OBIZ24 nr 2-2011

magasinet om offentliga affärer

nummer 2 • 2011 pris 79 SEK

+

Bra tips!med

ldre piggare ä i hemmet ing provtagn

Staten lånar miljarder av kommunerna Kraftig kritik mot missbruksutredning

Här tjänar kvinnliga chefer mer än sina manliga kollegor

Anja pärson kommunens

juridikexpert:

Olagliga beslut måste kunna hävas Kommunexpert:

Fatta lönsamma investeringsbeslut Flyttsugen?

Det här får du om du byter kommun

bästa varumärke www.obiz24.se

SKYLTAR

FÖR NATUR OCH KULTUR

Avtal med Skogsstyrelsen

Moderatho & Company AB

Vårt avtal omfattar informationsskyltar för utomhusbruk av laminatpressad plast eller aluminium, med hållbarhetsgarantier.

Vår specialitet

Moderatho & Company AB har som ett av fem företag f o m april 2011 ingått avtal med Skogsstyrelsen gällande skyltproduktion.

”Det lilla företaget med de stora möjligheterna” för att citera en av våra äldsta kunder.

Skyltar i formaten A4 upp till A0, stående och liggande. Gränsmarkeringsskyltar i formatet 70 x 100 mm.

- Skyltar och dekaler - Laminatpressning - Screentryck och digitaltryck Vi kan även erbjuda skyltställningar.

Avropsberättigade från avtalet

Vår målsättning

- Skogsstyrelsen - Naturvårdsverket - Förvaltare av naturskyddade områden på Länsstyrelser i Sverige eller annan av Länsstyrelsen utsedd förvaltare.

Kundanpassade produkter till bästa pris och kvalité. Våra kunder har anlitat oss sedan mer än 25 år.

moderatho.se info@moderatho.se Tel: 08-731 69 90 Post: Dalénum 22, 181 70 Lidingö

ledaren

Vassare – för vi vill bli bättre Vi vässar klorna. Vi hoppas att det märks

att vi nu blivit lite vassare i vår nyhetsbevakning, men den som tror att vi tänker ta upp kampen med dags- eller kvällstidningarna tar fel. Självklart vill vi bli allt mer angelägna, men vi kommer aldrig att motarbeta er som är beslutsfattare i stat, kommun eller landsting.

Vad vi däremot inte kommer att ge avkall på är viljan till förbättring. Den viljan får också konsekvenser i form av att vi måste lyfta saker till ljuset som behöver belysas och diskuteras, för vi tror på er förmåga att ständigt bli bättre. Det behöver både Sverige och alla dess medborgare.

Vår absoluta ambition är ändå att hitta konstruktiva ingångar i de artiklar och reportage vi

skriver. Vi vill förbättring och, som jag skrev i förra ledaren, bli en del i er verktygslåda.

Nytt i tidningen är vi kommer att publicera små texter om när ni byter eller skaffar jobb som beslutsfattare i offentlig sektor.

Missa inte heller vår eminenta expertpanel som fått ta del av den första skörden av frågor som kommit in. Många intressanta och viktiga frågor förvisso, men vi vill ha fler. Ni har säkert en mängd frågor som våra experter skulle kunna besvara, både för er och alla era kollegor.

Bo Nordlin Ansvarig utgivare bo@obiz24.se, 0736-589 489

INNEHÅLL nummer 2 • 2011 Saknar 129 miljoner från Trafikverket

6-7

Jämställda löner för chefer i statlig tjänst

40

46

10

Expertkrönika om förvaltningsrätt

12

Hård kamp om inflyttare – lockas med middag

16

Pensionsmässiga chefer – en möjlighet

18

Expertkrönika om ledarskap

22 24-25

Karriär: Chefen avgör arbetsklimatet

26

Ny e-legitimation delar myndighetssverige

28

Riskfyllt för kommuner att använda tv för att synas Miljöstabilt med hus byggda av återvunnet glas Kritik mot Gerhard Larssons missbruksutredning

32-33 34 40-41

Stort tapp för vissa landsting i nytt utjämningssystem

42

Provtagning i hemmet ska ge bättre hälsa

46

Expertpanelen svarar på läsarnas frågor Jämställd snöröjning i Karlskoga Ansvarig utgivare: Bo Nordlin, bo@obiz24.se, 08-453 63 12, 0736-589 489 Chefredaktör: Erik Säfvenberg, erik@obi24z.se, 072-236 26 00 Korrekturläsare: Helena Andersson Försäljningschef: Peär Karlström, pear@obiz24.se, 090-71 76 68 Annonser: Bore Lindberg, bore@obiz24.se, 090-200 76 03

14-15

Expertkrönika om ekonomi

Vill att arbetsgivarna tar större hälsoansvar

30

8

Sena ansökningar kostar miljoner i onödan

Telefon, försäljning: 090-71 76 60 (växel) Annonsmaterial: Peter Nyström, annons@obiz24 08-453 61 40 Prenumeration och adressändring: pren@obiz24.se341 Tryck: Elanders. ISO14001:2004-certifierad (arbetar systematiskt med att minimera miljöbelastningen Upplaga: 25 000 tryckta exemplar och 75 000 exemplar som

50-51 54

e-tidning, distribution till offentlig sektor.

Omslagsfoto: Simon Paulin/SvD/Scanpix Postadress: Obiz24, 106 78 Stockholm

123

Epost till redaktionen: red@obiz24.se Utgivare: Upphandling24 AB VD: Upphandling24 AB: Sven-Erik Remmare Affärschef: Upphandling24 AB: Åsa Johansson

Fel adress eller mottagare www.obiz24.se

Vill du ändra adress eller mottagare, mejla oss på pren@obiz24.se och skriv in den gamla adressen (finns på baksidan av tidningen) och den nya adressen eller mottagaren.

2• 2011 | obiz

3

Den ledande tidningen för förvaltningsoch verksamhetschefer i offentlig sektor.

OBIZ24 är den nya affärstidningen för dig som arbetar i offentlig sektor. Tidningen fokuserar på lyckade lösningar och goda exempel, allt för att inspirera och utveckla kommun, landsting och statliga myndigheter.

Läs OBIZ24 på weBBe n!

MAGASINET OM OFFENTLIGA AFFÄRER

KRAFTIG KRITIK MOT MISSBRUKSUTREDNING

Obiz24 är affärstidningen för dig som är beslutsfattare eller verksamhetschef inom offentlig sektor

+

RA TIPS!

B DRE MED PIGGARE ÄL I HEMMET NG NI AG VT O PR

STATEN LÅNAR MILJARDER AV KOMMUNERNA

Fakta OBIZ24

NUMMER 2 • 2011 PRIS 79 SEK

HÄR TJÄNAR KVINNLIGA CHEFER MER ÄN SINA MANLIGA KOLLEGOR

ANJA PÄRSON KOMMUNENS

JURIDIKEXPERT:

Olagliga beslut måste kunna hävas KOMMUNEXPERT:

Fatta lönsamma investeringsbeslut FLYTTSUGEN?

Det här får du om du byter kommun

BÄSTA VARUMÄRKE

Fem nummer per år Direktdistribuerad till 25 000 mottagare inom stat, kommun, landsting och offentligt ägda bolag

4

obiz | 2 • 2011

www.obiz24.se

www.obiz24.se

www.obiz24.se

ENEENRE GR

AL OAKL OLK

NS AD INVPÄA LSIG L IGA

Cramo 1/1

www.obiz24.se

2 • 2011 obiz

5

Nyheter

tvingas riva 3 600 lägenheter Statens Bostadskreditnämnd (BKN) har undersökt

Saknar 228 miljoner

hur många kommunägda bostäder som kommer att behöva rivas av budgetskäl under de närmaste åren.

Bland de runt 100 kommuner som utgör landets svagaste bostadsmarknader finns ett akut avvecklingsbehov för omkring 3 600 lägenheter i 82 kommuner och ett långsiktigt behov av ytterligare cirka 4 000 lägenheter.

Haparanda vill bli pappersfri Haparanda kommun är nu ett steg närmare en pappersfri hantering för alla interna och externa ärenden via en ny e-tjänst. Sedan en tid tillbaka använder kommunens tjänstemän och politiker i Haparanda ett elektroniskt system för sina kommunala handlingar. De förtroendevalda i kommunen använder dessutom läsplattor för att

Örnsköldsviks kommun har tillsammans med sina grannar, Umeå och Nordmaling, lovats för byggande av resecentrum efter Botniabanen. Statsbidrag som enligt plan skulle betalas ut i år. Nu tvingas kommunerna förmodligen vänta på de sammanlagt 228,5 miljoner fram till 2015.Bara räntan på Örnsköldsviks del uppgår till 4,1 miljoner årligen, en ränta de inte heller kan räkna med att få tillbaka.

NärBotniabanan skulle byggdes lovades de tre kommunerna efter den nya järnvägen, Umeå, Örnsköldsvik och Nordmaling statsbidrag på halva kostnaden de skulle ha för att bygga resecentrum efter banan. Sammanlagt rör det sig om 228,5miljoner. . För Örnsköldsvik gäller det drygt 129 miljoner kronor, för Umeå 79 miljoner och för Nordmaling 20,5 miljoner.

enkelt kunna ta med sig sina dokument och ha dem till-

Saknar pengarna

gängliga på ett praktiskt sätt.

Statsbidragen skulle betalas ut när allt var byggt och avsynat.

Det blev det under 2010 och kommunerna förväntade sig en utbetalning av statsbidragen under 2011, men till sin förvåning är nu utbetalningarna framflyttade till tidigast 2013. Risken är dock stor att pengarna inte

Syftet är att spara in på pappersåtgången och minska kostnaden för dokumenteringen i kommunen. Nu lanseras också en e-tjänst där invånarna erbjuds möjligheten att få räkningar och mejlutskick helt elektroniskt.

Det här brevet skickade Elvy Söderström när hon i vårpropositionen blev varse att varken ”hennes” kommun, Örnsköldsvik, eller grannkommunerna Nordmaling och Umeå, skulle få några statsbidrag för de resecentrum de byggt. Hon hävdar att pengarna skulle betalas ut när allt var byggt och avsynat, men nu får kommunerna vänta på sina på sina pengar till tidigast 2015.

kommer förrän 2015.

Nu kräver kommunstyrelsens ordförande i Örnsköldsvik, Elvy Söderström (S), att regeringen ordnar fram pengarna under 2011.

– Rätt ska vara rätt. Det är inte bara det att det hör till god

ton att följa uppgjorda avtal.

Det som retar mig är också att vi, som kommuner, har ett hårt tryck på oss att inte låna upp pengar. Men för staten verkar det inte vara några problem, säger en upprörd Elvy Söderström.

Vi stöttar barn och un¯domar!

Att stärka barn och ungdomars självkänsla och förebygga utanförskap i samhället är något vi på Skandia brinner för. Därför startade vi Idéer för livet 1987. Tanken var och är att arbeta aktivt med ekonomiskt stöd och människokraft som gör skillnad.

Stiftelsen Idéer för livet har delat ut 37,5 miljoner till 2 600 projekt fram till nu.

Har du en idé? Gå in på skandia.se/ideer

6

obiz | 2 • 2011

www.obiz24.se

i utlovade statsbidrag Hon har ocskså skickat ett brev till finansminister Anders Borg (M) där hon kräver att staten fullföljer sitt åtagande.

Hon skriver bland annat att ”statsbidragen är beviljade och anläggningarna avsynade utan anmärkning. Nu väntar vi på utbetalningarna och att staten fullföljer avtalet.”

Elvy Söderström menar att kommunerna på olika sätt försökt förmå staten göra rätt för sig. I april 2009 gjordes en första uppvaktning via länstrafiken, som har ansvar för att förmedla pengarna från banverket till kommunerna. Banverket svarade i september samma år att utbetalningen senarelagts till efter år 2012.

Nu är det trafikverket som är ansvarig myndighet och när sedan regeringen fastställde den Nationella trafikövergripande planen 2010-2021 fick kommu-

nerna en viss förklaring till trafikverkets besked om uteblivna pengar. I planen fanns nämligen inga pengar upptagna förrän åren 2013-2015.

– Att utan att kommunicera med oss i kommunerna bara besluta om att inte göra utbetalningarna i tid känns märkligt.

Det innebär att kommunerna nu tvingas betala ränta på pengar som staten är skyldiga oss.En räntekostnad vi inte kommer att få tillbaka, säger Elvy Söderström.

Hon gör en jämförelse för att förklara hur mycket pengar det egentligen handlar om.

– De 129 miljonerna motsvarar ett års skattefinaniserad investering, säger hon.

Inga säkra pengar

Trafikverket medger att de beviljat statlig medfinansiering till berörda kommuner via

respektive länstrafikhuvudman och att kommunerna åtagit sig att bygga resecentrum enligt de regler som gäller. Nu meddelar Lennart Kallander, avdelningschef planering, verksamhetsområde samhälle på trafikverket att ”som grund för åtgärden finns ett beslut om preliminärt belopp för statlig medfinansiering (bidragsbeslutet)”. Det kan med andra ord inte vara säkert att pengarna kommunerna väntat på kommer i sin helhet.

Lennart Kallander menar att förordningen och föreskrifterna för den statliga medfinansieringen inte innehåller några styrande regler som anger vid vilken tidpunkt utbetalningarna ska göras. ”Därför anges i besluten om statlig medfinansiering att utbetalning av bidrag görs under förutsättning att erforderliga medel finns upptagna i aktuell

verksamhetsplan”, skriver han i en kommentar till OBIZ24.

Han anger också ett citat ur beslutet: ”Bidraget kan tidigast betalas ut när medel finns tillgängliga i Trafikverkets budget” Enligt honom styres utbetalningarna av den statliga medfinansieringen av om det finns erforderliga medel upptagna i aktuell budget, vilket i sin tur styrs av Nationell Plan för Transportsystemet. ”För de resecentra som nämns i skrivelsen finns det medel avsatta i den nationella planen för utbetalning 2015.”

Till sist lägger han till brasklappen: ”Det förutsätter dock att inte något beslut tas om att revidera planen så att objekten förskjuts i tid och att Trafikverket erhåller budget i enlighet med den fastställda planen.”

Erik Säfvenberg

Ansökningar?

Orbelon AMS

Helt internetbaserad, passar alla datorer Hantera ansökningar och formulär Minska er manuella administration Eliminera era tidigare pappershögar

Smart klimatanläggning ger trivsel och

Sparar energikostnader med upp till 70% Indus kan nu erbjuda marknadens mest energieffektiva och miljövänligaste modulsystem som uppfyller boverkets krav BBR 17, kapitel 9. Systemet är färdigt och utprovat och kan redan nu ta oss till en helt ny nivå vad gäller energieffektivitet. Framtiden är redan här.

Komplett ansökan-, ärende-, enkätoch dokument-hanteringssystem.

Ansökan, Bedömning, Beslut, Tilldelning, Utbetalningar, Rapporter, Brev, E-post, Statistik, Export, Skanning, Automatiska rutiner m.m.

Moduluppbyggt för att helt kunna skräddarsys

Hyr eller köp! www.orbelon.com 08 - 5000 22 00

www.indus.se www.obiz24.se

2 • 2011 obiz

7

Nyheter

Staten har mest jämställd lön i det offentliga sverige Löneskillnaden är stor mellan könen, inte minst inom kommunala chefsbefattningar. Fast inom den statliga sektorn är det tvärtom. Där tjänar kvinnliga chefer lite mer än sina manliga kollegor.

I den privata sektorn har en kvinnlig chef en lön som motsvarar ungefär 83 procent av lönen hos en manlig chef. Det visar en undersökning från Medlingsinstitutet som också redovisar att skillnaden mellan manliga och kvinnliga chefslöner är cirka två procentenheter större än den totala löneskillnaden mellan könen.

För två år sedan hade kvinnor i Sverige motsvarande 85 procent av männens lön. Siffrorna, som är framtagna av Statistiska Centralbyrån, visar också att skillnaden är ännu större inom landstingen.

Staten bäst i klassen

Samtidigt finns det undantag.

Det visar sig att kvinnliga verksamhetschefer inom den statliga sektorn faktiskt tjänar något bättre än sina manliga kolleger.

Lönen är cirka 101 procent av männens enligt Medlingsinstitutets senaste siffror.

Lars Andrén, informationschef på Arbetsgivarverket, förklarar skillnaden med att det under senare år skett en strukturell skillnad inom statliga verksamheter som i korhet innebär att det kommit in fler kvinnor på höga befattningar. Detta betyder att snittlönen för kvinnliga chefer ökat och att skillnaden därmed minskat. Lönen sätts också utifrån vad man kallar

8

obiz | 2 • 2011

sakliga grunder och gör ingen skillnad på om befattningsinnehavaren är man eller kvinna.

– Lönesättningen i staten är individuell, det vill säga det finns ingen automatisk lönenivå som gäller en viss typ av arbete eller efter ett visst antal arbetade år. Lönesättningen baseras på sakliga grunder, där resultat och skicklighet, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och ansvar utgör grund för lönedifferentieringen, säger Lars Andrén.

I statens arbete för de anställdas jämlikhet ingår också en policy om att strikt följa principen om lön efter sakliga grunder, så att det inte sker någon slarvig eller slentrianmässig lönesättning som gynnar män, tillägger han.

Statistiken skiljer

Lars Andrén poängterar även att en uträkning av lönestatistik kan se ut på lite olika sätt beroende på vilka faktorer som ingår, något som är viktigt att hålla i åtanke. Medlingsinstitutet och staten räknar till exempel på lite olika sätt när det gäller att definiera vilka grupper som ska ingå i begreppet ”ledningskompetens”. Därför blir siffrorna också något olika.

– Det handlar inte om några stora principiella skillnader utan det är mer en fråga om detaljer.

Med vårt sätt att räkna tjänade manliga chefer i staten 2009 i genomsnitt 0,2 procent mer än kvinnliga chefer. Det är fullt möjligt att denna skillnad är helt borta idag men vi har inga färskare siffror just nu, säger han.

På frågan om vad som minskat lönegapet inom den statliga sektorn jämfört med andra offentliga områden blir svaret att

– Lönesättningen baseras på sakliga grunder, där resultat och skicklighet, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och ansvar utgör grund för lönedifferentieringen, säger Lars Andrén informationschef på Arbetsgivarverket.

operativa chefer vanligen varit män, men att detta inte är sant på samma sätt idag.

– Historiskt har det funnits skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer som till exempel att avsevärt fler män arbetat som chefer över större enheter. Svårighetsnivån har också varierat.

Exempelvis har kvinnor i högre grad varit chefer för stödprocesser och manliga chefer arbetat mer operativt eller strategiskt, säger han.

Jämställt utan kvotering

Under en lång rad av år har alltså andelen kvinnor ökat inom högre chefsbefattningar och på högre svårighetsnivåer, vilket jämnat ut löneskillnaderna. De statliga arbetsgivarna har också aktivt försökt främja denna typ av karriärutveckling. Man ska inte kvotera in kvinnor som chefer men man ska se kompetensen hos både kvinnor och män och erbjuda stöd till dem som har potential att bli chef så att alla, även kvinnor, vill ta ett sådant

steg, menar Lars Andrén.

– Här tror jag att synen på ledarskap och de värderingar vi som statliga arbetsgivare försöker odla spelar in. Alla arbetsgivare skriver nog under på det jag säger men vi har jobbat hårt med vissa synsätt. Det är viktigt att poängtera att man som chef ska kunna ha balans i livet. Du ska våga ha en öppen kommunikation, att erkänna att du inte vet och kan allt och arbeta med att ta till vara på allas kompetens – då blir chefskapet lättare, säger han.

Självfallet utsätts statliga chefer liksom andra chefer för stor press men alla arbetsmiljöundersökningar visar att staten generellt sett har en bra arbetsmiljö, fortsätter han vidare.

– Det tror jag har inneburit att flera kvinnor också vågat och velat ta steget till att bli chefer och bryta det slentrianmässiga synsättet att chefen är en man, avslutar Lars Andrén.

Positivt även i landstinget

Lönen skiljer sig också åt inom landstingen. I Uppsala Läns Landsting visar lönekartläggning från 2010 att kvinnliga chefer med ansvar för verksamheter, verksamhetsekonomi och personal har en lön som uppgår till 120 procent av männens.

Förklaringen ligger i en ansvarsbaserad lönemodell som inte är helt olik den statliga.

– Vi sätter lön beroende på uppdragets karaktär. Statistiken visar att vi har en stor andel kvinnor vars lön baseras på uppdragets omfattning, säger Lotta Halling, personaldirektör vid Landstinget i Uppsala län, skriver Uppsala Nya Tidning.

Tommy Engfors www.obiz24.se

Bygga nytt, bygga om eller bygga till?

Vi hjälper er att anpassa ert projekt till er budget. Med tidiga kalkyler slipper ni projektera projekt som inte kan finansieras. Att i tidigt skede kunna slå fast en kostnadsram för ert byggprojekt gör att ni bättre kan planera för framtiden Tveka inte att höra av er till oss redan i idéstadiet. Det är innan projektet tar form ni kan kapa kostnader. Kontakta oss så berättar vi mer om hur ert projekt kan byggas billigare. www.bkkonsulter.se eller 08-585 375 00.

www.obiz24.se

2 • 2011 obiz

9

Nyheter

så sparar staten 300 miljoner En ny administrativ myndighet föreslås som ska möjliggöra miljonbesparingar för andra myndigheter. Genom att etablera en

Sena ansökningar kostar kommuner miljoner – helt

myndighet som erbjuder tjänster inom ekonomi- och personaladministration samt stöd för e-beställ finns det en besparingspotential

Sena ansökningar och felaktiga uppgiftsinlämningar kostar miljonbelopp för flera av landets kommuner.

Mycket pengar att söka

Frivilligorganisationen Fontänhuset i Båstad är grundad för att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Båstads kommun hjälper verksamheten genom att årligen skänka ett ekonomiskt bidrag för att de utför sina uppgifter på 1,3 miljoner kronor.

