OBIZ nr 4-2010

ETT MAGASIN OM OFFENTLIGA AFFÄRER

NUMMER 4 • 2010 PRIS 49 SEK

BRA TIPS!NDIGA

D STÄ JOBBA ME INGAR FÖRBÄTTR

LOU-PROFFS:

Därför är offentlig upphandling bäst GUNDE SVAN:

Framgång med ständiga förbättringar

+

VÅRDFÖRETAG I MEDVIND FASTIGHETER GÖRS ENERGIEFFEKTIVA SMÅFÖRETAG I NÄTVERK GER GEMENSAMMA ANBUD

APOTEKETS NYA VD

HAR SINNE FÖR detaljhandeln www.kommuninfo.se

www.kommuninfo.se1

4 • 2010 | OBIZ

ätt placering vid rätt tillfälle.

Några exempel: När världens finansmarknader skakade drabbades många av panik. Andra av handlingsförlamning. Vi funderade istället på vilka möjligheter som öppnades.

Resultatet blev en helt ny typ av placering, autocall. Av de närmare 80 olika autocalls vi skapat i Sverige har samtliga som passerat ett år redan lösts in och gett en årsavkastning på 10 till 49 procent.

AUTOCALL SVERIGE 2

AUTOCALL SVERIGE 4

19,55% AUTOCALL SVERIGE 7

AUTOCALL SVERIGE 5

20,00%

AUTOCALL SVERIGE 25

20,00%

AUTOCALL KINA TAIWAN 30

21,60%

AUTOCALL SVERIGE 21

49,00%

Handel med finansiella instrument innebär alltid ett risktagande.

Dina investerade pengar kan såväl öka som minska i värde.

16,10% AUTOCALL SVENSKA BOLAG 28

40,00%

AUTOCALL SVENSKA BOLAG 31

25,00%

AUTOCALL SVERIGE 22

14,00% AUTOCALL SVENSKA BOLAG 27

17,00%

AUTOCALL RYSSLAND KINA ÖSTEUROPA 11

17,00%

17,00% AUTOCALL FASTIGHETER 26

16,00%

AUTOCALL SVERIGE 10

AUTOCALL SVERIGE 18

24,00%

19,10%

AUTOCALL RYSSLAND 9

40,00% AUTOCALL SVENSKA BOLAG 16

AUTOCALL SVERIGE 6

19,55%

AUTOCALL RYSSLAND 3

17,40%

Det finns alltid möjligheter. För den som kan anpassa sig till marknadens förutsättningar, hitta nya lösningar och sätta dem i verket.

Rätt placering vid rätt tillfälle. Det är vår filosofi. Prata med din personliga kontakt, läs mer på garantum.se eller ring 08-522 550 40 så berättar vi mer om oss och vårt senaste erbjudande.

AUTOCALL KINA TAIWAN 29

8,75%

21,40%

(HALVÅR)

AUTOCALL SVENSKA BOLAG 32

25,00%

AUTOCALL KINA TAIWAN 34

20,00%

LEDAREN

Kunskap viktigt för bättre affärer OBIZ till bredden med artiklar och reportage som ökar möjligheterna till affärer, nya insikter, intryck och förståelse för egna och andras branscher.

I det här numret har vi mött Ann Carlsson, ny vd för en av de största och viktigaste företagen i landet, Apoteket. Hon ska nu förändra strukturen till att fungera i en konkurrenssituation. Vi har träffat två som kan allt om ständiga förbättringar, men ur två olika perspektiv; kvalitetsexperten Lars Sörqvist och skidlegenden Gunde Svan.

Dessutom tar vi ett rejält grepp om vårdföretagens roll som blir allt viktigare i vårt samhälle.

Foto: Thor Balkhed

OBIZ HAR EN VIKTIG MISSION : att underlätta affärer mellan offentlig sektor och företag. Detta är också Visma Opics mission, därför är det extra roligt att Kommuninfo tjänster och OBIZ nu ingår i deras utbud. Tillsammans skapas nya möjligheter för företag att göra affärer med offentlig sektor och för offentlig sektor att göra bättre upphandlingar.

Obiz vill också vara också ett gränssnitt för dessa parter där båda att lära sig mer om hur smarta upphandlingar och mer kompetenta anbud kan göra upphandlingssverige bättre.

En viktig faktor för att göra bättre affärer är att kunna mer. Därför har vi laddat detta nummer av

DANIEL DE SOUSA ANSVARIG UTGIVARE

INNEHÅLL NUMMER 4 • 2010 Äldre nöjda med vård – men inlåsning fortsätter

4-5

Upphandlingsnätverk ger även små företag chansen

8

Resistenta bakterier hotar vården

10-11

Elever och lärare nöjda med spetsutbildning

18

13

12

Offentlig upphandling bättre än sitt rykte

14

Fast bud gav anbud byggt på kvalitet

16

Noterat för upphandlaren

20

Ny fackmässa för kommunal teknik

18

Noterat för upphandlaren

20–21

Nationell inköpscentral ska underlätta

54 Kommuninfo OBIZ ges ut av Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå.

Tel: 090-71 76 60. Fax: 090-71 76 69.

Epost: info@kommuninfo.se Web: www.kommuninfo.se Ansvarig utgivare: Daniel De Sousa, 090-71 76 60, info@kommuninfo.se

www.kommuninfo.se

22

Så lyckas du med förändingsarbetet

24–25

Ann Carlsson styr Apoteket mot bättre affärer

30–31

Effektivare fastigheter ger stora vinster

36

Trafikverket vann användarnas IT-pris

40

Återkoppling viktig för HVB-hemspersonal

46

Ständiga förbättringar Gundes framgångsrecept

54

Grönyte- och parknytt

56

Leverantörsregister

53–55

Annonser: 090-71 76 60, annons@kommuninfo.se Redaktör: Erik Säfvenberg, Dynamo Press AB, 072-236 26 00 , erik.safvenberg@dynamopress.se Produktion: Dynamo Press AB. Omslagsfoto: Apoteket Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vår redaktör tacksamt emot alla redaktionella tips.

Kommuninfo AB grundades redan 1969 och är en tät samarbetspartner till Sveriges offentliga sektor, samt företag som arbetar mot offentlig sektor, med produkter som Kommunernas Kalender och Vårdinfo. Företaget är idag ägt av Visma Opic och har sitt säte i ”Björkarnas stad”, Umeå.

4 • 2010 | OBIZ

3

NYHETER

ÄLDRE NÖJDA MED ÄLDREBOENDE – MEN INLÅSNINGEN AV DEMENSSJUKA FORTSÄTTER Äldre personer är i stort sett nöjda med sitt äldreboende och sin hemtjänst. Det visar Socialstyrelsens undersökning om äldres egna upplevelser om vården och omsorgen. Samtidigt visar tillsyn att sex av tio demensboenden låser in demenssjuka personer på natten.

SOCIALSTYRELSEN genomför

årliga undersökningar om äldres uppfattning om vården och omsorgen om äldre. Tanken är att den äldres egen uppfattning är helt central för att få en heltäckande bild av verksamheternas kvalitet och vad de äldre själva tycker om den vård och omsorg de får. Årets undersökning visar bland annat att de äldre är nöjda

med hemtjänsten i sin helhet och de flesta är mycket nöjda med tryggheten i hemmet och personalens bemötande. Inflytandet över vården och omsorgen får också höga omdömen.

Information och social samvaro är däremot områden som får lägre omdömen. Äldre som bor i äldreboenden är nöjda i stort, framför allt med vårdinsatserna. De känner

sig trygga i boendet och anser att de har goda möjligheter att komma i kontakt med personalen vid behov. Lägst omdömen får möjligheten till social samvaro, aktiviteter, inflytande och information.

Den nationella undersökningen av de äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010 är den andra som Socialstyrelsen har gjort.

– Resultaten ligger i linje med de resultat som kom fram i undersökningen för två år sedan, säger projektledaren Welat Songur.

Petra Otterblad Olausson,

som är avdelningschef på Socialstyrelsen, betonar att undersökningen utgör en bra utgångspunkt för att diskutera kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre.

– Tack vare undersökningen går det att identifiera frågor som kommunerna kan ta med sig i det viktiga arbetet med att utveckla och förbättra vården och omsorgen om äldre, säger Petra Otterblad Olausson.

Socialstyrelsens undersökning baseras på 143 809 postenkäter som har skickats ut till landets olika kommuner. 86 580 har gått till äldre personer

185x58 mm

Svenskt tillverkade lampor för sport och arbete www.mila.se

4

OBIZ | 3 • 2009

!"#"$%$&'()"'*+ ,("'-.*%,/0.$1234+ 56*#'789:;<'#$%$="-"'%>62*#'"789$$$$$$+ ?, !"#"(?@;<'#$%$="-"'%-"#"(?@.$$$$$$+ ?

AB6-/(C$%$D76-/(?+ &'(/*.-8733.'$%$&'(/2-.+

!"#$$%#&'()*+,-'.+#+,/,0&(1 234543,66 237 289:,;(< =++.+> www.kommuninfo.se

OCH HEMTJÄNST som har hemtjänst och där har 70 procent svarat. Även 57 229 personer som bor i äldreboenden har fått enkäten och där har svarsfrekvensen legat på 58 procent. Eftersom många av de äldre själva inte kunnat svara på grund av dålig hälsa och nedsatt funktionsförmåga, har i vissa fall anhöriga fått ge uttryck för deras åsikt.

LÄMNAS INLÅSTA

Samtidigt som nöjdheten med landets äldreboenden och hemtjänst i stort sett är bra visar Socialtjänstens tillsyn av demensboenden att demens-

sjuka personer lämnas inlåsta nattetid utan uppsikt vid sex av tio demensboenden i Sverige.

Socialstyrelsens oanmälda tillsyn som gjordes natten mellan den 8 och 9 november när bemanning och inlåsning nattetid granskades vid närmare 100 demensboenden runt om i landet.

Tillsynen visar att 61 procent av de inspekterade boendena var låsta och obemannade under kortare eller längre del av natten.

– Om dörren till ett boende är låst måste personal inom några få minuter kunna uppmärksamma att en enskild vill ut

och få kontakt med den. Annars är inlåsningen olaglig. Det är ett olaga frihetsberövande gentemot den boende, säger PerAnders Sunesson, tillsynschef på Socialstyrelsen.

Den nattliga granskningen visar även att vart fjärde demensboende inte får någon personalförstärkning vid tillfällen med hög arbetsbelastning. Personalen vid 40 procent av boendena berättar att de upplever att bemanningen är för låg för att kunna ge de demenssjuka god vård och omsorg. Men Socialstyrelsen bedömer att det gäller hela 58 procent av boendena.

– Det är skrämmande att en så stor del av Sveriges demenssjuka inte ges ordentlig trygghet och säkerhet. Det är en mycket vårdkrävande grupp som behöver närhet till personal dygnet runt, säger Per-Anders Sunesson.

Enligt Socialstyrelsen är bemanningen tillräcklig när personalen kan hålla uppsikt för att kunna ge det stöd och den hjälp som de boende behöver.

– Den personal som vi har mött gör ändå överlag ett fantastiskt jobb utifrån de förutsättningar de har, säger Per-Anders Sunesson. ✱

Ska ni göra en ny upphandling av yrkeskläder till omsorg, kost eller städ?

Vi hjälper er gärna med produkt och kvalitetsinformation.

Kontakta Lotta Wålberg mail; lotta.walberg@hejco.se telefon; 033-20 21 16

!""#"$%&'$()*+,-."//+++0

www.kommuninfo.se

,101200200+++03413453

4 • 2010 | OBIZ

5

NYHETER

ÖKAR KOLLEKTIVT RESANDE I GÖTEBORG 1 januari 2013 införs trängselskatt i Göteborg. Det kommer att innebära förändrade resvanor och kräva stora åtgärder för en ökad kollektivtrafik. Vectura har fått ett av Trafikverkets tre stora uppdrag i förberedelsearbetet. Målet är att öka antalet resande med kollektivtrafik från nuvarande 400 000 per dygn till 900 000 per dygn fram till år 2025.

– Vecturas uppdrag från Trafikverket gäller en av tre delar i de så kallade ”Initiala åtgärderna” inom VIP (Västsvenska infrastrukturpaketet) som måste vara trafikklara inom två år, berättar Karin Ahlbom, uppdragsledare på Vectura.

Investeringen för dessa

åtgärder är i storleksordningen 0.7 mdkr och Vecturas uppdrag innehåller upprättande av trafikstudier, förstudier, arbetsplaner och bygghandlingar. Det gäller • E6 delen Åbro - Lindomemotet • E6 20 delen Åbromotet Hagenmotet • Väg 40 delen Delsjömotet – Kal ebäcksmotet • Väg 158 delen Järnbrottsmotet – Vallda trekant.

Det handlar främst om utbyggnad av busskörfält, additionskörfält, motorvägshållplatser, men även pendelparkeringar kommer att bli aktuella.

– Komplexiteten i uppdraget är inte själva åtgärderna utan handlar framförallt om den stora mängden jobb som ska genomföras under så kort tid. Tiden

kommer att vara en den absolut mest kritiska faktorn, berättar Karin Ahlbom.

Målet är att öka antalet resande med kollektivtrafik från nuvarande 400 000 per dygn till 900 000 per dygn fram till år 2025.

Antalet kollektivtrafikresor inom Göteborg med kranskommuner ska fördubblas till 40 % av det totala antalet resor.

– Det är en stor utmaning, men samtidigt helt nödvändig utifrån målet att skapa det ”Hållbara samhället”, säger Sören Hall, seniorkonsult på Vectura.

Trängselskatten har tre viktiga syften. Den ska bidra till att minska trängsel, minska miljöpåverkan och samtidigt bidra till finansieringen av VIP. Syftet med VIP är att skapa tillväxt i regionen och en tung utgångs-

punkt är att det sker genom en omställning till ett mer hållbart transportsystem. Bakgrunden är att Västsverige är den viktigaste industri- och transportregionen i landet och Göteborg kommer att vidareutvecklas som ett regionalt centrum och en tillväxtmotor. Överenskommelsen om VIP - som omfattar totalt 34 mdkr bygger på en statlig finansiering på 17 mdkr, en regional och lokal sådan på cirka 3 mdkr och övrig finansiering sker genom införande av trängselskatt i Göteborg.

– Kollektivtrafiken är en helt avgörande faktor för tillväxten i regionen och därför består VIP av 75 % kollektivtrafikåtgärder på järnväg och väg, berättar Sören Hall. ✱

DUBBDÄCK MINSKAR RISK FÖR DÖDSOLYCKOR På vinterväglag har valet av vinterdäck stor betydelse för trafiksäkerheten. Dubbdäck minskar risken för en dödlig olycka med 42 procent, jämfört med odubbade vinterdäck. Det visar en studie gjord av Trafikverket och Vectura.

Resultaten från studien visar bland annat att dubbdäck på

vinterväglag minskar risken att dö vid en olycka med 42 procent. Dessutom visar studien att det är klart olämpligt att använda odubbade vinterdäck vid halt väglag om bilen saknar antisladdsystem.

DUBB PÅ BIL UTAN ANTISLADD

– Har man en bil utan antisladd och tänker köra på vinterväglag

så är det klart olämpligt att köra odubbat, säger Matteo Rizzi, Vectura.

Om bilen har antisladdsystem är det troligt att däcktypen inte spelar någon roll, men här behövs ytterligare studier.

– Vi kan ännu inte bevisa det rent statistiskt, säger Matteo Rizzi. Men vi har väldigt få dödsolyckor på grund av sladd

med bilar som har ESP. Och det pekar ju på att antisladdsystemet har stor effekt.

Studien baseras bland annat på granskande av olyckor med omkomna personbilister under vintersäsongerna 2000-2009.

Endast olyckor med personbilar utan antisladdsystem men utrustade med godkända vinterdäck har granskats. ✱

Vi stöttar barn och un¯domar!

Att stärka barn och ungdomars självkänsla och förebygga utanförskap i samhället är något vi på Skandia brinner för. Därför startade vi Idéer för livet 1987. Tanken var och är att arbeta aktivt med ekonomiskt stöd och människokraft som gör skillnad.

Stiftelsen Idéer för livet har delat ut 37,5 miljoner till 2 600 projekt fram till nu.

Har du en idé? Gå in på skandia.se/ideer

6

OBIZ | 4 • 2010

www.kommuninfo.se

Vi inreder för mänskligare möten Kinnarps Interiors mångåriga erfarenhet av hur goda arbetsplatser utformas kommer till särskild nytta i den offentliga sektorn. Det är miljöer som hundratusentals svenskar rör sig i varje dag och där anställda möter patienter, anhöriga, elever och medborgare. Inredningen ska tåla slitage och klara alla de miljömässiga krav som dagens statliga och kommunala verksamheter föreskriver. I vår filosofi får även humana kvaliteter stort utrymme; hur man får människor att trivas, känna sig trygga och må bra.

Kontakta oss så berättar vi mer om vår syn på inredning, hälsa och hållbarhet.

För närmaste inredningshus ring 020-750 750

www.kommuninfo.se

better at work

Kinnarps Interior erbjuder helhetslösningar för kontor, skola, vård och omsorg.

Våra inredningshus hittar du från Malmö till Kiruna.

Välkommen!

kinnarpsinterior.se

4 • 2010 | OBIZ

7

NYHETER

UPPHANDLINGSNÄTVERK GER SMÅ CHANSEN VINNA STORA AVTAL Genom att lämna in gemensamma anbud tillsammans med andra småföretag lyckades det upphandlingsnätverk Peter Johnsson startat vinna flera stora ramavtal, bland annat med Verva.

Peter Johnsson, som driver företaget Pejo IT- Konsult i Enköping , tröttnade på att agera underleverantör till stora ITbolag. Därför bestämde han sig för att bilda ett upphandlingsnätverk tillsammans med andra småföretagare i branschen. Idag har upphandlingsnätverket

lyckats kamma hem tre stora upphandlingar för bland annat Försvarets materielverk och Verva, ett gemensamt ramavtal för åttio myndigheter och kommuner i Stockholmsområdet.

Peter Johnsson upptäckte tidigt att vara underkonsult till konsultjättar med långa avtal med offentlig sektor innebar att han sällan fick vara delaktig i de intressanta projekten, utan fick allt som oftast nöja sig med småbitar av de projekt som konsultjättarna själva inte klarade av att hantera..

– Jag tänkte att det borde fin-

nas ett sätt för mig som småföretagare att kapa mellanhanden och istället jobba direkt mot offentliga kunder. Det var då jag fick idén om upphandlingsnätverket. Tanken var att gå ihop med och lämna in anbud under gemensam flagg med andra små IT-konsultbolag, säger Peter Johnsson till tidningen Konsult.

Som för många andra småföretagare, var det svårt att leva upp till myndigheternas krav.

– I somliga upphandlingar har det ställts krav på att man ska kunna redovisa uppemot tjugo referensprojekt, vilket är svårt

som småföretagare, säger han.

Just nu har nätverket ett par löpande ramavtal med bland annat Försvarsmakten. När de efterfrågar en tjänst så skickas ett avrop ut. Det distribueras sedan till medlemsföretagen, som får lämna in en offert.Sedan avgörs vilket medlemsföretag som har bäst förutsättningar för affären.

Största fördelen med upphandlingsnätverk är att det gör den offentliga marknaden tillgänglig för små företag utan att de behöver lära sig regelverket eller rutinerna kring själva upphandlingsförfarandet. ✱

)',-.'/'01"2

!"#$%&'()*+

Helt internetbaserad, passar alla datorer Hantera ansökningar och formulär Minska er manuella administration Eliminera era tidigare pappershögar Komplett ansökan-, ärende-, enkätoch dokument-hanteringssystem.

Ansökan, Bedömning, Beslut, Tilldelning, Utbetalningar, Rapporter, Brev, E-post, Statistik, Export, Skanning, Automatiska rutiner m.m.

Moduluppbyggt för att helt kunna skräddarsys

Hyr eller köp! www.orbelon.com 08 - 5000 22 00

8

OBIZ | 4 • 2010

Jobbar du inom kommun och landsting?

Välj en tjänstepension som passar dig!

Läs mer på nordnet.se/kapkl

www.kommuninfo.se

Bactiguard utvecklar och tillverkar ytbelagda katetrar och andra medicinska instrument. En ny svensk studie visar att Bactiguards katetrar kan minska infektionsrisken med hela 73 procent.

Onödiga vårdinfektioner

KOSTAR FLER LIV ÄN TRAFIKEN 1 100 personer beräknas dö varje år på grund av vårdrelaterade infektioner – bara i Sverige. Det innebär att det dör nästan tre gånger så många i sjukhusinfektioner som i trafiken. Samtidigt kostar infektionerna samhället stora resurser.

V

årdrelaterade infektioner är den fjärde vanligaste dödsorsaken i västvärlden – trots att det i dag finns både teknologi och kunnande som gör att det oftast går att förebygga infektionerna, säger Christian Kinch, vd på medicinteknikföretaget Bactiguard som utvecklar system för infektionskontroll.

– Problemet är bara att vi i Sverige i dag inte använder oss av den här teknologin och det här kunnandet.

Det innebär att många människor dör och lider helt i onödan.

fektiviteten i vården. Bactiguard är ett exempel. Företaget har tagit fram en patenterad ytbeläggning som kan användas på medicinska instrument för att minska infektionsrisken.

– I länder som USA och Japan har vi en marknadsandel på urinvägskatetrar, som förebygger den vanligaste typen av vårdrelaterade infektioner, på över 80 procent, säger Christian Kinch.

Sverige svarar bara för en halv procent av försäljningen. Detta trots att det finns en stark dokumentation.

