OBIZ 3-2010

Page 1

NUMMER 3 • 2010 PRIS 49 SEK

ETT MAGASIN OM OFFENTLIGA AFFÄRER

BRA TIPS!ENSER

ONFER SMARTA K RENDER OCH NYA T

+

HETT ÄMNE:

Skolbränder EXPERTEN:

Gör rätt med LEAN

SÅ TYCKER SKOLAN OM FÖRETAGANDE ENERGIEFFEKTIV VATTENLUFTNING E-JOURNALER SOM FACEBOOK

PETER FORSBERG

SATSAR MYCKET på hemmaplan www.kommuninfo.se

www.kommuninfo.se1

3 • 2010 | OBIZ


nget hokus pokus. Är du en av dem som är intresserad av strukturerade placeringar, som aktieindexobligationer? Du är inte ensam. Det är på många sätt den nya tidens placeringsinstrument. Något som lett till ett stort antal aktörer och ett ännu större antal produkter. I den stora floran kan det vara svårt att se vad som döljer sig bakom och att kunna jämföra. Därför tänkte vi berätta vad vi står för. För Garantum skiljer sig från alla andra. På flera sätt.

Specialist. Precis så inskränkt som det låter. Vi tror på idén att vara riktigt kompetenta inom ett smalt område framför att kunna lite om mycket. Därför ägnar vi oss enbart åt att skapa strukturerade placeringar, och har så gjort i över femton år. Det är vi ensamma om.

Oberoende. Vi gör som vi vill, inte som andra vill. Garantum är en helt oberoende aktör. Det är viktigt. Vi har inga interna intressen eller externa allianser att ta hänsyn till när vi gör våra upphandlingar. Vinsten för dig är självklar. En bättre produkt till bättre villkor.

Nytänkande. Därför att marknaden förändras. Det som var en bra lösning igår, är kanske en dålig idag. Garantum är en liten och flexibel organisation och vi har genom åren skapat ett flertal placeringar som utvecklat marknaden. Genom att lyssna. Tänka annorlunda. Och agera.

Enkelhet. Du vet vad du köper. ”Du ser vad du får, och du får vad du ser.” Det brukar vår vd Anders upprepa som ett mantra. Vad han menar är att du kan vara säker på att vi redovisar alla villkor klart och tydligt. Du vet helt enkelt exakt vad du köper.

Högsta möjliga avkastning, lägsta möjliga risk. Allt handlar om en enda sak – att kunna erbjuda våra kunder den bästa kombinationen av avkastning och risk. Har du lika höga krav på kapitalet som vi har, är ni varmt välkomna som kund. Mer om oss hittar du på garantum.se. Kontakta oss gärna på 08-522 550 40 så berättar vi mer om våra kapitalförvaltningstjänster.


LEDAREN

Skolan och miljön är framtiden ATT BLICKA FRAMÅT är viktigt och valrörelsen

brukar stämma till viss eftertänksamhet om hur man själv ser på framtiden. Ett har dock alla partier varit ense om och det är att miljön och skolan är viktiga framtidsfrågor. Vi har ingen avvikande åsikt och har genom att spegla skolvärlden och hitta nya, smarta, intressanta och klimatsmarta lösningar försökt bidra till att öka fokus på dessa frågor. Vi ser också att företagsklimatet skiljer sig mycket mellan olika kommuner, men där allt fler kommuner börjar inse vikten av att ha ett livaktigt företagande på orten. Har man dessutom en driftig entreprenör som hockeylegenden Peter

Forsberg som också satsar lokalt i sitt företagande är det bara att tacka och ta emot. Att göra tidning är att inse att man har två öron och en mun, därför är det dubbelt så viktigt att lyssna som att prata. Det har gjort att vi nu också kommer att bevaka och spegla kvalitetsfrågor, något som verkligen är aktuellt ute i kommunerna. En ödesfråga är också skolbränderna, som ger ökade kostnader och stora problem för en rad kommuner. Vi tittar närmare på problemet och vad man skulle kunna göra åt det. Vi vill vara med och hitta lösningar. BO ÅHRLIN ANSVARIG UTGIVARE

c

INNEHÅLL NUMMER 3 • 2010 Ledare och innehållsförteckning

3

En anlagd skolbrand om dagen

44

34

4-5

Domar avgör upphandlingen av mat

6

Lärande framtidsfråga för IT-pedagogen

8

Arvidsjaur årets bästa skolkommun

10

Stort utbud på årets skolforum

12

SkolaXXX

14

Solna i företagstopp bland Sveriges kommuner

16

Ny fackmässa för kommunal teknik

18

Noterat för upphandlaren

20–21

Möten på distans och nyI mötestrender

22–23

”Inte konceptets fel om Leanprojektet misslyckas”

26–27

Peter Forsberg siktar lokalt

28–30

Utreder plats för Sveriges första spårtaxi

28 Kommuninfo OBIZ ges ut av Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå. Tel: 090-71 76 60. Fax: 090-71 76 69. Epost: info@kommuninfo.se Web: www.kommuninfo.se Ansvarig utgivare: Bo Åhrlin, Kommuninfo AB, 090-71 76 60, info@kommuninfo.se

www.kommuninfo.se

Tidig upptäckt viktig vid skolbränder

38 42–43

”Sjukvårdsbranschen behöver förnyas”

46

Grönyte- och parknytt

50–51

Leverantörsregister

53–55

Annonser: 090-71 76 60, annons@kommuninfo.se Redaktör: Erik Säfvenberg, Dynamo Press AB, 072-236 26 00 , erik.safvenberg@dynamopress.se Produktion: Dynamo Press AB. Omslagsfoto: Niklas Larsson/Scanpix Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vår redaktör tacksamt emot alla redaktionella tips. Kommuninfo AB grundades redan 1969 och är en tät samarbetspartner till Sveriges offentliga sektor, samt företag som arbetar mot offentlig sektor, med produkter som Kommunernas Kalender och Vårdinfo. Företaget är med i Företagarna och Svensk Handel och har sitt säte i ”Björkarnas stad”, Umeå.

3 • 2010 | OBIZ

3


NYHETER

EN ANLAGD SKOLBRAND OM DAGEN I SVERIGE Årligen brinner det i ungefär 500 skolor i landet och trenden visar att antalet skolbränder ökar. Hälften av alla skolbränder är anlagda. Det sker idag ungefär en anlagd skolbrand om dagen i Sverige. Det är nästan dubbelt så många som för bränder totalt.

ENLIGT MYNDIGHETEN för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppskattas skolbränder kosta samhället mer än 300 miljoner kronor varje år. Under 2008 gjorde räddningstjänsterna i sin insatsrapportering bedömningen att hela 270 av bränderna, mer än hälften, var anlagda med uppenbart uppsåt. Trots problemets omfattning

saknas identifierad gärningsman i 90 procent av fallen. Ett mönster som, enligt MSB, går att se vid anlagda skolbränder är att de ofta inträffar på skolor som tidigare haft andra problem. Det kan vara otrivsel eller problem med skadegörelse. Men det går att påverka både individer och grupper. Många kommuner kan berätta om hur en bred samverkan inom kom-

185x58 mm

!"# !"# 4

OBIZ | 3 • 2009

!"#!$!#%&''(&"&)*!+,-"!"*

!$%&'&%()**+",-$&$.+/+#)0&-)1&$.+ 2'+3*4+52--)$+678+5,19)+ .)1+%&.+:,$;-+<=101(;$&$.+ 678+1,--'&:+<=1%)*$&$.

>6**)$-($2',.)$+?@ ABA+C@+>6**)$-($2 D)*E+@F+?BC+GG?+C@++ H2IE+@F+?F?+GB@+A@+ 921;$2%J&$<69)-1&7K:) !"#"$%$&'()"'*+ !"#$$%#&'()*+,-'.+#+,/,0&(1 LLLK&$<69)-1&7K:)

!$%&'&%()**+ ,("'-.*%,/0.$1234+ 56*#'789:;<'#$%$="-"'%>62*#'"789$$$$$$+ ?, ",-$&$.+/+#)0&-)1&$.+ !"#"(?@;<'#$%$="-"'%-"#"(?@.$$$$$$+ ? 2'+3*4+52--)$+678+5,19)+ AB6-/(C$%$D76-/(?+ &'(/*.-8733.'$%$&'(/2-.+ .)1+%&.+:,$;-+<=101(;$&$.+

234543,66 237 289:,;(< =++.+>

www.kommuninfo.se


LINKÖPING HAR MODELLEN MOT BRÄNDER Över hälften av alla skolbränder är anlagda. I nio fall av tio lyckas man inte identifiera gärningsmannen. I det förebyggande brandskyddsarbetet är det viktigt att tidigt upptäcka potentiella gärningsmän. Linköpingsmodellen är ett samarbetsprojekt mellan räddningstjänsten, fastighetsbolag och kommunen som nu har övergått i

permanent verksamhet. Modellen går enkelt uttryckt ut på att ett hålla ett konsekvenssamtal så fort man har identifierat att en elev att ha anlagt en brand. Någon från räddningstjänsten har samtalet, efter föräldrarnas samtycke, i mellan 30 minuter och en timme. Om eleven trots konsekvenssamtalet fortsätter att elda blir steg två att bandmän-

nen tar med sig eleven ut till ett övningsfält och har ett fördjupat samtal och utbildning. Om det inte finns någon utpekad så har man en konsekvenslektion med en eller flera klasser. Fyra brandmän är knutna till verksamheten och det finns alltid att få tag på under dagtid som kan svara på frågor. ✱

L Ä S M E R O M S KO L B R Ä N D E R PÅ S I D A N 4 2 - 4 3 munen och ett stort engageFAKTA: allvar och ingripa så snart oro el- vindar med låga tak brandförSKOLBRÄNDER mang från skolan kan leda till en ler skadegörelse börjar – ofta blir stärkas. Larm och sprinkler kan det värre och övergår till bränningar. Det behövs också system för att rapportera alla former av skador. Att värdera skador i pengar, visa på lönsamhet i att öka skydd eller agera på annat sätt, kan också vara effektivt. Det förebyggande arbetet mot skolbränder kan också ske på annat sätt. Med teknik kan

installeras och bodar av trä kan flyttas. Det finns även en del saker man kan göra i den yttre miljön som kan försvåra möjligheterna till att anlägga en brand ostörd. Det handlar till exempel om att se till så det finns ordentlig belysning och att man håller buskar och häckar låga. ✱

342 stycken år 2004 445 stycken år 2005 505 stycken år 2006 439 stycken år 2007 512 stycken år 2008 457 stycken år 2009 (preliminär siffra) Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Stendahls Gbg

förbättrad situation. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap menar att undervisning om brandskydd i alla stadier kan minska problemen, där ingår regelbundna övningar. I högre stadier sker koppling till lag och rätt. Ett annat råd från MSB är att ta tecken på skadegörelse på

Be sö k os s på

1–3 no ve m be r M on te r: A3 4:38

Kvalitet som ger trygghet Indus hyr ut moduler som löser tillfälliga lokalbehov för företag, kommuner och landsting. Eftersom vi vill att våra moduler ska hålla länge och vara trivsamma att vistas i, bygger vi dem själva från grunden i vår egen

REFLEXER - RÄTT SÄTT ATT SYNAS! Våra produkter är tillverkade i Sverige och är godkända enligt 13356

3LAP 7RAP s (ANGERS s 6ËSTAR

tillverkningshall i Stenungsund. Indus har hyrt ut moduler sedan 1974 och erbjuder maximal bekymmersfrihet genom att ta ansvar för projektet. Med hög kvalitet, stort engagemang och god service ser vi till att våra kunder blir nöjda och känner trygghet. Läs mer på vår hemsida.

www.indus.se

www.kommuninfo.se

Vill du veta mer? Kontakta oss! CE-Reflex AB Wendela Hebbesväg 14 553 11 Jönköping Tel 036-12 57 00. Fax 036-12 57 00 E-post: info@ce-reflex.se

www.ce-reflex.se

3 • 2010 | OBIZ

5


NYHETER

DOMAR – INTE ÅSIKTER AVGÖR UPPHANDLING AV MAT Olika åsikter om vilka djurrätts- och miljökrav som kan ställas vid offentlig upphandling av mat kan bara avgöras genom rättsfall. Enskilda fall kan sedan bli rättesnören för liknande upphandlingar i framtiden. Enligt Sven-Olof Ryding, vd på Miljöstyrningsrådet, har personliga åsikter som framförts i massmedia, nu också nyligen från ett centralt statligt verk i upphandlingsfrågor, i många fall varit mer förvirrande än klarläggande. – Det kan leda till osäkerheter bland offentliga upphandlare

att inkludera miljökrav i sina upphandlingar. Detta kräver extra insatser från Miljöstyrningsrådet för att kunna ge det stöd till upphandlare som regeringen förväntar sig av oss. I vissa fall har det uppstått konflikter mellan politiska ambitioner att prioritera närproducerade livsmedel för att gynna det lokala näringslivet och de ramar Lagen om Offentlig Upphandling sätter upp för en korrekt upphandling av livsmedel”, säger Sven-Olof Ryding,. Miljöstyrningsrådet utarbetar på uppdrag av regeringen upphandlingskriterier för mat i nära samverkan ett stort antal

parter från olika samhällssektorer samt med hjälp av juridisk expertis i ett särskilt upphandlingstekniskt råd. Ett övergripande mål med verksamheten är att upphandlare runt om i landet i ökad omfattning ska använda Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier och känna förtroende för dessa som relevanta, vetenskapligt grundade och förankrade bland marknadens aktörer. Av detta skäl har Miljöstyrningsrådet utarbetat särskilda rutiner för kriterieutveckling sammantaget med en omfattande kvalitetssäkringsprocess. Sverige och Miljöstyrnings-

rådet placerade sig i toppen av en utvärdering av offentlig upphandling som nyligen utförts av EU-kommissionen. De nio ledande EU-ländernas arbete med att ta fram upphandlingskriterier har utvärderats, och Miljöstyrningsrådets arbetssätt var det enda som fick full poäng på samtliga grunder som ingick vid utvärderingen. – Vårt mål är att upphandlare i allt högre grad ska använda Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier och ha förtroende för att de klarar eventuella rättsliga prövningar”, säger SvenOlof Ryding, vd på Miljöstyrningsrådet. ✱

``KOMMUNPOLITIKERNA MÅSTE TA MAKTEN ÖVER MATEN´´ Tre av fyra bönder, 78 procent, anser att deras lönsamhet skulle öka om kommun och landsting ställde samma krav på den importerade maten som på den svenska när de gör sin upphandling. Nästan lika stor blir effekten om obligatorisk ursprungsmärkning införs på all mat, enligt

6

OBIZ | 3 • 2010

bönderna. Det visar en stor Sifoundersökning bland 3 807 bönder som LRF gjort. 75 procent av Sveriges bönder anser att deras lönsamhet skulle öka om ursprungsmärkning blir obligatorisk på all mat. Motsvarande siffra bland djurhållande bönder är 83 procent, medan den bland de bönder

vars huvudsakliga verksamhet är växtodling ligger på 70 procent. 78 procent av bönderna anser att lönsamheten i deras företag skulle öka om stat, kommun och landsting ställer samma krav på den importerade maten som på den svenska när de gör sin upphandling. – LRF uppmanar landets kom-

munpolitiker att ta makten över maten och säkerställa att deras kommuner endast upphandlar mat som har en kvalitet i nivå med kraven i svensk lagstiftning, till exempel svenska miljö- och djuromsorgsregler. Då är jag säker på att det blir bättre mat på skolor och äldreboenden, säger LRFs förbundsordförande Lars-Göran Pettersson. ✱

www.kommuninfo.se


- Ta vara på de möjligheter som finns i lagstiftningen. Ställ krav på kvalité och dela upp upphandlingen i mindre enheter. Det är också oerhört viktigt att lokala politiker engagerar sig mer i matfrågorna, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson med anledning av debatten om offentlig upphandling av mat. Kvalitén på den mat som serveras i skolor på äldreboenden och på sjukhus är en fråga som diskuterats flitigt den senaste tiden och ofta står reglerna för offentlig upphandling i fokus för debatten. Det handlar om vilka möjligheter en kommun, ett landsting eller annat offentligt

www.kommuninfo.se

styrt organ har att ställa krav på livsmedlen som köps in, som till exempel att maten har producerats med hänsyn till djurskydd och miljö. Enligt jordbruksminister Eskil Erlandsson ger lagen om offentlig upphandling stora utrymmen för köparna att ställa specifika kvalitetskrav, men det gäller att använda lagen på rätt sätt. - Kvalitetskrav som att fläskköttet som köps in ska komma från en gris som har fått böka och har fått gå fritt är fullt möjliga att ställa. Men det går inte att ställa krav på att köttet ska vara producerat enligt svenska djurskyddsregler för då utestängs alla andra EU-länder från upphandlingen och det är

ett hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster. Jordbruksministern ser inte att det är någon större skillnad jämfört med när en kommun ska köpa in en ny brandbil till räddningstjänsten. Då ställer kommunen upp en rad krav i upphandlingen förutom priset, som storlek, utrustning och kapacitet. Ett vanligt problem är enligt Eskil Erlandsson att kommuner ofta samverkar vid inköp av livsmedel. Då blir det ofta så att stora volymer av olika livsmedel upphandlas samtidigt och då utestängs många leverantörer. – Om man till exempel delar upp upphandlingen av potatis och morötter och skiljer på det som ska köpas in till barn och

FOTO: ANNA MOLANDER

”MER KVALITÉ OM LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING ANVÄNDS RÄTT”

gamla då blir det mindre mängder och fler leverantörer skulle kunna vara med. I dag exkluderas många aktörer eftersom de inte är tillräckligt stora. ✱

3 • 2010 | OBIZ

7


SKOLA

LÄRANDET – EN FRAMTIDSFRÅGA FÖR IT-PEDAGOGEN Vi lever i ett allt mer teknologiskt och föränderligt samhälle. De teknologiska innovationerna spelar allt större roll i vår vardag och nu börjar även skolorna kombinera IT och lärande. – Skolan ska vara en plats för utbildning och lärande, och då kan man inte hålla sig i utvecklingens bakvatten, säger Johan Busck, IT-pedagog på Enheten för IT-pedagogik, Kungälvs kommun, samt matematikoch idrottslärare.

