Årsberättelse 2012
Samarbete som utvecklar
Årsberättelse 2012
Samarbete som utvecklar
–2–
Samverkan överst på agendan Vi har ett händelserikt år bakom oss. Jag kan, så här i backspegeln, konstatera att Sahlgrenska akademin fortsätter att expandera och utvecklas. Därför ser jag nu med glädje och tillförsikt fram emot 2013.
informella mötesplatser för Sahlgrenska akademin och viktiga externa aktörer. Vi lyfte särskilt fram translationell forskning: ett nära och ömsesidigt utbyte mellan akademin och vården, med utgångspunkt i konkreta vårdfall.
Implementeringen av Göteborgs universitets nya organisation är i slutfasen. Anslagen till våra forskare har ökat. Våra största utbildningsprogram har fått klartecken av regeringen att ta emot fler studenter. Sahlgrenska akademin har klarat sig mycket bra i Högskoleverkets granskning.
Vi är stolta över vårt samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen. Nu vill vi, på samma sätt fördjupa samverkan med Chalmers och företag i Västsverige för att kunna satsa fullt ut på life science. Därför är det glädjande att planerna på ett gemensamt kluster, en vetenskaplig plattform, börjar ta form. Samverkan står överst på agendan när vi nu går in i ett nytt år.
Almedalsveckan på Gotland i juli och konferensen InFuturum i Göteborg i november var två angelägna,
–3–
–4–
Transplanterad livmoder ger hopp för barnlösa I september 2012, efter mer än ett decenniums forskning, genomförde ett forskarteam från Sahlgrenska akademin världens två första livmodertransplantationer från mor till dotter. Transplantationerna blev en av årets internationellt mest uppmärksammade svenska forskningsnyheter.
frågade honom varför det inte gick att transplantera en ny. Ett gediget forskningsprojekt Forskningsprojektet vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är unikt genom sin längd och gedigna dokumentation. Från de första laboratorieanalyserna av nedkyld livmodervävnad har projektet utvecklats via lyckade transplantationer på små djur, grisar och får. Forskningsframstegen har redovisats i fler än 40 vetenskapliga arbeten. I maj 2012 fick forskargruppen etikprövningsnämndens tillstånd att utföra de första livmodertransplantationerna från mor till dotter.Efter transplantationen ska kvinnorna genomgå IVF-behandlingar och, om den konstgjorda befruktningen lyckas, bli gravida. – Mellan 2 000 och 3 000 kvinnor beräknas vara barnlösa på grund av en obrukbar eller obefintlig livmoder, enbart i Sverige. Ofrivillig barnlöshet på grund av livmodersfaktor är en av de sista typerna av infertilitet som vi saknar möjlighet att behandla. Vår förhoppning är att transplantation har förutsättning att lösa detta stora kliniska problem, säger Mats Brännström.
Transplantationerna, som innebar att två svenska kvinnor i 30-årsåldern fick en ny livmoder donerad av sina mödrar, är resultatet av ett forskningsprojekt som pågått vid Sahlgrenska akademin sedan 1999. Idag är ett tjugotal specialister engagerade i projektet, under ledning av professor Mats Brännström, som också är överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Stor internationell uppmärksamhet Intresset för projektet har länge varit mycket stort, både här i Sverige och internationellt. Presskonferensen om de första transplantationerna ledde till omkring 150 repotage och inslag i större medier, bland dem CNN, The New York Times, Le Figaro, BBC, The Guardian, South China Post och The ASAHI Shimbun, som är en av Japans största nyhetstidningar. Ytterligare åtta kvinnor planeras att få nya livmödrar transplantaterade under hösten 2012 och våren 2013. Tidigast år 2014 går det dock att bedöma om transplantationerna varit framgångsrika. Då avslutas också forskningsprojektet, men forskarlagets förhoppning är att metoden på sikt ska vara tillgänglig världen över.
Forskargruppens mål är att kvinnor som saknar livmoder från födseln, eller som fått livmodern borttagen i ung ålder på grund av cancer, ska ges en möjlighet att få biologiska barn. Tanken föddes när Mats Brännström i slutet av 1990-talet opererade en patient som tvingades avlägsna sin livmoder på grund av cancer och som
–5–
Life science - dags att gå från ord till handling Maria Anvret lyfter fram tre viktiga punkter i samarbetet kring life science.
Life science omfattar allt från människor och djur till natur. Traditionella discipliner som biologi, matematik, kemi och medicin samsas inom life science – men här ryms också fysik och teknik.
– Tala med en röst, förmedla ett budskap och våga fokusera på de områden där Sahlgrenska akademin har potential att bli ännu bättre och starkare, säger hon.
Utmärkande för life science, ett av regionens starkaste kluster, är det nära samarbetet mellan den akademiska och kliniska forskningen samt näringslivet. Det är strategiskt viktigt för industrin, offentlig verksamhet, politik och akademi i Västsverige – men även nationellt och internationellt.
Vikten av koordination Professor Maria Anvret är senior rådgivare för forskning och externa relationer. Hon rekryterades 2010 för att utveckla och driva Sahlgrenska akademins samverkan med det omgivande samhället. Under 2012 utökades hennes uppdrag och hon blev ansvarig för koordination av life science vid Göteborgs universitet. Uppdraget inkluderar från årsskiftet även Chalmers. – Vikten av koordination och samarbete blev tydlig, säger Maria Anvret.
Skapa gemensam kultur Universitetets viktigaste samarbetsparter är Chalmers, Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg, Göteborgs Stad samt flera farmaceutiska och bio- respektive medicintekniska företag. – Idag finns en vilja att skapa en gemensam kultur. Nu är det dags för oss att gå från ord till handling, säger Maria Anvret.