I VÄRLDSKLASS

MISSGYNNAR INNOVATIONER

Svenska medicinteknikföretag anses i dag ligga i absolut framkant när det gäller att utveckla system och produkter för att öka säkerheten och ef-

– I Sverige har den ensidiga fokuseringen på pris gjort att den som ger det absolut lägsta inköpspriset gynnas i upphandlingarna, medan den

VISSTE DU ATT … … några biverkningar inte finns rapporterade, trots att närmare 100 miljoner katetrar med Bactiguards beläggning använts?

som levererar den mest innovativa och på sikt mest lönsamma lösningen inte tillåts passera igenom nålsögat, säger Christian Kinch.

– Den här inställningen kan få förödande konsekvenser som gör att Sverige riskerar att dräneras på innovationskraft och utvecklingskompetens. Det leder i förlängningen till sämre och dyrare vård samt färre arbetstillfällen i Sverige.

Det finns, menar Christian Kinch, stora pengar att spara på att investera i ny teknologi för infektionskontroll.

GEDIGNA STUDIER

Bactiguard har hittills fokuserat på att använda sin patenterade lösning för infektionskontroll på katetrar av olika slag och då i första hand urinkatetrar. Men nu planeras även produktion av venkatetrar (CVC) och tuber för luftvägarna (ETT).

– Vi har sålt ungefär 100 miljoner katetrar världen över och fler än 80 000 patienter har deltagit i kliniska studier med Bactiguard, så det finns en gedigen medicinsk grund att stå på.

... 30–40 procent av alla vårdrelaterade infektioner utgörs av urinvägsinfektioner.

Vårdkostnaderna för dessa patienter beräknas till 880 miljoner kronor om året?

– Nya studier visar dessutom att det finns potential att nå ännu längre när det gäller patientsäkerhet. Det har precis gjorts en studie vid Lunds universitet som visar att patienter som använde Bactiguards BIP Foley Catheter löpte 73 procent mindre risk att råka ut för infektioner.

SKRÄCKSCENARIO

Upp till 90 procent av de bakterier som leder till vårdrelaterade infektioner är resistenta mot en eller flera antibiotikatyper. Med färre sjukhusinfektioner minskar behovet av antibiotika – och därmed risken för en fortsatt utveckling av antibiotikaresistens.

– Vi står inför ett skräckscenario när det gäller antibiotikaresistens, där en vanlig trivial infektion kan få fatala följder för att läkemedlen inte längre biter på bakterierna. Därför måste vi sätta in kraftfulla åtgärder för att förbättra hygienrutinerna och utrustningen inom vården, samt för att minska förskrivningen av antibiotika, säger Christian Kinch.

Christian Kinch, vd för Bactiguard.

www.bactiguard.com www.kommuninfo.se

4 • 2010 | OBIZ

9

NYHETER

RESISTENTA BAKTERIER HOTAR SJUKVÅRDEN RESISTENS Resistens betyder motståndskraft och syftar oftast på levande organismers förmåga att överleva påfrestningar de utsätts för. Exempelvis kan bakterier bli resistenta mot antibiotika, och människor kan genom vaccin bli resistenta mot vissa sjukdomar. Multiresistent kallas en bakterie som har blivit resistent mot flera typer av läkemedel.

Resistens går ut på är att bakterien har en resistensmekanism som gör att antibiotikumet inte fungerar effektivt. Det finns många olika sorters resistens, men man kan börja med att dela upp det i naturlig och ickenaturlig resistens.

Naturlig resistens kan vara att bakterien inte har komponenten antibiotikumet slår mot. Ett exempel är att penicillin inte fungerar mot gramnegativa bakterier, då dessa inte har cellväggen

Multiresistenta bakterier hotar att föra sjukvården tillbaka till 1930-talet, innan infektionssjukdomar kunde behandlas med penicillin.

– Antibiotikaresistens är lika allvarligt som klimathotet, säger socialminister Göran Hägglund i Svenska Dagbladet.

Växande antibiotikaresistens riskerar att driva sjukvården tillbaka till den tid när lunginflammation var synonymt med döden. Postoperativa infektioner, lung- och öroninflammation, urinvägsinfektioner samt salmonellasmitta är vanliga infektionstillstånd som blir svåra att behandla utan verksamt antibiotika. Några förklaringar till resistenta mikroorganismer är att antibiotika skrivs ut eller säljs för lättvindigt, används i industriell djuruppfödning samt att tonvis med antibiotika sprids ut i naturen.

Problemet med antibiotikaresistens tacklar läkemedelsindustrin genom att framställa nya antibiotikapreparat som molekylärt skiljer sig från tidigare variant, något som gör att bakterien inte hinner utveckla ett verksamt försvar mot den nya medicinen. Men bakterier har en snabb generationscykel och kan snabbt förändra sina försvarsmekanismer så att de står emot nya läkemedel.

Dilemmat är att läkemedelsindustrin har svårt att hänga med i bakteriernas snabba evolutionsförlopp och att framställningen av nya läkemedel dessutom är kostsam.

penicillin slår emot. De har

10

därför en naturlig resistens

SVERIGE HAR EN LEDANDE ROLL

mot penicillin.

Sverige driver diskussionerna inom

OBIZ | 4 • 2010

EU och globalt när det gäller multiresistenta bakterier och har tecknat ett samarbetsavtal med Kina för att på gemensam front komma fram till lösningar och restriktioner för bruk av antibiotika. I Sverige bedrivs forskning på bland annat hur mycket antibiotika som finns i djur och livsmedel samt hur mycket som rinner ut i naturen. På eget initiativ har sjukvården med större försiktighet börjat behandla infektionssjukdomar med antibiotika.

INNOVATIVA LÖSNINGAR PÅ LÄKEMEDELSFRÅGAN

I dag räknas överlevnadstiden för ett nyintroducerat antibiotikum inte som tidigare i decennier utan i år. Dagens snabba resistensutveckling borde stimulera forskningen till att ta fram nya varianter av antibiotika, men istället har det hämmat utvecklingen, eftersom läkemedel med så kort livstid på marknaden inte är lönsamma.

För att driva fram nya innovativa lösningar och reglera användning av antibiotika menar politiker och experter att utveckling av nya antibiotika och diagnostiska verktyg ska frikopplas från försäljning. Det här kräver nya affärsmodeller, offentlig finansiering och politiskt engagemang. Något som också efterfrågas är ett globalt övervakningssystem som begränsar användning och behovsdriver utvecklingen av nya infektionsmediciner.

system för antibiotikaresistens togs fram. Under mötet gjordes även en gemensam handlingsplan för att få fram en snabbare och bättre diagnostik samt en strategi för att kunna använda befintliga antibiotika bättre. Dessutom enades länderna om en principiell affärsmodell för antibiotika, som innebär att offentliga aktörer ska dela på riskerna och utvecklingskostnaderna med den privata läkemedelsindustrin samt att intäktsmodellen måste baseras på något annat än försäljning.

Under hösten har även arbetsgruppen för chefsveterinärer inom EU samlats och enats om behovet av ett tvärvetenskapligt förhållningssätt till ansvarsfull användning av antimikrobiella läkemedel, något som kräver både engagemang från intressenter inom läkemedel- och köttindustrin, veterinärer, jordbrukare, och sällskapsdjurägare. År 2011 är starten på det globala arbetet mot antibiotikaresistens. Världshälsodagen i april 2011 kommer att ha antimikrobiell resistens som tema. ✱

DET GÖRS UNDER 2011: • En slutrapport från TATFAR, The Transatlantic Task Force on Antibiotic Resistance.

• Ett policymöte om antibiotikaresistens i Delhi, Indien.

• En handlingsplan gällande antibiotikaresistens från WHO. • Ett flertal regionala initiativ, i bland annat Sydostasien, Afrika och Mel-

PROBLEMET TAS PÅ ALLVAR

Höstens internationella antibiotikamöte i Uppsala med 45 länders medverkan resulterade i att ett koncept för ett globalt övervaknings-

lanöstern.

För mer information: www.strama.se www.reactgroup.org

www.kommuninfo.se

”NÅGON KÄND PERSON MÅSTE DÖ” – Någon känd person måste dö för att vi ska få ett ansikte på problemet med multiresistenta bakterier. Då kommer folk att se allvaret och pengar kommer att strömma in, säger Björn Olsen överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala Universitet och Akademiska sjukhus.

Idag är det fler människor i världen som dör av antibiotikaresistenta infektionssjukdomar än som dör i malaria. Dessutom beräknas dödssiffrorna eskalera.

I Sverige kommer antibiotikaresistens bli allt vanligare.

– Vi lever i en globaliserad värld där vi reser mycket och folk flyttar in och ut ur landet. Nya multiresistenta bakteriestam-

mar förs lätt hit och bakterierna sprids över hela landet.Vi kan inte skjuta det här problemet framför oss. För även om Sydostasien och Afrika är de områden som drabbas värst världen, så kommer Sverige inte undan, säger infektionsläkare Björn Olsen.

Tack vare att Sverige har en strikt reglerad försäljning och användning av antibiotika, god sjukhushygien samt en kontinuerlig övervakning av resistensdata kan infektionssjukdomar ännu botas relativt snabbt. Trots Sveriges hantering finns det idag multiresistenta bakterier på alla sjukhus i landet och fenomenet har blivit ett vardagsproblem.

Björn Olsen understryker att rädslan att inte få behandling

för en infektionssjukdom är obefogad.

– Utgångspunkten är att alla människor ska behandlas, men om patientens sjukdomstillstånd är i ett dödligt skede är antibiotika inte en bra lösning. Här borde vi ha en global överenskommelse, säger han.

Under de senaste trettio åren har man bara lyckats framställa två nya antibiotikaderivat. En förklaring är att läkemedelsindustrin under 70-80-talet utkämpade ett krig mot cancer och att all verksamhet var riktad på cancerproblematik, medan det under 90-talet var medicinska problem, bland annat fetma samt hjärt- och kärlsjukdomar som främst låg i fokus.

– Jag skulle önska att det

skapas en fond för infektionssjukdomar eller att det ska ordnas nationella insamlingsgalor för att få resurser att bekämpa multiresistenta bakterier, säger Björn Olsen.

När det gäller läkemedelsindustrin anser han att det behövs tydliga direktiv från regeringen för att företagen ska lägga om sina läkemedelssatsningar. En annan viktig åtgärd tror han är att reglera försäljning av billiga antibiotikapreparat.

– Det är viktigt att läkemedelsindustrin får in ny kunskap för hur man ska konstruera nya antibiotikapreparat. Idag saknas den kunskapen. Ett sätt är att rekrytera lovande forskare inom infektionsfältet, säger Björn Olsen. ✱

RPS<PT=N=T#CUOVWSUCW!NXC#VR!YWM=PM#N#ZCRRCS#[CWUV=<NT#PUUNUSP=U#POLS#\PW=[PUU=N=T#ZLU]<^TC=ZCSU#SN<<U_=# !CXOVUS^M# `<_SSUS^M# !YW# VXZ# ZaUSUS^M# `a=USCW# [LSU=N=T# S!^SS# VXZ# O<^M!YWM#SW^MTYWMUUOaSUC<# RV=SCWN=T# P!# Ra\<CW#U=aWa88=N=T#TW^UO<N[[=N=T

!"#$%&#'(#)*+'#+&$,--".#%(/.0&"1%20'#%3# (45&%#$+6.7)'1.#"#85'/59"':#0;$#<"'/59"': !""#$%&'$()*$%&"$+#,&-.$,/0$1%$1--2#,,#"2

="#>+1.)--+&#?#!"#(45& @AB#&%>%3#9,#C&#D5&1.%#D%/.(&% 340$,/0$&"+(0,#1("$5/246$780$*/,2&%##EEEF66$06+1+&*";+F1+ C':+->&+/.1:%.%'#GH#I#JJ@#KH#<LM!NOP#I#"'D0Q66$06+1+&*";+F1+ R+--%'#U*+&":+ 9(":#6:;/02("<$=&6#/>/-?$@AB@CDAE$F@$=(5&-?$@G@CAGA$DA$HH

www.kommuninfo.se

U5b&%#U*+&":+

Z+-%#U*+&":+

9(":#6:;/02("<$I0&JC=#0&/ >/-?$@EHCDAE$KA@$=(5&-?$@G@CHHD$BK$BG

9(":#6:;/02("<$=#01" =(5&-?$@G@CHHD$AD$AK

4 • 2010 | OBIZ

11

SKOLA

ELEVER OCH LÄRARE NÖJDA MED SPETSUTBILDNING Eleverna på gymnasiets spetsutbildningar är mycket nöjda. Den skolpersonal som arbetar med spetsutbildningarna är också starkt engagerad i eleverna och utbildningen. Samtidigt visar Skolverkets första utvärdering av försöket med gymnasial spetsutbildning att det finns en social snedrekrytering.

På spetsutbildningarna får elever redan på gymnasiet möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ett område, bland annat genom att läsa kurser på högskola eller universitet. Utbildningarna ska vara riksrekryterande och antagningsprov är tillåtna. Totalt gav Skolverket tio gymnasieskolor tillstånd att starta spetsutbildningar på försök från och med höstterminen 2009 och det är det första läsåret som nu utvärderats.

– Det är imponerande och glädjande med det engagemang och den entusiasm som elever och personal har för utbildningarna, säger Johan Linder, undervisningsråd på Skolverket.

SOCIAL SNEDREKRYTERING

Utvärderingen visar att spetseleverna hämtas från en homogen grupp. Det handlar till allra största del om elever med svensk bakgrund som kommer från en socioekonomiskt stark miljö.

- Det är viktigt att vi nu följer hur rekryteringen fungerar. Om bilden inte förändras bör man fundera på att göra något för motverka snedrekryteringen, säger Johan Linder.

MERITPOÄNG SES ÖVER

Betygen ligger till grund för meritpoäng. MVG motsvarar 20 meritpoäng, VG ger 15 poäng och G ger 10 poäng. Så är betygssystemet utformat för

MATTECOACH PÅ NÄTET Innovativa lärarutnämningen delas ut av Microsoft i samverkan med Lärarnas Riksförbund för sjunde året i rad. Syftet är att lyfta fram lärare och lärarstudenter som utmärkt sig med nya metoder och framgångsrik undervisning. Stefan Knutsson har i projektet Mattecoach på nätet på ett förtjänstfullt och innovativt sätt försett elever med behov av matematikstöd en möjlighet till handledning samtidigt som lärarstudenter får direkt, om än digital, kontakt med verkligheten. Projektet är nydanande och öppnar oanade möjligheter inför framtiden.

Stefan Knutsson är projektledare på KTH för Mattecoach på nätet.

12

OBIZ | 4 • 2010

alla elever men det har visat sig vara mycket svårt för spetselever att få maximalt antal meritpoäng. Spetsutbildningarnas fördjupningskurser ger i många fall inga extra meritpoäng och eleverna hinner inte läsa de extra kurser som behövs för att uppnå maxpoäng.

– Avsaknad av meritpoäng kan innebära att spetseleverna riskerar att bli missgynnade i konkurrensen om vissa populära utbildningar. Vi planerar att ta upp frågan med Högskoleverket.

RIKSREKRYTERINGEN

Utvärderingen visar också att många av de första 10 spetsutbildningarna inte har lyckats fylla alla platser.

Det kan finnas flera orsaker till det men skolorna själva lyfter fram att det varit svårt att informera om spetsutbildningen utanför närområdet, bland an-

nat på grund av för lite resurser.

– Det kan vara en bidragande orsak men vi vill inte dra för långtgående slutsatser eftersom det här är en första utvärdering.

Ett annat område som vi måste fortsätta titta på är varför det inte fungerat med riksrekryteringen. De allra flesta eleverna på spetsutbildningarna kommer från närområdet.

I den första omgången av försöket med spetsutbildningar deltar Danderyds gymnasium, Ehrensvärdska gymnasiet i Karlskrona, Europaskolan i Strängnäs, Globala gymnasiet i Stockholm, Härnösands gymnasium, Katedralskolan i Lund, Luleå Gymnasieby, Polhemsskolan i Lund och Vasaskolan i Gävle. Ytterligare en skola, Fässbergsgymnasiet i Mölndal, fick tillstånd men kunde inte starta sin utbildning hösten 2009 på grund av för få elever. Försöket pågår till och med 2014. ✱

Anna Karlsson innovativ lärare En av 2010 års Svenska Innovativa lärare Anna Karlsson som berikar undervisningen med IKT Anna har via sitt medvetna användande av digitala media i och utanför klassrummet stimulerat och utmanat elever utöver det vanliga i arbetet med First Lego League och byggandet av robotar. En ständig strävan efter utveckling och att hitta nya sätt att möta eleverna har gjort att Annas arbete mycket framgångsrikt. Läs mer om IKT här på http://www.iktbloggen.se/

www.kommuninfo.se

TOALETTER FÖR FLICKOR VIKTIGA Genom att se till att det finns separata flicktoaletter i skolor i fattiga länder stannar flickor kvar längre i skolan. Det är en enkel, konkret åtgärd för att kunna ge flickorna utbildning och därmed kunna resa sig ur fattigdom. I många skolor i utvecklingsländer saknas toaletter och flickorna är tvungna att uträtta sina behov i det fria – med risk för att bli överfallna och utsatta för sexuella övergrepp. På skolor som har toalett är det inte ovanligt att flera hundra elever måste dela på den. Förutom bristande hygien är många flickor rädda för att gå på samma toalett som pojkarna. Följden blir att föräldrar helt enkelt inte vågar skicka sina döttrar till skolan. Det leder till att flickor hoppar av skolan, missar sin chans till utbildning och möjligheten att ta sig ur fattigdom.

NY INFORMATIONSKANAL DIREKT IN I KLASSRUMMET En ny pedagogisk syn på användandet av film i skolan skapar nya möjligheter för alla som vill informera en uppväxande generation.

Den traditionella trettiominutersfilmen får allt mindre utrymme i undervisningen, hävdar gymnasieläraren Nils Hellström, som har

Vi är specialiserade på tillverkning och uthyrning av modulbyggnader för kontor, skolor, daghem och personalutrymmen.

Läs mer på vår webbplats:

www.pamil.se

öppnat en lärarportal, skolmedia.se, för gratis nedladdning av informativa filmer från företag, organisationer och myndigheter.

En modern undervisningsfilm är mer än ett YouTube-klipp, men den behöver inte vara komplett och heltäckande, fortsätter Nils Hellström. Den ska passa för en helklassvisning, gärna vara slagkraftigt övergripande, men framför allt inspirera eleverna inför fortsatt enskilt fördjupningsarbete t.ex. på internet. Då är lagom tidslängd cirka 8 minuter, plus/minus 3 minuter, och det är helst sådana filmer jag förmedlar via portalen skolmedia.se.

DIGITALA LEKPARKER SKA LOCKA VUXNA OCH ÄLDRE UNGA Innovativa lekplatser med digitala system ska locka fler till kreativa utomhuslekar.

– Målsättningen är att bredda målgruppen och få både barn och vuxna att komma ut och röra på sig, säger stadsträdgårdsmästare Zandra Nordin från Skellefteå.

I Sveriges finns digitala lekplatser i Tensta, Fisksätra och Skellefteå, samtliga har en elektronisk klätterställning med strategiskt placerade lampor i olika färger som styrs av en spelkonsoll. Vinner gör den som lyckas släcka flest lampor snabbast.

Genom att lamporna lyser i kontrastrika färger kan barn med mindre synskador vara med och rullstolsburna kan delta genom att ha kontroll på styrenheten. Klätterställningen har fyra olika spelsystem och man kan spela 1-7 personer.

– Det här är en klätterställning som kräver lite mer, eftersom man behöver sträcka ut kroppen mer än i många andra lekställningar.

Den här klätterställningen känns rätt i tiden, säger Zandra Nordin

Stenbrovägen 52, 253 68 Helsingborg Tel 042-29 30 55 | Fax: 042-29 25 40 info@pamil.se

från Skellefteå.

www.kommuninfo.se

4 • 2010 | OBIZ

13

UPPHANDLING

”OFFENTLIG UPPHANDLING HAR OFÖRTJÄNT DÅLIGT RYKTE” Daniel de Sousa, vd på Visma Opic, tycker att offentlig upphandling på flera punkter är bättre än privat.

– Offentlig upphandling är en fantastisk affärsmöjlighet – och förtjänar ett betydligt bättre rykte.

DÄRFÖR GÖR OFFENTLIG UPPHANDLING SÅ BRA 1) Alla offentliga affärer offentliggörs

Daniel de Sousa får ofta frågan vad han sysslar med. ”Underlätta affärer mellan offentlig sektor och företag” blir då svaret, sedan han upptäckt att många har en vag bild av offentlig upphandling.

– Jag förstår att folk i allmänhet har svårt att relatera till begreppet offentlig upphandling. Detta trots att den påverkar oss alla dagligen.

Därför är det särskilt glädjande när upphandling uppmärksammas i media. Glädjen över publiciteten förbyts tyvärr nästan alltid snabbt i besvikelse. Upphandling uppmärksammas i princip ALLTID negativt.

2) Som leverantör har du alltid rätt att delta 3) Leverantören vet vad som kommer att bedömas i anbudet 4) Enligt gällande regelverk har alla leverantörer rätt att behandlas objektivt 5) Vid eventuella oklarheter i upphandlingsprocessen kan ärendet prövas i domstol 6) När du vunnit ett avtal sträcker det sig ofta över en längre tidsperiod 7) Den offentliga sektorn måste alltid upprätthålla en grundläggande service till medborgarna, därför är offentlig upphandling mindre konjunkturkänslig

14

OBIZ | 4 • 2010

KÖPTE KOMMUNINFO

Som vd har hans företag fått ytterligare möjligheter att uppfylla sin mission. Först förvärvade Visma Opic och nu i höstas köptes även Kommuninfo i Sverige AB, som ett led i satsningen på heltäckande lösningar för inköp och upphandling.

