Tidningen Skogsentreprenören 05-2015 med annonsbilaga

SKOGSENTREPRENÖREN EN MEDLEMSTIDNING FRÅN SMF

# 5•2015 | ÅRG 6

NYA STYRELSEN REDO FÖR FRAMTIDEN

LÄS HUR VAR OCH EN SJÄLVA PRESENTERAR SIG

• KAN VARA RISKABELT ANSTÄLLA UTLÄNDSK ARBETSKRAFT • SEKTION HÄLSINGLAND BJÖD IN LETTISK SYSTERORGANISATION < JONAS LANTZ ÅRETS UNGA SKOGSENTREPRENÖR • GAV MASSOR AV AVTALSTIPS PÅ SMF-STÄMMAN • SMF LADDAR UPP MED DIGERT KURSUTBUD I VÅR • KAPSPRICKOR KOSTAR BRANCHEN MILJONER • VIKTIG FÖRSTUDIE SKA MÄTA FÖRLUSTER Foto: PRIVAT

SÅ KAN LED-BELYSNING SKAPA BÄTTRE ARBETSMILJÖ SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

1

ENERGISVÄRDET SPARAR DIN TID! Skyddar mot skador vid sågning mot sten eller mark

Iggesund Forest har lösningen för dig som vill öka din produktivitet.

Med vårt nya Energisvärd kan du skydda kedjan från skador och samtidigt minimera antalet kedjeavhopp. Vi har användare som minskat antalet avhopp från flera tillfällen per dag ända ner till 1 i veckan, vilket innebär många värdefulla arbetstimmar i sparad tid!*

* En del entreprenörer som avverkar i oröjd skog har idag upp till 6 kedjeavhopp/dag på sitt svärd.

Varje byte kanske tar ca 2,5 minut. För en entreprenör som kör skördaren i 2-skift, 5 dagar/veckan, 47 arbetsveckor/år blir den sammanlagda tidsförlusten över 58 timmar. Med ett Energisvärd från Iggesund Forest kan du spara in åtskilligt av denna tid.

Sköldar som förhindrar kedjeavhopp

Energisvärdet är patentsökt.

Kundtjänst: 0930-311 40 www.iggesundforest.se

GISSA VAD TOMTEN

Ra

bat

t

kommer med i år?

I år är tomten extra givmild

Typ

Benämning

Round Wood

G 20 Classic G 25 Classic G 28 Classic G 36 Classic G 36 HD 173/203 mm G 40 Classic G 40 HD 173/203 mm

Energy

E 28 Classic E 36 Classic

Inte nog med att han ger 4000 kronor i rabatt på valfri grip. Dessutom har han lovat extra rabatt till alla Komatsus förmånskunder. Och som lök på lutfisken är kampanjperioden för detta erbjudande mellan 7 december till 10 januari. Snacka om God Hjul!

PS: Visste du att Komatsus gripar har en grov kolvstång som ger lågt flödesbehov och snabb öppning och att den unika kloformen ger bättre inrullning av virket? Vi hjälper dig till ökad produktivitet!

www.komatsuforest.se

INSTICK

I takt med tiden

P

å mitt förra jobb, på SIS, Sveriges standardiseringsinstitut, var det oerhört lätt att omvärldsspana. När löpsedlarna gick varma för att något gick åt pipan, de avreglerade apoteken sålde farliga produkter, eller det var fel kemikalier i barnleksaker. Då kom någon alltid på att ”det borde finnas en standard för det här”. Och så ringde man SIS.

INOM SKOGSBRUKET är vi aningen mer navelskådande. Omvärldens utmaningar ramlar inte dagligdags ner i knäet på oss. Men Sveriges kanske största utmaning i närtid, den pågående katastrofen i Syrien och de fruktansvärda konsekvenser detta för med sig, har också skakat om vår närvärld.

Utan att bli politisk, kan jag bara konstatera att vi är uppvaktade från många håll. Vår statsminister har pekat på de gröna näringarna som en del av lösningen på integrationsfrågan och ingen önskar väl egentligen annat än att kunna säga att – javisst, den biffen fixar vi! Och ingen är ledsnare än jag att behöva svara med ett men.

Men. I de kontakter jag har haft lyder mitt svar ungefär så här: VEM SOM HELST KAN INTE kliva in i vår bransch över en natt. Vi är en näring som arbetar hårt för att komma bort från uppfattningen att skogen erbjuder ”okvalificerade jobb”. Detta är fortfarande alltför ofta gemene mans uppfattning och helt osant i dag. Det behövs kompetens för att plan-

KONTAKT Ansvarig utgivare: Anna Furness anna.furness@skogsentreprenad.nu Redaktör: Erik Säfvenberg erik.safvenberg@dynamopress.se 072-236 26 00 Annonser: Rolf Stenvall, Fkon rolf.s@fkon.se, 070-2090267 Produktion: Dynamo Press AB Tryck: Carlshamn Tryck & Media

Internet: www.skogsentreprenad.nu Adress: Tyska Brinken 28 111 27 Stockholm Tel. 08-655 41 90 Fax. 08-655 41 45 E-post huvudkontoret: smf@skogsentreprenad.nu

tera rätt, röja fram rätt stammar, planera för och köra maskin.

Dessutom krävs en hel del investeringar i certifieringskompetenserna som ställs om krav. Och skogsvården, som kanske framför allt pekas ut som möjlig instegsAnna Furness. lösning, är ett mycket tufft jobb, rent fysiskt.

JAG KAN HELLER inte se att vi är intresserade av konkurrens som bygger på tillfälliga bidrag, vilka i värsta fall försvinner om några år. Vi arbetar för högre vinstmarginaler än i dag och vi måste därför, för branschens långsiktiga konkurrenskraft, värna de faktiska kostnaderna, hur konstigt det än kan låta.

GIVET OVANSTÅENDE – det stämmer att vi är en landsbygdsplacerad framtidsbransch där vi framför allt inom skogsvården är vana vid att olika kulturer möts, flerspråkighet och så vidare. Och att vi är i behov av duktigt folk och välkomnar alla som vill söka sig till vår värld, bara man kan det man måste kunna.

Nu stundar helger och jag hoppas att ni får lite vila och en skinksmörgås tillsammans med nära och kära. Man får vara tacksam för det liv vi lever och på alla sätt försöka hjälpa alla de som inte har det som vi. Jag tackar för ett första år på jobbet och laddar för vår stora kommunikationssatsning som drar igång under nästa år. För vi behöver verkligen kommunicera, till Stefan Löfven och andra.

1. Skogsbruket är outsourcat. Till oss. Vi är navet i dagens skogsbruk.

2. Det finns inga okvalificerade sysslor här.

Däremot finns här en…

3. …framtidsbransch med ingredienser som levande landsbygd och åtråvärda nycklar till vår bioekonomi!

ANNA FURNESS VD, SMF SKOGSENTREPRENÖRERNA

4

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

DEBATTÖREN

Effektfull Nya generationens 1470G storskördare från John Deere visar sin bästa sida när tuggmotståndet är stort. Det är när skogen är tung och grov, branterna sugande och snödjupet betydande som den kommer till sin fulla rätt. Designad för de allra tyngsta avverkningsuppdragen levererar 1470G massor av effekt när den verkligen behövs. Ren är den också och bränsleförbrukningen är rejält sänkt.

Lägg sedan till ForestSight – som ger dig högt TU och sänkta kostnader.

G-serien – More than a machine!

Kontakta gärna din säljare Mikael Gladh 070-364 11 11 Anders Sandberg 070-585 04 73

Fredrik Sjölander 070-246 78 36 Anders Ericsson 070-316 00 00

Håkan Råberg 070-626 02 25 Stefan Asp 070-566 35 37

Gert Thorin 070-582 46 00 Christer Rolfsson 070-342 46 60

Per Johansson 070-694 39 00 Henrik Dahl 070-399 65 55

Niclas Eklind 070-667 43 91 Niclas Frank 070-453 40 90

JohnDeere.se/forestry

NYHETER

Gör rätt när du anlitar utländsk arbetskraft

Det är viktigt att hålla koll på vilka regler som gäller om man anlitar arbetskraft från andra länder.

Reglerna är olika beroende på om arbetskraften kommer från norden, från EU eller länder utanför EU.

M

ånga företag, inte minst skogsvårdsentreprenörer, brottas i dag med stor brist på arbetskraft. De har ibland svårt att hitta personal till skogsvården trots att arbetslösheten är hög i Sverige, inte minst bland ungdomar. Därför anlitar allt fler företag arbetskraft från andra länder. Det handlar både om EU-medborgare och om människor från andra delar av världen.

– Skogsvårdsbranschen är helt beroende av utländsk arbetskraft, vi skulle inte klara oss utan den.

För EU-länderna är det smidigt att jobba över landsgränserna, men det gäller att arbetsgivarna följer reglerna - något jag tycker är en självklarhet, säger Jonas Lantz, ägare av Lantz Skogsvård som har en hög procent utländska medarbetare anställda i företaget.

SKOGS- OCH Lantarbets-

givareförbundet, SLA, välkomnar utvecklingen och är obevekliga när det gäller kollektivavtal. De menar att arbetsgivaren ansvarar för att kollektivavtalet efterlevs.

– Om du som arbetsgivare har tecknat kollektivavtal gäller det för alla dina anställda i Sverige.

Vi som jobbar på SLA gör vårt bästa för att hjälpa våra medlemmar att tolka lag och avtal på ett korrekt sätt - det kan handla om frågor om allt från minimilöner till andra villkor, säger Ann-Soffie Perrin, förhandlare vid SLA, och fortsätter: – I dag måste alla certifiera6

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

de beställare anlita certifierade entreprenörer, som självklart måste följa reglerna för att behålla sin kvalitetsstämpel.

OM DEN FACKLIGA motparten, GS-facket, har anledning att tro att arbetsgivare inte följer kollektivavtalet kallas parterna till lokal MBL-förhandling.

– Då finns SLA med och hjälper medlemmarna, som i det fallet är arbetsgivarna, i diskussionerna och stöttar för att företagarna ska kunna rätta till de fel som eventuellt har begåtts, säger Ann-Soffie Perrin.

DET ÄR VIKTIGT att alla arbetsgivare är tydliga med vilka villkor som gäller för anställning och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Det handlar om både vilka rättigheter och vilka skyldigheter arbetsgivare respektive arbetstagare har i ett anställningsförhållande.

– Vi märker ett högt tryck på frågorna rörande anställning av utländsk arbetskraft inför uppstart av exempelvis planteringssäsongen. Man vill göra rätt och frågar därför hellre en gång extra än en gång för lite, säger AnnSoffie Perrin.

OTYDLIG kommunikation, språkliga barriärer och okunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar riskerar att leda till missförstånd, vilket kan

få mycket olyckliga konsekvenser. För att det inte ska ske gör SLA extra insatser för att informera sina medlemmar om hur de ska agera för att rekrytera arbetskraft från andra länder.

– MED JÄMNA mellanrum har vi haft informationsmöten med entreprenörerna, Skatteverket, Försäkringskassan och Migrationsverket för att man ska få koll på vad som gäller. Snart löper de gällande kollektivavtalen ut, så vi ska förhandla fram nya avtal som ligger redo när vårsäsongen är igång. Då kommer ny matnyttig information som varje företagare måste läsa in sig på, säger Ann-Soffie Perrin.

– SLA är ett bra stöd för oss entreprenörer som anställer medarbetare från andra länder. På deras utbildningar och informationsmöten får man reda på saker man som företagare behöver veta för att inte göra fel, säger skogsvårdaren Jonas Lantz. £

FAKTA • Ett skriftligt anställningsavtal bör upprättas så snart anställning sker.

Ska anställningen pågå mer än tre veckor är arbetsgivaren enligt lag skyldig att alltid lämna skriftlig information om anställningsvillkoren.

Ofta kan det ske genom att använda mallar kring anställningsavtal.

• Arbetstagare från EU/EES-länder ska behandlas på samma sätt som svenska arbetstagare i enlighet med EU:s likabehandlingsprincip. Således lyder de under svensk arbetsrättsliglagstiftning och kollektivavtalets bestämmelser avseende bland annat lön, semester, förhandlingsordning och arbetstider.

NYHETER

SMF Certifiering kontrollerar och ger råd I samband med revision går revisorn igenom att bland annat avtal, rutiner, skatt och arbetstillstånd finns på plats.

F

ör att uppfylla PEFC:s entreprenörskrav måste en rad saker finnas på plats.

– Vi kontrollerar följande när det finns utländska anställda, säger Ewa Lidén på SMF Certifiering.

• Om de kommer från EU/EES eller från någon annanstans.

• Att rutiner finns för att ta emot och introducera nya utländska anställda. Detta inkluderar anställningsavtal, lönenivå och kompetenskontroll.

• Kontroll av boende, som tillhandahålls av arbetsgivaren samt storlek på löneavdrag för boendet.

• Hur skatt och arbetsgivaravgift betalas: A-skatt eller SINK. • Eventuella arbetstillstånd och uppehållstillstånd om de anställda kommer från ett land utanför EU. • Att det finns arbets- och säkerhetsinstruktioner på språk som alla förstår (gärna säkerhetsdatablad på den anställdes hemspråk).

– För övrigt kontrolleras precis som vanligt enligt PEFCstandarden. Vi försöker prata med några anställda för att fastställa att de vet sina skyldigheter och rättigheter, säger Ewa Lidén. £

RÄTTELSE KRING ADR I förra artikeln om ADR smög det in sig en felaktighet i faktarutan. Där stod att fordon ska vara skyltade vid transport av farligt gods. Detta krav finns INTE om man kör enligt värdeberäknad mängd, något som många entreprenörer gör.

VD:N FÖR SMF:S FINSKA SYSTERORGANISATION INVALD I CETTARS HÖGSTA LEDNING SMF är sedan i år medlemmar i CEETTAR, Europeiska förbundet för jordbruks-, landsbygds- och skogsentreprenörer. Det skrev vi om i förra numret.

De har valt ny ordförande.

Han heter Klaus Pentzlin och var tidigare vice ordförande.

Men mer intressant för oss i Norden är att Simo Jaakkola från Koneyrittäjien Liitto i Finland valdes in i högsta ledningen, förvaltningskommittén.

Koneyrittäjien Liitto är SMF:s Finska systerorganisation.

Förutom honom valdes Bent Juul-Jorgensen (DM & E, Danmark), Michiel Pouwels (CUMELA, Nederländerna), Laure Toulouse (FNEDT, Frankrike) och Johan Van Bosch (Landbouwservice / Agroservice, Belgien ) in förvaltningskommittén. £

MEDLEMSERBJUDANDE 15 OKT – 31 DEC 2015 Ansök om PEFC Entreprenörscertifiering till

SMF Certifiering AB SÅ BJUDER VI PÅ förrevisionsavgiften

Information och ansökningshandlingar på

www.smfcert.se

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

7

NYHETER

Kapsprickor för miljoner Skogs- och sågverksägare förlorar runt 300 miljoner årligen på grund av kapsprickor, meddelade Skogforsk på 90-talet. Nu larmar Bergkvist-Insjön AB om att de ekonomiska förlusterna fortfarande är stora.

