"Förgiftad på jobbet?" av Margaretha Molius

Page 1

Förgiftad på jobbet?



FÖRGIFTAD PÅ JOBBET? Är tandsköterskor immuna mot kvicksilver?

Margaretha Molius


Tidigare utgivet av Margaretha Molius Kvicksilver i amalgam: en arbetsmiljörisk: enkät tandvårdspersonal 1990-1992 / Margaretha Molius, Ann-Marie Nilsson (1992) Var så god nästa (2011) Har du fått kvicksilver på hjärnan? (2019) 12221

Alla sanningar går igenom tre stadier. Först blir de förlöjligade. Sedan blir de våldsamt motarbetade. Slutligen blir de accepterade som alldeles självklara. Arthur Schopenhauer

www.ebesförlag.se 1:a upplagan, 1:a tryckningen Förgiftad på jobbet? Copyright © 2022 Margaretha Molius Ansvarig utgivare: Ebes förlag Omslagslayout © Eva-Karin Berglund Tryck av DH Printing house, Lettland ISBN: 978-91-89263-36-9


INNEHÅLL Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Debattartikel 1986 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Historik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Här följer en sammanställning av den underlåtenhet som skett över tid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bakgrunden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rapporten ”Kvicksilver i amalgam en arbetsmiljörisk, Margaretha Molius & Ann-Marie Nilsson” utgiven av Tandvårdsskadeförbundet i samarbete med TCO 1992. . . . . Ovissheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 15 15 19

Lagar och förordningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Svensk författningssamling 1929 nr 131-133 Lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar . . . . . . . . . . . . Lagtrots från ansvariga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Föreskrifter skrevs inte under de år som amalgamet fick användas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

24

Finns det kvicksilver som inte är klassat som gift? . . . . . . . Är tandsköterskor immuna mot kvicksilver? . . . . . . . . . . . Dödsskallemärkning behövdes tydligen inte i tandvården.. . Skyddsutrustning saknades. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

27 27 28 28

19 20 22 22

24 25 26

Skyddsbladet nr 68: Arbete med kvicksilver . . . . . . . . . . . 30 Gömd information. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Informationen saknades . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Ointresse från journalisten på SKTF-tidningen . . . . . . . . . Tandsköterskorna skulle inte ens få veta genom sitt fackliga organ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fackligt engagemang från TCO:s jurist . . . . . . . . . . . . . . . . Samtliga inblandade experter var okunniga . . . . . . . . . . . . . Vanliga rättstraditioner upprätthölls inte då alla muntliga förhandlingar förnekades oss. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

33 33 34 35 35


De utvalda experterna var i symbios med SOS ansvariga och dessa måste anses jäviga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Hotfullt agerande mot de kunniga läkarna och . . . . . . . . . . 37 ständiga trakasserier mot dem.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Spill och olycksfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ett normalt problem under årtionden som har förringats Kvicksilvermätningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kapselamalgam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skyddsombuden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetarskyddsstyrelsens dåvarande chef Lennart Holm . . . . Gravid personal skulle inte skyddas. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

38 38 39 41 41 42 42

Synergieffekter genom andra giftiga eller cancerogena material som används. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förvaring och materialkunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Unga kvinnor utnyttjades . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Många tandsköterskor tvingades ner i deltid . . . . . . . . . . . Ständig hudpenetration av kvicksilver. . . . . . . . . . . . . . . . . Varför gjordes inga granskningar? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vilket ansvar har arbetsgivaren?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

43 44 44 45 46 46 46

Riskerna med olika kemiska ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . Symbiosen redovisades av andra eldsjälar . . . . . . . . . . . . . . Materialet skyddades, inte personalen . . . . . . . . . . . . . . . . . Lagstiftningen har inte följts. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Om man hade brytt sig om att lyssna på personalen hade man aldrig kunnat påstå att ”Andra starkare skäl har inte kunnat bevisas.” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . På vems sida stod experterna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Riksdagsmotioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vi skulle tystas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Giftinformationscentralens lögner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppgifter från tillverkare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Apoteksbolagets chef . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

