HAR DU FÅTT KVICKSILVER PÅ HJÄRNAN? Historien om en arbetsmiljöskandal och ett folkhälsoproblem", av

Tidigare utgivet av Margaretha Molius

Kvicksilver i amalgam: en arbetsmiljörisk: enkät tandvårdspersonal 1990-1992 / Margaretha Molius, Ann-Marie Nilsson (1992)

Var så god nästa (2011)

www.ebesförlag.se 1:a upplagan, 1:a tryckningen Har du fått kvicksilver på hjärnan?

Copyright © 2019 Margaretha Molius Ansvarig utgivare: Ebes förlag Omslagslayout © Eva-Karin Berglund Foton: © Christer Malmström Omslagsbild: Shutterstock Tryck av DH Printing house, Lettland ISBN: 978-91-88187-68-0 (tryckt bok) ISBN: 978-91-88187-69-7 (e-bok)

H AR DU FÅTT K VICKSILVER PÅ H JÄRNAN ?

Historien om en arbetsmiljöskandal och ett folkhälsoproblem

Margaretha Molius

Alla sanningar går igenom tre stadier.

Först blir de förlöjligade.

Sedan blir de våldsamt motarbetade.

Slutligen blir de accepterade som alldeles självklara.

Arthur Schopenhauer

Förord

H

ur är det möjligt att ett samhälle som anser sig demo­ kratiskt har tillåtit användningen av ett av jordens farligaste gifter som tandfyllningsmaterial?

Redan då den världsberömde kemisten i Tyskland, Alfred Stock, var i Lund och föreläste för både kemister och tandläkare i början av 1930-talet fanns det starka invändningar mot amalgam. Det var framför allt kemisterna som insåg faran, men trots att tandläkarna saknar den toxikologiska kunskap som kemisterna har vann ändå deras val av tandlagningsmaterial när Folktandvården inrättades i slutet av 1930-talet.

Den tro som tandläkarna hade om amalgamets stabilitet var en ren vantro, vilken fick breda ut sig utan att bli ifråga­ satt. När allmänheten i slutet av 1970-talet själva började se kopplingar vid olika symtom till sina amalgamfyllningar startade klappjakten på dem som blivit sjuka. En klappjakt som starkt påminner om den häxjakt som bedrevs mot andra auktoriteter flera hundra år tidigare. De som visste hur man kunde använda örter till olika sjukdomstillstånd blev farliga för samhället och torterades och brändes på bål. I dagens samhälle sker samma sak men utan de yttre attri­ buten. Man kan förgöra kunniga budbärare på mer än ett sätt.

Denna bok ger en beskrivning av hur de som varit pålästa och lämnat korrekt information och varningar fullständigt 5

har idiotförklarats av vår tids präster och prelater. Flera ur det vetenskapliga etablissemanget hade allt att förlora om sanningen kom fram.

När patienter som insjuknat av sina kvicksilverläckande fyllningar samlades till en egen organisation, kallad Tand­ vårds­skadeförbundet (1978), blev de föremål för en liknande häxjakt som den som bedrivits på 1600-talet. Den ena utredningen efter den andra visade att amalgamet inte var så stabilt som användarna påstod, men man fortsatte ändå envist att förneka de vetenskapliga resultat som redovisades.

När man inledningsvis på 1980-talet erkände att amalgam var ett ur toxikologisk synpunkt olämpligt material, som inte borde användas på barn, gravida eller särskilt känsliga personer, trodde alla att det nu skulle bli slut på användningen. Först trettio år senare, 2009, kom det förbud mot kvicksilver som innebar dödsstöten för användningen av amalgam. Trots detta förbud hävdar en del tandläkarprofessorer att beslutet enbart är taget på grund av miljöhänsyn, trots att beslutet innefattar samma varningar som gavs för trettio år sedan. Amalgamförespråkarna har inte kunnat ge en enda vettig förklaring till varför människor inte ingår i miljön eller i kretsloppet för vår existens.

Vilka ekonomiska intressen som har styrt denna segdragna kamp, där människoliv har offrats på ett utstuderat sätt, är oklart.

När det gäller den psykiska ohälsa som är så utbredd i vårt samhälle i dag, de neurologiska sjukdomarnas ökning, alla barn med bokstavsdiagnoser samt övrig ohälsa där man inte vet bakgrunden, har man aldrig funderar över hur pa6

tienten ser ut i munnen. Det finns knappast en journal där man redovisar hur tänderna har lagats. Ingen inom läkarkåren verkar ha funderat över vad mödratandvården och allmän amalgambelastning, ända från fosterstadiet, har resulterat i när det gäller människors ohälsa.

