Årsberättelse 2011
Röster från det gångna året
Årsberättelse 2011
Röster från det gångna året
2 | Röster från det gångna året
Foto: Göran Olofsson, GU
Med vinden i ryggen Sahlgrenska akademin expanderar och utvecklas, både när det gäller utbildning, forskning och samverkan. Flera av våra största utbildningsprogram kommer snart att utökas och ta emot fler studenter, och vi har redan börjat arbeta för att ordna fler lärare, större lokaler och fler utbildningsplatser inom vården. När det gäller forskning har vår satsning att rekrytera nya toppforskare slagit väl ut, och vi har flera världsstjärnor inom bildbehandling, genetik och transplantationsforskning på väg till oss. Och inom samverkan har vi utökat och fördjupat kontakterna med industrin och innovationssektorn.
Året har också präglats mycket av förändringsarbetet vid Göteborgs universitet. Vi har inte sett slutet ännu, men vi upplever att universitetet varit lyhört för våra synpunkter. Förhoppningsvis ger den nya organisationen bra förutsättningar för samarbeten för Sahlgrenska akademin, både med Västra Götalandsregionen, Chalmers och övriga fakulteter inom universitetet.
Ragnar Norrby
styrelseordförande 2010-2011
Olle Larkö dekanus
Röster från det gångna året |
3
Lisa Maria Fransson och Karin Särnwald Foto: Elin Lindström Claessen, GU
Studenter möts över yrkesgränserna En ny satsning på ett kliniskt utbildningscentrum på Sahlgrenska sjukhuset ger blivande sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder och dietister möjlighet att träffas över yrkesgränserna redan under studietiden. – Som blivande sjuksköterskor får vi intrycket att vi ska kunna allt. Det är skönt att veta att det finns andra yrkesgrupper inom vården och att man själv inte måste vara expert på allt, säger Lisa Maria Fransson, en av studenterna som deltog i satsningen under hösten.
Diskuterar riktiga patienter Under hösten har studenter från de fem olika utbildningsprogrammen vid Sahlgrenska akademin träffats vid totalt tio tillfällen för att tillsammans diskutera och ge olika infallsvinklar på patientfall de stött på under sin egen verksamhetsförlagda utbildning.
– Redan innan hade jag ganska bra koll på vad arbetsterapeuter och sjukgymnaster arbetar med, men logopedernas kompetensområde visste jag mindre om, säger Lisa Maria Fransson, som under hösten gjorde praktik på en av sjukhusets – Utbildningscentrum ger en möjlighet att strokeavdelningar. lära av och om varandra under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Genom att förstå varandras kompetens Utökning planeras kan vi få bättre samverkan runt patienten, Satsningen kommer sannolikt att omfatta säger sjuksköterskan Karin Särnwald, fler utbildningar under 2012. som är koordinator för det kliniska – Då behöver vi engagera fler handledare i utbildningscentrumet. planeringen. Det är ett riktigt pussel att få
4 | Röster från det gångna året
ihop schemat, eftersom de olika programmen inte har sin verksamhetsförlagda utbildning exakt samtidigt, säger Karin Särnwald. En nygammal satsning Det här är inte det första initiativet i Göteborgsområdet att låta studenter mötas över yrkesgränserna under sin verksamhetsförlagda utbildning. Under flera år fanns en utbildningsavdelning på Högsbo sjukhus, men den fick nyligen stänga på grund av omorganisation inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. – När vi startade det här projektet var det inte tänkt att det skulle ersätta utbildningsavdelningen på Högsbo sjukhus, men nu är det bra att det finns kvar en möjlighet för studenter att samverka redan under sin utbildning, säger Karin Särnwald.
Eric Hanse Foto: Elin Lindström Claessen, GU
Ständig utveckling för läkarprogrammet Efter intensivt arbete präglas läkarprogrammet av tydligare professionell utveckling, internationalisering och forskaranknytning, men nya utmaningar står för dörren.
Läkarprogrammet står inför stora utmaningar de kommande åren, när Sverige ska börja utbilda 250 fler läkare varje år. Var dessa utbildningsplatser hamnar är ännu inte klart, men Sahlgrenska akademin har potential att ta emot så många – Många lärare och studenter har varit som 80 av dessa nybörjarstudenter varje engagerade i arbetet och vi är stolta över år, vilket är en ökning av antalet antagna resultatet. Samtidigt är det viktigt att studenter med 50 procent. Expansionen komma ihåg att utvecklingen av läkarpro- kräver dock en satsning på större föregrammet aldrig står stilla. Vi vill hela tiden läsningssalar, fler lärare och handledare, förbättra det som redan är bra, säger Eric samt ett omfattande samarbete med Västra Hanse, som är ordförande i programkom- Götalandsregionen. mittén för medicin. – Sjukhusen i Göteborg räcker inte till för Det omfattande förändringsarbetet inled- att ge våra studenter den verksamhetsfördes med en strukturerad genomgång av lagda utbildning de behöver. Vi arbetar alla kurser. Bland annat finns nu särskilda därför intensivt med att utvidga våra handledare som ansvarar för att studensamarbeten så att våra studenter kan utbilterna får de generella kompetenser och das även i Skövde och vid sjukhus inom förhållningssätt som en läkare behöver Region Halland, säger Eric Hanse. ha. Varje klass har en lärare från programkommittén som följer klassen genom Den som läser till läkare idag utbildas hela programmet, och för att fördjupa under fem och ett halvt år. Det är en de internationella utbytena med olika av Sveriges längsta grundutbildningar, partneruniversitet har läkarprogrammen den är kortare än läkarutbildningen met utsett ansvariga lärare för de olika i andra europeiska länder. En statlig samarbetsländerna. utredning pågår, och inom kort förväntas utbildningen förlängas med en termin.
– Sannolikt innebär det att AT-tjänstgöringen förändras eller försvinner, och vi börjar förbereda oss för detta redan nu, säger Eric Hanse.
