LUS Pengas Paper Skatter

Pengar Papper Skatter 18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för ideella ungdomsorganisationer

Innehållsförteckning Förord

5

Inledning

7

A. Samhällets vacklande hållning till ideell ungdomsverksamhet

9

B. Folkrörelsepolitik nytt som politikområde

11

1. Skapa enhetliga mål och målgrupper för bidrag till folkrörelser

12

2. Folkrörelseminister med ansvar för hela folkrörelsepolitiken

12

3. Kräv motprestationer i form av egen finansiering från ideella sektorn

12

C. Ett godtyckligt bidragssystem till ideella ungdomsorganisationer

13

4. Reformera bidragssystemet

14

5. Ge ungdomsorganisationerna makt över bidragen

15

D. Den ideella sektorns spelberoende

17

6. Slopa kopplingen mellan spel och ideell ungdomsverksamhet

17

7. Låt LSU och Riksidrottsförbundet ta över Svenska Spel

18

8. Folkrörelser bör börja samarbeta med privata utländska spelbolag

18

E. Ungdomsstyrelsen och ungdomsorganisationerna

19

9. Lägg ned Ungdomsstyrelsen

19

10. Förstärk ungdomsforskningen

20

F. Folkbildningen och ungdomar?

21

11. Målstyr bidragen till folkbildningen

22

12. Ställ krav på ungdomsinflytande i studieförbunden

22

G. Idrotten och ungdomar?

23

13. Jämställ ungdomsverksamhet med idrott

23

14. Ge barn och ungdomsverksamhet lika stort stöd som idrotten

23

H. Byråkrati och administration som tynger föreningslivet

25

15. Förändra ”hävdvunnen verksamhet” till att inkludera nya inkomstkällor

25

16. Höj taket för momsplikt till 300 000 kronor

25

17. Se över skattskyldighet

25

I. Prioritera ungdomar 18. Ungdomar prioriteras i folkrörelsepolitiken

27 27

18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för ideella ungdomsorganisationer

Förord Vi ungdomsorganisationer vitaliserar och driver den svenska demokratin framåt. Förutom det viktiga förändringsarbete vi sysslar med är vi dessutom en skola för socialt och politiskt ansvarstagande. Förutom det är en ungdomsorganisation för många människor den främsta plattformen för personlig utveckling. Genom att förhålla sig till och lösa reella problem finns en möjlighet till nytänkande, kreativitet och okonventionella lösningar.

De flesta ungdomsorganisationer arbetar med små resurser men lyckas åstadkomma mycket bra verksamhet. Även om det mesta av arbetet sker ideellt så är det inte möjligt att driva en organisation utan pengar. LSU tycker att samhället i hög grad ska erbjuda organisationslivet gynnsamma villkor och vi är övertygade om att en investering i ungdomsorganisationer är en investering som betalar sig väl. Både för individer och samhälle.

Enklare regler och mindre papper ger oss möjlighet att fokusera på det viktigaste: lokalt förankrad och angelägen verksamhet. Behoven och problemställningarna är olika för olika ungdomsorganisationer och det är det som tillsammans gör oss så starka och viktiga! Det är vår olikhet och vår variation som ger varierande verksamhet som passar alla och inte bara en grupp av ungdomar.

LSU lyfter upp ungdomsorganisationernas gemensamma intressen och vi samlar och sprider information kring sådant som rör organisationernas existens, verksamhet och utveckling. Villkoren för ungdomsorganisationerna är den frågan vi prioriterar allra högst. När vi genom olika träffpunkter och arbetsgrupper har belyst frågan har vi upplevt att det behövs en mer samlad bild och mer samlad kraftansamling från oss ungdomsorganisationer. Rapporten som Richard Bengtsson har skrivit på uppdrag av LSU och Svenska Scoutrådet speglar inte nödvändigtvis vare sig LSUs eller Svenska Scoutrådets tankar och idéer, även om mycket inspiration, idéer och problematisering har hämtats från LSUs program och olika mötesplatser. Förslagen är författarens egna, men behovet av diskussion, reflektion och framtida tillvägagångssätt är allas – både oss ungdomsorganisationer och er beslutsfattare som rapporten adresserats till!

Syftet med rapporten har för LSUs del varit att väcka debatt och att visa på en bred bild av problem och hinder som ideella sektorn möter. De behöver belysas starkare och lösas.

Åsa Bjering Bjering, Ordförande Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU

Pengar Papper Skatter – 18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för idella ungdomsorganisationer.

5

Inledning Denna rapport ska ses som en idéskrift med en lång rad förslag till hur folkrörelsepolitiken kan utvecklas.

Förslagen har skrivits utifrån två perspektiv; Det första är självklart att åtgärden på ett eller annat sätt enligt mig skulle kunna bidra till en positiv utveckling för folkrörelser. Det andra perspektivet är att förslagen ska väcka debatt och få oss att ifrågasätta invanda sanningar. Det betyder att en del av förslagen i den här rapporten står emot varandra – jag har inte skrivit en handlingsplan utan redogjort för en samling idéer.

Utvecklingen av det ideella arbetet i Sverige är först och främst en utmaning för oss som är ideellt engagerade för en idé. Samhällets roll är att hjälpa till genom att skapa så bra villkor som möjligt.

Jag har skrivit rapporten på uppdrag av Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer och Svenska Scoutrådet men alla förslag som förs fram här är mina egna och är inte förankrade i dessa två organisationer.

Om ni vill reagera på det jag skriver i rapporten är ni välkomna att mejla mig på richard.bengtsson@ssf. scout.se eller richard@lsu.se.