Hon är professor i neurogenetik, med bakgrund som forskningsledare på Karolinska Institutet, forsknings- och innovationsrådgivare på Svenskt Näringsliv samt chef och forskningsledare på AstraZeneca.
–6–
Virtuellt dissektionsbord avslöjar med 3D-teknik Kroppens blodådror framträder med absolut skärpa på det virtuella dissektionsbordet - som ett kraftigt rotsystem. Men professor Bengt R Johansson vill bort från allt som associerar till påhittad verklighet och säger: – Vi tittar på riktiga fall. Det här är inte någon illusion.
Han tycker att det är glädjande att se hur väl alla studenter tacklar mötet– trots att det ofta är obehagligt för en modern ung människa. – Döden är ju inte naturligt närvarande i våra liv idag, säger han, själv uppvuxen på en gård utanför Norrköping.
Infraröda ljusstrålar På en meterhög pelare vilar det nyanskaffade Visualization Table. Det ser ut som en gigantisk pekskärm. Infraröda ljusstrålar löper parallellt med bildytan. Genom att bryta ljusstrålarna, med ett eller flera fingrar, kan Bengt R Johansson förändra bilden på skärmen.
Han plockar upp en bild på en kropp med tydliga blodådror, som ett rotsystem. De grova kärlen närmast hjärtat smalnar av ju längre ut i kroppen de når. Lära anatomi Trots ny teknik – även i framtiden behöver studenterna lära anatomi via avlidna donatorers kroppar. – Men vi har en plan. Vi vill kombinera dissektionspreparaten i verkligheten med bilder på samma donatorskropp på ljusbordet. För att kunna ta de bilderna behöver vi addera kontrastvätska till den balsamerade kroppen och göra en helkroppsskanning. Vi diskuterar just nu med radiologen, säger Bengt R Johansson.
Ute i den stora anatomisalen på Medicinareberget är det högt i tak och mycket ljust. På ena kortväggen sitter rader av kylar. Tjocka dörrar och kraftiga handtag i metall stänger till om de avlidna som vilar där innanför. Dissektionsbord, som grunda rektangulära badkar i rostfritt stål, står i raka led ute på golvet. Bengt R Johansson säger: – Vi ska, på ett klokt och varsamt sätt, slussa in studenten i mötet med en avliden, en grannlaga uppgift.
–7–
Nya professorer 2012
Lyhörd chef bästa ledaren
Under 2012 fick Sahlgrenska akademin nio nya professorer. I denna skrift porträtteras tre av dem: Kerstin Nilsson, ny professor i vårdvetenskap, Fredrik Bäckhed, ny professor i molekylärmedicin, särskilt tarmflorans roll vid metabolism och Maria Ransjö, ny professor i ortodonti.
Chefer som vill lyckas som ledare måste vara lyhörda. – Tydlighet är också nödvändigt. Liksom att stimulera - och kunna säga ifrån, säger Kerstin Nilsson, ny professor i vårdpedagogik. I sin forskning har hon identifierat friskfaktorer, i förhållande till ledarskap, som får människor på en arbetsplats att må bra.
Nya professorer 2012
Maria Bokarewa, professor i translationell klinisk och experimentell reumatologi Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin, särskilt tarmflorans roll vid metabolism Lars Grip, professor i kardiologi Lennart Jacobsson, professor i reumatologi Eva Jennische, professor i histologi Peter Naredi, professor i kirurgi Kerstin Nilsson, professor i vårdpedagogik med inriktning mot kompetens, kompetensutveckling och ledarskap inom vård och omsorgsverksamhet Jenny Nyström, professor i fysiologi med särskild inriktning mot molekylära och funktionella studier av njurens funktion Maria Ransjö, professor i ortodonti
andra. I sin avhandling försökte hon förstå vad som konstruerar ledarskapet och sätta det i ett sammanhang. Samspel, acceptans, bemästrande och anpassning visade sig vara centrala byggstenar i konstruktionen. – Ledarskap utvecklas på många sätt, inte minst lär man ledarskap via erfarenhet.
