OBIZ | 1 • 2009

ihop och bildat Umecoacherna. För att visa företagsamma Umeåbor lite av vad coaching innebär anordnade de i höstas en halv dag som de kalllade Coach on Stage och bjöd in människor från stans näringsliv.

– Vi ville ha en tydlig utgångspunkt med den här eftermiddagen och lämna avtryck. Umeå kommun hade nyligen gått ut med sitt nya budskap: »Umeå vill mer« så vi bestämde oss för att delta i debat-

ten och bidra till ett Umeå som vill växa, säger Linda Nederberg, en av Umecoacherna.

STÄLLDE UPP UTAN PROBLEM

Anders Ågren svarade öppet och eftertänksamt på coachens frågor. Efter 15 minuter hade han löst upp ett par små knutar som han kom dit med.

De kom på något som skulle vara en utmaning både för coacherna men också för Umeåpolitiken.

Linda skulle coacha kommunalrådet Lennart Holmlund (s) och oppositionsrådet Anders Ågren (m) inför publik.

www.kommuninfo.se

Linda Nederberg, personlig coach i Umeå, cochar kommunalrådet Lennart Holmlund inför publik och media. Under de 15 minuter de hade på sig kom en hel del sanningar fram.

– Båda ställde upp utan problem, de var båda positiva till förslaget, säger Linda Nederberg.

LYSSNANDE SAMTAL

De skulle coachas 15 minuter var, vilket är en kort tid för att komma fram till tydliga resultat. Linda träffade både Lennart och Anders innan och pratade igenom hur coachningen skulle gå till, vad de skulle prata om visste de, det hade Umeåborna redan röstat fram.

– Jag ställde upp för att jag tror på idén med den här typen av lyssnande samtal, utan så mycket psykologi inblandat. Jag skulle absolut ha nytta av den här typen av coachning i mitt jobb som politiker, säger Lennart Holmlund.

Han hade inga problem med att genomföra samtalet inför publik och media.

– Jag är van att tala inför folk och Umeåborna vet att jag är en öppen person. De gillar uppriktighet.

www.kommuninfo.se

Linda Nederbreg tror på att demokratin skulle må bättre av mer förståelse, både mot och av politiker.

– Världen och livet är otroligt komplext. Jag tror vi skulle må bättre om vi ökar sambanden och får ett helhetsgrepp. På så vis blir vi mer engagerade. Detta kan vi få genom coachning, säger hon.

BLI EN BÄTTRE LEDARE

Oppositionsrådet Anders Ågren kunde inte annat än att säga ja när hans motståndare Lennart Holmlund redan gjort så. Anders tyckte idén lät kul.

– Jag har jobbat politiskt i 20 år och det här var verkligen ett annorlunda sätt att ställas till svars.

Jag skulle behöva ge mig mer tid att reflektera som ledare och jag tror jag skulle kunna lära mig att ta den tiden genom coachning. Det skulle också göra mig till en bättre ledare, säger Anders Ågren. ✱

Linda Nederberg tror på en ökad demokrati med medvetna politiker.

Att lägga skattepengar på att coacha politiker tror hon många skulle vilja göra.

1 • 2009 | OBIZ

35

ANNONSPUSSEL

ANNONSÖRSLISTA

HITTA RÄTT ANNONS

JobMeal

1

John Deere

2

Linnés Plugghäst Flexator AB

7

– vinn en Apple Iphone 3G

Ajour Trading

Efter förra numrets succé med rekordmånga svar ger

Åsab

17

vi er som missade möjligheten att vinna en Apple

Svenska Thermoträ

17

Chambersign

21

användarvänliga mobiltelefongränssnitt.

Sysarb

23

Det enda du behöver göra är att hitta de annonser

Thermokon

24

vi valt delar av och lagt i var sin ruta. Din uppgift

Nordic Sport

29

11

Observera - Konsult inom CCTV 11 Svenska stöldskyddsföreningen 11

IPhone 3G en ny chans. Den har bland annat inbyggd gps, uppkoppling via wlan och marknadens mest

är att skriva sidnumret på den annons som vi valt en del av och skriva det numret i anslutning till

Central Europe

numret på den ruta det gäller. På nedanstående

Construction CEC

29

kupong skriver du också ditt namn, adress,

BK Beräkningskonsulter

31

Norsjö Moped

31

har också 10 tröstpriser i form av trisslotter.

Nilfisk-Advance

33

Skrapar du fram en miljon där har du snabbt

Försvarshögskolan

37

ISP produkter

37

SOS Svensk Flygambulans

39

Durewall

43

4Cmore

43

Lantmännen Bygglant

45

BEVA Bevattning

46

Turfcenter

47

telefonnummer och epost-adress. När du gjort det tävlar du inte bara om en kamera, vi

förvandlat tröstpriset till ditt livs förstapris!

Vinnare Obiz nr 4 2008

ANNONSPUSSELTÄVLING 1:a pris – IPhone 3G Stefan Karlsson, Asarum

R DIN KOMMUN KLIMATSMART?

Tröstpris – trisslott Lars Åsberg Torbjörn Neiman Bengt Nilsson Carina Johansson Nicklas Zelander

Lina Olsson Jan-Åke Lindroth Lars Jonsson Christina Ernström Angelica Månsson

Leverantörsguiden

Jag har hittat alla annonserna och vill vara med och tävla om en Apple IPhone 3G.

ärmesystem - för alla miljöer Ruta 1: annonsen finns på sidan ______

48–50

SAKAB

Turfcenter

1

3–4

Ruta 4: annonsen finns på sidan ______

52

KUPONG OBIZ/IPHONE 2009

5: annonsen finns på sidan ______ Ruta 2: annonsen finns på sidan ______ Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering Ruta Ruta 6: annonsen finns på sidan ______ Ruta 3: annonsen finns på sidan ______ 2

NAMN: ___________________________________________________________________________________ ww w. t ur fc e n t er. s e

GATUADRESS: ____________________________________________________________________________

www.chambersign.se POSTNUMMER/ORT: _______________________________________________________________________

������������������������

��������������������������������������� 3 4

������������������������������������

TELEFONNUMMER: _______________________________________________________________________ EPOST-ADRESS: ___________________________________________________________________________

Låt oss underlätta ditt säkerhetsarbete!

Ev skatt betalas av vinnaren. Skicka ditt svar till Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå.

OBS! Senast den 8 april 2009 vill vi ha ditt tävlingsbidrag! Märk ditt kuvert: IPhone.

S värmer5rummet genom strålning och konvektion.

Genom meddelas sin kraftigai konstruktion och av möjlighet till seriekoppling 6 Vinnarna nummer 2/2009 Kommuninfo – OBIZ. par sig VS bra i såväl sporthallar som industrilokaler. Stripsen värmer endast över vistelsezonen, vilket ger mycket der.

Anställda på Kommuninfo eller eventuella de anställdas anhöriga, inte rättsig att delta i denna tävling.

S RCL - Genom sina lätta och samtidigt robusta samarbetsföretag, konstruktion samtsamt kopplingslängd upp till 25äger m, lämpar RCL bäst skolor, etc.

Svenska Stöldskyddsföreningen har arbetat med säkerhetsfrågor

36

i 75 år och har under den tiden byggt upp en unik erfarenhet och kompetens inom säkerhetsområdet.

OBIZ | 1 • 2009

www.kommuninfo.se

F&S

INTUITIONSCOACH SVARAR PÅ FRÅGOR HANS THÖRN ÄR INTUITIV FRAMGÅNGSCOACH PÅ DET EGNA FÖRETAGET LIFEBALANCE AB. I DETTA NUMMER FORTSÄTTER HAN ATT SVARA PÅ COACHFRÅGOR I OBIZ.