Det skamligaste är det totala ointresset för hur tandvårds­ personal som arbetat med detta giftiga ämne har felinformerats under hela amalgamepoken och hur de som insjuknat har behandlats. Sättet att agera mot dem och försöken att mörka riskerna har varit fullständigt katastrofala för de enskilda i tandvårdspersonalen. Trots att det finns lagstiftning angående arbetsmiljö har riskerna inte tagits på allvar. Efter amalgamförbudet har myndigheten tagit bort de anvisningar som fanns, samtidigt som ingen information givits om riskerna med puts och bortborrning av gamla fyllningar.

I stället för att agera som medicinalrådet Viking Falk sade efter den första utredningen: ”Vi har gjort fel och skall rätta till det”, har Socialstyrelsen och andra intressen, genomtänkt och planerat, agerat på motsatt sätt.

Frågan som kvarstår efter alla dessa år och utredningar är varför inget hände. Trots att det redan år 1998 framkom i Forskningsrådsnämndens (FRN) slutsatser att det inte finns någon nedre gräns där kvicksilver kan anses ofarligt, samt att läkare skulle beakta denna exponering av amalgam vid oklara sjukdomstillstånd, hände inget i utbildningen av läkare och tandläkare. Den synnerligen allvarliga kritiken som FRN sände med till politikerna var att man konstaterade att det förelåg en utbredd benägenhet att åsidosätta 7

det vetenskapligt kritiska förhållningssättet både hos forskare och finansiärer på området!

Frågan är om våra folkvalda har läst kritiken då de fortsatte att lyssna på amalgamförespråkarnas försvar för en sjuk sak. Rapporten var klar 1998 och man lät det gå nio år utan att man stoppade amalgamhanteringen. Tonen skärptes ytterligare i utredningen Dentala material och Hälsa (2003) som Socialdepartementet och regeringen beställt men lät ligga på hyllan. Notan för denna underlåtenhet innebär att fler har insjuknat eller påverkats till det sämre genom eftergifter mot en kår som inte haft samhällets bästa för ögonen.

Kopplingen till ekonomiska intressen från dental- och läkemedelsindustrin går inte att bortse ifrån, särskilt inte mot bakgrund av slutsatserna i FRN och tidigare varningar som lobbying i EU-parlamentet.

Boken är en genomgång av författarens drygt trettio­åriga engagemang i amalgamfrågan. (I slutet av boken finner du en innehållsförteckning) Kampen började som ett försök att få resultat i några tandsköterskors förtvivlade rop på hjälp i en tid då arbetsmiljön var på dagordningen. Detta utvecklades till en livsavgörande kamp för alla dem som inte fick sina röster hörda då de mäktiga byråkraterna tillsammans med andra till varje pris skulle tysta kritiken mot amalgamet. Denna kamp, att få tandsköterskornas arbetsskador godkända samt att patienterna skall få rätt till korrekta diagnoser, är inte över än.

Margaretha Molius Juni 2019 8

Inledning

E

fter att ha arbetat med kvicksilverproblemen, både för de tandvårdssjuka, de amalgamskadade och för de kvicksilverförgiftade tandsköterskorna under mer än trettio år är det dags att summera detta på något sätt. Ett genomgående tema i denna berättelse är hur okänsliga myndigheterna har varit både för vad politikerna har beslutat och hur man har behandlat dem som helt oförskyllt har drabbats av att inflytelserika grupper inte hållit sig till fakta. Envist har de framfört uppfattningar som inte haft stöd i vetenskapen. Detta framgick tydligast i Forskningsrådsnämndens genomgång där man konstaterade att från odontologernas sida hade man allvarligt åsidosatt det vetenskapligt, kritiska förhållningssättet. Det allvarligaste med denna och annan kritik är att en myndighet som Social­styrelsen inte har levt upp till sina grundläggande krav på att skydda människors liv och hälsa, utan låtit andra hänsynstagande avgöra beslut och åtgärder, ofta mot de fattade riksdags- och regeringsbesluten.

