Tidningen Skogsentreprenören nr 1-2012

SkogsEntreprenören En medlemstidning från smf

# 1•2012

Många kom till lyckad stämma DESSUTOM • Profil • Nyckeltal • MER FRÅN MEF • Instick från Sveaskogs vd • barnbok visar hur anna skotar • ny personal • Nya i styrelsen • Fler med i stöldstopp • Nya internrevisorer

Skogsbolags agerande omodernt och oproffsigt Flerträdshantering håller inte vad den lovar Väglängdsmätning utan kontroll Liknande problem för Entreprenörer i Tyskland

profilering UNIK nyhet i skogssverige SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

1

annons

www.forest-life.se!

Se vår video www.markusson.se

Se vår video med senaste modellerna på www.markusson.se

Vi är butiken där! arborister, skogsarbetare! och de som gärna vistas! utomhus kan hitta bra! produkter till bra pris,! med vänlig kundtjänst.!

Välkommen in i vår! webbutik!

Annika & Barry!

Shanahan!! info@forest-­‐life.se www.forest-­‐life.se

Skogsentreprenören1201_Layout 1 2012-01-27 09.43 Sida 1

SP 451 LF är det populäraste gallringsaggregatet i Sverige, och har varit det i många år. Våra konkurrenter kliar sig i huvudet och undrar varför. Det gör inte vi…vi vet varför och det gör våra kunder också. Ring Bo eller Anders så hjälper dom dig till rätt spec på just din 451:a, för din maskin och ditt gallringsuppdrag.

Tel: 0372-25342 • www.spmaskiner.se

2

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

26698 Hjärnarp 0760155646, 0431-­‐455424

SP aggregat med flerträdshantering

Är du redo

för contortagallring?

Gallring av contorta kan vara en kvistig och komplicerad arbetsuppgift.

Men rätt utrustning underlättar – så hör av dig i god tid innan du ska börja!

JohnDeere.se

Skogsentreprenören_Deere.indd 1

2011-09-13 11.48

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

3

Här bjuds personer med kunskap om hur skogsnäringen fungerar in för att ge sin bild av skogssverige i allmänhet och Sveriges skogsentreprenörer i synnerhet.

Instick: PO Wedin

”För varje företag gäller – lyssna på kunden ”

A

PO Wedin, vd Sveaskog.

lla som arbetar i skogsnäringen och läser branschmedia känner väl till spelet mellan entreprenörer och skogsbolag. Den ena sidan tycker att man får för lite betalt, den andra förväntar sig å sin sida bättre kvalitet och mer flexibilitet från entreprenörerna. Men den tillspetsade retoriken i utspel och debattartiklar tycker jag är helt i sin ordning om parterna samtidigt på en djupare nivå erkänner sitt beroende av varandra. För så är det ju – i ljuset av den ökande internationella konkurrensen måste vi hitta bra lösningar för både bolag och entreprenörer för att kunna vara konkurrenskraftiga.

Denna utmaning ska också ses i ljuset av att produktivitetsutvecklingen i skogsbruket har avstannat. Här har skogsbolagen och entreprenörerna - tillsammans med maskintillverkare och andra skogsägare – ett gemensamt ansvar för att se till så att teknikutvecklingen tar fart igen.

Sveaskog anlitade år 2011 cirka 200 skogsmaskinentreprenörer. Vi är en av landets största uppdragsgivare och har i kraft av vår egen kompetens och erfarenhet mycket att ge tillbaka till skogsentreprenörerna. Och även om det kanske

kontakt

Internet: www.skogsentreprenad.nu

Ansvarig Utgivare: Ulf Sandström ulf.sandstrom@skogsentreprenad.nu Redaktör: Erik Säfvenberg erik.safvenberg@dynamopress.se Annonser: Jonas Sjöström 090-349 37 06 E-post: jonas.sjostrom@tntvb.se Produktion: Dynamo Press AB Tryck: Tryckmäklaren i Norr Upplaga: 8 000

4

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

Adress: Tyska Brinken 28 111 27 Stockholm Tel. 08-655 41 90 Fax. 08-655 41 45 E-post huvudkontoret: smf@skogsentreprenad.nu

uppfattas som provocerande i sammanhanget vill jag lyfta fram vad som gör ett stort företag, likväl som en enskild entreprenör, framgångsrikt – nämligen att lyssna på kunden.

Jag började som vd på Sveaskog hösten år 2011. Min ambition har alltsedan dess varit att hitta ett mer kundorienterat arbetssätt i allt vad vi gör. Vi implementerar i början av 2012 en ny organisation som genom ett decentraliserat arbetssätt och med tydligare lokalt resultatansvar är ett sätt att komma närmare kunden och dem som vi har affärsrelationer med.

Men att vara kundorienterad är inte samma sak som att vara villig att sälja sina tjänster eller produkter till lägsta möjliga pris. Tvärtom. Genom att lyssna på kundens behov kan man få en kvalitet i sin verksamhet som gör att man kan ta bra betalt. Jag tror att morgondagens vinnare bland skogsentreprenörerna är de som är utvecklingsbenägna och flexibla i sitt tjänsteinnehåll, som ständigt arbetar med effektiviseringar och som ger sina anställda en bra och trygg arbetsmiljö. Och jag vill ge SMF beröm för att de genom sitt program Regelrätt Entreprenad hjälper sina medlemsföretag att arbeta med dessa frågor.

Avslutningsvis vill jag kort lyfta en annan viktig fråga: mångfalden.

Några av de utmaningar som både entreprenörer och Sveaskog - och för all del hela skogsnäringen - står inför är gemensamma. Vi har idag alldeles för få kvinnor och medarbetare med annan bakgrund – utbildning, etnicitet, med mera - i vår bransch. Här har vi ett gemensamt jobb att göra för att hitta morgondagens skogsarbetare. Jag välkomnar en dialog med SMF och andra skogsaktörer för att nå bättre resultat i detta arbete.

PO Wedin vd, Sveaskog

debattören

Öppet brev från en medlem till en företagsutvecklare i SMF

Tankar från verkligheten

I

nom kort ska vi ha förhandling med vår uppdragsgivare.

Vet inte direkt om man kan kalla det förhandling när vi är så pass långt bort från varandra. Det är väl mer ett samtal.

De tycker att det är rimligt att vi ska godta i princip nollbud när prisutvecklingen visar allt annat än detta. Vi har inte haft något nytt prisavtal sen dryga två år tillbaka, och om man ser på senaste prisindex för våra maskiner så har skördaren stigit nästan med 6 % och skotaren någon procent ytterligare. Detta är exkl. löner så ytterligare ett par procent ska läggas till.

Om man sedan tänker på vinstmarginalerna generellt i vår bransch, så måste priserna upp ytterligare från detta. Ska jag vara riktigt ärlig känns det hopplöst att ens diskutera med dem, vi har redan varit på ett antal ”lönesamtal” utan resultat.

Det är som att de försöker nöta ut oss till att skriva under.

Dessutom lägger de på mer och mer i vår ”portfölj” utan att vi ska få skäligt betalt. Senaste exemplet är det här med ett extra sortiment (klentimmer). Något som många entreprenörer sorterar ut direkt i skogen. Vår uppdragsgivare har ”beslutat”, utan egentligen någon diskussion att entreprenören ska ha 2 kr extra per kubik för denna hantering.

För att underlätta för skotarpiloterna vill man ju gärna ha igång färgmärkningen på skördaren, men detta skulle enbart kosta 35–45 000 kr varje år. Av de då ursprungliga 2 kr extra har vi då kvar ca 1,3kr/m3 för själva hanteringen av klentimret (aptering, högläggning, transport med skotaren och avlastning). Man behöver inte vara speciellt begåvad för att räkna ut att inte heller detta går ihop.

Sen är det all kvalitetssäkring vi ska gå igenom. Nu kräver kunden att vi ska skaffa egen certifiering. Jag menar inte på något sätt att de är fel med certifiering, de är tvärtom väldigt bra. Man får ökad kontroll på företaget och verksamheten så de tjänar verkligen sitt syfte. Men de ger betydligt mer administration och det tar tid från annat arbete som man får ta igen under annan tid. Nu är ju jag relativt ung och har inget problem med datorer och dokumenthantering. Hade exempelvis min far varit tvungen att gå igenom detta hade det tagit betydligt längre tid och krävt mer handledning. Något som hade ökat kostnaderna ytterligare.

Vi brukar påtala detta vid förhandlingar, att de administrativa kostnaderna ökat och med bland annat certifieringar och att prislistan därför ska korrigeras därefter. Men de tycker att det ligger mestadels i vårt intresse att utföra detta, och därför kan de inte gå med på någon korrigering. Jag håller med om att det är i vårt intresse att göra detta och skulle inte vilja ha det ogjort, då det ger bättre kontroll av verksamheten, men de påtalar ju ofta hur viktiga dessa är för kundens räkning men när det kommer till förhandling är de inte beredda att bidra med sådant de finner värde i.

För några år sedan gick vi igenom SMF:s Regelrätt Entreprenad och blev godkända. Då betalade uppdragsgivaren ut en liten summa per kubik för att de var drivande i processen. Till året därpå följande förhandling tänkte de ta bort denna betalning. Är det inte meningen att kvalitetssäkringar och certifieringar ska vara ett kontinuerligt och föränderligt arbete för all tid?

Om inte vi som entreprenörer kan reglera priser efter växande omkostnader och stigande prisutveckling, hur tycker då

skogsbolagen att vi ska göra? Man får ofta höra att de inte har några pengar till förfogande att höja priserna till entreprenören men jag finner det en smula märkligt när man ser deras företags årsredovisningar.

Vidare är tidsrapporteringen som vår uppdragsgivare använder ofta ett hinder för oss vid förhandling. Rätt använt är det ett utmärkt verktyg till uppföljning av maskinerna, men som jag ser det utnyttjas den alltför ofta i fel syften. Hade jag fått bestämma hade jag kastat ut ”skak-uret” för länge sedan. Enligt min mening och eftersom vi ska vara så kallade ”fria entreprenörer” är dessa driftsuppgifter som vi skickar varje kväll enbart till för våra ögon och inte våra kunders. Visst måste vi skicka in produktionen men de behöver inte veta när och varför min maskin stått still. Varför ska kunden veta exempelvis hur länge jag jobbat, hur länge jag har haft rast, hur många träd i timmen jag kört, vilket TU maskinen har och så vidare. Dessa siffror används sedan fel. Oftast i prisförhandlingar för att påpeka våra brister och vad vi måste jobba på för att kunna öka lönsamheten. Det är sällan tal om vad kunden ska göra för att skapa bättre förutsättningar för oss.

Så är det ofta i förhandlingarna, att vi måste jobba på att förbättra oss, och givetvis strävar vi alltid efter att förbättra och göra verksamheten mer lönsam men uppdragsgivaren måste också ta sitt ansvar som kund om de i fortsättningen vill ha ut virke ur skogen. Ofta får man höra att vi ska vara tacksamma att vi har körning men jag tycker att kunderna ska vara mer tacksamma för att vi entreprenörer väljer att arbeta för just dem.

Någonstans i allt detta måste dock även vi entreprenörer sätta oss ner och vara lite självkritiska. Hur har vi hamnat i denna sits med vikande lönsamhet och sämre förutsättningar? Hur kan det komma sig att man kan köpa en ny hjullastare för 1,5 miljoner och sedan ha en timpenning på över 800 kr/h när vi i skogen har en timpenning på strax över 700 kr för en maskin som nästan kostar 4 miljoner? Någonstans är det vi entreprenörer som har skrivit under alla dessa dåliga avtal med prissänkningar och det är också vi som nu måste ta oss i kragen och inse att detta inte kan fortsätta i samma riktning.

Jag är i denna bransch för att jag tror på en förändring.

Industrierna kommer även i framtiden behöva råvara i form av virke, men skogsbolagen måste genast få upp ögonen för deras entreprenörers situation. Det har i några delar blivit lite bättre, men inte tillräckligt. För att få till stånd en förändring tror jag vi entreprenörer måste samarbeta i större utsträckning.

Som det är nu är vi för långt ifrån varandra och ingen annan än skogsbolagen tjänar på detta. Ensam vid förhandlingsbordet känner man sig väldigt liten, och det enda man kan göra är att inte skriva på dåliga avtal och hoppas att andra gör detsamma.

Kanske skulle vi entreprenörer som exempelvis är verksamma åt samma kund och inom samma område göra gemensam sak vid förhandlingsbordet för att skapa bättre förutsättningar att lyckas?

Det var mycket ris i ett och samma mejl. Det finns naturligtvis ljusglimtar och fördelar med att vara entreprenör men ibland känns de väldigt långt borta!

En SMF-medlem SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

5

läget i skogen

Skogsbrukets kostnader och intäkter 2010

Råvarukostnaden största del av kostnadsökningen Samtidigt som kostnaden för drivning ökat med 4 procent under 2010 jämfört med året innan, ökade industrins råvarukostnad med 18 procent. Det redovisar publikationen Resultat från Skogforsk nr 4-2011 där man sammanställt skogsbrukets kostnader och intäkter 2010.

S

– Branschen borde skänka en stor ”Skogs-Oskar” till alla entreprenörer och maskinförare som hela tiden bevisligen håller kostnadsökningen i schack, detta trots att förutsättningarna från kunderna hela tiden blir sämre, säger Ulf Sandström, vd i SMF.

kogforsks och Skogsstyrelsens gemensamma enkät visade 2010 att kostnaden för föryngringsavverkning ökade med 2 procent och för gallring med 3 procent.

Om man väger ihop markberedning, plantering och röjning så blev skogsvårdskostnaden per hektar densamma som 2009.

Däremot ökade industrins råvarukostnad med hela 18 procent, huvudsakligen ett resultat av högre virkespriser.

Men lika intressant som att se

på enskilda års kostnadsökningar kan vara att se längre trender i kostnaderna och då ser man tydligt att skogsbrukskostnaderna, kostnaden för föryngringsavverkning och gallring alla ligger 140140 under KPI:s, konsumentprisin120120 dex, utveckling om man jämför 100100 kostnaderna från 1996.

