Obiz24 nr 4-2011

magasinet om offentliga affärer

nummer 4 • 2011 pris 79 SEK

Bra tips!bra

du Så skapar ationer medierel

+ lag försvårar molnanvändande avStängda datorer sparar stora pengar

Här minskar användningen av antibiotika

Alla gillar Eva Hamilton

Expertpanelen om uppsägning och elitkommuner snöröjning till fast pris

Kostnad senaste årens snökaos: 800 miljoner över budget

verkliga händelser bakom

starke man www.obiz24.se

Ledare

Vi blir bättre tillsammans Tack! Först för att allt fler av er hörsammar de enkäter vi skickar ut och som vi använder som underlag för artiklar och för att skapa oss en bättre bild av hur ni har det och arbetar. Sedan vill jag rikta ett särskilt tack till alla er som hittat till vår webb, www.obiz24.se Tack vare er hjälp slog den nytt besöksrekord i november och antalet besökare blir stadigt större och jag ser det som ett kvitto på att vårt idoga arbete nu börjar bära frukt i form av fler läsare av tidningen och på webben.

Som jag förklarade i en tidigare ledare vill vi bli vassare, men också mer användbara i form av nyttiga nyheter och viktiga verktygslådor.

Samtidigt är vårt arbete beroende av att ni hjälper till med tips, idéer och förslag. Därför tycker jag att det är lite synd att inte fler av er kommer med uppslag till artiklar om sådant som ni gör bra. Om det beror på falsk blygsamhet eller överdriven ödmjukhet låter jag vara osagt, men vi vill att ni berättar vad ni är bra på i er verksamhet.

En gnagande misstanke är att ni inte riktigt litar på vår välvilja, och tittar man på mediebranschen i stort, kanske den inställningen inte är så svår att förstå. Tyvärr gör den inställningen inte bara vårt, utan alla journalisters arbete svårare och det drabbar i slutänden er.

För det är genom att visa upp och berätta vi alla kan bli bättre, även vi på Obiz24. Så hör av er, vi vill er väl.

Bo Nordlin Ansvarig utgivare bo@obiz24.se, 0736-589 489

Ansvarig utgivare: Bo Nordlin, bo@obiz24.se, 08-453 63 12, 0736-589 489

Upplaga: 25 000 tryckta exemplar och 30 000 exemplar som e-tidning, distribution till offentlig sektor.

Chefredaktör:

Erik Säfvenberg, erik@obi24z.se 072-236 26 00

Omslagsfoto: Andreas Hillergren / SVT

Korrekturläsare:

Helena Andersson

Epost till redaktionen: red@obiz24.se

Postadress: Obiz24, 106 78 Stockholm

Annonser: Markus Gruvensjö, markus.gruvensjo@idg.se 08-453 62 73 Annonsmaterial: Peter Nyström, annons@obiz24, 08-453 61 40 Prenumeration och adressändring: pren@obiz24.se Tryck: Elanders. ISO14001:2004-certifierad (arbetar systematiskt med att minimera miljöbelastningen)

2

obiz24 | 4 • 2011

341

Utgivare: Public Media Partner AB Affärschef: Lena Klaesson, lena.klaesson@idg.se, 08-453 61 05 123

VD: Sven-Erik Remmare

Fel adress eller mottagare?

Vill du ändra adress eller mottagare, mejla oss på pren@obiz24.se och skriv in den gamla adressen (finns på baksidan av tidningen) och den nya adressen eller mottagaren.

www.obiz24.se

Licensförsörjning 2010

Allt inom IT - Snabbt och säkert Som offentlig ramavtalskund till Dustin har du tillgång till Sveriges största e-handelsportal för IT-produkter. Vi ger dig marknadens bredast IT-utbud, snabba leveranser från eget lager och en kompetent kundservice. Vi erbjuder dessutom en rad tjänster och lösningar som förenklar hela din IT-hantering.

Hos Dustin kan du som myndighet, landsting, kommun eller skola göra avrop från ett stort antal offentliga ramavtal, både de som tecknats med Dustin direkt och sådana som tecknats med olika tillverkare.

På Dustin.se jämför du enkelt olika produkter och avropar med den

www.dustin.se/public | www.obiz24.se

08-553 44 477 public@dustin.se

juridiska trygghet som endast ramavtal ger. Du har ständig tillgång till aktuella priser och lagerstatus i realtid för hela Dustins produktutbud, med lättöverskådlig produktinformation och specifikationer.

Dustin har arbetat länge med elektroniska flöden såsom e-faktura, e-order och e-katalog och ser mycket positivt på att allt fler kunder väljer den vägen.

Vi har idag en avdelning enbart för E-sourcing som hjälper dig till en effektiv och smärtfri integration i din verksamhet.

Läs mer om hur vi kan förenkla din IT-hantering på dustin.se/public

Simply Faster

4 • 2011 | obiz24

3

Innehåll

22 Eva Hamilton omtyckt chef

16 28 NYHETER

Ledarskap

krånglar till det 6 Lag för molnanvändarna

man inspirerad läkarutbildning 16 Starke 32 Flexibel ur verkligheten ska få fler att stanna

surfade för 6 Chef kommunens pengar

som De använder 18 Kommuncheferna 34 sitter lösast i landet mindre antibiotika

verktyg visar 8 Nytt elevernas pendling

upp personal 19 Säg på ett bättre sätt

kännedom om 34 Dålig prisbelönt sajt

energi & Miljö

hållbaraste 36 NKS sjukhuset i världen

Verktygslådan

skapades tydligaste datorer 10 Så 28 Avstängda webbplatsen sparar stora pengar bästa tips på bättre Landsting siktar på 12 Era 28 medierelationer 50 procent vindkraft

missa inte våra expertKrönikörer

14 20 30 4

Vård & omsorg

Grönytor & Entreprenad

kostade 38 Snöröjningen 800 miljoner för mycket upphandlar 39 De snöröjning på fast pris

Ekonomi: Hans Jentevik Ledarskap: Palle Lundberg

expertpanelen

Offentlig rätt: Hans Bejstam

experter svarar 40 Våra på era frågor

obiz24 | 4 • 2011

www.obiz24.se

ENEEN RE

4 • 2011 | obiz24

KOAKLAL LOL

www.obiz24.se

PÄANS A GAINV LSIG D GRI

5

Nyheter

Lag krånglar till det för molnanvändarna

Kommuner och myndigheter drar sig för att använda molntjänster. Personuppgiftslagen sätter nämligen käppar i hjulet.

Genom att köpa tjänster i datormolnet finns det stora möjligheter att sänka IT-kostnaderna och det är något som allt fler företag drar nytta av. För kommuner, landsting och myndigheter är det dessvärre inte fullt så enkelt eftersom personuppgiftslagen (PUL) krånglar till det en aning.

Lagen ställer krav på att den som är ansvarig för personuppgifter (exempelvis en myndighet eller en kommun) måste känna till och även kunna kontrollera dem som hanterar uppgifterna, något som är mycket svårt i molnvärlden. En leverantör av molntjänster använder nämligen i många fall underleverantörer som finns i flera olika länder.

Andreas Halvarsson , ansvarig för It-risk and Assurance på Ernst & Young i Norden, skriver om problematiken på Dagens Samhälles debattsidor.

– Det är högst sannolikt att myndigheterna kan sänka sina IT-kostnader avsevärt genom outsourcing och inte minst genom molnlösningar. PUL och även sekretesslagstiftningen bromsar, men det går att komma förbi hindren. Här måste moln-

leverantörerna bli bättre på att anpassa lösningar för offentlig sektor.

– Samtidigt behöver inköparna i offentlig sektor skaffa sig mer kunskap om hur de kan dra nytta av molnet i linje med lagstiftningen. Som Riksrevisionen påpekar, man måste väga in andra lösningar som alternativ.

Samtidigt som Andreas Halvarsson Anders tycker att PUL är Halvarsson. en viktig lag anser han också att den är tämligen otidsenlig.

– Syftet med PUL är att skydda privatpersoner mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas.

Det är en viktig lag, men den tillkom innan molntjänster fanns som företeelse. Därför bör också lagen anpassas till de nya förutsättningarna. För det finns inget som säger att det skulle vara säkrare att hantera information och personuppgifter internt i den egna datahallen, fortsätter Andreas Halvarsson.

Nyligen genomförde Datainspektionen en granskning för att klargöra vilka krav som pul ställer på organisationer som utnyttjar molntjänster. Myndigheten har granskat tre olika aktörer, två kommuner och ett företag som

använder molntjänster och pekat ut ett antal problem som måste lösas för att behandlingen ska vara tillåten enligt personuppgiftslagen. OBIZ24 kontaktade projektledaren för granskningen, Ulrika Andersson, för att ta reda på mer om resultatet.

– Bland bristerna som Datainspektionen upptäckt finns avtal som inte tydliggör att svensk dataskyddslag gäller, avtal som inte reglerar att personuppgifterna bara får användas för de ändamål som den som anlitat molntjänstleverantören bestämt, oklarhet om vilka underleverantörer som är inblandade, oklarhet om vad som händer med personuppgifterna när avtalet upphör och oklarhet om den som anlitat molntjänstleverantören har möjlighet att följa upp att leverantören lever upp till avtalsvillkoren, berättar Ulrika Andersson.

– Datainspektionen har tagit fram en vägledning som tydliggör vilka krav som personuppgiftslagen ställer vid användning av molntjänster och vad man som användare måste göra för att behandlingen ska vara tillåten enligt personuppgiftslagen.

På frågan om Ulrika Andersson anser att det finns några indikationer på att lagen kommer att justeras för att anpassas för molntjänster på ett bättre

sätt svarar Ulrika Andersson: – Det pågår en generell översyn av det europeiska dataskyddsdirektivet som personuppgiftslagen bygger på, men den görs inte specifikt på grund av molntjänster, och det är svårt att förutsäga vad den kommer att resultera i.

Skatteverket är en av de myndigheter som hanterar allra mest personuppgifter, och där Anders använder man i Kylesten dagsläget inga molntjänster där sådana uppgifter behandlas. Anders Kylesten som är chef för myndighetens säkerhetsstab håller med om att PUL helt klart sätter en del käppar i hjulet.

– Ja, en tillämpning av PUL innebär att vi bör vara säkra på var personuppgifterna behandlas. I rena molntjänster kan vi inte vara säkra på var behandling sker.

Ser ni ett behov av att utöka eller att börja använda molntjänster?

– Vi ser att det på sikt kommer att bli färre alternativ till molntjänster på marknaden.

Vare sig vi vill eller inte kommer vi att bli beroende av molntjänster för vissa leveranser, säger Anders Kylesten.

Mikael Söderlind

Chef surfade på kommunens bekostnad En kommunal chef surfade för tiotusentals kronor när han var på resa i Italien. Fakturan fick skattebetalarna stå för.

Det är ofta extremt dyrt att surfa utomlands, och det är verkligen något som en kommunal chef i södra Sverige har fått lära sig den hårda vägen. Efter en tio dagar

6

obiz24 | 4 • 2011

lång resa i Italien fick mannen mobilräkningar på drygt 70 000 kronor, räkningar som han lät kommunen betala.

Dagstidningen Skånskan rapporterar att mannen bland annat hade använt det mobila bredband som han tecknat genom jobbet, och det för att ladda ner film, kolla på SVT Play och Youtube.

Enligt kommunens regler krävs det ett godkännande från överordnade när anställda ska teckna abonnemang, och man vill också att mobila bredband används så lite som möjligt utomlands. Båda dessa regler struntade mannen i. Däremot så godkände kommunchefen mannens abonnemang i efterhand.

Mannen uppger att han skäm-

des så pass mycket för de höga räkningarna att han bestämde sig för att attestera dem själv. Ystads tingsrätt anser att mannen har missbrukat sin förtroendeställning som kommunal chef och att hans agerande inneburit skada för kommunen. Han har nu dömts till villkorlig dom för trolöshet mot huvudman.

Mikael Söderlind www.obiz24.se

Skattesmäll hotar efter miss med p-skivor Jönköpings kommun har missat att förmånsbeskatta personalen för fria p-skivor, och därför finns det risk för att de måste skatta i efterhand.

Parkeringsskivorna delas ut utan kontroller eller rutiner, och kan eftersom de är personliga både användas i jobbet och privat. De säljs även till allmänheten.

Daniel Håkansson

som är chef för den avdelning på tekniska kontoEtt hundratal anret som hanterar ställda vid Jönköskivorna bekräftar för pings kommun har P4 Jönköping att man haft möjlighet att inte har tagit ut någon utan kostnad hämta förmånsbeskattning. ut en parkeringsskiva – Nej, det har värd 3 000 kronor. aldrig varit uppe nån I och med att komdiskussion kring det. munen har missat Vi har sett det som att att förmånsbeskatta vi ska kunna fullfölja personalen för detta Mikael Sindahl, skattejurist vårt arbete på ett efhotar nu en skatpå Skatteverket. fektivt och bra sätt. tesmäll.

– Det är arbetsgivaMikael Sindahl, ren i första hand som skattejurist på Skatska kontrollera att förmånerna teverket, är tydlig med vad som bara är för arbetet och att det gäller i ett sådant här fall.

– Om arbetsgivaren bekostar inte är privat värde i dem, annars kan Skatteverket ha synpunkter. parkering för min privata bil så Det låter som det är nåt som är är det ju en skattepliktig förmån värt att titta på, säger Mikael som arbetsgivaren ska redovisa Sindahl. på lönebeskedet och kontrolluppgifterna, berättar han för P4 Mikael Söderlind Jönköping.

Allt fler olyckor inom förskolan Antalet barn som skadar sig allvarligt när de är på förskolan har ökat mycket kraftigt under det senaste året.

Siffror från Socialstyrelsen som har plockats fram av TV4:s Kalla Fakta visar att förra året skadade sig 6 600 barn så pass allvarligt att de tvingades att uppsöka en akutmottagning. Det är en tämligen kraftig ökning jämfört med året innan då det registrerades 5 500 sådana skador.

Fall från låg höjd är den vanligaste olycksorsaken medan halkolyckor ligger på andra plats. I statistiken framgår det också att skador mot huvudet är den vanligaste olyckan, och www.obiz24.se

det förekommer även en hel del skador mot armbågar och underarmarna.

Olycksökningen kan sannolikt relateras till det faktum att andelen stora barngrupper inom barnomsorgen har ökat under de senaste åren. 2003 hade 15 procent av grupperna 21 barn eller fler och motsvarande siffra för 2010 var 21 procent.

– Självklart kan barngruppernas storlek och personaltätheten ha betydelse för barnens säkerhet i förskolan. Personalen har ett stort ansvar för barnen i verksamheten, säger Ingegerd Johansson, undervisningsråd på Skolverket i en intervju med TT.

Smart klimatanläggning ger trivsel och

Sparar energikostnader med upp till 70% Indus kan nu erbjuda marknadens mest energieffektiva och miljövänligaste modulsystem som uppfyller boverkets krav BBR 17, kapitel 9. Lokalerna värms med ett vattenburet radiatorsystem som är injusterat för låga flöden för att erhålla energieffektiv och tyst drift – Framtiden är redan här!

www.indus.se

Ansökningar?

Orbelon AMS

Helt internetbaserad, passar alla datorer Hantera ansökningar och formulär Minska er manuella administration Eliminera era tidigare pappershögar Komplett ansökan-, ärende-, enkätoch dokument-hanteringssystem.

Ansökan, Bedömning, Beslut, Tilldelning, Utbetalningar, Rapporter, Brev, E-post, Statistik, Export, Skanning, Automatiska rutiner m.m.

Moduluppbyggt för att helt kunna skräddarsys

Hyr eller köp! www.orbelon.com 08 - 5000 22 00

Mikael Söderlind

4 • 2011 | obiz24

7

Nyheter

Böter för sen verkställighet Socialstyrelsen ansöker om att förvaltningsrätten ska döma ut straffavgift för Karlskoga kommun. Kommunen har tagit alldeles för lång tid på sig att genomföra beslut som gav två invånare rätt till stöd, anser myndigheten. Det skriver KarlskogaKuriren om de ärenden som nu kan komma att kosta kommunen 10 000 kronor i vite. Dröjsmålen rör sig om åtta månader respektive ett år. En viss väntetid kan dock godtas då det kan finnas svårigheter för kommunen att hitta lämplig uppdragstagare, uppger Socialstyrelsen. Men åtta månader är för länge, vilket gjort att myndigheten nu låter förvaltningsrätten pröva yrkan om vitesföreläggande.

namnbyte gav Fri fart i Skåne Flera fortkörare i Skåne har friats eftersom det visat sig att åtalen refererat till ett myndighetsnamn som inte längre finns. En domare i Skåne har friat flera fortkörare eftersom det uppstått en juridisk gråzon i samband med att Vägverket bytt namn till Trafikverket. Det skriver Sveriges Radio om utfallet i ett antal friande fall som domaren motiverat med att hastighetsgränsen satts av fel myndighet. Tidigare var det Vägverket som bestämde många av hastighetsgränserna, men sedan myndigheten förvandlades till Trafikverket är det där beslutet ska tas.

Nytt verktyg visar hur elever pendlar Allt fler elever går i gymnasieskolor utanför hemkommunen - de större städerna lockar mer. Det konstaterar Skolverket som släppt ett verktyg för analys av skolpendling mellan landets kommuner.