Jag vill tacka Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer och Svenska Scoutrådet för all hjälp och stöd med att skriva rapporten.

Stockholm den 26 oktober 2004 Richard Bengtsson

Pengar Papper Skatter – 18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för idella ungdomsorganisationer.

7

Samhällets vacklande hållning till ideell ungdomsverksamhet I Sverige finns en stark tradition att från samhällets sida stödja och främja ideella organisationer och det fria föreningslivet. Det råder en bred politisk enighet om att detta är viktigt. Stödet består dels i form av finansiering, dels i form av undantag i lagstiftningen för att underlätta och främja arbetet i ideella organisationer.

Många gånger hänvisas både i svensk och i internationell forskning till den ideella sektorn som en grundläggande förutsättning för vår demokrati. Det är i föreningar och frivilliga sammanslutningar av olika slag som människor träffas och bygger förtroende för varandra, övar sig i demokrati och gemensamt ansvarstagande, skapar verksamhet som får ett värde för många individer och utgör viktiga funktioner i samhället.

Styrkan i den ideella verksamheten består just i att den är ideell, och bygger på enskilda individers och gruppers initiativ, intressen och drivkrafter. Den styrs, idealt, inte av politikens målsättningar och ambitioner – utan av de värderingar och intressen som den själv formulerar. Det är en svår politisk konst att främja denna självständighet utan att styra.

Under det senaste decenniet, när samhället i högre grad har tvingats att prioritera i sina resurser, har det finansiella stödet till den ideella sektorn minskat. Både kommuner, landsting och stat har minskat sina bidrag, och förändrat formerna för bidragsgivningen så att den i högre grad har kommit att styra ideella initiativ och krafter. Ideella organisationer har känt sig tvungna att anpassa sin verksamhet och sina målsättningar efter politiska prioriteringar och satsningar. Exempel på det är att organisationer genomför projekt eller utför tjänster som inte är helt i linje med föreningens mål på uppdrag av kommun eller myndighet. Detta hotar det mest grundläggande för ideella organisationer – nämligen engagemanget för en idé. På sikt riskerar det därför också att urholka intresset att engagera sig ideellt.

Pengar Papper Skatter – 18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för idella ungdomsorganisationer.

9

Folkrörelsepolitik nytt som politikområde ”Folkrörelsepolitiken omfattar generella frågor som rör människors möjligheter att organisera sig i folkrörelser, föreningar och liknande sammanslutningar samt villkoren och förutsättningarna för dessa sammanslutningar.” Budgetpropositionen 2004.

Sedan år 2001 finns ett nytt politikområde i statsbudgeten, nämligen folkrörelsepolitik. Inom detta område samlas bland annat de frågor som rör villkor, förutsättningar och bidrag till ideella organisationer, statens dialog med folkrörelser och ideella organisationer samt forskning på området. Regeringen har särskilt betonat att ideella organisationers självständighet och oberoende är viktiga förutsättningar för kvaliteten i verksamheten.

I juni 2004 lämnades från Statskontoret utredningen ”Bidrag till ideella organisationer – kartläggning, analys och rekommendationer” (2004:17). Utredningen har gjort en översyn av de offentliga bidragen till ideella organisationer, som totalt från staten under 2003 uppgick till cirka 6,5 miljarder kronor. De största bidragen är enligt utredningen 2,6 miljarder till folkbildningen, 1,2 miljarder till idrotten samt 0,94 miljarder till bistånd via enskilda organisationer vilka tillsammans svarar för 70 % av de totala bidragen.

Utredningens slutsatser är bland annat att det saknas en enhetlig styrning av dessa medel, och utredningen rekommenderar att staten tar ett samlat grepp kring principerna för stödet. Riksdagen bör enligt utredningen ges en tydligare roll att styra bidragen eftersom ”riksdagen sällan i grunden tar ställning till hur staten i fundamentala hänseenden ska förhålla sig till föreningslivet”. Idag sker bidragsgivningen i första hand via myndigheters beslut och regleringsbrev.

Dessutom så visar en närmare studie att bidragen till olika typer av folkrörelseverksamhet skiljer sig stort i ekonomisk omfattning. Idrotten och folkbildningen är till exempel ekonomiskt prioriterad per medlem jämfört med ungdomsorganisationerna. Se tabell.

För år 2003 Medlemmar/Deltagare Statligt bidrag Statligt bidrag per medlem Svenska Spel Från Svenska Spel per medlem

Ungdomsorganisationer

Idrottsorganisationer 2 100 000 st

2 500 000 st

73 000 000 kronor

430 000 000 kronor

1 280 000 000 kronor

101 kronor

205 kronor

512 kronor

85 000 000 kronor

800 000 000 kronor

117 kronor

Handslag

381 kronor

0 kronor

100 000 000 kronor

Handslag per medlem Totalt bidrag och svenska spel

Studieförbund

725 000 st

48 kronor 228 kronor

634 kronor

512 kronor

Detta synsätt bör välkomnas, med tillägget att det vore bra för ideella organisationer om staten gjorde tydligare prioriteringar mellan olika områden och typer av ideell verksamhet. Riksdagen bör därför formulera en tydligare folkrörelsepolitik som betonar värdet av en självständig och fri ideell sektor. Inom folkrörelsepolitiken bör ungdomsorganisationer och ideell verksamhet som riktar sig till unga särskilt lyfts fram.

Detta skulle medföra att staten politiskt måste motivera varför man stödjer en viss inriktning i folkrörelse-

Pengar Papper Skatter – 18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för idella ungdomsorganisationer.

