Tidningen Skogsentreprenören nr 2-2012

SkogsEntreprenören En medlemstidning från smf

# 2•2012

SMFs vd pratar klartext:

”Är entreprenörsstrategin på väg att haverera?” ”begår skogsdirektörer tjänstefel?”

DESSUTOM • SMF-Profil • Entreprenör i annan bransch • nyA i SMF Certifiering • GS-facket om skogsvården • Skotningsavstånd – del 2 • Nu startar mässorna • Medlemsnytta!

• Samerna om skogen

SMF tar ställning i rekryteringsfrågan

Starkt medlemserbjudande från smf SKOGSENTREPRENÖREN 2 • 2012

1

www.forest-life.se!

4 950

Se vår video www.markusson.se

Se vår video med senaste modellerna på www.markusson.se

Vi är butiken där! arborister, skogsarbetare! och de som gärna vistas! utomhus kan hitta bra! produkter till bra pris,! med vänlig kundtjänst.!

Välkommen in i vår! webbutik!

Annika & Barry!

Shanahan!! info@forest-­‐life.se www.forest-­‐life.se

Skogsentreprenören1203_Layout 1 2012-03-21 14.09 Sida 1

SP561LF - nu med fettsmörning av sågkedjan!

Vårt populära allroundaggregat SP561LF kan vi nu leverera med fettsmörjning av sågkedjan. Fettsmörjningen är helt integrerad i sågenheten. Påfyllning av fett sker med en fettpump via en snabbkoppling på aggregatet.

Kontakta våra säljare Bo eller Anders för mer information.

Tel: 0372-25342 • www.spmaskiner.se

26698 Hjärnarp 0760155646, 0431-­‐455424

Lugna gatan i JD-skotaren Skotarmarknadens vilsammaste arbetsplatser är exklusivt reserverade till dig som väljer någon av John Deeres sex skotarmodeller. Att förarkomforten spelar i en egen division är välkänt och välgörande för kroppen. Den trygga förvissningen om att äga en skotare med marknadens bästa andrahandsvärde bidrar också till att du sitter så lugnt i JD-skotaren.

Bäst kan också bli ännu bättre. Vill du ytterligare finslipa komforten kan vi tipsa om vår hyttdämpning. Ett mycket prisvärt tillval som även enkelt kan eftermonteras. Så välkommen till en på alla sätt och vis vilsam skotarresa!

JohnDeere.se

Skogsentreprenören_v16.indd 1

2012-04-19 14.29

Instick: Sören Pettersson

Här bjuds personer med kunskap om hur skogsnäringen fungerar in för att ge sin bild av skogssverige i allmänhet och Sveriges skogsentreprenörer i synnerhet.

Skogen växer allt snabbare – men vår egen utveckling går för långsamt

F

Sören Petersson, affärsområdeschef för Holmen Skog.

ör att nå en hållbar utveckling i samhället krävs att en allt större del av vår konsumtion baseras på förnyelsebara råvaror. Det innebär att skogens betydelse kommer att växa i takt med en ökande befolkning och ett ökat välstånd i världen. Sköter vi skogen rätt kan vi öka skogens tillväxt och värde, till nytta och glädje för människor på många olika sätt.

Exakt vad vi ska använda våra träd till då de avverkas, efter vad som är en normal livslängd för en människa, vet vi faktiskt inte. Jag tror inte att det är lönt att gissa. Det enda vi egentligen kan förutspå är att framtida generationer kommer uppskatta god tillgång på skogsråvara.

Mot denna bakgrund väljer vi på Holmen att ha kompasskursen inställd på hög volymproduktion. En säker väg mot ökad produktion är att maximera väl beprövade metoder. Särskilt gäller det vid föryngringsarbetet, då det har betydelse för hela skogens omloppstid. Ett misslyckande får långvariga effekter och är dyrt att kompensera.

kontakt

Internet: www.skogsentreprenad.nu

Ansvarig Utgivare: Ulf Sandström ulf.sandstrom@skogsentreprenad.nu Redaktör: Erik Säfvenberg erik.safvenberg@dynamopress.se Annonser: Jonas Sjöström 090-349 37 06 E-post: jonas.sjostrom@tntvb.se Produktion: Dynamo Press AB Tryck: Tryckmäklaren i Norr Upplaga: 8 000

4

SKOGSENTREPRENÖREN 2 • 2012

Adress: Tyska Brinken 28 111 27 Stockholm Tel. 08-655 41 90 Fax. 08-655 41 45 E-post huvudkontoret: smf@skogsentreprenad.nu

Men det räcker inte att sköta skogen så att den växer. Nya produkter från skogen, nya skötselmetoder, ny drivningsteknik och vidareutvecklad naturhänsyn är avgörande för hur stor del av den växande biomassan som vi i praktiken kan nyttiggöra oss. Jag upplever att den här utvecklingen går alldeles för långsamt, och när det gäller produktivitetsutvecklingen har den helt avstannat från millenniumskiftet.

Efter att ha arbetat med såväl utvecklingsarbete som ledning inom Holmen i nästan tjugo år kan jag konstatera att det tar minst tio år att utveckla en god idé till en användbar teknisk lösning. Sedan tar det ytterligare tio år innan tillgänglig teknik får bred användning i praktiskt skogsbruk. Här behöver vi verkligen hjälpas åt för att öka takten.

Holmen bidrar aktivt i utveck-

lingsarbetet genom att i tidigt skede köpa nya maskinkoncept för att stimulera att ny teknik kommer ut på marknaden. I år har vi köpt en elhybridskotare av El-Forest och nästa år rullar första exemplaret av en helt ny drivare ut i våra marker.

För att nå riktig kraft i utvecklingsarbetet behövs en långsiktig nationell satsning på forskning och utveckling med utmanande mål som fördubblad produktivitet, halverad bränsleförbrukning och spårfri avverkning.

Det viktigaste är ändå att vi i skogen varje dag snabbt tillägnar oss ny kunskap och nya innovationer i var och ens eget arbete.

Sören Pettersson Affärsområdeschef för Holmen skog

debattören

Rikard Axdorff, Skogsaktuellt

Hur ser framtidens skogsentreprenör ut?

S

varet på denna fråga avgörs i Bryssel. I dag är det omöjligt för en person att följa alla turer som påverkar en skogsägare i Europa. Men räkna med att det som påverkar skogsägaren kommer att påverka dig som är entreprenör i skogen när alla skogens multifunktioner ska tillgodoses.

Otaliga kommittéer och extratillsatta grupper möblerar som bäst om i Pandoras ask och där är skogsägaren och entreprenören degraderad till ”en av flera skogliga intressenter”. Kortfattat kan man säga att det arbetas på tre parallella plan: EU:s skogsbruksstrategi, Grönboken samt Forest Europé. Där finns en överhängande fara att en harmonisering i form av ett gemensamt regelverk är på gång. Där kommer det att fastställas vad vi som brukar skogarna i Europa får göra och inte göra.

Vad betyder då denna harmonisering? Det vet vi inte innan den har drabbat oss, ungefär som influensan. Det är först när man insjuknat som man vet hur hårt man är drabbad. I dag finns inga tvingande övergripande gemensamma bestämmelser för EU:s skogsbrukare, men det finns något som kallas för EU:s skogsbruksstrategi vilket är att betrakta som riktlinjer. Med Pandoras ask på vid gavel kan riktlinjerna göras till tvingande. Är det inte bra med harmoniserade regler? Nej, inte om reglerna är utformade på ett sådant sätt att de som är mest ekonomiskt beroende av frågan har svagast röst, vilket verkar vara fallet här. Den som istället är bäst allierad drar det längsta strået, för vem vill vara allierad med gruppen skogsbrukare som ofta anklagas för att bedriva en miljöfarlig verksamhet? Agendan styrs därför av energi-, miljö- och klimatfalangerna. Lägg till att våra egna politiker gärna vill vara bäst i klassen samt att vi har ett politiskt arv som skiljer sig från andra delar av Europa.

Sammantaget är ägande- och brukanderätten satt under allvarlig press. FN och världssamfundet har dessutom idéer om att säkerställandet av efterfrågan på vedfiber kan lösas genom plantager i varmare länder, vilket möjliggör att betydligt större arealer av naturligt uppkomna skogar inte behöver brukas.

Hur påverkar detta svenska skogsbruk i praktiken? För att tillgodose skogens alla intressen-

ter med dess multifunktioner kommer det regleras med en reducerad ägande- och brukanderätt och därmed minskad avverkningsmöjlig areal.

Kalhyggesfritt skogsbruk är ingen utopi, inte heller avverkningsförbud under häckningsperioden. Att plantera exoter eller förädlade plantor kan bli omöjligt. Markberedning fyller ingen funktion längre, dikning och rensning kan bli än mer reglerad. Stora avverkningsförbud mot alla typer av naturliga vattendrag och så vidare.

Utmaningen för framtidens skogsentre-

prenör och dess leverantörer är således att svara på frågan om vilken typ av företag och vilka maskiner man i framtiden ska ha för att anpassa sig till Europas tvingande skogspolitik och samtidigt vara lönsam. Uppmaningen är att skaffa sig information redan nu om hur framtidens skogsbrukspolitik utformas för att kunna fatta strategiska beslut som positionerar dig och ditt företag rätt inför framtiden.

Rickard Axdorff Jägmästare, Ekonom, äger och driver ett lantbruk Ledarskribent och chef för tidningen Skogsaktuellt, upplaga 82 300 per månad.

Mer information: www.skogsaktuellt.se

SKOGSENTREPRENÖREN 2• 2012

5

läget i skogen

GS-facket rasar mot dagens villkor

”Konstigt att samma råvara kan ge så olika ersättning” Skogsvården är en till stor del osund marknad med för företag som tar på sig uppdrag för billigt med följden att de inte kan betala avtalsenliga löner och i stället rekryterar utländsk arbetskraft.

Det menar Jan-Åke Johansson, ombudsman på GS-facket som organiserar de anställda i skogsvårdsföretag.

– Det är konstigt att samma råvara klarar av att betala bättre löner inom andra områden, säger han.

F

ör bara något decennium sedan var de norrländska skogarna fyllda av ungdomar som planterade skog som sommarjobb och i andra delar av landet planterade anställda i skogsvårdsföretag med ersättningar som lockade personal till företagen. Skogar röjdes och sköttes.

I dag är skogarna fyllda av utlandsrekryterad och lågbetald arbetskraft och det går nästan inte att rekrytera svensk arbetskraft till skogsvård.

– I norr får unga inte ens chansen till planteringsjobb, säger Jan-Åke Johansson när han målar upp bilden av dagens skogsvård, och han tror att det ska mycket till för att vända utvecklingen.

Att börja betala avtalsen-

liga löner är första steget och dit är det tyvärr långt.

– Skogsvårdsföretag tar på sig uppdrag alldeles för billigt och har inte råd att betala avtalsenliga löner utan ser sig tvingade att rekrytera billig arbetskraft utomlands, säger han.

Jan-Åke Johansson lägger stort ansvar på bolagen som han menar inte gjort mycket för att göra

6

SKOGSENTREPRENÖREN 2 • 2012

branschen sundare. Han menar att det blivit lite bättre de senaste åren, mycket tack vare GS-fackets agerande där de hängt ut bolag som tillåtit entreprenörer att kontraktera underentreprenörer i flera led, som fått till följd att det varit omöjligt att kontrollera vem som egentligen utför jobbet och vilka villkor deras anställda arbetar under.

– Jag tror att de entreprenörer som inte betalar kommer att få svårt att rekrytera personal på sikt, eftersom det finns så många andra yrken som ger bättre betalt.

Han pekar bland annat på hur anställda i ”gula” entreprenadföretag och i gruvbranschen har långt bättre ersättningar.

Dessutom kommer kraven på arbetsmiljö och andra villkor att bli tuffare.

Han tycker också att det är

konstigt att samma råvara kan ge så olika ersättning till de som jobbar med den.

– Jobbar du på sågverk har du mycket bättre villkor än inom skogsvården för att bara ge ett exempel.

Ombudsmannen i GS-facket menar att det är dags för skogs-

vårdsentreprenörerna att organisera sig och börja ställa krav på rimliga avtal där de har råd att betala sina anställda.

– Ingen är betjänt av att företagen slåss inbördes, när det är bolagen de borde slåss mot.

Det finns en historisk förklaring till dagens situation , enligt honom och han berättar hur mekaniseringen inom gallringen gjorde att alla manuellhuggare sades upp, som var en stor del av skogsvården.

– En stor del av skogsvården måste fortfarande göras ”på backen”. Under tio år hade vi bara uppsägningsförhandlingar med huggare. När stormen Gudrun kom var många av de som kunde hugga manuellt pensionärer. Denna utarmning av kunnande och personal gjorde att när man insåg att behovet ändå fanns, öppnade man för billig arbetskraft.

Jan-Åke Johansson tycker att det är konstigt att bolagen inte bedriver några utvecklingsprojekt inom maskinell skogsvård om bristen är så stor på personal.

– Jag kan bara dra en slutsats: Att de inte bryr sig när det finns billig arbetskraft att tillgå, konstaterar han. £

läget i skogen

Rätt registrerad – gav ändå böter En skotare som registrerats från fabriken för att kunna köras efter väg, blev efter att ha utrustats med flisaggregat, stoppad och bötfälld av polis för att den inte fick köras på allmän väg. Nu tvingas Gunnar Ljungström på Bäckgården Skeby AB, som äger maskinen, antingen omregistrera eller börja traila den.

A

tt man ska kunna lita på att en maskin som registrerats för att köras på väg ska klara en poliskontroll tycker säkert de flesta är självklart. Ändå stoppades en av Gunnar Ljungströms maskiner av polisen och bötfälldes för att inte vara registrerad för vägtrafik.

– Föraren skulle köra den en kort sträcka mellan två grotobjekt och blev ikappkörd av en polisbil som visade in honom till en parkeringsficka, berättar Gunnar Ljungström.

Där tillkallades fyra

polisbilar till för att kunna mäta och väga maskinen. Efter fyra timmar hade de kommit fram till att maskinen var 14 centimeter för bred, hade ett skadat däck (som de trodde skulle kunna explodera), för stort axeltryck och att LGF-skylt saknades.

– De ville ta körkortet av föraren för att han kört med ett felregistrerat fordon, men de sansade sig sedan.

Nu undrar Gunnar Ljungström hur det kunnat gå så här. Han har köpt en Ponsse Buffalo King inregistrerad och klar, men sedan köpt ett Bruks 850 flisaggregat.

Självklart trodde han att allt var i sin ordning.