– Förvärvet av Kommuninfo skapar nya möjligheter för våra kunder. Det är en naturlig del av vår produktutveckling att koppla prospekterings- och marknadsföringstjänster till våra befintliga informationstjänster säger Daniel de Sousa och tillägger: – Vår mission är, som jag tidigare berättade, att underlätta affärer mellan offentlig sektor och företag, därför känns det särskilt kul att vi med Kommuninfos tjänster kan

– Förvärvet av Kommuninfo skapar nya möjligheter för våra kunder. Det är en naturlig del av vår produktutveckling att koppla prospekterings- och marknadsföringstjänster till våra befintliga informationstjänster säger Daniel de Sousa

skapa fler smarta lösningar för en väl fungerande offentlig upphandling.

De Sousa tycker att upphandlingens hinder är kraftigt överdrivna och snarare tyder på en oklar bild hos media av vad offentlig upphandling är.

– Visst, juridiken kring offentlig upphandling är ibland snårig och stelbent, men överlag är jag en sann upphandlingsentusiast som anser att offentlig upphandling är en fantastisk affärsmöjlighet – och förtjänar ett betydligt bättre rykte.

Enligt honom ser man, vid en

snabb jämförelse mellan privata och offentliga upphandlingar, att den offentliga framstår som fullständigt överlägsen.

– I grund och botten är offentlig upphandling en otrolig affärsmöjlighet och ska absolut inte underskattas som tillväxtmöjlighet för både stora och små företag. Det är visserligen inte helt enkelt att ge sig in i striden om offentliga kontrakt utan tidigare erfarenhet. Men med handen på hjärtat – är det inte så med det mesta i livet? säger Daniel de Sousa ✱

www.kommuninfo.se

Smart klimatanläggning ger trivsel och

Sparar energikostnader med upp till 70% Indus kan nu erbjuda marknadens mest energieffektiva och miljövänligaste modulsystem som uppfyller boverkets krav BBR 16, kapitel 9.

Systemet är färdigt och utprovat och kan redan nu ta oss till en helt ny nivå vad gäller energieffektivitet. Framtiden är redan här.

Lokalerna värms med ett vattenburet radiatorsystem som är injusterat för låga flöden för att erhålla energieffektiv och tyst drift.

Tilluften tillförs lokalerna via ”intelligenta” tilluftdon där alla givare och regulatorer är inbyggda för anläggningens olika funktioner.

HUVUDKONTOR Indusgruppen AB, Stenungsund Tel: 0303-39 04 00 • REGIONKONTOR Indusgruppen AB, Stockholm Tel: 08-26 27 19 • Indus Norge A/S, Frogner Tel: +47 63 86 61 00

www.indus.se

www.kommuninfo.se

4 • 2010 | OBIZ

15

UPPHANDLING

FAST PRIS GAV ANBUD MED KVALITET

OBIZ | 4 • 2010

Hogia är en av de största i Norden på HR-lösningar Hogia HR Solutions hjälper företag utvecklas inom branscherna Industri, Vård och Offentlig sektor.

D

W

EBB

SJÄL VS E

FSS

TÖ

Er bransch – vårt fokus R BB WE

16

erfarenhet av förvaltning och management helt fokuserat på fastighetsbolag kunde vi räkna fram den summan, säger Jahn Wahlbäck, vd på Fasticon.

Han menar att alla fastighetsbolag bör se över sina nyckeltal för att kunna följa upp sina förvaltningskostnader, dess kvalitet och effektivitet. Dessutom menar han att alltför många kommuner sitter med en dubbelorganisation helt i onödan.

– I många kommuner har man en organisation för de allmännyttiga bostäderna och en organisation för kommunala organisationens egna lokaler och fastigheter. I många fall behövs bara en organisation.

Jahn Wahlbäck menar också att kommunalförbund är en väg att gå för kommuner som är för små för att egentligen bära sin egen fastighetsförvaltningsorganisation, men lanserar samtidigt ett effektivt sätt att samorda sina förvaltningskostnader utan kommunalförbund, där man slipper de hinder LOU kan ge.

– Genom att göra samordnade upphandlingar går det att få samordningsfördelar genom att outsourca delar av verksamheten och låta anbudsgivarna stå för samordningen mellan kommunerna, menar han.

Han berättar om ett spän-

gäller också att vara aktiv som beställare för att följa upp och revidera avtalet.

Han menar att det ofta inte är ”ens fel när två träter” och att mycket går att lösa med regelbundna möten där upphandlade enhet har ordentligt på fötterna när man går igenom kvaliteten i driften. Ibland är beställarna för flata och ibland har man väntat för länge med sin kritig. Han menar att kontinuerlig uppföljning är viktigt.

– Man måste ha full kontroll med rätt nyckeltal, men också inse att det är ett partnerskap där båda parter har en viktig del att allt fungerar, säger Jahn Wahlbäck, vd på Fasticon ✱

CE VI

Micasa Fastigheter i Stockholm AB får sina ägardirektiv från Stockholms Stadshus och äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter. En omsorgsfastighet kan vara ett sjukhem, ett servicehus ett behandlingshem eller en gruppbostad.

Fastighetsbeståndet omfattar 132 fastigheter samt sex förvaltningsuppdrag om totalt 1,1 miljoner kvm, värderat till 8,3 miljarder SEK. Omsättningen är drygt 900 miljoner SEK. När de behövde upphandla driften av sitt fastighetsbestånd, valde man att ta hjälp av Fasticon, ett konsultföretag specialiserat mot fastighetsföretagande och fastighetsförvaltning.

Med deras hjälp kunde Micasa fastställa priset för driften och ta fram ett upphandlingsunderlag där priset var givet och anbudsgivarna hade att fylla anbuden med så mycket kvalitet och innehåll som möjligt.

Det här gjorde det möjligt att komma ifrån ett av de största problemen med LOU, att anbuden i huvudsak fokuserar på priset.

– Pris är ett viktigt kriterium, men inte alltid det viktigaste.

Det svåra är att komma fram till vad fastighetsdriften faktiskt kostar. Tack vare får långa

nande projekt där Landstinget Västernorrland påbörjat en outsourcing av hela sin fastighetsdrift. En nyhet är att entreprenaden förutom sedvanlig drift och felavhjälpande underhåll även inkluderar energioptimering.

Här har Fasticon medverkat som projektledare i hela processen.

Samtidigt vill han höja en varningens finger för att outsourca utan att ha ”gjort sin hemläxa”. Han pekar på att det finns risk för att alltför stor del av upphandlings och beställarkompetensen går förlorad när drift och förvaltning ska outsourcas.

– Att vara en duktig beställare är oerhört viktigt för att nå full effekt av outsourcingen. Det

CHE

Då Micasa Fastigheter i Stockholm, som äger och förvaltar Stockholms Stads omsorgsfastigheter, skulle upphandla fastighetsdriften gjorde man tvärt om mot brukligt. Med hjälp av förvaltningskonsulterna i Fasticon tog de fram ett pris på fastighetsdriften där anbudsgivarna sedan fått fylla priset med kvalitet och innehåll.

– På det här sättet har Micasa lyckats komma ifrån ett av upphandlingslagens största problem, fokuseringen på pris, säger Jahn Wahlbäck, vd på Fasticon.

HR & LÖN

www.hogia.se/hrsolutions

- hjälper företag utvecklas

www.kommuninfo.se

Bygga nytt, bygga om eller bygga till?

Vi hjälper er att anpassa ert projekt till er budget. Med tidiga kalkyler slipper ni projektera projekt som inte kan finansieras. Att i tidigt skede kunna slå fast en kostnadsram för ert byggprojekt gör att ni bättre kan planera för framtiden Tveka inte att höra av er till oss redan i idéstadiet. Det är innan projektet tar form ni kan kapa kostnader. Kontakta oss så berättar vi mer om hur ert projekt kan byggas billigare. www.bkkonsulter.se eller 08-585 375 00.

www.kommuninfo.se

4 • 2010 | OBIZ

17

UPPHANDLING

SVÅRT VÄLJA MED PRIS VID UPPHANDLING Upphandling av yrkeskläder är en av de svåraste produkterna att upphandla med pris som viktigaste kriterium.

– Utan subjektiva bedömningar och med för stort fokus på pris är det lätt att det i det långa loppet urholkar produkterna som erbjuds till den offentliga sektorn. Om prispressen fortsätter kommer produktutvecklingen för produkter till offentlig sektor ledas mer och mer åt billigare produkter med sämre kvalitet., säger Andreas Lycken, Sverigechef på klädleverantören Hejco.

Pris är och kommer alltid att vara kläder löper ofta över 3+1 år en viktig del av anbudskriteriet vilket gör att den upphandlande på de flesta varor och tjänster. enheten med största säkerhet Andreas Lycken, Sverigechef kommer att behöva handla på Hejco som är en av Sveriges kläder mer än en gång, antalet ledande leverantörer av lättare gånger beror helt på plaggens yrkeskläder till den kommunala kvalitet och hur lämpade de är sektorn, menar dock att det är för verksamheten. lätt att stirra sig blind på anbudsHan menar att en produkt priset i tro om att det speglar som enbart bedöms på pris med den totalekonomiska bilden. all säkerhet kommer att vara – En upphandling på yrkesav lägre kvalitet och att dagens

leverantörer till den offentliga sektorn är duktiga på att erbjuda just det den upphandlande enheten efterfrågar.

– I dessa fall får man därför den produkt som har lägst pris utan några som helst krav på kvalitet. Eftersom yrkeskläder är något personalen bär på sig hela sin dag på jobbet är det precis lika viktigt att man trivs i sina kläder på jobbet som att man trivs i sina kläder privat. Trivs man får man inte bara utrymme att bättre utföra sitt jobb på grund av plaggens funktion utan man blir också på bättre humör.

Saker som passform, design och kvalitet är nästan omöjligt att relatera till hårda kvantifierbara värden. Även kvalitet är svårt att bedöma utan en subjektiv

bedömning då provtvättar och slittester ofta tar för lång tid, säger Andreas Lycken.

Om prispressen fortsätter, menar Lycken att produktutvecklingen för produkter till offentlig sektor kommer att ledas mer och mer åt billigare produkter med sämre kvalitet.

Dessutom kommer aktörer som inte vill tumma på sin kvalitet eller dumpa sitt pris att helt lämna den offentliga sektorn. Något han menar skulle gå ut över både anställda och kunder inom den offentliga sektorn.

– Vi efterfrågar fler forum där leverantörer och upphandlande enheter kan träffas och diskutera hur man på bästa sätt kan gynna både köpare och säljare. Med vår hjälp skulle de kunna mini-

UPPHANDLARE VET FÖR LITE OM MILJÖDÄCK Trots att skallkrav och lagar driver fram miljömedvetenheten vid fordonsupphandlingar, och allt fler upphandlare i kommuner och landsting prioriterar miljökriterier på fordon, vet de för lite om däckens betydelse för att minska utsläppen och deras inverkan på miljöbilens bränsleförbrukning. I förlängningen bidrar denna okunskap till att Sveriges kommuner och landsting inte bidrar till minskad miljöpåverkan i den mån de önskar.

Det framkommer i en färsk undersökning om upphandlares kunskap och inställning till däck, samt miljöaspekten i samband med inköp av tjänstefordon.

Trots ett ökat miljöfokus vid fordonsupphandlingar är det anmärkningsvärt få, 85 procent,

18

OBIZ | 4 • 2010

som vet vilket varumärke som har ett Svanenmärkt miljödäck.

Det kan vara ett resultat av att den rådande debatten kring miljöfordon enbart fokuserar på bränsle och motorer.

Hur däcken kan bidra till lägre miljöpåverkan framhävs sällan i debatten och kunskapen kring detta är minimal i jämförelse. Därför är det föga förvånande att få inom den offentliga sektorn anser att miljömärkta däck är viktigt för att minska miljöpåverkan och att respondenterna i undersökningen anser att miljövänligt bränsle och låg bränsleförbrukning är de viktigaste miljöaspekterna vid köp av miljöfordon.

Inte heller har statliga och kommunala upphandlare en enhetlig eller korrekt definition av begreppet miljödäck. Enligt undersökningen hävdar drygt

50 % att de köper miljöbilar med miljödäck, samtidigt som 7 av 10 svarar att de nöjer sig med de däck som bilföretaget levererar. Det framkommer också att respondenterna anser att HAoljefria däck väger tyngst vid val av däck, och många tycks tro att det är synonymt med miljödäck.

Med andra ord saknas kunskap om att alla däck idag måste vara HA-oljefria enligt lag och att benämningen miljödäck styrs av andra variabler.

Dagens miljödäck i allmänhet, och det svanenmärkta Goodyear EfficientGrip i synnerhet, är skonsammare mot klimatet genom lägre bränsleförbrukning och lägre milkostnader. Det som utmärker det svanenmärkta Goodyear EfficientGrip är att däcket har lägre bränsleförbrukning med låga koldioxidutsläpp, lågt rullmotstånd, låg bullernivå

samt är miljövänligt tillverkat, utan att kompromissa med viktiga köregenskaper och säkerhet.

Upphandlarna är medvetna om deras bristande kunskap i ämnet då 1 av 4 medger att de vet för lite om olika däcks kvaliteter och standarder. 54 % anser också att de behöver mer kunskap om däck och hur de påverkar miljön. De anser att det saknas information och oberoende tester vilket gör att de måste förlita sig på handlaren.

– Genom ökad kunskap om miljödäck, både till befintliga vanliga bilar och miljöbilar, kan kommuner och landsting inte bara minska sin miljöpåverkan utan även sänka omkostnaderna i och med lägre bränsleförbrukning, och därmed bidra till att nå sina miljömål, kommenterar Lars Bergmark, Landschef för Goodyear Dunlop Sverige. ✱

www.kommuninfo.se

AV YRKESKLÄDER Vem bär ansvaret om olyckan är framme?

Låt inte din brunn vara en fälla!

Fallskydd i brunnar... för säkerhets skull.

Om prispressen på arbetskläder fortsätter riskerar den produktutvecklingen för produkter till offentlig sektor att ledas mer och mer åt billigare produkter med sämre kvalitet, till skillnad från idag då kläderna håller hög kvalitet.

mera lätta fel om produkter och kvalitet som tar väldigt mycket resurser i anspråk från både leverantörer och upphandlare i form av oklarheter, frågor och ändringar. Vi som leverantörer kan också hjälpa till med att bidra med uppföljning av det tecknade ramavtalet genom att förse den upphandlande enheten med

information om hur mycket som köps av de upphandlade produkterna och hur mycket som köps ur övrigt sortiment. Just utvärdering av avtalen missas ofta men är otroligt viktigt inte minst i syfte att kontrollera att leverantören håller de krav som är ställda i anbudet och lever upp till det de angett i anbudet. ✱

Barns nyfikenhet lockas till vatten och brunnar!

Fallskydd – en billig försäkring Fallskydd – lagen kräver säkra brunnar Fallskydd – snabb och enkel montering

www.isp-prod.com

Tel: 016-962 71, Mobil: 070-665 89 33

Har du försäkrat dig och dina anställda?

Vi erbjuder Tjänstegrupplivförsäkring, Olycksfallsförsäkring Arbetstid och Sjukvårdsförsäkring för dig och dina anställda. Naturligtvis har vi även förmånliga försäkringar för ditt företag.

Kontakta SalusAnsvar 0200-87 50 80 eller e-post foretag@salusansvar.se Välkommen!

SalusAnsvar startade för över 100 år sedan. Våra kunder är i huvudsak medlemmar och anställda i ett hundratal organisationer, företag och föreningar som vi samarbetar med.

SalusAnsvar – En del av

www.kommuninfo.se

4 • 2010 | OBIZ

19

UPPHANDLING

NOTERAT FÖR UPPHANDLAREN

FÖLJ UPP OCH MARKNADSFÖR DETTA NOTERAR VI Idag Leverantörsavtal – uppföljning och intern marknadsföring Hur upphandlaren bättre kan få effekt i användning av befintliga avtal med leverantörer. Uppföljningen brister Nr 1-2011 Upphandlingsformer – följ lagen och använd

I detta nummer fortsätter vi notisguideen för dig som upphandlingsansvarig i Sveriges kommuner & landsting. Allt skrivet källmaterial är utdrag från Konkurrensverkets och EUs samlade dokument.

Vårt syfte är att hjälpa dig i informationsfloran genom en notisguide, om viktiga frågor i dina kontakter med leverantörer, genomförande av rättvisare offentliga affärer och att du minskar risken för överprövning av din upphandling, som på senare tid har ökat i antal.

förnuftet i förfrågningsunderlaget.

Genomlysning av effektiva sätt att upphandla varor & tjänster men ändå följa lagen.

Utmanningsrätt en ny upphandlingsmöjlighet.

Nr 2 – 2011 Så fungerar överprövningsrätten Vi belyser överprövningsrätten som efter den 15 juli fick ökade möjlighter att överpröva upphandlingar.

Konkurrensverket och EU noterar också i sina rapporter att Små och Medelstora företag (SME) och framförallt nystartade företag, har svårt att slå sig in på den offentliga marknaden, så låt oss hjälpas åt med att göra dina förfrågningsunderlag (FFU) för upphandlingar enklare och rättvisare för alla.

I nästa nummer belyser vi upphandlingsformer – följ lagen och använd förnuftet i förfrågningsunderlaget..

I detta nummer tittar vi närmare på leverantörsavtal – uppföljning och intern marknadsföring.

Sammanställt av Jan Karlsson projektledare för utbildningar i offentliga affärer vid Kommuninfo i Sverige Källor: Konkurrensverket www. konkurrensverket.se dokument Dnr 385/2008 http://lagenomoffentligupphandling.se/

20

OBIZ | 4 • 2010

FÖLJ UPP OCH MARKNADSFÖR LEVERANTÖRSKONTRAKT

När du utformar förfrågningsunderlaget och kontraktsvillkoren är det viktigt att du tänker på hur kontraktet ska följas upp. Förbered kontraktsuppföljningen och reglera hur uppföljning och samverkan ska gå till så att leveranserna kan fungera på bästa sätt.

TYDLIGT KONTRAKT

En grundläggande förutsättning för att uppföljning ska vara möjlig är att kontraktsvillkoren formuleras tydligt och lämnar så lite utrymme för tolkning som möjligt.

INFORMATION OM KONTRAKTET INOM MYNDIGHETEN

Om kontraktet ska användas av flera delar av myndigheten är det viktigt att kontraktet och dess innehåll sprids till alla användare. Det kan exempelvis göras med: • Skapa och skicka elektroniska nyhetsbrev om nya kontrakt.

• Tillgängliggör din avtalsdatabas för alla användare inom myndigheten.

• Informationsmöten med ansvariga förvaltnings- och enhetschefer.

Om användarna har åtminstone grundläggande kunskaper om kontraktets innehåll, kan de uppmärksamma dig om leveransen avviker från vad som har avtalats.

Skapa även rutiner så att användarnas åsikter om leveransen tas till vara på ett systematiskt sätt. Det kan exempelvis göras genom att skapa en användargrupp som träffas regelbunden under kontraktsperioden. Användargruppen kan sedan fungera som kravställare vid nästa upphandling.

KONTAKTPERSONER

En kontaktperson från myndigheten och en från leverantören bör utses för leveransen eller uppdraget. Ibland kan det även vara lämpligt att utse särskilda personer som är ansvariga för avtalsfrågor.

REGLERA HUR SAMVERKAN SKA SKE

Det kan vara lämpligt att kontraktet reglerar hur samverkan mellan parterna ska ske. Kontraktet kan exempelvis innehålla uppgift om att avstämningsmöten ska hållas. Det kan vara lämpligt att ange • hur ofta de ska hållas • vad som ska avhandlas • vilka personer som ska medverka vid mötena. Är det frågan om ett större uppdrag kan det även vara bra att ange att leverantören löpande ska redovisa hur förberedelserna inför uppdragsstarten eller leveransen fortskrider.

Det kan innebära att leverantören på ett mer detaljerat sätt än under anbudsgivningen redovisar hur uppdraget kommer att utföras. Myndigheten kan då lämna synpunkter på detta för att säkerställa en bra leverans redan från kontraktsstarten.

Informationen på denna sida utgår från lagstiftning som gäller efter den 15 juli 2010.

Källa www.upphandlingsstod.se

www.kommuninfo.se

KONTRAKT MUTOR VID UPPHANDLINGAR DRABBAR SKATTEBETALARNA -Varje gång det avslöjats att tjänstemän i kommuner eller på statliga myndigheter tagit mutor eller fått andra personliga förmåner kan vi misstänka att skattebetalarna har lurats på pengar, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

Med anledning av att ett remissyttrande angående krafttag mot mutbrott som har lämnats till regeringen.

Det är viktigt att den kommande lagstiftningen mot mutor och korruption är tydlig och lättbegriplig,

UTVÄRDERING ETT VIKTIGT INSTRUMENT Utvärdering är ett viktigt instrument för att utveckla och förbättra upphandlingen för att uppnå den goda affären. Med utvärdering avses en systematisk efterhandsbedömning av utfallet av en genomförd upphandling. Syftet med utvärdering är framåtsyftande – att utveckla och förbättra upphandlingsrutinerna inför framtida upphandlingar.

UTVÄRDERINGEN KAN AVSE OLIKA ASPEKTER AV EN UPPHANDLING, EXEMPELVIS

• i vilken utsträckning upphandlingen har uppfyllt verksamhetens behov • hur tydligt och förståeligt förfrågningsunderlaget har varit för leverantörer • hur effektiv konkurrensen blivit vid upphandlingen • hur den valda utvärderingsmodellen har fungerat etc.