OBIZ läsare får varje nummer del av den coachning Hans Thörn ger. Vill du få din fråga besvarad: mejla in den på info@infinitcoach.com

I detta nummer kommer en fråga från signaturen ”Carpe Diem”: Varför är jag så rädd för vad andra tycker om mig?

Hans Thörn svarar: Alla individer vill duga på ett eller annat sätt. Har man inte fått kärlek som barn har man ofta ett enormt bekräftelse behov, för att kompensera den kärlek som man uppfattar att man inte fått. Då vill man som vuxen hela tiden känna att man duger för andra, och därför oerhört lyhörd för andras åsikter.

Man kommer garanterat inte vara omtyckt av alla så man försöker skapa en så perfekt bild av en själv som möjligt så att inte kritikerna har något att ta på.

I långa loppet fungerar inte detta tillvägagångssätt utan nyckeln är att stärka upp sig själv och veta att man duger oavsett vad andra tycker.

Lösningen kan delas upp i två delar: 1. Det första att du inser att du duger oavsett vad din prägling säger (Den självbild som skapats för dig av din omgivning under din uppväxt).

2. Det andra är att du vet att du duger oavsett vad andra tycker om dig. Inse på en djup själslig nivå att du inte har något mindre värde än någon annan bara för att de tycker, och din prägling bekräftar, detta.

Vem bär ansvaret om olyckan är framme?

Låt inte din brunn vara en fälla!

Fallskydd i brunnar... för säkerhets skull.

Barns nyfikenhet lockas till vatten och brunnar! � Fallskydd – en billig försäkring � Fallskydd – lagen kräver säkra brunnar � Fallskydd – snabb och enkel montering

För mer info, ring eller besök oss på www.isp-prod.com

Tel: 016-962 71, mobil: 070-665 89 33 Sandviksvägen 39 Gustavstorp, 635 05 Eskilstuna

www.kommuninfo.se

1 • 2009 | OBIZ

37

VÅRD Varje år skadas eller dör människor på grund av misstag inom vården. För att förbättra patientsäkerheten har landstinget i Östergötland inrättat en patientsäkerhetsenhet – den första i sitt slag i Sverige.

– Vår patientsäkerhetssamordnare Annica Öhrn insåg nödvändigheten i att införa ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, berättar Lena Nilsson, läkare och medlem i patientsäkerhetsenheten vid landstinget i Östergötland.

Exempel på misstag som kan göras är att personalen tar fel läkemedel, att kommunikationen inte fungerar när en patient slussas mellan olika enheter eller att det tas fram fel journal om två patienter råkar ha snarlika namn och personnummer.

När det har inträffat en allvarlig händelse som har lett till en Lex Maria-anmälan genomförs en händelseanalys på uppdrag av verksamhetschefen. En särskild analysgrupp tillsätts som består av mellan tre till fem personer. Varje enhet inom landstinget har egna, utbildade avvikelsesamordnare – totalt cirka 400 personer – och en av samordnarna på den berörda enheten kopplas alltid in i arbetet.

BAKOMLIGGANDE ORSAKER

Analysteamet tar sedan del av dokumentationen kring händelsen, tittar på rutiner och gör intervjuer med de inblandade. Allt för att hitta bakomliggande orsaker på systemnivå till den inträffade händelsen. Analysteamet föreslår också åtgärder för att förhindra att liknande händelser ska kunna inträffa i framtiden.

– Analysen är väldigt systemfokuserad och inte individbaserad. Den går inte ut på

SYSTEMATISKT ARBETE FÖR SÄKRARE VÅRD 38

OBIZ | 1 • 2009

www.kommuninfo.se

att hitta en syndabock. De som har varit involverade i händelsen har ofta mycket bra förslag för hur man kan förhindra liknande fel i framtiden, säger Lena Nilsson.

Efter att analysgruppen har avslutat sin genomgång av händelsen sammanställer gruppen en rapport som tillsammans med chefsläkaren redovisas för verksamhetschefen.

Chefen kommenterar sedan rapporten och ger synpunkter på åtgärdsförslagen. Resultatet återkopplas även till den berörda enheten.

Systemet för avvikelse- och riskhantering är idag implementerat i hela landstinget och sedan 2003 har över 200 händelseanalyser genomförts. Enligt Lena Nilsson är de vanligaste orsakerna till att en allvarlig händelse inträffar fel i läkemedelshanteringen och brister i kommunikationen, främst mellan olika enheter, eller i dokumentationen.

En åtgärd för att göra läkemedelshanteringen på en avdelning

säkrare var att man förändrade ordningen i läkemedelsskåpet. I stället för att förvara läkemedel i bokstavsordning är de nu ordnade efter organ och i bokstavsordning inom respektive organgrupp.

– Med en sådan ordning kan man inte göra så enormt mycket fel, säger Lena Nilsson. Men även läkemedelstillverkare och apoteket måste ta mer ansvar. Synonympreparat med olika namn och kanske olika koncentration eller ändrad färg på en ampull kan vara förvirrande och leda till att man gör fel när det är bråttom. ÖKADE ANMÄLNINGAR

Antalet händelseanalyser har ökat från 26 analyser 2004 till 54 analyser 2006. Det innebär samtidigt att antalet Lex Maria-anmälningar har ökat med 50 procent under tre år, vilket kan verka paradoxalt med tanke på att analyserna ska bidra till att förbättra patientsäkerheten.

Lena Nilsson medger att det inte

är så enkelt att utvärdera patientsäkerhetsarbetet, men att antalet Lex Maria-anmälningar har ökat tror hon snarare är ett tecken på att tröskeln för att anmäla har sänkts.

– Socialstyrelsen är angelägen om att uppmuntra rapporteringen och eftersom det individbaserade tänkandet håller på att förändras vågar personalen anmäla händelser och lyfta på locket, säger Lena Nilsson. ✱

På en intensivvårdsavdelning är det livsviktigt att undvika misstag.

Landstinget i Östergötland arbetar aktivt med patientsäkerheten.

�������������

�������������������������������������������� ������������������������ • Alla typer av patienter kan transporteras med flyg.

• Marktryck kan hållas i kabinen vid behov.

��������������������������� • • • • •

Full medicinsk ambulansutrustning i planen.

Flygmedicinskt erfaren anestesisköterska medföljer alltid.

Flygmedicinskt erfaren läkare medföljer vid behov.

Barntransportteam medföljer vid behov.

Snabbare transporter ökar patientens säkerhet och bekvämlighet.

�������������������������������� • Ambulansflyg är billigare än marktransport för transporter över 18 mil (inklusive fem mil marktransport mellan sjukhus och flygplats).

��������������������������������� • Vi erbjuder fri rådgivning från flygmedicinskt erfaren personal.

������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������

www.kommuninfo.se

1 • 2009 | OBIZ

39

VÅRD

ALDRIG FÖRR HAR SÅ MÅNGA LÄKARE JOBBAT INOM VÅRDEN Tillgången på läkare, barnmorskor och sjuksköterskor fortsätter att öka. Faktum är att det aldrig arbetat så många läkare inom vården som det gör nu.

Det slår Socialstyrelsen fast i en ny rapport.

S

ocialstyrelsens årliga analys av tillgång och efterfrågan på personal visar att mellan åren 1995 och 2006 ökade tillgången på läkare med 28 procent. Antalet sysselsatta barnmorskor ökade samma

period med 14 procent, och antalet sjuksköterskor med 15 procent.

Tillgången på tandläkare minskade med cirka 1 procent medan tandhygienisterna blev 62 procent fler.