Fakulteten prisade en entusiastisk pedagog Sahlgrenska akademins utbildningspris 2011 gick till Marianne Jertborn, professor i infektionsmedicin. Enligt motiveringen är hon känd för sin entusiasm och sitt stora engagemang, och står för både nytänkande och långsiktighet i sin pedagogiska gärning. De senaste åren har hon arbetat mycket med utvecklingen av läkarprogrammets kurs inom mikro biologi och infektionssjukdomar, där basvetenskaplig kunskap möter klinisk verklighet. – Vi har en fantastisk grupp med tio innovativa lärare som driver arbetet med kursen framåt, och vi har också ett stort lärarkollektiv för övrigt som känner att de är med på tåget och engagerar sig i kursen, säger Marianne Jertborn. Röster från det gångna året |
5
Ann-Kristin Espmark, Jonas Fogels och Jonas Malmström Foto: Elin Lindström Claessen, GU
Omstart för audionomprogrammet Efter ett uppehåll under några år har Sahlgrenska akademin nu börjat utbilda audionomer igen. Det omgjorda audionomprogrammet har både nya kursplaner och nya lärare. – Vi har valt att inte bara fokusera på rehabilitering vid hörselskada, utan vill också lyfta fram ljudet som något positivt för människan. Men i övrigt kan vi så här i efterhand se att vårt upplägg påminner mycket om det gamla programmets, fast vi inte sneglat på de tidigare kursplanerna när vi tagit fram våra, säger Ann-Kristin Espmark som ansvarar för audionomprogrammet vid Sahlgrenska akademin. Resurser saknades Anledningen till audionomprogrammets uppehåll var att det då vare sig fanns tillräckligt med pengar eller lärarresurser för
6 | Röster från det gångna året
att fakulteten skulle kunna satsa helhjärtat på programmet. De senaste två åren har det arbetats intensivt med att ta fram nya kursplaner och rekrytera lärare. Sahlgrenska akademin vill att alla lärare ska vara disputerade, vilket kan vara besvärligt inom ett så ungt område som audiologi, där det bara finns nio disputerade i hela landet. Tre av dem arbetar nu som lektorer på Sahlgrenska akademin.
– Det känns spännande och kul, och jag är förväntansfull inför de kurser som ska komma. Jag är intresserad av ljudmiljöer och akustik, har jobbat inom vården och är utbildad ljudtekniker, så audionom är ett yrke som kombinerar mina intressen på ett bra sätt, säger han. Flera av de nyintagna studenterna har hörselskadade människor i sin närhet som väckt deras intresse för hörsel och ljud. Jonas Malmström har flera närstående som är hörselskadade, och dessutom en syster som är döv. Han har tidigare arbetat som teckentolk för dövblinda, vilket innebär att man tecknar taktilt i handen.
Lyckad omstart Söktrycket till det nya audionomprogrammet blev över förväntan: 15 sökande per plats. Jonas Fogels fick en av utbild– Jag skulle vilja arbeta som audionom i ningsplatserna, och han har väntat på att dövblindteamet, eller specialisera mig på utbildningen skulle starta i Göteborg igen: behandling av tinnitus. Jag är också intresserad av att arbeta mer tekniskt med olika hjälpmedel, säger han.
Stina Fredriksson Foto: Elin Lindström Claessen, GU
Hallå där Stina Fredriksson, ordförande för SAKS Hur var 2011 för Sahlgrenska akademins studentkår (SAKS)? – Det har varit ett fantastiskt roligt år. Det finns mycket drivkraft inom kåren och det gör att det händer mycket. Vad då till exempel? – För inte så länge sedan hade medicin, odontologi och vårdvetenskap varsin kår inom Sahlgrenska akademin, och för ett och ett halvt år sedan slogs vi samman till en enda stor kår. Nu börjar vi bli en enad organisation, våra studenter möts över programgränserna, särskilt under introduktionsveckorna. Vi som läser på Sahlgrenska akademin kommer ju att samarbeta med varandra när vi är
Universitetet prisade lärare vid Sahlgrenska akademin De bästa pedagogerna inom Göteborgs universitet finns på Sahlgrenska akademin, i alla fall om man ser till de pedagogiska priser som universitetet delade ut 2011. Både det enskilda pedagogiska priset och lagpriset gick till lärare vid fakulteten.
färdigutbildade, så då är det bra att börja redan under studietiden. Och då betyder kåren väldigt mycket.
kåren, vilket gör att de är mer engagerade.
Anna Westerståhl fick det enskilda priset för sitt systematiska arbete med att integrera genus- och jämställdhetsfrågor inom det folkhälsovetenskapliga programmet och läkarprogrammet.
Lagpriset gick till Anders Ågård, John Deminger, Fredrik Mårtensson och Maria Andersson, alla verksamma läkare vid Mölndals sjukhus. Tillsammans har de fyra kollegorna utvecklat en kurs i akutmedicin under läkarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning som bygger på studenternas egna erfarenheter.
Studiepolitiskt, vilken fråga är viktigast för er just nu? Samtidigt som ni slog er samman och – Vi engagerar oss mycket för den verkbildade Sahlgrenska akademins Stusamhetsförlagda utbildningen, framför allt dentkår togs kårobligatoriet bort. Vad för att reglerna ska bli tydligare och lika har det betytt för er? för alla. Kåren har representanter i flera – Vi behöver arbeta hårdare för att studen- arbetsgrupper inom Sahlgrenska akadeterna ska förstå varför det är bra att vara min som arbetar med frågan på olika sätt. med i kåren, men det tycker jag är jätUnder året har vi arbetat fram en enkät tebra! Jag ägnar mycket energi åt att sprida som kommer att gå ut till studenterna nu i vad vi gör och varför vi gör det. Nu när år. Vi vill veta vad som är bra och vad som studenterna inte måste vara med i kåren är dåligt med den verksamhetsförlagda längre har vi inte 100 procent av dem utbildningen, hur långt studenterna tycker som medlemmar, men alla våra medlematt det är okej att resa och vem de tycker mar har gjort ett aktivt val att vara med i ska betala för resorna.
– Fokus ligger på kvinnor som utsätts för våld i heterosexuella relationer, hur våldet successivt normaliseras i förhållandet, och hur man kan hantera det som läkare, säger Anna Westerståhl.