80 80 Virkespriserna och transport60 60 kostnaderna ligger klart över, 40 40 medan kostnaden för skogsvård 20 20 0 ligger nästan exakt på samma 0 1996 1996 utveckling som KPI. KPI

Transportkostnad Gallring Gallring

20 1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

Foto: Sverker Johansson Foto: Sverker Johansson

40

2010

Föryngringsavverkning SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012 140

KPI

KPIKPI

KPI

80 80 100

115115

Transport Gallring Gallring rel tal rel tal

KPI rel tal

KPI relKPI tal rel tal KPI rel tal

KPI relKPI tal rel tal

60 60 80

KPI

60

40 40 40

40 40

20 20 20

20 20 20

0 0 0 1996 19961996 1998 19981998 2000 20002000 2002 20022002 2004 20042004 2006 2006 2006 2008 2008 2008 2010 2010 2010

0 0 0 19961998 19982000 20002002 20022004 20042006 2006 2008 2008 2010 2010 1996 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

120 100

40

120

KPI

115

KPIKPI

110110

Faksimiler av rappor105105 egna grafer över tens skogsbrukskostnad, 100100 föryngringsavverk95 95 ning och gallring.

Den 90 90 gröna linjen 1996 1996 1998 1998 2000 2000 2002 2002 2004 2004 motsvarar KPI.

rel tal Slutavverkning Slutavverkning relVedpris tal rel tal

Gallring

2008 2008 2010 201

120120

160 120120 140 100100 120

Skogsbruk rel tal

140

KPIKPI

Skogsvård Skogsvård

140140180

KPI

60 60 60

60

100

KPI relKPI tal rel tal

80 80 80

80

120

Vedpris Vedpris rel tal rel tal

KPI relKPI tal rel tal

KPIKPI

120120 120 100100 100

100

6

Skogsbruk Skogsbruk rel tal rel tal

Virkespriser Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning

120

0

Det är intressant att konstatera att det nästan bara var transportkostnaden som följde med när virkespriserna sköt i höjden 2010.

– Tänk om betalningsförmåI Skogforsks publikation gan vore lika stor för tjänsterna skriver man i ”Trender 1996– som för råvaran, då skulle skogs2010” att: ”Skogsbrukskostnaden branschens rekryteringsproblem visar skogsbrukets samlade kostvara ett minne blott. De bästa nader för drivning, skogsvård, företagarna slogs om uppdragen vägar m.m. Den har ökat sedan och de bästa ungdomarna köade början av 2000-talet.” på utbildningarna.

Vidare skriver man att: ”1996– Istället fortsätter man i bran2006 sjönk kostnaderna för drivschen att klia sina huvuden för ning. att hitta nya vägar till billigare Sedan dess har kostnaderna tjänster och hur man kan presökat, dock i långsammare tempo sa alla till en högre produktivitet. det senaste året.”

Virkespriser Virkespriser Transportkostnad Transportkostnad Att råvarukostnaden ökat med 180180 140140 18 procent är tydligen inget man Man kan likaKPIgärna skriva att 160160 KPI 120120 140140 KPIKPI bryr sig så mycket om eftersom återhämtningen för avverknings100100 120120 det är en naturlig 100 del i en skogoch skogsbrukskostnad som 80 80 100 80 80 självklart är lig verksamhet, och framför allt skedde 2008, 60 60från 60 60 det bara att gratulera markägarnivåer långt under KPI, avstanna40 40 40 40 20 20se en na som fått del av högkonjunkde under 2009 för att åter 20 20 0 0 0 0 turens goda effekter, tycker Ulf2002 20042004 20062006 liten uppgång 2010.

Av alla 1996 1996 1998 1998 2000 2000 2002 1998 1998 2000 2000 2002 2002 2004 2004 2006 2006 2008 2008 2010 2010 1996 1996 1998 1998 2000 2000 2002 2002 2004 2004 2006 2006 2008 2008 2010 2010 Sandström. £ avverkningskostnader är det gall-

140140 140

140

ring som ligger närmast KPI efter en gynnsam utveckling sedan 2008.

Skogsvård KPI

2006 2006 2008 2008 2010 2

läget i skogen

”Mät med trippmätare” Att använda moderna trippmätare som underlag för ersättning för skotningsavstånd borde vara självklart, menar Ulf Sandström vd på SMF Skogsentreprenörerna. De flesta skogsbolagen håller inte med, men det finns faktiskt bolag som redan idag använder metoden.

Metoden att mäta en genomsnittlig väglängd för transport av virket vid en avverkning – från skogen till avlägget vid vägen – är inte sällan en orsak till diskussion mellan entreprenör och kund. En metod är att mäta på kartan.

– Det känns som rena stenåldern när det finns moderna hjälpmedel i skotarna, som trippmätare. Idag är många entreprenörer i händerna på de mätvärden kunden

tagit fram. Budskapet från SMF till entreprenörskåren är att alla som har moderna trippmätare i sina maskiner vägrar godta något annat än denna utrustning för mätning av köravstånd. Inga andra mätmetoder kan spegla den verkliga körsträckan bättre. Naturligtvis sker sedan en uträkning som tar hänsyn till företagsspecifika förutsättningar och arbetssätt som påverkar slutresultatet, säger Ulf Sandström.£

Kommentarer från skogsbolagen

– Det vi sett är att om man ändrar sättet att mäta, ökar också avståndet och det innebär en löneglidning utan dess like.

Min generella inställning är att om man ändrar handelsmåttet, oavsett om det är definitionen på fastkubikmeter under bark eller sättet man mäter väglängd vid skotning, måste också ersättningen ändras så att inte ersättningarna sticker iväg. Det vi sett är att det plötsligt blir längre när man ändrar sätt att mäta och det är inte rimligt.

Fredrik Forsén,

regionchef norr, Billerud

– Ersättning för väglängd vid skotning baseras ofta på terrängtransportavståndet som är sträckan mellan avlägget och virkets tyngdpunkt på avverkningsobjektet. I de fall där den modellen används så är ersättningsnivån anpassad och uppbyggd efter den modellen. Fördelen med det kan vara att god planering av körningen lönar sig. På så sätt är modellen produktivitetsdrivande vilket alla i branchen är betjänta av. Att ersätta efter trippmätaren är inte det, inte heller ersättning per timme.

Jon Rudman, teknisk chef, Stora Enso

– Frågan är varför man ska ändra? Idag mäter vi på kartan och gångrar med 1,3. Det värdet använder vi sedan som underlag för ersättning, en ersättning som båda parter kommer överens om i avtal. Vi hävdar inte att den är den sanna väglängden, men den är enkel att kontrollera och ett objektivt värde att använda som underlag vid förhandlingar.

Urban Nordmark,

Dan Glöde, skogsskötselchef, Mellanskog

SMF:s utspel verkar helt rätt utifrån entreprenörernas perspektiv eftersom splittringen hos kunderna verkar total: allt från affärsmässiga kommentarer till ensidig maktfullkomlighet.

– Huvudanledningen till att vi inte använder trippmätare som underlag för upphandling är att våra prestationsnormer inte är utformade utifrån total körsträcka. Det vore som att jämföra äpplen och päron. Sedan är ersättning baserad på körd sträcka inget som motiverar effektivisering av körningen.

Vi och hela branschen behöver duktiga och effektiva entreprenörer.

Tomas Johansson, Verksamhetsutvecklare, SCA

avverkningschef, Sveaskog

– Vi har inte bundit oss till något särskilt sätt att mäta. Underlaget för ersättningen är egentligen bara en del av affärsuppgörelsen och vill entreprenörerna ha trippmätning som underlag för ersättningen är vi beredda att diskutera det.

Det vi tycker är viktigt är att underlaget som används för ersättning är konsekvent och ger lika behandling för olika entreprenörer. Entreprenörerna ska ha skäligt betalt och vi är beredda att ta en diskussion om ersättningen ifall vi räknat fel eller om förhållandena är extrema.

SMF kommenterar:

– Vi är tveksamma till att använda trippmätning, eftersom det är för stor spridning mellan olika maskiner på mätresultatet.

Därför använder vi ett medelskotningsavstånd och slingtillägg som vi beräknar från bland annat kartmaterial och som vi förhandlar med entreprenörerna.

Jan Åhlund, skogsbrukschef Holmen.

– Det är en svår fråga och vi har inte tagit något principbeslut, men tycker att det viktigaste är att mätningen blir rätt och att alla är överens. Vi har inte låst oss vid hur mätningen ska gå till.

Thomas Höijer, Skogsbruksutvecklare Sydved, region Syd

Skogsmaskinförare huvudperson i barnbok Styrkan sitter inuti

Anna kör skogsmaskin

Manus: Anna Andersson Utter & Jenny Claesson · Illustrationer: Stina Durgé

Anna Andersson Utter från Norberg valde att bli skogsmaskinförare, trots en bindvävssjukdom som egentligen kunde gjort henne till sjukpensionär. Hon tilldelades utmärkelsen ”Årets Eldsjäl” vid Forest Industry Awards 2009 och nu är hon huvudperson i en barnbok om henne själv: ”Styrkan sitter inuti - Anna kör skogsmaskin”. Vinsten går till välgörenhet. Jenny Claesson och Anna Andersson Utter har skrivit boken tillsammans. Den har givits ut som ett pro bono-projekt av Add Gender med stöd av bland andra SMF. SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

7

Nya i SMF:s styrelse

Lisa vill in med nytänkande i styrelsen Lisa Johansson från Sunnaryd, fyra mil söder om Värnamo, kommer att arbeta för att göra SMF Skogsentreprenörerna till en modernare organisation där hon vill bidra med ett annat tänkande i styrelsen.

– Jag vill att vi visar att vi är en stark organisation som argumenterar för lönsamhet och teknik, utan att fastna i enskilda frågor, säger hon .

D

et var våren 2011 som Lisa Johansson, eller Elisabeth som hon egentligen heter i förnamn ”det är det ingen som kallar mig”, fick frågan om hon ville ingå i SMF:s styrelse. Hon berättar att hon haft en relation till SMF sedan 2000, i förstahand från skogsvärlden runt SMF, senare som medlem och ordförande för Boråssektionen.

Lisa Johansson har bland annat arbetat som affärsutvecklare på Stora Enso, på reklambyrå riktad mot skogsbruket och som produktchef på Trelleborg Wheel Systems. Hon är delägare i Pelles Skogstransport AB som hon driver tillsammans med sin man och har sedan flera år skrivit åt diverse tidningar med skogligt innehåll.

Dessutom har hon bisysslor inom turism, som brukshästkörning och bed and breakfast.

– Jag tycker att det är viktigt att fundera på hur SMF uppfattas av omvärlden. De ska se oss som en modern och framåt organisation som har hög status hos entreprenörerna.

Samtidigt får vi aldrig glömma den enskilde maskinägaren och deras villkor. Det är för dem vi jobbar, säger Lisa Johansson.

Hon menar också att det är dags att öka kontakten med markägarna för att de ska få en ökad förståelse och bättre bild av de entreprenörer som gör jobbet i deras skogar. En hjärtefråga, då hon själv är skogsägare. Ökat företagskunnande hos entreprenörerna är också viktigt för henne.

– Vi måste se till att de går att driva entreprenörsföretag, att kunna vara verksamhetsledare utan att behöva köra kvällsskiftet också, anser Lisa. £

Carita imponerad över SMF:s målmedvetenhet Carita Bäcklund, Orsa besparingsskog, är ny ledamot av SMF Skogsentreprenörernas styrelse och ser en fördel i att komma lite utifrån.

– Det gör att jag kan se saker med andra ögon. Samtidigt är jag uppriktigt sagt väldigt imponerad över hur målmedvetet SMF jobbar med många frågor, säger hon.

U

nder de senaste 15 åren har hon agerat beställare och tror sig kunna lägga ett kund-beställarperspektiv på frågor som berör SMF. Dessutom har hon användning i styrelsen för sin erfarenhet av att arbeta med personalledning och organisationsfrågor.

– Vi har en egen avverkningsgrupp och några entreprenörsgrupper och vet hur svårt det kan vara att få en grupp att gå runt ekonomiskt.

Hon känner sig inspirerad över att få bli en del av styrelsearbetet och är imponerad över hur bra SMF jobbat med skogsbranschens framtidsfrågor.

– Sättet hur man arbetat med allt från rekrytering och skogens attraktionskraft till dagsaktuella frågor är imponerande och är viktigt för hela skogsbranschen. Det är viktigt för hela branschen med en stark entreprenörsorganisation och det vinner alla på. Att

8

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

ha en organisation som inte driver på andra i branschen är säkert mer bekvämt men inte bra på lång sikt för någon, menar Carita Bäcklund. £

SkogsElmia monter 608 och Skogsnolia monter 1000

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

9

Sandström talar ut

Ris och ros för nyckeltalen

A

Att redovisa ekonomiska nyckeltal för entreprenörskåren orsakar alltid ett antal frågor och ifrågasättanden oavsett vem som tar fram dessa.

SMF har närmare 20 år följt trenderna hos anslutna medlemsföretag med registrerat aktiebolag, från 307 företag 1993 till 543 företag 2010. SMF har alltid redovisat resultatet i procent av omsättningen (nettoresultatprocenten) som ett viktigt nyckeltal. Avstämningen sker då efter finansiella intäkter och kostnader och före bokslutsdispositioner, efter finansiella kostnader för att vi anser att även en räntekostnad är en kostnad som är en realitet i ett litet företag utan större ekonomiska muskler. Varför SkogForsk och andra ibland väljer att redovisa resultatet före finansiella kostnader får de stå för, men visst ser det bättre ut på pappret.

Ett av de viktigaste målen i vår verksamhet i SMF har varit att skapa en förbättrad lönsamhet för våra medlemmar, efter 2010 års bokslut var målet att medianföretaget skulle ha en vinstmarginal på + 5 procent. Tyvärr kan vi konstatera att vi inte har nått hela vägen fram utan det stannade på +3,6 procent för 2010. Vi var på god väg i norra Sverige 2009 med + 4,3 procent och hade goda förhoppningar att klara lite till för 2010, men tyvärr gick det åt fel håll och stannade på 3,9 procent. För södra Sverige kan vi konstatera att det blivit en liten uppryckning från 2,0 till 3,6 procent vilket självklart är positivt.