– Några få procents bortfall på grund av kapsprickor kan låta lite. För sågverket handlar det om miljoner, säger Mats Goop, affärschef på Weda Skog AB, som ansvarar för råvaruförsörjningen till sågverket.

F

äll- och kapsprickor har länge varit ett problem i branschen. De kan uppstå då träden fälls och upparbetas i skogen.

Generellt sett är det de grövre och längre stockarna som riskerar att spräckas. I våras började BergkvistInsjön AB se att stocklängderna inte räckte till för att få ut de produkter som förväntades.

– Vi analyserade utfallet och upptäckte att vi inte fick ut rätt mängd av respektive produkt; det var mycket spill och många varor fick lov att sorteras om till andra, lägre betalda produkter. Vi började leta efter orsaken och det visade sig vara kapsprickor, säger Jörgen Fernvik, ansvarig för produktionsplanering och logistik vid Bergkvist-Insjön AB. För att ta reda på exakt hur mycket sågverket förlorade på spruckna stammar bestämde de sig för att sätta en prislapp på problemet. I samband med timmerleveranserna gjordes enklare mottagningskontroller. Sprickor i ändytorna och omfattningen noterades och snart visade det sig att cirka 4,5 procent av timmervolymen var behäftade med sprickor. Det var oftast de mest värde-

fulla och dyraste stockarna som spruckit, alltså långa och grova timmerstockar.

– På ett år rör det sig om cirka 33 000 kubikmeter timmer som vi köper, men inte kan såga, justera och sälja i den längd kunden beställt, säger Jörgen och fortsätter: – Om vi inte kan leverera längden som kunden begär tappar vi pengar på att kapa det till kortare längder som är säljbara. Det innebär dessutom extrajobb. Den totala förlusten på ett år kan ligga på mellan fyra och fem miljoner kronor.

EN ENSKILD orsak som ligger bakom kapsprickor har genom åren varit svår att peka ut, eftersom många variabler är inblandade i processen – sågmotor, svärd, kedjor och brister i arbetsteknik.

När trädet fälls kan rotstocken spräckas om föraren tiltar aggregatet en aning för mycket. Även vindpåverkan eller tvingad fällriktning kan orsaka sprickor. Då stammen matas genom skördaren hänger stocken fritt i luften och tyngden, i kombination med det snitt som svärdet gör, kan också

vara en faktor som leder till både synliga och osynliga sprickor.

Ett stort problem för sågverket är att det är svårt att upptäcka sprickorna vid leveransen.

Sprickor i rotändan är synliga men sprickor i den andra och eventuellt tredje stocken ur ett träd är nästan omöjliga att få syn på med blotta ögat.

– I dag finns det inga bra metoder för att upptäcka sprickorna.

En del blir synliga sent i produktionsprocessen, efter torkning.

Då blir det nästintill nollvärde på produkten, säger Jörgen Fernvik.

– Vi betalar samma pris för en spräckt stock som för en felfri, men får inte ut kalkylerad intäkt.

Den enkla lösningen skulle vara att sågverken vägrar ta emot virke som är spräckt men i dag är det omöjligt att upptäcka sprickorna eftersom en bra kontrollmetod saknas, säger Mats Goop.

FÖR ATT GÅ TILL botten med problemet informerade de leverantörer om resultatet av undersökningen. De märkte då att konsekvent kontroll och uppföljning av fäll- och kapsprickor saknades hos flertalet leverantörer.

– Sveaskog är ett lysande exempel där man ser vilken enorm skillnad kontroller och fältrutiner gör.

De jobbar med frågan ute i fält och stöttar förarna med information och statistik som tydligt visar vilken skillnad rutiner och arbetssätt kan göra. De har lyckats, sprickorna är betydligt färre hos dem än

WEDA SKOGS FÖRSLAG FÖR ATT MOVERKA KAPSPRICKOR För att motverka kapsprickor föreslår sågverket Weda Skog åtgärder som skulle göra skillnad.

8

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

FEEDBACK. Förarna i skogen bör få återkoppling och feedback för att se vilken skillnad god arbetsteknik och bra kontroll på sågmotor och kedjor kan göra.

TEKNIKUTVECKLING Genom åren har flera tekniska lösningar för att minska sprickorna gjorts. Problemen har minskat men teknikutvecklingen måste fortsätta.

MÄTMETOD En ny mätmetod som detekterar spräckta stockar behövs.

Då kan brister i tillredningen också påverka priset och på så sätt skulle en leverantör med låg andel fäll- och kapsprickor kunna få bättre betalt.

Foto. WEDA SKOG

NYHETER

Weda skogf slår larm om kostanderna för kapsprickor. – Här är ett lysande exempel på att vi behöver prata värde snarare än avverkningskostnad per volymsenhet. Jag är den förste att hålla med om vikten av återkoppling. Våra medlemmar behöver, för att kunna återkoppla till sina anställda kring potentialen som finns, ha affärsuppgörelser där värdeskapandet på sista raden är i fokus, kommenterar SMF:s vd Anna Furness.

hos andra, säger Mats Goop.

– Det är inte så att vi tror att förarna ute i skogen medvetet spräcker ett 100-årigt träd som det sedan inte går att få ut fulla värdet av. Däremot tror vi att om man inte får någon feedback på sitt arbete, så ges inte heller chansen att göra ett bättre jobb, säger Jörgen Fernvik.

Anna Furness, SMF:s vd, tycler att det är dags att flytta fokus i värdekedjan.

– Här är ett lysande exempel på att vi behöver prata värde snarare än avverkningskostnad per volymsenhet. Jag är den förste att hålla med om vikten av återkoppling. Våra medlemmar behöver, för att kunna återkoppla till sina anställda kring potentialen som finns, ha affärsuppgörelser där värdeskapandet på sista raden är i fokus, kommenterar hon.

DEBATTEN OM problemen med kapsprickorna har uppmärksammats i vågor de senaste årtiondena. Med Skogforsks pågående projekt som handlar om att utveckla ett sågsvärd som minskar sprickorna ser Weda Skog AB och Bergkvist-Insjön AB hoppfullt på framtiden. Men de framhäver

att problemet inte får glömmas bort. Det är fler led än tekniksidan som behöver utvecklas.

– Vi måste prata om det, för det ligger i allas intresse att sågverken tjänar pengar på slutprodukten. Det är det som hela kedjan bygger på, säger Mats Goop.

BJÖRN HANNRUP, forskare på Skogforsk inom området Teknik & Virke menar att det finns en anledning till att problemet återigen uppmärksammas.

– I skogsbruket sker en stark styrning av stockarnas längdfördelning mot sågverkens beställningar. Under senare år har de stockvisa övermålen i skog och såg minskat och sammantaget leder det till att toleransen för kapsprickor i sågtimret minskar.

HAN BERÄTTAR att det i dagsläget inte finns någon storskalig mätmetod för kapsprickor och därmed inget större statistiskt underlag som beskriver förekomsten av sprickor, men en bedömning utifrån befintliga undersökningar är att cirka 20 procent av alla stockar har kapsprickor.

– Skördarföraren kan genom

att ta stöd för stocken vid kapning i stor utsträckning påverka risken för kapsprickor och som det sägs är uppföljning och återkoppling viktigt och effektivt för att lindra kapspricksproblematiken. Dock är uppföljning av andelen stockar med kapsprickor resurskrävande - manuell kapning av trissor från stockarna krävs eftersom de allra flesta sprickorna inte är synliga i stockändarna. Gjorda tidsstudier visar också att kapning med stöd tar längre tid vilket är ett förhållande som måste hanteras av aktörerna i värdekedjan. För att problematiken kring kapsprickor ska bemästras till fullo krävs nya tekniska lösningar, säger Björn Hannrup. £

FAKTA

Bergkvist-Insjön AB är ett av Sveriges största familjeägda sågverksföretag. Huvuddelen av verksamheten finns vid sågverket i Insjön, med ett 120-tal anställda. Sågverket exporterar omkring 85 procent av sin produktion, med Japan och Kina som största kunder. Huvudinriktningen är exaktkapade produkter mot konstruktion och inredning. Inköpsbolaget Weda Skog AB är dotterbolag till Bergkvist-Insjön och ansvarar för råvaruförsörjningen till Bergkvist-Insjön AB och Moelven Dalaträ AB. Weda Skog AB omsätter ca 1,5 milj m³fub råvara och är verksam i Dalarna, Gävleborg och Härjedalen.

NYHETER

Ny typ av sågsvärd lovande i kampen mot kapsprickor

En ny typ av v-format sågsvärd kan reducera mängden kapsprickor med upp till sex gånger.

Sprickorna uppkommer dessutom framför allt i kanterna av stocken vilket ger mindre ekonomiska förluster.

D

en nya typen av v-format sågsvärd har visat sig kunna minska mängden kapsprickor.

– Svärdets form påverkar sågmönstret och vid kapning utvecklas ett v-format sågsnitt. Vår forskning har visat att ett sådant

sågmönster kan motverka krafterna från den hängande stocken och därmed motverka uppkomsten av kapsprickor, förklarar Björn Hannrup, forskare på Skogforsk.

FORSKARNA har testat den nya svärdtypen i fält på tall- och granstockar och sedan jämfört resultatet med stockar som kapats med traditionella svärd.

– I våra studier minskade mängden kapsprickor med upp till sex gånger med det nya v-formade sågsvärdet . Dessutom visade det sig att de sprickor som trots allt uppkom påverkade centrumutbytena i mindre utsträckning.

Sprickorna blev färre och koncen-

trerade till stockens kanter, säger Björn Hannrup.

TESTER HAR också gjorts i Skogforsks nyutvecklade kaprigg som också visar på att det v-formade sågsvärdet har samma kaptid och energiåtgång som traditionella svärd. Det nya sågsvärdet har utvecklats av företaget V-Cut, tillverkats av Iggesund Forest och utvärderats av Skogforsk med Sveaskog som mark- och maskinvärd. Arbetet har ingått i svenskt skogsbruks riktade tekniksatsning på produktivitet och skonsamhet. Utveckling i samverkan mellan användare, tillverkare och forskare är en viktig del i detta arbete. £

KOM IN OCH LYSSNA!

EN TYST NYHET ALSTOR 833

10

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

FÖR NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE: WWW.ALSTOR.SE | INFO@ALSTOR | 0524-40745

EN LITE NÄRMARE SLANGSERVICE. ISOBAR 350 CO ROCK X-FLEX Slangen för de tuffaste applikationerna.

Extra nötningsbeständig och flexibel.

Hydroscand har ett 50-tal butiker i Sverige.

Hitta din närmaste butik på hydroscand.se

SLANG OCH LEDNINGSKOMPONENTER

Testrigg för v-format sågsvärd.

Foto: SKOGFORSK

www.logmax.se

HEADS ABOVE THE COMPETITION

ACTIVE FRICTION CONTROL - FLERTRÄDSHANTERING - HÖG VIRKESKVALITET

MARKNADENS MEST DRIFTSÄKRA SKÖRDARAGGREGAT

Ett slangbyte var tusende timme, marknadens bästa diametermätning och ett unikt världspatent som ger bästa möjliga kvistning och lägsta möjliga friktion. Dessa är bara några av anledningarna till att fler och fler väljer Log Max, världen över.

Vi på Log Max jobbar ständigt med att utveckla och förfina våra produkter för att du som kund skall kunna känna dig trygg och veta att våra skördaraggregat inte sviker dig i de tuffaste situationer.

Ring oss så berättar vi mer om alla fördelar med Log Max.

Lars Strömsund Norra Sverige, 070-347 65 74 Mikael Solèn Södra Sverige, 070-591 18 89 Gunnar Bäck Södra Sverige, 070-391 97 50

NYHETER

Årets unga skogsentreprenör fler Skogsvårdare inom SMF

Anna Furness, vd på SMF Skogsentreprenörerna och Maud Petri Rådström, förhandlare på SLA tillsammans med årets vinnare, Jonas Lantz.

Under SMF-stämman delade Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA, ut sin utmärkelsen Årets Unga Skogsentreprenör för tionde året i rad.

Priset gick till skogsvårdsentreprenören Jonas Lantz, som är en drivande kraft i utvecklingsfrågor som rör branschen.

F

ör snart 20 år sedan startade Jonas Lantz sitt företag Lantz Skogsvård i Attmar, söder om Sundsvall, som planterar, röjer och utför återväxtkontroller samt naturvårdsbränning. I år tilldelades han utmärkelsen Årets Unga Skogsentreprenör med juryns motivering: ”Jonas är ett föredöme för alla nuvarande och blivande skogsentreprenörer”.

– Det känns enormt roligt och extra stort när utmärkelsen kommer inifrån branschen, från organisationer som är viktiga. Det ger mig mycket ny kraft och energi att fortsätta satsa för att nå nya höjder som 12

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

entreprenör, säger Jonas Lantz.

Juryn poängterade även att hans arbete med att driva branschens utveckling är föredömligt. Han deltar i forum som Skogsbrukets Yrkesnämnd, SLA, SESAM-gruppen och den grupp som arbetar fram en ny PEFC-standard.

– JAG TYCKER att utveckling är viktigt, både för branschen och för mig som entreprenör. Det går alltid att bli bättre. Genom att dela med sig av sina erfarenheter kan vi lära av varandra. Jag har lärt mig otroligt mycket genom att vara engagerad i grupperna – om allt från

arbetsmiljö till hur det går att vända på varje krona för att öka sina prestationer, säger Lantz.

NÄR HAN SOM 19-åring startade sitt företag fanns inga planer på att växa.

– Det hände nästan utan att jag märkte det. Fler jobb rullade in och jag fick lov att anställa medarbetare för att kunna ta på mig fler röjningar och planteringar.

Som ny entreprenör fann han stöd hos familjen, som har lång erfarenhet inom branschen.

– Kunskapen och erfarenheten fanns runt omkring mig, hos familj och kollegor. Jag kunde luta mig tillbaka på dem när jag behövde hjälp.

I dag har han över 60 anställda och företaget har blivit ett välkänt namn i branschen.

– Som ung entreprenör finns det ingen mall för hur du ska göra

NYHETER

hoppas på för att lyckas. Det står skrivet i stjärnorna och hänger en hel del på drivkraften. De utmaningar jag stötte på tacklade jag genom learning by doing.

FÖR NÅGRA år sedan blev han medlem i SMF, när han skulle PEFC-certifiera sitt företag. De senaste åren har SMF satsat hårt på att bli en bred branschorganisation som vänder sig till entreprenörer inom skogsbrukets alla inriktningar, men skogsvårdsentreprenörer är fortfarande färre än medlemmar som är verksamma maskinentreprenörer.

– Jag kan inte svara för hela branschen, men själv upplever jag det som att entreprenörerna inom skogsvård är vana att arbeta på egen hand. Traditionen att vända sig till en organisation och vara medlem finns inte riktigt, tror jag.