Röster från det gångna året |
7
Susannah Leach Foto: Elin Lindström Claessen, GU
Läkare blir lärare och forskare inom basvetenskap Satsningen på medicinsk basvetenskap är ett långsiktigt strategiskt initiativ för att få in fler forskare och lärare med läkarbakgrund till prekliniska ämnesområden. Därmed skapar Sahlgrenska akademin en tydlig akademisk karriärväg för unga läkare. – Akademins basvetenskapliga ämnen har stort behov av lärare och forskare med medicinsk utbildning, både för forskning och för utbildning, säger Kristoffer Hellstrand, vicedekanus med ansvar för utbildning på forskarnivå vid Sahlgrenska akademin.
Susannah och Jakob satsar på basvetenskapen Målet är att drygt tjugo läkare ska utbildas till forskare och lärare genom satsningen på medicinsk basvetenskap. Här möter du två av dem som hittills antagits till programmet, Susannah Leach och Jakob Näslund.
Susannah Leach började doktorera direkt när hon tagit sin läkarexamen, och tog sedan chansen att hoppa på det basvetenskapliga programmet. Hon gillar att programmet låter henne fördjupa sig inom sitt område mikrobiologi och immunologi samtidigt som hon får en gedigen pedagoProgrammet inom medicinsk basvetengisk grund: skap är en utbildning till forskare och – Jag får både de teoretiska, pedagogiska lärare inom fem ämnesområden; morfolo- kurserna och handledd undervisningsergi/utvecklingsbiologi, biokemi/cellbiologi/ farenhet. Jag har tur, för det finns många genetik, immunologi/mikrobiologi, fysio- forskare på min avdelning som är erkänt logi och farmakologi. Programmet är en skickliga pedagoger. utbildning på forskarnivå kombinerad med en lärarutbildning med pedagogiska Hennes forskningsprojekt handlar om ett kurser och handledning inom undervisnytt vaccin mot diarrésjukdomen ETEC, ning på sammanlagt fem år. som inom kort ska testas på människor i en klinisk fas 1 studie.
8 | Röster från det gångna året
Forskande förebild Just nu gör Susannah Leach en del av sin allmäntjänstgöring på Sahlgrenska sjukhuset, där hon arbetar på kirurgisk avdelning och på akutintaget. Det var viktigt för henne att hon kunde kombinera sin forskar-AT med doktorandanställningen på Sahlgrenska akademin. – Det är tvära kast mellan patientmöten och artikelskrivande, men jag trivs med det. Jag får energi både av stressen på akuten och av fokuseringen under forskningsarbetet, säger hon. Susannah Leach hon har en tydlig bild av vad en god läkare är: – Jag vill arbeta med patienter, men för mig är det självklart att kombinera klinisk tjänstgöring med forskning. Att arbeta som läkare är också en vetenskaplig process. Jakob Näslund ville bli läkare just för att det ger goda möjligheter att forska. Han har valt att vänta med sin kliniska
allmäntjänstgöring till förmån för den grundläggande forskningen. – Jag har alltid varit intresserad av ämnen som evolutionär biologi och neurovetenskap. Jag trivs verkligen med att forska inom psykofarmakologi. Det känns som att jag har hamnat rätt, säger Jakob Näslund, och tillägger att det är en fördel att den som vill bli forskande läkare kan ägna sig ostört och på heltid åt forskarutbildningen i en preklinisk miljö under några år, före den kliniska utbildningen: – Dessutom är det värdefullt att bli sakkunnig inom ett helt ämne, i mitt fall farmakologi, snarare än expert bara på just den begränsade frågeställning som man råkar doktorera på. Nu ingår han i ett forskarlag som studerar hur antidepressiva farmaka påverkar central neurokemi och beteende hos
och varför olika människor reagerar så olika på dem. Hittills har mycket av arbetet handlat om att utveckla nya metoder och förstå vad dessa egentligen speglar. Men på senare tid har han fått fram mycket intressanta och lovande resultat.
Jakob Näslund Foto: Elin Lindström Claessen, GU
försöksdjur, och intresserar sig bland annat för vilken roll djurens temperament spelar för effekten av de antidepressiva läkemedlen. – Trots att dessa medel har använts i många decennier, och har mycket god effekt vid en rad sjukdomar, vet man fortfarande mycket lite om varför de fungerar,
Gillar att undervisa Jakob Näslund tycker bara att det är en fördel att hans forskarutbildning är ett år längre än doktorandtjänster brukar vara, och han gillar att han får undervisa mycket: – Det är roligt att få förklara för studenter. Och att undervisa andra är nog bästa sättet att själv lära sig ett ämne.
Anna Dencker Foto: Elin Lindström Claessen, GU
Anna Dencker skrev bästa avhandlingen 2010 Barnmorskan Anna Dencker får priset för bästa avhandling 2010. Hon får priset för sin avhandling om värkstimulerande medel vid långdragna förlossningar, en avhandling som enligt nomineringen är tydlig, intressant och visar prov på oberoende tänkande. – Det är naturligtvis jättekul att få priset, och det är extra roligt eftersom jag möter så många på institutionen och på kliniken som också är glada. Det är många som har bidragit till den stora studie som avhandlingen vilar på, säger Anna Dencker, som tog emot priset vid ceremonin den 31 maj. Priset för bästa avhandling vid Sahlgrenska akademin delas ut i samarbete med Dr Arnt Vestbys Forskningsstiftelse.
