OBIZ24 nr 3-2011

nummer 3 • 2011 pris 79 SEK

magasinet om offentliga affärer

+

!

Bra tipsin a

d Så gör du ektiva r eff möten me

två av tre kommuner finns på facebook Så mycket kostar politiken

Svårt locka unga till vårdyrken

Juholt vill lätta på

rekrytering

25 procent av cheferna i pension om fem år Kommunexpert:

Jorden är inte platt och rating är inget tyckande Erik hamrén

Respekt viktig i ledarskapet

statens plånbok www.obiz24.se

Den ledande tidningen fĂśr fĂśrvaltningsoch verksamhetschefer i offentlig sektor.

OBIZ24 är den nya affärstidningen fÜr dig som arbetar i offentlig sektor. Tidningen fokuserar pü lyckade lÜsningar och goda exempel, allt fÜr att inspirera och utveckla kommun, landsting och statliga myndigheter.

LĂ„S OBIZ24 PĂ… WEBBE N!

MAGASINET OM OFFENTLIGA AFFĂ„RER

KRAFTIG KRITIK MOT MISSBRUKSUTREDNING

Obiz24 är affärstidningen fÜr dig som är beslutsfattare eller verksamhetschef inom offentlig sektor

+

RA TIPS!

B DRE MED PIGGARE Ă„L I HEMMET NG NI AG VT PRO

STATEN LĂ…NAR MILJARDER AV KOMMUNERNA

Fakta OBIZ24

PRIS 79 SEK

HĂ„R TJĂ„NAR KVINNLIGA CHEFER MER Ă„N SINA MANLIGA KOLLEGOR

ANJA PĂ„RSON KOMMUNENS

JURIDIKEXPERT:

Olagliga beslut müste kunna hävas KOMMUNEXPERT:

Fatta lĂśnsamma investeringsbeslut FLYTTSUGEN?

Det här für du om du byter kommun

BĂ„STA VARUMĂ„RKE

Fem nummer per ür Direktdistribuerad till 25 000 mottagare inom stat, kommun, landsting och offentligt ägda bolag

www.obiz24.se

www.obiz24.se

Hemligheten bakom enklare

AnsÜkningshantering Underlätta det tidskrävande rutinarbetet ni ocksü!

GÜr som bl.a. Sida, SKL, Radiohjälpen och KVA! Automatisera ansÜkningshanteringen av t.ex. era: ͟ 6WLSHQGLHU ͟ 7LOOVWnQG

Íź )RUVNQLQJVPHGHO Íź /HGLJD SODWVHU

Íź /RNDOHU Íź %LGUDJ

Använd Orbelon AMS, vürt verksamhetsstÜd fÜr effektivare ansÜkningshantering.

VODJV DQV|NQLQJDU 'HVLJQDW I|U DWW KDQWHUD SURFHVVHUQD NULQJ DOOD VODJV DQV|NQLQJDU I|U VPn RUJDQLVDWLRQHU %\JJEDUW PHG PRGXOHU RFK lU HNRQRPLVNW lYHQ I|U VPn RUJDQLVDWLRQHU uktur är nÜdvändig!

- Hyr eller kÜp, ingen egeninvestering i infrastruktur FNODW V\VWHP %HW\GOLJW PHU NRVWQDGVHIIHNWLYW lQ HWW HJHWXWYHFNODW V\VWHP DW 8SSGDWHUDV IRUWO|SDQGH I|U DWW DOGULJ EOL I|UnOGUDW odule er: Systemet är uppdelat pü 3 valbara huvudmoduler: HW ͟ $QV|NDQ $QV|NDQ VNHU HOHNWURQLVNW YLD LQWHUQHW QWHUQ UQH HW HW ͟ %HG|PQLQJ %HG|PQLQJ VNHU HOHNWURQLVNW YLD LQWHUQHW QWHUQ QHW HW ͟ %DFNRI¿FH $GPLQLVWUDWLRQ KDQWHULQJ VNHU YLD LQWHUQHW Urval av valbara extra funktioner: ͟ %HWDOQLQJVPRGXO 7D EHWDOW DY GHQ V|NDQGH H PHGHOO ͟ 5HNYLUHULQJ 'HQ V|NDQGH UHNYLUHUDU EHVOXWDGH PHGHO PW VDOGR R ͟ 6,( H[SRUW (NRQRPLV\VWHP LQ XWEHWDOQLQJ VDPW VDOGR ͟ ([FHO H[SRUW ([SRUWHUD GDWD WLOO ([FHO U ͟ )OHUVSUnNVKDQWHULQJ , IRUPXOlU RFK KMlOSWH[WHU ͟ 5DSSRUWGHVLJQHU 6NDSD HJQD UDSSRUWHU PXOlU ͟ )RUPXOlUGHVLJQHU 6NDSD HJQD DQV|NQLQJVIRUPXOlU HVV ͟ 3URFHVVGHVLJQHU 6NDSD HJHQ DQV|NQLQJVSURFHVV H ͟ 0HGGHODQGHQ .RPPXQLFHUD PHG GHQ V|NDQGH N ͟ %UHYPRGXO 6NDSD HJQD EUHY RFK HSRVW XWVNLFN ͟ 6NDQQLQJ 6NDQQD LQ SDSSHUVGRNXPHQW ͟ cWHUUDSSRUWHULQJ 'HQ V|NDQGH UDSSRUWHUDU XWIDOO ͟ +lQGHOVHORJJQLQJ +nOO NROO Sn KlQGHOVHU ͟ $ODUPKDQWHULQJ /DUP Sn I|UYlQWDGH KlQGHOVHU ͟ $UEHWVÀ|GH )|U DWWHVWHULQJDU RFK G\O ͟ $UYRGHVKDQWHULQJ )|U EHG|PDUH RFK H[SHUWHU ͟ 2PUnGHVKDQWHULQJ $QV|NDQ NDQ WLOOGHODV VSHFLHOOW RPUnGH ͟ .RVWQDGVVWlOOHQ 6DOGRI|ULQJ Sn ROLND NRVWQDGVVWlOOHQ ͟ bUHQGHKDQWHULQJ gYULJD lUHQGHQ NDQ GLDULHI|UDV

Íź 'RNXPHQWKDQWHULQJ gYULJD GRNXPHQW NDQ YHUVLRQKDQWHUDV Íź :HEVHUYLFHV )|U DWW NRPPXQLFHUD PHG DQGUD V\VWHP

2UEHORQV PHGDUEHWDUH KDU OnQJ RFK JHGLJHQ 2U 2 2UE UEHOR UE UEHO OR RQV QV PHG QV PH QV PHG PH PHGDUEHWDUH KDU OnQJ RF HUIDUHQKHW DY XWYHFNOLQJ RFK KDU DUEHWDW PHG H HUI UID UI DUHQKHW DY XWYHFNOLQJ RFK KDU D DUHQ DUH DQV|NQLQJV GRNXPHQW RFK DQV|NQLQJV GRNXPHQW RFK ärendehantering sedan 1995.

9L ÂżQQV L 6WRFNKROP

Orbelon AB O ZZZ RUEHORQ FRP LQIRUPDWLRQ#RUEHORQ FRP 08-5000 22 00

)|U GMXSDUH IXQNWLRQVEHVNULYQLQJ SU\VNDON\O RFK GHPR NRQWDNWD RVV WDNWD RVV

Version 4.0

www.obiz24.se

Läs oss på webben!

www.obiz24.se

De senaste nyheterna från kommun. landsting och stat Krönikor Personporträtt Lediga jobb Fördjupande reportage Debatt om offentlig sektor Kalendarium

8]] ijjXak\e ] i f]]\ekc^` j\bkfi %nnn%fY`q)+%j\ 4

obiz24 | 3 • 2011

www.obiz24.se

ENEEN RE

KLAL LKOA DLO

www.obiz24.se

PÄANS A GAINV LSIG GRI

3 • 2011 obiz24

5

Ledare

Vi vill bli ännu nyttigare Mer användbara. Vi vill att ni ska känna att ni har nytta av att läsa

oss. Därför har vi infört ännu en nyhet i det här numret, ”Verktygslådan”.

Under den vinjetten kommer vi löpande att skriva artiklar som verkligen är till nytta för dig som chef inom stat, kommun och landsting. Vi tror att du kommer att få allt större nytta av oss, så fortsätt läs oss.

Dessutom kommer vi att utöka ledarskapsdelen i tidningen för att ge dig mer inspiration och kunskap i din roll som ledare, men vi tror också att du med jämna mellanrum ser vilka andra utmaningar som finns för dig.

Därför kommer vi att satsa ännu hårdare på det vi kallar ”Karriär”. Där samlar vi intressanta artiklar och notiser som får dig att lyfta blicken.

Samtidigt måste jag få ta tillfället i akt och tacka alla er som följer oss på webben och läser vårt nyhetsbrev. Antalet som läser oss den vägen ökar stadigt och det är fantastiskt rolig att följa utvecklingen!

Vi hoppas självklart att ännu fler ska hitta till vår fullmatade webb, så tipsa dina vänner och kollegor, för där finns mängder med intressant läsning.

Kom också gärna med tips till oss på OBIZ24. Vi vill, lite ödmjukt, att du ska känna dig som en del av oss. Det är ju ändå för din skull som vi ger ut den här tidningen.

Bo Nordlin Ansvarig utgivare bo@obiz24.se, 0736-589 489

Enklare, kraftfullare nyckelhantering.

Nya

KeyWin 5 är flexibelt och kan användas för att kontrollera ett tiotal nycklar upp till flera tusen nycklar. Du kan använda ett skåp eller 100 skåp i samma system och på olika platser. Du kan administrera

www.creone.com

6

obiz24 | 3 • 2011

allting själv eller tillsammans med andra administratörer.

Du bestämmer vem som har tillgång till vilken nyckel. Snabbt och enkelt registrerar du användare, grupper och nycklar.

Creone AB | Box 148, S-573 22 Tranås, Sweden Tel:+46 (0)140-38 61 80 | Fax: +46 (0)140-38 61 89 | mailbox@creone.com

www.obiz24.se

Hemsidor ligger nere hundratals timmar

8-9

Ansvarig utgivare: Bo Nordlin, bo@obiz24.se, 08-453 63 12, 0736-589 489

Stora skillnader i vad politiken kostar

10

Chefredaktör: Erik Säfvenberg, erik@obi24z.se,072-236 26 00

Två av tre kommuner finns på Facebook

12

Korrekturläsare: Helena Andersson

Expertkrönika om förvaltningsrätt

14

Annonser: Åsa Johansson, asa.johansson@idg.se, 08-453 61 05

Verktygslådan: Så skapar du effektiva möten

16

Annonsmaterial: Peter Nyström, annons@obiz24, 08-453 61 40

Verktygslådan: Ta fram en kommunikationshandbok

18

Prenumeration och adressändring: pren@obiz24.se

Expertkrönika om ekonomi

20

Tryck: Elanders. ISO14001:2004-certifierad (arbetar systematiskt med att minimera miljöbelastningen

Stort rekryteringsbehov i landets kommuner Expertkrönika om ledarskap

22-23 24

Erik Hamrén jobbar för att få respekt

26-27

Karriär: Cheferna du ska se upp med

28

Porträtt: Håkan Juholt Världen största energireservoar Svårt locka unga till vårdyrken

30-31 34 44-45

Stort tapp för vissa landsting i nytt utjämningssystem

42

Mat lika viktigt som läkemedel för äldre

44

Upplaga: 25 000 tryckta exemplar och 30 000 exemplar som e-tidning, distribution till offentlig sektor.

341

123

Omslagsfoto: Magnus Selander Postadress: Obiz24, 106 78 Stockholm Epost till redaktionen: red@obiz24.se Utgivare: Public Media Partner AB Affärschef: Åsa Johansson VD: Sven-Erik Remmare

Fel adress eller mottagare?

Expertpanelen: Friska kommuner och mentorer

56-57

Vill du ändra adress eller mottagare, mejla oss på pren@obiz24.se och skriv in den gamla adressen (finns på baksidan av tidningen) och den nya adressen eller mottagaren.

Nyhet för tidsoptimisten.

Timglaset Carina

Världens första talande nedräkningstimer • Hanterar 3 tidslängder 20, 40 och 60 min.

• Meddelar återstående tid med tal och ljusdioder • Uttag för hörlur eller annan förstärkning Vi ses på ID-dagarna 19-20 oktober Uppsala, Dysleximässan 21-22 oktober Skellefteå, Skolforum 31 oktober-2 november Stockholm. Mer om oss kan du läsa på www.iris.se

Vi på Iris vet att alla vill göra mer. Vi hjälper dig med att utnyttja din förmåga i skola, arbete såväl som fritid. Iris skapar möjligheter för ett tillgängligt samhälle.

www.obiz24.se

3 • 2011 obiz24

7

Nyheter

Svårt vara tillgänglig Hundratals timmar utan information Kommunsajter ska helst vara tillgängliga dygnet runt. Att uppnå detta är dock inte så enkelt i praktiken och utgör ofta en avvägningsfråga mellan ekonomi och behov. Även om kommunala webbplatser inte servrar samhällskritiska funktioner på samma sätt som myndighetssajter ska dessa helst ändå vara tillgängliga i princip dygnet runt. En undersökning som Obiz gjort visar dock att det skiljer sig en del mellan kommunerna. Nättjänster som Sitescanner bekräftar också detta, där de flesta sajter rapporterar en god tillgänglighet med 99 procent upptid, men där några avviker.

Svante Nygren, handläggare på Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), har också granskat Svante Nygren. detta och håller med om de variationer som finns.

– Det har vi också konstaterat, att det varierar lite mellan kommunerna. Statliga myndigheter har bra upptid, medan kommunerna varierar lite mer.

Man ska samtidigt komma ihåg att det är upp till kommunerna att avgöra sin servicegrad till medborgarna, säger han.

Den tillgänglighet som går att mäta via webben anger så kallad upptid i procent. En upptid på 100 procent innebär att sajten alltid svarat på anrop – dygnet runt under ett helt år.

En lägre siffra, som i praktiken är fallet, innebär ett antal timmar under året där anropad sajt inte svarat. En tillgänglighet på 98 procent motsvarar till exempel

8

obiz24 | 3 • 2011

en nertid på 175 timmar per år.

– Ja visst, det är ett antal timmar. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är ett relativt ungt område för kommunerna.

Tidigare var öppettiderna på kommunkontoret 9 - 15, så det är en klar förbättring ur det perspektivet, poängterar Svante Nygren.

Tillgänglighet kostar

En god tillgänglighet ställer även krav på robusta system, med mjuk- och hårdvara som kan hantera redundans och säkra mot visst funktionsbortfall.

Strikta krav innebär samtidigt allt som oftast extra utgifter jämfört med enklare lösningar.

– Att ställa krav på procent för tillgänglighet är helt klart en kostnadsfråga. Det kostar en hel del att få upp den sista procentandelen. Frågan är om inte de pengarna behövs bättre på annat håll, vilket är en frågeställning som varje kommun själv måste ta, säger han.

I korthet finns inga tunga skäl för att bygga en maximalt tillgänglig lösning, även om det förstås är viktigt att sajterna fungerar större delen av tiden.

Det vore däremot skillnad om de servade samhällskritiska funktioner och detta i princip enbart via nätet, menar Svante Nygren.

– Skulle man jämföra med bankbranschen, som kraftigt dragit ned på antalet lokalkontor, ja då börjar det bli mer kritiskt att tekniken fungerar, men då måste samhället ha förändrats också. Då har vi ett samhälle där alla har smartphones. Då kan det bli en het fråga att alltid ha maximal tillgänglighet på webben.

Riktigt där är vi dock inte ännu.

MSB använder också mätverktyg på webben för att se hur myndigheter, landsting och kommuners sajter och webbtjänster fungerar. I detta finns samtidigt en osäkerhet som är viktigt att ha i åtanke.

– Om en sajt stänger ner sig under vissa tider på dygnet på grund av skäl som kommunerna själv beslutat om så syns ju det i statistiken som nertid. Detta trots att allting fungerar som normalt.

Tommy Engfors

Nässjö rustar Nässjö kommun har brottats med en upptid på 86 procent.

Anna Kim-Andersson, informationsansvarig har svaren på vad som ska göras.

miljö och förlitar oss i dagsläget inte på molntjänster för verksamhetskritiska delar.

För hösten 2010 rapporterades uppmätt tillgänglighet ligga på

Nu ska nertiden minimieras i Nässjö och målet är en upptid på 99-100 procent.

Hur säkerställer ni webbplatsens tillgänglighet?

– Vi använder en övervakningstjänst som kontrollerar om sajten svarar.

Om den inte Anna-Kim Andersson. svarar skickas mail till it-support samt informationsavdelningen.

Det finns även ett program på webbservern som övervakar den apache-baserade tjänsten. Om tjänsten inte är igång så startas den automatiskt.

Hur ser eventuel teknisk redundans ut?

– Webbservern är installerad i en virtuell miljö som är san-kopplad.

Säkerhetskopiering sker med programmet Vranger, som tar så kallade snapshots, ögonblicksavbilder för snabb data- och statusåterställning om något skulle hända. Vi driftar också vår egen

86 procent för er webbplats. Hur ser ni på detta?

– När rapporten från Handelskammaren i Stockholm publicerades, blev vi uppmärksammade på ett problem som vi inte hade mätetal på förut, däremot visste vi att vi hade problem med tillgängligheten.

Siffran 86 procent är inte en acceptabel nivå. Vi vill ligga på 99 till 100 procent, som är medel för svenska myndigheter. Detta är extra viktigt inte minst med tanke på konceptet 24-timmarsmyndigheten, men också att vi nu, och ännu mer i framtiden, tillhandahåller e-tjänster.

Allt bättre upptid

Anna Kim-Andersson poängterar också att flera åtgärder vidtagits under vintern 2010 och 2011 för att få upp tillgängligheten, som i dagsläget förbättrats till 98 procent. Ett eventuellt byte till Linux-miljöer från dagens Windows övervägs också för att ytterligare modernisera och säkra kommunens webb.

Tommy Engfors www.obiz24.se

på webben

till medborgarna Nacka säkrar med outsourcing I Nacka kommun arbetar man också aktivt med sin webbplats. Bland annat har backup-system införts för att både säkra driften och se till att redundans finns om något skulle hända. Målsättningen är att ytterligare öka sin tillgänglighet, som hösten 2010 var uppmätt till 95 procent.

Nacka jobbar hårt för att öka tillängligheten på webben.

Hur jobbar ni med webbplatsens tillgänglighet för att undvika nertid?

– Nacka kommun bytte hösten 2010 driftleverantör och ville med det bland annat Ann-Sofie säkra en utökad Mårtensson. drift. Vi köper nu en dygnet-runt systemdrift av extern leverantör och har ett serviceavtal med kort åtgärdstid. Skulle det trots allt bli driftstörningar har Nacka möjlighet att gå över till en reservwebb, säger Ann-Sofie Mårtensson, kommunikationsdirektör på Stadsledningskontoret i Nacka kommun.

Hon tillägger att Nacka arbetar också med att tydliggöra, förbättra och följa upp de nya rutiner som kommunen har med sin driftleverantör. Detta www.obiz24.se

bland annat vad gäller webbövervakning och för att se till att leverantören är ordentligt insatt i den tekniska miljö som nacka.se finns i.

Smart klimatanläggning ger trivsel och

Sparar energikostnader med upp till 70% Indus kan nu erbjuda marknadens mest energieffektiva och miljövänligaste modulsystem som uppfyller boverkets krav BBR 17, kapitel 9. Systemet är färdigt och utprovat och kan redan nu ta oss till en helt ny nivå vad gäller energieffektivitet. Framtiden är redan här.

Hur ser eventuell teknisk redundans ut?

– Redundans i sig är inte ett mål, utan den intressanta siffran är tillgänglighet. I avtalet med driftleverantören specificeras bland annat tillgänglighet i serviceavtalet, som det sedan är upp till driftleverantören att finna lämplig teknisk implementation för. Det sker även en lastdelning mellan flera webbservrar och det finns en reservwebb att styra över till vid akut läge.

För hösten 2010 rapporterades uppmätt tillgänglighet ligga på 95 procent för er webbplats. Hur ser ni på detta?

– Det är en helt oacceptabel siffra, vi ska ha en tillgänglighet för nacka.se på 100 procent.

Nacka har under hösten och vintern flyttat samtliga system och infrastruktur till vår leverantör och har i och med det haft en del planerade servicefönster. I de fallen har reservwebben svarat för tillgängligheten.

Ann-Sofie Mårtensson poängterar också att man bytt driftleverantör just för att bland annat säkra upp en utökad drift.

www.indus.se

Ansökningar?

Orbelon AMS

Helt internetbaserad, passar alla datorer Hantera ansökningar och formulär Minska er manuella administration Eliminera era tidigare pappershögar Komplett ansökan-, ärende-, enkätoch dokument-hanteringssystem.

Ansökan, Bedömning, Beslut, Tilldelning, Utbetalningar, Rapporter, Brev, E-post, Statistik, Export, Skanning, Automatiska rutiner m.m.

Moduluppbyggt för att helt kunna skräddarsys

Hyr eller köp! www.orbelon.com 08 - 5000 22 00

Tommy Engfors

3 • 2011 obiz24

9

Nyheter

Bil istället för hemdatorpaket Ett förslag om bilköp genom bruttolöneavdrag är aktuellt i Hultsfreds kommun. Tanken är att efterlikna det system som för ett antal år sedan gällde för datorköp via arbetsgivaren. I framtiden kan det bli möjligt för de anställda i

Stora skillnader i politikkostnad

Hultsfreds kommun att köpa pribruttolöneavdrag, rapporterar Sveriges Radio.

Gratisapp för vardagen

En årsrapport redovisar vad den politiska verksamheten kostar kommun för kommun och skillnaderna är markanta – mer än 1 300 kronor mellan högsta och lägsta kostnad per invånare.

Foto: Fotoakuten

vat bil billigare genom ett så kallat

Katrineholm lanserar en gratis mobilapplikation som innehåller allt man behöver veta som boende eller besökare i kommunen. Dagens mat i skolor och restauranger är några av de saker som listas.

Jämställda i det långa loppet

Det råder stora skillnader i vad politiken kostar i landets kommuner. En sammanställning för 2010 visar att politisk verksamhet exempelvis kostade 453 kronor per invånare i Umeå kommun. I samma län finns Skellefteå kommun, där motsvarande siffra är 695 kronor per invånare.