Fler och fler elever går i gymnasieskola någon annanstans än i sin hemkommun och det är de större städerna som lockar. Samtidigt har många andra kommuner på bara några år förlorat sin roll som utbildningscentra. Så lyder Skolverkets sammanfattning av en nyligen publicerad rapport, ”Skolmarknadens geografi”.

I rapporten har 94 lokala och regionala skolmarknader kartlagts. Anledningen till granskningen har enligt myndigheten sin grund i den snabba omvandling som gymnasieskolan genomgått, där trenden går mot allt starkare marknadsinslag.

Idag pendlar också var tredje elev till en gymnasieskola utanför hemkommunens gränser.

Läsåret 2003/2004 pendlade var fjärde elev.

– Från att skolmarknaden varit lokal har den blivit allt mer regional. Det är en rörelse i en riktning mot färre och större

SIRIS, så heter systemet som låter kommunerna analysera skolpendlingen.

utbildningscentra, säger Henrik Bengtsson på Skolverket.

I rapporten finns även exempel på kommuner som tjänat respektive förlorat på utvecklingen.

Konkurrensen mellan elever om attraktiva skolor har också ökat.

– För många innebär det större valfrihet men det kan också bli en negativ pendling.

En elev kan i praktiken bo granne med en gymnasieskola men behöva pendla till en annan

kommun eftersom betygen inte räcker till en plats i en skola i hemkommunen, säger han.

För att hjälpa kommunala skolor att se trenderna och på bästa sätt möta dem har Skolverket också lanserat ett nytt gratisverktyg, SIRIS. I databasverktyget ska utbildningsverksamheter kunna studera gymnasieelevers in- och utpendling på kommunnivå.

Tommy Engfors

Vi stöttar barn och un¯domar!

Att stärka barn och ungdomars självkänsla och förebygga utanförskap i samhället är något vi på Skandia brinner för. Därför startade vi Idéer för livet 1987. Tanken var och är att arbeta aktivt med ekonomiskt stöd och människokraft som gör skillnad.

Stiftelsen Idéer för livet har delat ut 37,5 miljoner till 2 600 projekt fram till nu.

Har du en idé? Gå in på skandia.se/ideer

8

obiz24 | 4 • 2011

www.obiz24.se

Bygga nytt, bygga om eller bygga till?

Vi hjälper er att anpassa ert projekt till er budget. Med tidiga kalkyler slipper ni projektera projekt som inte kan finansieras. Att i tidigt skede kunna slå fast en kostnadsram för ert byggprojekt gör att ni bättre kan planera för framtiden Tveka inte att höra av er till oss redan i idéstadiet. Det är innan projektet tar form ni kan kapa kostnader. Kontakta oss så berättar vi mer om hur ert projekt kan byggas billigare. www.bkkonsulter.se eller 08-585 375 00.

www.obiz24.se

4 • 2011 | obiz24

9

Verktygslådan

Nöjd över resultatet i ett större perspektiv är också SKL, som poängterar demokrati som en viktig beståndsdel i kommunernas webbtjänster.

Undersökningen noterar också att flera kommuner gjort stora uppryckningar de senaste två åren.

Allra bäst på förbättringsarbetet i år är kommunerna Sorsele, Timrå och Bjurholm.

Själva undersökningen har bestått av närmare 200 frågor inom 12 verksamhetsområden som medborgarna brukar söka svar på. Kriteriet för att få godkänt är att svaren på frågorna hittas inom två minuter.

de bästa kommunsajterna Såhär fördelar sig de 20 kommuner som fick bäst resultat. I år delar Örebro och Umeå på förstaplatsen. Även andra kommuner delar plats resultatmässigt, även fast de listas efter varandra nedan.

Procentsatsen anger hur många av de 200 frågorna som det gick att hitta webbsvar till inom två minuter.

1.Örebro 94 % 2.Umeå 94 % 3.Huddinge 93 % 4.Tyresö 92 % 5.Eskilstuna 91 % 6.Linköping 91 % 7.Nacka 91 % 8.Piteå 91 % 9.Uddevalla 91 % 10.Lidingö 90 % 11.Norrköping 90 % 12.Falkenberg 89 % 13.Helsingborg 89 % 14.Mölndal 89 % 15.Sigtuna 89 % 16.Arboga 88 % 17.Kungsbacka 88 % 18.Luleå 88 % 19.Stockholm 88 % 20.Södertälje 88 % Källa: SKL

10

obiz24 | 4 • 2011

Örebro har tydligaste sajten Sveriges kommunsajter har rankats efter hur enkla de är att navigera i. Topprankade Örebro delar med sig av de bästa knepen till webbansvariga.

Det har blivit allt enklare att hitta information på kommunernas webbsidor. Idag lyckas i genomsnitt tre av fyra personer att hitta den information de söker inom två minuter. Det uppger organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i sina slutsatser från en större undersökning.

Andelen som lyckas hitta svar på sin fråga inom två minuter har ökat från 60 procent 2009 till 75 procent 2011.

Bäst resultat får kommunerna Örebro och Umeå, följt av Huddinge och Tyresö (se topplistan i faktarutan intill). Örebro har även legat bra i SKL:s tidigare webbgranskningar, men detta är första gången man ligger på delad förstaplats.

Cirka 94 procent av sökningarna resulterade i en relevant sökträff inom två minuter. Lena Baastad, ordförande i Örebros kommunstyrelse är nöjd.

– Det visar att kommunen

har rätt fokus i sitt arbete. Kommunen är en del i många människors vardag och därför måste kommunen vara bra på att Kia Lagerqvist, svara på frågor.

Kia LagerÖrebro. qvist, informationsstrateg på Örebro kommun berättar för Obiz24 om hur förbättringsarbetet gått till.

– Vi har gjort en effektkartläggning och frågat medborgarna vad de vill ha för information och försökt att svara på det.

Vi har också gått igenom SKL:s undersökning sedan tidigare och sett vad vi behöver förbättra och åtgärda.

– En annan viktig rutin vi utarbetat är att regelbundet göra undersökningar av sökord och stämma av dessa med Kundtjänst, tillägger hon. Detta för att få en uppfattning om vilka frågor som kommer in och som kan besvaras direkt via information på webben.

– En bra sökfunktion är alltså en viktig komponent som ofta används av besökarna. Samtidigt är det bra att tänka över vilken

information som verkligen är nödvändig att göra tillgänglig, poängterar hon.

– Vi försöker se till att inte webben ständigt växer och ”sväller över” med för mycket information, vilket gör det svårare att hitta.

Ni har legat bra till även i tidigare mätningar. Vad är det som skiljer webben idag från hur den såg ut tidigare?

– Vi har förbättrat vår sökfunktion och lagt till olika sökord och exempelvis gjort en tydligare sida för jämförelser och kvalitet.

Någon särskild enstaka åtgärd som ni upplever haft extra stor betydelse?

– Vårt arbete med sökfunktionen och att presentera sökträffarna på ett enkelt och tydligt sätt där rent sidinnehåll skiljs från dokument.

Hur har återkopplingen från besökarna sett ut?

– Medborgarna säger överlag att de är nöjda med webbplatsen och att de i hög grad hittar det de är ute efter, sedan finns det givetvis alltid saker att förbättra och utveckla.

Tommy Engfors

Smarta råd för en bra sajt När det gäller förbättringsarbetet, som kan se ut på lite olika sätt beroende på kommunernas inriktningar och profilering, delar Kia Lagerqvist med sig av följande grundtips: • Skapa ett utvecklingsunderlag - Avsätt tid och ansvariga och gå igenom webbplatsen ordentligt så att förbättringsarbetet bygger

på ett bra underlag.

• Titta hur andra har gjort Jämför med andra kommuner för att se hur dessa jobbat med sin webb. Dra nytta av de goda exempel som påträffas.

• Ta hjälp av Kundtjänst - Fråga kundtjänst och växel vilka vanliga frågor som förekommer. Ta sedan fram relevanta svar och gör dem lättillgängliga.

• Ta hjälp av användarna - Fråga användarna vad de tycker om

"

Skl nöjda med resultatet

innehållet och om de får svar på sina frågor.

• Prioritera sökningen - Jobba med sökfunktionen och våga rensa och ta bort gammal information. till exempel sådant som inte medborgarna efterfrågar eller är intresserade av.

• Tänk på språket - Skriv enkelt och begripligt. Läsekretsen på webben är vanligen mycket bredare än den är för tryckta dokument och broschyrer. www.obiz24.se

We look forward to see you at Euro Mine Expo in Skellefteå, Sweden –1 June, 201

www.georange.se www.obiz24.se

www.eurominexpo.com 4 • 2011 | obiz24

11

Verktygslådan

Snabbt och vänligt korrekt service till media Snabb, vänlig och korrekt service med respekt för journalistens roll. Det är några av de tips vi fått in från landets informations- och pressansvariga på hur man skapar bra relationer med media.

Bra relationer är a och o när det gäller media, men det kan vara svårt att veta hur det ska gå till. I små kommuner, framför allt där antalet tidningar är få, är relationerna ofta enklare att få att fungera, särskilt om det finns en lokalreporter på orten.

I större orter och i storstädernas förorter och kringkommuner kan det ibland vara svårt att få till bra relationer, helt enkelt för att personerna som bevakar kommunen hela tiden byts men också för att det är lätt att hamna i ”mediaskugga”. Detta fenomen delar många kringkommuner till större städer med små kommuner där medielanskapet är glest.

Oavsett om det mediala trycket är hårt eller om nedslagen är sporadiska är relationerna viktiga och många som arbetar med frågorna är medvetna om vad som krävs.

– Vi bor i en liten stad och har ”bara” en tidning, Fagerstaposten, som vi håller informerad via mejl och telefon. Även P4 Västmanland ringer Anna Hötzel, vi eller mejlar Fagersta. och informerar.

Dessutom håller båda väldigt bra koll på både posten och på vår hemsida, där vi lägger ut nyheter, säger Anna Hötzel, informatör och pressansvarig i Fagersta kommun.

Hon berättar att de

12

obiz24 | 4 • 2011

också lägger ut nyheter på pressreleasesajten Mynewsdesk.

För många journalister är just denna sajt en viktig källa till tips och idéer eftersom det går att skapa sökord efter intresseområden. Dessutom går det att lägga in bilder och video för den som vill det.

Ett bra tips som flera informatörer ger är att göra ett besök hos lokala mediers redaktioner för att bättre kunna förstå hur journalisternas arbete går till men också kunna diskutera vilken service de behöver.

Service är nämligen grunden för en fungerande relation. De flesta journalister älskar att få så mycket som möjligt serverat för sig, eftersom de ofta arbetar med kort deadline och sällan hinner sätta sig in i komplexa förhållanden.

– Journalister är sällan experter på något område, utan vet i stället lite om allt. Skicka relevanta och välformulerade men inte allt för uttömmande pressmeddelanden i god tid före ert event. Lokalreportrar gör oftast ett bättre jobb om de hinner förbereda sig, säger Johnny Strömbäck, informatör och webbutvecklare i Kalix kommun.

Degerfors är inne på samma linje, att servera men också komplettera med det som journalisterna inte hinner bevaka.

– Vi är en liten ort med två stycken lokaltidningar.

Litenheten gör det förhållandevis enkelt att bygga relationer till journalisterna. Vi jobbar Suzanne Hällström, mycket med att Degerfors. informera via pressmeddelande och skickar

också in foton och kortare reportage om det som hänt och som de inte bevakat, säger Suzanne Hällström i Degerfors kommun.

Dessutom är det viktigt att ha bilder av viktiga platser och personer som nedladdningsbara och högupplösta bilder. Bilder är en viktig service.

Att sammanfatta viktiga beslut från ett fullmäktige och dessutom skicka med handlingarna som ett pdf-dokument är alltid uppskattat och skickar man pressreleaser är bilder ofta nyckel till att få en i övrigt bra release publicerad.

– När de politiska nämnderna sammanträder varje månad kal�lar vi alltid till presskonferenser med politikerna och skickar ut pressmeddelanden om besluten.

Därutöver går vi ut med pressinformation om nyheter och förändringar i kommunens verksamhet, i synnerhet sådant som berör medborgarna direkt. Vi arbetar även med personliga tips till journalister, som vi vet har intresse av att bevaka särskilda frågor, säger Claes Lundkvist, presschef i Linköpings kommun.

Ulrika Hannu , informationsansvarig i Kiruna kommun, berättar att de börjat med mejllistor.

– Vi har personlig kontakt med lokaljour- Ulrika Hannu, nalister vilket ger Kiruna. bra relationer.

Vi har också en egentillverkad pressportal där vi lägger ut pressmeddelanden och inbjudningar som samtidigt som de publiceras också skickas ut via en integrerad mejllista som baseras på att journalisterna även själva kan anmäla eller avanmäla utskicken. Denna tjänst håller på att bli en succé

och vi ska också utveckla den ytterligare med bilder och sociala medier, säger hon.

En central fråga i många organisationer är vad journalisterna är ute efter. Peter Tinnert, informatör i Nybro har bra tips på hur man ska förstå journalisternas roll.

– Utgår man från att det bara finns ett begränsat antal frågor – när, var, hur, varför, vem och vad det kostar – krävs det inte någon större inlevelseförmåga att sätta sig in i vad medias representanter vill tala om.

Han menar också att det finns en bra bas i all kommunikation.

– Det är viktigt att så långt som möjligt vara förberedd. Det stärker den egna självkänslan, underlättar mötet och signalerar respekt till deltagarna i dialogen.

Många kommuner har byggt stora mediestrategier där man i detalj anger hur och på vilket sätt man ska arbeta med media, men inser att de inte fungerar i verkligheten när det väl behövs.

Något många informationsansvariga också missat är att allt mer av det journalistiska arbetet sker utan direkt kontakt med någon person.

Då allt mer information finns tillgänglig via öppna källor via internet kommer allt fler artiklar och inslag i radio och tv att bygga på uppgifter som inte lämnats av någon person och det är endast i sista läget som media hör av sig för en kommentar.

Uppgifter sprids också på fler sätt, via Twitter och Facebook till exempel, vilket gör det i stort sett omöjlig att kontrollera ett informationsflöde som det gick att göra förr. Detta ställer också större krav på att man i relationen med media fokuserar på servicetänkande utan baktankar, även i stressade situationer, och på respekt för den www.obiz24.se

Bästa tipsen från landets informationsansvariga Vi fick in svar från 148 informationsanvariga och valde ut några av de bästa tipsen på hur man skapar bra relationer.

enskilde journalistens yrkesroll.

Egentligen är det inte så komplicerade råd man behöver följa för att skapa en bra relation.

– Uppträd korrekt, snabbt och försök att tänka som en reporter. Ha respekt för journalistjobbet! Var Ulf Mossberg, Norrköping hygglig, med andra ord, säger Ulf Mossberg, pressekreterare i Norrköpings kommun.

Erik Säfvenberg

Första tipset kommer från redaktören för OBIZ24. Svara på mejl. Om inte kommunens centrala epostlåda fungerar som ingång är det dags att se över rutinerna, för vi hoppas att det inte finns 142 informationsansvariga som struntar i att svara på mejl från media. ”Att det finns någon person som har den funktionen i en organisation, och som har stor förståelse för hur media fungerar. Det gäller att jobba aktivt själv med att skriva pressinformation som medierna vill ha dem, i vissa fall ordna pressbilder och annat material.”

Mona Stenberg, pressinformatör, Skellefteå kommun ”Vår grundinställning är att ge snabb och korrekt information om sakförhållanden som antingen media

vill veta mer om, eller om ärenden som vi bedömer vara av relevans.

Kommunikation sker via webb, pressmeddelanden Helena Zimmerdahl. (som dels mejlas ut, dels läggs upp på sajten Mynewsdesk), twitter, Facebook och vissa bloggar. Samtliga pressmeddelanden har en kontaktperson angiven.”

Helena Zimmerdahl, kommunikationschef, Landskrona stad ”Öppenhet och tillgänglighet är honnörsord här i Aneby. Den lokala tidningens journalister träffar till exempel kommunstyrelsens ordförande regelbundet efter sammanträdena och ger information. Initiativet är vårt.”

Anneli Persson, informationschef, Aneby kommun ”Mitt bästa tips är att alltid vara behjälplig om media hör av sig. Snabbt

svara på deras frågor, ge dem de underlag de vill ha och hjälpa dem att hitta rätt personer i organisationen som bäst kan svara Maria Joelsson. på deras frågor.”

Maria Joelsson, informationsstrateg, Lidköpings kommun ”Bästa tipset för att bygga upp ett förtroende och en bra relation är att finnas tillgänglig och återkomma i tid med det som ska levereras. I detta ingår att ha en utsedd pressansvarig person för uppgiften”.

Mikko Viitala, pressansvarig, Solna stad ”Informella möten/studiebesök hos varann är bra. Aktuella frågor kan lyftas och vad som är på G kan diskuteras. Praktiska frågor om kallelse till presskonferens och hur pressmeddelande ska sändas kan utredas.”

Conny Svensson, informationschef, Falköping

En nyhet att lägga på minnet.

Milestone 112 – fickminne Enkel, smidig, oöm och liten

• Klart och tydligt ljud • Möjlighet att skapa och namnge upp till 5 mappar • 70 timmars inspelningstid • Lägg nya meddelande var du vill • Svenskt talstöd i menyer Vi ses på Skolforum 31 oktober-2 november Stockholm.