SMF har tidigare varit inriktat mot skogsmaskinentreprenörer och den stämpeln kanske sitter kvar, trots att man nu är väldigt mycket bredare, säger Jonas Lantz och fortsätter: – SMF har mycket kunskap på ett ställe. De kan ge bra stöd i avtalsfrågor och där behöver vi skogsvårdare vara lyhörda och inte glömma bort att det finns bra hjälp att hämta, bara för att vi inte är vana att be om den.£

ALLT ÄR

FU:ARNA FÅR TYDLIGA ANSVARSOMRÅDEN

SOM ETT LED i att verkställa föreningens

nya strategi har SMF tydliggjort den kompetens som föreningen gemensamt besitter.

– Föreningens anställda och kansli ska vara likt en central kooperativ stabsfunktion där expertis ska finnas inom de områden som SMF:s medlemmar behöver, säger Anna Furness. Följande ansvarsområden har fördelats:

Företagande

Elin Sunesdotter: Ekonomi och finans.

Anna Björk: Juridik och försäkring.

Karl-Magnus Hembjer: Personalledning och arbetsgivarrollen.

Skoglig fackkunskap

Anna Björk: Teknik.

Karl-Magnus Hembjer: Logistik och mjukvara.

Elin Sunesdotter: Miljö och kulturmiljö.

Ewa Lidén och Anna-Karin Thun: Certifiering.

Boggi? Vi fixar bandet

NYTT INGET HAR FÖRÄNDRATS

I snart hundra år har det tillverkas kvalitetskedjor och kätting i den lilla bruksorten Gunnebo i Småland.

Våra kedjor har ett suveränt grepp, lång livslängd, hög slitstyrka, och bästa passformen. Det tänker vi inte ändra på. Däremot så ändrar vi vårt namn, från Gunnebo Industrier till NordChain. Namnet är det enda vi ändrar, för det andra behöver inte ändras.

Vi tänker fortsätta att tillverka och leverera våra välkända kedjor. Välkommen till NordChain.

Renovera boggiband med Halvmånar.

Brodd i härdat svensk borstål massa storlekar tex Broddsats EcoTrack 18x45x40mm 1198:- för 70 st inkl frakt exkl moms

MES - Smide

NORDIC TRACTION AB – Kvalitetskedjor från Gunnebo sedan 1930 0490-280 90 | www.nordchain.com

Telefon: 0661-220 00 Mobil: 0702-03 34 84 SKOGSENTREPRENÖREN 5• 2015

13 inf0 @ messmide.se • www.messmide.se

NYHETER

SMF laddar upp med ett digert kursutbud under våren

Nu lanserar SMF Skogsentreprenörerna ett omfattande kursutbud inom områdena ekonomi, juridik samt personal- och företagsledning.

S

MF Skogsentreprenörerna har, med sin nya strategi i ryggen, ett mål att göra alla sina medlemmar bättre rustade att möta dagens och morgondagens krav som fristående företagare inom det svenska skogsbruket.

–Det är vår uppgift att ta fram de utbildningar som våra medlemmar behöver och vi tar nu ett mycket tydligare grepp om före-

tagarens särskilda behov, säger Anna Furness.

INOM DE fokusområden som identifierats: ekonomi, juridik samt personal- och företagsledning, kommer kurser att anordnas.

Några av de kurser som hålls under våren 2016 är: • Grund ekonomi och avtal för skogsentreprenörer (1 dag) • Ekonomi för skogsentreprenörer (2 dagar) • Juridik för skogsentreprenörer (1 dag) • Grund personal- och företagsledning för skogsentreprenörer (1 dag) • Personal- och företagsled-

ning för skogsentreprenörer (1 dag) .

Dessutom anordnas även fortsättningsvis kurser som behövs för företagens PEFC-certifiering inom områden som Natur- och kulturmiljövård (Grönt kort), ADR-S 1.3, Heta arbeten, första hjälpen och motorsågskörkort £

Motorsågskörkort, en av alla kurser som SMF anordnar.

Söker du en skördarkran?

Vi säljer nya MOWI 700 och 900 parallellförda kranar med unika MOWI-egenskaper.

Kontakta oss på info@ftgforest.com 14

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015 FTG Cranes AB. Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors. Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39. E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com

NYHETER

Viktig förstudie ska mäta förluster

Skogforsk driver sedan 2013 Entreprenörsforum.

Forumet, där SMF medverkar med sex representanter, har tagit initiativ till en studie som ska hitta och mäta upp de tidsoch kvalitetsförluster entreprenörer har i gränssnittet mellan sig och sina uppdragsgivare.

I

samband med att studien initierades under 2015 startade Skogforsk och Henrik Mild på Företagskompassen ett samarbete.

Henrik är i grunden maskinförare och är samordnare i forskningsstudien.

– För att studien ska bli så oberoende och neutral som möjligt kommer Linnéuniversitetet att utföra

studien och ta fram de frågor som kommer att ställas, säger Henrik Mild.

Entreprenörsforum har en rådgivande roll mot projekt som bedrivs inom Skogforsks SESAM-uppdrag (Svenskt Entreprenadskogsbruk i SAMverkan), med uppgift att fånga entreprenörernas perspektiv för att stärka svenskt entreprenadskogsbruk. SMF:s vd Anna Furness och vice ordförande Håkan Dunberg är två representanter i forumet som fungerar som bollplank före och under utförandet av studien.

– Det här är en jätteviktig studie. Vi vet att det finns tids- och kvalitetsförluster i gränssnittet mellan beställare och entreprenör idag som vi ska betrakta som en ren effektiviseringspotential för vårt entreprenadskogsbruk. Vi behöver kunna sätta kronor och ören på den

potentialen och utifrån det kunna skapa avtal där man får rättvisande ersättning och incitament att plocka hem potentialerna, säger Anna Furness.

I första stadiet, som är en pilotstudie, kommer 43 entreprenörer svara på ett brett frågebatteri som sedan ligger till grund för andra stadiet. Där kommer en större grupp, cirka 1500, entreprenörer att intervjuas och detta ska genomföras under våren 2016.

– Syftet, som det ser ut i nuläget innan pilotstudien är slutförd, är att identifiera och kvantifiera tids- och kvalitetsförluster. Studien ska även identifiera övriga problem i gränssnittet mellan entreprenör och uppdragsgivare. Tanken är att, utifrån de resultat studien kommer fram till, hitta sätt att förbättra kvaliteten och effektiviteten i hela kedjan, berättar Henrik Mild. £

Världens bäst säljande skotargrip i nästan 20 år!

Hultdin System AB, Skolgatan 12, SE-930 70 Malå, Sweden Tel: 0953-418 00, Fax: 0953-418 01, E-mail: sales@hultdins.se www.hultdins.se

NYHETER

Mark och vatten försuras mindre än befarat av grot-uttag i skogen Vid skogsavverkningar blir det allt vanligare att även grenar, toppar och barr (”grot”) fraktas bort från hyggena, för att användas som biobränsle. Det finns farhågor om att detta intensiva utnyttjande av skogsråvaran på sikt kommer att leda till försurade marker och vatten, men risken tycks vara mindre än befarat.

Det visar en avhandling av Therese Zetterberg från Sveriges lantbruksuniversitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.

D

et ökade intresset för biobränslen och andra förnyelsebara energikällor märks tydligt. I dag står förnyelsebara energikällor för cirka 50 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Det är en ökning på 33 procent jämfört med 1990.

– Det här är en mycket positiv utveckling, säger Therese Zetterberg, men ett intensivare skogsbruk leder också till ett ökat tryck på skogen. Till exempel kan uttag av så kallat grot (grenar, toppar och barr), leda till försurning av mark och vatten.

Orsaken är att trädens gröna delar innehåller mer näring och ämnen som buffrar mot försurning än stamved. Om groten istället hade fått ligga kvar i skogen skulle den ha fyllt på markens förråd av näringsämnen och neutraliserat den syra som uppstått under trädens tillväxt. Genom att den skördas försvinner denna möjlighet.

I SITT doktorsarbete har Therese Zetterberg undersökt långsiktiga effekter av grotuttag på olika platser runtom i Sverige.

Fältmätningar visade att markens förråd av kalcium, ett viktigt makronäringsämne, har minskat med upp till 50 procent på endast 20 år.

– Störst minskning fann vi på 16

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

en granlokal i norra Sverige, där markens förråd av kalcium från början var stort, säger Therese Zetterberg.

ENLIGT Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har det extra uttaget av grot inte ökat surhetstillståndet i marken. På den norra lokalen har marktillståndet till och med förbättrats under de 20 åren.

– När kollegor till mig analyserade barr i uppväxande skog visade det sig också att markförråden verkar vara mer än tillräckliga för att täcka trädens behov, säger Therese Zetterberg. Inte heller tycktes trädens tillväxt vara påverkad. Det beror på att det är först och främst kväve som begränsar tillväxten i våra svenska skogar.

PÅ SAMMA lokaler undersökte Therese Zetterberg också marklösningen, 27–30 år efter avverkning. Jämfört med traditionell skogsavverkning var marklösningen något surare efter grotuttag. Återigen var skillnaden störst på den norra lokalen, men där var bufferkapaciteten ändå så pass god att den ekologiska betydelsen för vattenlevande organismer bedömdes som väldigt liten. På de två södra lokalerna var skillnaden väsentligt mindre och inte heller tillräckligt stor för att motverka återhämtningen från försurning.

Några år senare var skillnaderna mellan traditionell skogsavverkning och sådan där även grot skördades helt borta.

Therese Zetterberg har även testat att rekonstruera de uppmätta förändringarna i mark och marklösning med hjälp av en modell. Modellresultat används för att beskriva helträdsuttagets påverkan på längre sikt än vad vi har data för. Därför är det viktigt att veta hur pass väl de beskriver verkligheten.

– Modellresultaten överensstämde med de minskade trender vi sett i marken, men överdrev hur stora förlusterna var, säger Therese Zetterberg.

MODELLEN var också väldigt känslig för vilka antaganden som gjordes om till exempel. trädens upptag av kalcium. Man måste även vara medveten om att modellerna inte tar hänsyn till att träden kan anpassa sig till förändringar på växtplatsen, så kal�lad biologisk återkoppling, vilket i framtiden skulle kunna minska trädens försurande påverkan.

– Man ska alltså vara väldigt försiktig med att tolka framtiden baserat på resultaten från olika modeller, säger Therese Zetterberg.

RESULTATEN ÄR unika i sitt slag. Det finns väldigt få platser i världen där det går att mäta och modellera de långsiktiga effekterna av avverkning med grotuttag. Resultaten tyder på att vi kan ta ut avverkningsrester på många platser i Sverige utan att riskera försurning. Det kan dock finnas andra miljörisker som sätter begränsningar för uttaget storlek och omfattning, exempelvis mängden död ved i skogen. £

PONSSE SCORPION

EN SKÖRDARE MED VERKLIG RÅSTYRKA PONSSE ERBJUDER DET MEST HELTÄCKANDE och mångsidiga utbudet av skogs-maskinteknik på marknaden – för all slags avverkning.

PONSSE SCORPION har utvecklats utan kompromisser med all fokus på föraren.

PONSSE AB Ponsse AB Västsura Lisjövägen 40 73591 Surahammar Tel: +46 (0)220 399 00 Fax: +46 (0)220 399 01

HELT FRI SIKT FRÅN FÖRARHYTTEN, OSLAGBAR STABILITET OCH KRAFT – med miljön i åtanke och med minimalt marktryck. Maskinens revolutionerande konstruktion med tre ramar medger låg nivelleringspunk, vilket ger utmärkt stabilitet och ergonomi. Ekonomi och komfort har beaktats även när det gäller service och underhåll. Tack vare den nya 4F-motorn och den förbättrade hydrauliken har serviceintervallet förlängts från tidigare 600/1 200 timmar till 900/1 800 timmar.

PONSSE SCORPION tar produktivitet och ergonomi inom avverkning till en helt ny nivå och sätter framtidens standard för förarens arbetsmiljö.

NYHETER

Sektion Hälsingland bjöd in Lettisk systerorganisation SMF Skogsentreprenörerna sektion Hälsingland tog initiativ till att knyta kontakt med en systerorganisation i Lettland. I början av december besökte den lettiska organisationen Norrland, för att få inblick i hur det svenska skogsbruket går till.

Allt från verkstadsbesök till en visit ut i gallringsskogen stod på schemat när SMF:s lettiska systerorganisation besökte sektion Hälsingland. Foto: PER AXELSSON

18

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

U

nder tre fullspäckade dagar stod verkstadsbesök, visning av sågverk och en visit i gallringsskog på schemat. Efter några månaders mejlkonversation tog SMF:s sektion Hälsingland emot 24 lettiska skogsentreprenörer och skogsvårdare, från systerorganisationen Latvijas Neatkarīgo Mežizstrādātāju Asociācijas izpilddirektors, som visat intresse för ett Sverigebesök.

– Det blev väldigt lyckat, vi hann med fantastiskt mycket. De bodde på Hotell Hudik i Hudiksvall och så åkte vi runt med buss, säger Per Axelsson, styrelseledamot i SMF sektion

NYHETER

Hälsingland, som ledde besöket från Lettland.

ATT internationella samarbeten och export är viktigt för det svenska skogsbruket råder det ingen tvekan om.

– Att nätverka är alltid bra, det finns många fördelar med det.

Sverige bygger mycket saker till skogsmaskiner och när man nätverkar med andra länder syns man på marknaden, säger Per Axelsson.

VISTELSEN inleddes med ett besök på HSP Gripens tillverkning av gripar i Hudiksvall och därefter fortsatte gruppen till HEAB, Hudiksvalls Entreprenad AB, för information om deras arbete med virkestransport och underentreprenad.

– Att träffa branschfolk från andra delar av världen ger nya perspektiv. Vi jämförde hur vi lägger upp arbetet inom skogsbruket och insåg då skillnader. I Sverige delar vi upp jobbet mellan olika entreprenörer, medan man i Lettland tar hand om hela kedjan - samma företag utför allt från gallring till transport, säger Per Axelsson.

ERFARENHETSUTBYTET

ledde till att man diskuterade utmaningarna som branschen ständigt tampas med.

– Världen är stor och liten på samma gång. I den här branschen är många av problemen likadana, oavsett vilket land du bor i. Lettiska skogsentreprenörer har också problem med att få tag i duktiga människor som kan utföra jobben, pressade priser är

ett ständigt orosmoln och miljökraven är tuffa men måste följas, säger Per Axelsson.

LIKASÅ fanns olikheter mellan länderna.

– Stölder av virke är tydligen ett stort problem. De berättade att polisen ofta genomför kontroller av transporterna, för att identifiera vem som äger virket och vem som kör. Därför fanns det mycket intresse för hur vårt virkesmärkningssystem med vältlappar och stämpling fungerar, säger Per Axelsson.

Han ser besöket som ett värdefullt utbyte av erfarenheter.

– Det var riktigt trevligt och intressant. Man blir ju sporrad till att ständigt utveckla sig själv som entreprenör när man får träffa andra entreprenörer. £

KOX Harvester Med professionella produkter som Gripare från Hultdins & HSP, EnviOn Märkfärg, Band från Clark Tracks, Tellefsdal, Slirskydd & Sensorer från Leine & Linde.