– Jag tycker att någon borde ha upplyst oss om att maskinen inte längre var ok efter att flisaggregatet sattes på. Dessutom verkar polisen och trafikverket inte riktigt veta vad som gäller. Jag får inga klara besked om hur jag ska göra med maskinen annat än att tvingas traila den, och det går bara inte. Det blir för dyrt när ersättningen för flisningen inte är bättre än vad den är.

Nu undrar han vad konsekvenserna för branschen blir om det inte går att köra på vanlig väg.

– Är det så att det bara är traktorer och lastbilar med flistuggar som ska kunna göra jobben?

Och hur ska de kunna ta arbeten i ute på hyggena då de inte kan ta sig dit? Någon behöver ge klara besked, säger han. £

Nytt avtal för farligt avfall Ett nytt avtal med Skandinaviska oljecentralen ger alla SMFs medlemmar möjligheten att få snabb och smidig hjälp med hämtning av farligt avfall till rabatterade priser och gäller

medlemmar i hela landet Dessutom gäller avtalet leverans av oljor som kan göras samtidigt som det farliga avfallet hämtas.

– Förutom själva hämtningen av det farliga avfallet ser vi

samtidigt till att tillgodose alla krav på dokumentation som är nödvändigt för att klara kraven i certifieringssystemen, säger Skandinaviska oljecentralens vd, Per Eriksson.

Skogsutbildningar På Gammelkroppa skogsskola hittar du utbildningen du söker!

Skogsuppskattning och planering Natur– och kulturmiljövård Förnyelsekurs natur– och kulturmiljövård Skogsbruksplanläggning Skogsbilvägen Skogsvård

2-4/4 10-13/4 16/4 17-19/,22-23/5 2-4/5 och 7-9/5 7-11/5

För mer information besök vår hemsida

www.gammelkroppa.se eller ring Peter Stejmar 0590-91011

SKOGSENTREPRENÖREN 2• 2012

7

MÄtning av skotningsavstånd

”Mät me d

Debatten går vidare

läget I Sk o

trippmä tare”

Att anvä nda mod erna trip skotning pmätare savstånd som unde borde va SMF Skog rlag för er ra självk sentrepr sättning lart, men en men det för ar Ulf Sa finns fakt örerna. De flest ndst a skogsb iskt bola olagen hå röm vd på g som re Metoden att mäta da lle r inte med n idag an en genoms längd för vä , nit nder met transport tlig vägav virket oden. ning – frå tagit fram. vid en avv n skogen erk Bu

till avläg dskapet inte sällan prenörsk get vid väg från SMF en orsak åren är att till entre en – är till disku entrepren alla som trippmä ssion me ör och ku har mode tare i sin llan nd. En me a maskin rna på kartan. nå got anna tod är att er vägrar t än denn mä godta ta – Det känn a utrustn ning av kö in s rav so g för m stå rena stenå mätnd. Inga det finns der kan sp andra mä ldern nä moderna egla den r tmetohjälpmed som tripp verkliga bättre. Na el i skota mätare. körsträc turligtvis rna, Idag är må kan nörer i hä sker sedan ning som nga entre nderna på tar häns en uträkprede mätvä yn till för förutsät rden kund etagsspec tningar oc en ifika h arbetss kar slutre ätt som på sultatet, – det vi set versäger Ulf Sandström att mäta, t är att om man ändra ökar också .£ r sät tet inn

Kommen

tarer fr

ån sKog

avstånde ebär en t Min genere löneglidning utan de och det ändrar han lla inställning är att ss like. om man är definitio delsmåttet, oavset t ne om det n på fas bark eller sät tet ma tkubikmeter unde r n vid skotni ng, måste mäter väglängd oc ändras så att inte ers kså ersättningen er iväg. de ättningar na t längre när vi set t är att det plö stickman ändra tsl igt blir det är inte r sät t att mä rimligt. ta och REG iON ch

fre Dri k forSén , EF NO RR, BillER ud

– ersättnin g baseras oft för väglängd vid sko det som är a på terrängtranspo tning rtavstånsträckan me virkets tyn gdpunkt på llan avlägget och tet. I de fall avverknin är ersättnindär den modellen anvgsobjekbyg gd efter gsnivån anpassad ochänds så det kan var den modellen. Förde uppa lönar sig. På att god planering av len med tivitetsdriva så sätt är modellen körningen produkbetjänta av. nde vilket alla i bra nch ren är inte att ersätta efter trip en är det, inte hel pm timme. ler ersättnin ätag per

sbolage

n

– Frågan är mäter vi på var för man ska än dra? Idag 1,3. det vär kar tan och gångra r underlag det använder vi sedmed för som båda ersättning, en ers an som parter kom ätt avtal. Vi häv mer överen ning s om i na väglän dar inte att den är gden, me den sann de kontroller a och ett ob n är enkel att använda som jek underlag tiv t värde att vid förhan dlingar. urb avvERKNiN

Jon ruD

Man, TEK

NiS K ch EF,

STO Ra ENS

O

an norDM ark, GSc hEF, SvE aSKOG

EF, MEllaN

Styrkan sitter

Anna kör

U

inuti

skogsmask in

Andersson

Utter & Jenny

Claesson · Illustrationer:

Stina Durgé

Ur Skogsentreprenören nr 1-2012.

thoMaS

SKOG

i bar n bo

anna ande de att bli skorsson ut ter från norberg val vävssjukd gsmaskinförare, trots om som ege henne till ntligen kun en bindsju de gjort utmärkels kpensionär. Hon tilldelades en ”Årets eldsjäl” vid str y award s Fo 20 res 09 t oc Ind son i en ba h rnbok om nu är hon huvudpe usit ter inuti henne sjä lv: ”St yrkanrsten går till anna kör skogsm ask och anna välgörenhet. Jenny in”. Vinan tillsamma dersson Utter har Claesson ns. skrivit bo bono-proj den har givits ut ken som ett pro ekt bland andra av add gender med stöd SM F. av

Norra Skogsägarna att trippmätarna inte är tillförlitliga och inte kan användas som underlag för ersättning.

– Det här måste vara första gången skogsbolag visar sig vara teknikfientliga.

Alternativet är att de tror att entreprenörerna medvetet fuskar med mätningen. Både inställningarna är allvarliga för arbetet med att få så rättvisa villkor som möjligt, säger SMFs vd. £ Manus: Anna

– Vi använd lag helt enk er inte trippmätare som elt för att vi inte räknar underningen på kör tionsnorm d sträcka, utan på ersätter prestafaktorer än som tar hänsyn till många fle r tare. Sedan mätvärden från en trip sträcka ing är ersättning basera pmäet arbetat. Vi bra mått på hur eff d på körd och ektivt man effektiva ent hela branschen behöv reprenöre r som möjlig erså t.

toMaS Joh – Vi har int vER KSaMh an SSon, ETS uTvEcK e laR E, Sca sät t att mä bundit oss till någ – Vi är tve ot ksa en är egentlta. Underlaget för ers särskilt mätning, eft mma till att använd ige ätt n bara ninguppgörel mellan olik ersom det är för sto a trippsen och vill en del av affärsa r trippmätn en därför anv maskiner på mätre spridning ing som un treprenörerna ha sultatet. änder vi ett ningen är derlag för stånd och vi slingtilläg g medelskotningsav det vi tyc beredda att diskut ersättbland ann som vi beräk ker era det. at som använ är viktig t är att un handlar me kartmaterial och som nar från de ds rla d för entrepren vi förget ersättnin kvent och örerna. g är konseJan Åh lun ger entreprenö lika behandling D, SKOGSB RuK för rer Sch olik . entreprenö EF hO lME a skäligt be – det är en N. rerna tal diskussio t och vi är beredda ska ha något princisvår fråga och vi har n fel eller om om ersättningen ifa att ta en viktigaste pbeslut, men tyckerinte tagit är att mätni ll förhållan att att alla är dena är ext vi räknat ngen blir rät det överens. rema. t oc h Vi hur mätni ngen ska gå har inte låst oss vid SKOGSS KÖT Dan glö De, SElch till.

Debatten om att använda moderna trippmätare som underlag för ersättning för skotningsavstånd går vidare.sKVi har den här gången ogsmasK införar e hiuv fått fler skogsbolag, men också Skogforsk att uttala sig frågan. udperso n ppfattningen att skotningsavstånd ska mätas med skotarnas trippmätare är fortfarande SMFs åsikt.

– Inga andra mätmetoder kan spegla den verkliga körsträckan bättre, säger Ulf Sandström.

Men som vi skrev i förra numret är det spridning i svaren från skogsbolagen. Där Korsnäs accepterar att ny teknik används för att mäta skotningsavståndet, menar

gen

K

SKO GS EN

höiJer,

SKOGSBRuK SuT vEcKla RE SydvEd, REGiON Syd

TR EPR EN

ÖR EN 1 • 2012

7

Kommentarer från fler skogsbolag och Skogforsk På Skogforsk har vi varken mandat eller ambition att blanda oss i den direkta affärsuppgörelsen mellan entreprenören och dennes kund. Vi har däremot initierat och medverkat till branschstandarden ABSE09, vilken utgör en bra grund för att skriva väl genomarbetade avtal. Den så kallade APSE-kommittén är ett bra forum att lyfta frågor som kan innebära generella besvärligheter vid avtalsskrivning. Terrängtransportavstånd är en sådan fråga eftersom den inrymmer många viktiga aspekter, bland annat produktivitet, körskador och mätteknik.

Vi har därför inlett ett FoU-arbete om att kunna ange ett ”krönt” terrängtransportavstånd, till exempel. med hjälp av moderna geografiska informationssystem och optimering. Detta ska jämföras med andra (nuvarande) metoder att mäta avstånd.

En första avrapportering hoppas vi kunna göra innan året är slut, lite beroende på hur många av våra provtrakter som har hunnit planeras och drivas. Faller detta väl ut kan det mycket väl bli användbart också som underlag i affärsuppgörelsen.

Magnus Thor programledare Teknik, Skogforsk

8

SKOGSENTREPRENÖREN 2 • 2012

Vid fältplanering anger vi ett skotningsavstånd, detta gäller i utgångsläget som ersättningsgrundande avstånd. Om entreprenören anser at avståndet är avviker väsentlig från det värkliga så kan han välja att fakturera ett efter ett annat avstånd, men vi kräver då en motivering till varför. Vi upplever inte att detta är en stor diskussion hos oss, utan att det upplägg vi kör på idag fungerar bra för båda parter.

Ola Lassemo produktionschef, Skogsägarna Norrskog

Vi på Norra Skogsägarna använder oss inte av trippmätare som ersättningsgrund. Vi har sett flera fall där denna mätning visar helt felaktiga avstånd.

Det är också stor spridning mellan olika maskiner. I dagsläget mäter vi avståndet på kartan efter basvägen till tyngdpunkten på avverkningsobjektet avseende virkesvolymen. Uppstår en tvist, vilket är sällan, så går vi ut i skogen och mäter upp avståndet med en trådmätare eller liknande. Denna metod har vi använt under flera år och den är väl inarbetad i våra bortsättningar.

Håkan Lagesson

regionchef Norra Skogsägarna

Vi är intresserade av en gemensam standard för beräkning av skotningsavstånd som både kund och leverantör kan acceptera och tycker är bra. Med ny teknik såsom trippmätare, GPS och laserinventeringsdata ges möjligheter som inte tidigare funnits för att definiera skotningsavståndet. Trippmätare är en tänkbar metod som dock har den nackdelen att skotningsavtåndet varierar beroende på hur duktig skotarföraren är att planera sitt arbete.

Ett annat alternativ är att använda sig av laserinventeringsdata för att få ett automatiskt beräknat skotningsavstånd på trakten. Det finns flera examensarbeten gjorda som beskriver problem och tänkbara lösningar vad gäller skotningsavståndet. Vi inom svenskt skogsbruk borde kunna enas om ett gemensamt sätt att definiera skotningsavstånd de närmaste åren. Oavsett vilken metod vi beslutar oss för att använda måste en justering av ersättningen ske så att den blir kostnadsneutral jämfört med den metod vi tillämpar idag.

Göran Andersson skogschef, Korsnäs AB

Medlemsnytta

Nybildad grupp hjälper till med garanti- och reklamationsärenden En nybildad grupp, lite skämtsamt kallad GRGgruppen, skjuter in sig på att hjälpa SMFs medlemmar med garanti- och reklamationsärenden.

Första stora uppgiften blir att ta reda på hur driftsäkra nya maskiner egentligen är.

M

ånga skogsentreprenörer hamnar någon gång i läget att man är missnöjd med hur maskinleverantören sköter leverans, garanti och reklamation.

För att ingen medlem ska behöva stå ensam mot leverantören, har SMF bildat en grupp som hjälper till.

– Vi vill att alla medlemmar som har problem ska höra av sig.

Många tror att de är ensamma om sitt problem, något som vissa leverantörer gärna använder emot dem. Men vi vet att de flesta inte alls är ensamma och att det ofta finns andra entreprenörer

som har samma bekymmer, säger SMFs vd Ulf Sandström som är sammankallande i gruppen.

Första stora uppgiften blir

att ta reda på hur många som är missnöjda med hur deras nya maskiner presterar efter leverans.

Redan innan gruppen bildades fanns det entreprenörer som varit missnöjda med driftsäkerheten på sina nya maskiner.

Nu vill gruppen att alla som köpt nya maskiner meddelar hur driftsäkra deras maskiner varit för att gruppen ska kunna göra en samlad bild som de sedan kan gå vidare till maskinleverantörerna med.

– Köper man en ny maskin köper man en funktion. Det är inte meningen att hårt pressade entreprenörer ska behöva jobba med en maskin som inte preste-

rar på den nivån man kan kräva om den är helt ny.

En annan viktig fråga är kostnad och lagerhållning på reservdelar. Idag kan maskiner bli stående i dygn i väntan på reservdelar. Att priserna på reservdelar vittnar flera entreprenörer om inom SMF. – Vi ser det här som en ren medlemsnytta! Skriv ett mejl till mig eller Lennart så samlar vi ihop de ärenden vi får in och driver de vidare. Får vi bra underlag från våra medlemmar har vi rejält på fötterna när vi sätter oss med maskinleverantörerna. Ingen medlem ska tveka att skicka in sina egna personliga ärenden, säger Ulf Sandström. £

I gruppen ingår: • Ulf Sandström, sammankallande, epost: ulf.sandström@skogsentreprenad.nu • Lennart Granqvist, Jämtland, epost: lennart.064220051@telia.com • Håkan Dunberg, Småland • Mats Ågren, Uppland • Pelle Rönningås, Medelpad Ärenden skickas med fördel till de två förstnämnda till de e-postadresser som angetts.