Medianvärdet på 3,6 procent tycker man borde ha hamnat något högre eftersom norra Sverige låg på 3,9 procent, men median då alla företag i Sverige hamnade i samma korg stannade på 3,6 likafullt.

Nyckeltalen för entreprenörsgrupper hos olika kunder har åkt berg- och dalbana minst sagt. Om vi börjar med katastroferna så har entreprenörerna hos Norrskog och Holmen drastiskt försämrad lönsamhet och nödhjälpsåtgärder har förhoppningsvis redan satts in hos dessa. Sydved måste också skärpa till sig minst lika snabbt. SCA och Sveaskog håller ställningarna och där handlar det om att jobba för att bibehålla lönsamheten hos sina entreprenörsgrupper, och se

det som en utmaning att kunna öka den ännu mer i framtiden. En skärpning har skett hos Södra, Stora, Mellanskog och Norra Skogsägarna men det är fortfarande en bit kvar upp till 5 procent. Korsnäs är de som gjort det riktiga lyftet med sina entreprenörer, från 3,1 procent till 9,5. Hoppas bara att alla i Korsnäs förstår att det är precis det här som behövs för att visa att man menar allvar med att lyfta statusen och öka attraktionskraften för arbete i skogsbruket.

Både ris och ros finns med då ska man tolka årets nyckeltal och från SMF hävdar vi att en förbättrad lönsamhet hos småföretagarna kommer att vara ett måste om branschen ska ha någon som helst chans att konkurrera om bra arbetskraft i framtiden. Fagra tal är genomskådade för länge sedan utan verklighetens villkor är det som kommer att fälla avgörandet. Tyvärr kan man redan nu konstatera att det hos flera av de större kunderna på senare tid återigen har infunnit sig en närmast hysterisk kostnadsjakt. Ändringar av villkor under pågående avtalsperiod, skärpta prestationskrav utan reglering av kalkyler, ingen kompensation för kostnadsökningar. ”Det står andra på kö och vill köra”, ”du har för låg produktivitet” samt mycket mer möter entreprenörerna ute i verkligheten hos dessa kunder. Till de kunderna vill man bara säga en sak: Kom aldrig mer och säg att det är resursbrist och att vi ska locka fler ungdomar till skogen, eller att SMF svartmålar branschen för att vi berättar hur verkligheten ser ut, det är precis ert eget agerande som lägger ribban till hur berörda kommer att prata om vår bransch nu och i framtiden. Till berörda entreprenörer vill undertecknad skicka följande hälsning: Byt kund eller dra ner på verksamheten och skriv aldrig på ett avtal som inte ger lönsamhet. Det finns andra som uppskattar dig som skogsentreprenör om inte din nuvarande kund gör det.

Vi ser dock fram emot ett bra skogsår 2012 med förbättrad lönsamhet för alla parter, och att det i sin tur kan skapa en högre status och attraktionskraft för vår viktiga näring i framtiden.

Ulf Sandström, vd smf skogsentreprenörerna

Skogsutbildningar På Gammelkroppa skogsskola hittar du utbildningen du söker!

Den radiostyrda bioenergiskördaren forest ebeaver Framtidens system för att skörda bioenergi energieffektivt med minimal påverkan på miljön.

ebeaver - den radiostyrda redskaps-

bäraren/multimaskinen

ebeaver AB • Gesällvägen 10, 546 33 Karlsborg • Tel: +46 (0) 505 101 60 Mobil: +46 (0) 708 283 556 • www.ebeaver.se • info@ebeaver.se

10

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

Skogsuppskattning och planering Natur– och kulturmiljövård Förnyelsekurs natur– och kulturmiljövård Skogsbruksplanläggning Skogsbilvägen Skogsvård För mer information besök vår hemsida

www.gammelkroppa.se eller ring Peter Stejmar 0590-91011

2-4/4 10-13/4 16/4 17-19/,22-23/5 2-4/5 och 7-9/5 7-11/5

Nyckeltal 2010

Nyckeltalen

ÅR 2004 Soliditet (1) 26,0 Räntabilitet (1) 6,7

2005 2006 2007 28,0 26,5 27,0 7,8 4,6 5,2

Elin ny FU i SMF

2008 2009 2010 26,0 27,1 26,8 5,8 5,5 5,8

Resultat (2) Region Norr (3) Region Syd (3)

4,2 3,6 4,7

5,9 3,6 5,5

2,4 2,0 2,9

2,7 1,7 3,5

2,4 2,7 2,1

3,1 4,3 2,0

3,6 3,9 3,6

Holmen (4) Sveaskog (4) SCA (4) Stora Enso (4) Södra (4) Mellanskog (4) Sydved (4) Norra (4) Norrskog (4) Korsnäs (4) Övriga (4)

4,3 3,0 3,4 2,4 3,6 5,1 3,5 4,4 4,4 6,9 3,4

5,9 2,7 2,8 1,9 5,1 1,9 8,3 6,9 9,1 3,9 5,1 1,6 7,4 3,0 1,2 2,7 1,7 -1,8 6,8 1,9 6,8 1,7

1,8 1,7 3,1 1,5 2,3 3,2 5,0 0,7 -1,3 4,4 2,7

3,2 1,9 4,7 -0,5 2,7 2,9 1,4 0,6 4,0 0,1 2,5

5,0 5,2 4,9 2,8 1,9 0,4 0,3 1,9 5,1 3,1 3,8

2,6 5,1 5,0 3,4 3,1 2,7 0,8 4,0 0,8 9,5 3,6

(1) Median hela SMF (2)Resultat i % av omsättningen (nettoresultat %) hela SMF (3) Resultat fördelat på region (4) Resultat fördelat på kund

Gunnebo OBS! Stormen Gudrun år 2005.

Gunnebo Gunnebo Gunnebo

E

lin Sunesdotter är ny företagsutvecklare i SMF Skogsentreprenörerna. Hon är född och uppvuxen strax utanför Östersund men bor nu i Västerås med ansvar för norra delen av södra regionen. Hon har gått skogsindustriell ekonomi på lantbruksuniversitetet Ultuna i Uppsala. Det innebär att hon är civilekonom med skogsfokus med en magisterexamen i bagaget. Dessutom har hon arbetat på Swedbank, Norrskog och SCA. Hennes ekonomiska kompetens är omfattade men hon erkänner att hon har mer att lära.

– Jag måste lära mig mer om skogsbranschen, men det kan våra medlemmar. Däremot tror jag att jag kan hjälpa många entreprenörer med mitt kunnande om bland annat strategiskt tänkande och marknadsföring. Inte minst hur man gör för att tjäna mer pengar utan att behöva arbeta fler timmar i skogen, säger hon.£

Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd.

Grepp och bärighet från världens ledande Grepp ochoch bärighet från världens tillverkare av slirskydd.

Grepp bärighet från världensledande ledande tillverkare av av slirskydd. tillverkare slirskydd.

Kedjor för: Kedjor för: Skogsmaskiner Skogsmaskiner

Traktorer

Lastbilar

Traktorer

ATV

Lastbilar

ATV

Lars

G

Yngve

Bo

PIG

VG IG PT V-A

AT

LXE

E -F-LF ILNIN

Prata smörja med oss!

S S GA EG ME M S 0T 60 116

Rocky lite lite Rocky

ReklamBolaget, Vetlanda 0707

L EE GG IG IG PP

ReklamBolaget, Vetlanda 0707

D UD TU T

8 R8-A -A S

XSR

Grouzerlite

Grouzerlite Gunnebo Industrier AB

Gunnebo Industrier AB

Terralite

Terralite

93 Gunnebo Gunnebo 590 Industrier AB 590 93 Gunnebo 590Tel 930490-890 Gunnebo00 AB Gunnebo Industrier Tel 0490-890 00 Tel 0490-890 00 www.gunneboindustries.com 590 93 Gunnebo

www.gunneboindustries.com www.gunneboindustries.com Tel 0490-890 00

Agrol smörjmedel är det självklara valet för dig som har en maskinpark som aldrig får stå stilla. Samarbete med ledande maskintillverkare samt egen avancerad forskning har gett oss unika kunskaper som vi gärna delar med oss av.

Du som användare av våra produkter har säkert många frågor. Till exempel: Varför är det så viktigt att hydrauloljan har rätt viskositet? Kan man blanda oljor? Hur bra är de miljöanpassade produkterna i jämförelse med de icke miljöanpassade?

Vi gör allt för att ge dig smörjmedelsmarknadens bästa produktsupport.

Hitta rätt smörjmedel till ditt fordon och dina körförhållanden på www.agrol.se/ smorjmedel, klicka på ”till tabellerna” – eller prata direkt med någon av oss!

Vi gör rätt val enkelt.

Vi svarar på alla frågor om smörjmedel!

Bo Axelsson Region Syd 08-657 44 46 Lars Ekmark Region Mitt 019-605 17 20 Yngve Lindh Region Norr 08-657 44 31

www.gunneboindustries.com

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

11

Stöldstopp

Allt fler ansluter sig till Stöldstopp VSV, som är ett logistikföretag för allt som har med skogen att göra, har gått med i projektet Stöldstopp.

– Att samverka mot brott är viktigt och dessutom ger samarbetet flera rabatter som är bra för de entreprenörer som vi samarbetar med, säger Reinhardt Ziegler, avverkningsledare i Vänersborg.

A

tt minska stölderna i skogen är viktigt och allt fler går med i projektet Stöldstopp. Inom samarbetet erbjuds flera bra tjänster som underlättar för skogsentreprenörer.

– Vi har haft en del stölder av maskindelar i vårt område och det innebär både förlorade delar och stillestånd, säger Reinhardt Ziegler.

Han menar att SMS-tjänsten är en av många bra tjänster som kan motverka brott. Den innebär att alla stölder som polisanmäls genom Stöldstopp inom ett område automatiskt går ut som ett SMS till alla andra entreprenörer i området som en varning. Dessutom kan man tipsa andra entreprenörer om man upptäckt något misstänkt som gör att andra borde vara på sin vakt.

– Att man dessutom får hjälp med att göra en polisanmälan om man drabbats är bra. Upptäcker man att man har blivit av med delar eller diesel när man kommer

Reinhardt Ziegler, avverkningsledare på VSV i Vänersborg.

ut i skogen är det enkelt att bara kunna ringa till Stöldstopp och lämna alla uppgifter över telefon. Då upprättar de en polisanmälan. Så är den klar att skickas vidare till försäkringsbolaget samtidigt som polisen får en snabb anmälan. Att det finns en anmälan och att delarna är märkta och dieseln färgad är ju en förutsättning för att polisen ska kunna identifiera stöldgods, gripa tjuven och återföra delarna till den rätte ägaren.

Han tycker också att rabatterna på mikromärkning och blådiesel är bra och han tror att många entreprenörer kommer att börja märka sina saker samt färga sin diesel blå.

Dessutom finns rabatter på spårsändare och larmpaket.

– Jag tror det är ett effektivt sätt att stoppa brott och det är bra om vi samarbetar för att involvera fler maskingrupper och sprida insatsen över ett större geografiskt område, säger Reinhardt Ziegler. £

FAKTA/ PROJEKTET STÖLDSTOPP: SMF Skogsentreprenörerna och Svenska Stöldskyddsföreningen SSF startade projekt Stöldstopp 2005, idag är samtliga SMFmedlemmar, många av de stora skogsbolagen, plus ett stort antal entreprenörer på väg och anläggningssidan anslutna till nätverket. En styrgrupp med representanter från SSF, SMF, Försäkringsbolagen, Larmtjänst och skogsbolagen ansvarar för verksamheten medan SSF Svenska Stöldskyddsföreningen ansvarar för driften av verksamheten.

Lyckat försök med blådiesel i värmland

E

fter ett lyckat försök i Norrbotten för att få bukt med dieselstölder från maskiner och lastbilar har man nu börjat använda blå diesel i Värmland och redan efter att försöket pågått bara ett par månader hade dieselstölderna minskat med över 80 procent. Dieseln hade helt plötsligt blivit nära nog omöjlig att avyttra. Upptäcktsrisken blev för stor.

Färgämnet som färgar dieseln blå hälls direkt ner i dieseltanken och 1 liter räcker till 10.000 liter.

Kostnaden för att färga dieseln är mellan 4-7 öre per liter diesel, så det är en billig åtgärd för att förebyg12

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

ga stölder. Kunden får tillsammans med färgämnet även möjlighet att köpa klistermärken där det med tydlighet står att det är stöldskyddad blå diesel i tanken. Märket är även kompletterat med text på engelska.

Dieseln blir med färgämnet tillsatt klarblå och lätt att identifiera för gemene man.

Alla som köper färgämnet registreras och innehavarna av blå diesel kan därför kontrolleras av polisen. Därför kan misstänkta tjuvar som påträffas med blåfärgad diesel direkt misstänkas för åtminstone häleri, eftersom den uppenbart är stulen.

Man kan ringa Katarina Wennman på SMF, Skogsentreprenörernas huvudkontor på 08-6554190 för kontroll om en viss person är behörig att inneha färgämnet, men också för att beställa infärgningsmedlet.

För mer info: ring Ulf Sandström 070-608 42 31.

EntreprenÜrsprofilen: �Münadens kantarell�

NÜdlägesanslag och resa till tyskland

NÜdlägesanslag kan rädda liv

SMF har tagit fram ett nÜdlägesanslag. Tanken är att skylten ska sättas pü respektive maskin. Alla SMF-medlemmar für nügra exemplar gratis. – Vi hoppas pü det här sättet kunna hjälpa till om en nÜdsituaton uppstür i skogen, säger Ulf SandstrÜm, vd SMF.

Fakta:

Alla medlemmar i SMF für ett par exemplar. Du som behÜver fler kan beställa nÜdlägesanslaget hos Katarina Wennman pü huvudkontoret pü telefon 08-6554190.

ALS / ALS-T

FĂślj med till Tyskland!