Malmö kommun har tagit fram en plan som ska göra

Malmö lägger minst

kommunen mer jämställd

I Malmö är man billigast i landet med summan 317 kronor per invånare. Åt andra hållet är det mer kostsamt i Perstorps kommun som också ligger i Skåne län.

I Perstorp kostade den politiska verksamheten hela 1 618 kronor per invånare. Det är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som har sammanställt kostnader för olika offentliga verksamheter i landets 290 kommuner.

Motsvarande kostnader utslaget på antalet invånare i

under de närmaste nio åren.

Tidigare i veckan fastställde kommunstyrelsen i Malmö planen för ”Hållbar utveckling”, som är en utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering i Malmö stad under 2011-2020. Bakgrunden är att Malmö år 2007 skrev på deklarationen ”Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå”.

1 300 kronor. Så mycket skiljer i kostnad för politiken per invånare mellan den kommun där det kostar mest och den där det kostar minst.

kommunen finns även för infrastruktur, fritid, kultur, utbildning, äldreomsorg och förskoleverksamheter.

I redovisningen inryms också en snittuträkning, där kommuner med färre än 5 000 invånare

betalade mest per invånare, cirka 1 300 kronor för år 2010.

Billigast var den politiska verksamheten i kommuner med över 200 000 invånare.

Här kostar politiken mest

Här kostar politiken minst

Pajala

1 631

Malmö

317

Perstorp

1 618

Göteborg

348

Norsjö

1 594

Täby

374

Vilhelmina

1 542

Uppsala

381

Övertorneå

1 527

Borås

394

Älvdalen

1 451

Tyresö

399

Norberg

1 445

Skurup

400

Härjedalen

1 440

Lidköping

407

Bjurholm

1 416

Mariestad

407

Överkalix

1 415

Huddinge

409

Tommy Engfors

Från SKLs sammanställning: ” Kostnader för olika verksamheter 2010, kronor per invånare” under rubriken ”Politisk verksamhet”.

Vi stöttar barn och un¯domar!

Att stärka barn och ungdomars självkänsla och förebygga utanförskap i samhället är något vi på Skandia brinner för. Därför startade vi Idéer för livet 1987. Tanken var och är att arbeta aktivt med ekonomiskt stöd och människokraft som gör skillnad.

Stiftelsen Idéer för livet har delat ut 37,5 miljoner till 2 600 projekt fram till nu.

Har du en idé? Gå in på skandia.se/ideer

10

obiz24 | 3 • 2011

www.obiz24.se

Bygga nytt, bygga om eller bygga till?

Vi hjälper er att anpassa ert projekt till er budget. Med tidiga kalkyler slipper ni projektera projekt som inte kan finansieras. Att i tidigt skede kunna slå fast en kostnadsram för ert byggprojekt gör att ni bättre kan planera för framtiden Tveka inte att höra av er till oss redan i idéstadiet. Det är innan projektet tar form ni kan kapa kostnader. Kontakta oss så berättar vi mer om hur ert projekt kan byggas billigare. www.bkkonsulter.se eller 08-585 375 00.

www.obiz24.se

3 • 2011 obiz24

11

Nyheter

Utreder Smsfusk på bussen Kontantstopp på bussar och tåg har i allmänhet fått ett gott betyg. Antalet rån har i de flesta lansting minskat kraftigt och många gånger rent av upphört.

Samtidigt har Skånetrafiken låtit göra en första utvärdering av Skånes kontantstopp för länets bussar. Regionen införde stoppet under början av sommaren 2011 för att minska problemen med rån och öka säkerheten för de

Två av tre kommuner finns på facebook En majoritet av de kommuner som svarade på vår enkät har sidor på Facebook.

Hela 66 procent använder Facebook för att informera, rekrytera och öppna för dialog med sina medborgare.

anställda.

Nu finns det indikationer på att det istället fuskas med så kallade sms-biljetter. Biljetten köps genom att ett sms skickas till ett särskilt nummer, som i sin tur skickar tillbaka en biljett via sms. Ett intryck hos busschaufförerna är att det finns ett utbrett fusk med detta.

Fast det misstänkta fusket

I vår enkät frågade vi landets samtliga kommuner om de har en officiell facebooksida? 130 kommuner svarade och av dem svarar 63 ja, eller 48 procent. Ytterligare 23 kommuner svarar att någon av dess verksamheter eller projekt har en facebooksida.

Dessutom svarar 10 kommuner att de planerar att starta egna sidor.

är inte begränsat till just Skåne. I både Stockholm och

25 procent saknar sida

Göteborg, som länge haft

Endast 34 kommuner svarar nej. Den vanligaste anledningen de angett till att inte finnas på Facebook är resursbrist.

– Vi har ingen officiell fb-sida. Skälet är att vi inte har resurser just nu att underhålla och bevaka den på ett riktigt sätt. Vi har antagit riktlinjer för sociala medier, där vi uppmuntrar användningen som ett led i förbättrad kommunikation

sms-biljetter inom lokaltrafiken, räknar man med att fusket ligger på 4–5 procent.

I Stockholm innebär det ett bortfall på 300–350 miljoner kronor, skriver tidningen.

Nytt förslag ska stoppa byggfusk Avslöjade mutaffärer i Göteborgs kommun utgör grund för ett nytt förslag som ska försvåra framtida fusk i byggprojekt.

Skandalerna och mutaffärerna i Göteborgs kommun skulle blivit färre om alla byggprojekt kontrollerades i en så kallad gemensam

till en sådan process, rapporterar Sverigesradio.se.

Förslaget täcker in allt från byggidé och upphandling till själva genomförandet.

12

obiz24 | 3 • 2011

booksida har Skellefteå kommun haft.

– Det visade sig inte minst under våren och sommaren då dricksvattnet var smittat med vattenparasiten Cryptosporidium. Facebooksidan blev under denna ansträngda period snabbt en viktig dialogplattform, svarar Pär Lindqvist, chef för informationsenheten i Skellefteå kommun.

Avvaktar Google+

Små har – stora saknar

Dessutom finns det kommuner som satsat på att utveckla dialog på webben, som i Arbogas fall eller väntar på vad Facebookkonkurrenten Google+ kan utvecklas till. Alvesta har ännu ingen officiell facebooksida.

Intressant i sammanhanget är att det finns stora kommuner som saknar facebooksida, bland annat Norrköping, samtidigt som det finns små kommuner som har det, till exempel Grums.

– Den är ett bra komplement till våra övriga kommunikationskanaler, och når ut direkt till de som Helena Bergvill ha information ström, Grums . eller dialog på det sättet, säger Helena Bergström, informationsansvarig i Grums Kommun.

Norrköpings kommun har dock inte stängt dörren utan

viktig Dialogplattform

– Detta på grund av att vi än så länge inte tagit alla de beslut som krävs för att fullt ut kunna utnyttja Facebook. Dessutom känner vi att vi vill avvakta något med Facebook tills vi vet mer om vart Google+ tar vägen, säger Kim Lindstedt, informatör i Alvesta kommun.

Stor konkret nytta av sin face-

Tierp tog strategi redan förra Många kommuner saknar en särskild strategi för sociala medier, som Facebook. Tierp tog sin redan förra året.

byggprocess. I september presenterades ett förslag

och dialog under förutsättning att regler och lagar följs. Ökad dialog och insyn finns med i vår kommuAstrid Qvarnlöf, nikationspolicy Kungsör, . och webben är ett viktigt redskap, svarar Astrid Qvarnlöf, informationsansvarig i Kungsörs kommun.

I den strategi som togs kan man till exempel läsa: ”Sociala medier används av många och antalet användare i alla åldrar ökar.

Eftersom det är ett snabbt och enkelt sätt att nå fram och skapa dialog, bör kommunen ha ett

positivt förhållningssätt till dessa medier.”

– Hittills använder vi enbart Facebook och är fortfarande i ett startskede. Vi ville prova oss fram för att se vilken nytta som kommer av sociala medier, och att vi verkligen kan hantera ytterligare kanaler in. Loggen består av nyheter som vi lägger in manuellt samt strömmar från nyhetsflödet på tierp.se. Vi

lägger upp bildalbum från olika händelser, säger Anna-Carin Skytt, webbredaktör på Tierps kommun.

Hon berättar att de kommer att utvärdera arbetet med sociala medier, och fundera på om eller vilka fler medier som är användbara för dem. Det är främst två personer som gör inlägg . Det är oftast ett snabbt svar eller återkoppling på en fråga. www.obiz24.se

r planerar även de en sida.

– Vi ser att vi kommer kunna starta en ”officiell” facebooksida för att öka servicen för medborgarna förhoppningsvis inom en snar framtid, svarar Johan Johansson, webbutvecklare på Norrköpings kommun.

Delegerade sidor

Göteborg har delegerat sin kommunikation och ingen officiellt sida för hela kommunen.

– Det finns ingen officiell facebooksida för hela Göteborgs Stad. Däremot finns det ett femtiotal facebooksidor som är knutna till enskilda verksamheter eller förvaltningar, säger Henrik Johnsson, huvudredaktör för goteborg.se Han förklarar också att det inte heller finns någon övergripande kommunikationsstrategi för hela Göteborgs Stad.

– Varje förvaltning i staden tar fram egna strategier kring sin verksamhet och sina projekt.

Däremot har vi tagit fram råd kring sociala medier som vänder sig till Göteborgs Stads medarbetare.

Erik Säfvenberg

året Vilka möjligheter ger arbetet med sociala medier?

– Sociala medier ger en större spridning av våra nyheter. Vi ser framåt att det finns en potential att bli mer interaktiva med medborgarna, att göra kommunen mer lättillgänglig, t ex genom filmer och tävlingar. Om idéerna blir verklighet får vi se när vi planerar vidare.

Erik Säfvenberg www.obiz24.se

Anna-Carin Skytt, webbredaktör på Tierps kommun sköter också deras facebooksida. Så här den ut måndag 5 september.

3 • 2011 obiz24

13

Nyheter

Farligt skvallra om jobbet Var tredje anställd skriver om sin arbetsplats på social medier. Många gånger i negativa ordalag, vilket kan kosta jobbet om det vill sig illa.

Många anställda twittrar och bloggar om saker som kan vara skäl för uppsägning utan att de ens vet om det. Det menar konsultföretaget Navigio Rekrytering & Ledarskap, som

Tar fram regler för hur Facebook får användas I takt med att allt fler kommuner finns på sociala medier inför nu flera kommuner riktlinjer för hur dessa ska användas av offentligt anställda.

låtit undersöka hur beteendet på sociala medier ser ut bland förvärvsarbetande internetanvändare.

Från undersökningen framkommer bland annat att fyra av fem personer i Sverige använder sociala medier som till exempel Facebook, Twitter och bloggar. Av dessa skriver

Sociala medier som Facebook, Twitter, bloggar och Youtube används allt mer av offentliga verksamheter och kommuner.

För att de anställda ska veta vad som gäller och för att inte något regelverk ska brytas inför nu flera kommuner i Skaraborg län riktlinjer för användandet.

runt var tredje person om sina kollegor och chefer i samma

Har tagit fram riktlinjer

medier.

Lidköping är en kommun där riktlinjer tagits fram. Även Falköping och Skövde är på gång

parasiten är nu besegrad Sedan våren 2011 har Skellefteå kommun brottats med en vattenparasit i vattenledningsnäten. Nya reningsanläggningar och omfattande

med det och några kommuner har det redan, rapporterar Sveriges Radio.

Vi har ett ansvar att ta vara på allting som kommer in genom sociala medier som inte ett privat företag har, säger Maria Joelsson informationsstrateg i Lidköping till radion.

– Det kan ju vara en sjuksköterska som startar upp en Facebook-sida för ett äldreboende, som ett exempel. Då kan det vara svårt att se skillnad på vad som bör sparas som en handling eller inte. Då är det bra att det finns riktlinjer.

Det är i grunden kommunorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting som tagit fram de rekommendationer som

riktlinjerna bygger på.

Rent juridiskt är också kommunerna ansvariga för innehållet på sina sidor. Detta oavsett om det rör sig om Facebook-sidor, Twitter eller något annat socialt media, enligt Datainspektionen. Obiz24 har tidigare också skrivit om detta, där kränkande personuppgifter måste tas bort (läs mer: Kommuner ansvariga för sina Facebook-sidor).

En organisation får inte publicera kränkande personuppgifter, bör hålla uppsikt för att upptäcka sådana uppgifter och måste ta bort dem även om uppgifterna skulle finnas i besökarnas kommentarer, förtydligar Datainspektionen.

Tommy Engfors

Kostnaden för ekonomiskt bistånd minskar för långsamt

spolningar ser nu ut att ha fått önskad effekt.

Tekniska nämnden har beslutat att begära hos bygg- och miljönämnden, den lokala tillsynsmyndigheten, att kokningsrekommendationen av dricksvattnet från Abborrverket

Kostnaderna för ekonomiskt bistånd sjunker marginellt enligt en rikstäckande enkät.

I kombination med ekonomisk turbulens kan betyda att kommunernas kostnader ökar, varnar SKL.

ska hävas.

Det meddelar Skellefteå kommun i ett utlåtande som därmed sätter punkt för det problem som kommunen haft med vattenparasiten Crytosporidium.

– Det känns bra att vi nu i tekniska nämnden får ta det här beslutet att hos bygg- och miljönämnden begära att kokningen ska hävas, säger Ola Burström, ordförande i tekniska nämnden, Skellefteå kommun.

14

obiz24 | 3 • 2011

En jämförelse mellan andra kvartalet 2011 och samma tid året innan visar endast en marginell kostnadsminskning av kommunernas sammanlagda kostnader för det ekonomiska biståndet.

Det uppger Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som sammanställt enkätsvar från 195 kommuner.

Sammanställningen visar en kostnadsminskning på sammantaget 0,6 procent vid en jämförelse med motsvarande

kvartal år 2010. I 87 kommuner ökar kostnaderna mellan de båda kvartalen och i 108 kommuner sjunker kostnaderna.

– Det är bekymmersamt att kostnaderna inte sjunker mer. Oron i den internationella ekonomin kan få till följd att kostnaderna kommer att öka för kommunerna, varnar Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

Enkätsvaren visar också att kostnaderna per invånare skiljer sig avsevärt åt mellan kommunerna. Fast där finns även en förklaring.

– Den högsta kostnaden per månad och invånare är 230 kronor och den lägsta kostnaden 60 kronor. En av de främsta

– Det är bekymmersamt att kostnaderna inte sjunker mera, aäger PerArne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

orsakerna till detta är regionala skillnader på arbetsmarknaden, förklarar Per-Arne Andersson.

Om kostnadsutvecklingen fortsätter kommer kommunerna att för år 2011 få kostnader på cirka 12 miljarder kronor för det ekonomiska biståndet. Motsvarande kostnader uppgick till 11,8 miljarder år 2010.

Tommy Engfors www.obiz24.se

Lyfta är ett elektrisk höj- och sänkbart ZR [IVYK ZVT ÄUUZ IrKL ZVT MYPZ[rLUKL VJO ]pNNTVU[LYHK TVKLSS P IYLKKLY TLSSHU ¶ JT 3`M[H RHU ILZ[pSSHZ TLK LSSLY \[HU []p[[KLS

Björk pY L[[ ZR [IVYK TLK MHZ[ HYIL[ZO QK Wr JT VJO ÄUUZ P IYLKKLY TLSSHU ¶ JT +L[ OHY WSH[Z M Y Z[ [YrKRVYNHY LSSLY SrKVY VJO RHU RVTWSL[[LYHZ TLK ZR [IVYKZ[YHWWVYUH ;YHWWHU LSSLY :[LNL

Elit är ett elektriskt höj och sänkbart ZR [IVYK +L[ ÄUUZ H[[ Mr P IYLKKLY TLSSHU ¶ JT VJO RHU ILZ[pSSHZ TLK LSSLY utan tvättdel.

Det ska vara lätt att vara snäll. =rYH WYVK\R[LY ZRH OQpSWH KPN H[[ ]HYH ZUpSS TV[ KPU LNLU RYVWW TLU VJRZr TV[ KLT K\ [YpMMHY P KPU ]HYKHN 0 ]LY rY OHY ]P VTZVYNZM\SS[ HYIL[H[ TLK H[[ \[]LJRSH VJO I`NNH ZWLJPHSHUWHZZHKL OQpSWTLKLS [PSS M Y ZRVSHU <UKLY rYLUZ SVWW OHY ZR [IVYK ISP]P[ ]rY ZWLJPHSP[t )LZ R ]rY ^LIIWSH[Z ^^^ QLS[LJ ZL M Y H[[ SpZH TLY VT ]rYH ZR [IVYK +pY OP[[HY K\ p]LU PUMVYTH[PVU VT ]rYH ]YPNH WYVK\R[LY [ L_ HYIL[ZIVYK Z[VSHY VJO IHYUZpRLYOL[ZWYVK\R[LY

4HSTNH[HU 5VYYR WPUN ;LS ^^^ QLS[LJ ZL

Verktygslådan

Så skapar du effektivare möten Långa möten där deltagarna är passiva samtidigt som någon håller monolog leder till frustrerande och irriterande stämning på arbetsplatsen.

Efter att ha upplevt ett arbetsliv fullt av dåliga möten bestämde sig Monica Wallén för att göra något åt det. Det blev en bok i ämnet.

– Aktiva möten, å andra sidan, kan höja hela företaget och få oanade positiva effekter, menar hon.

"

Att möten utmynnar i frustration snarare än inspiration är mer regel än undantag, enligt Monica Wallén, som skrivit en bok i ämnet med namnet Bättre möten på jobbet. I drygt tio år arbetade hon inom socialvård, både som social- och personalsekreterare. Monica Wallén har också femton år inom IT-branschen bakom sig där hon bland annat arbetat med försäljning, information och affärsutveckling i roller som informationschef, regionchef, säljchef med mera.

Under denna tid var hon med på många dåliga möten. Hon menar att nästan alla möten behöver förändras.

– Idag satsar man stora resurser på att kvalitetssäkra ledningsoch produktionssystem. Jag

Tips för bättre möten

Enkla tips kan, enligt Monica Wallén, skapa högpresterande möten som lyfter hela organisationen.

tycker att det är minst lika viktigt att kvalitetssäkra möten, anser Monica Wallén.

Zzzzzzzzz

Möten slarvas bort

Arbetsplatsträffar är viktiga med inslag av olika mötestyper, men de slarvas ofta bort genom att chefen håller monolog och genom att vara på tok för långa.

För att få dem att fungera måste mötesledaren, som absolut inte behöver vara chefen, låta andra glänsa. En bra chef gör mötena bra. Samtidigt definierar de hur ledaren är.

– Under möten har man en enorm möjlighet att utnyttja den samlade kompetensen i företaget och låta människor som kanske varit tysta i flera år komma till tals, något som kan få stora positiva effekter, anser Monica Wallén.

Det finns, enligt henne, tre typer av möten. Den första typen är informationsmötet där en grupp om maximalt 20 personer informeras om olika saker. Hon vill dock att dessa hålls korta, begränsade till 15 minuter. Det är också viktigt att inte överlasta med information under dessa möten.

– Många mötesledare har mycket att lära av utbildningsväsendet. Där lär de sig att ingen

”Bla, bla, bla.....”

orkar lyssna intensivt i mer än sju minuter och att alla behöver sträcka på benen inom 40 minuter efter mötet börjat, berättar hon.

Arbetsmöten

Den andra typen av möten är arbetsmöten, där medarbetare ska arbeta tillsammans. Arbetsmöten tycker hon ska bestå av, som mest, tio personer där alla ska få ordet och där alla ska vara aktiva. Sista typen av möten är beslutsmöten, som kan ske i små eller i större grupper där det är tydligt att beslut ska tas och vad gruppen har mandat att besluta om. Styrelsemöten är ett exempel på beslutsmöte.

Enligt Monica Wallén blandar många samman olika mötestyper där mötesdeltagarna ofta inte vet varför de är där och vad de förväntas göra. Ofta vittnar deltagarna om att de inte känner att de berörs av frågan. Hon tycker samtidigt att man har ett ansvar som mötesdeltagare, att förbereda sig och inte vara en passiv deltagare.

– Bra möten kan lyfta en hel organisation och genom att få del av personalens samlade kompetens går det att få oanade positiva effekter. Men det är viktigt att låta alla växa i processen och att utvärdera sina möten, säger Monica Wallén.

Erik Säfvenberg

Känner du igen dig?

• Låt alla var delaktiga.

dåliga möten:

bra möten:

• Fördela ordet så alla får tala ostört.

• Möten där tiden tillåts skena iväg, utan att något

• Gruppens förmåga att lösa problem tas tillvara.

• Håll möten i små grupper.

konkret händer.

• Alla får konsekvent vara med om att fatta beslut.

• Håll mötena korta.

• Möten som är monologer.

• Under mötet kläcker man idéer.

• Ta regelbundna pauser.

• Möten som inte är konkreta, vare sig i agenda,

• Under mötet är ”min” kunskap efterfrågad.

• Utvärdera mötet

16

obiz24 | 3 • 2011

struktur eller mål.

• Jämlikhet och demokrati råder under mötet.

www.obiz24.se

Konferens

Inbjudan till unik heldagskonferens 27/10, Stockholm Hotell Hilton Slussen

Att upphandla bygg- och anläggningstjänster Vad krävs av upphandlare och beställare för att möta de ökade kraven på upphandling av hållbart byggande?

Hur kommer upprustningen av miljonprogrammen att gå till i framtiden? Förutom dessa frågeställningar kommer bland annat BIM att behandlas och det kommer finnas möjlighet att fråga jurister om byggupphandlingar. Vi har med omsorg bjudit in ett flertal experter på området samt upphandlare och branschledande företag.

Varmt välkommen till en kunskapsspäckad heldag!

Målgrupp för konferensen:

t %V TPN ÊS JOWPMWFSBE J EFO offentliga upphandlingen av bygg-och anläggningstjänster eller är leverantör till offentlig sektor.

Om konferensen:

Datum: 27 oktober 8.30-17.30 Plats: Hotell Hilton Slussen Anmälningssida: www.uh24.se/bygg2011

Anmäl dig här:

www.uh24.se/bygg2011 8II8E><I8J 8M1

www.obiz24.se

Jm\i`^\j fY\if\e[\ X]] ijd\[`X `efd lgg_Xe[c`e^ fZ_ XeYl[% nnn%lgg_Xe[c`e^)+%j\ 3 • 2011 obiz24 17

Verktygslådan

JOBBA FRAM EN BRA kommunikationshandbok

Marit Andersson, Umeå kommun.

Umeå kommun tänkte till lite extra när kommunikationshandboken för offentligt anställda utformades.