Bra ordning på Eu-projekten Bengt Carlsson, handläggare på Skogsstyrelsen för bland annat Landsbygdsprogrammet, tycker att SMF sköter sina EU-projekt och på ett bra sätt.

– Det har skötts utmärkt.

Väldigt smidigt, säger han.

Det är Torsten Kinnefors, kontorschef på SMF, som ser till att Skogstyrelsen får de besked och svar de behöver. Det är också han som skickar in ansökningar om nya EU-projekt.

Hos de som tar emot hans material, uppskattar de att allt

sköts snyggt och prydligt.

– Jag har handlagt SMFs projekt om kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet ett par år och vi får alltid snabba svar på våra frågor, säger Bengt Carlsson.

Siw Siikavaara, handläggare på Skogsstyrelsen, enheten för lag och områdesskydd, har också bara gott att säga om Torsten Kinnefors arbete när det gäller RECO-utbildningarna som är de hon framför allt handlagt.

– Kontakten med Torsten

Kinnefors har fungerat väldigt bra. Det märks att det finns en projektvana i organisationen, säger hon.

Det ligger inne ansökningar om fortsättning av de EU-projekt som SMF bedrivit, men varken Bengt Carlsson eller Siw Siikavaara kan svara på hur det går med dem eftersom handläggningen inte är klar ännu.

– Vi har fått in otroligt många ansökningar så vi ligger lite efter med handläggningarna, säger Bengt Carlsson.

SKOGSENTREPRENÖREN 2• 2012

9

Sandström talar ut

Är entreprenörsstrategin i det på väg att totalhaverera?

K

anske är inledningen något överdriven då vi tack och lov fortfarande har en del kunder och tjänstemän ute i verksamheten som värdesätter och samverkar med sina entreprenörer på ett affärsmässigt och bra sätt. Ni alla som kan ta åt er av denna första mening bör sluta läsa nu. Tack!

Till er övriga och eventuellt andra intressenter i denna bransch vill jag ge några personliga reflektioner på vart den svenska entreprenörsstrategin tyvärr verkar vara på väg, Orsaken till dessa reflektioner är att vi efter några år med lite positivare tongångar bland entreprenörerna nu verkar vara på väg åt totalt fel håll igen. Jakten på högre produktivitet och lägre kostnader överskuggar snart allt annat, och sker inte detta med eftertanke om vilka andra effekter som kan uppstå riskerar branschen mer än man kan tro idag.

Undertecknad satt som tjänsteman i slu-

tet av åttio- och början av nittiotalet och var med och skapade dagens entreprenörskår genom att göra om en del av dåtidens AT-maskinägare från att vara anställda maskinägare till att som vi sa då bli ”fullblodsentreprenörer”. Bakgrunden var då att vi som kunder ville slippa personalansvaret för maskinförarna. Allt skulle bli enklare eftersom entreprenören skulle sköta allt bättre än vi på kundsidan då de fick ta mer eget ansvar och själva planera sitt arbete, och de två absolut viktigaste orsakerna var tydliga och det var att entreprenörerna själva fick sköta sin rekrytering av förare, samt att kostnaden för avverkningen och skogsvården naturligtvis skulle bli mycket lägre. Avverkningen skulle alltså skötas av ”fria företagare” som blev skogsbrukets spjutspetsar som skulle fixa allt både billigare och bättre, och kundsidan behövde bara tänka på att köpa de tjänster man var i behov av från de som blev egna företagare!

Hur ser det ut i dag för många av entreprenörerna som blev de ”fria företagarna” som vi skapade för snart 25 år sedan i en av Sveriges viktigaste basnäringar?

Har alla fått chansen att utvecklas som fria företagare och sköta sin verksamhet på ett bra sätt?

Har kundsidan respekterat entreprenörerna som affärspartners och skapat ett bra företagsklimat för småföretagen i skogsbranschen?

10

SKOGSENTREPRENÖREN 2 • 2012

Vad har hänt mellan 1990 till 2012, och

hur ser det ut idag?

• En svag lönsamhet under många år där närmare 50 procent av entreprenörskåren jobbar med kniven på strupen. En liten vinstmarginal finns enbart på grund av mycket hög arbetsinsats och att staten bidrar med dieselskatterestution. Cirka 20 procent har en acceptabel lönsamhet. (är det dessa villkor som ska locka nya företagare?)

• Finansiärerna ställer höga krav på säkerhet om en entreprenör ska låna pengar, för det är tydligen hög risk att finansiera småföretagarna i denna bransch.

Detta gäller även många som varit med i 30-35 år och inte lyckats bygga upp något eget kapital att tala om. (Är det någon som frågat sig vad som orsakat att det ses som en högriskbransch?)

• Entreprenörernas kunder pratar nu om att de ska köpa maskinerna och sen låta anställda förare ”bli entreprenörer” för att det är så svårt att låna pengar hos bankerna!!!!! . Kunderna söker nu EU-medel för att utveckla sina affärspartners ”entreprenörerna ” till att bli bättre företagare. Kunder analyserar entreprenörernas bokslut och erbjuder gratis utbildningar för de som inte har en bra ekonomi,???( Kanske dags att välja väg för en del kunder, köpa egna maskiner och anställa egna förare som man kan utveckla själva som arbetsgivare, eller inse att entreprenören är egen företagare med ansvar för sin egen verksamhet. Men sluta för allt i världen med att leka förmyndare för dessa småföretagare) • Produktiviteten har inte fortsatt att öka som den gjort i alla år, och nu verkar det som att flera av de stora kunderna av någon anledning har samma budskap, och det är att med våld försöka få entreprenörer och anställda att förstå att den enda räddningen för Sveriges skogsbruk är att jobba fortare och fortare så inte kostnaden ökar någonting. (Vi vill också öka produktiviteten för att höja lönsamheten hos entreprenörsföretagen, men fan vet om kunderna tänker på samma sätt).

• Att entreprenören som fri företagare ska fakturera för sina tjänster är ingen självklarhet i denna bransch. Många kunder anser att de ska ”avlöna” dessa fria företagare via egna datasystem. En del ”fria företagare” tvingas lämna in rapporter till kunden om hur effektiva deras anställda varit varje dag, som sen används mot dessa i förhandlingar. (Kan det vara

Sandström talar ut

svenska skogsbruket så att en del kunder inte klarar av att hantera ”fria företagare” utan borde skaffa mer egna resurser?)

• En fråga som jag ställer mig ibland är om en del skogsdirektörers sätt att i dag hantera entreprenörsstrategin är att begå tjänstefel mot branschen. Många tjänstemän och höga chefer hos en del kundföretag anser sig ha all expertkunskap i hur ett entreprenörsföretag ska drivas och vet allt om hur dessa ska utvecklas. Varför skaffar man då inte sig mer egna resurser eftersom man anser sig besitta denna klokskap och samtidigt anser att många entreprenörer är helt värdelösa som företagare? Kanske kunde man sänka kostnaden rejält i det svenska skogsbruket genom att helt enkelt köpa av de ”sämre” entreprenörerna deras grejor och sedan låta experterna utveckla och driva dessa maskingrupper.

(Kan man se det som ett tjänstefel om man inte genom-

Gunnebo

för denna åtgärd eftersom det borde höja produktiviteten rejält och sänka den totala avverkningskostnaden i hela vårt skogsbruk, eller tänker jag fel???) Tack och lov att det finns kunder och tjänstemän som fortfarande betraktar entreprenörerna som ”fria företagare”. Jag hoppas att ni fortsätter och utvecklar den entreprenörsstrategi vi skapade i branschen för mer än 20 år sedan och som nu tyvärr riskerar att totalhaverera hos en del kunder. Jag tycker det blir spännande att se vad framtiden har att bjuda på i skogsbranschen för våra ”fria företagare”, och vilken strategi som skogsdirektörerna väljer närmaste tiden – förmyndarskap och kostnadsjakt till varje pris eller ömsesidig affärsmässig samverkan med kvalitet och långsiktighet i fokus? .

Tack för mig.

Ulf Sandström vd smf skogsentreprenörerna

Gunnebo Gunnebo Gunnebo

Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd.

Grepp och bärighet från världens ledande Grepp ochoch bärighet från världens tillverkare av slirskydd.

Grepp bärighet från världensledande ledande tillverkare av av slirskydd. tillverkare slirskydd.

Kedjor för: Kedjor för: Skogsmaskiner Skogsmaskiner

Traktorer

Lastbilar

Traktorer

ATV

Lastbilar

ATV

Lars

G

Yngve

Bo

PIG

VG IG PT V-A

AT

LXE

E -F-LF ILNIN

Prata smörja med oss!

S S GA EG ME M S 0T 60 116

Rocky lite lite Rocky

ReklamBolaget, Vetlanda 0707

L EE GG IG IG PP

ReklamBolaget, Vetlanda 0707

D UD TU T

8 R8-A -A S

XSR

Grouzerlite

Grouzerlite Gunnebo Industrier AB

Gunnebo Industrier AB

Terralite

Terralite

93 Gunnebo Gunnebo 590 Industrier AB 590 93 Gunnebo 590Tel 930490-890 Gunnebo00 AB Gunnebo Industrier Tel 0490-890 00 Tel 0490-890 00 www.gunneboindustries.com 590 93 Gunnebo

www.gunneboindustries.com www.gunneboindustries.com Tel 0490-890 00

Agrol smörjmedel är det självklara valet för dig som har en maskinpark som aldrig får stå stilla. Samarbete med ledande maskintillverkare samt egen avancerad forskning har gett oss unika kunskaper som vi gärna delar med oss av.

Du som användare av våra produkter har säkert många frågor. Till exempel: Varför är det så viktigt att hydrauloljan har rätt viskositet? Kan man blanda oljor? Hur bra är de miljöanpassade produkterna i jämförelse med de icke miljöanpassade?

Vi gör allt för att ge dig smörjmedelsmarknadens bästa produktsupport.

Hitta rätt smörjmedel till ditt fordon och dina körförhållanden på www.agrol.se/ smorjmedel, klicka på ”till tabellerna” – eller prata direkt med någon av oss!

Vi gör rätt val enkelt.

Vi svarar på alla frågor om smörjmedel!

Bo Axelsson Region Syd 08-657 44 46 Lars Ekmark Region Mitt 019-605 17 20 Yngve Lindh Region Norr 08-657 44 31

www.gunneboindustries.com

SKOGSENTREPRENÖREN 2• 2012

11

Samernas syn på skogsbruket

Anders Blom, Svenska Samernas Riksförbund

”Vi vill ha välskötta skogar” Hållbart och långsiktigt skogsbruk. Det är vad Anders Blom, förbundsdirektör på Svenska Samernas Riksförbund vill ha för att det ska gå att bedriva rennäring i landets skogar, en inställning han anser inte skiljer sig från många skogsägares.

– Vi vill också ha ett rationellt och ekonomiskt långsiktigt skogsbruk, men frågan är om dagens plantageliknande skogsbruk verkligen är långsiktigt, undrar han.

D

et är några förutsättningar som behöver uppfyllas för att kunna bedriva rennäring i de svenska skogarna. De är bland annat långsiktig och lyhörd planering av skogsbruket, fungerande skogsvård och ekonomisk hållbarhet.

Skogsvården är viktig för

att renarna ska förflytta sig i skogen men också för att kunna hitta de lavar de i huvudsak lever av.

– Vi anser att det som är bra för renarna är bra för skogsbruket i stort. Rennäringen behöver också ett långsiktigt och hållbart skogsbruk, säger Anders Blom, förbundsdirektör i Svenska Samernas Riksförbund, SSR. Det är en sammanslutning av svenska samebyar och sameföreningar samt en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen och samiska näringslivs- och samhällsfrågor.

Han är tydlig med att beto-

na att samerna inte är ute efter att lägga en ”död hand” på skogsbruket.

– Vi behöver inte bara reservat. Vi behöver välskötta, brukade skogar, något jag har trott att skogsbolagen också vill ha.

SSR vill inte se tätväxta skogar som varken gallrats eller röjts.

12

SKOGSENTREPRENÖREN 2 • 2012

De vill ha en brukad skog som ger en avkastning som ger långsiktiga ekonomiska förutsättningar för skogsägaren att bedriva sitt skogsbruk.

– Utan ekonomi i skogsbruket, får inte heller rennäringen förutsättningar som håller långsiktigt. Alla är ense om att skogen, förutom ekonomiska värden, även har sociala och miljömässiga värden att ta hänsyn till. Men åker man runt i landet och ser de ålders- och arthomogena skogar som breder ut sig är det svårt att se det långsiktiga arbetet och hänsyn till sociala och miljömässiga faktorer, säger Anders Blom.

Han anser att man kan ifrågasätta om vi verkligen aldrig haft så mycket skog som idag.

på SSRs skogliga engagemang är att sitter med i styrelsen för FSCcertifieringen där man håller på att ta fram en ny standard.

– Jag tycker också att vi har ett gott samarbete med många av skogens aktörer.

Han pekar på att de flesta problemen i avverkningar och markberedning beror på kommunikationsproblem.

– Avverkningsbar skog, kanske. Men jag tycker att vi aldrig haft så lite skog som idag.

Svenskt skogsbruk får kritik internationellt idag och i Tyskland till exempel är det vi gör i Sverige olagligt. Där har de i högre grad ett kontinuitetsskogsbruk. Polariseringen är besvärande, där de som förordar kontinuitetsskogsbruk knappt vågar säga vad de tycker.

Han berättar att ett exempel

– Information om vilka hänsyn som ska tas som vi kommit överens med markägaren om, inte alltid förs vidare till entreprenörerna och då sker det misstag. Ett av de vanligaste problemen när det gäller markberedning är till exempel att harven inte lyfts på lavförande mark, något som ska göras. Vi vill ha en fungerande samexistens med lyhördhet för varandras behov, säger Anders Blom. £

– Det som är bra för renarna är bra för skogsbruket i stort. Rennäringen behöver också ett långsiktigt och hållbart skogsbruk, säger Anders Blom, förbundsdirektör i Svenska Samernas Riksförbund, SSR.

När du behöver hydraulik eller tillbehör till dina maskiner!

Slangpressar

Filtersatser

Timmergripar

Sågmotorer

Kontakt: 0292-10630 • 070-2002895 • 070-2172183

WWW.UFOAB.SE

SKOTARVAGN!

Minska skogsskadorna med skotarvagnen. Lastas med skotarens ordinarie kran vid slutavverkning och gallring. Vagnen är överlägsen vid långa skotningsavstånd och på mark med dålig bärighet.