Bidraget är till god hjälp för verksamheten, men är inte något kommunen behövt belasta sin budget med. Det menar Calle Dandanelle, som är föreståndare på Fontänhuset och som uppger att kommunen istället kunnat

– Staten har skjutit till 82 miljoner kronor per år under tre år som är riktade till kommuner för köp av tjänst av frivilliga organisationer som vår. Tanken var först att man skulle kunna få upp till hälften av de pengar som man köpte tjänsten för, men sedan visade det sig att det var så få kommuner som sökte så att kommunerna fick tillbaka 100 procent i stället, säger han till Helsingborgs Dagblad.

Monica Enberg, kommunens kontaktperson beklagar att ansökan missats, men förklarar också

för staten på närmare 300 miljoner kronor årligen om de flesta medelstora och stora myndigheter ansluter sig till myndigheten, menar utredaren och generaldirektör Katrin Westling Palm. Om allt går som tänkt kommer servicecentret inrättas den 1 januari 2012

SMS-betalningar anses olagliga Idag kan många tjänster betalas via sms, till exem-

ansöka om statliga pengar för bidraget.

att den typen av ansökningar inte kan göras på kort tid.

– Det var bara några dagar före ansökningstiden gick ut och tiden var knapp. Vi hade ingen möjlighet att sätta oss ned med detta då. Ska det vara en trovärdighet i ansökan så måste vi ha mer än ett par dagar på oss att skriva den. Det är fruktansvärt ledsamt att det blev som det blev, men tiden räckte inte till, säger Monica Enberg till samma tidning.

Felaktig rapportering

Båstad är inte ensam om att gå miste om pengar. I början av året har landets kommuner fått en generell uppmaning om att se

pel bussresor och parkeringsavgifter. Tjänsterna är framtagna för att förenkla vardagen och kringgår kravet på att kunden måste ha lösa kontanter. Möjligheten till parkeringsbetalning via sms kan dock komma att försvinna. Detta på grund av den extraavgift som sms-

Kommun får bakläxa på upphandling Söderköpings kommun får göra om en upphandling av ett nytt reningsverk efter att en överklagan om felaktigt anbudsförfarande inkommit.

operatörer tar ut för tjänsten, en pålaga som enligt Konsumentverket och Finansinspektionen är olaglig.

Folkbokföring ännu osäker Ännu 20 år efter det att Skatteverket tog över folkbokföringen från kyrkan saknas fortlöpande uppföljning av uppgifternas kvalité. Detta trots att myndigheten har regeringens uppdrag att bedöma kvalitén varje år.

Söderköping kommun blir försenade i sitt projekt gällande ett nytt vattenreningsverk i Västra Husby. Anledningen är att den upphandling som gjorts fått en

numret av Släkthistoriskt Forum.

10

obiz | 2 • 2011

förfrågningsunderlag fanns ett antal ”skall-krav” listade, bland annat ett krav på dubbla säkerhetsbarriärer. Detta krav uppfyllde enligt uppgift inte den anbudsvinnande firman.

De skall-krav kommunen ställde måste tolkas som att det är tvingande krav och inte bara några förslag, meddelar Förvaltningsrätten i sin dom.

Varberg vill kameraövervaka äldre Antalet äldre i landets kommuner ökar snabbt, vilket fått Varberg att prova nattlig kameraövervakning för att effektivisera vårdinsatserna.

Det skriver frilansjournalisten Mats Karlsson i senaste

överklagan från en av anbudsgivarna. Förvaltningsrätten har nyligen bedömt ärendet och i en dom beslutat att en ny upphandling måste göras.

Björks Rostfria AB i Hallstavik överklagade anbudsförfarandet med motiveringen att man utsett Ingenjörsfirma Ros AB som totalentreprenör på felaktiga grunder. I upphandlingens

Varbergs kommun prövar ny teknik. En webbkamera i sovrummet istället för nattbesök av hemtjänsten. Det något

kontroversiella alternativet undersöker nu Varbergs kommun, som tilldelats statliga medel i ett försöksprojekt kallat Nattfrid.

Enligt kommunen är syftet med teknikprojektet inte bara att spara tid och pengar i vårdinsatserna utan även att slippa störa vårdtagaren i de nattliga kontrollerna.

Nattlig kameraövervakning har tidigare testats i Göteborg.

I Varberg är projektet tänkt att dras igång efter sommaren och kommer då att omfatta tio frivilligt deltagande vårdtagare, rapporterar svt.se. Webbkameraprojektet är en del av regeringens miljonsatsning på utveckling av teknik för äldre. www.obiz24.se

i onödan över sin rapportering gällande insatsen ”boende med särskild service”, som grundar sig i lagen om stöd och service (LSS) till funktionshindrade.

Detta efter en granskning av Socialstyrelsen som upptäckt att Tingsryds kommun lämnat in felaktiga uppgifter. Resultatet av uppmaningen blev att 27 kommuner meddelade ändrade uppgifter, vilket i sin tur innebär att de inte får de pengar som förväntas under året.

Växjö värst drabbat

Socialstyrelsen gjort gällande LLS-utjämningen. I den sammanställningen anges att Växjö kommun blivit värst drabbad med uteblivna bidrag på nära 24 miljoner kronor. Underlaget för beloppet kommer från 83 fall av överrapportering från år 2008.

Rätt till statliga medel

Kommunerna har rätt till statliga medel för personer som beviljats ”bostad med särskild service” men inte för så kallat boendestöd, vilket felaktigt räknats in i rapporteringen i vissa fall.

Tidningen Dagens Samhälle, som rapporterat om detta, har också gjort en sammanställning av den undersökning som

Vi är specialiserade på tillverkning och uthyrning av modulbyggnader för kontor, skolor, daghem och personalutrymmen.

Läs mer på vår webbplats:

www.pamil.se

TOMMY ENGFORS

Hogia är en av de största i Norden på HR-lösningar Hogia HR Solutions hjälper företag utvecklas inom branscherna Industri, Vård och Offentlig sektor.

EBB

SJÄL VS E

R

CHE

BB WE

FSS

D

W

CE VI

TÖ

Er bransch – vårt fokus

Stenbrovägen 52, 253 68 Helsingborg Tel 042-29 30 55 | Fax: 042-29 25 40 info@pamil.se

HR & LÖN

www.hogia.se/hrsolutions

www.obiz24.se

- hjälper företag utvecklas

2 • 2011 obiz

11

Krönika

Lars Bejstam, redaktör för Förvaltningsrättslig tidskrift och docent i förvaltningsrätt, skriver om juridiska frågor i OBIZ.

Olagliga beslut måste kunna upphävas

I

Sverige har vi länge levt i tron att mutor och korruption är något som förekommer på andra håll men inte här.

Kanske har den synen förändrats på senare tid efter en rad avslöjanden om otillåtna gåvor.

Nyligen dömde tingsrätten i Göteborg VDn i ett kommunalt bostadsbolag till fängelse för grovt mutbrott och fler rättegångar är att vänta.

Förekomsten av och synen på mutor är helt avgörande för medborgarnas förtroende för förtroendevalda och myndigheter.

Ett samhälle där vanligt folk vet att en förutsättning för att kunna få ett tillstånd eller att slippa ifrån ett ingripande är att ge tjänstemannen en handtryckning, det är ett samhälle i starkt förfall. Och det handlar inte bara om den enskildes privata moral, utan också om uppfattningen om vad som är brukligt. Om jag vet – eller tror mig veta – att mina kolleger tar emot gåvor av olika slag, är det nog lätt hänt att själv ge efter och ta emot sådana ersättningar vid sidan om lönen. Mutor och andra ersättningar för att anställda ska utföra de uppgifter de är satta att göra är ett gift som kan fördärva hela samhället.

En annan närbesläktad och allvarlig

fråga är förekomsten av svågerpolitik och annat otillbörligt gynnande av intressen som enskilda makthavare vurmar för. Bestämmelser om jäv i kommunallagen och på annat håll avser att hindra att politiker och tjänstemän deltar i handläggningen av ärenden om det finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.

Men det förekommer givetvis att beslutsfattare anser sig ha förmåga att bortse från

12

obiz | 2 • 2011

släktskap och andra bindningar såväl som att de helt enkelt saknar kunskap och förmåga att inse att de rör sig bortom gränsen för vad som är tillåtet.

En tredje inte ovanlig situation är

att kommunala politiker sätter sig över lagar och domstolars domar. Fullmäktige, kommunstyrelsen eller någon nämnd säljer fastigheter för struntbelopp utan anbudsförfarande eller oberoende värdering, man beslutar om lån eller annat stöd till en större arbetsgivare i kommunen eller kommunen subventionerar en verksamhet genom att ta ut hyror långt under marknadsvärdet. Och i flertalet fall är de beslutande medvetna om att vad de gör är olagligt, varför de ser till att genomföra beslutet innan det hinner överklagas eller i vart fall innan saken prövats i förvaltningsrätten.

Ett allvarligt problem i samband med alla tre ovan angivna lagstridiga situationer är att det inte går att upphäva ett beslut som tillkommit under påverkan av jäv eller muta eller som fattats mot bättre vetande. Det kanske går att åtala och fälla inblandade personer för till exempel mutbrott eller tjänstefel, men beslutet är många gånger inte möjligt att återkalla. Det är givetvis stötande att en person som mutat en beslutsfattare och därigenom fått ett gynnande beslut, till exempel tillstånd eller ett betyg, ska få behålla detta gynnande beslut.

Likaså är det otillfredsställande att ett företag ska få hålla fast vid en förmånlig överenskommelse när det är känt att kommunen har skyndat sig att verkställa beslutet i syfte att undkomma effekterna av ett eventuellt underkännande i förvaltningsdomstolarna.

Ett viktigt steg i kampen att bibehålla

Sveriges hittills framskjutna position på listan över länder där korruption och maktmissbruk inte är allmänt utbrett är att möjliggöra att sådana beslut som fattats under inverkan av jäv eller mutor kan återkallas.

Likaså bör beslut som i efterhand upphävs av domstol därför att de strider mot kommunallagen kunna medföra att eventuella vidtagna åtgärder ska återgå. Visserligen kan detta innebära rättsförluster för enskilda som berörs av besluten, men den som mutat en tjänsteman kan inte gärna anses vara i god tro beträffande beslutets riktighet. Och ett företag som utan anbudsförfarande får köpa en simhall eller en attraktiv fastighet för en krona bör rimligen inse att allt inte står rätt till i denna affär.

Under de senaste decennierna har en rad utredningar och förslag lagts fram i syfte att komma till rätta med vad som brukar kallas kommunalt lag- och domstolstrots, men inte mycket har gjorts. Det är hög tid att effektiva åtgärder vidtas innan vi kommer så långt ut på det sluttande planet att det inte går att vända tillbaka.

Lars bejstam Docent i förvaltningsrätt

www.obiz24.se

Lyfta är ett elektrisk höj- och sänkbart ZR [IVYK ZVT ÄUUZ IrKL ZVT MYPZ[rLUKL VJO ]pNNTVU[LYHK TVKLSS P IYLKKLY TLSSHU ¶ JT 3`M[H RHU ILZ[pSSHZ TLK LSSLY \[HU []p[[KLS

Björk pY L[[ ZR [IVYK TLK MHZ[ HYIL[ZO QK Wr JT VJO ÄUUZ P IYLKKLY TLSSHU ¶ JT +L[ OHY WSH[Z M Y Z[ [YrKRVYNHY LSSLY SrKVY VJO RHU RVTWSL[[LYHZ TLK ZR [IVYKZ[YHWWVYUH ;YHWWHU LSSLY :[LNL

Elit är ett elektriskt höj och sänkbart ZR [IVYK +L[ ÄUUZ H[[ Mr P IYLKKLY TLSSHU ¶ JT VJO RHU ILZ[pSSHZ TLK LSSLY utan tvättdel.

Det ska vara lätt att vara snäll. =rYH WYVK\R[LY ZRH OQpSWH KPN H[[ ]HYH ZUpSS TV[ KPU LNLU RYVWW TLU VJRZr TV[ KLT K\ [YpMMHY P KPU ]HYKHN 0 ]LY rY OHY ]P VTZVYNZM\SS[ HYIL[H[ TLK H[[ \[]LJRSH VJO I`NNH ZWLJPHSHUWHZZHKL OQpSWTLKLS [PSS M Y ZRVSHU <UKLY rYLUZ SVWW OHY ZR [IVYK ISP]P[ ]rY ZWLJPHSP[t )LZ R ]rY ^LIIWSH[Z ^^^ QLS[LJ ZL M Y H[[ SpZH TLY VT ]rYH ZR [IVYK +pY OP[[HY K\ p]LU PUMVYTH[PVU VT ]rYH ]YPNH WYVK\R[LY [ L_ HYIL[ZIVYK Z[VSHY VJO IHYUZpRLYOL[ZWYVK\R[LY

4HSTNH[HU 5VYYR WPUN ;LS ^^^ QLS[LJ ZL

Nyheter

Allt hårdare kamp om inflyttare –

Foto: ELIN BECKMAN

Allt från middag till Nyinflyttade kan, beroende på vilken av Sveriges kommuner de flyttat till, förvänta sig allt från ingenting till fotbollsbiljetter eller det närmast programenliga välkomstbrevet. Djärvast var Arjeplog som fram till november ifjol erbjöd en välkomstbonus för nyinflyttande samt nyfödda på 25 000 kr per person.

Vad erbjuder ni till era nyblivna kommunmedborgare? De tiotusentals kronor som varje ny kommunmedborgare bidrar med, bara genom att skriva sig i just er kommun, ser ut att kunna bli ett allt vassare vapen i kampen om medborgarnas gunst.

Så sent som i våras ställde en skuldsatt person i tv-programmet Plus frågan till grannkommunen om personen skulle kunna komma ifråga för någon ”bonus” om flyttlasset gick över kommungränsen. Då gavs endast kalla handen, med hänvisning till likställighetsprincipen.

Detta hindrar dock inte många kommuner från att ändå erbjuda nyinflyttade allt från fotbollsbiljetter till välkomstpartyn.

Lite pliktskyldigt erbjuder en hel del kommuner mest kommuninformation.

– Nyinflyttade får ett välkomstbrev från kommunstyrelsens ordförande och en hel del information om kommunen i olika broschyrer, bland annat om vatten och avlopp, kollektivtrafik och fritidsaktiviteter, svarar Jenny Blom på Kanslienheten, Svedala kommun Nu finns det kommuner, som Sorsele, Sundsvall, Oxelösund och Vaxholm, som inte ger nå-

14

obiz | 2 • 2011

Strömstad, där nyinflyttade bjuds på räkafton i Stadshuset, är bara en av flera kommuner där nyinflyttade bjuds på fest. Läs vad just din kommun erbjuder på www.obiz24.se

got alls. Men det vanligaste är att inflyttade får ett välkomstbrev med erbjudanden från lokala företag och en badbiljett.

– Samtliga inflyttade får välkomstpaket från vår kommun innehållande information, olika gåvor, rabatter med mera, svarar Claes Hultgren, kommunchef i Filipstad.

Gratis reflexväst

I Åtvidaberg får den nyinflyttade fotbollsbiljetter, Skellefteå ger gratis reflexväst till alla barnfamiljer och i Älvdalen kryddas erbjudandet med inbjudan till kommunkontoret där den nyinflyttade kan få en ryggsäck med Älvdalens kommuns logo på.

I Gävle får man förutom gratis bad även en stadsvandring för att lära känna staden lite bättre. Det får man även i Kristinehamn, och i Smedjebacken och Vingåker erbjuder man en rundtur i buss medan man i Karlskrona får både stadsvandring och en skärgårdstur med Gåsefjärden. Även Askersund erbjuder båttur, med

M/S Wettervik i Askersunds skärgård.

I Säter blir man inte bara inbjuden till en träff för nyinflyttade som arrangeras en gång per år. Man får även en biobiljett, en badbiljett, en biljett till mentalvårdsmuseet, en till Biografmuseet och dessutom får alla barn mellan 4 -10 år en reflexväst.

Vissa kommuner samarbetar direkt med det lokala näringslivet i sin information till nyinflyttade.

– Nyinflyttade får bland annat Trosaguiden som är en bred samarbetsprodukt mellan näringsliv och kommun med heltäckande information, anger Richard Kihlgren, informationsansvarig i Trosa.

Forshaga erbjuder, förutom gratisbad i simhallen, också gratis årskort till länsmuseet och i Gnesta bjuds alla som flyttat in de senaste 12 månaderna på fika på nationaldagsfirandet i hembygdsgården. Men det är fler som erbjuder förplägnad till sina nytillkomna kommunmed-

borgare. I Norberg får man ett frukostpaket, i Essunga bjuds på fest med politikerna och i Simrishamn bjuds varje år alla nyinflyttade in till en kväll med information och middag. I Strömstad blir nyinflyttade bjudna på en räkafton i Stadshuset.

I Västervik har man tagit det hela ett steg längre. De anordnar även inflyttaraktiviteter för nyinflyttade två gånger om året för att de nyinflyttade ska lära känna den nya kommunen och andra inflyttade.

– En gång i månaden arrangeras även after work med drop-in för nyinflyttade för att lära känna personer i den nya kommunen. I samarbete med föreningslivet arrangeras även ibland prova-på-aktiviteter för att upptäcka fritidsutbudet och föreningslivet, berättar Hanna Hägg, marknadssamordnare och inflyttarservice på Västerviks kommun.

Jobbar hårt i norr

Att man jobbar hårt med uppmuntrande aktiviteter i norr är Norsjö ett bevis på. Där får man av inflyttarservice, förutom välkomstbrev, även kontaktuppgifter till inbassadörer (folk som har flyttat till Norsjö och som trivs där).

–– De får även med ett häfte med rabattkuponger för lokala affärer, föreningar och tjänster, samt en liten gåva i form av en magnet. Nyfödda barn får ett litet kort från oss (välkommen till världen). Den 6:e juni bjuder vi också in alla nyinflyttade och nyfödda till ett firande där babysarna får en barnfilt och de inflyttade får smörgåstårta. Där blir det även en del aktiviteter www.obiz24.se

– kommunerna lockar med

fotbollsbiljetter och framträdanden, säger Elizabet Westerlund som förutom ansvarig för inflyttarservice även är vikarierande informatör på Norsjö kommun.

Djärvast i Sverige får ändå Arjeplogs kommun anses vara då de 2008 införde en välkomstbonus för nyinflyttande samt nyfödda. Bonusen var en summa på 25 000 kr per person som betalades ut på ett betaloch kreditkort.

– Kortet fick enbart användas hos företag och handlare i kommunen och bonusen fick inte användas för köp av alkohol, cigaretter eller kontantuttag.

Bonusen betalades ut i två omgångar, först 10 000 kr och om personen ifråga fortfarande var folkbokförd i Arjeplog ett år senare, betalades resterande 15 000 kr ut. Välkomstbonusen har nu upphört, den sträckte sig från år 2008 fram till november 2010. Välkomstbonusen var väldigt positiv, säger Evelina Lestander, informatör och marknadsförare i kommunen.

Idag ger de istället ut ett välkomstbrev med rabatter hos lokala handlare och för två dagstidningar.

ERIK SÄFVENBERG

Kritisk till egna hårdsatsningen Kommunstyrelsen ordförande i Arjeplog, Britta Flinkfeldt Jansson, är idag kritisk till inflyttningsbonusen till inflyttare på 25000.

– Det gav inte rätt signaler.

Vi nedvärderar vår kommun om vi behöver locka med pengar för att få människor att flytta hit.

Dessutom var effekten kortvarig. Första året flyttade dubbelt så många in som normalt men tredje året var läget som utan bonusen.

Ett plus ger hon dock satsningen.

– Vi fick i alla fall stort medialt genomslag, säger hon

Britta Flinkfeldt Jansson, kommunstyrelsen ordförande i Arjeplog.

Enklare, kraftfullare nyckelhantering.

Nya

KeyWin 5 är flexibelt och kan användas för att kontrollera ett tiotal nycklar upp till flera tusen nycklar. Du kan använda ett skåp eller 100 skåp i samma system och på olika platser. Du kan administrera

www.creone.com

www.obiz24.se

allting själv eller tillsammans med andra administratörer.

Du bestämmer vem som har tillgång till vilken nyckel. Snabbt och enkelt registrerar du användare, grupper och nycklar.

Creone AB | Box 148, S-573 22 Tranås, Sweden Tel:+46 (0)140-38 61 80 | Fax: +46 (0)140-38 61 89 | mailbox@creone.com

2 • 2011 obiz

15

Krönika

KRÖNIKA Hans Jensevik är landets ledande expert på kommunal ekonomi och han skriver en kommunalekonomisk krönika i varje nummer.

Så här fattar du lönsamma investeringsbeslut

O

avsett om man är investerare,

I varje fall bör du åtminstone undivka den finansiellt svagaste

företagare, villaägare eller äger fast egendom går det att öka lönsamheten i investeringsbesluten. Varje krona som investeras resulterar i något som är bundet till fast egendom i någon kommun. Man ökar lönsamheten genom att ägna några timmar åt finansiella fundamentala analyser av de kommuner man valt som lokaliseringsalternativ.

Betydelsen av framtida restvärden

fastighetsmarknaden tillämpar, marknadssurfingen, skapar en fastighetsbubbla.

– Vi jobbar med portföljer

Du ska fortsätta jobba med portföljer av fastigheter spridda på många kommuner. Våra metoder ersätter inte de synsätt du tillämpar.

Det är givetvis så att missköter politikerna finanserna i en kommun och priset på fast kapital börjar falla där, finns det i en större portfölj också kommuner som sköts väl och där värdena stiger. Vinster och förluster tar ut varandra. Men visst är det bättre att redan från början – när portföljen utformas – välja ut bra kommuner, för då ökar självfallet sannolikheten till högre avkastning.

Men det behöver inte vara fråga om portföljer. Låt oss säga att du ska råda någon som vill köpa en fastighet i en pendlingsregion bestående av fem kommuner. Vad avgör vilken kommun du rekommenderar? Det bör väl vara ekonomiskt klokt att investera i den finansiellt starkaste av de fem kommunerna.