Resultatet blev en lättläst vägledning som alla kan ha nytta av.

En kommunikationshandbok är inom kommunen ett rådgivande redskap för tjänstemän och beslutsfattare. I den finns vanligen tips, rekommenderad praxis och råd gällande exempelvis hur massmedier kan bemötas och hur man informerar allmänheten på ett lättfattligt sätt.

I Umeå kommun har de kommunikationsansvariga tagit seriöst på uppgiften att utforma en bra handledning. Resultatet är en modern guide som tar upp flera viktiga kärnämnen på ett konkret sätt och som förmodligen utgör en av landets mest välskrivna kommunikationshandböcker inom offentlig sektor.

Marit Andersson, som vid intervjutillfället jobbade som informationschef på Umeå kommun, berättar om hur arbetet inleddes.

– Tanken när vi utvecklade Kommunikationshandboken var den skulle ha det viktigaste samlat på ett och samma ställe utan att vara långrandig. Fokus blev därför på hur man praktiskt jobbar med kommunikation externt och internt i olika sammanhang.

Råden är också kompletterade med raka exempel på rätt och fel.

Under utformningen togs även hänsyn till framtida behov av uppdateringar, berättar hon vidare. Detta genom att göra boken helt digital och för webben.

– Det var ett medvetet val att ha boken som ett levande obiz24 | 3 • 2011

dokument med möjlighet till administrativt snabba kompletteringar och förbättringar. Som exempel på nyttan kan jag säga att vi har spånat kring ett möjligt extra kapitel om hur man kan upphandla tjänster från kommunikationsbyråer. En sådan komplettering är enkel att infoga om verket är digitalt.

Professionell finputsning

Bokens innehåll är samtidigt långt ifrån bara en persons verk.

Ett nätverk av kommunikatörer har utnyttjas i bokprojektet under 2007, samma år som den lanserades på kommunwebben.

Den slutliga granskningen innefattade också en genomgång via ett språkkonsultföretag.

– För att säkra ett bra och konsekvent språk anlitade vi en extern leverantör. På så vis gicks texter, rubriker och upplägg igenom på ett professionellt sätt.

Detta är till stor del grund för bokens lättlästa retorik. Återkopplingen från läsarna har på samma gång varit mycket positiv, där både externa besökare via webben och de kommunanställda gett innehållet tummen upp. Fast ett bra

grundjobb betyder inte att man automatiskt kan luta sig tillbaka.

När det gäller kommunikation finns det alltid utrymme för ytterligare förbättringar och chans att maximera nyttan av tidigare arbeten, poängterar hon.

– Tanken är ju att innehållet ska läsas och användas, inte bara läggas på hög. En kommun som tar fram vägledningsmaterial bör enligt min mening prioritera någon form av informationssatsning som uppmärksammar att

hjälpresursen finns. Vi brukar till exempel länka dokument inom kommunikationsområdet till boken, just för att kunna koppla tips och råd till dokumenten på ett naturligt sätt, avslutar Marit Andersson.

Tommy Engfors FOTNOT – När detta gått i tryck är inte Marit Andersson längre kvar inom Umeå kommun. Hon jobbar numer istället som verksamhetschef på kommunalförbundet Akademi Norr.

Plockat från Kommunikationsboken:

Att mejla meningsfullt Hur skriver jag ett bra mejl?

Följande riktlinjer gäller för att skriva bra mejl:

ningar med mera. Tänk på vad som

• Mejl bör efterlikna vanliga brev,

uttryck.

men vara korta.

• Infoga tidigare brev, men förkorta

• Informellt språk fungerar i privat

dem.

mejlkommunikation. I jobbet bör du

• Bifoga en automatisk signatur.

dock anpassa språket till den nivå

• Använd en relevant och informativ

som du skulle ha använt i ett vanligt

brevtitel i ämnesraden.

brev till samma mottagare.

• Mycket korta meddelanden kan du

• Gör inte texten kompakt. Skapa nya

skriva helt och hållet i ämnesraden.

stycken med blankrader, gärna oftare

Avsluta meddelandet med ditt namn,

än vanligt.

så vet mottagaren att han eller hon

• Använd rubriker, punktuppställ-

inte behöver öppna mejlet.

"

18

Läs mer på: http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/pressochinformationsmaterial/kommunikationshandbok

fungerar i mottagarens mejlprogram.

• Undvik förkortningar och svåra

www.obiz24.se

REDO REDOFÖR FÖR NYSTART NYSTART HÖST? IIHÖST? REKRYTERA REKRYTERA ATTRAHERA ATTRAHERA UTVECKLA UTVECKLA Utveckla dig själv eller teamet tillsammans med eller IDG Karriär & Ledarskap.

Utveckla dig själv teamet

tillsammans med IDG Karriär & Ledarskap.

Rekrytera de bästa cheferna och specialisterna inom it.

Få stöd i ledarrollen av en professionell coach.

Rekrytera de bästa cheferna och specialisterna inom it.

Utveckla dig själv och gruppen mot ett bestämt mål i våra ledarprogram.

Få stöd i ledarrollen av en professionell coach.

Erbjud dina anställda mentorer genom IDG Mentor!

First Class

Utveckla dig själv och mot Unika affärsnätverk förgruppen vd:ar inom it. ett bestämt mål i våra ledarprogram.

Erbjud dina anställda IDGchefer.

Mentor!

Karriärsnätverket WIPmentorer – bara förgenom kvinnliga

First Class

Unika affärsnätverk för vd:ar inom it.

Karriärsnätverket WIP – bara för kvinnliga chefer.

www.obiz24.se

3 • 2011 obiz24

19

Krönika

KRÖNIKA Hans Jensevik är landets ledande expert på kommunal ekonomi och han skriver en kommunalekonomisk krönika i varje nummer.

Korrekthetens censur

H

ur många gånger har jag inte

När kommunanalytiker från Svensk

OM NU INTE VERKLIGHETEN SKULLE VARA POLITISKT KORREKT, VEMS PROBLEM ÄR DET?

Kommunrating visar med fakta och statistik hur den finansiella verkligheten ser ut i en kommun möts vi ibland av beskedet att beskrivningen av läget inte kan användas för den strider mot den gängse uppfattningen om hur det är i Sverige. Så backar vi tillbaka och kollar siffror och går noga igenom allt igen och man erkänner efter ett tag att det sakliga underlaget faktiskt beskriver en verklighet, så som den är. ”Det där är nog faktiskt vi”, säger man till slut.

att det kostar att rata ner även om verkligheten indikerar att detta är rätt.

Nu vet vi att S&P byter vd för att i någon mån lugna alla kritiker. Redan den 12 september lämnar Deven Sharma S&P och ny vd blir Douglas Peterson. Så är läget den 24 augusti då detta skrivs och mycket mer kan hända där korrekthetens censur är drivkraft.

iakttagit hur personer som diskuterar politik och inte varit överens uppfattat att de strider om värderingar medan de har olika uppfattningar om verkligheten.

Varför har vi så svårt att skilja på värderingar och verklighet?

Nästa invändning är att våra analy-

ser ändå inte kan användas för de strider för mycket mot den gängse bilden. De kan inte anses trovärdiga. ”Ni uttrycker er storvulet, drastiskt, tvärsäkert etc. Ingen kan ta er på allvar och folk slutar lyssna på er.”

För fyra hundra år sedan framträdde forskare och påstod att jorden var rund och inte alls platt som religionen på den tiden så korrekt ansåg att folk skulle tro och tycka.

Gissa om dessa forskare ansågs uttrycka sig storvulet, drastiskt, tvärsäkert etc. Hur skulle de ha gjort i stället för att ha ansetts mer trovärdiga? Skulle de ha påstått att jorden var lite halvrund?

bara svara ja eller nej. Men korrekthetens censur fanns redan på den tiden och det tog i stort 100 år innan det också blev trovärdigt att jorden var rund.

Denna korrekthetens censur finns

inte bara i Sverige. Den 5 augusti graderade kreditvärderingsföretaget Standard & Poor’s ner USA:s rating från AAA till AA+ med motivativeringen att den politiska ledningen i Washington visade bristande beslutsförmåga när det gällde att hantera USA:s gigantiska statsskuld och risk för en framtida överbelåning.

Detta är också villkoren för Svensk Kommunrating. För lite mer än ett år sedan ratades Stockholms stad C med följden att staden hotade med rättsliga åtgärder.

Men det gick inte längre än så då vi til�lämpar öppen rating och inte den traditionellt slutna som övriga ratingföretag. Vi redogör i öppna dokument för varje led i betygsättningen från siffror och annat underlag och fram till slutbetyg.

Hittills har ingen kritiker i Sverige velat delta i ett öppet seminarium eller presskonferens där deras kommun plockas isär ekonomiskt in i minsta detalj. I 20 år har alla analyser hållits i slutna sällskap.

Naturligtvis utlöste detta en våldOm nu inte verkligheten skulle råka

vara politiskt korrekt, vems problem är det? Är det Svensk Kommunratings? Eller de korrekthetsdyrkare som bekvämt vill springa mot framtiden som ledare mitt i flocken?

Verkligheten är grymt digital. På exempelvis frågan om jorden är rund kan man ju

20

obiz24 | 3 • 2011

sam kritik från politiker i USA som uppfattar politiken som närmast ofelbar och dessutom anser att allt i samhället från verklighet till värderingar är förhandlingsbara ståndpunkter. Politiker är också duktiga på att skapa flocktryck och styra opinioner. Man försökte mala ner S&P och visa andra kreditvärderare

Hans Jensevik VD Svensk Kommunrating www.kommunrating.se

www.obiz24.se

Erfarenhetsdagarna 2011 Berns Stockholm 4-5 oktober ,

- Ă&#x2026;rets viktigaste tillställning fĂśr offentlig upphandling i Sverige

Vem är Sveriges bästa upphandlare?

Pü Erfarenhetsdagarna ser vi tillbaka pü det güngna üret samtidigt som vi blickar framüt mot 2012 och vilka nya lagar som kommer att infÜras framÜver. Erfarenhetsdagarna är en perfekt mÜtesplats fÜr att knyta nya kontakter och ta del av andras erfarenheter.

Under tvü dagar samlas upphandlare, verksamhetschefer och leverantÜrer pü Berns och China teatern i Stockholm fÜr att ta del av ett kunskapspäckat program.

Praktikfall: Ă&#x2026;rets mest lyckade upphandlingar FĂśr tredje ĂĽret i rad delar Upphandling24 och Sveriges Offentliga InkĂśpare ut priser till fĂśrtjänstfulla personer inom offentlig upphandling. Här avgĂśrs vem som kommer att vinna priset fĂśr ĂĽrets bästa upphandling. Vinnarna i respektive kategorier kommer att dela med sig av sina erfarenheter och berätta hur de har lyckats

NĂĽgra av talarna:

t "OOB 6MGTEPUUFS 'PSTTFMM BEWPLBU %FMQIJ t Ă&#x2026;sa Edman, huvudsereterare, Upphandlingsutredningen. t 1FUFS -JOECMPN DIFG ,POLVSSFOTWFSLFUT avdelning fĂśr offentlig upphandling t (VOJMMB )VMUJOH 4PDJBMEFQBSUFNFOUFU t .BUT .FMJO KVTUJUJFSĂ&#x152;E PDI DIFG GĂ&#x161;S HĂśgsta fĂśrvaltningsdomstolen t %BOJFM EF 4PVTB WE 7JTNB 0QJD t .PEFSBUPS #P /PSEMJO DIFGSFEBLUĂ&#x161;S 6QQIBOEMJOH

Partners

www.uh24.se/erfarenhetsdagarna2011 www.obiz24.se

3 â&#x20AC;˘ 2011 obiz24

21

ledarskap

OBIZ24-enkät avslöjar:

Stort rekryteringsbehov I en enkät gjord bland landets kommuner framkommer att många har ett stort behov av att rekrytera chefer inom de närmaste åren.

– 25 procent av våra ca 500 chefer är över 60 år gamla, berättar till exempel Sanja Nikic Lesic som är personalstrateg på Jönköpings kommun.

Många av dessa är dessutom högre chefer.

Den som siktar på en karriär som kommunal chef har stora möjligheter att få jobb då över ett tusen chefstjänster kommer att behöva tillsättas.

Alingsås har stora behov.

– I storleksordningen 100 chefer totalt då alla chefsrekryteringar är inräknad, svarar Thomas Löwenäng på Alingsås kommun.

Han förklarar att behovet kommer att vara störst bland tekniska chefer och enhetschefer inom vård och socialtjänst.

I Göteborg är behovet av naturliga skäl ännu större – Rekryteringsbehovet av chefer bedöms vara totalt 150200 per år fram till år 2020, pensionsavgångar inräknade.

Den mest omfattande rekryteringen bland chefer är till första linjens chefer som enhetschefer, rektorer med flera. Vi bedömer att vi kommer att få ett ökat behov av rektorer inom grundskolan, svarar Agneta Thorin på Personalstrategiska avdelningen i Göteborgs Stad.

I mindre orter kan behovet vara riktigt bekymmersamt.

– Rekrytering av chefer är ett stort problem där cirka en tred-

22

obiz24 | 3 • 2011

För att få ihop personalpusslet kommer landets kommuner att behöva anställa tusentals chefer de närmaste åren bara för att täcka upp för pensionsavgångarna. Bara i Göteborg uppgår behovet till 150-200 chefer per år.

Dessutom är det totala behovet av personal stort i landets kommuner.

Jönköping, till exempel, behöver anställa 1 000 personer per år.

jedel av våra nuvarande chefer går i pension hos oss i Motala kommun innan år 2017, anger Ewa Soame, tf personalchef i Motala kommun.

Där, liksom i många andra kommuner är behovet av anställda i stort enormt.

– Cirka 2000 medarbetare beräknas gå i pension eller byta jobb av andra anledningar fram

till år 2020 i Motala kommun.

Främst gäller detta inom Socialförvaltningen (undersköterskor, socialsekreterare och skolsköterskor) och Tekniska förvaltningen (ingenjörer) där konkurrensen från privata näringslivet är stort. Andra svårrekryterade yrkeskategorier är förskollärare, yrkeslärare och troligtvis andra lärarkategorier fram till år 2015

med anledning av nya skollagen, säger Soame.

1000 personer per år

Jönköping har även de ett stort, allmänt rekryteringsbehov.

– Vi är en stor arbetsgivare och räknar med att behöva rekrytera cirka 1000 personer per år, framför allt förskollärare och undersköterskor, säger Sanja www.obiz24.se

av chefer

NU

F

T OR

SÄ

T

R TE

VI!

tillSaMMaNS SÄtter vi fokuS PÅ deN

Offentliga måltiden!

I det nationella projektet Fokus Matglädje får alla Sveriges kommuner/stadsdelar möjlighet att lyfta den offentliga måltiden genom konkreta utbildningar och tydliga mål. Klimatsmart mat med hållbara råvaror och kreativ matlagning ingår i helhets- lösningen för måltidslyftet.

Efter projektet har kommunen: • tagit ställning för matglädje och hållbar måltidsutveckling • lyft kökspersonalens teoretiska/praktiska kunskaper • ökat valfriheten, matkvalitén och utbudet • fått stöd i upphandlingsfrågor • engagerat personalen i måltidsfrågorna • fått verktyg för att fortsätta förändringsarbetet • utarbetat en måltidsprofil/ kostpolicy Bakom projektet står Hushållningssällskapens Förbund. Jordbruksverket är delfinansiär.

35 KOMM UNE

ring

0521-72 55 60 för info!

R FÅR CHA NSEN

2011!

V DEM? ÄR NI EN A

Nikic Lesic, personalstrateg i Jönköpings kommun. Även i Halmstad är behoven stora.

– Inom de närmaste fem åren har vi ett rekryteringsbehov på ca 800 personer. Behovet är allra störst inom förskollärarsidan, ingenjörer och chefer, säger Karin Åhström, personalchef i Halmstad kommun. www.obiz24.se

I Södertälje är behovet av personal kontinuerligt.

– Vi har ett ganska konstant behov av förskollärare, lärare, vård- och omsorgspersonal samt socionomer, svarar Mia Nerby, personalkonsult Södertälje kommun

för mer information ring eller maila till: Cecilia Sassa Corin, 0521-72 55 61, cecilia.corin@hush.se Margareta frost Johansson, 0521-72 55 60, margareta.frost@hush.se ellinor Moberg, 08-508 616 20, ellinor.moberg@hush.se

www.fokuSMatgladJe.Nu Erik Säfvenberg

3 • 2011 obiz24

23

Krönika

Palle Lundberg är kommundirektör i Helsingborg, blev årets chef 2009 och skriver exklusivt för OBIZ24.

Det måste ”löna sig” att följa mig F

ör många är semester synonymt med frihet ,

för mig med. Det är härligt att göra vad man vill när man vill; frihet från förpliktelser och skyldigheter. Tanken att starta eget, vara sin egen chef och bli fri och oberoende får nog lite extra näring. Att de här funderingarna dyker upp är ingen slump. Jag tror att de flesta människor har en mer eller mindre naturlig motvilja mot att underordna sig någon annan, en chef till exempel. Paradoxalt nog har vi också ett behov av att samspela och följa med gruppen.

Var och en är vi inte särskilt starka, men tillsammans har vi en fenomenal förmåga att åstadkomma saker. Kommunen är ett paradexempel på det här.

Det är här ledarskapet kommer in med uppdraget att

samordna gruppen och leda den mot målet. Man kan till och med säga att ledarskap är ett av världens äldsta yrken då människor i alla tider har organiserat sig i grupp för att lösa gemensamma problem.

Utmaningen är att ha gruppens förtroende att använda sig av sin makt och leda dem utan för stora ingrepp i frihet och självständighet. Den här balansen mellan makt och frihet är delikat. Lite krasst uttryckt måste det ”löna sig” för mina medarbetare att följa mig. Vi är ju ömsesidigt beroende av varandra för att nå resultat, även om jag som ledare har mer formell makt. Medarbetare har också makt, t ex valet att inte följa mig utan följa någon annan eller inte följa alls.

Historiskt sett utsågs ledaren av gruppen. Dagens ledare tillsätts av ledningen. Det betyder att förtroendekapitalet inte alltid finns från start utan oftast måste förtjänas hos dem som du ska leda.

Ställ dig frågan: varför ska dina medarbetare följa dig? För att de måste eller för att de faktiskt vill? Mitt tips är att ha ett bra svar på den frågan.

Det betyder inte att du ska ställa dig in hos dina medarbetare.

Snarare att du ska vara klar över vad du vill åstadkomma med ditt ledarskap, och göra det gemensamma målet både tydligt och utmanande. I en politiskt styrd organisation finns en spännande uppgift, att ge utrymme för kreativitet och frihet i utförandet samtidigt som målet ska vara glasklart och ett resultat av medborgarnas röster.

Jag är ledare för en organisation med flera tusen medarbetare. Men jag har också en chef som jag ska följa. Han bestämmer vad jag ska göra och mitt jobb är att tillsammans med mina medarbetare leverera. När han och jag samspelar som bäst, då gör vi varandra framgångsrika. Klart ”lönsamt” för både oss och medborgarna.

Palle Lundberg Kommundirektör i Helsingborg och årets chef 2009

24

obiz | 3 • 2011

Foto: Thron Ullberg

www.obiz.se

Kontor - Skolor - Förskolor - m.m.

Med våra flexibla modulsystem bygger vi vad du behöver.

www.pamil.se

042 - 29 30 55

Vi är ett nationellt företag med lokal närvaro

undervisning - konsultation - mentorskap - coachning - rehabilitering Competens är ett nationellt företag med lokal närvaro inom vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser, rehabiliteringstjänster och omställning.

Vi stärker människors och företags konkurrenskraft genom målinriktad och individanpassad kompetensutveckling www.competens.se www.facebook.com/competens

Competens annons Obiz 110901.indd www.obiz24.se

1

2011-09-01 15:01:39

3 • 2011 obiz24

25

ledarskap

Respekt viktigt ledord i Erik hamréns ledarskap Respekt är ett viktigt ledord för Sveriges förbundskapten Erik Hamrén – Har du inte respekt i en grupp är det svårt att nå några bra prestationer.

Det är grunden för hans sätt att bygga och leda en grupp till framgång.

Erik Hamrén har nu varit förbundskapten för det svenska fotbollslandslaget sedan den 4 november 2009 då han tog över ledarskapet från Lars Lagerbäck.

Ett stort ansvar med tanke på att Lagerbäck så långt tagit Sverige till fem raka mästerskap. Två framgångsrika norrlänningar, men ändå så olika i sitt sätt att dels se på hur fotboll ska spelas och dels se på hur en grupp ska ledas. Borta var den lite buttre Lagerbäck och in kom en frisk fläkt från Hälsingland för att ta över stafettpinnen och leda Sverige till både EM- och VMslutspel i framtiden.

Två viktiga beståndsdelar

Erik Hamréns smittsamma skratt delar han gärna med sig av till både spelare, ledare, supportrar och media. Glädjen är en av två viktiga beståndsdelar för att kunna få ihop en grupp och nå framgång enligt honom själv. Men han vill kanske ännu mer betona ordet respekt när det handlar om ledarskap.

– Ledord för mig är ju respekt. Att vara sig själv är viktigt.

Många yngre oerfarna tittar ofta på hur andra är och försöker härma dem. Då är det är viktigt att kunna hitta sig själv och vara sig själv, menar Hamrén.

Respekt är nyckeln till att kunna

26

obiz24 | 3 • 2011

Förbundskaptenen för herrlandslaget i fotboll, Erik Hamrén, menar att respekt är nyckeln till att kunna jobba tillsammans med andra människor

jobba tillsammans med andra och få saker och ting att fungera.

– Ju högre upp du kommer desto mer ifrågasatt kan du bli.

Då är det otroligt viktigt att du vet vad du själv står för. Att du känner att du jobbar med det du själv tror på och inte blir så påverkad av vad andra människor tycker och tänker. Det gäller även om du förändrar din egen filosofi beroende på erfarenheter och kunskap, säger Erik Hamrén.

Det handlar också mycket om att verkligen brinna för det

man gör om man ska kunna nå framgång, tror Hamrén.

– Gör du inte det så spelar det ingen roll hur stor kunskap du har. Brinner du inte för det du gör får du aldrig ut ditt budskap till gruppen.

Dela med sig

Ett problem för många chefer kan vara att de sällan träffar sina anställda, beroende på långa avstånd eller annat. En problematik som Erik Hamrén dagligen får dras med sedan han lämnade klubbtränarrollen och istället

blev förbundskapten.