11

politiken. Idag är det inte fallet. Idrotten har till exempel en särställning över annan ungdomsverksamhet med särskilda skatteregler och relativt sett mer pengar. För detta finns ingen uttalad politisk ambition från statens sida. En enhetlig folkrörelsepolitik medför att staten inte genom direkta stöd till vissa verksamheter kan stödja en viss verksamhet framför en annan, så länge de övergripande målen är gemensamma och målgrupperna är de utpekade. Därmed får staten, om de önskar stödja idrotten eller någon annan ideell verksamhet, formulera generella mål som gör det möjligt att förstå den politiska prioriteringen.

Genom en tydligare målformulering för bidragen skapas dessutom förutsättningar för en tydligare gränsdragning mellan vilken verksamhet som ska drivas i ideell eller offentlig form.

Det återstår alltså mycket innan man kan säga att det finns en enhetlig folkrörelsepolitik enligt den definition regeringen själv använder i budgetpropositionen.

1. Skapa enhetliga mål och målgrupper för bidrag till folkrörelser Idag fördelas 6,5 miljarder kronor årligen till den ideella sektorn. Dessa medel bör få enhetliga mål och en tydlig målgruppsfokusering samt stimulera till möten och aktivitet. Målen bör vara generella och fokusera på föreningslivets bidrag till utvecklingen av det civila samhället; främjande av demokrati, jämställdhet, mångfald, osv. Målgruppsfokusering ger en metod att peka ut grupper i samhället som särskilt behöver ideell sektor; till exempel ungdomar, utsatta grupper, kvinnor, osv. Dessutom bör bidragen fokuseras på att skapa förutsättningar för aktiviteter och för människor att göra saker tillsammans. Det är i huvudsak genom att folkrörelserna skapar förutsättningar för människor att träffas och göra saker tillsammans som målen för bidragen kan uppfyllas.

Främst bör medlen till folkrörelserna inriktas på att stödja ungas föreningsliv. Vidare bör andra exkluderade grupper i samhället bör också prioriteras, exempelvis funktionshindrade, etniska minoriteter och organisationer för att stärka kvinnor.

Folkrörelsepolitiken bör regleras särskilt från riksdagen i en bred politisk uppgörelse, för att långsiktigt säkerställa och stärka den ideella sektorns ställning 2. Folkrörelseminister med ansvar för hela folkrörelsepolitiken För att på ett effektivt sätt kunna följa upp folkrörelsepolitiken inrättas en folkrörelseminister med samlat ansvar för hela den ideella sektorn – folkbildningen, idrotten, ungdomsorganisationerna med mera. Inom regeringskansliet inrättas en enhet som hanterar hela folkrörelsesektorn på statsrådsberedningen för att markera politikområdets vikt.

Idag är dessa frågor uppdelade på ett flertal ministrar, där den senaste regeringsombildningen försvårade ett samlat grepp om ytterligare. Idrotten stärkte sin särställning genom att Bosse Ringholm tog med sig dessa frågor till statsrådsberedningen. Övriga folkrörelser är spridda på ungdomsministern, utbildningsministern, miljöministern m.fl.

3. Kräv motprestationer i form av egen finansiering från ideella sektorn Värdet av ideell verksamhet och den ideella sektorn är att den är fri och självständig. Ställ krav att ideella föreningar har mer än en intäktskälla, förutom offentliga bidrag. Denna intäktskälla bör vara minst 10 % av föreningens omsättning.

Verksamheter som helt är finansierade offentligt bör vara offentliga – om de nu har ett värde för samhället.

Detta skulle möta den utmaning om balansgången mellan statens bidragsgivning och den ideella verksamhetens självständighet.

12

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer

Ett godtyckligt bidragssystem till ideella ungdomsorganisationer Statliga Ungdomsstyrelsen fördelar bidragen till ungdomsorganisationer. Bidragssystemet har nyligen förändrats för att bättra stämma överens med de mål och ambitioner som staten har för ideell ungdomsverksamhet. Man har gått ifrån ett system som av många upplevdes krångligt, byråkratiskt och alltför administrativt krävande. Målsättningen har varit att skapa ett system för bidragsgivning som inte tar kål på ideellt engagemang, utan snarare uppmuntrar och befrämjar det och möter ungas förmodade nya sätt att organisera sig. Under arbetet med att ta fram det nya bidragssystemet betonades av ledande tjänstemän på Ungdomsstyrelsen att man de facto ville skapa ett bidragssystem som missgynnade ”gamla” ungdomsorganisationer till förmån för nya typer av verksamheter. Anledningen till denna inställning sades vara att nya organisationer var bättre på att ta till vara unga människors vilja till att organisera sig – något som inte har bevisats.

LSU, och många av dess medlemsorganisationer, har inbjudits att påverka utformningen av systemet vid upprepade tillfällen. En organisation som gjorde ett gediget arbete inför en förändring av bidragssystemet var Svenska Scoutförbundet som 1998 fram en särskild rapport med förväntningar på och förslag på det nya systemets utformning. I rapporten betonades att ett nytt bidragssystem måste uppfattas som legitimt; ”Bidragssystemet måste uppfattas som rimligt och rättvist av organisationer och allmänhet. Grundläggande kriterier för vad som kan uppfattas som rättvist är att många medlemmar premieras högre än få, och att aktivitet premieras framför inaktivitet.

Ett annat krav för att systemet ska ha legitimitet är att det ska vara svårt att manipulera. En dramatiskt förändrad omfattning av verksamheten bör ge utslag på statsbidragets storlek, nya pilar mellan rutorna i organisationsplanen bör inte göra det.