Mer om oss kan du läsa på www.iris.se

Vi på Iris vet att alla vill göra mer. Vi hjälper dig med att utnyttja din förmåga i skola, arbete såväl som fritid. Iris skapar möjligheter för ett tillgängligt samhälle.

www.obiz24.se

4 • 2011 | obiz24

13

Krönika

Jag påstår att du är investerare och att varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun.

in bedrövade far sa till mig

400

14

obiz24 | 4 • 2011

-1 0

08

-0 1

-0 6

10 -

06

07

09 -

20

20

-2 4

-2 8

08 -

03

04

07 -

20

20

-1 4

-1 7 20

06 -

01

04 -

20

05 -

02

-1 0

-0 5

11

01 -

02 -

20

-2 8

-0 1

10

00 -

20

20

-2 4

08

07

99 -

98 -

19

300

200

100

0 Datum -100

19 98 -0 19 7-2 4 99 -0 20 8-2 8 00 -1 20 0-0 1 01 -1 20 1-0 5 02 -1 20 2-1 0 04 -0 20 1-1 4 05 -0 20 2-1 7 06 -0 20 3-2 4 07 -0 20 4-2 8 08 -0 20 6-0 1 09 -0 706

Brf Tullporten

2 500

2 000

sin fabrik, lagerlokaler, kontor eller vad denne behöver för att bedriva sin verksamhet. Vi kan lägga till stor- och riskkapitalisterna men också villaägaren som köper ett egnahem. Det är en relativt sett mycket stor investering för varje hushåll. Det är det även för den som nöjer sig med en bostadsrätt. Även hyresrättsinnehavaren är investerare då denne blir pensionär i framtiden och nu finns en del pengar för detta investerat i fastighetsbolag som ägs av olika pensionsfonder så som Rikshem/Dombron som ägs av Fjärde AP-fonden och AMF. Den som bygger en affärsrelation med en kommun är också investerare. Alla är vi investerare i kommuner direkt eller indirekt. ”OK, jag erkänner att jag är investerare”, blir ofta svaret och så är man framme vid nästa fråga, ”Finns det statistik som visar att det har betydelse för fastighetsvärdena hur kommunens ekonomi sköts? Har du bevis?” Ett svar är, ”Kristinehamn”, det finns 289 till.

Överlåtelsepris per kvadratmeter

1 500

1 000

500

0 Datum -500

Brf Irisdal

3 500 3 000

Överlåtelsepris per kvadratmeter

2 500 2 000 1 500 1 000 500 0

”Är jag investerare?” frågar mig

folk. Det är vi allihop, fast vi inte alltid tänker på det. Det är företagaren som för egna pengar köper en tomt i en kommun och där bygger

Överlåtelsepris per kvadratmeter

19 98 -0 19 7-2 99 4 -0 20 800 28 -1 20 0-0 01 1 -1 20 1-0 02 5 -1 20 204 10 -0 20 1-1 05 4 -0 20 206 17 -0 20 3-2 07 4 -0 20 4-2 08 8 -0 20 609 01 -0 20 7-0 10 6 -0 810

I Kristinehamn finns tre större bostadsrättsföreningar och hur överlåtelsepriserna på bostadsrätter uttryckt i kronor per kvadratmeter de senaste tio åren utvecklats kan du ta del av i diagrammen till höger här på sidan. Du ser överlåtelserna i plotterpunkter och tendensen görs tydlig genom inlagda trendlinjer.

Den före detta kriskommunen Kristinehamn – i folkmun ”Lusasken” – har idag det finansiella betyget A och är innehavare av en Finansiell Elitlicens för kommuner, för tredje året i följd. Men detta är inte huvudspåret i denna krönika utan bara en del av den berättelse en krönika alltid skall innehålla. Vad är temat?

Jag påstår att du är investerare och att varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Du bör vara intresserad av hur den eller de kommuner du är bunden till som investerare sköts ekonomiskt. Du behöver inte ha en fatalistisk attityd till utvecklingen av värdet på dina investeringar. Du kan välja kommun att gå in i och du kan bevaka så att du går ut innan det är för sent. Sitter du fast kan du agera för en sanering av kommunens ekonomi.

500

Brf Bele

19

åren före sekelskiftet: “När jag dör får du inget för insatslägenheten som jag köpt för nästan 100 000 kronor. Nu byter insatslägenheterna ägare här i Kristinehamn för en symbolisk krona”.

Jag är född och uppvuxen i Kristinehamn och krisen kom då staten avvecklade A9, det stora artilleriregementet och landstinget Mariebergs sjukhus, som var Värmlands stora sinnessjukhus. Kommunalrådet i Kristinehamn hade agerat och tagit kontakt med Svensk Kommunrating och ekonomi och finanser skulle rättas upp. ”Lugn pappa!”, svarade jag; ”När vi har sanerat Kristinehamns ekonomi så har fastigheterna återfått sina rättvisande marknadsvärden.” Och han levde så länge att han fick uppleva detta.

20

Vi är alla investerare M

12

Hans Jensevik är landets ledande expert på kommunal ekonomi och han skriver en kommunalekonomisk krönika i varje nummer.

-500

Hans Jensevik VD Svensk Kommunrating www.kommunrating.se

Datum

Här kan du se överlåtelsepriserna på bostadsrätter uttryckt i kronor per kvadratmeter de senaste tio åren.

www.obiz24.se

Den ledande tidningen fĂśr fĂśrvaltningsoch verksamhetschefer i offentlig sektor.

OBIZ24 är den nya affärstidningen fÜr dig som arbetar i offentlig sektor. Tidningen fokuserar pü lyckade lÜsningar och goda exempel, allt fÜr att inspirera och utveckla kommun, landsting och statliga myndigheter.

LĂ„S OBIZ24 PĂ… WEBBE N!

MAGASINET OM OFFENTLIGA AFFĂ„RER

KRAFTIG KRITIK MOT MISSBRUKSUTREDNING

Obiz24 är affärstidningen fÜr dig som är beslutsfattare eller verksamhetschef inom offentlig sektor

+

RA TIPS!

B DRE MED PIGGARE Ă„L I HEMMET NG NI AG VT O PR

STATEN LĂ…NAR MILJARDER AV KOMMUNERNA

Fakta OBIZ24

PRIS 79 SEK

HĂ„R TJĂ„NAR KVINNLIGA CHEFER MER Ă„N SINA MANLIGA KOLLEGOR

ANJA PĂ„RSON KOMMUNENS

JURIDIKEXPERT:

Olagliga beslut müste kunna hävas KOMMUNEXPERT:

Fatta lĂśnsamma investeringsbeslut FLYTTSUGEN?

Det här für du om du byter kommun

BĂ„STA VARUMĂ„RKE

Fem nummer per ür Direktdistribuerad till 25 000 mottagare inom stat, kommun, landsting och offentligt ägda bolag

www.obiz24.se

www.obiz24.se

www.obiz24.se

4 • 2011 | obiz24

15

ledarskap Verktygslådan

Foto: Andreas Hillergren / SVT

Starke man hämtar mycket ur verkligheten

– LG är en person som har ett stort hjärta. Han vill gärna vara i centrum, men är inte alltid förberedd. Han är ju nu singel och befinner sig mitt i en kris, utan att veta om det. Det borgar för humor. Folk med dålig självbild är alltid kul, säger skådespelaren och manusförfattaren Anders Jansson som spelar kommunalrådet Lars-Göran Bengtsson.

Få tv-serier har fått landets kommunförvaltningar att prata tv som Starke man, i vilken man får följa det krisande kommunalrådet Lars-Göran Bengtsson (S).

Sedan andra säsongen började i höstas har den om möjligt blivit ett ännu större samtalsämne runt fikabord och i korridorer.

16

obiz24 | 4 • 2011

För er som mot förmodan inte följt Starke man, så handlar den om kommunalrådet Lars-Göran Bengtsson, som tillsammans med den lojale kommundirektören Matts, den sönderrökta kanslichefen Gunvor och Jonna, informatören från Stockholm, försöker skapa ordning i Svinarp, Skånes näst tråkigaste kommun.

Inget problem är för litet och ingen diskussion för meningslös för Svinarps Starke man.

I den andra säsongen av Starke man förändrades LG:s liv drastiskt sedan hans fru Gunilla lämnade honom. Nu är han 50 plus och singel och dörren öppnats till nya komiska situationer.

Vi har pratat med seriens skapare, manusförfattarna Wiktor Ericsson och Anders Jansson, som dessutom spelar huvudrollen i serien som blivit en av de stora snackisarna i landets kommunförvaltningar.

– Min avsikt har alltid varit att folk ute i kommuner och andra offentliga verksamheter ska känna igen sig, även om det är en skruvad version av verkligheten vi presenterar, säger Wiktor Ericsson.

Serien har av SvD kallats för “Otäckt nära verkligheten”.

Vilka reaktioner har ni fått på serien?

– Positiva reaktioner genomgående. Ibland är jag orolig att www.obiz24.se

Hogia är en av de största i Norden på HR-lösningar Hogia HR Solutions hjälper företag utvecklas inom branscherna Industri, Vård och Offentlig sektor.

SJÄL VS E

EBB

R

FSS CHE

BB WE

www.obiz24.se

D

W

CE VI

någon ska höra av sig och tycka att vi ligger för nära något som verkligen hänt. I stort sett allting i serien är baserat på något som verkligen har hänt! Sen tar vi oss en del friheter, med hur beslut tas i kommunen med mera. Allt är inte 100 procent korrekt, men det ska ha känslan av att vara det. Komedi handlar om att göra det absurda trovärdigt, det är mitt mantra, berättar Wiktor Ericsson.

– Det är ju mer än 40 procent av Sverige som jobbar inom kommun, landsting och många av dem känner igen sig. Det var någon i Bjuv som tyckte att Svinarps moral var högre än deras, säger Anders Jansson.

De förklarar att researchen görs fortlöpande. Mycket inspiration hämtas från tidningsartiklar i lokalpressen. Wiktor Ericsson börjar varje skrivdag med att scanna nätet efter roliga uppslag som han kan använda.

– För mig är de bästa historierna de som hämtas nästan helt ur verkligheten. Verkligheten är ofta mycket roligare än det du kan hitta på själv. Ibland kan man ta en formulering rakt av från verkligheten och ge den till Lars-Göran. Min favorit är då en lokal makthavare i en intervju blev konfronterad med att han fuskat och svarade: ”Ja, jag är lika upprörd som du”. Den repliken fick Lars-Göran rakt av.

Anders Jansson håller med om att det inte råder någon brist på historier.

– Vi inspireras av politiker, manliga och kvinnliga, på alla nivåer i Sverige. Men vi vill inte peka finger åt någon specifik.

Båda berättar att The Thick of It var deras främsta inspirationskälla från början tillsammans med The Office.

– Men vi visste också att vi var tvungna att göra en ”svensk” humorserie, och att situationerna i serien kändes svenska på ett

TÖ

Er bransch – vårt fokus

Wiktor Ericsson, manusförfattare tillsammans med Anders Jansson.

bra sätt. Att inte avsluta möten, missförstånd med mera, säger Anders Jansson och Wiktor Ericsson fyller i: – Vår serie är inte lika cynisk som The Thick of It och tempot inte lika uppskruvat. Det handlar ju om kommunalpolitik trots allt. Och så ligger fokus mycket mer på huvudpersonen, LarsGöran. Det är han som är hjärtat i berättelsen, och det är viktigt att vi behåller sympatin för honom även om han kanske inte alltid gör sympatiska saker.

De tycker själva att seriens styrka ligger i att serien är ”nästan på riktigt” – Styrkan i Starke man, nu när man ser säsong 2, är faktiskt ett bra karaktärsgalleri mot en fond av nästan outsinliga historier. Sen hade vi tur med casting, med Magnus, Anna och Claudia. Duktiga alla tre. Serien känns också lite annorlunda och egen, på ett bra sätt. Vi har också bra manusförfattare och ett kanonteam bakom kameran, berättar Anders Jansson.

Wiktor Ericsson menar också att det faktum att de tar research på allvar är en del av seriens styrka.

– Det är det specifika som är det roliga, detaljer som man inte kan hitta på. Och ”arenan” som det heter på TV-seriespråk är faktiskt helt outtömlig. Om man letar så finns det hur många berättelser som helst att hitta i den här miljön.

HR & LÖN

www.hogia.se/hrsolutions

- hjälper företag utvecklas

Erik Säfvenberg

4 • 2011 | obiz24

17

Karriär

På nytt jobb Den första november tillträdde Christina Madeling som ny kommunchef i Borgholm.Christina Madeling har tidigare jobbat sex år som kommundelschef i Södermöre

Jan-Erik Grattback blir ny kulturchef i Heby kommun från och med den 9 januari nästa år. Han efterträder Göran Lindal som sade upp sig i våras. Jan-Erik Grattback är 58 år och har tidigare under en längre period varit kultur- och fritidschef i kommunen.

Anders Salomonsson blir efter över ett års vakans ny chef för Lundafastigheter.

Han kommer närmast från Ronneby, där han har varit fastighetschef sedan 2008.

Anders Salomonsson tillträder efter årsskiftet.

Sveriges Regionala Flygplatser AB (SRF AB) har utsett Peter Larsson till Verkställande Direktör för SRF AB som är ett nybildat bolag och en intresseorganisation för privata och kommunala flygplatser i Sverige. Peter Larsson har i nära tjugo år företrätt en rad olika nationella verksamheter som Försvarsmakten, flyg- och försvarskoncernen Saab. Nu senast var han pressekreterare till biståndsminister Gunilla Carlsson.

Ulf Thysell är ny VD för Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB. Han tillträdde tjänsten den 1 oktober och ersatte då Jan Kluge, som på konsultbasis varit interim VD sedan etableringen av bolaget påbörjades i februari 2009.

Ulf Thysell kommer närmast från VA SYD där han varit chef för avdelningen Ledningsnät.

18

obiz24 | 4 • 2011

Här sitter cheferna löst Landets kommuner byter kommunchef allt oftare. Övertorneå toppar listan med sex byten på fem år.

– Jag har absolut en långsiktig ambition. Övertorneå är en mycket intressant och trevlig kommun att jobba i. Så länge jag har medarbetarnas och politiSedan 2006 har 179 av Sveriges kernas förtroende kommer jag kommuner bytt ut sin komarbeta med att utveckla verksammunchef minst en gång och över heten, säger han till Norrbot40 kommuner har bytt två eller tenskuriren. tre gånger. Längst upp på listan Förutom att det blir rörigt i finns Övertorneå kommun som organisationen kostar det också har tillsatt tjänsten en hel del pengar hela sex gånger att byta chef så pass under de senaste fem ofta. åren. Det visar en – En nyrekryundersökning som tering kostar alltid tidningen Vision har pengar. Ska man utfört (se faktaruta räkna med alla kosthär till höger). nader kommer man Rolf Kummu är snabbt upp i höga sist ut i raden av komsiffror. Uppskattmunchefer i Överningsvis tillkommer torneå och den givna en merkostnad frågan är givetvis hur på närmare länge han kommer att 500 000 kronor vid Rolf Kummu, Övertorneå sitta kvar. en nyrekrytering av

en chefstjänst. Men om det sköts utan konsultativa tjänster utifrån minskar kostnaderna rejält, berättar Rolf Kummu.

Mikael Söderlind

Chefsbytande kommuner: Dessa kommuner har bytt flest kommunchefer mellan 2006 och 2011: 1. Övertorneå 6 2. Åtvidaberg 3 3. Vallentuna 3 4. Sorsele 3 5. Norrtälje 3 6. Kristianstad 3 7. Berg 3 250 av 290 kommuner har svarat på undersökningen.

Källa: Vision.

Det ogillar vi hos chefen Kollegor med dålig arbetsmoral och en chef som är inkompetent är något av det vi svenskar klagar över på jobbet.

Cirka 54 procent av svenskarna anser att chefen inte lyssnar, medan 46 procent anser att chefen är inkompetent. Fyra av tio tycker att chefen har dålig samarbetsförmåga och en tredjedel anser att han eller hon är orättvis. Det visar en undersökning gjord av Yougov på uppdrag av Blocket, skriver tidningen Metro.

Men det är inte bara cheferna det klagas på. 64 procent anser att de har kollegor med dålig arbetsmoral och mer än varannan

tycker att kollegorna är inkompetenta. 46 procent klagar på att arbetskamraterna inte kan samarbeta, medan 45 procent anser att kollegorna är lata.

Rebecka Guzmán

Klagomål om chefer:

Klagomål om kollegor:

• Chefen lyssnar inte: 54% • Chefen är inkompetent: 46% • Dålig samarbetsförmåga: 41% • Orättvis: 34% • Dålig arbetsmoral: 19% • Besserwisser: 19% • Hetsigt humör: 18% • Negativ: 12% • Lat: 11% • Luktar illa: 2%

• Dålig arbetsmoral: 64% • Inkompetent: 52% • Dålig samarbetsförmåga: 46% • Lat: 45% • Lyssnar inte: 35% • Egoistisk: 34% • Negativ: 34% • Besserwisser: 12%

www.obiz24.se

säg upp personalen på bättre sätt Att tvingas säga upp medarbetare är ingen rolig uppgift.