UMEÅ FÖRSÄLJNING AB. LÄRLINGSGATAN 8. 904 22 UMEÅ. TEL: 090-12 07 70

INNOVATIVA ENTREPRENADREDSKAP

Trans-Auto är en av de ledande leverantörerna av drivlinekomponenter på den nordiska, baltiska och ryska marknaden Bland de företag vi representerar återfinns:

Transmissioner och axlar, vilka tidigare var kända under produktnamnen Clark-Hurth, Clark, Hurth, Kirkstall, Sige, Comaxle Hydrauliska komponenter och bromssystem

Flexibla kopplingar

Vätskekopplingar, kraftuttag, industritransmissioner mm

Kraftut tag

KOMPLETTA KOMPONENTER, ORIGINALRESERVDELAR, RENOVERINGAR OCH UTBYTESENHETER. www.transauto.se

Förrådsvägen 6, Box 215, SE-151 23 Södertälje, Sverige.

Tel: +46 8 554 240 00, fax: 46 8 554 240 10.

info@transauto.se

NÄSTA STORA STEG

EN HELT NY GENERATION SKOTARE

FORESTRY QUALITY FORWARDERS Komatsus nya skotargeneration sätter kundbehoven i fokus: Med den bränslesnåla, miljövänliga motortekniken E3 Power. Den helt nya hytten med överlägsen rymd, sikt och förarkomfort. Helt ny kraftoptimerande transmission och den ledande tekniken i MaxiXplorer styrsystem.

Introducerar Komatsu

Introducerar Komatsu

Komatsu 855 är den hyperproduktiva universalskotaren. Komatsu 865 är den kraftfulla slutavverkningsskotaren som gör jobbet i all terräng. Tillsammans representerar de ett generationsskifte till en ergonomi, driftsäkerhet och produktivitet i världsklass. Precis det som skogsbruket efterfrågar.

Läs mer om alla fördelar på www.newforwarders.com

www.komatsuforest.se

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

15

högre kvalitet: Certifiering

Förrevision tryggt och säkert för entreprenören Förrevisioner är mycket uppskattade och ger skogsentreprenören säkerhet och trygghet genom att entreprenörer vet vilka krav som gäller för certifiering enligt PEFC och får samtidigt hjälp med att ta fram en handlingsplan för hur kraven för certifiering ska uppfyllas. Här berättar Ewa Lidén om förrevisionens fördelar.

A

llt fler skogsägare PEFCcertifierar sig. Senast i raden är SCA Skog. Nu är drygt 11 miljoner ha skogsmark PEFCcertifierade. För att stärka kedjan krävs att dessa skogsägare anlitar certifierade skogsentreprenörer.

Idag har drygt 2000 entreprenörer i Sverige sådan status. De allra flesta är gruppcertifierade via ett paraply.

SMF Certifiering AB är skogsentreprenörernas eget paraply. Mer än 500 skogsentreprenörer är anslutna till SMF Certifiering.

Inget certifieringssystem är bättre än det kontrollsystem som det omgärdas av. Sedan 1 januari 2012 gäller en uppdaterad PEFCstandard. I det tekniska dokumentet Krav vid gruppcertifiering (PEFC SWE 004:3) läggs bland annat fast hur paraplyerna ska arbeta med kontroll.

En viktig kontroll sker i samband med anslutningen. PEFC kräver, att paraplyet ska ha en personlig kontakt, för att kontrollera att skogsentreprenören har god kän-

nedom om certifieringens innehåll och vad det innebär att följa kraven i praktiken. Denna kontroll utförs i flera steg inom SMF Certifiering.

När ansökan kommer in gås den igenom i detalj. Checklistan granskas och PEFC-krav som inte är uppfyllda ska återfinnas i en handlingsplan, som bilagts ansökan. Om detta inte är fallet, eller om det är några oklarheter, kontaktas entreprenören per telefon.

Alla eventuella åtgärder registreras och följs upp.

Därefter kontaktas SMFs fältpersonal för ett utlåtande. Är skogsentreprenören känd? Har kanske SMFs personal medverkat vid ansökningstillfället? Har entreprenören kanske till och med arbetat med och är godkänd för SMFs kvalitetsmärke Regelrätt Entreprenad? I dessa fall har PEFCkraven redan kommunicerats till skogsentreprenören.

Om entreprenören är okänd vidtar ett annat förfarande.

Paraplyet genomför en telefonintervju med den ansökande skogs-

RH-Pusher Trädfällriktare -

6 st olika modeller lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton utväxling från 20 ggr till 50 ggr marknadsledande robust konstruktion minimalt underhåll

För mer info kontakta Din motorsågsåterförsäljare eller

Reipal AB

Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84 16

SKOGSENTREPRENÖREN 2 • 2012

entreprenören. Denne ges tillfälle att förklara sin situation och sin kunskap om PEFC-kraven. I vissa fall är denna telefonkontakt tillräcklig, men lika ofta görs ett besök hos skogsentreprenören.

Vid detta besök genomförs en så kallad förrevision, eller certifieringsrevision. Med hjälp av checklistan med PEFC-kraven kontrolleras att kraven är uppfyllda. Om så inte är fallet informeras skogsentreprenören om vilka åtgärder som krävs för att uppfylla kraven.

Tillsammans upprättas en handlingsplan med åtgärder, ansvarig person och tidpunkt för när den ska vara genomförd. Detta besök är mycket uppskattat. Det ger skogsentreprenören säkerhet och trygghet.

Han vet vad som gäller och hur han ska göra för att uppfylla kraven. Åtgärderna i alla handlingsplaner registreras och följs upp hos paraplyet. När besked kommit att de genomförts kan skogsentreprenören få sitt Bevis om Gruppcertifiering – men först då! £

Känner du någon som borde läsa skogsentreprenören?

Skicka ett mejl till k.wannman@skogsentreprenad.nu

TillsamMans ser vi till att fler läser tidningen.

högre kvalitet: Certifiering

Allt fler väljer SMF-certifiering Många skogsentreprenörer har hittills visat SMF Certifiering AB sitt förtroende och ansökt om PEFC gruppcertifiering. Dessutom ligger ett stort antal ansökningar under behandling.

A Broström Skogsentreprenad AB AB K-G Skogstjänst A. Broströms Skogsentreprenad AB A-Gallring Alfta Skogstekniska Algerbo Skogstransporter AB Alhbin Skogsentreprenad AB ALVE Skogstjänst A Lövgrens Maskinavv AB Alenius Skog AB Anders Eriksson Anders D. Skogstransporter AB Anders Fröding Anders Gustavssons Gräv & Skog AB Anderssons Skog o Gräv Andåns Allservice Anton Kasselstrand Firma Ararps Skogsentreprenad AB Aronsson, Sven Bajlon Skog AB Barrsäter Skogs AB Bengtsbo Skogsentreprenad AB Bernbo Skog o Jord Bernhards Skogstjänst Firma Bertil Persson Skogsentreprenad Berntsson Skog AB Bjarnes Slutavverkning AB BJ Skogsservice Björk & Skog AB Björn & Fafas AB Björnsgård Traktor AB Bodafors Skogstjänst AB Boggas Skogstjänst Boråsens Skog R Johansson Borås Skogsavverkningar AB Boqvist Skogsvård och avverkning AB B-O’s Traktortjänst i Örträsk AB Bo Svensson Skogsentreprenad AB BP Skog i Delsbo AB Brasab Skog AB Br. Bryntessons HB Br. Jönssons Skogsentreprenad HB Br. Nordmark HB Brändbo Skog AB Bröd. Perssons Skogsmaskiner AB Burträsk Skogstjänst AB BUWAB Skogsmaskiner AB Bäckströms Gräv & Skog Börje Larsson Firma CJ Forest AB Christer Holmström Skog AB Claes Andersson Croon Skogsvård KB Dahlin Skog AB Dahn Skog & Ved Dalfors Skogsentreprenad AB Daniels Skogsentr Järvsö AB Danielssons Skogstransporter AB Dannäs Skogsentreprenad AB Dan Tillgrens Skogsarbeten Degerslättens Skogsentr AB Dennis Röding DN Skogsentreprenad Firma Drivarn AB D&S Skog & Entreprenad AB Dunbergs Skogsservice AB Edvinsson Skogsvård AB Eilert Olssons Skogstransporter Ekelunds Skogsvård i Östersund AB Eksåg Entreprenad HB Ela Skogsservice AB Emil Thorsson Skogsentreprenad AB Eng Peter Skogsentreprenad AB Engström Kvistare AB Entreprenad i Od HB Entreprenadmaskiner i Strängnäs AB EPL-Maskin Firma Eriksson Skog i Munksjön AB Erlandsson Bygg o skogsavverkning E Åströms Skogstjänst AB F o A Skogstjänst AB Firma AJO Anders Jonsson Firma Bengt Andersson Firma David Eriksson Firma Kent Johansson Firma Kent Öhman Firma Krister Andersson

Firma Lars-Göran Bratt Firma Mats Gustafsson Firma Per-Axel Rolfsson Firma Per Fagberg Firma Per Månsson Firma Ricky Edlund Firma Samuel Filipsson Firma Sven-Erik Johansson Firma Tonny Jönsson Firma Ulf Westin Firma Wåhlin Agne Forsbergs Bygg & Anläggning AB Freddes Skogstjänste i Traryd AB Fröbergs Skog Furulunds Entreprenad AB Fågelsund Skog AB Fällmyra AB Gateruds Gård G. Henryssons Skogsavverkn AB Gettjärns Skogsprodukter AB GM Avverkningsservice HB Gottes Skog & Röj AB Grahns Skogstjänst Grinduga Skogsentreprenad AB Grundbergs Skogstransporter AB Gunnarssons Jord & Skog AB Göranssons Skogsentr AB Gösbo Skogstjänst Firma Hagifa AB Hansson i Röke AB Hallsta JSM Harry Haglund Skog AB Hassela Skogsentreprenad AB Hedemora Skogstjänst AB Hedesunda Skogsgallring AB Hedlunds Entr. AB Hedlunds Skogsmaskiner i Björna AB HEMAT AB Henrik Jönsson AB Henrik Lundén Henriksson Bodin i Delsbo AB HG Skog och Entreprenad Firma H Norgren Entreprenad AB HN-Skog AB Hova Skog AB HTG Skog AB HTP Skogsentreprenad AB Huaberg Skogstjänst AB Hultsjö´s Skogsmaskiner AB, L-G Husby-Oppunda Jordbruks AB Husby Skog AB Hylletofta Skogs AB Håkanssons Jord o Skogstjänst Härnöskog AB Hästens Storskogsentreprenad AB Högbergs Maskintjänst Höggärdets Skog & Maskin Höglunda Skog AB Högås Skog AB Inge Gustafsson Skogstransp AB Inge Larsson Ingemar Steneteg Ingvarssons Skogsentreprenad AB Isakssons Terrängtransport AB Israelssons Skogstjänst AB Jannes & Pelles Skogsavverkning AB JMB Skogsentreprenad AB JBs Gallring AB JC Gallringsstjänst AB Jeans Skogsavverkning J-E Ellström AB J Dahlqvists Skog AB JiKå Gallring AB JiPe Skog och Trä AB JoDa Skogsentreprenad AB Johan Adolfsson´s Skogstj AB Johan Larsson Skogsservice Firma Johnsson B. Arne Jon Andersson JP Forest AB J W Skogstjänst AB JWS Skogsdikning Jämt-Zäta Skogstransporter AB Jönsson Jord & Skog AB Kalvsbäcken Skog AB Kantsjö Skogstjänst Kapah Forest AB

Karl-Göran Johansson Firma Karl-Willy Karlsson Skog AB KenJo Skog AB Kenneths Skotartjänst Firma Kents Skog o Maskin Kents Skogsavverkningar AB KGM´s Skog AB KG Johanssons Skogs AB K. F. Skogsavverkningar AB Kjell Arvidssons Skogsservice HB Kjell Pettersson KM Gallring AB Kolsebro-Snötomta Skogsavverkning AB Komsta Skog AB Konradsbo Skogstjänst AB Krogsereds Skogsentreprenad AB Kroksjö Skogs Entreprenad AB Krokström Per Maskingallring AB Krångelbygget AB K. Thullnérs Skogsentreprenad Kurt Nyströms Skogsmaskiner AB KvistarLundqvist AB Kågedalens Skog AB Kärdeviks Skogsentreprenad AB Lama Skogstjänst HB Landby Forest AB Larsens Skogsmaskiner AB LE Skogsavverkning AB Lillfole Skog & Ved Rickard Hansson Firma Lindbergs Pröppsdrivning AB Lingärdets Skog AB Lisells Entreprenad AB Lisselåkers Lantbruk Lissjanis Skog AB Ljungskile Skogs AB LM Nyströms Skog AB Lohen AB Lönnemåla Skogsavverkning Marbexhults Skogsentreprenad ”Markberedning Skog o Miljö Leif Nilsson” Mark & Skog i Skifors AB Markus Nilsson Skog Maryd Skogsentreprenad Mattias Skogsservice i Hörby AB M Björk Skogstjänst Mekanav AB Micke Fransson Skogsentrepr AB Midskog Entreprenad AB Mikado Forestry APS Mikael Eriksson M. Jonssons Åkeri AB Mjölsereds Skog & Maskin F:a Mo-dig AB MoElit Skog AB M Norkvist Skogsavverkning AB MT Gallrarna i Skorped AB N. Bengtsson Skogstjänst AB NG Forest AB NH Skogsentreprenad AB Nitro Skog AB Nockeröd Jord & Skog Nordmalings Skogsmaskiner AB Nordmalings Skog & Mark AB Norman o Son Skogsavverkning AB Norrhuggarna AB Olas Virkestransporter Olle Holmberg Skog Oredssons Skogsentreprenad AB Orrefors Skogsentreprenad AB Orsa Skogsavverkningar AB Oscarssons Skogsentr i Tolarp AB P. Blomstedts Skogsentreprenad AB PEBs Skogsentreprenad AB Pelles Skogstransporter AB Peter Larsson Peter Lundquist Skogsentr AB Peters Skogstjänst Peter Sundh Entreprenad AB Petrus Skogstjänst AB P. Halvarssons Jord & Skog AB P-O Gunnarssons Entreprenad Firma Putte Anderssons Skogsentrepr. AB Pyrola Skog AB P-Å Åslund Skogsentreprenad Firma Qvarnsjö Skogstjänster AB R & G Skogsentreprenad Ragnarssons Skogsentreprenad AB Ramnebergs Skogsentreprenad Rejmyre Skogsmaskiner AB Rensby Skogsavverkning AB Resele Skog AB Rickarums Skogstjänst AB Roger & Sörens Skogsentr. AB Rotviks Skogsservice Rooth Skogsvård AB

Saknas ditt företag? Besök www.smfcert.se för information och ansöknings­handlingar.