– Vi försöker att ha så bra kontakt med spelarna som möjligt. Jag och min Players manager, Marcus Allbäck, försöker att dela på det där tillsammans med ytterligare ett par ledare.

Det är teamwork det handlar om i slutändan, menar förbundskaptenen. Jag som förbundskapten kanske får den största uppmärksamheten. Men vi är ett starkt team som jobbar tillsammans och som delar på ansvaret.

Samtidigt är Erik Hamrén noga med att poängtera att det www.obiz24.se

Olle Tyrbo

Fakta Hamrén Meriter Lilla silver (Trea i allsvenskan) 2002

Hogia HR Solutions hjälper företag utvecklas inom branscherna Industri, Vård och Offentlig sektor.

Er bransch – vårt fokus

SM-brons (Fyra i allsvenskan) 1999 och 2003. Vinnare av Svenska cupen Dessutom har han vunnit Svenska för juniorer med IFK Sundsvall 1983.

Danskt brons med Aalborg BK samt gruppspel i UEFA-cupen 2007, då de

Erik Hamrén talar gärna och mycket om rätt förutsättningar, rätt vilja och den rätta drivkraften för att kunna nå sina mål, i hans värld mest utifrån unga fotbollsspelare som vill lyckas med sitt utövande i framtiden. Men det kan lika gärna gälla anställda på ett företag eller organisation.

– Det viktigaste är att du får

slog ut Sampdoria. förövrigt första

D

W

SJÄL VS E

EBB

R BB WE

cupen 2000 med Örgryte och SM-guld

TÖ

1996 och 1997 (allt ovan med AIK).

Drivkraften ger målen

www.obiz24.se

Hogia är en av de största i Norden på HR-lösningar

CE VI

Istället blir det mycket fokusering på annat för Erik Hamrén och hans landslagsspelare när de väl möts.

– Vi kan jobba med det mentala, det taktiska och jobba med den energi som vi ska ge till varandra, förklarar Hamrén.

Får spelarna någon hemläxa med sig?

– Ja, det kan man väl säga.

Vi pratar ju mycket om vad alla individer kan ta med sig hem och jobba vidare på för att vi ska kunna nå de gemensamma mål vi har satt upp. Inte minst vad varje spelare gör bredvid planen när det inte är match. Kost är en sådan sak. Vila är en annan. Det är många saker man måste sköta som fotbollsspelare om man ska kunna bli riktigt bra.

FSS

hemläxa

en utveckling och att du får så mycket träning och kvalitet som möjligt på det du gör. Oavsett vad du vill bli bra på så måste du träna mycket. Vill du bli bra på musik måste du träna mycket på musik, vill du bli bra på fotboll måste du träna mycket fotboll och du måste göra det med kvalitet, menar Hamrén och fortsätter…

– Har du bara en nog stark drivkraft så har du alla möjligheter att bli så bra som du själv vill. Självklart underlättar det ju om du kommer till en miljö där alla är riktigt bra eller till och med bättre. Där kvalitén är hög, avslutar förbundskaptenen med ett leende och tar fart mot nya mål. Mål som i Erik Hamréns fall är en plats för det svenska fotbollslandslaget i kommande EM- och VM-slutspel.

CHE

är tufft att träffa spelarna så sällan som han gör.

– Det är klart att det är bättre att som klubbtränare kunna träffas varje dag och påverka gruppen både fysiskt, taktiskt, tekniskt och inte minst mentalt. När vi träffas på landslagssamlingarna så får vi istället fokusera på några mindre saker. Vi kan inte jobba med allting då. Det är ju omöjligt, säger Erik Hamrén.

gången i historien som ett danskt lag lyckats slå ut ett italienskt i en stor cup.

Danskt guld med Aalborg BK 2008 och utnämnd till årets tränare i Danmark samma år.

Norskt guld med Rosenborg BK 2009

HR & LÖN

Det visste du inte om Erik: Har tävlingsdansat i SM, åkte dock ut i första omgången.

www.hogia.se/hrsolutions

- hjälper företag utvecklas

3 • 2011 obiz24

27

Karriär

På nytt jobb Barbro Sundström är ny chef för samhällsbyggnadskontoret i Alingsås kommun Hon har under de senaste 22 åren på olika sätt arbetat med samhällsutveckling inom Göteborgs stad. Barbro Sundström kommer leda arbetet vid kontoret som bland annat arbetar med frågor kring exploatering, detaljplanering, bygglovs-

Cheftyper att se upp med Är din chef kompis med alla, en som pekar med hela handen eller bara pratar utan poäng? Då kan du ha råkat ut för en chefstyp som riskerar bromsa karriären.

Systertidningen Computer Sweden återger fem chefstyper man bör passa sig för i enlighet med tips från karriärsajten Shortcut:

arbetsplatser där hierarkin inte är så tydlig. Personen vill ofta vara på god fot med alla och fattar ogärna jobbiga beslut. Det som kan vara farligt i denna typ av relation är att det finns en ojämn maktbalans i grunden. I sämre tider är det därför viktigt att ha alla överenskommelser på pränt.

En typisk replik kan vara: ”Vi tar en öl sen eller?”

Mellanchefen: Han/hon

Teflonchefen: Denna

har ofta en ganska otacksam position eftersom den kan innebära mer skyldigheter än befogenheter. Mellanchefen måste i regel rapportera uppåt, samtidigt som han/hon sällan får bestämma något på egen hand, utan måste alltid ha ett klartecken från sin närmaste chef.

person vill inte engagera sig i jobbet utan endast ta sig igenom dagen. Oavsett vad du pratar med teflonchefen om – kommer med förslag, synpunkter eller önskar löneförhöjning – får du ingen reaktion. Han/hon hatar konflikter och lämnar därför allt i knäet på sina underordnade.

Typisk replik: ”Ja … Hmm … Du, jag måste tyvärr gå nu.”

hantering, naturvårdsfrågor samt översiktsplanering.

Bernt Eriksson är ny räddningschef i Uddevalla kommun. Han kommer närmast från ett arbete som utvecklingschef på SOS Alarm i Göteborg. Innan dess har han arbetat som räddningschef i Strömstad, som utbildare på Räddningsverkets skola i Skövde samt inom rädd-

Kompischefen: Denna typ

ningstjänsten i Falköping.

av chef är vanlig på mindre

Visionära chefen: Den här chefen pratar gärna om framtiden och älskar långa möten där planerna illustreras på en whiteboard. Problemet är att visionerna stannar just på denna nivå utan att det konkretiseras.

För att den visionära chefen ska komma väl till pass gäller det att den har en kollega som tar planerna från idéstadiet och förverkligar dem, annars riskerar det att stanna i just bara prat.

Maktchefen: Han/hon har typiskt sett velat bli chef sedan barnsben och bossade över andra redan på dagis. Maktchefen är förvisso handlingskraftig men kan verka arrogant. Det pekas med hela handen och arbetsuppgifterna fördelas i form av en order.

Rebecka Guzmán

Han är utbildad brandmästare med specialutbildning för att bli räddningschef.

Roland Kindslätt är ny tjänstgörande kommunchef på Orust. I det delade chefskapet som kommunchef är tjänstgöringen fördelad på tre perioder. Nu är det

perfekta chefen delar med sig En chef ska uppmuntra sina kollegor att dela med sig av det de kan. Men det är bara en av många egenskaper den ideala chefen ska ha.

dags för verksamhetschefen för samhällsutveckling, Roland Kindslätt att axla rollen fram till årsskiftet. I uppdraget ingår bland annat att vara chef i beredskap och krishantering samt vara fö-

En bra chef ska uppmuntra sina kollegor att dela med sig av kunskap, men också visa respekt gentemot sina medarbetare, inklusive de nyanställda. Det tycker 6 av 10 anställda i Nor-

den. Uppgifterna baseras på en global undersökning bland 17 000 anställda världen över, varav 406 i Norden, som kontorsleverantören Regus gjort.

På global basis hamnar respekten gentemot medarbetare på första plats över det som är viktigast hos en chef och som får en att trivas på jobbet.

Rebecka Guzmán

Viktigast i Norden: 1. Uppmuntra sina kollegor att dela med sig av sin kunskap (61%) 2. Att visa respekt gentemot sina kollegor, även de som är nya (57%) 3. Att se sina kollegor/medarbetere och uppmuntra dem när de gjort ett bra jobb (55%) 4. Fira sina medarbetares framgång (31%) ..och globalt: 1. Att visa respekt… (61%) 2. Att se sina kollegor/medarbetere och uppmuntra dem…(49%) 3. Dela med sig av sin kunskap… (49%) 4. Fira sina medarbetares framgång (33%)

redragande i Kommunstyrelsen. Förutom Roland delas tjänsten som kommunchef av Susanne Gustafsson, chef för verksamheten för lärande och Lena Danielsson chef för verksamheten för omsorg.

Gertrud Elisabet Bohlin,

Offentliga anställda trivs på jobbet En färsk rapport visar att anställda i Sverige är något mindre nöjda jämfört med tidigare år. Fast inom offentlig sektor är siffrorna positiva.

tidigare chef för Ideon och Svenskt Näringsliv i Skåne, blir ny näringslivschef i Eslövs kommun. Hon tillträder tjänsten den 1 oktober.

28

obiz | 3 • 2011

Medarbetarnöjdheten på aggregerad nivå i Sverige minskar något. Det uppger Svenskt Kvalitetsindex (SKI) i sin senaste årsrapport, som mäter hur an-

ställda inom privat och offentlig sektor trivs på sina jobb.

Minskningen förklaras enligt SKI av att anställda i mindre utsträckning än tidigare upplever att de kan påverka sina arbetsuppgifter och att deras kompetens inte tas tillvara fullt ut.

Vad som är viktigast ser också olika ut beroende vilka som studeras. Inom offentlig verksam-

het är exempelvis frågor som har med samarbete att göra viktigare för de anställda än inom privat sektor. Medarbetarnas engagemang i sina arbetsuppgifter är högt inom offentlig sektor, framförallt inom landsting och kommun. Detta syns enligt SKI även i näringsgrenarna vård och omsorg samt utbildning.

Erik Säfvenberg www.obiz24.se

K < ?

P E

C j

Lgg_Xe[c`e^)+

` dfY`c\e d%l_)+%j\

Jm\i`^\j fY\if\e[\ X]] ijd\[`X `efd lgg_Xe[c`e^ fZ_ XeYl[% nnn%lgg_Xe[c`e^)+%j\

www.obiz24.se

3 • 2011 obiz24

29

Intervjun

Håkan Juholt vill öka

välfärdsk Ända sedan Håkan Juholt blev partiordförande för Socialdemokraterna har han kritiserat regeringens budgetpolitik som han anser vara för försiktig. Juholt vill i klassisk socialdemokratisk anda stoppa skattesänkningarna och satsa på investeringar som ett sätt att minska arbetslösheten. Hård kritik från de politiska motståndarna väntar. Att han inte ska underskattas är dock även de ense om.

Juholts jovialiska sätt, snabba repliker och uteblivna regeringsmeriter hindrar inte det faktum att kritiken inom partiet snabbt tystnade efter partiledarutnämningen och att leden nu allt mer sluts upp bakom honom.

De politiska motståndarna gör rätt i att vara beredda.

30

obiz24 | 3 • 2011

www.obiz24.se

välfärdskostymen

Foto: ROGER TURESSON / DN / SCANPIX

S

www.obiz24.se

ocialdemokraternas nya partiordförande kommer från ett av partiets starkaste fästen, Oskarshamn. Där har Socialdemokraterna regerat kommunen sedan den allmänna rösträtten infördes.

Det är en erfaren politiker som nu tagit över Moderaternas huvudmotståndare i kommande val, största konkurrenten om epitetet arbetarparti och dessutom Sveriges största parti (även om det är med ynka sex tiondelar av en procentenhet enligt slutliga resultatet i valet 2010).

Juholt växte upp i Oskarshamn med modern Susanne och fadern Willy som var kommunalråd. Efter tvåårig social linje på gymnasiet, där han var ordförande i elevrådet, arbetade Juholt 1980–1994 som fotograf och reporter på tidningen Nyheterna (S) i Oskarshamn och Högsby.

Han fick sin politiska fostran i ungdomsförbundet SSU, som han anslöt sig till 1976 och där han satt i förbundsstyrelsen från 1984 till 1990. In i riksdagen kom han 1994 efter (S) valframgång med en uppgång på hela sju procent och 23 nya mandat jämfört med riksdagsvalet tre år tidigare. Direkt fick han hand om försvarsfrågor, blev tilldelad försvarsutskottet där han är ordförande sedan riksdagsvalet 2010. Han år också sedan 1995 ledamot av försvarsberedningen. Där var han dess ordförande mellan 2000 och 2007.

Många trodde att han skulle bli utnämnd till partisekreterare 2009 då Marita Ulvskog avsagt sig uppdraget, särskilt som han fem år tidigare fått posten som biträdande partisekreterare. Nu gick det förtroendeuppdraget till Ibrahim Baylan och det var nog en hel del som misstänkte att Juholt skulle se slaget förlorat och återgå till lokalpolitiken. Men ambitionerna var högre och Juholt visade sig ha mer att ge i rikspolitiken.

Han bidade sin tid och när han 10 mars i år föreslogs som ny partiledare kom det som en chock för många, men inte för de med insikt i partiet. För det som markant skiljer Juholt från föregångaren Mona Sahlin, är förankringen ute i de breda lagren i partiet.

För även om Umeås kommunalråd sa att han skulle gå ur partiet om Håkan Juholt skulle bli vald (något som han självklart inte gjorde) var reaktionen på intet sätt representativ. Juholt har, som få andra i Socialdemokraterna, åkt runt i landet och besökt politiska gräsrötter.

Med det följer också, med viss självklarhet, en stor förhoppning om en ökad förståelse för de kommunal- och landstingspolitiska frågorna. För även om Juholt inte kan frågorna på sina fem fingrar har han visat att han kan lyssna

3 • 2011 obiz24

31

Portråttet

Jag säger till Fredrik Reinfeldt, lyssna på Elvis: Don’t be cruel

på politiker ute i landet. De som sedan förde fram honom till partiledarposten.

Nu väntar man på återbäringen av sitt insatta politiska kapital och får man tro Juholt själv behöver inte lokalpolitikerna vara oroliga. Skattesänkningar ska stoppas och kommuner och landsting kan vänta pengar från staten. Juholt menar till exempel att Moderaterna målat in sig i ett hörn.

– Under sommaren blev det allt mer uppenbart att de var isolerade i sitt krav på stora skattesänkningar. Vi har varit tydliga med att våra förslag om att i stället investera och rusta Sverige för morgondagen, säger han och de socialdemokratiska lokalpolitikerna lyssnar storögt.

Han kritiserar också regeringens återhållsamhet med statens finanser.

– Anders Borgs kamrertänk och fixering vid en balanserad budget, där både intäkter och utgifter hålls låga, kommer att få konsekvenser för välfärdssamhället. Låga skatter innebär bara låga eller inga investeringar i vårt gemensamma.

Han vill också satsa på lärarna.

– Läraryrkets status måste stärkas liksom karriärmöjligheterna inom skolan.

Något som Juholt med all säkerhet kommer att trumma in som ett mantra är arbetslösheten. Han kommer att vilja återta epitetet arbetarparti från moderaterna och han vill göra det genom att torgföra klassisk socialdemokratisk politik med Keynesianska rötter – staten ska pumpa ut pengar i utbildning och investeringar för att, som han uttrycker det ”rusta de arbetslösa för de lediga jobben” och för att ”investera i ökad produktivitet och global konkurrenskraft”.

Han vill också ha ”välfärdsjobb” och ge bonus till kommuner som lyckas minska det ”ofrivilliga deltidsarbetet i välfärden”.

Kritikerna pratar om sedelpressen Juholt, men som Johan Ingerö på Svenska Dagbladet konstaterat: ”Min ursprungliga analys står sig därmed fortfarande. Juholt må tidvis uppvisa pajastendenser, men han bör absolut inte underskattas”.

Eller som statsvetaren Stig-Björn Ljunggren uttryckte det i SVT:s debatt efter det att Juholt nominerats till partiordförande: ”Rent dramaturgiskt har Håkan Juholt möjlighet att ge kontraster i förhållande till den mer lågmälde och försiktige Reinfeldt. Juholt kan vara burdus och frispråkig, har humor och självdistans, bullrar en hel del och kan med sin dialekt låta påskina att han inte är som de andra postmoderna teknokraterna i Tjockhult. Han har en klassisk socialdemokratisk debattstil, som balanserar på gränsen till det populistiska och demagogiska, men som hela tiden samtidigt centreras kring socialdemokratiska grundvärderingar och faktanära verklighetsbeskrivningar som folk känner igen.”

Foto: Evelina Gustafsson

Juholt under förstamaj-talet 2011.

Det är genom klassiskt politiskt fotarbete som Håkan Juholt lyckade skaffa sig den bas som bar fram till posten som partiordförande i Socialdemokraterna. Han har åkt land och rike kring för att möta partimedlemmar, förtroendevalda och väljare.

Håkan Juholt Född 16 september 1962 Tjänstledig från jobbet som journalist på dagstidningen Nyheterna i Oskarshamn.

Bor i Oskarshamn med två barn. Särbo med Åsa Lindgren.

Har ett stort intresse för kultur. Hans morfar var konstnären Arvid Källström.

Uppdrag Ordförande i försvarsutskottet 2010Tillförordnad partisekreterare Socialdemokraterna 2009 Biträdande partisekreterare Socialdemokraterna 2004-2009 Ledamot i OSSE-delegationen 2006Ordförande i Kalmar läns socialdemokratiska partidistrikt 2005Ordförande i försvarsberedningen 2000-2007 Rådgivare försvarsdepartementet 1998-2000 Ledamot i försvarsberedningen 1996-2000 Delegat i FN:s generalförsamling 1996 Ledamot i Sveriges riksdag 1994Ledamot i försvarsutskottet 1994Ledamot i SSU:s förbundsstyrelse 1984-1990

Erik Säfvenberg

32

obiz | 3 • 2011

Vald till partiordförande 2011.

KOMMUNHUS

SKOLA

GYMNASTIKSAL

ÄLDREBOENDE

SIMHALL

FÖRSKOLA

Säkra kommuner Siemens, Security Products erbjuder ett komplett utbud av elektroniska säkerhetsprodukter och system för alla typer av företag och organisationer.

Answers for infrastructure

Våra säkerhetslösningar är designade utifrån kundens behov och utifrån de krav som ställs på dagens och morgondagens säkerhetsleverantörer. Produktutbudet som innefattar passerkontroll, larm, integrerade säkerhetssystem och videoövervakning passar alla typer av företag och organisationer – från mindre

affärslokaler och bostadsfastigheter till stora förvaltningar och organisationer med mängder av kontor och lokaler.

Vill du veta mer om vad vi kan göra för dig?

Kontakta oss på 08-629 04 20.

www.siemens.se/securityproducts www.obiz24.se

3 • 2011 obiz24

33

it

Stora vinster när Lerum virtualiserar Lerums kommun är i full färd med att virtualisera hela sin it-infrastruktur. Kostnadsbesparingar, enklare administration och minskad miljöbelastning är några av vinsterna.

Rogers Fyra råd för lyckade it-projekt: Roger Juhlin tipsar om att ett lyckat it-projekt har sin grund redan i förarbetet, där man bör lägga tid på de inledande momenten före upphandlingen).

Bygg stabil grund - Gör en

ordentlig förstudie av den befintliga it-miljön. Kartlägg och sammanfatta it-infrastrukturen för ett bra projektunderlag.

Fråga användarna - Involvera

de berörda verksamheterna och de anställda. De är själva experter på sin verksamhet och ger värdefull återkoppling för den kommande kravspecifikationen. Gör utifrån det en tydlig beskrivning av vad som ska uppnås i projektet.

Prioritera tydlighet - Var alltid

tydlig i upphandlingens avtal om vad som ska levereras, när detta ska ske och till vilken kostnad.

Var flexibel - Ha i åtanke att även

med god planering tillkommer oförutsedda saker. Hantera detta som tillägg efter avslutat projekt och prioritera att leveranserna sker i tid, även om dessa inte skulle vara kompletta.

"

34

På Obiz24 har vi tidigare skrivit om några av de it-projekt som Sveriges kommuner sysselsätter sig med under hösten. Microsofts operativsystem Windows 7 är till exempel under full utrullning på många håll.

Samtidigt råder stor variation på projektens storlek. Ett av de större sker i Lerums kommun, där m an nyligen påbörjat en stor uppgradering av kommunens it-infrastruktur till den senaste versionen av Microsoft Kommundesign (MSKD). Roger Juhlin, it-chef på kommunen, berättar om de två datornät som kommunen idag har.

– Vi har i dagsläget en traditionell Windows-baserad nätverksstruktur. På klientsidan används till exempel Windows XP. När det gäller antalet fysiska maskiner så finns det ungefär 2 200 datorer på det pedagogiska nätet och runt 700 datorer på det administrativa nätet. Utav dessa är drygt 300 stycken tunna klienter.

Målsättningen för de itansvariga är att framöver minska antalet datorer på serversidan genom virtualisering. Juhlin berättar att man redan kommit en bit på vägen, men att man i ett längre perspektiv siktar på att helt migrera bort från den fysiska sidan.

– Idag har vi runt 130 servrar varav runt 70 procent redan är virtualiserade. Dessa virtuella servrar köper vi som tjänst och

obiz24 | 3 • 2011

slipper därmed drifta egen serverhårdvara. Efter projektet räknar vi med att nästintill uppnå 100 procent virtuella servrar i vår it-miljö.

Antalet klientdatorer kommer däremot att vara ungefär detsamma, det är antalet servrar som vi räknar med att kunna minska drastiskt, tillägger han.

Målsättningen för kommunen är också att i slutändan ha ett enda it-system via ett gemensamt datornät för samtliga användare.

– Idag så är det nödvändigt att ha tjänsterna på respektive nät. Med uppgraderingen, tillsammans med en slimmad design där miljömål finns med i tillgänglighetsmålen, hoppas vi kunna minska vår miljö till cirka 70 servrar.

Vilka vinster ser ni att virtualisering ger för kommunens verksamheter?

– Vinsterna är hög tillgänglighet till en exakt kostnad. Det blir lätt att räkna på och budgetera helt enkelt. Fast jag vill poängtera att det miljöarbete som pågår inom kommunen är den tunga drivkraften bakom förändringarna. Just virtualisering ger också stora vinster när det gäller minskad energiförbrukning och ett effektivare utnyttjande av hårdvara.