I legitimiteten ligger också att gränsdragningar och definitioner måste vara tydliga. Ett exempel på bristande tydlighet är de landsting som ger bidrag till ”kurser” men inte till ”läger”, utan att definiera vad de avser med begreppen. Vad som skiljer en ”kurs” från ett ”läger” – om någonting alls – torde variera stort mellan olika organisationer.”

Ungdomsstyrelsen har inte alls lyckats med att skapa ett legitimt bidragssystem, tvärtom framstår systemet som oerhört lättmanipulerat. En av de tydligaste förändringarna var att aktivitetsbegreppet togs bort (dvs. att ett antal unga människor faktiskt skulle samlas och göra något tillsammans). Däremot behölls antal medlemmar och antal lokalavdelningar som bidragsgrundande faktorer, där framförallt antalet lokalavdelningar är avgörande för bidragets storlek. Utvärdering sker genom att organisationen med regelbundenhet måste utvärdera hur man bedömer sin egen uppfyllnad av de mål som är satta inom bidragssystemet. Dessa mål är; - främja barns och ungdomars demokratiska fostran - främja jämställdhet mellan könen, och jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper - ge barn och ungdomar en meningsfull fritid - engagera fler ungdomar i föreningslivet En av de viktigare målsättningarna med den här förändringen var att skapa ett enklare bidragssystem med tydligare mål. Detta har misslyckats, vilket vi ska visa nedan.

Pengar Papper Skatter – 18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för idella ungdomsorganisationer.

13

En konsekvens av detta är att Sverok (Sveriges roll- och konfliktspelsförbund) per ungdomsmedlem (7-25 år) för 2003 erhåller 359 kronor, medan Svenska Scoutförbundet per ungdomsmedlem erhåller 184 kronor.

Totalt erhåller Sverok 2004 12 824 644 kronor (inklusive bidrag från Svenska Spel), och SSF 9 023 728 kronor. Det är en skillnad per ungdomsmedlem på 49 %. Även om antalet medlemmar inte bör vara den enda parameter som styr bidragets storlek, kan det knappast ha varit meningen att systemets utformning skulle få sådana konsekvenser.

Sverok

Svenska Scoutförbundet

Antal ungdomsmedlemmar

35 678 st

Antal lokalavdelningar Totalt bidrag

49 136 st

1 305 st

510 st

12 824 644 kronor

9 023 728 kronor

359 kronor

184 kronor

Totalt bidrag per medlem Figur. Jämförelse mellan bidragen till Sverok och Svenska Scoutförbundet som det ser ut 2003.

Den mest utslagsgivande faktorn för bidragets storlek är antalet lokalföreningar. Svenska Scoutförbundet hade totalt 49 136 ungdomsmedlemmar. Svenska Scoutförbundet anger som ”lokalavdelning” sina scoutkårer, vilka 2003 var 510 till antalet med genomsnittligen 96 ungdomsmedlemmar. Sverok, med sina totalt 35 678 ungdomsmedlemmar hade motsvarande 1305 lokalavdelningar med ett genomsnitt på 27 medlemmar.

Svenska Scoutförbundet kan på ett enkelt sätt förändra sin stadga så att lokalavdelningarna istället utgörs av scoutavdelningar eller patruller, med genomsnittligen 20 ungdomsmedlemmar. Dessa avdelningar har egen ekonomi, skriver ofta i någon form anteckningar över sin verksamhet och har i de flesta fall en styrelse (rådspatrull) som är valda av de andra medlemmarna och som gemensamt fattar beslut om verksamhetens innehåll och målsättningar. De uppfyller med andra ord de formella kriterier som ungdomsstyrelsen ställer på lokalavdelningar.

Svenska Scoutförbundet

Idag

Efter en enkel stadgeändring

Antal ungdomsmedlemmar

35 678 st

Antal lokalavdelningar Totalt bidrag

49 136 st

1 305 st

510 st

12 824 644 kronor

9 023 728 kronor

359 kronor

184 kronor

Totalt bidrag per medlem

Figur. Jämförelse mellan bidragen (inklusive pengar från Svenska Spel) till Svenska Scoutförbundet som det ser ut idag och efter en möjlig stadgeändring. *Beräkningen utgår från att den totala bidragssumman från Ungdomsstyrelsen till ungdomsorganisationer är oförändrad.

Svenska Scoutförbundets lokalavdelningar skulle med en sådan här förändring bli 2 457 till antalet, och därmed utgöra 32 % av de bidragsberättigade organisationernas totala antal lokalavdelningar. En sådan stadgeförändring i Svenska Scoutförbundet skulle sannolikt berättiga till ytterligare 4 506 774 kronor – vilket alltså skulle innebära att SSF skulle öka sitt totala anslag med 49 % .

Det här visar systemets godtycklighet, och känslighet för manipulation. De kvalitativa mål som staten har satt upp (som huvudsakligen är bra) kring demokratisk fostran och främjande av jämställdhet bland unga som kriterier för bidragsgivning möts inte av det regelverk som idag gäller. Det räcker ju att ha många lokalavdelningar som träffas en gång om året för att välja styrelse och godkänna en verksamhetsberättelse.

4. Reformera bidragssystemet Bidragen till ungdomsorganisationer måste reformeras så att det tar hänsyn till aktivitetsnivå i organisationerna. Det är genom aktiviteter där människor träffas och gör saker tillsammans som målen för bidragen till ungdomsorganisationerna kan uppnås.