Bäst att förebygga Bra ledarskap handlar också om konfliktUndersöker ledarskap i vården hantering, att förebygga och åtgärda innan Vissa chefer är bättre ledare än andra. motsättningen har uppstått. Varför? Kerstin Nilsson, professor vid – Konflikter väcks ofta till liv vid förinstitutionen för vårdvetenskap och hälsa, ändringar på arbetsplatsen, även om det söker svaret i sin forskning om ledarskap i handlar om utveckling och förbättring. vården. Själv beskriver hon sig som kreativ Ska man kunna jobba med förändring och handlingskraftig, en nyfiken person måste man sälja in, kunna förankra, få som gärna vill veta mer och tänja sina med merparten av gruppen. Du måste egna gränser. förstå den andres perspektiv för att kunna – När du lär dig något uppstår alltid en leda, säger Kerstin Nilsson. förändring, en slags resa. Lärprocess skapar möjlighet, säger Kerstin Nilsson. Hon betonar hur viktigt det är att behandla människor med respekt, ha förSätter ledarskap i sammanhang ståelse för hur sårbar och utsatt individen Efter många år som sjuksköterska och faktiskt kan vara. företagssjuksköterska sadlade hon om. – Chefen måste också förstå själen i verkRedan tidigt, i början av sin akademiska samheten, oavsett vilken nivå det handlar karriär, funderade hon över vad som om, säger Kerstin Nilsson. gjorde att vissa chefer var bättre ledare än
–8–
Samarbete ger framgång i forskning om tarmbakterier Tänk dig att du lämnar ett avföringsprov, och får veta att du har hög risk för att utveckla diabetes. För att minska risken att få sjukdomen får du dricka en cocktail med olika godartade bakterier, särskilt anpassad till dig. – Än så länge är det bara science fiction, men det kan mycket väl bli verklighet, säger Fredrik Bäckhed. Leder ambitiös forskargrupp Det har snurrat på bra för Fredrik Bäckhed. Idag, 39 år gammal, är han nybliven professor och dessutom föreståndare för Wallenberglaboratoriet, där han också leder att multiprofessionellt forskarlag med ett tjugotal medlemmar. De under söker hur tarmfloran fungerar och hur den påverkar kroppens ämnesomsättning. – Vi är en grupp ambitiösa forskare som alla är villiga att arbeta hårt för att nå lite längre, säger Fredrik Bäckhed. Han beskriver gruppens forskning som translationell, de arbetar alltså med konkreta patientfall. De senaste åren har hans grupp fått flera stora forskningsanslag till
Nya adjungerade professorer 2012
Helena Brisby, adj professor i ortopedi Christer Dahlin, adj professor i oral kirurgi, särskilt styrd vävnadsregeneration Elisabeth Fernell, adj professor i barn- och olika samarbetsprojekt, nu senast drygt 30 ungdomspsykiatri miljoner kronor från Wallenbergstiftelsen Margareta Hellgren Wångdahl, adj professor för ett samarbetsprojekt om barnfetma. i obstetrik och gynekologi Marie-Lois Ivarsson, adj professor i kirurgi En perfekt forskningspartner Bo Jacobsson, adj professor i obstetrik och Att kartlägga vilka bakterier och vilka gynekologi bakteriegener som finns i ett tarmprov är Anders Lehmann, adj professor i fysiologi komplicerat. Bara ett fåtal forskargrupper i Hans Lönroth, adj professor i kirurgi världen klarar det idag. Roland Thomee, adj professor i fysioterapi – När vi analyserar genuttryck i tarmflora med inriktning mot ortopedi får vi kopiöst mycket information. Det Bo Wängberg, adj professor i kirurgi klarar inte våra datorer, men vi har en perfekt forskningspartner i Jens Nielsen som är professor på Chalmers.
Nya gästprofessorer 2012
Mohit Bandari, gästprofessor i ortopedi med inriktning mot evidensbaserad traumabehandAnnan tarmflora efter stroke ling Samarbetet med gruppen på Chalmers Thomas Burns, gästprofessor i klinisk social har nyligen resulterat i en publicering i psykiatrisk forskning med särskilt fokus på Nature Communications, som visade att psykosområdet tarmfloran hos patienter som haft stroke Gerald DiBona, gästprofessor i njurfysiologi var förändrad. Gruppen hoppas nu också Michael Nilsson, gästprofessor i neurologisk kunna visa om tarmfloran förändras före rehabilitering med särskild inriktning mot transeller efter stroken, tack vare ett annat sam- lationell strokeforskning arbete med Göran Bergström som leder en stor klinisk befolkningsstudie på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
–9–
Mätteori och oral medicin i fokus för årets hedersdoktorer
Gillar både patienter och celler Maria Ransjö förstår sig inte på uppdelningen mellan preklinisk och klinisk forskning. Själv tycker hon det är lika roligt att arbeta med patienter, på forskningslabb och med studentundervisning. – För mig hör klinik och cellbiologi ihop. Mitt ämne, ortodonti, knyter ihop kraniofacial utveckling, benbiologi och vävnadsreaktioner med klinisk behandling av patienter med käk- och bettavvikelser, säger den nyblivna professorn.
Två engelska professorer utsågs till hedersdoktorer vid Sahlgrenska akademin 2012: Stephen Porter och Alan Tennant. Porter har varit viktig för utveckling inom oral medicin vid institutionen för odontologi. Tennant har betytt mycket för Sahlgrenska akademins utveckling mot att bli ledande i Sverige inom mätteori.
hon berättar om hur det började. Hur hon Professor Stephen Porter som ung efter viss tvekan accepterade platStephen Porter, rektor för sen på tandläkarutbildningen i Umeå, hur UCL Eastman Dental hon sen under utbildningen fascinerades Institute i London, är en av att kunna studera celler i mikroskopet. världsledande forskare – Jag intresserar mig faktiskt fortfarande inom oral medicin. Han för i stort sett samma frågeställning som har framför allt intresserat den forskningsuppgift jag började med sig för virologiska och presom student, signaler som styr de benremaligna sjukdomar. Han sorberande osteoklasterna, säger hon. har publicerat över 150 originalartiklar och producerat ett stort antal läroböcker Glas som påverkar benceller och elektroniska utbildningsmaterial i oral Skelettet förändras ständigt Maria Ransjö är också intresserad av medicin som används världen över. Skelettet är under ständig ombyggnad i en hur biomaterial som används för rekonvälbalanserad process. Celler som kallas struktion av benvävnad kan påverka Professor Alan Tennant osteoklaster tar bort ben och celler som osteoblaster och osteoklaster och fascineras Alan Tennant, professor vid kallas osteoblaster bildar ny benvävnad. nu särskilt av bioaktivt glas. Academic Department of Olika sjukdomar kan dock orsaka sjukliga – Det lät först ointressant, tills jag fick se Rehabilitation Medicine, förändringar i benvävnaden. ett histologiskt prov, säger hon och slår University of Leeds, forskar – Det är viktigt att förstå hur osteoblasupp en bild i en bok för att visa. inom utvärdering och rehaterna och osteoklasterna fungerar och bilitering vid långvariga regleras för att kunna behandla, säger – Kolla, cellerna kryper in i sprickbildsjukdomstillstånd. Hit hör Maria Ransjö, vars bakgrund inom oral ningar i glaspartiklarna och det bildas ben reumatologiska sjukdomar, cellbiologi är ovanlig inom ortodonti. där, det är jättespännande! artroser och hjärnskador efter stroke, Maria Ransjö och hennes kollegor stutrauma eller epilepsi. Han har samarbetat Började redan som student derar hur glaset kan påverka bencellernas med rehabiliteringsmedicin vid Göteborgs Hon har ett brinnande intresse för sitt beteende. De har nyligen konstaterat att universitet under nära 15 år. forskningsområde, det märks på hennes glaset även påverkar osteoklaster och hämklara blick och hennes intensiva röst när mar benresorption.