I varje fall bör du åtminstone undvika den finansiellt svagaste.

Marknadssurfing bygger bubblor

När en fastighetsägare ska sälja sitt hus, anlitas normalt en mäklare som köper en värdering av fastigheten från ett företag med tillgång till marknadsstatistik över de lokala fastighetspriserna. Man jämför fastigheten med liknande fastigheter som just har bytt ägare och beräknar på det sättet ett mark-

16

obiz | 2 • 2011

Fundamental analys punkterar bubblor

nadspris för fastigheten.

Men man tar också hänsyn till tendensen på marknaden och vet om man ska lägga sig i över- eller underkant av de historiska priserna. Man surfar fram ett pris på marknadsdata. Det är så institutionaliserat att det krävs för att en köpare ska få lån. Marknadspriset på orten bestämmer till och med lånetaket.

Man behöver inte ha någon större fantasi för att förstå vad som händer den investerare som köper och belånar en fastighet, kanske maximalt, i en potentiell finansiell kriskommun. När kommunen tvingas sanera sin ekonomi faller fastighetspriserna och lånetaket sänks med uppsagda lån som följd.

Det kan till och med vara så att kommunen byggt upp en överlägsen attraktivitet genom ett högkvalitativt kommunalt serviceutbud, ett utbud som kommungrannarna inte kan matcha, men som finansierats genom förskingring och belåning.

Fastighetspriserna är sålunda uppblåsta och speglar kvaliteter som inte är långsiktigt finansierade. De metoder som aktörerna på

Kan man fundamentalt räkna hem marknadsvärdet på aktien i bolaget X? Det är en fråga som företagsanalytiker ställer sig flera gånger dagligen. Idag kan kommunanalytiker svara på motsvarande fråga. Kan man fundamentalt räkna hem fastighetspriserna i kommun X? I kommuner där svaret är nej, vet man exakt vad man ger sig in på, om man ändå går vidare med en investering. Men man kan ju ännu hellre välja någon av de andra kommunerna där det inte finns bubblor.

Samma verktygslåda – fler verktyg

Tesen är enkel: Det är lönsamt för investerare, företagare, rådgivare, kreditgivare och liknande aktörer att komplettera sina traditionella metoder med fundamental analys av kommuner. Du byter alltså inte ut verktygslådan. Du kompletterar den och får redskap som gör att du fattar lönsammare investeringsbeslut.

Hans Jensevik VD Svensk Kommunrating www.kommunrating.se

www.obiz24.se

Erfarenhetsdagarna 2011, 4-5 oktober - Årets upphandlingstillställning

Stockholm 4-5 oktober

Mötesplatsen för dig som är involverad i den offentliga upphandlingen På Erfarenhetsdagarna ser vi tillbaka på det gångna året samtidigt som vi blickar framåt mot 2012 och vilka nya lagar som kommer att införas framöver. Erfarenhetsdagarna är en perfekt mötesplats för att knyta nya kontakter och ta del av andras erfarenheter. Under två dagar samlas inköpare, upphandlare, verksamhetschefer och leverantörer som säljer till offentlig sektor.

Nominera Sveriges bästa upphandlare

För tredje året delar Upphandling24 och Sveriges Offentliga Inköpare ut priser till förtjänstfulla personer inom offentlig upphandling. Erfarenhetsdagarna är den givna arenan för att lyfta upp framgångsrik upphandling. Här avgörs vilken av alla nominerade upphandlingar som skall utses att vinna priset för årets bästa upphandling. Vinnarna i respektive kategorier kommer att dela med sig av sina erfarenheter och berätta hur de har lyckats med sina upphandlingar.

Konferensinformation Datum: 4-5 oktober, konferens under dagen den 4 och 5 oktober.

Middag med prisutdelning kvällen 4 oktober.

Plats: Stockholm, Chinateatern & Berns Målgrupp: Du som är involverad i den offentliga upphandlingen.

Frågor? Kontakta oss: 070-7124775

Ta chansen och nominera i följande kategorier t ¯SFUT VQQIBOEMJOH t ¯SFUT VQQIBOEMJOHTDIFG t ¯SFUT GÚSOZBSF t ¯SFUT PQJOJPOTCJMEBSF t -JWTMÌOH JOTBUT GÚS VQQIBOEMJOH Nominera här! www.uh24.se/nominera2011 PS Du som nominerar har chansen att vinna en plats till Erfarenhetsdagarna 2011 Sveriges oberoende affärsmedia inom upphandling och anbud. www.upphandling24.se

www.uh24.se/erfarenhetsdagarna2011 www.obiz24.se

2 • 2011 obiz

17

ledarskap

pensionsmässiga Chefer ger chans till utveckling Inom de närmaste tio åren kommer 15 000 av 37 000 chefer i kommuner och landsting att ha nått pensionsålder. 7 000 av dessa kommer att gå i pension under de närmaste fem åren.

Det ger kommunerna en unik chans till förnyelse.

Statistiken kommer från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som också har tagit fram studier, till exempel Framgångsrika skolkommuner, som pekar på att gott ledarskap är en framgångsfaktor i de kommuner som lyckas bäst i till exempel skolan och äldreomsorgen.

– Den här generationsväxlingen innebär stora möjligheter att utveckla och förstärka ett redan gott ledarskap i sektorn.

Det handlar om att rekrytera rätt chefer med rätt kompetens och drivkrafter. Samtidigt innebär generationsväxlingen en chans till ökad mångfald bland cheferna, säger Håkan Sörman, VD på SKL. Måste Säkra tillgången

Men det stora antalet chefer som kommer att behövas i offentlig sektor de kommande åren är trots allt en utmaning. Det behövs många olika insatser för att säkra tillgången på chefer i kommuner och landsting de närmaste åren. SKL menar att utbildning, stöd till nya chefer och att utveckla de organisatoriska förutsättningarna för chefsuppdraget är några exempel på nödvändiga insatser för att locka chefer till offentliga sektorn.

– För att lyckas med chefsförsörjningen behöver vi ta vara på intresset för ledarskap hos dem

18

obiz | 2 • 2011

som redan arbetar i kommuner och landsting. Vi har många unga talangfulla medarbetare med potential för ledarskap. De behöver få chans att snabbare än idag växa in i en ledarroll, säger Håkan Sörman.

Många kvinnliga chefer

Medelåldern för chefer i sektorn ligger på 46 år. Könsfördelningen bland medarbetare i kommuner och landsting är 80 procent kvinnor och 20 procent män.

På chefsnivå är två tredjedelar av cheferna kvinnor i jämförelse med hela arbetsmarknaden där ungefär en tredjedel av cheferna är kvinnor. 40 procent av toppcheferna i kommuner och landsting är kvinnor.

– I jämförelse med övriga delar av arbetsmarknaden har vi anledning att vara stolta över det jobb som kommuner och landsting har gjort för att locka och tillvarata chefer av båda könen. Men även arbetsgivarna i vår sektor behöver bli bättre på att ge kvinnor och män samma möjligheter att bli chefer på alla nivåer, säger Håkan Sörman.

Flera goda exempel

Idag arbetar många kommuner och landsting med interna traineeprogram för att identifiera och stödja medarbetare som är intresserade av att utvecklas mot en chefsroll.

Ett exempel är Malmö stad som har ett utvecklingsprogram för medarbetare som vill och har potential för ledarskap, kallat Framtida Ledare. Programmet pågår under 1,5 år och omfattar totalt cirka 25 dagar. Första halvåret har ett tydligt arbetsgivarper-

– Den här generationsväxlingen innebär stora möjligheter att utveckla och förstärka ett redan gott ledarskap i sektorn, säger Håkan Sörman, VD på SKL.

spektiv med fokus på chefsrollen i Malmö stad . Därefter är det fokus på ledarrollen och det personliga ledarskapet. Här är omvärldsorientering, coachning och olika ledarverktyg viktiga inslag.

Traineeprogram

Ett annat exempel på traineeprogram i kommuner är Linköpings kommun som driver ett traineeprogram för blivande chefer och ledare som

har erfarenhet och kunskap om andra kulturer. Programmet är en del i ett medvetet arbete med att integrera jämställdhet och mångfaldsarbete i kommunens framtida ledarförsörjning.

– Det är glädjande att intresset för ledarskap och att söka till kommunernas olika traineeprogram är stort, säger Håkan Sörman.

Gunnar Andersson www.obiz24.se

Kompetensutveckla din personal för företagets och medarbetarnas bästa NTI-skolan erbjuder kompetenshöjande distanskurser på gymnasial nivå för vuxna.

Vi utbildar på tid och plats som passar ditt företag och dina medarbetare.

Vi erbjuder 177 gymnasiekurser, till exempel engelska, matematik och It. De anställda arbetar som vanligt och sköter sina studier på fritiden i valfri omfattning och studietakt.

> Bra för företaget, bra för medarbetarna > Uppgradering till fullständig gymnasiekompetens > Kostnadseffektivt och enkelt Skolinspektionen beviljade 2010-11-30 NTI-skolan AB tillstånd (enl SFS 2010:253), att sätta betyg, anordna prövningar samt utfärda betyg och intyg för utbildningar som anordnas på uppdrag av juridisk person för de personer som uppdragsgivaren utser.

Kontakta oss Johan Åkerman, 08-506 375 63, 070-625 94 09, johan.akerman@nti.se Klas Lundmark, 08-506 375 45, 070-735 88 99, klas.lundmark@nti.se www.nti.se

Tel: 08-506 375 63, 08-506 375 45 Mer information: www.nti.se www.obiz24.se

2 • 2011 obiz

19

ledarskap

Fler kvinnor än män anmäler diskriminering i arbetslivet

Diskrimineringsombudsmannens, DO:s, årsredovisning för 2010 visar att det totalt sett är fler män än kvinnor som anmäler diskriminering. Samtidigt, när det gäller arbetslivet i vid mening, är förhållandet det omvända. Där står kvinnorna för drygt 15 procent fler anmälningar än männen.

Skillnaden är allra störst när det gäller könsdiskriminering, där kvinnorna står för 86 procent av anmälningarna. Det är till exempel nästan bara kvinnor som anmäler sexuella trakasserier. Många kvinnor anmäler också att de nekats ett jobb eller att de blivit av med jobbet när arbetsgivaren fått veta att de varit gravida.

Kvinnorna står också för 80 procent av anmälningarna som rör missgynnande i samband med föräldraledighet.

Under 2010 träffade DO 22 förlikningar i arbetslivsärenden. Hälften av ärendena hade samband med graviditet eller föräldraledighet. I samtliga fall utom ett var anmälaren kvinna.

– Hem och barn är fortfarande i huvudsak kvinnornas ansvar. Mammor är borta betydligt mer från jobbet än pappor för att ta hand om barnen och det ger dem sämre villkor på arbetsmarknaden, konstaterar

20

obiz | 2 • 2011

Therese Östmark, chef för DO:s arbetslivsenhet.

Kvinnor är också överrepresenterade när det gäller anmälningar som rör sexuell läggning (63 procent) och funktionsnedsättning (57 procent).

FOTO: Jenny Jarnestedt

Fler män än kvinnor anmäler till diskrimineringsombudsmannen. Men det är fler kvinnor än män som anmäler diskriminering i arbetslivet. Även om många anmälningar rör graviditet och föräldraledighet så anmäler fler kvinnor än män också diskriminering i samband med funktionsnedsättning och sexuell läggning.

Dubbelt utsatta

– Som kvinna med funktionsnedsättning är man dubbelt utsatt i arbetslivet, både som kvinna och till följd av sin funktionsnedsättning, säger Kerstin Jansson, utredare på DO:s främjandeenhet.

I de undersökningar SCB genomför vartannat år om funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden uppger till exempel fler kvinnor än män att de blivit utsatta för mobbning och trakasserier och fler kvinnor anger att de blivit lönediskriminerade till följd av sin funktionsnedsättning.

Anmälningarna till DO visar också att kvinnor som genom sin klädsel visar etnisk eller religiös tillhörighet löper en särskild risk att utsättas för diskriminering i arbetslivet. Det gäller t.ex. den romska kvinna som inte fick fortsatt arbete i en livsmedelsbutik för att hon ville bära lång kjol. Åldersdiskriminering

Under 2010 drev också DO det första åldersärendet till domstol.

En 62-årig kvinna med goda meriter sökte en tjänst som jobbcoach på Arbetsförmedlingen. Men när Arbetsförmedlingen kallade sökande till intervju fanns 62-åringen inte med.

Arbetsförmedlingen valde istället ut sex kvinnor som var betydligt yngre än den 62-åriga kvinnan, samt fyra män, varav en i 60-årsåldern.

Till slut anställdes två yngre

– Mammor är borta betydligt mer från jobbet än pappor för att ta hand om barnen och det ger dem sämre villkor på arbetsmarknaden, konstaterar Therese Östmark, chef för DO:s arbetslivsenhet.

kvinnor med sämre meriter och kortare arbetslivserfarenhet än 62-åringen.

– I det här fallet såg vi hur kvinnans ålder och kön samverkade för Arbetsförmedlingens beslut att inte kalla henne till intervju, förklarar Therese Östmark.

Arbetsdomstolen slog fast att Arbetsförmedlingen utsatte kvinnan för diskriminering som har samband med hennes kön och ålder och dömde Arbetsförmedlingen att betala 75 000 kronor i diskrimineringsersättning till kvinnan.

Erik Säfvenberg

Exempel på ärenden som DO drivit under 2010 • En kvinna sökte jobb på ett motell i Linköping. Hon trakasserades under anställningsintervjun och nekades sedan jobb, för att hon var gift med en man från ett muslimskt land. Tvisten är löst genom förlikning.

• En ung kvinna med reumatism genomförde sin provanställning utan klagomål men fick veta sista dagen att hon inte skulle få någon tillsvidareanställning. Tvisten är löst genom förlikning.

• En kvinna hade ett vikariat i en barnvagnsaffär i Örebro. När arbetsgivaren fick veta att kvinnan var gravid avbröts vikariatet i förtid.

DO har stämt arbetsgivaren i domstol.

• En föräldraledig lärare i Gävle fick lägsta möjliga löneökning eftersom arbetsgivaren inte trodde att hon skulle komma tillbaka efter sin ledighet. Tvisten är löst genom förlikning.

• En romsk kvinna arbetade som timanställd i en livsmedelsbutik i Nyköping. När företaget bytte chef fick kvinnan höra att hon inte var välkommen till jobbet så länge hon bar lång kjol. Tvisten är löst genom förlikning.

• En muslimsk kvinna tvingades sluta en arbetsmarknadsutbildning i Stockholm stads regi, sedan kursanordnaren sagt att hon inte skulle få jobb med den huvudduk hon valt att bära. Tvisten är löst genom förlikning. www.obiz24.se

System för ISA, körjournal, analys och bilbokning 2MA Technology är en av de ledande tillverkarna av system för ISA (Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet) och sparsam körning. Vår lösning uppfyller Vägverkets samtliga krav på ISA-system. 2MA erbjuder dessutom webbaserade tjänster som t.ex. körjournal, bilbokningssystem samt analysverktyg för uppföljning av körbeteende, bränsleförbrukning.

LIVRÄDDARNA Dräger alkolås och alkotestare Omkring 16 000 personer kör onyktra i Sverige varje dag. Du kan hjälpa till att förändra det – med Drägers alkolås och alkotestare.

Dräger alkolås Interlock XT är lätt att använda och uppfyller alla säkerhetskrav. Lika säkra och lätthanterliga är våra alkotestare, som används av polis och myndigheter världen över.

Dräger Alkolås Interlock XT är testat och godkänt enligt svensk och europ eisk standard CENELEC 50436-1/ -2.

2MA:s fordonsenheter har en kompakt design och är enkla att montera.

För närmaste återförsäljare: www.autokatalogen.se www.kgk.se

Hitta återförsäljare på www.drager.se

Läslust för alla Milestone 212plus – en Daisyspelare

och ett kraftfullt och enkelt fickminne med fem mappar.

Utan minneskort är den ett fickminne.

Sätt in ett minneskort – VIPS – och du har en kraftfull Daisyspelare med alla funktioner.

Variabel hastighet för både tal- och ljudböcker samt egna inspelningar. Talstöd på alla funktioner.

Enkelt och fiffigt. En oöm och robust konstruktion önskad av skola och bibliotek.





       

Vi är en av Sveriges största leverantörer av Daisyprodukter, talsynteser, tids- och anteckningshjälpmedel.



www.iris.se/studiehjalpmedel

Hjälpmedel inom syn samt läs- och skriv

www.obiz24.se

2 • 2011 obiz

21

Krönika

Palle Lundberg är kommundirektör i Helsingborg, blev årets chef 2009 och skriver för OBIZ.

Tydliga konsekvenser påverkar beteendet A

tt leda är att påverka andras beteende. Undrar du

ändå varför dina medarbetare gör som de gör?

Ofta gör de bra, kloka och rätt saker, men ibland mindre bra saker trots kloka värdegrunder och goda uppmaningar. Dina medarbetare gör det de gör för att det ”lönar” sig. Och då pratar vi inte pengar utan de ganska enkla principer som styr vårt beteende.

Händer det bra saker när vi gjort något gör vi om det. Händer det mindre bra saker slutar vi. Och vad som är bra är högst individuellt.

Ett tack från en nöjd kund, kollegornas uppmuntran eller den egna tillfredställelsen efter ett väl utfört arbete.

Men det kan lika gärna vara att slippa göra något jobbigt eller tråkigt. Det kan vara skäl nog för att hoppa över en omständlig rutin.

Och där har man som chef en nyckelroll.

Genom att jobba med konsekvenserna kan man verkli-

gen påverka beteendet. Konsekvenser av vad jag HAR gjort påverkar mig mycket mer än värdegrunder och uppmaningar om hur jag SKA göra. Man brukar säga att proportionerna är 80 – 20 i påverkan.

Men ett vanligt chefsbeteende är det omvända, vi lägger ned 80 procent av tiden på uppmaningar och kanske 20 procent på att ge feedback och positiva konsekvenser.

Som ledare vill jag skapa en levererande kultur. Då krävs tydliga konsekvenser både när man levererar och när man inte gör det. Att inte ge feedback är egentligen att säga ”ok – fortsätt” trots att vi vet att det INTE är ok. Det är lätt att underlåta att ge konsekvenser bara för att det är jobbigt att säga till en medarbetare, en kollega eller vem det nu kan vara och istället tänka: jag gör det nästa vecka, eller nästa chef får ta hand om det här, eller någon annan…

Jag tror att de allra flesta medarbetare vill göra ett riktigt

bra jobb och vill ha respons på det de gör. Ett utvecklingssamtal om året räcker inte längre. Jag tror på mycket tätare utvecklingssamtal – uppföljningssamtal - ett par gånger per termin, där vi har ett samtal om medarbetaren är på rätt spår. Mitt jobb är att förbereda, ha målfokus och ge saklig och användbar feedback. Vi måste själva veta vad vi vill och vart vi vill om vi ska kunna förmedla det till våra medarbetare.

Men mitt jobb är ännu viktigare i vardagen, att ge täta återkopplingar i det dagliga arbetet. Det ska ”löna” sig att göra ett bra jobb.

Det ska också löna sig att vilja göra ett bra jobb även om man ännu inte riktigt vet hur. Och det ska märkas när man inte gör ett bra jobb.

Det är kanske dags för oss ledare att ändra vårt eget beteende?

Palle Lundberg Kommundirektör i Helsingborg och årets chef 2009

22

obiz | 2 • 2011

Foto: Thron Ullberg

www.obiz.se

Asp Center är en nationell resurs för människor med Asperger, ADHD och liknande problematik. Vi tar emot ungdomar från 14 år.

Placeringar enligt LSS och SoL Vill du veta mer om Asp Center?

0921-691 70 | www.asp-center.se

Competens - ett nationellt företag med lokal närvaro Competens är ett nationellt företag med lokal närvaro inom vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser, rehabiliteringstjänster och omställning. Vi stärker människors och företags konkurrenskraft genom målinriktad och individanpassad kompetensutveckling.

Arbetsmarknad

Vi erbjuder grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare, svetsutbildning, yrkessvenska, etableringslots och mycket mer.

Omställning

Competens finns på 50 orter i Sverige.

Utbildning

Läs mer på vår hemsida eller ring oss på 08-120 663 00.

Industriutbildning

www.competens.se www.facebook.com/competens

www.obiz24.se

2 • 2011 obiz

23

ledarskap

”arbetsgivare måste ta ett större hälsoansvar” Arbetsmodell i Generation 3:

Stefan Lundström, civilekonom och hälsorevisor, menar att det är ett svek mot ägare eller skattebetalare att inte ha ett strukturerat friskvårdsarbete för sin personal.

– Vi måste se på hälsa som på kompetensutveckling, och mer som rehabilitering och företagshälsovård än som friskvård, menar han.

Som civilekonom, hälsorevisor och känd föreläsare reser Stefan Lundström landet runt för att tala om det han menar måste bli ett paradigmskifte i synen på friskvård för arbetstagare.

– I en perfekt fungerande arbetsmarknad borde det vara så att arbetstagaren själv sköter både sin utbildning, vidareutbildning och hälsa. Allt på sin egen tid och för sina egna skattade pengar, precis som sömn, vila med mera. Men så fungerar det inte i praktiken.

Anledningen till detta synsätt var att en uppdatering av kunskap och förbättrad hälsa skulle ge säljaren (arbetstagaren) en möjlighet att förhandla upp

Stefan Lundström menar att det är ett svek mot ägare eller skattebetalare att inte ha ett strukturerat friskvårdsarbete för sin personal.

24

obiz | 2 • 2011

1. Nulägesanalys – hälsomätning (hur ser kartan ut och vart befinner vi oss?)

2. Hälsobudget – vilket framtida hälsoläge önskar ledningen betala för? (Vart vill de gå) 3. Intervention - aktiviteter för ökad hälsa 4. Uppföljning – förnyad mätning, återkoppling till ledningen. (Kom vi dit vi ville?)