Titeln på Anna Denckers avhandling är: Avvaktande eller aktiv handläggning vid långsam förlossningsprogress hos friska förstföderskor. En studie om riskfaktorer, obstetriskt utfall och förlossningsupplevelse
Röster från det gångna året |
9
Anders Linde, doktorand Maha El Shahawy och Amel Gritli Linde Foto: Johan Wingborg, GU
Ledande forskning inom många områden Inom två områden har forskningen vid Sahlgrenska akademin världsledande kvaliteter, och inom ytterligare 15 områden bedöms forskningen ha en ledande position i Sverige. Det framgick av den utvärdering av all forskning vid Göteborgs universitet som genomförts av externa sakkunniga och som presenterades under året. Utvärderingen blir nu en utgångspunkt för kvalitetsfrämjande åtgärder och framtida strategier. – Det är roligt att se att vi har så många duktiga forskargrupper. Utvärderingen ger oss en samlad bild av Sahlgrenska akademins forskningslandskap, och indikerar vilka miljöer vi ska satsa mer på för att stärka kopplingen mellan klinisk och basvetenskaplig forskning, säger Sven Enerbäck, vicedekan med ansvar för forskningsfrågor. Forskningen inom oral biokemi samt inom mitokondrier, metabolism och brunfettsforskning fick toppbetyget Enastående av de internationella experterna i utvärderingen. Fint betyg för liten forskargrupp – För att göra bra forskning måste du gilla det du håller på med och tycka att det är meningsfullt. Men det är alltid
10 | Röster från det gångna året
hårt arbete som ligger bakom, säger docent Amel Gritli Linde, som leder forskningen inom oral biokemi tillsammans med professor Anders Linde. Forskargruppen studerar olika molekylära signalsystem mellan och inne i celler. Sådan signalering spelar en viktig roll för den tidiga utvecklingen av tänder och andra strukturer i ansiktsskelettet. Om signalerna inte fungerar som de ska kan det till exempel leda till skador i tändernas emalj, defekter som läpp-, käk- och gomspalt, eller till att vissa tumörer bildas. – Vår forskargrupp är liten, och därför tar laboratoriearbete, analyser och skrivande lång tid. Vi arbetar hårt för att ligga jämsides med andra, mer resursstarka forskargrupper runt om i världen, säger Amel Gritli Linde. Hoppas bilda nytt forskningscentrum Mitokondrier, metabolism och brunfettsforskning var det andra forskningsområdet som fick högsta betyg i utvärderingen. Det är ett forskningsområde där flera olika forskningsgrupper ingår. – Än så länge är vi ett informellt nätverk med många kontakter mellan grupperna, men i förlängningen hoppas vi
Maria Falkenberg Foto: Elin Lindström Claessen, GU
kunna etablera ett forskningscentrum, säger Maria Falkenberg, vars forskargrupp var först i världen med att lyckas återskapa mitokondriell DNA-kopiering i ett provrör. Mitokondrierna finns inne i våra celler där de skapar den energivaluta cellen behöver. Brun fettvävnad innehåller fler mitokondrier än vanlig vit fettväv. Brunt fett finns framför allt hos små barn, men forskare vid Sahlgrenska akademin har nyligen visat att detta fett även finns i mindre mängd hos vuxna. Det bruna fettet kan omvandla överskottsenergi till värme på ett säkert sätt och kan komma att ingå i framtida behandlingar mot fetma och diabetes typ 2. Inom området mitokondrier, metabolism och brunfettsforskning finns forskare som arbetar med grundläggande biologiska frågeställningar, och även kliniska forskare som arbetar inom vården med patienter vars mitokondrier inte fungerar som de ska. – Jag tror att en styrka är att vi jobbar med överlappande frågeställningar, men med helt olika, komplementära angreppssätt, säger professor Maria Falkenberg. Första stora forskningsutvärderingen Utvärderingen av universitetets forskning inleddes under hösten 2009 och utmynnade under 2011 i rapporten RED10 Research Evaluation. Syftet var att identifiera de forskningsområden där Göteborgs universitet redan är starka så att dessa kan fortsätta utvecklas, och hitta de områden som har potential att bli ledande i framtiden.
Utvärderingen genomfördes av över hundra internationella forskare. De betygsatte forskningen enligt en sexgradig skala: Enastående (forskningen har världsledande kvaliteter), Utmärkt (forskningen har en ledande position inom sitt fält i Sverige, och väcker intresse även internationellt), Mycket bra (forskning med mycket hög kvalitet), Bra (forskningen får nationell spridning och har potential), Otillräcklig (forskningen får vare sig nationell eller internationell uppmärksamhet) och Undermålig (forskningen har ingen potential och borde avbrytas). Dessa forskningsområden fick betygen Enastående eller Utmärkt vid Sahlgrenska akademin:
Enastående Mitokrondrier, metabolism och brunfettsforskning Oral biokemi
Utmärkt till enastående Biomaterial Molekylär och klinisk medicin Endokrin fysiologi Psykiatri och neurokemi Barn- och ungdomspsykiatri
Utmärkt Bakteriologi och immunologi Glykobiologi Gastrokirurgisk forskning och utbildning Symtom, hälsa och vård Internmedicin Neurofysiologi Odontologisk psykologi och folkhälsa Oral och maxillofacial radiologi Parodontologi
Röster från det gångna året |
11
Ökat fokus på samverkan Sahlgrenska akademin definierar nu sitt forskningslandskap, och satsar på att öka och fördjupa samarbetena med externa aktörer. Professor Maria Anvret har rekryterats för att utveckla och driva fakultetens samverkan med det omgivande samhället.
syftet med att samverka beroende på vilken organisation man befinner sig i. Den interna kulturen inom en organisation är avgörande för en god extern samverkan.
Sahlgrenska akademin samverkar med ett flertal stora regionala aktörer såsom Västra Götalandsregionen och AstraZeneca, och även med mindre företag. – Genom att definiera vårt forskningslandskap kan vi skapa en strategi för samverkan där syftet med relationen blir tydligare. Sahlgrenska akademin önskar förbättra denna strategiska samverkan, och även göra det lättare för externa aktörer att hitta rätt i sina kontakter med akademin, Maria Anvret Foto: Elin Lindström Claessen, GU säger Maria Anvret, som tidigare haft ett liknande uppdrag för Karolinska Institu– Sahlgrenska akademins framgång beror tet, och har under många år arbetat inom på hur bra det går för andra aktörer i både AstraZeneca och Svenskt Näringsliv. vår omgivning. Samma sak gäller inom akademin: går det bra för en forskarHon menar att det är viktigt att vara med- grupp kommer det i förlängningen också veten om att det råder olika kulturer och att gynna andra grupper. Det leder i att agendan ser olika ut eftersom det styr sin tur till att Sahlgrenska akademins
12 | Röster från det gångna året
synlighet ökar, och det är positivt för hela universitetet. För att skapa tydlighet i kontakterna med olika myndigheter och organ behöver Sahlgrenska akademin vara drivande när det gäller frågor om medicinsk forskning på det nationella planet. – Samtidigt ska vi utveckla vår samverkan med regionen och särskilt Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vi har mycket bra interaktioner, inte minst genom Gothia Forum. Det samma gäller för näringslivet. Med sin bakgrund som både forskningsledare på KI, professor i neurogenetik, forsknings- och innovationsrådgivare inom Svenskt Näringsliv samt chef och forskningsledare inom AstraZeneca har Maria Anvret förståelse för både universitetets och näringslivets behov och utmaningar: – Det gäller att skapa en gynnsam relation, där alla de medverkande parterna tillför värde. Delaktighet är nyckeln till fruktsamma samarbeten.