Rotudden Skog AB Rune Nolåkers Rya Skogentreprenad AB Ryttwood AB Röjar’n i Lillviken AB Saxebo Skogsavverkningar Scandimark EOOD SB Skogsfrakt AB Sjöns Jord o Skog AB Sjöös Skogstjänst AB Skattunge Trä ek. för.

Skog & Mark H Hermansson F:a Skog o Marktjänst AB Skog & Maskin Logging i Norr AB Skog & Trä Torup AB Skogsby Skog Skogsavverkarn i Jörn AB Skogsdrivning L. Karlsson AB Skogsentreprenad Br. Nilsson AB Skogs-Larsson AB Skogsnicke AB Skogstjänst i Dalarna AB Skogstjänst i Lövestad HB Skogstjänst i Söräng AB Skogsvård Lars Edsvik AB Skotar Anders AB Skotarn i Sörmland AB Skålarps Skogsentreprenad AB Sluthuggarna AB Smååkrans Maskin Firma Snårbergets Skog & Konsulttjänst AB Sonö Jord - Skog AB Stefan Holmgren LBR Stefan Karlssons Skogsservice AB Strandbergets Skog AB Sundlings Skogsservice AB Svedja Skog AB Svenssons Skogsavverkning AB Sydostavverkning AB Sören Hedlund Gräv o Skogsentreprenad Tabergs Skogsentreprenad AB Tanums Skogsmaskiner AB Tallroths Skogskörningar AB TB Skogstjänst AB TES Entreprenad AB Thilén Skogsteknik AB Thörnwalls Entreprenad AB Tjurkhult Skogstjänst AB Tjustbygdens Bygg AB Tjust-Eds Maskin AB TokLog AB Tomas Lundqvist Skogsmaskiner AB Tomas Lövgrens Skogsmaskiner AB Tommy Johansson Tore Jonsson i Ö-vik AB Torps Gallring AB Torstenssons Skog o Markservice TP Skog Firma Trissan AB TS Skogsavverkningar AB Tuna Skog AB UB Skotning UGB Skogsservice HB Ugglereds Skogsavverkning AB Ulf Hektors Skogsentreprenad Ulf Johanssons Skogsavverkningar Ulf Westin Firma UrJo Skogstjänst HB Valtons Skogstransporter AB Vekakärrs Skogsentreprenad AB Verest AB Vesterlaus AB ViBLa AB Vistab i Vindeln AB Vrigstads Alltjänst AB Väckelsångs Skogsmaskiner AB Västanås Gård AB Västavverkning AB Västraby Allservice AB Wedins AB West Valley Logging AB Wintax Maskin AB WJ Skogstjänst AB WOSA AB Y. Berggrens Jord & SkogsEntreprenad Yxefalls Skogstransporter AB Åkershultsskogstjänst AB Åsebo Skog AB Åseda Skogsentreprenad AB Åtorp Skog Ö-F. Skogshantering AB Örn Skog AB Österby Gallring AB Österrike Skog AB Östgöta Skogsentreprenad AB

SKOGSENTREPRENÖREN 2• 2012

17

högre kvalitet: Certifiering

SMF certifiering växer och säkerställer kvaliteten SMF Certifiering AB växer så det knakar.

– Därför förstärker vi nu organisationen för att möta en ökande efterfrågan på våra tjänster, säger Mats Ågren som är ordförande i SMF Certifiering AB.

A

ntalet företag som ansluter sig till SMF Certifiering AB blir bara fler och fler – Vi har växt rekordartat och har nu mer än 500 företag som lämnat in en ansökan om anslutning till oss efter bara knappt två års verksamhet, det är långt över våra förväntningar.

Men det ställer också högre krav på oss att skapa resurser för att säkerställa kvaliten i vårt arbete, menar Ewa Lidén som är verksamhetsansvarig för SMF Certifiering AB.

Därför anställs nu Anna

Börjesson från Örträsk i Västerbotten som certifieringsansvarig för norra Sverige från den 1 maj 2012.

18

Dessutom går Anna FurnessLinden in som extern styrelseledamot i SMF Certifierings Styrelse från februari 2012.

– Det känns bra att vi nu fått knyta till oss två nya och mycket kompetenta personer till vår verksamhet säger Ulf Sandström, vd för SMF Skogsägarna.

Anna Börjesson är entreprenörsdotter och maskinförare i grunden.

Hon slutför nu sin jägmästarutbildning och kan entreprenörernas verksamhet från insidan.

– Anna kommer under Ewa Lidéns ledning att snabbt sätta

sig in i arbetet. Att vi sedan kan förstärka styrelsens kompetens med Anna Furnéss-Linden som extern styrelseledamot kommer att ge oss nya vinklingar och idéer för att utveckla verksamheten.

Anna har med sin erfarenhet från branschen och Skogforsk samt jobbet med att skapa allmänna villkor (ABSE 09) för skogsbruket.

– Hon har en gedigen kunskap om vår verksamhet. Det gör att vår verksamhet inom både SMF Certifiering AB och SMF Skogsentreprenörerna kommer att bli ännu starkare i framtiden, säger Ulf Sandström. £

Kommentar Anna Börjesson:

Kommentar Anna Furness-Lindén:

– Att jobba för SMF Skogsentreprenörerna ger mig möjligheten att knyta samman mina praktiska och akademiska erfarenheter på ett bra sätt. Jag har stor inblick i hur entreprenörerna jobbar och med mitt examensarbete på SLU med att skapa en enkät för hur entreprenörerna ska kunna göra en bedömning av kunderna har den ökats ytterligare.

Att tillsammans med detta väga in det jag lärt mig på SLU ger mig möjlighet att se branschen i ett helhetsperspektiv, och jag ser fram emot att börja jobba med certifieringsfrågorna då det blir en allt viktigare del i entreprenörernas verksamhet.

- Mervärdesmärkningar som PEFC och FSC innebär konkurrenskraft för svensk skogsindustri. Att få vara med att vidareutveckla SMF Certifiering, ett fristående certifieringsparaply för entreprenörerna i det svenska skogsbruket känns därför som en viktig och spännande uppgift, inte minst eftersom lejonparten av vårt operativa skogsbruk är utlagt på entreprenad. Tidigare arbetade jag på Skogforsk, i huvudsak med projekt som berörde möjligheter och utmaningar med ett entreprenadbaserat skogsbruk. Jag hoppas också kunna bidra med erfarenheter från min nuvarande anställning på SIS, Swedish Standards Institute. SIS hanterar ju bl. a personcertifiering och ett flertal ledningssystemstandarder, ISO 9000 och ISO 14 000 är kanske de mest kända.

SKOGSENTREPRENÖREN 2 • 2012

Viktiga råvaror eller viktigt papper?

Oberoende av vad du producerar vill vi vara med dig på resan.

Oavsett om du avverkar timmer för skogsindustrin eller

Ditt företag får tillgång till modern och effektiv maskinpark utan

producerar tidningspapper för den Europeiska marknaden, lönar

att binda kapital i utrustningen.

det sig att välja finansiering från SG Equipment Finance när du skall investera i ny utrustning. Vi hjälper dig med leasing, hyra eller

Besök oss på www.sgfinans.se eller

avbetalning för din investering av utrustning. Vi finansierar skogs-

kontakta oss på 08-470 95 00.

maskiner och övrig produktionsutrustning inom skogsindustrin.

Saknas ditt företag? Besök www.smfcert.se för information och ansöknings­handlingar.

Entreprenör i annan bransch

Kvalitet och att lyssna på viktigt i besöksnäringen Efter 20 år i skogen, framför allt med manuella arbeten, sadlade Per Ågran om och tog över Ansia camping i Lycksele tillsammans med sambon Bibbi Åman.

Omsättningen har mångdubblats sedan de tog över.

– Det är viktigt med kvalitet på upplevelsen och att lyssna på kunden och anpassa sig till deras krav. Helst ska man ligga ett steg före, säger Per.

D

2006 blev Per Ågran och Bibbi Åman årets campingsföretagare för att ha gjort Ansia från sommarcamping till åretruntanläggning.

20

et har hänt mycket sedan Per Ågran och hans sambo Bibbi Åman tog över Ansia camping i Lycksele 1997. Tidigare hade campingen ägts av kommunen och 1992-1997 drevs campingen av Hotell Lappland, som då ägdes av den norrländske hotellkungen Hilding Holmqvist.

– Vi blev närmast handplockade av honom att ta över campingen, säger Per Ågran.

Hans bana började annars i skogen där han under drygt 20 år var manuell huggare och ägnade sig åt skogsvård i egna bolaget Skogsvård i Lycksele AB. Han fick vara med då den manuella huggningen bortrationaliserades och på slutet av sin skogliga bana röjdes bland annat ledningsgator. 1991 på hösten fick han ett ettårskontrakt på röjningen och det var även vid denna tid som alla manuella huggare bortrationaliserades i norra Sverige för att ge plats för mer produktiva maskiner.

– Alla sa att man kunde skära guld i skogen, men jag märkte ingenting av det. Trots att jag jobbade klockan 5-21 varje dag fick jag det knappt att gå ihop.

Jag förstår inte hur det skulle gå att leva på skogsvård i dag. Priserna är dumpade. Det är bara att titta på priset som en skogsvårdsentreprenör får per satt planta, ett pris som idag är i princip detsamma som i slutet av 1980-talet.

När han erbjöds att köpa Ansia cam-

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

ping var det en rejäl utmaning han och sambon stod inför. Efter många år i kommunal regi var det mycket att ta itu med.

Först och främst var de klara över

att de ville ha en restaurang, så det var de första de byggde. Att förbättra boendet stod också högt upp på prioriteringsordningen och efter att ha hört med en kund som ville ha dusch och toalett i stugan blev målet att alla stugor skulle ha det.

Idag har de 61 stugor för åretruntbruk med självhushåll, dusch och toalett.

Han anser att det är viktigt att lyssna på kunderna och anpassa sig efter deras önskemål. Det är till och med viktigare än att följa sina egna visioner ibland.

– Vi hade en tanke om att det vore bra med stugor med bastu. Men där överskattade vi behovet från våra gäster, säger

Köksdelen i det servicehus som byggdes förra året. I år byggs ett till i samma höga standard.

kunden

Per Ågran sitter i det bara något år gamla caféet. Han berättar att de förra året byggdes en ny servicebyggnad. I år bygger de en till.

– Allt överskott återinvesteras, säger han.

Per. Idag är campingen en åretruntanläggning med konferens, restaurang, café, event, vandrarhemshotell, sviter, aktiviteter som jakt och skotersafari samt mycket mer. Utvecklingen från 35 000 gästnätter 1997 till de 75 000 gästnätter de hade 2011 visar hur mycket som hänt.

I vinter hade de också en internationell tandläkarkonferens med deltagare från 35 länder.

– Det är viktigt att hela tiden utveckla verksamheten. Därför har vi återinvesterat allt överskott i företaget.

Viktiga faktorer för framgång är att göra vistelsen så optimal som möjligt.

Då är kvalitet och flexibilitet viktigt, två faktorer som Per och Bibbi aldrig skulle tumma på.

Senaste investeringarna är två nya servicehus. Det ena blev klart till förra sommaren och det andra blir klart inför årets campingsäsong. Tillsammans är servicehusen en investering på 12 miljoner.

– Vi har fått ett enormt gensvar på de nya servicehusen, förklarar Per och det är lätt att förstå varför.

Här finns moderna kök med storköksdiskmaskiner som tar 1,5 minut på sig för att diska färdigt, hel-kaklade toaletter med upplysta sminkspeglar på damernas, familjeduschar, spädbarnsdusch i form av en delfin och det kanske mest uppmärksammade – en dusch för hundar.

– Varje år åker vi runt för att hämta inspiration från andra campingplatser och det här såg vi på en camping i södra Sverige. Vi ”lånar” de bästa idéerna vi hittar och tar dem hit. Det är viktigt för oss att ständigt bli bättre, att ligga i absolut framkant och erbjuda kunderna en upplevelse som gör att de vill komma tillbaka.

Därför vill de också nå den prestigefyllda femte stjärnan som för in dem i den exklusiva skaran femstjärniga campingar i Sverige. För att nå dit fattas inte mycket. Kanske bara några bollplaner och ledarledda lekar.

– Vi har gett oss fan på att vi ska få den sista stjärnan.

Varje dag går Per och Bibbi upp vid 4,20, tar en promenad runt samhället och den egna campingen och medan Bibbi fixar frukost under lågsäsongen sätter sig Per med de anställda, de har 15 på vintern och 35 på sommaren, och går igenom dagens arbete. Sedan jobbar de så länge de behöver och tar själva den jour som behövs.

– Hilding Holmqvist hade en grundinställning och det var att kunderna ska vara så nöjda att de redan innan de lämnat Lycksele ska ha bokat nästa besök. Då måste man jobba med upplevelsen och inte slarva med kvaliteten. Dessutom måste man lyssna, verkligen lyssna på kunderna och deras behov och anpassa sig efter det, säger Per Ågran. £

Fakta: Ansia Camping Omsättning: 17,7 miljoner kronor (2010) Gästnätter: 75 000 (2011) Stugor: 61 Husvagnsplatser: 290 Värt att notera: Trådlöst internet över hela anläggningen.Fiske i strömmande och stillastående vatten 4.500 ha jaktmarker Fullt utrustade konferensutrymmen för grupper upp till 120 personer.Bagarstuga. Skotersafaris med guide, utomhusluncher, skidåkning. Restaurang med en meny av lokala specialiteter. Catering för alla tillfällen. Utrustningar för uteaktiviteter, med mera.

SKOGSENTREPRENÖREN 2• 2012

21

KAN EN LÅDA GÖRA DIG TILL SVERIGES SÄKRASTE YRKESFÖRARE? Vårt försäkringspaket Trygga Yrkesförare ser inte bara till att du är rätt försäkrad.

Om något händer ser vi också till att du får snabb assistans. Du får ett direktnummer till våra experter och vi garanterar snabb handläggning. De flesta olyckor behöver dock aldrig inträffa, vi hjälper dig minska både risker och kostnader. Trygga Yrkesförare – försäkringslösningen för Sveriges säkraste skogsmaskinsföretag.

VILL

DU BLI EN AV SVE RIGES SÄKRA STE YRK ESFÖRAR E?

RING

0771 - 111760

ELLER BESÖK W W W.TRYGGHANSA .SE/ME

I samarbete med

22

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

Om maskinen själv får välja Med smörjmedel från Q8 Oils kommer du ha en olja som underlättar dagen.