– 10 –
Ökade anslag från Vetenskapsrådet
Först ut som farmakologie doktor
Nytt magasin med Folktandvården
Sahlgrenska akademin och Göteborgs För första gången har en universitet fick drygt 250 miljoner i anslag nydisputerad doktorand ur Vetenskapsrådets stora utlysning inom blivit farmakologie doktor medicin och hälsa 2012. Det är en klar vid Sahlgrenska akademin. förbättring jämfört med förra året och Pernilla Jonsson disputerade innebär att Göteborgs universitet tilldelas i november 2012, sedan näst mest av alla lärosäten i utlysningen. hon försvarat sin avhand– Sahlgrenska akademin har haft ett ling som bland annat visade målmedvetet program för att öka anslagen att två procent av alla vuxna svenskar lider från Vetenskapsrådet och vi ser med stor av huvudvärk orsakad av överanvändning tillfredsställelse på tilldelningen i årets av huvudvärksläkemedel. utlysning, säger Olle Larkö, dekanus vid Sahlgrenska akademin. Klar förbättring Anslagen för Göteborgs universitet var klart bättre 2012 både när det gäller antal beviljade bidrag och det beviljade beloppet. 18 procent av Vetenskapsrådets totala anslag inom området gick till lärosätets forskare. Det är en ökning med fem procentenheter jämfört med året innan. 17 procent av de svenska forskare som beviljas anslag är verksamma vid Göteborgs universitet, vilket är fyra procentenheter mer jämfört med 2011. Tar sig an kunskapsluckor Den hälsovetenskapliga fakulteten Sahlgrenska akademin var i år särskilt framgångsrik med ansökningarna inom den riktade utlysningen för kunskapsluckor i hälso- och sjukvård. Av de totalt nästan 75 miljoner som Vetenskapsrådet delade ut lyckades forskare vid Göteborgs universitet få drygt 26 miljoner kronor.
Bästa avhandling 2011
Johanna Schmidt, specialistläkare och gynekolog, fick priset för bästa avhandling 2011 vid Sahlgrenska akademin för ”Polycystic ovary syndrome: ovarian pathophysiology and consequences after the menopause”. Priset delades ut i maj 2012, i samarbete med Dr Arnt Vestbys Forskningsstiftelse.
Nytt centrum för cystisk fibros Lederhausens centrum för cystisk fibrosforskning invigdes i maj 2012 i närvaro av bland andra donatorn Palle Lederhausen. Centrumet leds av professor Gunnar C Hansson. Det ska samla framstående forskare inom området och utveckla nya behandlingar.
– 11 –
I början av året landade magasinet Forskning om munhälsa i brevlådan hos politiker och andra nyckelpersoner i regionen. Tidningen lyfter fram flera forskningsprojekt som är gemensamma mellan Folktandvården Västra Götaland och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, för att ge bättre förutsättningar för både finansiering och rekrytering. Året innan gjordes en liknande satsning tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Akademin i Visby För första gången fanns Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet på plats under Almedalsveckan, Sveriges största politiska mötesplats. Fem aktörer hade samlats i gemensamma Västsvenska Arenan. Sahlgrenska akademin pratade forskning och framtid under hektiska dagar i Visby i början av juli.
Sju lärosäten möttes I början av sommaren stod Sahlgrenska akademin värd för dekanråd och nationell forskarutbildningskonferens. Ledarna för samtliga sju medicinska fakulteter bjöds in, liksom representanter för lärosätenas forskarutbildning. Syftet var att diskutera gemensamma frågor.
Nobelpristagare drog fullt hus I samband med nobelfestligheterna i Stockholm besökte tre av 2012 års pristagare också Göteborg. John B Gurdon, nobelpristagare i medicin, föreläste på Medicinareberget inför 350 åhörare. Nobelbesöket var ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin och Chalmers.
Samverka i Sverige nu - satsa på Norden i framtiden Med 25 miljoner invånare, gemensam kultur och liknande sjukhussystem och akademier kan Norden bli en framtida plattform för samverkan. Det första steget måste i så fall vara ett fruktbart nationellt samarbete. Det var budskapet när Olle Larkö och Lars Grip hälsade välkomna till InFuturum 2012 i Göteborg. InFuturum är en svensk fortsättning på det initiativ som 2010 sammanförde nor diska sjukhuschefer och akademiledningar i Tammerfors, Finland. Lars Grip, Sahlgrenska Universitetssjukhusets FoUU-direktör, och Olle Larkö, Sahlgrenska akademins dekanus, hälsade 140 konferensdeltagare välkomna till Göteborg 8-9 november. Snart tio miljoner Med snart tio miljoner invånare finns det, enligt Lars Grip, goda förutsättningar att utveckla framtidens nationella sjukvård. Det kan till exempel ske genom samordning och ett strukturerat införande av nya metoder. Samkörda universitetssjukhus
– 12 –
möjliggör också större kliniska studier och snabbare resultat. Det handlar också om att bryta akademiska traditioner och initiera forskning genom tydligt riktade uppdrag. Avstamp i omvärlden Olle Larkö tog även han avstamp i vår internationella omvärld. Hur kommer det sig att två danska läkare idag hanterar dubbelt så många patienter som fem läkare gjorde tidigare? Varför har andra europeiska läkare 50 timmars årlig obligatorisk vidareutbildning på konferenser - medan vi i Sverige saknar sådana krav? – Kanske gör vi för lite internationell benchmarking. Vi måste vara öppna för att se om vi jobbar rätt eller om vi kan organisera resurserna på något annat sätt, sa Olle Larkö. Stafettpinnen går nu vidare till Skåne, värd för InFuturum 2013.