– Det har aldrig funnits så många läkare inom den svenska hälso- och sjukvården som nu, men det finns regionala obalanser i tillgång och efterfrågan och det kan vara svårt att rekrytera framför allt specialistutbildade läkare inom vissa medicinska områden, säger Gunilla HulthBacklund, chef för Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning. ✱

LÄKARE

Majoriteten av alla legitimerade läkare har minst en specialistkompetens.

Antalet specialistläkare har åren 1995–2006 ökat nästan lika mycket som det totala antalet läkare i hälso- och sjukvården. 2006 fanns 25 procent fler specialistläkare jämfört med 1995. Olika specialiteter har dock ökat olika mycket. Kraftigast är ökningen bland specialister i kardiologi som ökat med nästan 80 procent. Antalet specialister i allmänmedicin ökade med cirka 26 procent och antalet psykiatrer med cirka 30 procent under samma period.

Störst tillgång både på läkare och specialistläkare i förhållande till befolkningsmängd fanns år 2006 i Stockholms sjukvårdsregion. Sämst tillgång var det i sydöstra sjukvårdsregionen. Tillgången på vissa specialiteter som allmedicin är relativt jämn över landet, medan det varierar betydligt mer avseende exempelvis psykiatriker.

Landstingen har svårt att rekrytera specialistläkare. Till de mer svårrekryterade specialiteterna hör specialister i psykiatri och allmänmedicin, men också exempelvis specialister i radiologi är relativt sett svårare att rekrytera på många håll i landet.

40

OBIZ | 1 • 2009

Gunilla Hulth-Backlund, chef för Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning.

BARNMORSKOR

Tillgången på barnmorskor varierar över landet. Västsvenska sjukvårdsregionen är den sjukvårdsregion med högst barnmorsketäthet med 84 barnmorskor per 100 000 invånare jämfört med 59 per 100 000 invånare i sydöstra sjukvårdsregionen.

SJUKSKÖTERSKOR

Norra sjukvårdsregionen har fortfarande högst täthet av sjuksköterskor, cirka 1 200 per 100 000 invånare år 2006. Den lägsta tätheten på sjuksköterskor fanns i Stockholms sjukvårdsregion.

Landstingen bedömer att det totalt sett är balans mellan tillgång och efterfrågan på denna grupp, men att det många gånger är svårt att rekrytera specialistsjuksköterskor.

Vilka specialistinriktningar som är mer svår- och lättrekryterade varierar dock över landet.

TANDHYGIENISTER OCH TANDLÄKARE

Tillgången på tandläkare har totalt sett minskat under perioden 1995–2006 med cirka 1 procent.

Jämfört med 2005 ökade dock tillgången år 2006 något. Medan det totala antalet tandläkare minskat något ökade antalet specialisttandläkare i tandvården med 5 procent under perioden 1995–2006 Tandhygienister har ökat med drygt 60 procent under dessa år..

2006 fanns det cirka 90 tandläkare per 100 000 invånare i Västra Götalands, Västerbottens och Stockholms län. Lägst antal fanns i Dalarnas, Östergötlands och Gävleborgs län. Där fanns samma år knappt 70 tandläkare per 100 000 invånare. Även tillgången på tandhygienister varierar över landet.

www.kommuninfo.se

NY LAG OM VALFRIHET I VÅRDEN De kommuner och landsting som väljer att införa valfrihetssystem för sina medborgare har nu fått en ny lag som stöd i sitt arbete. Med den nya lagen om valfrihetssystem, LOV kan fler patienter och personer som behöver stöd och omsorg få möjlighet att själva välja vem som ska vårda och hjälpa dem.

D

en nya lagen om valfrihetssystem, LOV, reglerar hur kommuner och landsting ska arbeta om de väljer att införa valfrihetssystem för patienter och brukare. I den proposition som regeringen lämnat till riksdagen förelås att Konkurrensverket blir tillsynsmyndighet för den nya lagen. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2009. Konkurrensverket och Nutek har också ett uppdrag att informera om den nya lagens innehåll och möjligheter.

– Lagen om valfrihetssystem kommer att ha stor betydelse för att inspirera fler kommuner och landsting att införa valfrihetssystem för

medborgarna. Det har länge pratats om vikten av att ge patienter och brukare möjlighet att välja, och nu får vi ett regelverk som underlättar detta, säger Konkurrensverkets tf generaldirektör Jan-Erik Ljusberg.

Med den nya lagen skapas nya möjligheter att ge personer med behov av omsorg och vård större möjligheter att själva välja vem som ska utföra denna omsorg och vård.

I dag är det oftast kommuner och landsting som i egen regi, eller genom att upphandla en entreprenör, sköter vård och omsorg. Patienter hänvisas sedan till de utförare som finns. Med ett valfrihetssystem öppnar sig helt nya möjligheter att välja. Landsting och kommuner kan då godkänna, i enlighet med den nya lagen, flera olika aktörer som får utföra vård eller omsorg, och sedan kan patienten själv välja vem han eller hon vill gå till.

– Är patienten/brukaren inte nöjd med hur en utförare sköter vården eller omsorgen är det fritt att byta till en annan. Därmed blir

FAKTA

LOV

ALTERNATIV TILL UPPHANDLING Valfrihetssystem enligt den föreslagna lagen är ett alternativ till upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och kan tillämpas på bland annat omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster.

Kommunen eller landstinget kan välja att införa ett valfrihetssystem enligt LOV. I så fall måste den upphandlande myndigheten annonsera löpande på Kammarkollegiets webbplats för valfrihetssystem. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer.

www.kommuninfo.se

det kvaliteten som styr vem som får utföra vård och omsorg och inte lägsta pris, säger Jan-Erik Ljusberg.

Konkurrensverket kommer att ta fram information om hur den nya lagen om valfrihetssystem fungerar, och hur den kan tillämpas. Denna information kommer bland annat att finnas på Konkurrensverkets webbplats.

– Vi vill underlätta för alla upphandlande enheter och myndigheter, liksom för leverantörer, att tillämpa de nya reglerna, säger JanErik Ljusberg. ✱

Konkurrensverkets tf generaldirektör Jan-Erik Ljusberg.

1 • 2009 | OBIZ

41

VÅRD

Lägre kostnader, effektivare organisation och snabbare vård.

Det är tre anledningar till att Norges sjukvård har en nationell organisation för uppköp av luftambulanstjänster.

I Sverige däremot, ansvarar varje enskilt landsting för sina transporter.

Norsk modell ger billigare patienttransporter

E

nligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska varje landsting i Sverige erbjuda de bosatta inom landstinget en god hälso- och sjukvård. Det inbegriper ansvaret för att transportera patienterna med transportmedel som är anpassade till patienternas behov. Landstingen avgör själva vilka transportbehoven är och det sker ingen särskild samordning mellan landstingen. Ett fördjupat samarbete har efterfrågats länge och under hösten blir en utredning klar som syftar till att effektivisera användandet av Sveriges helikopterresurser.

I grannlandet Norge har man sedan 1988 en annan ordning.

Ansvaret för luftambulansen, som

42

OBIZ | 1 • 2009

innefattar både helikoptrar och flygambulanser, ligger på nationell nivå och Helseforetakenes nasjonale luftambulansetjeneste ANS sköter både upphandlingen och organiseringen av dessa tjänster.

Det organet ägs av Norges fyra statliga hälsoregioner, som också äger sjukhusen.