Vi har under många år samarbetat med svenska fordonstillverkare och levererar idag smörjmedel både till serviceverkstäder och fabriksfyllning.

Q8 Oils marknadsförs och tillverkas i Sverige av OK-Q8 AB och våra försäljningsställen finns över hela landet.

Läs mer på vår hemsida okq8.se.

SKOGSENTREPRENÖREN 2• 2012

23

Profilen

”För mig var det självklart att gå med i branschföreningen” Roger Carlsson har varit med i branschföreningen för skogsentreprenörer sedan han blev egen företagare 1989.

– Jag gick med direkt i det som då hette Maskinek och som sedan blev SMF, säger han.

R

oger Carlsson driver RS Skogsentreprenad som har sitt säte i Örsundsbro, mellan Uppsala och Enköping.

Han blev egen entreprenör 1989 när han blev erbjuden att köpa en maskin av den som han då arbetade åt.

Idag har han sju maskiner och elva anställda. Merparten av jobben är gallring och slutavverkning åt Mellanskog och Stora Enso.

Dessutom har han ett lite udda uppdrag som handlar om skogsgödsling.

Roger Carlsson har alltid varit en aktiv föreningsmänniska och för honom var det självklart att engagera sig i branschföreningen.

– Att vara med i SMF ger så mycket i form av ett stort nätverk och mycket nyttig information som vi inte annars skulle ha tillgång till, konstaterar han.

Han engagemang började i en förhandlingskommitté, sedan i ett regionsråd och till slut i valberedningen.

– Jag har givetvis också varit engagerad lokalt i styrelsen till och från genom åren, berättar han.

Arbetet i valberedningen tycker han alltid har varit roligt, men 24

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

På kort sikt tycker Roger att SMF kan driva på när det gäller till exempel bränsleutvecklingen.

samtidigt blir det svårare och svårare.

– Många tycker inte att de har tid, men de som inte provat att engagera sig ideellt vet nog inte hur mycket det ger tillbaka i form av nätverk, kontakter och kunskap, säger Roger Carlsson. Men jag förstår också att man ibland måste prioritera.

Roger menar att SMFs roll har förändrats mycket de senaste åren.

– Vi har gått från att vara en ren förhandlingshjälp till att vara en företagsrådgivare med ett brett

utbud av tjänster som många har stor nytta av, förklarar han.

När det gäller SMFs uppgifter framöver tycker Roger att det finns både konkreta och mer övergripande frågor att ta tag i.

– På kort sikt tycket jag att SMF kan driva på när det gäller till exempel bränsleutvecklingen och liknande konkreta frågor. På lite längre sikt kan SMF bidra till att öka medvetenheten om att vi medlemmar faktiskt är företagare som har en unik kompetens och att vi ska visa yrkesstolthet, säger Roger Carlsson.£

STIHL MS 261 C-Q Med QuickStop Super (Q) högerhandsbroms

Nu 7.390:Ord. 7.690:-

JN A P KAMAROR! V

STIHL MS 241 C-MQ Med QuickStop Super (Q) högerhandsbroms Nu 6.490:Ord. 6.790:-

Skogshjälm G 3000 Ord 775:Nu 599:-

Skyddsbyxa X-Fit Ord 3 400:Nu 2 900:-

PAR

Högeffektiv proffssåg utrustad för säkerhet i världsklass. Vår unika högerhandsbroms QuickStop Super (Q) är integrerad i det bakre handtaget och stoppar kedjan på mindre än en sekund om du släpper taget. Det höjer säkerheten radikalt, inte minst när du förflyttar dig eftersom du kan gå med sågen igång utan att kedjan roterar.

För mer information om våra produkter och aktuella erbjudanden, bara hos din rådgivande STIHL och VIKING specialist i den Servande Fackhandeln: www.stihl-viking.se eller ring 020 - 555 666 Välkommen till Din Servande Fackhandlare!

www.stihl.se

Riktiga redskap säljs bara av experter

Öppet brev i rekryteringsfrågan

MYCKET VIKTIG INFORMATION TILL SMFs MEDLEMMAR! Är det brist på entreprenörer och maskinförare

i branschen?

Är det trovärdigt att säga att det är resurs-

brist när bolagen avvecklar egna maskinlag och säger upp entreprenörer som kräver rätt ersättning för sina tjänster? Är det rätt att ena dagen kräva samhällets stöd för att locka nya till branschen och nästa dag sparka ut gamla resurser för att de är för dyra? Är det rätt att en del stora kunder nu ensidigt verkar sätta fokus på att produktiviteten måste öka rejält hos entreprenörerna och att det är lösningen på alla lönsamhetsproblem. Är det rätt om SMF som är entreprenörernas språkrör skulle sitta tysta och instämma i allt detta?

NEJ, självklart är svaret att vi i SMF inte instämmer i någon av ovanstående frågeställningar.

Skriverierna om branschens resursbrist som

gäller både i att få tag på nya entreprenörer och nya maskinförare verkar nu ha fått riktig fart.Bolag och skogsägarföreningar skickar spaltvis med information ut i media om denna för branschen viktiga fråga. Man tycker nu att alla måste uttala sig positivt om branschens otroliga möjligheter. Nya grupper av människor måste nås av detta positiva budskap för att trygga det framtida resursbehovet.

Vi i SMF har då vi lyssnar på er medlemmar fått det tydliga budskapet att entreprenörskåren inte har ett akut behov av en massa nya förare, utan att behovet som finns är av mycket duktiga förare som klarar av de tuffa krav som finns idag på en hög produktion, budskapet från er är också att flera av de större kunderna verkar ha återgått till att skruva åt tumskruvarna rejält och vägrar kompensera ens för de kostnadsökningar som varit, vi har exempel på medlemmar som helt enkelt fått ultimatum att om man inte accepterar ett nollbud i förhandlingen så ska kunden söka nya resurser. Kunder ändrar förutsättningar i avtal och ställer högre prestationskrav i bortsättningsmallar utan att justera priserna något.

Vi ser också att flera kunder nu totalt har raserat sitt förtroende hos er entreprenörer på grund av att man verkar ha återgått till en stenhård attityd och bara kräver högre produktivitet, detta utan att kunna erbjuda bättre förutsättningar. Man förstör flera års gemensamt arbete med att bygga upp en ömsesidig dialog och förbättrad lönsamhet på några månader, och det är en tragisk utveckling för branschen och för branschens möjlighe-

26

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

ter att skapa en bra bild av vår verklighet, men det verkar man inte bry sig om ett dugg. Vi ifrågasätter om det verkligen är en så stor resursbrist som man hävdar från kundsidan, och eftersom man på många håll fortfarande kan säga upp både egna maskinförare och entreprenörer kan allt tal om resursbrist ses som ett stort skämt för de som drabbats.

SMF kommer att då tillfälle ges tydligt tala om vad vi tycker om denna utveckling, därför är det viktigt för er som är medlemmar att veta våra ståndpunkter i denna fråga, eftersom det förmodligen kan bli en het debatt mot oss och vårt ställningstagande eftersom vi inte har samma åsikt i allt som våra kunder säger.

SMFs åsikter i resursfrågan är i korta drag följande: • Det finns definitivt ett behov av fler maskinförare och nya entreprenörer i framtidens skogsbruk, det står vi bakom som organisation, men vi anser inte att behovet är lika stort och akut som andra hävdar. För våra behov är det viktigaste att de maskinförare som utbildas har rätta förutsättningarna för att klara jobbet och inte att det utbildas ett stort antal, vi kräver också som ni sett tidigare att bristyrkesutbildningarna blir 40 veckor istället för de 25-28 veckor som nu är aktuellt, vi tycker också att urvalet till vuxenutbildningarna bör ske med hjälp av den maskinförarprofil vi tagit fram med Rekrytema ”Skogsmaskinförar PRO”. Vi tycker självklart att de som ropar efter en massa utbildningar också ska ta sitt ansvar när det gäller praktikplatser och framtida anställningar, och det är inget som våra kunder kan hävda att vi måste ställa upp på om vi inte varit med från början.

• När det gäller att få igång nya entreprenörsfö-

retag måste marknadskrafterna få råda om det är en sund marknad, att kunderna i skogsbranschen går in och ska köpa maskiner till nya företagare för att branschen är körd i botten och finansiärerna ställer tuffa krav, anser vi är som att köra med konstgjord andning, kunderna bör istället försöka åtgärda orsakerna till det dåliga läget och det är som alla borde veta den bristande lönsamheten och inget annat.

Inser man inte det så visar man att man inte vill ha en sund marknad och då bör våra kunder skapa mer egna lag som de kan styra och ställa som man vill med, istället för att locka nya företagare att kanske sätta sig i en skuldfälla med fel förutsättningar.

• Eftersom mer än 90 procent av alla maskinfö-

OM REKRYTERINGSFRÅGAN rare är anställda i entreprenörsföretag är det våra behov som borde efterfrågas och det är knappast 500 nya förare per år, med den tuffare linje en del kunder verkar ha slagit in på så kan det bli så att entreprenörer måste säga upp förare istället för att anställa flera, därför tycker vi att ingen på kundsidan i denna bransch har rätt att uttala sig om entreprenörernas behov, utan bolag och skogsägarföreningar får uttala sig om sina egna behov i framtiden och inte om entreprenörernas.

• Vår trovärdighet som organisation baseras på

att vi i våra uttalanden utgår ifrån våra medlemmars situation och verklighet, för de allra flesta så är inte förarbristen det stora problemet utan det är att hitta vägar till en bättre lönsamhet som bekymrar de allra flesta entreprenörer, en bättre lönsamhet för entreprenörskåren har vi länge hävdat är nyckeln till att skapa en attraktivare bransch som kan rekrytera bra folk i framtiden, när nu en del kunder verkar slår in på en tuffare linje mot sina leverantörer riskerar man inte bara att tappa resurser, utan också att totalt rasera för-

Boggi? Vi fixar bandet

troendet både för sig själv som kund och även för branschens anseende utåt.

• Att SMF kommer att bli tydligare utåt var vi står i

denna fråga kommer inte att applåderas av alla det vet vi redan, men vi kommer att då tillfälle ges berätta hur verkligheten ser utan att vare sig lägga till eller dra ifrån, och det står vi för. SMF kommer inte att hålla med om allt som sägs i branschen gällande rekryteringsfrågan om det inte stämmer överens med våra medlemmars verklighet, oavsett vad andra i branschen tycker om det. SMF är definitivt inte emot utbildningar av nya maskinförare eller nya företagare och vi kommer även att bidra till att skapa bra förutsättningar för lyckade rekryteringar när det sker på rätt sätt, men vi kommer inte att vara tysta om att det är entreprenörernas villkor och verklighet som kommer att styra hur väl branschen lyckas med den framtida rekryteringen.

Med vänlig hälsning.

Ulf Sandström, VD SMF Lars- Göran Göransson, ordförande SMF

SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER

Nya krav

FÖR ANVÄNDADE AV

motorsåg

2012 förväntas skärpta krav för yrkesmässigt bruk av motorsåg att bli lagstiftat. Det är nu dags att förbereda sig inför detta.

Renovera dina band själv med Halvmånar.

Nya boggiband från 400 mm till 750 mm. Dragande, bärande, miljöband.

Brodd. Svetslänk.

Låsen finns i tre längder och två grovlekar 22 mm + 28 mm

Vi erbjuder nu anpassade utbildningar till kampanjpris!

Läs mer om lagförslaget, vår kampanj och våra övriga utbildningar på

www.skogsstyrelsen.se/kampanj eller ring oss på 020-35 90 00

MES - Smide Telefon: 0661-220 00 Mobil: 0702-03 34 84

inf0 @ messmide.se • www.messmide.se

www.skogsstyrelsen.se/produkter

SKOGSENTREPRENÖREN 2• 2012

27

Rekrytering

Profileringen klar

”Nu vet vi vilka egenskaper maskinförarna ska ha” En skogsmaskinförare ska vara självgående, strukturerad, driftig och flexibel. Det visar den profil som SMF Skogsentreprenörerna tagit fram tillsammans med Rekrytema.

A

tt det ställs stora krav på landets maskinförare det visste de flesta redan, men nu vet vi också vilka egenskaper de ska ha för att vara så produktiva som entreprenörerna behöver för att klara ekonomin.

Så här har profilen tagits fram. 50 entreprenörer har fått välja ut ett par anställda var som de sätter högst värde på i företaget och som de skulle anställa igen om de fick välja fritt. Dessa cirka 100 maskinförare är utvalda av 300 som fått svara på 200 frågor som tagit fram deras egenskaper. Det samlade resultatet av alla dessa toppresterande maskinförare har sedan sammanställts till en skogsmaskinförarprofil.

Hittills har den här typen

av profiler bara tagtis fram på säljare och chefer. Det här är första gången som Rekrytema, som har profilverktyget, gjort en profil på ”vanliga arbetare”.

Vad visar då profilen? Den visar att en maskinförare bör vara uthållig, stabil, duktig och flexibel.En egenskap många förväntat sig att finna, saknades dock i profilen – tävlingssinne.

– Kanske är det lika bra. En

28

SKOGSENTREPRENÖREN 2 • 2012

Nu finns det, svart på vitt, vilka egenskaper en skogsmaskinförare ska ha för att klara jobbet.

förare som är för tävlingsinriktad kanske saknar andra viktiga egenskaper och jag tror inte att skogsbolagen i längden vill ha någon som tror att arbetet är en tävling och ”kör som en idiot”, säger Ulf Sandström.

Enligt tidningen ATL menar Urban Nordmark, teknisk chef på Sveaskog, att det inte är någon skillnad på de egenskaper som entreprenörer uppskattar och de som skogsbolagen tycker är viktiga hos en maskinförare.

– Många entreprenörer kommer att ha nytta av den här profilen, säger Ulf Sandström.

Han menar att det nu finns på papper vilka egenskaper en bra skogsmaskinförare bör ha.

– Det här kommer att underlät-

ta när det är dags att anställa, men det är också ett bra verktyg för att hitta de personer som passar till att gå maskinförarutbildningar. Att som nu tro att vem som helst klarar av att jobba som skogsmaskinförare stämmer inte. Det kan vi nu visa svart på vitt.

Han menar också att landets

entreprenörer måste ta till alla till buds stående medel för att få så hög produktivitet som möjligt.

– Med den hårda press landets entreprenörer är satta under behöver vi vända på alla stenar och prova alla hjälpmedel för att nå så hög produktivitet att entreprenörerna kan överleva på sikt.om inte branschen radikalt ändrar inställning, säger Sandström. £

Framtidens Ledarskap

UNIK NYHET I SKOGSSVERIGE!