48 48 48 49 50 50 51 52 52 53 53 54


Läromedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Skälet till granskningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Översitteri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Psykiatriska diagnoser ställda av tandläkare utan den medicinska eller psykiatriska kompetens som krävs. . . . . . 57 Lögner om personalens psykiska hälsa. . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Mobbning satt i system. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Radioröst som borde utsetts till Riksmobbare nummer ett. 57 Indoktrinerade övrig personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Vilken var den egentliga avsikten med försvaret av amalgamet?. 61 Elöverkänslighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Fler artiklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Varför selekterad information angående symtom? . . . . . . . . 63 Lars Friberg ansåg att tandvårdspersonalen är en utsatt grupp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Förvärvad känslighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Falluckor på Socialstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Kontroll och tillsyn av dentala material Ds S 1986 . . . . . . . 66 Urvalet av experter i olika grupper - Mönstret börjar skönjas.66 Lek-utredningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Socialstyrelsen redovisar 1987:10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Särskilt yttrande och reservation till utredningen. . . . . . . . . 68 Tandsköterskor är till nästan 100 % kvinnor . . . . . . . . . . . 68 LEK-utredningens slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Förfalskad statistik beställningsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Nya (gamla) direktiv skulle utformas . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Föreskrifter föreslogs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Viktigt att inte sprida oro! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Den nyutnämnde professorn i odontologisk toxikologi, K Sune Larsson ansåg att man inte skulle sprida oro i befolkningen! . . . 72 Hänvisningstandläkare utbildas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Taktiken klarnar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Källa 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73


Tjänster och gentjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Biverkningsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Tandvårdspersonalen glömdes bort . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tandsköterskornas situation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Felaktiga förutsättningar i LEK–utredningen . . . . . . . . . . . Industrin visste bättre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetsplatser får inte innehålla kvicksilverånga . . . . . . . . . Fel beräkningsgrund för patienternas belastning . . . . . . . . . Antal fyllningar hos amalgambärare som tandsköterskor har framställt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

76 76 77 77 78 78

Slutsatserna i LEK-utredningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Amalgam är ett ur toxikologisk synvinkel olämpligt material. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Larssons nya arbetsuppgifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det kan man kalla uppdragsforskning. . . . . . . . . . . . . . . . . Andra forskares erfarenheter ointressanta. . . . . . . . . . . . . . . Urinkvicksilver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Professor Linda Jones rapport från Nya Zeeland. . . . . . . . .

81

Den farliga hudpenetrationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nya amalgamblandningar var lika farliga som kopparamalgamet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hudpenetration har aldrig undersökts utan förtigits . . . . . Sigfrid Redhes Handbok för tandsköterskor 1953 . . . . . . . Utbildningsmaterial saknades . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Norgeforskning och godkända skador där . . . . . . . . . . . . .

85

Uppföljning av behandlingar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Effekterna av mödratandvården. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppföljning ointressant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjukhustandvård. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

91 91 92 92

79

81 81 82 82 83 84

85 86 86 87 89

Riskerna negligerades . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Befolkningen skulle inte oroas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Frontfigur med viktiga positioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95


Jäv och mutor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Forskningsansökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ideellt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Experter på två eller flera stolar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allmänheten luras och lögnerna upprepas så ofta att de uppfattas som sanna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

96 98 99 99 100

State of the Art konferensen 1992 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beställningsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förfalskning av forskares resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Egna agendor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bortförklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

102 102 103 103 104

Kvicksilver i amalgam en arbetsmiljörisk 1992. . . . . . . . . . En rapport som negligerades. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Resultat av enkäten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tandtekniker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