Så här ser Stefan Lundström på hur friskvårdsarbetet förändras. Han menar att vi redan är i steg 3, men att de flesta arbetsplatser planerar som om vi vore i tidigare steg. Intill hans arbetsmodell i steg 3.

sin lön för att motsvara sitt nya värde. Därmed skulle det inte heller löna sig för en arbetsgivare att först ta kostnaden och sedan se sin investering gå till grannföretaget som kan betala mer i lön eftersom de inte haft någon kostnad.

Kompetensutveckling

Stefan Lundström berättar att i slutet av 70-talet upptäckte arbetsgivare att det var lite si och så med viljan hos arbetstagare att sköta sin kompetensutveckling på egen tid och för sina egna pengar.

Då byggde man upp stora utbildningssystem inom personalfunktionen för att säkerställa att rätt kompetens finns i företaget.

Eftersom arbetsmarknaden är långt ifrån en perfekt marknad så lönar det sig dessutom för arbetsgivaren att göra så.

– Vi måste tänka på precis samma sätt med hälsa och hälsoutveckling. Den sköts inte som önskvärt. 6 av 10 har idag hälsooch livsstilsvanor som kostar

arbetsgivaren pengar. Därför måste arbetsgivaren engagera sig i denna fråga på samma sätt som de engagerade sig i utbildningsfrågan för 35 år sedan.

Han pekar på att en genomsnittlig svensk har mycket låg egen betalningsvilja (WTP) för sin egna hälsoförbättring. Forskaren Åsa Romé publicerade 2010 en studie som visar att en vanlig person har en betalningsvilja som motsvarar ca 1,7 procent av den verkliga kostnaden för en påtaglig hälsoförbättring.

Arbetsgivaren däremot tjänar ca 6-8 ggr insatt kapital på samma förbättring.

Måste engagera sig

– Det är därmed ganska givet att detta är en funktion som arbetsgivaren måste engagera sig i, om inte annat av rent egoistiska skäl. Det är därmed ett svek mot ägare eller skattebetalare att inte ha ett strukturerat friskvårdsarbete för sin personal.

Han menar att det är två skilda saker vad arbetsgivaren

och personalen vill ha när det gäller friskvård.

– Får personalen välja fritt vill många ha massage eller något annat som inte ställer några krav på dem själva.

Hur ska man då få till stånd en långsiktig förändring av hälsan utan att göra grova intrång i den enskildes integritet.

– Först måste vi sluta prata friskvårdsförmåner enligt 11 kap. 11 § InkomstskatteLagen (IL) och istället rikta fokus på 11 kap. 18 § & 16 kap. 23 § IL som behandlar Företagshälsovård och Rehabilitering. Då styrs lagstiftningen av ett dokumenterat behov av hälsoutveckling vilket det är lätt att visa att minst 75-85 procent av arbetskraften har.

– Faktum är att det krävs ett paradigmskifte här. Jag som hälsoekonom anser att det finns en hierarki inom hälsoutveckling/ friskvård där det är viktigast att plocka de lägst hängande frukterna först.

Med det menar han att få tillräckligt med fysiskt aktiviwww.obiz24.se

Obefintlig mätning av friskvårdssatsningar

Annat

Fungerande sömn + återhämtning

Tillräckligt med fysisk aktivitet + rökstopp Stefan Lundströms prioriteringstrappa för hälsoarbetet där han menar att man ska prioritera nerifrån där man för störst effekt.

tet och att sluta röka. Nästa prioriteringssteg blir fungerande sömn och återhämtning. Sist kommer annat som den enskilde kan behöva.

– Man kan titta på vad Inkomstskattelagen 11 säger: ”… visa att rehabiliteringen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta…” samt ”…vad som här avses är anställda som har en förhöjd sjukdomsrisk.”. Det är lätt att bevisa kopplingen till testvärde i

form av kondition.

Han tycker att det är en självklarhet att de anställda som är i behov av det, och det menar han är en majoritet, skulle få en personlig tränare/specialutbildad coach under betald arbetstid.

– Arbetsgivaren får vanligen en avkastning på investeringen på mellan 6 och 8 gånger. Det tycker jag är argument nog, säger Stefan Lundström.

Erik Säfvenberg

En enkät som OBIZ låtit göra visar att i stort sett samtliga kommuner som svarat inte gör några direkta mätningar av friskvårdsarbetet.

Utförsåkning, kommunkör, föreläsningar, bussresor, prova-på-aktiviteter som gym, vattengympa, orientering, kulturella alternativ, deltagande i motionslopp och stegtävlingar.

Uppfinningsrikedomen är stor i landets kommuner när det gäller att hitta på friskvårdsaktiviteter för sina anställda.

I Götene har man dock gått ett steg längre och erbjuder hälsoprofilbedömningar med ett års personlig coachning till alla nyanställda i projektet Lust & Hälsa som pågått sedan 2001.

I Hedemora meddelar

friskvårdskonsult Per Männikkö att de bland annat genomfört en AHA-enkät, (kartläggning av hälsan), hälsosamtal kopplat till sjukfrånvaro, hälsosamtal kopplat till tobaksfria arbetsplatser, friskvårdsombudsträffar fyra gånger per år med kommunens 70 ombud i kommunen.

Effekten menar han dock är svår att mäta ännu då många en del påbörjats i år.

Vad som är slående är att så få rena hälsoundersökningar görs. De effekter som mäts är i regel sjukfrånvaro, inte upplevd eller faktisk hälsa. Ett inte helt ovanligt svar i enkäten har varit det närmast lakoniska svaret ”Effekten mäts inte i dagsläget.”

Läs alla kommuners svar på www.obiz24.se Erik säfvenberg

Visma TendSign i tre nivåer Upphandlingsverktyget för alla Visma TendSign finns i tre nivåer med funktioner som matchar alla upphandlare och inköpare. Till varje nivå kan du välja en eller flera fristående moduler.

Nivå 3

100 % e-upphandling med elektroniska formulär och automatisk utvärdering

Nivå 2

Upphandlingsverktyg med elektronisk anbudsgivning via bifogade dokument

Nivå 1

Annonseringsverktyg med enkel tidsplanering och möjlighet att bifoga filer

Se Visma TendSign i Stockholm 7-8 juni Läs mer på www.tendsign.com

www.obiz24.se

2 • 2011 obiz

25

Karriär

På nytt jobb Jan Bergman, tidigare informationschef vid Botniabanan AB och nu senast kommunikationsansvarig vid Processum AB, blir kommunikationsdirektör i Umeå

Chefen avgör arbetsklimatet Chefens närvaro bland sina anställda har en direkt positiv effekt på arbetsmiljön och motverkar mobbning, enligt nya studier.

kommun. Bergman tillträder den nyinrättade tjänsten 1 augusti.

Helena Lindblad blir tillförordnad chef för fastighetskontoret i Uppsala kommun för resten av detta år, medan Anna Axelsson tillträder som kommunens vikarie-

Chefer som inte är närvarande eller gömmer sig på sitt kontor är ett arbetsmiljöhot. Det menar författarna Mike Florette och Lisbet Duvringe, som inför en nyligen publicerad bok undersökt vilka faktorer som påverkar medarbetarnas trivsel på arbetsplatser.

rande chef för miljökontoret.

I dag arbetar Helena Lindblad

Chefen sätter tonen

som chef för miljökontoret.

Det är chefen som sätter tonen för vad som är viktigt på arbetsplatsen och om han eller hon inte ens är på plats eller aldrig

Anna Axelsson arbetar i dag som avdelningschef på miljökontoret.

syns bland medarbetarna så är det en kraftig markering om att arbetsplatsen är oviktig, varnar författarna.

– Det är logiskt att medarbetarna vill ha en synlig chef.

Tänk dig att du skulle ha en kollega som aldrig finns på plats samtidigt som du är beroende av att kommunicera tätt med den personen för att kunna sköta ditt arbete. Det skulle aldrig accepteras, säger Mike Florette.

En viktig markör

En chef är även en viktig markör för vad som är tillåtet på en arbetsplats till exempel i form av hur mycket raster man tar eller hur man behandlar medarbetare på ett företag.

– En chef som aldrig eller sällan är på plats visar rent konkret att kontoret och dess medarbetare inte är första prioritet. Dessutom är det omöjligt att få syn på mobbningsbeteenden eller andra kränkningar om man inte är på plats, säger Mike Florette engagerat.

Oväder i hjärnan

Chefer som författarna talat med när de forskat inför sin gemensamma bok ”Oväder i hjärnan - klimathot på jobbet” uppger också själva att synlighetsfaktorn och ett aktivt deltagande är några av de viktigaste faktorerna att jobba med för medarbetarnas trivsel.

Tommy Engfors

Ted Sandin blir ny socialchef i Jokkmokks kommunHan är idag verksam som personalchef i kommunen.

Så får du god relation med chefen

Han påbörjar sin nya tjänst senast 1 augusti 2011, men behåller sin nuvarande tjänst i begränsad omfattning tills en ny personalchef har tillträtt.

I samma kommun börjar Conny Enström som ny Kultur- och fritidschef. Han kommer närmast från Piteå kommun där han har arbetar som projektledare inom kultur- och fritidsverksamhet och börjar sin nya tjänst senast den 1 september 2011.

Håkan Olsson är blir ny chef för välfärdsförvaltningen

Visa framfötterna, var ärlig och skvallra inte. Det är några knep för en god relation med chefen och en bra start på karriären.

Knepen för en god relation med chefen är säkerligen många.

Att rycka in när det behövs, leverera i tid och tydligt visa vad du gör på jobbet är tre exempel.

Karriärsajten Shortcut delar med sig av åtta snabba tips som ska hjälpa dig att få chefen med på noterna, för att på så sätt uppnå dina egna karriärmål.

Bästa tipsen för en god relation 1. Leverera och leverera i tid - det är

5. Våga berömma din chef. Däremot är

det absolut viktigaste. Gör det inte

det viktigt att det du säger är uppriktigt,

bara en gång utan hela tiden.

annars kan det upplevas som smörigt.

2. Lär dig så mycket som möjligt. Ju

6. Var synlig, hälsa på din chef varje

duktigare man är på det man gör,

dag, kliv även in på hans/hennes kon-

desto bättre blir man på att ta kritik.

tor om du blir uppmanad till det.

3. Visa framfötterna och anmäl dig

7. Var ärlig om det hänt något som

som frivillig om det är något som

får dig att framstå i dålig dager.

behöver göras.

Hellre det än att det kommer fram

4. Gör tydligt för chefen vad du gör

skvallervägen.

om dagarna. En idé kan vara att

8. Tänk på att din chef har en chef i

avlägga en månadsvis rapport på en

sin tur. Var därför försiktig med att

A4, men inte mer än så.

”tjalla uppåt” och var diskret.

Rebecka Guzmán

i Örnsköldsviks kommun. För närvarande arbetar Håkan Olsson som socialchef i Jokkmokks kommun. Han tillträder

Sju av tio chefer jobbar helg

sin tjänst 1 augusti.

Maria Persson blir ny chef för Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona från och med den 1 juni 2011. Hon har sedan 2006 arbetat som chef för Handikappförvaltningen.

26

obiz | 2 • 2011

Så många som sju av tio chefer jobbar regelbundet på helgen.

Det visar en undersökning från tidningen Chef.

Av de sju chefer som jobbar under veckoslutet uppger 30 procent att de jobbar samtliga eller tre av fyra helger under en tremånadersperiod. 20 procent

av de tillfrågade cheferna säger att de jobbar varannan helg.

Men att jobba helg verkar inte vara något som tilltalar cheferna. En av två anser att det är en börda och stressfaktor. Tre av fyra chefer uppger också att den tid de lägger ner på jobbet under helgen är obetald.

Endast 9 procent av cheferna jobbar nästan aldrig eller maximalt 30 minuter på helgen.

Undersökningen gjorts i samarbete med Novus Opinion bland cirka 500 chefer.

Rebecka Guzmán www.obiz.se

Konferens

Inbjudan till unik heldagskonferens 27/10, Stockholm Hotell Hilton Slussen

Att upphandla bygg- och anläggningstjänster Vad krävs av upphandlare och beställare för att möta de ökade kraven på upphandling av hållbart byggande?

Hur kommer upprustningen av miljonprogrammen att gå till i framtiden? Förutom dessa frågeställningar kommer bland annat BIM att behandlas och det kommer finnas möjlighet att fråga jurister om byggupphandlingar. Vi har med omsorg bjudit in ett flertal experter på området samt upphandlare och branschledande företag.

Varmt välkommen till en kunskapsspäckad heldag!

Målgrupp för konferensen:

t %V TPN ÊS JOWPMWFSBE J EFO offentliga upphandlingen av bygg-och anläggningstjänster eller är leverantör till offentlig sektor.

Om konferensen:

Datum: 27 oktober 8.30-17.30 Plats: Hotell Hilton Slussen Anmälningssida: www.uh24.se/bygg2011

Anmäl dig här:

www.uh24.se/bygg2011 8II8E><I8J 8M1

www.obiz24.se

Jm\i`^\j fY\if\e[\ X]] ijd\[`X `efd lgg_Xe[c`e^ fZ_ XeYl[% nnn%lgg_Xe[c`e^)+%j\ 2 • 2011 obiz

27

it

Ny svensk e-legitimation delar Myndighetssverige Förslaget om en ny svensk e-legitimation får både ris och ros av myndighetssverige. Bland de skarpaste kritikerna finns Försäkringskassan, Konkurrensverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

I december presenterade regeringens utredare sitt förslag för hur en ny modell för e-legitimation i Sverige ska se ut. Kortfattat handlar det om en modell baserad på så kallade identitetsfederationer och identitetsintyg som ska göra det enklare att implementera e-tjänster och låta fler leverantörer än dagens tre stå för tekniken.

Remisssvar

Nu har myndigheter och andra aktörer fått tycka till och tidningen Computer Sweden har tagit del av remissvaren.

En hel del myndigheter är positiva, bland annat Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Post- och telestyrelsen (PTS) och Transportstyrelsen. CSN skriver i sitt remissvar att ”CSN är i stort sett positiv till förslaget om en ny nationell modell för e-legitimationer” och Transportstyrelsen skriver att de ”ställer sig positiv till utredningens arbete och de förslag som redovisas”.

HårdKritik

Men på sina håll är kritiken inte nådig. Flera tunga instanser anser att utredningen brister i kvalitet.

Försäkringskassan, som är en av de myndigheter som tar emot

28

obiz | 2 • 2011

Så här ser inloggning för Bank-ID ut. Nu föreslås en helt ny e-legitimation som skulle göra att man använder den istället.

Försäkringskassan, som är en av de myndigheter som tar emot flest e-legitimeringar, tycker att genomförandeplanen är alldeles för optimistisk och att bland annat ekonomin i modellen inte går att bedöma.

flest e-legitimeringar, tycker att genomförandeplanen är alldeles för optimistisk och att bland annat ekonomin i modellen inte går att bedöma. ”Föreslagen lösning är inte komplett vilket innebär att det är mer eller mindre svårt att bedöma konsekvenserna för Försäkringskassan och våra kunder”, skriver myndigheten.

Stora brister

Konkurrensverket håller med om utredningens intentioner – att öppna för fler leverantörer av e-legitimation – men anser att förslaget har sådana brister att det inte bör genomföras.

Förslagen är inte är tillräckligt genomarbetade och konsekvenserna är inte tillräckligt utredda för att det ska kunna läggas till

grund för lagstiftning, menar Konkurrensverket.

Mest negativ är Sveriges Kommuner och Landsting som i en 13-sidig inlaga sågar förslaget vid fotknölarna. SKL vill att staten tar ansvaret för att utfärda certifikat, och inte lägger över det på konkurrerande marknadsaktörer. SKL anser också att verksamhetskrav och juridiska frågeställningar inte är tillräckligt utredda, att affärs- och betalmodellen är ofullständig och SKL saknar även risk- och konsekvensanalyser. Utred på nytt, kräver organisationen.

Stora brister

”Utredningens förslag innehåller sådana begränsande faktorer att de riskerar att hämma utvecklingen av nya e-tjänster”,

skriver SKLs ordförande, moderaten Anders Knape, i remis�svaret.

Marcus Jerräng

Vad är en e-legitimation?

I det vanliga livet använder du ditt körkort eller ett ID-kort när du ska legitimera dig. På internet använder du i stället din e-legitimation. Den visar att du är just du när du har kontakt med myndigheter, kommunen, organisationer och företag på internet. Din e-legitimation använder du när du legitimerar dig och när du skriver under handlingar elektroniskt på nätet.

Källa: e-legitimation.se www.obiz24.se

Surfplattor tar plats i kommunerna Apples surfplatta Ipad tas emot med öppna armar av landets kommunpolitiker. I kommun efter kommun får de ledande politikerna nu en egen Ipad för att de ska slippa printa tjocka buntar med möteshandlingar på papper.

Lilla Edet, Gällivare, Staffanstorp, Värnamo – en Ipad-våg sköljer just nu in över landets kommunstyrelser.

Bara under de senaste veckorna har kommunstyrelse­ politikerna i åtminstone två ytterligare kommuner – Gislaved och Halmstad – kunnat kvittera ut varsin egen ”padda”.

Anders Bergenek, administrativ chef på stadskontoret i Halmstad kommun, säger att Ipad-satsningen är en besparing.

Kommunen slipper avsevärda print- och portokostnader när kommunstyrelsepolitikerna nu övergår till att läsa möteshandlingar i Ipad istället för att plöja igenom tjocka buntar av pappershandlingar.

– Vi gör bedömningen att den här Ipad-investeringen kommer att betala sig på cirka 1,5 år, säger Anders Bergenek.

120 meter handlingar

Det totala utskicket av möteshandlingar till kommunstyrelsen under ett år motsvarar en ungefär 120 meter hög stapel av A4-papper, enligt Anders Bergenek.

– Vi har också börjat få krav på oss att printa möteshandlingar i färg för att rätt återge exempelvis kartor och det blir väldigt dyrt. Handlingarna till ett enda sammanträde i samhällsbyggnadsutskottet i januari kostade 23 000 kronor att printa ut, säger Anders Bergenek.

Halmstad valde mellan flera olika surfplattor men fastnade slutligen för Ipad.

– Att det inte blev Samsungs www.obiz24.se

Surfplattor, som till exempel iPad, är på väg in flera kommuner som ett sätt att hantera handlingar snabbare och billigare.

platta berodde framför allt på den mindre skärmstorleken, säger Anders Bergenek.

Sedan det blev känt att kommunstyrelsen skulle få egna paddor har politiker fler nämnder i Halmstad också börjat känna sig sugna. Men när Ipad-frågan härom veckan var uppe i kommunens servicenämnd blev beslutet att avvakta tills man ser om kommunstyrelsens paddprojekt blir framgångsrikt.

– Det är ju klart att det här lockar, men nu handlar det först om att titta på erfarenheterna från kommunstyrelsen. Men sedan är det i alla fall min förhoppning att den här tekniken ska visa sig så framgångsrik att vi kan ta den vidare hela vägen till fullmäktige, säger Anders Bergenek.

Bengtsfors först

Bengtfors kommun var först ut med sammanträdeshandlingar via Ipad redan i oktober förra året. Då handlade det om ett begränsat försök för politiker i kommunstyrelsens arbetsutskott. Försöket har fungerat ”kanonbra”, enligt kommunens it-chef Marcus Holm. I dag är man redo att ta nästa steg.

– Vi går vidare med Ipads till hela kommunstyrelsen inklusive ersättare under våren. Nästa steg är fullmäktigepolitikerna. Det

lär inte bli i år, men förmodligen under nästa år, säger Marcus Holm.

Eftersom Bengtsfors var så tidigt ute med Ipad har massor av andra kommuner hört av sig med frågor, berättar Marcus Holm. Det visar sig att den dalsländska kommunen under de senaste månaderna till och med blivit lite av ett pilgrimsmål för Ipad-sugna kommunföreträdare från hela landet.

– Du, jag kan säga dig att jag har varit fullständigt nedringd av kommuner som vill höra sig för om Ipad-projektet. Jag har nog snart pratat med de flesta kommunerna i Sverige om det här. Vi har haft en hel del av dem här på studiebesök också. Det har varit ett oerhört stort intresse, säger Marcus Holm.

Tomas Zirn

TM MATTAN MARKSKYDD / KÖRMATTA

Fördelen med TM MATTA: - Compression moulded gjutning ger högre hårdhet och elasticitet - Lätt att rengöra pga Chevron designen - Lätt att transportera och behöver inga maskiner vid utläggning - TM Mattan är miljövänlig och fullt 1 - 9st 1 895:(ordinariepris: 2 500:-) återvinningsbar - Förblir lika stark även efter hård 10 1 695:användning (ordinariepris: 2 125:-) - Enkel att montera ihop med speciella kopplingar * alla priser är nettopriser, exkl. moms och frakt.

Erbjudandet gäller t.o.m. 20/5-2011.

Specifikation: Bredd: 1 200 mm Längd: 2 410 mm Varje matta täcker 2,88 m² Tjocklek: 14 mm Vikt: 36 Kg Klarar temp från -30 till +80 Färg: Off white

031-719 63 12 031-53 80 87 christian.ericsson@tmgbg.se

www.transportmaterial.se Manufakturgatan 21-23, 417 07 Göteborg Tel 031-719 50 40 Fax 031-53 80 87 E-post info@tmgbg.se

2 • 2011 obiz

29

Intervjun

Hon betyder mer än

pengar

för Storumans kommun

I mer än tio år har Anja Pärson från lilla Tärnaby i Storumans kommun lyckats hålla sig i toppen av världseliten i alpint. Hon är utan tvekan Storumans kommuns mest lysande stjärna.

– Anja Pärson har väldigt stor betydelse för marknadsföringen av vår kommun både nationellt och internationellt, säger Ralph Johansson, kanslichef i Storumans kommun.