• att upphandlingen har följt lagbestämmelser och interna riktlinjer på den upphandlande myndigheten Beroende på vad utvärderingen ska omfatta kan utvärderingen involvera såväl den verksamhet som ska använda varan eller tjänsten som upphandlingsfunktionen, ledning och leverantörer. Av samma skäl kan tidpunkten för utvärderingen variera beroende på vad som ska utvärderas.

framhåller Konkurrensverket i sitt yttrande över utredningsbetänkandet Mutbrott.

Informationen på denna sida utgår från lagstiftning som gäller efter den 15 juli 2010.

Publicerat 2010-09-17 Källa www.konkurrensverket.se

Källa www.upphandlingsstod.se

Vad har en nyklippt kvalitetschef och en frånskild ekonom gemensamt?

Svaret är att båda använder e-nav, ett onlinebibliotek med mer än 70 000 sökbara standarder. Med ett abonnemang på e-nav får du tillgång till ett valfritt antal standarder för just din bransch – oavsett var eller när du arbetar. Och när en standard uppdateras får du självklart den nya versionen utan extra kostnad. Läs mer om våra olika abonnemangsformer och paketlösningar* på www.sis.se/enav. Där kan du också testa e-nav kostnadsfritt i två veckor. * e-nav finns i följande paketlösningar: Eurokoder, Ledningssystem, Maskinsäkerhet och Valfri.

www.kommuninfo.se

www.sis.se/enav

4 • 2010 | OBIZ

21

UPPHANDLING/FINANS

NY NATIONELL INKÖPSCENTRAL SKA UNDERLÄTTA KOMMUNERNAS INKÖP FAKTA SKL Kommentus AB arbetar med affärsstöd och verksamhetsstöd åt den offentliga sektorn.

Vårt uppdrag är att vara till nytta för kommuner, landsting samt regioner.

Med affärsstöd menar de stöd vid inköp och upphandling inom offentlig

SKL Kommentus planerar att bilda en nationell inköpscentral för inbjudna representanter från landstinget och länets kommuner.

– Genom bildande av en inköpscentral förenklas möjligheterna för kommuner, landsting och regioner att delta i nationella upphandlingar, säger dess vd, Thomas Idermark.

sektor. SKL Kommentus ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt av 256 av landets kommuner.

Varje år köper landets kommuner och landsting varor, tjänster och byggentreprenader till den offentliga sektorn för cirka 350 miljarder.

I dagsläget är det en allt för stor andel som inte konkurrensutsätts på ett affärsmässigt tillfredställande sätt. Det innebär att uppskattningsvis 30 miljarder om året går förlorade.

SAMORDNING SPARAR

Översatt till Värmland innebär det drygt 800 miljoner kronor. Väsentliga delar av detta skulle kunna sparas genom förbättrad samordning i upphandlingarna bland annat genom användning av SKL Kommentus nya inköpscentral.

SKL Kommentus bildar inköps-

centralen successivt under hösten 2010 och är i full verksamhet den 1 januari 2011. Det innebär en möjlighet till avlastning och förenkling för kommuner, landsting och regioner att klara sina upphandlingar.

– Även i framtiden kommer större delen av kommunernas upphandlingar att göras lokalt eller i regional samverkan. Men för att klara av att uppfylla de allt tuffare lagliga kraven på området är det viktigt att tillgodogöra sig den hjälp och avlastning man kan få genom inköpscentralens upphandlingar, sägerThomas Idermark. ✱

Kvalité och funktion för varje behov Maskintrailer !"#$%&'()*(+,+$)+("#$-',$./$%0*",$"-$12#34",+.$ 2,1./*#$50,$#,+-%21,#$+)$#6"76$43-38,')+,"6

Flakvagn A3--%$4".$5(",+$1(3*+$(+%#)3*#",$1?@$#3((<"@0,6

Entreprenadvagn 9+("#$50,$.38$%14$)3(($*/--+$#,+-%21,#",+$+((#$5,:-$ "##$(+%%$8,/%$#3(($"-#,"2,"-+.4+%*3-"-6

Rastvagn ;142("##$50,$+,<"#"-$/-.",$ *1,#+,"$#3.=$3-,"..$4".$#1+> ("##=$43-3*0*$1?@$)',4"6$A:,$ *0,+%$4".$B>*0,*1,#6

Läs mer på www.midtrailer.se

22

OBIZ | 4 • 2010

www.kommuninfo.se

Goodyear 13% lägre rullmotstånd 100% Svanenmärkt

Goodyear EfficientGrip Det enda Svanenmärkta däcket i världen Med nya Goodyear EfficientGrip får du vår revolutionerande FuelSaving Technology som minskar rullmotståndet med 13%*. Det är en av anledningarna till att däcket har blivit Svanenmärkt**. Med EfficientGrip drar bilen mindre bränsle och släpper ut mindre koldioxid, på så vis sparar du både pengar och bidrar till en bättre miljö.

Goodyear EfficientGrip är däcket med segmentledande säkerhet* och Svanenmärkning. www.goodyear.se

www.kommuninfo.se

*Testat i jämförelse med fyra ledande konkurrenter i mars 2009 av TÜV SÜD Automotive, däckstorlek: 205/55R16; bil: VW Golf; rapport #76236753 ** Miljömärkt 366008.

Oberoende testat av

4 • 2010 | OBIZ

23

KVALITETSARBETE

TIPS FRÅN EXPERTEN: SÅ LYCKAS Lars Sörqvist.

BEGREPP ATT KÄNNA TILL De två stora koncepten idag är Lean och Sex Sigma. Båda dök ursprungligen upp under 1980-talet, men har de senaste 10 åren fått en allt mer dominerande ställning. Kortfattat kan man säga att Lean är något av ”state of the art” gällande process och flödesutveckling medan Sex Sigma är motsvarande gällande förbättringsarbete och problemlösning. Sex Sigma innehåller den överlägset största verktygslådan gällande förbättringsarbete och den tydligaste arbetsmodellen och rollstrukturen. Kaizen betyder förändring mot det bättre på japanska och används vanligen som beteckning för ständiga förbättringar inom Lean där japanska ord ibland används som följd av att det är Toyotas produktionssystem som man utgår ifrån.

24

OBIZ | 4 • 2010

En ständigt pågående förbättringsarbete måste få ta tid, vara organiserat och drivas engagerat från högsta ledningen.

Det menar Lars Sörqvist, en av landets ledande experter på kvalitet och verksamhetsutveckling och författare till boken ”Ständiga förbättringar: en bok om resultatorienterat förbättringsarbete”.

Organiserat förbättringsarbete är en central del i varje organisation, oavsett om det är ett företag eller en offentlig verksamhet. Verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar har en avgörande betydelse för ett företags eller annan organisations förmåga att kunna följa omvärldens förändringar, möta ständigt ökande kundkrav och effektivisera de egna processerna så att god kostnadseffektivitet nås. Ett framgångsrikt förbättringsarbete är dessutom en mycket god investering eftersom verksamheten därigenom kan uppnå stora besparingar som en följd av minskade kvalitetsbristkostnader och frigörande av tid.

Lars Sörqvist, docent, teknologie doktor i kvalitet, civilingenjör och civilekonom samt vd och delägare i Sandholm Associates AB, vet hur ett förbättringsprogram kan byggas upp och införas i verksamheten, hur förbättringsarbete kan bedrivas både som del av det dagliga arbetet och i form av specifika projekt samt hur man på ett systematiskt sätt löser problem och genomför lösningar.

För att nå resultat i förbättringsarbetet måste högsta ledningen aktivt driva och efterfråga förbättringar samt se till att organisera förbättringsarbetet och skapa en tydlig infrastruktur för förbättringsarbetet.

– Rätt verktyg och metoder är viktiga i förbättringsarbetet, men det är också viktigt att ge arbetet tid. Förbättringsarbetet måste få ta plats i organisationen, säger Lars Sörqvist.

SLÄPPER FOKUS FÖR TIDIGT

Han menar också att man i många fall släpper fokus från förbättringsarbetet för tidigt. Uthållighet är viktigt, så viktigt att förbättringsarbetet ska vara en ständigt pågående process.

– Det är lätt att tro att förbättringsarbetet kommer naturligt, men bakomliggande kunskap är nödvändigt för att nå resultat. Vi skulle aldrig komma på tanken att låta någon utan ekonomisk kompetens sköta ett företags finanser.

Därför måste förbättringsarbetet också ledas av någon med rätt kompetens. Lars Sörqvist menar

också att ju större en organisation är, desto mer strukturerad behöver organisationen kring förbättringsarbetet också vara.

En viktig del av kvalitetsarbetet är en systematisk dokumenthantering, så länge man bygger kvalitetsoch ledningssystem utifrån det verkliga behovet av systematik och de genomtänkta arbetssätt som finns i verksamheten.

– Det är viktigt att verkligen lyssna på personalen och förstå deras situation. Dokumenterade arbetsbeskrivningar och rutiner ska ju bara finns där personalen tycker att det behövs för att arbetet måste utföras på ett specifikt sätt, eller där avvikelse från det rätta sättet kan leda till allvarliga konsekvenser och risker.

Han menar vidare att det är viktigt att arbeta med avvikelsehantering i förbättringsarbetet.

TRE OMRÅDEN SOM MÅSTE FUNGERA 1) LEDNINGENS ENGAGEMANG. Detta är det avgörande. Utan en ledning som aktivt driver och efterfrågar förbättringar och resulat kommer ingenting att fungera speciellt bra. Här handlar det om ett genuint engagemang och en verklig övertygelse. Vi har i dag allt för många ledare som säger rätt saker, men i praktiken via egen handling inte stöttar detta. Tittar vi på de företag som nått långt, till exempel SKF och Scania, har man företagsledare som verkligen förstått värdet av förbättringsarbetet och lägger en stor del av sin tid på att säkerställa att detta fungerar.

2) TYDLIGA ROLLER OCH ANSVAR. En tydlig infrastruktur för förbättringsarbete inrättas. Resurser måste avsättas. Ju mindre mognad det finns i organisationen desto viktigare blir denna organisation och struktur. Allt för ofta verkar folk tro att förbättringar skall ske av sig självt. Kanske kan en riktigt mogen verksamhet med en gedigen förbättringskultur uppnå bra resultat genom att ”förbättringsarbetet är en naturlig del av allt arbete”. I de flesta fall krävs dock struktur, väl avgränsade projekt, planering, uppföljning mm.

3) METODER OCH FÖRBÄTTRINGSVERKTYG. Viktigt är att man tillägnar sig olika metoder och verktyg som kan nyttjas i förbättringsarbetet. Ibland möter man en inställningen att förbättringsarbete och problemlösning är sunt förnuft. Det tyder på total okunskap. Det finns hundratals olika verktyg och metoder som ofta kan vara behjälpliga i förbättringsarbetet. Dessutom är det nog så att ju bättre en verksamhet blir desto svårare blir det att bli ännu bättre, då allt svårare problem återstår. Idag är det uppenbart att sofistikerad problemlösningsmetodik krävs.

www.kommuninfo.se

DU MED FÖRBÄTTRINGSARBETET – Så bör vara fallet! Ett vanligt fel i avvikelsehantering är att man inte löser problemet utifrån dess grundorsaker. Här behövs verkligen effektiva verktyg.

Vidare anser Lars Sörqvist att avvikelser dessutom kan vara en indikation på att arbetssättet är mindre bra och behöver förbättras.

LEAN OCH SEX SIGMA

Två centrala koncept inom förbättringsarbete är Sex Sigma och Lean Production som nu har fått en dominerande ställning och mycket talar nu för att dessa två alltmer kommer att intregreras.

Många Sex Sigma-program har tagit till sig arbetsmetodik och verktyg från Lean. Det finns också mycket inom Sex Sigma

som skulle kunna verka värdeskapande inom Lean Production.

Båda förbättringskoncepten fokuserar på ständiga förbättringar. I både modellerna betonas ledningens roll, att man har ett starkt kundfokus och att man arbetar med att eliminera förluster och fel. Ständiga förbättringar ligger hela tiden i fokus.

Sex Sigma fokuserar mycket på att hitta och genomföra förbättringar och har även flera konkreta verktyg. Lean, å sin sida, är mycket mer av ett paradigmskifte i hur hela organisationen bör drivas exempelvis utifrån flödesförbättringar.

Andra skillnader är att Sex Sigma drivs i projekt, medan

Lean drivs i linjen. Sex Sigma fokuserar på större projekt och Lean på lite mindre. Sex Sigma har ekonomin i fokus och Lean fokuserar på att göra rätt hela tiden, i alla led.

Sex Sigma förknippas med specialister, men har ibland en tendens att glömma medarbetarna, i Lean är det tvärt om.

– Idag kan vi se att en integrering är på gång av de här två metoderna. De har definitivt behov av varandras kunskap.

STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR

I den finansiella krisens spår finns stora möjligheter till förbättringar, menar Lars Sörqvist.

Han pekar på att alla kriser varit pådrivande i förbättringsarbetet.

Enligt honom kan det faktiskt

vara svårare att driva ett förbättringsarbete i högkonjunktur.

– I goda tider är det ofta inte lika självklart att arbeta med ständiga förbättringar, även om behovet är lika stort. Dessutom gör det höga produktionstrycket att man inte prioriterar arbetet med förbättringar. Sveriges organisationer har nu ett bra tillfälle att kunna ta stora steg mot ökad mognad i förbättringsarbetet då vi har alla förutsättningar, bland annat genom att våra organisationer inte är så hierarkiska som på många andra håll. Det är dags att utveckla sitt förbättringsarbete nu, menar Lars Sörqvist.

Asynkrona möten kan även vara ett sätt att bidra till en mer lärande organisation. ✱

!"#$%&''#()*(*'+ När vi bygger en skola är målet alltid självklart. Vi skall lösa ett lokalbehov. Men om vi tittar närmare är uppdraget mer komplicerat än så. Vi ska även svara upp till alla stora och små behov hos barn och vuxna som ska leva och verka i skolan.

Man lär så länge man bygger - och det är viktigt att göra hemläxan ordentligt först. Våra skolor är alla byggda på beprövade och genomtänkta lösningar från våra femtio år i skolan.

Beställ gärna vår skolkatalog på www.flexator.se

www.kommuninfo.se

4 • 2010 | OBIZ

25

EKONOMI/FINANS

EKONOMICHEFER TROR INTE PÅ SINA EGNA SIFFROR Ekonomichefers bristande överblick över central ekonomisk information sviker förtroendet för deras egen avdelning och verksamhetens samlade resultat. Detta kan i sin tur leda till tvivel om företagets räntabilitet.

På grund av bristande information har många företag svårt för att fatta rätt beslut, sätta rätt prognos och arbeta utifrån rätt information om utgifterna.

Endast 45 procent av de tillfrågade ekonomicheferna känner att de kan lita på att de har rätt siffror. Detta visar en internationell undersökning bland 550 ekonomichefer i företag med mellan 1 000 och 50 000 anställda, utförd för Basware av researchföretaget Loudhouse. Rapporten Cost

of Control 2010 - Where is the money, är framtagen av professorerna Markus Maedler och Adrian Fone från IESE Business School i Barcelona samt Steve Jones och Mark Frohlich från Kelley School of Business i Indianapolis.

Farzin Saber vid Inköpsavdelningen på Deloitte Business Consulting känner igen rapportens slutsatser från sin egen erfarenhet av företag och säger: ”Ekonomichefer är oroliga för om de har rätt information kring var det finns möjlighet att gå med vinst och var det finns risker som kräver åtgärder. Ändamålsenlig hantering av kostnader, effektiva förbättringar, tvärfunktionellt samarbete mellan avdelningarna och till slut verksamhetens samlade vinst och

riskhantering är alla beroende av korrekt finansiell information”.

Den skandinaviska delen av undersökningen, i vilken 100 verksamheter deltog, visar att 74 procent av kostnaderna genereras av inköpsavdelningen men att över hälften rapporterar direkt till styrelsen utan att gå via ekonomiavdelningen.

Mats Norbäck, försäljningschef för Basware Sverige berättar om slutsatserna av undersökningen: ”Det finns en stigande medvetenhet om att det är något som är allvarligt fel i den interna överblicken över finansiell information hos många verksamheter.” Han fortsätter: ”Det är av yttersta vikt för ett företag att ha full inblick i vad dess pengar används till. Det är först när företaget har full överblick över

sina resurser som de kan fatta rätt finansiella beslut”. ✱

FYRA GODA RÅD

1. Full insyn: Det är av avgörande betydelse att företaget har full insyn i både direkta och indirekta utgifter.

Det är först när företaget har en samlad bild av kostnaderna som de kan fatta svåra ekonomiska beslut.

2. Kostnadskontroll: Företagen måste försäkra sig om att de har kontroll över vem som kan använda pengarna och till vad. Detta leder till bättre verksamhetsprocesser och ekonomistyrning.

3. Effektivitet: Alltför få företag har automatiserat sina inköps- och fakturahanteringssystem. Det finns ett mycket tydligt sammanhang mellan förtroendet för företagets siffror och automatiserade system.

4. Samarbete: Endast genom ett bra strategiskt samarbete kan inköpsoch ekonomiavdelningarna fatta beslut som är fördelaktiga för hela företaget. Samarbetet måste starta på ledningsnivå och sedan löpa nedåt i organisationen.

www.boasbygg.se

(OS OSS FINNS MASSOR AV JULKLAPPSTIPS

!"#$$#%&'(#)*%'+',#-"'./''012%3&'456*"#7&81& 9:;'<='/>6?3%7*''@*?A'=BCDEBD=F=C''GGGA&"#$$#%&2#)*%A&*

26

OBIZ | 4 • 2010

www.kommuninfo.se

Fortbildning och material fĂśr lärare FORUM FĂ&#x2013;R LEVANDE HISTORIA arbetar med

frügor som rÜr tolerans, demokrati och mänskliga rättigheter med utgüngspunkt i FÜrintelsen och andra brott mot mänskligheten. Vi erbjuder lärare material samt kostnadsfria fortbildningar.

NYA OCH UPPDATERADE MATERIAL OM FĂ&#x2013;RINTELSEN

Â&#x2026; %7% ° 'BLUB PN 'zSJOUFMTFO Â&#x2026; 5JMM GzSJOUFMTFOT NJOOFTQMBUTFS J 1PMFO â&#x20AC;&#x201C; en resehandledning fĂśr vägledning och inspiration. Â&#x2026; Š PN EFUUB Nl OJ CFSjUUB Š FO CPL PN 'zSJOUFMTFO BW 4UnQIBOF #SVDIGFME PDI 1BVM " -FWJOF Nu med ett nytt avsnitt om Sverige och FĂśrintelsen.

Välkommen att besĂśka oss i vĂĽr monter pĂĽ Skolforum, Ă&#x201E;lvsjĂśmässan, 26â&#x20AC;&#x201C;28 okt.

Läs mer och beställ material pü www.levandehistoria.se

!""#"$%&'(%)*+,,-./"00111,

*)2*-2,3111,4.4).*-

SÄKERHET

FORSKARE SÅGAR SÄKERHETEN I DE SMARTA ELNÄTEN Smarta elnät är framtiden och bara IT-företaget Cisco har bedömt marknaden enbart inom kommunikationsprodukter inom smarta elnät till 70 miljarder kronor inom den närmaste fem- till tioårsperioden. Men vägen till de smarta elnätens intåg i stugorna kantas av utmaningar. Nu höjer två KTHprofessorer rösterna angående den bristande säkerheten i dagens elnät och morgodagens smartare kusin.

Våra vitvaror och elmätaren kopplas till mobilen och datorn så att vi kan sätta på tvätten när elpriset är som lägst. Även bilbatteriet och solcellerna ska in på elnätet och prata med våra datorer och mobiler så vi vet när vi har ett energiöverskott som vi kan sälja på vidare eller välja att lagra till nästa elavbrott eller prischock. Det är ett exempel på vad smarta elnät kommer att ge oss imorgon.

Det finns emellertid ett stort problem. Säkerheten. Och det existerar redan nu.

– Det är helt galet hur osäkert det är idag. En person med insyn i system för övervakning och styrning av elnät skulle kunna ta sig in i elnäten och manipulera till exempel kraft-

verk och tjäna pengar på det eller skapa problem, säger Henrik Sandberg, biträdande lektor vid avdelningen Reglerteknik på Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH. Men var ska man börja? Det är en mycket viktig fråga, tycker Henrik Sandberg.

– Man måste börja titta på dagens system. I det smarta elnätet är det en dator som ska göra människans jobb, då kommer allt att gå jättesnabbt. Därför måste datorn bli bättre på att upptäcka avvikelser i elnätet, konstaterar Henrik Sandberg.

Tillsammans med György Dán undersöker Henrik Sandberg hur man kan föra in kryptering och fler sensorer i dagens system för att göra det svårare

att lura systemet så väl idag som imorgon.

Många frågor ska de besvara i sitt arbete. Var i nätet ska sensorerna placeras och behöver de krypteras? Hur bör det göras när systemen så småningom ska automatiseras? Vilka lösningar kan ge hög tillgänglighet i nätet oavsett attacker och samtidigt bibehålla hög integritet på ett kosteffektivt sätt?

– Med många sensorer i nätverken skulle en angripare behöva korrumpera många fler sensorer för att skapa problem

utan att åka fast, säger György Dán, biträdande lektor vid avdelningen Kommunikationsnät Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH. Hans kollega Henrik Sandberg tar vid.

– De här förändringarna kan man göra redan idag, men det blir ännu viktigare när man går över till smarta elnät som kopplar samman alla system.