Samhällskostnaderna för detta agerande är enorma, men värst är det för alla de människor som inte fått möjlighet att delta i samhället på de lika villkor som alla skall vara berättigade till. Domen över detta agerande kommer att bli hård när forskare går igenom fakta över hur denna fråga har hanterats. Då räcker det inte med påståenden ”att jag gjorde bara vad jag blev tillsagd” eller ursäkter om att man 9

bara var en underordnad tjänsteman. Det är svårt att inse att det frodas så mycket feghet på olika plan i ett demokratiskt samhälle att det innebär att man gör avkall på kraven på opartiskhet och civilkurage. Samtidigt har vi sett att det motsatta förhållandet har gällt när vårdgivare, forskare och andra har försatt sig i svåra dilemman just av den anledningen att de försökt få rätsida på ett allvarligt samhällsproblem. De som gjort så skall ha all heder av sina insatser.

Tillbakablick När jag hade lämnat över ansvaret som Tandvårdsskade­ förbundets ordförande efter tjugotre år, och som tidigare sekreterare under drygt fem år, blev det tid att rensa i det material jag hade samlat på mig. Det innebar att när Uppdrag Granskning hösten 2018 hörde av sig angående tandvårdspersonalen var det en ödets skickelse att jag hade börjat gå igenom det som jag sparat och fortfarande har minne av.

Detta är min historia och den som anser att det inte stämmer enligt sin egen upplevelse får överse med det. Jag redovisar för mitt arbete både i Tandvårdsskadeförbundet, för de sjuka tandsköterskorna där jag varit samordnare för gruppen sedan starten 1986, och för andra aktiviteter för de amalgamsjuka människorna. Detta hör ihop med andra miljöengagemang som jag haft under åren. Under alla dessa år har jag haft ett intensivt och givande samarbete med en mängd politiker, både på riksplanet och i regionerna. Det 10

har under åren visat sig att den som varit mest aktiv på alla plan har varit riksdagsledamoten Siw Persson som även efter tiden i riksdagen under årtionden har engagerat sig i våra frågor på alla nivåer.

Det är inte enkelt att sammanfatta över trettio års arbete på ett sätt som blir begripligt och har någon slags kontinuitet, pärmarna med material är många, minnena likaså. Jag har kontrollerat mina uppgifter med Ann-Marie Nilsson i Luleå som jag har samarbetat med från början när det gäller personal inom tandvården. Det är märkligt att hur många brev och uppvaktningar vi än gjorde för de sjuka tandsköterskornas räkning, så finns vissa av dessa uppvaktningar kvar i minnet, antingen som positiva eller negativa erfarenheter. Besöket hos arbetsmarknadsminister Mona Sahlin hade jag förträngt, medan mitt spontana möte med Ingela Thalén har en egen plats i mitt minne. Jag sprang i fatt henne på Drottninggatan i Stockholm och vi hade ett mycket bra samtal. Brevet som hon senare skrev till mig andades tilltro till vad vi berättat.

Professor Fredrik Berglund och docent Mats Hanson har varit ovärderliga i kampen för rättvisa åt tandsköterskorna.

Ulf Bengtsson, forskningsingenjör i Linköping, har letat fakta åt oss lika länge som vi har arbetat med arbetsskade­ frågan. De gamla professorerna som en del minns som besvärliga har jag upplevt på ett helt annat sätt. Professor Lars Friberg visade sig bli en verklig bundsförvant och gjorde en viktig riskvärdering åt oss och de fackliga företrädarna. Vi träffades ett antal gånger efter det att den gjordes och han var en av dem som stod på vår sida efter 11

att vi redovisat fakta om arbetsmiljön. Hans slutsatser efter genomgången var en svidande vidräkning mot dem som haft det ansvaret, men inte levt upp till kraven.

Många andra har haft framträdande roller i detta drama då vi ständigt har fått kämpa mot det ständiga förnekandet av riskerna för personalen i tandvårdsteamet. De är inte glömda, alla de som varit med om att redovisa våra arbetsmetoder. Vad som hänt med dem som varit delaktiga i att det nu forskas i hela världen om tandvårdspersonalens riskabla hantering av kvicksilver vet vi inte alltid. De tidiga kämparna som tandsköterskorna Ing-Britt Ohnell, Monika Karlsson Sommerstrand, Siw Jaumann, tandvårdsläraren Sonja Bäckström, tandläkare Olle Redhe, överläkare Bo Nilsson, läkarna Britt Ahlrot Westerlund, Tatiana Drachmann, för att nämna några av dem som var med från början, fick aldrig uppleva genombrotten i Norge. Där fick flera tandsköterskor sina arbetsskador godkända på 2000-talet. Jag kan inte låta bli att citera vad professorn och neurologen Patrick Störtebecker sa när vi vid ett stort offentligt möte i LO-huset 1992 presenterade vår rapport: Kvicksilver i Amalgam en arbetsmiljörisk: Ni har gjort det ingen annan i hela världen gjort, det kan ingen ta ifrån er. Ni har visat att det inte är riskfritt att använda amalgam för personalen och att det därmed också är en fara för patienterna.