107 107 108 109

Blir man sjuk av amalgam?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Vinklade rapporter från Socialstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Slutsatserna förödande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Degussa 2006. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Deslegitimeringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Exempel på förföljelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Generaldirektör Claes Örtendahl. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Uppgifter från Amalgamenheten i Huddinge. . . . . . . . . . . 117 Striptease Tv-program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Forskningsrådsnämnden FRN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Utbredd obenägenhet att åsidosätta kritiskt förhållningssätt.119 Strategier och planer för att bibehålla amalgam. . . . . . . . . . 120 Norsk strategiplan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Dentala material och hälsa 2003. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Norgesamarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Kvikksölvjentene och Kvikksölvjentenes barn. . . . . . . . . . . 123 Samarbete med Brennpunkt NRK.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123


Norska programmet i svensk TV. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dödstyst i media. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Efterdyningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ny uppvaktning på Arbetsmiljöverket. . . . . . . . . . . . . . . . .

124 125 125 126

Vilka upptäckte riskerna?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppenbar särbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Männen ifrågasätts inte då de exponerats. . . . . . . . . . . . . . . Särbehandling av kvinnor satt i system . . . . . . . . . . . . . . . . Anledningen till mitt engagemang. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ansvariga experter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Försäkringskassans agerande, rätt diagnosnummer saknas trots att de finns i WHO:s lista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Eget detektivarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ointresset från kollegor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Äntligen ett godkänt fall i domstol 2019 . . . . . . . . . . . . . . Allmänna råden utgick 2009. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Drivkrafter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Minimataavtalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . TV-profil. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Politikerrollen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Agendan har varit svår att förstå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

129 129 129 130 130 131

Slutord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Appendix till Förgiftad på jobbet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Innehållsförteckning; referenser och arkiverat material . . . .

141 142 143 144

132 133 134 134 135 135 136 136 137 138


Förord

E

n dam lämnade över sin panoramaröntgen till sin tandläkare och frågade om de vita prickarna på tänderna var amalgam. ”Ja, hurså?” ”Jag skulle gärna vilja byta ut dem, då de innehåller kvicksilver.” Tandläkaren blev upphetsad och slängde tillbaka röntgenbilden i ansiktet på patienten och lämnade hastigt rummet. En annan patienten, en medelålders dam, satt redan i stolen hos sin tandläkare när hon frågade om de fyllningar hon hade var kvicksilveramalgam. När tandläkaren bekräftade att så var fallet undrade hon om inte kvicksilver var giftigt. Tandläkaren slog då till brickbordet underifrån så att alla instrumenten flög ut över golvet och lämnade sedan rummet med en kötted. En kollega fick besök av kronofogden på grund av struliga affärer. Han mötte de två kronofogdarna utanför sitt hem beväpnad med ett hagelgevär och avlivade den ene. Tandläkarens praktik visade sig vara mycket ostädad med kvicksilverspill överallt. Det ligger nära till hands att förmoda att dessa tre exempel på överreaktion hos kollegor beror på en obalans i humöret som är vanlig hos kvicksilverförgiftade. Varför inte? Tandläkarna har dock inte varit utsatta för kvicksilverpåverkan i den grad som deras sköterskor har, som tvingats knåda kvicksilvret direkt i handflatan och sedan pressa ihop amalgamklumpen mellan fingertopparna för att sedan sätta den på en amalgamstoppare. Tandläkare har möjlighet att själv reglera sitt arbete i kraft av sin akademiska examen och ställning som arbetsgivare i privattandvården, medan tandsköterskan var tvungen att bita ihop om sina besvär för att få behålla jobbet trots ofta grava störningar i hälsan. Något som aldrig ersattes av försäkringskassan eller erkändes av de myndigheter som hade att övervaka arbetstagares hälsa på arbetsplatsen. 11