SKOGSMASKINFÖRAR PRO - ett nytt verktyg för att testa en persons egenskaper innan anställning eller utbildning! ������tions �������lings- Tolerans Rela inriktning ����� �Energinivå Framåtanda Hand kapacitet

Har personen de egenskaper som krävs för att klara en av de tuffaste utmaningarna i Skogssverige?

Inre drivkraft

Arbetsstruktur

A

Stresstolerans

C

B

Beslutskaraktär

E

D

ÄTT FÖRHÅLLNINGSS

G

F

H

I

Resultatinde x

Genomslagskraft

K

J

SAMVERKAN

AGERANDE

110 100 90

JobMatch är utvalt av SMF som det mest professionella testverktyget för att mäta personliga egenskaper och kompetenser. Vi har tagit fram en idealprofil för bästa skogsmaskinförare - SKOGSMASKINFÖRAR PRO.

80 70 60 50 40 30 20

Profilen bygger på analyser från över 100 av Sveriges bästa Skogsmaskinförare. Vi kan nu erbjuda dig som entreprenör att använda JobMatch när du skall rekrytera.

10 0

Du som utbildningsansvarig kan höja statusen och kvaliteten på dina utbildningar genom att använda JobMatch på de sökande.

Du har nu en unik möjlighet att testa dina kandidater och se hur väl deras personliga egenskaper matchar SKOGSMASKINFÖRAR PRO profilen och därmed väsentligt öka chansen för rätt urval av dina kandidater.

Struktur och flexibilitet

Har visat sig vara viktiga egenskaper för maskinförare. Här är det viktigt att hitta rätt balans mellan att vara strukturerad och flexibel. Hela första kolumnen ger en bra bild av balansen mellan olika typer av arbetsstruktur.

JobMatch i samband med utveckling

Vi arrangerar utbildningar för ledare och utvecklingsdagar för hela företag. “Framtidens Ledarskap” är ett lyft i entreprenörsföretag såväl som i skogsbolag och skogsägarföreningar. Våra utbildningar har fått mycket höga betyg av deltagarna. Det som gjort detta möjligt är analysverktyget JobMatch.

Vad är JobMatch?

JobMatch är ett test som mäter 33 olika arbetsrelaterade egenskaper. Din kandidat/medarbetare svarar på testet över internet och du får en nyanserad beskrivning av hur han/hon matchar befattningens krav.

Kan det vara enklare?

79 Planeringssinne 75 Intresse för detaljer 63 Ordningssinne 101

70 Egen motivering 68 Optimism 61 Humörjämvikt 84

71

86

61 Fysisk ener gi Genomtänkt Självkontroll 99 Behärskning 65 72 Psykisk a Viljestyrk energi Motståndskraft 88 94 40 Beho v av Uthållighet tempo Koncentra74 tionsförmåga 44 71

44 80 Okritisk Inflytandeframtoning Tävlingssfär 31 inriktad 90 87 Okritisk Initierande värdering Visionerande 60 80 64 Tillit Riskvillighet till andra Utvecklingsd 77 motivera 37 100 78

������� ������ ��� ������ � �� � � � � � ���� ���� ���� ��������� �� ���� ���� ���� ���� � ���� ����� ���� ����

49 Visad hänsyn 48 Diplomati 40 Kontaktskapande 61

87 Uttryckt dominans 97 Kommunikativitet 76 Öppenhet 73

����� �����

JobMatchen mäter bl.a samlad drivkraft och hur självständigt initiativ personen tar. På en låg nivå har du en medarbetare som konstant behöver instruktioner.

Viktigt för Maskinförare är driftighet och hur självgående denne är. Det ser du bl.a genom att jämföra dessa två parametrar.

Kom i gång med JobMatch Kontakta oss: Camilla på Rekrytema: 031-33 55 946 camilla.renlund@rekrytema.com Ulf Sandström på SMF : ulf.sandstrom@skogsentreprenad.nu

REKRY TEMA SKOGSENTREPRENÖREN 2• 2012 AB Rekrytema Sweden

www.rekrytema.com

29

Själv realis 86 Anpas

9

�� �

�����

Eget initiativ & drivkraft

Driftig & självgående

82 Svars realis 86

�����

Rekrytering

Tufft läge finansiera maskinköp

D

et har blivit tuffare att finansiera sina maskinköp. Det är flera banker och finansinstitut ense om. Vi ville veta vad de ansåg vara förklaringen, men också om de delade bilden. Här följer deras svar. £

SG finans Fråga 1: SMFs medlemmar tycker att det blivit svårare att finansiera skogsmaskinsinvesteringar. Delar du den bilden?

Det kan nog stämma, normalt så krävs en egenandel om ca 20 procent i form av kontantinsats och eller övervärde på inbytesmaskinen. I de flesta fall finns inte detta övervärde eller kontanta medel i skogsmaskinbolagen, dels pga av tuffa krav från branschen men även pga bristfällig likvidplanering i bolagen. Även skogsbolagens tuffa krav gör att maskinerna går hårdare och kräver mer rep och underhåll. I en del fall så kan vi lösa detta genom att extra säkerheter tas in i form av borgen (intern eller extern) vi jobbar bland annat med Övre norrlands kreditgarantiförening där skogsentreprenören kan bli medlem och därigenom få borgen som täcker en del av vårt lån.

Men detta löser inte alla problem. Prolemet med för låg kontantinsats eller en högre amorteringsplan första året gör att man ofta ligger fel nästa gång man skall byta maskin, det finns alltså ingen övervärde i maskinen vid byte.

Ett annat problem är så kallade Bruttoprisaffärer, där man höjer inbytesvärdet och priset på den nya maskinen, men det har vi koll på eftersom vi idag jobbar med de tre största tillverkarna och finansierar årligen maskiner för runt 500 miljoner kronor.

2:Medlemsföretagen anser att investeringsbehovet inte minskar vid kärvare konjunkturläge, snarare tvärtom då gamla maskiner inte är lika produktiva och har fler stilleståndstimmar. Att i det läget ställa högre krav anser många medlemsföretag är att sätta ytterligare hinder för långsiktig lönsamhet.

Oavsett hur konjukturläget är i Sverige/ Norden eller övriga världen så måste sko30

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

gen ner. Vid förra finanskrisen hösten 2008 till exempel var det väldigt många av affärsbankerna i Sverige som drog åt villkoren och även var väldigt återhållsamma med leasing/lån till branschen, vi själva har mer haft en långsiktig syn på detta och har även ökat våra markandsandelar mycket sedan dess. Vi försöker alltid titta i första hand på lönsamheten i investeringen.

Om det är en ersättningsinvestering av en gammal maskin, då har kunden en amortering på den maskinen som kanske inte uppgår till samma belopp som för den nya, men då måste man även räkna in reparation och underhåll per månad på den gamla maskinen. Lägger man ihop dessa två är det ofta ett nollsummespel per månad på bytet samt att du får en ny maskin med garantier. Givetvis tittar vi också nogsamt på kundens resultat- och balansräkning och gör alltid en kassaflödesanalys att investeringen går att räkna hem.

Vi jobbar också i tätt samspråk med uppdragsgivarna där vi ofta ställer krav på längre uppdragsavtal som villkor för vår kreditgivning, vi har även ibland en rådgörande funktion till entreprenören om vi anser att man ibland kanske skall överväga att byta finansiell rådgivare/byrå.

Vi försöker också att anpassa amorteringsplanen efter vad och hur kunden entreprenören kör, vet vi på förhand att maskinen kommer att stå 2 mån/år som lägger vi en amorteringsstruktur efter det.

3:SMF:s medlemsföretag anser sig värna långsiktiga relationer och att de arbetar i en viktig basnäring.

Skogen är ju en av våra viktigaste naturtillgångar och givetvis en viktig basnäring. Det gäller för oss att ha bra kunskap om de olika områdena inom denna basnäring, vad skall maskinen användas till, t ex slutaverkning eller gallring, markberedning, återvinning av biobränsle ( grot) här gäller det att följa utvecklingen både i Sverige och omvärlden om t ex virkespriserna för sågtimmer går ned och exsporten av sågtimmer går ner. Men som jag sa tidigare så är väldigt viktigt att anpassa finansieringen i förhållande till vilket uppdrag man har samt att det i vår roll även ingår att ha en bra dialog med skogbolagen och uppdragsgivarna om längre och bättre villkor i avtalen för att vi skall vara med och lösa finansieringen.

Hans Lindgren Marknadschef

SEB

Fråga 1: Skogsmaskinerna har blivit mer avancerade och i vissa fall också dyrare att reparera. Dessutom avverkar de mer på kortare tid. Det innebär inte några stora förändringar på kort sikt men ur ett längre perspektiv krävs högre kontantinsatser och kortare amorteringstid.

Fråga 2: Vid beslut om finansiering gör vi alltid en individuell bedömning av varje företag och ser till både den aktuella investeringen och lönsamheten för hela verksamheten. God lönsamhet och en stark återbetalningsförmåga är viktigt oavsett bransch och konjunktur.

Fråga 3: Skogsnäringen levererar Sveriges största exportprodukt netto - i högsta grad en viktig basnäring. Även för oss är det viktigt att känna kunden väl och vi värnar om att långsiktigt vårda relationen.

Eva Odefalk Presskontakt, Privatkunder och Småoch medelstora företag Sverige

Swedbank Fråga 1: Medlemmarnas uppfattning om att det blivit svårare att finansiera skogsmaskiner kan jag naturligtvis inte ha någon annorlunda uppfattning om. Om det är deras uppfattning, så är det så.

Fråga 2:Vi finansierar Swedbanks kunder, däribland skogsmaskiner, med samma utgångspunkter och värderingar nu som tidigare. Vi tittar på objektet, varumärke/värdering, kundens återbetalningsförmåga samt eventuell marknadssituation.

Ett ”kärvare konjunkturläge” förändrar inte vår syn på vår affärsmodell. Om man får anta att ett ”kärvare konjunkturläge” innebär minskad marknad/efterfrågan, därmed ökad prispress, så innebär ju en nyinvestering i ett sådant läge att man i så fall måste kunna härbärgera den nya kapacitet/produktivitet som man får i o m en nyinvestering. Det innebär förmodligen att man måste köra mer i kombination med att rep och underhåll minskar, annars blir ju investeringen olönsam.

Att man får samma jobb utfört snabbare och smidigare ger i sig ingen merintäkt. Man måste alltså öka volymen vilket betyder att någon annan kommer att tappa eller kommer att köra för en lägre tim avgift.

Fråga 3: Medlemsföretagens inriktning på ”långsiktiga relationer och att de arbetar i en viktig basnäring ” kan bara medlemsföretagen kommentera.

Vår syn på maskininvesteringar i största allmänhet avviker inte från vår syn på investeringar i företagsnäring som sådan, vi bistår Swedbanks kunder med finansieringslösningar som är anpassade efter varje kunds behov och förutsättningar, vid varje tillfälle.

Fredrik Enhörning

Wasakredit Fråga 1: Vi har inte förändrat vår syn eller ställer hårdare krav på självfinansiering och säkerhet nu, mot tidigare.

När vi bedömer en kredit som avser investering av skogsmaskiner så tittar vi först och främst på återbetalningsförmågan och sen på säkerheten, dvs maskinvärdet i förhållande till kreditbeloppet under hela avtalstiden.

Fråga 2: Länsförsäkringars och vårt dotterbolag Wasa Kredits (som hanterar dessa krediter) ambition är att arbeta med sunda och lönsamma kunder och alltid ”ligga rätt” i värdet på maskinen i

förhållande till utestående kredit. Dels för att minimera risken för kreditförluster och dels för att underlätta för kunden att när som helst under avtalstiden kunna sälja maskinen och lösa skulden.

En kund med en skuld högre än maskinvärdet är ingen nöjd kund den dagen han antingen vill sälja eller byta sin maskin.

Vi arbetar långsiktigt och vill vara både affärsmässiga och visa omsorg om sina kunder.

En svårbedömd faktor, när det gäller skogsmaskinsfinansiering, är den tuffa marknad som skogsentreprenörer arbetar i. Antalet uppdragsgivare är ofta begränsat för en skogsentreprenör och när konjunkturen viker kan det innebära stora ekonomiska påfrestningar för entreprenören. Avtalen mellan skogsbolag och entreprenör är ofta uppsägningsbara på 3 till 6 månader medan finansieringsavtalen löper på minst 60 månader eller mer.

Priserna på skogsmaskiner, både nya och begagnade, är också svårbedömda med tanke på att bruttopriserna varierar högst avsevärt. Höjer man priset på både den nya maskinen och inbytesmaskinen kan man procentuellt nå 20% kontantinsats, vilket vi vanligtvis har som ett

grundkriterium, men får då till följd att de inte alls följder de faktiska marknadsvärdena. Kunderna kan då eventuellt uppleva att de utsätts för högre krav på självfinansiering när vi vill harmonisera kreditbelopp och marknadsvärde.

Fråga 3: Vi fortsätter att finansiera skogsmaskiner med en långsiktig och sund kreditgivning.

Kerstin Ivansson försäljningschef

Handelsbanken finans

Inom Handelsbanken har det lokala bankkontoret det totala ansvaret för kunden, det gäller både kreditfrågor och prissättning.

Det finns inga speciella direktiv som omfattar skogsmaskiner när det gäller leasing eller avbetalning.

Leasing eller avbetalning passar alldeles utmärkt vid finansiering av objekt, i det här fallet skogsmaskinen, eftersom objektet utgör säkerhet för finansieringen.

Där har inget nytt hänt.

Johan Malmsten Specialist på leasing och avbetalning

Be-Ge 3000

Bästa komfort i krävande miljöer

Komfortabelt nackstöd Djupa luftreglerade sidostöd Armstödsfästen för skogsanpassade armstöd Möjlighet till 3” midjebälte

Det finns stolar som erbjuder bra komfort under de flesta förhållandena, och det finns stolar som erbjuder bästa komfort under de allra tuffaste förhållandena. Be-Ge 3000 C&F tillhör definitivt den senare kategorin.

Stolen som med sin flexibilitet kan anpassas till de specifika behov som finns i olika typer av entreprenadoch skogsmaskiner har fått bästa omdöme av såväl maskintillverkare som slutanvändare.

Justerbar sittdyna Airvent / elvärme Reglagepanel placerbar höger / vänster / front Möjlighet till inbyggd kompressor Möjlighet till skogsglidskenor

Låt oss se till att du sitter säkert och komfortabelt!

