10EUSKALTXONDORRA

Page 1

10. ALEA 07/II

2-3 EUSKARAZ BIZI 9 LH INFORMAZIOA 4 AURRERA EUSKARA! 10 DBH-BATXI INFO. 5 GABONETAKO JAIALDIA 11 INAUTERIAK 6-7 AGATE DEUNA 12 INFORMAZIO OROKORRA 8 HH INFORMAZIOA


EUSKARAZ BIZI Jarraian aurkezten dizkizuegun ikuskizunek aukera ederra ematen dizute zuen seme-alabekin kulturaz gozatzeko; musika, magia, antzerkiak, txotxongiloak...denetarik daukazue. Anima zaitezte!

PodĂŠis disfrutar de todas estas actividades culturales con vuestros hijos sin salir de Bilbao. Animaos ya que es una buena forma de motivarles a hablar y disfrutar EN EUSKARA.


EUSKARAZ BIZI Hemendik aurrera Argirxo gurekin egongo da egunero. Jantokia apaindu dugu Argitxoren irudiekin. Irudi hauek jatekoarekin zerikusirik duten esamolde batzuk aurkezten dizkigute: «on egin», «jan eta lo potolo», «okerreko lekutik joan zaio bazkaria»... Honen helburua, euskararen erabilera bultzatzea eta euskarazko hainbat esamolde ezberdinak ezagutzea da.

A partir de ahora Argitxo nos va a acompañar todos los días a la hora de comer. Hemos decorado el comedor con cuadros y lemas que nos invitan a a aprender y utilizar expresiones en euskera relacionadas con el jantoki,


GABONETAKO JAIALDIA

Abenduaren 22an, Gabonetako jaialdia ospatu genuen Ikastolan. Hasieran, jantokian HH eta LHko ikasleak elkartu ziren abesteko eta 6. mailakoek eginiko antzerkia ikusteko. Ondoren, Olentzeroa HH eta LH1 eta 2. mailako geletatik pasatu zen. Kanpoan, nagusiek txokolatada prestatu zuten, karaokean abesten zuten bitartean. Abenduaren 24an, berriz, Ikastolako guraso, ikasle zein langileak Olentzero abestera atera ginen.


GABONETAKO JAIALDIA

El día 22 de diciembre celebramos la fiesta de Navidad en la Ikastola. Inicialmente los alumnos de Educación Infantil y Primaria bajaron al comedor para cantar y ver la obra de teatro que representaron los alumnos de 6º. Seguidamente Olentzero visitó la Ikastola y pasó por las clases de Educación Infantil y Primer Ciclo de Primaria. En el frontón, los mayores hicieron una chocolatada mientras se divertían con el karaoke. El día 24 de diciembre, padres, alumnos y trabajadores de la Ikastola salimos a cantar Olentzero.


INFORMAZIOA XOXOAK GALDU DU MOKOA 4 URTE XOXOAK GALDU DU MOKOA, MOKOA, XOXOAK, GAIXOAK. NOLA KANTA, NOLA TXIRULA, NOLA KANTA XOXOAK? XOXOAK GALDU DU BEGIA, BEGIA, MOKOA, GAIXOAK NOLA KANTA, NOLA TXIRULA, NOLA KANTA XOXOAK? SUDURRA, BURUA… MAKILAKIXKI. 5 URTE MAKILAKIXKI KIXKI, KIXKI. MAKILAKIXKI KLAS. KILA MAKILA KILA. MAKILA KILA. MAKILA KLIS KLIS KLAS. KILA MAKILA KILA. MAKILA KILA. ,MAKILA KLAS. MAKILAKIXKI BURUAN. MAKILAKIXKI LEPOAN. MAKILAKIXKI BESOAN. KILA KLIS KLIS KLAS KIXKI KLIS KLAS.

ELURRA TEILATUAN. 3 URTE ELURRA TEILATUAN, ZAKUA LEPOAN IBILI BEHARKO DUGU AURTENGO NEGUAN. RAU! RAU! RAU! RAKATAPLAU HAU DUK UMOREA! UTZI ALDE BATERA EUSKALDUN JENDEA. RAU! RAU! RAU! RAKATAPLAU HAU DUK UMOREA! UTZI ALDE BATERA EUSKALDUN JENDEA.

INFORM

DBHOko ikasleak Santo Tomas azokara jaitsi ziren bertako giro atseginaz gozatzera Bai talo eta sagardo goxoak!

Los alumnos de Bachiller se acercaron al Casco viejo disfrutar del buen ambiente de la Feria de Santo Tomas. ¡Qué rico estaba todo!