Kungälvs kommun är en liten kommun med 40 000 invånare, belägen cirka två mil norr om Göteborg. Detta med att kombinera IT och lärande är en satsning som pågår över hela landet och Kungälvs kommun är en av dem som valt att satsa. Bland annat har man en grupp

IT-pedagoger som arbetar för att bringa IT in i lärandeprocessen. – Satsningen på användandet av IT i lärandet pågår på flera håll och nivåer. I kommunen har alla klassrum en projektor och nu får alla gymnasielever varsin dator. Målsättningen är att alla elever från skolår 6 ska få varsin dator nästa läsår. Vi har också satsat på utbildande av pedagoger så de kan ta in IT i lärandet. BÄTTRE BREDD

Varför ska man kombinera lärande och IT? – Vi lever i en konstant föränderlig värld där man talar ganska mycket om det utvidgade textbegreppet. Det handlar inte bara om text utan om bilder, ljud, filmer. Vi lär oss bäst på olika sätt och genom att bredda undervisningsformerna så lär sig fler. Dessutom tycker många att det är roligare.

USA HAR FÖRSTA IPAD-KLASSEN Notre Dames Universitet har lanserat den första papperslösa klassen som nu blir undervisade med hjälp av Apples Ipad i stället för traditionella läroböcker. Kursen bedriver samtidigt forskning om Ipad för att ta reda på hur användbara de är och på vilket sätt de kan användas i undervisningen. Flera kriterier som kommer att utvärderas genom klassen, inklusive skapande, distribution, konsumtion och nyttan av elektroniska kursmaterial i en akademisk miljö.

8

OBIZ | 3 • 2010

Har du något exempel på ett lyckat projekt? – Själv sysslar jag mycket med mobilt lärande via GPS och mobiltelefoner. Ett exempel på ett lyckat projekt mobilt lärande är ett matematikprojekt där eleverna har arbetat med GPS och mobiltelefoner. I projektet har eleverna fått uppgifter ute i Kungälv som de letat upp med GPS och sedan fått en uppgift via mobilen. En fråga kan vara ”Hur högt är trädet?”Då får de göra beräkningar och redovisa resultatet inför klassen. På så sätt kommer de ut i naturen och får lösa uppgifter som förhoppningsvis ligger dem lite närmare och som de har mer användning av senare. Det har ökat engagemanget. TESTER FÖR FRAMTIDEN

– Som idrottslärare gillar jag verkligen att eleverna får komma utanför skolans väggar under

andra lektioner än idrotten. Det blir ett upplevelsebaserat lärande. Till exempel kan det vara lättare att förstå hur snabbt 10 km/h är om man springer den hastigheten. Matematiken blir på det här sätet väldigt spännande. Thomas Lingefjärd, docent i matematikdidaktik på Göteborgs universitet, kommer hit för att hjälpa oss att utveckla denna typ av matematik. Tror du att denna metod fungerar på andra ämnen? – Ja, jag tror att detta fungerar på alla ämnen. Sen vet vi inte vilken teknik som kommer i framtiden. Just nu testar vi mycket inför framtiden – vad som fungerar och vad som inte fungerar. Skillnaden mellan idag och två år tillbaka är att samhället har mognat. Allt fler använder internet i vardagen vilket också gäller lärarna och de har blivit villigare att ta in sina kunskaper i lärandet. ✱

Elisabet Niskakari årets skolbibliotekarie Utmärkelsen Årets skolbibliotekarie har tilldelats Elisabet Niskakari på Möllevångsskolan i Södra innerstaden i Malmö. För sextonde året i rad uppmärksammas grundskolans bibliotek och det stora och viktiga arbetet som görs där. Priset delas ut av Sveriges regionala skolbiblioteksföreningar. Elisabet Niskakari får priset för ett målmedvetet och utvecklande arbete i ett pedagogiskt helhetsperspektiv. Juryn menar vidare att hon arbetar för att förverkliga skolans vision om ett bibliotek som en central resurs i undervisningen.

www.kommuninfo.se


ROLIGARE MATTE MED MOBILEN På Smedingeskolan i Kungsbacka pågår ett intressant arbete med att integrera mobilen i undervisningen. På Framtidens lärande (och på TeachMeet) presenterade Mats Larsnäs skolans

Bli medlem i LIC och ansök om kostnadsfritt MasterCard kopplat till en mängd förmåner!

projekt kring matte med kroppen, knoppen och mobilen.

PENNFRITT - ETT LYFT FÖR SKOLAN Kan skolan lyfta och alla elever

Medlemmar i Lärarförbundet har ett eget medlemskort med samma förmåner som LIC MasterCard. Läs mera och anmäl dig via www.lararforbundet.se

lyckas, när elever och lärare får tillgång till digitala verktyg i en kreativ utveckling av skolans arbetssätt? På Kungsgårdens skola i Sandviken börjar ettorna med att skriva sig till läsning

Alla som arbetar i utbildningsväsendet har möjlighet att ansöka om medlemskap i LIC. Läs mera och anmäl dig via www.lic.se

med ljudande tangentbord och talsyntes.

SKOL-ROT FÖR FLER DATORER En av Lärarförbundets idéer

Som medlem i LIC har du också möjlighet att köpa billiga kvalitetsprodukter på www.lic-netshop.se

för att motverka de digitala klyftorna är ett ”rotavdrag för skolan” – en nationell satsning på att förse lärare och elever med datorer. - Idag kan det gå fyra lärare på en dator, och många elever har inte tillgång till datorer på ett relevant sätt. Skolan får inte bli en paus i elevernas digitala utveckling, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén till

Medlemspris per st.

Lärarnas Nyheter.

VISUALISERING I UNDERVISNINGEN Visualisering är något som med fördel kan användas i skolan. Det kan användas av lärare som en teknik för att hjälpa eleverna utveckla deras sociala färdigheter och prestationer i klassrummet. Det kan till exempel hjälpa eleverna att öka samarbetet mellan eleverna, öka självkänsla

Urbanista DraMatenvagnen New York Genomtänkt modell, fickor, reglerbart handtag, vattenavstötande tyg, samt snygga detaljer. Längd 100 cm. Mått väskan 59x35x33 cm. Volym 55 liter. Vikt 2,9 kg. Vælg mellem rosa, grön, svart eller röd. Cirkapris 995:-

749:www.lic.se

Lärarnas Inköpscentral Humlegatan 4A, 211 27 Malmö, Tel. 040-350 750

och respekt mellan eleverna.

www.kommuninfo.se

3 • 2010 | OBIZ

9


SKOLA

FAKTA Sedan 2002 utser Lärarförbundet varje år Sveriges bästa skolkommuner. Rankningen ska inspirera kommuner att satsa på dem som skapar den goda skolan – elever, lärare och skolledare. Topp 10 1. Arvidsjaur 2. Piteå 3. Vindeln 4. Lund 5. Luleå 6. Lomma 7. Olofström 8. Pajala 9. Mörbylånga 10. Norsjö

ARVIDSJAUR ÅRETS BÄSTA SKOLKOMMUN Förra året vann skånska Lomma och i år är Arvidsjaur i Norrbotten Sveriges Bästa skolkommun. – Vi gratulerar både lärare, elever och Arvidsjaurs alla invånare till en skola med hög kvalitet. En tydlig satsning på resurser, andel utbildade lärare och lärartäthet har givit resultat, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. Det är första gången som Arvidsjaur vinner

Skolsveriges viktigaste rankning, och andra gången de placerar sig på topp tio, senast 2008. – Det är jätteroligt och behövligt att få priset. Det ger oss alla en uppskattning för det arbete vi lägger ner. Jag har förstått att vi skulle komma högt då jag sett starka resultat bland eleverna. Men att vi skulle komma på första plats var en rolig överraskning! säger Ulrik Bylander, ordförande för Lärarförbundet i

Arvidsjaur. I årets rankning återfinns hela sex kommuner från Västerbotten och Norrbotten bland de tio högst rankade. Gemensamt för dem och Arvidsjaur är hög lärartäthet, bra tilldelade resurser, hög andel utbildade lärare och goda resultat i flera kriterier förgrundskolan. Ödeshögs kommun i Östergötland utsågs till Årets Skolförbättrare efter att ha klättrat

från plats 272 till 72 i rankningen. Därmed var Ödeshög den kommun som förbättrat sin position mest sedan förra året. – Ödeshög har gjort en mycket stark upphämtning och ligger bra till i kriterier kopplade till resultat i grundskolan. De har möjlighet att klättra ytterligare om de lyckas få fler elever att gå igenom gymnasiet inom fyra år och klara övergången till högskolestudier, säger Eva-Lis Sirén. ✱

Möt några av våra lärare i Lean.

Pia Anhede Har över 20 års erfarenhet av Lean och har arbetat i mer än 30 organisationer i tio länder. Du möter Pia på handledarutbildningarna i Leanspelet.

Magnus Lord Civilekonom, civilingenjör och läkare. Ledde som strategichef leanarbetet på Universitetssjukhuset i Lund. Möt Magnus på utbildningen Lean Healthcare och Change Management.

Peter Hines Professor som är aktiv på Europas ledande leancenter vid Cardiff University. Peter leder höstens intensiva 3-dagars utbildning i Lean ledarskap.

plan.se/lean eller ring oss på 08-24 12 90!

10

OBIZ | 3 • 2010

www.kommuninfo.se


!"#$%&'$()*+!,(-'../0..'1$(23,!)10)-!, !!!!!"#$%&'(%!)*!+,*-.,/012/,./2!3!452*362!,5022./2!789:*.3.6!,5 !!!!!;1:88<,*,!1=-,12*!;>*!0-=1,!=?9!;>*0-=1,!0,+8!=+0=*60<=2./2@ AB*!+B.6B*36,!2*;,*2.928!<=*6,*!;>*!2.!52*-0,+92803.*3-8,/!9:*205)*/@

"#$%&'(%!0>-2* 9:*206)082*!+2/ -*,5!DB!52*-0,+9280E ,.D,00,/2!1=-,12* ;>*!8311;)11368!<29=5@

C20>-!6)*.,! 5B*!92+03/, ;>*!+2*! 3.;=*+,83=.! 2112*!-=.8,-8, .B6=8!,5!5B*,! 0)1F-=.8=*@

A)082*B0G HIJEKHLJJH M13DD,.G HLNOEIPLNH Q>82<=*6G HNJERRPIKSH

44456789:;<95=6

Läslust för alla Milestone 212plus – !"#$%&'(')!*%+!#,-.#!//## 0+%1/12**/#,-.#!"0!*/#3-04&""!#4!5#1!4#4%))%+6 7/%"#4&""!'0,+/#8+#5!"#!//#3-04&""!6#98//#&"#!//# 4&""!'0,+/#:#;<=9#:#,-.#52#.%+#!"#0+%1/12**#$%&> '(')!*%+!#4!5#%**%#12"0/&,"!+6#;%+&%?!*#.%'/&@.!/# 1A+#?B5!#/%*>#,-.#*C25?A-0!+#'%4/#!@"%#&"')!*"&"@%+6# D%*'/A5#)B#%**%#12"0/&,"!+6#E"0!*/#,-.#313@/6

@ A O

/

/ ` F

o _ O O ? C 7

;&#8+#!"#%F#9F!+&@!'#'/A+'/%#*!F!+%"/A+!+#%F#$%&'()+,520/!+G# /%*'("/!'!+G#/&5'>#,-.#%"/!-0"&"@'.C8*)4!5!*6

Vi ses på mässan

!#H,0#I#H&?*&,/!0#JK#'!)/!4?!+G#LA/!?,+@####"#<$>5%@%+"%#MK#:#MN#,0/,?!+G#O%-0%G#9/,-0.,*4### ##$('*!P&48''%"#JJ#:#JK#,0/,?!+G#;8'/!+B'####$#90,*1,+24#M#:#K#",F!4?!+G#Q*F'CAG#9/,-0.,*4

www.iris.se/studiehjalpmedel RC8*)4!5!*#&",4#'("#'%4/#*8'>#,-.#'0+&F

www.kommuninfo.se

3 • 2010 | OBIZ

11


SKOLA

STORT UTBUD PÅ ÅRETS SKOLFORUM Skolforum, som hålls 1-3 november, kommer i vanlig ordning att ha en rad intressanta föreläsare. Inte minst Hans Rosling, Pia Johansson och Björn Ranelid. Vi tar några av de mest intressanta seminariehållarna en efter en och börjar med Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han har ni tidigare mött i OBIZ och han håller ett seminiarum under rubriken ”En konvergerande värld - om världens utveckling och hälsovariationerna inom och mellan världens länder”. Han gör ett i grunden allvarligt ämne som handlar om fattigdom, svält och miljöförstöring intressant och hoppingivand.. Han menar, trots allt, att världen blir en allt bättre plats att leva i. Pia Johansson och Helge Skoog, båda skådespelare, komiker och estradörer, kommer att i underhållande, improviserade sketcher belysa aktuella problem och situationer inom skolvärlden där skratt och ideér flödar. De inspirerar och underhåller. ”Med skratt går allt lättare och idéerna flödar” är rubriken. Missa inte författaren, kåsören och estradören Björn Ranelid, som föreläser under rubriken ”Ordet väger ingenting och likväl är det mäktigare än allting annat”.

12

OBIZ | 3 • 2010

Gunilla Hammar Säfström är lärare i svenska, bild och livskunskap men också en mycket uppskattad föreläsare inom skola och näringsliv. De flesta känner nog igen henne från TV-serien ”Klass 9A” . Hon håller ett seminarium vid namn ”Möten och bemötande. Berättelse från Klass 9 A”. Under föreläsningen tar Gunilla upp ämnen som: ledarskap, att överlämna ledarskap, att vara strateg och stigfinnare, närvaro, artighet, viljestyrka - lärarens och elevens, kroppsspråket, respekt för hela eleven, med vilken inställning möter man en annan människa, mångkultur, att skapa en bra stämning, hur man fångar en grupp. ”När hjärnan kom till skolan” heter hjärnforskaren Martin Ingvars seminarium. Han menar att hjärnan ställer krav för att utvecklas. Det ligger i konstruktionen. – Man måste känna sig efterfrågad, utmanad till lagom nivå och känna tillhörighet. Då hänger man med. Språket är centralt i skolans lärandeprocesser. Det är entydigt att de skolor och pedagoger som tydligt prioriterar språket, läsandet och skrivandet bygger en skola för framtiden. Språket organiserar tanken, hanterar abstrakt tänkande och blir vägen att kunna effektivt anpassa sig till den stora världen, säger han. ✱

www.kommuninfo.se


!"#$%&'$()$%&#*+$,"#$-.**+'/ När vi bygger en skola är målet alltid självklart. Vi skall lösa ett lokalbehov. Men om vi tittar närmare är uppdraget mer komplicerat än så. Vi ska även svara upp till alla stora och små behov hos barn och vuxna som ska leva och verka i skolan. Man lär så länge man bygger - och det är viktigt att göra hemläxan ordentligt först. Våra skolor är alla byggda på beprövade och genomtänkta lösningar från våra femtio år i skolan. Beställ gärna vår skolkatalog på www.flexator.se

www.kommuninfo.se

3 • 2010 | OBIZ

13


SKOLA

ALLT FÄRRE ELEVER BEHÖRIGA TILL GYMNASIET I år är 88,1 procent av eleverna behöriga att börja på gymnasieskolans nationella program. Det visar den preliminära statistik som Skolverket publicerar idag. Andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program har sjunkit med 0.7 procentenheter jämfört med motsvarande andel föregående år. Det motsvarar cirka 800 elever. Statistiken baseras på inkomna betygsresultat från 99 procent av eleverna. Den preliminära statistiken visar att nästan 12 procent, eller cirka 14000 elever som gick ut årskurs 9 våren 2010 inte har godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik - vilket krävs för att få börja på ett nationellt program. Det är den högsta andelen sedan 1998 då det nuvarande betygssystemet infördes. Det har heller aldrig varit en så stor förändring mellan två läsår. Skolverket har därför inväntat fler kontroller av materialet före publicering av den preliminära statistiken. Enligt den preliminära statistiken har en lägre andel elever uppnått målen i svenska och matematik medan engelska är oförändrad jämfört med den preliminära statistiken föregående läsår. I matematik har 8,9 procent av eleverna inte uppnått målen enligt den preliminära statistiken. Motsvarande för engelska är 7,1 procent, svenska 4,4 procent och svenska som andraspråk 30,6 procent. Det går inte att i det här läget slå fast varför en allt mindre andel elever når behörighet till gymnasieskolan. Men det finns

14

OBIZ | 3 • 2010

en rad tänkbara förklaringar. – Betygsättning har diskuterats flitigt det senaste året. Skolverket har släppt en rapport som blivit mycket uppmärksammad där vi lyfter fram hur viktigt det är att betyg sätts på rätt grunder. Skolinspektionen har också inlett sitt arbete med att dubbelrätta nationella prov. Det är möjligt att den här diskussionen har lett till att lärare blivit mer restriktiva i sin betygssättning, säger Skolverkets generaldirektör Per Thullberg. De senaste åren har också möjligheten att läsa upp betygen på sommarskola byggts ut. I år satsades dubbelt så mycket pengar jämfört med sommaren 2009. – För en lärare som står och väger mellan att ge en elev ett Icke Godkänt och ett Godkänt kan det vara lättare att sätta ett IG om man vet att eleven får en andra chans att skaffa behörighet till gymnasieskolan på sommarskolan. Det är en hypotes, säger Per Thullberg. Det kan också finnas förklaringar om man ser på utvecklingen i ett längre perspektiv. Svenska elevers resultat i kunskapsmätningar har försämrats sedan mitten av 1990-talet. ✱

Vi är specialiserade på tillverkning och uthyrning av modulbyggnader för kontor, skolor, daghem och personalutrymmen. Läs mer på vår webbplats:

www.pamil.se

FAKTA Den preliminära statistik som nu publiceras är en beräkning som Statistiska centralbyrån (SCB) gjort. Statistiken baseras på 99 procent av landets elever vars slutbetyg rapporterats in till SCB i augusti. SCB håller som bäst på att samla in uppgifter från resterande skolor, granskar och rättar materialet så att det blir

Stenbrovägen 52, 253 68 Helsingborg Tel 042-29 30 55 | Fax: 042-29 25 40 info@pamil.se

fullständigt.

www.kommuninfo.se


Tid – för en smartare skola Tietos e-tjänster förenklar det dagliga arbetet i skolan genom att göra information och funktioner mer tillgängliga. Det ger möjlighet att jobba lite smartare. Att kunna upprätthålla förtroenden. Att skapa en bättre dialog. Att förnya förutsättningarna för lärande. Möjlighet att skänka lite mer tid till det som är viktigt: Människan. Just nu gör vi en stor undersökning där du som jobbar inom skolan kan vara med och påverka utvecklingen. Anmäl dig på www.tietokampanj.se/framtiden för att delta. Vi vill också träffa dig på Skolforum 1-3 november där vi pratar idéer och visar lösningar.