Be-Ge Industri AB Box 912, SE 572 29 Oskarshamn Telefon: 0491-76 18 00 Hemsida: www.be-ge.com

Utveckling - Tillverkning - Försäljning

Rikstäckande återförsäljare: Förarmiljö AB, Kolsva Tel 0221-535 00 www.forarmiljo.se

Sittab stol AB, Gustafs Tel 0243-244250 www.sittab.se

Se vår hemsida för lokala återförsäljare

SKOGSENTREPRENÖREN 2• 2012

31

Skotartävlingar och SMF på årets Mässor

Nu drar mässäsongen igång Nu startar årets mässässong och SMF finns på plats på årets alla viktiga mässor. Först ut är Skog & Traktor i Emmaboda, Nolia Jord och Skog i Piteå och Fäviken Game Fair.

D

en 4-5 maj är det dags för branschmässan Skog & Traktor på småländska Emmaboda Flygbana. Skog & Traktor är en två dagars mässa med fokus på skogbruk, även om närliggande områden som jordbruk och entreprenad till viss del också finns med.

– De vi kan locka entreprenörerna med är att vi kommer att vara den största mässan i år på mindre skogsmaskiner. Alla körs dessutom i skogen, säger Sten Lilja, arrangör från Albinsson & Sjöberg.

Mässan är full av aktiviteter under de båda dagarna.

Demokörningar av mindre skotare, skördare och skogsvagnar kommer att pågå i ett intilliggande skogsparti. Skogsentreprenörerna genomför en av sina uttagningstävlingar till Skotar-SM 2013. Vid mässan deltar cirka 100 utställare och bland tillverkare av mindreskogsmaskiner är uppslutningen mycket stor.

Nolia Jord och Skog anordnas

Kristin Olsson, projektledare Nolia.

Sten Lilja håller i Skog & Traktor.

på Pite Havsbad 10-12 maj 2012 för andra gången. Den här gången inte bara som en mötesplats för fackfolket från jord och skog, nu bjuds även allmänheten in för att få en unik möjlighet att lära sig mer om det svenska skogsbruket.

I år får Nolia Jord och Skog ett mer direkt skogsfokus där den första dagen kommer att ägnas skogsbranschens alla intressenter. Även här genoför SMF uttagningstävling till Skotar-SM 2013.

Under mässan i Piteå kommer också avgörandet i skol-SM i skotarkörning att gå av stapeln.

27-29 juli hålls Fäviken Game Fair. Begreppet Game Fair kommer från Storbritannien där landsbygdens befolkning samlades för att fira att höskörden var avklarad och att jakten stod för dörren.

Dessa möten blev en naturlig handels- och informationsplats, där man kunde gör bra affärer och umgås med likasinnade. Detta är utgångspunkt för Fäviken Game Fair som vill skapa en härlig atmosfär och en folkfest där alla känner sig välkomna.£

Arrangörer för årets mässa

är SMF Skogsentreprenörerna och Nolia, som tillsammans med sina samarbetspartners, Skoglig samverkan i Norrbotten och Mera Skog i Västerbotten utlovar en mötesplats för alla med ett intresse för de gröna näringarna.

– Vi vet genom Skogsnolia, som hölls i fjol, hur stort intresset för skogen är här uppe och det känns roligt att även i år kunna erbjuda en mötesplats för både branschfolk och allmänhet, säger Kristin Olsson, projektledare för Nolia Jord och Skog.

Välj ett matarhjul med bett och etikett! www.finnskogsvalsen.com 32

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

Vi finns på Facebook

TRANSPORTTANKAR I PLAST 125, 200 och 430 liter 430 liter

Välkommen till oss på ANJO Mekanik AB Hydraulcylindrar: Vi lagar, renoverar och modifierar befintliga cylindrar. Vi tillverkar även kundunika specialcylindrar.

Anjo Mekanik AB Svedjevägen 8 J 931 36 Skellefteå

Telefon: 0910-37 500 Fax: 0910-710 035 Mail: info@anjomekanik.se

• Lätt och smidig • Ingen besiktning, ADR-undantag • 12 volts dieselpump • Inbyggt fäste för automatpistolen

Tillval: • 24 volts pump • Digital pumpvolymmätare Tillval till 430 l tanken: • Skyddslock • Nivåmätare 125 liter

200 liter

www.anjomekanik.se

CISTeRN I mILjöLåDA meD RegNKRAge

Den radiostyrda bioenergiskördaren forest ebeaver

Finns i storlekarna 2 000-10 000 liter

Framtidens system för att skörda bioenergi energieffektivt med minimal påverkan på miljön.

Cistern på bilden är extrautrustad med gavelskåp samt pump.

ebeaver - den radiostyrda redskaps-

bäraren/multimaskinen

ebeaver AB • Gesällvägen 10, 546 33 Karlsborg • Tel: +46 (0) 505 101 60 Mobil: +46 (0) 708 283 556 • www.ebeaver.se • info@ebeaver.se 0 01 1–2 00 der!

2 en un sch a k ran nöjd b i 0 år 10 10 ver Ö

Mogatan 6 • 254 64 Helsingborg Tel 042-15 92 15 • info@abg.se

Breddningssats

Längd lastyta 10000 mm, Bredd 2600 mm, Höjd 500 mm, Lastkapacitet 30 ton

Skogsmaskiner med världsledande elhybridteknik Fjäderassisterande ramper

Längd 13900 mm Bredd 2600 mm, Höjd 500 mm Lastkapacitet 30 ton

Distriktskontor:

Oxelgrensv. 25 • 152 42 Södertälje Tel 08-549 530 00 • info@abg.se

Hydraulisk katastrofbroms

Traktordragen Skogstrailer

Skogstrailer jumbo

www.abg.se

Huvudkontor:

Maskinjumbo

Längd 13600 mm Bredd 2540 mm Höjd 900 mm Lastkapacitet 30 ton

Belysta breddningsskyltar

Euro tippvagn

Längd 5740 mm, Bredd 2540 mm, Lastkapacitet 9-25 ton, Lastvolym 5,6-11,2 m3

Samtliga vagnar kan utrustas med styrbara axlar

Syd Produkter AB 0454- 572 001

Tack al som va la ni r med p å: Maskine xp Skogselm o ia Skogsnol ia

El-Forest B12 nytillskottet i vår skotarfamilj GT-GreenTrac fjärrstyrt terrängtransportfordon För ytterligare information slå en signal på tel 0660 37 53 20 eller kontakta Gunnar Bäck på tel 070-304 48 05

Besök vår nya hemsida www.sydprodukter.se

Din leverantör av Trailers för Entreprenad, Lantbruk och Lastbil Övre Ämnebodavägen 39-30, 376 92 Svängsta • Tel. 070-568 20 53 • jonas.sydprodukter@telia.com

SKOGSENTREPRENÖREN 2• 2012

33

Starka varumärken i skogen FTG tillverkar och säljer produkter för skörd och transport av skogsprodukter.

Mowi, Moheda och V-kran är våra starka varumärken.

Läs mer om oss på www.ftgforest.com FTG Cranes AB | Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg | Tfn: 0521-26 26 30 | Fax: 0521-26 26 39 | E-mail: info@ftgforest.com | www.ftgforest.com

FETT I STÄLLET FÖR OLJA

Kedjefettpump

FETT!!!

Så, vad tycker du om Hultdins nya kedjesmörjning?

• Renare maskin

Just det, fett!

• Bättre för miljön

Med Hultdins nya Kedjefettpump slipper du både släpa på, och släppa ut, hundratals liter kedjeolja varje månad, för att inte tala om all maskintvätt du slipper!

• Enklare och renare påfyllning via snabbkoppling • 1 kg fett motsvarar ca 10 liter olja, nästan 1 ton mindre att bära per år...

Kedjefettpumpen eftermonteras på aggregatet. Nu tillgänglig via din lokala Servicelämnare eller hos Skogma.

För mer information, se: www.hultdins.se eller ring Hans Fernqvist: 070-622 82 88

Hultdin System AB, Skolgatan 12, SE-930 70 Malå, Sweden Tel: 0953-418 00, Fax: 0953-418 01, E-mail: sales@hultdins.se

34

SKOGSENTREPRENÖREN 1 • 2012

Upprop till Sveriges skogsentreprenörer

Ulf Sandström, vd SMF.

”Är du skogsentreprenör och vill vara en fri företagare som utvecklar och driver din verksamhet själv.

Bli då medlem i SMF Skogsentreprenörerna om du inte redan är det!”

SMF Skogsentreprenörerna står för: • Att en förbättrad lönsamhet i entreprenörsföretagen är ett måste för en bra framtida rekrytering i branschen.

• Att det måste skapas bättre affärsmässiga villkor för entreprenörerna i skogsbruket.

• Att ingen annan än entreprenörerna själva kan uttala sig om vilket förarbehov man har i sina egna företag.

• Att det är entreprenörerna själva som ska bestämma om sitt företags utveckling, inte kunderna.

• Att vi är entreprenörernas språkrör i en av Sveriges tuffaste branscher, och vi rapporterar direkt från verkligheten utan att ta hänsyn till andra än våra medlemmars åsikter.

VILL DU VETA MER OM HUR SMF KAN HJÄLPA DIG I DIN VERKSAMHET ELLER DISKUTERA ENTREPRENÖRERNAS VILLKOR I SKOGSBRANSCHEN? besök oss i vårt tält på någon av dessa mässor EMMaboda 4-5maj • Piteå 10-12 maj Fäviken 27- 29 juli • Mellanskogsmässan 24- 25 augusti

Bli medlem och lämna in din ansökan på någon av de fyra skogsmässorna så får du del av vårt mässerbjudande.

Mässerbjudande SMF bjuder på halva medlemsavgiften första året. Om du blir kund hos SG Finans bjuder de på andra halvan.

Skogsenkäten

Hälften ville inte svara på frågorna När Skogsentreprenören vill ha svar på fem frågor av de som sitter som ordförande i landets skogsägareföreningar, då blev det nobben från hälften av föreningsordförandena. Läs de svar vi fick in nedan.

De här frågorna ställde vi: 1. Hur många skogsägare representerar ni?

2. Hur viktigt är det för dig som markägare att ha kännedom om vilka entreprenörer det är som avverkar på din mark?

3. Är du orolig för resursbrist inom skogsbruket?

4. Spelar det någon roll om det är svenska eller utländska entreprenörer som arbetar med avverkning?

5. Skulle du se positivt på en inbjudan från SMF att diskutera framtidens resurser i skogsbruket?

Redaktörens anmärkning: Något svar från Håkan Svensson på Södra fick vi aldrig.

NORRA SKOGSÄGARNA

1. Ca16000 medlemmar 2 Viktigt, för att kunna ha kontakt med min entreprenör,för eventuella frågor och svar angående min avverkning.

3. Ja i viss mån. Hård konkurrens från andra branscher och den utveckling som varit på produktionen i skogen på maskinsidan.

4 Nej, det är kvaliteten på arbetet och kontakten med skogsägaren som skall funka på ett bra sätt.

5. Ja Torgny Hardselius Ordförande Norra Skogsägarna

Skogsägarna Norrskog

Frågan gick ursprungligen till ordförande Gunnar Heibring som svarade: ”Det här är en operativ fråga, så det får du ta med vår vd.

Han kommer att svara på dina frågor.”

Här följer svaren från Janne Björk, vd Norrskog.

1.13 000 2.Som beställare: ja.

Som enskild markägare: blandat.

3. Detta är en bevakningsfråga 4. Kombinationen kvalitet, kommunikation och pris är avgörande faktorer.

5. Beror på målsättning, syfte, innehåll och upplägg.

36

SKOGSENTREPRENÖREN 2 • 2012

MELLANSKOG

1. 32 000 2. I det här fallet kan jag bara uttala mig som privatperson och då är det viktiga för mig att de som avverkar är certifierade och att någon garanterar att det är entreprenörer som håller en hög kvalitet.

Något vi lärde oss under Gudrun var att inte ta in entreprenörer som inte var kända för oss och där kvaliteten inte kunde garanteras.

3. Nej, det är jag inte. Till och från brukar det se mörkt ut, men det brukar jämna ut sig i längden. Är det något jag är oroad över är det återväxten, att få unga att välja arbete inom skogsbruket.

4. Nej, egentligen inte så länge de representerar ett företag som vi kan lita på och där kvalitet och certifiering kan garanteras.

De ska också arbeta under likvärdiga villkor som svenska företag.

5.Det skulle jag. En diskussion är aldrig farlig.

Börje Lagerquist ordförande Mellanskog

Södra

Har tidigare svarat SMF. Självklart diskuteras frågorna i vår styrelse och jag som ordförande håller mig ordentligt uppdaterad. Jag är också noggrann med att hålla isär våra olika roller inom föreningen.

Jag hänvisar dig till C Södra Skog, Håkan Svensson, som inför styrelsen har ansvar för dessa frågor.

Christer Segersteen Ordförande Södra Skogsägarna

För dig med höga krav!

Med den vrålstarka kranen, smarta hydrauliken och dubbla arbetspumparna är Eco Log 560D maskinen som fortsätter att producera när konkurrenterna gett upp.

För mer information, kontakta våra säljare Norrland Allan Sundberg . 070-230 86 67

Norra Mellansverige Lars Hallams . 070-695 59 00

Götaland (Västra) Tommy Andersson . 073-059 71 00

Norra Mellansverige Sören Nilsson . 070-650 72 00

Götaland (Östra) Erling Lindberg . 070-544 31 17

Götaland (Södra) Göran Packendorff . 070-271 54 00

Eco Log Sweden AB, Hamngatan 41, 826 22 Söderhamn | www.eco-log.se

NYHETER2011 Ny tank, nytt elverk, ny boggie, nytt drag, nytt skåp, ny fatlyft, nya sidofack, ny centrallåsning m.m

ARBETS ®

AGNAR SWEDEN AB

www.arbetsvagnar.se

Din kompletta leverantör av

FETT • SMÖRJMEDEL • BRÄNSLETILLSATSER

Made in Sweden

För höga krav och nordiskt klimat Smörjmedel för lägre driftskostnader och bättre prestanda

Din återförsäljare hittar du på

www.powerup.se www.powerup.se • Tel 0951-16 05 20

Utan kompromisser.

Rottne H-11 – en fullvuxen mellanskördare.

Rottne H-11, en ny skördare med precision och styrka.

Läs mer på www.rottne.com

Returadress: SMF Skogsentreprenörerna,Tyska Brinken 28, 111 27 Stockholm

www.eco-tracks.com

VÄLKOMMEN TILL VÅRA MARKER Vi vill tacka våra förare som tänker framåt och framtid i skogen. Utan er hade vi aldrig kunnat utveckla banden och slirskydden som tar er dit ni vill, och längre.

Make your own way

www.olofsfors.com