SMF anordnar en resa till KWFmässan i sÜdra Tyskland 11-17 juni. Visst ska ni med?

Resan utgĂĽr frĂĽn Arlanda med buss fĂśrmiddagen den 11 juni och bussen ĂĽterkommer den 17 juni pĂĽ eftermiddagen.

Program, priser och mer information kommer senare. Intresseanmälan och frügor skickas till info@gabisbussresor.se I vanlig ordning är det fÜrst till kvarn som gäller!

NU TILLGĂ„NGLIG FĂ–R ALLA SKOTARE!

•

HĂśgre snittlast

•

Mjukare gĂĽng

•

Ă–kad produktivitet

•

Ă–kad fĂśrarkomfort

•

Breddbara bankar

•

Hydrauliska stĂśttor

•

FĂśrskjutbar bakre banke

•

Tiltbart i sidled

•

LĂĽg grind ger bra sikt

Kontakta din lokala maskinüterfÜrsäljare.

Hultdin System AB, Skolgatan 12, SE-930 70 MalĂĽ, Sweden Tel: 0953-418 00, Fax: 0953-418 01, E-mail: sales@hultdins.se www.hultdins.se

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

13

högre kvalitet: Certifiering

Enklare följa lagen med certifiering

Arbetsmiljöverket är generellt positiva till certifieringar och andra liknande system där arbetsmiljö ingår, men vill inte kommentera enskilda certifieringar.

– Förebyggande arbetsmiljöarbete där man jobbar systematiskt är bra, säger Helen Nyström, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket.

A

tt det är viktigt att sköta sitt arbetsmiljöarbete vet de flesta entreprenörer. Allt fler väljer också att certifiera sig och att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete som är en del av certifieringen.

Certifieringen kräver dokumentation av en rad arbetsmiljöåtgärder och att man undersöker och rättar till brister i arbetsmiljön.

– Hos de företag som genomfört ett certifieringsarbete eller liknande behöver vi från Arbetsmiljöverket ofta ställa färre

krav på det förebyggande arbetet, eftersom det redan genomförs som en del av lednings- eller certifieringsarbetet.

Samtidigt pekar hon på att den dokumentation som många små företag oroar sig över måste finnas, inte alltid ställs som krav på företag med färre än tio anställda. Men det finns fortfarande åtgärder som måste göras oavsett storlek.

– En sådan åtgärd är riskbedömningar vid till exempel ändrade arbetssätt.

Detta krav ställs på alla företag, förklarar arbetsmiljöinspektör Helen Nyström.

Fakta/Vanliga krav från arbetsmiljöverket

Arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket (AFS 2001:1). I föreskrifterna utvecklas och preciseras hur arbetsgivaren ska gå till väga för att uppfyl-

la sitt ansvar för arbetsmiljön.

Som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsgivaren undersöka arbetsförhållandena, bedöma risker, vidta åtgärder och kontrollera genomförda åtgärder (se SAM-

hjulet). Vilka åtgärder som arbetsgivaren ska vidta framgår av andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket, nämligen de som gäller fysiska, psykologiska och sociala faktorer i arbetsmiljön.

Helen Nyström, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket.

Fakta/ ledningssystem: Ett ledningssystem kan beskrivas som en organisations policy, mål och mätkriterier samt arbetet med att nå målen. Ett ledningssystem har olika inriktning beroende på vad det syftar till. Ett miljöledningssystem syftar till att minska verksamhetens miljöpåverkan och ett kvalitetsledningssystem syftar till att säkerställa och öka verksamhetens kund- och intressentnytta. Ett arbetsmiljöledningssystem syftar till att säkra arbetsmiljöarbetet. En organisation kan ha flera ledningssystem.

Nya internrevisorer PEFC föreskriver att paraplyorganisationer ska genomföra internrevisioner på minst 10 procent av de anslutna företagen årligen. Hittills har SMF Certifiering lagt sig på en högre nivå, då både de reviderade entreprenörerna och paraplyets verksamhet har allt att vinna på att revidera så många skogsentreprenörer som möjligt. Samtidigt är det en kostnadsfråga och det är viktigt att arbeta kostnadseffektivt och inte lägga mer resurser på det än nödvändigt. SMF Certifiering AB anlitar för närvarande fyra internrevisorer, som kompletterar det revisionsarbete man genomför på egen hand. Alla konsulter är välutbildade och oberoende av det område som revideras. Självfallet har de också erfarenhet och kännedom om skogsentreprenörernas vardag.

14

SKOGSENTREPRENÖREN 4 • 2011

Lennart Piper är kemiingenjör mot informationsteknologi och företagekonomi. Han har arbetat med ISO-standardisering i 20 år och tog 1992 initiativet till det svenska standardiseringsarbetet för ISO 14000-serien. Lennart är författare till 15 böcker inom ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Han bedriver sedan år 2000 på deltid ett familjeskogsbruk om 49 hektar.

Björn Nilsson är jägmästare och driver bolaget BJEnergy AB med skogs- och bioenergiuppdrag på konsultbasis. Verksamheterna består, förutom revisionsarbete, främst av utredningar, undervisning, förvaltningsuppdrag och skötselhandledning.

Han arrangerar även skogliga studieresor till British Columbia.

Monika Eriksson har en filosofie magisterexamen i miljövetenskap med specialinriktning mot tillsyn. Hon är dessutom legitimerad sjuksköterska (A-HLR instruktör). Hon är dessutom PEFC- ansvarig vid ett entreprenörsföretag.

Anna-Karin Thun och Anders Nenzén driver företaget AKA-Skog sedan 2006. De bor i Boden men har arbetat över stora delar av Norrland med varierande uppdrag. AKA Skog tillhandahåller tjänster för såväl privata markägare, som skogsbolag och myndigheter som till exempel skogsbruksplaner, värderingar, avverkningsplanering och uppföljningar.

högre kvalitet: Certifiering

Allt fler väljer SMF-certifiering Många skogsentreprenörer har hittills visat SMF Certifiering AB sitt förtroende och ansökt om PEFC gruppcertifiering. Dessutom ligger ett stort antal ansökningar under behandling.

A Broström Skogsentreprenad AB A Lövgrens Maskinavv AB A-Gallring Firma Alenius Skog AB Alfta Skogstekniska Algerbo Skogstransporter AB Alhbin Skogsentreprenad AB ALVE Skogstjänst Anders D. Skogstransporter AB Anders Öhman Skog AB Andersson Bengt Firma Anderssons Skog o Gräv Anton Kasselstrand Firma Ararps Skogsentreprenad AB Bajlon Skog AB Barrsäter Skogs AB Bengtsbo Skogsentreprenad AB Bernbro Skog & Jord Bernhards Skogstjänst AB Berntsson Skog AB Bertil Perssons Skogsentreprenad BJ Skogsservice Bjarnes Slutavverkning AB Björk & Skog AB Björn & Fafas AB Bo Svensson Skogsentreprenad AB Bodafors Skogstjänst AB Boggas Skogstjänst AB Boqvist Skogsavverkning AB Borås Skogsavverkningar AB Boråsens Skog R Johansson Firma B-O’s Traktortjänst i Örträsk AB BP Skog i Delsbo AB Br Nordmark HB Br. Bryntessons HB Br. Jönssons Skogsentreprenad HB Brasab Skog AB Brändbo Skog AB Burträsk Skogstjänst AB BUWAB Skogsmaskiner AB Bäckströms Gräv & Skog Börje Larsson Firma Christer Holmström Skog AB CJ Forest AB Croon Skogsvård KB D & S Skog & Entreprenad AB D. Oscarssons Skogsentr i Tolarp Dahlin Skog AB Dahn Skog & Ved Dalfors Skogsentreprenad AB Dan Tillgrens Skogsarbeten Firma Daniels Skogsentr Järvsö AB Danielsson Skogstrp AB, Dannäs Skogsentreprenad AB Degerslättens Skogsentr AB Dennis Röding DN Skogsentreprenad Firma Drivarn AB Dunbergs Skogsservice AB E Åströms Skogstjänst AB Edvinsson Skogsvård AB Eilert Olssons Skogstransporter Eksåg Entreprenad HB ELA Skogsservice AB Emil Thorsson Skogsentreprenad AB Eng Peter Skogsentreprenad AB Engström Kvistare AB Entreprenad i Od HB Entreprenadmaskiner i Strängnäs AB EPL-Maskin Firma Eriksson Skog i Munksjön AB Erlandsson Bygg o skogsavverkning F o A Skogstjänst AB F:a AJO Anders Jonsson Fa Anders Eriksson Fa Anders Fröding Fa Kent Öhman Fa Per Månsson Fa Ulf Westin Firma Claes Andersson Firma David Eriksson Firma Johansson Ulf Firma Kent Johansson Firma Krister Andersson

Firma Mats Gustafsson Firma Per Fagberg Firma Per-Axel Rolfsson Firma Peter Larsson Firma Sven Aronsson Firma Sven-Erik Johansson Firma Tonny Jönsson Firma Wåhlin Agne Forsbergs Bygg & Anläggning AB Freddes Skogstjänst i Traryd AB Fröbergs Skog Furulunds Entreprenad AB Fågelsund Skog AB Fällmyra AB G. Henryssons Skogsavverkn AB Gateruds Gård Gettjärns Skogsprodukter AB GM Avverkningsservice HB Gottes Skog & Röj AB Grahns Skogstjänst Grinduga Skogsentreprenad AB Grundbergs Skogstransporter AB Gunnarssons Jord & Skog AB Gustavssons Gräv & Skog AB Göranssons Skogsentr AB Gösbo Skogstjänst Firma H Norgren Entreprenad AB Hagerud & Mogren Skogsavv AB Hagifa AB Hallforsens Skog och Maskin Hallsta JSM Hansson i Röke AB Hassela Skogsentreprenad AB Hedemora Skogstjänst AB Hedesunda Skogsgallring AB Hedlunds Entreprenad AB Hedlunds Skogsm i Björna AB HEMAT AB Henrik Jönsson AB Henrik Lundén Firma Henriksson Bodin Skog i Delsbo AB HG Skog och Entreprenad Firma HN-Skog AB Hova Skog AB HTG Skog AB HTP Skogsentreprenad AB Huaberg Skogstjänst AB Hultsjö´s Skogsmaskiner AB, L-G Husby Skog AB Husby-Oppunda Jordbruks AB Hylletofta Skogs AB Håkanssons Jord o Skogstjänst Härnöskog AB Hästens Storskogsentrepr AB Högbergs Maskintjänst Höggärdets Skog & Maskin AB Höglunda Skog AB Högås Skog AB Inge Gustafsson Skogstransp AB Inge Larsson Ingemar Steneteg Ingvarssons Skogsentreprenad AB Isakssons Terrängtransport AB J Dahlqvists Skog AB J W Skogstjänst AB J. Sandberg Skogstjänst AB Jannes & Pelles Skogsavverkn AB JBS Gallring AB JC Gallringstjänst AB J-E Ellström AB Jeans Skogsavverkning Firma JiKå Gallring AB JiPe Skog och Trä AB JMB Skogsentreprenad AB JoDa Skogsentreprenad AB Johan Adolfsson´s Skogstj AB Johan Larsson Skogsservice AB Johanssons Skogs AB, KG Johnsson B. Arne Jon Andersson Jonsson i Ö-vik AB, Tore JP Forest AB JWS Skogsdikning Jämt-Zäta Skogstransporter AB

Jönssons Jord & Skog AB Kalvsbäcken Skog AB Kantsjö Skogstjänst AB Kapah Forest AB Karl-Göran Johansson Firma Karlsson och Gunlers Skogstjänst AB Karl-Willy Karlsson Skog AB KenJo Skog AB Kenneths Skotartjänst Firma Kents Skog o Maskin Kents Skogsavverkningar AB KGM´s Skog AB Kjell Arvidssons Skogsservice HB Kjell Ferm Skogsavverkningar AB Kjell Pettersson KM Gallring AB Kolsebro-Snötomta Skogsavverkning AB Komsta Skog AB Konradsbo Skogstjänst AB Krogseredsskogsentr AB Kroksjö Skogs Entreprenad AB Krokström Per Maskingallring AB Krångelbygget AB KvistarLundqvist AB Kågedalens Skog AB Kärdeviks Skogsentreprenad AB Lama Skogstjänst HB Landby Forest AB Larsens Skogsmaskiner AB, Lennart Lars-Göran Bratt Firma Larsson Gräv och Skog Firma LE Skogsavverkning AB Lillfole Skog & Ved Rickard Hansson Firma Lindbergs Pröppsdrivning AB Lingärdets Skog AB Lisells Entreprenad AB Lisselåkers Lantbruk Lissjanis Skog AB Ljungskile Skogs AB LM Nyströms Skog AB Lohen AB Lönnemåla Skogsavverkning Lövgrens Skogsmask AB, Tomas M Björk Skogstjänst AB M. Norkvist Skogsavverkning AB Marbexhults Skogsentreprenad Firma Mark & Skog i Skifors AB Markus Nilsson Firma Maryd Skogsentreprenad Mattias Skogsservice i Hörby AB Mekanav AB Micke Fransson Skogsentrepr AB Midskog Entreprenad AB Mikado Skog AB Mjölsereds Skog & Maskin F:a MoElit Skog AB MT Gallrarna i Skorped AB N. Bengtsson Skogstjänst AB NG Forest AB NH Skogsentreprenad AB Nitro Skog AB Nockeröd Jord och Skog Nordmalings Skog & Mark AB Nordmalings Skogsmaskiner AB Norman & Son Skogsavverkn AB NorrHuggarna AB Nyströms Skogsmaskiner AB, Kurt Olas Virkestransport Olle Holmberg Skog Oredssons Skogsentreprenad AB Orrefors Entreprenad AB Orsa Skogsavverkningar AB P. Blomstedts Skogsentreprenad AB P. Halvarssons Jord & Skog AB PEB.s Skogsentreprenad AB Pelles Skogstransporter AB Perssons Skogsmaskiner AB, Br Peter Lundquist Skogsentr AB Peter Sundh Entreprenad AB Petrus Skogstjänst AB P-O Gunnarssons Entreprenad Firma Putte Andersson Skogsentreprenad AB Pyrola Skog AB P-Å Åslund Skogsentreprenad Firma Qvarnsjö Skogstjänster AB R & G Skogsentreprenad AB Ragnarssons Skogsentrepr AB Ramnebergs Skogsentreprenad AB Rejmyre Skogsmaskiner AB Rensby Skogsavverkning AB Resele Skog AB Rickarums Skogstjänst AB Ricky´s Skogstjänst Roger & Sörens Skogsentr AB

Saknas ditt företag? Besök www.smfcert.se för information och ansöknings­handlingar.

