Sovra ur skogens skafferi
– och låt naturens utbud sätta menyn Är du sugen på att upptäcka nya smaker utan att behöva resa långt eller besöka dyra butiker och restauranger? Ta dig då ut i naturen. Där väntar nya kulinariska upplevelser året runt. Det menar herbalisten Lisen Sundgren som tillsammans med kocken Rune Kalf-Hansen är aktuell med boken ”Det vilda köket”. De vill med den ”inspirera fler att finna råvaror efter säsong skördade så nära bostaden som möjligt”. Vi ringde upp Lisen för att få veta mer. Text: Gustaf Andersson Foto: Charlotte Gawell Hej Lisen! Vad ska man tänka på om man vill börja ta vara på de ätliga växter som naturen har att erbjuda?
– Som nybörjare på området är det bäst att börja med det som växer nära dig, i trädgården eller på närmaste gröna plätt. Och börja med växter du känner igen. Det kan räcka med nässlor och kirskål om du har koll på dem, och tillaga allt du kan komma på av det.
Personligen ser jag inte buskar, träd och blommor som mat i första hand. Men när man läser er bok inser man snabbt att fler växter än vad man tror faktiskt går att äta. Är det en vanlig reaktion?
– Ja, och det är just det jag vill uppmärksamma. Det gäller att komma över en tröskel och börja tänka på det vilda som mat. Som att stoppa en tusensköna i munnen, det kan kännas lite annorlunda till en början men efter ett tag vänjer du dig vid tanken. Gör inte ett stort projekt av det utan börja med det lilla. Ta en promenad och plocka hem lite röllika och gör en dressing på den. Nästa gång kanske du får med dig två saker hem.
Man behöver alltså inte vara en örtexpert för att våga ge sig ut på egen hand?
– Nej, precis. Jag brukar kalla denna typ av kunskap för människokunskap eftersom det tillhör människan att kunna sådana saker. Självklart ska du vara uppmärksam eftersom det även finns väldigt giftiga växter i naturen. Men jag är mer orolig när jag går i en vanlig livsmedelsbutik och tittar i fruktoch grönsaksdisken, de gifterna som finns där oroar mig mer.
Vilken är den vanligaste förväxlingen du får frågor om?
– Det är hur man skiljer på ramslök och liljekonvalj. Några glasklara kännetecken är att ramslöken smakar lök och luktar lök på långt håll. Liljekonvaljen luktar inte lök, plus
att de två skiljer sig i bladen. Är du osäker är det bra att ha med sig en flora, annars finns det säkert en app eller information på nätet om det.
Våra årstider förändrar naturen hela tiden vilket också ändrar utbudet. Är det inte svårt att veta när man kan få tag i vad?
– Nej, jag tycker att det roliga med det vilda är att säsongerna just är väldigt korta. Ta almfrukterna till exempel, de är fina nu, men redan under nästa vecka ligger de i drösar på marken.
Almfrukter? De har jag tidigare bara sett som frön som hopar sig på marken, inte som något som går att äta.
– Ja, det är exakt det som det handlar om, att få upp ögonen för saker som faktiskt går att äta. Det är roligt och berikande att få nya sätt att se på sin mat. När du lagar mat efter säsong, vilket jag uppmuntrar till för att äta miljösmart, är ett tips att inte följa ett recept när du går och handlar utan att i stället se vad som finns i säsong.
Hur mycket är du ute och samlar på ett år?
– Så här under försommaren är jag ute mycket, ett par timmar om dagen. Mellan hägg och syrén är favorittiden på året för då verkligen exploderar naturen. Det blir som mest så här års, lite mindre under högsommaren med ett nytt race i september med alla bär och svampar. Under sen höst och vintern är jag inte alls ute lika mycket.
Du bor själv i innerstan i Stockholm utan varken trädgård eller egen odling. Var brukar du samla dina växter?
– Jag bor nära Gärdet och har nära till LillJansskogen. Jag behöver egentligen inte ta mig längre än tio minuter med cykel, Stockholm har många bra grönområden. Sedan har jag vänner på Ekerö och när jag är där plockar jag. Väldigt få blir ledsna när