– Den primära anledningen till att Norge gick över till ett nationellt ansvar för luftambulansen var att man ville få kontroll över en skenande kostnadsutveckling, säger Pål Madsen som arbetat med luftambulansen i över 20 år. Senare har också den hälsopolitiska målsättningen om en likvärdig vård för alla blivit en viktig motivation.

Via offentliga upphandlingar skriver Pål Madsen och hans kol-

legor fleråriga kontrakt med privata företag som levererar helikopteroch flygambulanstjänster. Dessa kontrakt utvärderas sedan kontinuerligt. Han berättar att det krävs både tid och kompetens i samband med upphandlingarna. Och en samordning gör verksamheten effektivare.

– Vi måste göra noggranna utvärderingar av de operatörer vi kontrakterar. Det är därför bättre att samla auktoriteten och kompetensen i en hand. Luftburna transporter bör heller inte stoppas av regionala gränser. Eftersom den här tjänsten kostar mycket pengar kan det uppstå diskussioner om vilken region eller vilket landsting som ska betala.

Att den norska modellen är

Pål Madsen har arbetat med luftambulansen i över 20 år.

www.kommuninfo.se

lönsam slogs fast i en politisk utvärdering i Stortinget som gjordes runt millennieskiftet.

– Vår organisation är definitivt positiv för samhällsekonomin, säger Pål Madsen.

Det är en kostsam tjänst att flyga patienter över landet, men den organisation som Sverige har kostar troligen ännu mer.

Samhällsvinsterna är alltså effektivitet och kostnadsbesparingar. Men en effektiv upphandling ger också bättre vård.

Det viktigaste för att rädda liv eller för att mildra konsekvenskerna av en skada är framförallt två saker. Ett: att patienten snabbt kommer i kontakt med kompetent personal och två: att patienten snabbt kommer till sjukhus. Luftburna transporter hjälper till med både och. En helikopter kan raskt ta läkaren

till olycksplatsen, och en flygambulans tar snabbt en patient från ett sjukhus till ett annat, där rätt kompetens finns.

En stark trend är också att de stora sjukhusen i västvärlden specialiserar sig alltmer mot en särskild typ av vård. Det kan innebära långa resor för att komma till rätt sjukhus vilket gör att luftburna transporter blir ännu mer angelägna. Och både Norge och Sverige är stora till ytan och patienterna måste därför ofta transporteras långt.

– Flera experter anser att en nationell organisation för luftambulanser har en positiv hälsoeffekt och att det är värt pengarna man satsar, säger Pål Madsen. Det är en investering att satsa på akutmedicin.

Det har gjorts många försök att utnyttja Sveriges luftburna

ambulanser på ett bättre sätt.

Och i mitten av december förra året blev en utredning klar som föreslår hur man kan göra effektivitetsvinster genom att samarbeta bättre inom den offentliga sektorn. Och utredningens förslag liknar det norska exemplet: Ett nytt nationellt bolag bör bildas som ska sköta all upphandling av ambulanshelikoptrar och ambulansflygplan. Åsa Englund, ambulanschef och marknadschef på Svensk Flygambulans: vad tycker du om utredningens resultat?

– Vi på Svensk Flygambulans är nöjda med utredningen och välkomnar ett externt bolag som samordnar helikopter och flygtransporter i hela landet.

Det skulle göra de medicinska transporterna mer effektiva och öka chanserna att rätt trans-

portmedel används vid rätt typ av resa. Ett samlat grepp om de transportmedicinska frågorna innebär att det blir bättre för patienten och billigare för vården. ✱

FAKTA

Jämförelser visar att det är lönsamt att flyga patienter på avstånd längre än 18 mil i Sverige.

2007 flög nästan 17 000 patienter med luftambulans i Norge, varav nästan 9 000 patienter med flygambulans.

I Sverige flygs endast lite över 2 000 patienter med flygambulans per år.

Utbildningsdags?

Vi skräddarsyr din nästa utbildning.

• Förflyttningskunskap för all personal inom vård & omsorg. Även instruktörsutbildningar • Konflikthantering och självskydd för psykiatri, vårdpersonal m fl. Även instruktörsutbildningar • Att bemöta och förebygga demensrelaterat våld.

• Föremålshantering för personal inom lager, kök, städ m fl

Durewallmetoden – mycket mer än bara ergonomi

Etik, bemötande och kommunikation är, utöver ergonomi, en viktig del i alla våra utbildningar.Våra utbildningar präglas av en öppen och trevlig stämning med många skratt.

Du bestämmer -Vi utbildar.

Mölndalsvägen 77 • Box 16 003 • 412 21 GÖTEBORG Tel. 031-200 700 • Fax 031-778 09 75 • www.durewall.se

�� ��� ���

����

�� �� ��

Vi kommer till er!

��� ���

FÖRELÄSNING ● WORKSHOP

��� ���� ����

öra mång falden till ett vara och utanförsk ap

med Durewallmetoden

�������� �������� ���������� ��������

��� ��� �� �� ���

�����

Vi genomför utbildningar över hela landet och kommer gärna till er.

Slå oss en signal så berättar vi mer !

Använd minsta möjliga kraft

���� ���� ���� ���� ���

Bokas hos 4CMore AB

��� �� �� �� ��

Telefon: 031-93 66 30 Mobil: 0705-589 569

�� ����� ��� �� ��� ��

������ �

������ �� ������� ������

www.kommuninfo.se

�

Den här boken ger exempel på tillvägagångssätt för att göra mångfalden till ett mervärde.

1 • 2009 | OBIZ

43

GRÖNYTOR

KLARA RIKTLINJER GER ALLERGISKA BÄTTRE MILJÖ inte människor vistas i samma utsträckning, säger Leif Ringsbo, trädgårdsingenjör på exploateringsenheten.

I

I handboken står också att de mest allergiframkallande växterna är vindpollinerade växter. Till dessa hör al, björk, sälg och hassel men även gräs och gråbo. Störst problem ger gräs, björk och gråbo. Det är också vanligt med allergiska reaktioner av starkt doftande växter. Växter som kan framkalla hudbesvär vid kontakt bör inte planteras vid lekplatser eller intill dagis och skolor.

– Vi reviderar handboken minst en gång per år för att följa med de nya rön kring allergiframkallande växter som tas fram, säger Leif Ringsbo.

Handboken stipulerar också att taggigt växtmaterial bör undvikas i och intill lekplatser och att giftiga växter upptagna i giftinformationscentralens växtlista ska inte ska användas i anslutning till lekplatser. ✱

den tekniska handbok för gatukontoret Malmö stad finns en rad riktlinjer framtagna för hur allergiframkallande växter ska anläggas. Den tekniska handboken används vid projektering och genomförande av anläggningar på allmän platsmark.

Där står att man bör undvika att placera allergiframkallande växter intill lekplatser, dagis eller skolgårdar, liksom direkt vid sittplatser och busshållplatser. Ängar och friväxande gräsytor bör undvikas i direkt närhet av lekplatser, dagis, skolor och bostäder. Anledningen är att blommande växter oftare kan ge allergiska reaktioner.

– Det är här en prioritering och avvägning som vi gör, för ängsytor med långgräs behöver inte klippas lika ofta och sparar därigenom pengar. Sådana ytor anläggs där

REVIDERAS EN GÅNG PER ÅR

BÄSTA TIPSET FÖR ALLERGISKA – UNDVIK POLLEN Det allra första en pollenallergiker bör tänka på är att inte i onödan utsätta sig för pollen. En viss exponering går naturligtvis inte att undvika - man måste ju ut ur huset för att ta sig till sitt arbete, mataffären etc.