Hans ord värmde.

Hans analys stämde och nu kommer det fler och fler rapporter som ger oss rätt. Det som saknas är ett genombrott för den förgiftade personalen i Sverige och ett erkännan12

de av patienternas problem. Den senaste rapporten, men inte den sista i raden, är en norsk rapport där forskare som Björn Hilt, Ulf Lindh, Jan Aaseth, Maryam Dadar tillsammans med Geir Björklund har gått igenom den nya forskningen som föreligger när det gäller effekterna av kvicksilverexponeringen av tandvårdspersonal. Den publicerades i Basic Clin Pharmacol Toxicol (2019: 1-2) Vid genomgången av arbetet med denna bok har jag för­ djupat mig i äldre och nyare böcker, vetenskapliga artiklar, brev och debattartiklar, samt försökt hitta tillbaka i minnets vrår. Det har funnits tillfälle då jag inte har hittat namnen på de agerande, men jag hoppas att berättelsen ändå skall vara så rättvisande som möjligt. Det är naturligtvis omöjligt att komma ihåg allt som hänt under åren, men min avsikt är att på något sätt pränta ned de viktigaste händelserna i denna kamp för rättvisa, och för ett erkännande av en stor grupp människor som behandlats, och fortfarande behandlas, som samhällets spetälska.

13

14

Amalgamkrigen

Det första amalgamkriget på 1800-talet

D

etta är historien om hur en relativt liten men inflytelserik grupp, under ett par århundrade, har påverkat länders befolkning på ett sätt som har fått oerhörda konsekvenser på individ- och samhällsnivå. Vem kunde tro att de franska bröderna Crawcours amalgamblandning av silver och kvicksilver skulle bli en sådan framgång inom tandvården att det skulle dröja nästan tvåhundra år innan amalgam förbjöds i Sverige. Först efter det att EU 2009 beslutat att all kvicksilveranvändning skulle upphöra genom­fördes förbudet även i Sverige.

Försök med att laga tänder med olika legeringar av metall blandat med kvicksilver påbörjades redan i början av 1800-talet. Gamla mynt filades ned och användes tillsammans med kvicksilver för att blandas till den massa som fick beteckningen amalgam. Under århundraden har man varierat inblandningen av bly, silver, koppar, tenn och senare också kadmium. Variationerna har varit många och påståenden om risker och riskfrihet likaså.

Det första amalgamkriget började i USA. Det startade då bröderna Crawcours amalgam infördes under mitten av 1800-talet. De seriösa tandläkarna insåg riskerna och ansåg att produkten skulle förbjudas. Den tandläkarorganisation som förde kriget mot kvacksalvarna förlorade kampen 15

då det fanns stora pengar i amalgamanvändningen redan då. Vid sekelskiftet 1800-1900-talet trodde man sig ha funnit det perfekta amalgamet. Trots att man redan från början insåg att inblandningen av kvicksilver kunde skapa problem, genom att det kunde ge upphov till förgiftning, blev kvicksilver med inblandning av silver det allmänt förekommande tandlagningsmaterialet. Uttrycket kvacksalveri kommer ursprungligen från ordet kvicksilver och är en utmärkt beskrivning av vad det hela handlar om, även om stora grupper fortfarande påstår att materialet är ofarligt. I USA används uttrycket silverfillings fortfarande trots att det korrekta uttrycket borde vara mercuryfillings.

Vill du läsa hela boken?

Köp den till bästa pris hos www.ebesforlag.se Finns även hos Bokus, adlibris m.fl.