Aktivt mediearbete ger resultat
Barnmorskor tog priset
Utbildning under luppen
Sahlgrenska akademin har under året arbetat aktivt med mediekontakter och skickat 140 pressmeddelanden till svensk och internationell media, lotsat fler än 100 journalister till relevanta forskare och svarat på ett antal frågor via Vetenskaps rådets tjänst Expertsvar.
Kollegiet på barnmorskeprogrammet fick Sahlgrenska akademins utbildningspris 2012. De sju i kollegiet är Anna Dencker, Margareta Mollberg, Marie Berg, Ingela Lundgren, Tone Ahlborg och Anna Wessberg samt Helena Lindgren som inte är med på bilden från prisutdelningen ovan.
Sahlgrenska akademin syns i media Under 2012 uppmärksammades Sahlgrenska akademin i fler än 800 artiklar och inslag i landets 30 största riksmedier. Störst uppmärksamhet, även internationellt, fick nyheten om de världsunika livmodertransplantationer som ett forskarteam vid Sahlgrenska akademin genomförde i september. Livmodertransplantationerna presenterades både i en webbsänd presskonferens och på Youtube, där filmen om forskningsprojektet vid utgången av 2012 hade visats över 12 000 gånger.
Ständig utveckling De fick priset för tio års målmedvetet arbete - spets, bredd och nytänkande. – Vi försöker hela tiden utveckla pedagogiken. Just nu satsar vi på att göra en utbildningsfilm, utveckla simulatorträning och klinisk examination.
Sahlgrenska akademins utbildningsprogram har överlag högt söktryck, god genomströmning och leder till hög anställningsbarhet. Det pedagogiska utvecklingsarbetet kan dock behöva förstärkas, visade den rapport som fakulteten i början av året lämnade över till rektor. Rapporten är en del av den omfattande genomgången av all utbildning vid Göteborgs universitet, kallad BLUE11.
Priset uppmärksammar och belönar lärare eller lärargrupper som i sin lärargärning bidrar till att nå visionen att utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå ska vara bland de tre nationellt mest attraktiva och bedrivas med hög prestationsgrad.
– 13 –
Topprankad vårdutbildning Sahlgrenska akademin kom trea i den oberoende universitets- och högskolerankningen Uranks genomgång av av 22 svenska vårdutbildningar. Hög medicinsk forskningsintensitet driver upp poängen. Det gör också andelen studenter med utländsk bakgrund och andelen som kommer från hem utan studietradition.
Mycket bra resultat i Högskoleverkets granskning Bäst i landet Som enda lärosäte i Högskoleverkets utvärdering får sjukhusfysikerprogrammet och masterprogrammet i medicinsk strålningsfysik vid Göteborgs universitet högsta betyg. Övriga lärosäten delar en god andraplats. – Det är naturligtvis jätteroligt för oss. Vi har en bra interaktion mellan den akademiska och kliniska verksamheten, där vi har många engagerade kliniska sjukhus fysiker och andra personalkategorier som är lärare under utbildningen. Jag vill särskilt berömma alla våra doktorander som med liv och lust hjälper våra studenter, säger professor Peter Bernhardt, studierektor vid avdelningen för radiofysik. Examensarbete väger tungt Högskoleverkets utvärderingssystem lägger stor vikt vid granskning av studenternas examensarbeten. Andra underlag är lärosätenas självvärderingar, enkäter till tidigare studenter och studenternas erfarenheter från utbildningen. – Vi satsar mycket på att studenterna ska bli duktiga på att laborera, skriva rapporter, granska vetenskapliga studier och att genomföra muntliga presentationer. En annan styrka är att vi har en röd tråd i utbildningarna. Kurserna följer på varandra på ett genomtänkt sätt, säger Peter Bernhardt.
Utbildningarna vid Sahlgrenska akademin har klarat sig mycket bra i Högskoleverkets granskning 2012. Professor Kerstin Nilsson, vicedekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, säger: – Företrädare för våra program och huvudområden har lagt ner ett stort arbete på att ta fram underlag. Nu återstår granskning av hur väl vi når examens målen för resterande examina. Fokus på fem områden Implementering av organisationsförändringen vid Göteborgs universitet fortsätter. – Det gör att vi inför 2013 är redo att gripa oss an nya och gamla utbildningsfrågor inom det nybildade utbildningsrådet och de nio utbildningskommittéerna, säger Kerstin Nilsson och lyfter fram fem fokusområden att fortsätta arbeta med:
Internationalisering Interprofessionellt lärande Hållbar utveckling Mänskliga rättigheter och genus Innovation och entreprenörskap
– Alla program har tagit fram en handlingsplan för hur vi ska öka antalet studenter och lärare som reser ut och hur fler ska komma till oss. Under 2013 ska vi jobba för att förverkliga intentionerna i handlingsplanerna. Fler kurser på engelska är nödvändiga för att inresande studenter ska kunna delta i våra utbildningar, säger Kerstin Nilsson.