Vi berättar gärna mer om framtidens smarta skola redan nu: christer.sandrehav@tieto.com 070-645 40 35 jacob.jacobson@tieto.com 070-310 72 07 lars.widell@tieto.com 070-256 87 25

www.kommuninfo.se

3 • 2010 | OBIZ

15


NYHETER

TOPP 20 1

Tranås

2

Habo

3

Kristinehamn

4

Höganäs

5

Vellinge

6

Ulricehamn

7

Orsa

8

Solna

9

Partille

10 Trosa 11 Sollentuna 12 Sunne 13 Mullsjö 14 Åtvidaberg 15 Gnosjö 16 Öckerö 17 Finspång 18 Vårgårda 19 Söderhamn 20 Österåker

TRANÅS SKOLOR HAR BÄST ATTITYD TILL FÖRETAGANDE De lokala företagen i Tranås upplever att skolans attityd till företagande är mycket bra. Det goda betyget gör att Tranås hamnar överst på listan bland landets kommuner när det gäller just detta.

– Det är flera faktorer. Men bland annat jobbar alla våra gymnasieprogram ihärdigt i sina respektive yrkesråd plus att en del yrkesprogram har kontinuerlig kontakt med företagen. TAKNIKCOLLEGE

Lars Rehnberg, förvaltningschef för skola och barnomsorg i Tranås kommun, är mycket nöjd med det smickrande resultatet. – Detta är otroligt glädjande. Det är av Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet i Sverige, som det framgår att Tranås är bäst i landet när det gäller skolans attityd till företagande. Men vad beror då topplaceringen på?

Under våren 2009 invigdes Teknikcollege på Holavedsgymnasiet. En händelse som inte gick många Tranåsbor förbi, inte heller företagarna. – Satsningen på Teknikcollege tror jag absolut påverkar bilden som näringslivet har av skolan, säger Lars Rehnberg och tillägger: – Jag tror att företagen upplever att skolan arbetar mer utåtriktat idag än vad man gjorde för ett par

år sedan. NTA, Naturvetenskap för alla, är ytterligare en satsning inom skolan där undervisningen knyter an till det verkliga livet. – Konceptet NTA presenterades för näringslivet under ett frukostmöte som Tranås United bjöd in till. Just detta att skolan verkar på en bredare yta idag, till exempel tillsammans med näringslivsbolaget, öppnar upp för en mer positiv bild av skolans attityd till företagande, menar Rehnberg och tillägger: – Det handlar inte alltid om de bästa projekten eller de största satsningarna utan om kommunikation och att hålla en levande dialog med näringslivet. ✱

SOLNA HAR BÄST FÖRETAGSKLIMAT

TOPP 10 1.

Solna

2.

Vellinge

3.

Sollentuna

4.

Trosa

5.

Habo

6.

Danderyd

7.

Laholm

8.

Härryda

9.

Höganäs

10. Sundbyberg Hela rankinglistan, ”Faktabas om företagsklimat” och en mängd annan information om företagsklimat finns på Svenskt Näringslivs hemsida: www.svensktnaringsliv.se/ foretagsklimat

16

OBIZ | 3 • 2010

Sveriges bästa lokala företagsklimat finns i Solna. Det visar Svenskt Näringslivs nya ranking av företagsklimatet i landets alla 290 kommuner. Svenskt Näringslivs unika kommunranking bygger främst på enkätsvar från totalt drygt 36 000 företagare – de verkliga experterna på företagsklimat – men också på statistik från Statistiska Centralbyrån. – Solna får genomgående mycket goda betyg av sina företagare. Det beror på att kommunen bryr sig om sina företag och arbetar kontinuerligt för att förbättra deras villkor. Det gör Solna till ett föredöme som andra kommuner kan lära av, säger Carina Centrén, ansvarig för lokalt företagsklimat på Svenskt Näringsliv. På topplistan följs Solna av

Vellinge, Sollentuna, Trosa, Habo, Danderyd, Laholm, Härryda, Höganäs och Sundbyberg. Åtvidaberg är den kommun som förbättrar sin placering mest jämfört med 2009. I år kommer kommunen på plats 90, en ökning med 103 platser från i fjol. – Företagarna i Åtvidaberg är nu klart mer nöjda med kommunen. Det beror till stor del på ett stabilt politiskt ledarskap som tar företagens frågor på allvar och kommunledningen driver nu engagerat förbättringen av företagsklimatet. Dessutom har man lyckats få ordning på kommunens ekonomi. – Åtvidabergs kommun gör också lovvärda satsningar på att utbilda skolelever i entreprenörskap. I genomsnitt ger företagarna hemkommunens företagsklimat betyget ”godtagbart”. Samma betyg får företagsklimatet på nationell

nivå. Mycket kvarstår alltså att göra innan företagsklimatet är utmärkt. En majoritet av kommunledningarna har bra kontakt med näringslivet. Ändå väljer tre av fyra kommuner att producera i praktiskt taget allt inom den kommunala sfären i egen regi. – Bland det bästa kommuner kan göra för att förbättra företagsklimatet är att låta företag konkurrera om att för sköta kommunens tjänster. Här finns en enorm potential att stärka näringslivet och välfärden. Var fjärde kommun har en klart bristfällig dialog med näringslivet. – De som inte möter och samtalar med företagen kan inte skapa ett bra företagsklimat. Kommuner där den dialogen saknas blir ifrånsprungna av kommuner som engagerar sig för företagsamheten, säger Carina Centrén. ✱

www.kommuninfo.se


Vem bär ansvaret om olyckan är framme? Låt inte din brunn vara en fälla!

Fallskydd i brunnar... för säkerhets skull. Barns nyfikenhet lockas till vatten och brunnar! Fallskydd – en billig försäkring Fallskydd – lagen kräver säkra brunnar Fallskydd – snabb och enkel montering

www.isp-prod.com

87Q7 ,7R6Q7QL0000 SLT0EUTLV0000 TLE0WQ06XYEXQZLQV0000 [1'#2)%5+*;*<1'?0+/;C)+<';*C1'? +/;C)++&1#)&?0O1%%+#5CC?0M.%%1')? +&1/+#5CC?0'D'+&.%M1'?0/1'#<1%%)' +&1/+#5CC?0'D'+&.%M1 .340/53#)&01**1&0;0+/;C)0.340<($&(-'*"

Tel: 016-962 71, Mobil: 070-665 89 33

!!!"#$%&$'()'*"+) Alla vet att det inte bara är utsidan som räknas. Vi på Autoform har i 20 år jobbat med att hålla insidan snygg. Vi tillverkar och levererar bagagerumsmattor med perfekt passform till de ledande biltillverkarna. Kontakta din bil handlare så hjälper de dig.

www.kommuninfo.se

,-%#.//)*01&&02)+&-%%102'.+345'" 6$%&$'()'*078 9'$:;#+:-<)*0=>?0@AB0A=00,-'/CD E)%0>F0G0HI0JB0A>?091K0>F0G0HI0JB0J> LGM.+&N0;*O.P#$%&$'()'*"+)

3 • 2010 | OBIZ

17


UPPHANDLING/FINANS

GRÄNSÖVERSKRIDANDE FACKMÄSSA FÖR KOMMUNAL TEKNIK I november är det dags för en ny fackmässa för kommunal teknik. Bakom arrangemanget står mässarrangörs-företaget easyFairs Scandinavia. – Det har länge saknats en samlad kommunalteknikmässa i Sverige, säger Peter Wanderydz VD på easyFairs Scandinavia. Mässan kommer att bli gränsöverskridande med flera kommunala teknikområden; VA, fjärrvärme, energi, avfall, gator, parker/grönområden, it och miljöteknik. Eftersom kom-

munernas upphandlingar och inköp styrs av LOU, Lagen om offentlig upphandling, finns ett tydligt behov av en neutral och transparent mötesplats som passar både leverantörer och köpare. – På mässan kan alla som medverkar i upphandlingsarbetet: upphandlare, inköpare, brukare och även politiker på bara några timmar ta del av ett verkligt aktuellt utbud. För besökarna blir detta en möjlighet att se nyheter, teknik och också föra en dialog med leverantörer, inte minst i samband med formulering av förfråg-

ningsunderlag inför kommande upphandlingar, forsätter Peter Wanderydz. Mässan kommer också att erbjuda besökarna kostnadsfri kompetensutveckling i form av seminarier och frukostmöten som ger ny lärdom inför framtidens utmaningar, t ex hur man möter framtidens miljökrav. – Mässan syftar till att göra det så enkelt som möjligt för besökarna. Här kan de på kort tid få kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte helt gratis, samtidigt som de möter hela mässans utbud, avslutar Peter Wanderydz.

Tre av de seminarier som hålls på mässan är: ” Så löser du rekryteringsproblemen” där Dagens Samhälles chefredaktör Mats Edman intervjuar några av dem som försöker lösa rekryteringsproblemen i kommunerna, ”Norra Djurgårdsstaden – Nästa spjutspets för hållbar utveckling i Stockholm” med Ingmarie Ahlberg som jobbar på Exploateringskontoret på Stockholms stad, Miljö- och teknik samt ”Svensk miljöteknik i offentlig uphandling” med Berit Gullbransson, verksamhetschef på Swentec som är Sveriges miljöteknikråd. ✱

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet. RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. ĩ ǶǸǼĵǼǹ ǹǽ ǻǹ Ŝ ªĩ ǶǸǼĵǼǻ ǺǸ ǽǻ Ŝ ¥© ¢¡¥ļ ħ¥ Ŝ ©©©ħ¥© ¢¡¥ħ ¡

18

OBIZ | 3 • 2010

www.kommuninfo.se


KOMMUNERNA FÅR STÖRRE SKATTEINTÄKTER Sveriges kommuner och landsting, SKL, bedömer att det kommunala skatteunderlaget växer snabbare 2010–2011 än vad som förutspåddes i april. Ny information indikerar en starkare ekonomisk tillväxt i Sverige än väntat. Enligt SKL:s prognos ser åväl sysselsättning som BNP nu ut att öka mer 2010 än enligt den tidigare prognosen och arbetslösheten kan förväntas bli lägre. Vidare väntas sysselsättningen fortsätta växa i god takt. SKL tror visserligen att löneökningarna accelererar om ett par år men att de ändå blir måttliga. Pensionsinkomsterna väntas bli i stort sett oförändrade 2010– 2011, men att de däremot börjar öka 2012–2013.

Prognosen visar en successivt tilltagande skatteunderlagstillväxt. Trots konjunkturåterhämtningen växer skatteunderlaget dock bara med 3,2 procent i genomsnitt 2009–2013, säger SKL:s chefsekonom Mats Kinnwall. SKL:s samhällsekonomiska bild från i maj ligger till grund för prognosen, men bedömningen av lönesumman har dock uppdaterats. Hänsyn har också tagits till ny information som påverkar pensionsinkomsterna från och med 2011. Prognosrevideringen innebär att skatteintäkterna för kommuner och landsting nu beräknas bli två miljarder kronor större 2010 än enligt vår förra prognos och fyra miljarder kronor större 2011, säger Mats Kinnwall. ✱

Årets kommunalekonom utsedd Sveriges Kommunalekonomers Förening har utsett SKL:s biträdande chefekonom Stefan Ackerby till årets Kommunalekonom. Juryn motiverar valet av Stefan Ackerby med att han på ett utomordentligt sätt har utvecklat analyserna av den kommunalekonomiska utvecklingen, särskilt inom hälso- och sjukvårdsområdet. Ackerby har visat stort prov på integritet och vågar föra fram budskap och slutsatser som ibland kan vara obehagliga men nödvändiga för att kommunerna och landstingen ska kunna svara upp mot kravet på en god ekonomisk hushållning i framtiden.

www.kommuninfo.se

EKONOMISK TILLVÄXT OLIKA MED OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Urban Gråsjö och Tobias Arvemo på Högskolan Väst visar att ekonomisk tillväxt i kommuner kan mätas på olika sätt. När man studerar hur olika faktorer påverkar en kommuns tillväxt kan man få olika resultat beroende på vilket mått man väljer menar de. De har analyserat data från Statistiska centralbyrån om den ekonomiska tillväxten i alla Sveriges kommuner. För analysen har de använt två mått. Det ena är sammanlagd lönesumman för alla invånare i en kommun. Det andra är BNP fast på kommunnivå, något man skulle kunna kalla bruttokommunalprodukt. I den ingår även annat än löner. En viktig del är företagens driftöverskott.

Forskarna har undersökt effekterna av forskning och utveckling på kommunernas tillväxt. En kommuns tillväxt påverkas positivt av att det forskas utanför den egna regionen när man mäter det med lönesumma, men inte då tillväxten mäts med bruttokommunalprodukt. Lite krångligt kanske, men om vi förklarar med ett exempel så är det så här: Forskning som bedrivs i Stockholm eller Göteborg gynnar den ekonomiska tillväxten i Trollhättan när man mäter det med hur trollhättebornas inkomster utvecklas. Ser man däremot till Trollhättans bruttokommunalprodukt ser man ingen effekt i Trollhättan av forskning i Stockholm eller Göteborg.

3 • 2010 | OBIZ

19


UPPHANDLING

NOTERAT FÖR UPPHANDLAREN

NYA REGLER FÖR DIREKTUPPHA DETTA NOTERAR VI Idag Direktupphandlingar om nya lagar & regler Nytt om de lagar för Upphandlingsformer som införts 15 juli och hur Direktupphandling nu skall genomföras korrekt av upphandlaren. Nr 4-2010 Leverantörsavtal – uppföljning och intern

I detta nummer fortsätter vi notisguideen för dig som upphandlingsansvarig i Sveriges kommuner & landsting. Allt skrivet källmaterial är utdrag från Konkurrensverkets och EUs samlade dokument. Vårt syfte är att hjälpa dig i informationsfloran genom en notisguide, om viktiga frågor i dina kontakter med leverantörer, genomförande av rättvisare offentliga affärer och att du minskar risken för överprövning av din upphandling, som på senare tid har ökat i antal.

marknadsföring Hur upphandlaren bättre kan få effekt i använmdning av befintliga avtal med leverantörer. Uppföljningen brister Nr 1-2011 Upphandlingsformer följ lagen och använd förnuftet i förfrågningsunderlaget. Genomlysning av effektiva sätt att upphandla varor & tjänster men ändå följa lagen. Utmanningsrätt en ny upphandlingsmöjlighet.

Konkurrensverket och EU noterar också i sina rapporter att Små och Medelstora företag (SME) och framförallt nystartade företag, har svårt att slå sig in på den offentliga marknaden, så låt oss hjälpas åt med att göra dina förfrågningsunderlag (FFU) för upphandlingar enklare och rättvisare för alla. I nästa nummer belyser vi leverantörsavtal – uppföljning och intern marknadsföring. I detta nummer tittar vi närmare på ”Direktupphandlingar om nya lagar & regler” som gäller från 15 juli 2010 Sammanställt av Jan Karlsson projektledare för utbildningar i offentliga affärer vid Kommuninfo i Sverige Källor: Konkurrensverket www. konkurrensverket.se dokument Dnr 385/2008 http://lagenomoffentligupphandling.se/

20

OBIZ | 3 • 2010

NYA REGLER I UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN FRÅN 15 JULI

Lagändringarna i upphandlingslagstiftningen rör främst överprövningsprocessen i upphandlingsmål. Bland annat införs en så kallad avtalsspärr, som innebär att det är förbjudet för en upphandlande myndighet och enhet att ingå avtal direkt efter ett tilldelningsbeslut.