14

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer

5. Ge ungdomsorganisationerna makt över bidragen Ge ungdomsorganisationerna egen makt över sina medel. För över bidragsutgivningen från Ungdomsstyrelsen till LSU. Nyckelordet är förtroende. På samma sätt som idrottsrörelsen och folkbildningens institutioner har givits förtroende av staten att själva ha makt och inflytande över sina egna medel bör ungdomsorganisationerna ha det. Även om det skapar andra konflikter och kommer att ge upphov till en annan sorts diskussion organisationerna emellan, flyttar det åtminstone makten från staten till den ideella sektorn själv – och det skyddar den ideella verksamheten från att i alltför hög grad bli beroende av den politiska makten i landet. Här finns exempel i till exempel Danmark och Norge att studera som förebild.

Pengar Papper Skatter – 18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för idella ungdomsorganisationer.

15

Den ideella sektorns spelberoende Sedan förra seklets början har spel- och lotteriverksamhet varit en av den ideella sektorns främsta intäktskällor. Det har länge varit en gynnsam intäkt för många föreningar, som t o m i lagstiftningen är undantagen från beskattning i allmännyttiga föreningar eftersom intäkten klassas som hävdvunnen.

Genom Svenska Spel konkurrerar staten aktivt med folkrörelserna om intäkter från spel. Genom införandet av trisslotter har lokala föreningars småskaliga lotterier slagits ut och Jack och Miss Vegas apparaterna konkurrerar till stor del med föreningsägda bingohallar. Staten har i stor grad lyckats peta undan folkrörelsernas hävdvunna intäktskällor.

Men tiderna förändras – och den svenska ideella sektorn har i allt högre grad drabbats av spelberoende.

De generella bidragen till ungdomsorganisationerna har under en period minskat (ned 4,5 % under perioden 1999 – 2004) samtidigt som anslagen från överskottet av Svenska Spel har ökat. Detta innebär för de flesta föreningar mer pengar att göra verksamhet för, men innebär på sikt ett hot om Svenska Spel-pengarna en dag kraftigt skulle minska. 2003 utgjordes statsbidragen till ungdomsorganisationerna till 70 % av bidrag från Svenska Spel (95 miljoner kronor, mot 148 miljoner kronor totalt.

Detta öppnar för ett antal moraliska frågor om spel och ungdomsverksamhet. Är det rätt att föreningarna finansieras från överskott av en verksamhet som kan leda till spelberoende? Varför ska det finnas en koppling mellan spelautomater på krogen och knattefotboll eller en scoutpatrull på hajk? Många föreningar, bland annat Svenska Kyrkans Unga och SMU, har haft betänkligheter mot att ta emot bidragen från Svenska Spel, för att markera mot ett orätt system. Men, man har inte råd att göra det. Rimligt vore givetvis att överskottet från Svenska Spel går direkt in i statskassan – och att kopplingen till ungdomsorganisationerna över huvud taget inte görs. Statens intresse att stödja ungdomsorganisationerna bör vara baserat på sina egna mål för folkrörelsepolitiken snarare än baserat på vinsten i ett statligt spelbolag.

Fredagen den 22 oktober 2004 kom ett brev till den svenska regeringen från EU-kommissionen. Kommissionen kräver att regeringen förklarar hur spelmonopolet är konstruerat. Syftet är naturligtvis att på sikt tvinga Sverige att ge upp spelmonopolet. En rimlig bedömning är att regeringen inte kan stå emot EU-kommissionens krav och att den svenska spelmarknaden därmed inom ett antal år kommer att vara avreglerad. Det kommer att leda till att flera aktörer kommer in på spelmarknaden och att Svenska Spel utsätts för stark konkurrens. Även om Svenska Spel sannolikt kommer att fortsatt vara en stor aktör på den svenska spelmarknaden, kommer överskotten att minska och därmed bidragen till ideella sektorn. Även om den politiska majoriteten idag arbetar för att Sverige även i framtiden ska ha en strikt reglerad spelmarknad är det viktigt för den ideella sektorn att förbereda sig på den dag då spelmarknaden är avreglerad.

6. Slopa kopplingen mellan spel och ideell ungdomsverksamhet Det är absurt att staten gör en koppling mellan spelautomater i rökiga pubar och ideell barn och ungdomsverksamhet. Staten bör öka stödet till ideell ungdomsverksamhet utifrån målsättningen att verksamheten är bra för samhället.

Pengar Papper Skatter – 18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för idella ungdomsorganisationer.

17

7. Låt LSU och Riksidrottsförbundet ta över Svenska Spel Om staten inte vill stödja ungdomsorganisationer utifrån att dessa bidrar till uppfyllnad av de mål man har satt för folkrörelsepolitiken så bör de ge ungdomsorganisationerna större förutsättningar att påverka sina egna intäkter. Därför skulle LSU och Riksidrottsförbundet kunna erbjudas att ta över Svenska Spel helt och hållet.

Staten skulle få sina intäkter genom beskattning av verksamheten och ungdomsorganisationerna skulle få kontroll över vilka spelformer som används för att skapa intäkter till verksamheten. Det är troligt att ungdomsorganisationerna är bättre på att ta ett socialt ansvar för spelandet än vad staten är. Jack Vegas och Miss Vegas hade aldrig startats av idéburna ungdomsorganisationer för att finansiera den ideella ungdomsverksamheten.

Sammantaget skulle denna lösning möjligen äventyra Svenska Spels kommersiella framgångar, men den skulle åtminstone ge idrotten och ungdomsorganisationerna en förhållandevis säker intäkt – om än lägre än idag. Staten får i gengäld ett argument gentemot EU om att monopolet ska behållas eftersom det är den ideella sektorn som har monopol.

8. Folkrörelser bör börja samarbeta med privata utländska spelbolag De folkrörelser som inte tycker att det är problematiskt med att få pengar från spelverksamhet bör redan idag på eget initiativ söka samarbete med utländska spelbolag för att möta konkurrensen från Svenska Spel.