Rooth Skogsvård AB Rotviks Skogsservice Firma Rune Nolåkers Rya Skogentreprenad AB Ryttwood AB Röjar’n i Lillviken AB Samuel Filipsson Firma Saxebo Skogsavverkningar SB Skogsfrakt AB Scandimark EOD Sjöns Jord o Skog AB Sjöös Skogstjänst AB Skattunge Trä ek. för.

Skog & Mark H Hermansson F:a Skog & Maskin Logging AB Skog & Trä Torup AB Skog o Marktjänst AB Skogsavverkarn i Jörn AB Skogsby Skog Lars Johansson Skogsdrivning L. Karlsson AB Skogsentreprenad Br. Nilsson AB Skogsnicke AB Skogstjänst i Dalarna AB Skogstjänst i Lövestad HB Skogstjänst Söräng AB Skogsvård Lars Edsvik AB Skotar Anders AB Skotarn i Sörmland AB Skålarps Skogsentreprenad AB Sluthuggarna i Skutskär AB Smååkrans Maskin Firma Snårbergets Skogs och Konsulttjänst AB Sonö Jord-Skog AB Stefan Holmgren Lantbr. Firma Stefan Karlssons Skogsservice AB Strandbergets Skog AB Sundlings Skogsservice AB Svedja Skog AB Svenssons Skogsavverkning AB Sydostavverkning AB Sören Hedlund Gräv o Skogsentreprenad Firma Tabergs Skogsentreprenad AB Tallroths Skogskörningar AB Tanums Skogsmaskiner AB TB Skogstjänst AB TES Entreprenad HB Thilén Skogsteknik AB Thullnérs Skogsentreprenad, K Thörnwalls Entreprenad AB Tjurkhult Skogstjänst AB Tjustbygdens Bygg AB Tjust-Eds Maskin AB TokLog AB Tomas Lundqvist Skogsmaskiner AB Tommy Johansson Torps Gallring AB Torstenssons Skog o Markservice TP Skog Firma Trissan AB TS Skogsavverkningar AB Tuna Skog AB UB Skotning AB UGB Skogsservice HB Ugglereds Skogsavverkning AB Ulf Hektors Skogsentreprenad Ulf Westlin Firma UrJo Skogstjänst HB W J Skogstjänst AB Valtons Skogstransporter AB Wedins Skog AB Vekakärrs Skogsentreprenad AB Verest AB West Valley Logging AB Vesterlaus AB Vibla AB Wintax Maskin AB Vistab i Vindeln AB Wosa AB Vrigstad Alltjänst AB Väckelsångs Skogsmaskiner AB Västanås Gård AB Västavverkning AB Västerbottens Skogsteknik AB Västraby Allservice AB Y. Berggrens Jord o Skogsentreprenad Yxefalls Skogstransporter AB Åkershultsskogstjänst AB Åsebo Skog AB Åseda Skogsentreprenad AB Åtorps Skog Firma Ö.F. Skogshantering AB Örn Skog AB Österby Gallring AB Österrike Skog AB Östgöta Skogsentreprenad AB

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

15

Entreprenör i annan bransch

Entreprenadföretagare om skogsindustrin

– Omodern och oproffsig

Kvalitet och förtroende. Det är helt avgörande faktorer för att nå lönsamhet och tillväxt. Det menar Björn Berg som drivit entreprenadföretaget Bergs Maskin AB i Öjebyn sedan 1980-talet.

SMF kommenterar

BRA att det finns entreprenörer som tackar nej till så kallade ”erbjudanden” från kunder om olönsam entreprenad. Det borde fler ta fasta på och inte gå på kundernas utpressningsmetoder vare sig man är i skogen eller på industrin. Det fordras kunskap och insikt för att driva ett företag, och även mod och styrka för att kunna säga nej tack.

DÅLIGT är att ”träpatronernas” tid inte är förbi ännu, och det dessutom i en tid då skogen står och ropar efter nytt folk. Och något märkligt blir det då samma bolag som sparkar ut duktiga företagare från sågverket samtidigt jobbar aktivt med att locka nya människor till skogsbruket. Tydligen har man på sågverket inte fattat kopplingen mellan sitt eget handlande och hur det påverkar människors syn på den skogliga verksamheten. Skogsbranschen som alla andra branscher blir bedömd efter vad vi gör och inte vad vi säger.

Om skogsbruket från stubbe till industri ska vara trovärdiga och kunna locka nya duktiga människor till en av våra viktigaste basnäringar, ja, då är det dags att i handling också visa att vi kan jobba långsiktigt och skapa ett förtroende för det vi gör. Det som hände Björn Berg med flera på SCA:s sågverk är definitivt inte något som stärker statusen och förtroendet för skogsbranschen. Det kanske är dags att börja koppla ihop orsak och verkan även för ”träpatronerna”!

16

B

jörn Berg gick in som delägare i sin pappas företag i slutet av 1980-talet. 1992 blev han ensam ägare till Bergs Maskin AB som arbetar med alla sorters mark- och anläggningsarbeten.

Sedan dess har företaget vuxit sakta men säkert med bibehållen lönsamhet .

– Jag tror att det är bra att gå lugnt och försiktigt fram så att organisationen hänger med i tillväxten, säger Björn Berg.

Bergs Maskin har

genom att alltid försöka utföra ett bättre jobb än andra.

– Men det gäller också att ha rätt maskin för rätt uppdrag och att ha bra personal som både är bra förare och kan möta kunderna, förklarar han.

2012 kommer att innebära ett hack i tillväxten för Bergs Maskin som från och med årsskiftet tvingats avslutat ett uppdrag som innebar att köra truck och traktor vid SCA:s sågverk i Munksund.

Ett uppdrag som de haft de senaste 12 åren.

– Vi fick ett så lågt bud av SCA att det inte var någon idé att förhandla. Därför vi valde att tacka nej, säger Björn Berg.

drygt 25 anställda, 12 maskiner, hjullastare, Björn Berg menar att grävmaskiner och lastbiSCA:s agerande är både omolar och omsatte förra året dernt och oproffsigt och mest närmare 24 miljoner kroliknar ett gammalt träpatronBjörn Berg tycker SCA:s agenor. tänkande. rande är både omodernt och Björn Berg menar att oproffsigt.

– Det är tydligt att ingen det viktigaste för att nå Foto: Ulrika Andersson ska känna sig säker. Alla ska lönsamhet och tillväxt är kunna bytas ut, säger han. kvaliteten på arbetet.

Det är ett förhållningssätt som Det leder till förtroende från kunBjörn Berg mött enbart inom skogsinderna. dustrin.

– Det är mycket lättare att bli av med – I exempelvis byggbranschen är det en kund än det är att hitta nya, så det tvärtom. Där väljer man att vidareutgäller att alltid göra ett bra jobb, säger veckla och fördjupa samarbeten som han. fungerar bra och det gynnar ju alla parBergs Maskin arbetar mest i områter, säger han. det runt Piteå. Både bra och dåliga Han menar att man som entrepreomdömen om entreprenörer sprids nör ska välja att tacka nej om det inte snabbt. går att tjäna pengar på avtalen.

– Om vi inte har tid att göra rätt för– Som företagare måste man få tjäna sta gången så ser jag inte att vi skulpengar och jag tror faktiskt att många le ha råd. Det är för dyrt för oss att göra yngre entreprenörer inte kommer att fel, konstaterar Björn Berg. stå med mössan i handen utan välja att göra något annat om det inte går att nå lönsamhet, säger Björn Berg.£ Lönsamheten når Björn Berg

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

Viktiga råvaror eller viktigt papper?

Oberoende av vad du producerar vill vi vara med dig på resan.

Oavsett om du avverkar timmer för skogsindustrin eller

Ditt företag får tillgång till modern och effektiv maskinpark utan

producerar tidningspapper för den Europeiska marknaden, lönar

att binda kapital i utrustningen.

det sig att välja finansiering från SG Equipment Finance när du skall investera i ny utrustning. Vi hjälper dig med leasing, hyra eller

Besök oss på www.sgfinans.se eller

avbetalning för din investering av utrustning. Vi finansierar skogs-

kontakta oss på 08-470 95 00.

maskiner och övrig produktionsutrustning inom skogsindustrin.

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

17

Nytt från MEF

RECO til Norge med stor suksess

Prosjektkoordinator Eva Skagestad er svært godt fornøyd med at Skogbrukets Kursinstitutt kan tilby RECO-kurs i Norge.

Effekten av det svenske kurskonseptet RECO med Anders Mörk i spissen, har ryktes over grensen, og entreprenører i Norge har ønsket å kunne ta del i denne suksessen.

I

Norge har vi ikke hatt et tilsvarende tilbud. Skogbrukets Kursinstitutt tok derfor kontakt med Skogforsk i Sverige med ønske om å «importere» RECO til Norge.

– Og ved Skogforsk i Sverige ble vi møtt med stor velvilje. Dermed startet et svensk/norsk samarbeid som nå har endt opp i at norske entreprenører også kan «kjøre RECO».

Avtalen har gitt Skogbrukets

Fakta/SKI Skogbrukets Kursinstitutt (SKI) tilbyr kurs- og andre kompetansetiltak rettet mot skog- og utmarkssektoren i Norge.

Vår styrke ligger i å kombinere pedagogisk og naturfaglig kompetanse tilpasset ulike målgrupper og utdanningsnivå. Les mer om vår virksomhet på www.skogkurs.no 18

Kursinstitutt muligheten til å lære opp to norske RECO-instruktører som får delta i det svenske nettverket av instruktører.

De utvalgte er Ole Bertil Reistad og Terje Stubberud, begge svært erfarne maskinførere fra henholdsvis Lillehammer og Elverum. Høsten 2011 fikk de en innføring i RECO av Anders Mörk, og er nå i full gang med å kjøre kurs i Norge. Kursene i Norge administreres gjennom Skogbrukets Kursinstitutt.

Svært gode tilbakemeldinger:

«Kurset er svært nyttig. Økt bevissthet i forhold til arbeidsgangen og drivstofforbruk gir bedre resultater» er en av mange gode tilbakemeldinger vi har fått fra deltakerne. Det å få «entil-en» oppfølging ute i maskinen oppleves som veldig positivt og verdifullt: -Bedre innstilling av maskinen og

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

endret arbeidsmønster gir en mer behagelig arbeidssituasjon, samtidig som man blir mer effektiv og sparer drivstoff.

RECO er nyttig kunnskap er også nyttig for alle som skal drive opplæring av nye maskinførere. Vi inviterer derfor lærere fra naturbruksgymnasiene til å delta på kurs. I løpet av året vil det også i samarbeid med Maskinentreprenørenes Forbund (MEF) legges opp til at lærlinger får tilbud om RECO-kurs i løpet av læretiden i bedrift. Anders Mörk er positiv til denne typen opplæring: – Det er effektivt å komme tidlig inn i en opplæringsprosess slik at de unge førerne kan danne gode vaner og større bevissthet omkring effektiv kjøring og drivstofforbruk, sier nestoren for RECO i Sverige.

RECO er et kurs i kontinuerlig

utvikling etter hvert som ny kunnskap og erfaring kommer til.

Skogbrukets Kursinstitutt og instruktørene i Norge tar i bruk RECO slik det er kjent fra Sverige, samtidig som det vil bli tilpasset norske forhold. Blant annet vil det være aktuelt å se på drifter i bratt terreng med «RECO-øyne», og implementere dette i kurset. Vi ønsker også å være med på

Nytt från MEF

De to norske instruktørene Terje Stubberud (v) og Ole Bertil Reistad sammen med Anders Mörk under opplæringsperioden høsten 2011.

Foto: Svein Erik Madssveen, «Anleggsmaskinen».

å videreutvikle hjelpemidler som video, og kanskje nedlastbare «apps’» til mobiltelefon for ulike tema fra kurset. Dette arbeidet vil skje i tett

samarbeid med SKOGFORSK og Skogsentreprenören 94 Anders Mörk.

x 140 mm

Eva Skagestad prosjektkoordinator Skogbrukets Kursinstitut

Boggi? Vi fixar bandet

SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER

Skogsstyrelsen utbildar Renovera dina band själv med Halvmånar.

Nya boggiband från 400 mm till 750 mm. Dragande, bärande, miljöband.

Brodd. Svetslänk.

Låsen finns i tre längder och två grovlekar 22 mm + 28 mm

Skogsstyrelsen genomför SYN-kurser i hela landet: • Natur- och kulturmiljövård (Grönt körkort) • Motorsågsutbildningar och körkort • Röjsågsutbildningar och körkort • och flera andra utbildningar Läs mer, kontakta oss och anmäl dig till någon av våra utbildningar på skogsstyrelsen.se/produkter. Du kan även kontakta oss genom vår växel tfn 036-35 93 00

MES - Smide Telefon: 0661-220 00 Mobil: 0702-03 34 84

inf0 @ messmide.se • www.messmide.se

WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE/PRODUKTER

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

19

Foto: Per ericsson

Profilen

Lennart plogat vägen för SMF

Han har varit egen skogsmaskinentreprenör i snart 40 år och medlem i SMF nästan lika länge. Lennart Granqvist menar att SMF gjort mycket genom åren, men att man har en viktig roll även i framtiden.

L

ennart Granqvist startade Grankvistarn AB 1973. Han har sin bas i Österåsen utanför Häggenås, som ligger några mil norr om Östersund.