Det blir även möjligt att ogiltigförklara upphandlingskontrakt som ingåtts i strid med lagen. En helt ny sanktion införs, upphandlingsskadeavgift, som kan dömas ut av en förvaltningsdomstol efter ansökan från Konkurrensverket.

UPPHANDLINGSOMRÅDEN SOM BERÖRS AV DE NYA REGLERNA FRÅN 15 JULI ÄR:

• Avtalsspärr • Möjlighet begära ogiltighet av ingångna avtal • Olika slags överprövningar - olika tidsfrister för ansökan • Upphandlingsskadeavgift på talan av Konkurrensverket • Nya upphandlingsförfaranden • Fasta beloppsgränser för direktupphandling Här nedan har vi noterat utdrag från om nya upphandlingsförfaranden och fasta beloppsgränser vid direktupphandling. NYA UPPHANDLINGSFÖRFARANDEN FRÅN 15 JULI KONKURRENSPRÄGLAD DIALOG

Upphandlingsförfarandet konkurrenspräglad dialog är ett komplement till redan befintliga former av upphandling. Förfarandet präglas av att det innefattar möjlighet för den upphandlande myndigheten att föra en dialog med utvalda leverantörer i syfte att identifiera och definiera hur myndighetens behov bäst ska kunna tillgodoses. ELEKTRONISK AUKTION

Det införs regler om elektronisk auktion. Med elektronisk auktion avses en upprepad process med hjälp av elektroniska medel för att presentera nya lägre priser eller nya värden för vissa delar av anbuden och möjliggör en rangordning på grund av automatiska utvärderingsmetoder.

www.kommuninfo.se


ANDLING STENUNGSUNDS KOMMUN UPPHANDLADE UTAN ANNONSERING Konkurrensverket anser att det inte var rätt av Stenungsunds kommun att på grund av synnerlig brådska, använda sig av ett förhandlat förfarande utan annonsering då de skulle upphandla skolskjutstrafik. Det framgår i ett yttrande till Kammarrätten i Göteborg. Konkurrensverket har i sitt yttrande även redogjort för hur ett förhandlat förfarande bör gå till och uttalat sig om det kan föreligga en konflikt mellan upphandlingsregelverket och andra lagar. Publicerat 2010-08-30 Konkurrensverkets hemsida www.kkv.se

FASTA BELOPP FÖR DIREKTUPPHANDLING Begreppet ”lågt värde” ersätts med fasta beloppsgränser som anges i lagtexten. Samma belopp gäller för alla upphandlande myndigheter, d v s både stat, kommun, landsting och offentligt ägda bolag. I LOU går direktupphandlingsgränsen vid kontrakt med ett värde om cirka 287 000 kronor. Direktupphandlingsgränsen i LUF går vid ett kontraktsvärde om cirka 577 000 kronor. De nya fasta beloppsgränserna innebär att kravet på upphandlande myndigheter och enheter att vid behov anta riktlinjer för när direktupphandling på grund av lågt värde får användas tas bort. Direktupphandlingsgränserna i LOU och LUF gäller vid upphandling av såväl byggentreprenader som varor och tjänster.

Världen kan bara bli bättre. Ska vi hjälpas åt?

www.kommuninfo.se

Dan Sjöblom, generaldirektör för Konkurrensverket, gläder sig åt detta nya verktyg för att fullfölja verkets uppdrag. Han menar att de nya upphandlingsreglerna stärker upphandlarnas position i arbetet för att utveckla välfärden. Han uppmanar beslutsfattare i kommuner och andra myndigheter att följa reglerna: – Även om det finns många duktiga upphandlare som brinner för att göra goda affärer för det allmänna vet vi tyvärr att det förekommer överträdelser av upphandlingsreglerna på grund av slarv, bristande framförhållning eller okunskap. Källor: Lagändringar Konkurrensverkets hemsida www.kkv.se Citat generaldirektör för Konkurrensverket Dan Sjöblom hämtat från upphandling24.idg.se

På www.sis.se/sr kan du läsa mer om vad vi kan göra för dig – och du för världen.

3 • 2010 | OBIZ

21


KONFERENS

HELT NYA SÄTT ATT MÖTAS SKAPAR NYA ARBETSSÄTT KONFERENSTRENDER • Barcamps – konferenser där deltagarna själva skapar innehållet genom olika workshops. ett exempel är 24 hour business camp,

I år har möten på distans fått extra aktualitet genom vinterns snökaos och vårens askmoln. Många organisationer har blivit brutalt medvetna om att sårbarheten i att vara beroende av resande för operativa möten. Men för chefer innebär det nya förutsättningar att leda på distans.

ett event där webbfolk och entreprenörer träffas för att under ett dygn bygga sajter. • Bjuda in en äventyrsresande som får berätta om sina resor istället för torra föreläsningar. • Kombinera både konferens och privatliv i en storstad där man kan förlänga sin vistelse och ta dit sin familj. • Låt folk själva få disku-

Allt fler organisationer håller sina möten på distans istället för att personal ska resa långa vägar. Anledningen är inte bara jakten kostnader

22

OBIZ | 3 • 2010

sala universitet. Tillsammans med Maria Nordengren har han skrivit boken ”Att leda på distans – i tid och rum”. I den menar de att det i framtidens organisationer kommer att ställs nya krav på ledarna, framför allt när det gäller att stödja medarbetare som är självstyrande. TRE OLIKA MÖTESFORMER

Chefernas traditionella direktkontakt, övervakning och uppföljning måste ersättas av självhantering, autonomi och tillit till de anställda. I boken framgår det att man bör

SVERIGE HAR VÄRLDENS FÖRSTA ORESEBYRÅ Besparingar, miljömedvetenhet och balans mellan arbetsliv och familjeliv är viktiga orsaker till att distansmöten blir allt vanligare. I Luleå finns väldens första oresebyrå.

tera, prata med andra och utbyta idéer.

och att spara tid. För många är miljöargumentet minst lika viktigt. Men för chefer innebär det nya förutsättningar att leda på distans. Medarbetarna är geografiskt eller tidsmässigt åtskilda. Det går inte att interagera direkt, utan bara via verktyg. Människans traditionella sätt att samverka har varit att träffas. Därför är många vana vid att hålla möten ansikte mot ansikte. Det är svårare än vad många tror att leda gruppmedlemmar som befinner sig någon annanstans. Bengt Olsen är docent vid Upp-

När flygplatserna i Sverige undan för undan stängdes på grund av att askan från vulkanutbrottet vid glaciären Eyjafjallajökull kom in över landet fick många stora problem med att ta sig till möten och konferenser. Internationella och svenska chefer, talare och gäster hade ingen möjlighet att hinna fram till planerade möten och konferenser. I mars 2009 lanserades världens första Oresebyrå. – Res inte med oss! Det finns många andra ni kan resa med men inte med oss, sade Bengt Grahn,

vd och grundare när Oresebyrån lanserades. ComPodium International AB i Luleå erbjuder att med teknikens hjälp genomföra resefria möten. Detta nytänkande inom resandeoch möteskulturen minskar påverkan på miljön samtidigt som organisationen hushåller med mänskliga och finansiella resurser. – Det gäller att med teknikens hjälp effektivisera människors sätt att mötas oavsett var i världen man råkar befinna sig, förklarar Bengt Grahn. Nu närmar vi oss också en världsstandard när det gäller tekniken. Distansmöten med telefonkonferenser är ingen nyhet, men Bengt Grahn menar att det är med den visuella dimensionen som möten på distans blir riktigt effektiva. – All forskning visar att det är

med synen vi blir förstådda. Hundar minns i dofter, vi minns i bilder, säger han. Oresebyrån har bland annat Växjö Universitet, Electrolux Domstolsverket som kunder samt ramavtal med Verket för Högskoleservice. Begreppet Oresebyrå har redan etablerat sig i det svenska språket. När Språkrådets lista över de mest 30 mest betydelsefulla nya svenska orden publicerades vid årsskiftet 08/09 så fanns faktiskt oresebyrå med. – I och med problemen med flygtrafiken accelererar användningen av Oresebyråns tjänster snabbt. Ibland måste människor naturligtvis träffas fysiskt, men det är inte längre lika självklart att vi alltid ska göra det, säger Bengt Grahn. ✱

www.kommuninfo.se


Kontaktcenter i fokus För kommuner och offentlig verksamhet den 2 december i Stockholm

ha tre olika mötesformer. För det första kommer vi inte ifrån att ses regelbundet på traditionella möten. Sedan bör man också ha regelbundna telefon- eller videokonferenser. Den tredje mötesformen kallar han för asynkront möte, vilket är ett långt möte över tiden. Författarna anser att fokuset på att ersätta traditionella möten med distansmöten har varit för starkt för även om man möts över en videokonferens krävs

att man bokar tid och kopplar ihop sig. En gemensam anslagstavla eller ett samarbetssystem där medlemmarna successivt går in och lägger in bidrag är exempel på asynkrona möten. En annan möjlighet är att ha mötesplatser, eller forum, internt eller på nätet, där medlemmarna kan hålla en utdragen dialog över tiden och göra inlägg. Asynkrona möten kan även vara ett sätt att bidra till en mer lärande organisation. ✱

!"#$%"&"'()*

+),-./"0!12

Helt internetbaserad, passar alla datorer Hantera ansökningar och formulär Minska er manuella administration Eliminera era tidigare pappershögar Komplett ansökan-, ärende-, enkätoch dokument-hanteringssystem. Ansökan, Bedömning, Beslut, Tilldelning, Utbetalningar, Rapporter, Brev, E-post, Statistik, Export, Skanning, Automatiska rutiner m.m. Moduluppbyggt för att helt kunna skräddarsys

Hyr eller köp! www.orbelon.com 08 - 5000 22 00

www.kommuninfo.se

Konferensen för dig som arbetar med eller ansvarar för information, rådgivning och stöd till invånare eller allmänheten. Kontaktcenter i fokus ger dig tips om: t Hur du kan effektivisera rådgivning, ärendehantering och service t Sociala medier - öka tillgänglighet för service t Utveckling av ditt ledarskap och hur du kan ta tillvara på teamets kunskaper bättre t Teknik för bättre kommunikation

Du får bland annat lyssna till: Storstockholms Lokaltrafik - SL - Kvalitet i outsourcing Luleå Kommun - Att göra sig mer anträffbar för sina invånare Katrineholms kommun - Fokus utifrån och in via sociala medier Norrtälje kommun - E-tjänst för miljö och återvinning

Ange CCI12K vid anmälan få 500 kr i rabatt! Nätverka och få inspiration för bättre medborgarservice och nöjdare medarbetare! Läs mer och anmäl dig idag på www.kontaktcenterifokus.se CallCenter Institute 08-566 281 10 info@ccinst.se www.kontaktcenterifokus.se

3 • 2010 | OBIZ

23


LEDARSKAP

STORA CHEFSPRISET TILL SAAB-VD En OBIZ-bekanting fick Stora Chefspriset i ĂĽr. Det är Jan Ă…ke Jonsson, vd pĂĽ Saab tagit emot priset pĂĽ Chefsdagarna i Helsingborg. Enligt juryn delas priset ut till en chef som i sitt ledarskap utmärkt sig och i utmanande tider fĂĽtt med sig medarbetarna samt utvecklat verksamheten med ett extraordinärt resultat som fĂśljd. Juryns motivering är: Jan Ă…ke Jonsson är en chef som utmärkt sig fĂśr sin orubbliga tro pĂĽ medarbetarna och fĂśretaget. När det stormade som värst – och Saab räknades ut av mĂĽnga – visade han kraft, engagemang och samarbetsvilja. Han

tog ledarskapet i en tuff tid. I samband med utdelningen fĂśreläste Jan Ă…ke Jonsson med temat â€?Vilket ledarskap krävs fĂśr att leda en organisation i motvind och kris?â€? Ă–vriga nominerade var Margareta Widell, avdelningschef pĂĽ miljĂśfĂśrvaltningen i Stockholm, Lars PĂĽhlson, vd Leaf Scandinavia och Pernilla Bergwall, HRchef SĂśdra Ă„lvsborg Sjukhus. Juryn fĂśr det Stora Chefspriset bestĂĽr av Dolores KandelinMogard, Svensk ChefsfĂśrening, Ă…sa Coey, Outstanding Leadership, Katinka Kubenka, Right Management, Stellan Folkesson, Helsingborg stad och Eva Brandsma, Chefstidningen. âœą

ETT MAGASIN OM OFFENTLIGA AFFĂ„RER

TĂ„VLING

Vinn IPHONE

NUMMER 1 • 2010 PRIS 49 SEK

A TIPS!

BR T ANSKAFFA ALLT OM AT RVAKNING VE ER KAM AĂ–

VI TAR ETT GREPP OM

Direktupphandlingar

+

SMART UPPHANDLING SPARAR MILJONER PLUSHUS GER MER ENERGI Ă„N DET FĂ…R KOMMUNAL KUNDTJĂ„NST

JAN Ă…KE JONSSON

RĂ„DDADE JOBBEN kvar i Trollhättan

"YGGA NYTT BYGGA OM ELLER BYGGA TILL 6I HJĂ‹LPER ER ATT ANPASSA ERT PROJEKT TILL ER BUDGET -ED TIDIGA KALKYLER SLIPPER NI PROJEKTERA PROJEKT SOM INTE KAN lNANSIERAS !TT I TIDIGT SKEDE KUNNA SLĂ? FAST EN KOSTNADSRAM FĂšR ERT BYGGPROJEKT GĂšR ATT NI BĂ‹TTRE KAN PLANERA FĂšR FRAMTIDEN 4VEKA INTE ATT HĂšRA AV ER TILL OSS REDAN I IDĂ?STADIET $ET Ă‹R INNAN PROJEKTET TAR FORM NI KAN KAPA KOSTNADER +ONTAKTA OSS SĂ? BERĂ‹TTAR VI MER OM HUR ERT PROJEKT KAN BYGGAS BILLIGARE WWW BKKONSULTER SE ELLER

24

OBIZ | 3 • 2010

www.kommuninfo.se


Fortbildning och material fĂśr lärare FORUM FĂ–R LEVANDE HISTORIA arbetar med

frügor som rÜr tolerans, demokrati och mänskliga rättigheter med utgüngspunkt i FÜrintelsen och andra brott mot mänskligheten. Vi erbjuder lärare material samt kostnadsfria fortbildningar.

NYA OCH UPPDATERADE MATERIAL OM FĂ–RINTELSEN

Â… %7% ° 'BLUB PN 'zSJOUFMTFO Â… 5JMM GzSJOUFMTFOT NJOOFTQMBUTFS J 1PMFO – en resehandledning fĂśr vägledning och inspiration. Â… Š PN EFUUB Nl OJ CFSjUUB Š FO CPL PN 'zSJOUFMTFO BW 4UnQIBOF #SVDIGFME PDI 1BVM " -FWJOF Nu med ett nytt avsnitt om Sverige och FĂśrintelsen.

Välkommen att besĂśka oss i vĂĽr monter pĂĽ Skolforum, Ă„lvsjĂśmässan, 26–28 okt. Läs mer och beställ material pĂĽ www.levandehistoria.se

!""#"$%&'(%)*+,,-./"00111,

*)2*-2,3111,4.4).*-


KVALITETSARBETE

”INTE KONCEPTETS FEL OM LEANPROJEKTET MISSLYCKAS” I många verksamheter har Lean gett mycket bra resultat, så bra resultat att man riskerar att fokusera mer på metoden än på att få verksamheten att utvecklas. Det menar Lars Sörqvist, VD på Sandholm Associates och docent vid Kungliga Tekniska Högskolan. DEN SENASTE TIDEN har det

FAKTA

LEAN

Lean är ett angreppssätt som fokuserar på kundvärde, det vill säga att producera det som kunden verkligen behöver och att göra det i processer som förbrukar så lite resurser som möjligt. Bygger på en produktionsfilosofi som utvecklats hos Toyota. Lean, i den västerländska utformningen, fokuserar på att minska slöseri (muda) och att få ett produktionssystem att fungera optimalt. Det handlar om att ha ett jämnt flöde genom organisationen så att såväl lager som väntetider minimeras, att producera kvalitet i varje led och att arbeta med

dykt upp en del artiklar och debattinlägg som ifrågasätter Lean som koncept. Vissa organisationer upplever att Lean skapat stress och press när verksamheten slimmats. Andra hävdar att Lean i sig är otillräckligt. Lars Sörqvist menar att diskussionen är intressant, men att kritiken mot själva Lean-konceptet missar målet och präglas av viss okunskap och alltför smal syn på vad verksamhetsutveckling egentligen är.