Fler sensorer och mer kryptering är ett sätt att göra det svårare att lura systemet, säger Henrik Sandberg. ✱

FAKTA SMARTA ELNÄT Framtidens ”smart grids”, smarta elnät, kan ta emot elproduktion från olika håll i nätet, styra både produktion och användning och är mycket mer flexibla än dagens elnät, säger Karl Elfstadius, ansvarig för Smart Grid inom ABB:s divisioner Power Products och Power Systems. ”Smart grid”, smart elnät, är en vision om hur det framtida elnätet ska se ut. De traditionellt byggda elnäten har egenskaper som börjar skapa problem. Elproduktionen sker mestadels centralt i stora kraftverk och elen transporteras enkelriktat ut i regionnät och distributionsnät. Mer förnybar el betyder att det blir mer vanligt med geografiskt spridd produktion från vindkraftverk och solceller på fastighetstak. Det kan göra att strömmen går åt ”fel” håll i elnätet. Produktionen av förnybar el ger också mycket mer varierad produktion, vilket ställer ännu högre krav på balanserande reservkraft eller energilager i någon form.

Enklare, kraftfullare nyckelhantering.

Nya KEYWIN5 www.creone.com

Tel:+46 (0)140-38 61 80 | mailbox@creone.com

28

OBIZ | 4 • 2010

www.kommuninfo.se

@"(92854#+(0"<(,6(#,,(( &6$56,(<+#44(/$(&83#+9#,#% 4FGGHIJHK

UQVTWXFWIVW K4FQN LMGINKOP4KNQ

KPGJNQQ

RSTK4FQN

!"#$#%&'(!#)*+",-(.+/0*),&(#+12*0#+(#,,(3/$45#,,(*,1*0(67( #5#3,+/%"&36(&83#+9#,&4+/0*3,#+(/)9(&-&,#$(:;+(6556(,-4#+( 67(:;+#,6<(/)9(/+<6%"&6,"/%#+=(( !"#$%&'()#*)+&,-&./.0$#%'#%1)&/0.$1)%2+/3#".%(2.1).&%4)*56%57*%2+/3#".%1)%(#$6%&58% &+',,&%9"%1$0).&%57*%85#05.1$0).&%&'()#*)+&,)6)#$.+-#)#:%;#512(+2+421)+%&58%/..)3$++$#% 9$&&)#(5.+#5,,<%,$#8<%/.+)0#)#$1)%&'()#*)+&&=&+)8%57*%6/1)5-6)#6$(./.0%9$&&$#%$,,$%+=9)#% $6%3-#)+$0%57*%5#0$./&$+/5.)#%>%3#".%8/.1#)%$33'#&,5($,)#%57*%45&+$1&3$&+/0*)+)#%+/,,%&+5#$% 3-#6$,+./.0$#%57*%5#0$./&$+/5.)#%8)1%8'.01)#%$6%(5.+5#%57*%,5($,)#: !"##$%&$'()*$+(,$-+$'*%$'"$.*/$01,*$21,$%"03$4-/)*.)*$-55$67$89:;<=$8>$<8$$ (##(,$#?5$+(,$67$'7,$@(+5"%*$AAAB5"(+(/5B5(C5(D&,")E6,-%&D)5B$

>%&?#+&(:/+("%:+6&,+*),*+#= www.kommuninfo.se

4 • 2010 | OBIZ

29

INTERVJU ANN CARLSSON, VD APOTEKET

STYR U

ANN CARLSSON

MOT BÄTTRE AFF

30

OBIZ | 4 • 2010

www.kommuninfo.se

Ann Carlsson har en mångårig karriär inom detaljhandeln och har haft ledande befattningar inom Ica koncernen både som chef inom ICA:s affärsområden och medlem i ICA Sveriges ledningsgrupp.

Ann Carlsson är ny koncernchef och vd för Apoteket. Hennes yrkeserfarenheter från ICA koncernen gör att hon vet vad som krävs för att hålla Apoteksbolaget kvar i sin ledande position på en konkurrensutsatt marknad.

FÄRER www.kommuninfo.se

FOTO: Patrick Trägårdh/Scanpix

UPP

V

åren 2009 bröts apoteksbolagets monopol och nu har Apoteket tagit klivet in i handelns värld med tuffa priskrig. För att möta apoteksbolagens nya konkurrenssituation beslutade Apotekets bolagsstyrelse sig för att nyrekrytera Ann Carlsson, tidigare affärsområdeschef inom ICA koncernen.

– Jag är mycket glad över vad jag ser som Sveriges mest spännande arbete. Det är spännande att leda arbetet med att positionera Apoteket på den nya apoteksmarknad, där vi ska vara ledande och drivande. Jag vet att min förståelse för tillväxt- och konsumentmarknader kommer att vara av värde för företaget, säger Ann Carlsson.

Hon har en mångårig karriär inom detaljhandeln och har haft ledande befattningar inom Ica koncernen både som chef inom ICA:s affärsområden och medlem i ICA Sveriges ledningsgrupp. Det hon bär med sig från tidigare arbetserfarenheter och som hon kan ta med sig till Apoteket är bland annat hennes sinne för marknadsföring.

– Apoteket är ett företag med högt anseende och starkt varumärke. Utmaningen blir att hålla kvar den här positionen och att fortsätta fokusera på kundmötet. Det är otroligt viktigt att vara tydlig så att kunden vet skillnaden mellan Apoteket och dess konkurrenter.

I dag vet tre av tio kunder inte vilket apotek de besöker, säger Ann Carlsson.

Ann Carlsson menar att det är viktigt att finnas där kunden är, att kunna sälja med rätt kompetens och att ha de rätta produkterna. För att klara sig i konkurrensen av branschens nya aktörer är ett gott kundbemötande a och o. Hennes övertygelse är att om man möter konsumentens behov och föreslår kreativa lösningar kommer kunden tillbaka.

– Jag har använt sommaren till att åka runt i Sverige och besöka många av de egna och konkurrenternas apotek för att se hur branschen och våra nya konkurrenter ser ut. Det har varit lärorikt att röra sig runt som kund. Jag har även besökt apotek i Spanien, Norge och Tyskland, berättar hon.

Som liten ville hon bli veterinär, men med åldern började hon tycka att människor är mer intressanta än djur och utbildade sig därför till personalvetare. Enligt henne själv är några av hennes positiva chefegenskaper

4 • 2010 | OBIZ

31

INTERVJU

Våren 2009 bröts apoteksbolagets monopol och nu har Apoteket tagit klivet in i handelns värld med tuffa priskrig. För att möta apoteksbolagens nya konkurrenssituation beslutade Apotekets bolagsstyrelse sig för att nyrekrytera Ann Carlsson, tidigare affärsområdeschef inom ICA koncernen.

FAKTA

ANN CARLSSON

AKTUELL : Ny koncernchef för Apoteket. Tillträdde15 november 2010.

TIDIGARE : Chef Affärsområden ICA. BAKGRUND : Utbildare i service och ledarskap, Chef Merchandising-kolonial, Affärschef ICA Nära, Affärschef ICA Kvantum UTBILDNING: Linjen för personal- och arbetslivsfrågor 1995.

att hon har lätt för att jobba mot en vision och tydligt kan förklara den för sina medarbetare.

Under hösten har hon fått hedersutmärkelsen Årets Ruter Dams, något som motiverades med att hon är den kvinna som befordrats till Sveriges mäktigaste chefspost under året. Apotekbolagets styrelse menar att vad som gör henne till rätt person att leda Apoteket in i framtiden är hennes utpräglade kundfokus och förmåga att få medarbetarna att utföra sitt bästa. Som vd för apotekskoncernen ansvarar hon för 23 miljarder kronor och 5500 anställda.

– Det som gör mig till en bra ledare är att jag är bra på att samarbeta och på att få ut det bästa av människor. Jag är också lite otålig. Det finns både fördelar och risker med den egenskapen. Jag försöker träna mig i att sova på saken, förklarar hon.

Ann Carlsson har aldrig känt behovet av att vara bäst själv. Det har aldrig varit någon drivkraft utan hennes motivation kommer istället från att se andra växa.

– Jag har aldrig varit bäst. Men jag har en förmåga att omge mig med den blandande kompetensen i form av erfarenhet och utbildning.

Genom att få ihop en homogen grupp så får man ut mycket av oss tillsammans och som ledare har man den förmånen att få se andra växa, sade Ann Carlsson till E24. ✱

Vidareutbildning inom handeln.

Ruter Dams Chefsutvecklings- och Mentorprogram 2004.

FAMILJ: Man och 3 barn.

BOR: Vällingby, väst om Stockholm INTRESSEN: Friluftsliv, matlagning, skidåkning och hästar.

ANN CARLSSONS RÅD TILL DEN SOM FÅTT SITT FÖRSTA TUNGA CHEFSJOBB

FAVORITPRODUKT PÅ APOTEKET: Apoliva Bodysouffle.

• Orka lita på dig själv.

• Håll ut även när det blir tufft och du ifrågasätts.

• Ge dig tid till eftertanke.

• Boka av tid i kalender, för att hinna tänka igenom saker

32

OBIZ | 4 • 2010

www.kommuninfo.se

VEM ÄR TENZING? !"#$%&'(%$')%$'*%+,(%-'./01$,/,)%'//%12)'34 Tenzing Norgay (till vänster på bilden) var sherpan och vägledaren som gjorde det möjligt för Edmund Hillary att vara först i världen med att bestiga Mount Everest 1953. Hillary blev världsberömd men han hade inte lyckats utan sin vägledare. Tenzing kommer därför att för evigt associeras som den viktiga personen i bakgrunden av Hillarys unika prestation.

Tenzing AB är en ledande fastighetsrågivare som erbjuder direkta och indirekta investeringsmöjligheter i fastigheter. Affärsidén är att initiera och biträda i genomförandet av transaktioner på den nordiska fastighetsmarknaden. Vi är, liksom Tenzing Norgay, besatta av viljan att hjälpa våra kunder utföra toppresultat.

I september 2010 agerade Tenzing fastighetsrådgivare då Östersunds kommun avyttrade 355 lägenheter.

www.tenzingab.se

www.kommuninfo.se

4 • 2010 | OBIZ

33

34

OBIZ | 4 â&#x20AC;˘ 2010

www.kommuninfo.se

ENEEN RE

KLAL LKOA DLO

www.kommuninfo.se

PÄANS A GAINV LSIG GRI

4 • 2010 | OBIZ

35

ENERGI OCH MILJÖ

Effektivare fastigheter sparar mycket energi EXEMPEL: VINGÅKER Vingåkers kommuns mål med EPC-projetket är att: • sänka energi- och driftkostnaderna och därmed öka driftnettot • kvalitetssäkra inneklimatet och minska yttre miljöpåverkan • öka energi- och driftkunskapitelen hos driftpersonalen • tekniskt uppgradera fastigheterna och få ett bra uppföljningssystem • hitta en strategisk partner för att effektivisera driften för ett antal år framåt Projektet är självfinansierat genom besparingarna och även om den teoretiska återbetalningstiden är längre, är projektet som helhet vinstgivande för Vingåker redan det första året. Kommunen får både modernisering i fastigheterna och ekonomiska resurser över till annat.

RESULTAT: Antal m2, ca 52 000. Besparingar i energi (kr/år), ca 2 200 000.

Investeringsvolym (kr), ca 25 500 000. Rak återbetalningstid med energibesparingar (år), ca 11. Energikostnad år 0, ca 7 000 000. Systemavskrivning (år), ca 15 . Statliga bidrag (kr), ca 6 390 000. Återbetalningstid med indexreglering m.m. (år)ca 7. Miljöeffekter (minskningar/år), ca 400 ton CO2, 800 kg svavel m.m.

KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN

36

OBIZ | 4 • 2010

Nu finns en modell som gör det möjligt för kommuner och landsting att kostnadseffektivt minska växthuseffekten genom att sänka sin energiförbrukning oh ge miljövänliga driftsystem, sänkta energikostnader och ett ökat fastighetsvärde.

V

anligtvis inleds ett energisparprojekt med en grundlig och långsiktig energiinventering samt en kunskapsmätning av personalstyrkan, vilket blir ett underlag för hur leverantören ska utbilda de anställda till ett ökat miljötänk och hur kunden kan minska sin energiförbrukning med hjälp av moderna och miljövänliga driftsystem.

– Det gäller att få både lokalvårdare, driftpersonal och högre chefer att tänka i samma banor för att alla ska inse fördelarna med att energispara, säger Håkan Grundel, Siemens Building Technologies.

Genom att optimera isolering, värme- och kylsystem samt att byta ut el till hållbara alternativ fås energieffektiva driftlösningar. En annan åtgärd är att installera närvarofrånvarogivare som känner av om det är folk i lokalerna så att fläkt- och belysningssystem går på lågvarv över natten.

– Den åtgärd som genererar störst vinst är isolering av vindsbjälklag, men att byta ut ventilationssystem till värmepumpar ger också stora ekonomiska och miljömässiga vinster, säger Håkan Grundel.

Att sätta igång ett energisparande projekt behöver inte kosta något eftersom leverantören kan gå in och betala investeringen för att sedan

komma överens om en rimlig avbetalningsplan.

– Det vanligaste är att kunden betalar med rak avbetalning på 5-9 år, säger Håkan Grundel.

EU:s energisparmodell Energy Performance contracting, EPC, som arbetats fram inom samarbetsprojektet Innovative Thinking utlovar att kunden kommer att sänka sin energikonsumtion redan efter ett år.

Om elförbrukningen inte minskar till avtalad nivå betalar leverantören för mellanskillnaden. Kund och leverantör delar på den kapitalvinst som överskrider kalkylerad energiminskning.

Att använda hållbara alternativ,

FAKTA

som berg- och fjärrvärme istället för olja, minskar inte bara koldioxidutsläppen utan även andra växthusgaser som kväve- och svaveloxider. Även kvalitén på arbetsmiljön inomhus förbättras genom att man får en jämnare temperaturregleringen, minskat luftdrag och sänkt ljudnivå på grund av uppdaterade ventilationssystem.

– Erfarenhetsmässigt har det visat sig att samverkansprojekt skapar engagemang och medvetenhet hos hela personalstyrkan något som medverkar till goda förutsättningar för att alla ska dra åt samma håll och spara energi på ett klimatsmart sätt, säger Henrik Grandel. ✱ EPC-MODELLEN I KORTHET

• Fas 1 beräknas ta cirka 1 år och där ingår energi- och kunskaps inventering samt projektutveckling • Fas 2 – Innefattar ofta 2-3 år och innefattar projektgenomförande • Fas 3 – Projektuppföljningen kan ligga på 5-9 år beroende på vad som är avtalat.

EXEMPEL PÅ ENERGIEFFEKTIVISERINGSÅTGÄRDER: • Se över ventilations - och värmesystemen - hur de samverkar och är inställda • Tilläggsisolera vindsbjälklag • Installera styr- och övervakningssystem på fler anläggningar • Sätta in snålspolande munstycken på vattenkranar • Installera när- och frånvarogivare för styrning av belysning och ventilation.

www.kommuninfo.se

AHÅS Vassröjning & Sjögrävning AB

Bilder på vår senaste amfibiemaskin

Sjöentreprenad, Muddring Pålning, Spontning, Bryggor

www.ahås.se

Mobil: 0706-55 74 80 E-post: info@ahas.se

MILJÖVÄNLIGA NÄRVÄRMECENTRALER För olika biobränslen. Effekter från 60 kW till 8 MW Bränsleförråd från 11 m3 till 96 m3 eller platsbyggd

Driftsäkerhet Minimera driftkostnaderna och säkerställ driften. Hela drivkedjan är byggd för bekymmersfri drift i många år!

Frihet att välja bränsle Med vår beprövade brännarteknik kan du enkelt byta mellan flis, pellets, havre och briketter med några enkla knapptryckningar.

Design Våra centraler passar in i alla miljöer och färgerna anpassas efter önskemål.

Komplett Vi levererar helt kompletta värmecentraler. Inkoppling, driftsättning, utbildning och serviceavtal.enl. ök.

Nybyggargatan 1B, Skellefteå | 0910-34600 www.energiteknik.net

Vi snackar inte bara Många talar om vikten av att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle.

Men allt som oftast handlar det om tomma ord.

Länsförsäkringar och Stiftelsen Håll Sverige Rent anser att handling är viktigare än ord. Därför har vi, inom ramen för den världsunika Återvinningsförsäkringen, under de senaste åren befriat den svenska landsbygden från 30 000 ton skrot och 4 200 ton miljöfarligt avfall.

För att tydliggöra vidden av miljöarbetet räcker det insamlade skrotet till nyproduktion av 375 000 bilar.

Den insamlade spilloljan klarar uppvärmningen av 775 normalstora villor under ett år.

Ur lysrör har 600 gram kvicksilver återvunnits. Den mängden är tillräcklig för att slå ut allt ekologiskt liv i en insjö som exempelvis den 132 kvadratkilometer stora insjön Sommen.

Insamlingen av skrot och farligt avfall fortsätter.

Förhoppningen är att fler tar efter och aktivt jobbar för en bättre miljö. Och snackar mindre.

Läs mer: giftfrimiljo.nu

ENERGI OCH MILJÖ

KOMMUNER KÖR ALLT MER KLIMATSMART Landets kommuner köper allt fler miljöbilar till den offentliga verksamheten.

Trenden är att man satsar mer på de miljövänliga alternativen men skillnaden mellan kommunerna är stor.

Det visar MiljöfordonsDiagnosen 2010, genomförd av Miljöfordon Syd i samarbete med InfoTorg och med stöd av Trafikverket.

I diagnosen granskas även kommunfordonens klimateffektivitet, energieffektivitet och trafiksäkerhet.

För att premiera kommunernas miljöarbete ytterligare instiftar Miljöfordon Syd i samarbete med InfoTorg nu ett årligt pris, som kommer att delas

ut för första gången i början av december 2010.

– Syftet med projektet är att granska och redovisa hur bra landets kommuner är på att köpa miljöbilar samt ge kommunerna ett underlag som stimulerar till kontinuerlig förbättring, säger Pernilla Hansson, projektledare Miljöfordon Syd. Bäst av Sveriges kommuner när det gäller andel miljöbilar är Lessebo Kommun som redan vid förra årets mätning hade 100 procent miljöbilar. Störst förbättring i andel miljöbilar under året visar Östra Göinge kommun upp med en ökning på 62,3 procentenheter, ett direkt resultat av en ny inköpspolicy som antogs redan i augusti 2008. ✱

HÖGST ANDEL MILJÖBILAR 2010: 1. Lessebo

(100% miljöbilar)

2. Knivsta

(94,7%)

3. Lerum

(91,8%)

4. Trosa

(91,3%)

5. Hedemora

(87,0%)

STÖRST FÖRBÄTTRING ANDEL MILJÖBILAR 2010 JÄMFÖRT MED 2009: 1. Östra Göinge

(62,3 procentenheter förbättring)

2. Skinnskatteberg (61,5) 3. Bromölla 4. Norsjö 5. Oxelösund

(42,6) (38,1) (34,7)

Miljöfordon Syds granskning bygger på aktiv medverkan av 149 kommuner.

Med hjälp av listor över samtliga registrerade bilar hos kommunerna samt detaljerad miljö- och säkerhetsinformation om alla marknadens bilmodeller, från informations- och upplysningsföretaget InfoTorg, kan andelen miljöbilar per kommun bestämmas. Även Trafikverket stödjer projektet.

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. ĩ ǶǸǼĵǼǹ ǹǽ ǻǹ Ŝ ªĩ ǶǸǼĵǼǻ ǺǸ ǽǻ Ŝ ¥© ¢¡¥ļ ħ¥ Ŝ ©©©ħ¥© ¢¡¥ħ ¡

38

OBIZ | 4 • 2010

www.kommuninfo.se

Med ÅSAB värmestrips sparar du upp till 20 % uppvärmningsenergi.

Clarion Hotell, Stockholm

Idrottshall, Åmål

Med ÅSAB Värmestrips får du inte bara den energisnålaste uppvärmningen av din lokal. Det motverkar också på ett effektivt sätt kallras och ger en helt bullerfri miljö. Finns i 2 olika grundutföranden och passar lika bra i stora lokaler som sporthallar och industrilokaler, som i mindre lokaler t.ex. kontor, butiker och skolor.

Mer information om hur du får ett underhållsfritt uppvärmningssystem och samtidigt sparar kostnader kan du läsa om på www.asab.nu

Forsbrogatan 1, Box 13, 662 31 Åmål

www.kommuninfo.se

Tel. 0532 - 123 64

Fax 0532 - 158 89

4 • 2010 | OBIZ

39

IT

TRAFIKVERKET VANN ANVÄNDARNAS IT-PRIS 2010 Trafikverket och Trafik Stockholms beslutstödssystem CTS (Centralt tekniskt system) tog igår hem Användarnas IT-pris på World Usability Day i Stockholm. Trafikledningscentralen använder CTS för att övervaka, informera om och styra trafiken.

– Det känns väldigt roligt att få en bekräftelse på att detta system är väldigt bra i jämförelse med system i andra organisationer i landet.

Användarnas IT pris är också en bekräftelse på ett väl genomfört arbete för dem som med stort engagemang drivit arbetet framåt och i nära dialog med användarna anpassat systemet, så att det är ett funktionellt verktyg för vägtra-

fikledningscentralen i vardagen och till nytta för trafikanterna ute på vägarna, säger Maria Nichani, Enhetschef på Trafikservice.

REGISTRERAR HÄNDELSER

CTS (Centralt tekniskt system) är ett IT- baserat händelsesystem som dygnet runt tar emot och rapporterar alla registrerade händelser på vägarna till vägtrafikledarna och

driftingenjören på trafikledningscentralen.

Trafik Stockholm är en av Trafikverkets fyra vägtrafikledningscentraler och drivs i samarbete med Stockholms stad. Trafikledningscentralen använder CTS för att övervaka, informera om och styra trafiken.