INFORMAZIOA

LH 6. mailako ikasleak Sukarrietan igaro zuten urtarrilaren lehen astea.

Los alumnos de 6º de Primario trabajaron duro en Sukarrieta durante la primera semana de Enero.

INFORMAZIO

L.H. 4. mailako ikasleak Bizkaiko Foru Aldundia ezagutzera hurbildu ziren urtarrilaren 18an. L.H. 3. mailako ikasleak, aldiz, Arriaga antzokian egon ziren eta akordeoien kontzertu didaktiko batez gozatu ahal izan zuten. Los alumnos de 4º de Primaria visitaron el Palacio de la Diputación de Vizcaya el día 18 de enero. Por otro lado los de 3º, participaron en el concierto didáctico de acordeones que tuvo lugar el día 15 de enero en el teatro Arriaga.

MAZIOA


Agate Deuna martiria Sizilia irlan jaio zen k.o. 230. urtean. Garai hartan Siziliako nagusi zen Quintiniano zeharo maitemindu zen Agate neska ederraz; neska haren bihotza konkistatzeko hamaika ahalegin egin zituen arren, Agatek behin eta berriz ezetz esan zion, bere bizi osoa jainkoari eskainia bizi nahi baitzuen. Amorruaren amorruz, Quintinianok atxilotzeko agindua eman zuen, baita hamaika neke eta oinaze sufriarazi ere ( besteak beste, bi bularrak moztu zizkioten). Tratu ankerraren ondorioz, kartzelan hil zen, 21 urte baino ez zituela. Martiri honekiko debozioa izugarri azkar zabaldu zen Italiatik kanpora, baita Euskal Herrira indar handiz iritsi ere; aurrekoaren frogak martiri italiarraren omenez altxatutako ermitak eta otsailaren 4an ospatu ohi diren hamaika ekitaldi dira: kanpai jotze luzeak, bedeinkatutako kandelak baratzetan jartzea, erromeriak eta, duda barik hedatuena, zuzendaria aukeraturik, makila bana eskuan hartuta eta lehengo janzkeraz, dirua edo janaria biltzen etxez etxe oles egiten ibiltzea. Haurtxoen eta bularretako gaixotasunen bat duten emakumezkoen babesletzat jotzen da. Suteen kontrako zaindaritzat ere jotzen da zenbait herritan.


La joven Águeda nació en Sicilia, en el tercer siglo de nuestra era. Su gran belleza hechizó a Quintiniano, gobernador de la isla en aquella época. Quintiniano intentó por todos los medios que Águeda se casase con él, pero la joven Agueda tenía decidido que quería dedicar su vida a Dios. Cansado de las negativas de la joven, Quintianiano mandó encarcelarla; durante el encarcelamiento Águeda sufrió un sinfín de torturas, entre ellas la amputación de sus dos pechos. Como consecuencia de todo ello, Águeda murió en la cárcel cuando solo tenía 21 años. La devoción a esta mártir se extendió rápidamente fuera de Italia, y muy pronto echó raíces en Euskal Herria. En nuestro país hay un buen número de ermitas dedicadas a Santa Águeda y, hasta hace poco, era costumbre tanto llevar velas bendecidas a los campos como largos repliques de campanas el día 4 de febrero. Hoy en día, la costumbre mas enraizada es la de salir la víspera del día de Santa Águeda a cantar en cuadrilla al ritmo de las makilas. Según la tradición, esta santa protege a los recién nacidos y a las mujeres que tienen algún tipo de enfermedad en el pecho.


1616an, Zuberoako agintari batek Nafarroako Erronkariko agintariei gutun bat idatzi zien, mendien erabilpena zela-eta, zeukaten arazo batengatik. Hona hemen gutunaren hasiera:

« Jauna, ceren zuc ezpaituzu fraicez langoagerik endelgatzen, eta nic ezpaitaquit escribatzen espagnolez, haren causaz heuscaraz escribaturen dut ghutun haur, esperanzaz plazer harturen duzula gure lengoage naturalaz…» (Jauna, nola zuk ez duzun frantsesa ulertzen, eta nola nik ez dakidan espainolez idazten, euskaraz idazten dizut gutun hau, gure hizkuntza naturala izanik, atseginez hartuko duzulakoan...)