16

Material och referenser

Jag hade under många år allt material för tandvårdspersonalens arbetsgrupp i bostaden. Det är mycket material och spännande att gå igenom. Problemet är att sortera så att det blir användbart. Handlingarna skänks till Trollhättans lokal­arkiv för att forskare och allmänheten skall kunna hitta uppgifter i framtiden. Materialet är av historiskt värde på samma sätt som asbestproblemen var på NOHAB. I boken tas en hel del skrivelser och brev upp, alla finns inte med i referenslistan då det handlar om alltför många, men för den som är intresserad av att läsa dessa finns de att söka hos respektive myndighet.

Källor: Rapporter från Socialstyrelsen m.m: Kontroll och tillsyn av dentala material Socialstyrelsen Ds 1986: 21987 Kvicksilver/amalgam hälsorisker SOS 1987:10 Möjlighet att avveckla amalgam som tandfyllnadsmaterial SOS Ds 1992:95 Blir man sjuk av amalgam?: rapport från Socialstyrelsens expertgrupp. (1994). Stockholm: Socialstyr.

Nováková, Vera (red.) (1998). Amalgam och hälsa: risker i ny belysning. Stockholm: Forskningsrådsnämnden (FRN) 17

Dentala Material och Hälsa SOU 2003: 5. Dental materials and health: including a summary in English and an overview of scientific literature. (2003). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer Litteratur: Dentala material och ohälsa. D.1, biomedicinsk bak­grund till diagnos och behandling för patienter drabbade av biverkningar från dentala material: laboratoriemetoder för diagnosstöd och utvärdering/Ulf Lindh .... - 2009. - ISBN: 91-631-8283-1 (inb) Dentala material och ohälsa. D.2, Odontologisk behandling av patienter drabbade av biverkningar från dentala material/ Romuald Hudecek, Jarmila Procházková och Sami Sandhaus. - 2006. - ISBN: 91-631-8284-X (inb) Klassifikation av sjukdomar 1987 Systematisk förteckning. 1. uppl. (1986). Stockholm: Socialstyr.

Metaller, hälsa, miljö: konferens i Uppsala om metallers inverkan på människa & miljö. (1997). Uppsala: Metallbiologiskt centrum ISBN 91-576-5394-1 Eriksson, Lena (2000). Amalgam, hälsa & pengar. Växjö: Falktext Fager, Assar (2005) Amalgam - en demokratisk härdsmälta.

Tandvårdsskadeförbundet. ISBN 91-631-7837-0 Lidmark, Ann-Marie (2008). Är de verkligen sjuka?: beskrivning av elöverkänsliga och tandvårdsskadade i samhället: slutrapport från HET-projektet. Stockholm: HET-projektet 18

Lönnroth, E-C, Tandvårdspersonalens exponering för kvicksilverånga, olika skyddsåtgärder : arbetsmiljöförbättring av tandvården. - 1993 Lönnroth, E-C, Arbetsmiljöförbättring av tandvården : tandvårdspersonalens exponering för kvicksilverånga : olika skyddsåtgärder : en enkätstudie i Norrbotten samt en litteraturstudie / E-C Lönnroth. - 1993 Molius, Margaretha & Nilsson, Ann-Marie (1992). Kvicksilver i amalgam: en arbetsmiljörisk: enkät tandvårdspersonal 1990-1992. Trollhättan: M. Molius Molius, Margaretha (2011). Var så god nästa!. Trollhättan: Tandvårdsskadeförbundet. ISBN 978-91-976589-9-7 Störtebecker, Patrick (1986). Kvicksilverförgiftning från tand­amalgam: en fruktansvärd risk för människans hjärna.

Stockholm: Störtebecker Foundation for Research och flera böcker skrivna av honom.

Mats Hanson har utgivit ett antal skrifter som han delgett förbundet och som anmälts som bevismaterial för arbets­ skadorna till TCO-LO:s rättskydd.

Rapporten Kvicksilver i amalgam: en arbetsmiljörisk: enkät tandvårdspersonal 1990 - 1992 är utgiven av Tandvårdsskade­ förbundet 1992. I enkäten finns några hundra referenser för den intresserade. Den går att ladda ned på Tf:s hemsida.