Fokuserar vi på att leverera rätt produkter till rätt pris för dig som entreprenör i skogen!

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR vill vi passa på att önska alla våra kunder för året som gått.

Vi önskar även att vi kan välkomna er under 2016 för fler affärer.

Hälsningar från KOX Teamet

*Registrerade varumärken & Logotyper ovan tillhör respektive företag.

Visst följer du oss på facebook? www.facebook.com/koxharvester Email: Info@kox-harvester.se

Eller scanna koden här Tel: 0340-54 21 20

TIPS & RÅD

Så kan LED-lampor förbättra maskinernas arbetsbelysning Skogforsk har undersökt möjligheterna att förbättra arbetsljuset vid avverkning och skotning, och med hjälp av LED-lampor har forskarna hittat flera lovande förbättringspotentialer.

D

en största förbättringspotentialen verkar vara belysningen av skotarens lastutrymme. De bakåtriktade armaturerna på hyttens tak ersattes med ett par betydligt ljussvagare LED-lampor, samtidigt som lastutrymmet belystes mer av armaturer placerade på kranen.

Resultatet gav mindre störande reflexer från grinden och bättre sikt över lastutrymmet.

För skotaren gav testerna även bättre belysning av området kring gripen, där behovet av sikt är stort.

När det gäller skördaren visade testerna på förbättrad belysning av det träd som ska fällas och skogen bakom aggregatet.

Forskarna konstaterade också att blanka och ljusa färger på maskiner, kranar och aggregat kan störa och därmed försämra arbetsmiljön.

LED-LAMPOR är på väg att ersätta arbetsbelysning av gasurladdningstyp, som fram till i dag har varit den dominerande arbetsbelysningen. Fördelarna med LED är lägre energiförbrukning, längre livslängd och mindre känslighet för vibrationer. Moderna LED-lampor finns i kompakta och robusta konstruktioner, vilket ger stor frihet vad gäller placering.

Genom att till exempel att placera lampor på kranar och redskap är det möjligt att belysa de områden där belysningen behövs som mest.

Resultaten från studien kommer att ligga till grund för fortsatta projekt och forskarnas ambition är att aktivt driva utvecklingen av 20

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

arbetsbelysning framåt tillsammans med brukare, maskintillverkare och belysningsleverantörer.

I vanliga fall är arbetsbelysningen på skogsmaskiner placerad på maskinens tak eller chassi. Det ger god allmänbelysning runt maskinen, men kan vara otillräckligt vid vissa arbetsmoment, då delar av maskinen eller redskapet är i vägen och skuggar arbetsområdet.

SKOGFORSK genomförde under våren 2012 ett test där LEDlampor placerades i såglådan hos aggregatet på en skördare. Den extra belysningen togs emot mycket positivt av de förare som provade den, och maskintillverkaren Ponsse har i dag lampor för montering i såglådan i sitt produktsortiment. De positiva erfarenheterna motiverade fortsatta studier av fler tillämpningar där arbetsbelysningen kan förbättras, främst genom att utnyttja de möjligheter som LED-lampor ger med avseende på placering.

För att bredda undersökningen av möjliga tillämpningar inkluderades JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, i projektet för att även omfatta jordbruket. I skogsbruket var skotaren ännu inte undersökt och fler tillämpningar fanns möjligtvis på skördaren.

MÅLET VAR att förbättra belysningen för att bidra till förbättrad arbetsmiljö och säkerhet för maskinoperatörer samt högre kvalitet och produktivitet vid arbete i jord- och skogsbruk.

Genom att använda lampor som

tillfälligt kan fästas med en magnetisk fot och drivas med ett batteri var det möjligt att på ett rationellt sätt placera lamporna på en mängd olika platser på maskinerna. Lamporna satt stabilt nog för att det skulle vara möjligt att använda dem i drift i de flesta situationer. På så sätt kunde utvärdering av olika idéer till förbättring av belysningen göras. Lampor med olika ljusbild och ljusstyrka fanns tillgängliga. Dimrar användes för att justera ljusstyrkan på lamporna.

För skogsbrukstillämpningarna genomfördes testerna på två maskiner; en Komatsu 941 skördare och en Komatsu 895 skotare.

EXTRA ARMATURER monterade på utskjutet på skördare var riktade snett framåt och nedåt, så att den ena ljuskäglan tog vid där den andra slutade. Målet är att ge bättre förutsättningar för ansättningen genom att trädet som ska fällas framträder bättre visuellt och är starkare belyst än aggregatet. Då blir det lättare se och genomföra ansättningen av aggregatet.

I dagsläget är all belysning placerad antingen på hytt-taket, längre upp på kranen eller på basmaskinen. Det leder till att aggregatet, som befinner sig närmare armaturerna, blir mer belyst än trädet.

Aggregat är dessutom ofta målade i ljusa färger och har delar av blank metall, medan träden är mattare och mörkare. Det innebär att aggregatet kommer att reflektera mer ljus än träden, med risk för bländningseffekter.

MED LAMPOR längst ut på utskjutet uppfattades stammen tydligare. Speciellt märktes det genom att stammen syntes mellan

TIPS & RÅD matarvalsarna och övriga delar på aggregatet.

Belysningssituationen för skördaren är ganska god med den ordinarie belysningen. Men aggregatet reflekterar mycket ljus, medan träden reflekterar relativt lite och därmed framstår som mörka. De extra armaturer som monterades i änden av utskjutet innebar extra ljus på träden och förbättrade förhållandet.

Ett eventuellt problem skulle kunna vara att trädet blir för ljust när aggregatet är väldigt nära. Men det upplevdes inte som ett problem med de armaturer och träd som testades i denna studie.

FÖRUTSÄTTNINGARNA

för att placera armaturer längst ut på utskjutet på skördarkranen är goda. Placeringen innebär att de kommer att vara utsatta för mekanisk påverkan från trädet. Det skulle därför vara nödvändigt att antingen omgärda dem med ett skydd eller bygga in dem i utskjutet.

Den låga belysningsstyrka som behövs medför att nödvändiga armaturer har en liten storlek.

Det bör därför gå att hitta en smidig lösning för inbyggnad och placering som inte hämmar sikt eller andra förutsättningar för arbetet.

Eftersom aggregatet är försett med ström bör det heller inte vara något problem att försörja lamporna på utskjutet.

Förväntade fördelar är en underlättad ansättning och en förbättring av den redan goda ljusmiljön.

På en skotare monterades extra armaturer på utskjut och i gripen.

Målet var att lättare kunna gripa virke på marken. Det innebär samtidigt att det aktuella arbetsområdet blir det ljusaste området i synfältet, vilket bör gynna förarens arbete.

OM I STÄLLET andra områden än arbetsområdet är starkare belysta dras blicken dit, vilket leder till en ansträngande ljusmiljö. Att lamporna sitter placerade

Med LED-belysning kan bland annat lastutrymme och grip belysas så att arbetet underlättas.

Foto: MARTIN ENGLUND

ute vid arbetsredskapet bör underlätta, speciellt i gallring då kvarstående träd kan skymma ljuset från den centralt placerade arbetsbelysningen.

Men det är viktigt att skillnaderna i ljusstyrka inte är alltför stora. Föraren planerar kontinuerligt nästa moment i arbetet och tittar då ofta mot det område dit kranen och gripen strax ska förflyttas. Det området behöver också vara belyst med en styrka inte alltför mycket svagare än den runt själva redskapet.

FÖR BELYSNING av lastutrymmet har maskinen som ordinarie belysning två arbetsstrålkastare bred ljusbild monterade på hytt-taket och riktade rakt bakåt.

Dessutom sitter en likadan strålkastare monterad på var sida av

kranen, vid övergången mellan kranpelaren och huvudarmen, som belyser lastutrymmet när kranen har den riktningen.

Intrycket av den ordinarie belysningen är att grinden och kranpelaren är starkt belysta. Grinden är målad i en relativt blank färg som reflekterar mycket av ljuset från armaturerna på taket. Också kranpelaren reflekterar mycket ljus, framför allt från hydraulkopplingarna. Grinden och kranpelaren är så ljusa att det upplevs ansträngande att se. Därmed är det svårt att tydligt urskilja lastutrymmet bakom dem.

Med de ordinarie lamporna på taket ersatta av två betydligt svagare lampor minskade de störande reflexerna betydligt.

Martin Englund, forskare Teknik & Virke på Skogforsk.

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

21

ÅRSSTÄMMAN

Framtidsfokus på årets årsstämma SMF Skogsentreprenörerna firade under årsstämman 40 år med bland annat föreläsningar av inspiratören Olof Röhlander och Sveaskogs chefsjurist, Viveka Beckeman. Dessutom valdes en ny ordförande.

– Helgen lade en ny plattform för att jobba vidare för ett lönsamt entreprenadskogsbruk där våra medlemmar ses som professionella och fristående företagare, säger Bernt Hermansson, SMF Skogsentreprenörernas nya ordförande.

I

år samlades över 300 medlemmar till en helg på Infra City i Upplands Väsby med inspiration och vidareutveckling.

Under årsstämman valdes ny ordförande och nya ledamöter in i styrelsen.

Bernt Hermansson från Vindeln valdes under SMF Skogsentreprenörernas årsstämma till ny ordförande. Han är tidigare vice ordförande och har arbetat som tillförordnad ordförande

sedan den tidigare ordföranden, Mats Ågren, gick bort tidigare i år.

Till ny vice ordförande valdes Håkan Dunberg, Eksjö. Dessutom valdes två nya ledamöter in, Philip Jämtgård från Stugun och Ingrid Lilja, Österåsen. Två ledamöter avtackades. Jörgen Westerlund från Piteå och Magnus Björk, Ljusdal.

– Det känns väldigt bra och mycket intressant att få in de

Olof Röhlander höll en inspirerande och uppskattad föreläsning under stämmofredagen.

22

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

här nya ledamöterna med ny kompetens som vi inte haft tidigare. För egen del tycker jag att det är fantastiskt roligt att arbeta med de frågor vi ska driva som att bli delaktiga i branschen på ett helt annat sätt än vi varit tidigare, säger Bernt Hermansson, ordförande i SMF Skogsentreprenörerna.

HAN MENAR att stämman tydligt visat att styrelsen har ett starkt stöd för sin vision om att arbeta för att föreningens medlemmar ska vara och ses på som professionella, lönsamma och fristående företagare som aktivt bidrar till att skapa och vidareutveckla ett professionellt entreprenadskogsbruk.

– Dessutom ska vi aktivt bidra till att skapa och vidareutveckla en seriös, väl ansedd skogsbransch, säger Bernt Hermansson.

ANNA FURNESS, vd på SMF Skogsentreprenörerna, berättar att föreläsningarna under stämmohelgen valts med omsorg för att stärka den visionen.

– Olof Röhlander valde vi för att gjuta mod och stolthet i våra medlemmar. De gör ett fantastiskt arbete med stort, dagligt ansvar för det svenska skogsbruket som vi vill att man ska känna stolthet

Stämmohelgen inleddes, som vanligt, med stämmoförhandlingar i vad som måste kallas föreningens årshögtid.

över. Viveka Beckemans medverkan är en del i att göra stämmohelgen mer matnyttig för deltagarna där de kan få med sig kunskap och insikter som de har nytta av i sin vardag som fristående entreprenörer i det svenska skogsbruket,

berättar Anna Furness.

Olof Röhlander drog också stor publik till sitt inspirerande föredrag om att hantera motgångar, förändring, teamkänsla, magnetiska mål och ha ”framåtlutning”.

– En förändring innebär inte alltid en förbättring, men en förbättring innebär alltid en förändring, berättade Olof Röhlander när han citerade föregångaren inom förändringskunskap, Paul Batalden. £

Maximerad bärighet och suverän drivförmåga.

Ultimat grepp och stabilitet. Välj det som passar och bli skogens mästare!

WWW.NOKIANHEAVYTYRES.SE

Nokian Forest King TRS LS-2

Nokian Forest King F2

NY STORLEK 35,5 L-32FÖR FÖR ANVÄNDNING MED BAND LUNNARE. FÖR CTL MASKINER.

Nokian Forest King TRS2

BÄSTA DRIVDÄCK FÖR CTL MASKINER.

FRÅN SMF-STÄMMAN

Rosa bandet gav 86 000 till bröstcancerforskning

BERNT JONSSON

Stig Jakobsson tillsammans med Kjell-Erik Åström från Olofsfors och vinnaren Bernt Jonsson, Hassela.

på Hassela Skogsentreprenad ropade in årets rosa band som skänkts av Olofsfors. Stig Jakobsson agerade auktionsutropare på SMFstämmans galamiddag. I år gick 86 000 kronor till bröstcancerforskningen.

Auktionen startade på Olofsfors webbplats.

Intäkterna från försäljningen går oavkortat till Bröstcancerfonden som stödjer patientnära klinisk bröstcancerforskning.

Get a grip!

NÄR DETALJERNA AVGÖR VEM SOM VINNER Vid första anblicken ser Finnskogsvalsen ut som vilket matarhjul som helst, men när du provat förstår du skillnaden.

Finnskogsvalsen är ett svensktillverkat matarhjul med optimalt grepp och låg vikt som varken sliter på trädstammen eller din ekonomi. Med Finnskogsvalsens låga pris och långa hållbarhet blir våra kunder vinnarna i skogen, där alla marginaler räknas.

24

SVENSTILLVERKADE MATARHJUL AV HÖGSTA KVALITET TILL RÄTT PRIS!

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

www.finnskogsvalsen.se

info@finnskogsvalsen.se Tel. 0560-148 70

FRÅN SMF-STÄMMAN

Festligt tårtkalas under fredagen

DET VAR fullt i mässhal-

len när SMF Skogsentreprenörerna bjöd på tårtkalas med anledning av att föreningen firar 40 år. Det var ballonger och tårtor så långt ögat nådde.

Markberedning

Färgmuns tycken Kedjefångare &

tigt

1695:-

Bred modell plett med insakomtsventil och loc k

485:-

Kedjefångare

Färgmunstycke n

rik t tillbehör till ggieband sam bo , dd ky irs rt.

Sl r offe ntakta oss fö bra priser. Ko

re Återförsälja ar av HSP Grip

396:79:29:-

AdBlue • Bandlås • Boggieband • Broddar • Däck • Filter • Färgmunstycken • Glykol • Gripar • Kedjefångare Kedjor • Markberedningständer • Matarhjul • Märkfärg • Oljor • Rotatorer • Slirskydd • Smörjfett • Stolar • Svärd

240:-

485:-

Insatsventil

340:-

0278-450 22 • www.samsons.se info@samsons.se

Alla priser är exkl. moms

Allt för skogsentreprenören – En leverantör räcker! kydd s ir l S & d n a b ie g Bog

Catex4 tand Ytterstift Innerstift

ÅRSSTÄMMAN

1

3 2

4

5

6

7

SMF Skogsentreprenörernas styrelse presenterar sig Här får var och en i styrelsen själv presentera sig och vad de tycker att de har att tillföra i styrelsearbetet.

De har fått svara på följande frågor: 1, Hur länge har du suttit i styrelsen?