30 30

obiz obiz || 22 •• 2011 2011

www.obiz24.se

Anjas sponsorer

M

Foto: Nisse schmidt/scanpix

kommun

Att Anja Pärson inte bor i Tärnaby har ingen betydelse eftersom hon så starkt förknippas med orten. Dessutom tävlar hon fortfarande för Tärna IK Fjällvinden. Men kommunen har inget avtal med henne där de får använda henne i marknadsföringssammanhang

www.obiz24.se

• Audi • Carrera • Head • HiQ • Hestra • Seger • Reebok • Kamperdell • Hellosweden • Dartfish • Tärnafjällens PR-förening

ånga idrottsstjärnor är starka varumärken som intimt förknippas med sina hemorter.

Det gäller till exempel Björn Borg och Södertälje, Ingemar Stenmark och Tärnaby, Thomas Wassberg och Åsarna, Peter Forsberg och Örnsköldsvik, Carolina Klüft och Växjö samt Charlotta Kalla och Tärendö.

Att idrottsstjärnor kan ha stor betydelse för sin hemort är Anja Pärson ett levande bevis på.

– En uppskattning som är gjord av Perspective PR-byrå säger att 95-100 procent av all positiv internationell PR som regionen Hemavan-Tärnaby får står världsstjärnorna för, och när det gäller nationell PR är siffran 75 procent, berättar Ralph Johansson, kanslichef i Storumans kommun. Även om Ingemar Stenmark var den som satte Tärnaby på kartan för snart 40 år sedan är det idag Anja Pärson som är det stora affischnamnet. Hon har rankats som idrotts-Sveriges starkaste varumärke av Comvision. Åtta av tio svenskar tycker också att svenska idrottsstjärnor är bra förebilder, enligt en undersökning som SIFO har gjort på uppdrag av Riksidrottsförbundet.

– Genom att Anja får mycket uppmärksamhet och att orten Tärnaby ofta nämns i samband med henne stärks hela tiden varumärket Hemavan-Tärnaby, säger Ralph Johansson.

Anja Pärson bor sedan länge i Monte Carlo i Monaco – långt från de västerbottniska fjällen.

– Att hon inte bor här har ingen betydelse eftersom hon så starkt förknippas med Tärnaby. Dessutom tävlar hon fortfarande för Tärna IK Fjällvinden, säger han.

Storumans kommun, där Tärnaby ligger, har inget avtal med Anja Pärson som ger dem rätten att använda hennes namn i marknadsföring. Hon är inte heller någon officiell ambassadör för kommunen.

– Storumans kommun har inget avtal med Anja, däremot har Hemavan-Tärnaby PR-förening, som bland annat driver Hemavan Tärnaby Turistbyrå åt Storumans kommun, och Tärna IK Fjällvinden avtal med Anja gällande marknadsföring, berättar Ralph Johansson.

Hemavan-Tärnaby PR-förenings avtal med Anja Pärson innebär att de har rätt att använda hennes namn och bilder på henne i sin marknadsföring. Däremot deltar inte Anja i några event.

– Det går egentligen inte att sätta ett ekonomiskt värde på avtalet. Vi inledde ett samarbete med Anja redan när hon var

2 • 2011 obiz

31

att synas

Riskfyllt använda Körslaget, Melodifestivalen och Idol. Svenska kommuner är allt oftare med och finansierar tv-produktioner.

– Greppet att satsa på tvproduktioner som exponering av kommuner är i princip rätt i tiden. Men det är onekligen ett risktagande i dessa satsningar – som kan vara svårt att försvara ur ett offentligt perspektiv, säger Jesper Falkheimer, docent i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Andreas Johnsson vann nyligen Körslaget med sin kör från Ljusdal. Det kostade Ljusdals kommun 70 000 kronor plus kostnaden för 50 hotellnätter med full pension.

– Det här saknar motstycke i att sätta Ljusdal på kartan, konstaterar Roland Bäckman, kommunstyrelsens ordförande i Ljusdal. Vi arbetar hela tiden på olika sätt för att skapa en positiv bild av Ljusdal men ingenting vi gjort har varit lika positivt som det här.

Ljusdal fick full valuta för sin insats i Körslaget. Örebro, som åkte ut först, betalade 200 000 kronor, Kristianstad, som åkte

ut i tredje programmet, 190 000 kronor och övriga kommuner betalade i en fallande skala.

Allt är en förhandling mellan produktionsbolaget och kommunerna.

Melodifestivalen är ett annat exempel där landets kommuner erbjuds att delta i finansieringen.

2010 betalade exempelvis Örnsköldsvik 800 000 kronor för att en delfinal skulle arrangeras i kommunen. Idol är en annan tvproduktion som kommunerna erbjuds att delfinansiera.

Det är många kommuner som slåss om att på olika sätt uppmärksammas och mycket skattepengar satsas i kampen om att bli sedd. Kommuner strider om turister, investeringar och företagslokaliseringar genom att exponera sig genom tv-produktioner.

Riskfyllt använda TV

– Det är viktigt för kommuner att exponera sig själv ta som attraktiva platser genom olika strategier, säger Jesper Falkheimer. Men det är också viktigt att sådana satsningar är väl genomtänkta och kan förankras i det som kommunen är och står för.

Annars finns en risk att kommu-

16-17 år, innan hon slog igenom, och har fortsatt sedan dess, berättar Inger Andersson, administrativ chef på Hemavan-Tärnaby PR-förening.

Inger Andersson menar att varumärket Anja Pärson står för värden som stämmer bra överens med de värden som HemavanTärnaby vill kommunicera.

– Egentligen är väl alla skidstjärnor från Tärnaby lämpliga att marknadsföra Hemavan-Tärnaby, men vi har valt att hålla fast vid Anja eftersom hon passar oss väldigt bra, säger Inger Andersson.

Så länge Anjas elitkarriär fortsätter är

32

obiz | 2 • 2011

nens invånare vänder sig emot den bild som förmedlas och en negativ opinion internt är inte värd eventuell positiv exponering externt.

Att satsa på så kallad inbäddad marknadsföring, det vill säga att synas i sammanhang som inte direkt förknippas med marknadsföring, är numera ett vanligt sätt för olika aktörer att försöka påverka sin omgivning. Traditionell reklam med tydliga avsändare har allt svagare effekter bland medborgare och kunder som är reklamtrötta.

Svårt att försvara

– Greppet att satsa på tvproduktioner som exponering av kommuner är i princip rätt i tiden. Men det är onekligen ett risktagande i dessa satsningar som kan vara svårt att försvara ur ett offentligt perspektiv eftersom man kan argumentera för att istället satsa skattepengarna på att exempelvis anställa fler lärare, säger Jesper Falkheimer.

Om kommunernas satsningar motsvarar marknadsföringsvärdet är inte helt enkelt att värdera. Kommunstyrelsens ordförande i Ljusdal är dock säker på sin sak.

det värt många sköna kronor för Storumans kommun och skidorten Hemavan-Tärnaby.

Efter avslutad karriär dalar sakta hennes värde som marknadsförare för orten.

I stenhård konkurrens har Anja vunnit sex OS- och 13 VM-medaljer, varav sju VM-guld.

Hon har vunnit den totala världscupen två gånger och är den enda alpina åkaren i historien som vunnit VM-guld i alla fem discipliner.

Hon har faktiskt vunnit mer än dubbelt så många VM- och OS-medaljer som den store Ingemar Stenmark. Hon är den enda

– Jag tror det kostar över 150 000 kronor att köpa 30 sekunders reklam i TV4, säger Roland Bäckman. Vi fick nästan sju minuter bara i första programmet.

Medieforskaren Jesper Falkheimer är inte lika säker på marknadsföringsvärdet.

Han menar att det är mycket svårt att räkna ut direkta medieeffekter. Medieforskningen har sysselsatt sig med detta i många år.

– Enkla översättningar mellan publicitet och annonsutrymme fungerar inte, men det brukar vara så man ofta gör i praktiken, säger han. Precis som Ljusdal menar Jesper Falkheimer att kommunerna räknar kvantitativ exponering och utgår från att denna kan jämföras med rent annonsutrymme. Så enkelt är det inte.

– Exponering genom tv-program är svårt att mäta i direkta effekter på tittarna. Möjligen kan man hävda att det finns långsiktiga effekter. Det som däremot är en tydlig effekt är den som sker inom kommunen.

Ingen lägger lika mycket märke till om en kommun syns i tv som de egna kommuninvånarna.

GUNNAR ANDERSSSON

kvinnliga idrottare som fått Svenska Dagbladets Bragdmedalj två gånger och den enda som överhuvudtaget fått den två år i följd.

Efter VM-framgångarna på hemmaplan i Åre 2007 lade Storumans dåvarande kommunalråd Gunnar Åström fram ett förslag på att lägga till Tärnaby i kommunnamnet till Storuman-Tärnaby. Förslaget röstades dock ner i kommunstyrelsen. För dyrt, tyckte en majoritet.

– Jag tycker att kommunen borde kunna dra ännu mer nytta av skidframgångarna, sade Gunnar Åström till Dagens Samhälle.

Gunnar Andersson www.obiz24.se

Foto: Thomas Selig

TV för att synas

Andreas Johnsson vann nyligen Körslaget med sin kör från Ljusdal. Det kostade Ljusdals kommun 70 000 kronor plus kostnaden för 50 hotellnätter med full pension. Väl använda pengar, enligt kommunledningen. –Det här saknar motstycke, menar Roland Bäckman, kommunstyrelsens ordförande i Ljusdal.

Härryda sa nej tack!

Härryda kommun valde i fjol att inte satsa skattepengar i produktionen av Körslaget.

– Det fanns ingen anledning att bidra ekonomiskt till ett tv-program. Körslaget är säkert trevligt, men det är ingen uppgift för kommuner att bidra ekonomiskt till tvproduktioner, säger Karina Djurner, kommundirektör i Härryda.

Inför programmet skickades ett avtalsförslag från Körslagets produktionsbolag till Härryda.

Produktionsbolaget ville ha www.obiz24.se

150 000 kronor av Härryda kommun som då skulle få sex biljetter till varje sändning.

Trots att Härryda valde att inte bidra med finansiering deltog en kör från kommunen i Körslaget.

– Så vitt vi förstår blev inte exponeringen av Härryda sämre för det. I det förslag till avtal vi fick ingick inte någon garanti för att kommunens namn skulle nämnas om man bidrog med pengar, men vi hade inte heller fattat något annat beslut även om det hade inneburit att kommunen skulle ha exponerats på ett annat sätt, säger hon.

Vinnarkommunen betalade minst för att vara med Örebro kommun: 200 000 kronor eller 220 000 kronor om de

går vidare efter program två. 10 biljetter till direktsändningen.

Kristianstads kommun: 190 000 kronor. 6 biljetter till

direktsändningen.

Partille kommun: 150 000 kronor eller 180 000 kronor om de

går vidare efter program två. 6 biljetter till direktsändningen.

Sjöbo kommun: 120 000 kronor eller 150 000 kronor om de går

vidare efter program två. 6 biljetter till direktsändningen.

Umeå kommun: 120 000 kronor. 10 biljetter till direktsänd-

ningen.

Katrineholms kommun: 80 000 kronor. 20 biljetter till direkt-

sändningen.

Ljusdals kommun: 70 000 kronor. 6 biljetter till direktsänd-

ningen. + 50 hotellnätter inklusive mat.

Källa: Skånska Dagbladet 2 • 2011 obiz

33

MILJÖ

MiljöStabilt med Hus av återvunnet glas En byggteknik som återvinner tomflaskor och krossat bilglas. Det låter inte riktigt klokt, men det är precis vad det är. I Njurunda utanför Sundsvall har det för första gången i Sverige byggts en hel villa i foamglas.

Foamglas har använts som byggmaterial i över 40 år. Turning Torso i Malmö, Dunkers Kulturhus i Helsingborg, Kungliga biblioteket i Köpenhamn är bara några byggnader med foamglas i grunden.

Pittsburgh Corning är världens främsta producent av cellglasisoleringen Foamglas.

Tekniken som använts i Njurunda kallas Koljern och är utvecklad av ingenjören Åke Mård.

Koljern går ut på att väggar, tak och grund av foamglasskivor sätts ihop till byggelement som förstärks med u-plåtlättbalkar.

Foamglas består till 95 procent av luft, som isolerar väl, inneslutet i glas av mestadels återvunna flaskor och bilglas.

Foamglas-fasaden är känslig och huset i Njurunda, som byggts för en privatperson, är täckt av träpanel och taket av plåt. I Njurunda används foamglas av både miljö- och energiskäl. Huset beräknas ha en energiförbrukning på cirka 30-40 kWh per kvadratmeter och år inklusive värme och vatten. Mätpunkter är inbyggda på 30 ställen i byggnaden för att kunna utvärdera resultatet. Åke Mård samarbetar i Njurunda med arkitekten Anders Nyquist, som i 40 år har arbetat med kretsloppsanpassade hus enligt en modell som kallas

34

obiz | 2 • 2011

Det går att bygga hus av återvunnet glas. Dessa element av foamglas används som byggelement-

EcoCyceldesign.

Med foamglas kan man även bygga brandsäkra hus. Dessa hus tål brandstormar med en

temperatur av 300-600 grader genom att man monterar speciella brandsäkra luckor för fönster och dörrar. Dessa hus är aktuella

i bland annat Kalifornien, Australien, Grekland och Spanien.

Gunnar Andersson www.obiz24.se

AHÅS Vassröjning & Sjögrävning AB Fakta: Foamglas

Koljerntekniken består av foamglasmoduler; 600x1200 mm isolerskiva av foamglas förstärkt med u-plåtlättbalkar, 50 mm eller 100 mm tjocka. Modulerna är både bärande och isolerande. De kan också användas i utfackningsväggar. Materialet kan inte användas öppet. Det fryser sönder och är sårbart.

Energiförbrukning beräknas vara 15-25 kWh per kvadratmeter och år i ett flerbostadshus, något mer i en privatvilla.

Foamglas består av 75 procent återvunnet glas från tomflaskor och bilglas, 9 procent luftbubblor i glasmassa som inte släpper igenom fukt, och sand.

Eftersom glas uteslutande består av glas och kol, är det ekologiskt och stabilt i alla konstruktioner.

Foamglas är vattentätt, ångtätt, kemikalieresitent, skyddar mot radon, brandsäkert, kan inte ruttna eller mögla och angrips inte av skadedjur och mikroorganismer eftersom materialet är oorganiskt.

Dessutom är det, även vid långtidslast, ovanligt tryckstabilt men också formstabilt, eftersom glas krymper och utvidgas minimalt. Sist men inte minst är foamglas lätt att bearbeta med enkla verktyg som bågfilsklinga och fogsvans.

Bilder på vår senaste amfibiemaskin

Sjöentreprenad, Muddring Pålning, Spontning, Bryggor

www.ahås.se

Mobil: 0706-55 74 80 E-post: info@ahas.se

MILJÖVÄNLIGA NÄRVÄRMECENTRALER För olika biobränslen. Effekter från 60 kW till 8 MW Bränsleförråd från 11 m3 till 96 m3 eller platsbyggd

Driftsäkerhet Minimera driftkostnaderna och säkerställ driften. Hela drivkedjan är byggd för bekymmersfri drift i många år!

Frihet att välja bränsle Med vår beprövade brännarteknik kan du enkelt byta mellan flis, pellets, havre och briketter med några enkla knapptryckningar.

Design Våra centraler passar in i alla miljöer och färgerna anpassas efter önskemål.

Komplett Vi levererar helt kompletta värmecentraler. Inkoppling, driftsättning, utbildning och serviceavtal.enl. ök.

Nybyggargatan 1B, Skellefteå | 0910-34600 www.energiteknik.net

Foamglas består till 95 procent av luft, som isolerar väl, inneslutet i glas av mestadels återvunna flaskor och bilglas.

www.obiz24.se

2 • 2011 obiz

35

MILJÖ

Geotermisk energi är tillräckligt miljövänlig, även med elpanna som spetsförsörjning.

Det menar Miljööverdomstolen (MÖD) och ger IKEA rätt att starta upp sin anläggning i Uppsala. Johan Barth, vd på Geotec som investerat i anläggningen, kritiserar nu Uppsala och andra kommuners inställning och agerande, där man nekar tillstånd till geoenergianläggningar på tveksamma grunder Han menar att det inte första gången som kommunen sagt nej till geoenergi med hänvisning till att den lokalproducerade fjärrvärmen skulle vara ett bättre miljöalternativ.

– Flera bostadsrättsföreningar i Uppsala är också drabbade, säger han.

Tvisten i Uppsala mellan kommunen och IKEA har

Illustration: Geotec

Kritiserar kommuner för att hindra geovärme

Det är det här striden gällt. Att få använda tätt sittande borrhål för aktiv säsongslagring av kyla och värme. Systemet används normalt för större fastigheter och industrier, till exempel IKEA i Karlstad, Uppsala och Helsingborg.

gällt den geoenergianläggning som företaget har investerat i för att få förnybar värme och kyla till varuhuset. Trots att IKEA fick rätt på alla punkter i Miljödomstolen tog kommunen ärendet vidare till Miljööverdomstolen där kommunen led ett svidande nederlag strax efter påsk.

– Fjärrvärme är i många fall bra och elenergin från kraftvärmeverken behövlig. Men Sverige har inte råd med sovjetstatsfasoner. Alla typer av förnybar energi och smart energilagring måste kunna få vara valbar och användas som ett alternativ, sägerJohan Barth.

– Därför är det hög tid att

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tar de kommuner i örat som agerar för att begränsa konkurrens, valfrihet och en mångfald av energilösningar som tillsammans hjälper oss mot ett hållbart och klimatsmart samhälle, säger Johan Barth Erik Säfvenberg

Vår byggritning.

När vi bygger en skola är målet alltid självklart. Vi skall lösa ett lokalbehov.

Men om vi tittar närmare är uppdraget mer komplicerat än så. Vi ska även svara upp till alla stora och små behov hos barn och vuxna som ska leva och verka i skolan.

Man lär så länge man bygger - och det är viktigt att göra hemläxan ordentligt först. Våra skolor är alla byggda på beprövade och genomtänkta lösningar från våra femtio år i skolan.

Beställ gärna vår skolkatalog på www.flexator.se

36

obiz | 2 • 2011

www.obiz24.se

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

KVALITETS INREDNING FRÅN ORDERINVEST

vet o l r a m m So stundar!

Nu är det hög tid att beställa inför höstterminen.

Vi har välfyllda lager för snabb leverans.

Alea

Ring oss!

Vi räddar skolstarten!

Vi hdaenr ! bred

OR DE DER R I N VE VEST ST www.obiz24.se

OPAB AB • Box 37 • 289 21 Knislinge Tele 044-699 00 • Fax 044-699 20

2 • 2011 obiz

37

MILJÖ

Nu öppnas för konkurrens i fjärrvärmenäten Nu ska det bli konkurrens i fjärrvärmenäten. Fastighetsägarna jublar medan fjärrvärmebranschen är skeptiskt till om utredningen får den effekt som efterfrågats.

– Även den här utredningen visar att det är svårt att hitta ett regelverk som tillgodoser önskan om lägre priser, möjliggör reell valfrihet, och samtidigt bidrar till ökad miljöeffektivitet, säger Ulrika Jardfelt, vd Svensk Fjärrvärme.

Utredningen om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten (TPAutredningen) har nu överlämnats till Näringsdepartementet.

Syftet är att lämna förslag som ska öka konkurrens och valfrihet för kunderna, stärka kundernas ställning, ge lägre priser och bidra till en förbättrad miljö.

Alla nät ska omfattas

Utredningen föreslår att alla fjärrvärmenät på sikt bör konkurrensutsättas och att det ska vara möjligt för fjärrvärmekunder att välja leverantör. I dag är fjärrvärme lokala oreglerade monopol med en leverantör på varje ort där leverantören själv kan bestämma över pris och andra avtalsvillkor. De senaste tio åren har fjärrvärmeleverantörerna utsatts för omfattande kritik, främst på grund av stora prisökningar. Marknaden för fjärrvärme är stor och priserna påverkar många då över 80 procent av alla flerbostadshus värms med fjärrvärme.

I drygt åtta år har fjärrvärmemarknaden utretts i olika omgångar. Regeringar av skiftande färg har utrett hur konkurrensen

38

obiz | 2 • 2011

på fjärrvärmemarknaden och kundernas inflytande kan öka.

Nu har den senaste i raden av utredningar om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten presenterats.

– Vår största oro är att man inför ett system som innebär ökade kostnader och mer krångel för kunderna. Då kan fjärrvärmen få svårt att stå sig i konkurrensen med andra uppvärmningsformer, vilket leder till försämrad miljö och ökade kostnader för samhället, säger Ulrika Jardfelt, vd svensk Fjärrvärme.

Stor andel

Fjärrvärme står idag för mer än hälften av uppvärmningen i Sverige. I de flesta kommuner är det den billigaste uppvärmningsformen. Fjärrvärmebranschens omställning har dessutom bidragit till en bättre miljö och minskad klimatpåverkan.

Den omfattande utredningen om tredjepartstillträde landar i ett förslag som delar upp fjärrvärmen. Kunderna kommer då ha ett avtal med dels en distributör som de inte kan välja, dels en leverantör som de kan välja. Uppdelning ska ske om det finns någon ny aktör som utmanar den befintliga fjärrvärmeleverantören på orten. Det innebär att det på många orter varken blir reella valmöjligheter eller någon konkurrens.

– Jag hoppas att regeringen nu noggrant sätter sig in i konsekvenserna av utredningens förslag.

Fastighetsägarna välkomnar TPA-utredningens förslag att på sikt konkurrensutsätta alla fjärrvärmenät.

– Konkurrens på fjärrvärme-

marknaden är bra på flera sätt - dels ställer det krav på leverantörerna att vara effektiva, dels skapar det valfrihet för kunderna säger Per Forsling, energiexpert hos Fastighetsägarna och en av experterna i utredningen.

Fastighetsägare positiva

Han menar att det är möjligt att konkurrensutsätta fjärrvärmeleverantören genom lagstadgat tredjepartstillträde. Flera leverantörer av värme ska då ha rätt att distribuera och sälja värme till kunderna via rörnäten.