Detta damoklessvärd som hängde över tandsköterskorna, har Margaretha Molius, tandsköterska och f.d. förbundsordförande i Tandvårdsskadeförbundet, svingat genom ett oerhört arbete nedlagt på dokumentation och uppföljning av myndigheters och representanters skamliga uraktlåtande att befatta sig med det arbete de är betalda för och satta att utföra. Margaretha visar genom myndighetspersonernas egen korrespondens, utfärdade förordningar och beslut, hur man från ansvarigas sida har struntat i , ljugit om, hånat och betett sig obehärskat varje gång problemet med de kvicksilverskadade tandsköterskorna och patienter i allmänhet har landat på deras bord. Hur man från ansvariga myndighetspersoner försvarar ologiska och fullständigt ohållbara beslut, genom att hänvisa till att man stöder sig på representanter för vetenskapen inom facket. Personer som ofta har/hade egen snöd vinning för ögonen, för att ge det ”vetenskapliga” stöd som passade dem själva bäst, understödda av den arroganta ton som passar den som säger till patienten: ”Är det ni eller jag som är tandläkare?” Margaretha visar hur personer som har till uppgift att se till att föreskrifter efterlevs exempelvis en regeringsförordning från 1929 om kvicksilvrets farlighet, avsedd att anslås överallt där kvicksilver används, som fullständigt har negligerats under mer än 90 år och hur fackrepresentanter underlåtit att föra tandsköterskornas berättigade krav på arbetsskadeersättning och nödvändiga ändringar av arbetsmiljöförhållande. Margaretha har arbetat igenom ett enormt arkiv med utredningar, mail och brev, Riksdags- och sammanträdesprotokoll, utredningsmaterial, skrivit debattartiklar, medverkat i TV- och radiodebatter och annat som hon har samlat ihop. Enbart det arbetet förtjänar en bok, som tack vara Margarethas ordningssinne och energi nu är skriven. Den är ett förfärligt avslöjande av de ansvarigas egna fallgropar och får en att skämmas över att vi har makthavare med så bristfälliga kunskaper i samhällsansvar och egen yrkeskunnighet. Tandläkare Urban Allard, salig i åminnelse, var på sin tid i Örebro 12


en av Socialstyrelsens blodhundar som utan läkarutbildning åtog sig att remittera ”amalgampatienter” till psykiatrisk undersökning! Förebärande ett patientfall med en (av mig) misslyckad rotbehandling som anledning till inspektion, anlände han till Bengt Wallers och min praktik i Vingåker med en sekreterare i släptåg. Det visade sig snart att det inte var patientfallet som var föremål för hans inspektion. Då han var specialist i Endodonti var han medveten om sin specialitets svagheter. Det var i stället hans helt riktiga misstanke att vi tog bort felfria amalgamfyllningar för att patienterna skulle få bort kvicksilverläckande amalgamfyllningar och slippa påverkan på njurar, tarmar, sköldkörtel, hypofys och hjärna till att börja med. Efter hot om indragen legitimation om vi fortsatte, lämnade han oss för att trakassera Anders Lindvall på Amalgamenheten i Uppsala och tandläkare Olle Redhe som också gjorde folk friska genom att ta bort amalgamfyllningar. Tillsammans med Anders Lindvall och andra utvecklade Bengt Waller och jag ett utsugssystem och isolering av patienten för att skydda både denne, assisterande tandsköterska och oss själva för kvicksilver ångorna. Minamataöverenskommelsen siktar på ett kvicksilverfritt samhälle år 2025. Redan nu har EU-parlamentet tagit ett halvt beslut som innebär förbud för medlemsstaterna att använda amalgam på havande och ammande kvinnor, samt barn upp till 16 år. Vi är en internationell grupp tandläkare, läkare och sjukgymnaster som uppvaktar representanter i Europaparlamentet inför viktiga beslut i amalgamfrågan i Consumers for Dental Choice och International Academy for Oral Medicin an Toxicology, IAOMT. Vi har emot oss en stark lobbygrupp, som inte alls är knuten till Europaparlamentet, men som gärna vill ge sken av detta på sin webb-sida, i brevpapper och i övrigta sätt att presentera sig. Det är den Europeiska Tandläkar­ unionen där Sverige är med utan att för den skull hjälpa till med att visa för medlemsländerna att ingen tandläkare hittills har dött eller dentalföretag har gått i konkurs under tiden som vi Sverige haft förbud mot att använda amalgam. Här skulle Sveriges Tandläkarförbund kunna göra stor nytta, men så länge som vi har koryfeer som 13