19

Innehåll

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Tillbakablick. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Amalgamkrigen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Det första amalgamkriget på 1800-talet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Det andra amalgamkriget 1926 - 1943 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Det tredje amalgamkriget från 1978 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 till kvicksilverförbudet 2009 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Experimentet med befolkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Amalgamlagningar i förebyggande syfte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Barregårds undersökning av kvicksilverånga . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 på tandkliniker. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Forskaren och docenten Mats Hanson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Falsk information till personalen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Annan agenda än de politiska besluten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Strategirapport Norge. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Mitt uppvaknande 1985. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Riskerna med kvicksilver måste tas på allvar. . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Egna tidigare yrkeserfarenheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Röntgen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Tidig episod som elev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Akut sjuk i Umeå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Att inte få vara sjukskriven utifrån rätt diagnos. . . . . . . . . . . . . . . 53 Söka amalgamsanering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Utredning av Yrkesmedicin angående amalgamsanering. . . . . . . . . 55 Min amalgamsanering i Norge. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Tandläkarfusk vid sanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Patienternas kostnader. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 20

Slarviga saneringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Patienten kontra Försäkringskassan och Socialstyrelsen. . . . . . . . . . 65 Patienternas berättelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Socialstyrelsens tidiga utredningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Socialstyrelsens arbetsgrupp 1985 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 LEK-utredningen 1987. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Tandvårdspersonalgruppens arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Riksförsäkringsverket 1988. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Medicinalråd på Socialstyrelsen - Hans Sundberg. . . . . . . . . . . . . . 80 Riksdagsledamot Siw Persson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Tidiga kontakter med Socialstyrelsen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Kvicksilver i amalgam en arbetsmiljörisk 1990-1992. . . . . . . . . . . 87 Riskvärdering av Friberg 1990. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Magnus Nylanders forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Störtebecker om kvicksilvrets spridningsvägar i kroppen . . . . . . . . . 95 Hudpenetration av kvicksilver vid amalgamberedning. . . . . . . . . 103 Hänvisningstandläkare hjärntvättas, 1985. . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Amalgamhearing i riksdagen 1988. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 efter LEK-utredningens slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Riksdagsbeslut om bättre bemötande 1988. . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Tv-programmet ’Slaget om amalgamet’ 1990 . . . . . . . . . . . . . . . 112 Seminarium i riksdagen 1990 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Socialstyrelsens avsikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Lögner om kostnader och behovet av nya tandläkare. . . . . . . . . . . 120 Lena Erikssons ekonomisk genomgång av kostnader. . . . . . . . . . . 121 Amalgamets biverkningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Amalgamskadefonden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Några av de tandläkare som var emot amalgam och för sanering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Bobby Beckman. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Sten Olof Grönqvist. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Christer Malmström . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 21

Okunskap, vilseledning och fusk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Fusk med vetenskapliga rapporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Tandläkarna Bjerner och Hjelms vilseledande rapport . . . . . . . . . 136 Debatt i andrakammarsalen på riksdagen 1992 . . . . . . . . . . . . . 137 Konferensen State of the Art 1992. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Utredning från Socialstyrelsen Ds 1992:95. . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Blir man sjuk av amalgam? Socialstyrelsen 1994. . . . . . . . . . . . . 143 Ministerstyre. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Ärliga tjänstemän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Exempel på sabotage av beslut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Utredningar där vi på nåder fick delta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Medias ansvar och bakbundna journalister. . . . . . . . . . . . . . . . . 156 IAOMT-konferensen i Chicago 1993 och andra konferenser och seminarier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Amalgamkonferensen i Trier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Forskningsrådsnämnden utreder amalgamfrågan . . . . . . . . . . . . . 162 Rapport 1998:22. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Konferens i OXFORD år 2000. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 Dentala material och Hälsa, SOU2003:53 . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Uppvaktning av utbildningsminister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Anders Sundström 2003. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 NRK:s program Brennpunkt (2005-2006) . . . . . . . . . . . . . . . 173 Första godkända arbetsskadan och fallbeskrivningar. . . . . . . . . 181 Tordis Klausen och den första godkända arbetsskadan. . . . . . . . . . 183 Fallbeskrivningar av tandvårdspersonalens symtom . . . . . . . . . . . 184 Ärliga forskare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Försök att stoppa tandvårdspersonalens 198 rätt till dokumenterad arbetsskada. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Paret Lindbergs suspekta psykologiska utredning. . . . . . . . . . . . . . 200 Fler försök att stoppa arbetsskador. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 Anna-Greta Leijons utredning av farliga jobb. . . . . . . . . . . . . . . 206 Siw Jaumanns kamp för tandsköterskorna. . . . . . . . . . . . . . . . . . 206 22