Samtidigt övervakar CTS att all trafikutrustning såsom kameror, detektorer och variabla meddelandeskyltar, bommar och teknik i tunnelanläggningar, VA-stationer mm fungerar. När något inte verkar vara som det ska skickas ett larm till trafikledningscentralen som verifierar informationen och vidtar de åtgärder som behövs för att hantera felet eller händelsen. ✱

NY MJUKVARA FÖR KOMMUNALA PORTALER PortalShell är en ny mjukvara som öppnar upp portalen hos kommuner och företag. Personen som loggar in till kommunen möts av en personlig sida med utbud och tjänster helt anpassade efter användaren.

Relevanta utvalda tjänster gör det enklare att navigera och ger användaren total överblick, med både pågående ärenden och historik. Innan möttes användaren av ett stelt generellt gränssnitt, där varje avdelning krävde separat inloggning. Vinsten blir effektivare medborgarservice och e-tjänster på användarnas villkor.

PortalShell identifierar användaren som loggar in efter medborgare, skolelev, förälder, kommunanställd, ålder och kön. Användaren klickar själv i sina intressen på sin

40

OBIZ | 4 • 2010

sida och detta samkörs sedan med färdig statistik från kommuninvånarregister, folkbokföringsregistret, bostadsregistret och skatteregistret. Kommunen kan då ge mer riktad information till användaren och helt personanpassa utbudet av e-tjänster efter användaren. Har personen t ex en sommarstuga i ett specifikt område ges relevant information om området. Syftet är att föra en bättre dialog med användaren och ge bättre service.

PortalShell stödjer single-signon vilket gör att systemet endast kräver en inloggning och ett lösenord. All vidare inloggning sker automatiskt till övriga system.

– PortalShell ligger helt i linje med kommunernas strategi att anpassa servicen till medborgarna, säger Johan Sundström, verksam-

hetsansvarig på MobilityGuard. Vi räknar med att produkten kommer öka våra marknadsandelar inom offentliga sektorn.

– PortalShell stärker vårt erbjudande till kommuner ytterligare, säger Mats Lindblom, affärsutvecklingschef på Meridium. Genom att vi erbjuder en komplett portfölj användarvänliga och handikappanpassad e-tjänster, möjliggör Portalshell personliga e-tjänster på användarens villkor.

PortalShell implementeras med samtliga webbplatser och webbtjänster baserade på Microsoft .NET framework. PortalShell passar både offentlig sektor, där EpiServer används som portalplattform och företagssektorn, där MicroSoft SharePoint används som portalplattform. ✱

www.kommuninfo.se

<< Annons >>

Black Box tekniklösning effektiviserar Danderyds Sjukhus På det stora akutsjukhuset tillbringar läkarna många timmar vid datorskärmar i granskningsrum på avdelningen för Klinisk Fysiologi.

Här bedrivs ett koncentrerat granskningsarbete och arbetsmiljön är av stor vikt.

På sjukhuset har man därför med hjälp av teknik från Black Box låtit samla datorerna på avdelningen i ett enda serverrum och med en KVM-Extenderlösning förlängt avståndet mellan datorerna och användarverktygen. Resultatet är en tyst och behaglig arbetsmiljö med förenklat arbetssätt.

Nu planeras därför en ytterligare utbyggnad med KVM-tekniken från Black Box. På avdelningen för Klinisk Fysiologi på Danderyds Sjukhus utför man ett omfattande och noggrant granskningsarbete som kräver många timmar av koncentration vid datorer. För att underlätta arbetet för medarbetarna har man därför låtit förlänga avståndet mellan datorerna och användarverktygen med KVM Extenders från Black Box. Tekniklösningen har inneburit en avsevärt mer behaglig arbetsmiljö, förenklad hantering, större skrivbordsyta och följaktligen också ett mer effektiviserat arbetssätt. KVM står för ’Keyboard’, ’Video’ och ’Mouse’, och lösningen gör det även enklare att kunna utföra service och underhåll, eftersom datorerna finns samlade i ett externt rum.

Första installationen hösten 2009 I samband med en ombyggnad av ett våningsplan installerades samtidigt den nya tekniklösningen från Black Box. – Vi skulle bygga om ett våningsplan där vi utför ultraljudsundersökningar av hjärtat, med fem undersökningsrum samt en granskningsstation där man på bildskärmarna plockar upp bilderna som har genererats i undersökningsrummen, berättar Anders Nygren, avdelningschef Klinisk Fysiologi.

Till saken hör att vi i båda våra granskningsrum av naturliga skäl har haft väldigt många datorer, vi har dels haft en dator för ultraljudet dels en ytterli-

gare dator för att skriva journalen i. Och detta har inneburit att varje läkare har haft två datorer vid sin arbetsplats, som man kontinuerligt har arbetat med, och då blir det sammantaget väldigt många datorer i ett och samma rum. Med både värme, högt ljud och trångt om plats som följd, konstaterar Anders Nygren.

– Vi fick då möjlighet att både kunna förbättra och förenkla arbetssituationen genom Black Box KVM-lösning, berättar Lars-Göran Nordin, överläkare Klinisk Fysiologi. Och det vi fick möjlighet till då var att kunna placera samtliga datorer i ett annat rum och bara behålla användarverktygen vid granskningsstationerna. När vi sedan flyttade in i det nya granskningsrummet behövde vi heller inte

den nya tekniken är att vi ju också fick mycket mer plats vid arbetsplatserna, visar Lars-Göran Nordin när vi besöker granskningsrummet. Vi arbetar

Lars-Göran Nordin, överläkare och Anders Nygren avdelningschef

Ett tangentbord och två bildskärmar vid varje arbetsstation är målet när allt är fullt utbyggt

installera någon luftkonditionering, eftersom det inte längre var nödvändigt i och med att de värmegenererande datorerna kunde avlägsnas, säger Lars-Göran Nordin.

exempelvis med ett stort antal journaler, så när vi kunde få bort datorerna och möjlighet att använda enbart ett tangentbord istället för två, så har hela arbetssituationen förenklats rent praktiskt.

– Tidigare hade vi omkring 14 datorer med tillhörande tangentbord och ibland upp till tre bildskärmar i samma rum, tanken är att det enbart ska finnas ett tangentbord och två bildskärmar vid varje arbetsstation när allt är fullt utbyggt, berättar Anders Nygren. Vi ser stora fördelar med Black Box KVM-förlängning, eftersom man även kan dra kablar mellan flera våningsplan, och ändå bara ha ett serverrum för datorerna, säger Anders Nygren.

– Vi känner oss väldigt nöjda med Black Box KVMlösning och ser fram emot en fortsatt utbyggnad av tekniken under hösten.

Stor skillnad med många fördelar Luften i granskningsrummet är behaglig med enbart vanlig ventilation och det råder djup koncentration bland medarbetarna vid arbetsstationerna i en lugn och behaglig atmosfär.

Snett bakom en av skärmarna på arbetsbordet finns en liten svart dosa placerad från vilken ett par kablar försvinner in i ett vägguttag bredvid, som genom Black Box KVM-förlängning dragits från datorerna i det externa datorrummet. – En annan stor fördel med

– Kontakta Black Box för en lösning!

Tel. 08-44 55 880 info@blackboxab.se www.blackboxab.se

www.kommuninfo.se

4 • 2010 | OBIZ

41

VÅRD & OMSORG

”PRIVATA VÅRDVALEN EN FRAMGÅNG” 239 nya vårdcentraler har startats sedan vårdvalet infördes och 670,000 personer har valt en privat vårdgivare. Strax innan valet kan vi summera regeringens ambition att införa vårdval i alla Sveriges landsting. Sammanlagt har över 1 000 000 personer listat sig på privata vårdcentraler.

– Bättre tillgänglighet är den tydligaste effekten av vårdvalet.

Tillgänglighet handlar inte bara om väntetider, det handlar också om att det ska vara enkelt och möjligt för alla grupper i samhället att ta sig till en doktor.

Då behövs det mer personligt anpassad vård, menar Hans Dahlgren.

TAR TID

– Inte mindre än 239 nya vårdcentraler har etablerats och drivs nu av privata entreprenörer i Sverige. Räknar vi även in de tidigare etablerade privata vårdcentralerna så har över en miljon patienter listat sig på privata vårdcentralerna. Det är med andra ord många som aktivt har utnyttjat möjligheten att välja sig en ny läkare eller sjuksköterska, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

Det finns fortfarande det mycket kvar att göra. Det tar tid innan effekterna av en stor valfrihetsreform får fullt genomslag. De första vårdvalsmodellerna följs nu av ytterligare variationer, alla med målsättningen att det ska bli bättre för patienten.

- För att reformen ska lyckas krävs att landstingen norr om dalälven ser över sina vårdval om de vill att privata vårdgivare ska kunna etablera sig. Annars blir det ingen valfrihet i hela landet,

hävdar Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

FÅ VÅRDCENTRALER I NORR

Nedan listas de landsting med flest nya vårdcentreler. I flera landsting går utvecklingen

LANDSTINGEN MED FLEST PRIVATA VÅRDCENTRALET Landsting / Nya vårdcentraler / Listade invånare 1. Stockholm 66 138 095 2. Västra Götaland 47 150 360 3. Skåne 42 86 597 4. Halland 23 116 148 5. Jönköping 16 43 456 6. Värmland 8 39 215 7. Gävleborg 7 10 335 8. Kronoberg 6 21 740 9. Dalarna 6 10 370 10. Södermanland 4 22 913

Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för dig som upplevt hot, våld eller sexuella övergrepp.

Vi har tystnadsplikt och du kan välja att vara anonym. Du ringer gratis och ditt samtal syns inte på telefonräkningen.

Besök www.kvinnofridslinjen.se eller ring till oss, 020-505050, så får du veta mer om hur vi kan hjälpa dig.

42

OBIZ | 4 • 2010

dock långsammare. Inga nya vårdcentraler har öppnats i Jämtland, Örebro eller i Kalmar län. Västerbotten har fått en ny inrättning och Västernorrland och Norrbotten har fått två nya vårdcentraler vardera. ✱

Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid på uppdrag av regeringen

www.kommuninfo.se

PRIVATA VÅRDGIVARE HAR ÖKAT TILLGÄNGLIGHETEN Ny rapport visar att etableringsfriheten för privata vårdgivare har ökat tillgängligheten De farhågor som fanns före Vårdvalens införande vid årsskiftet om att socioekonomiskt svaga områden skulle bli utan etableringar eller att alla etableringar skulle hamna i tätorter har så här långt inte visat sig stämma. Tvärtom.

Vårdvalet har fört vården närmare patienterna, oavsett socioekonomisk stauts. En ny rapport som Vårdföretagarna har tagit fram visar att det finns en tydlig trend bland de nya etableringarna som visar att det är utbud och efterfrågan som styr.

– Från att ha haft en ett vård-

utbud som varit helt dominerat av landstingen, har Vårdvalet medfört att en dynamisk marknad har vuxit fram där patientens hälsa är i centrum, säger Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Sedan vårdvalet infördes i de olika landstingen och regionerna har 244 nya aktörer etablerat sig runt om i Sverige.

Den starkaste trenden gällande nya etableringar är att aktörerna söker sig till ställen där människor är – inte till en viss socioekonomiskt grupp.

Av de 111 etableringar som skett i storstäder eller större städer, är 56 i centrum. Enskede/Årsta/ Vantör har 89 000 invånare och bara en nyetablering, men den ligger i den logistiska knutpunkt

som alla invånare passerar när de åker in till centrala Stockholm och ahr på så sätt bidragit till att öka tillgängligheten.

Vårdföretagarnas undersökning bygger på intervjuer och information från alla Sveriges landsting och regioner.

– Etableringsfriheten har bidragit till att fler vårdgivare har startat upp verksamhet vilket kraftigt bidrar till att patienterna får bättre tillgänglighet genom fler vårdgivare. Det är också ett steg närmare en mer jämlik vård, säger Ulf Öfverberg.

I Västra Götaland har det tillkommit nya vårdenheter inte endast i innerstaden utan även i de socioekonomiskt mer belastade områden som i nordöstra Göteborg. Områden dit det

tidigare har varit svårt att rekrytera läkare. Nu finns knappt det problemet mer.

I Kronoberg har en del av de nya enheterna etablerat sig på orter där det tidigare saknades vårdgivare. I Skåne finns det i stort sett inga vita fläckar kvar efter vårdvalsreformen. I Stockholm har sju nya enheter öppnat på Järvafältet. ”Vårdvalsreformen med etableringsfriheten har i verkligheten lett till att det tillkommit nya etableringar där de tidigare saknades vårdutbud. Tillgängligheten för patienterna har därmed blivit bättre. Därför är det viktigt att behålla etableringsfriheten; för att den är bra för patienterna”, avslutar Ulf Öfverberg. ✱

U*"+(53#2*)#(&&( !"#$%&&'()#&*+","-#.)/01)#2*)#'()"13+#41&#,"+(3+1)#2*)#$1&(#2(5,&61"#7#823(#9%#:;<=$15> ?@AB<C?D@B!EF#'19)*0(41#1)2()1"$13#(0#51)#/"#GHH#2(5,&61)#0,+()#(33#413#&*"()#+,-#7#2*)#(&&(I#

Vi integrerar psykoterapi (bild-, lek- och parterapi) med pedagogiska metoder (Marte-Meo, ART och CAP). Det ska emellertid till en kraft utöver metodnivån för att uppnå hållbara förändringar. Organisationens samordnade energi är den överlägset främsta förändringsfaktorn.

Vi direkthandleder föräldrarna i den pågående vardagen och stödjer dem på deras egen scen. Den höga komplikationsgraden upprätthålls och kärnsituationer repeteras flitigt. Kvalitet utan tillräcklig kvantitet lämnar inga avtryck.

GrödbyGården arbetar med familjer i behandling, utredning och mellanvård. Dessutom tar vi emot ensamma barn 3 – 13 år.

Den yttre miljön präglas av generösa utrymmen – i lägenheter, trädgårdar och odlingsbar mark.

J(.3(K !"#$%&!'"$()*+,-+./012("34-+.("25)0/3+6#"(21')$0"()+/(7+.2&85/579/(7+.2&851("0.(:1+;($+4<+'"+=+5>>()1/=7+1?@)213+A7)0+ /@7()B(1("+=+1"(+C=//5"+5DB+()+8"=)7%&77$+E8')(7'"$3+!"#$%&+/=77("+=+E8')(+)@"0+F/(8=)7(+;($+%5828570"G+B0C+5DB+2?#0"+=).'+ 8):1()3+H=+@"+0:15)5;0+5DB+%(B#C("+=)1(+:)$("5"$)0+522+)'75)+85)D(")/($)=)73+E(+E=/*2+8C0/=1(12=)$(I3+JEKLD("1=>=("0$+ MNN4*,NNN3+L2"K#HMNO=GGP#MQ#("",.(>&1""()3R-)84'S-()41">+1#TTT>-)84'S-()41">+1>

www.kommuninfo.se

4 • 2010 | OBIZ

43

VÅRD & OMSORG << Annons >>

Huntingtons sjukdom Huntingtons sjukdom är en degenerativ neurosjukdom som drabbar män och kvinnor. Sjukdomen yttrar sig i personlighetsförändring, rörelsestörning samt viss kognitiv nedsättning, exempelvis förändrad förmåga att planera och organisera sin tillvaro.

De motoriska förändringarna gör att personen på sikt blir rullstolsburen och förlorar talförmågan. Omkring 900 personer i Sverige har Huntingtons sjukdom.

”Jag har fått andrum, ökad kunskap och förståelse för sjukdomen som kommer Curt till del. Idag kan jag exempelvis lättare undvika affektutbrott genom att avleda. Jag vet inte vad jag gjort om jag inte fått det stödet” MARGARETA – ANHÖRIG

Specifikt utformad personlig assistans för Huntingtons sjukdom När den personliga assistansen utgår från diagnos och person blir omsorgen bättre. Med hjälp av personliga assistenter med fördjupad kunskap om sjukdomen erbjuder Frösunda nu diagnosspecifik personlig assistans för personer med Huntingtons sjukdom. !"#$%&"#'$%(')#*++*$'*,'-.&/0&1/%&$' $2.3)%('1"&%(14#'$/%#*'56#7&)#0&1*#8' +4)"'59$0$3*8'("&'1#*),0$'%:3$4'$/%#*' 56#7&)#0&1*#'0';"#$%&<01="/"&>'?4&1*'37&@ &"#')"$$./%('%#%'%:='4&1"$/'6,"#'*//'+<0' $7(#"8',0<3"/'3*&'<")*'/0<<')";#"$$0%&'%:=' ;*$$0,0/"/>' A"//*'$/7<<"#'=61*'%:='$;":0B3*'3#*,';4' !"#$%!&'(#)%%')! *$!+$,%-).#%!! ./#0)'%1-))/023

44

OBIZ | 4 • 2010

)"&';"#$%&<01*'*$$0$/*&$"&'%:=')"';"#$%@ &"#'$%('B&&$'#.&/%(3#0&1> C'-.&/0&1/%&'7#'"&'$,4#'%:='3%(;<"D' $2.3)%(8'+4)"'56#')"&'$%(')#*++*$'("&' %:3$4'56#')"'*&=6#01*>'A"/'3#7,"#'3.&&01' ;"#$%&*<'$%('3*&'+"(6/*';"#$%&"&';4' #7//'$7//'%:=',71<")*')"'*&=6#01*>'E.'$/6##"' 3%(;"/"&$'*<<*'#.&/')"&'"&$30<)"'=*#8'2.' +7//#"'+<0#')"&&"$'<0,8'$71"#'F*#$'E%=*&$@ $%&> UR EN ANHÖRIGS PERSPEKTIV

-.&/0&1/%&$'$2.3)%('0&&"+7#'"&'$/%#' ;#"$$';4')"'*&=6#01*>'G6#./%('$%#1'/,0&1@ *$'(4&1*')#0,*'"&'=4#)'3*(;'56#'#7//"&'/0<<' "&'+#*'%($%#1>'H.&$3*;"&'0'I,"#01"'%(' -.&/0&1/%&$'$2.3)%('7#'<41'27(56#/'(")' *&)#*'".#%;"0$3*'<7&)"#8'+4)"',*)'17<<"#' (")0:0&$3'+"=*&)<0&1'%:='%(,4#)&*)>' G6#'?*#1*#"/*'/%1')"/'&0%'4#'5#4&')"/'*//' ="&&"$'(*&'J.#/'56#<%#*/'2%++"/'/0<<')"$$' *//')0*1&%$"&',*#'$/7<<)>'K0%'<4&1*'4#'*,' %#%'%:='"&'3*(;'(%/'%3.&$3*;>'I")*&' ?*#1*#"/=*'3%('0'3%&/*3/'(")'G#6$.&)*' =*#'(4&1*'+"39(("#'<6$/$> C'E*1'=*#'54//'*&)#.(8'63*)'3.&$3*;' %:='56#$/4"<$"'56#'$2.3)%("&'$%('3%(@ ("#'J.#/'/0<<')"<>'L)*1'3*&'2*1'"D"(;"<,0$'

<7//*#"'.&),03*'*55"3/./+#%//'1"&%('*//'*,@ <")*>'E*1',"/'0&/"',*)'2*1'12%#/'%('2*1'0&/"' 54//')"/'$/6)"/8'$71"#'?*#1*#"/*8''*&=6#01> HANDLEDNING OCH UTBILDNING SKAPAR FÖRUTSÄTTNING FÖR LIVSKVALITET

F*#$'E%=*&$$%&8'$%('=*#'=*&)<"//'?*#1*@ #"/*'7#'G#6$.&)*$')0*1&%$3.&&01">'M&)"#' N"#*'4#'=*#'=*&'=*&)<"//'*&=6#01*'%:=' ;"#$%&<01*'*$$0$/"&/"#'0&%('G#6$.&)*> C'A"/'=7#'*#+"/"/'(")'G#6$.&)*'7#' ,03/01/>'O"&%('*//'*<<';"#$%&*<'54#'=*&)@ <")&0&1'%:='./+0<)*$'56#'*//'54'"&')2.;' 56#$/4"<$"'56#'$2.3)%($56#<%;;"/'%:=')"$$' 5*$"#8'3*&',0'1"';"#$%&"#'(")'-.&/0&1/%&$' $2.3)%(')"&'+7$/*'%($%#1"&8'5%#/$7//"#' F*#$'E%=*&$$%&>

Högre livskvalitet genom diagnosspecifik kunskap • Utbildningsinsatser inom diagnos, bemötande, hjälpmedel etc.

• Kontinuerlig handledning för de personliga assistenterna • Heltidsanställd diagnoskunnig

www.kommuninfo.se

HUNTINGTONS SJUKDOM

OMSORG UTIFRĂ&#x2026;N PERSON OCH DIAGNOS FrĂśsunda erbjuder diagnosspecifik personlig assistans fĂśr personer med Huntingtons sjukdom.

Genom en fĂśrdjupad kunskap om sjukdomen, kan vĂĽra personliga assistenter lättare fĂśrstĂĽ sĂĽväl person som situation. Det lägger grunden till en bra omvĂĽrdnad och mĂśjligheter att ge kunden bästa mĂśjliga stĂśd i tillvaron. Ă&#x2013;nskar du ytterligare information om FrĂśsundas diagnosspecifika personlig assistans är du välkommen att kontakta oss.