– 14 –
Att lära med, av och om varandra - det som kallas interprofessionellt lärande – är en viktig del av vårdutbildningarna. – Våra studenter ska ju jobba tillsammans i vårdverksamheterna efter sin utbildning. Hur det interprofessionella lärandet ska öka och formaliseras står också på agendan. En viktig pusselbit är det treåriga pedagogiska utvecklingsprojektet om interprofessionellt lärande med stöd av simulering som drar igång på nyåret för sjuksköterske- och läkarstudenter, säger Kerstin Nilsson. Hållbar utveckling och mänskliga rättigheter Sahlgrenska akademin har kommit långt med integration av hållbar utveckling i undervisningen, men mer behöver göras. – Därför skapar vi en interaktiv webbplats om hållbar utveckling tillsammans med Göteborgs miljövetenskapliga centrum. Satsningarna på området mänskliga rättigheter och genus fortsätter, det behöver utvecklas i alla utbildningar. Kerstin Nilsson konstaterar att Sahlgrenska akademin nu också har Göteborgs universitets uppdrag att utveckla masterprogrammet i innovation och entreprenörskap. – Men vi ska också utveckla studenternas kreativitet som bygger innovation i relation till respektive programs inriktning, säger hon.
Doktorandanställning från första dagen
Rekommendationer ger mer lika villkor för studenter Sahlgrenska akademins studentkår (SAKS) har engagerat sig mycket för den verksamhetsförlagda utbildningen under året som gått. Kåren har bland annat genomfört en omfattande enkät bland studenterna och har också haft stort inflytande på de rekommendationer som togs av fakulteten, och som kommer ge mer lika villkor för studenterna. Säkerställer kvalitet Sahlgrenska akademin utbildar allt fler studenter. För att säkerställa kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen förlägger fakulteten nu utbildningsplatser till fler sjukhus, vårdcentraler och andra arbetsplatser inom ett större geografiskt område. En del studenter får därför längre resväg och ökade kostnader i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning. De flesta är nöjda Enkätundersökningen som SAKS har genomfört visar att studenterna överlag är väldigt nöjda med sin verksamhetsförlagda utbildning. Tre fjärdedelar av de som
svarade på enkäten angav att de tyckte att deras praktik överlag varit ”mycket bra” eller ”bra”. – Men vi kunde se några aspekter som kunde förbättras. Det är viktigt att det finns ett bra system som fångar upp de studenter där utbildningen ute på vårdavdelningar och andra arbetsplatser inte fungerar, säger Simon Persson, som tagit över som ny ordförande för SAKS under året. Barn ger förtur Parallellt med kårens arbete med den stora enkätundersökningen deltog SAKS också aktivt i fakultetens arbete med rekommendationerna för hur de verksamhetsförlagda utbildningsplatserna bör fördelas och hur studenternas merkostnader bör ersättas. – Det innebär att man kan få förtur till en önskad praktikplats om man till exempel har barn och därför inte kan resa långt, något som flera studenter efterfrågat, säger Stina Fredriksson, som var ordförande för SAKS fram till sommaren 2012.
– 15 –
Göteborgs universitet beslutade under året att alla nya forskarstuderande så småningom ska erbjudas doktorandanställning från sin första arbetsdag. Det är en förändring som både Sahlgrenska akademins tidigare vicedekan Börje Haraldsson och kåren arbetat mycket för. – Det har varit en hjärtefråga för oss. Nu ökar doktoranderans anställningstrygghet och de får rätt till föräldraledighet och sjukpenning redan från dag ett, säger Lars Karlsson, som representerar doktorand erna i SAKS fullmäktige. Förändringen genomförs gradvis till 2015.
Ompysslat kårhus Villa Medici, sen nära 40 år Sahlgrenska akademins studentkårs kårhus, renoveras löpande enligt plan. Under 2012 genomfördes ommålning och dränering. Villa Medici är en stilig tegelvilla i centrala Göteborg där kårens medlemmar kan socialisera, studera och gå på fest.
Priser och utmärkelser under 2012 - ett urval Professor Tord Berglundh fick årets Astra Tech Scientific Award, ett pris som ska ”hedra betydande bidrag till forskningen inom orala implantat”. Astra Tech överlämnade det vid sin världskongress i Göteborg. Prissumman är 100 000 kronor. Sjukvårdens största pris till klinisk forskning, Athenapriset, tilldelades ögonprofessorn Ann Hellström och hennes forskargrupp. Priset består av ett forskningsstipendium på 150 000 kronor och delas ut på Svenska Läkaresällskapets riksstämma. Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, tilldelades Inga Sandeborgs pris av Svenska Läkaresällskapet. Han får priset för ” internationellt framstående och aktiv forskning inom området Alzheimers sjukdom”. Priset är på 125 000 kronor. Professor Martin Bergö fick årets Göran Gustafssonpris i medicin. Han får priset ”för sin uppmärksammade forskning om CAAX-proteiner och deras betydelse för uppkomst och behandling av sjukdomar som cancer och progeria”. De fem Göran Gustafssonprisen är de största nationella prisen för naturvetenskaplig forskning.