Detta är givetvis en alternativ strategi jämfört med förslag nummer 7 ovan.

18

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer

Ungdomsstyrelsen och ungdomsorganisationerna Den 1 juli 1994 inrättades den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsen som regeringens expertmyndighet med ett sektorsövergripande ansvar inom ungdomspolitikens område och svara för att uppföljning av ungdomsfrågor i ett brett samhällsperspektiv lyfts fram. Frågor kring ungdomars etablering som vuxna och ungdomars delaktighet och inflytande i samhället betonades starkt.

Ungdomsstyrelsen ska också • verka för förnyelse av ungdomsverksamheten i kommunerna och i föreningslivet, • följa utvecklingen och sprida kunskaper om ungdomars levnadsvillkor, och • göra en samordnad uppföljning av statliga och kommunala insatser för ungdomar.

• fördela statsbidrag till ungdomsorganisationer och besluta om stöd utvecklingsprojekt där regeringen har ställt särskilt medel till myndighetens förfogande ur de Allmänna arvsfonden.

I Ungdomsstyrelsens breda verksamhet märks bland annat internationella ungdomsutbyten och kursverksamhet för ungdomsledare. Den internationella utbytesverksamheten genomförs till del i konkurrens med ideella ungdomsorganisationer och under andra och bättre ekonomiska villkor.

Ungdomsorganisationerna har under de senaste åren upptäckt att Ungdomsstyrelsen har blivit alltmer aktivistisk i förhållande till ungdomsorganisationerna. Allt oftare kommer initiativ till projekt och verksamhet från Ungdomsstyrelsen till ungdomsorganisationer snarare än tvärtom. Detta i kombination med ett mer godtyckligt generellt bidragssystem har skapat ett allt för högt beroende av Ungdomsstyrelsen hos ungdomsorganisationerna.

I arbetet med att skriva den här rapporten har det funnits en ambition att tydliggöra den här kritiken med konkreta exempel. Det har dock visat sig svårt att få ungdomsorganisationer att gå med på att offentligt redogöra sin kritik då det kan påverka möjligheten att få andra projektbidrag. Detta är en oroväckande utveckling och leder till att ungdomsorganisationerna blir allt mindre självständiga.

Om uppgiften att fördela bidrag till ungdomsorganisationer övertas av organisationerna själv (som föreslaget i förslag nummer 5 ovan) bör Ungdomsstyrelsens uppdrag omformuleras. Uppföljningen av ungdomspolitiken är en mycket viktig uppgift för samhället, men frågan är om den ska göras av en enskild myndighet eller om det ska göras av en förstärkt ungdomspolitisk enhet i regeringskansliet.

9. Lägg ned Ungdomsstyrelsen Lägg ned statliga ungdomsstyrelsen i sin nuvarande form. Delar av verksamheten behöver staten inte alls göra. Delar av verksamheten kan övertas av den unga ideella sektorn själv, såsom informationssatsningar, utbyten och bidragsutdelning. Samordning an ungdomspolitik och att driva på andra myndigheter för en mer aktiv ungdomspolitik kan göras av regeringskansliet.

Pengar Papper Skatter – 18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för idella ungdomsorganisationer.

19

10. Förstärk ungdomsforskningen Den ungdomsforskning som idag samordnas av Ungdomsstyrelsen bör förstärkas i linje med de förslag som Forskningsrådet för Arbetsliv och social vetenskap gör i sin rapport ”Youth Research in Sweden 1995 – 2001 An Evaluation Report”. Där pekas på att ungdomsforskningen bland annat saknar koncisa problemformuleringar och genomförs i alltför hög grad på ad hoc basis samt att det görs för lite studier om unga människors ekonomi, familjerelationer, politiskt- och organisationsdeltagande, skolarbete och deltagande på arbetsmarknaden.

Detta bör göras genom att tillföra mer resurser till forskningen och tydliggöra uppdraget att forskningen ska kopplas till faktisk verksamhet. Denna forskning bör göras i nära samarbete mellan staten, kommuner och den unga ideella sektorn själva.

20

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer

Folkbildningen och ungdomar?

Folkbildningen är en stor del av den satsning staten gör på folkrörelserna. Ungefär 2,5 miljarder kronor fördelas ungefär hälften/hälften mellan studieförbund och folkhögskolor. Statens syften med statsanslag till folkbildningen är enligt Folkbildningsförbundet följande;

1. Att främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen.

2. Stärka och utveckla demokratin 3. Bredda kulturintressena i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande.

Enligt utredningen ”Vem får vara med” SOU 2004:51 når inte studieförbunden ungdomar i en särskilt hög utsträckning. Bland annat menade man att Folkbildningsrådet i sitt framsynsarbete ”missade att ta del av åsikterna från dem som inte redan är etablerade i folkbildningsvärlden, det vill säga en stor grupp av de unga som sannolikt är bärare av folkbildningsidealen i framtiden”. I tillägg till det anser en del ungdomsorganisationer att studieförbunden inte motsvarar deras behov. Därför ställs många ungdomsorganisationer att välja en av två strategier, antingen att inte bry sig om studieförbunden överhuvudtaget med motivet att det inte ger något att samverka med dem. Den andra strategin går ut på att försöka starta egna studieförbund (Sverok är ett exempel på detta) vilket inte lyckas eftersom de etablerade studieförbunden inte släpper in några nya.