Men det finns böcker i ämnet som ger råd om regelverk, praktiskt förfarande och vad man bör tänka på - allt för att både den anställde och verksamheten ska kunna gå vidare på bästa sätt.

Uppsägningar hör till ledarskapets svåraste uppgifter. Det är samtidigt en uppgift som ingår i chefsrollen, även om många helst vill slippa. En uppsägning behöver dock inte nödvändigtvis vara en negativ händelse. Om den utförs på rätt sätt kan en uppsägning skapa nya möjligheter för alla parter, inklusive den som lämnar verksamheten.

Böcker finns också som på ett praktiskt sätt ger exempel,

hjälpande checklistor, råd om regelverk och annat som en uppsägning innefattar.

En sådan bok är ”Ledarrollen vid uppsägningar”

(ISBN: 978-9147-09618-3) för cirka 260 kronor.

Enligt författarens egen utsago så riktar den sig till chefer inom alla typer av företag och lämpar sig väl som kursbok i ledarskapsutbildningar.

En annan bok i ämnet är ”Uppsägning : en handbok som beskriver hur en anställning kan avslutas”

(ISBN: 9789197732079) för omkring 250 kronor. Reglerna

om uppsägning är komplicerade och en felaktig uppsägning kan bli mycket kostsam för en arbetsgivare, varnar boken som tar grepp om det juridiska.

Ibland kan en medarbetare tvingas lämna verksamheten på grund av annat skäl än arbetsbrist.

Boken ”Uppsägning av personliga skäl” ( ISBN: 9789139111528) kostar cirka 390 kr. I den behandlas frågan om chefer som vill säga upp en anställd av skäl som hänför sig till den anställde personligen.

Ett fjärde tips är boken om turordningar vid anställning för omkring 430 kronor: ”Turordning vid uppsägning”

(ISBN: 9789139006473). Den bygger på en avhandling och går igenom turordningsreglerna och reglernas funktion som skyddslagstiftning.

Fler tips finns givetvis för den som behöver fördjupa sig i ämnet. En snabb sökning på ett par boksajter gav direkt ett 20-tal relevanta träffar för både nya och reviderade böcker.

Tommy Engfors

Nyhet för tidsoptimisten.

Timglaset Carina

Världens första talande nedräkningstimer • Hanterar 3 tidslängder 20, 40 och 60 min.

• Meddelar återstående tid med tal och ljusdioder • Uttag för hörlur eller annan förstärkning Läs mer om oss på www.iris.se

Vi på Iris vet att alla vill göra mer. Vi hjälper dig med att utnyttja din förmåga i skola, arbete såväl som fritid. Iris skapar möjligheter för ett tillgängligt samhälle.

www.obiz24.se

4 • 2011 | obiz24

19

Krönika

Palle Lundberg är kommundirektör i Helsingborg, blev årets chef 2009 och skriver exklusivt för OBIZ24.

Viktigt fatta beslut som är bra för helheten A

tt fatta beslut är en ganska stor del av det dagliga

jobbet som chef. Det kan handla om både små och stora saker: när nästa möte ska vara eller tunga principbeslut och strategier. I vår roll ligger både mandat och ansvar, det vill säga makt, som är något positivt med stora möjligheter att förverkliga det man tror på.

Utmaningen är att fatta rätt beslut om rätt saker vid rätt tidpunkt.

Och även om vi har mandatet att själva bestämma är det oftast klokare att involvera omgivningen i beslutsprocessen. Framgångsmåttet för ett beslut skulle kunna uttryckas i vilken utsträckning det efterlevs och det kan man inte göra på egen hand. Ledare och medarbetare är beroende av varandra för att lyckas.

Många beslut vi fattar är givna. Medarbetare kommer till oss och ber oss ta ställning till olika saker. Ibland - ofta!- handlar det om att bekräfta medarbetaren, dvs att hon eller han redan gjort rätt vägval och att vi ser det. Det sista är nog så viktigt och vår roll blir mest symbolisk. Men i jobbet ingår också att fatta de där obekväma besluten som inte alla gillar, men som ofta är nödvändiga.Det kan handla om långsiktigt riktiga beslut som upplevs av vissa som negativa i nuet. Men i chefsrollen ligger att titta långt fram, och då måste också besluten ha samma tidsperspektiv.

Som chef ska man fatta beslut som är bra för helheten och i linje med målen. Det kan vara lite knepigt om man sitter i en ledningsgrupp, speciellt om man är ny i chefsrollen. De egna medarbetarna har ofta en förväntan att man ska företräda deras intressen i ledningsgruppen. Men det tycker inte jag, till och med tvärtom! Det kan ibland innebära att man fattar ett beslut som upplevs som negativt för den egna gruppen men som är bra för helheten.Som medlem i en ledningsgrupp ska man se till hela verksamheten, också i besluten.

Chefer är också människor , vilket innebär att en och annan chef försöker undvika de impopulära beslutens givna obehag in i det längsta och kanske till och med önskar att man inte hade den där makten. Det är få saker som kan väcka medarbetares frustration så mycket som chefer som inte fattar beslut, som passar.Det upplevs ofta som värre än den chef som är lite för snabb, och förtroendekapitalet krymper snabbt. De gånger medarbetare har rundat sin chef och kommit direkt till mig med sin kritik har ofta handlat om just detta.Tajmning är viktigt, likaså att stå för det ansvar man har, som till syvende och sist är ens eget. Det är det man har betalt för.

Palle Lundberg Stadsdirektör i Helsingborg och årets chef 2009

20

obiz | 3 • 2011

Foto: Thron Ullberg

www.obiz.se

Kontor - Skolor - Förskolor - m.m.

Med våra flexibla modulsystem bygger vi vad du behöver.

www.pamil.se

042 - 29 30 55

Vi är ett nationellt företag med lokal närvaro

undervisning - konsultation - mentorskap - coachning - rehabilitering Competens är ett nationellt företag med lokal närvaro inom vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser, rehabiliteringstjänster och omställning.

Vi stärker människors och företags konkurrenskraft genom målinriktad och individanpassad kompetensutveckling www.competens.se www.facebook.com/competens

Competens annons Obiz 110901.indd www.obiz24.se

1

2011-09-01 15:01:39

4 • 2011 | obiz24

21

Intervjun

På sina fem år som vd har Eva Hamilton har lyckats göra Sveriges Television till ett av Sveriges modernaste medieföretag. För att lyckas med det krävdes både svåra och tuffa beslut. Trots det är hon fortfarande en populär ledare.

alla gillar Eva

22

obiz24 | 4 • 2011

www.obiz24.se

F

ör ganska precis fem år sedan, i november 2006, blev Eva Hamilton ny vd för SVT. 2009 utsågs hon till Årets Ledare av tidningen Affärsvärlden. ”Genom ett personligt, engagerat och tydligt ledarskap har pristagaren enat, förnyat och effektiviserat en organisation som har en komplex målbild och som är utsatt för ett hårt omvandlingstryck.” Så löd Affärsvärldens motivering till utmärkelsen.

– Jag kan det här företaget. Jag är bra på att hålla stora sammanhang i huvudet och på att minnas detaljer. Men jag är inte särskilt strategisk. Jag är ofta för snabb och har lite för lätt att hoppa på enkla lösningar. Jag behöver folk som stoppar mig, säger Eva Hamilton.

Foto: Johan braun/alfakanal.se

Medarbetare talar om att tillgänglighet gör henne respekterad och omtyckt. Själv säger sig Eva Hamilton ha fått sin ledarskolning den hårda vägen: genom att vara chef och göra misstag. Att hon lyckats med vad hon föresatt sig råder ingen tvekan om.

llar

Hamilon www.obiz24.se

SVT är ett bolag i stark förändring och har så varit sedan tv-monopolet bröts i slutet på 1980-talet. De senaste åren har nya konkurrenter, ny teknik, nya distributionskanaler, politiska direktiv och förändrade medievanor ritat om mediekartan rejält. Den nya verkligheten ställer höga krav på ledarskapet. Och Eva Hamilton tycks ha en god portion av det som krävs.

Sedan Eva Hamilton tillträdde som vd 2006 har hon fått fatta och driva igenom en rad svåra beslut. Under 2008 genomförde hon en omfattande men snabb omorganisation.

I praktiken innebär det mindre personal och att allt fler tv-program köps in av produktionsbolag. Även 2009 har handlat om att minska kostymen. Men också om kanalstruktur: vad ska kanalerna ha för profil? Hur gör man skillnaden tydligare och hur bygger man broar?

Så hur lyckas hon med konststycket att genomföra stora, snabba förändringar, och vara fortsatt omtyckt?

Medarbetare talar om att tillgänglighet gör henne respekterad och omtyckt. Själv säger sig Eva Hamilton ha fått sin ledarskolning den hårda vägen: genom att vara chef och göra misstag.

– Man gör så mycket dumheter och det gör jag fortfarande – det här är rena psykoterapijobbet! Jag ogillar att älta, men jag lär mig varje dag det självklara: försök inte portionera ut dåliga besked, säg som det är direkt istället! Underskatta aldrig människans önskan och förmåga att ta emot komplicerad information och se helheten, är hennes tips.

Hon tror att hennes långa bakgrund som journalist och chef på olika positioner inom SVT är en stor fördel. Hon förstår både verksamhetens och fotfolkets situation. Att hon ägnar mycket tid åt att åka ut i organisationen och träffa representanter från alla yrkesgrupper och avdelningar hjälper säkert också till.

Två gånger per år besöker hon var och en av de åtta större orter där SVT finns. Och minst åtta gånger per år äter hon frukost med tio medarbetare från helt olika avdelningar,

4 • 2011 | obiz24

23

Portråttet

Foto: Johan Braun/Alfakanal.se

Det här jobbet är fortfarande roligt. Lite som att vara cirkusdirektör.

Eva Hamilton i den studio där Aktuellt spelas in.

som på så vis får träffa både henne och varandra.

– Den som jobbar med dramadekor delar inte verklighet med den som utvecklar nya SVT Play-applikationen, eller som gör körschemat för nattarbetarna. Så när de hör varandra berätta om sina respektive jobb öppnas helt nya världar!

Mycket sker också i form av spontana möten.

– Jag vet att popularitet är flyktigt. Men jag blir så berikad av att vara ute, alltså långt ute och titta in hos den som lagar kamerorna, eller hos den som tar hand om tisdagens fotografbemanning. Det är viktigt att jag kan göra det.Skulle jag känna mig ovälkommen och sedd som en vidrig typ skulle glädjen i jobbet försvinna.

För de anställda är hennes popularitet inte bara en välsignelse. Den har också gjort att hon haft lättare än sina företrädare att driva obekväma förändringar, som att säga upp vikarier och anlita bemanningsföretag.

– Vi ser inget alternativ. Vi kanske bara har behov av vikarierna sex månader om året. Då kan vi inte riskera att betala för tolv månader.

Eva Hamilton är känd för att jobba sena dagar. Hur ser hon ser på balansen mellan arbete och fritid?

– Jag har inte balans, jag jobbar mycket och funderar på jobbet när jag inte jobbar. Men jag är duktig på att ta ledigt på skollov.

Hög arbetsbelastning har hon inga problem med, den gör henne bara fokuserad. Händer något oförutsett betar hon av det stegvis. En sak i taget!

– Den stress som är tyngre att bära är oro över ett skeende eller en medarbetare. Det är mycket svårare och då brukar jag gå ut och promenera, säger hon.

Hon läser inga managementböcker eftersom hon anser att de är så trosvissa, hurtiga och förenklade.

– De driver ett sätt att leda, men det fungerar sällan. Ledarskap är ett ständigt kompromissande. Beslut som hamnar hos

24

obiz24 | 4 • 2011

mig rör ofta frågor som inte har kunnat lösas i organisationen, vilket betyder att det inte finns en enkel lösning.

Långsiktighet är viktigt för ett gott ledarskap, menar Eva Hamilton.

– För att uppnå något varaktigt som vd måste du sitta i minst fem år. En chef ska inte sitta kortare än tre år och en vd inte kortare än fem, annars förloras långsiktigheten.

Eva Hamilton har varit vd för SVT i fem år. Är det dags att hitta nya utmaningar nu?

– Det här jobbet är fortfarande roligt. Lite som att vara cirkusdirektör. Jag vet aldrig vad som väntar när jag kommer hit på morgonen. Kris är det nästan varje dag. Men också dagliga stunder av ren njutning.

Elin dunås Gunnar Andersson

Eva Gerd Alice Cecilia Hamilton Född: 1954 Bor: Gustavsberg utanför Stockholm Familj: Gift med Karl-Johan Klasson von Heland, fyra söner 15–31 år.

På fritiden: Åka skridskor, läsa, umgås med vänner, jaga vildsvin.

Tränar: för lite, men springer alltid i trapporna och tar aldrig hissen.

Karriär: 1976–1989 Skrivande journalist på Sundsvalls Tidning, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Industri.

1989 Ekonomireporter på Rapport. Därefter även programledare för ett flertal andra program.

1993–1996 SVT:s korrespondent i Bryssel.

1999–2000 Inrikeschef på Aktuellt.

2000–2004 Enhetschef för SVT Nyheter & Samhälle.

2004–2006 Enhetschef för dåvarande SVT Fiktion.

2006 (november) Vd för SVT.

ร kad service med samma resurser?

Ledande IT-stรถd fรถr effektiv e-fรถrvaltning

p ย RENDEHANTERING p $IARIEFร RING p $OKUMENTHANTERING p %รงTJยผNSTER p !UTOMATISERADE ARBETSFLร DEN p %รงARKIV 3YSTEM Fร R BEVARANDE

www.formpipe.se

www.obiz24.se

4 โ ข 2011 | obiz24

25

it

Avstängda datorer sparar en Ett framgångsrikt exempel i norr visar att en så pass enkel åtgärd som att införa automatisk avstängning av datorer kan spara hundratusentals kronor för kommunerna.

Elkostnaden är en av de riktigt stora utgifterna för landets kommuner, och med tanke på den senaste tidens prisutveckling finns det knappast något som tyder på att den utgiftsposten kommer att sjunka. Kommunerna har många möjligheter att sänka energiförbrukningen på olika sätt och inte minst på IT-sidan finns det ofta en hel del att jobba med.

Piteå kommun har en långsiktig ambition att bli en uthållig kommun, och som ett led i detta satte man för två år

sedan upp ett mål som går ut på att energiförbrukningen i de egna lokalerna ska minska med 20 procent till nästa år. I jakten på att kapa elräkningen har man installerat strömsparande funktioner på kommunens alla 3 500 datorer.

Mannen bakom idén heter Magnus Eriksson och arbetar egentligen som vvs-ingenjör på kommunen.

– Frågan väcktes på grund av att vi hade problem med att kylsystemet fick gå kontinuerligt för att hålla nere temperaturen i datasalarna på Strömbacka gymnasieskola, och det trots att inga lektioner pågick. Datorerna hade lämnats på efter lektionstid, berättar Magnus Eriksson.

En koll av de 1 500 datorerna i det administrativa nätet visade att mer än 50 procent var påslagna trots att de inte användes.

Magnus började då att fundera lite kring möjligheten att införa någon typ av funktion för massavstängning, och kollade även runt efter passande mjukvara för ändamålet.

Så småningom hittade Magnus ett lämpligt program för automatisk avstängning av datorer som han också rekommenderade för IT-avdelningen på kommunen. Efter att IT-teknikerna hade testkört programmet en tid kom de på att det befintliga verktyget Upkeeper, som redan användes i kommunens system, kunde modifieras för att även ta hand om avstängningen av datorerna.

– Driftchefen på IT-avdelningen, Conny Öhlund, kontaktade då mig och vi diskuterade och beslöt att fastighetskontoret skulle bekosta omprogrammering av den programvara vi redan

Magnus Eriksson och Lennart Strand är tekniskt ansvariga för kommunens vvs- och elfrågor.

26

obiz24 | 4 • 2011

hade, berättar Magnus Eriksson.

Den nya funktionen aktiverades våren 2008 och det med lyckat resultat. Den senaste kontrollen visade att Piteå kommun sparar in drygt en halv miljon per år på de avstängda datorerna, pengar som säkerligen behövs bättre inom andra verksamheter. Funktionen kan konfigureras så att den vid en viss tidpunkt skickar ut en förfrågan till användarna om de vill fortsätta att arbeta. Om de inte svarar inom ett antal minuter stängs datorerna ner.

Piteå är långt ifrån ensamma om att använda ett system av den här typen, men OBIZ24:s granskning visar att en hel del kommuner fortfarande förlitar sig på att användarna stänger ner datorerna på egen hand.

I exempelvis Sigtuna, Tjörn, Söderhamn, Vingåker,

Foto: www.energinytt.se.

www.obiz24.se

halv miljon Salem och Solna finns inget liknande verktyg, men Solna har istället satsat på utbildningar för samtliga användare där man har poängterat hur pass viktigt det är att datorer stängs av eller försätts i strömsparläge.

– Vi har haft funderingar på att per automatik styra avstängningen av användares datorer men då vi har verksamhet som pågår dygnets alla timmar finns en stor risk att fel dator per automatik stängs av vid fel tillfälle, berättar Mikko Viitala, som är pressansvarig på Solna kommun.