Förknippas ofta med arbete enligt japanska begrepp som börjar på

VIKTIGAST ÄR ”HUR”

S, seiri (klargörande), seiton (sortering), seiketsu

– Diskussionen borde istället handla om hur man använder Leankonceptet. Och det gäller även alla andra koncept som finns. Lean som förbättringskoncept ger i många verksamheter fantastiska resultat när det gäller effektivitet, delaktighet med mera. Men det är naturligtvis så att detta kräver mycket av verksamheten. Man kan inte ha en smal och metodfundamentalistisk inställning till verksamhetsutveckling, säger han. Sörqvist menar vidare att man inte kommer att lyckas nå de stora förbättringarna med en sådan

(renlighet), seiso (städning) och shitsuke (disciplin). Begreppen sammanfattas 5S. Lean är idag inte bara tillverkningsfokuserat såsom Lean Manufacturing, utan används i allt högre utsträckning också för tjänsteproduktion inom offentlig sektor. Det sker också. ett närmande mellan Lean och andra verksamhetsutvecklingsmodeller såsom Sex Sigma. + Engagerar alla i verksamheten + Minskat behov av lager - Risk att kortsiktigt tänkande tar udden av utvecklingsmöjligheterna - Kräver en kulturförändring i verksamheten Läs mer: www.leanforum.se The Toyota Way av J K Lik

OBIZ | 3 • 2010

LÄRA AV MISSTAGEN

– Det är viktigt att lära av misstagen. Men ett förbättringskoncept bör förstås inte främst diskuteras utifrån verksamheter som har misslyckats. Precis samma typ av diskussion vi nu ser om Lean har vi sett flera gånger tidigare, exempelvis kring koncept som Kvalitetscirklar, ISO 9000 och TQM. Kritiken dyker i regel upp i verksamheter som bara använder lösryckta delar av ett helhetskoncept eller som stirrar sig blinda på själva konceptet och dess metoder. Hur man lyckas med Lean och andra koncept beror självklart på hur man använder dem. – Man får den framgång eller de bakslag man förtjänar, skyll inte på själva konceptet. KAN GE FANTASTISKA RESULTAT

ständiga förbättringar.

26

inställning utan att man tvärt om riskerar rejäla bakslag.

Han pekar på att det i Lean finns mängder av bra tankesätt och metoder som är viktiga när en verksamhet och dess flöden/processer utvecklas. Rätt tillämpade kan dessa ge fantastiska resultat. Felaktigt tillämpade kan de i värsta fall få förödande konsekvenser. Ett problem som Lars Sörqvist vill lyfta fram är att det idag finns det många verksamheter som anser sig tillämpa Lean bara för att de fört in metoder som Fem S, TQM, Kaizengrupper etc, men mycket få som kommit i närheten av vad Lean verkligen står för. Han menar att det krävs betydligt mer kunskap.

www.kommuninfo.se


– Mer och bredare kunskaper om förbättringsarbete ger större förmåga att kombinera olika koncept och anpassa tillämpningen till den egna verksamheten. Det är en mycket viktig framgångsfaktor. En faktor som spelar stor roll är alltså vilken inställning man har till de koncept man arbetar med. Relationen till populära metoder tenderar alltför ofta att bli mycket fundamentalistisk. TRO INTE PÅ ”ENDA VÄGEN”

Specialister, konsulter, forskare etc stänger in sig i sin lilla värld och målar upp det aktuella konceptet som enda vägen till framgång. Andra koncept, metoder och verktyg som inte finns med i detta avfärdas snabbt som oväsentliga eller sämre. Det gör att man missar många viktiga utvecklingsmöjligheter. Detta är tyvärr precis vad som håller på att ske med Lean just nu. Han tycker att det är olyckligt att det exempelvis är ganska vanligt med argumentationer om huruvida Lean eller Sex Sigma är bäst. Det anser han tyder på stor okunskap. – Givetvis kan inte målet vara att implementera ett visst koncept. Det måste förstås främst handla om att förbättra verksamheten och nå ännu bättre resultat. Inser man detta, inser man också lätt att det mest framgångsrika beteendet är att plocka det bästa från olika koncept och kombinera detta i det egna arbetet. Lean innehåller mycket av det bästa inom filosofi och metodik för flödesutveckling, medan Sex

www.kommuninfo.se

Sigma ger mer av det som krävs för att driva ett välfungerande förbättrings- och problemlösningsarbete. FUNDAMENTALISTISKA”

Enligt honom inser många något fundamentalistiska, Leanexperter inte nyttan med den här korsbefruktningen av någon anledning samtidigt som många Sex Sigmaexperter sedan länge tagit till sig massor av lärdomar från Lean. – En tredje framgångsfaktor för Lean som behöver lyftas fram här är själva utgångspunkten för när man ska tilllämpa konceptet. I de flesta fall har man bara börjat i utförandeleden. Ofta fokuserar man även på administrativa processer i verksamheten. Arbetets fokus har allt för mycket kommit att handla om effektivisering och kostnadsbesparing. Man glömmer allt för ofta att fokusera på hur man kan förbättras för att skapa ökad kundnytta och leverera ett allt större värde. SKENBART ENKELT

Det är troligen just sådana felfokuseringar som ligger bakom att Lean ofta helt felaktigt översätts med uttrycket ”mager produktion”. En fjärde faktor i den här diskussionen är att många idag grovt underskattar vad som krävs för att uppnå Lean. – Principerna, metoderna och

verktygen verkar vid ett första intryck vara ganska enkla. Tränger man djupare in i Lean-konceptet ser man att det handlar om ett helt nytt sätt att både driva och leda en verksamhet. Transformationen mot Lean innebär stora strukturella förändringar i verksamhetens processer som kan vara svåra nog, men ännu större mentala förändringar hos alla från medarbetare till högsta ledning. – Den långsiktighet och den prioritering av kvalitet som är en så viktig grund för Lean är inget som kommer av sig själv.

– Man bör skaffa sig en mycket bredare förståelse för kvalitet och verksamhetsutveckling. Först då kan man göra sig fri från den begränsande fixeringen vid vissa koncept och metoder, säger Lars Sörqvist.

BREDARE FÖRSTÅELSE

Slutligen menar Lars Sörqvist att om man ska nå framgång med Lean är det oerhört viktigt att man själv förstår Lean i grunden och lär sig behärska de olika metoder och verktyg som finns inom konceptet. Men det räcker inte, enligt honom. – Man bör skaffa sig en mycket bredare förståelse för kvalitet och verksamhetsutveckling. Först då kan man göra sig fri från den begränsande fixeringen vid vissa koncept och metoder. Med bredare kunskaper om olika framgångsrika arbetssätt ligger hela fältet öppet för att bygga upp ett förbättringsarbete som passar just den egna verksamheten. Det är så man når framgång, säger Lars Sörqvist. ✱

3 • 2010 | OBIZ

27


INTERVJU JAN ÅKE JONSSON, VD SAAB

SIKTAR

PETER FORSBERG

PÅ LOKALA INVE

28

OBIZ | 3 • 2010

www.kommuninfo.se


Peter och Kent Forsberg har siktet inställt på regionala investeringar och har genom sitt agerande visat sin vilja att satsa lokalt.

R

Hockey-legenden Peter Forsbergs Örnsköldsvik är ”Foppa-land”. Där har han sin bas och det är i Ö-vik han valt att investera delar av sin förmögenhet. Och han gör det inte bara för att tjäna pengar. Minst lika viktigt är att regionen ska utvecklas.

ESTERINGAR www.kommuninfo.se

FOTO: Patrick Trägårdh/Scanpix

F

jällräven Arena, precis vid Ö-viksfjärden i centrala staden, är ett synligt monument över Peter Forsbergs affärsverksamhet. När finansieringen svajade gick Peter Forsberg in och säkrade bygget och även om han inte idag har någon formell koppling till arenan var syftet tydligt. Att bidra till utvecklingen i regionen. Fjällräven Arena är ett exempel på hur Peter Forsberg NHL-miljoner har bidragit till utvecklingen av ”Foppa-land”. Forspro AB, Pforce (som sålde Crocs), 4ward AB (som säljer UGGs och smycken) och Tvillingsta Golf AB (Veckefjärdens golfbana) är andra forsbergska affärsskapelser. Peter Forsberg har själv en ansenlig förmögenhet. Lönen från elva år i fyra NHL-klubbar, Quebec Nordiques, Colorado Avalanche, Philadelphia Flyers och Nashville Predators har lagt en solid ekonomisk grund på över en halv miljard kronor. Lägg dessutom till inkomster från bonusar och reklamkontrakt. Tillsammans med pappa Kent Forsberg har Peter valt att investera delar av sitt kapital lokalt. Idén bakom Forsbergs affärsverksamhet är att göra investeringar i den egna regionen. I ”Foppa-land”. - För oss är det viktigt att vara med och bidra till den här regionens utveckling. Att på ett affärsmässigt sätt vara med och förbättra möjligheterna till att bo och verka i den här regionen, säger Kent Forsberg. Kent Forsberg menar att man inte sitta och vänta på att investerare från södra Sverige ska se möjligheterna med att investera i norra Sverige. - Dessutom är det naturligt för oss att göra våra investeringar här upp i norr eftersom vi känner till förutsättningarna väldigt väl, säger han. Men Forsbergs region är inte enbart koncentrerad till Örnsköldsvik, även om basen för verksamheten utgår därifrån och de flesta investeringar hittills gjorts i närområdet. Det handlar exempelvis om Veckefjärdens Golfbana, Arenabygget och flygbolaget Höga Kustenflyg. Pforce och 4Award har dock sina huvudkontor i Umeå. Kent Forsberg ser Örnsköldsvik och Umeå som en enda region. Han menar att det bara är länstillhörigheten som Ö-vik har gemensamt med Sundsvall i söder och att Botniabanan är ett bra exempel på hur Ö-vik och Umeå knyts allt mer samman som en enda region.

3 • 2010 | OBIZ

29


INTERVJU

Peter Forsbergs status som idrottare manifesterades inte minst då han var Sveriges fanbärare vid senaste vinter-os i Vancouver.

FAKTA

PETER FORSBERG

Peter Forsberg är född 20 juli 1973 i Domsjö i Örnsköldsvik och en svensk ishockeyspelare som många framhåller som en av Sveriges bästa ishockeyspelare genom tiderna. Det finns även de som ser honom som en av världens bästa genom alla tider. Forsberg har vunnit två OS-guld (1994 och 2006), två VMguld (1992 och 1998) samt två Stanley Cup (1996 och 2001). Han har även vunnit flera individuella utmärkelser som till exempel Guldpucken (1993 och 1994) som Elitseriens bästa spelare, Calder Trophy (1995) som bästa nykomling i NHL och Hart Trophy (2003) som NHL:s mest värdefulla spelare.

30

OBIZ | 3 • 2010

- Jag har själv mina rötter i Umeå så det känns på alla sätt och vis naturligt att utvidga vårt engagemanget norrut, säger han. Dessutom samarbetar han numera med sin sedan länge bekante Lars Sällström som är vd för fastighetsbolaget Lerstenen med basen för sin verksamhet i Umeå. Peter Forsberg har idag inget officiellt engagemang i affärsverksamheten som bygger på den solida ekonomiska grund som hockeykarriären skapat. – Jag vet vad som händer i bolagen, men jag tar ingen större aktiv del. När karriären är över, då kommer jag naturligtvis att vara mer aktiv i affärsverksamheten. Jag har väldigt mycket att lära, men det gör jag gärna när det är dags, har Peter Forsberg sagt till Svenska Dagbladet.. Enligt Kent Forsberg är Peter varken ägare i något av bolagen eller delaktig i någon företagsledning. - Men av eget intresse håller han sig informerad om vad som händer inom affärsverksamheten och ibland deltar han i något officiellt sammanhang, berättar Kent Forsberg. Ett sådant tillfälle var när Forspro AB, men Kent Forsberg som vd, var med och presenterade byggplanerna för två stora kvarter, totalt ungefär 50 000 kvadratmeter, i centrala Umeå. Ett uppdrag som är värt cirka en miljard kronor. Projektet är ett samarbete med fastighetsbolaget Lerstenen och en rad andra intressenter. Kvarteren ska bland annat innehålla ett modernt äventyrsbad, ett hotell, butiksytor och ett antal lägenheter. Forsbergs satsning i byggprojektet i Umeå är också ett bevis på att investeringarna i framtiden inte enbart kommer att hamna i ”Foppa-land” utan att regionen för affärsverksamheten har vuxit.✱

www.kommuninfo.se


@"(92854#+(0"<(,6(#,,(( &6$56,(<+#44(/$(&83#+9#,#% 4FGGHIJHK

UQVTWXFWIVW K4FQN LMGINKOP4KNQ

KPGJNQQ

RSTK4FQN

!"#$#%&'(!#)*+",-(.+/0*),&(#+12*0#+(#,,(3/$45#,,(*,1*0(67( #5#3,+/%"&36(&83#+9#,&4+/0*3,#+(/)9(&-&,#$(:;+(6556(,-4#+( 67(:;+#,6<(/)9(/+<6%"&6,"/%#+=(( !"#$%&'()#*)+&,-&./.0$#%'#%1)&/0.$1)%2+/3#".%(2.1).&%4)*56%57*%2+/3#".%1)%(#$6%&58% &+',,&%9"%1$0).&%57*%85#05.1$0).&%&'()#*)+&,)6)#$.+-#)#:%;#512(+2+421)+%&58%/..)3$++$#% 9$&&)#(5.+#5,,<%,$#8<%/.+)0#)#$1)%&'()#*)+&&=&+)8%57*%6/1)5-6)#6$(./.0%9$&&$#%$,,$%+=9)#% $6%3-#)+$0%57*%5#0$./&$+/5.)#%>%3#".%8/.1#)%$33'#&,5($,)#%57*%45&+$1&3$&+/0*)+)#%+/,,%&+5#$% 3-#6$,+./.0$#%57*%5#0$./&$+/5.)#%8)1%8'.01)#%$6%(5.+5#%57*%,5($,)#: !"##$%&$'()*$+(,$-+$'*%$'"$.*/$01,*$21,$%"03$4-/)*.)*$-55$67$89:;<=$8>$<8$$ (##(,$#?5$+(,$67$'7,$@(+5"%*$AAAB5"(+(/5B5(C5(D&,")E6,-%&D)5B$

>%&?#+&(:/+("%:+6&,+*),*+#=

www.kommuninfo.se

3 • 2010 | OBIZ

31


DET HÄR ÄR EN GRÖN FLYTTBAR LOKAL Våra energianpassade flyttbara lokaler ger dig både ett skönare inomhusklimat och möjligheter att halvera energibelastningen. Läs mer om våra gröna lokaler på www.cramo.se/energimodul

32

OBIZ | 3 • 2010

www.kommuninfo.se


www.dragster.se

www.kommuninfo.se

3 • 2010 | OBIZ

33


ENERGI OCH MILJÖ

Med huvudkontor i norra Sverige och säljkontor i både Stockholm och Tokyo, arbetar Sorubin med att genomföra ett nödvändigt paradigmskifte i en väl etablerad bransch: Luftning och syresättning av smutsigt vatten.

Luftar avloppsvatten med låg energiåtgång D

en teknik Sorubin tagit fram är mer kostnadseffektiv och energieffektiv än dagens etablerade teknik för luftning. Kompressorer uppfattas av dem som ”dinosaurier”. – De kundcase vi har tittat på hittills pekar mot att vi kan installera och underhålla anläggningar med samma luftningskapacitet som den mest spridda tekniken idag till en tiondel av den totala kostnaden, säger Stefan Sandström, vd på Sorubin AB. Samtidigt vet vi att även om vi är bäst idag, så måste vi jobba hårt varje dag för att ha en chans att vara bäst också nästa år. För att rena vatten det finns ett otal olika kemiska och biologiska reningsmetoder för smutsigt vatten. Många av dessa processer kräver syretillförsel i industriella mängder för att fungera. Om man bubblar luft genom vatten övergår en del av luftens syre till vattnet och blir tillgängligt för reningsprocesserna.

34

OBIZ | 3 • 2010

Problemet är att energiåtgången att bubbla luft i vatten är mycket hög. Dagens kompressorer, som används för att skicka luft från atmosfären ned till bassängbottnen, producerar i första hand värme och först i andra hand trycker de ut luft i systemet. Dessutom blir membranens funktionalitet märkbart sämre redan efter bara några månader. Sorubins teknologi behåller sin funktionalitet över tiden. De kallar sin teknik för microluftning. Schematiskt kan man säga att varje enhet består av tre delar: Motor, impeller och hölje. En dränkbar elmotor sitter monterad längst ned. På motorn sitter en specialbyggd impeller. Impellern suger vatten och luft med själva suget riktat uppåt. Det hela omsluts av ett hölje som skyddar de uppkomna laminära strömningarna som med minimala energiförluster låter luften nå hela vägen ned till impellern. Höljet monteras antingen på botten med

stödben, eller så hålls den flytande med hjälp av en flytkrage. I impellern så trycksätts luft-vatten-blandningen och lite förenklat kan man säga att luften då löses i vattnet. Då vattnet sedan lämnar impellern så faller trycket och då bildas det mycket små luftbubblor. Med dagens teknologi och membran kan man ytförstora en liter luft till motsvarande ett vardagsrumsgolv. Sorubins teknologi med microbubblor ytförstorar varje liter luft till ungefär en fotbollsplan. Behovet av energieffektiv rening av smutsvatten i världen är stort. Marknaden för luftning bara i Sverige omsätter tillexempel över 100 miljoner Euro per år medan marknaden för luftning i Japan är på över 1 miljard Euro per år. Dessutom skulle en uppgradering av de kommunala reningsverken inom EU till Sorubins Stormrotor® spara in motsvarande 5 TWh, det vill sägavs 500 miljoner Euro eller 5 kärnkraftsreaktorer. ✱

www.kommuninfo.se


Viessmann - Värmeprodukter av högsta kvalité! Viessmannkoncernen grundades 1917 och är en av de ledande tillverkarna av värmeprodukter i Europa. Våra produkter kännetecknas av hög kvalité, driftsäkerhet och att de ligger i teknikens framkant.