Nedan några tips för hur du kan minimera mängden pollen du utsätts för:

ALLERGIFRAMKALLANDE VÄXTER

Allt fler kommuner väljer att ta fram riktlinjer för var allergiframkallande eller gifttiga växter får planteras. Malmö är en av de kommuner som tagit fram sådana regler.

AL Två arter i Sverige: Klibbal i söder och gråal i norr. Blommar mars-maj i varierande omfattning från år till år.

Sumpmarksträd som förekommer längs stränder och dikesrenar och i fuktstråk. I norra Sverige även som skogsträd.

ALM Tre arter i Sverige: Skogsalm, vresalm och lundalm. Blommar i april-maj i södra Sverige. Vanligt park- och prydnadsträd på grund av sin tålighet. Numera hårt drabbad av almsjukan. I södra Sverige även i viss mån ett skogsträd.

BOK En art i Sverige. Blommar i maj.

• TRÄNA INTE UTOMHUS

Bildar skogar i Skåne, förekommer

När kroppen ansträngs ökar pulsen och därmed volymen inandad luft till det flerdubbla. Luften innehåller

sporadiskt eller som parkträd norr

pollen och pollenallergener, och ju mer luft man andas, desto mer av dessa får man i sig.

därom.

• VÄDRA INTE

GRÄS

Normalt är halten pollen mycket låg inomhus. Men vid vädring under pollensäsongen kommer naturligtvis

Gräsen tillhör en växtfamilj med

stora mängder pollen in, som sedan kan virvla upp och hålla sig svävande även inomhus. Om man nöd-

drygt 150 arter i Sverige. Av dessa

vändigtvis måste vädra är det säkrast att göra detta på natten eller under tidig morgon. Observera dock att

är ungefär 40 någorlunda vanliga.

höga halter av pollen kan förekomma vid alla tidpunkter på dygnet.

Gräspollen är mycket lika varandra och alla anses allergena. Timotej och

• HÄNG INTE UT TVÄTT

hundäxing brukar dock nämnas spe-

Pollen fastnar på tvätt som hänger ute på tork, och följer sedan med in.

ciellt vid allergitester. Olika gräsarter

• Duscha husdjuren efter att de varit ute

blommar vid olika tidpunkter på året,

Hundar, katter och andra pälsdjur kan bära med sig ansenliga mängder av pollen i pälsen.

från maj fram till och med augusti.

• Undvik att vistas i skogen eller i närheten av träd du vet att du är allergisk mot.

Blomningsmaximum inträffar nor-

(KÄLLA: NATURHISTORISKA RIKSMUSEET)

44

OBIZ | 1 • 2009

malt veckorna efter midsommar.

www.kommuninfo.se

5 starka skäl gglant a från Lantmännen By - att välja en biopann

Hos oss får du allt du behöver:

1

Våra helautomatiska HDG-pannor motsvarar alla krav som myndigheterna och du kan ställa på en miljömedveten och effektiv uppvärmning.

2

Vi samarbetar endast med certifierade underleverantörer som säkerställer en proffsig installation i varje enskilt fall.

3

Stort modellurval gör att du kan välja rätt panna för just dina uppvärmningsbehov. Du kan också välja enbart panna eller komplett anläggning.

4

HDG-pannan ger dig enkel och ren uppvärmning.

Du eldar med förnyelsebara bränslen som ingår i det naturliga kretsloppet.

5

Din trygghet finns i vår kunskap och tillgänglighet samt i HDG:s 25-åriga erfarenhet med över 20.000 nöjd kunder.

BJÖRK Tre arter med underarter och varianter i Sverige: Vårtbjörk (hängbjörk), glasbjörk (med fjällbjörk) och dvärgbjörk. Blommar från mitten av april och framåt, i fjällkedjan lokalt så sent som i juli. Förekommer i alla typer av terräng och landskap.

HASSEL En art i Sverige. Buske som blommar mycket tidigt, ibland redan i februari. Förekommer som undervegetation i framförallt lövskogar, men även i näringsrik barrskog upp till södra Dalarna och Ångermanland.

SYROR OCH SKRÄPPOR 14 arter i Sverige. Låg-, medel- eller högväxta örter som förekommer i Sverige i de flesta miljöer. Vanliga arter är ängssyra, krusskräppa, tomtskräppa.

Blomningstiden för de olika arterna varierar, men är i huvudsak förlagd till sommaren.

GRÅBO Till denna grupp hör egentligen sammanlagt nio arter, men gråbo är den absolut vanligaste av dem. Övriga arter är till exempel malört, strandmalört, fältmalört och åbrodd. Gråbo är ett vanligt ogräs, vars normala miljö är vägkanter, byggarbetsplatser, jordhögar, lagårdsbackar och havsstränder. Gråbon

HDG flis- spån- och pelletspannor

HDG helautomatiska biobränslepannor för fastigheter, lantbruk och privata hushåll. Hög förbränning ger mycket låga emissioner och optimal vekningsgrad. Du får avancerad reglerteknik, rörligt roster och automatisk upptändning och askutmatning. Uppfyller Boverkets bestämmelser om stoftutsläpp. Effekter 25-200 kW.

blir mellan 1 och 1,5 meter hög. Blomningstiden är juli-augusti.

SÄLG OCH VIDEN 28 arter i Sverige, de flesta buskar, men även träd förekommer. Till gruppen hör också alla arter av pil. Arterna inom gruppen blommar tidigt - i april och

Kontakta någon av våra säljare:

Mats Röllike 0346 - 850 13 Kjell Brunåker 023-453 85 Bo Hagberg 0510-888 53 Andreas Brunåker 016-35 00 92 www.bygglant.se

maj, lokalt i fjällkedjan även senare.

www.kommuninfo.se

1 • 2009 | OBIZ

45

GRÖNYTOR

ELLIPSKLIPPNING RUNT TRÄD EFFEKTIVT OCH SKONSAMT Redan för säkert 15 år sedan så kom Rikard Svärd på, tillsammans med några kollegor, att forma planteringsytan runt träd som en ellips.

Ellipsens form gör att den åkbara gräsklipparen kan klippa på båda sidor av trädet utan att ge avkall på avverkningstiden.

R

ickard Svärd har tidigare jobbat som kyrkogårdsvaktmästare i 21 år och på kyrkogården som på alla andra arbetsplatser så vill man effektivisera sin verksamhet. Ett sätt att effektivisera till exempel rensningsarbetet runt träd och buskar var att lägga täckbark.

Detta gör man för att det ska se snyggt ut, men framförallt för att se till att ogräset inte ska etablera sig och bli en konkurrent, närings och utrymmesmässigt till busken eller trädet.

Barkens porösa sammansättning gör också att växterna inte fick syrebrist till rötterna, och fungerar samtidigt fukthållande genom att inte jorden exponeras direkt av solens värme.

Ett annat sätt var att göra gräsklippningen så enkel som möjligt är att forma rabatter så att gräsklipparens klippdäck kunde komma åt den ofta kantskurna gräskanten för att slippa att efterputsa med en grästrimmer.

– Redan för säkert 15 år sedan så kom jag på (tillsammans med flera) att forma planteringsytan runt träd som en ellips, säger Rickard Svärd.

KLIPPA BÅDA SIDORNA

Ellipsens form gör att den åkbara gräsklipparen kan klippa på båda sidor av trädet utan att ge avkall på avverkningstiden.

Vid klippning runt en rund yta så innebär tyngdförskjutningen genom centrifugalkraften ofta att det inre drivhjulet slirar, vilket innebär fula däckspår som blir djupare för varje klippning.

– En dag så var jag tvungen att sätta mig själv på en gräsklippare för att en medarbetare

46

OBIZ | 1 • 2009

www.kommuninfo.se

var sjuk och det var då iden tog form om trädellipsens förträfflighet, berättar Svärd.