– Frågan är dock något som kontinuerligt diskuteras och vi tittar på olika lösningar för att vara en föregångare vad gäller Grön IT. Vi har exempelvis en övervägande andel av våra servrar virtualiserade för att på så sätt bidra till en bättre miljö, fortsätter Mikko Viitala.

Genom att lägga till en extra modul i Upkeeper kan systemet även användas för att stänga av datorer per automatik.

I Vindeln kör man just nu ett pilotprojekt på 280 datorer där datorerna stängs ner vid dagens slut. Investeringskostnaden uppskattas vara lägre än det man tjänar in på den minskade elförbrukningen. Västervik använder istället Novell Zenworks på 200 av sina maskiner, men däremot har man inte räknat ut hur mycket man sparar in med det verktyget.

AHÅS Vassröjning & Sjögrävning AB

Bilder på vår senaste amfibiemaskin

Sjöentreprenad, Muddring Pålning, Spontning, Bryggor

www.ahås.se

Mobil: 0706-55 74 80 E-post: info@ahas.se

Mikael Söderlind

Klokt, modernt och flexibelt.

Typiskt Flexator.

Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad, får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende.

Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla lagar och regler.

Fler fördelar med typhus finns på www.flexator.se www.obiz24.se

4 • 2011 | obiz24

27

MILJÖ

Grönupphandling förfrisköstersjö Miljöstyrningsrådet och organisationer från åtta Östersjöländer ska utveckla konceptet ”Grön upphandling” i ett projekt budgeterat till 13 miljoner kronor.

Projektet för grön upphandling, Baltic Green Public Procurement, startar i januari 2012 och ska pågå i drygt två år.

I arbetet ingår att bland annat ta fram utbildningsmaterial, utbilda nyckelpersoner och genomföra miljöanpassade upphandlingar.

Miljöstyrningsrådet leder arbetet tillsammans med andra organisationer inom miljö och upphandling från Danmark, Norge, Sverige, Finland och Tyskland.

Totalbudgeten för projektet är omkring 13 miljoner kronor.

Landsting siktar på 50 procent vindkraft Kronobergs landsting arbetar nu med att köpa in vindkraftverk för mellan 70 och 90 miljoner kronor.

Flera utvalda vindkraftsproducenter är nu på gång med att lämna in anbud till en större upphandling av vindkraftverk där Kronobergs och Kalmars läns landsting står som köpare.

För Kronobergs del ska kraftverken klara av att leverera 12 000 megawattimmar per år. I fjol förbrukade man totalt 24 000 megawattimmar.

– När vi räknat på det har vi sagt att 50 procent av den totala förbrukningen ska komma från

Landstinget kronoberg vill satsa på vindkraft-

vindkraft. Med en kapacitet för att klara mer riskerar vi att månadsvis producera mer än vi kan förbruka och då tvingas vi le-

verera in den elen gratis i elnätet utan att kunna ta betalt, säger Ronny Gustafsson, energistrateg i Landstinget Kronoberg till Smålandsposten.

Ett normalt vindkraftverk placerat i ett vindsäkert område ger ungefär 6 000 till 7 000 megawattimmar per år, och det betyder att Landstinget Kronoberg behöver två verk som tillsammans kostar mellan 70 och 90 miljoner kronor.

Redan 2013 räknar Landstinget Kronoberg med att hälften av elen som förbrukas ska komma från vindkraft.

Mikael Söderlind

FLYTTBARA LOKALER

MED HÖGSTA STANDARD

FÖRSKOLA SKOLA

Moderna och flyttbara modulsystem som skapar möjlighet att snabbt lösa ett lokalbehov med känsla för kvalitet och miljö.

MILJÖVÄNLIGA NÄRVÄRMECENTRALER För olika biobränslen. Effekter från 60 kW till 8 MW Bränsleförråd från 11 m3 till 96 m3 eller platsbyggd

Driftsäkerhet Minimera driftkostnaderna och säkerställ driften. Hela drivkedjan är byggd för bekymmersfri drift i många år!

Frihet att välja bränsle Med vår beprövade brännarteknik kan du enkelt byta mellan flis, pellets, havre, briketter mm med några enkla knapptryckningar.

KONTOR

Design Våra centraler passar in i alla miljöer och färgerna anpassas efter önskemål.

Komplett Vi levererar helt kompletta värmecentraler. Inkoppling, driftsättning, utbildning och serviceavtal enligt ök.

OMSORGSBOENDE

Stålvägen 9, Skellefteå | 010- 4924000 www.energiteknik.net

www.expandia.se info@expandia.se

28

obiz24 | 4 • 2011

www.obiz24.se

Viktigaste konferenserna 2012 Varmt välkommen på Upphandling24:s konferenser!

Läs mer om konferenserna och anmäl dig här:

www.uh24.se/konferens VÅREN 2012

Leverantörskonferens - Försäljning mot offentlig sektor 9 Februari

Att upphandla IT 8 Mars

Kreativa upphandlingar 22 Mars

Upphandlingskonferens i Malmö 3 Maj

Att upphandla vård och omsorg 24 Maj

HÖSTEN 2012

Bli partneerrepnåser vårkaa etktomnafil till Skic om du event@uh24.se av att är intresserad våra bli par tner på konferenser.

Att upphandla med miljökrav och sociala krav September

Leverantörskonferens Oktober

Att upphandla bygg- och anläggningstjänster Oktober

Upphandlingskonferens i Göteborg November

Att upphandla livsmedel November

Sveriges oberoende affärsmedia inom upphandling och anbud. www.upphandling24.se

www.obiz24.se

4 • 2011 | obiz24

29

Krönika

Lars Bejstam, redaktör för Förvaltningsrättslig tidskrift och docent i förvaltningsrätt, skriver om juridiska frågor i OBIZ.

Självklar rätt till insyn i alla skattefinansierade verksamheter R

ätten till insyn i verksamheten

hos våra myndigheter har stöd i en rad olika lagar. Enligt tryckfrihetsförordningen har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar utan att behöva uppge vem han eller hon är eller vilket syfte som ligger bakom önskemålet.

Sammanträden i våra beslutande församlingar riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige är så gott som utan undantag öppna för allmänheten och det är inte heller ovanligt att de direktsänds i TV eller radio. Även i övrigt är förstås tidningar och andra media viktiga kanaler för medborgarna att få information om vad som händer liksom de kan användas av myndigheterna för att föra ut sina budskap. Meddelarfriheten ger möjlighet för de anställda att i stor omfattning ”läcka” känslig information för att ytterligare bidra till granskningen av det allmännas göranden och låtanden.

Man kan tycka att det borde vara

självklart för våra förtroendevalda liksom för dem som är anställda i stat eller kommun att uppskatta dessa insynsmöjligheter. Att vi alla har chansen att följa vad som händer bidrar nämligen till att upprätthålla förtroendet för våra myndigheter och det ökar också förståelsen för de åtgärder som politiker och andra vidtar. Jag tror att denna offentlighet är en viktig faktor bakom att vi i Sverige är jämförelsevis med många andra länder förskonade från mutkultur och svågerpolitik.

Mot denna bakgrund är det svårt att förstå varför inte samma insynsmöjlighet och samma meddelarskydd ska gälla för sådan verksamhet som bekostas med skattemedel men som utförs av en privat aktör. Jag är inte

30

obiz24 | 4 • 2011

motståndare till friskolor, privata vårdgivare eller andra inte offentliga aktörer, men som skattebetalare anser jag att det är ett rimligt krav att allmänheten kan granska deras aktiviteter på liknande sätt som gäller för myndigheter som utför samma arbete. Det är säkerligen så att de flesta privata bolag som agerar på denna marknad är samvetsgranna, men sådana skötsamma aktörer borde heller inte ha något att frukta om de skulle bli föremål för allmänhetens insyn. Det finns emellertid en rad exempel på misskötta eller inkompetenta företag som inte förtjänar att vara undantagna från sådan granskning.

Visserligen är det så att det finns stat-

liga tillsynsmyndigheter som ska övervaka verksamheten och den kommun eller det landsting som betalar för utbildningen eller vården har det yttersta ansvaret för att det går rätt till. Men eftersom denna granskning inte ansetts tillräcklig när det gäller myndigheterna själva kan man fråga sig varför den ska godtas när verksamheten lagts ut på en privat entreprenör som givetvis i grunden nästan alltid drivs av ett vinstintresse.

Riksdagen har beslutat att offentlighetsprincipen ska gälla när kommuner eller landsting i någon del bedriver sin verksamhet i form av ett bolag som ägs av dem själva.

Likaså har meddelarfriheten utvidgats till att inte enbart gälla dem som är verksamma i myndigheterna. Men kanske är det nu dags att ta ett steg till och låta insynen fullt ut omfatta även de privata aktörerna på den skattefinansierade marknaden.

Lars bejstam Docent i förvaltningsrätt

www.obiz24.se

Passa pĂĽ

15% PÅ ALLT! Passa pü att lägga ürets sista stororder hos oss. Året ut lämnar vi 15% rabatt pü alla vüra ordinarie produkter vid ett unikt kÜptillfälle. Läge fÜr rejäla besparingar med andra ord.

Uppge kampanjkod ALLT2011 när Du gÜr Din beställning.

PĂ… ALLT!

Erbjudandet gäller ny beställning vid ett kÜptillfälle per arbetsställe under perioden 21/11 - 31/12 2011 och kan inte kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Erbjudandet gäller alla varor i vürt ordinarie standardsortiment med reservation fÜr slutfÜrsäljning.

23$% $% ‡ %R[ ‡ .QLVOLQJH 7HOH ‡ )D[ ZZZ VNROLQUHGQLQJ VH ‡ RUGHU#VNROLQUHGQLQJ VH

SWEPOSŽ Nätverks-RTK-tjänst erbjuder navigeringsstÜd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används fÜr t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling fÜr GIS, fÜrrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du für positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

www.obiz24.se

4 • 2011 | obiz24

31

Vård

På grund av slarv i samband med tillredningen av penicillin har anställda på Västerås lasarett drabbats av utslag och irritation i ögonen.

Arbetsmiljöverket genomförde tidigare i år en inspektion på Västerås lasarett. Vestmanlands Läns Tidning rapporterar att myndigheten då anmärkte på att medicinska preparat har bytts ut utan att det gjorts någon riskbedömning innan, och sjukhuset får även kritik för att det inte går rätt till när penicillin blandas i ordning.

När penicillin ska tillredas blandas pulver med en vätska som sedan ges till patienterna i form av en injektion.

Systemet som används för detta har emellertid inte hållit tätt vilket har resulterat i att de anställda har drabbats av utslag och irritation i ögonen.

Senast den 31 januari nästa år måste bristerna åtgärdas, annars riskerar sjukhuset ett vite på 75 000 kronor. Klinikchef Tomas Vikfors uppger att man redan har vidtagit vissa åtgärder.

Lyckad vård av missbrukare Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning genomförde i början av 2000-talet en omfattande undersökning av missbruksvården i Stockholms läns landsting. Mellan 2007 och 2009 gjordes en uppföljning med knappt 500 av dessa personer. ­– Den här uppföljningsstudien visar att fler än vi tidigare trott tar sig ur ett tungt missbruk.

Ungefär två tredjedelar av klienterna i missbruksvården var tunga missbrukare i början av studien. Fem år senare hade drygt 70 procent av de tunga alkohol- eller drogmissbrukarna inte längre något tungt missbruk, säger Kerstin Stenius som är gästprofessor vid SoRAD vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien.

32

obiz24 | 4 • 2011

Läkarutbildning på fler orter ska få eleverna att stanna Läkarstudenter på Umeå universitet kan numera välja att läsa den sista delen av utbildningen på annan ort i Norrland.

Mer eller mindre i hela Sverige är det brist på läkare och för att råda bot på problemet försöker många landsting locka till sig arbetskraft från utlandet, något som de i hög grad också har lyckats med. Umeå universitet hoppas nu på att man genom att erbjuda läkarstudenterna en högre flexibilitet ska få dem att stanna i Norrland.

Universitetet har utökat antalet platser på läkarutbildningen och från och med i år kan studenterna också läsa sista halvan av utbildningen i Luleå, Sundsvall eller Härnösand.

Inte minst i Norrbotten, där 15 procent av läkartjänsterna inte är tillsatta, sätter man stort hopp till studenterna.

– Vi får in unga studenter som vi hoppas så småningom

Foto: Anders Alm

utslag av Penicillinslarv

Gällivare sjukhus, ett av de norrländska sjukhus som hoppas på fler läkare med det nya greppet..

väljer att söka jobb hos oss. Det är ju på lång sikt men det känns bra för oss, väldigt bra. Det kommer att löna sig för norrbottning- Ingrid arna att få läkare till Stenfeldt befattningar. Jag tror på det, säger Ingrid Stridfeldt, personalchef på Norrbottens landsting, till Ekot.

Studenten Mattias Gärtner Nilsson från Lund som har valt

Norrbotten för den sista delen av utbildningen är däremot osäker på om han kommer att stanna kvar.

– Jag tror de flesta känner att det ligger så långt fram i tiden.

Det beror ju på var man får AT-tjänst och så där. Jag längtar neråt, det är lite för kallt här, berättar han för Ekot.

Mikael Söderlind

Endast hälften av landstingen använder Systematisk journalgranskning Endast hälften av landstingen utnyttjar systematisk journalgranskning, som syftar till att förebygga patientskador. Detta trots att Socialstyrelsen puffat för metoden sedan 2008.

Med frivillig avvikelserapportering rapporteras endast omkring 10–20 procent av alla avvikelser inom vården. Därför är det angeläget med ett komplement till rapporteringen för att identifiera händelser som leder till att patienter skadas. Så skrev Socialstyrelsen i handboken för patientsäkerhetsmetoden Strukturerad journalgranskning, som publicerades 2008.

rutinmässig genomgång En strukturerad Strukturerad journalgranskning av utvalda journaler. granskning av journaler Socialstyrelsen pogör det möjligt att dra lärängterar att det är viktigt domar av vårdskador och att alla landsting inför tillbud som annars kanske metoden som ett led i inte skulle ha uppmärkatt minska vårdskador sammats. Metoden går ut genom förebyggande på att söka efter nyckelinåtgärder. formation som kan tyda på att Två verksamheter som nylidet förekommit avsteg från det gen också tagit fasta på detta är förväntade vårdförloppet.

Men sedan metoden Mälarsjukhuset och Nyköpings gjordes tillgänglig har endast lasarett. Båda uppger att man hälften av landstingen infört den kommer inrätta ”Strukturerad systematiska journalgranskning- journalgranskning” under en, rapporterar Sveriges Radio. hösten.

Detta trots att antalet vårdskaHandboken som lär ut medor som upptäcks genom att toden finns att hämta gratis hos personalen själv rapporterar Socialstyrelsen avvikelser är betydligt färre än Tommy Engfors de som kan upptäckas genom en för att identifiera och mäta förekomst av skador i vården enligt metoden Global Trigger Tool

Handbok för patientsäkerhetsarbete

Institute for Healthcare Improvement Innovation series 2007 Svensk översättning och anpassning 2008

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

www.obiz24.se

Här minskar användningen av antibiotika En rapport från Smittskyddsinstitutet visar att fem landsting har lyckats minska användningen av antibiotika.

Fler och fler bakteriestammar utvecklar motståndskraft mot antibiotika vilket gör att det blir allt svårare att behandla vanliga sjukdomar, och därför har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten tecknat ett avtal som bland annat går ut på att minska användningen av antibiotika såsom penicillin.

Smittskyddsinstitutet har under 2010 och 2011 granskat hur många antibiotikarecept per 1 000 invånare och år som skrivs ut av landstingen, och rapporten visar att fem landsting i form av Stockholm, Kronoberg, Väster-

norrland, Dalarna och Jämtland fått ner antalet recept. De tre sistnämnda nådde antibiotikamålet för 2011, vilket innebär att man har uppnått en minskning på 10 procent eller mer.

Det är däremot en bra bit kvar innan landstingen tillsammans når det långsiktiga målet på 250 recept per 1 000 invånare. Genomsnittet för hela riket är i dag 382 recept per 1 000 invånare.

Det är först och främst den behandlande läkaren som har ett stort ansvar att bara skriva ut antibiotika när det verkligen behövs, men man påpekar också att hela hälso- och sjukvården måste anta ett ändrat förhållningssätt till antibiotika.

Mikael Söderlind

Vi erbjuder konsulentstödda

Familjehem Jourhem för barn, ungdomar och vuxna.

Vi tar även emot ensamkommande barn.

tstöd n e l u s ed kon intresse! m d r å st ev Familj 986 utan vin 1 sedan Ring 019 - 17 05 90 så berättar vi mer.

www.bergslagsgardar.se

stiftelsen@bergslagsgardar.se

Lönsamt för alla En hållbar lösning kräver för barnets del insatser för hela familjen – ofta på HVB-hem.

GRÖDBYGÅRDENS beprövade erfarenhet av mer än 200 familjer visar att det lönar sig – för alla!

Vi integrerar psykoterapi (bild-, lek- och parterapi) med pedagogiska metoder (Marte-Meo, ART och CAP). Det ska emellertid till en kraft utöver metodnivån för att uppnå hållbara förändringar. Organisationens samordnade energi är den överlägset främsta förändringsfaktorn.