Miljöaspekten är en central del i kommunens visioner, som i kommunfullmäktiges inriktningsdokument ”Vilja & Mål” för de nästkommande tre åren beskriver hur Lerum kan sträva mot att bli en ledande miljökommun år 2025.

Vad var bakgrunden till upp-

– De drivande skälen i projektet är att kunna erbjuda våra verksamheter en modern plattform där fokus ligger på öppenhet och platsoberoende. Själva tekniken ska fungera lika bra oavsett om man sitter hemma, på tåget eller på kontoret. Därtill skall vi också kunna använda andra kommunikationsmetoder såsom videosamtal för att minska resandet, som ju också belastar miljön.

Fast det råder också lite olika önskemål beroende på vilken kommunal verksamhet man frågar. För den pedagogiska delen av kommunens verksamhet är det framförallt viktigt att datorn inte skall vara ”låst” och att det skall gå snabbt att logga in och ut. En dator ska vidare också fungera på Lerums kommun som användarna är vana att den fungerar hemma när det gäller gränssnitt och funktioner, uppger han.

Ni har idag två datornätverk som ska bli till ett gemensamt nätverk för skola och administration. Vilka vinster ger detta?

– De är miljö, ekonomi och enkelhet. Att vi får ett enda nät gör att vi bara behöver göra våra kommande it-projekt såsom uppgraderingar en gång istället för två. På sikt kan vi därför spara mycket pengar genom minskad administration. Vi kan också erbjuda all personal samma funktionalitet på ett enkelt sätt. Sen finns det ju också rättviseaspekter att vinna. Ingen behöver till exempel känna sig resursmässigt missgynnad för att man tillhör det ena eller andra nätet. Allt vi hanterar i ett gemensamt nät blir lika viktig för alla.

handlingen och de krav ni ställde i den?

Tommy Engfors www.obiz24.se

– Eftersom vi har åtta olika områden med enkäter i verktyget så ökar värdet på databasen för varje år som kommunerna och landstingen producerar svar, säger Sören Hansson, utredare på Handisam, som varit aktivt involverad med det regeringsuppdrag som ligger till grund för tjänsten E-verktyget.

E-Verktyg ger bra effekt på förbättringsarbete Sedan 2008 har webbtjänsten E-verktyget funnits tillgängligt för utvecklingsarbeten inom tillgänglighet för kommun och landsting.

Upphandling, fysisk miljö och policy är några av de åtta delområden där offentliga verksamheter kan göra direkta jämförelser med varandra.

Det var under 2007 som den webbaserade tjänsten E-verktyget för tillgänglighetsarbete började sin historia. Verktyget har utvecklats i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, Handisam och ett antal tidigt medverkande kommuner.

Det berättar Sören Hansson, utredare på Handisam, som varit aktivt involverad med det regeringsuppdrag som ligger till grund för tjänsten.

– Uppdraget handlade om att ta fram ett bra uppföljningssystem för kommuner och landsting. Tanken är att verktyget ska vara ett stöd för de offentliga verksamheterna i deras eget förbättringsarbete. Genom att besvara verktygets enkäter fås ett direkt underlag för hur man ligger till i relation till egna målsättningar och i förhållande till andra kommuner.

Verktyget bygger på 22 faktawww.obiz24.se

frågor som offentliga verksamheter kan besvara för att bilda sig en uppfattning om styrkor, svagheter och förbättringsområden.

Därtill finns också 98 fördjupningsfrågor för mer avancerade analyser. Verktyget har funnits officiellt tillgängligt sedan maj 2008 och används idag aktivt av ett femtiotal kommuner, som uppger att man haft god hjälp av dess funktioner.

Bra återkoppling

– Återkopplingen är bra från de kommuner som jobbat med detta. Flera har i princip sagt att ”Ja, det här är precis vad vi behöver”.

De positiva effekter vi märkt är att kommunerna jobbar mer effektivt med sitt tillgänglighetsarbete. Detta i synnerhet när de har identifierat ett område där något fungerar otillfredsställande och där kommunen vill ha möjlighet att studera hur andra gjort innan man redovisar egna insatser.

Fast exakt hur den offentliga sektorn använder verktyget är inget som är låst i dess design, poängterar han.

– Vi har från vårt håll sagt att kommunerna och landstingen naturligtvis har frihet att visa det de vill visa. Till exempel positiva resultat och lyckade lösningar.

Om man är bättre än andra på

något och det syns vid jämförelser så kan man ju lyfta fram det som referens och inspiration till andra verksamheter.

Vill att fler deltar

Sören Hansson ser också gärna att fler kommuner deltar, då en större databas ger verktyget ett mervärde i form av ett bredare dataunderlag, något som kommer alla tillgodo. Dessutom finns möjlighet till värdefull historik för de som deltar regelbundet.

– All data sparas år för år.

Det innebär att man kan söka på samma frågor för olika årtal och se hur ett område har utvecklats.

Och eftersom vi har åtta olika områden med enkäter i verktyget så ökar värdet på databasen för varje år som kommunerna och landstingen producerar svar.

När detta skrivs har 70 kommuner samt 5 landsting och regioner publiceringsrättigheter i verktyget. Det betyder att dessa kan redovisa sina svar för andra.

På kommunsidan har också 47 kommuner valt att redovisa sina svar.

Men Sverige har idag 290 kommuner, så utrymme finns för ett utökat deltagande. Sören hoppas därför på att fler ansluter sig med tiden, men har samtidigt förståelse för att deltagandet be-

ror på flera faktorer, inte minst tid och resurser. Det görs förstås många andra undersökningar av olika slag inom kommunala verksamheter, förklarar han och lägger till att det finns en dagordning som ska rymma mycket annat.

– Vi ser verktyget mer som en långsiktig hjälp. Ett förbättring av kollektivtrafiken kan exempelvis minska användandet av färdtjänst, vilket sparar stora pengar på sikt även om det inte syns i närmsta kvartalsbudgeten.

I korthet är E-verktyget bra för ett systematiskt och långsiktigt arbete, där offentliga verksamheter kan säkra att man jobbar åt rätt håll bit för bit, avslutar Sören Hansson.

Tommy Engfors

E-verktyget E-verktyget finns tillgängligt som en gratis tjänst på www.e-verktyget. se och kräver inte någon inloggning för att ta del av kommunernas eller landstingens redovisningar. Totalt kan åtta områden inom tillgänglighetsarbetet mätas upp via enkäterna: Policy, ansvar, samverkan, upphandling, fysisk miljö, information och kommunikation, arbetsgivare och budget. Tips på tre kommuner att spana in för detaljerade redovisningar inom dessa områden är Lund, Kalmar och Trollhättan.

3 • 2011 obiz24

35

MILJÖ

På Arlanda finns en gigantisk ”termos” nedgrävd som både ger kyla och värme. Värmen från sommaren ”sparas” genom att vatten cirkuleras ner i ett vattenlager i en närliggande rullstensås. Där hämtas också kyla på sommaren.

AHÅS Vassröjning & Sjögrävning AB

MILJÖVÄNLIGA NÄRVÄRMECENTRALER För olika biobränslen. Effekter från 60 kW till 8 MW Bränsleförråd från 11 m3 till 96 m3 eller platsbyggd

Driftsäkerhet Minimera driftkostnaderna och säkerställ driften. Hela drivkedjan är byggd för bekymmersfri drift i många år!

Frihet att välja bränsle Med vår beprövade brännarteknik kan du enkelt byta mellan flis, pellets, havre och briketter med några

Bilder på vår senaste amfibiemaskin

Sjöentreprenad, Muddring Pålning, Spontning, Bryggor

www.ahås.se

enkla knapptryckningar.

Design Våra centraler passar in i alla miljöer och färgerna anpassas efter önskemål.

Komplett Vi levererar helt kompletta värmecentraler. Inkoppling, driftsättning, utbildning och serviceavtal.enl. ök.St

Stålvägen 9, Skellefteå | 010- 4924000 www.energiteknik.net

Mobil: 0706-55 74 80 E-post: info@ahas.se 36

obiz24 | 3 • 2011

www.obiz24.se

Det här är världens största energilager Världens största energilager är akvifären för kyl- och värmeförsörjning på Stockholm Arlanda Airport som varit i drift sedan sommaren 2009.

Från och med nu kommer all flygplatsens kyla, till bland annat terminalerna, från akvifären.

Under sommaren levererar akvifären kyla till Arlandas byggnader samtidigt som den lagrar värme. På vintern används den lagrade värmen i markvärmesystemet på flygplanens uppställningsplatser och förvärmer ventilationsluft i byggnader.

Arlanda använder energi som en stad med 25 000 invånare. Ytor stora som hundra fotbollsplaner behöver kylas på sommaren och värmas på vintern.

Akvifären, som ligger i den närliggande rullstensåsen Brunkebergsåsen, ska bidra till att göra energiproduktionen på Arlanda både billigare och mer miljöanpassad. Akvifären kommer att användas för kyl- och värmeförsörjning till flygplatsen.

Så här fungerar akvifären

En akvifär är som en stor grundvattenbehållare i åsen, ungefär

med samma funktion som en termos. Vattnet som pumpas ur akvifären kommer att leverera kyla till flygplatsen på sommaren och värme på vintern. Kallt vatten pumpas upp ur akvifären på sommaren för att användas i flygplatsens fjärrkylnät. Det uppvärmda returvattnet pumpas sedan tillbaka under jorden och lagras till vintern då det används för att smälta snö på flygplanens uppställningsplatser och förvärma ventilationsluft.

Med akvifären minskas flygplatsens årliga elförbrukning med 4 GWh och fjärrvärme-

förbrukningen med omkring 15 GWh, alltså totalt 19 GWh, vilket motsvarar årsanvändningen av energi för 2 000 villor eller årsanvändningen på Malmö Airport.

Dubbel miljöeffekt

Sedan 2005 använder Swedavia, tidigare LFV, på Arlanda enbart grön el och sedan 2006 enbart fjärrvärme från biobränsle.

Akvifären gör att dessa volymer av grön el och fjärrvärme av biobränsle nu frigörs för andra att köpa.

ERIK SÄFVENBERG

Envac Optibag AB är en världsledande leverantör av optiska sorteringsanläggningar för källsortering av hushållsavfall i olikfärgade påsar direkt i hemmet. Vi utvecklar, designar, levererar samt installerar kompletta anläggningar för källsortering av hushållsavfall och förbehandling av biologiskt avfall (matavfall). Våra kunder är såväl städer, kommuner samt privata entreprenörer inom avfallshantering.

OptiBag når målet för matavfall Envac Optibag AB har sorterat matavfall hos svenska kommuner sedan 1994. Idag har vi över 470 000 nöjda användare, som dessutom på ett enkelt och effektivt sätt lever upp till riksdagens uppsatta insamlingsmål.

Plockanalyser har visat att varje svensk ger upphov till nästan 100 kilo matavfall per år. Enligt EU-direktiv ska matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Riksdagens nationella miljömål för 2010 var minst 35 procents återvinning. Ett mål som nåddes – och överträffades – av Envac Optibags användare. Tillsammans uppnådde man 45 procent insamlad mängd matavfall.

Optibag kan användas till fler fraktioner än enbart matavfall.

I Eskilstuna har man till år 2011 infört Optibag med 6 fraktioner, vilket förutom matavfall inkluderar olika förpackningar, metall och tidningar.

Envac Optibag AB Box 320 · 595 24 Mjölby · Tel 0142-185 00 · Fax 0142-185 40 Besöksadress: Albacksvägen 8, Mjölby info@optibag.se www.optibag.se

11-0624_ob-ann-OBIZ.indd www.obiz24.se

2

2011-08-25 13.47

3 • 2011 obiz24

37

MILJÖ

Här är det gratis att mäta el I Västerås prövas nya grepp för att hjälpa invånarna med lägre elförbrukning. Samtliga kommunbibliotek lånar ut portabla energimätare kostnadsfritt.

Från och med vecka 35 kommer det att finnas flyttbara energimätare på samtliga bibliotek i Västerås kommun. Energimä-

slängd mat ofta outnyttjad resurs

tarna kommer att finnas vid bibliotekets informationsdisk och lånas ut kostnadsfritt, meddelar kommunen i ett utlåtande.

- Vår förhoppning är att många västeråsare ska låna en energimätare och börja leta

Drygt hälften av Sveriges kommuner sorterar sitt matavfall. Om fler följde efter skulle det kunna ge goda resultat för landets biogasproduktion.

energitjuvar hemma, säger Anna Malmström, energi- och klimatrådgivare i Västerås.

Energimätarna syftar till att hjälpa kommuninvånarna att enkelt ta reda på hur mycket el olika apparater förbrukar. I elmätaren finns även möjlighet att inte bara se förbrukningen utan också kostnaden

För att öka produktionen av biogas i Sverige måste det bli fler som sorterar ut sitt matavfall.

För att detta ska ske krävs fler offensiva politiska beslut runt om i landet. Det menar Energikontoret i Mälardalen, som verkar för att fler kommuner ska underlätta matavfallssortering.

I dagsläget har 154 kommuner i Sverige infört sortering av matavfall. Det finns dock inget direkt konkret som talar emot att resterande 136 kommuner skulle kunna följa efter, menar det länsregionala energikontoret.

Själva energivinsten uppges vara god. Enligt energikontoret finns det beräkningar som visar att det med dagens tekniska och ekonomiska förutsättningar skulle vara möjligt att sortera ut åtminstone 60 procent av matavfallet för biogasproduktion.

Detta uppges motsvara energin för att driva mer än 60 000 personbilar under ett år.

Naturvårdsverkets nationella mål att 35 procent av allt matavfall skulle sorteras ut i slutet av 2010 uppnåddes aldrig.

Resultatet blev istället 21 procent för landets kommuner, med stora regionala skillnader. För närvarande diskuteras om målet därför bör höjas till 40 procent för år 2015.

Tommy Engfors

Klokt, modernt och flexibelt.

Typiskt Flexator.

Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad, får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende.

Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla lagar och regler.

Fler fördelar med typhus finns på www.flexator.se 38

obiz24 | 3 • 2011

www.obiz24.se

www.obiz24.se

3 â&#x20AC;˘ 2011 obiz24

39

MILJÖ

Grönt ljus för ljus etapp Helsingborg är en av flera kommuner som beslutat om att fortsätta med etapp tre i Energimyndighetens projekt Uthållig kommun.

Nu är det bestämt - Helsingborgs stad blir en fortsatt medspelare i projektet uthållig kommun. I början av

BioGas bättre än väntat för miljön

augusti tog kommunstyrelkommunen ska delta i den tredje fasen i projektet.

– Det ligger helt i linje med stadens ambition om att ligga i framkant inom miljöfrågorna. Att få vara delaktiga i viktiga projekt ger oss möjlighet att utvecklas än mer, säger Anna Jähnke, ordförande i Miljönämnden

Foto: Nils-Olof Sjödén

sen det formella beslutet att

De 200 biogasprojekt som fått statligt stöd via klimatinvesteringsprogrammen har sammanlagt bidragit till en minskning av utsläppen av växthusgaser med ungefär 170 000 ton koldioxid per år.

Dessutom tar gasbilar täten i Gröna Bilisters lista över Miljöbästa bil 2011.

vid Helsingborgs stad.

Storsatsning på vindkraft Uppsala kommun är positiv till en storsatsning på vindkraft. Hela 170 vindkraftverk kan komma att byggas tillräckligt för att täcka halva kommunens behov.

När Uppsalas översiktsplan antogs 2010 bestämdes att en särskild vindkraftsplan skulle tas fram. När planen är färdig är den tänkt att ge en första vägledning för aktörer intresserade av att uppföra större vindkraftverk, meddelar kommunen.

Enligt kommunen är 170 verk också tillräckligt för en elproduktion på 680 000 megawattimmar per år, motsvarande runt 50 procent av kommunens energianvändning.

Samtidigt är kommunen även på gång att bygga ett eget vindkraftverk. Kostnaden för den investeringen beräknas till fyra miljoner kronor. Intäkten väntas därefter bli cirka 200 000 kronor per år enligt kommunens egna siffror.

40

obiz24 | 3 • 2011

Naturvårdsverket har låtit utvärdera miljöeffekterna av biogasprojekten inom Svenska statens stöd till klimatinvesteringsprogram kallat Klimp och sammanställa de erfarenheter inom bland annat teknik och ekonomi som har gjorts under tiden från 2003 till 2010. Resultatet kan användas som underlag vid utformningen av framtida statliga stöd, samtidigt som aktörer inom branschen kan lära av erfarenheterna.

– Utvärderingen visar att det är främst som metod för produktion och användning av fordonsbränsle inom transportsektorn som biogasprojekten visat sig mest effektiva när det gäller minskning av växthusgaser. När biogas ersätter bensin eller diesel minskar emissionerna av luftföroreningar och leder till lägre utsläpp än för andra förnybara drivmedel, säger Ulf E Andersson, handläggare på Naturvårdsverket.

Utvärderingen visar också tydligt att politik och skattelagstiftning anses, av kommunerna, ha den i särklass största påverkan för biogasens fortsatta utveckling. Den bedömningen återspeglar det ansträngda

Att tanka biogas istället för andra bränslen har större betydelse för minskade utsläpp av koldioxid än man tidigare trott.

ekonomiska läget i många biogassatsningar, där politiska styrmedel som bidrag och skatteregler samt långsiktiga politiska signaler helt avgör huruvida aktörerna vågar satsa sina pengar på biogasproduktion.

När Gröna bilister presenterade utmärkelsen Miljöbästa bil 2011 tog gasbilen Volkswagen Passat TSI Ecofuel återigen hem segern, utsedd av fyra olika jurygrupper och i konkurrens med 40 andra miljöbilar. Även gasdrivna Volkswagen Touran TSI EcoFuel placerar sig högt

liksom Saab 9-3 Trifuel vilken kan köras på både gas, etanol och bensin.

Försäljningen av gasbilar har nu även tagit fart efter en tids nedgång. Andelen gasbilar av alla sålda personbilar ligger nu på dryga två procent av nybilsförsäljningen. Totalt rullar idag i Sverige ca 35 000 gasbilar på vägarna. Även tillgången på fordonsgas ökar och försäljningen under årets fyra första månader ökade med dryga 36 procent jämfört med förra året.

Erik Säfvenberg

Bildas vid nedbrytning När mikroorganismer bryter ned hushållssopor och annat biologiskt nedbrytbart avfall i en syrefri (anaerob) miljö bildas metangas (CH4) och koldioxid (CO2). Rötgas och sumpgas är andra namn på biogas. Utöver biogas bildas vid rötningen även rötslam som användas inom jordbruket som ett jordförbättrande gödselmedel. Biogas kan utvinnas i till exempel reningsverk, på soptippar (deponigas) och på andra platser där biologiskt nedbrytbart material finns eller samlas. Biogas är ett fullvärdigt biobränsle för fordon och kan även användas till uppvärmning/matlagning. Många reningsverk har idag biogastillverkning, dels för att täcka sitt eget energibehov, men även för vidare distribution till fordonstrafik (fordonsgas) och uppvärmning/matlagning (stadsgas).

www.obiz24.se

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

Nyhet!

En härlig möbelserie till förskola och daghem!

Se hela sortimentet på skolinredning.se!

Vi hdaenr ! bred OPAB AB • Box 37 • 289 21 Knislinge Tele 044-699 00 • Fax 044-699 20 www.skolinredning.se • order@skolinredning.se

www.obiz24.se

3 • 2011 obiz24

41

Vård

Krafttag för patientsäkerhet Under 2011 års första 6 månader uppges antalet besök på akutmottagningarna i Lund, Malmö och Helsingborg ha ökat med 12 procent. Denna ökning har sammanfallit

nu kommer nya regler för ledningssystem i vården

med sparkrav inom Skånes sjukvård på omkring 500 000 kronor.

Kombinationen har visat sig tuff för vården, där klinikchefer tvingats larma om att resursbristen hotar patientsä-

Den 1 januari 2012 börjar nya föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i vård och omsorg att gälla. Nu finns de att ladda ner och beställa.

kerheten. Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket riktar också kritik mot kraftiga överbeläggningar. För att komma till rätta med detta presenterar Region Skåne nu en plan för att minska överbelastningen och öka antalet vårdplatser. Detta för att i det inledande skedet avlasta akutmottagningen i Malmö stad via fler platser i närliggande Trelleborg.

– 40 nya vårdplatser ska ge en positiv effekt enligt Bent Christensen, chef för Skånes universitetssjukhus.

Gps kan prövas i demensvård Socialstyrelsen har fått en förfrågan gällande huruvida gps-sändare får användas inom demenssjukvården för att

Socialstyrelsens nya föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) reglerar hur aktörer inom sjukvård, tandvård, socialtjänst enligt LSS ska arbeta med kvalitet. Dessa finns nu tillgängliga för att laddas ned eller beställas från myndigheten.

Ett ledningssystem som är uppbyggt enligt de nya reglerna syftar primärt till att vara ett stöd för ledningen för att säkra att verksamheten gör rätt saker på rätt sätt och i enlighet med

gällande lagstiftning.

– Ledningssystemet ska användas för att planera, leda och styra verksamheten. Det är ett verktyg som en verksamhet måste ha för att kunna säkra kvaliteten, säger Georg Lagerberg, jurist på Socialstyrelsen.

De nya föreskrifterna, som börjar gälla från 2012, är gemensamma för all vård och omsorg och ställer krav på att verksamheten fortlöpande förbättras. Detta via riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser.

Under hösten 2011 kommer Socialstyrelsen att ta fram ytterligare stöd för hur tillämpningen av de nya föreskrifterna ska gå till.

Nu finns de nya föreskrifterna om ledningssystem i vård och omsorg att ladda ner eller beställa. Föreskrifterna börjar gälla nästa år.

Tommy Engfors

fler allt bättre på att Uppfylla rehabilitetsgarantin

hitta vilsna vårdtagare.

En demenssjuksköterska i Umeå har kontaktat Socialstyrelsen för att bringa klarhet i på vilket sätt de får använda sig av gps-sändare inom demenssjukvården.

Den av regeringen införda rehabiliteringsgarantin har visat sig ge god effekt.

Betydligt fler patienter fick vård inom garantin under 2010 jämfört med året innan.

Frågan har aktualiserats på grund av att en vårdtagare som uppvisar demenssymtom inte hittar hem, skriver VK.se.

I sköterskans förfrågan ingår även frågeställningen om sändaren måste kopplas till polisen eller om vårdpersonalen själva kan få tillgång till koordinaterna som visar var vårdtagaren befinner sig.