Fastbränslepannor

Gas/Oljepannor

- För ved, pellets, flis - Från 5 kW-13 MW - Containerlösningar

- 4kW - 20MW - Biogas/Bioolja - Containerlösningar

Solvärmesystem Värmepumpar - Plana solfångare - Vakuumrör - Kompletta system

Kontakta oss: info@viessmann.se www.viessmann.se Telefon 08-474 88 00

- Berg/jord/vatten - Luft/vatten - Kompletta system både villa & fastighet


ENERGI OCH MILJÖ

JÄRFÄLLA BÄST PÅ FARLIGT AVFALL I hård konkurrens med övriga nominerade tilldelades Järfälla SAKAB AllFa-priset för kommunens målmedvetna arbete för att samla in och omhänderta det farliga avfallet. FAKTA SAKAB AllFa-priset instiftades 2006 för att premiera det kommunala arbetet med att sortera ut farligt avfall från hushållens sopor. Kommunerna nomineras dels direkt av Avfall Sverige och SAKAB, dels genom att Sveriges kommuner. Årets nominerade var DalaAvfall, Gästrike Återvinnare, Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Järfälla kommun, Jönköpings kommun, Luleå kommun, Solna stad, Örebro kommun och Östersunds kommun.

Under slogan ”Farligt avfall först ut ur soptunnan” har Järfälla kommun byggt upp ett omfattande insamlingssystem både för de som bor i villa och lägenhet. Systemet möjliggör för invånarna att bli av med det farliga avfallet på ett enkelt sätt – även om de inte har tillgång till bil. Alla kan till exempel få hämtning vid bostaden utan särskild avgift, en möjlighet som var revolutionerande redan när den infördes för snart tio år sedan. Nu är Järfälla på väg att bygga ut systemet ytterligare tillsammans med kommunens fastighetsägare. – Vi ser i våra plockanalyser att det finns farligt avfall kvar i hushållssoporna. Därför måste vi fortsätta vårt arbete och ständigt tänka

i nya banor för att lösa uppgiften. Det är både hedrande och fantastiskt kul att vi nu blir uppmärksammade för vår hjärtefråga, säger Ann Ljusnefors Norstedt, en omtumlad och lycklig avfallschef i Järfälla. – Nu ska vi använda prispengarna för att minska avfallets farlighet ytterligare - till nytta för alla Järfällabor. Prissumman är på 100 000 kronor och dessutom vinner kommunen en SAKAB AllFa Plockanalys för att ytterligare kunna analysera avfallsströmmarna. – En stor utmaning är att få till ett fungerande insamlingssystem för farligt avfall i flerbostadshus. Järfälla imponerar med sin idérikedom. Genom plockanalyser och noggrann dokumentering vet de också exakt vilka mängder och vilken sorts farligt avfall som tas omhand. Kommunen har under flera år och genom många kanaler informerat om behovet av att sortera ut det farliga avfallet. Järfälla är en värdig vinnare, kommenterar Jessica Christiansen rådgivare inom farligt avfall på Avfall Sverige. – Järfälla kommun har satt rib-

Avfallschef Ann Ljusnefors Norstedt och avfallsingenjör Britt-Marie Rolén i Järfälla är på rätt väg för att få bort det farliga avfallet ur hushållssoporna. Idag fick kommunen SAKAB AllFa-priset för sitt arbete. FOTO:ANNA GRADÉN.

ban högt för att lösa uppgiften att samla in farligt avfall från hushållen. De har arbetat konsekvent och målmedvetet och är i sitt arbete en förebild för andra. Det kan inte nog betonas hur viktigt arbetet med att avgifta kretsloppen är, understryker Göran Eriksson, vd för SAKAB som instiftat priset. ✱

ANJA 11 ÅR – ÅRETS PANTLETARE SAMLADE PANT FÖR 14 000 KR Den tredje upplagan av Returpacks pantletartävling är avgjord där drygt 500 barn och ungdomar från hela landet deltog under sommaren. Bäst var Anja Pettersson från Gotland som pantade för över 14 000 kronor. Det är tredje sommaren i rad som pantletartävlingen genomförts av Returpack, företaget som ansvarar för det svenska pantsystemet. Syftet är att göra barn och ungdomar

36

OBIZ | 3 • 2010

engagerade och mer medvetna om pantning och dess betydelse. Vi svenskar är bland de bästa i världen på att panta och nästan nio av tio burkar och flaskor återvinns. Trots det nöjer sig inte Returpack som har visionen att allt som konsumeras också ska återvinnas. – Barn och ungdomar är viktiga i arbetet för att nå en högre återvinning. Kan vi få fler att bli medvetna om återvinningens betydelse redan i en tidig ålder så ser framtiden ljus ut. I år deltog nästan 500 barn och

ungdomar i vår pantletarkampanj, hundratals fler än förra året. Det känns verkligen positivt, säger Katarina Lundell som är marknadschef på Returpack. Pantletartävlingen startade i juni och pågick fram till slutet av augusti. Samtidigt fungerade tävlingen som ett sommarjobb. I år har deltagarna varit ambitiösare än tidigare år och det har varit full aktivitet på webbplatsen, där de bloggat och hållit på hur de ligger till i tävlingen. ✱

www.kommuninfo.se


Med ÅSAB värmestrips sparar du upp till 20 % uppvärmningsenergi. Clarion Hotell, Stockholm

Idrottshall, Åmål

Med ÅSAB Värmestrips får du inte bara den energisnålaste uppvärmningen av din lokal. Det motverkar också på ett effektivt sätt kallras och ger en helt bullerfri miljö. Finns i 2 olika grundutföranden och passar lika bra i stora lokaler som sporthallar och industrilokaler, som i mindre lokaler t.ex. kontor, butiker och skolor. Mer information om hur du får ett underhållsfritt uppvärmningssystem och samtidigt sparar kostnader kan du läsa om på www.asab.nu

Forsbrogatan 1, Box 13, 662 31 Åmål

www.kommuninfo.se

Tel. 0532 - 123 64

Fax 0532 - 158 89

3 • 2010 | OBIZ

37


ENERGI OCH MILJÖ VÅRDHEM

PLATS FÖR SVERIGES FÖRSTA SPÅRTAXI UTREDS Vectura har av Trafikverket fått uppdraget att utreda var Sverige ska bygga sin första spårtaxibana. Utredningen ska ta reda på om spårtaxi är ett bra komplement till den befintliga kollektivtrafiken och i vilken stad den första spårtaxibanan är mest lämplig att byggas. Spårtaxi är små helautomatiska, förarlösa rälsfordon för 4-6 personer på egen bana uppe i luften som inte tar plats från befintliga vägar. Spårtaxin bygger på att man programmerar in sin destination och automatiskt körs dit snabbaste vägen utan stopp. Trafikverket har gett Vectura uppdraget att utreda förutsätt-

ningarna för att bygga upp sådan trafik och var man ska bygga den första spårtaxibanan. – På Vectura har vi stort fokus på att analysera och utvärdera framtida hållbara transportsystem. I spårtaxiuppdraget ska vi bland annat utreda attraktivitet och marknadsförutsättningar, stadsbild, tillgänglighet, och se på tidigare genomförda studier, säger Helene Ljungqvist på Vectura som är projektledare för utredningen. Utifrån det kommer vi även föreslå vilken stad som är mest lämplig för ett spårtaxisystem. Resultatet av utredningen kommer att vara underlag till Trafikverkets rekommendation till regeringen i slutet av okto-

ber. Uppdraget har en budget på ca 800 000 SEK. Näringsdepartementet har tidigare analyserat vilka kommuner som skulle kunna vara lämp-

liga för en pilotbana. Tre städer kvartstår som är intresserade av att medfinansiera ett spårtaxisystem. Det är Stockholm, Uppsala och Södertälje. ✱

MALMÖ C ÄR SVERIGES MEST KOMPLICERADE JÄRNVÄGSPROJEKT

35 000–40 000 resenärer passerar Malmö C varje dag. Att bygga om stationsbyggnaden, lägga om alla spår, bredda och korta plattformar och byta ut växlar och signalsystem – samtidigt som trafiken fortsätter som vanligt – är milt sagt en utmaning. Ombyggnaden av Malmö C är ett av södra Sveriges mest komplicerade järnvägsprojekt. Grunden för projektet är att Malmö C byggs om till en genomgångsstation, så att tågen kan ansluta till Citytunneln. Den nuvarande bangården är en så kallad säckstation, där tågen norrifrån måste vända för att komma ut på

38

OBIZ | 3 • 2010

Kontinentalbanan mot Köpenhamn eller Ystad. För övriga tåg fungerar den som ändstation. Banorna norr och söder om Malmö ska alltså knytas ihop. Ombyggnaden leder bland annat till möjligheten att utöka antalet tåg, eftersom spårkapaciteten blir bättre. Resenärer som ska vidare från Malmö får färre byten, och punktligheten blir bättre eftersom tågen inte behöver vända. Projektet genomförs genom samverkansformen ”Utökad samverkan” mellan tre parter, något som är väldigt sällsynt i järnvägsprojekt. Banverket är beställare, Vectura är som pro-

jektör en av nyckelaktörerna och Peab entreprenör. Det innebär delvis nya sätt att arbeta, eftersom projekteringen inte kan bli helt färdig förrän entreprenören involverats i utformningen av lösningen. De cirka 40 000 passagerare som passerar stationen varje dag ska störas så lite som möjligt under tiden som man lägger ut 6000 meter nya spår, 50–60 nya växlar, och byter kontaktledningar och signaler. – Det svåraste är tidsaspekten, att få allt klart i tid till att Citytunneln öppnar. Men att trafiken ska fortsätta som vanligt är förstås också en stor utmaning. Sen vill vi få ut så mycket

som möjligt ur den här samverkansformen, berättar Roland Ekeberg, uppdragsledare från Vectura . Vectura fick uppdraget i december 2007, och totalt ca 70 personer är involverade i någon utsträckning. Uppdraget kommer att fortgå ända fram till fram till Citytunnelns öppnande i december 2010. Men Vecturas arbete slutar inte riktigt där. Dokumentation, förvaltningshandlingar, viss projektering och mycket annat kan fortsätta i upp till ett år efter att trafiken börjat rulla igen – den här gången genom Malmö, istället för att behöva vända. ✱

www.kommuninfo.se


Gröna fastigheter är lönsamma fastigheter

Stadshuset i Gävle har tack vare energieffektiviseringar minskat sin energianvändning med över 25 procent. Byggnaden är Green Building certifierad med hjälp av Schneider Electric.

Sverige måste minska sin energianvändning. I dag står enbart uppvärmning och drift av fastigheter för 40 procent av landets totala energianvändning. Schneider Electric har över 10 års erfarenhet av tjänster inom energieffektivisering. Redan idag skulle den svenska fastighetssektorn kunna minska sin energianvändning med omkring 20 %. Det finns med andra ord en stor potential till energibesparingar inom området. Schneider Electrics energitjänster handlar om att ta ett helhetsgrepp om energiförbrukningen, både i enskilda byggnader och i större fastighetsbestånd. Garanterad lönsamhet I Gävle har kommunen satsat 135 miljoner kronor på ett energisparprojekt tillsammans med Schneider Electric. Projektet bygger på affärsmodellen EPC, Energy Performance Contracting, vilket innebär att Schneider Electric garanterar lönsamhet.

– Vi räknar med att Gävle kommun kommer att kunna spara cirka 11 miljoner kronor per år genom olika energieffektiviseringsåtgärder, säger Matts Lager försäljningsdirektör på Schneider Electric. Åtgärderna handlar om att optimera teknik och drift. Till exempel genom nya installationer av ventilation, värme och belysning eller genom att trimma befintliga system. Utbildning och långsiktighet Energieffektivisering handlar inte bara om tekniska lösningar. Det är minst lika viktigt att skapa en beteendeförändring hos brukarna. För att uppnå långsiktiga energibesparingar ingår alltid utbildning och information som en del i Schneider Electrics energipaketlösningar. Schneider Electric arbetar med fastighetsdrift och fastighetsteknik. Företaget driver omfattande energisparprojekt i 40 kommuner, ett arbete som redan resulterat i minskade koldioxidutsläpp med över 200 000 ton. Schneider Electric är certifierad Green Building stödjande partner och medlem i Green Building Council.

Kontakta oss! www.schneider-electric.se/buildings

www.kommuninfo.se

3 • 2010 | OBIZ

39


ENERGI OCH MILJÖ

Vi snackar inte bara Många talar om vikten av att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Men allt som oftast handlar det om tomma ord. Länsförsäkringar och Stiftelsen Håll Sverige Rent anser att handling är viktigare än ord. Därför har vi, inom ramen för den världsunika Återvinningsförsäkringen, under de senaste åren befriat den svenska landsbygden från 30 000 ton skrot och 4 200 ton miljöfarligt avfall. För att tydliggöra vidden av miljöarbetet räcker det insamlade skrotet till nyproduktion av 375 000 bilar. Den insamlade spilloljan klarar uppvärmningen av 775 normalstora villor under ett år. Ur lysrör har 600 gram kvicksilver återvunnits. Den mängden är tillräcklig för att slå ut allt ekologiskt liv i en insjö som exempelvis den 132 kvadratkilometer stora insjön Sommen. Insamlingen av skrot och farligt avfall fortsätter. Förhoppningen är att fler tar efter och aktivt jobbar för en bättre miljö. Och snackar mindre. Läs mer: giftfrimiljo.nu

STOCKHOLM PR Guldlänken 2010 gick till miljöförvaltningen i Stockholms stad för en innovativ e-tjänst som dramatiskt underlättar processen för att få tillstånd att borra efter bergvärme. Antalet bergvärmeanläggningar växer snabbt och med detta ökar också antalet tillståndsärenden för de borrhål som anläggningarna kräver. Dessa ärenden innehåller en omfattande och komplex manuell hantering för fastighetsägare, entreprenörer och förvaltning. Miljöförvaltningen i Stockholms stad har förnyat hanteringen med en digital process där de integrerat information i flera system. Den nya tjänsten ger

ett digitalt kartstöd till fastighetsägare/entreprenör när det gäller att välja plats och vinkel för ett nytt borrhål, bland annat med hänsyn till andra borrhål i närheten. I nästa läge får man stöd för att skapa en korrekt ansökan som sedan ger en snabb och rationell hantering inom förvaltningen. Guldlänken är tävlingen som premierar de bästa e-tjänsterna inom kommuner, landsting och statlig förvaltning. Juryns motivering till att ge årets pris till miljöförvaltningen i Stockholms stad är för en kreativ och innovativ tjänsteutveckling, i kombination med en väl genomförd integration mellan olika system, samt en genomtänkt utveckling

MILJÖVÄNLIGA NÄRVÄRMECENTRALER För olika biobränslen. Effekter från 60 kW till 8 MW Bränsleförråd från 11 m3 till 96 m3 eller platsbyggd

Driftsäkerhet Minimera driftkostnaderna och säkerställ driften. Hela drivkedjan är byggd för bekymmersfri drift i många år!

Frihet att välja bränsle Med vår beprövade brännarteknik kan du enkelt byta mellan flis, pellets, havre och briketter med några enkla knapptryckningar.

Design Våra centraler passar in i alla miljöer och färgerna anpassas efter önskemål.

Komplett Vi levererar helt kompletta värmecentraler. Inkoppling, driftsättning, utbildning och serviceavtal.enl. ök.

Nybyggargatan 1B, Skellefteå | 0910-34600 www.energiteknik.net

40

OBIZ | 3 • 2010

www.kommuninfo.se


RISBELÖNT FÖR E-TJÄNST av externa och interna processer. Priset delades ut av kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell i samband med konferensen Offentliga Rummet i Sandviken. Totalt fyra finalister presenterade sina tjänster under konferensen. Utöver vinnaren var det Fleks från Lilla Edets kommun som är en lärplattform för förskolan; Ledningskollen.se från Kommunikationsmyndigheten PTS som minskar riskerna för avgrävda ledningar samt Verksamt från Tillväxtverket, Skatteverket och Bolagsverket som underlättar för företagande. ✱ Ta en titt på den vinnande tjänsten: www.stockholm.se/varmepumpar

!"#$%&'(

>9?64<233+9)*+$>*3*/"))*+$0%)$E;5)*7$%$F7.A?&./:

!"#$%$&'()*+, )*+,-./01%23)45)%6%/45-.17/),,1%8735-9)7:1 -.*/0*+$1233-.)"/$345$%$#6*7#*+$8'5$%+)"#75%859:#7;//)9$<233:.)"/*5$%$75;=$>%//#9::9+#$ :*)$95?%7*?7*5@$<233&*5595$.A&$#/"7?"+)$"70*A?/95$0%$?5*97%09$/'#+%+395$8'5$)*$B*#79$726*5$ 90$<.*+)*=$C90#*77$09)$0%$/*0*5*595D$<.)95@$:.)"/*5$*//*5$<.#7;)*5@$;5$045$:4/#;77+%+3$977$ #?969$%+#6%5*59+)*$:%/('*5$.A&$E.)9$5":$8'5$)*+$+"7%)9$.A&$859:7%)9$:;++%#?9+= !!!"#$%&'%(")%

www.kommuninfo.se

3 • 2010 | OBIZ

41


SÄKERHET

TIDIG UPPTÄCKT OCH RÄTT ÅTGÄRD VIKTIGT VID SKOLBRÄNDER Tidig upptäckt och rätt åtgärd är nyckelorden för att begränsa skadorna vid ett skadetillbud. Att ingripa i en brands begynnelseskede kan betyda skillnaden mellan ett tillbud och en katastrof. Men med vetskap om att 98% av alla utryckningar från automatiska brandlarm sker utan att det är skarpt läge, frågar man sig om våra brandlarm är för känsliga. Eller finns det ett samband mellan eftersatt service och underhåll och onödiga larm?

många. Allt från anlagda bränder, heta arbeten, elfel, överhettning, glömda ljus, mm, mm. Listan kan göras hur lång som helst. Beroende på vad det är som brinner och omgivande faktorer utvecklas bränder olika snabbt. Det finns exempel på bränder som startat med glöd som legat och pyrt i många timmar innan det bildats öppen låga. Motsatsen är en gnista som antänder läckande gas eller utspillt bränsle. Oavsett hur branden utvecklas finns de två parametrarna tid och intensitet alltid med i bilden.

