Författare: Linda och Veronica Berling
Lilla-Vera kom på 1920-talet som fosterbarn från Majorna till den lilla fiskebyn Spiken. Hennes föräldrar var alkoholister. Lilla-Veras förfäder var statare i Kungsbacka och följde med i den urbaniseringsvåg från landsbygden in till städerna som ägde rum i samband med att jordbruket industrialiserades på 1800-talet. Släkten arbetade i Haga som sjåare, stuvare och sjömän och tillhörde den genuina, fattiga arbetarklassen typisk för Majorna och Masthugget i Göteborg.
Om inte Lilla-Vera, tillsammans med sina äldre bröder, blivit utplacerad hade hon förmodligen dött som tvååring. Då hon kom till Spiken led hon av engelska sjukan, en näringsbristsjukdom som inte var ovanlig bland fattiga arbetarbarn vid tiden för första världskriget och depressionen.
Lilla-Veras liv kom att bli något helt annat än en alldeles för tidig barndöd i Majorna, en riktig askungesaga om man så vill. I Spiken träffade hon sin framtida man Torsten och fick med honom fem söner.