– Det är kolossalt roligt att utredningen lägger fram ett så genomarbetat och långtgående förslag. Nu kan fjärrvärmemarknaden gå från monopol till konkurrens. Det är en stor framgång för vår decennielånga kritik mot fjärrvärmemonopolet.

Energibolaget avvaktar

Energibolaget Fortum menar att fjärrvärmen i Sverige har fram till nu haft en avgörande betydelse i omställningen till en uthållig energiförsörjning.

Dessutom pekar de på att den med nuvarande marknadsförutsättningar i konkurrens med andra uppvärmningsalternativ vuxit kraftigt sedan avregleringen 1996 och att den i dag är den dominerande uppvärmningsformen på många platser i landet. Den svenska modellen för fjärrvärme har hittills varit den effektivaste för att få till stånd utbyggnad och utveckling av fjärrvärmen.

– Vi tycker det är viktigt att en reglering av marknaden värnar om kundens intressen samtidigt som fjärrvärmens bidrag till ett hållbart samhälle

Vi tycker det är viktigt att en reglering av marknaden värnar om kundens intressen samtidigt som fjärrvärmens bidrag till ett hållbart samhälle säkerställs, säger Anders Egelrud,vd på Fortum.

säkerställs, mer konkret att den inte leder till högre priser för kunderna, att den upplevda valfriheten ökar och att för samhället viktiga investeringar i ny uthållig energiproduktion kan genomföras. Vår ambition är att värna om att produkten fjärrvärme även fortsatt kommer att vara konkurrenskraftig både när det gäller pris och miljö, säger Anders Egelrud,vd på Fortum.

Erik Säfvenberg

Mål med omreglering Branschorganisationen Svensk Fjärrvärme anser att en eventuell omreglering måste leda till: 1. Lägre pris 2. Verklig konkurrens och reella valmöjligheter för kunden 3. Ökad användning av spillvärme 4. Drivkrafter för investeringar i miljöeffektiv teknik 5. Fler regionala nät 6. Fortsatt hög leveranssäkerhet 7. Nyanslutning till fjärrvärme, utan höga trösklar www.obiz24.se

Liljedal Communication

rätt a r e Sortch vinn o

Vi är Sverigebäst på farligt avfall:

Man kan vinna mycket på att sortera rätt. Det gäller i allra högsta grad farligt avfall. Kommunerna här ovan är de som under det gångna året varit Sverigebäst på att ta hand om hushållens farliga avfall. Därför har de nominerats till SAKAB AllFa-priset 2011.

Vinnaren belönas med 100 000 kronor, en plockanalys och en välförtjänt stund i rampljuset. Vilken vinnaren är, avslöjar vi på prisutdelningen som äger rum den 24 maj på Avfall Sveriges årsmöte i Lund. Läs mer på www.sakaballfapriset.se.

[Sörab, Jönköping, Örebro, Vivab, Umeå, DalaAvfall, Piteå, Stockholm, Solna, Hässleholm Miljö]

www.obiz24.se

2 • 2011 obiz

39

Vård

Foto: Statens institutionsstyrelse

kritik från flera håll mot Gerhard Larsson, regeringens särskilde utredare av den samlade svenska missbruks- och beroendevården, menar att LVM borde ersättas med psykiatrisk tvångsvård. Hans utredning får nu kritik från såväl Anders Knape på Sveriges Kommuner och Landsting, Nils Åkesson på Statens institutionsstyrelse, SiS, som Christin Johansson, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR. När Gerhard Larsson överlämnade missbruksutredningens slutbetänkande ”Bättre insatser vid missbruk och beroende” till regeringen, slog hans utredning fast att tvångsvården av personer med missbruk eller beroende behöver förnyas. Han menar att vissa kommuner undviker att använda LVM av kostnadsskäl.

– Tas i stället initiativ från psykiatrin med stöd av LPT, Lagen om psykiatrisk tvångsvård, faller kostnaderna på landstinget, säger Gerhard Larsson som menar att beroende är en psykiatrisk diagnos och att man utöver LVM också kan tillämpa psykiatrisk tvångsvård enligt LPT. – Utredningens kartläggningar visar att det en enskild dag vårdas 1400 enligt LPT, varav drygt 900 med missbruksproblem, och cirka 300 enligt LVM. Det innebär att lagarna överlappar varandra.

Dessutom menar han att genom att LVM finansieras av kommunerna men bedrivs av staten vid särskilda institutioner genom Statens institutionsstyrelse, SiS, pekar han särskilt ut tre svagheter.

För det första att personer med missbruk som tvångsvårdas ofta samtidigt har annan psykisk eller somatisk sjukdom. Enligt Gerhard Larssons utredning är LMV är inte rustad för att möta dessa vårdbehov och landstingen tillhandahåller inte heller medicinska insatser inom SiS institutioner.

Dessutom menar han att i

40

obiz | 2 • 2011

jämförelse med LPT och tvångsvård i andra länder är vårdtiderna långa inom LVM-vården.

– En stor del av tiden tillbringas vid en låst institution.

Vårdtiderna framstår också som standardiserade. Den begränsade flexibiliteten utgör ett hinder i det motiverande arbetet genom att den enskilde inte erbjuds frivillig vård när motivationen är som störst, vilket den kan vara efter kortare tid.

Sammanhängande kedja

Till sist anser utredningen att tvångsvården bör vara ett första led i en sammanhängande vårdoch stödkedja. Utredningen menar att det alltför ofta saknas en genomarbetad frivillig fortsatt vård på hemmaplan och att risken för återfall i missbruk utan sådana insatser är överhängande.

Gerhard Larsson har i utredningen har kommit fram till två olika lösningar, dels att uppgradera LVM till en modern vårdlag och dels att integrera LVM i LPT. – Det finns flera fördelar som motiverar LPT-alternativet.

Om ansvaret för all psykiatrisk tvångsvård, även vid beroende, samlas i en lag med landstinget som huvudman förbättras rättssäkerheten. Tillämpningen blir mer enhetlig i 21 landsting än i 290 kommuner. Dagens överlapp mellan LVM och LPT upphör.

Dessutom anser Gerhard Larsson att förslaget är i linje med den internationella utvecklingen. Få länder har tvångsvård

SiS utvecklingsdirektör, Nils Åkesson, är en av de skarpaste kritikerna mot utredningen.

inom socialtjänsten.

Nu växer kritiken från flera håll efter att utredningen lagts fram. SiS menar till exempel att konsekvenserna för landets tyngsta missbrukare skulle blir ödesdigra om missbruksutredningens förslag att skrota LVM, tvångsvård för missbrukare, blir verklighet. SiS anser att utredningen vill införliva lagen i den psykiatriska tvångslagen LPT. De menar att det som bäst hjälper klienterna är att socialtjänsten har fortsatt ansvar för missbruksvården. Förlorarna på att byta huvudman är missbrukarna.

– Socialsekreteraren i den lilla kommunen känner sina missbrukare och den närheten underlättar tidiga ingripanden. Landstingen hade tidigare ansvar för den här mycket insatskrävande klientgruppen.

Det fungerade inte då och vi är oroliga för att det inte kommer att göra det nu heller, säger Nils Åkesson, utvecklingsdirektör på SiS och myndighetens expert i utredningen.

Vidare pekar han på att tre av fyra klienter som tvångsvårdas på SiS elva LVM-institutioner motiveras till vidare frivilliga

insatser. LVM är alltså en avgörande pusselbit i en vårdkedja för att rädda de allra tyngsta missbrukarna till livet. De behandlingsmetoder som används är baserade på vetenskaplig grund.

Nils Åkesson anser också att Gerhard Larssons slutsatser bygger på en felsyn. Han säger att Larsson menar att det i stort är samma grupp av människor inom LVM-vården som inom tvångspsykiatrin.

– Människor med psykiatrisk diagnos kan samtidigt ha ett missbruksproblem. Det betyder inte att de behöver tvångsvård mot missbruk. Människor som missbrukar får med tiden olika psykiska problem. Det betyder inte att problemen är av den digniteten att de måste tvångsvårdas på en psykiatrisk avdelning, säger Nils Åkesson. kritisk mot utredningen

Däremot, menar Nils Åkesson, krävs en tät samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

– Nästan alla klienter inom LVM-vården är blandmissbrukare och det förekommer numera att en del som fått substitutionsbehandling börjar kombinera dessa medel med andra droger. På SiS LVM-institutioner har man sett att allt fler klienter som skrivs in missbrukar metadon eller subutex.

Sveriges Kommuner och Landstings ordförande, Anders Knape sällar sig till kritikerna tillsammans med Christin Johansson, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, Eva Nordmark, förbundsordförande i SKTF, Alec Carlberg, ordförande Rainbow Sweden - klientrörelsens paraplyorganisation samt Sonja Wallbom, förbundsordförande RFHL. www.obiz24.se

missbruksutredning I ett gemensamt inlägg menar de att ”Om hälso- och sjukvården tar över ansvaret för all behandling är risken stor att kvalitén försämras samtidigt som individens rättigheter försvagas.

Med socialtjänstlagen, som är en rättighetslag, kan den enskilde missbrukaren hävda sin rätt i domstol. Den möjligheten finns inte i hälso- och sjukvårdslagen. Brukarorganisationernas erfarenhet är att klienter har lättare att få rätt gentemot socialtjänsten än vad patienter har gentemot hälso- och sjukvården.

Vår utgångspunkt är att den enskildes ställning ska stärkas, inte försvagas.”

– En förflyttning av ansvaret riskerar också att leda till

ett smalare utbud av insatser eftersom fokus på de sociala insatserna minskar. Vi befarar dessutom att färre personer får behandling om socialtjänstens roll och ansvar tonas ner. Därtill finns en risk att den kraft och energi som borde läggas på att förbättra missbruksvården i stället ägnas åt organisatoriska frågor som följer av ändrade huvudmannaskapsgränser, säger Anders Knape. ”Vore ett missag”

De anser att det är bättre med förslag som förtydligar primärvårdens viktiga roll, stärker brukarnas medverkan, både på individ- och verksamhetsnivå samt skärper reglerna för sam-

verkan mellan kommuner och landsting.

– I flera av de län som ingår i Sveriges Kommuner och Landstings utvecklingsarbete Kunskap till praktik har huvudmännen upprättat samverkansavtal. Både brukare och personal upplever att missbruks- och beroendevård i de länen har förbättrats väsentligt. Kunskap till praktik har också sett till att öka det tvärsektoriella och tvärprofessionella kunnandet genom en gemensam basutbildning för över 10 000 som i sitt jobb kommer i kontakt med riskbruk, missbruk eller beroende. Den utvecklingskraft och det engagemang som ligger i detta arbete bör tas tillvara och vidareutvecklas, säger Knape.

De menar att det vore ett misstag att slå ihop LVM och LPT eftersom de menar att den som har ett missbruk eller beroende behöver specialiserade insatser som inte nödvändigtvis är desamma som för en person med svår psykisk störning.

– Gerhard Larsson har en ambition om att presentera åtgärder som gör det möjligt för fler att få professionell hjälp. Det glädjer oss. Men att föreslå en reform som saknar stöd hos de som ska vara med och genomföra den är ingen bra idé, avslutar Anders Knape.

Erik Säfvenberg LVM (lagen om vård av missbrukare) LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård)

Lönsamt för alla En hållbar lösning kräver för barnets del insatser för hela familjen – ofta på HVB-hem.

GRÖDBYGÅRDENS beprövade erfarenhet av mer än 200 familjer visar att det lönar sig – för alla!

Vi integrerar psykoterapi (bild-, lek- och parterapi) med pedagogiska metoder (Marte-Meo, ART och CAP). Det ska emellertid till en kraft utöver metodnivån för att uppnå hållbara förändringar. Organisationens samordnade energi är den överlägset främsta förändringsfaktorn.

Vi direkthandleder föräldrarna i den pågående vardagen och stödjer dem på deras egen scen. Den höga komplikationsgraden upprätthålls och kärnsituationer repeteras flitigt. Kvalitet utan tillräcklig kvantitet lämnar inga avtryck.

GrödbyGården arbetar med familjer i behandling, utredning och mellanvård. Dessutom tar vi emot ensamma barn 3 – 13 år.

Den yttre miljön präglas av generösa utrymmen – i lägenheter, trädgårdar och odlingsbar mark.

Fakta:

GrödbyGården: 25 platser.15 personal. Föreståndaren leg psykolog/leg psykoterapeut med 17 år i offentlig tjänst. Egna lägenheter i tre villor och en kringbyggd Skånegård. Grödby ligger i Skåne nära Blekinge med bokskogar, hav och sjöar inpå knuten. Vi är autonoma och behöver inte underordna oss någon koncernledning. Se Sil:s kvalitetsindex. ISO-certifierad 9001:2000. Tfn: 0456-229 41 annika.lennart@grodbygarden.se www.grodbygarden.se.

www.obiz24.se

2 • 2011 obiz

41

Vård

Nytt utjämningssystem ger landsting mindre pengar

Den så kallade Utjämningskommittén.08 föreslår förändringar i både inkomst- och utjämningssystemet från 2013, med övergångsregler till 2015.

Kommitténs förslag är att den garanterade skattekraften ska uppgå till 115 procent av medelskattekraften för både kommuner och landsting för att utfallet vid skatteväxlingar ska bli neutralt, samt att skillnader i lönekostnader kompenseras fullt ut för både kommuner och landsting. Vidare föreslås en rätt genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdsmodellen.

Dessa förändringar innebär att ekonomin i bland annat landstinget i Jönköpings län försämras med 85 miljoner kronor 2013 och med 250 miljoner kronor när det får full genomslagskraft 2015.

Betydande konsekvenser

– Innan vi gått igenom utredningens förslag är det svårt att kommentera kommitténs slutsatser mer än att det får betydande ekonomiska konsekvenser för landstinget, konstaterar landstinget i Jönköpings läns ekonomidirektör Stefan Schoultz.

I Västerbotten väntas landstinget förlora ännu mer, 320 miljoner.

42

obiz | 2 • 2011

Foto: Jan Lindmark.

Landstinget i Jönköpings län får 250 miljoner kronor mindre i kommunalekonomisk utjämning från 2015 och landstinget i Västerbotten 320 miljoner. Det blir resultatet om förslaget efter regeringens nyligen avslutade översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning går igenom.

Västerbottens läns landsting är en av de landsting som kan komma att förlora pengar på det nya utjämningssystemet.

320 miljoner mindre väntas bli effekten. ”En fruktansvärd smäll” kallar Landstingsstyrelsens ordförande i Västerbotten, Peter Olofsson(S) effekten medan riksdagsmannen Anders Sellström (KD) menar att landstinget överkompenserats.

– I tidigare system har vissa gynnats och andra missgynnats.

Två tydliga exempel på det är Västerbottens landsting som nu tappar mycket pengar i kostnadsutjämningen på grund av att de tidigare överkompenserats och Blekinge landsting som uppjusteras för att de tidigare missgynnats, säger Anders Sällström, riksdagsledamot (KD) till Västerbottens Folkblad.

Landstingsstyrelsens ordförande i Västerbotten, Peter Olofsson, menar dock att det kommer att bli en ”fruktansvärd smäll” om förslaget går igenom.

Modell tas bort

Anledningen till att de får mindre pengar är att kostnaden för befolkningens vårdbehov idag beräknas med hjälp av två modeller, en för så kallade vård-

tunga grupper och en för den övriga befolkningen.

Den huvudsakliga orsaken till att landstingens ekonomi försämras om förslaget går igenom, är att modellen för vårdtunga grupper tas bort.

Inga nya satsningar

Definitionen på vårdtunga enligt Jönköpings läns landsting: Elakartad tumörsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom, inflammatorisk ledsjukdom, artros, ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt, höftfraktur, schizofreni, övriga psykoser och hiv.

Kommittén konstaterar att landstingen gör på olika sätt när det gäller diagnossättning och därmed beskriver inte systemet skillnaderna i strukturella vårdbehov på ett bra sätt.

– De föreslagna förändring-

arna innebär att det inte finns utrymme för några stora satsningar framöver. De satsningar vi ändå måste göra, till exempel inom psykiatrin, kommer att ske genom att vi disponerar om de resurser vi har, säger landstingsstyrelsens ordförande i Jönköping, Peranders Johansson (M).

Nu ska förslaget ut på remiss.

– Ett fungerande utjämningssystem är av avgörande betydelse för att kommunerna och landstingen ska ges likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Utredningens betänkande kommer nu bli föremål för fortsatt beredning och remitteras till bland annat samtliga kommuner och landsting, säger finansmarknadsminister Peter Norman.

Erik Säfvenberg www.obiz24.se

Upphandla med miljökrav & sociala krav

Stockholm, Hotell Hilton Slussen 15 september

Att upphandla med miljökrav och sociala krav Att ställa miljökrav och sociala krav vid upphandling blir allt viktigare. Heldagskonferensen vänder sig främst till upphandlare inom offentlig sektor och leverantörer som vill leva upp till de miljökrav och sociala krav som offentlig sektor ställer.

Varför är det viktigt att du kommer på konferensen?

t Träffa de som driver utvecklingen mot en offentlig sektor med miljöfrågor och socialt ansvarstagande i fokus. t Upphandlare och leverantörer bidrar till att offentligsektor satsar på miljövänliga alternativ och att produktion i lågelöneländer sker i fabriker med acceptabla arbetsvillkor. På konferensen att upphandla med miljökrav och sociala krav får du veta hur.

Konferensinformation Tid: 15 september 8.30 -17.00 Plats: Stockholm, Hotell Hilton Slussen Målgrupp: upphandlare, miljöchefer, verksamhetschefer och leverantörer till offentlig sektor.

Frågor? Kontakta oss: 070-7124775 e-post:maria.sellfors@idg.se

t Du får klarhet i vilka juridiska möjligheter och hinder det finns för att ställa krav vid offentlig upphandling. Praktikfall belyser hur kommun, landsting och myndigheter ställer sociala krav samt miljökrav när de upphandlar varor och tjänster. Även uppföljningen av krav som ställs vid upphandlingen får speciell fokus under dagen.

Konferensen är en av årets viktigaste och en bra investering för dig som vill bli bättre på att genomföra upphandlingar som tar hänsyn till miljökrav och sociala krav!

www.obiz24.se

Sveriges oberoende affärsmedia inom upphandling och anbud. www.upphandling24.se

www.uh24.se/miljoetik2011 w h24 / ilj tik2011

2 • 2011 obiz

43

Vård

www.obiz24.se

Läs oss på webben!

www.obiz24.se

De senaste nyheterna från kommun. landsting och stat Krönikor Personporträtt Lediga jobb Fördjupande reportage Debatt om offentlig sektor Kalendarium

8]] ijjXak\e ] i f]]\ekc^` j\bkfi %nnn%fY`q)+%j\ 44

obiz | 2 • 2011

www.obiz24.se www.obiz.se

www.brizad.se

• Konsultstöd med 24-timmars jour • Egen psykiatriker • Tillgång till psykolog, terapeut • En familjehemsförälder hemma på heltid • Undviker dubbelplaceringar • Akutplaceringar • Utredningar Vi finns etablerade i stora delar av Sverige.

Kontakta oss så berättar vi mer!

Kontoret, 0650-59 53 22 (08.00-17.00) Christina Kråke 070-837 19 01 christina.krake@brizad.se Lena Maria Grandin 070-837 21 78 lenamaria.grandin@brizad.se

Casator Care erbjuder trygg och säker omvårdnad, behandling, rehabilitering, särskilt boende och utredning inom målgruppen mammor med barn och människor med behov av psykiatrisk vård. Ledorden i vår verksamhet är trygghet, kvalitet och integritet.

Välkommen till Casator Care!

Villa Lindö

Villa Lindö

Sörgården

Målgrupp: Män och kvinnor med psykiska och/eller sociala handikapp. Även LVM, LPT och LRV

Behandlingsmetod: Socialpsykiatrisk med psykodynamisk och kognitiv inriktning Behandlingshem

Utredning & tjänster Behandlingshem

För mammor med barn samt gravida kvinnor med psykiatrisk problematik, psykosocial problematik och/eller missbruksproblematik.

Vi utför utredningsuppdrag och tar emot akutplaceringar. För förälder med barn, familjer med barn och gravida kvinnor.

För människor som är i behov av psykiatrisk vård enligt SOL och medicinskt färdigbehandlade med psykiska funktionshinder.

Kontakt: Vanja Gudesjö Tel: 070-377 06 20

Kontakt: Klara Idensjö Tel: 070-851 15 25

Kontakt: Cecilia Friberg Tel: 070-172 67 64

Solviken HVB Spånggatan 7 • 570 82 MÅLILLA Tel. 0495-201 06 • Fax. 0495-209 40 www.solviken.se • info@solviken.se

Casator Care | Norra Vägen 35 | 392 34 Kalmar | www.casatorcare.se

www.obiz24.se www.obiz.se

2 • 2011 obiz

45

Vård

Provtagning i hemmet ska ge bättre hälsa Nu tas ett nytt steg i utvecklingen mot personbaserad e-hälsa. I EU-projektet Renewing Health ingår, bland 8 000 försökspersoner totalt, 400 diabetiker och 400 hjärtpatienter från Norrbotten. I projektet ska teknisk utrustning som mobiltelefon och provtagningsutrustning för hemmabruk användas för att bland annat ”ställa in” medicinering för ökad livskvalitet.

Norrbottens läns landsting bedrev fram till november 2010 projektet Myhealth@age där ordinerad egenvård i hemmet var en av huvudpunkterna. Tanken var att med hjälp av lättanvänd teknisk utrustning som mobiltelefon och provtagningsutrustning för hemmabruk ska patienter i åldern 60–80 år bli mer aktiva i arbetet att förbättra sin hälsa. ÖkaD motion

Malte Brännström, allmänläkare vid Sandens vårdcentral i Boden, sa i november till IT i Vården att han anser att projektet har varit en framgång.

– Det arbetssätt som vi använder i projektet ökar patienternas ansvar och kunskap om sin egen behandling, men ger dem också en bättre tillgänglighet till vård, vilket gör dem tryggare. Exempelvis ökar projektet möjligheterna för patienter som tidigare har varit låsta till hemmet att ta promenader och leva ett mer normalt liv.