2, Vilken kompetens eller område tycker du är ditt starkaste bidrag till styrelsen?

3, Vad fick dig att gå med i SMF? 4, En okänd förmåga eller intresse som de flesta inte känner till om dig?

26

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

1. BERNT HERMANSSON

1. Har suttit i styrelsen sedan 2004.

2. När det gäller kompetens så är det svårare att veta hur kompetent man verkligen är, men jag tycker att de avtal som tecknas ska kännetecknas av affärsmässighet mellan två själständiga företag där parterna står för sina kostnader.

Kort sagt avtalsfrågor, att man får vara en fristående företagare och får driva företaget självständigt.

Jag brinner även för SMF som organisation som kan hjälpa till med: Att utveckla företagandet, skapa bra nätverk, jobba med utveckling av entreprenörs branschen (affärsmodellerna) och se till att vi får en utveckling som gör svenskt skogsbruk konkurens kraftigt mot omvärlden Vi vill även se till att vi har en succession i föreningen för att möta framtiden.

Det är naturligtvis fler frågor som vi behöver arbeta med men det viktigast är att vi som sitter vid ratten och hjälper till att styra skogsbruket för att trygga skogsbrukets utveckling.

3. Det är ett bra nätverk att lära av med duktiga företagare ( som nystartad företagare var det ett bra sätt att öka min kompetens inom företagandet). Gick in i SMF 1983 när vi bildade företaget.

4.Är rätt så duktig på att baka (grädda) tunnbröd och mjukkakor i bagarstugan tillsamman med min hustru.

ÅRSSTÄMMAN

2. TOMMY NORMAN

4. LISA JOHANSSON

7. CARITA BÄCKLUND

1. 2008 2. 42 årserfarenhet av skogen och entreprenörsfrågor.

3. Nätverket men också de centrala förhandling mellan Mellanskog och SMF. 4. Sladdar skoterleder vintertid åt säterbygdens skoterclub.

1. 2011 2. Från naturbruksgymnasium med extra maskinförarkurs till vidareutbildning på Skogsmästarskolan är utbildningsbakgrunden.

På högskolan valde jag inriktningen värdekedjan skog-industri-marknad och marknadskommunikation har alltid varit ett ledord i mitt arbete.

Har arbetat inom de flesta led i näringen, vilket ger en god inblick. Från plantör och skogsvårdskonsulent vidare till olika affärsutvecklingsprojekt inom skogsindustrin för att sedan hamna i maskintillbehörsbranschen med produktutveckling. En bred arbetslivserfarenhet som kommit till nytta som skogsentreprenör och för SMF:s styrelse. Som skogsentreprenad tillhör vårt företag återigen ”enmaskinsmedlemsskaran” och företaget består av en mindre maskinstation och en turismverksamhet som ett komplement till skogen.

3. Då jag gifte mig med en/ett skogsentreprenör(sföretag) som redan var medlem var det självklart.

Har aldrig funnits en tanke på något annat än att som småföretagare kunna tillhör en bra branschorganisation med större muskler att påverka än vi själva.

Att kunna tillhöra ett nätverk av vänskap med kunskap är förstås suveränt.

(Min första SMF relation var som företagssponsor för skotartävlingarna så... föreningen har gjort sitt bästa även som match-maker med tanke på ägaren av guldhjälmarna här på kontoret.

4. Jag är hantverkare med förädling av alpackafiber som specialitet. Kom gärna förbi och hälsa på oss och våra fina alpackor om ni är i krokarna!

1. Jag är väldigt dålig på att komma ihåg år, men det har nog blivit några, tiden går fort då man har roligt. Jag började nog samma år som Lisa om det kan vara någon vägledning.

2. Jag har ju jobbat ganska länge och har erfarenhet från forskning, myndighet, staten och privat arbetsgivare och därmed en erfarenhet av skogsbruk ur olika aktörers synvinkel som kan vara till nytta. Rent ”entreprenörsskap” finns det många i styrelsen som kan mycket bättre än mig, men i organisations- och personalfrågor tror jag att jag kunnat bidra mer.

3. Jag fick frågan att ingå i styrelsen för att bidra med kundperspektivet.

Dock finns det nog inte ett sådant perspektiv. Synsätt och förhållningssätt varierar nog både bland entreprenörer och uppdragsgivare. Anledningen till att jag personligen tyckte styrelseuppdraget var intressant var nog mina tidigare erfarenheter från upphandling och förhandling då jag som upphandlare kunde få känslan av ett överläge som inte kändes vare sig befogat eller bekvämt. Jag tror starkt på att likvärdiga parter på sikt är till gagn för hela skogsbruket. Denna fråga är något som styrelsen hela tiden jobbar med vilket känns både viktigt och bra.

4. Ett okänt intresse är att sy i skinn vilket jag faktiskt är så skaplig på att jag från och till får beröm för mina alster. Det jag nogsamt passar mig för att berätta är att jag generellt är urkass på att sy, men i fårull kan man dölja allehanda kråksparkar. En eventuellt okänd förmåga är att jag talar mitt hemlands vilda tungomål, dvs. finska. Eftersom skogsbruk i Sverige och Finland är rätt likartat är detta en förmåga som ibland även kan vara till nytta.

3. HÅKAN DUNBERG 1. Tror det är tio år.

2. Har varit egen företagare i 30 år nu.

Från en maskin till flera. Så den resans erfarenhet kan nog finnas ett värde i.

För mig finns det två lägen i engagemang och det är att jag inte alls är engagerad och det andra är ”All in”. Det sistnämnda har gällt i mitt styrelsejobb i SMF och det har nog gjort att jag drivit en hel del frågor. Sen är jag inte förändringsobenägen och det har nog gjort att jag har haft många idéer och velat utveckla både SMF och dess medlemmar. Min kompetens eller kunskap ligger nog i att vara nyfiken på ny teknik i alla dess former.

3. För 30 år sen var det till stor del centrala förhandlingar och då blev det nästan som naturligt att gå med. Då var jag ingen företagare utan bara duktig maskinförare. Företagarebiten och personalhantering har växt fram och med det har behovet av till exempel nätverk ökat. För mig är det självklart att vara medlem i en branschorganisation som jobbar med våra vardagsfrågor. Många frågor som SMF jobbar med hade jag aldrig orkat själv och ur flera aspekter dessutom oklokt att göra för det är bättre det drivs av en branschorganisation.

Jag är inte med för några rabattavtal utan för att solidariskt ställa upp och för att få tillgång till nätverkande med andra duktiga kollegor och anställda inom SMF. Jag hade aldrig kommit så långt med mitt företagande i en av Sveriges absolut tuffaste bransch om jag inte varit medlem i SMF. 4, Jag gillar att paddla kajak och jag har väl nu några år mer drömt om det än gjort det. Sen gillar jag att fota och har några bra bilder och minnen från björngömsle, natur och jaktbilder.

Haft älghundar i 36 år, så det är ju en stor passion.

5. FILIP JÄMTGÅRD 1. Sedan årsstämman i Stockholm 2015 2. Svårt att svara på eftersom jag inte suttit med så länge.

3. Företaget som jag har tagit över har varit med sedan lång tid tillbaka.

6. INGRID LILJA

1. Jag blev invald i år.

2. Ekonomi är min starka sida. Jag har jobbat med revision och redovisning hela mitt yrkesverksamma liv, i olika branscher. Det har gett mig insikt om hur man tänker och går till väga i andra branscher och tror att det kan vara ett välkommet kunskapstillskott hos SMF. 3. Behovet av sammanhållning i branschen. Det är tufft att vara ensam entreprenör och jag tror att vi måste nätverka och samverka, annars når vi ingenstans.

4. Jag är kalaskokerska. Förr i tiden var det vanligt med kalaskokerskor - det var en kvinna som anlitades när man skulle ha kalas i byarna. Då kom kalaskokerskan och ordnade maten till 50-års kalaset, släktträffen eller begravning.

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

27

ÅRSSTÄMMAN

TF ORDFÖRANDE HAR ORDET

SMF:s nye ordförande:

”Vi är proffs och ska ta ansvar”

Bernt Hermansson är ny ordförande i SMF Skogsentreprenörerna. Han anser att det är viktigt att landets skogsentreprenörer tillåts att ta ansvaret för sitt arbete, inte minst för att förebygga skador på mark, vatten och kulturlämningar.

– Vi är proffs och ska ta ansvar, men vi ska också ges möjligheten att ta ansvar, säger han.

S

verige har några av världens mest välutbildade och effektiva skogsentreprenadföretag och en maskinpark i världsklass. Detta är lätt att glömma när man diskuterar frågor som rör landets skogsentreprenörer.

Samtalet med Bernt kommer snabbt in på entreprenörskårens ansvar och befogenheter.

Han tycker att den tiden är inne för SMF och entreprenörskåren att ta ett större ansvar för dagens och framtidens skogar.

– Vi måste sätta oss i framsätet och styra. Vi tillbringar mer tid än någon annan yrkesgrupp i skogen och det är dags att både ta ansvar och vara stolta över det jobb vi gör. Vi kan göra de anpassningar och ta de beslut som ofta behöver göras för att nå bästa resultat.

BERNT MENAR att entreprenörerna är proffs.

– Landets entreprenörer både vill och har kompetensen att ta ansvar för en mängd frågor som rör vårt 28

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

– Landets entreprenörer både vill och har kompetensen att ta ansvar för en mängd frågor som rör vårt arbete, som till exempel markskador och fornminnen, säger Bernt Hermansson.

arbete, som till exempel markskador och fornminnen. Men då måste vi också få ta det ansvaret.

Bernt ser att det finns delar av skogsnäringen där hänsyn till mark och fornminnen ses om en kostnad och ett besvär.

– Attityden är enormt viktig. Vi vill ha ett positivt bemötande och ersättning för den hänsyn vi tar. Det går inte att tala om vikten av minskade körskador och sedan inte visa viljan att ersätta för det förebyggande arbete som görs.

MED ÖKAT ANSVAR följer behov av säkrad kompetens där det är entreprenörens ansvar att se till att lägga pengar och tid på kompetensutveckling.

– Även om våra kunder är bra på att anordna utbildningar måste vi själva se till att vi har den kompetens vi behöver. Det innebär bland annat att vi måste påverka vilka utbildningar som anordnas och inte bara gå de utbildningar våra kunder bedömer att vi behöver. Det är inte minst viktigt då vi i vissa fall både betalar med stillestånd och själva utbildningen.

PÅ SIKT TROR HAN att fler entreprenörer kommer att ta ansvar för trakt- och produktionsplanering.

– Om vi ska ta ansvaret för hela arbetet är det väl bra om vi också får ta ansvaret för arbetets planering. Det skulle både ge tydligare ansvarsfördelning och göra arbetet mer effektivt då det går att planera mer långsiktigt och ha makt över en större del av sin affär, säger Bernt Hermansson.

SKOGSENTREPRENÖREN MÄSSEXTRA • 2015

3

NKM

WWW.MASKINHANDEL.COM LIGHT RH3 Pannlampa

Vår bästa pannlampa någonsin, otroligt populär! » Pannlampa med USB laddning » 420 Lumen - otroligt stark » 4 ljuslägen framåt och 3 bakåt » Zoom och Vinklingsbar » 2 laddare medföljer » Hjälmclips » Skönt huvudband som sitter åt rejält

Se alla våra modeller på vår hemsida

Prismaled THOOR 80w

En av våra mest populära och kraftfulla LED arbetslampor. » 8 x 10W = 80W CREE LED » 7200 LUMEN » Spridningsgrad: 60° Flodljus » Färgtemperatur: 6000K » Industriellt anpassad, Heavy Duty » Anpassad för både 12V & 24V

» Storlek: 134 x 134 x 95 mm Se alla våra modeller på vår hemsida

Pris: 1195:-+moms

Pris: 1495:-+moms

Prismaled FROST 60W

Supravision X92DS

PRISMALED FROST - En serie rejäla arbetsbelysningar! Finns från 30-300W!

Kungen av backkamerasystem! 9” stor skärm med hög upplösning och splitview!

» 60W CREE LED Dioder » 29cm bred » 5600 Lumen » FLOOD och SPOT » Passar 12V & 24V » Finns i flertalet bredder och styrkor Se alla våra modeller på vår hemsida

» 2 trådlösa backkameror med uppvärmning » kan visas samtidigt på den medföljande skärmen » 9” TFT LCD monitor skärm med INSPELNING » Digital trådlös överföring » 12 IR-ljus gör det möjligt att se 20 meter även i totalt mörker » Passar 12V & 24V Se alla våra modeller på vår hemsida

Pris: 1695:-+moms

Pris: 7990:-+moms

PINNVETS WECO 150TP

Riktigt kompetent svets i litet format och rätt pris! » Svetsar elektroder upp till 3,2, 150A max » Levereras med 5 m svetskabelset i väska » Fungerar <100 m förlängningskabel » Fungerar till elverk med 5 kva » Handtag/axelrem » Vikt 4,3kg » Nätspänning 1x230 v

Ring oss för mer information eller i behov av större modeller

Pris: 4800:-+moms Makita Combokit

DLX2119MJ

Räddaren i nöden! Kampanjpris på ett smart combokit från erkända Makita! Passa på! » DDF480 - Kolborstfri borrskruvdragare » DTW281- Kolborstfri Mutterdragare » 2st 4.0Ah Li-ion batterier » Batteriladdare Snabbladdare DC18RC » Passar 12V & 24V » MAKPAC Ring oss för mer information om hela makitas aktuella kampanj!

Pris: 4490:-+moms

NKM AB - Produkter för Proffs och den medvetne konsumenten.

Vi säljer främst Backkameror, LED-Fordonsbelysning, LED-Fastighetsbelysning, Verktyg, Tillbehör, Maskiner och förbrukningsmaterial till lantbruk, skogsentreprenad, entreprenad, industri och åkeriföretag men även privatpersoner. Med över 30 års erfarenhet i Entreprenadbranschen vet vi vad som krävs av de produkter vi säljer.

Hos oss står Du som kund i fokus, ambitionen hos oss är att kunna erbjuda produkter av hög kvalité med god produktkännedom och att kunna erbjuda kunnande och professionalism till våra kunder - oavsett om det gäller särskilda funktioner på en produkt du önskar eller speciella kundanpassningar som du inte kan hitta någon annanstans. Prova gärna oss, vi lovar dig att vi gör allt vi kan för att du inte ska bli besviken!

RING OSS: 0663-240 780 | MAILA OSS: INFO@MASKINHANDEL.COM | BESÖK OSS: BUSSVÄGEN 2, 89632 HUSUM

ÅRSSTÄMMAN

Många tips kring avtal från chefsjuristen

Vad är ett avtal, hur krångligt måste det vara skrivet och hur enkelt är det att skapa tilläggsavtal? Tips kring dessa och många andra frågor levererades under stämmohelgen av Viveka Beckeman, chefsjurist på Sveaskog och juridiskt bollplank i APSEkommittén.

V

iveka Beckeman öppnade sitt pass under stämmohelgen med orden ”utan er skulle det inte bli särskilt mycket gjort i skogen.”