Enligt Folkbildningsrådet genomfördes år 2003 310 000 studiecirklar med 2,5 miljoner deltagare. För det fick studieförbunden ungefär 1,28 miljarder kronor i statliga bidrag. Under 2003 hade ungdomsorganisationerna ungefär 725 000 medlemmar och fick dela på 73 miljoner kronor i statliga bidrag. Utöver de statliga bidrag fick också ungdomsorganisationerna 85 miljoner kronor från Svenska Spel. För att använda ett grovt mått betyder det att studieförbunden fick cirka 512 kronor per studiecirkeldeltagare i statsbidrag medan ungdomsorganisationer fick drygt 100 kronor (plus 117 kronor från Svenska Spel). Under 2004 har utdelningen från Svenska Spel ökat till cirka 194 kronor. Det gör i vilket fall att skillnaden mellan en studiecirkeldeltagare och en ungdomsorganisationsmedlem är drygt 200 kronor till studieförbundens fördel.

För år 2003 Medlemmar/Deltagare Statligt bidrag Statligt bidrag per medlem Svenska Spel

Ungdomsorganisationer

Studieförbund 725 000 st

2 500 000 st

73 000 000 kronor

1 280 000 000 kronor

101 kronor

512 kronor

85 000 000 kronor

Från Svenska Spel per medlem

117 kronor

0 kronor

Totalt bidrag och svenska spel

228 kronor

512 kronor

Pengar Papper Skatter – 18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för idella ungdomsorganisationer.

21

Frågan är på vilket sätt verksamheten i ungdomsorganisationer och studieförbunden skiljer sig. Är ungdomsorganisationer mycket sämre än studieförbund på att göra ”det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation” och skapa ”engagemang för att delta i samhällsutvecklingen”? vilket är målen för folkbildningen. Knappast, men samtidigt har studieförbunden en helt annan bidragsfördelningsprincip och relativt sett mer pengar till sin verksamhet. På vilket sätt är det motiverat?

Det är svårt att se att en studiecirkel i form av en ”sjunga för alla kör” ska ge mer statsbidrag per deltagare än en ungdomskör inom SMU. 11. Målstyr bidragen till folkbildningen I väntan på en enhetlig och målstyrd politik för att stödja de ideella organisationerna bör krav ställas på studieförbunden att öronmärka en viss andel av sina medel till verksamhet för och av unga människor. Avsätt 30 % av bidragen till studieförbunden för att utveckla verksamhet tillsammans med ungdomsorganisationerna.

12. Ställ krav på ungdomsinflytande i studieförbunden Studieförbunden bör också skarpare krav på att ge unga människor ett inflytande över verksamheten. Till exempel bör minst en tredjedel av ledamöterna i studieförbundens styrelser på alla nivåer vara unga människor.

22

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer

Idrotten och ungdomar?

Ovan användes den något trubbiga metoden att dela statsbidraget genom antalet medlemmar för att få ett jämförelsetal mellan studieförbunden och ungdomsorganisationerna. För 2003 var det statliga bidraget för ungdomsorganisationerna cirka 100 kronor per medlem. För idrotten är motsvarande siffra cirka 200 kronor, dvs. dubbelt så mycket (inklusive bidrag för OS och riksidrottsgymnasier) beräknat på ett statsbidrag om cirka 430 miljoner kronor och ett medlemstal om cirka 2,1 miljoner medlemmar. Till det ska läggas statens så kallade ”handslag” med idrotten om ytterligare 100 miljoner kronor årligen, vilket innebär ett stöd på ytterligare en knapp femtiolapp per medlem. Från Svenska Spel får idrotten i storleksordningen 800 miljoner kronor. Se tabell nedan.

För år 2003

Ungdomsorganisationer

Medlemmar/Deltagare Statligt bidrag

2 100 000 st

73 000 000 kronor

430 000 000 kronor

101 kronor

205 kronor

85 000 000 kronor

800 000 000 kronor

Statligt bidrag per medlem Svenska Spel

Idrottsorganisationer 725 000 st

Från Svenska Spel per medlem

117 kronor

Handslag

381 kronor 100 000 000 kronor

Handslag per medlem

48 kronor

Totalt bidrag och svenska spel

228 kronor

634 kronor

I tillägg räknar idrotten med att kommuner och landsting bidrar med cirka 4,5 miljarder kronor varav 3,3 miljarder utgör stöd till anläggningar etc.

Idrotten har också fått en särställning i förhållande till annan barn- och ungdomsverksamhet av staten. Till exempel får idrottsorganisationer betala ut arvode upp till ett halvt basbelopp utan att betala sociala avgifter på dessa, en regel som inte gäller till exempel scoutverksamhet. Även om idrotten fyller en viktig social funktion i samhället, och når ut förhållandevis brett till olika grupper i samhället är det ytterligt tveksamt varför den ska ha bättre förutsättningar än exempelvis scoutrörelsen. Den bör inordnas i ett generellt bidragssystem till ungdomsorganisationer.

13. Jämställ ungdomsverksamhet med idrott Ge övriga ungdomsverksamhet samma regelverk som idrotten – eller motivera varför idrotten ska ha mycket bättre förutsättningar än övrig ideell ungdomsverksamhet.

14. Ge barn och ungdomsverksamhet lika stort stöd som idrotten Staten bör ge lika mycket i bidrag och annat stöd per medlem till idrottsorganisationer som till andra ungdomsorganisationer i ett enhetligt och målstyrt bidragssystem.

Pengar Papper Skatter – 18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för idella ungdomsorganisationer.

23

Byråkrati och administration som tynger föreningslivet Skattelagstiftningen är krånglig och inom delar av det lokala föreningslivet t o m okänd. I den mån lagstiftningen över huvud taget tillämpas, så tillämpas den på olika sätt av olika skattemyndigheter. Regelverket skiljer sig också mellan idrotten och andra ungdomsorganisationer. ”Hävdvunnen” verksamhet är befriad från inkomstskatt. Vad som menas med detta begrepp är oklart.