professorn i barntandvård, tandläkare Göran Koch, som när han var förbundsordförande på ledarsidan i Tandläkartidningen uppmanade Sveriges tandläkare att kraftigt protestera mot att det var ett amalgamförbud under uppsegling i riksdagen. Professorn åtnjuter i dag en hög nimbus som professor och person, populär i tandläkarkretsar bland annat för sitt stöd till kvicksilver i barntandvården. Tack Margaretha för det kolossala arbete du nedlagt och grattis till att ha lyckats samla allt detta i en klar och lättläst bok som bör delges alla de som har gjort livet till ett helvete genom översitteri, arrogans och underlåtelser och otillständigt utnyttjande av sina maktpositioner! För de som var med är boken full av aha-upplevelser av de underliga beslut som ansvariga myndighetspersoner kom fram med, för er andra är det en suverän framställning av hur det har gått till, och kanske fortfarande går till, i mygelsverige. Som kvicksilverskadad tandläkare kan jag varmt rekommendera denna bok androm till varnagel. Bobbie Beckman Leg. tandläkare sedan 1971 Bassano del Grappa oktober 2021

14


Inledning

D

ebatten om kvicksilver har förts mycket länge och det har utretts under decennier om kvicksilvret i amalgam skulle kunna skada patienter och personal. Sedan 2009 har Sverige ett förbud mot att använda kvicksilver och äntligen ett amalgamförbud, men ännu finns det inget skydd för den tandvårdspersonal som måste bearbeta de gamla kvicksilverfyllningarna under minst tjugo år framöver då särskilt den äldre delen av befolkningen har massor av fyllningar kvar. Innan detta beslut om kvicksilver och amalgam togs har turerna varit många och påhoppen på patienter och sjuk personal har varit oändliga. Någon vård som hjälpte oss tandsköterskor som av tandläkaren ”doktorn” titulerades ”syster” fanns inte någonstans i den offentliga vården, då de få läkare som insåg problemet förföljdes och ofta blev av med sina legitimationer. De förföljelser som har bedrivits både på dem och de drabbade patienterna saknar motstycke i modern tid. Man får gå tillbaka flera århundraden till det som skedde vid dåtidens häxjakt. Alla medel har använts för att sanningen inte skulle komma fram.

Debattartikel 1986 Ur en artikel som jag skrev 1986 saxar jag följande som tyvärr står sig fortfarande. ”Som kvicksilverförgiftad är du dömd till den mest raffinerade dödsdom någon kan få. Det går långsamt och smygande, du har ingen rätt att överklaga, ingen instans att be om nåd. Du är en dödsdömd.” Detta låter dramatiskt men är fakta som har gällt alla som har blivit sjuka av att arbeta med ett av jordens farligaste gifter. Det fick inte komma fram att den personal som ständigt arbetade med dessa giftiga fyllningar, utan någon skyddsutrustning, kunde bli kroniskt sjuka och faktiskt dö av denna giftiga hantering. 15