Nu går man in i en nytt, europeiskt projekt som heter Renewing Health. Där kommer 8 000 patienter från nio länder att delta. Samtliga deltagare i

46

obiz | 2 • 2011

Genom att låta äldre själva ta prover på sina värden i hemmet, som de sedan rapporterar vidare digitalt, ska de må bättre genom ökad kunskap om sin egen kropp och våga motionera mer. Maria Runelöv, arbetsledare vid hemtjänsten i Boden hjälper Eva-Maria Carlsson att lära sig använda utrustningen.

projektet har utrustats med en mobiltelefon, och efter behov även med stegräknare, pulsklocka, blodtrycksmätare, blodsockermätare och utrustning för att mäta PK-värdet vid behandling med den blodförtunnande medicinen Waran.

Förutom den tekniska uppföljningen ska försökspersonerna ordineras promenader och fysisk träning, men också läkemedel eller blodsockertagning.

– En av de stora vinsterna är att försökspersonerna kan se den egna förbättringen av hälsan direkt med de provresultat de får. Med provresultaten går det att lära sig att hitta rätt dos insulin eller Waran för det liv de lever. Utan kontinuerlig uppföljning är det svårt. Nu kan försökspersonerna stämma av doseringen med sina respektive läkare då provresultaten som tas i hemmen rapporteras direkt in till behandlande personal, säger Lennart Isaksson, projektledare

vid Centrum för innovation och e-hälsa vid Luleå tekniska universitet.

Bättre livskvalitet

Lennart Isaksson menar att livskvaliteten kan få en kraftig förbättring med möjligheten att hitta rätt dosering men också att rädslan för att belasta kroppen vid motion blir mindre.

– Inte minst diabetespatienter har svårt att veta exakt hur de reagerar på viss mat och motion, då reaktionen är individuell. För hjärtpatienter gör rädslan att motionera och belasta kroppen för hårt att hälsan inte förbättras som mycket som den skulle kunna. Dessutom förändras medicinbehovet med ökad motion. En så enkel mätning som en pulsklocka kan med rätt ordination användas för att hållas sig på rätt nivå i sin motion.

– För patienter som går på Waran är det dessutom av yttersta vikt att hitta rätt nivå på medicineringen för att hålla de

negativa effekterna av behandlingen så begränsade som möjligt.

Förutom provtagning kan försökspersonen få en påminnelse när det är dags att göra en åtgärd, som medicinintag och måste också kvittera den i telefonen. Om ett läkemedel inte är taget vid en viss bestämd tidpunkt eller om patienten rapporterar in värden som ligger utanför det referensområde som behandlande läkare angivit i systemet, reagerar det med ett larm.

Enligt Lennart Isaksson har det inte varit några problem att få äldre att acceptera ny teknik i kontakterna med vården.

– Det har fungerat väldigt bra. Efter några genomgångar klarade alla patienter att hantera utrustningen. Jag tror att nyckeln är att de har ett behov av att öka förståelsen om den egna hälsan och det gör dem väldigt motiverade att lära sig hur allt fungerar, säger han.

ERik Säfvenberg www.obiz24.se

Hela denna sida är en annons

Bactiguard på väg in i Sverige

Det svenska medicinteknikföretaget Bactiguard har skördat stora internationella framgångar genom att erbjuda världsledande lösningar för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Nu lanserar Bactiguard sina patenterade produkter och koncept för infektionsprevention i Sverige.

– Bactiguard har utvecklat en unik teknologi för att minska infektionsrisken vid olika typer av medicinska ingrepp, säger Stefan Leufstedt på Bactiguard med lång erfarenhet av den svenska vård- och hälsosektorn.

– Idag drabbas var tionde patient av en vårdrelaterad infektion som uppstår exempelvis vid kateteranvändning. Dessa infektioner leder till stora merkostnader för samhället och onödigt lidande för alla som drabbas.

Bactiguards teknologi och kunnande i nära samverkan med vården bygger helhetslösningar som avsevärt kan minska risken för infektioner.

FANTASTISK MÖJLIGHET

Fanny Lindström har en bakgrund som hygiensjuksköterska på Karolinska Universitetssjukhuset. I dag använder hon sin kompetens och erfarenhet för att stärka Bactiguards koncept.

– Ingen kedja blir bättre än sin svagaste länk och vårt sätt att arbeta utgår ifrån att vi erbjuder en säker och effektiv medicinteknisk produkt.

Vi sätter dessutom in produkten i ett helhetskoncep där mina erfarenheter helhetskoncept

och kunskaper kan bidra, säger Fanny Lindström.

Som erfaren hygiensköterska betonar hon vikten av att det måste vara lätt att använda produkterna aseptiskt – att bevara det rena rent.

UNIK METOD

Bactiguards produkter, ytbelagda katetrar av olika slag, bygger på en unik, svenskutvecklad teknologi. Ett extremt tunt ytskikt av ädelmetaller förebygger mikrobiell adhesion och kolonisation utan farmakologisk eller toxisk effekt.

– Det handlar om en mycket väl dokumenterad teknologi som under lång tid har använts internationellt, säger Stefan Leufstedt.

SAMLAR UTVECKLING OCH TILLVERKNING

Företaget stärker nu sin position i Sverige och satsar därför stort på att lansera produkter och koncept för infektionsprevention på den svenska marknaden. Samtidigt håller Bactiguard på att samla all utveckling och tillverkning i Sverige.

Den stora produkten idag är ytbe-

FAKTA U Det unika med Bactiguards katetrar är ytbeläggningen, som består av ett extremt tunt skikt av ädelmetaller.

UÊYtbeläggningen är vävnadsvänlig och förebygger bakterieadhesion samt har en omfattande klinisk dokumentation vad gäller reduktion av bakterier som kan orsaka infektion och sprida multiresistens.

www.obiz24.se

FOTO: CHRISTIAAN DIRKSEN

Ett enkelt och effektivt sätt att öka patientsäkerheten Stefan Leufstedt och Fanny Lindström på Bactiguard ska i nära samarbete med vården implementera infektionsförebyggande lösningar som kan minska risken för vårdrelaterade infektioner.

lagda urinvägskatetrar, men företaget utvecklar även katetrar för luftvägar och blodbanor.

Just i samband med kateteranvändning är risken för vårdrelaterade infektioner stor. En nyligen publicerad svensk klinisk studie med drygt 400 ortopedipatienter visar att Bactiguards katetrar kan minska förekomsten av sjukdomsalstrande bakterier med över 70 procent.

– Varje år dör omkring 1 500 personer i Sverige till följd av vårdrelaterade infektioner, säger Stefan Leufstedt. Därför måste vi på bred front arbeta med preventiva åtgärder.

Detta är extra viktigt med tanke på den ökande spridningen av multiresistenta bakterier och att vi riskerar att antibiotika i framtiden blir verkningslöst.

ENORM POTENTIAL

– Vårdrelaterade infektioner beräknas kosta den svenska vården 3,7 miljarder kronor varje år. Ytterst är det här en patientsäkerhetsfråga och på samma sätt som det satsas stora resurser på preventiva hygienrutiner bör man också arbeta med nya inno-

vativa produkter och koncept för att minska risken för infektioner, säger Stefan Leufstedt.

Bactiguard arbetar enligt en erstegsmodell för att tillsammans med vården säkerställa att produkter och koncept används på rätt sätt och till rätt patienter.

– Vi gör först en förstudie tillsammans där vi gemensamt utvärderar resultatet. Därefter används resultatet för att implementera produkt och koncept i den kliniska vardagen.

Efter implementeringen följer vi tillsammans upp de medicinska och ekonomiska effekterna.

ENKLA, EFFEKTIVA OCH SÄKRA

Stefan Leufstedt och Fanny Lindström pekar på att det na med Bactiguards produkter är att de är enkla att använda, ger snabb effekt och att de är dokumenterat säkra.

– Det nns ett stort behov och därför ser vi fram emot att tillsammans med vården skapa en effektivare infektionsprevention, som leder till ökad patientsäkerhet, minskad antibiotikaanvändning samtidigt som vårdkostnaderna minskar!

U Reduktionen av bakterieadhesion sker utan toxisk eller farmakologisk effekt.

U Bactiguards huvudprodukt är ytbelagda urinvägskatetrar men nu lanseras även katetrar för luftvägar och blodbanor.

Christian Kinch, vd, Bactiguard.

www.bactiguard.com2 • 2011 obiz

47

Foto: Ida Bood, Sunne kommun

Vård

Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador bland personer över 65 år och många äldre överlever inte traumat efter en fallolycka. Den vanligaste olyckan inträffar inomhus, på ett vanligt plant golv. Sunne kommun är nu först i Europa med att lägga in en ny typ av golvmatta som ska minska fallskadorna-

Nytt Golvmaterial ska minska fallskador på äldreboende Sunne kommun ska på ett äldreboende testa ett golvmaterial som förhoppningsvis minskar fallskadorna.

– Äldre är en överrepresenterad grupp när det gäller fallskador. Det är verkligen motiverat att skapa miljöer för den gruppen att röra sig i, säger Finn Nilson, forskare på Karlstads universitet som under tre år ska följa utvecklingen.

Fallolyckor är vanligaste orsaken till skador bland personer över 65 år och många äldre överlever inte traumat efter en fallolycka.

Den vanligaste olyckan inträffar inomhus, på ett vanligt plant golv.

Sunne kommun är nu först i Europa med att lägga in en ny typ av golvmatta på 320

48

obiz | 2 • 2011

kvadratmeter golvyta i äldreboendet Salla i Sunne. I fjol hade Salla 139 fallolyckor bland sina 40 boende. Bland de allvarliga följderna blev tre höftledsfrakturer och två bäckenfrakturer.

Minska lidande

– Det är främst mänskligt lidande vi vill undvika. En höftledsfraktur kostar dessutom samhället ungefär 250 000 kronor. Det är samma summa som kommunfullmäktige beslutade att anslå för att mattan skulle kunna installeras, säger Gunilla Ingemyr, ordförande i socialnämnden.

Projektet är fortfarande nytt, men både Britt-Inger Olsson, enhetschef på Salla och Ann-Katrin Nilsson, vård- och omsorgschef i Sunne kommun, menar att boende, personal och

besökare redan har märkt av en behagligare och lugnare miljö.

Golvet består av mjuka golvplattor, som är cirka en centimeter tjocka och 50 gånger 50 centimeter stora. De har limmats på golvet och skarvarna har fogats.

Hela ytan har sedan målats med en tvåkomponents, vattenbaserad epoxyfärg som även ger ett halkskydd.

Utvecklad i Nya Zeeland

Mattan heter Kradal Flooring och är utvecklad av Acma Industries i Nya Zeeland och har förutom där även testats i Australien och USA. Testerna visar att mattan tar emot 70 procent av ett fall utan att för den skull påverka varken gång eller balans. Mattan består av ett gummimaterial kombinerat med luft. Den är energiabsorberande

vilket betyder att den absorberar värme samt dämpar ljud och rörelser. Risken för att någon som faller ska råka ut för en höftfraktur minskar stort på grund av att mattan är energiabsorberande.

Tyngden fördelas över en större yta samtidigt som mattan buktar neråt när en person faller.

Finn Nilson är forskare på Karlstads universitet. Han ska i sin forskning följa utvecklingen av fallskador med det nya golvmaterialet under en treårsperiod.

– Äldre är en överrepresenterad grupp när det gäller fallskador. Det är verkligen motiverat att skapa miljöer för den gruppen att röra sig i. Alternativet är att begränsa deras rörelsemöjlighet, säger Finn Nilson.

Gunnar Andersson www.obiz24.se

Ekängen har möjligheter – en klients berättelse Ekängen gav mig möjligheten, vilket räddade mitt liv!

Jag är en kvinna på 24 år som livet har gått oerhört snett för. Jag har mått dåligt i många år, men det riktiga helvetet började i februari 2008. Det var då jag tog min första överdos av tabletter. Fram till den 24 september 2010 hade jag tagit cirka 40 intoxer och vid flera tillfällen svävat mellan liv och död. Det gjorde det inte lättare att jag nästan är färdigutbildad sjuksköterska och har kunskaper om vad jag kan ta, i vilka mängder och vilken ordning jag ska ta tabletterna, så att alla slår samtidigt. Jag har haft tur att inga av mina inre organ är skadade.

Alla förlorare Både psykiatrin och jag tappade till slut kontrollen. För att hålla mig vid liv låste de in mig enligt LPT, Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård, men detta var ingen behandling – utan en ren förvaring. Jag är som person krävande och ställer höga krav på min omgivning. Om de inte förstår eller lyssnar, känner jag mig tvungen att visa dem hur jag mår genom att skada mig.

Ny möjlighet !

Min vändpunkt blev när personalen sa till mig att om jag vill leva om ett halvår, så var det enda alternativet för mig att åka till ett behandlingshem. För mig blev detta en

väckarklocka och jag bestämde mig för att åka till ett behandlingshem. Snart valde jag ut Ekängens behandlingshem i Virserum och det är det bästa valet som jag har gjort hittills i mitt liv.

”Ekängen kan ge mig ett liv och en möjlig framtid” Att komma till Ekängen har varit en stor omställning för mig, jag känner mig ofta frustrerad över att allt ansvar läggs tillbaka på mig. Jag tänker ofta ”ska jag ta beslut, det är väl ni som vet vad som är bäst för mig, det är ni som ska sätta gränserna och säga vad jag får och inte får göra”.

I hästen finner jag ro! Där får jag en kravlös kärlek!

Jag är rädd för att ta ansvar, men samtidigt hatar jag att någon bestämmer över mig. Det är svårt för mig att prata om min ångest och frustration. När ångesten blir för stark, använder jag den vägen jag är trygg med och känner till, det vill säga att skada mig själv eller döva mina känslor med Benzodiazepiner. Jag har inte bara ett självskade-beteende, jag har också ett miss-bruk och detta gör att jag inser att jag har mer att jobba med än vad jag trodde från början.

Trygghet & Struktur På Ekängen får jag trygghet genom struktur i vardagen, aktiviteter, gruppsamtal samt individuella terapisamtal där jag får möjlighet att reflektera över mitt beteende samt bearbeta och åskådliggöra min förändringsprocess. Där anpassas varje samtal med mig efter situationen, men den genomgående röda tråden är att det är jag som ska göra alla val och som min terapeut brukar säga; han är som en Border Collie som försöker valla mig till att ta de ”rätta” besluten. Jag har många områden som jag måste arbeta med, jag har svårt att lita på människor och ser dem ofta som svart/vita.

Ute i samhället är detta ett problem, eftersom jag ofta misstolkar vad andra säger och förväntar mig att de vill mig illa.

Förtroende ett måste!

Personalen på Ekängen ger mig den tiden som jag behöver för att bygga upp ett förtroende. Jag har kommit en bra bit på vägen, men det finns mycket kvar. Ändå tycker jag att min framtid ser ljus ut och jag är säker på att jag kommer kunna ta mig ur detta tillsammans med hjälp från min terapeut och personalen på Ekängen. Min högsta önskan är att kunna återgå till ett normalt liv ute i samhället, att fullfölja min utbildning, bygga upp ett bra nätverk och att så småningom bilda familj.

Ekängens Halvvägshus Ekängsvägen 1 570 80 Virserum www.obiz24.se

Tel: 0495 - 497 80 växel Fax: 0495 - 497 85 E-post: info@ekangen.nu Internet: www.ekangen.nu

2 • 2011 obiz

49

expertpanelen

Här är svaren på era frågor Fråga:

Om jag är villaägare i en kommun som har levt på lånade pengar, hur kan jag som privatperson drabbas?

Svar:

kommunen i den meningen att man har pengar till allt. Om framtiden vet ingen något men jag vet att jag för närvarande inte bor i en Greklandskommun och tänker inte göra det i framtiden heller.

Hans Jensevik

Du frågar om händelser i framtiden i en överbelånad kommun. Då blir det spekulativa svar men det kanske passar dig som är villaägare som ser fastigheten som en del av ditt framtida pensionskapital. Är med andra ord fastighetens värdetillväxt högre i kommuner där politiker sköter kommunens vardagsekonomi bra? Det finns faktiskt exempel på att det är så. För tio år sedan var Kristinehamn en kriskommun där insatslägenheter bytte ägare för den symboliska kronan. Idag är kommunen mycket välskött igen och samma lägenheter byter ägare för summor över 100 000 kronor. Mitt råd är att du hela tiden bevaka det lokala läget och inte tar något för givet. Du kan ha hjälp av vår heta ratinglista på vår hemsida: www.kommunrating.se Hans Jensevik

Fråga: Kan en kommun få svårt att betala ut pensioner? Hur märker man av det i så fall? I Sverige får man det väl inte olika som pensionär beroende på om det är en rik eller fattig kommun man råkar bo i?

Svar: Din följdfråga antyder att du är kommunanställd och vet att din kommun är försäkringsbolag för dina avtalspensioner.

I en skuldtung kommun blir det konkurrens om pengarna i framtiden. Långivarna förväntar sig få tillbaka sina utlånade pengar.

Du skall ha dina avtalspensioner utbetalda och det behövs pengar till kommunens tio huvudverksamheter. Det finns idag ”Greklandskommuner” där man inte räknar hem

Fråga: Vi har fått en fråga från vår informationsavdelning om möjligheten att dela ut ”present–kort” till kommunens bad och andra anläggningar till personer som ”skriver sig” i vår kommun. Vår uppfattning är att det bör skrida mot likställighetsprincipen och om det är så, vad kan vi annars bistå med till nyanlända kommunmedborgare.

Svar: Som frågeställaren anger är det i princip otillåtet för kommuner och landsting att lämna gåvor, såväl till kommunmedlemmar som till andra. I kommunallagen 2 kap. 2 § återfinns den så kallade likställighetsprincipen, det vill säga att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat.

Bestämmelsen innebär bland annat att kommuner och landsting inte får ta olika mycket betalt när man levererar en tjänst – lika avgift ska utgå för lika prestation. Vidare brukar anges att kommuner och landsting inte får ägna sig åt inkomstomfördelande verksamhet om de inte har stöd i lag för detta. Sådant stöd finns framför allt i socialtjänstlagstiftningen. Att kommuner inte får ge gåvor till andra än kommunmedlemmar beror på att det står i strid med den grundläggande så kallade intresseprincipen i 2 kap. 1 §.

Slutsatsen av resonemanget ovan är att det står i strid med likställighetsprincipen om en kommun ger gåvor till dem som folkbokförs i kommunen. Det har förekommit att kommuner utlovat gratis tomt till den

Här svarar vår expertpanel i frågor som rör juridik, ekonomi och ledarskap.

Skickar in dina frågor på adressen: expertpanel@obiz24.se Försök att hålla dina frågor kortfattade.

50

obiz | 2 • 2011

som flyttar in i kommunen och bygger ett hus och en kommun som var beredd stå för nyinflyttades hyreskostnader under ett helt år fick se sitt beslut upphävt i kammarrätten.

Samtidigt kan man nog anse att välkomstpresenter av mindre värde. till exempel i form av entrébiljett till kommunens bad, bör kunna accepteras utifrån en proportionalitetsbedömning. En sådan present påverkar knappast någons ställningstagande att flytta till en kommun och kostnaden för övriga skattebetalare torde vara försumbar. Min uppfattning är således att en kommun som så önskar kan ge denna form av välkomsthälsning till nyinflyttade kommunmedlemmar.

Lars Bejstam

Fråga: Jag är nyanställd förvaltningschef i en medelstor kommun och tycker att mitt jobb är fantastiskt inspirerande, men jag ser på personalen att de inte delar min entusiasm. Det gör mig allt mer frustrerad. Vad kan jag göra för att öka engagemanget?

Svar: Jag kan känna igen frustrationen! Som ny vill man se framåt, men kanske måste du stanna upp en stund. Annars kan man råka ut för att bromsarna slår i allt hårdare när man själv bara vill gasa, gasa, gasa. Du behöver sannolikt lite fakta i målet. Prata först med några medarbetare du har förtroende för. Berätta vad du ser och att du försöker förstå vad det är som hindrar entusiasm och engagemang för ert gemensamma uppdrag. Sannolikt måste du tydliggöra det ordentligt, också vilket uppdrag du själv har som chef. Och säkerställ att du har din egen chefs fulla stöd!

Här kan det vara läge att träffa hela gruppen och låta dem beskriva. Hindren kan ju vara allt från många omorganisationer, täta chefsbyten till oklara mål och roller. När du har koll på hindren är det dags att undersöka

I vår expertpanel finns bland andra: • Experten på kommunal ekonomi, Hans Jensevik • Docenten i förvaltningsrätt, Lars Bejstam.

• Palle Lundberg, kommunchef i Helsingborg www.obiz24.se

viljan och önskvärt läge. Varför har de lön?

Om hindren minskar, VILL de då? Är det mer ”lönsamt” att vara oengagerad än att vara engagerad? Fokusera din uppmärksamhet på de som faktiskt vill, de som inte vill lika mycket brukar komma så småningom när de märker att de som engagerar sig har det både roligare och bättre. Och till slut, om du fortfarande har medarbetare som inte når lägsta acceptansnivå för engagemang, tala klarspråk.

Palle Lundberg

Fråga: Jag och “min” nämndsordförande drar inte jämnt. Det påverkar både vårt samarbete och arbetet inom förvaltningen.

Finns det några nycklar för att låsa upp situationen? Vad ska jag göra?

ningen. Vad blir konsekvensen om ni INTE gör något åt detta? Avsätt tid för att prata igenom hur ni uppfattar era olika roller och uppdrag, för enligt min erfarenhet är det oftast det som brukar göra att man inte drar jämnt. Vad är målet för honom/henne som nämndordförande? Och vad är målet för dig som förvaltningschef? Bägge har ofta starkt engagemang och kanske kliver in på varandras arenor. Det handlar ytterst sällan om personkemi, utan man – ni? - har olika uppfattning om den egna och den andras roll, vad man har för uppdrag och vad man INTE ska göra, som faktiskt är den andres uppdrag som politiker eller som förvaltningschef.