Sedan fortsatte hon med att leverera det ena praktiska tipset efter det andra i något som många efteråt tyckte var mycket uppskattat.

– Vad är egentligen ett avtal?

Det är en överenskommelse om en prestation. Även om man inte behöver krångla till det är det inte så bra med muntliga avtal, berättade hon.

FÖRSTA TIPSET hon gav var

att se till att ha riktiga avtal.

– Det finns inga krav på formen, utom när ni köper en fastighet. Men se till att avtalet avspeglar det ni kommit överens om.

Enligt Viveka Beckeman är det viktigt att läsa avtalet, men också se till att man förstår vad som är skrivet. Om inte, ska man fråga tills man gör det.

– Det är ni som ingått avtalet, det är ni som ska förstå. Våga fråga.

Skriver man egna avtal, ska man se till att man själv förstår vad som menas. Många krånglar till det för mycket, enligt henne.

EN VANLIG missuppfattning som lyftes fram är att avtal måste vara undertecknade för att gälla. De behöver inte ens vara skriftliga.

– Fick ni med alla ändringar ni gjort på vägen? Vad var det ni sa på telefon när ni var är ute på en 30

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

trakt? Nittionio procent av alla tvister gäller saker som blivit fel eller sådant man kommit överens om men glömt att dokumentera.

Det bästa är att skriva ett tilläggsavtal som båda undertecknar, men det riskerar att inte bli gjort och då är det bättre att skicka en skriftlig bekräftelse än att bara ha ett muntligt avtal.

– Skriv: Så här bestämde vi.

Om man sedan inte klagar, räcker det. Ett av mina viktigaste tips är att se till att dokumentera och att göra det skriftligt.

HON BERÄTTADE också om ABSE och varför man behöver allmänna bestämmelser.

– Räcker det inte med avtal?

Vi skulle lika gärna kunna skrota dem, men då måste man ta med alla delar som finns i de allmänna bestämmelserna i alla enskilda avtal. ABSE är lite av katastrofscenarier och viktiga, inte minst för er skogsentreprenörer.

Viveka Beckeman tycker att ABSE är väldigt bra och balanserade och att de finns för att vinna tid, genom att det räcker att hänvisa till ABSE i avtalet och inte ta med all avtalstext. Dessutom finns de för att inte förmörka avtalsrelationen då denna viktiga del av entreprenörens vardag redan är färdigförhandlad.

Hon tog också upp några grundprinciper för ABSE, som att de som har bäst möjligheter att kontrollera också har ansvaret samt att man är skyldig att underrätta den andra parten om vad som händer inom entreprenaden.

En fråga som kom upp under passet var ansvar kring stilleståndsersättning och merkostnader.

– Utan att föregå vidare prövning är principen att dessa ska täckas av beställaren om det är beställarens fel.

VIDARE diskuterades brand, som hon tyckte kunde regleras tydligare i ABSE, och om försäkringsärenden, som borde belasta kunden i stället för att tas från entreprenörens maskinförsäkring, som ofta sker i dag. Kunden betalar sedan entreprenörens självrisk.

– Så ska det inte fungera. Som entreprenör får ni ju dyrare premier. Är det kundens ansvar, så ska deras försäkring användas, inte entreprenörens.

TILL SIST diskuterades kultur och fornlämningar. Många uttalade svårigheten att ens upptäcka dem. Det gäller inte minst de kolbottnar som finns i Bergslagen.

– Markägaren är ansvarig för kartmaterialet. Har man märkt ut det på kartan, åker ni på det.

Samtidigt beror det på omständigheterna. Om det inte är utmärkt, men går att se, kan ni åka på det.

Dessutom innehåller fornlämningslagen ett personligt straffansvar som gör det extra besvärligt för er som entreprenörer. Det borde vara företaget och inte den enskilde personen som ska hållas ansvarig, menade Viveka Beckeman avslutningsvis. £

ÅRSSTÄMMAN

Viveka Beckeman, chefsjurist på Sveaskog och juridiskt bollplank i APSE-kommittén.

Nu är valet enklare för dig. Välj SP så får du det bästa!

SP 461 LF Gallringskungen För lönsam gallring

Tel: 0372-25342 www.spmaskiner.se

SP 561 LF Allroundspecialisten För maximal flexibilitet God Jul och Gott Nytt År!

SMF Skogsentreprenörerna är entreprenörskårens egen branschorganisation • Vi öppnar dörren till ett nätverk av skogsentreprenörer i Sverige, Europa - och världen.

• Vi företräder dig där du själv inte hinner vara.

• Vi har erfarna rådgivare som kan din värld.

• Vi ordnar, eller lotsar dig till, de utbildningar du behöver.

• Vi förser dig med information, rabatter och verktyg som förenklar din vardag.

Vi arbetar för dig – i Skogssverige.

Välkommen som medlem! www.skogsentreprenad.nu

UTBILDNING & KURSER

FRÅN STÄMMAN

Vi erbjuder utbildningar och examinationer inom Öknaskolan erbjuder utbildning i Motorsåg, Röjsåg samt ett antal SYN kurser.

För mer info kontakta: Benny 070-362 79 98 eller benny.backlund@skelletea.se www.naturbruksgymnasiet.se

Kursutbud 2016 • Motorsågskörkort (AB nivå) • Röjsågskörkort • Natur- och kulturmiljövård • ADR (Transport av farligt gods) • Heta arbeten • Hjärt- och lungräddning För mer information och anmälan kontakta: Anders Öberg anders.oberg@alvdalen.com 070-541 67 35 www.alvdalen.com

Öknaskolan i Sörmland anordnar kurser i motorsåg och röjsåg. Vi anpassar kurserna efter dina eller ditt företags behov.

Våra utbildningar genomförs i ändamålsenliga lokaler och egen skog. Vi erbjuder även kurser för dig som vill ta förarbevis för terränghjuling. Du hittar all information på vår hemsida, www.oknaskolan.se Öknaskolan, 611 99 Tystberga, 0155-26 48 00 kansli@oknaskolan.se

Vill du gå en utbildning som ger dig det senaste inom skogsbruket?

Helgesbogymnasiet är ostkustens skogliga utbildningscentrum.

Sök någon av följande utgångar: Maskinförare skördare och skotare Maskinförare skotare och skogsvård Vi tillhandahåller även kurser och examinationer för motorsågskörkort

Läs mer på www.helgesbo.nu

Liljaskolan startar NB Skogsmaskinförare 2015 Elever i årskurs 9 kan nu söka till den nya utbildningen.

Ytterligare information: Liljaskolan, Vännäs gymnasium tel. 0935-145 00

En utbildning ska vara mer än tillbringad tid och ett diplom!

Vi erbjuder vuxenutbildningar med tydliga mål och nära anknytning till näringens behov.

www.liljaskolan.se naturbruk.nu/vuxenutbildning

BEDRIVER NI UTBILDNING ELLER KURSVERKSAMHET INOM SKOGNÄRINGEN?

ANNONSERA HÄR! För mer information, kontakta Rolf Stenvall på 070-2090267 eller rolf.s@fkon.se>

MASKINKLASSIKERN

Kockum 875-78

Kockum 875-78 är en processor som kvistade, kapade, sorterade och utförde hopläggning framför allt vid slutavverkningar. Den manövrerades av en eller två förare.

Processorn tillverkades av Kockum Söderhamn AB och kostade 410 000 kr i augusti 1970. Vid det laget hade Kockum köpt upp VSA, som stod bakom den första processorn från 1966, VSA Brunett Processor. Processorn är nästan 14 meter lång, drygt 2,5 meter bred.

Den Kockumsprocessor som visas på Skogsmuseet i Lycksele (bilden) har använts i Åseletrakten tillsammans med en fällare-läggare (Kockum 880) och en skotare (SM 868).

Foto: Skogsmuseet i Lycksele Har du egna, skogshistoriska bilder?

Både vi och skogsmuseet är intresserade.

Ta kontakt med redaktör Erik Säfvenberg på erik@dynamopress.se så förmedlar han kontakten.

NYINKOMMET

Speciella band för större maskiner 780.55.26.5 Speciella förstärkta

the original! Made by the original! Made by

Nya band med BÄRIGHET och bra FÄSTE

34

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

DIESEL • ELDNINGSOLJA Diesel • Eldningsolja • Gasol SMÖRJMEDEL • GASOL Pellets • Smörjmedel AVTAL PELLETS (Bulk) • EL TTel:060-15 el: 060-15 04 04 40 40

www.pemaenergi.se Ring Oss på Tel 060-15 04 40 för bästa Dagspris på Diesel , Eldningsolja!

DIESEL – ELDNINGSOLJA – SMÖRJMEDEL Egen distribution borgar för snabba Och säkra leveranser!

Tel: 060-15 04 40

Kontakta Pema Ene rgi AB. Patrik Engblom Patrik@pemaenergi.se.Tel nr 060-15 04 40

Pemaenergi.se

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

35

Returadress: SMF Skogsentreprenörerna,Tyska Brinken 28, 111 27 Stockholm

www.eco-tracks.com

VISSA BAND ÄR VIKTIGARE ÄN ANDRA TÄNK UPPÅT, FRAMÅT, ÖVER ... OCH SEN ÄNNU LÄNGRE! Här kommer en viktig utmaning från oss till er. Stöd bröstcancerforskningen 2015. Gå in på www.eco-tracks.se och delta i auktionen på Olofsfors unika rosa band.

Intäkten går oavkortat till bröstcancerforskning.

Kör på rosa och gör gott. Sätt igång och bjud!

KOVAX LTD PINK EDT 2015

Make your own way

36

SKOGSENTREPRENÖREN 5 • 2015

www.olofsfors.com

VI LEVERERAR En bilaga med Tidningen Skogsentreprenören

2016 Läs mer om de som hjälper dig i din vardag

Nokia | Finnskogsvalsen

Däck för alla tillfällen Nokian Tyres har utvecklat specialdäck för skogsmaskiner i flera decennier. Med sina senaste kollektioner erbjuder de kunder hållbara däck, till rätt pris.

NOKIANS SKOGSMASKINSDÄCK är väl-

kända för sin höga kvalitet som ger många effektiva drifttimmar. I deras utbud finns däcken som klarar de stora utmaningarna.

– När maskinerna blir tyngre, tar mer last och har högre vridmoment gäller det att utveckla däck som man kan lita på.

Däcken måste tåla mycket och ha ett bra grepp, säger Mats Fahlgren, försäljningschef.

Den nya generationen av den kraftfulla Nokian Forest King-serien är premiumdäck för de som ställer höga krav.

– Våra kunder vill ha det bästa av det bästa. Den populära Premiumserien har

varit världsledande bland skogsmaskinsdäck och är nu uppdaterade med ett ännu bättre mönster som ger de bästa förutsättningarna för en bra bandpassning. De har även ett nytt, bättre grepp mellan däck och fälg för att klara de ökade vridmomenten.

FÖRETAGET UTVECKLAR ständigt nya innovationer och testar dem i krävande nordiska skogar för att hitta lösningarna som förarna efterfrågar. Nokian Nordman Forest, en serie framtagen för eftermarknaden, var en efterlängtad produkt bland kunderna.

– Vi märkte att förare med äldre maskiner inte ville ha ett budgetdäck, utan sökte ett prisvärt kvalitetsalternativ, fortsätter Fahlgren. Då tog vi fram Nordman-serien som är optimerad mellan pris och kvalitet utan att pålitlighet och funktion blir lidande. När kunderna ger oss en utmaning antar vi den!

Fakta: Rötterna till Nokian Tyres produktutveckling har sitt ursprung i över 80 års kompetens av vinterdäck och i den grundliga förståelsen om däck för extrema förhållanden. Varierande årstider, den hårda nordiska naturen, det långsiktiga utvecklingsarbetet och koncentrationen i noga valda produktsegment har gjort att Nokian Tyres är en av världens ledande tillverkare av specialdäck inom olika produktområden.

Skonsam vals sparar pengar Det går att kombinera en vass tand med skonsamhet – företaget Finnskogsvalsen AB som tillverkar matarhjul för skördare i skogsindustrin har lyckats.

ETT OPTIMALT GREPP med ett minimum dubbskador, lång livslängd och låg vikt är konceptet bakom Finnskogsvalsens framgång med sina matarhjul av stål.

– Ett bra grepp är a och o. Det spelar ingen roll hur bra motor och hydraulik du har på maskinen, om du inte har ett

FAKTA Finnskogsvalsen är med drygt tusen tillverkade hjul per år marknadsledande på matarhjul i Sverige. Vill du veta hur mycket du tjänar på att byta ut dina slitna matarhjul mot nya? Räkna ut din vinst på Finnskogsvalsens hemsida. Besök: www.finnskogsvalsen.com

38

VI LEVERERAR

bra grepp. Det är en viktig länk i en effektiv kedja och genom att ha ett bra grepp kan du utnyttja din maskins kapacitet till max, säger Kenneth Tomasson, VD vid Finnskogsvalsen AB. MATARHJULEN finns till i stort sett alla olika modeller av skördare och i olika varianter för att möta kundens behov. Ett litet hjul kan göra stor skillnad.

– Slitna matarhjul är förödande för ekonomin. Pengarna rinner snabbt iväg när maskinens effektivitet inte är tipp

topp. För många av våra kunder blir det en aha-upplevelse när nya hjul är på plats, eftersom skillnaden är så märkbar.

För att ligga i branschens framkant satsar företaget konstant på produktutveckling. De följer trenderna för att veta vad entreprenörerna ute i skogen behöver och pressar priserna.

– Det är viktigt för oss att kunna hålla låga priser. Matarhjul är något som ska bytas oftare än många tror för att utnyttja maskinernas fulla effekt och det vill vi att våra kunder ska kunna göra.

Komatsu Forest

Samarbete för bästa resultat De flesta har säkert noterat att Komatsu Forest på bara några år har förnyat hela maskinprogrammet. Först nya skotare 2013 och nu, 2015, nya skördare. Men Komatsu Forest vill inte bara leverera de bästa maskinerna. Lika viktigt är att ytterligare fördjupa relationerna med kunderna, för att nå ett bra resultat tillsammans.

KOMATSU FOREST vision är att vara en oumbärlig partner. Därför har Komatsu Forest tagit fram ett heltäckande serviceprogram där proaktivt underhåll, verktyg för enkel uppföljning samt utbildning är viktiga delar. Grundidén med ProAct 2.0 är att byta delar innan de går sönder samt att utföra ett förebyggande underhåll innan maskinen stannar.

BASEN I RELATIONEN är fakta om hur maskinägarens vardag ser ut och hur maskinerna presterar. Fler och fler vill veta vad den totala ägarkostnaden för en maskin är och vad i verksamheten som påverkar kostnader och intäkter. En förutsättning för att kunna utveckla sin verksamhet är kunskap. Både för Komatsu Forest och för maskinägaren är det viktigt att kunna identifiera var behovet av fakta finns för att nå förbättringar.

Komatsu Forest arbetar långsiktigt

för att få en faktabaserad och systematisk uppföljning av varje enskild maskins prestanda. Programmet kallas MaxiFleet.

Uppföljning ger förutsättningar för maskinägaren att få kontroll över en maskins totala kostnad.