Carin Mannheimer Foto: Johan Wingborg, GU
Hallå där, dramatikern Carin Mannheimer, som är en av fem hedersdoktorer 2011 Hur kändes det att bli hedersdoktor? – Först blev jag förvånad, men sedan glad. Om min far hade levat vet jag att han hade varit mycket stolt, för han ville gärna att jag skulle studera medicin och bli läkare. Jag gläder mig fortfarande åt utnämningen, och med jämna mellanrum tar jag fram min doktorsring, prövar den och stajlar lite.
Du blev hedersdoktor för att du visat på kunskapen om den åldrande människan och för att du uppmärksammat vikten av en god vård där individen är i fokus
Hur kommer det sig att så många av dina pjäser och tv-serier handlar om just äldrevården? – Jag tycker det är förfärligt hur vi tar hand om våra gamla. Bara en sådan sak att Vad kan du ge tillbaka till universitetet det inte sandas tillräckligt på trottoarerna där du nu är hedersdoktor? så att äldre inte vågar sig ut. Jag är aktiv – Jag kan erbjuda mitt perspektiv och i debatten om vår äldrevård och besöker mina erfarenheter. Jag har erbjudit mig att ofta äldreboenden, men det är nedslående komma och föreläsa. Nu på måndag ska för det händer inget. Tänk om man kunde jag delta i ett seminarium om bildning i inrätta äldrevårdscentraler precis som vi sjuksköterskeutbildningen. Sjuksköterskan har barnavårdscentraler, där det fanns är ju kunnig inte bara på det medicinska geriatriker och andra specialister på äldres utan också på det mänskliga planet, där sjukdomar och dit man kunde vända sig kulturell bildning är en del. Egentligen för att få hjälp. skulle jag önska att bildningsperspektivet också sipprade ner till de undersköterskor som arbetar på våra äldreboenden, som Hedersdoktorer 2011 dagligen umgås med våra äldre och kan De fem hedersdoktorer som utnämnstimulera dem. des under året har på olika sätt haft stor betydelse för forskningen vid Sahlgrenska akademin eller bidragit
till kunskapsbildning inom akademins verksamhetsområde. Förutom Carin Mannheimer utnämndes följande hedersdoktorer 2011: Medicinjournalisten Vanna Beckman. För att hon levandegjort både vanliga psykiatriska tillstånd och ovanliga syndrom för lekmän, samt belyst de anhörigas situation. Professor Jeffrey I Gordon, Washington University. För hans erkänt stora bidrag till forskningen inom gastroenterologi, mikrobiologi och metabolism. Håkan Hedman, ordförande för Njurförbundet. För hans insatser för patientföreningen för njursjuka och utvecklingen av förbundet till en mogen organisation som arbetar i nivå med forskning och sjukvård. Professor Andreas Tzakis, University of Miami. För hans innovativa bidrag till både forskning och klinik inom transplantationskirurgi. Röster från det gångna året |
13
Sahlgrenska akademins ledning
Sahlgrenska akademins styrelse Akademistyrelsen är fakultetens högsta beslutande organ. I december 2011 avgick Ragnar Norrby som ordförande av hälsoskäl. Han efterträddes av vice ordförande Bibbi Carlsson. Akademistyrelsen består av Bibbi Carlsson, ordförande Olle Larkö, dekanus Inger Ekman, prodekanus Margareta Ahlqwist Elias Eriksson Kristina Eriksson Gunnar C. Hansson Kajsa Henning Abrahamsson Christina Jern Claes Ohlsson Ingela Skärsäter Anna Linder, studentrepresentant Stina Fredriksson, studentrepresentant Simon Persson, studentrepresentant Linn Persson, studentrepresentant
Dekanus Olle Larkö
Prodekanus Inger Ekman
Vicedekanus Forskning Sven Enerbäck
Vicedekanus - Utbildning på forskarnivå Kristoffer Hellstrand
Vicedekanus - Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Kerstin Nilsson
Sahlgrenska akademins organisation Akademistyrelsen
Vicedekanus för forskning
Dekanus
Vicedekanus för utbildning på forskarnivå Vicedekanus för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Kansliet Core Facilities
Biomedicin
14 | Röster från det gångna året
Kliniska vetenskaper
Medicin
Neurovetenskap och fysiologi
Odontologi
Vårdvetenskap och hälsa
Nyckeltal för institutionerna Prefekt
Biträdande prefekt
Antal anställda
Intäkter
Institutionen för biomedicin
Anders Oldfors
Claes Gustafsson
283,2 mnkr
13
Institutionen för kliniska vetenskaper Institutionen för medicin
Ian Milsom
Jan-Erik Damber
203,2 mnkr
32
Hans Carlsten
Henrik Sjövall
406,0 mnkr
29
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Institutionen för odontologi
Agneta Holmäng
Jane Carlsson
340,6 mnkr
19
Annika Ekestubbe
Agneta Robertson
165,3 mnkr
9
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Ingela Lundgren
Karin Ahlberg
265 (varav 7 adjungerade utan lön) 227 (varav 20 adjungerade utan lön) 441 (varav 21 adjungerade utan lön) 312 (varav 19 adjungerade utan lön) 119 (varav 13 adjungerade utan lön) 134 (varav 10 adjungerade utan lön)
151,4 mnkr
7
Doktorsexamina
antal anställda 2010-2011 Antal refereegranskade artiklar + forskningsöversikter1)
Antal anställda1)
2007 2008 2009 2010 2011 Institutionen för biomedicin
267
258
259
277
211
Institutionen för kliniska vetenskaper
529
513
542
618
773
procentuell förändring från föregående år Årsarbete2) procentuell förändring från föregående år
2011
2010
1650
1617
2,0
2,4
1368
1337
2,3
2,9
antal årsarbeten per personalkategori1)
Institutionen för medicin
560
568
611
519
564
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
363
341
405
406
384
undervisande personal
482
405
448
506
Institutionen för odontologi
116
109
101
108
114
annan undervisande och forskande personal
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
86
113
106
86
106
administrativ personal
247
229
teknisk personal
211
220
Summa fakulteten
1921 1902 2024 2014 2152
1) Uttag från Göteborgs universitets publikationsdatabas (GUP) 2 februari 2012
1) Inklusive externfinansierade adjungerade utan lön (oavlönade från Göteborgs universitet) 2) Exklusive externfinansierade adjungerade utan lön (oavlönade från Göteborgs universitet)
Röster från det gångna året |
15
Grundutbildningsprogram Apotekarprogrammet Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Barnmorskeprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Dietistprogrammet Folkhälsovetenskapligt program Logopedprogrammet Läkarprogrammet Receptarieprogrammet Röntgensjuksköterskeprogrammet Sjukgymnastprogrammet Sjukhusfysikerprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Specialistsjuksköterskeprogrammet Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet
Utbildningsuppdrag Utfall av Sahlgrenska akademins uppdrag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2009-2011 avseende helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad.