42

obiz24 | 3 • 2011

Fler patienter än väntat får hjälp vid långvarig smärta, ångest och depression under 2010 jämfört med 2009. Det konstaterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i sin summering av förra årets insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin, som under 2011 ger landstingen 939 miljoner kronor.

– Landstingen har gjort ett

fantastiskt jobb och det känns bra att de nu snabbare kan hjälpa fler människor, säger Marianne Granath, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting.

Under 2010 producerade landstingen 44 100 kognitiv beteendeterapi-behandlingar för personer som hade ångest och depression, vilket var 41 procent fler än föregående år, uppger rapporten.

7751 personer som hade långvarig diffus smärta fick samma år multimodal rehabilitering, vilket är 23 procent fler än 2009.

Västra Götalandsregionen var det landsting som enligt rapporten erbjöd mest kognitiv beteendeterapi i förhållande till folkmängden. Jämtland toppar samtidigt listan över de landsting som erbjuder mest multimodal rehabilitering, som hjälper människor med smärtor i axlar, nacke och rygg.

För att öka utbudet av rehabilitering har landstingen utbildat och nyanställt personal.

En annan åtgärd har varit att anlita privata företag för att klara garantiåtaganden.

Tommy Engfors www.obiz24.se

Asp Center är en nationell resurs för människor med Asperger, ADHD och liknande problematik. Vi tar emot ungdomar från 14 år.

Placeringar enligt LSS och SoL Vill du veta mer om Asp Center?

0921-691 70 | www.asp-center.se

Lönsamt för alla En hållbar lösning kräver för barnets del insatser för hela familjen – ofta på HVB-hem.

GRÖDBYGÅRDENS beprövade erfarenhet av mer än 200 familjer visar att det lönar sig – för alla!

Vi integrerar psykoterapi (bild-, lek- och parterapi) med pedagogiska metoder (Marte-Meo, ART och CAP). Det ska emellertid till en kraft utöver metodnivån för att uppnå hållbara förändringar. Organisationens samordnade energi är den överlägset främsta förändringsfaktorn.

Vi direkthandleder föräldrarna i den pågående vardagen och stödjer dem på deras egen scen. Den höga komplikationsgraden upprätthålls och kärnsituationer repeteras flitigt. Kvalitet utan tillräcklig kvantitet lämnar inga avtryck.

GrödbyGården arbetar med familjer i behandling, utredning och mellanvård. Dessutom tar vi emot ensamma barn 3 – 13 år.

Den yttre miljön präglas av generösa utrymmen – i lägenheter, trädgårdar och odlingsbar mark.

Fakta:

GrödbyGården: 25 platser.15 personal. Föreståndaren leg psykolog/leg psykoterapeut med 17 år i offentlig tjänst. Egna lägenheter i tre villor och en kringbyggd Skånegård. Grödby ligger i Skåne nära Blekinge med bokskogar, hav och sjöar inpå knuten. Vi är autonoma och behöver inte underordna oss någon koncernledning. Se Sil:s kvalitetsindex. ISO-certifierad 9001:2000. Tfn: 0456-229 41 annika.lennart@grodbygarden.se www.grodbygarden.se.

www.obiz24.se

3 • 2011 obiz24

43

Vård

Här belönas goda exempel I Katrineholm kommun delar vårdnämnden ut pris till verksamheter som via kvalitetsre-

Svårt locka unga till Foto: ericsphotography

gister visar framfötterna inom vård och omsorg. Vård- och omsorgsnämnden i Katrineholms kommun delar ut kvalitetspris till verksamheter som jobbat på att förbättra kvalitén på kommunens vård och omsorg. Priset ska användas till personalbefrämjande åtgärder under 2011.

Det är de verksamheter som registrerat flest ärenden i kvalitetsregistren Senior alert och Palliativa registret under 2010 som uppmärksammas. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slutskede. Senior alert är också ett kvalitetsregister, men ett som vänder sig till yrkesgrupper som vill arbeta förebyggande via systematiska metoder. Dessutom prisas även området personlig assistans eftersom verksamhetens brukarnöjdhet ökat kraftigt, uppger nämnden.

demensvård får nya regler Socialstyrelsen är på gång med nya och bindande regler för demensvården. Detta via föreskrifter som tas fram inför 2012 tillsammans med anhöriga

Samtidigt som antalet äldre blir allt fler och vårdbehoven ökar, sökar allt färre ungdomar till vårdyrken. Dessutom blir årskullarna mindre och pensionsavgångarna större. Behovet bara i Västerbotten är till exempel 9 000 personer till år 2020.

och personal. Sex av tio demensboenden är obemannade under kortare eller längre del av natten.

Vart fjärde demensboende får inte någon personalförstärkning vid tillfällen med hög arbetsbe-

16 miljoner för bättre samspel mellan

lastning. Det uppger Socialstyrelsen, som under 2010 låtit undersöka hur det ser ut med den nattliga tillsynen i landets demensboenden. För att komma tillrätta med underbemanningen har myndigheten nu börjat ett

Ett pilotprojekt budgeterat till 16 miljoner kronor ska hjälpa samspelet mellan privat och offentlig sektor inom vården. Sex län delar på pengarna.

arbete med att ta fram bindande regler för kommunernas bemanning av demensvården.

Föreskrifterna beräknas vara klara sommaren 2012.

44

obiz24 | 3 • 2011

Tillväxtverket fördelar 16 miljoner kronor till företag inom vård och omsorg. Pengarna ska användas till affärsutveckling.

Sammanlagt sex regioner och län

deltar i pilotsatsningen.

Anledningen enligt verket är att vården är en bransch där en allt större andel av produktionen flyttas över till privat regi. För att stimulera till konkurrenskraftiga företag och en förnyelse i sektorn är Tillväxtverket därför på gång med utvecklingscheckar till företagare inom vård och omsorg.

Företagen kan söka ”små”

eller ”stora” utvecklingscheckar.

De små utvecklingscheckarna omfattar summor på 10 000 – 25 000 kronor. Det krävs ingen medfinansiering och syftet är att pengarna ska gå till i huvudsak affärsutveckling, meddelar Tillväxtverket. Exempel på affärsutveckling är i detta fall juridisk rådgivning, utbildning, förstudie med mera.

De stora utvecklingscheckwww.obiz24.se

vårdyrken Västarbottens, Västmanlands och Uppsala län. Alla har de samma problem som i många andra delar av landet. Allt för få söker sig till de vårdyrken som finns och där behovet är stort.

Ekvationen stor efterfrågan och mindre arbetsför befolkning kommer att bereda många områden huvudbry och stora utmaningar.

Inom vård och omsorg behöver man bara i Västerbotten anställa 9 000 personer år 2020 enligt en studie från Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet. Detta samtidigt som andelen äldre i behov av vård ökar.

Färre söker – fler behövs Problemet är att samtidigt som behovet ökar, minskar antalet ungdomar som söker sig till omsorgsprogrammen.

Vi förflyttar oss till Västmanland där man har likartade behov och likartade problem.

En rundringning som P4 Västmanland har gjort visar att intresset för vårdutbildningar på de kommunala gymnasierna har stadigt minskat på de flesta håll i länet de senaste åren.

Till exempel har man i Västerås minskat antalet platser på omvårdnadsprogrammet, i Köping har två klasser fått bli en och i Hallstahammar har man beslutat att inte ens erbjuda utbildningen längre eftersom intresset är för dåligt.

Detta trots att man på flera håll i Västmanland har vårdambassadörer som går ut och informerar eleverna i grundskolan om fördelarna med att arbeta inom vården.

Antologi I Enköpings kommun har man dessutom låtit ge ut en antologi med 27 berättelser ur vårdpersonalens vardag och om de positiva sidorna av arbetet.

– I början 1990-talet hade vi fem-parallelliga klasser inom vårdutbildningen, i år har vi 38 elever totalt, en stor klass och en mindre. Av dem har flertalet, drygt 30 elever, sökt vård- och omsorgsprogrammet i första hand. Jag tror att det kraftigt minskade intresset är en statusfråga. Skolan speglar yrkeslivet, säger Stefan Nyhem, rektor för vård- och omsorgsprogrammet på Lundellska skolan till Upsala Nya Tidning.

Erik Säfvenberg

privat och offentligt arna är på 50 000 - 350 000 kronor. Här ställs enligt Tillväxtverket krav på medfinansiering på 30 procent. Bidraget ska främst gå till utveckling av tjänster eller arbetssätt, men det kan även gå till utveckling av varor.

Pengarna fördelas till de sex regionerna och de regionala partnerskapen fungerar som kontaktpunkter för företagen.

Stockholm, Gotland och www.obiz24.se

Södermanland får sammanlagt 5,5 miljoner kronor. Halland får 2,5 miljoner kronor, Skåne fyra miljoner kronor och Västra Götaland fyra miljoner kronor.

Privata vård- och omsorgsföretag med upp till 50 anställda kan ansöka om utvecklingscheckar med start från september 2011.

Målgrupp: Män och kvinnor med psykiska och/eller sociala handikapp. Även LVM, LPT och LRV

Behandlingsmetod: Socialpsykiatrisk med psykodynamisk och kognitiv inriktning

Solviken HVB Spånggatan 7 • 570 82 MÅLILLA Tel. 0495-201 06 • Fax. 0495-209 40 www.solviken.se • info@solviken.se

Tommy Engfors

3 • 2011 obiz24

45

Vård

tvångsinsatser ska minskas SKL driver ett projekt med målet minska behovet av tvångsåtgärder i den psykiatriska vården. Intresset från landets vårdenheter uppges vara stort. Socialstyrelsen rapporterar att unga kvinnor med personlighetsstörningar och ätstörningar är en grupp där tvångsåtgärder används förhållandevis ofta. För att motverka den typen av åtgärd och förbättra situationen för den psykiatriska vården driver nu Sveriges Kommuner och Landsting ett nytt projekt,

Mat minskar lidande och vårdbehov Med mer mat skulle var fjärde kroniskt sjuk slippa onödigt lidande och må bättre. Bland äldre kroniskt sjuka är närmare hälften undernärda, något som nu gör att Socialstyrelsen kräver att vården snabbare upptäcker och behandlar dessa patienter.

Bättre vård mindre tvång, där både patient och myndighet är engagerade.

– Vår målsättning är att alla avdelningar som bedriver tvångsvård i landet ska delta i förbättringsarbetet, säger IngMarie Wieselgren, ansvarig för projektet på SKL.

Äldrevård med tydliga garantier Örnsköldsviks kommun får

Kostnaderna som problemet orsakar ligger i nivå med dem för övervikt och fetma, men har länge underskattats.

– Alla vinner på att vi tar krafttag för att minska undernäringen. Vi kan få kortare vårdtider, färre dödsfall, minskat lidande och piggare människor med förstärkta immunförsvar och färre infektioner, säger Socialstyrelsens medicinalråd och utredare Torsten Mossberg.

bidrag av Socialstyrelsen för att ta fram bättre och tydligare

Vägledning till vården

rutiner för äldreomsorgen i

Socialstyrelsen kommer därför med en vägledning till hälsooch sjukvården om hur sjukdomsrelaterad undernäring ska förebyggas och behandlas.

Senare i höst kommer också en föreskrift som ska garantera patienter en säker vård av hög kvalitet, där vårdgivaren blir ansvarig att tidigt hitta de undernärda patienterna, eller dem som löper risk för undernäring, samt att åtgärda problemet.

kommunen. Örnsköldsviks kommun har fått 100 000 kronor i stöd från Socialstyrelsen för att utveckla nya rutiner inom äldreomsorgen som ska förbättra bemötandet mot de äldre, skriver Allehanda. se.

Pengarna ska gå till en så kallad värdighetsgaranti, som bland annat innebär att vårdtagarna ska veta vilket bemötande de kan förvänta sig av personalen. Garantin innebär även att

Viktig del i behandlingen

de ska få veta hur de kan gå

– Mat är medicin. Många tänker inte på hur stor betydelse den faktiskt har för att en människa ska överleva. Vården är ofta så inriktad på diagnos och läkemedel att man inte inser vikten av väl avvägd och korrekt näringstillförsel för att behandlingen i sin helhet ska lyckas, säger Torsten Mossberg.

tillväga för att få upprättelse om bemötandet skulle vara dåligt.

– Vi har redan bra rutiner men man kan ju alltid bli ännu bättre, säger Lena Hurtigh, avdelningschef för särskilt boende i Örnsköldsvik till nättidningen.

46

obiz24 | 3 • 2011

– Vi kan få kortare vårdtider, färre dödsfall, minskat lidande och piggare människor med förstärkta immunförsvar och färre infektioner, säger Socialstyrelsens medicinalråd och utredare Torsten Mossberg.

Ålder och vissa kroniska sjukdomstillstånd ökar risken för undernäring.

– Många äldre med exempelvis reumatism eller kol får en ökad energiomsättning och därmed ett större behov av näring. Även vid kirurgiska ingrepp eller strålbehandling är kosten viktig för återhämtningen, i synnerhet om man är äldre. Man kan både verka förvirrad och ha en lägre medvetandegrad om man är undernärd. Detta vill vi öka kännedomen om, säger Torsten Mossberg.

Vägledningen och föreskrif-

ten tar fasta på att klinisk nutrition är en minst lika betydelsefull del av den medicinska behandlingen som andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser.

– Detta är varken komplicerat eller dyrt att åtgärda. En lätt förstärkning av kosten eller näringstillförsel i form av dropp och aktiva insatser från personal i vården är det som behövs. Därför rekommenderar vi att man skapar system för att diagnostisera undernäring vid de första kontakterna med patienten, säger Torsten Mossberg.

Erik Säfvenberg www.obiz24.se

Ekängen har möjligheter – en klients berättelse Ekängen gav mig möjligheten, vilket räddade mitt liv!

Jag är en kvinna på 24 år som livet har gått oerhört snett för. Jag har mått dåligt i många år, men det riktiga helvetet började i februari 2008. Det var då jag tog min första överdos av tabletter. Fram till den 24 september 2010 hade jag tagit cirka 40 intoxer och vid flera tillfällen svävat mellan liv och död. Det gjorde det inte lättare att jag nästan är färdigutbildad sjuksköterska och har kunskaper om vad jag kan ta, i vilka mängder och vilken ordning jag ska ta tabletterna, så att alla slår samtidigt. Jag har haft tur att inga av mina inre organ är skadade.

Alla förlorare Både psykiatrin och jag tappade till slut kontrollen. För att hålla mig vid liv låste de in mig enligt LPT, Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård, men detta var ingen behandling – utan en ren förvaring. Jag är som person krävande och ställer höga krav på min omgivning. Om de inte förstår eller lyssnar, känner jag mig tvungen att visa dem hur jag mår genom att skada mig.

Ny möjlighet !

Min vändpunkt blev när personalen sa till mig att om jag vill leva om ett halvår, så var det enda alternativet för mig att åka till ett behandlingshem. För mig blev detta en

väckarklocka och jag bestämde mig för att åka till ett behandlingshem. Snart valde jag ut Ekängens behandlingshem i Virserum och det är det bästa valet som jag har gjort hittills i mitt liv.

”Ekängen kan ge mig ett liv och en möjlig framtid” Att komma till Ekängen har varit en stor omställning för mig, jag känner mig ofta frustrerad över att allt ansvar läggs tillbaka på mig. Jag tänker ofta ”ska jag ta beslut, det är väl ni som vet vad som är bäst för mig, det är ni som ska sätta gränserna och säga vad jag får och inte får göra”.

I hästen finner jag ro! Där får jag en kravlös kärlek!

Jag är rädd för att ta ansvar, men samtidigt hatar jag att någon bestämmer över mig. Det är svårt för mig att prata om min ångest och frustration. När ångesten blir för stark, använder jag den vägen jag är trygg med och känner till, det vill säga att skada mig själv eller döva mina känslor med Benzodiazepiner. Jag har inte bara ett självskade-beteende, jag har också ett miss-bruk och detta gör att jag inser att jag har mer att jobba med än vad jag trodde från början.

Trygghet & Struktur På Ekängen får jag trygghet genom struktur i vardagen, aktiviteter, gruppsamtal samt individuella terapisamtal där jag får möjlighet att reflektera över mitt beteende samt bearbeta och åskådliggöra min förändringsprocess. Där anpassas varje samtal med mig efter situationen, men den genomgående röda tråden är att det är jag som ska göra alla val och som min terapeut brukar säga; han är som en Border Collie som försöker valla mig till att ta de ”rätta” besluten. Jag har många områden som jag måste arbeta med, jag har svårt att lita på människor och ser dem ofta som svart/vita.

Ute i samhället är detta ett problem, eftersom jag ofta misstolkar vad andra säger och förväntar mig att de vill mig illa.

Förtroende ett måste!

Personalen på Ekängen ger mig den tiden som jag behöver för att bygga upp ett förtroende. Jag har kommit en bra bit på vägen, men det finns mycket kvar. Ändå tycker jag att min framtid ser ljus ut och jag är säker på att jag kommer kunna ta mig ur detta tillsammans med hjälp från min terapeut och personalen på Ekängen. Min högsta önskan är att kunna återgå till ett normalt liv ute i samhället, att fullfölja min utbildning, bygga upp ett bra nätverk och att så småningom bilda familj.

Ekängens Halvvägshus Ekängsvägen 1 570 80 Virserum www.obiz24.se

Tel: 0495 - 497 80 växel Fax: 0495 - 497 85 E-post: info@ekangen.nu Internet: www.ekangen.nu

3 • 2011 obiz24

47

Vård

OMSORG FÖR HÖGSTA LIVSKVALITET. OAVSETT. Vi är 6000 medarbetare över hela Sverige som ger vård, omsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning och barn och ungdomar med psykosocial problematik. Vi erbjuder också äldreomsorg.

Det gör oss till den ledande privata aktören i Sverige. Frösunda finns även i Norge.

Vårt sätt att arbeta uppfyller internationellt ställda krav och sedan oktober 2009 är vi kvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2008.

Vi har tjänster inom: • Funktionsnedsättning • Individ- och familjeomsorg • Äldreomsorg

Läs mer om våra tjänster på frosunda.se eller kontakta oss på telefon 08-505 23 500.

48

obiz24 | 3 • 2011

www.obiz24.se

BARN- & UNGDOMSVÅRD TRYGGHET DYGNET RUNT. OAVSETT. Frösundas barn- och ungdomsverksamhet bistår Socialtjänsten i dess uppdrag att leverera en evidensbaserad, kvalitetssäkrad och tillgänglig vård och omsorg av barn och ungdomar.

TRYGGHET OCH KVALITET, 24 TIMMAR PER DYGN

Vår rikstäckande organisation har ett heltäckande utbud av tjänster inom barn- och ungdomsvården, tillgängligt 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. För att kunna hålla en hög och jämn servicenivå erbjuder vi:

• Placeringsjour 020-22 80 00

Telefonjouren är bemannad dygnet runt, alla dagar på året, med kunniga och serviceinriktade placeringssamordnare som alltid kan bistå Socialtjänsten med en lösning på det aktuella problemet och behovet.

• Placeringsgaranti

I de fall en placering inte fungerar garanterar vi att finna ett annat fullvärdigt placeringsalternativ inom Frösunda (eller hos någon av våra samarbetspartners).

• Hämtservice

Garanterad hämtning av klienter inom 24 timmar, oavsett dag på året eller var hämtningen ska ske.

Läs mer på frosunda.se eller placeringsjouren.se www.obiz24.se

frösunda. omsorg för högsta livskvalitet. oavsett.

3 • 2011 obiz24

49

Vård

Jämförelser ska ge bättre vårdresultat Stark ledning med fokus på uppföljning och jämförelser utmärker de landsting som når goda vårdresultat.

Det har skett en snabb utveckling av tillgänglig statistik som belyser olika aspekter av hälsooch sjukvården de senaste åren.

I takt med detta ökar också landstingens möjligheter att utnyttja detta för uppfölj-

ning och beslutsunderlag. Det uppger Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samband med en publiceringen av en produktivitetsrapport som jämför landstingens effektivitet inom sjukvård.

I den närmare 90 sidor långa rapporten har landstingen jämförts utifrån ett 30-tal jämförelsetal. Landstingen har även redovisat vilka framgångs-

faktorer de själva anser ligger till grund för resultaten.

– Hälso- och sjukvården är ett stort och komplext område och det är angeläget att vi hela tiden försöker lära oss mer om hur man når framgång inom vården, säger Håkan Sörman, vd på SKL. Halland och Kalmar har enligt rapporten en hög tillgänglighet samtidigt som vården i

dessa landsting uppvisar goda resultat i kombination med låga kostnader.

Av jämförelserna framgår också att Kalmar, Stockholm, Skåne och Uppsala hade högst produktivitet, vilket i det här fallet betyder lägst kostnad per prestation för sjukvård totalt.

Tommy Engfors

Så förklarar halland och kalmar sin goda tillgänglighet Tillgänglighet är ett av flera mått som produktiviteten i vården mäts på. Här kommenterar Halland och Kalmar själva sina goda resultat.

Först kommentarerna från Halland till utredningen. ”Ett politiskt beslut finns om att tillgänglighetsarbetet ska ges högsta prioritet. Vi ska inte bara sträva efter att uppnå nationellt uppsatta mål om tillgänglighet på 80 eller 90 procent utan 100 procent. Patienterna har rätt att få vård inom utlovad tid (vårdgarantins gränser). Punkt slut.

För att uppnå målet om en köfri sjukvård har vi beslutat att ta tillvara alla tillgängliga resur-

50

obiz24 | 3 • 2011

ser både våra egna och privata.

Det har inneburit att tusentals patienter fått sin vård eller behandling av andra vårdgivare än det egna landstinget, för att därigenom slippa vänta på vård.

Inom bristområden som ögon och ortopedi har vi upphandlat avropsavtal för att underlätta hanteringen.

Mycket kraft har lagts på att skapa ett gemensamt fokus på tillgänglighetsarbetet på alla ledningsnivåer – politisk, tjänstemanna- och verksamhetsnivå.

Medarbetarna har känt engagemang och försökt hitta lösningar bortom organisatoriska gränser.

Detta har varit en avgörande framgångsfaktor. Vi har lärt oss att se landstinget som en hel-

het och att alltid ha patienten i fokus.

Arbetet med att öka tillgängligheten har följts upp noga och ofta. Varje vecka har avstämningsmöten hållits med dialog om läget med ansvariga. Inom de områden där det har visat sig finnas behov av extra åtgärder har dessa satts in.

Vårdgarantin lämnar öppning för tolkningar och vårdpersonalen ställs dagligen inför olika frågeställningar. För att kvalitetssäkra tillämpningen av vårdgarantin har vi tagit fram länsgemensamma anvisningar.”