Ez dugu gure burua engainatuko: euskara, egun, bigarren mailako hizkuntza dugu Euskal Herrian. Euskadin, ofiziala izan arren, hamaika traba dugu euskaraz bizi ahal izateko; Nafarroan are gehiago; eta Iparraldean, zer esanik ez. Hemen ez dugu lekurik gure hizkuntzak izan duen bilakaera aztertzeko, baina gauza jakina da azken bizpahiru mendeetan Espainiako zein Frantziako instituzioetatik etorritako jazarpena faktorerik kaltegarriena izan dela (baina ez bakarra, beste behin euskaldunok honetan dugun errua aipatuko dugu) egun dugun egoera ulertzeko. Zein izango zen egun euskararen egoera gure hizkuntza modu naturalean garatzen utzi izan balute?, alegia, Euskal Herriko lurralde gehienetan euskara jaun eta jabe zen garaietan, eskolan, administrazioan edota beste zenbait esparrutan trabarik gabe erabiltzen utzi izan balute, zer izango zen oraingo egoera? Guztiz ezberdina, jakina!. Goragoko adibideak euskararen bilakaera nolako izan zitekeen adierazten digu, baldin eta, adibidez, Zuberoako udalei eta irakasleei frantsesa soil-soilik erabiltzeko agindua eman ez bazitzaien eman; eta, era berean, Erronkariko nafarrei,baina kasu honetan espainolarekin.

En 1616, por un problema referido a la utilización de los montes, un cargo de Zuberoa envió una carta a las autoridades del valle navarro del Roncal. La carta comenzaba asi: « Jauna, ceren zuc ezpaituzu fraicez langoagerik endelgatzen, eta nic ezpaitaquit escribatzen espagnolez, haren causaz heuscaraz escribaturen dut ghutun haur, esperanzaz plazer harturen duzula gure lengoage naturalaz…» («Señor, ya que usted no entiende el francés, ni yo se escribir en español, he decidido escribirle esta carta en euskara, esperando que la acoja con agrado al ser este nuestro idioma natural…) No hay más que salir a la calle para darnos cuenta de que el euskara es un idioma de segunda categoría en Euskal Herrria. Si en Euskadi, aun siendo oficial, tenemos múltiples problemas para vivir en euskara, qué diríamos del caso de Nafarroa, y más aún de la situación de Iparralde. Aunque hay varias razones que explican la actual situación de nuestra lengua, no hay duda de que el factor que más ha perjudicado al euskara ha sido la represión que en los últimos 3 siglos le han infligido las instituciones tanto españolas como francesas. ¿Cuál sería la situación actual del euskara si se le hubiese dejado desarrollar de una manera natural cuando era el idioma principal en la mayor parte del país? ¿Si se le hubiese dejado desarrollar en los diferentes ámbitos de la vida pública (escuela, administración…) sin ningún tipo de cortapisas, cuál sería su situación hoy día? El ejemplo que hemos puesto nos da cierta pista de cómo podía haber sido la situación actual si, en un momento determinado, por ejemplo, no se hubiese impuesto a los ayuntamientos y a los maestr@s de Zuberoa la obligación de utilizar únicamente el francés, y lo mismo en el valle navarro del Roncal con el español.


Otsailaren 16an Inauteri eguna ospatuko dugu Ikastolan. Haur Hezkuntzakook zirkua antolatuko dugu; pailazoak, tigreak,aztiak… Lehen Hezkuntza eta DBHkook irudimena martxan jarri beharko dugu eta norberak nahi duen moduan mozorroturik etor daiteke. Gogoratu ere aurten Txitxiburduntzi Eguna ospatuko dugula otsailaren 15ean bai Haur Hezkuntzan bai Lehen Hezkuntzan.

El próximo 16 de febrero celebraremos los carnavales en la ikastola… En educación infantil, este año vamos a representar un circo: payasos, tigres, magos… En primaria y DBH, tendréis que poner a prueba vuestra imaginación y destreza para sorprendernos con el disfraz que elijáis para ese día. Recordad también que el día anterior al carnaval, es decir el dia 15, celebraremos el «Txitxiburduntzi Eguna» comiendo txistorra tanto los de infantil como los de primaria.


INFORMAZIO OROKORRA ONGI ETORRIAK izan zaitezte gure Ikastolako web orrialde berrira! Hurrengo asteko ostiraletik aurrera, hilak 16, zuen etxeetatik bertatik nahi beste kontsulta desberdin egin ahal izango duzue: Azken argazkiak, ordutegiak, Ikastolak eskaintzen dituen hainbat zerbitzu, proiektu berriak, …

www. urretxindorraikastola.com

Bienvenidos a la nueva página web de la Ikastola. A partir del próximo viernes, día 16, podréis hacer cualquier consulta desde vuestras casas. Podréis consultar el calendario escolar, ver las últimas fotos, los nuevos proyectos, …


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.