Hösten 2019 avkunnades äntligen en dom som innebar att en tandsköterska erkändes vara kvicksilverförgiftad då hon uppvisat ett antal av de typiska symtom som drabbar den som insjuknat. De påståenden som hade gjorts om att det hade gått för lång tid efter insjuknandet och andra bortförklaringar visar bara på den totala okunskapen hos experterna. Vägen till denna dom har varit lång och har kantats av ansvariga myndigheters overksamhet, ovilja och rena lögner. Den forskning som funnits har inte implementerats varken i tandvården eller sjukvården, utan man har fortsatt förneka människor möjligheten att bli befriade från de kvicksilverläckande fyllningarna som har gett skador i samtliga av kroppens organ och som dessutom belastar barn redan från fosterstadiet. Användningen innebar att alla tandsköterskor/elever lärdes att knåda rent kvicksilver till amalgam då det blandades med alloy. Detta har under alla år påståtts vara ofarligt, och har varit en tröstlös situation för de som har insjuknat, och det har inneburit att det som skrevs inledningsvis har förstärkts och gjort det omöjligt att få korrekta diagnoser, rätt vård och behandling. Dekret har utgått från Socialstyrelsen om att de som misstänkte att giftets egenskaper hade skadat dem för livet skulle förnekas rätt diagnos. Man har lämnat förslag på andra diagnoser som ”somatoformt syndrom”, fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom, depression, olika neurologiska dia­ gnoser samt en mängd andra diagnoser som ställts utifrån den för dagen mest framträdande symptombilden. Inte i någon utredning har man gått igenom samtliga kända symtom för det mest uppenbara. Att söka på kända symptom av kvicksilverförgiftning var inte aktuellt, trots att det borde varit välkänt att man inom tandvården alltid använde kvicksilver i beredningen av amalgam. Myndigheter som Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och andra ansvariga har väntat på att vi skulle dö ut innan man erkände att användningen av detta giftiga material har gett allvarliga mänskliga problem för både personal och patienter, samt inneburit stora samhällskonsekvenser. 16


Min genomgång av de olika utredningarnas urval av experter visar hur olika byråkrater, myndigheter och specialutbildade experter tillsammans och i samråd har ljugit om effekterna av denna giftanvändning. I en del fall har deltagarna invaggats i en fullständigt felaktig bild av situationen då man ibland har knutit till sig personer som inte har haft baskunskaper om hur arbetet i tandvården har bedrivits. I Brottsbalken §3 fastslås det att enbart ”kunskapen om spridande av gift utan att vidta åtgärder, är straffbart.” Ingen har åtalats för sina underlåtenheter. Man kan undra varför? Gäller lagen inte alla? Är det så att just de kvinnor som med liv och lust skulle delta i arbetet för att förbättra tandvården i samhället ansågs vara immuna mot giftet eller var det så enkelt att de var lätt utbytbara när de insjuknade. Vilka var de särintressen som stod bakom besluten att tandsköterskor och övrig personal aldrig skulle få reda på att tandvårdens kvicksilver var giftigt? Vad hade de ansvariga för avsikt med att inte utfärda skyddsföreskrifterna om arbete med kvicksilver och amalgam som beslutades om av Kunglig Majestät Gustaf den 5 juni 1929? I de föreskrifter som har presenterats av Kemi i KIFS 2017:7 finns uppgifter som alla inom tandvården ska få under sin utbildning och som skall finnas anslagna på alla arbetsplatser utan undantag. Samtliga nya uppgifter finns i AFS utgivna material och har upphävt de allmänna råden från AFS 1989:7. De finns dessutom i EU-parlamentets förordning från 17 maj 2017 där avvecklingen av amalgam och inskränkningar beskrivs. Anser de ansvariga även nu att föreskrifterna inte gäller tandvården?

17


Har beslut som fattats av dem som haft det yttersta ansvaret för kvicksilverhanteringen i tandvården inte haft för avsikt att låta sanningen komma fram, då alla möjligheter till förnekande av uppenbara risker använts mot dem som insjuknat? Måste det bli någon slags tribunal där korten äntligen läggs på bordet då här finns en hel del smutsig byk att tvätta? I denna bok redovisar jag för en del av det som hänt under de senaste fyrtio åren sett ur min horisont både som ansvarig för den grupp sjuka före detta tandsköterskor och annan tandvårdspersonal och för de människor som insjuknande av sina amalgamfyllningar under tiden som jag har varit aktiv i funktionshinderorganisationen Tandvårdsskadeförbundet; numera Tandhälsoförbundet.

Vill du läsa hela?

Boken finns att köpa där böcker finns. Om din bokhandel inte har den hemma kan du be dem ta hem den. Den finns även att köpa direkt i Ebes förlagsbutik: https://www.ebesforlag.se/store/p/biografi-självbiografi-296935/förgiftad-på-jobbet,-av-margaretha-molius-1022401

18


19


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.