Vi direkthandleder föräldrarna i den pågående vardagen och stödjer dem på deras egen scen. Den höga komplikationsgraden upprätthålls och kärnsituationer repeteras flitigt. Kvalitet utan tillräcklig kvantitet lämnar inga avtryck.

GrödbyGården arbetar med familjer i behandling, utredning och mellanvård. Dessutom tar vi emot ensamma barn 3 – 13 år.

Den yttre miljön präglas av generösa utrymmen – i lägenheter, trädgårdar och odlingsbar mark.

Fakta:

GrödbyGården: 25 platser.15 personal. Föreståndaren leg psykolog/leg psykoterapeut med 17 år i offentlig tjänst. Egna lägenheter i tre villor och en kringbyggd Skånegård. Grödby ligger i Skåne nära Blekinge med bokskogar, hav och sjöar inpå knuten. Vi är autonoma och behöver inte underordna oss någon koncernledning. Se Sil:s kvalitetsindex. ISO-certifierad 9001:2000. Tfn: 0456-229 41 annika.lennart@grodbygarden.se www.grodbygarden.se.

www.obiz24.se

4 • 2011 | obiz24

33

Vård

Få föräldrar känner till bästa sajten Hälften av de skånska och 40 procent av de västerbottniska småbarnsföräldrarna känner inte till webbplatsen 1177.se. Samtidigt hade varannan familj på Skånes akutmottagningar kunnat besöka en vårdcentral istället. Nu startar Region Skånes och Västerbottens läns landsting kampanj för att öka kännedomen om 1177, som nyligen vann pris som bästa sajt i offentlig sektor.

Just nu pågår en nationell kampanj för att öka kännedomen om ett av Sveriges viktigaste nummer – 1177. I Skåne känner 77 procent av föräldrarna till barn mellan 0 och 5 år till telefonnumret 1177. Men bara hälften av de skånska föräldrarna och 40

procent av de västerbottniska föräldrarna känner till webbplatsen 1177.se, visar en nyligen genomförd undersökning.

Bland männen är det närmare 70 procent som inte hört talas om 1177.se.

Trots den låga kännedomen använder de allra flesta Internet för att få råd om sitt barns vård och många känner ett stort behov av seriös och faktagranskad information. Samtidigt är trycket stort på de skånska akutmottagningarna. Inte mindre än varannan familj på Skånes akutmottagningar hade kunnat vända sig till en vårdcentral istället. På så sätt hade de sparat värdefull tid och samtidigt fått vård närmare sina hem.

– Med större kännedom om 1177.se och dess möjligheter är jag övertygad om att fler människor, om deras behov fortfa-

1177, en sajt allt för få känner till.

rande kvarstår, kommer att ringa 1177 Sjukvårdsrådgivningen eller sin vårdcentral istället för att söka sig direkt till akuten.

En sådan utveckling tjänar både patient och samhälle på och det är därför vi har tagit initiativ till denna kampanj, säger Gilbert Tribo (FP), ordförande Närsjukvårdsberedningen.

Samtidigt blev 1177. se utsedd till Sveriges bästa offentliga sajt 2011 vid Internet-

worlds årliga tävling ”Sveriges 100 bästa sajter” . Landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd om vård, tog hem utmärkelsen i konkurrens med Omvård, Systembolaget, Socialdemokraterna och Röda Korset.

- Det känns så roligt att 1177 får den här uppmärksamheten!

Vi tar emot priset å alla våra besökares vägnar. Alla som jobbar med sajten gör det med hjärta, engagemang och med stor respekt för uppdraget och de som använder 1177. Att alla landsting jobbar tillsammans gör också att information och tjänster kommer nära alla som behöver hjälpen, oavsett var man bor i Sverige, säger Emma Lennestål, ansvarig för 1177.se.

Erik Säfvenberg

Asp Center är en nationell resurs för människor med Asperger, ADHD och liknande problematik. Vi tar emot ungdomar från 14 år.

Placeringar enligt LSS och SoL Vill du veta mer om Asp Center?

0921-691 70 | www.asp-center.se

34

obiz24 | 4 • 2011

www.obiz24.se

Cancerenkät till friska personer Ett knappt hundratal friska personer blev troligtvis rätt så förskräckta när de fick en cancerenkät i brevlådan.

I mitten av oktober fick ett åttiotal personer i Stockholm och åtta på Gotland ta emot en enkätundersökning som gick ut på att ta reda på hur de uppfattar vården av sin cancersjukdom.

Problemet var bara att de inte hade cancer.

Enkäten hade beställts av

Stockholms läns landsting och utfördes av ett specialiserat undersökningsföretag. Totalt gick den ut till 1 310 personer, varav 1 200 i Stockholm och 110 på Gotland.

– Troligen beror felutskicken på IT-tekniska problem där olika diagnoser numrerats felaktigt.

Det här ska inte få hända, säger Thomas Kunze som är chefläkare på Visby lasarett till P4 Gotland.

Mikael Söderlind

Inga problem syssla med healing Det går bra att vara läkare och healare så länge man inte blandar ihop rollerna, fastslår Socialstyrelsen efter en granskning.

I fjol anmäldes företagsläkaren Jan Oleby till Socialstyrelsen efter att ha annonserat om sin verksamhet som healare och

medium. Myndigheten tillsatte en utredning och kom fram till att han kan behålla sin läkarlegitimation. I korthet går det bra att vara läkare och healare. Detta förutsatt att man inte blandar ihop rollerna. Man får också bara utöva healing på friska människor, säger Socialstyrelsen.

Tommy Engfors

www.brizad.se

• Konsultstöd med 24-timmars jour • Egen psykiatriker • Tillgång till psykolog, terapeut • En familjehemsförälder hemma på heltid • Undviker dubbelplaceringar • Akutplaceringar • Utredningar Vi finns etablerade i stora delar av Sverige.

Kontakta oss så berättar vi mer!

Kontoret, 0650-59 53 22 (08.00-17.00) Christina Kråke 070-837 19 01 christina.krake@brizad.se Lena Maria Grandin 070-837 21 78 lenamaria.grandin@brizad.se www.obiz24.se

Målgrupp: Män och kvinnor med psykiska och/eller sociala handikapp. Även LVM, LPT och LRV

Behandlingsmetod: Socialpsykiatrisk med psykodynamisk och kognitiv inriktning

Solviken HVB Spånggatan 7 • 570 82 MÅLILLA Tel. 0495-201 06 • Fax. 0495-209 40 www.solviken.se • info@solviken.se

4 • 2011 | obiz24

35

Vård

Byggnaden är utformad av White Tengbom Team arkitekter och är en utveckling av den grunddesign som formgavs av White arkitekter, kallad Forum Karolinska.

NKS blir Hållbaraste sjukhuset i världen Bygget av Nya Karolinska Solna sätter en ny ribba för vad hållbarhet innebär i praktiken för sjukvården.

NKS ska bli världens mest miljöanpassade universitetssjukhus.

Nya Karolinska Solna, NKS, är ett av Sveriges största byggprojekt och ska stå färdigt för den första patienten under 2016.

Det byggs med högsta kvalitet för att bli ett toppmodernt universitetssjukhus med uppgift att bedriva högspecialiserad och specialiserad sjukvård samt forskning och utbildning.

Ambitionen är att NKS ska bli världens mest miljöanpassade universitetssjukhus och sätta Sverige på kartan som ett grönt föregångsland.

– Ofta kan ett projekts fokus vara att bli bäst och utmärka sig på en enskild hållbarhetsaspekt, till exempel energisnål drift, gröna materialval eller liten påverkan på lokalmiljön. I vårt fall är ambitionen att lyckas med allt, samtidigt och att helheten ska hålla en toppnivå. Det gör projektet unikt i sig. Hållbarhetsperspektivet genomsyrar alla delar av projektet från pro-

36

obiz24 | 4 • 2011

jektering och byggprocess till drift, säger Anders Göransson, miljösamordnare på NKS. NKS hållbarhetsarbete i drift kommer att bygga på Stockholm läns landstings miljö- och hållbarhetsprograms generella riktlinjer och det gedigna miljöarbetet som redan finns på plats.

Ambitionen är att redan idag konkretisera innehållet och att ge det en väl avvägd bredd.

För att göra det har NKS tagit hjälp av hållbarhetskonsulter.

I hållbarhetskonsulternas uppdrag ingår att göra en så kal�lad ”Kamelanalys”. Det innebär att kartlägga och kvantifiera NKS miljöpåverkan ur ett brett perspektiv där allt från ombyggnation av befintliga anläggningar, till drift, mat, personalresor och varuleveranser ingår.

Analysen utmynnar sedan i ett antal rangordnade områden som bedöms vara de som har störst påverkan på framtida hållbarhet och som NKS redan nu kan arbeta proaktivt med.

Nya Karolinska Solna byggs för att använda extremt lite energi. Tack vare ett bra klimatskal, energieffektiva installationer och hög återvinning, ska NKS nästan halvera

energianvändningen mot dagens Karolinska i Solna.

De material som används i byggandet av det nya sjukhuset ska vara resurssnåla både under byggtiden och under byggnadens hela livslängd. De ska också vara väl beprövade och tåliga, samt baseras på förnybara återvinningsbara råvaror. En fullständig innehållsdeklaration med miljökontroll av alla ingående material och produkter kommer att krävas för hela byggnaden, utifrån Byggvarubedömningen.

NKS kommer också att ha miljösmarta tjänster och lösningar som gör det enklare för personalen att minska verksamhetens miljöpåverkan. Några exempel på energibesparande lösningar är dagsljus- och närvarostyrd belysning samt närvarostyrd ventilation. Ett annat sätt att spara el är att tydliggöra energianvändningen genom individuell energimätning inom olika enheter, uppdelat på verksamhetsel och fastighetsel.

Andra miljösmarta lösningar är laddningsstation för elbilar i parkeringsgaraget och sopsortering med hela 32 sorteringsfraktioner.

Nya Karolinska Solna • Nya Karolinska Solna planeras för totalt cirka 600 slutenvårdsplatser (400 enkelrum, 130 intensiv- och intermediärvårdsplatser och 75 postop-platser) samt 100 dagvårdsplatser och 100 patienthotellplatser, totalt alltså cirka 800 sängar.

• Sjukhuset öppnar för de första patienterna under 2016. Hela sjukhuset ska vara färdigställt hösten 2017.

• Sjukhusets byggkostnad är 14,5 miljarder kronor (i löpande penningvärde under byggåren 20102017). I det beloppet ingår arkitektur och teknisk projektering, alla byggkostnader (till exempel personal, material, transporter, byggutrustning, energi etcetera), oförutsedda kostnader, administration och vinst.

Finansieringskostnader tillkommer.

• Nya Karolinska Solna ska bli ett centrum i Stockholmsregionens förnyade sjukvårdssystem och ska medverka till effektiv samverkan med övriga sjukhus och vårdgivare i regionen.

• Ett viktigt ledord i planeringen av Nya Karolinska Solnas verksamhet är ”patienten först”, som innebär att kunna ge rätt vård till rätt patient i rätt tid.

Gunnar Andersson www.obiz24.se

Ekängen har möjligheter – en klients berättelse Ekängen gav mig möjligheten, vilket räddade mitt liv!

Jag är en kvinna på 24 år som livet har gått oerhört snett för. Jag har mått dåligt i många år, men det riktiga helvetet började i februari 2008. Det var då jag tog min första överdos av tabletter. Fram till den 24 september 2010 hade jag tagit cirka 40 intoxer och vid flera tillfällen svävat mellan liv och död. Det gjorde det inte lättare att jag nästan är färdigutbildad sjuksköterska och har kunskaper om vad jag kan ta, i vilka mängder och vilken ordning jag ska ta tabletterna, så att alla slår samtidigt. Jag har haft tur att inga av mina inre organ är skadade.

Alla förlorare Både psykiatrin och jag tappade till slut kontrollen. För att hålla mig vid liv låste de in mig enligt LPT, Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård, men detta var ingen behandling – utan en ren förvaring. Jag är som person krävande och ställer höga krav på min omgivning. Om de inte förstår eller lyssnar, känner jag mig tvungen att visa dem hur jag mår genom att skada mig.

Ny möjlighet !

Min vändpunkt blev när personalen sa till mig att om jag vill leva om ett halvår, så var det enda alternativet för mig att åka till ett behandlingshem. För mig blev detta en

väckarklocka och jag bestämde mig för att åka till ett behandlingshem. Snart valde jag ut Ekängens behandlingshem i Virserum och det är det bästa valet som jag har gjort hittills i mitt liv.

”Ekängen kan ge mig ett liv och en möjlig framtid” Att komma till Ekängen har varit en stor omställning för mig, jag känner mig ofta frustrerad över att allt ansvar läggs tillbaka på mig. Jag tänker ofta ”ska jag ta beslut, det är väl ni som vet vad som är bäst för mig, det är ni som ska sätta gränserna och säga vad jag får och inte får göra”.

I hästen finner jag ro! Där får jag en kravlös kärlek!

Jag är rädd för att ta ansvar, men samtidigt hatar jag att någon bestämmer över mig. Det är svårt för mig att prata om min ångest och frustration. När ångesten blir för stark, använder jag den vägen jag är trygg med och känner till, det vill säga att skada mig själv eller döva mina känslor med Benzodiazepiner. Jag har inte bara ett självskade-beteende, jag har också ett miss-bruk och detta gör att jag inser att jag har mer att jobba med än vad jag trodde från början.

Trygghet & Struktur På Ekängen får jag trygghet genom struktur i vardagen, aktiviteter, gruppsamtal samt individuella terapisamtal där jag får möjlighet att reflektera över mitt beteende samt bearbeta och åskådliggöra min förändringsprocess. Där anpassas varje samtal med mig efter situationen, men den genomgående röda tråden är att det är jag som ska göra alla val och som min terapeut brukar säga; han är som en Border Collie som försöker valla mig till att ta de ”rätta” besluten. Jag har många områden som jag måste arbeta med, jag har svårt att lita på människor och ser dem ofta som svart/vita.

Ute i samhället är detta ett problem, eftersom jag ofta misstolkar vad andra säger och förväntar mig att de vill mig illa.

Förtroende ett måste!

Personalen på Ekängen ger mig den tiden som jag behöver för att bygga upp ett förtroende. Jag har kommit en bra bit på vägen, men det finns mycket kvar. Ändå tycker jag att min framtid ser ljus ut och jag är säker på att jag kommer kunna ta mig ur detta tillsammans med hjälp från min terapeut och personalen på Ekängen. Min högsta önskan är att kunna återgå till ett normalt liv ute i samhället, att fullfölja min utbildning, bygga upp ett bra nätverk och att så småningom bilda familj.

Ekängens Halvvägshus Ekängsvägen 1 570 80 Virserum www.obiz24.se

Tel: 0495 - 497 80 växel Fax: 0495 - 497 85 E-post: info@ekangen.nu Internet: www.ekangen.nu

4 • 2011 | obiz24

37

Foto: Mählers

GATA & PARK

De senaste årens hårda vintrar har kostat kommunerna miljardbelopp. Bara kostnaden över budget ligger på över 800 miljoner.

Hårda vintrar tär hårt på snöröjningsbudgeten De senaste årens hårda vintrar tär hårt på kommunerna. Uppsala kommun är ett exempel. De överskred sin budget för snöröjning år 2010 med 47 miljoner kronor och prognosen för 2011 tyder på en kostnad över budget på 51 miljoner. Sammanlagt överskreds budgeten med drygt 600 miljoner år 2010 och nära 200 miljoner år 2011 hos de kommuner som svarade på vår enkät.

Att de senaste två vintrarna varit extrema, framför allt i syd- och mellansverige, syns direkt i kostnaderna för snöröjning hos många av landets kommuner. Av de 108 kommuner som svarade på vår enkät om kostnaderna har 18

38

obiz24 | 4 • 2011

haft kostnader budgetåret 2010 som överskridits med 10 miljoner kronor eller mer. Hela 54 kommuner har överskridit budgeten med en miljon eller mer.

Uppsala , som haft kostnader över budget de senaste två åren på nästan 100 miljoner täcker sina kostnader med kommunbidrag.

– Vår budget bygger på att 90 procent av kostnaden som överstiger budet täcks av extra kommunbidrag, säger Birgitta Blohm.

Samtidigt är det få kommuner som lagt till extra medel för 2012. Många hoppas på milda vintrar framöver.

– Inga mer pengar budgeterade, men vi snöröjer med samma målsättning och drar över kontot. Vi räknar med att ta tillbaka detta underskott på

mildare vintrar framåt, säger Bo Horndahl, på samhällsbyggnadsförvaltningen, Tranås kommun.

Att det varit stökiga vintrar de senaste åren visar siffrorna från Tomelilla.

Deras kostnader låg under budget både 2008 och 2009, för att 2010 ligga 386 procent över budet, eller 3,15 miljoner mot budgeterade 815 000 kronor.

De allra flesta kommuner gör nu inga avsättningar för framtida vintrar utan hoppas på milda vintrar de närmaste åren.

– Vi hoppas på mild vinter och ingen snö. Det görs ingen avsättning för framtida stökiga vintrar, säger Hans Göransson, arbetsingenjör, Vaggeryds kommun.