Ett nära samarbete mellan serviceorganisationen och maskinägaren ger dessutom möjlighet att påverka allt från utveckling till vad som utförs av servicemekaniker.

ATT LÅTA DE SOM VET BÄST vara med i

serviceupplägg och tillsammans bidra

till framgång är avgörande för både Komatsu Forest och maskinägarna. En nyckel till att uppnå lönsamhet är att jobba med finjusteringar. Det kan till exempel vara att justera maskininställningar för att få ut maskinens hela kapacitet eller att utveckla sin körteknik för att arbeta på effektivaste sätt. Komatsu Forest satsar på maskin- och metodinstruktörer som kan hjälpa maskinförarna att hitta de små förändringarna som tillsammans kan göra stor skillnad för produktiviteten.

FAKTA Komatsu Forest har huvudkontor och teknikcentrum i Umeå. Komatsu Forest har cirka 450 anställda vid fabriken och 150 runt om i Sverige. Dessa är organiserade kring 24 verkstäder spridda över landet.

Företaget har global verksamhet och är närvarande i samtliga länder där mekaniserat skogsbruk bedrivs. Komatsu Forest AB ägs sedan 2004 av japanska Komatsu Ltd. www.komatsuforest.com

VI LEVERERAR

39

Iggesund

Gedigen erfarenhet bakom innovativa svärd Iggesund Forest har med sin erfarenhet, engagerade medarbetare och glödande vilja att utveckla satt sitt namn på kartan med högkvalitativa svärd. De ligger bakom produktionen av en av årets hetaste nyheter – sågsvärdet som ska minska kapsprickorna.

TVÅ MIL NORR om Hudiksvall, i Ströms-

bruk, ligger svärdfabriken Iggesund Forest. Med hjälp av sina 22 anställda har de genom åren levererat över en miljon svärd, sedan de grundades 1986. I sin linda fokuserade företaget på slipning av kedjor och renovering av svärd, men i takt med att svärd renoverades fick personalen ett stort kunnande om hur svärden slets. Med mycket samlad kunskap under samma tak kläcktes snart idéer om hur svärd kunde konstrueras för att hålla bättre och egna modeller började produceras.

– Det finns mycket innovationsvilja i företaget. Utan den själ, glöd och stolthet det finns bland personalen skulle vi inte ha gjort så bra ifrån oss som vi faktiskt har. Vi vågar lita på att vår produkt är så

40

VI LEVERERAR

bra att vi kan sticka ut hakan och säga det, säger Erik Molin, platschef.

All tillverkning sker i svärdfabriken i Strömsbruk.

– Vissa av våra medarbetare har jobbat här i över 20 år. Det är gedigen erfarenhet som genomsyrar väggarna i fabriken och jag kan med stolthet säga att bakom bra produkter finns skickliga arbetare som har ett gott öga för jobbet och en oersättlig känsla.

UNDER ÅRET har det revolutionerande sågsvärdet som ska minska kapsprickor varit en av branschens stora nyheter. Det v-formade svärdet utvecklas av företaget V-cut, Skogforsk och produceras av Iggesund Forest.

– Med vår erfarenhet i bagaget vill vi

givetvis bidra till utveckling som kan göra en verklig förändring i branschen.

Det är inga småpengar skogsbruket tappar på kapsprickor och vi tror att det nya svärdet kan göra stor skillnad.

INTRESSET FÖR SVÄRDET är redan nästintill kokande. Testerna som genomförts är lovande enligt Molin och förhoppningen är att det inte ska dröja länge innan det finns ute på marknaden.

– Att vi har möjligheten att jobba med unika projekt kan vi tacka vår ägare Anders Wikström för. Han tror på oss och är engagerad i det vi satsar på. Det är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta växa, fortsätta våga. Det känns tryggt att ha honom bakom oss, säger Erik Molin.

Alstor | MES-Smide

Små maskiner är den stora trenden Den starka och robusta miniskotaren Alstor 821 blev en succé på marknaden tack vare sin framkomlighet. Nu sätter Alstors nya hyttmodell den professionella förarens bekvämlighet i fokus.

I ÅR PRESENTERADE företaget en ny hyttmodell, Alstor 833, som riktar sig till proffsförare och entreprenörer. Fokus ligger på förbättrad komfort och ergonomi för föraren.

– Många av våra kunder jobbar heltid i skogen. Det höjer kraven på arbetsmiljön.

Därför är vi stolta över att presenter Alstor 833 - en hytt som har lägre ljudnivå och kraftigt reducerade vibrationer, säger Malin Laurell, marknadschef vid Alstor.

De mindre maskinerna är den stora trenden i branschen.

– I dag ser vi att många väljer att komplettera sin maskinpark med våra mindre, smidiga modeller. Det är en liten investering som du får ut mycket av.

dre maskiner smidigt fram mellan träden.

I oktober levererades de första exemplaren av den nya hyttmodellen Alstor 833 till kunderna och beställningarna rullar in i stadig takt.

– Det höga trycket är ett kvitto på att det är en modell som saknats på marknaden. Den har varit efterlängtad av förare runt om i Sverige och Europa.

Framgången för de mindre maskinerna bygger på att de är anpassade för det jobb de ska utföra; det handlar om både effektivitet och skogsvård.

– En lättare maskin ger mindre markskador och arbetet blir effektivare. Istället för att köra långa omvägar tar sig min-

Specifikationer Modell 833 Maxlast: 2500 kg Totallängd: Kort 4,97m Standard 5,37m Lång 5,77 m Bredd: 1,53 m Tjänstevikt: 2100 kg Motor: 3 cyl diesel / 2 cyl bensin Drivlina: Variatordriven trestegad växellåda + back. Konstant drivning på alla åtta hjul.

Kraftig konstruktion av boggielådor i höghållfast stål med kedjor i oljebad Bromsar: Hydralisk broms på alla åtta hjul, samt mekanisk handbroms Styrning: Servo styrning orbitol. Tilltbar ratt. Bakåtstyrning/dubbelkommando som tillvalsmöjllighet

Det är detaljerna som gör stor skillnad När vintersäsongen nu är igång går företaget MES-Smide på högtryck. Familjeföretaget förser skogsbranschen med brodd och produkter som förlänger livslängden på boggibanden.

I DEN LILLA BYN Myckelgensjö, sju mil väster om Örnsköldsvik, ligger företaget som specialiserar sig på renovering av boggiband och att tillverka produkter till dem. Brodd är en av deras storsäljare.

– Tack vare den erfarenhet som finns inom familjen kan vi tillverka brodd utan mellanhänder. Vi gör allt själv - från scratch till färdig brodd. Vi kapar, värmer

FAKTA Företaget har sin bas i den lilla byn Myckelgensjö, som har färre än 100 invånare. Där är de verksamma eftersom de ville skapa arbetstillfällen och utveckla landsbygden.

De tillverkar bland annat nya band i många storlekar. Deras 500 millimetersband har blivit en succé som säljs över hela världen.

i ugn som är 1000 grader och härdar, på egen hand. Det gör att vi har kontroll över kvalitén och vi får mycket beröm för dem, säger Markus Edlund, ägare av företaget.

FÖR DRYGT ÅTTA ÅR sedan gjorde före-

taget sig ett namn i branschen när de började tillverka halvmånar, som förlänger livslängden på slitna boggiband.

– Det hela började som en nödlösning, vi gjorde det för att hålla ihop band som

nötts sönder. När vi märkte vilket enormt intresse det fanns för produkten förfinade vi konstruktionen och jobbade dygnet runt för att möta den enorma efterfrågan som fanns bland kunderna.

Målet är att öka produktionen med den växande efterfrågan.

– Nu är halvmånarna en vedertagen produkt i branschen. De förlänger livslängden på banden och det känns fantastiskt att de är ett så uppskattat komplement bland våra kunder.

VI LEVERERAR

41

John Deere

Mycket av tekniken är ny

– Det här är den bästa skogsmaskin jag har kört. säger Jarko Kylliäinen som arbetar för Koneurakointi Kylliäinen, och är en av de entreprenörer som hjälpt John Deere testa den nya G-seriens maskiner.

Några av ledstjärnorna för den nya serien har varit miljöfokus, ökad produktivitet och servicevänlighet och man har också ytterligare ökat tillförlitligheten. Även bränsleförbrukningen har haft stort fokus och här finns stor skillnad mot E-seriens IT4 modeller.

FRÅN UTSIDAN PÅMINNER den nya G-seriens maskiner mycket om föregångarma. Men under skalet har det hänt väldigt mycket.

Förutom den miljövänliga motorn har maskinerna fått ett helt nytt styrsystem och maskinens styrmoduler och kablage har konstruerats om helt. Processor- och CAN-hastigheten har höjts, vilket bland annat innebär att precisionen i kranrörelserna är bättre än någonsin, vilket gör kranarna väldigt smidiga och snabba att arbeta med.

– Det är verkligen helt suveränt att arbeta med den här kombinationen av styrsystem och kran, fortsätter Jarko Kylliäinen, som testat skördaren 1470G. G-SERIENS SKÖRDARE har mer effekt

och högre vridmoment än någonsin.

John Deeres största skördarmodell 1470G är med sin höga markfrigång speciellt lämplig för krävande förhållanden i tuff terräng. Tack vare den nya Final Tier

42

VI LEVERERAR

4-motorn är 1470G utomordentligt bränslesnål: förbrukningen är upp till 12 procent lägre jämfört med IT4-modellen.

Den nya kraftfulla CH9-kranen gör 1470G, tillsammans med H415-aggregatet, till ett utomordentligt starkt och produktivt paket. Basmaskinens utmärkta stabilitet gör att kranen arbetar effektivt även på full räckvidd. Vridhuset är placerat parallellt med skördarramen vilket gör slang- och kabeldragningen enklare. Samtidigt blir sikten framåt bättre och risken för slitage och skador minimeras. Styrventilen är placerad så att mätpunkterna är lättåtkomliga och underhållet enkelt.

CH9-KRANEN finns att få med 8,6 meters, 10 meters eller 11 meters räckvidd. Lyftmomentet är 225 kN och nettolyftkapaciteten vid 10 meter är 1700 kg.

Krankonstruktionen är robust och enkel vilket gör CH9 till ett optimalt val för hantering av grova stammar. Som

aggregat erbjuds H415, H480C och H270 Series II. 1470G-skördaren är utrustad med dubbla hydraulpumpar. Den avancerade hydraullösningen ger kranen optimal manöverbarhet, fast grepp om stammen och ökad produktivitet och komfort.

Läs gärna mer om G-seriens maskiner och se videos på www.johndeereforestry.se KORTA FAKTA OM MASKINEN: John Deere 6090, MOTOR 6 cylindrar, volym 9 liter Effekt 200 kW (1 600– 1 900 rpm) Vridmoment 1315 Nm vid 1200–1400 rpm Dragkraft 200 kNm KRAN John Deere CH9 FÖRARHYTT Roterande och nivellerande

Vridvinkel 160°

Sidlägestilt 17°

Framåt/bakåt tilt 9° AGGREGAT John Deere H480C, H270

Series II, H415

FTG Cranes | LogMax

En bra dag i skogen

Kör- och markskador är högaktuella ämnen i branschen. Företaget FTG Cranes tycker det är viktigt att prata om branschens utmaningarna för att få en bra dag i skogen.

SOM SKOGSÄGARE är det lätt att förstå

problemen som lyfts fram i debatten; skogen förändras efter avverkning.

– Där man förut kunde vandra och njuta av sin skog ser det rent bedrövligt ut efter avverkningsmaskinernas framfart. Två djupa diken och en massa gyttja är ingen ovanlig syn, säger David Svedberg, platschef vid FTG Cranes.

Han ser en positiv utveckling i branschen, där mycket görs för att minska risken att nästa generation ärver förstörda marker.

– Det är härligt att se att nya verktyg tas fram, mjuka marker behandlas bättre, skogsföretag återställer markskador och

att realistisk tidsplanering görs för avverkning i känsliga miljöer.

VIKTEN AV ATT MINSKA markskadorna speglas i en tydlig ökning av tillverkning av lättare maskiner. Utvecklingen går hand i hand med FTG Cranes motto: att alla ska kunna ha en bra dag i skogen. Företaget utvecklar allt från enkla vagnar för jordbrukstraktor till fulldrivna vagnar som komplement till mindre skotare.

– Flera entreprenörer vittnar om att våra maskiner lämnar små avtryck och

dessutom är effektiva - de är lättflyttade mellan uppdrag. Vi vill att alla ska ha en bra dag i skogen. Det är trots allt arvet vi ska lämna efter oss som det handlar om.

Fakta: FTG Cranes utvecklar, tillverkar och marknadsför tre starka varumärken - Mowi och Moheda för skogsvagnar samt V-kran för timmerkranar. Företaget, som ligger i Bäckefors i Dalsland, har skogsbilsägare, entreprenörer och självverksamma skogsägare från hela Europa som kunder.

Säkert aggregat på unik kombimaskin Log Max inleder nytt samarbete med erfaren maskintillverkare och levererar skräddarsydda lösningar till ett nytt, unikt projekt som kombinerar skotare och skördare — i samma maskin.

DRIFTSÄKERHET; så stavas framgången bakom Log Max’s aggregat, som säljs världen över.

– I tio års tid har man pratat om fart, det måste gå fort. Men går aggregatet sönder är det omöjligt att köra igen förlo-

rad tid och förlorade pengar. Därför har vi arbetat fram marknadens mest driftsäkra aggregat, säger Lars Strömsund, försäljningsansvarig.

I dagarna inleder Log Max ett nytt samarbete med maskintillverkaren Rottne.

– Vi är otroligt stolta över att Rottne från och med nu kommer erbjuda maskiner med alternativet Log Max. Det blir en bra kombination - svensktillverkat rakt igenom och tack vare det full kontroll på kvaliteten.

LOG MAX LITAR så mycket på sina aggregat att de ger sina kunder livstidsgaranti på slangarna och med ett pålitligt aggregat vågar de prova nya innovationer. När Sveaskog nu testkör den nya maskinen Timberpro så är det Log Max som ligger bakom både aggregat och skräddarsydda datorlösningar.

– Det är en helt unik maskin. På tio minuter bygger föraren om maskinen från en skördare till en skotare. Det kräver förstås en del av både dator och aggregat och därför är vi extra glada över att kunna bidra med våra kunskaper när det gäller utveckling av framtidens skogsbruk.

FAKTA Log Max har ända sedan 2008 varit den enda tillverkaren på marknaden som vågat ge sina kunder livstidsgaranti på sina aggregatslangar. Med driftsäkra aggregat är det inga problem att ge garanti!

VI LEVERERAR

43

NKM

Produkterna för proffsen finns hos NKM Norrlandskustens Maskinhandel, NKM, levererar maskiner, belysning, förbrukningsmaterial och tillbehör för lantbruk, skogsentreprenad, entreprenad, industri och åkeriföretag.