Ulf Bengtsson − forskningsingenjör. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 Arbete med kvicksilver inom industrin i Kanada. . . . . . . . . . . . . 211 Myndigheters förnekande av arbetsskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 Symtomen godkända av Socialstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Diagnosen för och symtom på kvicksilverförgiftning . . . . . 219 Allmänt om kvicksilversymptomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 Vikten av att inta vitamin B12, folsyra, selen med flera. . . . . . . . 220 MS, Parkinsons sjukdom eller Myastenia Gravis . . . . . . . . . . . . . 222 och andra diagnoser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Diagnoser enligt Störtebeckers genomgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 och uppgifter från WHO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 Röntgen, rotfyllningar och sterilisering − arbetsmetoder förr. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 Rotfyllningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Fullt bett kontra proteser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 Sterilisering av instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234 Kemiska ämnen inom tandvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236 Fler arbetsmiljörisker inom tandvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239 Riskerna var helt okända för tandvårdspersonalen. . . . . . . . . . . . 240 Kontroll av kliniker och gamla kliniker som lämnats. . . . . . . . . . 241 Kvicksilver får inte finnas i arbetslokaler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 Förvaring av kvicksilver som kärnavfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Forskare utan förutfattade åsikter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Hudpenetration. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Brennpunkts Kvikksölvjentene och Kvikksölvbarna . . . . . . . . . 247 Godkända domar i Norge. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 Tandsköterskors berättelser bekräftar riskerna. . . . . . . . . . . . . . . . 249 Plötslig spädbarnsdöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 Kvicksilver i vacciner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 252 Socialstyrelsens agerande med hot om deslegitimering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 23

Läkaren Tatiana Drachmann . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 och socialstyrelsens oväntade besök. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 Tandläkare Thage Tadgaes besök av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 Socialstyrelsen och Försäkringskassan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 Tandläkare Irene Brednert . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 Medicine doktor Fredrik Berglund . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 och läkaren Einar Berg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 Metallers koppling till obotliga sjukdomar. . . . . . . . . . . . . . . . 265 Professor Boyd Haleys forskning om metaller . . . . . . . . . . . . . . . . 265 och obotliga sjukdomar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 Britt Ahlrot Westerlund och Birgitta Brunes MS-forskning. . . . . . 266 Parkinsons sjukdom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268 Melisatestet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 269 Överläkare i kemi, Bo Nilssons, bevisar att . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 kvicksilvret vandrar i kroppen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 Vidareutbildning av läkare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273 Miljödebatten kring kvicksilver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274 Kvicksilverinsamling av tidigare miljösynder. . . . . . . . . . . . . . . . 275 Andra engagemang inom miljöspektrat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278 Falska påstående angående kvicksilver och amalgam . . . . . . . . . . 279 Falsk giftinformation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280 Trollhättans förbränningsanläggning och krematorium. . . . . . . . . 280 Kvicksilverförbud 2009 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282 Amalgam − en demokratisk härdsmälta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283 Arbetsmiljörisker i andra yrken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284 Riksrevisionen 2010. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 285 Läkemedelsverket och Narkolepsi 2009. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 286 Kvicksilver i krematorier 2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 Ann-Marie Nilssons och mina föresatser. . . . . . . . . . . . . . . . . . 290 Hälso-Lasse har botat tusentals patienter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 292 Tidiga kontakter med ansvariga politiker . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294 Genomförandet av våra planer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 24

Debatter i radions program ’Klarspråk’ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 Deslegitimering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 296 Sjukvårdsminister Ingela Thalén. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 Sifo-undersökning 1993. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 298 Jäv och mutor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 Giftet i din mun. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301 Het-Projektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302 Amalgamenheter i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 304 Norrbottens läns landstings avtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 307 med patientutredningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 307 Hallands län, Älvsborgs län, Kalmar län . . . . . . . . . . . . . . . . . . 307 och stoppade amalgammottagningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 307 Debattcensur och fake news. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311 Debattcensur i tv-program och i radio. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311 Dentalföretaget Degussas lögner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 313 Dystra traditioner och en skamfylld epok. . . . . . . . . . . . . . . . . 316 Dystra traditioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 316 Narkolepsi och kvicksilver. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 318 Skamfylld epok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 319 Tandvårdsskadeförbundets ordförande 1993 - 2016. . . . . . . . . 327 Tack! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 331 Material och referenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 333

25