94%
3834 3602
2011
96%
3645 3492
2010
95%
3508 3330
2009 Helårsstudenter
Helårsprestationer
Utbildning på forskarnivå Antagning till utbildning på forskarnivå 2009-2011
191
2011
Masterprogram Affärsskapande och entreprenörskap inom biomedicin Folkhälsovetenskap med hälsoekonomi
146 168
2010 2009
Söktryck - antal sökande i första hand per plats Utbildningsprogram HT2011 HT2010 HT2009
Män
Kvinnor
Doktorsexamina 2009-2011
Sjukgymnastprogrammet
17,46
18,54
17,41
Dietistprogrammet
14,43
15,85
16,40
2011
Läkarprogrammet
8,9
11,67
10,64
2010
Sjuksköterskeprogrammet
8,76
9,74
8,78
Tandhygienistprogrammet
6,85
7,10
6,65
109 147 143
2009 Män
Kvinnor
Kompletterande utbildning för läkare, sjuk sköterska och tandläkare med utbildning från tredje land, höstterminen 2011 Läkare Sjuksköterska Tandläkare
Internationell mobilitet Utresande
Inresande
Totalt antal sökande
88
32
48
Studenter
200
71
varav behöriga
68
24
39
Doktorander
14
10
Antagna
16
24
12
Lärare
111
36
16 | Röster från det gångna året
Bidrag under 2011 - ett urval Eva Andersson, Elmir Omerovic och Fredrik Bäckhed, institutionen för medicin, fick totalt nära tio miljoner kronor från AFA Försäkring. Stödet ska öka kunskaperna om skiftarbetande kvinnors hjärthälsa, nya sätt att förebygga hjärtsjukdom och det mystiska fenomenet Broken Heart Syndrome. Två forskare fick totalt tio miljoner i anslag från Ragnar Söderbergs stiftelse. Fredrik Bäckhed vid institutionen för medicin fick drygt 6,5 miljoner kronor till sin forskning om interaktionen mellan bakterieflora och diet vid utvecklingen av metabola sjukdomar. Sara Lindén vid institutionen för biomedicin, tilldelades nära 3,5 miljoner till sin forskning om reglering och förbättring av mucosala ytors försvar mot infektion. Gunnel Hensing, institutionen för medicin, fick 5,5 miljoner kronor för att under tre år bygga upp en större databas i studien Kvinnor och alkohol i Göteborg från Vetenskapsrådets stöd till vetenskaplig utrustning och infrastruktur. Ann-Charlotte Almstrand vid institutionen för medicin fick 2,6 miljoner kronor under tre år från Formas för att studera luftvägsinflammation kopplat till exponering av ozon.