– Vi vill kunna vara en totalleverantör av förnödenheter som branschen behöver. Bredden på vårt sortiment gör oss till en självklar partner att vända sig till, säger Albert Byström, VD. FÖRETAGETS BUTIK och lager sträcker

sig över 2000 kvadratmeter, i Husum, Örnsköldsvik. I sortimentet finns ett stort urval av backkameror, som passar allt från familjens husbil till arbetsfordonet som kräver en stryktålig monitor.

– Våra backkameror håller hög kvalité och har bra funktionalitet. De är riktigt bra för skogsbruket eftersom vi har kameror som även fungerar som övervakningskamera efter några enkla knapptryck, säger Albert Byström.

NÄR VINTERMÖRKRET har sänkt sig över landet tar många kunder hjälp av NKM:s stora urval av belysning. Sedan 2002 har företaget importerat LEDbelysning och levererar nu tusentals enheter till kunder runt om i landet varje månad.

– Det finns en enorm efterfrågan av rätt belysning, framför allt inom skogs-

44

VI LEVERERAR

bruk, åkerier och industri. Det är viktigt med rätt belysning för att kunna jobba, särskilt uppe i norr där stora delar av dygnet är bäckmörkt under vintern.

MED ÖVER 30 ÅRS erfarenhet av entreprenadbranschen vet de vad kunderna behöver. Kvalitén ska vara hög men priserna pressade – något företaget lyckas med genom att importera stora partier av leverantörer de haft långa samarbeten med. Via hemsidan når kunderna deras sortiment, oavsett vilken sida av landet de bor i.

– Våra kunder är ofta beroende av snabba leveranser, eftersom det är delar som behövs i jobbet – därför ser vi till att ha leveranser som inte drar ut på tiden.

HOS NORRLANDSKUSTENS Maskinhandel kan kunderna även få hjälp med specialanpassningar.

– Sverige är ett speciellt land, maskinerna ligger förarna och åkarna nära hjärtat. Man lägger lite extra kärlek på maskinerna och specialanpassar gärna belysning eller detaljer efter smak och tycke. I och med att vi importerar produkterna kan vi se till att ordna det kunderna vill ha utöver vad som är standard, säger Albert Byström.

VAD KUNDERNA SÄGER: ”Vi har valt NKM som leverantör av belysning, verktyg, backkamerasystem och övriga förnödenheter. Snabba leveranser, prisvärda produkter och bra support har varit avgörande” Markus Persson, VD på Bröderna Perssons Skogsmaskiner.

Gremo | Gunnebo

Smidiga maskiner som minskar markskador Många äger inte bara en Gremo – utan två! Gremo lanserar nu en ny version av sin storsäljare, skotaren 1050F. I DEN DEN LILLA ORTEN ÄLTRAN , med knappt 500 invånare, tillverkar företaget Gremo de gröna maskinerna som arbetar ute i landets skogar. Deras Gremo 1050F lanseras nu i en uppdaterad version.

– Den är anpassad för att klara hårdare miljökrav och materialet vi använt är noggrant utvalt för att göra den lättare, säger Martin Bredenfeldt, platschef.

Miljöfrågor och minimerande av skador i skog och mark står i fokus för företaget.

– Vi är en liten spelare i branschen men har blivit stora eftersom vi klarar av att tillverka lätta skogsmaskiner som gör så liten åverkan som möjligt i skogen, samtidigt som vi inte tummar på effektivitet eller prestanda.

Företaget märker ett ökat intresse för maskiner som gör minimal markskada.

– Slutkunden efterfrågar skonsamma maskiner. Det moderna skogsbruket kräver hållbarare miljö och mindre markskador.

DET KARAKTÄRISTISKA för en Gremo har länge varit de åtta hjulen som förbättrar bärigheten på dåliga skogsmarker. Fler hjul är ett välbeprövat koncept bland tillverkare av skotare sedan många år tillbaka, men Gremo såg chansen att även göra skördarna skonsammare mot mark och skog. Nu är både deras skotare och skördare på åtta hjul välkända hos kunderna.

– Många av våra kunder kommer tillbaks, för att köpa en Gremo en andra gång. Hela 95 procent av våra kunder gör det och det ser vi som ett gott betyg.

Fakta: Gremo 1050F är en vidareutveckling av den framgångsrika skotaren 950F, som i mer än ett decennium varit marknadsledande i svenska ”lilla klassen”. Med 1050F kvalar modellen in i nästa storleksklass och har förutsättningar för att öka användarens lönsamhet och effektivitet samtidigt som den minimerar markskadorna.

NordChain är Gunnebo-kedjornas nya namn!

NordChain är Sveriges nya ledande varumärke för slirskydd.

Med kedjor som Megastud och Superstud förstår du att det är de kända ”Gunnebo-kedjorna” som bytt namn till NordChain.

VARUMÄRKET ÄR NYTT men det började

1764. Då startade fabrikör Hans Hultman tillverkning av spik i Gunnebo, 10 km söder om Västervik. 1855 tillkom tillverkning av kätting. Skogsbruket blev tidigt en viktig köpare av ”Gunnebo-kätting” främst till surrning vid flottning och timmerkörning.

Under slutet av 1920-talet startade Gunnebo Bruk, utifrån sin produktion av kätting, utveckling av slirskydd till bilar, bussar och lastbilar. 1930 fanns ett komplett sortiment Gunnebo-kedjor på marknaden. Därför har vi valt att i vår NordChain-logga ange 1930 som vårt ”födelseår”.

I början av 60-talet utvecklades skotaren inom det svenska storskogsbruket.

Parallellt utvecklade Gunnebo lämpliga slirskydd. Och det arbetet fortsätter! I takt med att skogsbrukets maskiner förändras, utvecklas våra slirskydd för optimalt grepp, skydd och livslängd.

2012 BLEV TILLVERKNINGEN av slir-

skydd och boggiband ett eget bolag, Nordic Traction AB, inom Gunnebo Industrier Holding. Produktutveckling och ledning finns i Gunnebo, medan tillverkningen av slirskydd sker strax utanför Åbo i Finland och boggiband tillverkas i Skottland. Totalt är det närmare 100 anställda inom Nordic Traction AB och en omsättning på cirka 200 miljoner kronor.

Helt nyligen köpte den svenska investeringsfonden Accent Equity Nordic Traction AB. Med köpet följde inte rätten

till varumärket Gunnebo då Gunnebo AB äger dessa rättigheter. Därför ändras nu varumärket till NordChain.

FAKTA Multistud, som är den senaste kedjan i NordChainfamiljen, är en mycket lyckad utveckling av Superstud som hittills varit Sveriges mest såld skogskedja. På nya Multistud har de breda U-broddarna kompletterats med stående broddar över kedjans ringar.

Resultatet är ännu längre livslängd och ett ännu bättre grepp. Alltså effektivare och säkrare körning till en lägre timkostnad. Inte undra på att alla Multistudköpare är nöjda med sitt val.

VI LEVERERAR

45

Pema Energi

Företaget som får fordonen att rulla Med sin tankbilsflotta, dieselstation och sitt smörjmedelslager hjälper Pema Energi entreprenörer att hålla sig rullandet.

–Vi har möjlighet att serva våra kunder på bästa sätt, säger Patrik Engblom, ägare.

LANTBRUK, ÅKERIER, entreprenörer,

skogsindustri, mindre industrier och privatpersoner är kunder hos drivmedelsföretaget Pema Energi som är verksamma i Västernorrland med omnejd. De förser sina kunder med eldningsolja, diesel, smörjmedel, gasol och pellets på bulk.

– Hos oss får kunden den personliga kontakten. Istället för att hamna i en stor telefonväxel får de hjälp av oss som känner till orterna och kan ordna snabba speciallösningar när det gäller leveranser, säger Patrik Engblom.

Med en ny tankbilsflotta, av märket Mercedes med miljögodkända EU-motorer, kör de ut större volymer olja eller diesel till sina kunder.

– Att vi distribuerar själva gör att vi kan vara punktliga och ge våra kunder trygga leveranser.

46

VI LEVERERAR

De sätter personlig service i främsta rummet.

– Om en kund ringer och berättar att de ska åka iväg på semester på torsdag men behöver en oljeleverans på onsdagen; då fixar vi det. Tack vare att vi är ett fristående, privatägt företag kan vi möta kundens behov snabbt när situationen kräver det.

DERAS SAMARBETSPARTNERS är nog-

grant utvalda och på lagerhyllorna finns kända märken så som Mobil, Shell och Panolin.

– Vi väljer att arbeta med kända märken för att hålla hög kvalitét och för att säkerställa att det alltid finns stora lager att ta av, så att våra kunder tryggt kan luta sig tillbaka på att vi alltid kan leverera.

I Sundsvall, på Tegelvägen 2, finns

företagets eget smörjmedelslager samt dieselmack.

– Det går att svänga in och köpa allt ifrån en liter eller ett helfat - volymen bestämmer kunden själv.

Deras kundkrets bygger på goda betyg som förts vidare från mun till mun.

– Ofta blir nya kunder tipsade av kollegor eller bekanta om att vi har högoch snabb servicenivå och på det viset hittar de till oss. Det känns som ett gott betyg; att vår målsättning att skapa personliga kontakter med våra kunder har lyckats, säger Patrik Engblom.

FAKTA Pema Energi tillhandahåller allt inom gasol, pellets, diesel och eldningsoljor.

Med sin långa erfarenhet och kunskap inom smörjmedel väljer de noggrant sina samarbetspartners, för att kunna leverera högkvalitativa produkter till sina kunder.

KOX | Hultdins

Första året för KOX HARVESTER God Jul & Gott Nytt år!

Vi på KOX Harvester vill börja med att önska alla våra kunder en God Jul & ett riktigt Gott Nytt År.

Tack för att ni under 2015 handlat av oss och vi hoppas såklart kunna välkomna er igen.

SVERIGE ÄR EN viktig marknad för skogsbruket globalt sett och är en självklar plats för oss på KOX att vara verksamma.

2016 hoppas vi kommer bli ett bra år med mycket nya affärsmöjligheter & samarbeten som följd.

Vårt mål är som tidigare: ”Att vara en snabb & stabil partner som kan förse er entreprenörer med utrustning & reservdelar, som håller hög kvalitet till ett bra pris!”

För att leva upp till detta kommer vi under 2016 att satsa hårt på mässor under

Bild: AUSTROFORMA 2015

årets gång och fokusera hårt på att förbättra vår närvaro på marknaden!

Hoppas vi kan välkomna er till oss!

Hälsningar KOX Teamet

Fakta: •1992 Startades KOX Harvester • I dag 80 st anställda och cirka 6.000 st artiklar i sortiment

Hultdins, världens mesta gripleverantör Hultdins i Malå grundades 1928 och har hållit på med gripare sedan mitten av förra seklet, faktiskt ännu längre om man räknar in timmersaxarna på 1940-talet.

UNDER 90-TALET slog SuperGrip-serien

igenom internationellt och har sedan dess varit den helt dominerande gripen på skotare världen över.

– Det är bara när de som väljer en Hultdinsgrip tjänar mer pengar än andra som vi kan känna oss trygga, säger Jörgen Hultdin sonson till grundaren Waldemar och fortsätter: – Därför är det oerhört viktigt att vår FAKTA Grundat:

1928 av Waldemar Hultdin

Placering:

Malå i Västerbottens inland

Omsättning: ca 140 Mkr Export: ca 70% till drygt 30 olika länder

grip aldrig krånglar eller orsakar stillestånd. Vi lägger stor vikt vid detta och de senaste åren har vi i princip inte haft några problem alls med våra gripare, de bara fungerar. Annat var det under en period för ett tiotal år sedan. Då levererade vi ut ett antal gripare där väldigt många sprack i gripklon. Detta ledde inte bara till kostsamma reklamationer, utan också till att kunder under en tid lämnade oss. Vi har fått många av dem tillbaka, men jag tror fortfarande det florerar gamla negativa rykten ute på marknaden. Dessa stämmer dock inte alls längre.

– Jag vet, för jag är reklamationsansvarig och mitt jobb är mycket trevligare idag, säger Jörgen med ett stort leende.

FÖRUTOM GRIPARE tillverkar Hultdins

också Sågenheter till skördare, system för Kedjefettsmörjning, Gripsågar, mobila Terrängbroar samt det variabla lastutrymmet Active Load Space.

Jörgen Hultdin framför en blivande Hultdinsgrip i monteringen.

VI LEVERERAR

47

Ponsse

Kenneth Berntsson.

De letade efter en gallringsmaskin och fann vad de sökte i PONSSE Scorpion När det för ett par år sedan var dags för Petrus Skogstjänst AB med VD Kenneth Berntsson i spetsen att köpa ny gallringsmaskin visste Kenneth och hans medarbetare Jonas Hilding exakt vad de ville ha. För det första: de ville gå från beståndsgående till stickvägsgående maskiner.

Använder du en stickvägsgående maskin med 11 meters kran så håller du dig enbart på stickvägarna och utsätter inte den övriga marken för körning.

KENNETH OCH JONAS skred till verket.

De tittade på 13 olika maskiner, varav de provkörde fem. Ingen av maskinerna på marknaden levde upp till alla deras krav.

Maskinen skulle ha åtta hjul, det minskar marktryck och skador. Sedan skulle den ha runtomsvängande hytt. Ingen av maskinerna de provkörde och tittade på matchade alla deras kriterier. Alla var bra på något men ingen var bra på allt.

– Men det här var innan Ponsse Scorpion fanns, så när den visades på Elmia mässan 2013 stannade vi kvar efteråt och provkörde, säger Kenneth.

I PONSSE SCORPION fann de vad de

sökte: – En maskin ska ha stabilitet och styrka, du måste kunna jobba med full 11-meters räckvidd. Sikten ska vara per-

48

VI LEVERERAR

fekt, ingen kran som skymmer, du måste kunna se exakt vad du gör. Den måste också vara lite allround, kunna användas både till gallring och till föryngringsavverkning.

I DAGENS SKOGSBRUK är miljömål och

produktionsmål lika viktiga enligt skogsvårdslagen. Det gör att det finns ett stort fokus hos såväl maskintillverkare, virkesköpare och markägare på att minimera markskador: – Vi har inte haft några som helst problem med markskador när det gäller skördaren, säger Jonas. Ponsse Scorpions chassi är tredelat, vilket är en väldigt lyckad konstruktion och maskinen arbetar aktivt och fördelar hela tiden trycket jämnt med ett unikt nivelleringssystem.

Kenneth Berntsson anser att PONSSE

Scorpion är perfekt för sin uppgift som gallringsskördare: – Den har sikten, stabiliteten, den har åtta hjul, 11,3-meters kran, och är smidig att hantera, jag ser den helt enkelt som en bra gallringsmaskin eftersom den hjälper till att minimera markskador.

KRANEN PÅ SCORPIONEN är fäst på hyttens sidor. Vissa kritiska röster påstår att bågen sticker ut för mycket baktill på hytten och det kan göra att föraren inte ser när bågen tar i stammar och orsakar skada på träd som ska lämnas kvar. – Visst sticker bågen ut lite men det är en vanesak för föraren, säger Jonas. Är du medveten om det så är det inga som helst problem. Vi har aldrig haft några bekymmer med det.

TEXT: ANNETTE EILERT