Ni är olika spelare på samma spelplan, som måste hjälpas åt för att lyckas, men ni ska inte göra varandras jobb! Bedömer du att ni inte kan genomföra samtalet själva, ta in någon som hjälper er att klargöra era roller.

Palle Lundberg

Svar:

Fråga:

Jag föreslår att du tar upp frågan med din nämndordförande och berättar att du vill utveckla ert samarbete, för bägge parters skull och inte minst för verksamheten! Fråga om hon eller han är nöjd med hur ni arbetar ihop. Ofta brukar man vara överens om att man inte riktigt är överens. Och man är ofta överens över att det också påverkar omgiv-

En ur personalen väljer ständigt att fika inne på sitt arbetsrum när alla andra fikar tillsammans. Ska jag “tvinga” den personen att vara med eller låta den fortsätta att sitta själv. Personen väljer också alltid att äta själv på lunchen.

Svar:

Tvinga någon att umgås brukar sällan lyckas utan snarare trigga motstånd. Prata med din medarbetare. Säg att du har uppmärksammat att han alltid fikar och lunchar för sig själv och att du vänligt nyfiket frågar om han gör det av något särskilt skäl. Social oro är vanligare än man tror, och det kan hindra många från att utsätta sig för sociala situationer, till exempel kafferasten eller lunch med kollegor? Om så är fallet finns det effektiv hjälp att få genom KBT (kognitiv beteendeterapi), också nätbaserat! Eller är det en konflikt som ligger bakom? Protest? Eller något helt annat? Vet du något om konsekvenserna av att han sitter kvar på rummet?

Påverkar det kollegorna så att de undviker att ta kontakt också i arbetsrelaterade frågor?

I så fall måste han få den återkopplingen.

Leder hans isolering, självvald eller ej, till ökad isolering så att det blir konsekvenser även för honom? Leder hans beteende till negativa konsekvenser för arbetet är det inte ok. Hur är då hans önskvärda läge? Vad kan han vinna på att delta i det sociala livet på jobbet? Klargör ditt eget önskvärda läge i denna fråga. Vad hindrar och vilket är det enklaste hindret att minska? Gör en konkret plan som du sen följer upp.

Palle Lundberg

Fantastiska konferenser på Lidingö!

Vem bär ansvaret om olyckan är framme?

Låt inte din brunn vara en fälla!

Fallskydd i brunnar... för säkerhets skull.

Barns nyfikenhet lockas till vatten och brunnar!

Fallskydd – en billig försäkring Fallskydd – lagen kräver säkra brunnar Fallskydd – snabb och enkel montering

www.isp-prod.com

Tel: 016-962 71, Mobil: 070-665 89 33

www.obiz24.se

Är ni en stor grupp på 120 personer, en liten på 10 personer eller vill ni konferera ostört?

Hos oss hittar ni konferenslokalen för era behov.

Mer information på: www.ronneberga.eu

info@ronneberga.se Tel. 08-446 78 00

2 • 2011 obiz

51

GATA & PARK

Jämställd snöröjning i Karlskoga Hallå där! Stina Kållberg, förvaltningsinformatör inom Karlskoga kommun, där man valt att se snöröjningen ur jämställdhetsperspektiv?

Stina Kållberg.

Vad blir annorlunda med genusmedveten snöröjning?

– När gatuavdelningen gran-

skade sin snöröjning och funderade på varför de röjde vissa gator före andra kom de fram till att mycket gick på gammal tradition. Skillnaden nu är att de röjer efter en annan princip och har gjort medvetna val om vilka gator som ska prioriteras.

Först prioriteras dagis och förskolor eftersom föräldrar lämnar barnen innan de ska till jobbet. Sen prioriteras större arbetsplatser, både kvinnodominerade och mansdominerade. Sist prioriteras transportlederna, eftersom det trots allt är lättare för en bil att ta sig fram genom några centimeter snö än det är för den som cyklar, skjuter barnvagn eller går med rollator. Omläggningen gynnar alltså människor utan bil, oavsett kön, men vi vet att män

Sorkbekämpning utan kemikalier Sorkar och mullvadar blir lätt ett gissel. Rabatter och gräsmattor undermineras av gångsystemet, medan de till synes oförargliga gnagarna kalasar på växter. Nu finns ett miljövänligt botemedel.

Med den elektroniska avskräckaren Sork- och Mullvadsfritt försvinner problemet, utan påverkan på andra djur.

Maskinen sänder ut lågfrekventa vibrationer som stressar de grävande djuren, som snabbt lämnar området. Den knappt halvmeterlånga, batteridrivna staven sticks ner i rabatter, buskage och gräsmattor och skyddar upp till 500 kvadratmeter i lerjord. Produkten är framtagen av Miljöcenter i Malmö AB. Gunnar Andersson

52

obiz | 2 • 2011

i större utsträckning kör bil än kvinnor. På så vis blir det mer jämställt.

Hur vet ni att ni lyckats göra röjningen jämställd?

– Vi vet att vi har gjort en förändring som gynnar dem som väljer att inte använda bilen. Vi vet också att vi hade förutfattade meningar om vem som hämtar och lämnar på dagis. Vi trodde att det skulle vara övervägande kvinnor när det visade sig vara i princip 50/50 män och kvinnor som lämnade. Så egentligen kan man säga att verktyget, genusmedvetenhet, ledde till en förbättring för fler än bara kvinnor. Just nu söker vi medel för att göra en uppföljning av projektet med bland annat riktade intervjuer.

Vilken annan kommunal uppgift skulle du välja att jämställa?

– Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året jobbat med jämställdhet inom samhällsplaneringsprocessen inom ramen för projektet Hållbar Jämställdhet hos SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Vi kommer att jobba vidare och utveckla det under det kommande året.

Går det att genusmedvetandegöra alla uppgifter?

– Ja det gör det, vi märker redan hur de som har gått utbildningen och varit engagerade i projektet tänker i de här banorna i alla möjliga frågor och projekt som dyker upp.

Erik säfvenberg

Hur mäter ni era spillvattenflöden?

Stationär AVFM 5.0

► ► ► ► ►

Portabel Stingray

Inga mätrännor eller överfall Ingen kalibrering Enkel installation Robust utförande Kraftfull datalogger Tel: 0533-150 60 Fax: 0533-169 31

info@paab.com www.paab.com www.obiz24.se

”engcon Sweden är bara namnet...

Vi är 16 experter på redskap från Drivex, Mählers och engcon förstås!”

Lars Rönnestrand, vd engcon Sweden AB

engcon Sweden AB är det gemensamma försäljningsbolaget för engcon, Drivex och Mählers i Sverige. Tillsammans kan vi erbjuda dig ett ännu bredare produktprogram för grävmaskiner, hjullastare, lastbilar och väghyvlar med heltäckande support från en och samma partner. Via återförsäljare och vårt växande nät av Auktoriserade Service Partners, ASP, ger vi dig närhet till service och reservdelar över hela landet.

Ring 0670-65 04 00 och prata med en av våra telefonister som hjälper dig till någon av våra experter eller besök oss på www.engcon.com/sweden

GATA & PARK

många kommuner kör skräpplockardagar Många kommuner har under våren kört skräpplockardagar, ofta i brett samarbete mellan kommun och föreningsliv. I Borås tar man nu avstamp i kampanjen och sikatar på att år 2020 minska mängden skräp utomhus på gator och torg till hälften jämfört med idag.

Borås Stad, polisen, Borås City och Borås Energi och miljö driver det långsiktiga, attitydskapande arbetet framåt tillsammans.

– Det här ska vara ett arbete

som sker över hela kommunen och i alla förvaltningar. Vi vill ha Borås rent och snyggt alltid, inte bara under en vecka i maj, säger Lena Palmén, kommunalråd och även ordförande i Brottsförebyggande rådet i Borås.

Det centrala budskapet som kampanjen Borås rent och snyggt vill sprida är att alla måste ta del i strävan efter en renare miljö. Först och främst måste alla ta ansvar för att inte skräpa ner. Dessutom efterlyses egna insatser och engagemang från föreningar, privatpersoner och företag som kan leda till mindre

Proffsredskap för alla!

Hjulhackan

världens bästa handredskap för grusgångar och kantskärning!

Se våra filmer på hemsidan!

nedskräpning, i form av både praktiska insatser och attitydskapande åtgärder.

Den första aktiviteten inom ramen för Borås rent och snyggt var Håll Sverige Rents skräpplockardagar som genomfördes under den första veckan i maj. I Borås var cirka 60 förskolor, skolor och föreningar med sammanlagt cirka 6 000 deltagare anmälda. Det var en stor ökning jämfört med 2009 och 2010 då antalet skräpplockare var 1 000 respektive 2 500.

Erik Säfvenberg

bästa skräpplockarna 2010 1 Göteborg 2 Enköping 3 Malung 3 Gällivare 3 Mölndal 6 Lerum 7 Kungälv 8 Kungsbacka 9 Nynäshamn 10 Kävlinge

489 488 476 476 476 474 472 471 466 465

Deltagande kommuner får en ”plockpoäng” för hur många som har deltagit i skräpplockandet.

”Den ledande utrustningen för dold personräkning utomhus”

Dimonlyften:

Klipp dubbelt så mycket och spar armar rygg och axlar.

NYHET!

Elsekatör för proffs Greppvänlig Klipp upp till Ø40mm

Återförsäljare på:

www.Svearedskap.se Tel.0174-40076

54

obiz | 2 • 2011

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE

www.obiz24.se

Foto: Jessica Thermell

Det är många som samlar skräp. Så här såg det ut i Karlstad på Dyeparkens förskola ifjol. De har deltagit i denna kampanj flera gånger under årens lopp. De menar att skräpplockardagarna visat sig vara ett mycket användbart redskap för att engagera barnen i att hålla Sverige rent.

Vi har lösningarna för alla bevattningsbehov!

Försäljning/distribution, Design/installation Service/rådgivning

042-250480 E-mail: rbs@rainbird.eu www.rainbird.eu www.obiz24.se

2 • 2011 obiz

55

GATA & PARK

Nyuppfunnen Ogräsklippare minskar behovet av kemikalier Efter att drivit sitt jordbruk i 20 år och sista 10 åren som ekologiskt har Jonas Carlsson utvecklat en mekanisk, modern och innovativ ogrässkärare för att lösa utmaningarna med sitt eget jordbruk som han vill skall vara ekologiskt och giftfritt.

Hans mål har alltid varit att utveckla jordbruket på sin gård, där miljövänligt och ekologiskt är ledord.

– Utvecklingen av Ogrässkären CombCut har skett under många år och stötts av bland annat LRF Innova, Länsstyrelsen Blekinge, Almi, SLU Ekoforsk, Alnarp Innovation, Blekinge

Ogräsklipparen är framtagen av Jonas Carlsson som driver ett ekologiskt jordbruk. Det var avsaknaden av liknande produkter på marknaden som drev fram utvecklingen av en egen klippare som minskar behovet av att använda bekämningsmedel.

Business Incubator och nu finns JustCommonSense med i CleantechInn Sweden som medlem, där bra stöd och resurser bidrar till utvecklingen av Ogrässkäraren.

Ogräsklipparen är nu patenterad och skyddad.

– JustCommonSense har även uppmärksammats ordentligt den senaste tiden som en av Nordens topp 25 innovativa företag inom Nordic CleanTech Open och presenterades i London nyligen samt deltog i Köpenhamn 13-14 april på Cle-

anTech Capital Day, vilket känns hedrande och som ett kvitto på att vi gör rätt och bra saker, säger Jonas Carlsson.

Erik Säfvenberg

MARKNADENS KRAV - VÅR STYRKA Vi tillverkar våra lekmiljöer i aluminium och UV-behandlad laminat HPL. Lekmiljöer från Söve ger dig som kund: ¥ Underhållsfria lekmiljöer med lång livslängd ¥ 15 års garanti ¥ Miljömärkt Svanentillverkning

GARANTI 15 ÅR

Söve har över 35 års kunskap av tillverkning av lek och parkutrustning.

Kontakta oss så berättar vi mer!

Söve Lekmiljö AB, E A Rosengrens Gata 32, 421 31 V:a Frölunda, 031 - 773 97 00, info@sove.se, www.sove.se

56

obiz | 2 • 2011

www.obiz.se

daughters.se

Tel: 0243-153 50

Arbetsteknik

Tel: 031-27 25 30

ADHD

www.vimmerbybageri.se Tel: 0492-141 42

Batterier

Bevattningsanläggningar

www.aquadesign.se Tel: 08-720 61 50

Bildbyrå

Tel: 016-34 21 30

Förlag

ISA-system, K

Fordonsen körjournal bilbokning och analys

www.folkuniversitetetsforlag.se Tel: 046-14 87 20

Golvbeläggning, Sport, Idrott

Allt från stationära till portabla po batterier & tillbehör

www.asperger.se Tel: 0921-691 70

Alkolås

Det godkända alkolåset

Tel 08-766 75 50 www.batterigrossisten.com Kontakta oss för katalog!

Batterier

www.ibl.se

Tel: 0435-44 07 65

Entrémattor

www.sportgolvsspecialisten.se Tel: 0320-396 00

Gräs, Gräsfröer

goDkänt enligt SS-en 50436-1 och -2

www.ackumulatorbatteri.se Info@ackumalatorbatterier.se

www.kabe-mattan.se 0585-255 59

www.weibullshorto.se info@weibullshorto.se

www.drager.se

Alkolås, Alkotestare

www.alkomatare.se Tel: 013-482 09 75

Asperger

Behandlingshem

www.asperger.se Tel: 0921-691 70

Besöksräknare, Personräknare

Entreprenadmaskiner

www.engcon.se Tel: 0670-65 04 00

Ergonomi

Tel: 08 59 E-mail: info@m

Hotell

EÅ S ÖK OSS PÅ WEBBEN! B E S ÖK OS SBP WEBBEN!

www.modernarbetsteknik.se

Bageri, Konditori

Tel: 042-25 04 80

www.autok

www.hotelskansen.se Tel: 0431-55 81 00

Inredningar, Detaljer Offentligmiljö

Skogsbrukets Varuhus

www.asperger.se Tel: 0921-691 70

Arbetsbänkar, Bord, Stolar

www.ljunggrenand daughters.se Tel: 0243-153 50

Bageri, Konditori

www.obiz24.se www.obiz.se

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE Bevattningsanläggningar

www.rainbird.se Tel: 042-25 04 80

Bevattningsanläggningar

www.ljunggrenand daughters.se Tel: 0243-153 50

fönster, Fasader & Dörrar

www.tunamontage.se Tel: 016-34 21 30

Förlag

www.lekolar.se

kundtjanst@lekolar.se

Inspelningsmedia Batterier och tillbehör

www.mediastore.se

Tel: 08 591 182 82 E-mail: info@mediastore.se

ISA-system, Körjournal

2 • 2011 obizför

Fordonsenheter

57

6-34 21 30

Tel: 08 591 182 82 E-mail: info@mediastore.se

ISA-system, ISA-system,Körjournal Körjournal Fordonshanteringssystem Fordonsenheter för

ÖK OSS PÅWEBBEN! WEBBEN! WEBBEN! ÖKOS OSSS WEB BEN! BB OSS PÅ BBEESSÖK PEPE ÅSÅSÖK WEB BEN!

ersitetetsforlag.se

6-14 87 20

Konferens

körjournal, ISA, bilbokning och analys.

www.mobilsystem.se Tel: 013-482 09 75

www.autokatalogen.se

ISA-system, Körjournal Isbanemaskiner Fordonshanteringssystem

Märkning

Skyltar

Skogsbrukets Varuhus

www.folkparken.net Tel: 0910-101 62

Konferens Lekmaterial

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE Märkning Möbler offentligmiljö

www.hava-skyltar.se Tel: 040-671 77 50

Skyltar Slamutrustning

Skogsbrukets Varuhus

www.mobilsystem.se www.izomaskin.se Tel: 0980 75 Tel.013-482 0291-206

Isbanemaskiner Jordprodukter

www.izomaskin.se www.hasselforsgarden.se Tel.019-761 0291-206 Tel: 4280 00

Jordprodukter Konferensanläggningar

www.hasselforsgarden.se www.hotelskansen.se Tel: Tel: 0431-55 019-761 81 42 00 00

Konferens Konferensanläggningar

www.hotelskansen.se www.ronneberga.se Tel: 8100 00 Tel: 0431-55 08-446 78

Konferens Konferens

www.folkparken.net www.lekolar.se Tel: 0910-101 62 kundtjanst@lekolar.se

Lekmaterial Läromedel

www.lekolar.se www.lekolar.se

kundtjanst@lekolar.se kundtjanst@lekolar.se

Läromedel Modulbyggnader

www.lekolar.se www.woodcon.se

Tel: 0372-502 12 kundtjanst@lekolar.se

Motorer Modulbyggnader

www.woodcon.se Tel: 0670-611 16 69

Tel: 0372-502 12 maskin.motor@stromsund. mail.telia.com

Motorer Muddring

Kalix Folkets Husförening

www.lekolar.se

RING 0644-721 00 kundtjanst@lekolar.se

ELLER BESÖK SKOGMA.SE Möbler offentligmiljö Parker

www.lekolar.se www.aquadesign.se kundtjanst@lekolar.se Tel: 08-720 61 50

Parker Presentreklam, Profilkläder, Företagspresenter

www.aquadesign.se www.tuppreklam.se david@tuppreklam.se Tel: 08-720 61 50

Restaurang, Storkök Presentreklam, Profilkläder, Företagspresenter Butiksmaskiner

www.tuppreklam.se www.ljunggrenand daughters.se david@tuppreklam.se Tel: 0243-153 50

Restaurang, Storkök Skolmaterial Butiksmaskiner

www.hava-skyltar.se www.rolba.se Tel: 0291-47 040-671 10 77 50 50 Tel:

Slamutrustning Storköksprodukter

www.rolba.se www.ljunggrenand daughters.se Tel: 0291-47 10 50 Tel: 0243-153 50

Storköksprodukter Säkring av lekplatser

www.ljunggrenand www.lekplatskontroll.se

daughters.se E-mail: info@lekplatskontroll.se Tel: 0243-153 50 Trafiksäkerhet Säkring av lekplatser

www.lekplatskontroll.se www.pekuma.se

E-mail:Tel: info@lekplatskontroll.se 0370-472 00

Trafiksäkerhet Träd & skogsvård

AHÅS

Vassröjning & Sjögrävning

Skogsbrukets Varuhus

www.kalixfolketshus.com www.ronneberga.se Tel: 08-446 78 05 00 0923-166

58

Konferens obiz | 2 • 2011

Tel:www.ahas.se 0670-611 16 69

maskin.motor@stromsund.

Tel: 0550-310 07 / 0550-101 96 mail.telia.com

Muddring

www.lekolar.se www.ljunggrenand daughters.se kundtjanst@lekolar.se Tel: 0243-153 50

Skolmaterial

www.pekuma.se

RING 00 Tel:0644-721 0370-472 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE Träd & skogsvård

www.obiz24.se www.obiz.se

RÄTT SKYLT DIREKT Behöver du en skylt eller en säkerhetsprodukt, kan vi leverera. Snabbt och enkelt.

Vårt sortiment täcker de flesta behov. Vi har över 4000 skyltar och säkerhetsprodukter i lager, färdiga för omgående leverans.

Vi gör även alla sorters specialskyltar, kontakta oss för förslag. Vi har arbetat med skyltar i mer än 60 år. Det är en trygghet.

“ I K ATALOGEN OCH I VÅR WEBB-B UTIK ÖVER

4000

PRODUKTER FÖ R LEVERANS DIR EKT” ÅVA SKYLTK ATALO

R - RÄT HÅVA SKYLTA

T SKYLT DIREKT

G 2010/2011

Beställ katalogen på www.hava-skyltar.se Beställ katalogen på www.hava-skyltar.se

011

ALOG 2010/2 “ÖVER 4000 PRODUK

“ÖVER 4000 PRODUK

S DIREKT”

TER FÖR LEVERAN

S DIREKT”

TER FÖR LEVERAN

SKYLTG KATALO

ENT STORT SORTIM DUKTER SÄKERHETSPRO

ENT STORT SORTIM DUKTER SÄKERHETSPRO

10/11

SKYLTG

ar.se www.hava-skylt

KATALO

10/11

ar.se www.hava-skylt

Besöksadress: Järnyxegatan 6, Box 9056, 200 39 Malmö - Telefon: 040-671 77 50, Fax: 040-671 77 55 E-mail: sales@hava-skyltar.se, www.hava-skyltar.se Besöksadress: Järnyxegatan 6, Box 9056, 200 39 Malmö - Telefon: 040-671 77 50, Fax: 040-671 77 55 E-mail: sales@hava-skyltar.se, www.hava-skyltar.se

POSTTIDNING B ECONOMIQUE Obiz, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå Fel mottagare? Maila pren@obiz24.se

Mellan väg och järnväg, cykelbanor och bussfiler, flygplatser och hamnar

För den som vill flytta gods eller ta sig från en plats till en annan är det inte färdmedlet som är det intressanta. Det är behovet av en rörelse som är effektiv och som samspelar oavsett om det gäller godstransporter eller arbetspendling.

Vectura är experter på transportslagsövergripande lösningar. Vi rör oss mellan hamn och flygplats, mellan väg och järnväg, mellan cykelbanor och bussfiler, och vi länkar samman dem för att hitta de mest effektiva och hållbara transportsystemen.

Hur kan transportsystemen utvecklas i din region? Läs mer på www.vectura.se Vectura är marknadsledande teknikkonsulter inom transportinfrastruktur och rörelseplanering. Vectura löser komplexa transportutmaningar och står för ett unikt kunnande i samspelet mellan transportslagen. Vi hjälper våra kunder att utveckla hållbara transportsystem och erbjuder tjänster inom utredning och analys, projektering, bygg- och projektledning samt drift och underhåll.

Vi är 1100 konsulter och finns på 40 orter i Sverige samt i Köpenhamn.