Kalmar kommenterar sitt resultat så här: ”Tydlig prioritering ifrån politiken genom ledningen och

ut mot verksamheten. Uppföljningar görs månadsvis och resultaten kommuniceras ut i alla led. Resultaten visas publikt och i de områden där resultaten inte är tillfredsställande agerar vi snabbt genom att till exempel sätta in extra resurser vid behov för att lösa det medan arbetet inleds med att hitta en långsiktig lösning på problemet som att titta igenom den aktuella klinikens arbetssätt. Viktigt att påpeka att arbetet med tillgängligheten aldrig får innebära en försämring när det gäller kvalitet och patientsäkerhet.”

Erik Säfvenberg www.obiz24.se

diagram 1. Resultatindex för tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2009

Halland Kalmar Gotland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Blekinge Skåne Jämtland Norrbotten Örebro Genomsnitt Värmland Östergötland Gävleborg Stockholm Västerbotten Sörmland Uppsala Västernorrland Västmanland Dalarna

Tillgängligheten skiljer sig mycket över landet, men det är genom denna typ av öppna redovisningar som SKL vill förbättra vårdresultaten i landets landsting.

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

Resultatindex för tillgänglighet 12-14 september 2012 Boka in den Nordiska Källa: SKL (bearbetning av Barnavårdskongressen i Öppna jämförelser) i Stockholm

Aktuella böcker från Stiftelsen Allmänna Barnhuset

En del av diagrammen i denna rapport bygger på ett sammanvägt index av indikatorerna i Öppna jämförelser 2010. Det sammanvägda indexet för tillMötets magi – om samspelsbehandling och Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn - vad gänglighet i diagram 1 är Författare: en sammanvägning av 17 indikatorer från Öppna Kerstin Neander Författare: Karin Lundén vardagens välgörande möten kan vi lära av forskningen?

Boken bygger på en forskningsstudie som omfattade 101 familjer som Det finns idag insatser för små barn och deras föräldrar som visar på jämförelser, bland andra jämförelsetalen i diagram 2–7.

Vilka indikatorerna deltagit i samspelsbehandling. Resultaten visade på tydliga positiva effekter goda resultat men för att få tillgång till rätt stöd krävs att utsattheten först föräldrar och barn avseende föräldrastress,Ett anknytningsmönster, uppmärksammas. och förskolepersonal har stora ärföri både övrigt framgår av bilagan. högt värde tyder på godBVC-sjuksköterskor tillgänglighet. psykiskt välmående och att barnen uppvisade färre problem. I intervjuerna möjligheter att tidigt uppfatta när barn signalerar att de inte har det bra.

Halland och Kalmar är detilllandsting som dereagerar bästa försinaresulbeskriver familjerna att det oftast är relationen behandlarna som blir harVad de påresultaten och sätter de samman iakttagelser med den kunskap avgörande för hur behandlingen lyckas.

Hur uppstår då möten som de har om barns behov?

Vilka faktorer påverkar beslutet om att agera eller tatindexet för tillgänglighet. Spridningen i landet är stor och det finns inget kan bli avgörande för familjernas möjlighet till förändring och hur kan inte? I forskningsstudien ”Hur mår förskolebarnen?” ställdes bland annat entydigt i form storai familjens eller och små dessa landsting, befolkning eller professionellamönster bli ”betydelsefulla personer”av somatt gör skillnad frågor. I bokentät sammanfattas resultatet och vilken betydelse det får för det praktiska arbetet. December 2010 barnens liv? September 2011 glesbygd eller att några andra generella beskrivningsfaktorer skulle vara Mod och mandat lagstiftning stärker barn som Att lära av fosterbarn - åtta års arbete med intervjuer avgörande för en- Ny god tillgänglighet. med före detta fosterbarn Författare: Monica Westberg, Kristian Tilander anhöriga - Har vi modet att möta dem?

Av deMårten kommande diagrammen möjligtvis finns en tendens Ett kunskapsbaserat socialt arbete handlar om att kontinuerligt säkerställa Författare: Jansson, Anne-Marie Larsson, Cecilia Modig framgår att det kunskap genom exempelvis utvärdering, men också om att problematisera Boken är en rapport från ett projekt som Allmänna Barnhuset och att landsting med universitetssjukhus har bättre resultat för den specialisekunskap och omsätta den i handling. Uppföljningsmodellen ”Att Socialstyrelsen bedrivit 2008 – 2010 med fokus på barn som anhöriga. lära av fosterbarn” är ett bra sådant exempel. Modellen bygger på att rade vården.

Vi hoppas att den kan inspirera och visa på möjliga vägar för lokalt och regionalt utvecklingsarbete i syfte att bättre uppmärksamma barnen när en förälder har en psykisk sjukdom. I boken ges konkreta förslag på vad som behöver förändras. Mars 2011

socialsekreterarna för en dialog med fosterbarnen två år efter avslutad placering. Utvärderingen omfattar 56 intervjuer och den ger värdefull kunskap om hur fosterbarnen uppfattar hur det är att vara placerad och hur de ser på socialsekreterarnas roll. Februari 2010

För mer information, beställning av böcker och rapporter www.allmannabarnhuset.se www.obiz24.se

3 • 2011 obiz24

51

Vård

nationell läkemedelsstrategi ska få oss att slänga mindre Regeringen har nu presenterat den Nationella läkemedelsstrategin med fem mål och sju insatsområden för att nå strategins mål.

Visionen är rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. Bland annat ska färre läkemedel kastas och man vill starta en elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar.

Den nationella läkemedelsstrategin är ett verktyg för att göra läkemedelsanvändningen mer effektiv och patientsäker.

Den ska också underlätta för alla aktörer att arbeta mot samma mål och mot visionen ”Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle”.

– Läkemedel är bokstavligt talat livsnödvändiga. Samtidigt vet vi att felanvändning av mediciner leder till onödiga kostnader och framförallt mänskligt lidande. Därför är läkemedelsstrategin ett viktigt verktyg för att nå medicinska resultat i världsklass, säger socialminister Göran Hägglund.

– Vi är nöjda med att vi är överens om denna ambitiösa strategi som gör att vi nu kan arbeta med helheten, säger Anders Knape, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting. Även farmacevterna är nöjda med att det nu finns en ny strategi – Sveriges Farmacevtförbund lämnade underlag till arbetet med den Nationella läkemedelsstrategin. Det fanns dock ingen remissomgång. Vi är glada och nöjda att det nu finns en natio-

52

obiz24 | 3 • 2011

nell strategi. Även om man inte uttryckligt nämner apotekare och receptarier på så många ställen i strategin så kan vi konstatera att vi såväl som förbund som profession har en plattform att utgå från. Denna strategi kommer att vara en viktig pusselbit i vårt fortsatta arbete med förbundets Nollvision för läkemedelsrelaterade problem, säger Sveriges Farmacevtförbunds ordförande Thony Björk.

Färre kasserade läkemedel, ökade medicinska resultat och effektivare läkemedelsanvändning. Det är några av de mål som den nya läkemedelsstrategin ska uppnå.

STRATEGINS Fem mål Strategin innehåller fem långsiktiga mål: • Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass • Jämlik vård • Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning • Attraktivitet inom innovation av produkter och tjänster • Minimal miljöpåverkan Dessutom vill man möjliggöra elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar, möjliggöra generisk förskrivning och utveckla märkning av läkeme-

GUNNAR ANDERSSON

delsförpackningar för att minska risken för förväxlingar.

www.obiz24.se

www.brizad.se

Läkemedelsförhandlingarna klara: kostnad 22,9 miljarder 2011 års överenskommelse om ersättning för läkemedelskostnader är klar och den landade på 22, 9 miljarder kronor.

handlingen för vissa sjukdomar, där behoven är ojämnt fördelade mellan landstingen, solidariskt av landstingen.

Allmänt statsbidrag

Mats Eriksson, ordförande sjukvårdsdelegationen, Sveriges Kommuner och Landsting är nöjd med överenskommelsen..

– Vi är glada att vi nu gått i mål och vi är också nöjda med nivån, säger han.

Statsbidraget fördelas till landstingen utifrån befolkningsstruktur och socioekonomi.

Vidare finansieras läkemedelsbe-

Ersättning för läkemedelskostnader har hittills skett som ett specialdestinerat statsbidrag, men nu är parterna överens om att inleda diskussioner om förutsättningarna för att eventuellt föra över ersättningen till det allmänna statsbidraget.

Gunnar Andersson

• Konsultstöd med 24-timmars jour • Egen psykiatriker • Tillgång till psykolog, terapeut • En familjehemsförälder hemma på heltid • Undviker dubbelplaceringar • Akutplaceringar • Utredningar Vi finns etablerade i stora delar av Sverige.

Kontakta oss så berättar vi mer!

Kontoret, 0650-59 53 22 (08.00-17.00) Christina Kråke 070-837 19 01 christina.krake@brizad.se Lena Maria Grandin 070-837 21 78 lenamaria.grandin@brizad.se

MED KOMMUNIKATION I FOKUS Mogård är en stiftelseägd non-profit verksamhet som erbjuder tjänster till personer som kommunicerar på teckenspråk eller använder alternativa kommunikationsformer och som har ytterligare funktionsnedsättning.

Våra tjänster omfattar insatser inom LSS, med egna boenden på flera platser i landet, och inom SoL med bland annat HVB-hem. Vi har också en egen gymnasiesärskola, med nationellt upptagningsområde, för elever med en kombination av kommunikativa och andra funktionsnedsättningar. Vår teckenspråkiga folkhögskola, med allmän kurs, är för dig som är intresserad av vuxenutbildning. Folkhögskolan hittar du i Stockholm, Finspång och Åkarp.

För mer information besök: www.mogard.se eller kontakta oss på tel: 010-471 66 00 eller e-post till: info@mogard.se www.obiz24.se

3 • 2011 obiz24

53

GATA & PARK

Bostadsrättsföreningen Vårregnet i Lund ökade antalet parkeringsplatser med 32 när man målade vita linjer på trot-

Grön asfalt läggs i dalarna I Falun och Borlänge har kommunerna valt att renovera vägnätet med en ny och mindre miljöpåverkande asfalt.

Foto: NCC

Målade egna p-platser

toaren. Linjerna målades när föreningen skulle bygga om sitt garage. Trots att Gatukontoret i Lund först trodde att något otillåtet gjorts, fick man backa sedan det visat sig att det inte var olagligt, trots att bilar står halvvägs upp efter trottoaren.

– Det är inte proffsigt gjort. Men ytan är upplåten för parkering i detaljplanen och bostadsrättsföreningen har ett nyttjanderättsavtal, säger Fredrik Gustavsson på gatukontoret till Sydsvenskan.

Parkering på allmän plats får bara anläggas efter ansökan till polismyndigheten, som dsedan skickar dn vidare till gatukontoret för beslut.

Så kallad miljövänlig asfalt läggs nu allt mer i Dalarna. I Falu och Borlänge kommun kommer två tredjedelar av gatorna få grön asfalt innan året är slut, rapporterar P4 Nyheter.

Asfalten kallas för grön eftersom den inte är lika resurskrävande jämfört med den traditionella svarta asfalten.

– Det går åt mindre bränsle vid tillverkning vilket innebär att det släpps ut upp till 40 % mindre koldioxid, säger Lars-Olov Jansson på NCC till radion.

Det är cirka två år sedan de första försöken inleddes med den nya asfalten, som sedan dess utvecklats för att matcha kvaliteten och egenskaperna

Mindre resursslösande asfalt läggs i Dalarna.

hos vanlig asfalt. Idag uppger NCC att tekniken förfinats och att den nya asfalten är likvärdig i kvalitet.

Tidigare under sommaren meddelade byggbolaget också att tolv av NCC:s asfaltverk

kunnat tillverka NCC Green Asphalt. Detta har sedan dess utökats med ytterligare nio verk som fått samma kapacitet. Den tillverkas även i anläggningar som finns i Göteborg, Umeå och Lunds kommun.

Vem bär ansvaret om olyckan är framme?

Låt inte din brunn vara en fälla!

Fallskydd i brunnar... för säkerhets skull.

Barns nyfikenhet lockas till vatten och brunnar!

Fallskydd – en billig försäkring Fallskydd – lagen kräver säkra brunnar Fallskydd – snabb och enkel montering

www.isp-prod.com

Tel: 016-962 71, Mobil: 070-665 89 33

54

obiz24 | 3 • 2011

www.obiz24.se

”engcon Sweden är bara namnet...

Vi är 16 experter på redskap från Drivex, Mählers och engcon förstås!”

Lars Rönnestrand, vd engcon Sweden AB

engcon Sweden AB är det gemensamma försäljningsbolaget för engcon, Drivex och Mählers i Sverige. Tillsammans kan vi erbjuda dig ett ännu bredare produktprogram för grävmaskiner, hjullastare, lastbilar och väghyvlar med heltäckande support från en och samma partner. Via återförsäljare och vårt växande nät av Auktoriserade Service Partners, ASP, ger vi dig närhet till service och reservdelar över hela landet.

Ring 0670-65 04 00 och prata med en av våra telefonister som hjälper dig till någon av våra experter eller besök oss på www.engcon.com/sweden

expertpanelen

Finansiell hälsa och mentorsskap Experterna svarar på era frågor Hur spara för att uppnå finansiell hälsa?

Hur mycket bör en kommun spara för att uppnå “finansiell hälsa”?

Först begreppet spara. Det betyder inte att pressa ner kostnader i verksamheten, som många tror och använder det idag. Det är ett överskottsbegrepp. Det är egentligen hushållets överskottsbegrepp som används här. Det är det penningmässiga överskottet efter det att verksamheten och de finansiella kostnaderna har betalats. Sparandet används (mest) för att betala investeringsutgifter.

Om en kommun investerar mer än sparandet sker först en neddragning av likviditeten motsvarade det belopp som fattas utöver sparandet. För att återställa likviditeten kan tillgångar säljas (förskingring av vad tidigare generation genom försakelser hopsamlat) eller långa skulder upptas (belåning av framtida generationer).

Tänk dig en kommun med normal nivå tillgångar och skulder. Har den en stabil befolkningsutveckling ratas den A på aspekten finansiell hälsa om sparandet täcker normal investeringsnivå. Stagnerar befolkningen kan en liten förskingring få ske och växer den kan belåning ske i samma takt som befolkningen växer. Sparandet anpassas därefter.

Hans Jensevik

Finansiella risker?

Vilka är de vanligaste finansiella riskerna en kommun ska se upp med?

Det finns internt och externt indikerbara finansiella risker. De interna kan bara indikeras av kommunen själv, exempelvis förgiftad mark efter ett för länge sedan konkursat företag som sysslat med miljöfarlig verksamhet.

Externt indikeras investeringsrisk, skattebasrisk och koncernrisker. Man kan investera ihjäl sig. Svikt i skattebasen innebär i regel svikt i det lokala näringslivet och på sikt kan befolkningen inte hållas stabil varvid intäkterna minskar. Den vanligaste koncernrisken är ett växande antal tomma lägenheter i kommunens allmännyttiga bostadsbolag.

Finansiella risker medför på sikt kostnader som måste täckas av skattemedel om de inte hanteras i tid.

Tips när man börjar med mentor?

Jag tänkte börja arbeta med en mentor.

Har du några tips om vad som är viktigt att tänka på vid valet?

En mentor är till skillnad från en coach en

Skickar in dina frågor på adressen: expertpanel@obiz24.se Försök att hålla dina frågor kortfattade. obiz24 | 3 • 2011

Palle lundberg

Hans Jensevik

Här svarar vår expertpanel i frågor som rör juridik, ekonomi och ledarskap.

56

person som har kunskap, erfarenhet och någon form av expertis inom ett visst område som är viktigt för dig och som du behöver kunna mer om. Och det betyder inte att det måste vara en senior person. Tvärtom! Jag har haft stor nytta som chef av att regelbundet samtala med en grupp unga människor som har kunskap, erfarenhet och expertis av att vara unga. Tänk till – var och vem har den där kunskapen eller erfarenheten som du anar att du behöver? Och var inte rädd för att fråga tänkbara mentorskandidater, även de oväntade. För att ni ska lyckas är det viktigt att också mentorn får utbyte av ert samarbete. Det är först då som ni kommer att prioritera era träffar och få de där spännande samtalen som en bra mentor kan stimulera.

Jag skulle också föreslå att ni pratar igenom mål, tider och förväntningar så det är klart från början. En kort utvärdering då och då ger också lite extra energi och riktning.

Dina förebilder?

Vilka chefer/ledare har du som förebilder och varför har du just dem?

Jag har haft lite olika förebilder under olika perioder, beroende på vilka utmaningar jag har haft både som ledare och privatperson.

Ibland kan det ju vara så att det är en viss aspekt av någons ledarskap som jag tar intryck

I vår expertpanel finns bland andra: • Experten på kommunal ekonomi, Hans Jensevik • Docenten i förvaltningsrätt, Lars Bejstam.

• Palle Lundberg, kommunchef i Helsingborg www.obiz24.se

www.asperger.se Tel: Tel: 0921-691 0921-691 70 70

Alkolås ADHD Alkolås

Det godkända alkolåset

goDkänt goDkänt enligt enligt SS-en SS-en 50436-1 50436-1 och och -2 -2

www.batterigrossisten.com Kontakta Kontakta oss oss för för katalog! katalog!

Batterier Batterier

www.ibl.se

Tel: Tel: 0435-44 0435-44 07 07 65 65

Entrémattor Bildbyrå Entrémattor

www.sportgolvs

Tel: Tel: 0320 0320

Gräs, Golvbeläggning Gräs, Gräsfröer Gräsfröer

Allt från stationära

till portabla batterier av. Att leda i kris till exempel. Tack och lov knäcka både dig och dina medarbetare. Det som imponerade på alla som såg henne.

Inte krävs inte det så ofta, men när det gör det är kan till och med vara så att det triggar motminst spelarna! Det bidrog till &atttillbehör det blev det desto viktigare att det fungerar. Den nor- väldigt bra och spännande Tel stånd och de slår i bromsen när du trycker matcher.

08-766 75 50 Palle lundberg ske statsministern Jens Stoltenberg har nog Det har jag själv lärt mig den hårda www.ackumulatorbatteri.se www.weibu www.ibl.se www.sportgolvss www.asperger.se www.batterigrossisten.compå gasen.www.kabe-mattan.se Info@ackumalatorbatterier.se 0585-255 59 info@weibul Tel: 0435-44 07 65 Ta en paus Tel: 0320 info@weibu 0585-255 59 Info@ackumalatorbatterier.se gjort intryck på många, inte bara på mig. Tel: Jag 0921-691 70 vägen.

Lätta på gasen.

Backa!

Kontakta oss för katalog! www.drager.se www.drager.se imponerades av hans förmåga att förmedla och fundera, sök stöd och bollplank. Hur ser Jag är mellanchef inom socialtjänsten lugn och handlingskraft trots att hanAlkolås som Alkotestare din rollEntrémattor och ditt uppdrag ut? Fråga medarbeEntreprenadmaskiner Alkolås, Behandlingshem Hotell Batterier Gräs, Entreprenadmaskiner Alkolås, Alkotestare Behandlingshem HotellGräsfröer och känner mig ständigt otillräcklig, har tarna om deras målbild. Är den samma som person var fullständigt förtvivlad över döDet godkända försökt entusiasmera mina medarbedade vänner och medarbetare. Han förstod din? Och är den tillräckligt klar och tydlig alkolåset tare men nu är även min kraft slut. Vad verkligen sitt tuffa ledaruppdrag med både för er alla? Glöm inte bort din egen hälsa. goDkänt enligt SS-en 50436-1 och -2 ska jag göra? hjärta och hjärna. En annan förebild är den Den bästa individuella återhämtaren alla 15-åriga tjej jag såg på en turnering i beachkategorier är att röra på sig. Som bonus har Ja, det där är tufft när ens egen energi tar slut förvånansvärt många nya tankar sett dagens handboll i Åhus i somras. Hon var domare och batteriladdaren www.ackumulatorbatteri.se kännswww.asperger.se utom räckhåll. Att ljus när jag och hanterade de jämngamla hormonstinna dragit på mig träningskläderna.www.weibu www.alkomatare.se www.engcon.se www.hotels www.kabe-mattan.se Palle lundberginfo@weibul entusiasmera ÄNNU Info@ackumalatorbatterier.se meraTel: riskerar bara att grabbarna med ett lugn och en tydlighetTel: Tel: 0670-65 00 09 0921-691 70 Tel: 59 0431Tel:0585-255 0670-65 04 04 00 Tel: 013-482 013-482 09 75 75 Tel: 0921-691 70 Tel: 0431-5

Kraften har tagit slut

www.drager.se

ADHD Arbetsteknik ADHD

ADHD Asperger Batterier Alkolås, Batterier AspergerAlkotestare

www.modernarbetsteknik.se www.asperger.se Tel: 25 70 30 0921-691 Tel: 031-27 0921-691 70

ADHD ADHD Alkolås Alkolås

Det godkända alkolåset

goDkänt goDkänt enligt enligt SS-en SS-en 50436-1 50436-1 och och -2 -2

www.asperger.se www.asperger.se Tel: 0921-691 0921-691 70 70 Tel: www.drager.se www.drager.se

Alkolås Alkolås Alkotestare Alkolås, Alkolås Alkolås, Alkotestare

Det godkända alkolåset

Tel Tel 08-766 08-766 75 75 50 50 www.asperger.se www.alkomatare.se www.batterigrossisten.com www.asperger.se www.batterigrossisten.com Tel: 0921-691 Tel: 0970 75 Tel:013-482 0921-691 70 Kontakta Kontakta oss oss för för katalog! katalog!

Batterier Arbetsbänkar, Bord, Alkolås Batterier Asperger Batterier Arbetsbänkar, Bord, Stolar Stolar

Det godkända alkolåset Allt från från stationära stationära Allt till portabla portabla po batterier till batterier tillbehör && tillbehör

Bildbyrå Ergonomi Golvbeläggning, Sport, Entreprenadmaskiner Golvbeläggning, Sport, Idrott Idrott Ergonomi

BESÖK OSS PÅ WEBBEN!

Allt från stationära till portabla batterier & tillbehör Skogsbrukets Skogsbrukets Varuhus Varuhus Tel 08-766 75 50 www.batterigrossisten.com www.ibl.se www.asperger.se RING 0644-721 00 Tel: 0770 65 Tel:0435-44 0921-691 Tel: 0435-44 65 Kontakta oss för 07 katalog!