Sedan fyra år tillbaka har sonen tagit över den dagliga driften av skogsmaskinföretaget. Själv ägnar han sin mesta tid åt en entreprenadverksamhet med bland annat grävmaskiner och plogbilar. Men sitt stora engagemang i SMF, som inleddes 1975, har han inte släppt.

– Jag har bland annat suttit med i styrelsen i 10 år och suttit som förhandlare mot SCA i 18 år för att få fram centrala avtal, berättar Lennart Granqvist.

De centrala avtalen gjorde att skogsbolagen nästan såg entreprenörerna som anställda.

20

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

– Det här är kanske något som i viss mån lever kvar fortfarande, och det har väl helt enkelt gått snabbare för entreprenörerna att ställa om, säger han.

Han menar att dagens entreprenörer är bättre på att förhandla för egen del.

– Nuförtiden är de flesta entreprenörer inte bara duktiga förare utan också duktiga företagare som kan sköta sina förhandlingar på egen hand, säger han.

Lennart Granqvists engagemang i SMF har även handlat om teknik och miljöfrågor. Numera har han bland annat ansvar för att bistå entreprenörer som hamnat i konflikt när det gäller reklamationer.

– Men det har blivit mycket mindre av sådant nu. Det kan-

ske beror på att entreprenörerna är bättre på att förhandla på egen hand, säger han.

SMF:s roll i framtiden tror

Lennart mycket kommer att handla om utbildning, att hjälpa skogsmaskinentreprenörerna att bli ännu bättre företagare.

– Vi måste hjälpa våra medlemmar att bli ännu kunnigare när det gäller att styra sin verksamhet, exempelvis genom certifiering, säger han.

Många känner säkert igen Lennart Granqvist från SMF:s årstämmor där han suttit som ordförande.

– Det känns som ett riktigt hedersuppdrag och dessutom har jag fått möjligheten att vara med och arrangera stämman ett tiotal gånger.£

STIHL MS 261 C-Q Med QuickStop Super (Q) högerhandsbroms

Nu 7.390:Ord. 7.690:-

JN A P KAMAROR! V

STIHL MS 241 C-MQ Med QuickStop Super (Q) högerhandsbroms Nu 6.490:Ord. 6.790:-

Skogshjälm G 3000 Ord 775:Nu 599:-

Skyddsbyxa X-Fit Ord 3 400:Nu 2 900:-

PAR

Högeffektiv proffssåg utrustad för säkerhet i världsklass. Vår unika högerhandsbroms QuickStop Super (Q) är integrerad i det bakre handtaget och stoppar kedjan på mindre än en sekund om du släpper taget. Det höjer säkerheten radikalt, inte minst när du förflyttar dig eftersom du kan gå med sågen igång utan att kedjan roterar.

För mer information om våra produkter och aktuella erbjudanden, bara hos din rådgivande STIHL och VIKING specialist i den Servande Fackhandeln: www.stihl-viking.se eller ring 020 - 555 666 Välkommen till Din Servande Fackhandlare!

www.stihl.se

Riktiga redskap säljs bara av experter SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

21

Flerträdshantering

Risk att ny teknik kan bli en fluga Flerträdshantering är en relativt ny teknik som många hoppas ska effektivisera produktionen. Men alla är inte lika säkra.

– Flerträdshantering är inte alltid det mest effektiva, men när det blir så stort fokus på en viss teknik riskerar man att överanvända den, säger Kolbjörn Kindströmer, skogsmaskinentreprenör i Nora.

K

olbjörn Kindströmer har kört en Rottne H8 med flerträdshanterare i drygt två år. Hans erfarenhet av flerträdshantering är att det inte är en färdigutvecklad teknik.

– Risken finns att flerträdshanteraren krånglar mycket och att det medför många onödiga stopp vilket påverkar produktiviteten negativt, säger han.

Kolbjörn Kindströmer upplever det också som att det inte bara är tekniken som är outvecklad. Även metodiskt krävs det mer kunskap för att man ska kunna tala om sänkta produktionskostnader.

– I en bra och homogen tallskog kan det vara bra med flerträdshantering, men i den blandskog vi för det mesta kör i blir det faktiskt ingen produktivitetsökning, säger han.

Kolbjörn Kindströmer menar att man riskerar att ha en övertro på ny teknik. Att man gör mer kranrörelser för att använda flerträdshanteringen istället för mindre.

– Man ska använda flerträdshanteringen på rätt sätt och vid rätt typ av bestånd. Nu är det för stort fokus på flerträdshantering eftersom alla tror att man kan 22

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

sänka produktionskostnaderna, men så är det inte, konstaterar Kolbjörn Kindströmer.

Redan 2003 presenterade Skogforsk resultat som pekade på att flerträdshantering av klena träd kan vara ett sätt att sänka avverkningskostnaderna.

Vid den undersökningen motsvarade prestationsökningen en sänkning av avverkningskostnaden med 10–15 kr per m3fub beroende på basmaskinens timkostnad.

– Min erfarenhet säger att om man är nere på medelstammar på mellan 0,04 och 0,06 är det effektivt med flerträdshantering, men i övrigt är det fortfarande väldigt osäkert, säger Kolbjörn Kindströmer.

Entreprenören Stefan Nilsson i Värnamo har använt flerträdshanterare på sin Gremo 1050 med SP-aggregat i två och ett halvt år. Han är positiv till flerträdshantering men menar att det har blivit överdrivet fokus på flerträdshantering.

– Det ska användas på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Annars sänker det inte produktionskostnaderna, säger Stefan Nilsson på Dannäs Skogsentreprenad.

Han menar att de flesta entreprenörer har varierad körning och att flerträdshantering kommer till sin rätt när medelstammen är under 0,06 beroende på aggregatets storlek.

Det betyder att flerträdshanteringen bara effektiviserar mindre delar av entreprenörens årliga körning.

– För mig är det exempelvis väldigt effektivt när jag kör förstagallring och kan plocka ut mycket energived, berättar Stefan Nilsson

Dessutom kräver flerträdshantering mer av entreprenören.

– Det kräver nästan någon form av utbildning och sedan är det en ganska lång inkörningsprocess att lära sig en ny metod.

Dessutom måste man se över inställningarna i maskinen, förklarar Stefan Nilsson.

Mats Mörk i Kalix driver

Mörks Skogsmaskiner AB. Han har en flerträdshanterare på en Valmet 911.4.

– Här uppe i Norrbotten fungerar det inte att köra med flerträdshanterare i snö. När man ackumulerat en stam går det inte att mata ner aggregatet i snön och då får man inte ner stubbarna.

Flerträdshantering

Dessutom fungerar inte flerträdshanteringen i risig granskog, säger Mats Mörk.

Dessutom menar han att det är för glesa bestånd i norra Sverige för att flerträdshanterare ska vara effektiv.

– I glesa bestånd blir det mer krankörning med flerträdshantering än med konventionell körning och då blir följden sämre produktivitet. Dessutom tycker jag att flerträdshanteringen måste bli mer driftsäker, säger Mats Mörk.£

”Man ska använda flerträdshanteringen på rätt sätt och vid rätt typ av bestånd.”

SKOTARVAGN!

Kolbjörn Kindströmer

WWW.UFOAB.SE

Minska skogsskadorna med skotarvagnen. Lastas med skotarens ordinarie kran vid slutavverkning och gallring. Vagnen är överlägsen vid långa skotningsavstånd och på mark med dålig bärighet.

UMEÅ FÖRSÄLJNING AB. LÄRLINGSGATAN 8. 904 22 UMEÅ. TEL: 090-12 07 70

INNOVATIVA ENTREPRENADREDSKAP SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

23

Rekrytering

Vill ha förlängd praktik SMF Skogsentreprenörerna vill göra bristyrkesutbildningen till maskinförare längre. Från dagens 25 veckor till 40.

S

kogsmaskinförare är ett framtidsyrke och kommer att ge mycket goda möjligheter till arbete under lång tid framöver, men då behöver de arbetssökande bli bättre utbildade och möta de krav som skogsentreprenörerna ställer. Att matcha företag till anställd redan i utbildningsskedet är viktigt.

– Mer praktisk erfarenhet och bättre matchning mellan jobbsökande och blivande arbetsgivare är vad som krävs för att få med alla de delar som behövs i en förarutbildning så att de som ska ut och producera håller den nivå entreprenörerna behöver, säger Karl-Magnus Hembjer på SMF som sitter med i Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN).

I Skogsentreprenören nummer 4-2011 berättade vi hur landets naturbruksgymnasier kan bli bättre på att de elever som vill ägna sig åt att köra skogsmaskin också ska få den utbildning de behöver för att klara av, men också förstå vad arbetet innebär.

Nu vill SMF också se en förlängning av bristyrkesutbildningen till 40 veckor. Framför allt är det praktik, att köra skogsmaskin, som tillförts utbildningen.

Karl-Magnus Hembjer menar att den utbildning på 40 veckor som föreslås är grundad på de krav som kommer att ställas på de som går utbildningen när de kommer ut och ska börja arbeta.

Några av de delar som ska finnas med är bland annat arbete med motorsåg och röjsåg, kran, virkestransport, skogsskötsel, beståndsvård, virkeslära samt kunskap om basmaskin, service och svetskunskap.

Givetvis ska dessa kursdeltagare också ha alla de formella utbildningsbevis som krävs av elever på skogsbruksgymnasierna som bland annat natur- och kulturmiljövårdsutbildning (tidigare ”Grönt kort”) men också det så kallade Guldkortet.

Sedan tillkommer utbildning i ekonomi, GIS/GPS, maskindator, felsökning och hydraulik.

Men trots att skogsmaskinförare är ett bristyrke, går det inte att tro att arbetsgivarna står och väntar med öppna armar på de nyubildade.

– Produktivitetskraven är för hårda för att kunna anställa utbildade med för låg praktisk erfarenhet. Därför det är viktigt att få med mer praktik och förlänga utbildningen. Att tro att en kort kurs räcker för att göra de som vill arbeta i skogen anställningsbara gör bara de som utbildar sig och företagarna besvikna, menar Karl-Magnus Hembjer.

Han förklarar också att det finns en profil framtagen av SMF tillsammans med företaget Rekrytema som fastställer vad en skogsmaskinsförare måste ha för egenskaper för att lyckas bli bra.

SMF Skogsentreprenörerna har tillsammans med

24

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

Rekrytema AB tagit fram ett unikt verktyg för att testa om en persons egenskaper ”matchar” till skogsmaskinföraryrket.

Ulf Sandström vd på SMF Skogsentreprenörerna berättar: – Vi har under det gångna året genomfört ett stort antal personliga analyser som ett led i vår utbildningssatsning ”Framtidens Ledarskap” med våra medlemsföretag. Utbildningen har varit mycket uppskattad både hos våra företagare och deras anställda och intresset har varit mycket stort, vi kommer även 2012 att fortsätta med denna satsning som med ”Jobmatchanalysen” som grund skapar en större förståelse för varje persons sätt att agera i företaget och som ger teambuildingen en ny vinkling.

– Det vi nu gjort är att Rekrytema med sin erfarenhet från olika branscher och yrken tillsammans med SMF och våra erfarenheter skapat en ”Skogsmaskinförarprofil”. Vi har intervjuat entreprenörer som gått utbildningen och plockat fram vilka egenskaper de har värdesatt högst hos sina maskinförare. Rekrytema har sedan med erfarenhet av mer än 200 analyser hos maskinförare vägt ihop och skapat en speciell profil för vilka egenskaper som de ”bästa” i dag har i branschen.

– Det unika med detta verktyg är att alla som har tänkt bli maskinförare via till exempel vuxenutbildningar nu först kan göra en ”Jobmatch” för att se hur väl egenskaperna ”matchar” mot en ”skogsmaskinförarprofil”. Ingen ska sätta sig i den sitsen att först gå en utbildning och sen upptäcka att man inte alls passar till jobbet.

Att vara skogsmaskinförare är ett jobb med stora utmaningar och ställer höga krav på den enskilde personens förmåga att ta egna beslut. Till exempel är stor flexibilitet och hög uthållighet två av flera egenskaper som är viktiga för att klara de krav som ställs på en yrkesverksam, ”Skogsmaskinförar PRO” visar hur väl varje person ”matchar” dessa krav och var förbättringsmöjligheterna finns.

– Vi jobbar också på att skapa enklare vägar för att alla intresserade snabbt ska kunna göra en ”Jobmatch”och få en utvärdering. En entreprenör som ska anställa kanske först vill se en analys från de som söker jobb för att få en bättre bild av en persons egenskaper. Vår förhoppning är även att verktyget ”Skogsmaskinförar PRO” snarast börjar användas vid samtliga vuxenutbildningar till skogsmaskinförare, detta för att säkerställa att de som går utbildningarna verkligen också har förutsättningar att klara av jobbet i framtiden och inte hamnar på fel utbildning.

– Att vi nu kan hjälpa personer att hitta rätt från början ser vi som en stor besparing av resurser både för samhället och individerna, avslutar Ulf Sandström. £

Framtidens Ledarskap

UNIK NYHET I SKOGSSVERIGE!

SKOGSMASKINFÖRAR PRO - ett nytt verktyg för att testa en persons egenskaper innan anställning eller utbildning! ������tions �������lings- Tolerans Rela inriktning ����� �Energinivå Framåtanda Hand kapacitet

Har personen de egenskaper som krävs för att klara en av de tuffaste utmaningarna i Skogssverige?

Inre drivkraft

Arbetsstruktur

A

Stresstolerans

C

B

Beslutskaraktär

E

D

ÄTT FÖRHÅLLNINGSS

G

F

H

I

Resultatinde x

Genomslagskraft

K

J

SAMVERKAN

AGERANDE

110 100 90

JobMatch är utvalt av SMF som det mest professionella testverktyget för att mäta personliga egenskaper och kompetenser. Vi har tagit fram en idealprofil för bästa skogsmaskinförare - SKOGSMASKINFÖRAR PRO.

80 70 60 50 40 30 20

Profilen bygger på analyser från över 100 av Sveriges bästa Skogsmaskinförare. Vi kan nu erbjuda dig som entreprenör att använda JobMatch när du skall rekrytera.