– Jag såg alla skador på träden som till största delen orsakats av alltför närgången klippning med åkgräsklippare och grästrimmare under kanske 20 år.

Han uppskattar att skadorna på träden, bara på denna bostadsrättsförening kunde vara värda mellan 200 000–300 000 kronor om man bestämde sig för att trygga trädbeståndet genom nyplantering.

– Kumla kyrkogård investerade 600 000 kronor på omplantering av träd på mitten av 90 talet som berodde på att träden var ringbarkade av gräsklippning, säger Rikard Svärd.

Han tänker ta fram en produkt som är formad som en ellips både för att öka avståndet från trädet eller stolpen till klippaggregatet och därigenom undvika skador, men också för att få ett bättre flyt

www.kommuninfo.se

i klippningen genom att man inte behöver köra sticken bakom och framför trädet.

– Och genom att klippaggregatet går en bit in på ellipsen så behövs ingen trimning, säger Svärd.

ÄR DIN KOMMUN KLIMATSMART?

Turfcenter

FÖLJSAM KLIPPNING

Storleken på ellipsen påverkas av tjockleken på hindret men Svärd kan som exempel tänka sig att ett nysatt träd med stamomkrets på 16–8 cm behöver en ellips som är 250 cm lång samt 100 cm bred för att få klippningen följsam runt hindret.

Runt hindret viras först en duk, ett gummiband på ser till att duken sluter tätt mot hindret utan att strypa ett träd när det växer. Duken viks sedan ner över gummibandet och lägges på marken för att ligga under ellipsen. Dukens uppgift är alltså att täcka den yta mellan ellipsens ursparning och trädet. ✱

w w w. t u r f c e n t e r. s e �������������������������� ����������������������������������������� ��������������������������������������

1 • 2009 | OBIZ

47

LEVERANTÖRSGUIDEN

Akustikutrustning

B&L Lund AB – Absoflex

Audio, Videoutrustning

Belysningsanläggningar, Ljus

Cyberphoto AB

Vattenfall Power Consultant

Datafångst, Blanketter

Textcenter

Samuelsgården, 521 98 Broddetorp Tel: 0500-49 13 55 Fax: 0500-49 12 47 E-post: info@bllund.se www.bllund.se www.absoflex.se www.trapphus.se

Gräddvägen 5, 906 20 Umeå Tel: 090-14 11 41 Fax: 090-14 16 46 E-post: info@cyberphoto.se Hemsida: www.cyberphoto.se

Kungsgatan 72, 901 20 Umeå Tel: 090-15 13 00 Fax: 090-15 14 75 E-post: info@vattenfall.se Hemsida: www.vattenfall.se/underhall

Nybodagatan 3, 171 42 Solna Tel: 0176-822 00 E-post: info@tc.se Hemsida: www.textcenter.se

Alkolås

Batterier

Bevattningsanläggningar

Datasäkerhet, DATA

ALLT I BATTERIER AlkoLås i Skandinavien AB

BEVA Bevattningsteknik AB

Safeware P&K AB

Lärjungevägen 6, 136 69 Haninge Tel: 08-776 78 00 Fax: 08-776 18 90 E-post: hasse@alkolas.se Hemsida: www.alkolas.se

E-post: info@batterigrossisten.com Hemsida: www.batterigrossisten.com Tel: 08-766 75 50 Fax: 08-766 57 25 Box 1194, 181 23 Lidingö

Radiov. 27 B, 135 26 Tyresö Tel: 08-505 949 80 Fax: 08-742 10 05 E-post: info@bevabevattningsteknik.se Hemsida: www.bevabevattningsteknik.se

Älvsborgsleden 7, 504 31 Borås Tel 033-13 09 60 Fax 033-13 35 50 E-post: info@safeware.se Hemsida: www.safeware.se

Alkolås

Batterier

Bevattningsanläggningar

Datorer

Rain Bird Sverige AB

- tryggare kan ingen vara -

Batterier i alla former

B.R.A Security

Eltric AB

Inrego

Askersundsvägen 54, 694 50 Vretstorp Tel: 0582-66 07 20 Fax: 0582-66 08 80 E-post: info@bramab.se Hemsida: www.brasecurity.se

Box 849, 751 08 Uppsala Tel: 018-60 49 50 Fax: 018-60 49 52 E-post: eltric@telia.com Hemsida: www.eltric.se

Fleningevägen 315, 260 35 Ödåkra Tel: 042-25 04 80 Fax: 042-20 40 65 E-post: Info@s48.se

Enhagsvägen 11, 187 40 Täby Tel: 08-501 090 00 Fax: 08-501 090 01 Hemsida: www.inrego.se

Alkotestare, Drogtestare

Belysning

Bildbyrå

Elbilar

Williams Trading AB

E.ON ES Trafik & Belysning AB

IBL Bildbyrå

Green Gemini Swe

Box 4093, 461 04 Trollhättan Tel: 0730-91 45 00 Fax: 0520-164 00 E-post: williams@telia.com Hemsida: www.alko-test.com

Box 50529, 202 50 Malmö Tel: 0771-33 00 33 Fax: 0771-33 00 34 E-post: info@eon-es.se Hemsida: www.eon-es.se

Box 52, 260 70 Ljungbyhed Tel: 0435-44 07 65 E-post: ljungbyhed@ibl.se Hemsida: www.ibl.se

Zinkensväg 59, 117 41 Stockholm Tel: 073-984 21 52 Fax: 08-519 892 91 E-post: info@gemini-swe.com Hemsida: www.gemini-swe.com

Alkolås, Alkotestare

Besöksräknare

Brunnar

Facklitteratur

LARSON Fallskydd för brunnar

LEVERANTÖRSGUIDEN

Innova AB

48

Skogma AB

ISP Prod AB

Bokförlaget Robert Larsson AB Box 6074, 121 06 Johanneshov Tel: 08-732 84 60 E-post: info@larsonforlag.se Hemsida: www.larsonforlag.se

Enebybärgsvägen 21, 182 48 Enebyberg Tel: 013-482 09 75 E-post: info@innova.se Hemsida: www.alkomatare.se

Storgatan 62, 830 70 Hammerdal Tel: 0644-721 00 Fax: 0644-710 87 E-post: info@skogma.se Hemsida: www.skogma.se

Sandviksv.39 Gustavstorp 635 05 Eskilstuna Tel: 016-962 71 Fax: 016-962 14 E-post: birgitta@isp-prod.com Hemsida: www.isp-prod.com

Arkiv, Lager/Inredningar, Besiktning/Kontroll

Betong, Mark- och VA-produkter

Byggnadsekonomisk rådgivning

Flygfoto, helikopterfilmning, videoproduktion

Bk Beräkningskonsulter AB

Box 283, 691 25 Karlskoga Tel: 0586- 580 70 Fax: 0586-562 77 E-post: jan@bergslagsbild.se Hemsida: www.bergslagsbild.se

Svenska Pall & Inrednings AB Lovisebergsvägen 3, 141 32 Huddinge Tel: 08-645 27 55 Fax: 08-19 25 07 E-post: info@svepall.se Hemsida: www.svepall.se

OBIZ | 3 • 2008

Nordform Mark och vatten Industrivägen 4, 245 34 Staffanstorp Tel: 046-23 33 00 Fax: 046-25 47 34 E-post: info@nordform.se Hemsida: www.nordform.se