Olika skattemyndigheter tillämpar begreppet olika. Lagstiftningen är därtill otidsenlig. I förarbetena nämns t ex ”pappersinsamling” - en verksamhet som numera helt och hållet sköts av samhället. En numera mycket vanlig verksamhet - att samla skräp efter vägkanterna - nämns över huvud taget inte. Ett uttalande från i våras av finansministern om att han har förtroende för skattemyndigheternas förmåga att prioritera sina arbetsuppgifter är knappast tillräckligt som åtgärd i denna fråga.

Dessutom gäller olika regler för idrotten jämfört med övriga ungdomsorganisationer. Inom idrottsrörelsen är det möjligt att betala ut inkomster upp till ett halvt basbelopp utan skattekonsekvenser för föreningen.

Fri mat för ledare t ex i samband med läger ska förmånsbeskattas. Praktisk taget inga föreningar redovisar dessa förmåner, i första hand beroende på okunskap men också på att byråkratin kring redovisningen är omfattande och att det för den redovisningsskyldige inom föreningen är nästintill omöjligt att följa upp vem som får vilka ”förmåner”. En strikt tillämpning av lagen skulle knappast heller få någon skatteeffekt, eftersom de flesta ledare skulle kunna redovisa motsvarande avdrag för inkomsternas förvärvande.

För närvarande pågår ett arbete med att EU-anpassa den svenska momslagstiftningen. Förutom att ett stort antal föreningar kan bli momsredovisningsskyldiga med därpå följande byråkrati, så är det vi hittills sett i förslagsväg praktiskt taget omöjligt att tolka ens för experter inom området.

15. Förändra ”hävdvunnen verksamhet” till att inkludera nya inkomstkällor Föreningslivet måste tillåtas få söka nya intäktskällor utan att för den sakens skull bli betraktad som ett skattesubjekt vilket som helst. En utredning bör tillsättas om föreningslivets möjligheter att skapa nya intäktskällor med uppdraget att ta fram tydliga och lättförståeliga riktlinjer för detta.

16. Höj taket för momsplikt till 300 000 kronor Det diskuterade omsättningstaket på 90 000 kronor för ickemomspliktig verksamhet måste höjas till minst 300 000 kronor. Detta framförallt för att inte riskera att små lokala föreningar ska drabbas av alltför krånglig och svår administration kring momsredovisning. För stora föreningar är momsplikten inte nödvändigtvis ett hinder, och ett undantag inte politiskt motiverat.

17. Se över skattskyldighet Tillsätt en ordentlig utredning som ser över lagstiftning vad gäller skattskyldighet, moms etcetera för ideella sektorn. Lagstiftningen och dess tillämpning är idag alltför oförutsägbar för föreningarna, och alltför krånglig att förstå och ta till sig. Utredningen ska lägga förslag till enhetliga regler för idrott och ungdomsorganisationer i övrigt.

Pengar Papper Skatter – 18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för idella ungdomsorganisationer.

25

Prioritera ungdomar Ungdomars ideella verksamhet är viktig för samhället. Där ungdomar är engagerade i frågor om sin egen och sina kamraters verksamhet uppstår en lång rad positiva effekter. Unga människor lär sig att samarbeta och ta hänsyn, arbeta inom demokratins spelregler och att leda, att ta ansvar för sig själv och andra. Allt detta är väldigt viktigt.

I ett allt tuffare samhälle för unga människor där inte minst skolan ställer allt högre krav behövs den frivilliga och ideella verksamheten allt mer. Därför måste regering och riksdag våga prioritera ungdomar inom folkrörelsepolitiken.

18. Ungdomar prioriteras i folkrörelsepolitiken Regeringen bör prioritera ungdomars engagemang och organisationer i den sammanhållna folkrörelsepolitiken.

Pengar Papper Skatter – 18 skarpa förslag till förbättrade förutsättningar för idella ungdomsorganisationer.

27

DE 18 SKARPA FÖRSLAGEN I KORTFORM För att möta den problematik, och den hotbild som finns mot den ideella sektorn i allmänhet och mot ungdomars organisationer i synnerhet föreslås i rapporten följande förslag – för en progressiv och framtidsinriktad folkrörelsepolitik.

1. Skapa enhetliga mål och målgrupper för bidrag till folkrörelser 2. Folkrörelseminister med ansvar för hela folkrörelsepolitiken 3. Kräv motprestationer i form av egenfinansiering från den ideella sektorn 4. Reformera Ungdomsstyrelsens bidragssystem 5. Ge ungdomsorganisationerna makt över bidragen 6. Slopa kopplingen mellan spel och ideell ungdomsverksamhet 7. Låt LSU och Riksidrottsförbundet ta över Svenska Spel 8. Folkrörelsen bör börja samarbeta med privata utländska spelbolag 9. Lägg ned Ungdomsstyrelsen 10. Förstärk ungdomsforskningen 11. Målstyr bidragen till studieförbunden 12. Ställ krav på ungdomsinflytande i studieförbunden 13. Jämställ ungdomsverksamhet med idrott 14. Ge barn och ungdomsverksamhet lika stort stöd som idrotten 15. Förändra ”hävdvunnen verksamhet” till att inkludera nya inkomstkällor 16. Höj taket för momsplikt till 300 000 kronor 17. Se över föreningars skattskyldighet

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer

Svenska Scoutrådet

Elmqvist design, http://www.elmqvist.info/

18. Ungdomar prioriteras i folkrörelsepolitiken