Erik Säfvenberg

20 kommuner över 10 miljoner 1 Uppsala 2 Västerås 3 Nacka 4 Örebro 5 Huddinge 6 Gävle 7 Järfälla 8 Göteborg 9 Karlstad 10 Uddevalla 11 Västervik 12 Haninge 13 Eskilstuna 14 Halmstad 15 Helsingborg 16 Kalmar 17 Hudiksvall 18 Lund 19 Varberg 20 Skellefteå

98 miljoner 53, 9 miljoner 47,5 miljoner 47,3 miljoner 34,7 miljoner 30 miljoner 27,9 miljoner 27 miljoner 26,7 miljoner 23,6 miljoner 22 miljoner 20,4 miljoner 18,1 miljoner 15 miljoner 15 miljoner 14,6miljoner 13,3 miljoner 13,1 miljoner 12,5 miljoner 11,4 miljoner

Siffran som anges är kostnad över budget för snöröjning budgetåret 2010 och 2011 (i vissa fall prognos).

www.obiz24.se

Upphandlar snöröjning till fast pris Tre kommuner upphandlar snöröjning till fast pris och ser bara fördelar.

– Enda nackdelen skulle väl vara om vi fick en snöfri vinter, säger Conny Öhman på gatukontoret i Jokkmokk.

De tre kommuner som uppgivit att man upphandlar snöröjning till fast pris är Haparanda, Jokkmokk och Bräcke. De ser bara fördelar.

– Vi har upphandlat till fast pris i cirka 15 år. De största fördelarna är att vi inte behöver ha någon egen maskinpark eller personal som är låst när det snöar. Jag kan inte se några större nackdelar, säger Michael Larsson i Bräcke.

Haparanda , som har en mix av fastprisavtal och löpande snöröjning, fick överskott i budgeten efter vintern 2010-2011.

– Budgeten hölls och gav även ett mindre överskott då större delen av vår snöröjning ligger under fastprisavtal, säger Roberts Ekholm på Haparanda teknik och fastighets AB. Han berättar att de använt fastprisavtal sedan 1996 och han menar att fördelarna är att man kan lägga en budget för snöröjningen och halkbekämpningen och veta att den kommer att hålla. Och det oavsett hur mycket eller ofta det snöar, är drivsnö eller halt väglag.

Conny Öhman i Jokkmokk berättar att de använt fastprisavtal sedan 2000 och är nöjda. Han håller med sin kollega i Haparanda och vill framhålla en stor fördel med systemet.

– Att man kan budgetera rätt kostnad.

Vem bär ansvaret om olyckan är framme?

Låt inte din brunn vara en fälla!

Fallskydd i brunnar... för säkerhets skull.

Barns nyfikenhet lockas till vatten och brunnar!

Fallskydd – en billig försäkring Fallskydd – lagen kräver säkra brunnar Fallskydd – snabb och enkel montering

www.isp-prod.com

Tel: 016-962 71, Mobil: 070-665 89 33

Erik Säfvenberg

Samordning nyckeln till lyckad snöröjning Förra vintern drabbades Lund i likhet med Sveriges andra kommuner av snökaos.

väghållningen inte i tid insåg omfattningen av problemen och att man "bara" fokuserade på att klara sin egen uppgift. Vi har därför i år utsett en organisation, Vi har frågat Håkan Tekniska förvaltningen, Lockby, gatuchef i Lunds som ansvarar för att få kommun om hur strategin ihop alla aktörer då det ser ut inför denna vinter. vankas snöoväder. Sam– Vi ökar inte jour- och ordningen mellan olika beredskapsstyrkan och aktörer är alltid viktig men antalet tillgängliga maskii krislägen handlar det om ner mer än marginellt. Vi Håkan Lockby. att mer aktivt byta tjänsfokuserar istället på bättre ter. Att helt enkelt hjälpa samordning och informavarandra med prioriterade tion till allmänheten. Samt också uppgifter, allt för samhällets att få in några mindre maskiner, bästa totalt sett. Konkret innetill exempel kompaktlastare, bär det exempelvis att entrepresom kan hantera de gåendes och nörer som sköter gångbanor åt särskilt svagare gruppers behov fastighetsägarna också träffar av framkomlighet. ansvarig entreprenör för gaVilka är de största lärdomarna torna. Detta för att diskutera hur från förra året? man kan hjälpa varandra på bästa – En viktig erfarenhet från sätt då det uppkommer extrema förra året är att var och en av situationer.

Tommy Engfors de aktörer som sköter vinterwww.obiz24.se

4 • 2011 | obiz24

39

expertpanelen

Tvångssparande, säga upp kommunal bolagsbildning Experterna svarar på era frågor Hur ser du på ”tvångssparandet”?

Hur ser du på “tvångssparandet” i balanskravet som det är formulerat i utredningen “Spara i goda tider - för en stabil kommunal verksamhet, SOU 2011:59”?

Balanskravet är en politisk dysfunktionell lösning. Det finns inget stöd för detta i ekonomisk teori. Nu ska dysfunktionella fondregler tillfogas.

Varför förbjöds fonder i kommunerna?

Före utjämningen och maxtaxornas tid gjorde varje kommun sin egen skatteprognos över flera år in i framtiden. Man hade egna skattebaser. Blev utfallet bättre så ökade skatteregleringsfonden och vice versa. Det var långsiktigt och odramatiskt på lokalplanet.

Rikspolitikerna var inte populära efter 1990-talets finansiella ”dikeskörningar” och behövde revanschera sig. De mest populära frågorna visade sig vara vård, skola och omsorg. Styrningen av dessa centraliserades till riksdagen genom kommunal utjämning och maxtaxor. När rikspolitikerna gav pengar till en kommunal verksamhet så fann de att lokalpolitikerna fonderade dessa. De fick inte genomslag. Alltså förbjöds fonder.

Rikspolitikerna är rösträknare och styr minst av allt resurserna till kommunerna efter konjunkturen. Då effekterna uppträder ute i kommunerna blir lokalpolitikerna syndabockar. Lösningen anses vara lokala fonder igen som utjämnar konjunkturen.

För att inte lokalpolitikerna igen ska kunna förstöra rikspolitikernas styrambitioner blir det ett ganska komplicerade system för ”tvångssparande”.

Hans jensevik

Vad förenar kommuner med ”elitlicens”?

Vad förenar de kommuner som ni tilldelat “Finansiell Elitlicens”?

De har framtidens ekonomi redan idag, för att svara kort. En kommun som uppfyller kriterierna för det eller är långsiktigt solvent har betyget A1 eller A2 och är meriterad att få inneha en Finansiell Elitlicens under ett år.

Dessa kommuner är ratade med KommunDiagnos. Ledningarna i dessa kommuner har modet att torgföra ambitionen att ha en Finansiell Elitlicens varje år in i framtiden. Fördelen för politikerna är att de inte behöver diskutera ekonomi utåt med någon.

Ekonomin är ju den bästa.

Hans jensevik

Vilka kommuner har bättrat sin nettoskuld?

Du räknade i början av året upp 24 kommuner med ”ohanterlig” nettoskuld. Är det några av dessa som “bättrat sig”?

Vi följer dem löpande då minst 12 kommuners uppgifter i vår databas kvalitetsgranskas varje månad. Vi ser att en del förbättras sakta

Här svarar vår expertpanel i frågor som rör juridik, ekonomi och ledarskap.

Skickar in dina frågor på adressen: expertpanel@obiz24.se Försök att hålla dina frågor kortfattade.

40

obiz24 | 4 • 2011

medan andra fortsätter att öka sina skulder.

De senare är i regel medlemmar i KommunInvest och det utmärkande är att andra kreditgivare minskar sina engagemang i dessa kommuner. Ett fåtal har förbättrat sig relativt snabbt genom att vända förluster till vinster i sina företag, vilket sänker nettokommunskulden. Men de flesta skuldtyngd har större delen av verksamheten i förvaltningsform.

Hans jensevik

Ökad inflyttning kostar pengar Du har tidigare varnat för att kommuner som ökar sin folkmängd bara ser dess fördelar och inte vilka kostnader de medför. Tycker du kommunerna som har ett positivt flyttnetto har lyssnat på dina varningar?

Vill inte påstå att jag varnat! Det är väl mer att jag påmint dem om att en ökande befolkning inte bara medför intäkter utan även kostnader. Det finns kommuner som gör sig attraktiva för åldersgruppen 45-64 år och håller sig med en potentiell äldrepuckel som anses ge nettointäkter. Men den blir äldre och dyrare samtidigt som samhällsbyggargeneration 26-44 år krymper. Är det bra?

Hans jensevik

Säga upp personal Jag behöver säga upp ett antal perso-

I vår expertpanel finns bland andra: • Experten på kommunal ekonomi, Hans Jensevik • Docenten i förvaltningsrätt, Lars Bejstam.

• Palle Lundberg, kommundirektör i Helsingborg www.obiz24.se

personal och ner på grund av neddragningar. Har du några tips på hur jag ska agera på bästa sätt?

Var noggrann och följ regelverket för det handlar om förtroende både i denna situation och när ni ska jobba vidare efter neddragningarna. Redovisa fakta och var tydlig med att skilja på roll och person. Det är rollerna/tjänsterna som minskas, och det i sin tur påverkar antalet personer. Visa att du tycker att det är tufft och tråkigt men säg inget om att ”det är lika svårt för mig som för er”. Ingen tror på det.

Palle lundberg

Hur motivera kompetensutveckling Jag har ett par personer i min personal som jag känner inte vill kompetensutveckla sig. Hur ska jag tackla det? Är den gemensamma målbilden klar och är det tydligt vilka kompetensbehov som finns för att fylla rollens nuvarande och framtida krav i förhållande till verksamhetens mål? Börja med det och ta sedan reda på varför – är det för att man inte vill eller för att man tror att man inte kan? Det kan vara allt från andra mål ( t ex att ”bara” jobba) till bristande självförtroende med negativa erfarenheter från skola och utbildning. Inlärningsförmåga kan variera ganska mycket mellan människor så det kan vara värt att fundera över hur man kan individanpassa om möjligheten finns. Den medarbetare som inte vill – klargör konsekvenserna av att på sikt inte fylla rollens krav och att kompetensutveckling ingår i jobbet.

bli ohållbar. Jag vill inte tappa drivet i organisationen, men samtidigt inte komma i öppen konflikt. Några tips?

Jag känner igen mig och jag har lärt mig den hårda vägen att ju mer jag gasar, desto mer bromsar mina medarbetare om jag inte har dem med mig. Du kan ha rätt i sak, men du kan förlora ändå. Mitt förslag är att du saktar ner och först går igenom målen. Säkerställ att ni har samma bild om vart ni ska. Min erfarenhet är att sedan lyssna på innehållet i motstånd och invändningar, sakligt utan att man måste hålla med. Ibland kan det finnas viktig information där, vilket man själv inte alltid tror när man har foten på gasen. Och medarbetare vill bli hörda, inte överkörda.

En variant jag använt mig av är att strukturera diskussionen i fyra rutor, t ex när det finns ett gammalt och ett nytt förslag – där det gamla kanske är att fortsätta som förut och det nya är att jobba i ett högre tempo: 1. Fördelar med det gamla. 2. Nackdelar med det gamla. 3. Nackdelar med det nya.

4. Fördelar med det nya. I rutorna 2 och 4 hittar du drivkraften och i rutorna 1 och 3 hittar du kanske viktig information som du måste hantera för att ni ska kunna köra vidare tillsammans. Lycka till!

Palle lundberg

Har kommuner rätt att bilda vilka bolag som helst?

Har kommuner rätt att bilda bolag inom vilka verksamheter som helst och får en kommun bilda bolag med vilka externa företag som helst?

Palle lundberg

Kör jag för hårt med personalen?

Mina medarbetare tycker att jag “kör hårt” med dem. Jag tycker att jag ställer rimliga krav, men situationen börjar www.obiz24.se www.obiz.se

Som svar på båda dessa frågor kan inledningsvis sägas att en kommun endast får ägna sig åt sådan verksamhet som är kompetensenlig. Med detta menas till att börja med sådan verksamhet som ryms inom den så kallade intresseprincipen i 2 kap. 1 § kommunallagen.

Det är inte möjligt att kortfattat redogöra

för vad som inryms här, men åtgärden ska svara mot ett allmänt samhälleligt intresse i kommunen.

Vidare får en kommun ägna sig åt sådan verksamhet som medges i annan lagstiftning, till exempel kan nämnas möjligheten att under vissa förutsättningar uppföra och driva turistanläggningar eller rätten att lämna internationellt bistånd i vissa former.

Detta framgår av lagen om vissa kommunala befogenheter.

Slutligen får en kommun givetvis ägna sig åt sådana uppgifter som den åläggs i lagstiftning. Som exempel kan nämnas skyldigheten att svara för socialtjänsten inom kommunens område eller att alla barn i kommunen får utbildning i grundskolan.

Om kommunen får ägna sig åt en viss verksamhet kan kommunen också välja om den vill göra detta i egen förvaltning eller i bolagsform. En begränsning är att om det i lagstiftningen särskilt har angetts att en uppgift ska fullgöras av kommunen, till exempel av en viss nämnd, får denna förstås inte överlåtas på ett privat företag.

En annan begränsning är vad som anges i 12 kap. 4 § regeringsformen att om en uppgift som överlämnas till bolaget innefattar myndighetsutövning, måste överlämnandet ha stöd i lag. Vissa uppgifter som följer av till exempel socialtjänstlagen eller plan- och bygglagen kan alltså inte överlämnas till ett bolag, vare sig detta bolag ägs av kommunen eller av privata intressen.

Det område kommunen får agera inom är detsamma om kommunen väljer att samarbeta med ett privat företag för en viss uppgift.

Det är således inte möjligt att utvidga kompetensen genom att bilda ett bolag eller genom att gå samman med ett privatägt företag.

Däremot finns inte några lagliga begränsningar av vilka bolag en kommun får gå samman med, så länge den verksamhet bolaget ägnar sig åt ligger inom den kommunala kompetensen.

Lars bejstam

4 • 2011 | obiz24

41

OSSSOS WEB BEN! BÖK E SOS ÖK SWEB P Å WEBBEN! BEN! BBEESSÖK PPÅÅ B EN!

www.modernarbetsteknik.se www.mobilsystem.se www.asperger.se Tel: 031-27 25 30 Tel: 0970 75 0921-691 Tel:013-482 0921-691 70

ADHD Isbanemaskiner ADHD Alkolås Alkolås

Det godkända alkolåset

goDkänt goDkänt enligt enligt SS-en SS-en 50436-1 50436-1 och och -2 -2

www.asperger.se www.izomaskin.se www.asperger.se Tel: 0921-691 0921-691 70 70 Tel. 0291-206 80 Tel: www.drager.se www.drager.se

Alkolås Alkolås Alkotestare Jordprodukter Alkolås, Alkolås Alkolås, Alkotestare

Det godkända alkolåset

www.hasselforsgarden.se www.alkomatare.se www.kgknutsson.com 019-761 42 00 Tel: 09 75 Tel:013-482 08-92 30 Tel: 013-482 0900 75 www.drager.se www.drager.se

Asperger Alkolås Konferens Arbetsbänkar, Bord, Asperger Gräs, Gräsfröer ISA-system, Körjournal Arbetsbänkar, Bord, Stolar Stolar Fordonshanteringssystem Det godkända

BESÖKKOSS O SSPÅ PÅWEBBE WEBBE BESÖ

alkolåset

goDkänt enligt SS-en 50436-1 och -2

255 59

www.asperger.se www.ronneberga.se www.ljunggrenand www.asperger.se www.weibullshorto.se www.mobilsystem.se Tel: 0921-691 70 daughters.se 08-446 78 00 Tel: 0921-691 info@weibullshorto.se Tel: 013-482 0970 75

maskiner

Alkolås,Konditori Alkotestare Arbetsbänkar, Bord, Stolar Stolar Konferens Bageri, Arbetsbänkar, Bord, Hotell Isbanemaskiner Bageri, Konditori ISA-system

ngcon.se

0-65 04 00

42

goDkänt enligt SS-en 50436-1 och -2

Tel Tel 08-766 08-766 75 75 50 50

www.asperger.se www.folkparken.net www.batterigrossisten.com www.asperger.se www.hasselforsgarden.se www.batterigrossisten.com Tel: 0921-691 70 Tel: 0921-691 Tel:019-761 0910-101 62 Tel: 0921-691 70 Tel: 4270 00 Kontakta oss Kontakta oss för för katalog! katalog! www.drager.se

Batterier Arbetsbänkar, Bord, Stolar Arbetsbänkar, Bord, Lekmaterial Batterier Alkolås, Alkotestare Batterier Arbetsbänkar, Bord,Stolar Stolar Konferensanläggningar

Skogsbrukets Skogsbrukets Varuhus Skogsbrukets Varuhus Varuhus

www.ibl.se www.ackumulatorbatteri.se www.kgknutsson.com www.lekolar.se RING 0644-721 00 RING 0644-721 00 Tel: 07 65 Info@ackumalatorbatterier.se Tel:0435-44 08-92 30 Tel: 0435-44 0700 65 kundtjanst@lekolar.se

ELLER BESÖK SKOGMA.SE ELLER ELLERBESÖK BESÖKSKOGMA.SE SKOGMA.SE Bildbyrå Bevattningsanläggningar Bevattningsanläggningar Möbler offentligmiljö Entrémattor Behandlingshem Bildbyrå Entrémattor Bevattningsanläggningar Modulbyggnader

www.ljunggrenand www.hava-skyltar.se www.sportgolvsspecialisten.se www.kabe-mattan.se www.ljunggrenand www.aquadesign.se daughters.se Tel: 040-671 77 50 Tel: 0320-396 0585-255 5900 daughters.se Tel: 0320-396 00 Tel: 08-720 61 50 Tel:0243-153 0243-15350 50 Tel: Tel: 0243-153 50

Golvbeläggning, Sport, Idrott fönster, Fasader & Dörrar fönster, Fasader & Slamutrustning Gräs, Gräsfröer Entreprenadmaskiner Golvbeläggning, Sport, Idrott Gräs, Gräsfröer fönster, FasaderProfilkläder, & Dörrar Dörrar Presentreklam, Företagspresenter

Allt från från stationära stationära Allt till portabla portabla po batterier till batterier tillbehör && tillbehör Tel 08-766 08-766 75 75 50 50 Tel

www.ljunggrenand www.batterigrossisten.com www.lekolar.se www.ackumulatorbatteri.se www.alkomatare.se www.batterigrossisten.com www.ljunggrenand www.hotelskansen.se daughters.se daughters.se kundtjanst@lekolar.se Info@ackumalatorbatterier.se 013-482 09 75 Info@ackumalatorbatterier.se Tel: 0431-55 00 Kontakta oss för för 81 katalog!