10 0

Du som utbildningsansvarig kan höja statusen och kvaliteten på dina utbildningar genom att använda JobMatch på de sökande.

Du har nu en unik möjlighet att testa dina kandidater och se hur väl deras personliga egenskaper matchar SKOGSMASKINFÖRAR PRO profilen och därmed väsentligt öka chansen för rätt urval av dina kandidater.

Struktur och flexibilitet

Har visat sig vara viktiga egenskaper för maskinförare. Här är det viktigt att hitta rätt balans mellan att vara strukturerad och flexibel. Hela första kolumnen ger en bra bild av balansen mellan olika typer av arbetsstruktur.

JobMatch i samband med utveckling

Vi arrangerar utbildningar för ledare och utvecklingsdagar för hela företag. “Framtidens Ledarskap” är ett lyft i entreprenörsföretag såväl som i skogsbolag och skogsägarföreningar. Våra utbildningar har fått mycket höga betyg av deltagarna. Det som gjort detta möjligt är analysverktyget JobMatch.

Vad är JobMatch?

JobMatch är ett test som mäter 33 olika arbetsrelaterade egenskaper. Din kandidat/medarbetare svarar på testet över internet och du får en nyanserad beskrivning av hur han/hon matchar befattningens krav.

Kan det vara enklare?

79 Planeringssinne 75 Intresse för detaljer 63 Ordningssinne 101

70 Egen motivering 68 Optimism 61 Humörjämvikt 84

71

86

61 Fysisk ener gi Genomtänkt Självkontroll 99 Behärskning 65 72 Psykisk a Viljestyrk energi Motståndskraft 88 94 40 Beho v av Uthållighet tempo Koncentra74 tionsförmåga 44 71

44 80 Okritisk Inflytandeframtoning Tävlingssfär 31 inriktad 90 87 Okritisk Initierande värdering Visionerande 60 80 64 Tillit Riskvillighet till andra Utvecklingsd 77 motivera 37 100 78

������� ������ ��� ������ � �� � � � � � ���� ���� ���� ��������� �� ���� ���� ���� ���� � ���� ����� ���� ����

49 Visad hänsyn 48 Diplomati 40 Kontaktskapande 61

87 Uttryckt dominans 97 Kommunikativitet 76 Öppenhet 73

����� �����

JobMatchen mäter bl.a samlad drivkraft och hur självständigt initiativ personen tar. På en låg nivå har du en medarbetare som konstant behöver instruktioner.

Driftig & självgående Viktigt för Maskinförare är driftighet och hur självgående denne är. Det ser du bl.a genom att jämföra dessa två parametrar.

Kom i gång med JobMatch Kontakta oss: Camilla på Rekrytema: 031-33 55 946 camilla.renlund@rekrytema.com Ulf Sandström på SMF : ulf.sandstrom@skogsentreprenad.nu

REKRY TEMA www.rekrytema.com

93

�� � �

�����

Eget initiativ & drivkraft

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012 AB Rekrytema Sweden

82 Svarsrealism 86 Självrealism 86 Anpassning

25

������

��

Rekrytering

Inget privilegium få arbeta i skogen

D

– Jag tycker man kan skönja en parallell mellan skogsnäringen och H.C. Andersens saga om Kejsarens nya kläder, säger Börje Börjesson.

et Börje Börjesson tycker är allvarligt är att samtidigt som arbetskraftsunderlaget kommer att bli allt mindre har skogsnäringen inte i tillräcklig omfattning tagit nödvändiga initiativ och visat det engagemang som behövs när det gäller utbildningsfrågor.

– Branschen har alltid varit bortskämd med god tillgång på arbetskraft och dessutom väl fungerande sådan. Man har duktig, lojal och ambitiös arbetskraft i en omfattning som varit tillräcklig. Men nu har man inte kunnat skapa den attraktionskraft som behövs.

Han pekar på att antalet ungdomar som lämnar gymnasieskolan sjunker med en tredjedel de närmaste fem till sju åren. Dessutom pekar han på att de som arbetar i skogen i stor utsträckning kommer från mindre tätorter där befolkningsunderlaget successivt minskar.

Vidare lyfter han fram bristen på kvinnor i yrket, hur näringen inte lyckats med att i tillräcklig omfattning attrahera kvinnor att verka, och stanna kvar, inom branschen. Till sist har näringen, menar han, också misslyckats med att attrahera personer med annan etnisk bakgrund till dessa skogsyrken.

– Något mer svenskt, än svenskt skogsbruk, finns knappast.

Detta sammantaget kan, enligt honom, få stora konsekvenser på skogsnäringen i stort, men framför allt i det operativa skogsarbetet.

– Vi ser också ökande konkurrens från andra branscher som söker liknande typ av kompetens som vi efterfrågar till det operativa skogsarbetet. Med en gruvnäring som, i takt med ökad råvaruefterfrågan, åter får luft under vingarna och efterfrågar maskinförare samt ett motsvarande efterfrågetryck från infrastruktursatsningar26

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

nas behov av förare till ”gula maskiner”, gäller det för skogsnäringen att erbjuda såväl lönemässiga som arbetssociala villkor som kan konkurrera med dessa andra branscher.

Börje Börjesson frågar sig var förklaringen till den minskande attraktionskraften finns. Har dagens unga har andra krav vad gäller arbetsvillkor?

Ställer dagens familjebildningar krav som är svåra att kombinera med långa resor och skiftarbete eller om lönebilden är annorlunda i andra branscher?

– Jag är övertygad om att i de fall näringen agerat annorlunda och tagit andra ställningar, så hade förutsättningarna i dag varit annorlunda i positiv riktning.

Ett av problemen, som han ser det, med att göra något handfast i frågan är att skogsbruk är en ”svårorganiserad” verksamhet eftersom den till klart övervägande omfattning består av mark- och skogsägare som inte själva äger eller operativt hanterar sin produktionskapacitet.

– Om exempelvis ett verkstadsföre-

tag beslutar att avsätta resurser för stöd och handledning till skolor och elever, så äger man frågan och resurserna från beslut till genomförande. Man kan kalkylera med en minskad produktion på grund av oerfaren personal, men samtidigt se den långsiktiga vinsten med att säkerställa god framtida rekrytering. För skogsbruket ser situationen annorlunda ut. Längst ut i produktionskedjan finns entre­prenören som har störst möjlighet att ställa praktikplatser och annat stöd till förfogande.

Börje Börjesson pekar på hur man från näringen försökt skapa modeller för att ersätta entreprenörer och maskinföretagare men vill se en utveck-

Börje Börjesson, universitetsadjunkt i skogshushållning vid SLU i Skinnskatteberg tycker att det är dags att ifrågasätta om det verkligen är ett privilegium att få arbeta i skogen eller om tiden är inne att se skogsarbete som vilket arbete som helst. ling av dessa och frågar sig varför dagens YH-utbildningar är exkluderade inom denna ersättningsmodell.

– Jag har under senaste fem åren haft förmånen att få verka i ett antal olika ledningsgrupper avseende skogliga YH/KY utbildningar, och har ofta förvånats över näringens bristande engagemang vad gäller dessa. Kritiken är inte riktad mot de personer som är företagens representanter, utan det faktum att man besätter dessa mandat utifrån den som är närmast, istället för den som har dessa frågor som ansvarsområde. Undantag finns, vill jag tydligt betona, men generellt upplever jag att näringen skulle kun-

na bidra med betydligt större insatser och engagemang.

– Jag tycker man kan skönja en parallell mellan skogsnäringen och H.C. Andersens saga om Kejsarens nya kläder. Alla berömde hans vackra kläder, de underbara tygerna och dess klara lyster tills en liten pojke frågade varför farbrorn är naken! Lite så är det också med skogsnäringen; alla vi medelålders män (!) talar gärna om denna fantastiska bransch, om privilegiet att få arbeta inom denna och dess oerhörda betydelse för landet, men jag undrar varför vi då behöver en hearing om rekryteringsproblemen? säger Börje Börjesson.£

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

27

Skotartävlingar och SMF på årets Mässor

Såg här såg det ut när man körde skotartävlingar på Nolia Jord & Skog förra gången mässan hölls, 2010. Även i år är SMF med och arrangerar mässan i Piteå.

Skotartävling och SMF på massor av mässor För den intresserade finns många tillfällen att träffa företrädare för SMF på mässor under året. Dessutom hålls uttagningstävlingar till SkotarSM på inte mindre än fyra uttagningstävlingar på mässor runt om i landet.

U

nder 2012 kommer Skotar-SM att genomföras med fyra större uttagningstävlingar till stora Skotar-SM för yrkesverksamma skogsmaskinförare.

Den stora finalen körs 2013 under den internationella skogsmässan Elmia Wood.

Första deltävlingen och första mäs�san SMF deltar i är Skog & Traktor 4-5 maj i Emmaboda. Mässan genomförs på Emmaboda flygbana och intilliggande skogsparti där många av maskinerna, som skördare och skotare, demonstreras i sin rätta miljö. Det blir försäljning, visning och demonstrationer av allt från stora skogsmaskiner och terränggåen28

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

de fordon till flistuggar, motorsågar, skydds- och jaktkläder, viltfällor och tillbehör av alla de slag.

Nästa deltävling och SMF-närvaro kommer att vara på mässan Nolia Jord & Skog Piteå 10-12 maj där SMF även är medarrangör. I år får Nolia Jord & Skog ett direkt skogsfokus med en första dag för skogsbranschen och två dagar även för allmänheten. Man får lära sig mer om hur skogsbruk bedrivs genom att gå en studieslinga i skogen vid mässområdet med både lärande och tävlande på ett tiotal stationer. Dessutom kan publiken i Piteå njuta av finalen i Skol-SM med ungdomar från naturbruksgymnasierna i hela Sverige.

I juli är det dags för nästa deltävling på mässan Fäviken Game Fair i Fäviken 27-29 juli. Även här kommer SMF att medverka på plats.

Sista deltävlingen för året, och deltaganda av SMF, sker 24-25 augusti på Mellanskogsmässan på SLU:s försöksgård Lövsta utanför Uppsala. Mässans tema är ”att äga skog”. £

ÄR du yrkesverksam, och Vill tävla?

Anmäl ditt intresse hos denna företagsutvecklare i SMF till respektive mässa: Emmaboda: Karl-Magnus Hembjer karl-magnus.hembjer@ skogsentreprenad.nu Piteå: Rikard Ålstig rikard.alstig@ skogsentreprenad.nu Fäviken: Björn Åslin bjorn.aslin@ skogsentreprenad.nu Mellanskog: Elin Sunesdotter elin.sunesdotter@ skogsentreprenad.nu

Känner du någon som borde läsa skogsentreprenören?

Välkommen till oss på ANJO Mekanik AB Hydraulcylindrar: Vi lagar, renoverar och modifierar befintliga cylindrar. Vi tillverkar även kundunika specialcylindrar.

Skicka ett mejl till k.wannman@skogsentreprenad.nu TillsamMans ser vi till att fler läser tidningen.

Anjo Mekanik AB Svedjevägen 8 J 931 36 Skellefteå

Telefon: 0910-37 500 Fax: 0910-710 035 Mail: info@anjomekanik.se

www.anjomekanik.se

Välj ett matarhjul med bett och etikett! www.finnskogsvalsen.com

Vi finns på Facebook

Vill du öka din lönsamhet?

Vår ambition är att vara den bästa uppdragsgivaren för dig som vill utveckla ditt företag mot större konkurrenskraft och lönsamhet.

Vi erbjuder kvalificerat stöd och nära samverkan inom såväl organisation som ekonomi och teknik.

Vill du veta mer? Ring någon av våra produktionschefer!

Norrbotten: Linnéa Carlsson 0911-775 62 Västerbotten: Erland Gustavsson 0950-238 65 Ångermanland: Fredrik Rajala 0612-257 48 Jämtland: Pär Forsman 063-15 05 09

FRYKLUNDS

Medelpad: Magnus Wikström 060-19 39 33

www.scaskog.com

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

29

Stämma och mässa 2011

Redan under inskrivningen till stämman var det fullt med folk.

Många kom till lyckad stämma

Stämman 2011 blev lyckad ur många aspekter med bland annat många deltagare och uppskattat program samt en mässa som många tyckte var en av de bästa på många år.

H

ela 523 deltagare, varav ett 50-tal från Norge, kan se tillbaka på en av de mest lyckade stämmorna och mässorna på många år.

Hela 429 deltog på lördagens stämmomiddag, med efterföljande dans till Arvingarna, som avslutade hela stämmohelgen.

Monika Stridsman, MEF, Kajsa Bergqvis och ett femtiotal utställare gjorde Infra City i Upplands Väsby norr och Stockholm till SMF-land under tre dagar i november.

– Särskilt trevlig överraskning var att 251 personer var med på torsdagens ”get together” där vi minglade och hade det trevlig, säger Ulf Sandström.

Ulf Sandström gratulerar två av många vinnare i de tävlingar som hölls under mässan.

30

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

Fullsatt då Kajsa Bergqvist pratade om viner.

Casper Janebrink, sångare i Arvingarna som stod för dans och underhållning under mässmiddagen.

Stämma och mässa 2011 0 01 1–2 00 der!

2 n un he k nsc jda bra 0 nö i r 0 å 1 10 ver Ö

Skogsstyrelsens generaldirektör, Monika Stridsman, var också på plats för att bland annat tala om deras satsning kallad Skogsriket.

Hydraulisk katastrofbroms

Traktordragen Skogstrailer

Breddningssats

Längd lastyta 10000 mm, Bredd 2600 mm, Höjd 500 mm, Lastkapacitet 30 ton

Fjäderassisterande ramper

Skogstrailer jumbo Längd 13900 mm Bredd 2600 mm, Höjd 500 mm Lastkapacitet 30 ton

Maskinjumbo

Längd 13600 mm Bredd 2540 mm Höjd 900 mm Lastkapacitet 30 ton

Belysta breddningsskyltar

Euro tippvagn

Längd 5740 mm, Bredd 2540 mm, Lastkapacitet 9-25 ton, Lastvolym 5,6-11,2 m3

Samtliga vagnar kan utrustas med styrbara axlar

Syd Produkter AB 0454- 572 001

Tack al som va la ni r med p å: Maskine xp Skogselm o ia Skogsnol ia

Besök vår nya hemsida www.sydprodukter.se

Din leverantör av Trailers för Entreprenad, Lantbruk och Lastbil Övre Ämnebodavägen 39-30, 376 92 Svängsta • Tel. 070-568 20 53 • jonas.sydprodukter@telia.com

MEF:s skogsavdelnings ordförande, Par Harald Vergedal, tar emot en jubileumsgåva av SMF:s ordförande Lars Göran Göransson.