BRANDKURVAN

En brands utveckling beskrivs i den så kallade brandkurvan. Hur branden utvecklas beror på en mängd olika faktorer. Vad det är som brinner, syretillförsel, ventilation mm Orsakerna till att en brand startar kan som vi vet vara

VÄLJ RÄTT DETEKTERINGSPRINCIP

I brandens begynnelseskede är värmeutvecklingen oftast liten. Det produceras osynlig och synlig rök som bland annat innehåller kolmonoxid. Kolmonoxid är en osynlig gas som

i relativt små doser framkallar medvetslöshet och död. Det är i detta skede som våra rökdetektorer reagerar. När branden utvecklats och det bildats öppen låga kan den detekteras med flamdetektorer. Efterhand som branden fortgår bildas också värme, som detekteras med hjälp av värmedetektorer. För att erhålla en snabbare och även säkrare detektering finns också detektorer med en kombination av nämnda detekteringsprinciper. Vilken detektortyp som skall väljas avgörs av den miljö och verksamhet som bedrivs i lokalen. Grundprincipen är dock att få så tidig detektering som möjligt, men samtidigt undvika onödiga larm. RÄTT ÅTGÄRD

En liten glödbrand som upptäcks i tid kan med relativt enkla medel snabbt stoppas och det

Brandkurvan Intensitet

Övertändning

Stark hetta

Lågor Synlig rök

hela stannar vid ett tillbud. Ju längre tid som går och ju större intensitet branden får desto större resurser behövs för att släcka. Skadorna blir givetvis då också mer omfattande och kostsamma. Har branden fått tillräckligt fäste återstår bra det som i brandkretsar skämtsamt kallas för LSB- metoden. Låt Skiten Brinna! ONÖDIGA LARM – ONÖDIGA KOSTNADER

Ett obestridligt faktum är att 98 procent av alla utryckningar från automatiska brandlarm är onödiga. Det vill säga det är inte förorsakade av ett reellt brandtillbud. Varför sker då alla dessa onödiga larm? En analys visar att en stor del av larmen beror på att det varit någon form av rök eller förekomst av gas i det aktuella utrymmet där brandlarmet löst ut. Exempel kan vara en hantverkare som glömt att meddela anläggningsägaren att han ska utföra ett arbete som genererar rök och påverkar detektorn. En annan orsak kan vara att det är olämplig detektortyp för utrymmet, vilket oftast beror på att verksamheten förändrats utan att man tagit hänsyn till och anpassat brandlarmet för detta. Eftersom våra brand och räddningstjänster tar betalt för onödiga utryckningar är det icke oansenliga belopp som betalas ut. Uppskattningsvis rör det sig om cirka 120 millioner koronor årligen. ATT UNDVIKA

Osynlig rök

ONÖDIGA LARM

Tid

42

OBIZ | 3 • 2010

Hur undviker man då onödiga

www.kommuninfo.se


larm? Först och främst är det viktigt att brandlarmanläggningen är anpassad för den verksamhet som bedrivs i lokalerna. Det vill säga att detektortyp väljs utifrån den verksamhet som bedrivs i lokalerna. En annan mycket viktig fråga är att det alltid finns en ansvarig anläggningsskötare på plats. En anläggningsskötare som är utbildad och kan sin anläggning. Att ha bra kontroll på vad som händer i lokalerna är ytterligare en faktor som starkt påverkar och begränsar antalet onödiga larmutryckningar. Larmlagring med en utbildad larmorganisation på plats är ett effektivt sätt att dels göra en snabb insats i brandens initialskede och dels undvika onödiga utryckningar. SERVICE OCH UNDERHÅLL

väsentligt. Intressant är att också antalet skarpa tillbud minskade. Sammantaget beror det lyckade resultatet till stor del på att det skapades ordning och reda. BRANDLARM ÄR EN LÖNSAM INVESTERING

Att investera i ett automatiskt brandlarm är lönsamt! Det finns ett stort antal exempel på bränder där det visserligen blev skador, men tack vare automatiska brandlarm upptäcktes bränderna i ett tidigt skede och åtgärder kunde snabbt sättas in. Resultaten blev mycket begränsade skador och stora ekonomiska besparingar. Några exempel där räddningstjänst och försäkringsbolag är eniga om att det tack vare Tidig upptäckt och Rätt åtgärd blev mycket begränsade skador: ✱

ÄR A OCH O

Det har också visat sig att det finns ett klart samband mellan en väl underhållen och servad brandlarmanläggning och onödiga utryckningar. I Göteborg studerades för en tid sedan ett 10-tal objekt där anläggningarna sköttes på rätt sätt. Det vill säga - det fanns en utbildad anläggningsskötare och varje larm följdes upp och det gjordes också nödvändiga korrigeringar. Revisionsbesiktningar och underhåll av behörig anläggarfirma resulterade i att antalet onödiga larm minskade

”HÅN ATT INTE FÖREBYGGA BRÄNDER” Kommunerna förlorar varje år flera hundra miljoner kronor på anlagda skolbränder. Att inte sätta in relativt enkla tekniska resurser för att förebygga bränder eller för att vid tillbud snabbt kunna upptäcka bränderna via brandlarmsystem är inte bara ett hån mot elever och skolpersonal utan också mot alla skattebetalare. Det hävdar Lennart Person, talesman för Swelarm. Swelarm är en branschförening vars medlemmar till största delen består av certifierade företag, som levererar säkerhetstekniska produkter och systemlösningar Lennart Persson menar att man med teknik kan bidra till att minska antalet anlagda bränder och generellt sänkta skadekostnader. Det har man redan visat i exempelvis Stockholm och Botkyrka där man tack vare genomtänkta tekniklösningar och åtgärdsinsatser vänt trenden. – Om tekniken kan bidra till färre anlagda bränder och

generellt sänkta skadekostnader Stockholm och Botkyrka bör andra kommuner ta efter. Erfarenheterna visar att tekniken inte är en kostnadsfråga utan snarare en besparingsåtgärd, hävdar Persson. Botkyrka kommun var för några år sedan mycket hårt drabbat av anlagda bränder i skolor. Idag är situationen helt annorlunda. Kommunen har inte haft några större bränder sedan ett antal år tillbaks. Lennart Persson menar att det positiva utfallet ett resultat av den medvetna satsningen man gjort på bland annat SBA - Systematiskt Brandskydds Arbete. Det innebär att personalen blivit utbildade på att se potentiella brandrisker och åtgärda detta. – Man har i Botkyrkas skolor också höjt de tekniska skydden i form av bättre brandlarm med bland annat detektering utvändigt på fasader. Kamerasystem med uppkoppling till larmcentral har också installerats, berättar Lennart Persson. ✱

SKOLBRANDSEXEMPEL LENNART PERSON Talesman SWELARM

• Skola i Blekinge; Skador för 700 tkr som kunnat bli 25 000 tkr • Skola i Roslagen; Skador för ca 20 tkr som kunnat bli 10 000 tkr • Skola i västsverige; Skador för ca 25 tkr som kunnat bli 20 000 tkr

Enklare, kraftfullare nyckelhantering. Nya KEYWIN5 www.creone.com

Tel:+46 (0)140-38 61 80 | mailbox@creone.com

www.kommuninfo.se

3 • 2010 | OBIZ

43


IT

”SOCIALA MEDIER BÖR VARA FÖREBILD FÖR JOURNALFÖRING INOM VÅRDEN” Dagens journalsystem inom svensk sjukvård är inte anpassad för att vara smidigt och enkelt. Det hävdar Fredric Landqvist, forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och IT-universitetet. Han vill att vården tittar på de sociala medierna för ett utveckla ett system där konversation och kommunikation i realtid är möjlig. System som är enkelt integrerade och bygger på sociala normer för hur vi människor nätverkar och samarbetar.

Fredric Landqvist, forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och IT-universitetet.

44

OBIZ | 3 • 2010

Fredric Landqvist menar att ett socialt medium som Facebook kan vara en förebild för ett framtida journalsystem. – Det är en social nätverkssajt som är uppbyggd på ett sätt som gör att människor över hela världen kan kommunicera med varandra när som helst. Så borde även det fungera när läkare ska diskutera en patient med varandra, säger Fredric Landqvist. Han säger att trögheten i de nuvarande journalsystemen och NPÖ, den nationella patientöversikten, är ett problem både för de anställda inom vården och för patienterna. – Saker tar längre tid än de borde och det skapar frustration hos båda parter. Med ett modernt utvecklat system skulle journalhan-

tering, diskussioner och vårdande insatser kunna göras mycket snabbare. Pappershanteringen, som det mesta av dagens system bygger på, är en dålig förebild, menar Landqvist. – Det är ett omständligt sätt att hantera information, det är väldigt tidsödande. Man borde i stället bygga samarbetsklimat där en journalföring växer fram i konversationer, utvecklas och fördjupas vid behov. Alltså mer dynamisk. JÄTTEREGISTER

Under tio år har det nuvarande, nationella jätteregistret hållit på att skapas men den kravbild som fanns då arbetet inleddes stämmer inte längre med dagens behov.

Ännu mer komplext blir det med tanke på de allt fler privata sjukvårdsinrättningar som startat och startar och som också behöver tillgång till patienters journaler. – Det är både en klokare resurshantering och betydligt effektivare att i högre utsträckning använda sig av en modell som liknar sociala medier och som bidrar till ett mycket snabbare och bättre skapande av nätverk och utbyta av viktig information. – Jag ser bara fördelar med det. Ett system uppbyggt som en nätverkssajt kan ha vissa säkerhetsrisker. Men Fredric Landqvist tycker inte att det ska vara ett hinder. – I en färsk pilotstudie framkom att säkerheten var angelägen men att viktigare ändå var enkelhet, tillgänglighet och smidig konversation med olika läkare och andra vårdgivare. Jag tror att den inställningen inte är unik utan gäller för de allra flesta patienter. I studien, som är en magisteruppsats, fick patienter, diabetologer och forskare inom diabetes på AstraZeneca besvara frågor runt framväxande nya former av PHR, Personal Health Records, som Google Health och Microsoft Healthvault, samt mobila tillämpningar.

www.kommuninfo.se


En box – ett företag – en Digital Signagelösning Vinnare av ”TMC Communications Product of the Year” –priset!

Front view: AC4000A

» » » »

Gratis uppdateringar av mjukvara. Inga licenskostnader. Verklig ”plug and play” teknik – installeras SNABBT. Gratis 24/7 teknisk support från en respekterad branschledare inom både AV och IT-lösningar.

Compel-produkter » Är kompletta allt-i-ett enheter med plug-and-play-teknik. » Börja jobba direkt – alla drivrutiner är förinstallerade och testade.

» Fungerar lika bra som fristående enhet som i nätverk.

Du kan koppla flera mottagarenheter till en sändarenhet.

» Kan hanteras via en vanlig standardwebbläsare. » Du kan uppdatera skärminnehållet från vilken PC eller

Mac som helst med en internetuppkoppling för att kunna skräddarsy innehållet för specifika grupper/åskådare/publik.

» Kan spela förinspelat videomaterial likaväl som livesändningar från en ”set-top box” (gäller VID-modellerna ).

» Har drag-and-drop verktyg för att lätt kunna ändra layouten.

» Inkluderar professionellt designade skärmlayouter samt fria mjukvaruuppdateringar.

» Gör det möjligt att använda layouter med multipla fält där varje fält kan spela upp olika media från separata spellistor.

» Använd ”store-and-forward” typen av mediadistribution

för att inte äventyra nätverkets bandbredd eller resurser.

» Är Linux-baserad med inbyggda brandväggar. Den per fekta lösningen för bland annat: Skolor och universitet Vården • Handel/ Hotell och restauranger och underhållning.

Varför iCOMPEL? » Prisvärd och skalbar från 1 skärm till 1000+ » En engångsinvestering » Gör Digital Signage (digital skyltning) enkelt » Programmet är lätt att lära sig och behärskas enkelt av alla. » Lätt att integrera; orsakar inga säkerhets- eller IT- problem. » Kommer från ett branschledande företag som har allt du behöver för att kunna skapa ett komplett Digital Signage system. Det spar både tid och pengar. iCOMPEL Publisher Preview Display

Den perfekta lösningen för bland annat: Skolor och universitet • Vården • Handel/ Hotell och restauranger och underhållning

LAN

User PC with Browser

En typisk fristående lösning

Kontakta oss för en lösning! Tel. 08-44 55 880 info@blackboxab.se www.blackboxab.se

www.kommuninfo.se

3 • 2010 | OBIZ

45


VÅRD & OMSORG: VÅRDHEM

”SJUKVÅRDSBRANSCHEN BEHÖVER FÖRNYAS” Att mycket inom dagens sjukvård behöver förnyas var de kvinnliga företagarna och Landstingsstyrelsens ordförande Marie Morell överens om den diskussion som ägt rum på Frejas barnmorskemottagning i Linköping. Trycket på vården och omsorgen ökar i takt med att allt fler blir allt äldre. Det är en samhällsutmaning som kräver nya innovativa lösningar. Detta är en fråga som den regionala tillväxtsatsningen Hälsans nya verktyg arbetar för, genom att stötta företag och innovationer som gör att delar av vården kan flyttas från institution till hemmet. – När de nya produkterna och tjänsterna väl finns på mark-

naden måste Landstinget också vara öppet för att köpa in dem, uppmanar Mona Jonsson som är projektledare på Hälsans nya verktyg. Mona får medhåll från företagarna som menar att det måste göras fler och proffsigare upphandlingar inom vården om det ska ske en förbättring. Barnmorskemottagningen Freja, som var värd för dagens diskussion, är ett bevis på en upphandling som inte fungerat optimalt enligt de anställda. Marie Morell är medveten om problematiken. – Kunskapsnivån behöver höjas bland dem som köper upp den här typen av tjänster i Landstinget. Likaså behöver villkoren i avtalen ses över om

de små och nystartade företagen ska ha en möjlighet att försörja sig. Vi har nyligen startat ett branschråd inom landstinget för att komma till rätta med den här problematiken. Jag tror på att kommunikationen behöver bli bättre mellan beställare och utförare för att säkerställa att man ställer rätt krav, då blir det också lättare att följa upp resultaten, säger hon. – Ska fler kvinnor våga satsa på att starta eget måste det finnas rimliga möjligheter att försörja sig som företagare. I den upphandling som gjordes av barnmorskemottagningar för något år sedan var förutsättningarna sådana att vi skulle ha gått back 745 000 kronor det första året för att få avtalet.

Upphandlingen var helt enkelt orimlig och vi var inte ensamma om att dra oss ur, berättar Åsa Österberg, en av grundarna och delägarna i Freja. ✱

FAKTA:HÄLSANS NYA VERKTYG

Hälsans nya verktyg är en regional satsning som stöttar vårdsmarta innovationer med målet att skapa tillväxt i Östergötland. Statliga Vinnova är medfinansiär och inom ramen för Hälsans nya verktyg utvecklas nya produkter och tjänster för att möta framtidens ökande vårdbehov. Fokus för satsningen är effektiv vård och omsorg med hemmet som bas.