ELLER BESÖK SKOGMA.SE Batterier Bildbyrå Bevattningsanläggningar Entrémattor Besöksräknare, Bildbyrå Entrémattor Bevattningsanläggningar Personräknare

www.ibl.se www.ljunggrenand www.sportgolvsspecialisten.se www.engcon.se daughters.se Tel: 0435-44 0700 65 Tel: 0320-396 Tel: 0670-65 04 00 Tel: 0320-396 00

www.sportgolvs www.lek www.hotels

Entrémattor Golvbeläggning, Sport, Idrott fönster, Fasader & Gräs, Gräsfröer Ergonomi Golvbeläggning, Idrott Gräs, Gräsfröer fönster, Fasader Sport, & Dörrar Dörrar

Gräs, Gräsfröer Inspelningsme Inredningar, De Inspelningsme Batterier Offentligmiljö Batterier och och titi

www.kabe-mattan.se www.sportgolvsspecialisten.se www.tunamontage.se www.weibullshorto.se www.ljunggrenand www.sportgolvsspecialisten.se 0585-255 5900 Tel: 0320-396 00 Tel: 016-34 21 30 daughters.se info@weibullshorto.se Tel: 0320-396 info@weibullshorto.se Tel: 016-34 21 30

www.weibu www.medi www.lek

Tel: Tel: 0243-153 0243-153 50 50

goDkänt goDkänt enligt enligt SS-en SS-en 50436-1 50436-1 och och -2 -2

Tel 08-766 08-766 75 75 50 50 Tel

www.ljunggrenand www.batterigrossisten.com www.ackumulatorbatteri.se www.asperger.se www.batterigrossisten.com daughters.se Info@ackumalatorbatterier.se Tel: 0921-691 70 Info@ackumalatorbatterier.se Kontakta oss för för katalog! katalog!

Kontakta oss Tel: 0243-153 Tel:www.drager.se 0243-153 50 50

Alkolås, Alkotestare Batterier Bageri, Konditori Behandlingshem Arbetsbänkar, Bord, Stolar Batterier Behandlingshem Bageri, Konditori

Skogsbrukets Varuhus

www.ackumulatorbatteri.se www.ibl.se www.rainbird.se www.kabe-mattan.se www.ibl.se Info@ackumalatorbatterier.se Tel: 0435-44 0780 65 RING 0644-721 00 Tel: 042-25 04 0585-255 59 Tel: 0435-44 07 65 0585-255 59 Tel: 042-25 04 80

ELLER BESÖK SKOGMA.SE Behandlingshem Entrémattor Entreprenadmaskiner Bevattningsanläggningar Entrémattor Bevattningsanläggningar Entreprenadmaskiner

Tel: 0243-153 50

Entreprenadmaskiner Gräs, Gräsfröer Gräsfröer Förlag Hotell fönster, Fasader & Dörrar Gräs, Hotell Förlag

goDkänt enligt enligt SS-en SS-en 50436-1 50436-1 och och -2 -2 goDkänt

www.alkomatare.se www.kgknutsson.com Tel: 09 75 Tel:013-482 08-92 30 Tel: 013-482 0900 75 www.drager.se www.drager.se

Alkolås, Alkotestare Alkotestare Asperger Arbetskläder Alkolås, ADHD Asperger

www.alkomatare.se www.ackumulatorbatteri.se www.vimmerbybageri.se www.asperger.se www.ljunggrenand www.ackumulatorbatteri.se Tel: 013-482 0942 75 Info@ackumalatorbatterier.se Tel: 0492-141 daughters.se Tel: 0921-691 70 Info@ackumalatorbatterier.se Tel: 0921-691 70 Tel: 0492-141 42 Tel: 0243-153 50

Asperger Behandlingshem Besöksräknare, Bageri, Konditori Behandlingshem Batterier Besöksräknare, Personräknare Personräknare Allt från stationära till portabla batterier & tillbehör Skogsbrukets Skogsbrukets Varuhus Varuhus

www.alkomatare.se www.bjornklader.com www.asperger.se www.alkomatare.se Tel: 013-482 0970 75 031-742 16 00 Tel: 0921-691 Tel: 09 75 Tel:013-482 0921-691 70

Asperger Arbetsbänkar, Bord, Asperger Arbetsbänkar, Bord, Stolar Stolar Alkolås

www.obiz24.se www.obiz.se

Det godkända

Tel 08-766 75 50 www.asperger.se www.vimmerbybageri.se www.batterigrossisten.com RING 0644-721 00 0921-691 70 Tel: 0921-691 0492-141 42 RING 0644-721 00 Tel: 70 Kontakta oss SKOGMA.SE för katalog!

ELLER BESÖK

www.asperger.se www.kabe-mattan.se www.aquadesign.se www.engcon.se www.rainbird.se www.kabe-mattan.se Tel: 0921-691 0585-255 5970 08-720 61 50 Tel: 0670-65 04 00 Tel: 042-25 04 80 0585-255 59 Tel: 0670-65 04 00 08-720 61 50

Besöksräknare, Entreprenadmaskiner Ergonomi Bevattningsanläggningar Entreprenadmaskiner Bildbyrå Ergonomi Personräknare

Golvbeläggning Inredningar, Hotell Inredningar, De De Offentligmiljö Offentligmiljö

OSS WEBBEN! O SS PÅ WEBBEN! BESÖK O S OSS BESÖK OSSBESÖK PÅ WEBBEN!

Allt Allt från från stationära stationära till till portabla portabla batterier batterier && tillbehör tillbehör

Batterier Besöksräknare, Bildbyrå Behandlingshem Bildbyrå Besöksräknare, Personräknare Personräknare

www.engcon.se www.weibullshorto.se www.folkuniversitetetsforlag.se www.hotelskansen.se www.tunamontage.se www.weibullshorto.se www.folkuniversitetetsforlag.se

Tel:0431-5 0320 kundtjanst@ Tel: kundtjanst@

Tel: info@weibul info@weibu kundtjanst@ Tel: 08 08 591 591 E-mail: E-mail: info@m info@m

Hotell ISA-system, Inspelningsmed ISA-system, Kö Kö

Batterier och ti Fordonsen körjournal bilbokning och analys

www.hotels www.medi

Tel: 0670-65 04 00 info@weibullshorto.se Tel: 046-14 87 20 Tel: 81 00 Tel: 016-34 info@weibullshorto.se Tel: 0431-55 8130 00 Tel:0431-55 046-1421 87 20

Tel: 0431-5 08 591 0431www.autoka www.autok E-mail: info@m

Ergonomi Hotell Inredningar, Detaljer Förlag Hotell Golvbeläggning, Sport, Idrott Inredningar, Detaljer Offentligmiljö Offentligmiljö

Inredningar, ISA-system, De Kö Offentligmiljö Fordonsenh

körjournal bilbokning och analys

Skogsbrukets Varuhus

ELLER BESÖK SKOGMA.SE

www.engcon.se www.ljunggrenand www.aquadesign.se www.engcon.se www.ibl.se RING 0644-721 00 0670-65 04 00 daughters.se Tel: 08-720 61 0670-65 04 00 Tel: 0435-44 0750 65

ELLERTel: BESÖK SKOGMA.SE 0243-153 50 Tel: 0243-153 50

www.ljunggrenand www.hotelskansen.se www.lekolar.se www.folkuniversitetetsforlag.se www.hotelskansen.se www.sportgolvsspecialisten.se daughters.se Tel: 0431-55 8100 00 kundtjanst@lekolar.se Tel: 046-14 87 20 Tel: 0431-55 81 00 Tel: 0320-396 kundtjanst@lekolar.se

Arbetsbänkar, Bord, Stolar Besöksräknare, Bevattningsanläggningar Besöksräknare, Batterier Bevattningsanläggningar Personräknare Personräknare

Bevattningsanläggningar Ergonomi fönster, Fasader Ergonomi Entrémattor fönster, Fasader && Dörrar Dörrar

fönster, Fasader & Dörrar Inredningar, Detaljer Inspelningsmedia Inredningar, Detaljer Gräs, Gräsfröer Inspelningsmedia 3 • 2011 2 obiz24 obiz

Offentligmiljö Batterier och Offentligmiljö Batterier och tillbehör tillbehör

Tel: 0243-153 50

www.lek

kundtjanst@

www.autoka

Inspelningsmed Inspelningsme 57 Batterier och ti

e-mattan.se nggrenand -255 59 hters.se

43-153 50

maskiner der & Dörrar

ngcon.se amontage.se

0-65 0430 00 -34 21

nggrenand ersitetetsforlag.se

hters.se 6-14 87 20 43-153 50

www.hotelskansen.se Tel: 013-482 09 75 013-482 0900 75 Tel. 0291-206 80 Tel: 019-761 42 00 Tel: 0320-396 Tel: 0431-55 81 00

Isbanemaskiner Isbanemaskiner Jordprodukter Konferensanläggningar ISA-system, Körjournal Gräs, Gräsfröer Inredningar, Detaljer Fordonshanteringssystem Offentligmiljö

www.izomaskin.se www.izomaskin.se www.hasselforsgarden.se www.hotelskansen.se www.mobilsystem.se www.weibullshorto.se www.lekolar.se Tel. 0291-206 Tel.019-761 0291-206 80 Tel: 42 00 0431-55 81 013-482 0980 75 info@weibullshorto.se kundtjanst@lekolar.se

Jordprodukter Jordprodukter Konferensanläggningar Konferens Isbanemaskiner Hotell Inspelningsmedia Batterier och tillbehör

www.hasselforsgarden.se www.hasselforsgarden.se www.hotelskansen.se www.ronneberga.se www.izomaskin.se www.mediastore.se Tel: 42 00 019-761 4200 Tel: 08-446 78 Tel.019-761 0291-206 80 Tel: 0431-55 81 00 08 591 182 82 E-mail: info@mediastore.se

Konferensanläggningar Konferensanläggningar Konferens ISA-system Jordprodukter Inredningar, ISA-system,Detaljer Körjournal

Offentligmiljö Fordonsenheter för körjournal, ISA, Kalix Folkets bilbokning Husförening och analys.

www.kgknutsson.com www.hotelskansen.se www.hotelskansen.se www.ronneberga.se www.kalixfolketshus.com www.hasselforsgarden.se www.lekolar.se Tel: 08-92 30 Tel: 0431-55 81 00 Tel: 0431-55 81 00 Tel: 08-446 78 00 Tel: 0923-166 05 019-761 4200 kundtjanst@lekolar.se www.autokatalogen.se

der & Dörrar

Konferens Konferens Konferensanläggningar Inspelningsmedia Batterier och tillbehör

ÖK OS S P Å WE B B E N !

WE BBBS E N SÖK ÖK OS SNN WEBBEN! BEN! ÖK WEB BBBE !ÅWEB B E!PE OS SE P!PÅ WE BOS ES NB WEB BEN! K OS P Å!SÅ WE

ngcon.se

5-44 07 00 65 0-65 04

www.asperger.se

Tel: Tel:0910-101 0910-10162 62 kundtjanst@lekolar.se Tel: 0921-691 70

Lekmaterial Lekmaterial Läromedel Modulbyggnader KonferensAlkolås Konferens

www.batterigrossisten.com RING 0644-721 00 RING 0644-721 00 kundtjanst@lekolar.se Tel: 08-720 61 50 ELLER SKOGMA.SE ELLERBESÖK BESÖKKontakta SKOGMA.SE oss för katalog!

Möbler offentligmiljö Möbler offentligmiljö Parker Presentreklam, Profilkläder, Märkning Batterier Företagspresenter

www.ibl.se

Tel: 040-671 daughters.se 040-67177 7750 Tel: 0291-47 10 50 Tel: 0435-44 07 65 Tel: 0243-153 50

Slamutrustning Slamutrustning Storköksprodukter Säkring lekplatser Skyltar avEntrémattor

Det godkända alkolåset P.E Kurs & Konferens Skogsbrukets Varuhus goDkänt enligt SS-en 50436-1 och -2

www.lekolar.se www.lekolar.se www.woodcon.se www.folkparken.net kundtjanst@lekolar.se kundtjanst@lekolar.se Tel: 0372-502 12 Tel: 27 420 Tel:08-540 0910-101 62

www.drager.se

Läromedel Läromedel Modulbyggnader Motorer Lekmaterial Körjournal Alkolås, Alkotestare Fordondshantering

www.lekolar.se www.lekolar.se www.woodcon.se Tel: 0670-611 16 69 www.kgknutsson.com www.alkomatare.se

kundtjanst@lekolar.se kundtjanst@lekolar.se Tel: 0372-502 12 maskin.motor@stromsund.

08-92Tel: 30013-482 00 09 75 mail.telia.com

Modulbyggnader Modulbyggnader Motorer Muddring LäromedelAsperger

www.lekolar.se www.rolba.se www.lekolar.se www.rolba.se www.aquadesign.se www.ljunggrenand www.tuppreklam.se www.lekplatskontroll.se www.hava-skyltar.se www.ackumulatorbatteri.se www.kabe-mattan.se daughters.se kundtjanst@lekolar.se Tel: 0291-47 kundtjanst@lekolar.se Tel: 0291-4710 1050 50 RING 0644-721 00 Tel: 08-720 61 50 david@tuppreklam.se E-mail:Tel: info@lekplatskontroll.se 040-671 0585-255 77 50 Info@ackumalatorbatterier.se 59 Tel: 0243-153 50

ELLER BESÖK SKOGMA.SE Parker Parker Presentreklam, Profilkläder, Restaurang, Storkök Möbler offentligmiljö Behandlingshem Företagspresenter Butiksmaskiner

Storköksprodukter Storköksprodukter Säkring avEntreprenadmaskiner lekplatser Trafiksäkerhet Slamutrustning

www.aquadesign.se www.ljunggrenand www.aquadesign.se www.ljunggrenand www.tuppreklam.se www.lekplatskontroll.se www.ljunggrenand www.pekuma.se www.lekolar.se www.rolba.se www.asperger.se www.engcon.se daughters.se daughters.se Tel: 08-720 daughters.se Tel: 08-72061 6150 50 david@tuppreklam.se E-mail:Tel: info@lekplatskontroll.se Tel: 0370-472 00 kundtjanst@lekolar.se 0291-47 50 Tel:10 0670-65 04 00 Tel: 0921-691 70 Tel: Tel:0243-153 0243-15350 50

Tel: 0243-153 50

Presentreklam, Profilkläder, Presentreklam, Profilkläder, Restaurang, Storkök Skolmaterial Parker Besöksräknare, Företagspresenter Företagspresenter Butiksmaskiner Personräknare

Säkring av Säkring av lekplatser lekplatser Trafiksäkerhet Träd & skogsvård Storköksprodukter Ergonomi

AHÅS

Vassröjning & Sjögrävning

Skogsbrukets Varuhus Skogsbrukets Varuhus

www.woodcon.se www.woodcon.se Tel: 0670-611 16 69 www.ahas.se www.lekolar.se www.asperger.se

Tel: 12 Tel:0372-502 0372-502 12 maskin.motor@stromsund.

Tel: 0550-310 07 Tel: / 0550-101 96 70 kundtjanst@lekolar.se 0921-691 mail.telia.com

www.tuppreklam.se www.lekplatskontroll.se www.tuppreklam.se www.lekplatskontroll.se www.ljunggrenand www.pekuma.se www.lekolar.se www.aquadesign.se www.ljunggrenand www.ljunggrenand RING 0644-721 daughters.se david@tuppreklam.se E-mail: info@lekplatskontroll.se david@tuppreklam.se E-mail: info@lekplatskontroll.se Tel: 0370-472 0000 daughters.se kundtjanst@lekolar.se Tel: 08-720 61 50 RING 0644-721 00 daughters.se ELLERTel: BESÖK SKOGMA.SE 0243-153 50 Tel: 0243-153 50 ELLER BESÖK SKOGMA.SE

Tel: 0243-153 50

Motorer Restaurang, Storkök Trafiksäkerhet Motorer Restaurang, Storkök Trafiksäkerhet Muddring Träd & skogsvård Modulbyggnader Presentreklam, Profilkläder, Säkring avfönster, lekplatser Arbetsbänkar, Bord, Stolar Skolmaterial Bevattningsanläggningar Fasader & Dörrar Butiksmaskiner Butiksmaskiner Företagspresenter

We look forward to see you at Euro Mine Expo

Kalix Folkets Husförening

AHÅS

Vassröjning & Sjögrävning

Skogsbrukets Varuhus

amontage.se

-34 21 30

www.ronneberga.se www.ronneberga.se www.kalixfolketshus.com www.hotelskansen.se www.mediastore.se Tel: 08-446 78 Tel: 08-446 78 00 Tel:08 0923-166 05 Tel: 591 182 82 0431-55 8100 00 E-mail: info@mediastore.se

Konferens Konferens ISA-system, Körjournal

Fordonsenheter för körjournal, ISA, Kalix Kalix Folkets Folkets bilbokning Husförening Husförening och analys.

ersitetetsforlag.se

6-14 87 20

www.kalixfolketshus.com www.kalixfolketshus.com www.ronneberga.se

Tel: 0670-611 16 Tel: 0670-611 16 69 69 www.ahas.se www.woodcon.se www.ljunggrenand

maskin.motor@stromsund. maskin.motor@stromsund.

Tel: 0550-310 07 / daughters.se 0550-101 96 Tel: 0372-502 12 mail.telia.com mail.telia.com Tel: 0243-153 50

Muddring Muddring Motorer Bageri, Konditori

www.ljunggrenand www.ljunggrenand www.lekolar.se www.tuppreklam.se www.rainbird.se daughters.se daughters.se kundtjanst@lekolar.se david@tuppreklam.se Tel: 042-25 04 80 Tel: Tel:0243-153 0243-15350 50

www.pekuma.se www.pekuma.se www.lekplatskontroll.se www.tunamontage.se

RING 0644-721 00 Tel: 0370-472 Tel: 0370-47200 00 E-mail: info@lekplatskontroll.se Tel: 016-34 21 30 ELLER BESÖK SKOGMA.SE

Skolmaterial Träd && skogsvård Skolmaterial Träd skogsvård Restaurang, Storkök Trafiksäkerhet Bevattningsanläggningar Förlag Butiksmaskiner

AHÅS AHÅS

Vassröjning Vassröjning && Sjögrävning Sjögrävning

Skogsbrukets Skogsbrukets Varuhus Varuhus

www.lekolar.se www.ahas.se www.lekolar.se Tel:www.ahas.se 0670-611 16 69 www.ljunggrenand www.vimmerbybageri.se www.aquadesign.se kundtjanst@lekolar.se kundtjanst@lekolar.se daughters.se Tel: 08-720 61 50

www.pekuma.se

in Skellefteå, Sweden 12–14 June, 2012

0923-166 Tel:08-446 0923-166 05 Tel: 7805 00

www.autokatalogen.se

Konferens

Tel: 0550-310 Tel: 0550-31007 07//0550-101 0550-10196 96 maskin.motor@stromsund.

Tel: 0492-141 42 mail.telia.com

Muddring

Kalix Folkets Husförening

Tel: 0243-153 50

Skolmaterial

www.folkuniversitetetsforlag.se RING 00 RING 0644-721 00 Tel:0644-721 0370-472 00 Tel: 046-14 87 20 ELLER ELLERBESÖK BESÖKSKOGMA.SE SKOGMA.SE Träd & skogsvård

AHÅS

Vassröjning & Sjögrävning

Skogsbrukets Varuhus

www.kalixfolketshus.com Tel: 0923-166 05

58

obiz24 | 3 • 2011

www.ahas.se www.georange.se www.lekolar.se www.eurominexpo.com

Tel: 0550-310 07 / 0550-101 96

kundtjanst@lekolar.se

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE www.obiz24.se

RÄTT SKYLT DIREKT Behöver du en skylt eller en säkerhetsprodukt, kan vi leverera. Snabbt och enkelt.

Vårt sortiment täcker de flesta behov. Vi har över 4000 skyltar och säkerhetsprodukter i lager, färdiga för omgående leverans.

Vi gör även alla sorters specialskyltar, kontakta oss för förslag. Vi har arbetat med skyltar i mer än 60 år. Det är en trygghet.

“ I K ATALOGEN OCH I VÅR WEBB-B UTIK ÖVER

4000

PRODUKTER FÖ R LEVERANS DIR EKT” ÅVA SKYLTK ATALO

R - RÄT HÅVA SKYLTA

T SKYLT DIREKT

G 2010/2011

Beställ katalogen på www.hava-skyltar.se Beställ katalogen på www.hava-skyltar.se

011

ALOG 2010/2 “ÖVER 4000 PRODUK

“ÖVER 4000 PRODUK

S DIREKT”

TER FÖR LEVERAN

S DIREKT”

TER FÖR LEVERAN

SKYLTG KATALO

ENT STORT SORTIM DUKTER SÄKERHETSPRO

ENT STORT SORTIM DUKTER SÄKERHETSPRO

10/11

SKYLTG

ar.se www.hava-skylt

KATALO

10/11

ar.se www.hava-skylt

Besöksadress: Järnyxegatan 6, Box 9056, 200 39 Malmö - Telefon: 040-671 77 50, Fax: 040-671 77 55 E-mail: sales@hava-skyltar.se, www.hava-skyltar.se Besöksadress: Järnyxegatan 6, Box 9056, 200 39 Malmö - Telefon: 040-671 77 50, Fax: 040-671 77 55 E-mail: sales@hava-skyltar.se, www.hava-skyltar.se

POSTTIDNING B ECONOMIQUE Obiz, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå Fel mottagare? Maila pren@obiz24.se

Mellan väg och järnväg, cykelbanor och bussfiler, flygplatser och hamnar

För den som vill flytta gods eller ta sig från en plats till en annan är det inte färdmedlet som är det intressanta. Det är behovet av en rörelse som är effektiv och som samspelar oavsett om det gäller godstransporter eller arbetspendling.

Vectura är experter på transportslagsövergripande lösningar. Vi rör oss mellan hamn och flygplats, mellan väg och järnväg, mellan cykelbanor och bussfiler, och vi länkar samman dem för att hitta de mest effektiva och hållbara transportsystemen.

Hur kan transportsystemen utvecklas i din region? Läs mer på www.vectura.se Vectura är marknadsledande teknikkonsulter inom transportinfrastruktur och rörelseplanering. Vectura löser komplexa transportutmaningar och står för ett unikt kunnande i samspelet mellan transportslagen. Vi hjälper våra kunder att utveckla hållbara transportsystem och erbjuder tjänster inom utredning och analys, projektering, bygg- och projektledning samt drift och underhåll.

Vi är 1100 konsulter och finns på 40 orter i Sverige samt i Köpenhamn.