Enda plumpen i protokollet var att inte alla maskinleverantörer deltog på mäs�san.

– Det var många besökare som undrade varför inte Rottne och Komatsu Forest prioriterade att träffa sina kunder.

Nu är planeringen på gång för fullt för höstens stämma och mässa som den här gången hålls 9-10 november på Holiday Club i Åre.£

Skogsmaskiner med världsledande elhybridteknik El-Forest B12 nytillskottet i vår skotarfamilj GT-GreenTrac fjärrstyrt terrängtransportfordon För ytterligare information slå en signal på tel 0660 37 53 20 eller kontakta Gunnar Bäck på tel 070-304 48 05

Lerduveskytte inomhus var en av de grenar som ingick i den mångkamp som hölls under mässan.

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

31

Stämma och mässa 2011

Viktigt våga sätta höga mål

Mål och att våga tro på sig själv är A och O för att lyckas. Det berättade Kajsa Bergqvist under sin föreläsning under SMF-stämman i november.

K

ajsa Bergqvist blev första svenska kvinna att hoppa över två meter. Hon innehar med 2,06 meter det svenska höjdhoppsrekordet och är fortfarande världsrekordhållare inomhus med 2,08 meter.

Men det var långt ifrån säkert att det blivit en framgångsrik idrottskarriär. Vägen till framgång var både lång och krokig.

När Kajsa Bergqvist var sex år gammal började intresset för idrott. Hon började spela fotboll, men var frustrerad över att bara få träna en gång i veckan. Ett mått på hennes målmedvetenhet är att hon, vid sidan av lagträningen i fotboll, tränade bolljonglering på egen hand och lyckades efter ett par år bolla 500 gånger i sträck.

Andra idrotter tog vid och det var först när hon vid tio års ålder blev övertalad av sin storebror att springa Rösjöloppet, ett distanslopp, som Kajsa Bergqvist hittade sin idrottsliga hemvist.

Vid 12 års ålder började hon tävla i friidrott och satte tidigt målen högt – att bli bäst. Men hon började växa ordentligt fram till 15 års ålder och fick problem 32

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

Kajsa Bergqvist höll en föreläsning om att nå sina mål på årets SMF-stämma.

med sina knän. Samtidigt fortsatte hon träna och ställde upp i ungdoms-SM i Småland i grenarna längd, spjut och höjdhopp.

Resultaten: Sist, sist och tredje sist i respektive gren.

– Det var inte roligt att bli SM-tävlingarnas sämsta deltagare. Att vara sämst i Sverige vid 15 års ålder, när du siktat mot att bli bäst, gjorde att jag tänkte lägga av. Istället blev det en vändpunkt, säger hon.

Kajsa fick hjälp av läkare

och sporrades av en enorm känsla av revansch.

– Om inte det på ungdoms-SM hänt hade jag förmodligen inte haft kraften att jobba så hårt som jag gjorde.

Hon gick från att vara sämst i Sverige till bäst i världen på två år. Från sämst på ungdoms-SM till att vinna höjdhoppet på ungdoms-OS i Holland.

– Det var den viktigaste grejen i min karriär. Efter ungdoms-SM gick jag från tankar på att lägga av till att istället bestämma mig för att bli den bästa höjdhopperskan alla kategorier. Genom att sätta sanslöst höga mål fick jag ock-

så en otrolig energi. Och det var här, överst på pallen i ungdomsOS, som jag första gången sakta men säkert också började tro på att mina högt uppställda mål var möjliga att uppnå.

Det tog Kajsa sju år från det att hon satte målet att bli bäst till målet var nått. Hon beskriver hur märkligt det var att bli rankad som världens bästa och sedan känna – ingenting.

– Visst det var kul, men det var också dags att sätta nya mål. Nu skulle jag vinna allt som gick att vinna och hoppa 2,10 meter.

Det var nära att målet uppfylldes men en skada inför OS 2004 satte stopp för det och karriären såg ut att vara över. Hon gick på kryckor i tio veckor och tyckte synd om sig själv. Sedan vann Stefan Holm, Christian Olsson och Carolina Klüft OS-guld och hon fick en sådan kick att hon stängde tv:n och direkt åkte till gymmet.

Trots att hon inte kunde gå, var målet att ta sig till VM året därpå.

– Vad andra än säger finns det nästan ingenting så tråkigt som

Stämma och mässa 2011

Föreläsaren Kajsa Bergqvist ser höjdhopparen Kajsa Bergqvist på storbild njuta av att stå överst på pallen efter VM-guldet 2005.

rehabträning. Men jag satte små mål och vill sätta rekord. Vad är rekordet på balansplatta? Enligt uppgift hade tennisspelaren Niklas Kulti klarat fem minuter.

Då skulle jag också klara det.

Efter nästan ett år var hon tillbaka och klarade två meter. Hon var bättre och starkare än innan skadan och hoppade som ett i lyckorus, men så kom VM och det som varit kul och fantastiskt blev till prestationsångest.

– Hjärnan fylldes av tanken på att ”om jag inte tar guldet nu får jag aldrig chansen igen”.

Men vad som började illa med

nervositet och en viktminskning med fyra kilo på tre veckor innan mästerskapet och dessutom en dag som var VM:s blötaste någonsin med ett regn som fyllt höjdhoppsmattan med vatten, blev till karriärens höjdpunkt.

– Jag gick en kilometer i kulverten under olympiastadion och ser, när jag går upp på arenan, hur solen kommer fram. Då försvann all rädsla, all nervositet och jag kände att ”det här är min dag.” När jag sprang ärevarv kom regnet.

Kajsa Bergqvist vann allt den säsongen och toppade med att på vintern 2006 sätta ett inomhus-

världsrekord som fortfarande står sig.

Två år senare, 2008, meddelande hon att karriären var över.

– Det var som att återuppfinna mig själv. I vardagen har du flera mål, som idrottare bara ett. Jag fick hitta de små målen, som att springa maraton under fyra timmar.

Idag arbetar hon som vinimportör och vet vad som gäller för att lyckas.

– Att våga! Våga tro på sig själv, våga förändra och våga sätta höga mål, säger Kajsa Bergqvist.£

Dags att Planera in årsstämman i åre 2012 I år drar vi oss norrut och kommer att hålla till på Holiday Club i Åre 9-10 november. Hotellet ligger mitt i Åre och är ett upplevelsehotell för alla sinnen. Här ryms bla hotellrum, mässhall, restauranger, bowling, upplevelsebad och spa – allt under samma tak! Vidare information och preliminärt program presenteras längre fram.

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

33

Entreprenör i tyskland

Tysland har både små och enormt stora entreprenörer Förhållandena för skogsentreprenörer i Tyskland och Sverige har många likheter med diskussioner om pris och rekryteringsproblem. Samtidigt är Tyskland en federation som består av många delstater och landet har tusentals entreprenörsföretag. Även om många är små, finns det också riktigt stora entreprenörer med över hundratals anställda.

S

– Konkurrensen mellan entreprenörsföretag om bra förare hårdnar.

Man försöker till och med värva förare från varandra, säger Michael Haarhaus, vd på FOWI.

Jürgen Kumm, vd på certifieringsföretaget QfF, Qualifizierungsfonds Forstwirtschaft eV.

Dr. Michael Sachse, vice ordförande i entreprenörsorganisationen DFUV. 34

kogsentreprenörerna i Tyskland är organiserade i entreprenörsföreningar som finns i alla Tysklands 16 delstater, utom Schleswig-Holstein. Delstaten Niedersachsen har högst anslutningsgrad på cirka 80 procent av entreprenörsföretagen.

I övriga delstater ligger anslutningsgraden under 50 procent. Totalt är cirka 2 100 entreprenörsföretag anslutna. Det är snarare de stora företagen som ansluter sig. DFUV, som står för Deutsche Forstunternehmerverband e.V, är en sammanhållande paraplyorganisation.

DFUV:s viktigaste uppgift är att ta till vara entreprenörernas intressen på federal nivå och att stödja de delstatliga föreningarna i deras arbete. Skogsbruket är organiserat på delstatsnivå, så varje delstatsförening ansvarar för sina specifika frågor. I sydvästra Tyskland ligger delstaten Baden-Württemberg med 11 miljoner invånare. Där finns en konkurrerande entreprenörsorganisation, som valt att stå utanför DFUV. Generellt sett har entreprenörerna en svag position, även om det skiljer sig åt mellan olika delstater. De betraktas också sällan som likvärdiga partners. Samtidigt finns det tecken som tyder på att kunder börjar förstå entreprenörernas betydelse för skogsbruket. Alltför många kunder betraktar dock fortfarande entreprenörer som “hjälpredor” till skogsägare och virkesköpare. Många entreprenörer har också gått i konkurs den senaste tiden.

Det genomsnittliga entreprenörsföretaget i Tyskland har en till två maskiner och tre till fem anställda. Samtidigt finns det ett förhållandevis stort antal riktigt

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

stora entreprenörsföretag med upp till 100 anställda och en stor maskinpark.

Den typiska kunden skiljer sig åt beroende på i vilken delstat entreprenören arbetar. I hela Tyskland ägs cirka en tredjedel av skogsmarken av staten, en tredjedel av kommunerna och en tredjedel av privata skogsägare. Dessa skogsägare är ofta sammanslutna till så kallade Forstbetriebsgemeinschaften, ett slags privata samfälligheter. Genom dessa kan entreprenörer erbjudas arbete på större arealer.

Mekaniserad avverkning förekommer främst hos dem med större skogsinnehav. För att få arbeta på statlig skog krävs, för övrigt, certifiering enligt RAL som är ett certifikat som inbegriper både FSC och PEFC. – Villkoren för landets entreprenörer borde vara bättre än de är med tanke på att virkesmarknaden är bra. Det borde finnas goda chanser för entreprenörerna.

Men priserna är trots det dåliga. säger Michael Sachse.

– Det gör att många entreprenörer tvingas hitta kompletterande inkomstkällor och bredda sin verksamhet med till exempel stämpling, planering och arbete med motor- och röjsåg, tillägger Michael Haarhaus.

– Entreprenörerna har dessutom sällan långa kontrakt, vilket minskar intresset och möjligheterna att investera. Nykomlingar har dessutom svårt att etablera sig i branschen eftersom maskiner främst säljs till etablerade entreprenörer som har störst möjlighet att kunna finansiera sitt köp med lån, påpekar Jürgen Kumm.

Entreprenör i tyskland

Här är några av de anställda på entreprenörsföretaget FOWI som leds av Michael Haarhaus.

Den största utmaningen för skogsentreprenörer i Tyskland är att höja prisnivån och att kunna rekrytera kompetent personal. Prisnivån påverkar möjligheten att upprätthålla maskinparken och rekryteringsproblemen accelererar, eftersom lönenivån ligger i den nedersta tredjedelen på marknaden.

I Tyskland utbildas skogsmaskinförare växelvis på skola och på godkända lärlingsplatser hos både skogsägare och entreprenörer under tre år. Många unga

lämnar sin utbildningsplats i förtid, då de är missnöjda med både arbetssituation och vad de ser som ett otidsenligt ledarskap.

Hur jobbar ni med att kunna rekrytera förare och annan personal?

–DFUV har länge engagerat sig i utbildningsfrågan. Med viss framgång!

Men det tyska utbildningssystemet är statiskt och klarar inte att svara upp mot förändrade krav, säger Michael Sachse.

– Men konkurrensen från andra branscher är också stor. Om inget händer och görs, måste skogsbruket snart nöja sig med dem som blir över, när andra branscher plockat russinen, tillägger Haarhaus.

Hur jobbar ni med att få lönsamhet?

– Många jobbar i stället längre arbetsdagar och förlänger maskinernas avskrivningstid. Arbetssäkerhet och hälsofrågor får stå tillbaka, konstaterar Michael Sachse.

– Många kan inte göra maskinkalkyler, men även ekonomiskt och ekologiskt vettiga investeringar kan inte realiseras på grund av för kort planeringshorisont, tillägger Jürgen Kumm.£

Fakta/ Tysklands toppfrågor Vilka frågor är de som diskuteras mest bland entreprenörer?

1.Priset 2.Priset 3.Priset 4. U pphandlingen inom statligt och kommunalt skogsbruk 5. Priser på rotposter 6. Spårbildning

skyddar skogen!

• Sågkedjesmörjning minskar oljeförbrukning med upp till 70%.

• Stubbehandling hindrar spridningen av rotröta.

NYHET!

”DROPPEN Do s” – fixar bland

ningen av koncentrat vid stubbehandlin g!

- MINUSGRADER Inte längre ett minus vid stubbehandling MASKIN AB

Har du problem med frost? Kontakta oss så löser vi det!

Tel 0371-804 00 • bosse@bohultmaskin.se • www.droppen.net

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

35

Returadress: SMF Skogsentreprenörerna,Tyska Brinken 28, 111 27 Stockholm

www.eco-tracks.com

VÄLKOMMEN TILL VÅRA MARKER

Vi vill tacka våra förare som tänker framåt och framtid i skogen.

Utan er hade vi aldrig kunnat utveckla banden och slirskydden som tar er dit ni vill, och längre.

EVO™ Bandet med allroundegenskaper gällande bärighet och grepp, utan att ge avkall på rensningsförmågan.

PRO-GRIP U™ Ett modernt 3-rutors slirskydd med täta sidor och U-broddar. Konstruktionen ger reducerat slitage, lång livslängd och riktigt bra grepp.

Make your own way

www.olofsfors.com