Kontakta oss katalog!

Tel:0243-153 0243-15350 50 Tel: Tel: 0243-153 50

Batterier Bageri, Konditori Bageri, Konditori Läromedel Behandlingshem Asperger Batterier Behandlingshem Bageri, Konditori Konferens

Tel: 0243-153 Tel:www.drager.se 0243-153 50 50

Kalix Folkets Husförening

www.alkomatare.se www.ljunggrenand www.kgknutsson.com www.kalixfolketshus.com www.vimmerbybageri.se www.ljunggrenand www.hotelskansen.se www.izomaskin.se daughters.se Tel: 013-482 09 75 Tel: 08-92 30 00 Tel: 0923-166 05 daughters.se 0492-141 42 Tel: 0431-55 81 00 Tel. 0291-206 80 0492-141 42 Tel: 0243-153 0243-153 50 50 Tel:

Asperger Bageri, Konditori Bageri, Konditori Inredningar, Detaljer Jordprodukter Offentligmiljö obiz24 | 4 • 2011

www.ackumulatorbatteri.se www.vimmerbybageri.se www.vimmerbybageri.se www.lekolar.se www.asperger.se www.asperger.se www.ackumulatorbatteri.se www.ronneberga.se

www.ibl.se www.rainbird.se www.lekolar.se www.kabe-mattan.se www.asperger.se www.ibl.se www.rainbird.se www.woodcon.se Tel: 0435-44 0780 65 Tel: 042-25 04 80 042-25 04 kundtjanst@lekolar.se 0585-255 59 0921-691 70 Tel: 0435-44 07 65 Tel: 042-25 04 80 0585-255 59 Tel: 0372-502 12

Entrémattor Bevattningsanläggningar Bevattningsanläggningar Parker Entreprenadmaskiner Besöksräknare, Entrémattor Entreprenadmaskiner Bevattningsanläggningar Motorer Personräknare

www.kabe-mattan.se www.aquadesign.se www.aquadesign.se www.engcon.se www.kabe-mattan.se Tel: 0670-611 16 69

Info@ackumalatorbatterier.se Tel: 0492-141 42 kundtjanst@lekolar.se Tel: 0921-691 70 Info@ackumalatorbatterier.se 0492-141 42 Tel: 0921-691 70 Tel:0492-141 08-446 7842 00

0585-255 5950 RING 0644-721 00 Tel: 08-720 61 08-720 61 50 Tel: 0670-65 04 00 0585-255 59 Tel: 0670-65 04 00 Tel: 08-720 61 50 maskin.motor@stromsund.

ELLER mail.telia.com BESÖK SKOGMA.SE

Batterier Behandlingshem Modulbyggnader Besöksräknare, Arbetsbänkar, Bord, Stolar Behandlingshem Besöksräknare, Konferens Personräknare Personräknare

Bildbyrå Entreprenadmaskiner Presentreklam, Profilkläder, Ergonomi Bevattningsanläggningar Entreprenadmaskiner Ergonomi Muddring Företagspresenter

Folkets Allt frånKalix stationära Husförening till portabla batterier & tillbehör Skogsbrukets Skogsbrukets Varuhus Varuhus Tel 08-766 75 50 www.asperger.se www.batterigrossisten.com www.woodcon.se www.ljunggrenand www.asperger.se www.kalixfolketshus.com RING 0644-721 00 Tel: 0921-691 70 daughters.se 0372-502 12 RING 0644-721 00 Tel: 0921-691 70 Tel: 0923-166 05 Kontakta oss för katalog!

ELLER BESÖK SKOGMA.SE 0243-153 50 ELLERTel: BESÖK SKOGMA.SE

BESÖK OSS PÅ WEBBEN!

Tel:013-482 0921-691 70 Tel: 013-482 0900 75 031-742 16 0431-55 81 00 Tel: 0921-691 70 Tel: 09 75 0320-396 Tel: 0921-691 70

e-mattan.se

Allt Allt från från stationära stationära till till portabla portabla batterier batterier && tillbehör tillbehör

Ergonomi Skyltar Golvbeläggning, Sport, Entrémattor Ergonomi Golvbeläggning, Sport, Idrott Idrott Parker

www.sportgolvsspecialisten.se www.tunamontage.se www.rolba.se www.weibullshorto.se www.engcon.se www.sportgolvsspecialisten.se www.tunamontage.se www.tuppreklam.se Tel:0291-47 0320-396 00 Tel: 016-34 21 30 016-34 21 Tel: 10 50 info@weibullshorto.se 0670-65 0430 00 Tel: 0320-396 00 Tel: 016-34 21 30 info@weibullshorto.se david@tuppreklam.se

Gräs, Gräsfröer Förlag Förlag Storköksprodukter Hotell Ergonomi Gräs, Gräsfröer Hotell Förlag Restaurang, Storkök Butiksmaskiner

Skogsbrukets Varuhus

www.asperger.se www.alkomatare.se www.bjornklader.com www.hotelskansen.se www.asperger.se www.alkomatare.se www.sportgolvsspecialisten.se

5-44 07 65

Det godkända alkolåset

Besöksräknare, Märkning Bildbyrå Batterier Besöksräknare, Bildbyrå Läromedel Körjournal Personräknare Personräknare Fordondshantering

0670-65 04 00 Tel: Tel:0670-65 0435-4404 0700 65 0670-65 04 00 kundtjanst@lekolar.se

goDkänt enligt enligt SS-en SS-en 50436-1 50436-1 och och -2 -2 goDkänt

ADHD Alkotestare Alkolås, Alkotestare Konferensanläggningar Asperger Arbetskläder Alkolås, Golvbeläggning, Sport, Idrott Asperger

w.ibl.se

Asperger Konferens Batterier Alkolås Asperger Batterier Jordprodukter

Tel: 0921-691 0921-691 70 70 Tel: Tel: 0921-691 70 kundtjanst@lekolar.se Kontakta oss för katalog!

info@weibullshorto.se daughters.se Tel: 046-1487 87 20 Tel: 046-14 daughters.se Tel: 0431-55 81 00 info@weibullshorto.se Tel: 046-14 87 20 Tel: 0431-55 8120 00 Tel: Tel: 0243-153 0243-153 50 50

Golvbeläggning, Sport, Idrott Hotell Säkring lekplatser Inredningar, Detaljer fönster, av Fasader & Dörrar Hotell Inredningar, Detaljer Skolmaterial Offentligmiljö Offentligmiljö

AHÅS

Vassröjning & Sjögrävning

www.ibl.se www.engcon.se www.tuppreklam.se www.ljunggrenand www.rainbird.se www.engcon.se www.ahas.se

0435-44 0700 65 96 Tel: 0670-65 04 00 daughters.se david@tuppreklam.se Tel: 042-25 80 Tel: 0670-65 04 Tel: 0550-310 07 / 0550-101 Tel: Tel: 0243-153 0243-153 50 50

Entrémattor Ergonomi Restaurang, Storkök fönster, Fasader && Dörrar Bevattningsanläggningar Ergonomi Märkning fönster, Fasader Dörrar Butiksmaskiner

P.E Kurs & Konferens Skogsbrukets Varuhus Skogsbrukets Varuhus

Skogsbrukets Varuhus

www.sportgolvsspecialisten.se www.hotelskansen.se www.lekplatskontroll.se www.lekolar.se www.tunamontage.se www.hotelskansen.se Tel: 0320-396 Tel: 0431-55 8100 00 E-mail: info@lekplatskontroll.se kundtjanst@lekolar.se Tel: 016-34 21 30 Tel: 0431-55 81 00 kundtjanst@lekolar.se

Gräs, Inredningar, Detaljer Trafiksäkerhet Inspelningsmedia FörlagGräsfröer Inredningar, Detaljer Skyltar Inspelningsmedia Upphandling Offentligmiljö Batterier och Offentligmiljö Batterier och tillbehör tillbehör

Visma Opic AB www.kabe-mattan.se www.ljunggrenand www.tunamontage.se www.aquadesign.se www.ljunggrenand daughters.se 0585-255 5930 daughters.se Tel: 016-34 21 RING 0644-721 00 Tel: 08-720 61 50 016-34 21 30

www.weibullshorto.se www.opic.com www.lekolar.se www.pekuma.se www.mediastore.se www.folkuniversitetetsforlag.se www.lekolar.se www.hava-skyltar.se

RING 0644-721 00 Info@ackumalatorbatterier.se RING 0644-721 00 maskin.motor@stromsund.

Tel: 042-25 04 80 Tel: 0492-141 42 Tel: 08-540 27 0910-101 62 Tel: 042-25 04420 80 ELLER BESÖK BESÖK SKOGMA.SE SKOGMA.SE mail.telia.com ELLER

Tel: 0243-153 50 0243-153 50 ELLERTel: BESÖK SKOGMA.SE

info@weibullshorto.se Tel: 013-47 47 517 kundtjanst@lekolar.se Tel: 591 82 Tel:08 0370-472 046-14 87 20 kundtjanst@lekolar.se Tel: 08 591 182 182 82 Tel: 040-671 7700 50 E-mail: E-mail: info@mediastore.se info@mediastore.se

Behandlingshem Bevattningsanläggningar Muddring Bevattningsanläggningar Lekmaterial Bevattningsanläggningar Konferens

Entreprenadmaskiner fönster, Fasader && Dörrar Dörrar Skolmaterial Förlag fönster, Fasader Möbler offentligmiljö Förlag

Hotell Inspelningsmedia Träd & skogsvård Inspelningsmedia ISA-system, Körjournal Slamutrustning ISA-system, Körjournal

AHÅS

Vassröjning & Sjögrävning

www.asperger.se www.ronneberga.se www.rainbird.se www.ahas.se www.aquadesign.se www.rainbird.se www.lekolar.se Tel:08-446 0921-691 70 Tel: 78 Tel: 042-25 04 00 80 Tel: 0550-310 07 / 0550-101 96 08-720 61 50 042-25 04 80 kundtjanst@lekolar.se Tel: 08-720 61 50 Besöksräknare, Bevattningsanläggningar Bevattningsanläggningar Läromedel Personräknare

Inredni Gräs, G Inredn Storkö Offent Offentl Offentl Offent

w www w ww

ku kun info kun ku

Inspeln Inspeln Hotell Inspeln Säkrin Batter Batteri Batteri Batter

www www ww www

Te Te Te E-mail: E-mai E-mail: E-mail E-mai

ISA-sy ISA-sy Inredn Trafiks ISA-sy

Offent Fordo Fordo körjo körjo bilbo bilbo och och aa

ww

ku

w w w w

Inspel& Träd Batter

Skogs

Batterier Besöksräknare, Motorer Bevattningsanläggningar Bageri, Konditori Besöksräknare, Konferens Bevattningsanläggningar Konferens Personräknare Personräknare

www.ackumulatorbatteri.se Tel: 0670-611 16 69 www.rainbird.se www.vimmerbybageri.se www.folkparken.net

www.weibullshorto.se www.folkuniversitetetsforlag.se www.folkuniversitetetsforlag.se www.ljunggrenand www.hotelskansen.se www.ljunggrenand www.weibullshorto.se www.folkuniversitetetsforlag.se

Te Te Te T

BESÖK OSS PÅ WEBBEN! S ÖK OSS PÅ WEBBEN! B E S ÖK OS SBPEÅ WEB BEN!

WEBBBBEENN! !

WE

ISA-system, Körjournal ADHD Arbetsteknik ADHD Fordonshanteringssystem

Tel: 013-482 0980 75 Tel: 09 75 Tel:013-482 0921-691 70 Tel: 013-482 09 75 Tel. 0291-206

Få

Batterier och och tillbehör tillbehör för Batterier Fordonsenheter stöd från en medförälder. körjournal, ISA, Föräldratelefonen bilbokning och analys.

020-786786

Skogsbrukets Varuhus

www.engcon.se www.tunamontage.se www.lekolar.se www.folkuniversitetetsforlag.se www.tunamontage.se www.folkuniversitetetsforlag.se Tel: 0430 00 016-34 21 30 kundtjanst@lekolar.se Tel: 046-14 87 20 016-34 kundtjanst@lekolar.se Tel:0670-65 046-1421 87 20

Ergonomi Förlag Förlag Parker

www.hotelskansen.se www.mediastore.se www.mediastore.se www.rolba.se

08 591 182 182 82 RING 0644-721 00 Tel: 0431-55 8182 00 Tel: 591 Tel:08 0291-47 10 50 www.autokatalogen.se E-mail: info@mediastore.se www.autokatalogen.se ELLER BESÖK SKOGMA.SE E-mail: info@mediastore.se

Inredningar, ISA-system, Detaljer Körjournal Storköksprodukter ISA-system, Körjournal

Offentligmiljöwww.obiz24.se Fordonsenheter för Fordonsenheter för körjournal, ISA, ISA, körjournal,

ww

Te RIN E-mai ELLER

ISA-sy

Ford körjo bilbo och a

w

RÄTT SKYLT DIREKT Behöver du en skylt eller en säkerhetsprodukt, kan vi leverera. Snabbt och enkelt.

Vårt sortiment täcker de flesta behov. Vi har över 4000 skyltar och säkerhetsprodukter i lager, färdiga för omgående leverans.

Vi gör även alla sorters specialskyltar, kontakta oss för förslag. Vi har arbetat med skyltar i mer än 60 år. Det är en trygghet.

“ I K ATALOGEN OCH I VÅR WEBB-B UTIK ÖVER

4000

PRODUKTER FÖ R LEVERANS DIR EKT” ÅVA SKYLTK ATALO

R - RÄT HÅVA SKYLTA

T SKYLT DIREKT

G 2010/2011

Beställ katalogen på www.hava-skyltar.se Beställ katalogen på www.hava-skyltar.se

011

ALOG 2010/2 “ÖVER 4000 PRODUK

“ÖVER 4000 PRODUK

S DIREKT”

TER FÖR LEVERAN

S DIREKT”

TER FÖR LEVERAN

SKYLTG KATALO

ENT STORT SORTIM DUKTER SÄKERHETSPRO

ENT STORT SORTIM DUKTER SÄKERHETSPRO

10/11

SKYLTG

ar.se www.hava-skylt

KATALO

10/11

ar.se www.hava-skylt

Besöksadress: Järnyxegatan 6, Box 9056, 200 39 Malmö - Telefon: 040-671 77 50, Fax: 040-671 77 55 E-mail: sales@hava-skyltar.se, www.hava-skyltar.se Besöksadress: Järnyxegatan 6, Box 9056, 200 39 Malmö - Telefon: 040-671 77 50, Fax: 040-671 77 55 E-mail: sales@hava-skyltar.se, www.hava-skyltar.se

POSTTIDNING B ECONOMIQUE Obiz, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå Fel mottagare? Maila pren@obiz24.se

Vinster för oss i dag och för våra barn i morgon Vi vet hur man planerar och utvecklar en transportinfrastruktur som inte bara löser dagens problem, utan också ger hållbara konkurrensfördelar för kommande generationer.

Vi vet hur du kan få mer väg, järnväg, hamn och flygplats för varje investerad krona.

Vår passion och drivkraft är att göra allt detta bättre än någon annan teknikkonsult.

Vectura är experter på transportslagsövergripande lösningar. Vi rör oss mellan hamn och flygplats, mellan väg och järnväg, mellan cykelbanor och bussfiler, och vi länkar samman dem för att hitta de mest effektiva och hållbara transportsystemen.

Hur kan transportsystemen utvecklas i din kommun?

Läs mer på www.vectura.se Vectura är marknadsledande teknikkonsulter inom transportinfrastruktur.

Vi löser komplexa transportutmaningar och står för ett unikt kunnande i samspelet mellan transportslagen. Tillsammans med våra kunder utvecklar vi hållbara transportsystem och erbjuder tjänster inom utredning och analys, projektering, bygg- och projektledning samt drift och underhåll. Vi är 1200 konsulter och finns på ett 40-tal orter i Sverige, Norge och Danmark.