!"#$%&'(&)$*)$&'$'+(,-'&..$)&"/)"$01)$2*'',"3-)$2&4$ !"#&)5&)6$!787$-9:$.,3'+'4&$#)-;.&2+(,3<$=,$(+)$&2-($ /'54-2+)$0)>'$?@$>)< A.+9&),'5+)$&'.,5($BCC$-9:$C-B Vill du veta mer om Asp Center? 0921-691 70 | www.asp-center.se

46

OBIZ | 3 • 2010

www.kommuninfo.se



VĂ…RD & OMSORG: VĂ…RDHEM

SĂ„MRE VILLKOR FĂ–R FUNKTIONSHINDRADE Funktionshindrade har betydligt sämre levnadsvillkor än genomsnittssvensken. En ny rapport visar att deras ekonomi är sämre, utbildningsnivĂĽn lägre och fĂśrankringen pĂĽ arbetsmarknaden svagare. – Särskilt utsatta är psykiskt sjuka 20-29-ĂĽringar som ofta lever pĂĽ ekonomiskt bistĂĽnd, säger Socialstyrelsens ĂśverdirektĂśr HĂĽkan Ceder. Socialstyrelsen har undersĂśkt levnadsfĂśrhĂĽllanden fĂśr vuxna personer med funktionsnedsättning som antingen har insatser enligt socialtjänstlagen, SoL, eller lagen om stĂśd och service till vissa funktionshindrade, LSS. I undersĂśkningsgruppen ingick 57 500 personer med bland

annat psykisk funktionsnedsättning, utvecklingsstĂśrning, autism eller rĂśrelsehinder. Resultaten visar att funktionshindrade personer ofta bara har en liten summa kvar att leva pĂĽ när skatten dragits av frĂĽn lĂśn och bidrag. I genomsnitt var den disponibla inkomsten fĂśr undersĂśkningsgruppen drygt 100 000 kronor per ĂĽr. Huvudsakligen beror de lĂĽga inkomsterna pĂĽ att de flesta i gruppen fĂśrsĂśrjer sig genom sjuk- och aktivitetsersättning samt ekonomiskt bistĂĽnd Den stĂśrsta orsaken till de dĂĽliga ekonomiska fĂśrhĂĽllandena är bristande fĂśrankring pĂĽ arbetsmarknaden. Bara 10 procent av gruppen har anknytning till arbetsmarknaden, jämfĂśrt med 80 procent av totalbefolkningen. âœą

!"#$%&'"()*+,'-".*/%)0-'%"1&23-,+3+/'$".'$" 45$,6/$1+,%7$8/0$")$3+/"95++3%)0%:+"0;." 6&3)"%&0$"26&:,6-%6"0;."6+"7$'9%)<1&6+"$0-!"#$%&''(#$)*&+,-.(/-/)$#%01/(2#%*-)%+-..%31//-*456 0"#($/(2%7#42*&+80$#2%9#"/%2/%31/)(%5.-4$%$#,2+*6 53#"(2/%5:;%4$/%*84$*%5,2#52/(2%'#592**-5/<%=/-4$% &''(#$)*&+,-.(/-/)$#%4$/%&+02:4.$*%5:;%$/'$**$*%-% *$3$#,2+2%32(%,2*+1..$#2/<% >/%;8)%&/(2#0-*/-/)*+1+;2+%5:;%,2)#1/*$(2%)#&''6 *+5#.24$#%*4$'$#%2/%5'+-3$.%&/(2#0-*/-/)*3-.?8%*53% )2#%(2.+$)$#/$%)5($%98#&+*1++/-/)$#%$++%+-..13'$%*-/$% 4&/*4$'2#%-%(2/%2)/$%02#4*$3;2+2/<% @1*%32#%53%0"#$%&+,-.(/-/)$#%'" AAA<2*;<*2B&''(#$)*&+,-.(/-/)C% 2..2#%#-/)%DE6FFF%DFG%GH

48

OBIZ | 3 • 2010

MĂĽlgrupp: -Ă‹N OCH KVINNOR MED PSYKISKA OCH ELLER SOCIALA HANDIKAPP ÂŻVEN ,6- ,04 OCH ,26

"EHANDLINGSMETOD: 3OCIALPSYKIATRISK MED PSYKODYNAMISK OCH KOGNITIV INRIKTNING

Solviken HVB 3PĂ?NGGATAN s -Âą,),,! 4EL s &AX WWW SOLVIKEN SE s INFO SOLVIKEN SE

www.kommuninfo.se


U*"+(53#2*)#(&&( !"#$%&&'()#&*+","-#.)/01)#2*)#'()"13+#41&#,"+(3+1)#2*)#$1&(#2(5,&61"#7#823(#9%#:;<=$15> ?@AB<C?D@B!EF#'19)*0(41#1)2()1"$13#(0#51)#/"#GHH#2(5,&61)#0,+()#(33#413#&*"()#+,-#7#2*)#(&&(I#

Vi integrerar psykoterapi (bild-, lek- och parterapi) med pedagogiska metoder (Marte-Meo, ART och CAP). Det ska emellertid till en kraft utöver metodnivån för att uppnå hållbara förändringar. Organisationens samordnade energi är den överlägset främsta förändringsfaktorn. Vi direkthandleder föräldrarna i den pågående vardagen och stödjer dem på deras egen scen. Den höga komplikationsgraden upprätthålls och kärnsituationer repeteras flitigt. Kvalitet utan tillräcklig kvantitet lämnar inga avtryck. GrödbyGården arbetar med familjer i behandling, utredning och mellanvård. Dessutom tar vi emot ensamma barn 3 – 13 år. Den yttre miljön präglas av generösa utrymmen – i lägenheter, trädgårdar och odlingsbar mark. J(.3(K !"#$%&!'"$()*+,-+./012("34-+.("25)0/3+6#"(21')$0"()+/(7+.2&85/579/(7+.2&851("0.(:1+;($+4<+'"+=+5>>()1/=7+1?@)213+A7)0+ /@7()B(1("+=+1"(+C=//5"+5DB+()+8"=)7%&77$+E8')(7'"$3+!"#$%&+/=77("+=+E8')(+)@"0+F/(8=)7(+;($+%5828570"G+B0C+5DB+2?#0"+=).'+ 8):1()3+H=+@"+0:15)5;0+5DB+%(B#C("+=)1(+:)$("5"$)0+522+)'75)+85)D(")/($)=)73+E(+E=/*2+8C0/=1(12=)$(I3+JEKLD("1=>=("0$+ MNN4*,NNN3+L2"K#HMNO=GGP#MQ#("",.(>&1""()3R-)84'S-()41">+1#TTT>-)84'S-()41">+1>

Ekängen – god behandling, med möjlighet till en ny framtid Ekängen välkomnar klienter i åldern 18 – 55 år, med särskild inriktning på ett yngre klientel i åldern 18 – 30 år. Vi arbetar med klienter som lider av psykisk ohälsa och komplexa vård- och tillsynsbehov med eller utan missbruksproblem. Vi tar även emot särskilt vårdkrävande som har uppmärksamhetsproblem med allt som det medför av självskadebetende, utåtagerande och verbala hot. Klienterna är för friska för att vara i slutenvården men ändå för sjuk för att klara ett eget boende, denna grupp har svårt att erhålla vård och boende i sin hemkommun. Ekängen är ett Halvvägshus för att möta dessa behov.

Hos oss bor klienterna i egna lägenheter med tillgång och närhet till personal dygnet runt!

Ekängens Halvvägshus | Ekängsvägen 1, 570 80 Virserum |Tel. 0495 - 497 80 växel | Fax. 0495 - 497 85 E-post: info@ekangen.nu | Internet: www.ekangen.nu

www.kommuninfo.se

3 • 2010 | OBIZ

49


GRÖNYTOR

IN PÅ PLANEN

Nu har SpeedCutBox gjort sitt inträde även inom fotbollen. Det är fotbollsplanerna på Örjans Vall i Halmstad som kommer att klippas med hjälp av SpeedCutBox. Örjans vall är det allsvenska fotbollslaget Halmstads hemmaplan. SpeedCutBox består av en till fem behållare för gräsuppsamling samt ett tryckluftssystem för att reglera uppsamlarnas öppningsbara botten. Gräsuppsamlarna är byggda av Makrolon vilket är ett termoplastiskt, transparent skivmaterial. Makrolon har mycket hög hållfasthet vilket kombinerat med en seghet gör att materialet klarar hög mekanisk påverkan. SpeedCutBox har ett tryckluftssystem vilken betjänar en till fem uppsamlare. Tryckluftssystemet består av en kompressor, en tryckluftstank, en regulator samt ett manöverdon för att öppna och stänga uppsamlarna. Systemet är anpassat för cylinderklippare från John Deere, Toro samt Jacobsen. ✱

ROBOT FÅR PRIS Robotgräsklipparen Automower från Husqvarna har tilldelats prestigefyllda industridesignpriset Red Dot Design Award i kategorin produktdesign. 4 252 tävlingsbidrag från 57 nationer deltog i årets Red Dot Design Award. Robotgräsklipparen Automower 260 ACX från Husqvarna lyckades övertyga en internationell jury bestående av 30 designexperter om att svensk industridesign är i världsklass. - Design och ergonomi är två av våra starkaste konkurrensfördelar. Ett erkännande från Red Dot Design Awards är ett tecken på att våra satsningar ger resultat, säger Towe Ressman designchef på Husqvarna. Designtävlingen Red Dot Design Award har funnits sedan 1955 och är den största och mest erkända designtävlingen i världen. Den består av disciplinerna produktdesign, kommunikationsdesign och konceptdesign. Tusentals bidrag lämnas årligen in från över 50 olika länder. ✱

50

OBIZ | 3 • 2010

www.kommuninfo.se


!"#$%

www.stiga.se

NY KEDJEGRÄVARE Toro TRX-19 är en ny kedjegrävare som är byggd med låg centrerad tyngdpunkt vilket gör den stabil och mycket bra fram komlighet i kuperad terräng. Framdrivning med band ger TORO TRX god framkomlighet och samtidigt lågt marktryck vilket minskar risken för körskador samtidigt som den bättre tar sig fram där hjulburna maskiner fastnar. Toro TRX gräver diken med ett djup på 900 mm, maskinen är utrustad med en kraftfull v-twin motor från Kawasaki. ✱

”Den ledande utrustningen för dold personräkning utomhus”

En maskin som har allt! Titan är utvecklad för proffs – av proffs och sätter en ny standard när det gäller effektivitet och flexibilitet. Förutom de högpresterande klippaggregaten kan Titan förses med flera redskap. Redskapsbytet går på max en minut genom en smart konstruktion av redskapsfästet. I princip levererar den allt det du som arbetar professionellt med grönytor efterlyser – inklusive 4WD, hydrauliska reglage och discharge-on-demand.

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE

www.kommuninfo.se

3 • 2010 | OBIZ

51


GRÖNYTOR

ÄVENTYRSGOLFBANA MED LOKALA SEVÄRDHETER Turning Torso, Öresundsbron, Citytunneln, Malmö Arena, Kockumskranen och nio andra malmöikoner har flyttat in på Malmö Folkets Parks nya äventyrsgolfbana som heter Malmö i våra hjärtan. – Banan är helt unik och en kärleksförklaring till Malmö. Och äntligen är den klar, säger Sverker Haraldsson, verksamhetsansvarig i Folkets Park. Äventyrsgolf är tematiserad minigolf. Det är såklart Malmö som är tema för Malmö i våra hjärtan. Här spelas det genom och förbi några av Malmös mest välkända platser, både nutida och historiska. Byggnader, torg och parker som ger inblickar i Malmös historia fram till idag. ✱

AHÅS Vassröjning & Sjögrävning

Bilder på vår nyaste maskin

Sjöentreprenad, Muddring Pålning, Spontning, Bryggor

www.ahås.se

Mobil: 0706-55 74 80 E-post: info@ahas.se

Kvalité och funktion för varje behov Maskintrailer !"#$%&'()*(+,+$)+("#$-',$./$%0*",$"-$12#34",+.$ 2,1./*#$50,$#,+-%21,#$+)$#6"76$43-38,')+,"6

Flakvagn A3--%$4".$5(",+$1(3*+$(+%#)3*#",$1?@$#3((<"@0,6

Entreprenadvagn 9+("#$50,$.38$%14$)3(($*/--+$#,+-%21,#",+$+((#$5,:-$ "##$(+%%$8,/%$#3(($"-#,"2,"-+.4+%*3-"-6

Rastvagn ;142("##$50,$+,<"#"-$/-.",$ *1,#+,"$#3.=$3-,"..$4".$#1+> ("##=$43-3*0*$1?@$)',4"6$A:,$ *0,+%$4".$B>*0,*1,#6

Läs mer på www.midtrailer.se

52

OBIZ | 3 • 2010

www.kommuninfo.se


Alkolås

Batterier

Datakonsulter, Program

Förlag

AlkoLås i Skandinavien AB

www.alkolas.se Tel: 08-776 78 00

Alkolås, Alkotestare

www.alkomatare.se Tel: 013-482 09 75

Alkolås, Drogtester

Tel 08-766 75 50 www.batterigrossisten.com Kontakta oss för katalog!

Behandlingshem

www.asperger.se Tel: 0921-691 70

Besöksräknare, Personräknare

www.skaneautomation.se

www.folkuniversitetetsforlag.se

Tel: 040-19 11 83

Datasäkerhet, DATA

www.safeware.se Tel 033-13 09 60

Datorer

Tel: 046-14 87 20

fönster, Fasader & Dörrar

www.tunamontage.se Tel: 016-34 21 30

Golvbeläggning, Sport, Idrott

Skogsbrukets Varuhus

www.alko-test.com Tel: 0730-91 45 00

Det godkända alkolåset

!"#$%&'(()*+,%&&% -..-!%/-012%023$4560Bevattningsanläggningar

www.inrego.se

Tel: 08-501 090 00

Entreprenadmaskiner

www.sportgolvsspecialisten.se Tel: 0320-396 00

Hotell

GODKÄNT ENLIGT SS-EN 50436-1 OCH -2

www.rainbird.se Tel: 042-25 04 80

www.beckmaskin.se Tel: 08-500 741 74

www.drager.se

Audio, Videoutrustning

Bevattningsanläggningar

Facklitteratur

www.hotelskansen.se Tel: 0431-55 81 00

Inspelningsmedia Batterier och tillbehör

LARSON www.cyberphoto.se Tel: 090-200 70 00

Bageri, Konditori

www.vimmerbybageri.se Tel: 0492-141 42

www.aquadesign.se Tel: 08-720 61 50

Bildbyrå

www.ibl.se

Tel: 0435-44 07 65

www.larsonforlag.se Tel: 08-732 84 60

Flygfoto, Helikopterfilmning, Videoproduktion

www.bergslagsbild.se Tel: 0586- 580 70

www.mediastore.se

Tel: 08 591 182 82 E-mail: info@mediastore.se

ISA-system, Körjournal Fordonshanteringssystem

www.mobilsystem.se Tel: 013-482 09 75

B E S ÖK OS S P Å WEBBEN!

Allt från stationära till portabla batterier & tillbehör


B E S ÖK OS S P Å WEBBEN!

Fordonsenheter för körjournal, ISA, bilbokning och analys.

Konferens

www.folkparken.net www.autokatalogen.se

Isbanemaskiner

Tel: 0910-101 62

Kontorsmöbler

Modulbyggnader

www.woodcon.se Tel: 0372-502 12

Muddring

Presentreklam, Profilkläder, Företagspresenter

www.tuppreklam.se david@tuppreklam.se

Reflexer

AHÅS

Vassröjning & Sjögrävning

www.izomaskin.se Tel. 0291-206 80

Jordprodukter

www.hasselforsgarden.se Tel: 019-761 42 00

Kaffeautomater

www.cumwex.se

Tel: 0470 - 72 90 30

Lekplatsutrusting

www.hags.se

Tel: 0380-473 00

Lekplatsutrustning, Parkutrustning, Utemiljö

www.ahas.se

Tel: 0550-310 07 / 0550-101 96

Motorer

Tel: 0670-611 16 69

maskin.motor@stromsund. mail.telia.com

Märkning

www.ce-reflex.se Tel: 036-12 57 00

Skyltar

www.hava-skyltar.se Tel: 040-671 77 50

Slamutrustning

Skogsbrukets Varuhus

www.jobmeal.se

www.sove.se

Tel: 08-761 28 28

Tel: 031-773 97 00

Konferensanläggningar

Livräddningsutrustning

www.hotelskansen.se Tel: 0431-55 81 00

Konferens

www.fristadplast.se Tel: 033-26 66 15

Ljudsystem

!"#$%&'(()*+,%&&% -..-!%/-012%023$4560Parker

www.aquadesign.se Tel: 08-720 61 50

Presentreklam, Profilkläder Företagspresenter

www.rolba.se

Tel: 0291-47 10 50

Storköksprodukter

www.ljunggrenand daughters.se Tel: 0243-153 50

Stubbfräsning Stubbavdödare

!"#$%&'(#)*+, -.,/01*2$23

www.kalixfolketshus.se Tel: 0923-166 05

www.prophon.se Tel: 08-92 86 00

www.telbos.se Tel: 0520-712 20

www.nordlund.biz Tel: 070-855 59 56


Säkerhetskonsult

Tel: 08-36 94 60

Säkring av lekplatser

www.nimamaskin.se Tel: 0370-335 880

Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsprodukter

www.ce-reflex.se Tel: 036-12 57 00

Träd & skogsvård

Utbildning, Arbetsteknik, Förflyttningskunskap, Ergonomi

www.durewall.se Tel: 031-20 07 00

Värde- & Säkerhetsskåp

Skogsbrukets Varuhus

www.lekplatskontroll.se

E-mail: info@lekplatskontroll.se

www.pekuma.se Tel: 0370-472 00

!"#$%&'(()*+,%&&% -..-!%/-012%023$4560-

www.scandinaviansafe.se Tel: 08-689 85 60

Succén fortsätter! Tidningen skickas digitalt (e-post) till 300 000 mottagare samt har en tryckt upplaga på 25 000 ex

B E S ÖK OS S P Å WEBBEN!

www.ps-consulting.se

Tid, resultattavlor


Posttidning B

Vid obeställbarhet returnera tll: Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå.

RÄTT SKYLT DIREKT Behöver du en skylt eller en säkerhetsprodukt, kan vi leverera. Snabbt och enkelt. Vårt sortiment täcker de flesta behov. Vi har över 4000 skyltar och säkerhetsprodukter i lager, färdiga för omgående leverans. Vi gör även alla sorters specialskyltar, kontakta oss för förslag. Vi har arbetat med skyltar i mer än 60 år. Det är en trygghet.

“ I KATALOGEN OCH I VÅR WEBB-BU TIK ÖVER

4000

PRODUKTER FÖ R LEVERANS DIR EKT” HÅVA SKYLTK

- RÄTT HÅVA SKYLTAR

SKYLT DIREKT

11

ATALOG 2010/20

Beställ katalogen på www.hava-skyltar.se ER FÖR LEVERANS

“ÖVER 4000 PRODUKT

DIREKT”

SKYLTG KATALO

T STORT SORTIMEN KTER SÄKERHETSPRODU

10/11

www.hava-skyltar.se

Besöksadress: Järnyxegatan 6, Box 9056, 200 39 Malmö - Telefon: 040-671 77 50, Fax: 040-671 77 55 E-mail: sales@hava-skyltar.se, www.hava-skyltar.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.