LARS JOHANSSON | diagnoskunnig Telefon 0770-93 32 16, lars.johansson@frosunda.se FREDRIK FINNMARK Telefon 0770-93 31 89, fredrik.finnmark@frosunda.se

Fortbildning och material fĂśr lärare FORUM FĂ&#x2013;R LEVANDE HISTORIA arbetar med

frügor som rÜr tolerans, demokrati och mänskliga rättigheter med utgüngspunkt i FÜrintelsen och andra brott mot mänskligheten. Vi erbjuder lärare material samt kostnadsfria fortbildningar.

NYA OCH UPPDATERADE MATERIAL OM FĂ&#x2013;RINTELSEN

Â&#x2026; %7% ° 'BLUB PN 'zSJOUFMTFO Â&#x2026; 5JMM GzSJOUFMTFOT NJOOFTQMBUTFS J 1PMFO â&#x20AC;&#x201C; en resehandledning fĂśr vägledning och inspiration. Â&#x2026; Š PN EFUUB Nl OJ CFSjUUB Š FO CPL PN 'zSJOUFMTFO BW 4UnQIBOF #SVDIGFME PDI 1BVM " -FWJOF Nu med ett nytt avsnitt om Sverige och FĂśrintelsen.

frosunda.se

besÜka oss iOavsett vür monter OmsorgVälkommen fÜr hÜgstaattlivskvalitet.

pĂĽ Skolforum, Ă&#x201E;lvsjĂśmässan, 26â&#x20AC;&#x201C;28 okt.

Läs mer och beställ material pü www.levandehistoria.se

!""#"$%&'(%)*+,,-./"00111,

*)2*-2,3111,4.4).*-

VÅRD & OMSORG

ÅTERKOPPLING VIKTIG FÖR HVB-HEMSPERSONAL HVB-hem har en viktig uppgift som stöd för barn och unga som behöver bo hemifrån. På sådana boenden är personalen oerhört viktig.Trots det är de sällan de utfrågas om sitt jobb. Nu kommer en av de första studierna som gjorts om hur de ser på sin situation. Det visar sig bland annt att återkoppling från barnen som sedan lämnar hemmen är viktigt.

Det finns sedan tidigare flertalet studier och mycket forskning kring HVB-hem, ungdomar som bor på HVB-hem och personalen som jobbar där, men perspektiven har ofta handlat om motivationsarbete bland behandlarna, personalens roll i behandlingsarbetet eller utvecklingsarbetet och kommu-

nikationen mellan boende och personal.

Sara Johansson, vid institutet för samhälls- och välfärdsstudier – IVS – Linköpings universitet, har nu skrivit en kandidatuppsats om hur HVB-personal ser på sitt arbete. Hon har intervjuat personal vid ett par hem. i syfte att synliggöra och studera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen.

Ett av de problem som personalen ser är att det svårt att uppfylla de mål verksamheten har, eller som en av de intervjuade uttrycker det i uppsatsen: ”Jag tycker ju inte att man ska tro att man kan gå in och förändra saker och ting på ett halvår eller ett och ett halvt år.

För sen försvinner ju vi. Och jag har inte den tron att det kanske

går att ändra på allting under just den här tiden. Men man kan så ett frö. Och att man får dom att komma med egna lösningar så, för oftast så har dom själva lösningarna på problemet. ” På vad de själva ser som målet med hemmen är svarar en av de intervjuade: ” Framför allt är det ju att klara ekonomin... för att klara sitt boende. Och för att klara ekonomin så måste dom klara sin sysselsättning. Det är målet.”

Ungdomarna är med andra ord inte från början av vistelsen på HVB-hemmen redo för att arbeta med fokusering på formella mål uppställda i samarbete mellan dem, personalen och socialkontoret. Istället anser HVM-hemspersonalen att det är nödvändigt att börja jobba med att förändra ungdomens egen

självbild och syn på vuxna människor innan det är möjligt att ta itu med något annat. Personalen en komplex bild av sina arbetsuppgifter, med formella mål om konkreta situationer eller kunskap som ska uppnås, ideologiska mål om ett generellt bättre liv för individuella ungdomar, men också att dessa mål inte är alltid är möjliga att börja jobba med direkt, beroende på ungdomarnas individuella erfarenheter och förutsättningar.

De flesta anställda trivs med sina arbetskamrater och ledning men tycker sig vara otillräckliga, sakna kompetens i arbetet med vissa ungdomar, ha dåliga möjligheter att påverka verksamheten annat än på lokal nivå, samt få möjligheter till feedback om hur det gått för ungdomarna efter verksamhetens insatser. ✱

Ekängen – god behandling, med möjlighet till en ny framtid Ekängen välkomnar klienter i åldern 18 – 55 år, med särskild inriktning på ett yngre klientel i åldern 18 – 30 år. Vi arbetar med klienter som lider av psykisk ohälsa och komplexa vård- och tillsynsbehov med eller utan missbruksproblem. Vi tar även emot särskilt vårdkrävande som har uppmärksamhetsproblem med allt som det medför av självskadebetende, utåtagerande och verbala hot. Klienterna är för friska för att vara i slutenvården men ändå för sjuk för att klara ett eget boende, denna grupp har svårt att erhålla vård och boende i sin hemkommun. Ekängen är ett Halvvägshus för att möta dessa behov.

Hos oss bor klienterna i egna lägenheter med tillgång och närhet till personal dygnet runt!

Ekängens Halvvägshus | Ekängsvägen 1, 570 80 Virserum |Tel. 0495 - 497 80 växel | Fax. 0495 - 497 85 E-post: info@ekangen.nu | Internet: www.ekangen.nu

46

OBIZ | 4 • 2010

www.kommuninfo.se

Skogsro

ojkar och p r fรถ jรถ il m r familjรค ch LVU. Behandling i o L o S t g li n e de flickor placera Vi erbjuder bland annat: -OTIVERANDE SAMTAL s !24 s 4YDLIGA Lร TT UPPFร LJBARA Mร L MED HJร LP AV JOURNALSYSTEMET *OURNAL DIGITAL s %GEN skolassistent !LL PERSONAL HAR Lร NG ERFARENHET OCH RELEVANT UTBILDNING Verksamheten รคr vรคletablerad och har mycket goda poรคng enligt SILs kvalitetsindex.

www.skogsro.se

Besรถk fรถr mer info och fรถr att Lร SA 3OCIALSTYRELSENS SENASTE GRANSKNING

o.se Info@skogsr 0 08 Tel. 0952-31

Mรฅlgrupp: -ร N OCH KVINNOR MED PSYKISKA OCH ELLER SOCIALA HANDIKAPP ยฏVEN ,6- ,04 OCH ,26

"EHANDLINGSMETOD: 3OCIALPSYKIATRISK MED PSYKODYNAMISK OCH KOGNITIV INRIKTNING

Solviken HVB 3Pร NGGATAN s -ยฑ,),,!

4EL s &AX WWW SOLVIKEN SE s INFO SOLVIKEN SE

www.kommuninfo.se

4 โ ข 2010 | OBIZ

47

VÅRD & OMSORG

FÖRSTA KONJUNKTURBAROMETERN Vårdföretagarna har av SCB beställt konjunkturbarometern om vårdsektorn, som är den första i sitt slag. Vårdbarometern är en undersökning som bygger på c:a 480 verksamhetsställen inom den privata vårdsektorn och täcker tre branscher: primärvård, äldreomsorg och personlig assistans.

Undersökningen som ger en totalbild för hela Sverige har även brutits ned på fyra regioner: södra Sverige, västra Sverige, Mellansverige och norra Sverige. Svaren har samlats in under sommaren, från mitten av juni till slutet av augusti och avser utfall för första halvåret i år och en

prognos för andra halvåret i år.

– Vårdsektorn har tidigare saknat en relevant beskrivning utifrån hur verksamheterna utvecklas. Vi är därför särskilt glada att kunna ge denna beskrivning tillsammans med SCB. Det borgar för hög kvalitet i analysen, säger Hans Dahlgren Näringspolitisk chef Vårdföretagarna.

För den privata vårdsektorn upplevs konjunkturen som positiv. Företagens omdömen över situationen under sommaren präglas av hög efterfrågan på företagens tjänster, högt resursutnyttjande och en stor optimism inför det närmaste halvåret.

Den starka utvecklingen är relativt jämnt fördelad inom

vårdsektorn, både mellan branscherna primärvård, äldreomsorg och personlig assistans samt mellan mindre och medelstora/ större företag. Ökningstakten är dock något lägre för äldreomsorgen.

DÅLIG KONKURRENS I NORR

Det hinder för fortsatt positiv expansion som majoriteten, två av tre företag, anser finnas är en politisk osäkerhet. Vart tionde företag kan inte expandera främst därför att efterfrågan är för liten. Däremot uppger endast 3 procent av företagen att arbetskraft är det som främst hindrar dem från att utöka verksamheten.

För primärvården har

verksamheten utvecklats som genomsnittet för vårdsektorn under det första halvåret i år.

Antalet patienter har ökat för sex av tio företag med fler än 50 anställda. Fyra av tio både mindre och medelstora/större företag har nu brist på branschkompetent personal inom primärvården.

– Lönsamheten är än så länge tillfredsställande, men om bristen på branschkompetent personal fortsätter kan detta medföra en försämrad lönsamhet på sikt, eftersom personalbrist motverkar tillväxten i branschen, säger Ulf Öfverberg, branschansvarig för Sjukvårdsföretagarna.

Företag inom primärvården upplever i större utsträckning än

Gemenskap och identitet Behandlingshemmen Hugin och Munin bedriver behandling för kvinnor och män med kemiskt beroende. Hemmen ägs av Serenity AB och drivs av Lars och Gunilla Sandén Warg. För kartlägging av behov använder vi oss av ASI/ADAD, ADDIS och ADDIS ung. Behandlingen bedrivs utifrån Kriminalitetsprogram, ART, KBT-inriktade samtal, MI , "Stages of changes" samt 12-stegs programmets verktyg och principer. Vi använder även externa resurser för psykologutredning och neuropsykiatrisk utredning. Genom åren har verksamheten utvecklats till en vårdkedja av primärbehandling, fördjupad behandling och utslussvård.

De flesta som kommer till Munin är unga kvinnor mellan 18-25 år, medan Hugin har bredare ålresgrupper. Därför är vi noga med att fylla upp vårt program med olika inslag som passar ungdomar då unga människor har en livsenergi som de behöver få utlopp för.

Besök oss på: www.munin.info | www.hugin.se.com

48

Hugin Mansbehandling

Munin Kvinnobehandling

Jättesgatan 14, 872 34 Kramfors | Tel. 0612-103 24 | Fax. 0612-138 45 | e-post: lasse@hugin.se.com | www.hugin.se.com

Björkgränd 1, 872 34 Kramfors | Tel. 0612-103 23 | Fax. 0612-138 38 | e-post: gunilla@munin.info | www.munin.info

OBIZ | 4 • 2010

www.kommuninfo.se

FÖR VÅRDSEKTORN UTFÖRD andra branscher olika typer av hinder för expansion. Endast 12 procent uppger att de kan utöka verksamheten utan några problem. Klart vanligaste hindren är politiska beslut samt brist på utrustning.

Utvecklingen inom äldreomsorgen är inte lika positiv som för primärvården och personlig assistans. Dålig lönsamhet och att förutsättningarna för konkurrensen i branschen är snedvridna är de stora problemen som lyfts fram.

– Fyra av tio företag anser att konkurrensneutralitet inte råder mellan privata och offentliga utförare. Detta är en generell uppfattning över hela landet, men den är allra tydligast i

södra Sverige, säger Sara Öberg, branschansvarig för Äldreomsorgsföretagarna. Även i denna bransch uppger en stor del att politiska beslut/ politisk osäkerhet är det största hindret för fortsatt expansion.

Detta har hela 45 procent angett.

Desto högre upp i landet man kommer desto sämre upplever företagen att konkurrensneutraliteten är. I södra Sverige uppger 33 procent av företagen att konkurrensneutralitet rådet.

Detta är högt, men i norra Sverige är andelen 54 procent. För Västsverige och Mellansverige upplever 44 respektive 49 procent att konkurrensneutralitet inte råder. ✱

Har alla här en förälder i fängelse?

En stödgruppsmodell för barn med frihetsberövade föräldrar !"#$%&'"#&(%)*+("&'"(,-./)011(2$.&33"4-)"#5)'"2&335'"(&6" $78"5),$'"9)"($2"85)"&'"4-):3.&)"($2":)"&33&)"85)"+5)*," 4)*8&,(#&)-+5.;"<$%&'"+:'.&)"(*/",*33".&"($2"*"(*,,"5)#&,&" &33&)"19"5''5,"(:,,"2-,&)".&"5'8-)*/5"#5)'&'"&33&)".&)5(" 4-):3.)5)"(52,",*33".&"($2"(%5"0,#*3.5(",*33"(,-./)0113&.5)&;" =-)"(,-./)011(3&.5)&",*33%$22&)"&,,"5)#&,(8:4,&"$78"&,," #*3.25,&)*53; Barns och Ungas rätt i vården >0(,"'0"19/9)"&'"(,$)"$24$)2'*'/"5+"?+&)*/&("1)*2:)+9)."

0,*4)9'"35/&'"$2"4)*,,"+9).+53;"@)*2:)+9).&'("011.)5/" /&',&2$,"#5)'"$78"0'/.$25)"4-),A.3*/5("$78"4-)(,:)%(;"B9," .&''5"#$%"#3*"&'"(,*2035'("4-)"+9)./*+5)&"$78"+9).1$3*,*%&)" 5,,"(:,,5"4$%0("19"#5)'%$21&,&'("$78"#5)'):,,(4)9/$);

STARK EXPANSION FÖR PERSONLIG ASSISTANS Den första konjunkturbarometern om vårdsektorn visar på stark expansion inom området personlig assistans.

Denna bransch har rent av den bästa utvecklingen inom vården..

Branschen personlig assistans upplever en stark expansion av verksamheten och är den bransch som har den klart bästa utvecklingen inom vården.

Under första halvåret i år har

verksamheten utvecklats positivt för 57 procent av företagen mot endast 3 procent som haft en tillbakagång, jämfört med andra halvåret i fjol.

– Den positiva utvecklingen kan bero på att marknaden är mognare då valfrihet för funktionshindrade funnits sedan 1994, vilket lett till att andelen privata utförare idag är över 50 procent, säger Katarina Storm Åsell, branschansvarig för bransch Personlig assistans. ✱

Det späda barnet som anhörig C511$),&'"*''&8933&)"#3;5;"&'"4$)(%'*'/(-+&)(*%,"-+&)",*.*/" *',&)+&',*$'D"#&85'.3*'/"$78",+:)457%3*/,"(525)#&,&"':)".&," /:33&)"1(A%*(%"$8:3(5E"(F0%.$2"8$("2522$)"0'.&)"/)5+*.*G ,&,&'"$78"&4,&)"4-)3$(('*'/&';"H&'"/&)"&,,"#)5"(,-."*".&," 4$),(5,,"+*%,*/5"5)#&,&,"5,,"(52+&)%5"4-)"5,,"(,-.F5".&,"(1:.5" #5)'&,"($2"5'8-)*/",*33"&'"4-):3.&)"2&."1(A%*(%"(F0%.$2; Att intervjua barn – vägledning för socialsekreterare H&,,5":)"&'"'A"$25)#&,5."$78"011.5,&)5."+&)(*$'"5+"&'" ,*.*/5)&"01135/5;"<$%&'":)",:'%,"($2"&'"+:/3&.'*'/"4-)" ($7*53(&%)&,&)5)&"*".&)5("5)#&,&"2&."5,,"*',&)+F05"#5)'"*" 0,(5,,5"3*+((*,05,*$'&)D"2&'"+*",)$)"5,,":+&'"5'.)5"A)%&(/)01G 1&)"%5'"85"1)5%,*(%"5'+:'.'*'/"5+".&';"I,/*+&'"*"$%,$#&)" JKLK;

Böckerna och rapporterna beställs via vår hemsida www.allmannabarnhuset.se

www.kommuninfo.se

4 • 2010 | OBIZ

49

VÅRD & OMSORG

ASSISTANSFÖRETAG MED

KOMMUNER SOM UPPHANDLAT

100 ELLER FLER KUNDER

HELA SIN ASSISTANSVERKSAMHET

1. Humana Group, totalt ca 1530 kunder, huvudägare är Argan capital, risk-

Sedan 2008 har allt fler kommuner valt att låta privata företag bli kommunala

kapitalföretag baserad i Storbritannien.

utförare av personlig assistans. Nedan listas de kommuner som gjort detta,

Ingående företag: Assistansia AB (1300), Din assistans (160), Amanda, Ekonomiby-

vilket företag som vunnit upphandlingen och tiden de fått i uppdrag att vara

rån (18), My Life (45) (Alla utom Din assistans och Amanda deltar i Assistanskoll)

kommunala utförare. (Vellinge kommun är ett undantag i sammanhanget,

2. Frösundakoncernen, totalt ca 1250 kunder, huvudägare är Hg capital, risk-

där kan alla assistansanordnare ansöka om att bli kommunala utförare inom

kapitalföretag baserad i Storbritannien.

ramen för LOV(Lagen om valfrihetssystem)

Ingående företag: Frösunda LSS AB, Personal Care, Argolis, Marks Assistans,

1. Staffanstorps kommun (Assistansia AB)

VitaNova (46) (Vitanova deltar i Assistanskoll)

2008-09-01 till 2010-09-30 (förnyat ytterligare 2 år 2010-10-01 - 2012-09-30)

3. Olivia Holding, totalt ca 640 kunder, huvudägare är Procuritas, riskkapitalfö-

2. Ånge kommun (Frösunda LSS AB)

retag baserat i Sverige.

2009-11-01 till 2010-10-31 (med möjlighet att förlängning i 2 år)

Ingående företag: Olivia personlig assistans (220), Nordströms Assistans

3. Visby stad i Gotlands kommun (Omsorgshuset AB)

(200), Assistansbolaget i Sverige (155), Inre Kraft (60)

2010-01-01 till 2013-12-31(med möjlighet att förlängning i 2+1 år)

(Alla utom Inre kraft deltar i Assistanskoll)

4. Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad (Frösunda LSS AB)

4. Särnmarkkoncernen, totalt ca 240 kunder, huvudägare Cecilia Ekholm/Mi-

2010-05-01 till 2014-04-30 (med möjlighet att förlängning i 2 år)

kael Särnmark

5. Östermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad (VH assistans)

Ingående företag: Särnmark assistans AB och Särnmark

2010-10-01 till 2014-09-30 (med möjlighet att förlängning i 2 år)

ekonomiassistans(som servar egna arbetsgivare) (200) Brukarassistans i Upp-

6. Vaggeryds kommun (Assistansia AB)

land AB (43) (Brukarassistans i Uppland deltar i Assistanskoll)

preliminärt 2011-01-01 till 2013-12-31(med möjlighet att förlängning i 2 år)

5. VH Assistans, 170 kunder (Deltar i Assistanskoll)

7. Vellinge kommun (företag som hittills godkänts som kommunala utförare

6. Vivida Assistans, 120 kunder (Deltar i Assistanskoll)

är Assistansia AB, Frösunda LSS AB, Nordström Assistans, Trea Assistans,

7. Norlandia Care, personlig assistans, 100 kunder (Deltar i Assistanskoll)

Poolarna, Norlandia Care Personlig Assistans)

8. Omsorgshuset AB, 100 kunder (Deltar i Assistanskoll)

Systemet där alla assistansanordnare kan ansöka om att bli kommunala utfö-

Uppgiftskällor: Inlämnade uppgifter till Assistanskoll alternativt från företa-

rare inom ramen för LOV (Lagen om valfrihetssystem) infördes 1 september

gen/kooperativen.

2010 i Vellinge kommun.

KÄLLA: WWW.INDEPENDENTLIVING.ORG

!"#$%&'(&)$*)$&'$'+(,-'&..$)&"/)"$01)$2*'',"3-)$2&4$ !"#&)5&)6$!787$-9:$.,3'+'4&$#)-;.&2+(,3<$=,$(+)$&2-($ /'54-2+)$0)>'$?@$>)< A.+9&),'5+)$&'.,5($BCC$-9:$C-B Vill du veta mer om Asp Center?

0921-691 70 | www.asp-center.se

50

OBIZ | 4 • 2010

www.kommuninfo.se

M0'/"M5)3(/9).&'("NO<G8&2 @(A%*5,)*(%,"#&85'.3*'/(8&2

VÄLKOMMEN TILL KUNG KARLSGÅRDEN Vi erbjuder platser för vård, boende och rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder och missbruksproblem. Vi utgår från en vårdvetenskaplig teori, där varje människa är unik och ses i ett helhetsperspektiv. Människan sätts alltid i centrum.

Vägen mot bättre hälsa

Vi sätter de boende i centrum Det är vår strävan att möta de boende på ett professionelt sätt. De boende sätts alltid i centrum. Vi utgår från vårdvetenskaplig teori, där varje människa är unik och ses ur ett helhetsperspektiv. Varje boendes problematik och vårdbehov inventeras i vårdplaneringen. Den boendes situation och upplevelser följs kontinuerligt upp genom regelbunden vårdplanering. Vi fäster sort vikt att varje boende ges utrymme att växa.

Ökad livskvalité

Personalen stöder och hjälper till att finna vägar till ökad livskvalité och välbefinnande. Vår ambition är att upprätthålla högsta nivå, när det gäller vårdkvalité, anda och trivsel. Vår ambition är att upprätthålla högsta nivå inom omvårdnad, nätverks- och familjearbete.

Förberedels och rehabiltiering

I huvudsak består våra uppdrag av att förbereda och rehabilitera patienterna till olika boendeformer i hemkommunen. Vi ser oss som ett komplement till samhällets övriga vårdresurser, samtidigt som vi kostnadsmässigt är konkurrenskraftiga.