Docent Joakim Larsson utsågs till årets mottagare av Eric K Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrik forskare. Joakim Larsson forskar om hur läkemedel påverkar miljön. Henrik Lund fick Svenska Tandläkare-Sällskapets pris för bästa doktorsavhandling, som han lade fram vid Sahlgrenska akademin 2011. Avhandlingen heter “Cone Beam Computed Tomography in Evaluations of Some Side Effects of Orthodontic Treatment”. Priset delades ut under den odontologiska riksstämman i Göteborg. Prissumman är 35 000 kronor. Professor Hans Carlsten belönades med Pfizers stora forskningsstipendium 2012. Han får priset, med en summa av 400 000 kronor, för sin innovativa och målinriktade forskning om östrogen och dess påverkan på immunsystemet vid behandling av reumatisk sjukdom – en forskning som får stor nationell och internationell uppmärksamhet. Karl Swedberg, professor emeritus i medicin blev under året den första vid Göteborgs universitet att få en anställning som senior professor. Titeln senior professor kommer att ges till ett litet antal, utvalda
– 16 –
pensionerade professorer, som bedöms vara nyckelpersoner för verksamheten. Anställningen är tidsbegränsad till högst ett år men kan förlängas. Ian Milsom, professor i obstetrik och gynekologi, och Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin, är två av författarna bakom en av de artiklar som vann pris i Läkartidningens tävling Årets artikel. Priset delades ut på Medicinska riksstämman. Artikeln vann kategorin “Klinik och vetenskap – orginalstudie eller fallbeskrivning” och beskrev diffusa symtom hos unga kvinnor som kan tyda på blodpropp i en ven. Anders Linde, professor i oral biokemi, fick Svenska Tandläkare-Sällskapets Millerpris 2012. Anders Linde får priset för sina vetenskapliga studier av mineraliseringsprocessen i orala vävnader och sina insatser inom området kraniofacial utvecklingsbiologi. Prissumman är 75 000 kronor.
Bidrag under 2012 - ett urval Professor Patrik Rorsman utnämndes till Wallenberg Scholar 2012, vilket innebar 15 miljoner kronor till den fortsatta diabetesforskningen. Just nu arbetar hans forskargrupp med nya rön som visar att en viktig orsak bakom sjukdomen är att kroppens insulinfrisättning störs, och att bristen på insulin förvärras av en överfrisättning av ett annat hormon kallat glukagon. Professor Göran Landberg fick drygt 12 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att utveckla nya skräddarsydda behandlingsmetoder mot olika former av bröstcancer. Det var det största individuella bidraget i Vetenskapsrådets stora utlysning inom medicin och hälsa. Professor Milos Pekny medverkar i ett internationellt projekt som tilldelades 110 miljoner kronor från EU för att forska om återhämtning och rehabilitering efter stroke. Professor Ann Hellström koordinerar ett projektet där forskare, bioteknikföretag och läkemedelsproducenter med 54 miljoner i stöd från EU ska ta fram behandling för synskador hos för tidigt födda.
Professor Lauren Lissner och hennes kollegor fick 27,4 miljoner från Formas, Vetenskapsrådet, FAS och Vinnova för att studera det psykiska välbefinnandet hos överviktiga skolbarn och tonåringar. Vinnova gav tre miljoner i forskningsstöd till en personcentrerad vårdavdelning, en testenhet för nya vårdformer, e-hälsolösningar, tjänster, produkter och utbildningar. Professor Inger Ekman är ansvarig för projektet, som ska bli en referenspunkt för framtidens sjukvård både nationellt och internationellt. Professor Nils Lycke fick 1,5 miljoner kronor från AFA Försäkring till sin forskning för nya behandlingar mot ledgångsreumatism. Hans forskargrupp har utvecklat en metod som skapar tolerans i immunsystemet, vilket minskar förstörelsen av lederna vid ledgångsreumatism. Professor Ingmar Skoog och hans kollegor fick 5,7 miljoner kronor i Vetenskapsrådets utdelning till nationellt viktig forskningsinfrastruktur. Medlen ska användas för att undersöka äldres psykiska hälsa, demenssjukdomar och funktionsförmåga inom den unika befolkningsstudien H70-undersökningen.
– 17 –
Cancerfonden beslöt att ge 17 miljoner kronor till 23 cancerforskare i Göteborg. Mest fick Göran Stenman, professor i patologi, till sitt projekt om utveckling av nya behandlingsstrategier för tumörer orsakade av fusionsonkogener. Han beviljades 1,5 miljon kronor nu och lika mycket per år under ytterligare två år.
Anna Martner får Hasselbladsstiftelsens anslag på en miljon kronor till kvinnliga forskares vidaremeritering inom naturvetenskap. Hon är forskare vid Sahlgrenska Cancer Center, där hon studerar två olika typer av leukemi. Docent Åsa Tivesten fick två miljoner kronor av AFA Försäkring för att kartlägga sambandet mellan hormonnivåer och risken för hjärtkärlsjukdom. Mary Jo Wick, professor i klinisk experimentell immunologi, tilldelades nästan två miljoner kronor från AFA Försäkring för att undersöka orsakerna bakom de kroniska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
Sahlgrenska akademins styrelse Akademistyrelsen är fakultetens högsta beslutande organ. Den nuvarande styrelsen tillträdde den 1 juli 2012 efter nyval. Enligt Göteborgs universitets nya arbetsordning är dekanus ordförande och en ledamot representerar teknisk och administrativ personal. Regiondirektör Ann-Sofi Lodin från Västra Götalandsregionen är extern ledamot.