Box 7084, 174 07 Sundbyberg Tel: 08-585 375 00 Hemsida: www.bkkonsulter.se

Bergslagsbild

www.kommuninfo.se

Grönytor

Kapell, Stativ & Lagerhallar

Lekplatsutrustning

Turfcenter Moderna Arbetsteknik 3J AB

Turfcenter

Flöjelbergsgatan 7, 431 37 Mölndal Tel: 031-27 25 30 Fax: 031-27 81 80 E-post: office@modernarbetsteknik.se Hemsida: www.modernarbetsteknik.se

Nibblevägen 1B (Wäsby GK) BOX 823 194 28 Upplands Väsby Tel: 08-590 827 20 Fax: 08-590 827 28 Hemsida: www.turfcenter.se

N:a Industriv 5, 824 11 Hudiksvall Tel: 0650-992 05 E-post: webmaster@hudik-kapell.se Hemsida: www.hudik-kapell.se

Box 133, 158 23 Aneby Tel: 0380-473 00 Fax: 0380-404 15 E-post: hags@hags.com Hemsida: www.hags.com

Företagsinformation

Hotell & Konferensanläggningar

Kassett, Videoband

Lekplatsutrustning

Hudik kapell AB

HAGS

LEVERANTÖRSGUIDEN

Förflyttningshjälpmedel

Park & Lekutrustning

Hotel Skansen i Båstad

LAPPSET SWEDEN AB YFO Yrkesfoto AB

Park & Play equipment

117 88 Stockholm Tel: 08-670 90 00 Hemsida: www.uc.se

Box 1073, 269 21 Båstad Tel: 0431-55 81 00 Fax: 0431-55 81 10 E-post: info@hotelskansen.se Hemsida: www.hotelskansen.se

Brännkyrkagatan 82, 118 23 Stockholm Tel 08-429 29 00 E-post: info@yfo.se Hemsida: www.yfo.se

Litslena Sneby 2 / 745 96 Enköping Tel: 0171-270 57 Fax: 0171-272 99 E-post: sverige@lappset.com Hemsida: www.lappset.se

Golvbeläggning, Sport, Idrott

Hotell & Konferensanläggningar

Konferensanläggning

Livräddningsutrustning

UC AB

Anrik konferensanläggning med stor kapacitet belägen nära Stockholm och Södertälje i naturskön miljö.

Sportgolvsspecialisten AB

Quality Hotel Globe Stockholm

Torpasvägen 11, 510 22 Hyssna Tel: 0320-396 00 Fax: 0320-396 00 E-post: info@sportgolvsspecialisten.com Hemsida: www.sportgolvsspecialisten.com

Arenaslingan 7, 121 26 Stockholm-Globen Tel 08-686 63 00 Fax 08-686 63 01 E-post: info.q.globe@choice.se Hemsida: www.globehotel.se

Gräsklippare, Grönytemaskiner

Hotell & Konferensanläggningar

Johans Park & Golf

Quality Hotel Park

Bommersvik AB Bommersvik, 153 95 Järna Tel: 08-552 410 00 E-post: reception@bommersvik.se Hemsida: www.bommersvik.se

Fristad Plast AB Expressvägen 5, 513 32 Fristad Tel: 033-26 66 15 Fax: 033-26 09 41 E-post: info@fristadplast.se Hemsida: www.fristadplast.se

Kontorsmöbler

Ljudsystem

Ojega Mailorder AB

Prophon Audio teknik AB

Ullsättersvägen 1 C, 824 34 Hudiksvall Tel: 0650-151 01 Fax: 0650-15102 E-post: info@johanspark.se Hemsida: www.johanspark.se

Box 130, 151 22 Södertälje Tel: 08-55 02 65 00 Fax: 08-55 02 65 66 E-post: q.park@choice.se Hemsida: www.parkhotell.com

Box 19162, 152 27 Södertälje Telefon: 08-554 223 10 E-post: order@ojega.se Hemisda: www.ojega.se

Box 7268, 187 14 Täby Tel: 08-92 86 00 Fax: 08-632 07 98 E-post: info@prophon.se Hemsida: www.prophon.se

Gräsklippare, Grönytemaskiner

Identitetskort

Lagerbehållare, Sjömärken & Bojar

Luftbehandling

Hallands Frökontor Hallands Frökontor AB

Rotationsplast i Munkaljungby AB

Fabriksgatan 9, 310 44 Getinge Tel: 035-18 01 00 Fax: 035-18 01 01 E-post: info@hf.se Hemsida: www.hf.se

Grönytor

Skånefrö AB Storgatan 1, 272 93 Tommarp Tel: 0414-41 25 20 Fax: 0414-41 25 27 E-post: gras@skanefro.se Hemsida: www.skanefro.se

www.kommuninfo.se

ISA-system, Körjournal Fordonshanteringssystem

Innova AB Enebybärgsvägen 21, 182 48 Enebyberg Tel: 013-482 09 75 E-post: info@innova.se Hemsida: www.mobilsystem.se

UltimAir

Företagaregatan 13, 266 32 Munka-Ljungby Tel: 0431-43 07 40 Fax: 0431-43 07 48 info@rotationsplast.se www.rotationsplast.se

Mögelskador, Fuktproblem, Sanering, Värmepumpar Tel: 070-677 74 35 E-post: contact@ultimair.se Internetbutik: shop.ultimair.se

Larm- & Säkerhetssystem

Läktare, Läktarstolar

Telenta AB

Huskvarna Cementgjuteri AB

Elsa Brändströms gata 52, 129 52 Stockholm Tel: 08-556 345 40 E-post: peder.bergstrandh@telenta.se Hemsida: www.telenta.se

Box 57, 561 21 Huskvarna Tel: 036-39 06 90 Fax: 036-925 87 E-post: info@hcbetong.nu Hemsida: www.hcbetong.nu

3 • 2008 | OBIZ

49

LEVERANTÖRSGUIDEN

Mekanisk verkstad

Solskydd, Mörkanläggning & Inbrottsskydd

Säkerhetsutbildning

Träd & skogsvård

Motorsågsutbildning “Säkerhet & Hantering” Motorsågskörkort “A” “B” “C”

Skäve Mekaniska Industri AB Skäve, 647 95 Åkers Styckebruk Tel: 0159-314 30 Fax: 0159- 319 15 E-post: skave.kontor@tele2.se

Modulbyggnader

Woodcon AB

Skogma AB Sågverksgatan 20, 652 21 Karlstad Tel: 054-85 33 03, Fax: 054-85 33 04 Hemsida: www.karlstad-solskydd.se

Mats Andersson (Skogsmats) Tel: 070-580 64 38 E-post: mats@skogsmats.se

Storgatan 62, 830 70 Hammerdal Tel: 0644-721 00 Fax: 0644-710 87 E-post: info@skogma.se Hemsida: www.skogma.se

Sport- Idrottsutrustning

Tak, Takservice

Uppvärmningsanläggningar

Icopal AB

Lantmännen Bygglant AB

Karlstad Solskydd AB

Nordic Sport AB

Box 848, 201 80 Malmö Tel: 040-24 74 00 Fax: 040-611 18 32 E-post: info.se@icopal.com Hemsida: www.icopal.se

Von Troils väg 1, 205 03 Malmö Tel: 040-22 58 10 E-post: info@bygglant.se Hemsida: www.bygglant.se

Hamnedavägen 6, 340 13 Hamneda Tel: 0372-502 12 Fax: 0372-501 11 E-post: info@woodcon.se Hemsida: www.woodcon.se

Box 20933, 931 02 Skellefteå Tel: 0910-71 11 70 Fax: 0910-71 11 79 E-post: dennis@nordicsport.se Hemsida: www.nordicsport.se