Torpa, 736 92 Kungsör | tel: 0227-202 41 / 0227-202 16 | mobil: 070-568 82 67 kungkarls@tele2.se | www.kungkarslgarden.com

Läslust för alla Milestone 212plus – !"#$%&'(')!*%+!#,-.#!//## 0+%1/12**/#,-.#!"0!*/#3-04&""!#4!5#1!4#4%))%+6 7/%"#4&""!'0,+/#8+#5!"#!//#3-04&""!6#98//#&"#!//# 4&""!'0,+/#:#;<=9#:#,-.#52#.%+#!"#0+%1/12**#$%&> '(')!*%+!#4!5#%**%#12"0/&,"!+6#;%+&%?!*#.%'/&@.!/# 1A+#?B5!#/%*>#,-.#*C25?A-0!+#'%4/#!@"%#&"')!*"&"@%+6# D%*'/A5#)B#%**%#12"0/&,"!+6#E"0!*/#,-.#313@/6

@ A O

/

/ ` F

o

_

O

O

? C 7

;&#8+#!"#%F#9F!+&@!'#'/A+'/%#*!F!+%"/A+!+#%F#$%&'()+,520/!+G# /%*'("/!'!+G#/&5'>#,-.#%"/!-0"&"@'.C8*)4!5!*6

Vi ses på mässan

!#H,0#I#H&?*&,/!0#JK#'!)/!4?!+G#LA/!?,+@####"#<$>5%@%+"%#MK#:#MN#,0/,?!+G#O%-0%G#9/,-0.,*4### ##$('*!P&48''%"#JJ#:#JK#,0/,?!+G#;8'/!+B'####$#90,*1,+24#M#:#K#",F!4?!+G#Q*F'CAG#9/,-0.,*4

www.iris.se/studiehjalpmedel RC8*)4!5!*#&",4#'("#'%4/#*8'>#,-.#'0+&F

www.kommuninfo.se

4 • 2010 | OBIZ

51

VÅRD & OMSORG

STORA KOMMUNALA SKILLNADER I STÖD TILL UTSATTA BARN Hela 28 procent av landets kommuner saknar en socialjour som kan ge akut professionellt stöd dygnet runt. För ett barn som just varit med om en traumatisk händelse kan omedelbar och adekvat hjälp vara avgörande. Socialstyrelsen har för första gången jämfört kommunernas förutsättningar att ta hand om utsatta barn och unga.

– Ett barn som utsatts för övergrepp, bevittnat våld i familjen eller själv blivit misshandlat en lördagsnatt behöver hjälp av någon som ser och förstår barnets specifika behov just då.

Det handlar om någon som kan ge stöd i den akuta situationen och vid behov initiera beslut om akut omhändertagande, säger projektledare Ann Johansson.

SOCIALJOUR SAKNAS

Denna möjlighet saknas i stora delar av landet. Socialstyrelsens öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården visar att hela 28 procent av kommunerna inte har en socialjour med socionomutbildad personal som är tillgänglig dygnet runt.

Barn och unga som behöver

52

OBIZ | 4 • 2010

stöd ska så långt det är möjligt få individuellt bedömda insatser inom den öppna vården. Det är bara om dessa inte räcker till som samhället ska ta över vården och omsorgen genom att placera barnet i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Men vissa kommuner placerar en påtagligt stor andel av de hjälpsökande barnen och ungdomarna i familjehem eller HVB och har enligt de öppna jämförelserna ytterst begränsade resurser för individuella behovsprövade öppenvårdsinsatser.

– Placerade barn är en mycket sårbar grupp. Barn i familjehem har exempelvis höga överrisker för att längre fram i livet drabbas av allvarlig psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Vi har inlett en rad långsiktiga och sammanhållna insatser för att förbättra livssituationen för dem, säger överdirektör Håkan Ceder.

ansvaret för de olika involverade instanserna. Därmed riskerar frågor att hamna mellan stolarna och att betydelsefulla insatser uteblir.

– Skolan är ett viktigt exempel. För barn i familjehem är ofullständig skolgång eller låga betyg den främsta riskfaktorn för psykosociala problem i vuxen ålder. De här barnen måste därför garanteras ett bra stöd i sitt skolarbete. Det gör god samverkan till ett mycket angeläget och prioriterat utvecklingsområde, säger Håkan Ceder.

OLIKA SORTERS STÖD

• Möjligheterna till att dygnet runt få akut professionellt omhändertagande av

Barn och unga i utsatta situationer behöver ofta flera olika sorters stödinsatser. De är beroende av att de olika verksamheterna samverkar med varandra. Många kommuner saknar skriftliga samverkansavtal som tydliggör

ÖPPNA JÄMFÖRELSER

Detta är den första öppna jämförelsen inom den sociala barn och ungdomsvården. Tyngdpunkten för 2010 års mätning är socialtjänstens förutsättningar att möta utsatta barns behov. Det närmaste året kommer indikatorer för socialtjänstens insatser för

öppenvård, familjehemsvård och institutionsvård att utvecklas. Öppna jämförelser ska ge information om socialtjänstens resultat, kvalitet, kostnader och effektivitet. Redovisningen ska möjliggöra jämförelser mellan olika kommuner och ge underlag till kommuners förbättringsarbete. Arbetet görs på uppdrag av regeringen och i samverkan mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting samt i samråd med Vårdföretagarna och Famna. ✱

VIKTIGA OBSERVATIONER I JÄMFÖRELSEN socionomutbildad personal genom socialjour saknas i 28 procent av kommunerna.

• Många kommuner, 83 procent, uppger att de inom ett eller flera viktiga områden saknar samverkansavtal som tydliggör överenskommelser på ledningsnivå för insatser till barn och unga.

• Det finns stora skillnader i hur stor andel av kommunernas insatser till barn och unga som ges som behovsprövad öppenvård.

www.kommuninfo.se

Våra verksamheter finns nu på flera orter i Sverige Dagverksamheter i Stockholm, Södertälje, Örebro, Jönköping, Gävle, Västerås och Helsingborg erbjuder kvalificerat förändringsarbete i kombination med resursstark skola.

Behandlingshem På våra behandlingshem erbjuder vi flerdimensionell behandling. Vi kan även erbjuda utredningar.

Resursenhet Vi erbjuder boende i kollektiv eller lägenheter med individuellt designade upplägg Skola Vår resursstarka fristående skola erbjuder individualiserad undervisning både på grundskole – och på gymnasienivå.

Evidens MTFC är ett behandlingsprogram med mycket goda forskningsresultat för ungdomar i riskzon . Vi erbjuder även KBT-program i öppenvård och insatser på hemmaplan.

Kolloverksamheterna Vi erbjuder både sommar- och helgkollo där vi skapar sammanhang för nya goda erfarenheter av sig själv och att vara en viktig person bland andra i grupp.

www.kommuninfo.se

Kunskap Vi utvecklar våra verksamheter genom egen forskning.

Vi erbjuder olika former av kompetensutveckling inom våra verksamhetsområden, både i egen regi och i samverkan med andra.

Till våren startar

!"#$"%&#'(&)"*+&,-.&/+0(,#"* !!"#$%$&""'(#")*$&*"+,-"'$&)"./!! ,"0")$'1(&2$3""'(#"4$5#6&"71&((0#("689":1$";(#('6

1234/$)5%(+5+0& ."*(&'03(&","!<"9=%)265(>6?3%" ,"0")$'1(&2$3"'(#":&)*$"@2=3#$5"4=%)265$"

!"#$%&#'$()*+#%',(+)$ ---.%'/&01)/&).2+% A63#(%$*$3"B< !!C"BB"@*682965' /+","<<C"-B"!-/

4 • 2010 | OBIZ

53

LEDARSKAP

GUNDE SVANS FRAMGÅNGSRECEPT:

STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR Gunde Svan är en man med många järn i elden: världskänd skidåkare, skidpamp, rallycrossförare, bilsamlare, tv-kändis, författare och föreläsare. Han lyckas med det mesta han företar sig, men vad är hemligheten?

– Man har sagt till mig att jag levde stort på min talang, men det är inte sant. Jag jobbade hårdare än alla andra, framför allt med detaljer, säger Gunde Svan.

Gunde Svan var under sin aktiva karriär en av de mest framgångsrika skidåkare världens skådat.

Han var till exempel topp tre i världscupen från 1983 till 1990, med fem förstaplatser. Han vann dessutom fyra olympiska guldmedaljer och sju VM-guld under 1980-talet och början av 1990-talet. Sammalagt hann Gunde Svan ta 17 mästerskapsmedaljer.

Mycket av hans framgång har tillskrivits hans enorma talang, han vann till exempel VM-silver och guld redan som junior .

Men det är en bild som Gunde själv inte vill kännas vid.

– Visst hade jag förutsättningarna, men det hade 100 andra också. Det som skiljde mig från de som hade samma fysiska förutsättningar var att jag arbetade hårt med att ständigt förbättra mig, i alla detaljer, säger Gunde Svan.

Snabbt drar man sig till minnes en skröna om hur han jobbade hårt med att effektivisera torktiden efter duschning.

Han skulle ha arbetat fram ett sätt att optimera hur man torkar kroppen med handduk.

54

OBIZ | 4 • 2010

– Haha, det stämmer. Jag har alltid velat se om det går att utveckla varje moment av skidåkningen och eftersom vi tränar mycket duschar vi mycket och var det kul att se om man kunde göra torkningen effektivare, och det gick absolut, säger han.

SNABBDRICKA

Ett mer konkret och tidsvinnande effektiviserande var när Gunde Svan bestämde sig för att korta ner tiden han drack sportdryck på i spåret.

– Jag såg en ölhävartävling och insåg att det gick att dricka ett stop med öl på någon sekund. Kan de dricka upp ett helt stop så snabbt borde det gå att slucka en sportdrycksflasta ännu snabbare. Med tanke på hur få sekunder som skiljer de bästa åt var det många sekunder att vinna.

Han lärde sig den grund-

läggande tekniken, att snurra drycken i flaskan innan han drack den för att drycken snabbare skulle kunna tömmas ur flaskan. Självklart skulle den vara snurrande när han fick den i spåret, men nästa steg blev svårare – att få ner drycken i magen.

– Det var otroligt svårt att lära sig öppna struplocket och bara hälla in drycken. Jag vet inte hur många kläder jag spillde ner och hur många gånger jag trodde jag skulle drunkna.

Men är det någon egenskap Gunde Svan är behäftad med är det envishet, så självklart lärde han sig det.

Som ledare för skidlandslaget, som bland annat firade stora triumfer under senaste OS, har optimeringskonsten också fått fullt utslag. Under mycket stort hemlighetsmakeri togs en vallabuss fram, den första i världen.

– En av de viktgaste fakto-

rerna för att kunna lyckas idag är att lyckas med vallningen och tidigare fick de stå i minimala vallabodar eller i tält som funnits på plats när vi kommit till tävling, Ska man kunna jobba optimalt med vallning behöver man rätt förutsättningar så vi tog fram det hjälpmedel vallateamet behövde.

Han har svårt att dölja hur roligt det var att ”lura” hela skidvärlden och inte minst norrmännen.

– Ingen anade vad vi hade på gång, så när vi första gången körde fram bussen var det en fröjd att se de uppspärrade ögonen hos våra konkurrenter.

En annan framgångsfaktor har varit att gilla hinder. I början av sin karriär hatade han att åka i dåligt väder, särskilt regn. Vad göra? Självklart bli bäst på det underlaget.

– Jag körde extrapass varenda gång det var regn, för att lära mig och för att bara bättre förberedd på detta väderförhållande än mina konkurrenter.

Det gjorde att jag till slut, istället för att dra upp rullgardinen och tänka att ”nej, nu går det intedet regnar ju” tänka att ”jag är bäst i regn, idag kan inget stoppa mig”.

Förbättringstänkande genomsyrar alla hans verksamheter och han tycker att det viktigt att aldrig sluta fundera över det som alla tar för givet. Att jobba med delaljerna, men också att entusiasmera sina medarbetare.

– Mina framgångar var inte bara min, det var allas. Utan alla som hjälpt mig hade det varit omöjligt att lyckas, konstaterar Gunde Svan.✱

www.kommuninfo.se

Mellan väg och järnväg, cykelbanor och bussfiler, flygplatser och hamnar

För den som vill flytta gods eller ta sig från en plats till en annan är det inte färdmedlet som är det intressanta. Det är behovet av en rörelse som är effektiv och som samspelar oavsett om det gäller godstransporter eller arbetspendling.

Vectura är experter på transportslagsövergripande lösningar. Vi rör oss mellan hamn och flygplats, mellan väg och järnväg, mellan cykelbanor och bussfiler, och vi länkar samman dem för att hitta de mest effektiva och hållbara transportsystemen. Hur kan transportsystemen utvecklas i din kommun? Läs mer på www.vectura.se Vectura är marknadsledande teknikkonsulter inom transportinfrastruktur och rörelseplanering. Vectura löser komplexa transportutmaningar och står för ett unikt kunnande i samspelet mellan transportslagen. Vi hjälper våra kunder att utveckla hållbara transportsystem och erbjuder tjänster inom utredning och analys, projektering, bygg- och projektledning samt drift och underhåll. Vi är 1100 konsulter och finns på 40 orter i Sverige samt i Köpenhamn.

www.kommuninfo.se

4 • 2010 | OBIZ

55

GRÖNYTOR

TOALETTVATTEN BLIR VÄXTNÄRING PÅ HÖLÖÅKER Den första spridningen av växtnäring från renat toalettvatten ägde nyligen rum på en åker strax utanför Hölö. Växtnäringen kommer från en testanläggning där lokalt toalettvatten omvandlas till näringsrikt gödsel.

”Den ledande utrustningen för dold personräkning utomhus”

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE

56

OBIZ | 4 • 2010

Just nu pågår ett miljöprojekt på en testanläggning i Hölö. Det är Telge Nät som i samarbete med bland andra Södertälje kommun och LRF Mälardalen omvandlar avloppsvatten till gödsel. Projektet, som till hälften finansieras av Länsstyrelsen, syftar till att skapa lokala, hållbara kretslopp för avloppsvatten. Nyligen ägde den första spridningen rum på Håkan och Tord Erikssons åkrar vid gården Öhr i Hölö.

– Det ska bli spännande att se hur toalettvattnet fungerar som gödsel. Genom de nya toalettlösningarna som spolar väldigt lite vatten kan vi få ett ännu mer koncentrerat och näringsrikt gödselmedel vilket är en förutsättning för det moderna jordbruket, säger Håkan Eriksson, ägare till gården Öhr.

Det finns cirka 30 000 enskilda avlopp i Mälardalen som är i så dåligt skick att de medverkar till miljöproblem som till exempel algblomning. Projektet ”Avlopp i kretslopp” syftar till att minska påfrestningarna på miljön och samtidigt bidra till

ett mer hållbart jordbruk genom att samla in toalettvatten från hushållen i området och sedan omvandla det i en testanläggning.

– Genom att sprida toalettvatten på våra åkrar tar vi till vara på ett värdefullt gödselmedel och skapar ett hållbart kretslopp, det är bra för miljön, säger Gösta Andersson på LRF Mälardalen.

Senast år 2015 ska minst 60 procent av den fosfor som finns i toalettvatten utnyttjas som växtnäring, varav minst hälften ska tillbaka till åkermarken, det har riksdagen beslutat. Förutsättningen för det är att det finns lantbruksföretagare som ser detta som en miljösäker kretsloppslösning, och att det finns tillgång till lokalt avloppsvatten från slutna tankar från närliggande hushåll.

– Det är fantastiskt att få vara med i ett sånt här spännande projekt. Genom att samla in och sprida toalettvattnet bidrar vi till en bättre och friskare miljö, färre sjuka sjöar och ett mer hållbart jordbruk, avslutar Anna Calo, projektledare på Telge Nät ✱

www.kommuninfo.se

Alkolås

Batterier

Datorer

Golvbeläggning, Sport, Idrott

www.alkolas.se Tel: 08-776 78 00

Alkolås, Drogtester

www.alko-test.com Tel: 0730-91 45 00

Det godkända alkolåset

www.ackumulatorbatteri.se Info@ackumalatorbatterier.se

Behandlingshem

www.asperger.se Tel: 0921-691 70

Besöksräknare, Personräknare

www.inrego.se

Tel: 08-501 090 00

Entrémattor

www.kabe-mattan.se 0585-255 59

Ergonomi

www.sportgolvsspecialisten.se Tel: 0320-396 00

Gräs, Gräsfröer

www.weibullshorto.se info@weibullshorto.se

Hotell

GODKÄNT ENLIGT SS-EN 50436-1 OCH -2

Skogsbrukets Varuhus

www.drager.se

Arbetsbänkar, Bord, Stolar

!"#$%&'(()*+,%&&% -..-!%/-012%023$4560Bevattningsanläggningar

www.ljunggrenand daughters.se Tel: 0243-153 50

Facklitteratur

www.hotelskansen.se Tel: 0431-55 81 00

Inredningar, Detaljer Offentligmiljö

LARSON www.ljunggrenand daughters.se Tel: 0243-153 50

Bageri, Konditori

www.vimmerbybageri.se Tel: 0492-141 42

Batterier

www.rainbird.se Tel: 042-25 04 80

Bevattningsanläggningar

www.aquadesign.se Tel: 08-720 61 50

Bildbyrå

www.larsonforlag.se Tel: 08-732 84 60

Förlag

www.folkuniversitetetsforlag.se Tel: 046-14 87 20

fönster, Fasader & Dörrar

Allt från stationära till portabla batterier & tillbehör Tel 08-766 75 50 www.batterigrossisten.com Kontakta oss för katalog!

www.ibl.se

Tel: 0435-44 07 65

www.lekolar.se

kundtjanst@lekolar.se

Inspelningsmedia Batterier och tillbehör

www.mediastore.se

Tel: 08 591 182 82 E-mail: info@mediastore.se

Fordonsenheter för körjournal, ISA, bilbokning och analys.

www.tunamontage.se Tel: 016-34 21 30

www.autokatalogen.se

BE S ÖK OSS PÅ WE B B E N !

AlkoLås i Skandinavien AB

Isbanemaskiner

Lekmaterial

Märkning

Skyltar

B E S ÖK OS S P Å WEBBEN!

Skogsbrukets Varuhus

www.izomaskin.se Tel. 0291-206 80

Jordprodukter

www.hasselforsgarden.se Tel: 019-761 42 00

Kaffeautomater

www.jobmeal.se Tel: 08-761 28 28

Konferensanläggningar

www.hotelskansen.se Tel: 0431-55 81 00

Konferens

www.lekolar.se

kundtjanst@lekolar.se

Ljudsystem

www.prophon.se Tel: 08-92 86 00

Läromedel

www.lekolar.se

kundtjanst@lekolar.se

Modulbyggnader

www.woodcon.se Tel: 0372-502 12

Motorer

!"#$%&'(()*+,%&&% -..-!%/-012%023$4560Möbler offentligmiljö

www.lekolar.se

kundtjanst@lekolar.se

Parker

www.aquadesign.se Tel: 08-720 61 50

Presentreklam, Profilkläder, Företagspresenter

www.tuppreklam.se david@tuppreklam.se

Restaurang, Storkök Butiksmaskiner

www.hava-skyltar.se Tel: 040-671 77 50

Slamutrustning

www.rolba.se

Tel: 0291-47 10 50

Storköksprodukter

www.ljunggrenand daughters.se Tel: 0243-153 50

Säkring av lekplatser

www.lekplatskontroll.se

E-mail: info@lekplatskontroll.se

Trafiksäkerhet

!"#$%&'(#)*+, -.,/01*2$23

www.kalixfolketshus.com Tel: 0923-166 05

Konferens

Tel: 0670-611 16 69

maskin.motor@stromsund. mail.telia.com

Muddring

www.ljunggrenand daughters.se Tel: 0243-153 50

Skolmaterial

www.pekuma.se Tel: 0370-472 00

Träd & skogsvård

AHÅS

Vassröjning & Sjögrävning

Skogsbrukets Varuhus

www.folkparken.net Tel: 0910-101 62

www.ahas.se

Tel: 0550-310 07 / 0550-101 96

www.lekolar.se

kundtjanst@lekolar.se

!"#$%&'(()*+,%&&% -..-!%/-012%023$4560-

Vi jobbar för barns rättigheter.

I FN och i din kommun.

Bli Barnrättskämpe och arbeta för att miljontals barn får en bättre morgondag.

Besök oss på www.räddabarnen.se och bli månadsgivare idag.

Posttidning B

Vid obeställbarhet returnera tll: Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå.

RÄTT SKYLT DIREKT Behöver du en skylt eller en säkerhetsprodukt, kan vi leverera. Snabbt och enkelt.

Vårt sortiment täcker de flesta behov. Vi har över 4000 skyltar och säkerhetsprodukter i lager, färdiga för omgående leverans.

Vi gör även alla sorters specialskyltar, kontakta oss för förslag. Vi har arbetat med skyltar i mer än 60 år. Det är en trygghet.

“ I KATALOGEN OCH I VÅR WEBB-BU TIK ÖVER

4000

PRODUKTER FÖ R LEVERANS DIR EKT” HÅVA SKYLTK

- RÄTT HÅVA SKYLTAR

SKYLT DIREKT

11

ATALOG 2010/20

Beställ katalogen på www.hava-skyltar.se ER FÖR LEVERANS

“ÖVER 4000 PRODUKT

DIREKT”

SKYLTG KATALO

STOR

T SORTIMENT

KTER SÄKERHETSPRODU

10/11

www.hava-skyltar.se

Besöksadress: Järnyxegatan 6, Box 9056, 200 39 Malmö - Telefon: 040-671 77 50, Fax: 040-671 77 55 E-mail: sales@hava-skyltar.se, www.hava-skyltar.se