Sahlgrenska akademins ledning
Akademistyrelsen består av Olle Larkö, ordförande och dekanus Erik Hanse, v ordförande och prodekanus Inger Ekman Gunnar C. Hansson Kajsa Henning Abrahamsson Annelie Hyllner Sverker Jern Ann-Sofi Lodin Jim Collander, studentrepresentant Anders Josefsson, studentrepresentant Simon Persson, studentrepresentant
Dekanus Olle Larkö
Prodekanus Eric Hanse
Vicedekanus Forskning Sven Enerbäck
Vicedekanus - Utbildning på forskarnivå Kristoffer Hellstrand
Vicedekanus - Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Kerstin Nilsson
Sahlgrenska akademins organisation Akademistyrelsen
Vicedekanus för forskning
Dekanus
Vicedekanus för utbildning på forskarnivå Vicedekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Kansliet Core Facilities
Biomedicin
Kliniska vetenskaper
Medicin
– 18 –
Neurovetenskap och fysiologi
Odontologi
Vårdvetenskap och hälsa
Nyckeltal för institutionerna Prefekt Anders Oldfors
Proprefekt Claes Gustafsson
Institutionen för kliniska vetenskaper Institutionen för medicin
Ian Milsom
Jan-Erik Damber
Hans Carlsten
Henrik Sjövall
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Institutionen för odontologi
Agneta Holmäng
Hans Nissbrandt
Annika Ekestubbe
Agneta Robertson
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Ingela Lundgren
Kristin Falk
Institutionen för biomedicin
antal anställda 2010-2012 Antal anställda
1)
procentuell förändring från föregående år Årsarbete2) procentuell förändring från föregående år
2012
2011
2010
1656
1650
1617
0,4
2,0
2,4
1369
1368
1337
0,1
2,3
2,9
antal årsarbeten per personalkategori1) undervisande personal
458
482
405
annan undervisande och forskande personal
480
448
506
administrativ personal
244
247
229
teknisk personal
211
211
220
Antal anställda 275 (varav 5 adjungerade utan lön) 230 (varav 25 adjungerade utan lön) 436 (varav 26 adjungerade utan lön) 337 (varav 23 adjungerade utan lön) 119 (varav 14 adjungerade utan lön) 139 (varav 10 adjungerade utan lön)
Intäkter 295,7 mnkr
Doktorsexamina 15
195,0 mnkr
24
403,0 mnkr
22
343,6 mnkr
24
170,8 mnkr
11
145,0 mnkr
8
Antal refereegranskade artiklar + forskningsöversikter, per institution1) 2012 2011 2010 2009 2008 Institutionen för biomedicin
266
312
287
252
236
Institutionen för kliniska vetenskaper
504
623
591
514
431
Institutionen för medicin
550
521
514
575
511
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
352
428
403
391
326
Institutionen för odontologi
138
114
105
102
97
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
119
102
87
93
94
Antal refereegranskade artiklar + forskningsöversikter, Sahlgrenska akademin totalt2)
1) Inklusive externfinansierade adjungerade utan lön (oavlönade från Göteborgs universitet) 2) Exklusive externfinansierade adjungerade utan lön (oavlönade från Göteborgs universitet)
2012 2011 2010 2009 2008 Totalt antal
1655
1) Uttag från Göteborgs universitets publikationsdatabas (GUP) 24 januari 2012. Vid samarbeten inom institutionen har artikeln bara räknats en gång för institutionen 2) Uttag från Göteborgs universitets publikationsdatabas (GUP) 24 januari 2012. Vid samarbeten mellan institutionen har artikeln bara räknats en gång.
– 19 –
1779 1682
1645 1412
Bidragsinkomster 2012 (tkr)
Resultaträkning 2011-2012 (mnkr) Verksamhetens intäkter Anslag/förskott ALF- och TUA-anslag Uppdrag Försäljning Inkomst av indirekta kostnader och interna bidrag Bidrag Finansiella intäkter
Externa bidragsgivare
2012
2011
797
774
Vetenskapsrådet
477
Cancerfonden
35 760
Universitet och högskolor, svenska
23 573
EU-organ
23 207
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
21 015
Ingabritt och Arne Lundbergs stiftelse
19 055
Forskningsrådet FORMAS
18 371
AFA Försäkring
16 589
484 52
63
172
164
71
91
574
583
162 456
1
0
Periodisering pågående uppdrag
32
3
Täckning avskrivning bidragsfinansierade anläggningar
31
29
Kammarkollegiet
16 504
Avsättningar bidragsfinansierade anläggningar
-43
-34
Barncancerfonden
14 424
Västra Götalandsregionen/övriga landsting, kommuner
13 058
Stiftelsen för strategisk forskning
12 022
Verksamhetens kostnader
Jubileumskliniken
10 770
Personalkostnader
Torsten Söderbergs stiftelse
10 765
Hjärt-Lungfonden
10 475
VINNOVA
10 365
Summa intäkter
Doktorander/Utbildningsbidrag
2171
-816
2 150
-815
-93
-81
Övriga driftskostnader
-324
-299
ALF- och TUA-anslag
-484
-477
Ragnar Söderbergs stiftelse
9 169
Indirekta kostnader och interna bidrag
-240
-244
Herman Kreftings stiftelse för allergi- och astmaforskning
8 300
Göteborgs Läkarsällskap
6 975
Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur
5 500
Lokalkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar
Summa kostnader
-139
-134
0
0
-50
-47
-2146
-2 097
Erhållna medel
32
15
Lämnade bidrag
-39
-30
Summa transfereringar
-7
-15
Årets kapitalförändring
18
38
SIDA Övriga bidragsgivare
Summa
Transfereringar
– 20 –
5 400 119 843
573 595
Producerad 2013 av Kommunikation & HR vid Sahlgrenska akademin Kontakt info@sahlgrenska.gu.se Foto Magnus Gotander/Bilduppdraget (s 11, 16, 17, 18) Gerd Ivarsson/Gรถteborgs universitet (s 16) Thomas Johansson (s 2, 6, 18) Lisa Klang/Sahlgrenska Universitetssjukhuset (s 13) Ulrika Olsson/Parasoll (s 14) Johan Wingborg/Gรถteborgs universitet (s 4, 5, 9, 12, 16, 17) Illustration pรฅ omslaget Maj Persson