stöd till sin forskning om njursjukdom och Martin Lagging vid institutionen för biomedicin som fick totalt nästan 9 miljoner kronor i bidrag för studier om hepatit C, varav hälften är bidrag för anställning som forskare. Två forskare vid Sahlgrenska akademin fick anslag från Vetenskapsrådet i utlysningen inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Det var Anna Bas, institutionen för biomedicin, som fick 2,2 miljoner kronor för studier av geners roll i tarmslemhinnans immunologi, samt Pentti Tengvall, institutionen för kliniska vetenskaper, som tilldelades 3 miljoner kronor för ett forskningsprojekt om hur mild värmebehandling kan minska immunreaktivitet och förbättra läkning av biomedicinska metalloxider. Två forskare fick betydande anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse: Sven Enerbäck fick 42 miljoner kronor för en studie om brun fettväv och Gunnar C Hansson 28 miljoner kronor för att studera bakterier i tjocktarmen som kan ha betydelse för fetma och tarmsjukdomar. Fem forskare vid Sahlgrenska akademin får dela på totalt 15 miljoner kronor i anslag från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
Forskare i Göteborg fick totalt 33,4 miljoner kronor från Cancerfonden. Även Johan Janssons stiftelse stödde cancerforskningen i Göteborg med drygt en halv miljon kronor, liksom Barncancerfonden, som gav totalt strax över 5 miljoner kronor till fyra cancerforskare. Vetenskapsrådets utlysning inom medicin och hälsa gav totalt 138 miljoner kronor till forskning vid Sahlgrenska akademin, vilket placerade Göteborgs universitet i topp tre bland svenska universitet. Bland de forskare som fick stöd fanns Sven-Olof Olofsson vid institutionen för medicin, som fick 6,5 miljoner kronor för cellulära studier med betydelse för insulinresistens och kardiovaskulär sjukdom, Jenny Nyström vid institutionen för neuroveten skap och fysiologi som fick 5 miljoner kronor i
Gunnar C Hanssons forskargrupp fick cirka 4,5 miljoner kronor från amerikanska NIH för att studera slemlagrets koppling till kroniska tarmsjukdomar. Mikael Landén kommer under fem år att få totalt 20 miljoner kronor i anslag från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Projektet handlar om att hitta en metod för att skräddarsy psykiatrisk behandling med hjälp av laboratorieanalyser. Sju forskare knutna till Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet beviljades anslag i Vetenskapsrådets utlysning Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården. De sju forskarna får totalt strax över 11 miljoner kronor ur utlysningen. Xiaoyang Wang, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, fick ett anslag från Bill and Melinda
Gates Foundation. Hon forskar bland annat om hur hjärnskador uppstår hos fostret och hos nyfödda barn vid för tidig födsel. I ett första skede ger anslaget 100 000 US-dollar, med möjlighet till ytterligare 1 miljon US-dollar efter ett år. AFA försäkring ger anslag till tre forskare vid Sahlgrenska akademin. Olov Ekwall får 2 miljoner kronor till sin forskning om effektivare behandling vid autoimmuna sjukdomar. Bertil Rydenhag får 1,5 miljoner för att studera överlevnad och funktionshinder efter operation av hjärntumörer. Inga-Lill Mårtensson-Bopp får 2,5 miljoner för att undersöka betydelsen av olika typer av B-celler för uppkomst av ledgångsreumatism. Kristina Holmgren och Gunnel Hensing har tillsammans med Lotta Dellve fått drygt 1,2 miljoner kronor av Försäkringskassan för sitt projekt om arbetsrelaterad hälsa. Studien handlar om två parallella aspekter av den arbetsrelaterade hälsan: att vara i arbete med eller utan hälsoproblem, och att återgå till arbete efter att ha varit sjukfrånvarande. Claes Gustafsson har fått 11 miljoner kronor i anslag från Europeiska forskningsrådet. Målet är att förstå hur stabiliteten i mitokondriernas RNA regleras i mammala mitokondrier. Drottning Silvias Jubileumsfond tilldelar Marja Tengvall, vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, 100 000 kr för projektet ”Kroppssammansättning under graviditet, postpartum och hos det nyfödda barnet”.
Röster från det gångna året |
17
Priser och utmärkelser under 2011 - ett urval Synskadades Riksförbund tilldelade årets Ögonvårdspris till Ann Hellström. Hon forskar om synskador som förtidigt födda barn riskerar att få. Christopher Gillberg fick det Söderbergska priset i medicin, med en personlig prissumma på 1 miljon kronor. Han fick priset för sitt banbrytande arbete inom det neuropsykiatriska forskningsområdet. Det Söderbergska priset är ett av landets största vetenskapliga utmärkelser. Tomas Albrektsson valdes in som hedersledamot i British Society for Specialist Prosthodontic Disciplines och fick även under året utmärkelsen the Gold Medallion Award från American Prosthodontic Society.
Årets mottagare av Eric K. Fernströms pris vid Göteborgs universitet var Henrik Zetterberg. Motiveringen lyfte fram Henrik Zetterbergs senaste resultat, som utvecklar möjligheten att med hjälp av biologiska markörer avslöja om en patient visar förstadier till Alzheimers. Anna-Karin Sjögren var årets mottagare av Assar Gabrielssons Pris. Hon fick priset för sin avhandling som ger ökad kunskap om hur olika cancerformer utvecklas och upptäckt av möjliga måltavlor för cancerbehandling. Helena Johansson var en av årets två mottagare av ESCEO-Amgen Fellowship Award. Hon fick priset för sitt arbete med att utveckla ett riskbe-
dömningsinstrument för benfrakturer. Priset delas ut av organisationen ESCEO - European Society for Clinical and Economic Aspects of Osteoporosis and Osteoarthritis. Prissumman är på cirka 315 000 kronor. Per-Ingvar Brånemark vann Europeiska uppfinnarpriset, European Inventors award, i kategorin ”livstidsprestation”. Han prisades av Europeiska patentverket (EPO) för sin utveckling av osseointegration, en metod som går ut på att förankra proteser direkt i skelettet.
Nya professorer, adjungerade professorer och gästprofessorer Nya professorer 2011 Marie Berg, professor i vårdvetenskap med inriktning mot reproduktiv och perinatal hälsa Klas Blomgren, professor i pediatrik med särskild inriktning mot hjärnskadeforskning Anna Forsberg, professor i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, särskilt klinisk HIV-forskning Maria Falkenberg Gustafsson, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap Michael Fu, professor i kardiologi med särskilt inriktning mot hjärtsvikt Carina B Johansson, professor i odontologisk materialvetenskap Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik, särskilt rna-epigenetik Gunilla Krantz, professor i folkhälsovetenskap med inriktning mot genus och hälsa
18 | Röster från det gångna året
Göran Landberg, professor i patologi Margret Lepp, professor i vårdvetenskap med inriktning mot vårdpedagogik Samuel Lundin, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap Ralph Peeker, professor i urologi Sven-Erik Ricksten, professor i anestesiologi och intensivvård Ingela Skärsäter, professor i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Ulla Svantesson, professor i fysioterapi Bo Söderpalm, professor i psykiatri med inriktning mot missbruk/beroende Margda Waern, professor i allmän psykiatri med särskild inriktning mot suicidologi Johan Wessberg, professor i neurofysiologi, särskilt tillämpad neurocybernetik Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, särskilt tidig diagnostik av neurodegenerativa sjukdomar
Nya adjungerade professorer 2011 Ingegerd Adlerberth, adj professor i klinisk bakteriologiLars Edgren, adj professor i vårdvetenskap Björn Eliasson, adj professor i invärtesmedicin, särskilt diabetologi Ronny Gunnarsson, adj professor i allmänmedicin Karin Sundfeldt, adj professor i obstetrik och gynekologi Nya gästprofessorer 2011 Per Aagaard, gästprofessor i biomekanik Karin Kjellgren, gästprofessor i omvårdnad
Pensionerade professorer 2011 Björn Biber, professor em i anestesiologi och intensivvård Gunnar Bjursell, professor em i molekylärbiologi Göran Bondjers, professor em i kardiovaskulär forskning Jörgen Ekström, professor em i farmakologi Jan Holmgren, professor em i medicinsk mikrobiologi Jan-Olof Karlsson, professor em i histologi Stig Karlsson, professor em i oral protetik Ulf Lekholm, professor em i odontologisk implantatkirurgi Anders Linde, professor em i oral biokemi Bengt Mohlin, professor em i ortodonti Claes Reit, professor em i endodonti Karl Swedberg, professor em i medicin
Extern kommunikation i siffror Genom en mängd proaktiva pressaktiviteter samt kontaktförmedling har nyheter om Sahlgrenska akademins verksamheter rapporterats via 749 införanden i landets 30 största riksmedier vilket ger sannolika kontakttillfällen på 58,8 miljoner. Källa: Infopaq
Ett 20-tal populärvetenskapliga arrangemang har besökts av drygt 1 900 personer. Webbplatsen sahlgrenska.gu.se hade 216 000 unika besökare.