Märkning

Städservice

Takläggning

Utbildning, Arbetsteknik, Förflyttningskunskap, Ergonomi

FCC - Fervent Cleaning Company AB ISO-certifierad. Auktoriserad service entreprenad via Almega auktorisation Box 1490, 17128 Solna Tel: 08-270 415 Fax: 08-4705395 E-post: info@fervent.se Hemsida: www.fervent.se

Ahlströms Tak AB Rasbokil Helgeby, 755 95 Uppsala Tel/Fax: 018-35 11 14 E-post: ahlstromstak@telia.com

Box 16003, 412 21 Göteborg Tel: 031-20 07 00 E-post: info@durewall.se Hemsida: www.durewall.se

Städservice

Tid, resultattavlor

Värde- & Säkerhetsskåp

Nima Maskin AB

Förrådsvägen 10B, 141 46 Huddinge Tel: 08-689 85 60 E-post: info@scandinaviansafe.se Hemsida: www.scandinaviansafe.se

Skogma AB Storgatan 62, 830 70 Hammerdal Tel: 0644-721 00 Fax: 0644-710 87 E-post: info@skogma.se Hemsida: www.skogma.se

Positioneringsutrustning

TrackInvent AB Hemåla, 740 12 Knutby Tel: 0174-400 76 Fax: 0174- 400 65 E-post: info@svearedskap.se Hemsida: www.svearedskap.se

Skolinredning

Allt i Städ AB

Durewall Inst. AB

Bergbrunna gatan 28, 753 23 Uppsala Tel 018-55 12 20 Mobil 070-330 07 92 E-post: info@alltistad.se Hemsida: www.alltistad.se

Bygelgatan 6, 330 27 Hestra Tel 0370-335880 E-post: info@nimamaskin.se Hemsida: www.nimamaskin.se

Städutrustning

Trafiksäkerhet

Scandinavian Safe AB

Återvinning

Världsledande tillverkare av professionell städ– utrustning

LEVERANTÖRSGUIDEN

IP Waggeryd AB

50

Box 90, 567 22 Vaggeryd Tel: 0393-107 25 E-post: info@ipw.nu Hemsida: www.ipw.nu

Slamutrustning

Rolba Svenska AB Box 50529, 810 40 Hedesunda Tel: 0291-47 10 50 Fax: 0291-47 10 60 E-post: info@rolba.se Hemsida: www.rolba.se

OBIZ | 3 • 2008

Pekuma AB

Anderssons Åkeri & Gräv AB

www.nilfisk.se

Gläntan Skällandsö, 340 15 Vittaryd Tel: 0370-472 00 Fax: 0370-472 01 E-post: peter@pekuma.se Hemsida: www.pekuma.se

Box 154, 242 22 Hörby Tel: 0415-109 89 Fax: 0415-31 12 22 E-post: info@anderssonsakeri.com Hemsida: www.anderssonsakeri.com

Säkerhetssystem

Trygghetssystem

Återvinning, Restprodukter, Skrot

Galder Security AB Energigatan 10 B, 434 37 Kungsbacka Tel: 0300-307 05 Fax: 0300- 615 43 E-post: info@galder.se Hemsida: www.galder.se

Tunstall AB Årstaängsvägen 1 A, SE-117 43 Stockholm Tel: 08- 775 77 00 Fax: 08-744 43 45 E-post: info@tunstall.se Hemsida: www.tunstall.se

Miljöpress i Nossebro AB Lekåsa Kyrkängen 78, 465 95 Nossebro Tel: 0512-410 00 Fax: 0512-410 04 E-post: info@miljopress.com Hemsida: www.miljopress.se

www.kommuninfo.se

MILJÖ

Supersnåla konceptbilen Passat BlueMotion II visades upp av Volkswagenchefen Martin Winterkorn i Paris.

Volvo satsa snålt med DRIVe som är samlingsbegreppet för en helt ny generation snåla dieseldrivna bilar. De första modellerna att släppas Volvo C30, S40 och V50 1.6D DRIVEe.

NU VILL ALLA VARA BENSINSNÅLA All fler biltillverkare satsar snålt. Till och med Volvo, Saab och Mercedes hakar nu på snåltåget. Fokus ligger dock allt mer i att minska utsläppen och där har bland annat Passat visat framfötterna.

B

åde Volvo och Saab gör nu vad de kan för att uppfattas som bränslesnåla, en riktig kovändning från de stora, törstiga bilar som bilmärkena är kända för.

Men snålt ska inte vara tråkigt, bara smartare och renare för miljön.

Volvo har lanserat de första DRIVe-bilarna på svenska marknaden. DRIVe är samlingsbegreppet för en helt ny generation snåla dieseldrivna bilar. Först ut är modellerna Volvo C30, S40 och V50 1.6D DRIVEe. Den sistnämnda aspirerar faktiskt på titeln ”Bäst i klassen” med en genomsnittsförbrukning på 0,45 liter/mil eller ett koldioxidutsläpp på 118 gr/km.

Man undrar hur de lyckats minska förbrukningen genom att ha opti-

www.kommuninfo.se

Berlins stad har inlett fullskaleprov med eldrivna smart fortwo av senaste modell.

merats inom fyra områden: minskat luftmotstånd, lägre rullmotstånd, högre utväxling och en effektivare drivlina som bland annat innebär optimerad motorkylning, motorstyrning och styrservo. Även de större bilarna, som nya Volvo XC60 och Volvo V70 kommer under nästa modellår som extra bränslesnåla DRIVe-versioner.

LYXHYBRIDBIL

Under året introducerar MercedesBenz den första lyxbilen med hybriddrift. Det är Mercedes S400 BlueHYBRID som världsdebuterar och som trots sitt format inte drar mer än 7,9 liter per hundra kilometer, vilket motsvaras av 190 gram koldioxidutsläpp per kilometer.

Drivlinan består av en V6 bensinoch en 120 volts elmotor plus en sjustegad automatlåda (7G-TRONIC) som sammankopplas och styrs av en dator.

Riktigt bränslesnålt och rent blir det ju med el. Smart har tillsammans med energiföretaget RWE

och med stöd av såväl den tyska staten som Berlins stad inlett fullskaleprov med eldrivna smart fortwo av senaste modell. Inom projektet ”e-mobility Berlin” skall 100 helt avgasfria smart fortwo edition tillverkas och kunna laddas på 500 ställen i den tyska huvudstaden.

HAKAR PÅ SNÅLTRENDEN

Även Volkswagenkoncernen hakar på snåltrenden. Under bilsalongen i Paris visade Volkswagen upp en studie av Passat BlueMotion med mycket låga värden för förbrukning och utsläpp: 4,1 liter diesel/100 km respektive 109 g CO2/km.

Start-stopp-teknik och kväveoxidkatalysator är några av de mest intressanta detaljerna i denna konceptbil. Samtidigt visas också två andra, produktionsklara, bilar med miljöförtecken.

Passat BlueMotion II är än så länge en konceptbil, men redan under året kommer en Passat BlueMotion som inte släpper ut mer än 114 g CO2/km. ✱

1 • 2009 | OBIZ

51

Posttidning B

Vid obeställbarhet returnera tll: Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå.

kvicksilver, arsenik och bly

Så här ser det ut i Sverige: Över 80 000 markområden måste saneras.

Runt 1 500 000 ton farligt avfall per år måste tas om hand så att de farliga ämnena inte hamnar i naturen. Annars kan det nationella miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” aldrig bli verklighet.

Vi har engagemanget, kunskapen, erfarenheten, behandlingsbredden och tekniken som krävs för att avgifta kretsloppen.

Välkommen in på www.sakab.se