Nya docenter 2011 Bernt Alm, docent i pediatrik Pontus Almer Boström, docent i medicin, särskilt molekylär medicin Marita Andersson Grönlund, docent i oftalmologi Charlotta Aronsson Movitz, docent i medicinsk mikrobiologi Carl Johan Behre, docent i medicin Fredrik Blomstrand, docent i neurobiologi Malin Bäckström, docent i medicinsk och fysiologisk kemi Göran Carlsson, experimentell pediatrik Kristoffer Derwinger, docent i kirurgi Katarina Ejeskär, docent i experimentell klin genetik Marie-Charlotte Ericson, docent iexperimentell psykiatri Mårten Falkenberg, docent i experimentell radiologi Göran Garellick, docent i ortopedisk kirurgi Tomas Gilljam, docent i kardiologi Inger Gjertsson, docent i reumatologi Anna Gordh, docent i experimentell psykiatri Ingela Hammar, docent i fysiologi Bengt Hasséus, docent i oral diagnostik Bill Hesselmar, docent i pediatrik Elisabet Jerlhag, docent i farmakologi
Claes Jönsson, docent i kirurgi Marie Lagerquist, docent i experimentell medicin, särskilt endokrinologi Sara Lindén, docent i medicinsk o fysiologisk kemi Helena Lindgren, docent i omvårdnad Anna Lundgren, docent i immunologi Chatarina Löfqvist, docent i experimentell oftalmologi Margit Mahlapuu, docent i medicin, särskilt molekylär medicin Jonas Melke, docent i neurofarmakologi Ulf-Henrik Mellqvist, docent i medicin, särskilt hematologi Sven Nelander, docent i medicin, särskilt molekylär medicin Bengt Rundqvist, docent i kardiologi Ulrika Rüetschi, docent i experimentell klinisk kemi Riadh Sadik, docent i medicin, särskilt gastroenterologi Ruijin Shao, docent i fysiologi Stina Simonsson, docent i cellbiologi Klara Sjögren, docent i molekylär medicin Kajsa Sjöholm, docent i medicin, särskilt molekylär medicin
Thomas Skoglund, docent i neurokirurgi Hans Strid, docent i medicin, särskilt gastroenterologi Gunnar Svensson, docent i thoraxkirurgi Diana Swolin Eide, docent i pediatrik Jin Tao, docent i reumatologi Åsa Torinsson Naluai, docent i experimentell klinisk genetik Tommy Westerlund, docent i samhällsfarmaci Sara Windahl, docent i experimentell medicin,endokrinologi Xiang Zou, docent i immunologi Anna-Lena Östberg, docent i odontologisk beteendevetenskap
Röster från det gångna året |
19
Resultaträkning 2010-2011 (mnkr) Verksamhetens intäkter
bidragsinkomster 2011 (tkr) 2011
2010
Anslag/förskott
774
762
Vetenskapsrådet
ALF- och TUA-anslag
477
473
Cancerfonden, RMC
32 797
63
62
EU-organ
24 896
164
148
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF
19 089
91
70
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetensk., FAS
18 640
Hjärt-Lungfonden, SNHL
16 505
Barncancerfonden
16 473
Uppdrag Försäljning Inkomst av indirekta kostnader och interna bidrag Bidrag
Externa givare 146 251
583
561
Finansiella intäkter
0
6
Periodisering pågående uppdrag
3
-11
Västra Götalandsregionen/övr landsting, kommuner
16 235
Täckning avskrivning bidragsfinansierade anläggningar
29
29
Jublileumskliniken
14 053
Avsättningar bidragsfinansierade anläggningar
-34
-32
Ingabritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse
13 953
2 150
2 068
Universitet och högskolor, svenska
13 488
VINNOVA
12 092
FORMAS
11 548
Kammarkollegiet
11 180
Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader
-815
-771
-81
-73
Övriga driftskostnader
-299
-283
SIDA
ALF- och TUA-anslag
-477
-473
Övriga statliga myndigheter
Indirekta kostnader och interna bidrag
-244
-192
Övriga bidragsgivare
Lokalkostnader
-134
-126
Summa, bidragsinkomster
0
0
Doktorander/Utbildningsbidrag
Finansiella kostnader Avskrivningar
Summa kostnader
-47
-45
-2 097
-1 963
15
20
Transfereringar Erhållna medel Lämnade bidrag
-30
-34
Summa transfereringar
-15
-14
Årets kapitalförändring
38
91
Ragnar Söderbergs stiftelse
4 190 15 495 192 026
583 411
Not: Bidrag från Kammarkollegiet ingår.
Ekonomiska transaktioner, Chalmers och Västra Götalandsregionen (mnkr) Inkomster Utgifter Chalmers Västra Götalandsregionen
20 | Röster från det gångna året
4 500
7,5
6,4
128,2
58,6*
*) Tillkommer 476,8 mnkr i ALF- och TUA-ersättning